Bet. 1999/2000:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU12

Studentinflytande och kvalitetsutveckling m.m. i

högskolan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1999/2000:28

Studentinflytande och kvalitetsutveckling i

högskolan och motioner i anslutning till denna.

Dessutom behandlas tre motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 1999 om studenternas rättssäkerhet.

Utskottet tillstyrker enhälligt regeringens förslag

till ändringar i högskolelagen. Ändringarna markerar

att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för

högskolornas personal och studenterna, att

studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över

utbildningen samt att högskolorna skall verka för

att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att

vidareutveckla utbildningen.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Motionerna tar

bl.a. upp förslag om inrättande av ett fristående

kvalitetsinstitut, kostnaderna för den av regeringen

planerade höjda ambitionsnivån i kvalitetsarbetet,

periodiciteten för Högskoleverkets nationella

utvärderingar, studentrepresentation i nationella

högskolemyndigheter, antalet studentrepresentanter i

lokala högskoleorgan och studenternas situation vid

indragning av examensrätt. Motioner om studenternas

rättssäkerhet, bl.a. en om möjlighet att överklaga

betyg, avstyrks med hänvisning till att regeringen

nyligen givit Högskoleverket ett utredningsuppdrag

som gäller studenternas rättsliga ställning i

högskolan.

Reservationer på olika punkter finns från

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:28

Studentinflytande och kvalitetsutveckling i

högskolan föreslagit att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434).

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1999/2000:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av en

konsekvensanalys av den högre utbildningens

expansion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett fristående

kvalitetsinstitut för högskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att angivande av

kriterier för den vetenskapliga och professionella

utvärderingen av högskolan inte är en uppgift för

politiska organ,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om periodiciteten i

ämnes- och programutvärderingar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ranking som verktyg

för kvalitetsutvärdering,

6. att riksdagen hos regeringen begär att ett

system utformas som gör att antalet studieplatser på

olika utbildningar i större utsträckning geografiskt

relateras till antalet sökande till olika orter.

1999/2000:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att

genom tillägg i högskoleförordningen ge

studentkårerna rätt att framföra synpunkter i

anslutning till högskolornas årsredovisning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

förändring av fördelningen av resurser till

universitet och högskolor så att studenternas val

får ökad betydelse i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om värdet av att

utvärdering av lärosätenas kvalitet präglas av

mångfald och variation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sambandet mellan

antagningssystemet och möjligheterna till

kvalitetsutveckling i högskolan,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

förändring gällande sättet att granska och utvärdera

den högre utbildningen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

införande av ett fristående kvalitetsinstitut i

enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tydliggöra

universitetens och högskolornas informationsansvar

visavi blivande studenter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

förtydligande av hur val skall ske av representanter

till de organ och beredningar där studenterna skall

representeras.

1999/2000:Ub14 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tydliga

varningssystem bör finnas samt att studenternas

rättssäkerhet beaktas vid eventuella

examensindragningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de resurser som

skall tillföras Högskoleverket i samband med

utvärderingsarbetet inte får tas från

grundutbildning eller forskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det i

högskolelagen skall införas en bestämmelse om att

universitet och högskolor har en skyldighet att ha

tydliga arbetsordningar för beredande och beslutande

organ,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

studentrepresentationen i högskolans beslutande och

beredande organ.

1999/2000:Ub15 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sambandet mellan

dimensionering och kvalitetsutveckling av

utbildningsplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högskolelärarnas

pedagogiska och didaktiska kunskaper,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

jämställdhetsperspektivet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om angelägenheten i att

få till stånd en ökad studentaktivitet och därmed en

rättvisande representation,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studenternas

formella rätt till representation på nationell nivå,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kursutvärderingar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om helhetsperspektiv

vid lärosätesbedömningar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ämnes- och

programutvärderingar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kvalitetssäkringen

inom lärosätena.

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub411 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att införa en

generell överklagandemöjlighet också för svenska

studenter vid universitet och högskolor.

1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kartläggning av

vilka konsekvenser högskoleexpansionen medfört,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om studenternas

rättssäkerhet.

1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att högskolor

och universitet bör ta ett större ansvar för

utvärdering,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

studentrepresentationen i högskolans beslutande och

beredande organ,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att högskolorna

dokumenterar sin praxis.

1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att rikdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av en

konsekvensanalys av den högre utbildningens

expansion.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 1999/2000:28 Studentinflytande och

kvalitetsutveckling i högskolan och motioner i

anslutning till denna. Dessutom behandlas tre

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999

rörande studenternas rättssäkerhet.

Propositionen har föregåtts av en utredning, som

genomförts av en av utbildningsministern tillkallad

arbetsgrupp. Dess rapport Studentinflytande inom

högskolan publicerades i augusti 1998 (Ds 1998:51).

Utskottet går först in på kvalitetsutveckling,

därefter på studentinflytande och slutligen på

rättssäkerhetsfrågorna.

Kvalitetsutveckling i högskolan

Propositionen i korthet

I propositionen (avsnitt 5) ges en kort översikt

över kvalitetssystem i olika länder. Därefter ges i

avsnitt 6 en redogörelse för det nuvarande systemet

för kvalitetssäkring i den svenska högskolan. Detta

system bygger på lärosätenas självständiga ansvar

för att säkra och utveckla kvaliteten i sina

utbildningar och på Högskoleverkets utvärderingar

och tillsyn. Verket genomför granskningar av

kvalitetsarbetet vid lärosätena och nationella

utvärderingar av olika program eller ämnen samt

prövar ansökningar om examensrätt.

Högskoleverket har under perioden 1995-1998

genomfört granskning av kvalitetsarbetet vid

samtliga statliga universitet och högskolor och har

beslutat om en andra granskningsomgång under

perioden 1999-2002. Dessa granskningar avser

kvalitetsarbetet vid lärosätena, inte utbildningens

kvalitet i sig. Regeringen anser att utbildningens

kvalitet och kvalitetsarbetets resultat nu behöver

komma i fokus för utvärderingarna. Förutom

återkommande granskningar av lärosätenas

kvalitetssäkring bör Högskoleverket enligt

regeringen fr.o.m. år 2001 få till uppgift att

genomföra ämnes- och programutvärderingar av

samtliga utbildningar för generella examina och

yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen.

Utvärderingarna bör omfatta prövningar av

examenstillstånd och skall enligt regeringen

genomföras med en periodicitet på sex år. Om frågan

om att dra in examenstillstånd för forskarutbildning

blir aktuell, skall Högskoleverket överlämna ärendet

till regeringen för avgörande. Varje nationell

ämnes- och programutvärdering skall redovisas i en

samlad rapport, som skall innehålla en beskrivning

av utbildningens kvalitet på varje berörd

högskoleort.

Den således kraftigt höjda ambitionsnivån när det

gäller Högskoleverkets kvalitetsarbete kommer att

medföra ökade kostnader för verket. Regeringen avser

att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen.

I högskolelagens första kapitel anges i 9 § målen

för den högre utbildningen. Regeringen konstaterar i

propositionen att arbetslivet har förändrats så att

kommunikationsfärdigheter i vidaste mening fått allt

större betydelse, liksom förändringsberedskap.

Möjligheterna att följa kunskapsutvecklingen -

något som ingår i de allmänna målen enligt

högskolelagens 1 kap. 9 § - har förändrats genom

informationstekniken. Regeringen avser att se över

målen för utbildningarna i högskoleförfattningarna

och att ge Högskoleverket i uppdrag att utarbeta

kriterier för bedömning av utbildningens kvalitet i

förhållande till de allmänna målen för utbildningen.

Lärosätenas interna kvalitetssäkring är enligt

regeringen grundläggande för kvaliteten. Det är

enligt regeringens mening viktigt att öka såväl de

enskilda studenternas som studentorganisationernas

medverkan i kvalitetsarbetet. Regeringen pekar i

detta sammanhang på betydelsen av kursvärderingar,

som bör göras obligatoriska. Uppföljningar av

studenter som avbrutit sin utbildning och av

studenter som slutfört utbildningen och lämnat

lärosätet framhålls också som värdefulla inslag i

kvalitetssäkringen.

Lagregleringen av kvalitetsarbetet

Lagregleringen av kvalitetsarbetet vid universitet

och högskolor sker i 1 kap. 4 § högskolelagen

(1992:1434). Där sägs i andra stycket att det är en

gemensam angelägenhet för högskolans personal och

studenter att de tillgängliga resurserna utnyttjas

effektivt för att hålla en hög kvalitet i

verksamheten. Regeringen föreslår en ändring som

innebär att kravet på effektivt resursutnyttjande

för att hålla en hög kvalitet i verksamheten ställs

i andra stycket, medan det i ett nytt tredje stycke

sägs att kvalitetsarbetet är en gemensam

angelägenhet för högskolornas personal och

studenterna. Lagförslaget återfinns i bilagan till

detta betänkande.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

Nationella utvärderingar

Moderata samlingspartiet anser enligt motion

1999/2000:Ub13 att nationella utvärderingar bör

präglas av mångfald och variation och därför bör

genomföras av flera, oberoende organ (yrk. 3).

Kunskapen om olika lärosätens för- och nackdelar

måste enligt motionärerna göras offentlig. De vill

att ett från den statliga myndighetsstrukturen

fristående kvalitetsinstitut skall inrättas och att

riksdagen hos regeringen skall begära förslag om ett

sådant (yrk. 5 och 6). Prövningen av om en

utbildning uppfyller uppställda minimikrav bör ske

ofta och göras av flera olika organ, men

myndighetsfunktionen att pröva examensrätt skall

enligt motionärerna ligga kvar hos Högskoleverket.

Även Folkpartiet förespråkar i motion

1999/2000:Ub12 ett fristående kvalitetsinstitut för

högskolan (yrk. 2). Folkpartiet anser att

Högskoleverket bör behålla sin stödjande och

rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter, men

att det bör tillskapas en ny myndighet för att

kraftigt stärka statens utvärdering och uppföljning

av högskolans resultat.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Som framgått i det föregående är det regeringens

avsikt att stärka Högskoleverkets roll i utvärdering

och uppföljning av högskolans resultat. I sina

utvärderingar använder sig Högskoleverket i stor

omfattning av experter hämtade utanför verket och

utanför de lärosäten som granskas. Resultaten av

utvärderingarna publiceras. Utskottet anser inte att

motionärerna har påvisat några vinster med att klyva

Högskoleverket och lägga utvärderingsuppgifterna på

en särskild myndighet eller ett annat särskilt

organ. När utskottet hösten 1997 behandlade ett

liknande yrkande från Moderata samlingspartiet som

det nu aktuella, erinrade utskottet om det

resonemang som fördes vid riksdagens beslut våren

1995 om att inrätta Högskoleverket (bet.

1997/98:UbU1). Vid det sistnämnda beslutet gjorde

utskottet bedömningen att det var viktigt att

undanröja splittringen i dåvarande organisation (med

ett separat kanslersämbete för utvärdering). Det

ansågs vara en nackdel att det centrala stödet till

kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling inte

kunde utformas i anslutning till arbetet med

uppföljning och utvärdering (prop. 1994/95:165, bet.

UbU17, rskr. 386). Sannolikt kommer liksom hittills

även andra organ att genomföra utvärderingar av

högskolans verksamhet i vissa avseenden.

I propositionen (s. 17) ges ett antal exempel på

aspekter som kan sättas i fokus för Högskoleverkets

lärosätesbedömningar. Kristdemokraterna saknar i

denna uppräkning handikapperspektivet och anser att

betydelsen av kunskapsutveckling och

kunskapsaktualitet i förhållande till samhället

också borde tydliggöras. De föreslår ett

tillkännagivande om vikten av helhetsperspektiv i

lärosätesbedömningar (mot. 1999/2000:Ub15 yrk. 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Om utvärderingarna av lärosätenas kvalitetsarbete,

så som förutskickas i propositionen, i

fortsättningen skall kunna förenklas, kan knappast

alla tänkbara relevanta aspekter bedömas vid varje

tillfälle. Självfallet är handikappperspektivet ett

relevant perspektiv. Liksom regeringen anser

utskottet att det bör ankomma på Högskoleverket att

besluta om den närmare inriktningen av

lärosätesbedömningarna.

Folkpartiet anser enligt motion 1999/2000:Ub12 att

ämnes- och programutvärderingar bör göras med tätare

intervall än vart sjätte år, som regeringen planerar

(yrk. 4). Partiet anser också att ranking skulle

kunna bli ett verktyg för kvalitetsutvärdering (yrk.

5). Kriterier för den vetenskapliga och

professionella utvärderingen av högskolan är enligt

motionärerna inte en uppgift för politiska organ

(yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Det program för utvärdering av samtliga

utbildningsprogram för generella examina och

yrkesexamina vid samtliga lärosäten, som regeringen

planerar att ge Högskoleverket i uppdrag att

genomföra med en periodicitet på sex år, innebär en

mycket kraftig ambitionshöjning. Innan det finns

erfarenhet av att genomföra detta uppdrag bör

riksdagen inte uttala sig för en ännu tätare

periodicitet.

När det gäller ranking konstaterar utskottet att

regeringen uttalat sig för ett fortsatt

utvecklingsarbete inom Högskoleverket för att ge

studenterna tillgång till jämförande uppgifter om

utbildningens kvalitet, tillgänglighet och

genomströmning m.m. (prop. s. 19). Det finns i

propositionen inget förslag om att regeringen eller

riksdagen skulle ange kriterier för den

vetenskapliga och professionella utvärderingen av

högskolan. Högskoleverket, som skall få i uppdrag

att utarbeta kriterier för utvärdering av de

allmänna målen för högskoleutbildningen, är inte ett

politiskt organ utan en expertmyndighet. De

tillkännagivanden som föreslås i yrkandena 3 och 5 i

motionen är således inte behövliga.

Kostnaderna för kvalitetsutvecklingen

Kristdemokraterna och Centerpartiet uttrycker i sina

motioner oro för att kostnaderna för den höjda

ambitionen i kvalitetsarbetet skall gå ut över

undervisning och forskning. I motion 1999/2000:Ub15

(kd) sägs att regeringen måste ha ekonomisk

beredskap för detta, så att lärosätenas arbete med

kvalitetsutvecklingen inte tar resurser från

undervisningen (yrk. 9). Centerpartiet uppmärksammar

i motion 1999/2000:Ub14 regeringens bedömning att

Högskoleverket kommer att behöva ökade resurser för

sin förstärkta roll i kvalitetssäkringen. Dessa

resurser får inte tas från grundutbildning och

forskning, framhåller motionärerna (yrk. 2).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena om

tillkännagivande.

Regeringen lovar i propositionen att den skall

återkomma till frågan om ökade resurser till

Högskoleverket i kommande budgetproposition.

Utskottet utgår från att ersättningsbeloppen till

högskolorna inte skall minskas med anledning av

detta. Hur ett lärosäte skall disponera sina

resurser för att ge sina studenter en undervisning

av högsta möjliga kvalitet kan inte avgöras på

nationell nivå.

Övriga frågor om kvalitetsutveckling

Kristdemokraterna och Folkpartiet tar i sina

motioner upp frågan om samband mellan dimensionering

av utbildningsplatser och kvalitet. Enligt motion

1999/2000:Ub15 (kd) är fler universitetsutbildade en

god målsättning, men expansionen kan inte ske på

bekostnad av kvaliteten och kvalitetsarbetet (yrk.

1). Om undervisningsgrupperna blir så stora att

studenter och lärare sällan möts, rycks

förutsättningarna för inflytandet och

kvalitetsarbetet bort, heter det i motionen. I

motion 1999/2000:Ub421 begär Kristdemokraterna en

kartläggning av vilka konsekvenser expansionen har

medfört (yrk. 2).

Även Folkpartiet understryker i motion

1999/2000:Ub12 vikten av en konsekvensanalys av den

högre utbildningens expansion (yrk. 1). Den snabba

utbyggnaden får inte urholka kvaliteten på

undervisning och forskning. Högskolans tillväxt

måste utvärderas med avseende på bostäder,

lärartillgång och tillgång till läsplatser, större

undervisningsgrupper och brist på lokaler. Samma

yrkande finns i Folkpartiets motion 1999/2000:Ub814

(yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Med samma resonemang som i den nu aktuella motionen

har Kristdemokraterna i sina budgetförslag de

senaste åren föreslagit en långsammare expansion av

den grundläggande högskoleutbildningen än den som

regeringen föreslagit och som riksdagen ställt sig

bakom (senast i bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 94).

Behovet av fler lärare för undervisningen av det

ökade antalet studenter i grundutbildningen är ett

av de viktigaste motiven bakom den satsning på

forskarutbildningen som har gjorts de senare åren.

Satsningen har tagit sig uttryck dels i

resurstillskott, dels i höjda examensmål för

forskarutbildningen och ändrade regler för antagning

till och genomförande av denna utbildning i syfte

att öka examinationen. Ytterligare resurstillskott

har aviserats för åren 2001 och 2002 (prop.

1998/99:100 s. 150).

Expansionen av den grundläggande

högskoleutbildningen har skett för att möta

efterfrågan från utbildningssökande och behov i

samhället av utbildade. Utskottet utgår från att

resursstandarden i olika avseenden - som t.ex.

tillgången till bostäder, lärare och

undervisningslokaler - kommer att tas upp i de

lärosätesbedömningar som Högskoleverket enligt

propositionen även i fortsättningen skall göra, och

i de utökade ämnes- och programutvärderingarna som

verket skall genomföra.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Ub13 ett tillkännagivande om att det finns

ett samband mellan antagningssystemet och

kvalitetsutvecklingen i högskolan (yrk. 4). Kraven

för grundläggande behörighet bör enligt Moderaterna

höjas. De vill avskaffa de centralstyrda

antagningsreglerna, som har medfört att utvecklingen

av antagningsprov och försöken att skapa alternativa

urvalsgrunder har avstannat. Att lyckas locka

studenterna till sitt lärosäte måste bli en

prioriterad uppgift för varje universitet och

högskola, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Regeringen har nyligen aviserat att en proposition

om rekryteringen till högskolan planeras till slutet

av detta år. Samtidigt avser regeringen att lägga

fram sitt förslag om gymnasieexamen. Riksdagen bör

inte föregripa regeringens beredning av frågan om

villkoren för grundläggande behörighet. En nationell

reglering av urvalet av sökande till grundläggande

högskoleutbildning återinfördes av den

socialdemokratiska regeringen genom förslag i

proposition 1995/96:184 (bet. UbU11, rskr. 264).

Motivet var att ungdomarna i gymnasieskolan, och

även vuxna utbildningssökande, bättre än vad som

hade varit fallet de närmast föregående åren skulle

kunna överblicka sina möjligheter att komma in på

högre utbildning. Utskottet anser fortfarande att

detta är mycket angeläget, inte minst med hänsyn

till dem som kommer från mindre studievana miljöer.

De bestämmelser som, enligt bemyndigande i

högskolelagen, nu finns i högskoleförordningen

utesluter inte användningen av antagningsprov, men

begränsar den till konstnärliga utbildningar och

utbildningar för yrkesområden som ställer krav på

vissa personliga egenskaper eller särskild

kompetens. Högskoleverket beslutar efter ansökan

från lärosätet om tillstånd att använda annat

särskilt prov än högskoleprovet för utbildningar som

tillhör den senare gruppen. För närvarande finns det

48 gällande sådana tillstånd. Utskottet delar inte

motionärernas uppfattning att ett system där varje

lärosäte själv bestämmer över urvalsreglerna skulle

vara väsentligt för universitetens och högskolornas

möjligheter att utveckla kvaliteten i sin

verksamhet. Snarare finns det en risk att

lärosätena, om de fick tillfälle till det, skulle

ägna mindre intresse åt att utveckla sin

undervisning och mer åt att tävla med varandra om

att dra till sig de mest kvalificerade sökandena.

Det skulle enligt utskottets mening inte vara ägnat

att höja kvaliteten i verksamheten i

högskolesystemet som helhet.

Kristdemokraterna är tveksamma till att göra

utvärderingar av varje enskild kurs obligatoriska.

Riksdagen borde i första skedet i stället besluta om

obligatoriska utvärderingar för program och

utbildningar, skriver de i motion 1999/2000:Ub15

(yrk. 6).

Centerpartiet pläderar i motion 1999/2000:Ub499,

som lades fram före propositionen, för att högskolan

skall åläggas ett större ansvar för att utvärdering

av varje kurs sker och kommer till användning (yrk.

10).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Högskoleutbildningen är uppbyggd på kurser. Många

studenter bedriver sina studier på fristående

kurser, avslutar studierna med en generell examen

och deltar alltså inte i något utbildningsprogram.

Det framgår av propositionen att kursvärderingar i

slutet av kursen är etablerade i svensk högskola. Av

många rapporter från Högskoleverkets utvärderingar

av lärosätenas kvalitetsarbete har det framgått att

kursvärderingarnas resultat ofta inte utnyttjas

eller ens delges berörda lärare och studenter. Detta

är otillfredsställande. Utskottet delar regeringens

uppfattning att utvärdering på kursnivå är ett

nödvändigt inslag i uppbyggnaden av ett systematiskt

kvalitetsarbete och att det är viktigt att

erfarenheterna från kursvärderingarna verkligen tas

till vara och vid behov leder till förändringar.

Detta är också vad Centerpartiets yrkande går ut på.

Regeringen har inte föreslagit att riksdagen skall

fatta något beslut om obligatoriska kursvärderingar,

utan har för avsikt att reglera detta i

högskoleförordningen och förordningen om Sveriges

lantbruksuniversitet. Liksom regeringen anser

utskottet att kursvärderingar kan genomföras på

olika sätt.

Utvärderingar av program och utbildningar kommer

enligt vad regeringen beskriver i propositionen att

bli ett viktigt inslag i Högskoleverkets arbete.

Arbetsgruppen om studentinflytande inom högskolan

tog upp högskolelärarnas pedagogiska och didaktiska

kunskaper i sin rapport (Ds 1998:51) och föreslog

att det skulle inrättas ett sekretariat för

högskolepedagogik. Kristdemokraterna saknar i

propositionen en diskussion om detta (mot.

1999/2000:Ub15 yrk. 2). Om regeringen valt bort

arbetsgruppens alternativ borde den ha diskuterat

andra lösningar för att främja en levande

högskolediskussion när det gäller hur ämneskunskaper

och analytiskt tänkande förmedlas till studenterna,

heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I propositionen (s. 21 f.) meddelar regeringen att

den avser att återkomma till riksdagen i fråga om

det pedagogiska utvecklingsarbetets betydelse för

att säkra kvaliteten i utbildningen. Det föreslagna

tillkännagivandet är därför onödigt.

Studentinflytande

Åtminstone sedan mitten av 1950-talet har

studenterna haft ett författningsreglerat inflytande

på utbildningen, först genom att de var företrädda i

fakulteternas respektive sektionernas

undervisningsnämnder (fr.o.m. 1964

utbildningsnämnder). Dessa var obligatoriska

beredningsorgan för utbildningsfrågor inför

fakulteterna/sektionerna, som hade beslutanderätten.

I fakulteter och sektioner ingick inte

studentrepresentanter. En försöksverksamhet med nya

samarbetsformer inleddes i anslutning till

studentrevolten i Europa år 1968.

Försöksverksamheten ledde till att

utbildningsnämnderna blev beslutande i sina frågor

och att studenternas representanter kunde bli

röstberättigade ledamöter även i lärosätenas

styrelser (konsistorier). År 1975 infördes

tjänsteförslagsnämnder med uppgift att bereda

förslag till innehavare av ordinarie professurer och

universitetslektorat. I tjänsteförslagsnämnderna

fick studenterna en röstberättigad ledamot. Med

högskolelagen, som antogs av riksdagen våren 1977,

permanentades studenternas rätt att som fullvärdiga

ledamöter delta i beslutsfattandet på samtliga

nivåer inom ett lärosäte.

Riksdagen gjorde hösten 1997 på förslag av

utskottet ett tillkännagivande till regeringen om

studenternas inflytande. Utskottet ansåg att

studenternas representation i högskolestyrelserna

borde ökas från minst två till minst tre ledamöter.

Vidare skrev utskottet följande (bet. 1997/98:UbU3,

rskr. 12).

- - - Det formella inflytandet genom högskoleorganen

är dock inte det viktigaste. Studenternas intresse

och kompetens bör tas till vara i högskolans

vardagsarbete, inte minst när det gäller

kvalitetssäkring och utvärdering av utbildningen.

Utskottet anser att det bör göras en översyn av

studentinflytandet på alla nivåer inom högskolan, i

detta vidare perspektiv.

Den utredning som riksdagen således begärde

genomfördes av en av utbildningsministern tillkallad

arbetsgrupp, som hösten 1998 lämnade rapporten

Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51).

I den nu aktuella propositionen framför regeringen

förslag för att förstärka studentinflytandet i

högskolan. Regeringen anser att deltagande och

engagemang från studenternas och studentkårernas

sida är en förutsättning för ett verkligt

studentinflytande, och att detta bör komma till

uttryck i en förändring av lagregleringen av

studenternas inflytande.

Studenternas rätt att vara representerade i

högskolestyrelse respektive i fakultetsnämnd

regleras i högskolelagens 2 kap. 4 respektive 6 §§.

Nu föreslås en ny paragraf, 4 a §, i högskolelagens

första kapitel, där det sägs (första stycket) att

studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över

utbildningen vid högskolorna och (andra stycket) att

högskolorna skall verka för att studenterna tar en

aktiv del i arbetet med att vidareutveckla

utbildningen. Lagförslaget återges i bilagan till

detta betänkande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag.

Detta förslag ligger väl i linje med vad utskottet

anförde i sitt nyss nämnda betänkande. Liksom

regeringen anser utskottet att inflytande varken kan

eller bör utövas endast genom representanter i olika

organ och att alla studenter har ett medansvar att

påverka utbildningen genom förslag och konstruktiv

kritik. Utskottet vill också liksom regeringen

framhålla att studenterna måste ges sådana faktiska

möjligheter till inflytande att engagemang och

intresse för att påverka och ta del i beslut om

verksamheten stimuleras. Det nedlåtande

förhållningssätt från högskolornas sida till

studenterna, som den nyss nämnda arbetsgruppen har

påtalat som ett stort problem är oförenligt med

detta.

Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att

göra ändringar i högskoleförordningen och i

förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet när

det gäller studentrepresentationen i lärosätenas

beslutande organ. Enligt regeringen skall

studenterna ha rätt att ingå i alla beslutande organ

inom högskolan vars verksamhet har betydelse för

utbildningen och studenternas situation. Vilka organ

som studenterna skall vara representerade i bör

högskolan och studentkåren tillsammans komma överens

om. Personalansvarsnämnden skall dock inte komma i

fråga, eftersom dess sammansättning är särskilt

reglerad för hela den statliga verksamheten. En

förutsättning för ett reellt studentinflytande är

enligt regeringen att studenterna kommer in i

frågorna på ett tidigt stadium. Regeringen anser

därför att studenterna bör vara representerade också

i beredande organ av stadigvarande natur och

särskilt i organ av större betydelse för

studenterna, som t.ex. ledningsgrupper,

översynsgrupper och utredningar.

Moderaterna framhåller i motion 1999/2000:Ub13 att

det behövs förtydligande av hur val skall ske av

representanter till de organ där studenterna skall

representeras (yrk. 8).

Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub15

ett tillkännagivande om att det är angeläget att få

till stånd en ökad studentaktivitet och därmed en

rättvisande representation (yrk. 4).

Centerpartiet anser enligt motion 1999/2000:Ub14

att andelen studenter i högskolestyrelse och

fakultetsnämnd bör vara minst en tredjedel och att i

organ på lägre beslutsnivåer studenternas andel

skall vara 50 % av ledamöterna utöver ordföranden

(yrk. 4). Samma förslag framförs av Centerpartiet i

motion 1999/2000:Ub499 (yrk. 35).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Studentrepresentanterna i högskolans

författningsreglerade organ utses i dag (och sedan

lång tid) av respektive studentkår. Detta regleras i

16 § förordningen om studerandekårer, nationer och

studentföreningar vid universitet och högskolor

(1983:18, ändr. 1998:1691). Utskottet anser inte att

det finns anledning för riksdagen att begära

ytterligare bestämmelser på denna punkt.

Kristdemokraternas uppfattning överensstämmer väl

med det som regeringen skriver i propositionen. Det

föreslagna tillkännagivandet är därför obehövligt.

Högskolestyrelse består av ordförande, rektor samt

högst tretton andra ledamöter. Studenterna har rätt

till tre representanter i styrelsen. Antalet

ledamöter i fakultetsnämnd eller i särskilt organ

för grundutbildningen är numera inte reglerat i

författning. Dock sägs i högskoleförordningen att

studenterna har rätt till minst tre ledamöter i

sådana organ. Utskottet anser inte att riksdagen bör

ta initiativ till en ytterligare reglering av

sammansättningen.

Frågan om rätt till studentrepresentation i

nationella högskolemyndigheter tas upp av

Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Ub15 (yrk. 5).

Enligt motionärerna borde studentrepresentationen i

myndigheter som Centrala studiestödsnämnden (CSN),

Högskoleverket (HSV) och Verket för högskoleservice

(VHS) ha diskuterats i propositionen. Ett problem i

sammanhanget är till vilken organisation en sådan

rätt skall ges; det finns nämligen inte någon

nationell organisation som omfattar alla studenter,

påpekas det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

De tre nämnda centrala myndigheterna är statliga

förvaltningsmyndigheter under regeringen. I centrala

förvaltningsmyndigheter som leds av en styrelse

utser regeringen samtliga ledamöter i styrelsen. De

nuvarande styrelserna i HSV, CSN och VHS innehåller

bl.a. ledamöter som utsetts av regeringen efter

förslag från Sveriges förenade studentkårer.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om

hur regeringen skall gå till väga för att bereda

beslut om ledamöter i dessa eller andra styrelser.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet förespråkar

i motionerna 1999/2000:Ub13 respektive

1999/2000:Ub12 en resursfördelning som styrs av

studenternas val. En förutsättning för att få i gång

goda kvalitetsprocesser är att institutionerna

lägger ned energi på att tillgodose studenternas

önskemål, heter det i moderatmotionen (yrk. 2).

Regeringen kritiseras för att den fördelat resurser

till ytterligare studieplatser vid ett antal

högskolor, trots att dessa inte kan fylla platserna,

samtidigt som t.ex. Stockholms universitet och

Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm fått mycket

begränsade tillskott. Folkpartiet skriver att

riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utforma

ett system som gör att antalet platser på olika

utbildningar i större utsträckning relateras till

antalet sökande till olika orter (yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

En särskild utredare arbetar nu med högskolans

styrning (dir. 1999:70). En utgångspunkt är att det

nuvarande mål- och resultatstyrda

resurstilldelnings- och styrsystemet i sina

grunddrag skall ligga fast. Detta system infördes på

förslag av den borgerliga regeringen år 1993.

Utredaren skall analysera möjligheterna för en

vidareutveckling av nuvarande system och föreslå

förbättringar av systemet. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 maj 2000. Riksdagen bör avvakta

utredningens resultat och regeringens beredning av

ärendet.

I motion 1999/2000:Ub14 framför Centerpartiet

förslag om att det i högskolelagen skall införas en

bestämmelse om att universitet och högskolor skall

ha tydliga arbetsordningar för sina beredande och

beslutande organ (yrk. 3). För att studenterna skall

ha praktiska möjligheter att utnyttja sitt

inflytande behöver de kunskap om hur de olika

organen fungerar, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det är en självklarhet att studenterna - liksom

t.ex. de anställda - inom ett universitet eller en

högskola behöver kunskap om hur de styrorgan som de

deltar i fungerar. Enligt den föreslagna nya 4 a § i

1 kap. högskolelagen - som utskottet i det

föregående har tillstyrkt - skall högskolorna verka

för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med

att vidareutveckla utbildningen. Utskottet anser

inte att det behövs en särskild lagbestämmelse om

arbetsordningar.

Moderata samlingspartiet har invändningar mot

regeringens avsikt att genom en bestämmelse i

högskoleförordningen ge studentkårerna rätt att

framföra synpunkter i anslutning till högskolornas

årsredovisningar. I motion 1999/2000:Ub13 föreslår

partiet att riksdagen skall avslå detta förslag från

regeringen (yrk. 1). Studenterna har redan genom sin

formella ställning i högskolestyrelsen möjlighet att

påverka innehållet i årsredovisningen, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Den ordning som regeringen avser att införa har

föreslagits av arbetsgruppen om studentinflytande

och har tillstyrkts av flertalet remissinstanser.

Det kan finnas ett värde i att studentkårens samlade

syn på högskolans utveckling och resultat i de

avseenden som är relevanta med avseende på

årsredovisningen blir kända för regeringen.

Regeringen skriver i propositionen (s. 27) att

lärosätena i årsredovisningen bör beskriva de

åtgärder som vidtagits för att utveckla

studentinflytandet och hur studentinflytandet

fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Kristdemokraterna ser enligt motion 1999/2000:Ub15

en risk för att detta endast blir ett kvantitativt

mått på jämställdhet. Motionärerna menar att man

måste lyfta fram det kvalitativa arbetet med att

undanröja både formella och informella hinder för

att kvinnor och män skall få verka på lika villkor

(yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I de årliga regleringsbreven brukar regeringen ange

vilka uppgifter lärosätena skall lämna i

årsredovisningarna. Det handlar ofta om redovisning

av vilka åtgärder som lärosätet vidtagit i olika

syften, bl.a. jämställdhetssyfte. Enligt utskottets

mening finns det inte anledning att befara att

regeringen skulle komma att övergå till att enbart

efterfråga statistikuppgifter. Dock är självfallet

könsuppdelade statistiska uppgifter om bl.a.

studentrepresentationen värdefulla och bör insamlas.

Studenternas rättssäkerhet

De ämnes- och programutvärderingar som enligt

propositionen skall genomföras av Högskoleverket

med en periodicitet på sex år skall bl.a. innefatta

prövning av examensrätt. Om en viss utbildning vid

ett lärosäte uppvisar bristfällig kvalitet skall

examensrätten kunna dras in.

Kristdemokraterna och Centerpartiet tar i

motionerna 1999/2000:Ub15 respektive 1999/2000:Ub14

upp frågor om studenternas rättssäkerhet vid

indragning av examensrätt. Kristdemokraterna anser

att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag

till en rättssäkerhetsgaranti för studenterna i

sådana situationer (yrk. 8). Centerpartiet

framhåller att tydliga varningssystem bör finnas och

att studenternas rättssäkerhet måste beaktas (yrk.

1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden, eftersom regeringen

i propositionen meddelar sin avsikt att återkomma

till riksdagen för att tydliggöra hur omprövning av

examensrätt kan gå till.

Högskoleverket beslutade i januari 2000 att per den

1 juli 2000 dra in examensrätten för sex olika

lärosäten för vissa utbildningar till

barnmorskeexamen, sjuksköterskeexamen, social

omsorgsexamen och tandhygienistexamen. Beslutet har

föregåtts av en utvärdering under 1995/96 av

samtliga s.k. medellånga vårdutbildningar inom

högskolan (redovisad i rapporten Vårdutbildningar i

högskolan - en utvärdering, Högskoleverkets

rapportserie 1996:7 R). Denna utvärdering

resulterade i bedömningen att nära 40 % av

utbildningarna inte var högskolemässiga.

Högskoleverket beslutade att utbildningarnas

högskolemässighet återigen skulle värderas inom en

treårsperiod, till grund för en förnyad prövning av

examensrätterna. Den nya utvärderingen startade

hösten 1998 och slutfördes året därpå. De lärosäten

som nu fått sin examensrätt för vissa utbildningar

indragen är de som även vid den senare utvärderingen

bedömts ge en icke högskolemässig utbildning till

dessa examina. I Högskoleverkets beslut framhålls

att lärosätena har ett ansvar för de studenter som

genomgår utbildning för de aktuella examina men som

inte har möjlighet att slutföra utbildningen före

den 30 juni 2000. Dessa studenter skall enligt

Högskoleverket beredas möjlighet att, t.ex. genom

avtal med andra lärosäten, slutföra sin utbildning

och få examen.

De studenter som inte hinner slutföra en påbörjad

utbildning vid någon av de högskolor som den 1 juli

2000 får examensrätten indragen kommer att bli

hänvisade till att få sin examen enligt de

fordringar som gäller vid en annan högskola. Enligt

högskoleförordningen har en student som har godkänts

i en kurs vid en högskola inom landet rätt att

tillgodoräkna sig denna för motsvarande utbildning

vid en annan högskola. Olika högskolor bygger upp

utbildningen till samma examen på olika sätt. Kurser

inom samma område kan tillmätas olika poängtal vid

olika lärosäten. Det mottagande lärosätets beslut om

tillgodoräknande av kurs kan överklagas till

Överklagandenämnden för högskolan.

Det ligger i de studerandes intresse att examina

åtnjuter respekt i omvärlden och särskilt bland dem

som är verksamma eller ansvariga inom det

yrkesområde som är aktuellt i det enskilda fallet.

Att examensrätter kan dras in när utbildningen inte

håller godtagbar kvalitet är från den synpunkten

värdefullt. Samtidigt är det givetvis en olägenhet

för studenten om hon eller han tvingas byta lärosäte

under studietiden och dessutom eventuellt måste läsa

fler eller längre kurser än dem som ingick i det

utbildningsprogram som studenten började på vid det

lärosäte som sedermera mist examensrätten för det

programmet. När en högskola antar studenter till ett

utbildningsprogram som skall leda till viss examen,

innebär det ett åtagande gentemot dessa studenter.

Utskottet ser fram emot att regeringen återkommer

till riksdagen i denna fråga.

Andra frågor om studenternas rättssäkerhet tas upp i

tre motioner.

Kristdemokraterna vill enligt motion

1999/2000:Ub421 ha en översyn för att stärka

rättssäkerheten när det gäller t.ex.

antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att

tentera och förekomsten av olika avgifter (yrk. 20).

Ju större den lokala friheten är, desto viktigare är

det att studenterna har möjlighet att få sin sak

prövad, anser motionärerna.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub499 ett

tillkännagivande om att högskolorna skall åläggas

att dokumentera sin praxis (yrk. 37).

I motion 1999/2000:Ub411 (s) föreslår motionärerna

att studenterna skall kunna överklaga brister och

felaktigheter som uppkommit vid examination.

Motionärerna hänvisar till att studenterna i Danmark

i många år har haft möjlighet att få sin sak prövad

i en "överklagningsnämnd" och att även Norge och

Finland har motsvarande bestämmelser.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår de

tre yrkandena om tillkännagivanden.

Yrkandet i Kristdemokraternas motion är identiskt

med ett yrkande som behandlats vid de två senaste

riksmötena (bet. 1997/98:UbU12 och 1998/99: UbU7).

De områden som nämns av motionärerna togs upp i

rapporten från arbetsgruppen om studentinflytande.

Arbetsgruppen, som när yrkandet väcktes första

gången ännu inte hade tillsatts, lämnade inte några

förslag om ytterligare utredning. Även

Centerpartiets yrkande har behandlats av riksdagen

vid förra riksmötet och avslagits (bet.

1998/99:UbU7). Högskoleverket har inom ramen för sin

tillsynsverksamhet granskat utformningen av

regelsystem och delegeringssystem inom högskolan ur

rättssäkerhetssynpunkt. Verket publicerade i mars

1999 rapporten Högskolornas regler och

delegeringssystem (Högskoleverkets rapportserie

1999:5 R). Där meddelas att verket kommer att följa

upp rapporten under år 2000. Högskoleverket har i

samma serie också publicerat andra tillsynsrapporter

om frågor som berörs i Kristdemokraternas motion

(Avgiftsfri utbildning, 1996:3 R, Tillgodoräknande

av kurs, 1998:32 R, Rättssäker examination, 1998:39

R).

Vad gäller frågan om rätt att överklaga betyg vill

utskottet redovisa följande. I

högskoleförfattningarna under 1960- och 1970-talen

fanns för vissa fakulteter ett uttryckligt förbud

mot att överklaga betyg. Ett sådant förbud fanns

också i 1977 års högskoleförordning (1977:263), som

gällde all högskoleutbildning. Både läraren och

studenten hade fram till 1977 rätt att begära att

muntlig tentamen skulle ske inför öppna dörrar, s.k.

offentlig tentamen. Detta institut ersattes

sedermera av en rätt för en student som två gånger

underkänts i samma prov att begära att få en annan

lärare förordnad att examinera henne eller honom. I

den nu gällande högskoleförordningen (1993:100)

finns ingen motsvarande bestämmelse.

Högskoleverket har nyligen till regeringen fört

fram förslag om att det i förordningen skall föras

in en bestämmelse om rätt för studenten att få byta

examinator efter två underkännanden i samma prov. Om

högskolan har beslutat begränsa antalet tillfällen

som en student får genomgå prov på kurs eller del av

kurs, skall enligt Högskoleverkets förslag antalet

tillfällen vara minst fem. Verket har också

föreslagit en bestämmelse om att den som godkänts i

ett prov inte får genomföra provet på nytt för att

få högre betyg. Förslagen bereds nu i

Utbildningsdepartementet.

Utskottet har erfarit att det inom

Utbildningsdepartementet nu förbereds ett uppdrag

till Högskoleverket att göra en analys av

högskoleförordningens regler som gäller studenternas

rättsliga ställning i högskolan och rätten att

överklaga beslut. Bland annat skall frågan om rätt

att överklaga betyg analyseras.

Övrigt

Ändringarna i högskolelagen skall enligt regeringens

förslag träda i kraft den 1 juli 2000.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Ub13 ett tillkännagivande om högskolornas

informationsansvar visavi blivande studenter (yrk.

7). Enligt motionärerna innehåller Högskoleverkets

studenthandbok inga uppgifter om utbildningens

kvalitet och resultat. De anser att lärosätena i

större utsträckning själva bör ta ansvar för

informationsflödena, såväl till som från

studenterna. Som framgått i det föregående anser

Moderaterna att varje lärosäte självt skall bestämma

om regler för antagning och urval m.m. De anser att

det skall åligga respektive lärosäte att i särskild

ordning lämna information om dessa regler till

studenterna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det framgår av propositionen (s. 19) att regeringen

avser att ge Högskoleverket i uppdrag att redovisa

och följa upp ämnes- och programutvärderingarna, och

att det till redovisningsuppdraget hör att finna

lämpliga former för att föra informationen om

kvalitetsbedömningarna vidare till de blivande

studenterna. En samlad redovisning av detta skulle

enligt utskottets bedömning underlätta studenternas

val av utbildning och studieort mer än information

som de olika lärosätena var för sig tillställer

presumtiva studenter.

Hemställan

Utskottet hemställer

Kvalitetsutveckling i högskolan

1. beträffande lagregleringen av

kvalitetsarbetet inom universitet och

högskolor

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap.

4 §,

2. beträffande oberoende nationella

utvärderingar

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 2 och

1999/2000:Ub13 yrkandena 3, 5 och 6,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (fp)

3. beträffande helhetsperspektiv vid

lärosätesbedömningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub15 yrkande 7,

res. 3 (kd) - delvis

4. beträffande ämnes- och

programutvärderingar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub12 yrkandena 3, 4

och 5,

res. 4 (m, fp) - delvis

5. beträffande kostnaderna för en höjd

ambitionsnivå i kvalitetsarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub14 yrkande 2 och

1999/2000:Ub15 yrkande 9,

res. 5 (kd, c, fp)

6. beträffande frågan om samband mellan

dimensionering av utbildningsplatser och

kvalitet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 1,

1999/2000:Ub15 yrkande 1, 1999/2000:Ub421

yrkande 2 och 1999/2000:Ub814 yrkande 2,

res. 6 (kd, fp)

7. beträffande frågan om samband mellan

antagningssystemet och kvalitetsutvecklingen i

högskolan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub13 yrkande 4,

res. 1 (m) - delvis

8. beträffande obligatorisk utvärdering av

varje enskild kurs

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub15 yrkande 6 och

1999/2000:Ub499 yrkande 10,

res. 3 (kd) - delvis

res. 7 (c) - delvis

9. beträffande högskolelärarnas

pedagogiska och didaktiska kunskaper

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub15 yrkande 2,

res. 3 (kd) - delvis

Studentinflytande

10. beträffande lagregleringen av

studenternas inflytande

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i högskolelagen såvitt avser 1 kap. 4 a §,

11. beträffande studentrepresentationen i

lärosätenas beslutande och beredande organ

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub13 yrkande 8,

1999/2000:Ub14 yrkande 4, 1999/2000:Ub15 yrkande

4 och 1999/2000:Ub499 yrkande 35,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

res. 7 (c) - delvis

12. beträffande studentrepresentation i

nationella högskolemyndigheter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub15 yrkande 5,

res. 3 (kd) - delvis

13. beträffande en resursfördelning som

styrs av studenternas val

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 6 och

1999/2000:Ub13 yrkande 2,

res. 4 (m, fp) - delvis

14. beträffande arbetsordningar för

högskoleorganen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub14 yrkande 3,

res. 7 (c) - delvis

15. beträffande studentkårernas rätt att

framföra synpunkter i anslutning till

lärosätenas årsredovisningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub13 yrkande 1,

res. 1 (m) - delvis

16. beträffande redovisningen av

studentinflytandet ur ett

jämställdhetsperspektiv

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub15 yrkande 3,

res. 3 (kd) - delvis

Studenternas rättssäkerhet

17. beträffande studenternas rättssäkerhet

vid indragning av examensrätt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub14 yrkande 1 och

1999/2000:Ub15 yrkande 8,

res. 8 (kd, c)

18. beträffande studenternas rättssäkerhet

i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub411,

1999/2000:Ub421 yrkande 20 och 1999/2000:Ub499

yrkande 37,

res. 3 (kd) - delvis

res. 7 (c) - delvis

Övrigt

19. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i högskolelagen (1992:1434) i den mån det inte

omfattas av vad utskottet i det föregående har

hemställt,

20. beträffande högskolornas

informationsansvar visavi blivande studenter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub13 yrkande 7.

res. 1 (m) - delvis

Stockholm den 23 mars 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig

(v), Beatrice Ask (m), Eva

Johansson (s), Inger Lundberg (s),

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén

(m), Majléne Westerlund Panke (s),

Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd),

Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Anders Sjölund (m) och Kalle

Larsson (v).

Reservationer

1. Oberoende nationella utvärderingar, m.m.

(mom. 2, 7, 11, 15 och 20) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Vi anser att Sverige behöver oberoende nationella

utvärderingar av verksamheten vid universitet och

högskolor. Processen att utvärdera lärosätenas

kvalitet och resultat skall präglas av mångfald och

variation. Nationella, övergripande utvärderingar

bör därför utföras av flera, oberoende organ,

institutioner, akademier, tidskrifter och

organisationer som anlitas vid behov. Ett från den

statliga myndighetsstrukturen fristående

kvalitetsinstitut bör inrättas, som genom

upphandling skaffar sig nödvändig kompetens för att

fullgöra sitt uppdrag. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om ett sådant institut. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub13 yrkandena 3, 5 och 6 som sin mening

ge regeringen till känna.

En av de viktigaste åtgärderna för att sätta fokus

på den högre utbildningens kvalitet är att avskaffa

de centralstyrda antagningsreglerna. De har ett

samband med kvalitetsutvecklingen därigenom att de

hämmar mångfald och flexibilitet. Nationella regler

om grunder för urval och antagning skall enligt vår

mening begränsas till ett minimum och lärosätena

själva fatta lokala beslut om urval. Grunden skall

vara den sökandes kunskaper, erfarenheter och

särskilda kunnande för det sökta programmet eller

kursen. Intervjuer och arbetsprover skall kunna ingå

som del i ett urvalsförfarande och viktning av betyg

skall kunna förekomma. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub13

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Det behövs tydligare bestämmelser i

högskoleförordningen om hur valet av

studentrepresentanter i lärosätenas beslutande och

beredande organ skall gå till. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1999/2000:Ub13 yrkande 8 som

sin mening ge regeringen till känna.

Det finns enligt vår mening ingen anledning att ge

studentkårerna rätt att framföra synpunkter i

anslutning till lärosätenas årsredovisningar.

Studenterna är representerade i styrelserna med

fullvärdiga ledamöter som har möjlighet att påverka

innehållet i årsredovisningen. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub13

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Högskoleverkets studenthandbok ger visserligen

grundläggande information om utbildningsutbudet vid

respektive lärosäte, men innehåller inga uppgifter

om utbildningens kvalitet och resultat. Vi anser att

högskolorna själva i större utsträckning skall ta

ansvar för informationsflödena, såväl till som från

studenterna. De exempel på studentbarometrar som

redovisades i utredningen om studentinflytande är

goda förebilder. Det är förvånande att man överlag

tycks vara ointresserad av att skaffa information om

hur det går för studenterna i deras yrkesverksamhet

och dra lärdom av detta. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub13

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 2, 7, 11, 15 och 20 bort hemställa

2. beträffande oberoende nationella

utvärderingar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub13

yrkandena 3, 5 och 6 och med anledning av motion

1999/2000:Ub12 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande frågan om samband mellan

antagningssystemet och kvalitetsutvecklingen i

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub13 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

11. beträffande studentrepresentationen i

lärosätenas beslutande och beredande organ

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub13 yrkande

8 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub14

yrkande 4, 1999/2000: Ub15 yrkande 4 och

1999/2000:Ub499 yrkande 35 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande studentkårernas rätt att

framföra synpunkter i anslutning till

lärosätenas årsredovisningar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub13 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

20. beträffande högskolornas

informationsansvar visavi blivande studenter

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub13 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts.

2. Oberoende nationella utvärderingar (mom.

2) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Det är bra att regeringen i propositionen framhåller

Högskoleverkets självständiga roll att genomföra

oberoende nationella utvärderingar. Det är en mycket

svår uppgift att samtidigt vara stödjande och

rådgivande mot den som man kritiskt skall granska

och kontrollera. Därför anser vi att regeringen bör

gå längre och låta utreda inrättande av en från

Högskoleverket fristående myndighet med uppgift att

kontrollera kvaliteten och följa upp och utvärdera

verksamheten inom högskolan. Den nya myndigheten bör

vara liten med få tjänstemän, som liksom

huvudsekreterarna i forskningsråden anställs på viss

tid, exempelvis 4-5 år. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub12

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under moment 2 bort hemställa

2. beträffande oberoende nationella

utvärderingar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub12 yrkande

2, med anledning av motion 1999/2000:Ub13

yrkandena 5 och 6 och med avslag på motion

1999/2000:Ub13 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Helhetsperspektiv vid

lärosätesbedömningar, m.m. (mom. 3, 8, 9,

11, 12, 16 och 18) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Regeringen nämner ett antal exempel på aspekter som

vid lärosätesbedömningarna skall stå i fokus för

granskningen. Vi saknar i den uppräkningen

handikapperspektivet. Betydelsen av

kunskapsutveckling och kunskapsaktualitet i

förhållande till samhället borde också tydliggöras.

Vad vi här har anfört om helhetsperspektiv vid

lärosätesbedömningar bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub15 yrkande 7 som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att varje kurs bör följas upp, men enligt

vår mening är det inte i första hand utvärderingar

av varje enskild kurs som bör göras obligatoriska,

utan utvärderingar för program och utbildningar.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub15 yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

I propositionen saknar vi en diskussion om

högskolelärarnas pedagogiska och didaktiska

kunskaper. Liksom arbetsgruppen om studentinflytande

anser vi att detta är en viktig fråga för

utbildningens kvalitet. Regeringen bör överväga vad

som kan göras på denna punkt. Det kan handla om

sådant som att höja statusen på och premiera

lärarnas insatser inom grundutbildningen, anordna

obligatorisk pedagogisk utbildning för

högskolelärare eller främja en levande

högskolediskussion när det gäller hur ämneskunskaper

och analytiskt tänkande förmedlas till studenterna.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1999/2000:Ub15 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Kontaktytorna mellan den enskilde studenten och

studentorganisationerna behöver ökas. En mycket stor

andel av studenterna är varken engagerade i

studentkår, nation eller studentförening. Att få

till stånd en ökad studentaktivitet och därmed en

rättvisande studentrepresentation i lärosätenas

beslutande och beredande organ är därför mycket

angeläget. Högskolorna och studentkårerna bör se

detta som en gemensam utmaning. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub15 yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

Studenterna bör enligt vår mening ha rätt till

representation även i nationella högskolemyndigheter

som Högskoleverket, Centrala studiestödsnämnden och

Verket för högskoleservice. Ett särskilt problem i

detta sammanhang är till vilken organisation en

sådan rätt bör ges, eftersom det inte finns en

allomfattande centralorganisation för studenterna.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1999/2000:Ub15 yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det är inte tillfredsställande om redovisningen av

studentinflytandet ur ett jämställdhetsperspektiv

begränsas till kvantitativa uppgifter. Vi menar att

det är det kvalitativa arbetet med att undanröja

såväl formella som informella hinder för att kvinnor

och män skall få verka på lika villkor som måste

lyftas fram. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub15 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Ju större den lokala friheten är, desto viktigare

är det att studenten har möjlighet att få sin sak

prövad. Vi anser att studenternas rättssäkerhet

behöver stärkas inom flera områden, t.ex. när det

gäller antagning, examination, rätten att tentera

och förekomsten av olika avgifter. En översyn av

detta bör snarast genomföras. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421

yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

utskottet under momenten 3, 8, 9, 11, 12, 16 och 18

bort hemställa

3. beträffande helhetsperspektiv vid

lärosätesbedömningar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub15 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

8. beträffande obligatorisk utvärdering av

varje enskild kurs

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub15 yrkande

6 och med avslag på motion 1999/2000:Ub499

yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

9. beträffande högskolelärarnas

pedagogiska och didaktiska kunskaper

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub15 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

11. beträffande studentrepresentationen i

lärosätenas beslutande och beredande organ

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub15 yrkande

4 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub13

yrkande 8, 1999/2000: Ub14 yrkande 4 och

1999/2000:Ub499 yrkande 35 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande studentrepresentation i

nationella högskolemyndigheter

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub15 yrkande

5 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

16. beträffande redovisningen av

studentinflytandet ur ett

jämställdhetsperspektiv

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub15 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

18. beträffande studenternas rättssäkerhet

i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande

20, med anledning av motion 1999/2000:Ub411 och

med avslag på motion 1999/2000:Ub499 yrkande 37

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. Ämnes- och programutvärderingar, m.m.

(mom. 4 och 13) - m, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m),

Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m) anför:

Vi anser att regeringens ambitionsnivå när det

gäller ämnes- och programutvärderingar är alltför

låg. Sex år är ett för långt intervall inom ett

dynamiskt område som högskolan. Regeringen bör

därför återkomma med förslag om en tätare

periodicitet. Ranking i någon form skulle mycket väl

kunna bli ett verktyg för att bedöma kvaliteten på

såväl utbildningar som lärosäten. Vi anser också att

det är orimligt att de politiska organen, regering

och riksdag, skall ange kriterier för den

vetenskapliga och professionella utvärderingen av

högskolan. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub12 yrkandena 3, 4 och

5 som sin mening ge regeringen till känna.

Utbyggnaden av högskolan och därmed

resursfördelningen bör i större utsträckning än

hittills styras av studenternas val. Regeringen bör

utforma ett system som gör att antalet platser på

olika utbildningar i större utsträckning relateras

till antalet sökande till olika orter. Detta blir

även en viktig form av kvalitetsuppföljning. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 6 och

1999/2000:Ub13 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 4 och 13 bort hemställa

4. beträffande ämnes- och

programutvärderingar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub12

yrkandena 3, 4 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande en resursfördelning som

styrs av studenternas val

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub12

yrkande 6 och 1999/2000:Ub13 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

5. Kostnaderna för en höjd ambitionsnivå i

kvalitetsarbetet (mom. 5) - kd, c, fp

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd), Sofia

Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Kostnaderna för den höjda ambitionsnivån i

kvalitetsarbetet får inte gå ut över undervisning

och forskning. De ökade resurser som skall tillföras

Högskoleverket för dess utökade uppgifter får alltså

inte tas från anslagen till lärosätena. Vi ser också

en risk för att man inom lärosätena, särskilt i

introduktionsfasen, viker resurser avsedda för

undervisning och forskning till kvalitetsarbetet.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1999/2000:Ub14 yrkande 2 och

1999/2000:Ub15 yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 5 bort hemställa

5. beträffande kostnaderna för en höjd

ambitionsnivå i kvalitetsarbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub14

yrkande 2 och 1999/2000:Ub15 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

6. Frågan om samband mellan dimensionering

av utbildnings- platser och kvalitet (mom.

6) - kd, fp

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Den snabba utbyggnaden av högskolan får inte urholka

kvaliteten på undervisning och forskning. Det finns

ett ofrånkomligt samband mellan dimensionering av

utbildningsplatser och kvalitet. Om

undervisningsgrupperna blir så stora att studenter

och lärare sällan möts, rycks förutsättningarna för

inflytandet och kvalitetsarbetet bort. Högskolans

tillväxt måste utvärderas med avseende på

undervisningsgruppernas storlek och tillgången på

lärare, lokaler, läsplatser och bostäder för

studenterna. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 1999/2000:Ub12 yrkande 1,

1999/2000:

Ub15 yrkande 1, 1999/2000:Ub421 yrkande 2 och

1999/2000:Ub814 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 6 bort hemställa

6. beträffande frågan om samband mellan

dimensionering av utbildningsplatser och

kvalitet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub12

yrkande 1, 1999/2000:Ub15 yrkande 1,

1999/2000:Ub421 yrkande 2 och 1999/2000:Ub814

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

7. Obligatorisk utvärdering av varje

enskild kurs, m.m. (mom. 8, 11, 14 och 18)

- c

Sofia Jonsson (c) anför:

I samband med att utvärderingar av varje enskild

kurs görs obligatoriska är det viktigt att de också

kommer till användning för att förbättra

utbildningen. Kurser bör inte bara utvärderas en

gång i slutet av kursen, utan kontinuerligt under

kursens gång så att studenternas åsikter direkt kan

påverka kursens uppläggning och undervisning. Vad

jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub499 yrkande 10 som sin mening ge

regeringen till känna.

Studenternas representation i högskolans beslutande

och beredande organ bör utökas mer än vad regeringen

har förutskickat. Jag anser att andelen studenter i

högskolestyrelse, fakultetsnämnd och motsvarande

organ för grundutbildningen bör vara minst en

tredjedel utöver ordföranden, och på lägre

beslutsnivåer minst hälften av ledamöterna utöver

ordföranden. Detta bör riksdagen med bifall till

motionerna 1999/2000:Ub14 yrkande 4 och

1999/2000:Ub499 yrkande 35 som sin mening ge

regeringen till känna.

För att studenterna skall ha praktisk möjlighet att

utnyttja sitt inflytande behöver de kunskap om hur

de olika organen fungerar. Tydliga arbetsordningar

bör därför finnas för varje beredande och beslutande

grupp. Detta bör skrivas in i högskolelagen. Vad jag

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub14 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Studenternas rättssäkerhet påverkas starkt av hur

högskolorna sköter det lokala beslutsfattandet. Det

förekommer stora skillnader i praxis mellan olika

högskolor och även mellan olika delar av samma

högskola, vilket kan vara svåröverskådligt för den

enskilda studenten. Det bör skrivas in i

högskoleförordningen att högskolorna är skyldiga att

dokumentera sin praxis och också att motivera alla

beslut skriftligt. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 37 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 8, 11, 14 och 18 bort hemställa

8. beträffande obligatorisk utvärdering av

varje enskild kurs

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande

10 och med avslag på motion 1999/2000:Ub15

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

11. beträffande studentrepresentationen i

lärosätenas beslutande och beredande organ

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub14

yrkande 4 och 1999/2000:Ub499 yrkande 35 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub13 yrkande 8

och 1999/2000:Ub15 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande arbetsordningar för

högskoleorganen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub14 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

18. beträffande studenternas rättssäkerhet

i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande

37 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub411

och 1999/2000:Ub421 yrkande 20 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Studenternas rättssäkerhet vid

indragning av examensrätt (mom. 17) - kd, c

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och

Sofia Jonsson (c) anför:

När indragning av examensrätt blir aktuell är det

viktigt att det finns ett tydligt varningssystem och

att studenternas rättssäkerhet beaktas. Regeringen

bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag

om en rättssäkerhetsgaranti för studenterna. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1999/2000:Ub14 yrkande 1 och

1999/2000:Ub15 yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 17 bort hemställa

17. beträffande studenternas rättssäkerhet

vid indragning av examensrätt

att riksdagen med bifall till motionerna

1999/2000:Ub14 yrkande 1 och

1999/2000:Ub15 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434)

Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen

(1992:1434)

dels att 1 kap. 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

1 kap. 4 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

4 §

-----------------------------------------------------

Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet

nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det

konstnärliga utvecklingsarbetet.

-----------------------------------------------------

Det är en gemensam De tillgängliga

angelägenhet för resurserna skall

högskolornas personal och utnyttjas effektivt för

studenterna vid att hålla en hög kvalitet

högskolorna att de i verksamheten.

tillgängliga resurserna

utnyttjas effektivt för

att hålla en hög kvalitet

i verksamheten.

Kvalitetsarbetet är en

gemensam angelägenhet för

högskolornas personal och

studenterna.

4 a §

Studenterna skall ha

rätt att utöva inflytande

över utbildningen vid

högskolorna.

Högskolorna skall verka

för att studenterna tar

en aktiv del i arbetet

med att vidareutveckla

utbildningen.

-----------------------------------------------------

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.