Bet. 1999/2000:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU17

Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition

1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfi-

nansiering samt motioner med anknytning till denna. Utskottet har inhämtat

yttranden från övriga berörda utskott. Yttranden från socialutskottet, trafikut-

skottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet

bifogas betänkandet.

Utbildningsutskottet tillstyrker förslagen i propositionen och föreslår att

motionsyrkandena avslås. Förslagen innebär att det inrättas fyra nya myn-

digheter för forskningsfinansiering: Vetenskapsrådet, ett forskningsråd för

sociala frågor och arbetsliv, ett forskningsråd för miljö, lantbruk och sam-

hällsplanering samt en myndighet för finansiering av forskning och utveck-

lingsarbete.

Vetenskapsrådet inrättas med stöd av lag. Vetenskapsrådets främsta upp-

gift skall vara att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapli-

ga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall överta

de ansvarsområden som nu handhas av Forskningsrådsnämnden, Humanis-

tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrå-

det.

Inom Vetenskapsrådet kommer att inrättas tre ämnesråd för humaniora-

samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap.

Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv övertar det ansvarsområde

som handhas av Socialvetenskapliga forskningsrådet och delar av det

ansvarsområde som handhas av Rådet för arbetslivsforskning.

Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering övertar de an-

svarsområden som handhas av Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbru-

kets forskningsråd.

Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådet, i ämnesråden och i de

båda områdesinriktade forskningsråden skall utses av representanter för fors-

karsamhället genom ett elektorsförfarande.

Ett Forskningsforum inrättas med uppgift att verka för dialog och samver-

kan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra som direkt

eller indirekt berörs av forskningen.

Den nya myndigheten för finansiering av forskning och utvecklingsarbete

(FoU) skall svara för behovsstyrd forskning och utvecklingsarbete till stöd

för innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt. Myndigheten

övertar de ansvarsområden som nu handhas av Kommunikationsforsknings-

beredningen, de FoU-finansierande delarna av Närings- och teknikutveck-

lingsverkets verksamhet samt delar av det ansvarsområde som handhas av

Rådet för arbetslivsforskning.

De nya myndigheterna bör kunna påbörja sin verksamhet den 1 januari

2001.

I en gemensam reservation föreslår Moderaterna, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet avslag på propositionen. Därtill finns ytterligare

reservationer från ett eller flera av dessa partier.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny

organisation för forskningsfinansiering föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om Vetenskapsrådet,

2. att riksdagen godkänner riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för

forskningsfinansiering,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av

Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå-

det, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.2),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Soci-

alvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.3),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av

Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (avsnitt 5.4),

6. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av

Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för arbetslivsforskning

(avsnitt 5.5).

Lagförslaget bifogas detta betänkande som bilaga 1.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1999/2000:81

Forskning för framtiden - en ny organisation för

forskningsfinansiering

1999/2000:Ub23 av Elizabeth Nyström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att idrottsforskning bör ingå som ett område under det föreslagna

vetenskapsrådet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att idrottsrörelsen blir representerad i ämnesråden.

1999/2000:Ub24 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppfölj-

ningen av kulturforskningen.

1999/2000:Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett svenskt "National Institute of Health",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vetenskapsråd för humaniora och samhällsvetenskap,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livsmedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning.

1999/2000:Ub26 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1999/2000:81

Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering

begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till organisation för

forskningsfinansiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristen på remissbehandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att basresurserna, i form av fakultetsanslag och fasta

resurser, för forskning vid universitet och högskolor skall öka,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den politiska styrningen över forskningsrådens inriktning skall

hållas tillbaka till förmån för den vetenskapliga bedömningsgrunden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om för stor andel av regeringen utsedda representanter i forsknings-

rådens styrelser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en motsvarighet till FRN:s genusforskningskommitté bör

fortleva även efter en omorganisation.

1999/2000:Ub27 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen - med avslag på propositionen - som sin mening ger rege-

ringen till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd inför den fort-

satta beredningen av forskningspolitiken,

2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de fasta forskningsresurserna till landets

högskolor bör öka, såväl i absoluta som i relativa tal,

3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en ordning bör prövas där all offentlig

forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad forskningsbudget,

4. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att eventuellt ökade kostnader i samband

med ombildandet av rådsorganisationen inte får medföra krympande ekono-

miskt utrymme för verksamheten,

5. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att indelningen av ämnesråden bör vara ett

för humaniora-samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för naturvetenskap och

ett för teknikvetenskap,

6. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att huvudregeln för forskningsråden bör

vara att de tar det fulla ansvaret för den verksamhet de stöder genom att

finansiera hela projekt.

1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen

med avslag på proposition 1999/2000:81 hos regeringen begär förslag enligt

de principer om en helhetslösning för finansiering av forskningen som pre-

senterats i motionen.

1999/2000:Ub29 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens roll och ansvar i samband med landstingens och kommu-

nernas egen FoU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av forskningsrådens forskningsstöd.

1999/2000:Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inom ramen för det uppdrag den nya organisationskommittén

får skall ingå ett specifikt program för hela trafik- och transportforskningen,

2. att regeringen återkommer med ett förslag om hur de olika trafikverkens

FoU-ansvar och motsvarande medel skall flyttas över till ett specifikt pro-

gram för trafik- och transportforskning.

Motion med anledning av proposition 1999/2000:86 Ett

informationssamhälle för alla

1999/2000:T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett svenskt National Institute of Health,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättandet av bilaterala samarbetsavtal med de främsta forsk-

ningsmiljöerna i världen inom hälsa, medicin och IT.

Utskottet

Inledning

I Sverige görs i dag betydande insatser inom forskning och utveckling (FoU).

Internationella jämförelser visar att Sverige är det land som avsätter störst

andel av bruttonationalprodukten till FoU. En betydande del av FoU-

insatserna finansieras av näringslivet. Staten svarar framför allt för grund-

forskning och forskarutbildning men också för forskning till stöd för utveck-

lingen inom olika samhällssektorer. Statsmakterna anvisar medel för forsk-

ning genom anslag till universitet och högskolor, till forskningsråd och till

olika sektorsforskningsmyndigheter. Grundläggande principer för den svens-

ka forskningspolitiken slogs fast av riksdagen i oktober 1999 i samband med

behandlingen av propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94,

bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 9).

Propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forsk-

ningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) innehåller förslag till ändrad myn-

dighetsorganisation med avseende på de medel som fördelas av forsknings-

råd och av sådana sektorsforskningsmyndigheter som enbart arbetar med

frågor om forskningsfinansiering.

Utbildningsutskottet har inhämtat yttranden över propositionen och motio-

ner i hithörande frågor från övriga berörda utskott. Yttranden har inkommit

från socialutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsut

skottet och bostadsutskottet. Yttrandena bifogas detta betänkande som bilaga

2-6.

Huvuddragen i den föreslagna myndighetsorganisationen

Regeringens förslag innebär att tre nya forskningsråd och en ny myndighet

för finansiering av forskning och utvecklingsarbete inrättas.

Ett av de nya forskningsråden är Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet inrättas

med stöd av lag. Vetenskapsrådets främsta uppgift skall vara att ge stöd till

grundläggande forskning inom samtliga vetenskapsområden. Till Veten-

skapsrådet förs de ansvarsområden som nu hör till Forskningsrådsnämnden,

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forsknings-

rådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forsk-

ningsrådet.

Inom Vetenskapsrådet skall finnas ämnesråd för humaniora-samhälls-

vetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap.

Ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv övertar ansvaret för de

områden som nu hör till Socialvetenskapliga forskningsrådet samt delar av

området för Rådet för arbetslivsforskning.

Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering övertar ansva-

ret för de områden som nu hör till Skogs- och jordbrukets forskningsråd och

Byggforskningsrådet samt delar av Naturvårdsverkets område.

Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse, i ämnesråden

och i styrelserna för de områdesinriktade forskningsråden skall utses av

forskarsamhället genom ett elektorsförfarande.

En ny myndighet för forskning och utveckling övertar ansvaret för de om-

råden som nu hör till Kommunikationsforskningsberedningen, delar av Nä-

rings- och teknikutvecklingsverkets område samt delar av området för Rådet

för arbetslivsforskning.

Ett Forskningsforum inrättas med uppgift att verka för dialog och samver-

kan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra som direkt

eller indirekt berörs av forskningen.

En organisationskommitté skall förbereda och genomföra bildandet av de

nya myndigheterna. De nya myndigheterna bör kunna påbörja sin verksam-

het den 1 januari 2001.

Förslag om avslag på propositionen, m.m.

Moderata samlingspartiet (motion 1999/2000:Ub25 yrk.1), Kristdemokrater-

na (motion 1999/2000:Ub28), Centerpartiet (motion 1999/2000:Ub27 yrk. 1)

och Folkpartiet (motion 1999/2000:Ub26 yrk. 1) föreslår att riksdagen skall

avslå propositionen. Moderata samlingspartiet har förslag om en alternativ

myndighetsorganisation. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

vill att regeringen skall återkomma med förslag som beaktar riktlinjer som

anges i respektive motion. I motion 1999/2000:Ub26 (yrk. 2) anger Folkpar-

tiet att riksdagen skall ge regeringen till känna att regeringen skall återkom-

ma med ett förslag som blivit föremål för en bred remissbehandling.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering har byggts upp suc-

cessivt under lång tid. Föregångare till de nuvarande forskningsråden inrätta-

des redan på 1940-talet. En forskningsrådsreform genomfördes år 1977, dvs.

för nu snart ett kvarts sekel sedan. Även sektorsforskningsorganen har fun-

nits länge. Ett råd för byggnadsforskning inrättades, till exempel, i början av

1960-talet. Föregångare till Närings- och teknikutvecklingsverket tillkom i

slutet av 1960-talet.

Sedan dagens myndighetsorganisation för forskningsfinansiering etablera-

des har stora förändringar ägt rum inom såväl forskningen som det omgivan-

de samhället. Det innebär nya krav på forskningspolitiken och forsknings-

planeringen bl.a. vad gäller tvärvetenskapliga insatser, kraftsamling och

flexibilitet, vilket i sin tur ställer nya krav på berörda myndigheter. Utskott

finner således starka skäl tala för att nu göra en samlad reformering av myn-

dighetsorganisationen för forskningsfinansiering.

De nu aktuella organisationsförändringarna har föregåtts av ett omfattande

utredningsarbete och en mycket bred diskussion. De organisatoriska frågor-

na var centrala redan i arbetet inom Forskningsfinansieringsutredningen,

som lade fram sitt betänkande (SOU 1996:29) Forskning och pengar våren

1996. Myndighetsorganisationen var likaså en viktig fråga i den forsknings-

politiska utredningens (Forskning 2000) arbete. I Forskning 2000 ingick

företrädare för samtliga riksdagspartier. Forskning 2000:s betänkande (SOU

1998:128) Forskningspolitik remissbehandlades av mer än 200 remissinstan-

ser. Remissbehandlingen av Forskning 2000:s förslag gav, vilket framhålls i

den nu aktuella propositionen, ett omfattande underlag för den fortsatta be-

redningen av frågan om organisationen för den statliga forskningsfinansie-

ringen.

De förslag som ligger till grund för förevarande proposition - rapporterna

Att finansiera forskning och utveckling (Ds 1999:68) respektive Utredning

om vissa myndigheter - har varit föremål för av Regeringskansliet ordnade

remissmöten med deltagande inte bara av företrädare för berörda myndighe-

ter utan också företrädare för bl.a. universitet och högskolor.

Utskottet anser mot denna bakgrund att frågan om myndighetsorganisation

för forskningsfinansiering har blivit föremål för erforderlig beredning.

Två partier föreslår tillkännagivanden om de fasta forskningsresurserna till

universitet och högskolor. Centerpartiet framhåller i motion 1999/2000:Ub27

(yrk. 2) att proportionerna mellan fasta och rörliga forskningsmedel under ett

par decenniers tid stadigt har förskjutits till de fasta forskningsresursernas

nackdel. Denna trend måste nu brytas. De fasta forskningsresurserna till

högskolorna bör öka såväl i absoluta som i relativa tal. Enligt motion

1999/2000:Ub26 (yrk. 3) från Folkpartiet är stora fasta forskningsresurser en

förutsättning för den fria forskningen. Basresurserna till universitet och

högskolor måste därför öka.

I motion 1999/2000:Ub29 (yrk. 1) (s) föreslås tillkännagivande i fråga om

statens roll och ansvar i samband med landstingens och kommunernas FoU.

Regeringen bör utreda och komma med förslag i fråga om statlig forsknings-

finansiering till stöd för en positiv utveckling av landsbygdens och kommu-

nernas verksamheter.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:27 (yrk. 3) tillkännagivande om

en samlad forskningsbudget. Det är, enligt motionen, nu svårt att få överblick

över de samlade offentliga forskningsresurserna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Enligt 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) kom-

mer resurserna för grundforskning och forskarutbildning att - utöver de

förstärkningar med sammanlagt 779 miljoner kronor som redan beslutats för

åren 2000-2002 - öka med ytterligare 500 miljoner år 2003. Regeringen

kommer hösten 2000 att vid sidan av budgetpropositionen lägga fram en

samlad forskningspolitisk proposition. Budgetpropositionen och forsknings-

propositionen kommer att innehålla förslag i frågor som rör omfattningen

och inriktningen av forskningsresurserna. I hithörande frågor har regeringen

ett omfattande underlag bland annat i de forskningsstrategier, som på rege-

ringens uppdrag utarbetats av universitet och högskolor, forskningsråd och

andra myndigheter.

Forskningspolitiska propositioner har sedan början av 1980-talet regelbun-

det lagts fram av regeringen. De forskningspolitiska propositionerna ger

återkommande en samlad bild inte bara av den statliga forskningsfinansie-

ringen utan också av övriga forskningsinsatser i landet.

Vetenskapsrådet, m.m.

Regeringen föreslår att ett nytt forskningsråd, Vetenskapsrådet, inrättas med

stöd av lag. Vetenskapsrådet skall ansvara för stöd till grundläggande forsk-

ning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.

Vetenskapsrådet skall därutöver svara för finansiering av dyrbar vetenskaplig

utrustning, nationella och internationella forskningsanläggningar, högpreste-

rande datorsystem och longitudinella databaser inom det samhällsvetenskap-

liga området. Ytterligare en uppgift för Vetenskapsrådet skall vara veten-

skaplig planering av polarforskningsexpeditioner.

Vetenskapsrådet skall vidare ha uppgifter av mer övergripande karaktär.

Rådet skall således bl.a. svara för internationella utvärderingar av forskning.

Rådet skall även ha ett nationellt ansvar för att i samverkan med universitet

och högskolor åstadkomma en effektiv profilering av forskningen samt för

att skapa goda forskningsmiljöer för den svenska forskningen. Rådet skall ta

initiativ till breda kraftsamlingar, där flera finansiärer engageras kring sär-

skilda forskningssatsningar, och till mång- och tvärvetenskapliga insatser.

En viktig del i Vetenskapsrådets arbete skall vara forskningspolitiska ana-

lyser och rådgivning till regeringen i forskningsfrågor. Vetenskapsrådet skall

vidare svara för forskningsinformation.

Inom Vetenskapsrådet inrättas ämnesråd, ett för humaniora-samhälls-

vetenskap, ett för medicin och ett för natur- och teknikvetenskap. Ämnesrå-

den skall, inom de ramar som anges av statsmakterna, besluta om medelsför-

delning till forskningsprojekt m.m. Ämnesråden skall tillsammans med uni-

versitet och högskolor bevaka den svenska och internationella forskningens

utveckling och bygga upp svensk forskning inom områden av särskild bety-

delse. Vetenskapsrådet skall kunna såväl ge riktlinjer för ämnesrådens me-

delsfördelning m.m. som delegera uppgifter till ämnesråden.

Vetenskapsrådet inrättas under Utbildningsdepartementet. Medel skall an-

visas under ett anslag till Vetenskapsrådet. Inom detta anslag anges minsta

anslagsbelopp till vart och ett av ämnesråden. Vetenskapsrådet skall dispone-

ra egna resurser av betydande storlek. Av de totala resurserna skall dock

ämnesrådens andel utgöra den väsentligt större delen.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub25 (yrk. 2, 3 och 4)

att det i stället för Vetenskapsrådet och ämnesråden inrättas tre myndigheter:

ett svenskt "National Institute of Health", ett vetenskapsråd för naturveten-

skap och teknik samt ett vetenskapsråd för humaniora och samhällsveten-

skap. Också i motion 1999/2000:T28 (yrk. 21) föreslår Moderaterna att det

inrättas ett svenskt National Institute of Health. Enligt motionärerna är för-

slaget att inrätta ett övergripande Vetenskapsråd uttryck för en felsyn. Rådet

innebär risk för onödigt dubbelarbete. Ett centralt "överråd" blir dessutom,

enligt motionen, lätt ett offer för godtycke, politiska påtryckningar eller

dagsdebattens sländor och kortsiktigheter.

I motion 1999/2000:Ub23 (m) anförs dels att idrottsforskning bör ingå som

ett område under Vetenskapsrådet (yrk. 1), dels att idrottsrörelsen bör bli

representerad i ämnesråden (yrk. 2).

Centerpartiet förordar i motion 1999/2000:Ub27 (yrk. 5) att indelningen i

ämnesråd skall ansluta till den indelning i vetenskapsområden som används

för medelsanvisningen till forskning och forskarutbildning vid universitet

och högskolor. Det innebär att det skall finnas ett ämnesråd för naturveten-

skap och ett för teknikvetenskap.

Folkpartiet framhåller i motion 1999/2000:Ub26 (yrk. 6) att genusforsk-

ningen fortfarande behöver särskilt stöd. Riksdagen bör ge regeringen till

känna att en motsvarighet till FRN:s genusforskningskommitté bör fortleva

även efter en omorganisation.

Motion 1999/2000:Ub24 (m) redovisar farhågor för att den nya organisa-

tionen skall drabba kulturforskningen. Motionärerna vill att Kulturdeparte-

mentet skall följa utvecklingen och jämföra utvecklingen för den kulturpoli-

tiska forskningen inom Vetenskapsrådet, som enligt regeringens förslag skall

svara för forskning inom humaniora och konst, och utvecklingen inom det

föreslagna forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering, som

skall ansvara bl.a. för arkitektur- och kulturmiljöfrågor.

U t s k o t t e t delar regeringens bedömningar i fråga om det föreslagna

Vetenskapsrådet. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag til

lag om Vetenskapsrådet. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår mo-

tionsyrkandena.

Som huvudprincip gäller att myndigheter under regeringen inte inrättas

med stöd av lag. Undantag bör dock göras beträffande Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådets verksamhet avser i första hand den fria grundforskningen

inom universitet och högskolor. Grunderna för universitetens och högskolor-

nas verksamhet anges i högskolelagen (1992:1434). Det är angeläget att den

nya forskningsfinansierande myndigheten på motsvarande sätt ges en fast

grundstruktur och att verksamhetens integritet värnas i ett långsiktigt per-

spektiv.

Forskningen ställer i ökande utsträckning krav på tvärvetenskapligt samar-

bete över ämnesgränser, kraftsamling och förmåga till omprioritering. Ge-

nom att samla ansvaret för finansiering av forskning inom alla vetenskaps-

områden inom en myndighet ges förutsättningar för att möta dessa krav. En

sådan samlad forskningsfinansieringsmyndighet, det nya Vetenskapsrådet,

får också förutsättningar för att svara för en rad övergripande uppgifter inom

forskningsområdet. Exempel på sådana uppgifter anges i propositionen. Det

gäller bl.a. att svara för internationella utvärderingar av svensk forskning, a

verka för profilering av forskningen vid universitet och högskolor och att

skapa goda forskningsmiljöer, att svara för forskningspolitiska analyser och

för forskningsinformation. Genom sin bredd och kompetens kan Vetenskaps-

rådet också fylla en viktig funktion som rådgivare till regeringen i forsk-

ningsfrågor.

De organisationsförslag som Moderaterna för fram i motionerna

1999/2000:Ub25 (yrk. 2, 3 och 4) och 1999/2000:T28 (yrk. 21) innebär en

fortsatt splittrad organisation med de svårigheter som ligger i en sådan bl.a.

när det gäller att åstadkomma samlade insatser över ämnesgränser.

Synpunkter på den närmare inriktningen av Vetenskapsrådets verksamhet

och på organisationen inom Vetenskapsrådet förs, som redovisats ovan, fram

i några motioner. Utskottet vill med anledning därav anföra följande.

Forskning med anknytning till eller av betydelse för idrott kan bedrivas

inom en rad olika ämnen. Idrottsforskning kan också ha tvärvetenskaplig

karaktär. Forskare med inriktning mot olika idrottsfrågor kommer således att

kunna ansöka om medel från - beroende på det enskilda projektets inriktning

- alla ämnesråden under Vetenskapsrådet. I Vetenskapsrådets ansvar för

tvärvetenskaplig forskning ligger vidare att stöd för tvärvetenskapliga insat-

ser inom idrottsforskning kommer att kunna sökas hos rådet. Utskottet utgår

från att regeringen beaktar behovet av företrädare för olika samhälleliga

verksamheter när ledamöter utses i Vetenskapsrådet och i ämnesråden.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns nära samband mellan

forskningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Möjligheterna till

korsbefruktning och samarbete bör öka väsentligt genom att naturvetenskap

och teknikvetenskap förs samman i ett gemensamt ämnesråd. Samtidigt

minskar riskerna för dubbelarbete. Ett samlat ämnesråd för natur- och tek-

nikvetenskap blir på så sätt en förstärkning för båda forskningsområdena.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att ämnesråd inrättas för

humaniora-samhällsvetenskap respektive medicin. I ansvarsområdet för

ämnesrådet för medicin ingår farmaci, odontologi och vårdvetenskap. Ut-

skottet vill särskilt uppmärksamma ansvaret för vårdforskning, ett relativt

nytt forskningsområde som inte hunnit få en stabil bas i den nuvarande råds-

organisationen.

En utvärdering som gjorts av FRN:s genusforskningskommitté visar på

många positiva erfarenheter som kan tas till vara i det fortsatta arbetet. Rege

ringen betonar i propositionen att Vetenskapsrådet skall verka för att genus-

perspektivet får ett stort genomslag i forskningen. Utskottet delar regeringens

bedömning att genusperspektivet berikar forskningen och höjer dess kvalitet.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har på regeringens

uppdrag utrett och lämnat förslag i fråga om sektorsforskningen inom kul-

turområdet. Av utredningen framgår att det inom forskningsrådet initierats

flera forskningsinsatser av betydelse för kulturområdet och att det finns en

stor förståelse för behovet av forskning med denna inriktning. Såväl Veten-

skapsrådets som andra forskningsfinansiärers verksamhet kommer självfallet

att behandlas ingående i samband med de även i fortsättningen regelbundet

återkommande forskningspolitiska propositionerna. Utskottet utgår från att

omfattningen och inriktningen av de statligt finansierade forskningsinsatser-

na då kommer att belysas.

Ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv

Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) stödjer nu forskning inom det

sociala området som syftar till att öka kunskapen om och förståelsen för

sociala förhållanden och processer. Rådet för arbetslivsforskning (RALF)

fördelar en stor del av det offentliga stödet till forskning för arbetslivssek-

torn.

Det finns många beröringspunkter mellan ansvarsområdena för SFR och

RALF. Forskningen om arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad innefattar

frågor som hör nära samman med den socialvetenskapliga forskning som

bedrivs med stöd av SFR.

Regeringens förslag om ett nytt forskningsråd för sociala frågor och ar-

betsliv innebär att ansvaret för finansiering av forskning inom dessa områden

samlas i en myndighet. Rådet skall bl.a. i samråd med andra berörda forsk-

ningsfinansiärer ta fram forskningsprogram som speglar angelägna forsk-

nings- och utvecklingsbehov och som möjliggör slagkraftiga insatser. Rådet

skall verka för att genusperspektivet får genomslag i forskningen. Rådet skall

även verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen.

Det nya forskningsrådet inrättas under Socialdepartementet.

U t s k o t t e t delar regeringens bedömning att både den socialvetenskap-

liga forskningen och forskningen i frågor som rör arbetsliv och arbetsmark-

nad berikas genom att behandlas av samma forskningsråd. Därigenom för-

bättras förutsättningarna för kraftfulla forskningsinsatser inom berörda om-

råden. Det nya forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv kommer att få

en god överblick över hur forskningen utvecklas och kunna på olika sätt

initiera och stödja angelägen forskning inom sitt ansvarsområde. Som fram-

går av propositionen måste rådet samverka med andra forskningsfinansiärer.

Det är särskilt viktigt att rådet utvecklar samverkan med den nya FoU-

myndigheten. Myndigheterna måste gemensamt överblicka kunskapsutveck-

lingen i frågor som rör arbetslivets utveckling och fortlöpande fånga upp nya

kunskapsbehov och nya forskningsfält.

Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering

Regeringen föreslår att det inrättas ett forskningsråd för miljö, lantbruk och

samhällsplanering. Det nya forskningsrådets viktigaste ansvarsområde skall

vara lantbruksvetenskaplig forskning, miljöforskning och forskning för en

ekologiskt hållbar utveckling. Forskningen skall syfta till att öka kunskaper-

na om de biologiska naturresurserna och mark- och vattenresurserna, sam-

hällets hållbara nyttjande av naturresurser, samhällsplanering, bygg- och

förvaltningsfrågor, boendefrågor samt miljöfrågor.

Rådet övertar de ansvarsområden som hör till Byggforskningsrådet och

Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Rådet övertar även delar av Natur-

vårdsverkets forskningsuppgifter. Det nya forskningsrådet inrättas under

Miljödepartementet.

I motion 1999/2000:Ub25 (yrk. 5) föreslår Moderaterna ett tillkännagivan-

de om ett forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livsmedel. Ett

sådant forskningsråd, som spänner över förädlingskedjan från jorden och

skogen till livsmedel respektive förädlade trätekniska varor, skulle möjliggö-

ra en förstärkt forskning för några av Sveriges mest grundläggande basnä-

ringar.

U t s k o t t e t instämmer i regeringens förslag och anser att motionsyr-

kandet skall avslås.

Forskning som nu stöds av Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets

forskningsråd samt Naturvårdsverket har många beröringspunkter genom

inriktningen mot ett hållbart samhälle. Detta motiverar att ansvaret för forsk-

ningen, i enlighet med regeringens förslag, förs samman till ett nytt forsk-

ningsråd. Därmed skapas bättre förutsättningar för kraftfulla och allsidiga

forskningsinsatser med ett helhetsperspektiv.

Forskningsrådens styrelser, arbetsformer, m.m.

Vetenskapsrådets styrelse skall, enligt propositionen, bestå av tretton leda-

möter, inklusive ordförande och rådets chef. Åtta av ledamöterna skall ha

hög vetenskaplig kompetens och utses av forskarsamhället genom ett förfa-

rande med elektorsval. Övriga ledamöter, däribland ordföranden och rådets

chef, utses av regeringen.

Ämnesråden inom Vetenskapsrådet skall vardera bestå av elva ledamöter

inklusive ordföranden. Sju ledamöter utses av forskarsamhället genom ett

förfarande med elektorsval. Övriga ledamöter, däribland ordföranden, utses

av regeringen. Vid varje ämnesråd skall finnas en huvudsekreterare med hög

vetenskaplig kompetens.

Vetenskapsrådets och ämnesrådens verksamhet organiseras i en gemensam

kansliorganisation.

Styrelserna för de områdesinriktade forskningsråden skall bestå av tretton

ledamöter, inklusive ordförande. Sju ledamöter utses av forskarsamhället

genom ett förfarande med elektorsval. Övriga ledamöter, däribland ordför-

anden, utses av regeringen. Verksamheten vid vart och ett av de områdesin-

riktade forskningsråden skall ledas av en huvudsekreterare med hög veten-

skaplig kompetens.

Regeringen framhåller att det är angeläget att uppnå en jämn könsfördel-

ning i samtliga styrelser.

Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub26 (yrk. 4) ett tillkännagivande

om att den politiska styrningen över forskningsrådens inriktning skall hållas

tillbaka till förmån för vetenskapliga bedömningar. I samma motion (yrk. 5)

föreslås också tillkännagivande om att det blir för stor andel av regeringen

utsedda representanter i forskningsrådens styrelser.

Centerpartiet anser - motion 1999/2000:Ub27 (yrk. 6) - att huvudregeln

för forskningsråden bör vara att de tar det fulla ansvaret för den verksamhet

de stöder genom att finansiera hela projekt.

Motion 1999/2000:Ub29 (yrk.2 ) (s) framhåller att inriktningen av forsk-

ningsrådens forskningsstöd bör vara sådan att också andra än forskare vid

universitet och högskolor kan få finansiering från råden.

I motion 1999/2000:T28 (yrk. 23) förespråkar Moderaterna bilaterala

samarbetsavtal med de främsta forskningsmiljöerna i världen inom hälsa,

medicin och IT.

U t s k o t t e t delar regeringens bedömningar i fråga om forskningsrådens

styrelser, arbetsformer m.m. och föreslår att motionsyrkandena avslås.

Statsmakterna anger övergripande riktlinjer för användningen av de statli-

ga forskningsresurserna. För de resurser som ställs till universitetens och

högskolornas förfogande sker detta huvudsakligen genom besluten om me-

delsfördelning mellan vetenskapsområden samt genom vissa öronmärkningar

inom ramen för anvisade anslag. För de medel som skall fördelas av forsk-

ningsfinansierande myndigheter ligger statsmakternas övergripande forsk-

ningspolitiska beslut huvudsakligen i resurstilldelningen till de olika myn-

digheterna. Normalt görs mycket få öronmärkningar av hur anvisade medel

närmare skall användas. Huvudprincipen är att det är berörda myndigheter

som inom ramen för anvisade anslag har ansvaret för hur medlen fördelas

och används. Utskottet utgår från att medelsanvisningarna också i fortsätt-

ningen kommer att utformas på detta sätt.

Företrädare för forskarsamhället, utsedda genom ett system med elektors-

val, skall utgöra majoriteten i såväl Vetenskapsrådets styrelse som ämnesrå-

den. Övriga ledamöter skall utses av regeringen. Styrelsesammansättningen

motsvarar i huvudsak vad som gäller för de nuvarande forskningsråden.

Denna ordning gör det möjligt inte bara att låta kvalificerade vetenskapliga

bedömningar vara utslagsgivande utan också att i beslutsfattandet få in vär-

defulla synpunkter med ett bredare samhälleligt perspektiv. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det är angeläget med en jämn könsfördelning i

samtliga styrelser.

Vetenskapsrådets chef skall utses av regeringen. Huvudsekreterarna i äm-

nesråden skall däremot, på motsvarande sätt som huvudsekreterarna i dagens

forskningsråd, utses av respektive ämnesråd. Till dessa befattningar skall,

vilket framhålls i propositionen, utses personer med hög vetenskaplig kom-

petens.

Verksamheten inom de två områdesinriktade forskningsråden skall både ha

hög vetenskaplig kvalitet och bedömas angelägen ur berörda samhällssekto-

rers perspektiv. Råden måste därför ha interna arbetsformer som möjliggör

en samlad bedömning av vetenskaplig kvalitet och sektorsrelevans. Såväl i

rådets styrelse som i dess beredningsorgan måste ingå både forskare och

sektorsföreträdare. Styrelsen skall, enligt regeringens förslag, bestå av trett

ledamöter, varav sju utses av forskarsamhället och sex av regeringen. Ut-

skottet finner denna sammansättning väl avvägd. Styrelserna för de områ-

desinriktade forskningsråden utser huvudsekreterare, som skall ha hög veten-

skaplig kompetens.

Ekonomistyrningsverket har på regeringens uppdrag utrett frågor om kost-

nadsfördelningen mellan universitet och högskolor å ena sidan och externa

finansiärer å den andra. Ekonomistyrningsverket har redovisat sitt uppdrag i

rapporten Kalkylmodell för beräkning av kostnader för forskning vid univer-

sitet och högskolor. Rapporten bereds nu inom Regeringskansliet. Det är

självfallet viktigt att det råder klarhet i fråga om ansvarsfördelningen mellan

forskningsfinansierande myndigheter å ena sidan och universitet och hög-

skolor å den andra vad gäller olika slag av kostnader. Utskottet utgår från att

regeringen kommer att redovisa sina ställningstaganden i hithörande frågor i

budgetpropositionen och den forskningspolitiska propositionen hösten 2000.

Med anledning av Moderaternas yrkande om bilaterala samarbetsavtal i

motion 1999/2000:T28 (yrk. 23) vill utskottet framhålla att det måste an-

komma på de nya myndigheterna och på universitet, högskolor och forskare

att finna lämpliga verksamhetsformer, bland annat former för samverkan

med forskningsmiljöer i andra länder.

En myndighet för forskning och utveckling

Regeringen föreslår att det inrättas en ny myndighet med uppgift att initiera

och finansiera behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för innovations-

systemet och en hållbar utveckling och tillväxt. Verksamheten skall omfatta

stöd till FoU inom bl.a. teknik, transporter, kommunikation, arbetsliv och

arbetsmarknad liksom uppgiften att verka för att ny kunskap tas till vara och

omsätts i produkter, processer, tjänster, ett utvecklande arbetsliv, regelverk

etc. Verksamheten skall svara såväl mot näringslivet som mot delar av det

övriga samhällets behov. Områdena informationsteknologi och IT-

tillämpning kommer under de närmaste åren att vara särskilt betydelsefulla.

Myndigheten skall vidare bl.a. verka för att industriforskningsinstitutens roll

i innovationssystemet utvecklas. Myndigheten övertar ansvaret för de områ-

den som nu hör till Kommunikationsforskningsberedningen och delar av

Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet samt delar av de områden

som hör till Rådet för arbetslivsforskning. Myndigheten inrättas under Nä-

ringsdepartementet.

Moderaterna föreslår i motion 1999/2000:Ub25 (yrk. 6) och i motion

1999/2000:T28 (yrk. 22) ett tillkännagivande om en ny myndighet för teknisk

och industrirelaterad forskning. Myndigheten för teknisk och industrirelate-

rad forskning bör i första hand ansvara för den forskningsfinansiering som

i dag framför allt ligger på Närings- och teknikutvecklingsverket, på Bygg-

forskningsrådet och på Kommunikationsforskningsberedningen. Det bör

också prövas om inte myndighetens ansvar också skulle omfatta statens

finansiering av verksamheten inom industriforskningsinstituten.

U t s k o t t e t, som delar regeringens bedömning, föreslår att motionsyr-

kandena avslås.

Ett effektivt innovationssystem får nu allt större betydelse för ekonomisk

tillväxt och välståndsutveckling. Innovationsfrågorna ställer krav på ett för-

djupat samarbete över ämnes- och sektorsgränserna. En effektiv näringspoli-

tik i ett land av Sveriges storlek ställer också högre krav på möjligheterna at

kraftsamla kring särskilt viktiga områden och på möjligheterna till ompriori-

teringar. De snabba förändringarna i omvärlden skapar ett ökat behov av

flexibilitet. Det är viktigt att organisationen för forskningsfinansiering utfo

mas utifrån dessa krav. I detta ligger bland annat att organisationen för stöd

till forskning och utvecklingsarbete måste kunna bidra till att kunskap kan

kombineras mellan olika arbetsfält och kompetensområden. Den av regering-

en föreslagna nya myndigheten för forskning och utveckling ger, enligt ut-

skottets mening, genom bredden i verksamhetsområdet goda förutsättningar

för detta. Den nya FoU-myndigheten kan arbeta över disciplin- och sektors-

gränser och kraftsamla inom viktiga områden. Myndigheten får bl.a. som en

angelägen uppgift att utveckla och kraftsamla insatser inom IT-området.

Forskningsforum

Regeringen föreslår att det inrättas ett Forskningsforum med uppgift att

verka för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, all-

mänhet och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen. Ledamö-

terna i styrelsen för Forskningsforum skall utses av regeringen. I styrelsen

skall finnas företrädare för riksdagspartier samt för samtliga forskningsråd

och övriga viktigare forskningsfinansierande myndigheter. Forskningsforum

skall administrativt knytas till Vetenskapsrådet och anvisas medel inom

ramen för Vetenskapsrådets anslag. Forskningsforum skall utvärderas efter

fyra år innan beslut fattas om fortsatt verksamhet.

U t s k o t t e t delar regeringens bedömning om behovet av en fast form

för kontakterna mellan forskarsamhället och omvärlden. Det föreslagna

Forskningsforum fyller denna funktion.

Forskningens snabba framsteg bidrar till ökat välstånd och ökad livskvali-

tet, men kan också väcka oro eller leda till konflikter. Vetenskapens landvin-

ningar kan medföra svåra etiska ställningstaganden eller medföra samhälls-

förändringar som kräver debatt och politiska beslut. Det är därför angeläget

att det finns en väl fungerande dialog mellan forskare, forskningfinansiärer,

avnämare och en bredare allmänhet. En sådan dialog, där bl.a. övergripande

forskningspolitiska frågor och frågor som rör förhållandet mellan forskning

och samhälle kan behandlas, lägger grunden till ett ömsesidigt förtroende

mellan forskare och allmänhet.

Genomförande, m.m.

Regeringen har tillsatt en organisationskommitté med uppgift att, under

förutsättning att erforderliga beslut fattas av riksdag och regering, vidta de

förberedande åtgärder som krävs för att de nya myndigheterna skall kunna

inrättas den 1 januari 2001. I organisationskommitténs uppgifter ingår bl.a.

att lämna förslag till verksamhetsmål, regleringsbrev, myndigheternas orga-

nisation, myndighetsinstruktion samt namn på forskningsrådet för sociala

frågor och arbetsliv, forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplane-

ring respektive myndigheten för finansiering av forskning och utvecklingsar-

bete. Organisationskommittén skall vidare svara för bemanningen av de nya

myndigheterna. Organisationskommittén skall se till att ansökningar och

tidigare åtaganden kan hanteras på ett sätt som inte innebär störningar för

forskningen under övergångsperioden.

Centerpartiet vill i motion 1999/2000:Ub27 (yrk. 4) ha ett tillkännagivan-

den om att eventuellt ökade kostnader i samband med ombildandet av råds-

organisationen inte får medföra krympande ekonomiskt utrymme för verk-

samheten.

I motion 1999/2000:Ub30 (v) framförs önskemål om att organisations-

kommittén skall få i uppdrag att ta fram ett program för hela trafik- och

transportforskningen (yrk. 1) samt att regeringen skall återkomma med för-

slag om hur de olika trafikverkens FoU-ansvar och motsvarande medel skall

flyttas över till ett sådant program (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Regeringen har i propositionen redovisat de ekonomiska konsekvenserna

av sina förslag. Den nya organisationen bedöms på sikt möjliggöra vissa

administrativa samordningsvinster. Under själva övergången till en ny orga-

nisation kan framför allt avvecklingen av nuvarande myndigheter orsaka

merkostnader. Kostnader förknippade med organisationsförändringen kom-

mer att finansieras inom ram. Utskottet utgår från att medel, som nu används

för att finansiera forskning, inte kommer att användas för sådana kostnader.

Näringsutskottet har i sitt yttrande till utbildningsutskottet sammanfattat

vad som gäller i fråga om beslut om lokalisering av nya myndigheter. Ut-

bildningsutskottet anser, liksom näringsutskottet, att riksdagen beträffande de

aktuella myndigheterna bör överlåta till regeringen att fatta beslut om lokali-

seringen.

Godkännande av riktlinjer, m.m.

Regeringen har i propositionen hemställt att riksdagen godkänner riktlinjer

för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering. Riktlinjerna har

i sina huvuddrag redovisats i det föregående.

U t s k o t t e t, som i det föregående avstyrkt motionsyrkanden rörande de

forskningsfinansierande myndigheterna, föreslår att riksdagen godkänner de

av regeringen föreslagna riktlinjerna för en ny myndighetsorganisation.

Regeringen har vidare föreslagit att vissa myndigheter avvecklas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit

om avveckling av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskap-

liga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forsk-

ningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forsk-

ningsrådet, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd,

Kommunikationsforskningsberedningen samt Rådet för arbetslivsforskning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 1,

1999/2000:Ub26 yrkande 1, 1999/2000:Ub27 yrkande 1 och

1999/2000:Ub28,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande remissbehandling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 2,

res. 2 (fp) - delvis

3. beträffande fasta resurser för forskning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub26 yrkande 3 och

1999/2000:Ub27 yrkande 2,

res. 3 (c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

4. beträffande statens roll och ansvar för forskning av intresse

för landsting och kommuner

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub29 yrkande 1,

5. beträffande en samlad forskningsbudget

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub27 yrkande 3,

res. 4 (m, c, fp)

6. beträffande Vetenskapsrådet

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub25 yrkandena

2, 3 och 4 och 1999/2000:T28 yrkande 21 antar regeringens förslag till

lag om Vetenskapsrådet,

res. 5 (m) - delvis

7. beträffande idrottsforskning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub23 yrkandena 1 och 2,

8. beträffande indelningen i ämnesråd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub27 yrkande 5,

res. 6 (c, fp)

9. beträffande genusforskningskommitté

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 6,

res. 2 (fp) - delvis

10. beträffande uppföljning av kulturforskning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub24,

res. 5 (m) - delvis

11. beträffande ett forskningsråd för miljö, lantbruk och sam-

hällsplanering

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:Ub25 yrkande 5

godkänner vad utskottet anfört,

res. 5 (m) - delvis

12. beträffande den politiska styrningen av forskningsråden

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 4,

res. 7 (m, fp)

13. beträffande andelen av regeringen utsedda representanter i

forskningsrådens styrelser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 5,

res. 2 (fp) - delvis

14. beträffande forskningsrådens fulla ansvar för finansiering-

en av projekt, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub27 yrkande 6 och

1999/2000:Ub29 yrkande 2,

res. 3 (c) - delvis

15. beträffande bilaterala samarbetsavtal

att riksdagen avslår motion 1999/2000:T28 yrkande 23,

res. 5 (m) - delvis

16. beträffande en myndighet för forskning och utveckling

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 6

och 1999/2000:T28 yrkande 22 godkänner vad utskottet anfört,

res. 5 (m) - delvis

17. beträffande genomförande m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub27 yrkande 4 och

1999/2000:Ub30 yrkandena 1 och 2,

res. 3 (c) - delvis

18. beträffande riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för

forskningsfinansiering

att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i propositionen,

res. 5 (m) - delvis - villk. mom. 6,

11 och 16

19. beträffande avveckling av vissa myndigheter

att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i propositionen

om avveckling av

a) Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga

forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet

b) Socialvetenskapliga forskningsrådet

c) Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd

d) Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för arbetslivs-

forskning.

Stockholm den 30 maj 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Britt-Marie Danestig

I beslutet har deltagit: Britt-Marie Danestig (v),

Beatrice Ask (m), Inger Lundberg (s), Yvonne

Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund (m),

Nils-Erik Söderqvist (s), Bengt Silfverstrand (s),

Krister Örnfjäder (s) och Birgitta Ahlqvist (s).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Erling Wäliva-

ara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund

(m) anför:

Regeringens proposition "Forskning för framtiden - en ny organisation för

forskningsfinansiering" anges skola skapa bättre förutsättningar för den

avancerade kunskapsutvecklingen. Den ger emellertid ett närmast byråkra-

tiskt intryck. Regeringen förefaller inte ha tänkt igenom hur det nya kun-

skapslandskapet ser ut. Propositionen är ett organisationsschema snarare än

en injektion för mer kunnande. Syftet med propositionen sägs vara att skapa

en ny organisation för forskningsfinansiering som gör det möjligt att kraft-

samla inom viktiga vetenskapliga områden. Regeringens strategi och plane-

ring är emellertid felvänd. Utan förankring i en samlad övergripande kun-

skapsstrategi väljer regeringen att först lägga fast en organisation som sedan

eventuella strategier och resurser får ta som given utgångspunkt.

Forskningsorganisationen är till sin utformning så viktig för landets ut-

veckling att den bör utformas med bredast möjliga politiska förankring.

Regeringens förslag till en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering

berör över huvud taget inte den struktur som finns för landets lärosäten och

för deras forskningsfinansiering. Det är nödvändigt att ta med fakultetsansla-

gen när man bygger en organisation för forskningsfinansiering. Det nya

forskningsrådet, Vetenskapsrådet, skall enligt regeringen vara ytterst ansva-

rigt för all forskning. Samtidigt har ministern aviserat att inga utökade fa-

kultetsanslag skall tilldelas lärosätena. Konsekvenserna för dem som skall

utföra forskningen blir att konkurrensen helt och hållet kommer att koncent-

reras på nationell nivå i stället för att också finnas på respektive lärosäten.

Att organisationen centraliseras och inte inkluderar lärosätena är skäl nog för

att yrka avslag på propositionen om forskningens organisation för finansie-

ring. Regeringen bör återkomma med ett förslag som inbegriper den forsk-

ning och de resurser som finns på lärosätena och som visar hur en förändrad

organisation skall förbättra kvaliteten och effektiviteten i svensk forskning.

För att hantera dagens och framtidens forskning krävs en anpassning av

strukturen för forskningsfinansiering. I regeringens förslag är dock finansie-

ringen fortfarande oklar. Regeringen skriver att förslaget kommer att innebä-

ra omfördelning på statsbudgeten mellan anslag och möjligen mellan utgifts-

områden. En långsiktig forskningspolitik kräver en helhetssyn varför man

måste koppla samman organisationsförändringar med fördelningen av resur-

ser. Regeringen bör bjuda in såväl de politiska partierna som forskningsin-

tressenter till överläggningar inför den fortsatta beredningen av forsknings-

politiken.

Den svenska forskningens framtid och dess kvalitet beror inte i första hand

på organisationsförändringar utan i huvudsak på två andra faktorer: Vilka

ekonomiska medel tillskjuts till forskningen? Hur säkras den akademiska

friheten och forskarnas möjligheter att fritt välja forskningsproblem och

prioritera mellan olika tänkbara uppgifter? På ingen av dessa punkter tillför

propositionen något nytt. Propositionen vill föreslå en ny organisation utan

att samtidigt ta ställning till viktiga principfrågor om hur forskningen skall

finansieras i framtiden. Innan riksdagen tar ställning till en ny organisation

måste den veta vad organisationen skall användas till.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort

hemställa

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 1,

1999/2000:Ub26 yrkande 1, 1999/2000:Ub27 yrkande 1 och

1999/2000:Ub28 dels avslår propositionen, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Remissbehandling, m.m. (mom. 2, 3, 9, 13) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Folkpartiet anser att en omorganisation av den omfattning som propositionen

innebär borde bli föremål för en bred remissbehandling. Så har märkligt nog

inte skett. Detta är ett av de avgörande skälen för att Folkpartiet avslår pro-

positionen. Regeringen bör återkomma med ett förslag som skickas ut på

bred remiss.

Basresurserna, i form av fakultetsanslag och fasta resurser för forskning

vid universitet och högskolor, måste öka. Stora fasta forskningsresurser är en

förutsättning för den fria forskningen.

Enligt Folkpartiet behöver genusforskningen fortfarande särskilt riktat stöd

för att av hela forskarvärlden uppfattas som en seriös vetenskap. Den utvär-

dering som gjorts av genusforskningskommittén vid Forskningsrådsnämnden

visar på många positiva erfarenheter. Folkpartiet anser att genusforsknings-

kommittén bör fortleva även efter en eventuell omorganisation och kanske

utvecklas till ett självständigt organ för att poängtera betydelsen av genus-

forskningen.

Regeringen vill stärka det politiska greppet över forskningen bl.a. genom

de nya forskningsrådens utseende. Enligt Folkpartiets mening är det fortfa-

rande för många av regeringen utsedda styrelseledamöter med tunga poster i

forskningsråden.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 3, 9

och 13 bort hemställa

2. beträffande remissbehandling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. beträffande fasta resurser för forskning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 3 och

med anledning av motion 1999/2000:Ub27 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande genusforskningskommitté

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande andelen av regeringen utsedda representanter i

forskningsrådens styrelser

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Fasta resurser för forskning, m.m. (mom. 3, 14, 17) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Enligt Centerpartiets uppfattning utgör fasta forskningsresurser en förutsätt-

ning för möjligheterna att genom hög kvalitet konkurrera om de rörliga

medlen som finns i råden. Under ett par decenniers tid har proportionerna

mellan de två anslagsformerna stadigt förskjutits till de fasta forskningsresur

sernas nackdel. Det är angeläget att denna trend nu förändras och att hög-

skolornas fasta forskningsresurser ökar. Givetvis gäller detta för samtliga

högskolor och de nya universiteten, som måste ges möjligheten att bygga

upp konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom något/några områden vid

varje högskola. De fasta forskningsresurserna till landets högskolor bör där-

för öka såväl i absoluta som i relativa tal.

För att kunna ge stöd till så många forskare som möjligt finansierar forsk-

ningsråden nu ofta inte hela projekt utan ger "bidrag" till projektfinansie-

ringen. Det innebär att forskaren måste antingen få kompletterande finansie-

ring från andra håll - i den mån detta innebär finansiering med fakultetsme-

del binder forskningsrådet upp universitetens och högskolornas resurser.

Eller, vilket sannolikt är det vanligaste, försöker forskaren genomföra det

ursprungliga projektet med inadekvata resurser. Centerpartiet anser att hu-

vudregeln bör vara att forskningsråden skall ta det fulla ansvaret för den

verksamhet de stöder.

Det är stora kostnader förknippade med en omorganisation inte minst ge-

nom att det tar tid för en ombildad rådsorganisation att definiera sin inre

arbetsdelning, sina uppgifter, relationer, ansvar, rutiner och utveckla admi-

nistrativa stödsystem och datorsystem för ärendehantering m.m. Särskilt

viktigt har det visat sig vara att en omorganisation inte kopplas till en ned-

dragning av resurser för arbetet - detta tenderar att få förödande effekter int

bara på verksamheten utan också på myndighetens inre utveckling. Center-

partiet menar att eventuellt ökade kostnader i samband med ombildandet av

rådsorganisationen inte får medföra krympande ekonomiskt utrymme för

verksamheten.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 14

och 17 bort hemställa

3. beträffande fasta resurser för forskning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 2 och

med anledning av motion 1999/2000:Ub26 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande forskningsrådens fulla ansvar för finansiering-

en av projekt, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 6 och

med avslag på motion 1999/2000:Ub29 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande genomförande m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 4 och

med avslag på motion 1999/2000:Ub30 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. En samlad forskningsbudget (mom. 5) - m, c, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m) anför:

En svårighet för forskningspolitiken är att samhället saknar överblick över de

samlade offentliga forskningsresurserna och att prioritering av forskning

därigenom blir svårare. Utbildningsdepartementet ansvarar i dag för drygt

hälften av de offentliga medlen till forskning. Den andra hälften består av

sektorsmedel och kontrolleras av en mängd andra departement samt ett antal

olika forskningsråd. De olika departementens forskningsanslag är i sin tur

utspridda på en rad olika statliga verk. En ordning bör prövas där all offentli

forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande en samlad forskningsbudget

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Vetenskapsrådet, m.m. (mom. 6, 10, 11, 15, 16 och 18) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund (m)

anför:

Regeringens förslag att inrätta ett övergripande Vetenskapsråd är enligt vår

mening uttryck för en felsyn. Föreställningen att ett Vetenskapsråd kan ut-

färda kloka riktlinjer för underställda ämnesråds medelsfördelning övertygar

inte. Rådet synes snarast innebära risk för onödigt dubbelarbete. Ett centralt

"överråd" blir dessutom lätt ett offer för godtycke, politiska påtryckningar

eller dagsdebattens sländor och kortsiktigheter. Vi föreslår att det i stället

Vetenskapsrådet inrättas tre självständiga myndigheter: ett svenskt "National

Institute of Health", ett vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik samt ett

vetenskapsråd för humaniora och samhällsvetenskap.

En svensk motsvarighet till det amerikanska "National Institute of Health"

ger möjligheter att kraftsamla och optimalt tillvarata den potential som finns

inom medicin, bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social

omsorg och arbetsmiljö samt informationsteknologi. "Institutet" blir en stark

forskningsfinansiär med ansvar för hela det samlade hälsovetenskapliga

spektrat. Det skall ha möjlighet att etablera särskilda institutioner för avanc

rad forskning. Denna nya organisation bör anslås substantiella resurser.

Den naturvetenskapliga och tekniska grundforskningen utgör basen för

mycket av all annan forskning. Starka skäl talar för en förstärkning av denna

forskning genom ett nytt vetenskapsråd för såväl naturvetenskap som teknik.

Till detta forskningsråd bör föras de resurser som i dag hanteras av Naturve-

tenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, delar av

Naturvårdsverkets miljöforskning och delar av Forskningsrådsnämnden.

Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ökar i betydelse ju mer

mångkulturellt och heterogent det svenska samhället blir. Den humanistiska

och samhällsvetenskapliga forskningen behöver därför förstärkas. Ett nytt

vetenskapsråd för humaniora och samhällsvetenskap bör inrättas. Till detta

forskningsråd förs de verksamheter och resurser som i dag hanteras av Hu-

manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och delar av Forsknings-

rådsnämnden.

Vi befarar att det förslag till ny organisation för forskningen som föreslås i

propositionen kommer att innebära att kulturen drabbas på ett negativt sätt.

Det är därför viktigt att Kulturdepartementet mycket noga följer utvecklingen

av Vetenskapsrådet som enligt propositionen skall ansvara för forskning

inom bl.a. humaniora och konst. Möjligheten att jämföra utvecklingen av den

kulturpolitiska forskning, som kommer att inordnas under ämnesrådet för

humaniora-samhällsvetenskap, med den som enligt propositionen hamnar

under det föreslagna forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplane-

ring, som bl.a. skall ansvara för arkitektur- och kulturmiljöfrågor, måste tas

till vara.

Sverige har starka traditioner att försvara när det gäller forskning inom

jord- och skogsbruk. Det är därför angeläget att ta till vara denna kunskap

och utveckla forskningen ytterligare inom dessa sektorer. En väg att åstad-

komma detta är att skapa ett forskningsråd som sträcker sig genom en större

del av förädlingskedjan från jorden och skogen till förädlade trätekniska

varor och livsmedel. Ett nytt forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä- och

livsmedelsforskning bör inrättas. Det skulle möjliggöra en förstärkt forskning

för några av Sveriges mest grundläggande basnäringar. Rådet bör kunna

finansiera forskning av både grundläggande och mer tillämpad karaktär. Till

detta forskningsråd föreslår vi att resurser som i dag hanteras av delar av

Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och delar av

Naturvårdsverket samlas.

Bilaterala samarbetsavtal bör upprättas med de främsta forskningsmiljö-

erna i världen inom hälsa, medicin och IT.

Den mer tillämpade forskningen bör sammanföras i en ny myndighet för

teknisk och industrirelaterad forskning. Denna bör verka i nära samverkan

dels med de tekniska högskolorna, dels med företagen och stödja FoU av

högsta klass. Myndigheten bör i första hand ansvara för den forskningsfinan-

siering som i dag framför allt ligger på Närings- och teknikutvecklingsverket,

NUTEK, på Byggforskningsrådet och på Kommunikationsforskningsbered-

ningen. Det bör också prövas om inte väsentliga fördelar kunde vinnas ge-

nom att i myndighetens uppgifter också inkludera ansvaret för statens finan-

siering av verksamheten inom industriforskningsinstituten. Ett sådant bredare

ansvar skulle ge myndigheten stora möjligheter att skapa nya dynamiska

synergier. Stöd till nya teknologier, bl.a. informations- och materialteknik,

bör ägnas stor uppmärksamhet.

Vad som ovan anförts skall gälla som riktlinjer för den nya myndighetsor-

ganisationen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 6, 10, 11,

15, 16 och 18 bort hemställa

6. beträffande Vetenskapsrådet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub25 yrkandena

2, 3 och 4 och 1999/2000:T28 yrkande 21 dels avslår regeringens för-

slag till lag om Vetenskapsrådet, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande uppföljning av kulturforskning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub24 som sin me-

ning ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande ett forskningsråd för miljö, lantbruk och sam-

hällsplanering

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub25 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande bilaterala samarbetsavtal

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkande 23 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande en myndighet för forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 6

och 1999/2000:T28 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

18. beträffande riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för

forskningsfinansiering

att riksdagen - vid bifall till denna reservation under momenten 6,

11 och 16 - som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

6. Indelningen i ämnesråd (mom. 8) - c, fp

Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Vi är kritiska till att inrätta ett gemensamt ämnesråd för naturvetenskap och

teknik inom Vetenskapsrådet. Indelningen av de olika ämnesråden bör följa

samma modell för resursfördelning som tillämpas för forskningsanslagen till

universitet och högskolor. Indelningen av ämnesråden bör vara: ett för hu-

maniora-samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för naturvetenskap och ett

för teknikvetenskap.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort

hemställa

8. beträffande indelningen i ämnesråd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Den politiska styrningen av forskningsråden (mom. 12) - m,

fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m), Ulf Nilsson (fp) och An-

ders Sjölund (m) anför:

Vi ser i propositionens formuleringar en uppenbar fara att Vetenskapsrådet

blir en regeringens förlängda arm, en regeringens utredningstjänst, i stället

för vad det borde vara - en ekonomisk garant för en fri, mångfacetterad,

nyfikenhetsbaserad forskning.

Det föreslagna områdesinriktade forskningsrådet för miljö, lantbruk och

samhällsplanering får tydlig politisk profil, och blir en regeringens förlängda

arm, som skall bidra med forskning med syfte att stödja en viss politisk ut-

veckling. I propositionen staplas formuleringar på varandra som mejslar ut

ett i vårt tycke alltför bundet forskningsråd som mer är ett redskap i händerna

på statsmakterna än en instans som stödjer kritiskt granskande och oberoende

forskning. Även den områdesinriktade forskningen måste få vara fri från

politiska direktiv.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort

hemställa

12. beträffande den politiska styrningen av forskningsråden

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om Vetenskapsrådet

Härigenom föreskrivs följande.

1 § För att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga

kvalitet inom samtliga vetenskapsområden skall det finnas ett forskningsråd,

Vetenskapsrådet.

2 § Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse skall utses av

elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta lärare vid de universitet och

högskolor som regeringen bestämmer.

3 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om Vetenskapsrådets upp-

gifter och interna organisation samt om hur ledamöterna i Vetenskapsrådets

styrelse skall utses.

_______________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Socialutskottets yttrande 1999/2000:SoU6y

Forskning för framtiden - en ny organisation för

forskningsfinansiering

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 23 mars 2000 beslutat bereda socialutskottet

tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:81 Forskning för fram-

tiden - en ny organisation för forskningsfinansiering jämte motioner i de

delar som berör utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till motionerna 1999/2000:Ub25 (m)

yrkande 2 och 1999/2000:Ub29 (s) yrkande 1 delvis samt avsnitt 5.3 i propo-

sitionen.

Socialutskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i propositionen förslag till en ny myndighetsstruktur för

forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och en ny

myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete inrättas. Ett

av de föreslagna nya forskningsråden är Vetenskapsrådet. De två andra

forskningsråden föreslås vara områdesinriktade och avse dels sociala frågor

och arbetsliv, dels miljö, lantbruk och samhällsplanering. Regeringen före-

slår vidare att en FoU-myndighet inrättas för behovsstyrd forskning och

utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling

och tillväxt.

Vetenskapsrådet

Propositionen

Vetenskapsrådet skall överta de ansvarsområden som i dag handhas av

Forskningsrådsnämnden, Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrå-

det, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och

Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Till följd härav föreslås att dessa myn-

digheter avvecklas.

Vetenskapsrådets främsta uppgift skall enligt propositionen vara att stödja

grundläggande, nyfikenhetsbaserad forskning av högsta vetenskapliga kvali-

tet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall ges denna

renodlat kvalitetsfrämjande uppgift eftersom den fria, nyfikenhetsbaserade

forskningen har en central roll som grund för annan forskning.

Regeringen anser att Vetenskapsrådet härutöver bör åläggas uppgifter av

mer övergripande karaktär. Vetenskapsrådet bör därför ha ett särskilt ansvar

för att i ett internationellt perspektiv upprätthålla kvaliteten på den svenska

forskningen och främja förnyelse och rörlighet inom forskningen. Av detta

följer att Vetenskapsrådet, på eget initiativ eller tillsammans med ämnesrå-

den, kontinuerligt genom internationella utvärderingar bör undersöka kvali-

teten inom forskningen och vidta adekvata åtgärder till följd av utvärdering-

arnas resultat. Rådet bör enligt propositionen även ha ett nationellt ansvar fö

att i samverkan med universitet och högskolor åstadkomma en effektiv pro-

filering av forskningen samt för att skapa goda forskningsmiljöer för den

svenska forskningen. Genom den grundläggande fria forskningens betydelse

som bas för annan kunskapsutveckling kommer Vetenskapsrådet att utgöra

kärnan i den nya forskningsfinansieringsorganisationen och vara av stor

betydelse för utvecklingen inom alla samhällssektorer och politikområden.

En angelägen uppgift för Vetenskapsrådet är enligt regeringen att ansvara för

övergripande policyfrågor rörande hela dess verksamhetsområde. Rådet bör

enligt propositionen kraftfullt verka för förnyelse inom den svenska forsk-

ningen. I detta ligger att med olika medel verka för flexibilitet i systemet,

bl.a. genom omprioriteringar inom och mellan ämnesråden så att nya forsk-

ningsinriktningar och unga forskare kan ges stöd. Rådet bör även kunna

stödja sådan icke etablerad forskning som har en stor potential att vara ny-

skapande - dvs. att stödja riskprojekt i större utsträckning än vad som sker i

dagens forskningssystem.

Ytterligare en viktig uppgift för Vetenskapsrådet är enligt propositionen att

ta initiativ till och åstadkomma kraftsamling kring vissa breda forsknings-

satsningar. Rådet bör härvid kunna ge ett kraftfullt stöd till forskargrupper

med särskild kompetens.

Regeringen avser vidare att inom Vetenskapsrådet inrätta tre ämnesråd

med ansvar för att främja och stödja forskning av högsta vetenskapliga kva-

litet inom sina verksamhetsområden. Ett av dessa, ämnesrådet för medicin,

bör enligt förslaget ansvara för medicinsk forskning inklusive vårdvetenskap,

odontologi och farmaci. Regeringen anför att i ämnesrådens arbetsuppgifter

bör ligga att tillsammans med universitet och högskolor bevaka den svenska

och internationella forskningens utveckling och bygga upp svensk forskning

inom områden av särskild betydelse. Strategiska avvägningar inom ansvars-

området är vidare en angelägen uppgift för ämnesråden.

Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv

Propositionen

Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv bör enligt förslaget överta de

ansvarsområden som handhas av Socialvetenskapliga forskningsrådet och

delar av de ansvarsområden som handhas av Rådet för arbetslivsforskning.

Socialvetenskapliga forskningsrådet föreslås till följd härav avvecklas.

Rådet för sociala frågor och arbetsliv skall främja en betydelsefull grund-

forskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik, fa-

miljepolitik och folkhälsovetenskap. Rådet övertar även det särskilda sam-

ordningsansvar som ålagts Socialvetenskapliga forskningsrådet vad gäller

forskning om äldre, handikapp, socialvetenskaplig alkoholforskning samt

internationell migration och etniska relationer. Rådet skall även främja

forskning om barns situation och uppväxtvillkor.

Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv skall enligt propositionen

dessutom stödja forskning vid universitet och högskolor samt vid forsk-

ningsinstitut. Regeringen anför även att rådet måste samverka med andra

forskningsfinansiärer och att det är särskilt viktigt att rådet utvecklar en nä

samverkan med den nya FoU-myndigheten. I propositionen anförs vidare att

det är viktigt att det nya rådet fortsätter att utveckla samverkan med dels

myndigheter under Socialdepartementet som inom ramen för sina förvalt-

ningsanslag finansierar forskning till stöd för den egna verksamheten, dels

andra angränsande aktörer.

Regeringen anför att det nya forskningsrådet för sociala frågor och arbets-

liv skall ha en god överblick över hur forskningen utvecklas, fortlöpande

utvärdera kvalitet och identifiera brister i olika avseenden samt på olika sätt

initiera och stödja angelägen forskning inom sitt ansvarsområde. Ett viktigt

inslag är därvid att i samråd med andra berörda forskningsfinansiärer ta fram

forskningsprogram som speglar angelägna forsknings- och utvecklingsbehov

och som möjliggör slagkraftiga insatser.

Motion

I motion Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt "National

Institute of Health" (yrkande 2). Motionärerna, som anser att något samman-

hållet vetenskapsråd inte behöver inrättas, anför att forskning rörande biome-

dicin, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg samt arbets-

miljö under lång tid i huvudsak har varit ämnesinriktad och projekten varit

begränsade till sin inriktning och omfattning. I takt med att nya metoder, nya

vetenskapliga synsätt och arbetssätt vuxit fram och införts har emellertid de

traditionella gränssnitten mellan biomedicin, social- och arbetsvetenskap,

beteendevetenskap och humaniora blivit alltmer suddiga. De nya medicinska

och tekniska landvinningarna inom hälso- och sjukvården ställer krav på att

beteendevetare och humanister knyts till projekten för att hantera svåra etiska

frågeställningar och prioriteringar, anförs det. Detta ställer i sin tur krav p

nya sätt att ytterligare underlätta samarbetet mellan olika forskningsdiscipli-

ner. Enligt motionärerna är det av avgörande betydelse att Sverige ger ökat

stöd till den bästa forskningen. Återväxten av forskare måste tillgodoses och

kreativa forskningsmiljöer av internationell klass skapas. Detta sammantaget

bildar enligt motionärerna bakgrunden till förslaget att införa ett svenskt

"National Institute of Health" efter amerikansk förebild. Ett sådant "institut"

för medicin och hälsa skall ha till uppgift att skapa bästa möjliga förutsätt-

ningar för ny banbrytande kunskap inom hela hälsoområdet. För att på ett

optimalt sätt kunna fullt ut tillvarata den potential som finns inom medicin,

bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg och ar-

betsmiljö samt informationsteknologi föreslår motionärerna att de myndig-

heter som i dag inom de statliga forskningsfinansieringssystemen var och en

för sig svarar för olika delar av denna forskning bör integreras inom ramen

för det föreslagna institutet. Motionärerna föreslår med anledning härav bl.a.

att de resurser som i dag hanteras av Medicinska forskningsrådet, Socialve-

tenskapliga forskningsrådet, en stor del av Rådet för arbetslivsforskning och

delar av Forskningsrådsnämnden samlas.

Socialutskottets bedömning

Den i propositionen föreslagna nya organisationen för forskningsfinansiering

innebär enligt utskottets mening att förutsättningarna för kraftfulla forsk-

ningssatsningar inom t.ex. hälso- och sjukvårdens område förbättras jämfört

med nuvarande organisationsstruktur. Utskottet delar således inte motionä-

rernas farhågor i motion Ub25 (m) att den föreslagna ordningen med ett

vetenskapsråd och två områdesinriktade forskningsråd skulle motverka möj-

ligheterna till kraftsamling inom viktiga fält inom hälso- och sjukvården eller

på annat sätt försämra utsikterna för en framgångsrik utveckling av forsk-

ningen inom det samlade hälsoområdet.

Med hänvisning till det anförda anser socialutskottet att utbildningsut-

skottet bör avstyrka motion Ub25 (m) yrkande 2.

Socialutskottet ställer sig bakom avvecklingen av Socialvetenskapliga

forskningsrådet samt vad som föreslås beträffande ett nytt forskningsråd för

sociala frågor och arbetsliv i avsnitt 5.3 i propositionen.

En myndighet för forskning och utveckling

Propositionen

Enligt regeringen har den nya FoU-myndigheten, som inrättas under Nä-

ringsdepartementet, till uppgift att initiera och finansiera behovsstyrd FoU

till stöd för det svenska innovationssystemet och en hållbar utveckling och

tillväxt. Verksamheten skall omfatta stöd till FoU inom bl.a. teknik, trans-

porter, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad liksom uppgiften att

verka för att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer,

tjänster, ett utvecklande arbetsliv, regelverk etc. Verksamheten skall svara

såväl mot näringslivets som mot delar av det övriga samhällets behov. Om-

rådena informationsteknologi och IT-tillämpning kommer under de närmaste

åren att vara särskilt betydelsefulla. FoU-myndighetens verksamhet skall på

bästa sätt bidra till att försörja näringslivet och relevanta sektorer med kun-

skap samt till att bygga upp och utveckla ett modernt och effektivt innova-

tionssystem som främjar en hållbar utveckling och tillväxt. Myndigheten

skall utveckla ett arbetssätt som kan hantera de skilda behov som olika FoU-

områden har. FoU-myndigheten bör överta de ansvarsområden som handhas

av Kommunikationsforskningsberedningen och de FoU-finansierande delar-

na av Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet.

Motion

I motion Ub29 av Per-Erik Granström m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av

vad i motionen anförts om statens roll och ansvar i samband med landsting-

ens och kommunernas egen FoU (yrkande 1 delvis). Motionärerna anför att

landstingen och kommunerna i dagens decentraliserade samhälle i ökad

utsträckning har börjat ta ansvar för att i eget utvecklingsarbete omsätta

forskningsresultat i praktisk verklighet. Vissa delar av den offentliga verk-

samheten faller enligt motionärerna inom den nya FoU-myndighetens an-

svarsområde. De "mjuka" offentliga verksamheterna, som utgör huvuddelen

av de ca 500 miljarder kronor som kommunsektorn omsätter, har emellertid

sina särdrag och specifika villkor. Även om synsätt från den samverkan

forskning-näringsliv som behandlas i propositionen är tillämpliga krävs

särskilda överväganden om lämpliga former och organ för att uppnå motsva-

rande effekter på kvalitet och kostnader inom områden som vård, omsorg

och skola. Regeringen bör snarast utreda dessa frågor och återkomma till

riksdagen med erforderliga förslag.

Tidigare behandling m.m.

Enligt 26 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall landstingen och

kommunerna medverka vid finansiering, planering och genomförande av

kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhäl-

sovetenskapligt forskningsarbete. Enligt lagrummet som infördes den 1

januari 1997 skall landstingen och kommunerna i dessa frågor, i den omfatt-

ning som behövs, samverka med berörda universitet och högskolor.

Frågan om ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete har be-

handlats av utskottet i betänkande 1996/97:SoU6 Forskning inom Socialde-

partementets verksamhetsområde. Betänkandet som behandlade dels propo-

sition 1996/97:5 Forskning och samhälle, dels ett antal motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden 1996, ledde fram till att det ovan redovisade

lagstadgandet infördes i hälso- och sjukvårdslagen. I sin bedömning (s. 34

och 35) anförde utskottet bl.a. följande:

Utskottet har tidigare uttalat att den tillämpade kliniska forskningen är ett

gemensamt ansvar för staten och sjukvårdens huvudmän. Utskottet delar

regeringens inställning att det är nödvändigt att i lag klargöra att sjukvårds

huvudmännen har ett ansvar att bedriva kliniskt forskningsarbete på hälso-

och sjukvårdens område liksom folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. De

föreslagna lagändringarna avser således endast att bekräfta vad som redan

gäller. Omfattningen och inriktningen av den av landstingen finansierade

FoU-verksamheten bestäms enligt propositionen av sjukvårdshuvudmännen.

Enligt utskottets mening innebär förslagen att förutsättningarna för den till-

lämpade kliniska forskningen förbättras. Någon risk för att kvaliteten hos

forskningen försämras genom förslagen finns inte. Till sjukvårdshuvudmän-

nens ansvar hör även att bedriva utvecklingsverksamhet. Utskottet är ense

med regeringen om att det ligger i sakens natur att sjukvårdshuvudmännen

som en del av sitt ansvar för att tillhandahålla en god hälso- och sjukvård

engagerar sig i utvecklings- och utvärderingsarbete. Någon reglering i lag av

detta ansvar behövs inte. Utskottet instämmer även i värdet av samverkan

mellan sjukvårdshuvudmännen och berörda universitet och högskolor, vilket

betonas genom de föreslagna lagändringarna - - -.

Av budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 45 f.) framgår att rege-

ringen avser att skapa en ny struktur för det nationella stödet till vårdens oc

omsorgens utvecklingsarbete. Regeringen anför bl.a. följande:

Ett nationellt råd för vårdpolitik inrättas i vilket staten, Landstingsförbunde

och Svenska Kommunförbundet deltar. Rådet skall vara forum för en konti-

nuerlig dialog mellan staten och huvudmännen i angelägna vård- och om-

sorgsfrågor. Ansvarsområdet bör omfatta landstingens hälso- och sjukvård

samt kommunernas vård och omsorg. Rådet skall ta initiativ till och finansi-

ellt stödja nationella program för utvecklingsarbete inom vård och omsorg.

- - -. Kommunerna har genom ett antal reformer under 90-talet fått ett allt

större ansvar för hälso- och sjukvård. Mot den bakgrunden är det en uppen-

bar svaghet att kommunerna stått utanför det samarbete - bl.a. i form av Spri

- som sedan lång tid funnits mellan staten och landstingen via Landstings-

förbundet när det gäller att stimulera utvecklingsarbete i vården. Det finns

enligt regeringen stora behov av att huvudmännen, kommuner och landsting,

tillsammans finner former för det gemensamma ansvar som finns för vårdens

utveckling - - -. Hälso- och sjukvården är en utpräglad kunskapsorganisa-

tion med en kunskapsmassa som är både bred och djup. Det har på senare tid

också framstått allt klarare att utvecklingsarbetet inom vården bör föras

närmare huvudmännen och bedrivas i former som engagerar dem som skall

införa och använda resultaten av utvecklingsarbetet. Det är vidare nödvän-

digt att i ett land av vår storlek tillvarata den kompetens som finns över hela

landet. Det finns ett stort värde i att skapa förutsättningar som gör att t.ex.

universitet och högskolor involveras och kan bidra till att stärka utvecklingen

av vård och omsorg med tvärvetenskaplig kunskap. Mot denna bakgrund bör

ytterligare en viktig uppgift för rådet vara att ta initiativ till och finansie

stödja nationella program för utvecklingsarbete inom vården och omsorgen.

Programmen bör läggas ut på regionala kunskapscenter eller till samverkans-

organ för olika regioner och bedrivas i samarbete med t.ex. universitet, hög-

skolor och andra FoU-enheter. Rådet bör efter redovisning av behov och sin

egen bedömning ta ställning till angelägna utvecklingsområden. Redovisning

av behov bör ske genom en systematisk värdering av de förslag och idéer

som lämnas av kommuner och landsting, olika myndigheter, institutioner

samt andra aktörer. Behovsbedömningen skall sammanfattas till ett program

som bedrivs under en viss tidsperiod. Programmets innehåll skall speci-

ficeras av rådet. Där skall syfte och mål anges, bl.a. med avseende på det

kunskapsinnehåll som man vill utveckla, hur spridningen av kunskap skall

ske, vilken finansiering som står till förfogande och vilken kompletterande

sådan som behövs. Ett kunskapscenter bör omfatta minst en forskningsinsti-

tution. Verksamheten skall ha ett tvärvetenskapligt anslag. Vidare bör kom-

muner och landsting medverka samt involveras i dialogen mellan forskning

och utveckling och den praktiska tillämpningen. Den organisatoriska formen

för ett kunskapscenter är av mindre betydelse. De verksamheter som startas

skall löpande utvärderas.

Från Landstingsförbundet har inhämtats att det Nationella rådet för vårdpoli-

tik nu har inrättats och att ett första, tillika konstituerande, sammanträde ha

hållits den 17 mars 2000.

Socialutskottets bedömning

Den 1 januari 1997 infördes en ändring i hälso- och sjukvårdslagen av inne-

börd att sjukvårdshuvudmännen bl.a. skall medverka vid finansiering, plane-

ring och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvår-

dens område. Vidare har ett nationellt råd för vårdpolitik, med företrädare för

staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet nyligen inrät-

tats. Rådet har bl.a. en sådan samordnande funktion som efterlyses i motion

Ub29 (s) yrkande 1 delvis.

Socialutskottet bedömer att motionsyrkandet är åtminstone delvis tillgodo-

sett med det anförda.

Stockholm den 26 april 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne

Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman (s),

Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars

Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin

Heinemann (fp), Lars Elinderson (m) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

Avvikande mening

Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för sociala frågor och

arbetsliv

Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund, Cristina Husmark Pehrsson och

Lars Elinderson (alla m) anser att utskottets bedömning under rubrikerna

Vetenskapsrådet samt Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottet har forskning rörande biomedicin, hälso- och sjukvård, bete-

endevetenskap, social omsorg samt arbetsmiljö under lång tid i huvudsak

varit ämnesinriktad och projekten varit begränsade till sin inriktning och

omfattning. I takt med att nya metoder, nya vetenskapliga synsätt och ar-

betssätt vuxit fram och införts har emellertid de traditionella gränssnitten

mellan biomedicin, social- och arbetsvetenskap, beteendevetenskap och hu-

maniora blivit alltmer suddiga. Detta ställer krav på nya sätt att ytterligare

underlätta samarbetet mellan olika forskningsdiscipliner. Utskottet anser

också att det är av avgörande betydelse att Sverige ger ökat stöd till den bäst

forskningen, att återväxten av forskare tillgodoses, och att kreativa forsk-

ningsmiljöer av internationell klass skapas. Detta sammantaget bildar enligt

utskottet bakgrunden till att ett svenskt National Institute of Health efter

amerikansk förebild bör införas. Ett sådant institut för medicin och hälsa

skall ha till uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för ny banbrytand

kunskap inom hela hälsoområdet. För att på ett optimalt sätt kunna fullt ut

tillvarata den potential som finns inom medicin, bioteknik, hälso- och sjuk-

vård, beteendevetenskap, social omsorg och arbetsmiljö samt informations-

teknologi bör de resurser som i dag hanteras av Medicinska forskningsrådet,

Socialvetenskapliga forskningsrådet, en stor del av Rådet för arbetslivsforsk-

ning och delar av Forskningsrådsnämnden samlas och integreras inom ramen

för det föreslagna institutet. Ett sådant institut skulle bli en stark forskni

finansiär med ansvar för hela det samlade hälsovetenskapliga spektret. Något

sammanhållet vetenskapsråd behövs inte med detta förslag.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av

motion Ub25 (m) yrkande 2 bör ge regeringen detta

till känna.

Trafikutskottets yttrande 1999/2000:TU1y

Forskning för framtiden - en ny organisation för

forskningsfinansiering

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 23 mars 2000 beslutat att bereda socialutskottet,

trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet, arbetsmark-

nadsutskottet och bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfi-

nansiering jämte eventuella motioner. Yttrandena skall lämnas till utbild-

ningsutskottets kansli senast den 4 maj 2000.

Trafikutskottets yttrande över propositionen i det följande avgränsas till att

omfatta propositionens yrkande 2 (delvis) om riktlinjer för en ny myndig-

hetsorganisation för forskningsfinansiering och yrkande 6 i den del som

avser avveckling av Kommunikationsforskningsberedningen.

I yttrandet behandlar utskottet även följande motioner

- 1999/2000:Ub25 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl. (m),

- 1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd),

- 1999/2000:Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (båda v).

Regeringens förslag i huvuddrag

Regeringen lägger i propositionen fram förslag till en ny myndighetsstruktur

för forskningsfinansiering. Tre nya forskningsråd inrättas enligt förslaget

genom att uppgifter som för närvarande utförs av tio myndigheter helt eller

delvis förs över till de tre nya forskningsråden. Som en följd härav avvecklas

åtta av de tio myndigheterna, nämligen Forskningsrådsnämnden, Humanis-

tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet,

Socialvetenskapliga forskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd

och Byggforskningsrådet.

Regeringen föreslår vidare inrättande av en FoU-myndighet för behovs-

styrd forskning och utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet och

en hållbar utveckling och tillväxt. Den nya FoU-myndigheten övertar de

ansvarsområden som i dag handhas av Kommunikationsforskningsbered-

ningen (KFB), de FoU-finansierande delarna av Närings- och teknikutveck-

lingsverkets (NUTEK) verksamhet och delar av det ansvarsområde som

handhas av Rådet för arbetslivsforskning (RALF). KFB och RALF avveck-

las.

Regeringens förslag innebär också att ett Forskningsforum inrättas med

uppgift att främja dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiä-

rer, allmänheten och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.

Enligt regeringen bör en organisationskommitté inrättas med

uppgift att förbereda och genomföra bildandet av de nya

myndigheterna.

En ny myndighet för forskning och utveckling

Regeringen erinrar om att formerna för finansiering av behovsstyrt forsk-

nings- och utvecklingsarbete (FoU), främst för näringslivets utveckling, har

utvecklats under lång tid genom successiva tillskott och förändringar. Verk-

samheten har i huvudsak fungerat väl och bidragit till näringslivets utveck-

ling och välståndsutvecklingen i samhället. Framtidens samhälle ställer dock

delvis nya och störrre krav på bl.a. ett effektivt innovationssystem och en

effektiv näringspolitik. Det är viktigt, betonar regeringen, att strukturen f

finansiering av forskning kan tillgodose de nya kraven och att den kan bidra

till att kunskap kombineras mellan olika arbetsfält och kompetensområden.

Den nya FoU-myndigheten föreslås, som nämnts, överta de ansvarsom-

råden som handhas av KFB samt de FoU-finansierande delarna av NUTEK:s

verksamhet. Till följd härav föreslås att KFB avvecklas. Även delar av Rådet

för arbetslivsforskning (RALF), som också föreslås bli avvecklat, förs till

den nya myndigheten. En FoU-myndighet med ett ansvarsområde som

sträcker sig över flera delsektorer innebär - framhåller regeringen - ökade

möjligheter att arbeta över disciplin- och sektorsgränser och att kraftsamla

inom viktiga områden. Skapandet av en FoU-myndighet innebär vidare ef-

fektiviseringar genom att kontakter gentemot forskare och avnämare förenk-

las. Bildandet av en stor aktör kan också förbättra Sveriges förutsättningar at

påverka EU-arbetets inriktning inom för Sverige viktiga forskningsområden

såsom IT- och tillväxtprogrammen.

FoU-myndighetens huvudsakliga ansvarsområden föreslås vara:

? att finansiera forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet

som svarar mot behov inom såväl näringslivet som vissa andra delar av

samhället för att uppnå de mål som statsmakterna har fastställt för be-

rörda sektorer, bl.a. kommunikationssektorn. I sammanhanget nämns

som viktiga forskningsområden, som bör övertas från KFB, bl.a. trafik-

säkerhet och de handikappades trafiksituation,

?

? att utveckla och stärka samarbetet mellan högskolan, industriforsk-

ningsinstituten och näringslivet,

?

? att särskilt stödja små och medelstora företags kunskapsförsörjning,

?

? att stimulera ett ökat svenskt deltagande för vissa forskningsteman inom

EU:s ramprogram för forskning och utveckling,

?

? att utveckla FoU-program inom IT-området,

?

? att verka för att industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet

utvecklas, bl.a. genom FoU-projekt som samfinansieras med näringsli-

vet.

?

Den transport- och kommunikationsforskning som KFB bedriver kommer

även i fortsättningen att vara av strategisk betydelse, understryker regering-

en. I en alltmer internationaliserad ekonomi är effektiva och långsiktigt håll-

bara transporter avgörande för att Sverige fullt ut skall kunna dra nytta av

den potential som den gemensamma europeiska marknaden och den globala

handeln erbjuder.

Regeringen erinrar om att två myndigheter, Vägverket och Banverket, har

ett sektorsansvar för forskning inom sina respektive områden. De har givits

uppdraget att finansiera forskning till gagn också för andra delar av trans-

portsystemet än det egna direkta verksamhetsområdet. Detta ansvar bör

enligt regeringen ligga kvar på dessa myndigheter. I samband med en över-

syn av Luftfartsverkets respektive Sjöfartsverkets organisationer skall dessa

myndigheters ansvar för FoU-frågor analyseras.

Höga krav på kunskapsöverföring bör ställas på den nya FoU-myndig-

heten. Kunskaper skall göras tillgängliga och ledtiderna mellan upptäckt och

spridning måste förkortas. Myndigheten skall ha en direkt och aktiv roll i

arbetet med att överföra ny kunskap från i första hand universitet, högskolor

och institut till potentiella avnämare.

Ledamöterna av styrelsen för den nya myndigheten, som inrättas under

Näringsdepartementet, utses av regeringen för en tidsbegränsad period. I

styrelsen skall ingå ledamöter med god kunskap om myndighetens ansvars-

område och om de kunskapsbehov som finns inom området hos bl.a. nä-

ringsliv, arbetsliv och offentlig förvaltning. I styrelsen skall också ingå le-

damöter med hög vetenskaplig kompetens inom områden av betydelse för

verksamhetsområdet. Regeringen framhåller vidare att det är angeläget att

uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

Enligt motion Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör den mer tillämpade tek-

niska forskningen sammanföras i en ny myndighet. Denna bör arbeta i nära

samverkan med de tekniska högskolorna och med företagen samt stödja FoU

av högsta klass. Myndigheten bör i första hand svara för den forskningsfi-

nansiering som i dag främst ligger på NUTEK, Byggforskningsrådet och

KFB. Man bör vidare överväga att låta myndighetens uppgifter även omfatta

ansvaret för statens finansiering av verksamheten inom industriforskningsin-

stituten. Ett sådant bredare ansvar skulle ge myndigheten stora möjligheter

att skapa nya dynamiska synergier. Stöd till nya teknologier, bl.a. informa-

tions- och materialteknik, bör ägnas stor uppmärksamhet. Industri och ve-

tenskap bör förenas i myndighetens ledning, betonas det i motionen, och

formerna för utvärdering måste vara av högsta klass. Den myndighet vi för-

ordar innebär, fortsätter motionärerna, bättre förutsättningar att föra grund-

forskningens resultat vidare till exploaterbara resultat. Till den nya myndig-

heten för industrirelaterad spetsforskning bör de resurser föras som i dag

hanteras av KFB, de FoU-finansierande delarna av NUTEK, de delar av

Rådet för arbetslivsforskning (RALF) som berör arbetsorganisatorisk forsk-

ning, delar av Byggforskningsrådet, vissa forskningsstödjande uppgifter som

finns vid Vägverket och Banverket samt energiforskning som inte är relate-

rad till energimyndighetens övriga uppgifter.

I motion Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (båda v) fram-

hålls att regeringens förslag inte innebär någon förändring för trafikverken

och att dessa därmed behåller sina medel till FoU. Den kunskapsutveckling

som är relevant för framtida transporter är emellertid - betonar motionärerna

- huvudsakligen trafikslagsövergripande. För att de av riksdagen antagna

trafikpolitiska målen skall nås krävs en övergång från de transportslag som är

särskilt miljöbelastande och olycksvållande till transporter med bättre effek-

ter i förhållande till miljö- och trafiksäkerhetsmålen. Av naturliga skäl finns

det inom respektive trafikverk en egen kultur som sätter en expansion av det

egna trafikslaget i centrum. KFB:s verksamhet har hög vetenskaplig kvalitet,

framhåller motionärerna, och det är tack vare den myndigheten som Sverige

får tillbaka väsentligt större andel av EU:s trafikforskningsmedel i förhållan-

de till vad Sverige betalar in. KFB är tillräckligt stor för att kunna utgöra d

kreativa och prövande miljö som behövs för att forskningen skall vara inno-

vativ. I stället för att lägga ned KFB, samtidigt som de olika trafikverken

behåller sina FoU-verksamheter, hade det varit naturligt att göra tvärtom,

betonar motionärerna sammanfattningsvis. Enligt motionens yrkande 1 bör

det ingå i uppdraget för den organisationskommitté som regeringen talar om

att ta fram ett specifikt program för hela trafik- och transportforskningen.

Motionens yrkande 2 innebär att regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag om hur de olika trafikverkens FoU-ansvar och motsvarande

medel skall flyttas över till ett specifikt program för trafik- och transport-

forskning.

I motion Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen med

avslag på propositionen hos regeringen begär förslag enligt de principer om

en helhetslösning för finansiering av forskningen som presenteras i motio-

nen. Av detta följer att riksdagen enligt motionen bör avslå regeringens för-

slag om inrättande av en ny FoU-myndighet och om avveckling av KFB.

Trafikutskottets ställningstagande

Syftet med propositionen är, enligt vad regeringen inledningsvis framhåller,

att skapa en ny organisation för forskningsfinansiering som gör det möjligt

att kraftsamla på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan

forskning och utvecklingsarbete samt förbättra spridningen av information

om forskningen och dess resultat. Samtidigt gäller det enligt regeringen att

skapa en mer effektiv och slagkraftig organisation för den behovsstyrda

forskningen till stöd för det svenska innovationssystemet samt en hållbar

utveckling och tillväxt genom att en FoU-myndighet inrättas under Närings-

departementet.

Trafikutskottet vill för sin del starkt understryka betydelsen av de uppgif-

ter inom transport- och kommunikationssektorn som Kommmunikations-

forskningsberedningen (KFB) har att svara för. I utskottets betänkande

1997/98:TU10 anges följande prioriterade forskningsområden:

Strategisk forskning

? Långsiktig hållbarhet

?

? Kommunikationernas roll och betydelse i samhället

?

? Processer och modeller för planering, styrning och uppföljning

?

Tillämpad transportforskning

? Miljöanpassade transporter och drivmedel

?

? Kollektiv persontrafik och offentligt betalda resor

?

? Säkerhet i transporter

?

? Logistik och samverkande godstransportlösningar

?

? Transportinformatik

?

? Infrastrukturens drift och underhåll

?

Som också regeringen framhåller kommer den transport- och kommunika-

tionsforskning som bedrivs av KFB även i framtiden att vara av strategisk

betydelse. Utskottet finner det därför angeläget att KFB:s nuvarande arbets-

uppgifter i huvudsak övertas av den nya FoU-myndighet som regeringen

föreslår.

Vad regeringen i propositionen anför om den nya FoU-myndigheten synes

utskottet ägnat att i väsentlig utsträckning tillgodose önskemålen i motion

Ub25 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl. (m). Motionärerna anser dock, till

skillnad från regeringen, att den nya myndigheten bör tillföras vissa forsk-

ningsuppgifter även från Byggforskningsrådet, Vägverket och Banverket

samt Statens energimyndighet. Utskottet delar regeringens uppfattning att

Vägverket och Banverket bör behålla det sektorsansvar för forskning inom

sina respektive områden som de båda verken nu har. Så synes utskottet kun-

na ske utan men för den nya FoU-myndighetens effektivitet.

I motion Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (båda v) fram-

hålls, som nämnt (yrkande 1), att organisationskommittén för den nya myn-

dighetsstrukturen bör få i uppdrag att också ta fram ett specifikt program fö

hela trafik- och transportforskningen.

Utskottet har redan framhållit vikten av att KFB:s nuvarande uppgifter

med en sammanhållen transportforskning övertas av den nya FoU-myndig-

heten. I propositionen framhålls också att myndighetens resurser till en bör-

jan kommer att vara uppbundna i stor utsträckning av åtaganden som gjorts

av bl.a. KFB. I sammanhanget anför regeringen vidare att myndighetens

FoU-verksamhet bör byggas upp kring ett antal programområden. För att

utnyttja synergier bör sådana områden med fördel spänna över flera av de

delsektorer som ingår i myndighetens ansvarsområde. Programområdena

skall utformas för tidsperioder på upp till sex år. Därigenom underlättas

återkommande omprövning av prioriteringar i verksamheten och borgas för

en mer flexibel organisation.

Utskottet delar regeringens sålunda uttalade uppfattning. Med hänvisning

till vad utskottet nu anfört finner utskottet syftet med v-motionens yrkande 1

till väsentlig del tillgodosett. Enligt yrkande 2 i v-motionen bör regeringen

återkomma till riksdagen med förslag om hur de olika trafikverkens FoU-

ansvar och motsvarande medel skall flyttas över till ett specifikt program för

trafik- och transportforskning. Utskottet har redan framhållit att Vägverket

och Banverket bör behålla det sektorsansvar för forskning inom sina respek-

tive områden som de båda verken nu har. Härav följer att utskottet inte kan

ställa sig bakom kravet enligt v-motionens yrkande 2.

Med hänvisning till det anförda avstyrker trafikutskottet för sin del motio-

nerna Ub25 (m) yrkande 6 och Ub30 (v). Även motion Ub28 (kd) avstyrks

såvitt den avser avslag på regeringens förslag om inrättande av en ny FoU-

myndighet som bl.a. skall ta över KFB:s arbetsuppgifter. Regeringens förslag

i motsvarande delar tillstyrks.

Stockholm den 27 april 2000

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven Bergström (c),

Per-Richard Molén (m), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling

(kd), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green

(s), Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg

(kd), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert

Rådhström (m), Christina Axelsson (s) och Sture Arnesson (v).

Avvikande meningar

1. Per-Richard Molén, Lars Björkman och Jan-Evert Rådhström (alla m)

anför:

Vi moderater anser att den mer tillämpade tekniska forskningen bör samman-

föras i en ny myndighet. Denna bör verka i nära samverkan dels med de

tekniska högskolorna, dels med företagen och stödja FoU av högsta klass.

Myndigheten för teknisk och industrirelaterad forskning bör ha flera upp-

gifter. Myndigheten bör i första hand ansvara för den forskningsfinansiering

som i dag framför allt ligger på NUTEK, på Byggforskningsrådet och på

Kommunikationsforskningsberedningen. Det bör också prövas om inte vä-

sentliga fördelar kunde vinnas genom att i myndighetens uppgifter också

inkludera ansvaret för statens finansiering av verksamheten inom industri-

forskningsinstituten. Ett sådant bredare ansvar skulle ge myndigheten stora

möjligheter att skapa nya dynamiska synergier. Stöd till nya teknologier,

bl.a. informations- och materialteknik, bör ägnas stor uppmärksamhet.

Ett brett ansvar ställer också krav på lyhördhet för olika intressen. Industri

och vetenskap måste förenas i myndighetens ledning. Formerna för utvärde-

ring måste vara av högsta klass.

Genom den myndighet vi förordar kan bättre förutsättningar skapas att föra

grundforskningens resultat vidare till exploaterbara resultat. Myndigheten får

därigenom en viktig funktion inte minst för det informationstekniska och

biotekniska nyföretagandet. Byggforskningen hör naturligen också hit.

Till myndigheten för industrirelaterad spetsforskning vill vi samla de rer-

surser som nu hanteras av KFB, de FoU-finansierande delarna av NUTEK:s

verksamhet, de delar av Rådet för arbetslivsforskning som berör arbetsorga-

nisatorisk forskning, delar av Byggforskningsrådet, vissa forskningsstödjan-

de uppgifter som finns vid Vägverket och Banverket samt energiforskning

som inte är relaterad till Energimyndighetens övriga uppgifter.

Utbildningsutskottet bör således enligt vår mening tillstyrka motion Ub25

yrkande 6 av Bo Lundgren m. fl. (m).

2. Stig Eriksson och Sture Arnesson (båda v) anför:

Regeringens förslag innebär att trafikverken får behålla medel till forskning

och utvecklingsarbete. Den kunskapsutveckling som är relevant för framtida

transporter är emellertid huvudsakligen trafikslagsövergripande. För att de av

riksdagen antagna trafikpolitiska målen skall nås krävs en övergång från de

transportslag som är särskilt miljö- och olycksbelastande till transporter vars

effekter i förhållande till miljö- och trafiksäkerhetsmålen är bättre. Av natur

liga skäl finns det inom respektive trafikverk en egen kultur som sätter en

expansion av det egna trafikslaget i centrum. Skall kunskaperna vad gäller

integrering av transporter och volymminskning av transporter kunna utveck-

las bör denna uppgift läggas på ett organ som inte företräder ett särskilt tra-

fikslags intressen.

Vi vänsterpartister vill så långt möjligt säkerställa att transportforskningen

dels får erforderligt utrymme, dels bedrivs med den inriktning vi förordar i

den nya FoU-myndighet som regeringen föreslår. Det är därför vi vill att den

organisationskommitté som regeringen aviserar skall få i uppdrag att ta fram

ett specifikt program för hela trafik- och transportforskningen. Det är också

därför vi vill att trafikverkens ansvar och resurser för FoU skall föras över t

det specifika programmet.

Utbildningsutskottet bör således enligt vår mening

tillstyrka motion Ub30 av Karin Svensson Smith

och Stig Eriksson (båda v).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

1999/2000:MJU2y

Forskning för framtiden - en ny organisation för

forskningsfinansiering

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 23 mars 2000 beslutat bereda miljö- och jord-

bruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:81

Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering

jämte motioner. Propositionen har föranlett 8 följdmotioner med sammanlagt

26 yrkanden.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande regeringens förslag i

stort och den del som avser forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhälls-

planering. Sammanfattningsvis lämnas förslaget i behandlade delar utan

erinran från de synpunkter utskottet har att företräda.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i propositionen förslag till en ny myndighetsstruktur för

forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och en ny

myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete inrättas. Des-

sa skall ersätta de i dag verkande forskningsråden.

Ett av de nya forskningsråden är Vetenskapsrådet, vars främsta uppgift en-

ligt förslaget skall vara att ge stöd till grundläggande forskning av högsta

vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Inom Vetenskaps-

rådet bör det finnas tre ämnesråd för forskningsfinansierade områden nämli-

gen humaniora-samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikve-

tenskap.

Därutöver bör två områdesinriktade forskningsråd inrättas, ett för sociala

frågor och arbetsliv och ett för miljö, lantbruk och samhällsplanering. Det

senare bör ansvara för de områden som i dag handhas av Skogs- och jord-

brukets forskningsråd och Byggforskningsrådet samt för delar av Natur-

vårdsverkets uppgifter och anslag inom forskningsområdet. Skogs- och jord-

brukets forskningsråd och Byggforskningsrådet skall därmed avvecklas.

Dessutom bör inrättas en FoU-myndighet för behovsstyrd forskning och

utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling

och tillväxt, samt ett Forskningsforum med uppgift att verka för dialog och

samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra

som direkt eller indirekt berörs av forskningen.

Motionerna

Utskottets yttrande omfattar - helt eller delvis - följande motioner som har

väckts med anledning av propositionen.

1999/2000:Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett svenskt "National Institute of Health",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livsmedel.

1999/2000:Ub26 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1999/2000:81

Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering ger

regeringen i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag till organisation för

forskningsfinansiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motio-

nen anförts om bristen på remissbehandling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motio-

nen anförts om att den politiska styrningen över forskningsrådens inriktning

skall hållas tillbaka till förmån för den vetenskapliga bedömningsgrunden.

1999/2000:Ub27 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen som sin mening ger regering-

en till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd inför den fortsatta

beredningen av forskningspolitiken.

1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen

med avslag på proposition 1999/2000:81 hos regeringen begär förslag enligt

de principer om en helhetslösning för finansiering av forskningen som pre-

senterats i motionen.

Utskottet

Myndighetsstrukturen för finansiering av forskning

Propositionen

Kommittén Forskning 2000 lade fram sitt betänkande Forskningspolitik i

oktober 1998 (SOU 1998:128). I maj 1999 tillsatte regeringen en arbetsgrupp

som lade fram rapporten Att finansiera forskning och utveckling (Ds

1999:68) och i Näringsdepartementet tillsattes en utredning med uppgift att

undersöka verksamheten vid de forskningsfinansierande myndigheterna.

Denna utredning lämnade i november 1999 rapporten Utredning om vissa

myndigheter. Remissbehandlingen av betänkandet Forskningspolitik gav ett

omfattande underlag för den fortsatta beredningen av frågan om organisatio-

nen. Remissbehandlingen av arbetsgruppens och utredningens rapporter

skedde därför genom att Regeringskansliet anordnade remissmöten den 11

och 12 januari 2000.

Syftet med propositionen är att skapa en ny organisation för forskningsfi-

nansiering som gör det möjligt att kraftsamla på viktiga vetenskapliga områ-

den, främja samarbete mellan forskning och utvecklingsarbete samt förbättra

spridningen av information om forskningen och dess resultat.

Den nya organisationen skapar bättre förutsättningar för att stimulera bl.a.

tvär- och mångvetenskaplig forskning. Den sätter även tydligare fokus på

grundforskningens roll och ökar kvalitetskraven genom förstärkt forskarstyr-

ning. Vetenskapsrådet skall ta initiativ till och åstadkomma kraftsamling

kring vissa breda forskningssatsningar. Vetenskapsrådet bör disponera egna

medel för bl.a. dessa insatser, men bör även kunna åstadkomma övergripande

satsningar genom ämnesområden. I de fall det ordinarie myndighetssamar-

betet behöver förstärkas bör Vetenskapsrådet, främst genom Forskningsfo-

rum, ta initiativ till samverkan inom hela forskningssystemet. Inom ramen

för Forskningsforum skall övergripande forskningspolitiska frågor som inte

vilar på någon enskild finansiär kunna lyftas fram till öppen diskussion, t.ex.

forskning om hållbar samhällsutveckling.

Motionerna

I motion Ub25 (m) yrkande 1 anförs att propositionen snarare är ett organi-

sationsschema än en injektion för mer kunnande. I motionen uttrycks också

uppfattningen att miljön är en så viktig och central fråga att den hör hemma

inom många forskningsområden, varför det är fel att knyta miljöfrågorna till

ett forskningsråd.

I motion Ub26 (fp) yrkandena 1 och 2 framförs uppfattningen att proposi-

tionen företer en brist på helhetssyn och att regeringen bör återkomma med

ett förslag som blivit föremål för en bred remissbehandling. Enligt Folkparti-

et föreslår regeringen en ny organisation utan att samtidigt ta ställning i

viktiga principfrågor om hur forskningen skall finansieras i framtiden. Enligt

motionen saknar ansvarsuppdelningen i olika forskningsråd stöd i sakliga

argument.

I motion Ub27 (c) yrkande 1 anför Centerpartiet att förslagets finansiering

är oklar och att den fortsatta beredningen inte bör ske internt inom regerings-

kansliet utan att såväl de politiska partierna som forskningsintressenter bör

inbjudas.

Yrkandet om avslag på propositionen i motion Ub28 (kd) motiveras bl.a.

med att regeringen borde ha strävat efter en bredare politisk förankring.

Utskottets överväganden

Som anges i propositionen syftar förslaget till att skapa förutsättningar för a

med ett lägre antal myndigheter tillgodose behovet av fördjupade insikter om

forskningen i olika ämnen och sektorer samtidigt som den ökade koncentra-

tionen av myndigheter med bl.a. ett Vetenskapsråd och två områdesinriktade

råd kommer att öka förutsättningarna för samverkan och övergripande sats-

ningar inom forskningen. Miljöforskningen är alltmer inriktad på frågor

kring en hållbar utveckling varför denna typ av forskning kommer att spänna

över flera samhällssektorer. Utskottet kommer att gå närmare in på denna

fråga nedan men vill redan här framhålla att principen med bl.a. ett centralt

Vetenskapsråd och ett Forskningsforum för dialog och samverkan mellan

forskare, finansiärer och allmänhet innebär dels att möjligheten till samord-

ning av sådana övergripande frågor som finns inom bl.a. miljöforskningen

förbättras, dels att riskerna för överlappning eller luckor i forskningsfinansi

ringen kommer att minska. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

de krav som i framtiden kommer att ställas på forskningsfinansieringen har

förutsättningar att tillgodoses genom den föreslagna organisationen. Utskot-

tet vill, i anslutning till vad som anförts om att förslagets finansiering är

oklar, hänvisa till att propositionen inte berör den närmare medelsfördelning-

en och att regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för år 2001

med en närmare redovisning av förändringar på anslagsnivå och eventuella

förändringar på utgiftsområdesnivå. Med det anförda ansluter sig utskottet

för sin del till regeringens överväganden i stort om myndighetsstrukturen

m.m. och avstyrker de avslagsyrkanden som framförts i motionerna Ub25

(m) yrkande 1, Ub26 (fp) yrkande 1, Ub27 (c) yrkande 1 och Ub28 (kd).

Av propositionen framgår slutligen att de utredningar som ligger till grund

för propositionen har varit föremål för remissbehandling. I propositionen

finns dessutom angivet att ett betydande antal myndigheter och andra organ

inbjudits att yttra sig i ärendet. Utskottet finner därvid inte skäl för någon

erinran mot förslagets beredning och avstyrker motion Ub26 (fp) yrkande 2.

Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering

Propositionen

Den forskning som i dag stöds av Skogs- och jordbrukets forskningsråd

(SJFR), Byggforskningsrådet (BFR) och Naturvårdsverket (SNV) har många

och viktiga beröringspunkter genom inriktningen mot samhällets omställning

till en ekologiskt hållbar utveckling. Inriktningen mot ett hållbart samhälle

innebär dessutom att miljöforskningen förutom naturvetenskapliga och tek-

niska frågor även innefattar sociala, kulturella och ekonomiska aspekter.

Detta förhållande motiverar att nämnda forskningsområden förs samman i ett

nytt områdesinriktat forskningsråd. På detta sätt samlas stora delar av forsk-

ningen till stöd för ett hållbart samhälle i en myndighet. Enligt regeringens

mening skapas därmed bättre förutsättningar för kraftfulla och allsidiga

forskningsinsatser med ett helhetsperspektiv. Rådets styrelse bör bestå av

tretton ledamöter. Sju ledamöter utses av forskarsamhället genom ett förfa-

rande med elektorsval. Forskningsrådet skall inrättas under Miljödeparte-

mentet.

Det viktigaste ansvarsområdet för forskningsrådet för miljö, lantbruk och

samhällsplanering skall vara lantbruksvetenskaplig forskning, miljöforskning

och forskning för en ekologiskt hållbar utveckling. Forskningen skall syfta

till att öka kunskaperna om de biologiska naturresurserna och mark- och

vattenresurserna, samhällets hållbara nyttjande av naturresurser, samhälls-

planering, bygg- och förvaltningsfrågor, boendefrågor samt miljöfrågor.

Forskningen skall bidra till sektoriella utvecklingsmål och skapa samband

och samarbete mellan forskningsutövare och användare av forskningsresul-

tat. Forskningen kommer också att vara av stor betydelse för internationellt

samarbete inom området.

Ansvaret för livsmedelsforskningen respektive skoglig och skogsindustri-

ell forskning bör fördelas mellan forskningsrådet för miljö, lantbruk och

samhällsplanering och FoU-myndigheten. Denna forskning har en mycket

komplex karaktär och omfattar frågeställningar över hela kedjan från råva-

ruproduktion till konsument eller slutanvändare. Principen för ansvarsfördel-

ningen inom dessa områden bör i huvudsak vara att forskningsrådet för mil-

jö, lantbruk och samhällsplanering skall ha ansvaret för forskning inom

kedjan från råvara till initial förädling, medan FoU-myndighetens ansvars-

område fokuseras kring vidareförädling av råvaran.

En organisationskommitté bör tillsättas med uppgift att förbereda och ge-

nomföra bildandet av de nya myndigheterna. Kommittén bör även sörja för

att ansökningar om forskningsstöd och tidigare gjorda åtaganden om forsk-

ningsstöd kan hanteras på ett sätt som inte innebär några störningar för

forskningen under övergångsperioden när den nya organisationen bildas.

Motionerna

I motion Ub28 (kd) delvis anförs kritik mot förslaget av innebörd att ett

forskningsområde med miljö, lantbruk och samhällsplanering är alltför brett

och att samhällsplaneringen borde flyttas över till forskningsrådet för sociala

frågor och arbetsliv. Vidare anför Kristdemokraterna att Naturvårdsverket

skall få behålla de anslagna medlen till och med år 2002 så att verket kan

fullfölja projekt som redan är påbörjade eller planerade samt att Jordbruks-

departementet bör vara det departement som blir huvudansvarigt för det nya

rådet.

Moderaterna föreslår i motion Ub25 (m) yrkandena 2, 3 och 5 att till ett

nytt institut för medicin och hälsa förs de resurser som används för forskning

om livsmedel genom Skogs- och jordbrukets forskningsråd. I motionen före-

slås också att kunskaperna inom jord- och skogsbruk skall tas till vara genom

att skapa ett forskningsråd som sträcker sig genom en större del av föräd-

lingskedjan, från jorden och skogen till förädlade varor och livsmedel. Vida-

re föreslås att till ett nytt forskningsråd för naturvetenskap och teknik förs

resurser som i dag handhas av bl.a. Naturvårdsverket.

Enligt Folkpartiets motion Ub26 (fp) yrkande 4 kommer det föreslagna

forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering att få en tydlig

politisk profil som medför en inriktning mot forskning med syfte att stödja

en viss politisk utveckling. Den politiska styrningen bör enligt motionen

hållas tillbaka till förmån för den vetenskapliga bedömningen.

Utskottets överväganden

Forskningspolitiken behandlas numera i intervaller om cirka tre år och i

proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle presenterade regeringen sin

forskningspolitik för åren 1997-1999. Miljö- och jordbruksutskottet be-

handlade propositionen under hösten 1996 (1996/97:JoU1 och 1996/97:

JoU2). Regeringen har för avsikt att lägga fram en ny forskningspolitisk

proposition i september 2000. I proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrå-

gor redovisade regeringen de utgångspunkter som den ansåg borde gälla för

utredningen om en förnyad myndighetsorganisation på forskningsområdet.

Denna proposition behandlades av utbildningsutskottet i oktober 1999

(1999/2000:UbU3).

I proposition 1996/97:5 framhöll regeringen att det svenska forsknings-

systemet med många finansiärer medför ett stort behov av samarbete över

råds- och sektorsgränser. Regeringen pekade därför på behovet av en för-

stärkt samverkan mellan myndigheterna inom vissa områden, t.ex. skogsin-

dustriell forskning, livsmedelsteknisk forskning och forskning kring lands-

bygdsutveckling. Regeringen betonade också vikten av myndigheternas

ansvar för forskningens relevans och kvalitet. Miljö- och jordbruksutskottet

uttalade inte någon avvikande uppfattning och instämde bl.a. i synsättet att

miljöforskningens övergripande mål är samhällets omställning mot en håll-

bar utveckling. Också i proposition 1998/99:94 framhöll regeringen att sam-

spelet mellan olika slag av forskning måste utvecklas och att arbetet med att

fördela forskningsresurser måste bedrivas effektivt. Utbildningsutskottet

tillstyrkte samtliga de förslag som presenterades i propositionen.

Våren 1999 behandlade miljö- och jordbruksutskottet en av regeringen fö-

reslagen strategi för en ekologiskt hållbar utveckling med bl.a. femton natio-

nella miljökvalitetsmål (1998/99:MJU6). Dessa mål spänner över ett vitt fält

och berör stora delar av de nuvarande forskningsrådens och Naturvårdsver-

kets ansvarsområden inom forskningen. Arbetet för att uppnå en ekologiskt

hållbar samhällsutveckling ställer höga krav på samarbete och förutsätter

förmåga till prioriteringar. Det krävs därför att forskningsfinansieringen sker

med en god överblick över detta breda fält. Koncentrationen av organisatio-

nen med det föreslagna forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällspla-

nering torde innebära att förutsättningarna för att tillgodose det redovisade

kravet på överblick bättre tillgodoses än i dag. Förutsättningarna för stödet

till den tvärvetenskapliga forskningen och möjlighet till en effektivare re-

sursanvändning torde också förbättras.

Enligt vad som anges i propositionen skall de uppgifter forskningsrådet för

miljö, lantbruk och samhällsplanering får syfta till att öka kunskaperna om

bl.a. de biologiska naturresurserna och mark- och vattenresurserna samt

miljöfrågorna. Utskottet förutsätter därvid att forskningsrådet, vars styrelse

enligt förslaget till övervägande del skall bestå av forskarsamhället utsedda

ledamöter, kommer att säkerställa den vetenskapliga bedömningsgrunden i

forskningen utan att därmed förlora relevansen för berörda samhällssektorer.

Därutöver kan tilläggas att den närmare inriktningen av forskningspolitiken i

detta avseende torde komma att presenteras i den kommande forskningspoli-

tiska propositionen. Det bör dessutom i sammanhanget påpekas att förslaget

inte innebär en total samordning av miljö- och lantbruksforskningen. Den

forskning som finansieras inom ramen för Stiftelsen för miljöstrategisk

forskning (Mistra) berörs t.ex. inte av förslaget. Inte heller berörs den åtgär

sinriktade miljöforskningen inom ramen för Statens jordbruksverk (SJV). Av

propositionen framgår dessutom att endast delar av den forskning som ingår i

Naturvårdsverkets ansvarsområde kommer att beröras. Utskottet som således

tillstyrker förslaget om ett nytt områdesinriktat forskningsråd för miljö, lant

bruk och samhällsplanering, delar därför inte de farhågor som uttryckts i

motion Ub26 (fp) yrkande 4.

På grund av det anförda avstyrker utskottet vidare motion Ub28 (kd) delvis

om att frågorna om samhällsplanering borde föras över till annat forsknings-

råd. I anslutning till motionens synpunkter rörande Naturvårdsverkets roll

hänvisar utskottet till att regeringen enligt förslaget avser att tillsätta en

nisationskommitté för att säkerställa kontinuiteten under övergångsperioden

då de nya myndigheterna bildas. När det gäller frågan om ansvarigt departe-

ment erinrar utskottet om att det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen ankommer

på regeringen att fördela ärenden mellan departementen.

Utskottet anser att de förslag till uppdelning av bl.a. miljöforskningen till

olika vetenskapsråd som framförts i motion Ub25 (m) yrkandena 2, 3 och 5

skulle motverka den önskvärda inriktningen mot ökad överblick och samver-

kan. Den i propositionen beskrivna avgränsningen mellan forskningsrådets

och FoU-myndighetens ansvar vad gäller förädlingskedjan av livsmedel och

skogsprodukter synes naturlig och väl avvägd. Utskottet delar därför inte de

synpunkter som framförts i motionen i denna fråga.

Stockholm den 27 april 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ingvar Eriks-

son (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson

(s), Caroline Hagström (kd), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s) och Jonas

Ringqvist (v).

Avvikande meningar

1. Avslag på propositionen och utgångspunkter för en ny

myndighetsstruktur

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m) och Lars Lind-

blad (m) anför:

Syftet med propositionen sägs vara att skapa en ny organisation för forsk-

ningsfinansiering som gör det möjligt att kraftsamla inom viktiga vetenskap-

liga områden. Genom att lägga fast en organisation utan förankring i en

samlande övergripande kunskapsstrategi blir planeringen felvänd. Föreställ-

ningen att ett vetenskapsråd kan utfärda kloka riktlinjer för underställda

ämnesråds medelsfördelning övertygar inte. Ett centralt råd blir lätt ett offer

för godtycke och politiska påtryckningar. Ansvarsfördelningen mellan veten-

skapsråd och ämnesråd verkar dessutom oklar. På grund härav bör utskottet

med tillstyrkande av motion Ub25 (m) yrkande 1 avstyrka regeringens för-

slag.

För att på ett optimalt sätt kunna tillvarata den potential som finns inom

bl.a. medicin, bioteknik samt hälso- och sjukvård bör ett svenskt institut för

medicin och hälsa skapas. Det bör övervägas att hit föra vissa av de resurser

som används för forskning om livsmedel genom Skogs- och jordbrukets

forskningsråd. Functional food t.ex. blir ett allt viktigare forskningsområde.

Starka skäl talar för en förstärkning av den naturvetenskapliga och teknis-

ka forskningen genom inrättande av ett nytt vetenskapsråd för såväl natur-

vetenskap som teknik. Till detta forskningsråd föreslår vi att bl.a. delar av

Naturvårdsverkets miljöforskning samlas.

När det gäller forskning inom jord- och skogsbruk har Sverige starka tra-

ditioner. För att ta till vara denna kunskap och utveckla forskningen ytterli-

gare anser vi slutligen att det bör skapas ett forskningsråd som sträcker sig

genom en större del av förädlingskedjan, från jorden och skogen till förädla-

de trätekniska varor och livsmedel. Ett forskningsråd för jordbruk, skogs-

bruk, trä- och livsmedelsindustri bör därför inrättas.

Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med

motion Ub25 (m) yrkandena 2, 3 och 5.

2. Avslag på propositionen och behovet av en helhetslösning av

forskningsfinansieringen

Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Den nuvarande myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering behöver

reformeras. Vi anser emellertid att regeringen borde ha arbetat för en bredare

politisk förankring och tagit ett vidare grepp. Förslaget berör t.ex. inte alls

den struktur som finns för landets lärosäten och deras forskningsfinansiering.

Vi anser att fakultetsanslagen borde tagits med vid en omorganisation av

forskningsfinansieringen. Den nya strukturen måste dessutom utgå från

människans behov. Det innebär att de olika organen skall vara tvärveten-

skapliga till sin karaktär samtidigt som de skall kunna samverka med ämnes-

disciplinära forskare. Det ömsesidiga samarbetet mellan olika forskare måste

stödjas. Regeringen borde dessutom tydligare ha redovisat på vilket sätt den

nya strukturen kommer att gynna forskningens kvalitet och effektivitet.

Miljöforskningens betydelse för ett hållbart samhälle är stor. Förslaget att

inrätta ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering innebär

emellertid en risk att områdesinriktningen får en för stor bredd. Området

samhällsplanering borde därför flyttas över till forskningsrådet för sociala

frågor och arbetsliv.

Kristdemokraterna har redan tidigare poängterat vikten av ökade satsning-

ar på forskning och utbildning inom lantbruksområdet. Detta är nödvändigt

för att svensk livsmedelsproduktion som i dag har en sjunkande lönsamhet

skall kunna överleva på en alltmer konkurrensutsatt internationell marknad.

Vi anser att Jordbruksdepartementet bör vara det departement som blir hu-

vudansvarigt för ett nytt råd för miljö och lantbruk, inte minst med hänsyn

till den komplexitet som den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU

innebär.

I enlighet med vad som anförts i motion Ub28 (kd) bör propositionen av-

styrkas och regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad som an-

förts i nu behandlad del.

3. Avslag på propositionen och behovet av en bred förankring

inför den fortsatta beredningen

Eskil Erlandsson (c) anför:

Den nuvarande organisationen för forskningsfinansiering, med ett stort antal

myndigheter, har vuxit fram under en lång tid. För att hantera dagens och

framtidens forskning krävs en anpassning av strukturen. I regeringens förslag

är dock finansieringen oklar. En långsiktig forskningspolitik kräver en hel-

hetssyn och man måste koppla samman organisationsförändringar med för-

delningen av resurser. Den fortsatta beredningen bör inte ske internt i Rege-

ringskansliet. Regeringen bör därför bjuda in såväl de politiska partierna som

forskningsintressenter inför den fortsatta beredningen. Utskottet bör således

med tillstyrkande av motion Ub27 (c) yrkande 1 avstyrka regeringens för-

slag.

4. Avslag på propositionen och vikten av att den vetenskapliga

bedömningsgrunden säkras

Harald Nordlund (fp) anför:

Jag anser att en omorganisation av forskningsfinansieringen av den omfatt-

ning som propositionen innebär borde bli föremål för en bred remissbehand-

ling. Så har märkligt nog inte skett. Detta är ett av de avgörande skälen till

utskottet med tillstyrkande av motion Ub26 (fp) yrkandena 1 och 2 bör av-

styrka regeringens proposition.

Det är enligt regeringen nödvändigt att skapa en ny effektiv organisation som

kan främja tvär- och mångvetenskaplig forskning, varför de tidigare forsk-

ningsråden skall slås samman och integreras i nya myndigheter. Den svenska

forskningens framtid beror emellertid inte på organisationen utan på vilka

ekonomiska medel som tillskjuts och på säkrandet av den akademiska frihe-

ten. På dessa punkter tillför propositionen inget nytt. Det föreslagna områ-

desinriktade forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering får en

tydlig politisk profil och blir regeringens förlängda arm. Den politiska styr-

ningen borde i stället minska till förmån för den vetenskapliga bedömnings-

grunden. Utskottet bör därför med tillstyrkande av motion Ub26 (fp) yrkande

4 föreslå att regeringen återkommer med förslag i enlighet med vad som

anförts i detta avseende.

Näringsutskottets yttrande 1999/2000:NU4y

En ny organisation för forskningsfinansiering

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande öv

proposition 1999/2000:81 om forskning för framtiden - en ny organisation

för forskningsfinansiering jämte motioner. Näringsutskottet yttrar sig i de

delar som berör näringsutskottets beredningsområde, dvs. i första hand frågor

om tillämpad forskning och om en ny myndighet för forskning och utveck-

ling (FoU-myndigheten). Näringsutskottet har i ärendet mottagit en skrivelse

från Rådet för arbetslivsforskning.

Den nämnda propositionen om en ny organisation för forskningsfinansie-

ring är ett led i en större förnyelse av det svenska forsknings-, närings- och

innovationspolitiska systemet. Ett annat led återfinns i proposition

1999/2000:71 om vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken, vilken

behandlas av näringsutskottet (bet. 1999/2000:NU17). Den senare proposi-

tionen omfattar förslag för att väva samman flera politikområden som är

viktiga för närings-, innovations- och regionalpolitiken. Bland annat föreslås

inrättande av en ny myndighet för företagsutveckling som skall svara för

uppgifter som för närvarande handhas av Närings- och teknikutvecklingsver-

ket (NUTEK) och ALMI Företagspartner AB. Vidare skall enligt förslaget

inrättas en myndighet med uppgift att svara för analyser, omvärldsbevakning

och utvärderingar inom närings-, innovations- och regionalpolitiska området.

Näringsutskottet tillstyrker berörda förslag i den nu aktuella propositionen

och avstyrker motsvarande motionsyrkanden. En avvikande mening (m, kd,

c) och ett särskilt yttrande (mp) har avgivits.

Propositionen

I proposition 1999/2000:81 föreslås bl.a. att riksdagen godkänner riktlinjer

för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen och som behandlas

här är följande:

1999/2000:Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning.

1999/2000:Ub26 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1999/2000:81

Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering

begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till organisation för

forskningsfinansiering.

1999/2000:Ub27 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen - med avslag på propositionen - som sin mening ger rege-

ringen till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd inför den fort-

satta beredningen av forskningspolitiken.

1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen

med avslag på proposition 1999/2000:81 hos regeringen begär förslag enligt

de principer om en helhetslösning för finansiering av forskningen som pre-

senterats i motionen.

Näringsutskottet

Propositionen

Allmänt om förslagen

Regeringen lämnar i propositionen förslag till en ny myndighetsstruktur för

forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och en ny

myndighet för finansiering av forskning och utveckling inrättas.

Ett av de nya forskningsråden är Vetenskapsrådet, vars främsta uppgift en-

ligt förslaget blir att ge stöd till grundläggande forskning inom samtliga

vetenskapsområden. Till Vetenskapsrådet förs de ansvarsområden som i dag

handhas av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forsknings-

rådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Samtidigt skall dessa myn-

digheter avvecklas. Enligt regeringen bör det inom Vetenskapsrådet finnas

ämnesråd inom humaniora-samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och

teknikvetenskap som får ansvar för beslut om medelsfördelning.

Vidare föreslås ett områdesinriktat forskningsråd för sociala frågor och ar-

betsliv, vilket skall överta de uppgifter som i dag handhas av Socialveten-

skapliga forskningsrådet samt delar av ansvarsområdet för Rådet för arbets-

livsforskning. Till följd av detta skall de två nämnda råden avvecklas. Ett

områdesinriktat forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering skall

också inrättas. Samtidigt som Skogs- och jordbrukets forskningsråd och

Byggforskningsrådet avvecklas skall deras ansvarsområden övertas av det

nya forskningsrådet. Detta skall även svara för delar av Statens naturvårds-

verks uppgifter inom forskningsområdet.

Regeringen föreslår vidare att en FoU-myndighet inrättas för behovsstyrd

forskning och utvecklingsarbete. Myndighetens uppgifter m.m. kommer att

beskrivas i det följande.

Slutligen föreslås att ett forskningsforum inrättas med uppgift att verka för

en dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten

och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.

Enligt regeringen bör en organisationskommitté inrättas med uppgift att

förbereda och genomföra bildandet av de nya myndigheterna, vilka bör kun-

na påbörja sin verksamhet den 1 januari 2001.

FoU-myndigheten

Enligt regeringens bedömning bör en myndighet inrättas - under Näringsde-

partementet - med uppgift att initiera och finansiera behovsstyrd forskning

och utveckling till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling

och tillväxt. Skälet är att framtidens samhälle ställer större och delvis nya

krav på förmågan till innovationer.

Innovationsfrågorna, som berör många olika politikområden, ställer krav

på ett fördjupat samarbete också över ämnes- och sektorsgränserna. En ef-

fektiv näringspolitik ställer också krav på att det finns möjligheter till kon-

centration inom särskilt viktiga områden. De snabba förändringarna i om-

världen skapar vidare ett ökat behov av flexibilitet.

Den nya myndigheten kommer i stora drag att överta de ansvarsområden

som handhas av Kommunikationsforskningsberedningen och de FoU-

finansierande delarna av NUTEK. Till följd härav avvecklas nämnda forsk-

ningsberedning. Enligt regeringen blir det en högst angelägen uppgift för den

nya myndigheten att utveckla och fokusera på insatser inom IT-området. De

delar av verksamheten vid Rådet för arbetslivsforskning som rör FoU inom

arbetslivet med ett innovationsperspektiv och som syftar till en hållbar till-

växt skall enligt förslaget föras till den nya FoU-myndigheten, medan övriga

delar som nämnts skall föras till det föreslagna forskningsrådet för sociala

frågor och arbetsliv. Statens energimyndighet föreslås inte ingå i FoU-

myndigheten, eftersom FoU-arbetet inom denna myndighet utgör ett viktigt

underlag för och stöd i myndighetens arbete. Inte heller Rymdstyrelsen be-

rörs av föreliggande förslag.

Enligt regeringen innebär skapandet av en FoU-myndighet effektivisering-

ar genom att kontakter gentemot forskare och avnämare förenklas. Bland

annat minskar antalet aktörer för samfinansiering. Bildandet av en stor aktör

kan vidare förbättra Sveriges förutsättningar att påverka EU-arbetets inrikt-

ning inom för Sverige viktiga forskningsområden, t.ex. IT-området.

Verksamheten skall enligt regeringens förslag omfatta stöd till FoU inom

bl.a. teknik, transporter, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad liksom

uppgiften att verka för att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter

och processer m.m. Viktiga forskningsområden är bl.a. trafiksäkerhet, ledar-

skap och lärande, arbetsorganisation samt områden som är länkade till håll-

bar utveckling och tillväxt. Ansvarsfördelningen mellan FoU-myndigheten

och Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv bör dock preciseras av

den organisationskommitté som skall tillsättas. När det gäller livsmedels-

forskningen respektive den skogliga och skogsindustriella forskningen bör

principen vara att det berörda forskningsrådet tar ansvar för forskningen för

kedjan från råvara till initial förädling, medan FoU-myndigheten fokuserar

på vidareförädlingen.

Följande huvudsakliga ansvarsområden föreslås för den nya myndigheten:

- finansiering av forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet,

som svarar mot behovet i såväl näringslivet som andra delar av samhället,

-

- utveckling av samarbetet mellan högskolan, industriforskningsinstituten

och näringslivet,

-

- stöd till små och medelstora företags kunskapsförsörjning,

-

- stimulans av visst ökat svenskt deltagande inom EU:s ramprogram för

forskning och utveckling,

-

- utvärdering av processen Teknisk Framsyn,

-

- utveckling av ett FoU-program inom IT-området,

-

- utveckling av industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet.

-

En viktig uppgift för myndigheten blir att säkra den inomvetenskapliga kva-

liteten samt relevansen av den forskning och utveckling som finansieras.

Vidare bör FoU-myndigheten enligt regeringen verka för att genusperspekti-

vet får genomslag i verksamheten.

Motionerna

I partimotion 1999/2000:Ub25 (m) yrkas att propositionen avslås av riksda-

gen. Enligt motionärerna utgör propositionen snarare ett organisationssche-

ma än en injektion för mer kunskap. Regeringens planering är felvänd, häv-

das det i motionen, eftersom regeringen väljer att först lägga fast en organi-

sation som sedan får tas som en given utgångspunkt för eventuella strategier

och resurser.

Den mer tillämpade tekniska forskningen bör enligt motionärerna sam-

manföras i en ny myndighet. Regeringens förslag att inrätta en ny myndighet

för forskning och utveckling är rätt tänkt men lider av vissa brister, anser

motionärerna. De menar att den nya myndigheten för teknisk och industrire-

laterad forskning bör ha flera uppgifter. I första hand bör myndigheten ha

ansvar för den forskningsfinansiering som i dag framför allt administreras av

NUTEK, Byggforskningsrådet och Kommunikationsforskningsberedningen.

Eventuellt bör myndigheten också tilldelas ansvaret för statens finansiering

av verksamheten inom de s.k. industriforskningsinstituten. Stöd till nya tek-

nikområden, t.ex. informationsteknik, bör uppmärksammas och myndigheten

bör ges i uppdrag att föra grundforskningens resultat vidare till exploaterbara

resultat. Enligt motionärerna bör myndigheten tillföras motsvarande resurser

som i dag hanteras av Kommunikationsforskningsberedningen och av

NUTEK i fråga om forskning samt vissa forskningsmedel från Rådet för

arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet, Vägverket, Banverket och vissa

energiforskningsmedel som inte är relaterade till Energimyndighetens övriga

uppgifter.

Även i motion 1999/2000:Ub28 (kd) yrkas avslag på propositionen. När

det gäller de konkreta förslagen om en ny myndighetsstruktur för forsknings-

finansiering välkomnas visserligen intentionerna i propositionen. Till svag-

heterna i propositionen hör emellertid enligt motionärerna att regeringen

borde tagit ett vidare grepp och arbetat på att få en bred politisk förankring

av förslagen. När det gäller FoU-myndigheten delar motionärerna regering-

ens syn på behovet av forskningsstöd, men invänder att en genomgripande

utvärdering av hela den hittills förda näringspolitiken måste göras innan

riksdagen tar ställning till hur en eventuell ny organisation skall utformas.

Det saknas ett helhetsgrepp som utgår från företagens perspektiv och behov,

framhålls det i motionen.

I motion 1999/2000:Ub27 (c) avstyrks regeringens förslag om en ny myn-

dighetsorganisation. En långsiktig forskningspolitik kräver en helhetssyn,

vilket leder till att organisationsförändringar och fördelningen av resurser

måste ses tillsammans, argumenterar motionärerna. Eftersom finansieringen

är oklar i regeringens förslag avstyrks propositionen. Vidare framför motio-

närerna att den fortsatta beredningen inte bör ske internt inom Regerings-

kansliet utan regeringen bör bjuda in såväl de politiska partierna som olika

forskningsintressenter inför den fortsatta beredningen av forskningspolitiken.

Också i motion 1999/2000:Ub26 (fp) begärs att propositionen skall avslås

av riksdagen och att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag till

organisation för forskningsfinansiering. Enligt motionärerna beror den

svenska forskningens framtid och kvalitet inte i första hand på organisations-

förändringar utan på storleken av resurserna och den akademiska friheten.

Motionärerna anser att den politiska styrningen borde minska till förmån för

den vetenskapliga bedömningsgrunden och framhåller att "regeringens ar-

gumentering skjuter över målet".

Utan samband med yrkande framgår det att motionärerna är tveksamma till

den föreslagna FoU-myndigheten. Den förefaller vara inriktad på teknik och

kommunikation, sägs det i motionen, medan till exempel medicin och miljö-

teknik inte nämns i beskrivningen. Vidare hävdar motionärerna att det i

första hand skall vara de enskilda myndigheterna som tar ansvar för och

finansierar FoU med inriktning på den egna verksamheten.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt beslut vid regeringssammanträdet den 19 april 2000 skall en organisa-

tionskommitté tillsättas med uppgift att förbereda de åtgärder som krävs för

att Vetenskapsrådet, två forskningsråd och en FoU-myndighet skall kunna

inrättas den 1 januari 2001 (dir. 2000:33). I kommitténs uppgifter ingår bl.a.

att lämna förslag till ekonomiska ramar för de nya myndigheternas verksam-

het under år 2001 och till erforderliga författningsändringar och namn på de

nya myndigheterna (med undantag av Vetenskapsrådet). Vidare skall an-

svarsfördelningen mellan de nya myndigheterna tydliggöras och former för

samverkan i det planerade forskningsforumet samt mellan olika forsknings-

finansiärer föreslås. Det ingår även i kommitténs uppgifter att besluta om

bemanning av de nya myndigheterna och att hålla personal och arbetstagar-

organisationer m.fl. underrättade om arbetets gång.

Organisationskommittén skall senast den 7 augusti 2000 rapportera förslag

om ekonomiska ramar för myndigheternas verksamhet under år 2001 samt

föreslå namnen på de tre aktuella myndigheterna. Till den 1 oktober 2000

skall kommittén rapportera förslag avseende verksamhetsmål, fördelning av

ansvar och befogenheter mellan myndigheterna, regleringsbrev, erforderliga

författningsändringar och former för samverkan med andra myndigheter.

Kommittén skall också vidta de ytterligare åtgärder som behövs för att de

nya myndigheterna skall kunna fungera från den 1 januari 2001, bl.a. i fråga

om bemanning. En slutrapport skall lämnas senast den 31 mars 2001.

Till organisationskommittén skall knytas fyra arbetsgrupper, en för varje

ny myndighet.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet instämmer i regeringens uppfattning att det bör skapas en

ny organisation för forskningsfinansiering som gör det möjligt att kraftsamla

på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskning och

utvecklingsarbete samt förbättra spridningen av information om forskningen

och dess resultat. Samtidigt skapas genom en ny FoU-myndighet en mer

effektiv och slagkraftig organisation för den behovsstyrda forskningen till

stöd för det svenska innovationssystemet samt för en hållbar utveckling och

tillväxt.

Näringsutskottet vill för sin del särskilt poängtera betydelsen av att FoU-

myndigheten inrättas under Näringsdepartementet. Genom särskilt förord-

nande skall chefen för Utbildningsdepartementet, utbildningsminister Tho-

mas Östros, föredra ärenden om samordning av forskning och därmed sam-

manhängande budgetfrågor i Näringsdepartementet. Bland FoU-myndig-

hetens uppgifter är finansiering av FoU-verksamhet som svarar mot närings-

livets behov, stärkande av samarbetet mellan högskolan, industriforsk-

ningsinstituten och näringslivet, stödjande av små och medelstora företags

kunskapsförsörjning m.fl. uppgifter av central betydelse inom näringsut-

skottets beredningsområden.

Näringsutskottet noterar att regeringen inte lägger fram något förslag om

lokalisering av den nya FoU-myndigheten. I detta sammanhang kan nämnas

att frågor om lokalisering av statliga myndigheter regelmässigt har ingått i

frågeställningarna inom regionalpolitiken, vilken tidigare behandlades av

arbetsmarknadsutskottet. Hösten 1998 övertog näringsutskottet berednings-

ansvaret för de regionalpolitiska frågorna i riksdagen. Senast frågan om

lokalisering av statliga myndigheter aktualiserades var i samband med ut-

skottets behandling av regeringens skrivelse 1999/2000:33 om utvecklings-

program för kommuner med anledning av strukturomvandlingar inom För-

svarsmakten (bet. 1999/2000:NU10).

I ett enhälligt ställningstagande i det nämnda betänkandet konstaterade nä-

ringsutskottet att det föreligger principer för såväl lokaliseringen som be-

slutshanteringen i sådana ärenden. Dessa principer har riksdagen som sin

mening givit regeringen till känna hösten 1996 (bet. 1996/97:AU2). Princi-

perna innebär bl.a. att riksdagen kan förvänta sig att regeringen underställer

riksdagen lokaliseringsärenden som är av större vikt eller på annat sätt av

principiellt intresse för riksdagens ställningstagande. Självklart föreligger

alltid möjligheten för utskott och riksdag att göra bedömningen att man inte

vill ta ställning i ett lokaliseringsärende. Detta har också skett i ett antal

Näringsutskottet framhöll i betänkandet att de gällande principerna för loka-

lisering av statliga myndigheter och för beslutshanteringen i sådana ärenden

även fortsättningsvis bör äga giltighet.

Beträffande det nu föreliggande förslaget om en ny myndighetsorganisa-

tion för forskningsfinansiering vill näringsutskottet med hänsyn till såväl

personalen som verksamheten framhålla behovet av skyndsamhet i beslutet

om lokalisering. Mot bl.a. denna bakgrund har näringsutskottet inget emot att

regeringen beslutar i lokaliseringsfrågan.

Sammanfattningsvis anser näringsutskottet att propositionen i de delar som

näringsutskottet har tagit upp bör bifallas av riksdagen. Av detta följer att

avslagsyrkandena i motionerna 1999/2000:Ub25 (m), 1999/2000:Ub28 (kd),

1999/2000:Ub27 (c) och 1999/2000:Ub26 (fp) i motsvarande delar bör av-

slås.

Som tidigare redovisats föreslås i motion 1999/2000:Ub25 (m) att den mer

tillämpade tekniska forskningen skall sammanföras i en ny myndighet, vil-

ken skulle innebära en bredare FoU-myndighet än den av regeringen före-

slagna. Enligt näringsutskottet innebär emellertid regeringens förslag en

helhetslösning, vilken näringsutskottet för sin del förordar. Med det sagda

avstyrker utskottet det här aktuella motionsyrkandet.

Stockholm den 4 maj 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Sylvia Lindgren (s), Ola Karls-

son (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom

(kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Anne Ludvigsson (s), Stefan

Hagfeldt (m), Lennart Värmby (v), Harald Bergström (kd) och Eskil Er-

landsson (c).

Avvikande mening

Per Westerberg (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell

(m), Stefan Hagfeldt (m), Harald Bergström (kd) och Eskil Erlandsson (c)

anser att näringsutskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning är det förslag som regeringen lagt

fram i fråga om en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering ett illa

berett förslag på ett område som är så väsentligt för svenskt FoU-arbete. I de

här behandlade motionerna 1999/2000:Ub25 (m), 1999/2000:Ub28 (kd),

1999/2000:Ub27 (c) och 1999/2000:Ub26 (fp) pekas på ett antal allvarliga

brister i regeringens beslutsunderlag i de delar som näringsutskottet har tagit

upp. Bland annat saknas ett helhetsperspektiv där framtiden för den svenska

forskningen och utvecklingen sätts i centrum. Regeringsförslaget tycks utgå

från en organisationsskiss, vilken fylls med innehåll i stället för den omvända

ordningen där statens och näringslivets behov utgör utgångspunkten. Det

hade behövts fler och bredare utvärderingar innan en ny organisation kan

föreslås. Vidare finner näringsutskottet det svårt att ta ställning till ett fö

där de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna inte är klarlagda.

Om regeringen hade företagit en sedvanlig remissbehandling borde, enligt

näringsutskottets uppfattning, vissa av de konstaterade bristerna ha kunnat

åtgärdas.

Näringsutskottet anser således att regeringen bör återkomma med en pro-

position på detta område efter en grundlig analys och efter en bred remiss-

omgång.

Med hänvisning till vad som sagts anser näringsutskottet att riksdagen bör

avslå den nu aktuella propositionen. Detta innebär att ovan nämnda motioner

tillstyrks av utskottet i berörda delar.

I den utvärdering som näringsutskottet förordar bör även tas upp förslagen

i motion 1999/2000:Ub25 (m) om att den mer tillämpade tekniska forskning-

en skall sammanföras i en ny myndighet med brett ansvarsområde.

Särskilt yttrande

Ingegerd Saarinen (mp) anför:

Näringsutskottet konstaterar att regeringen inte

lägger fram något förslag om lokalisering av den

nya FoU-myndigheten och har inte något att erinra

mot att regeringen beslutar i lokaliseringsfrågan.

Det får förutsättas att regeringen i sin diskussion om

lokaliseringen av de berörda myndigheterna

aktualiserar de gällande principerna för

utlokalisering av statliga myndigheter.

Bostadsutskottets yttrande 1999/2000:BoU7y

En ny organisation för forskningsfinansiering

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett bl.a. bostadsutskottet tillfälle att yttra sig

regeringens proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny orga-

nisation för forskningsfinansiering jämte eventuella motioner.

Bostadsutskottet behandlar i yttrandet främst de frågor i propositionen och

motionerna som avser forskning kring den byggda miljöns kvalitet och lång-

siktiga hållbarhet, dvs. i huvudsak de forskningsområden som Byggforsk-

ningsrådet i dag stöder. De motionsförslag som behandlas helt eller delvis är

förslagen i motionerna 1999/2000:Ub25 (m) yrkandena 1, 5 och 6,

1999/2000:Ub26 fp) yrkande 1, 1999/2000:Ub27 (c) yrkande 1 samt

1999/2000:Ub28 (kd).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i yttrandet det förslag till ny myndighetsorganisation fö

forskningsfinansieringen som lagts fram i proposition 1999/2000:81. Samtli-

ga behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Till yttrandet har fogats fyra avvikande meningar till förmån för motions-

förslag (m), (kd), (c) respektive (fp) om avslag på propositionen.

Skrivelser och uppvaktningar

Inför utskottet har synpunkter på förslaget lämnats av företrädare för Bygg-

forskningsrådet, Föreningen för samhällsplanering samt Svenska Byggbran-

schens Utvecklingsfond (SBUF).

I ärendet har skrivelser inkommit från Byggdok, Föreningen för samhälls-

planering samt SBUF.

Utskottet

En ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering

Enligt propositionen ställer vetenskapens och samhällets snabba förändring

och ökade komplexitet allt högre krav på samarbete över ämnes- och sek-

torsgränser samt förmåga till omprioriteringar. Den nuvarande organisatio-

nen för de forskningsfinansierande organen förmår enligt propositionen inte

svara mot dessa nya krav på ett optimalt sätt. Det finns därför skäl att införa

en ny struktur som bättre kan hantera de nya utmaningarna. En ny myndig-

hetsorganisation med färre myndigheter än i dag bör enligt propositionen

inrättas. Sammanfattningsvis anges syftet vara att skapa en ny organisation

för forskningsfinansiering som gör det möjligt att kraftsamla på viktiga ve-

tenskapliga områden, främja samarbete mellan forskning och utvecklingsar-

bete samt förbättra spridningen av information om forskningen och dess

resultat.

Regeringens förslag till ny myndighetsorganisation innebär i korthet föl-

jande:

Med stöd av en ny lag inrättas Vetenskapsrådet. Rådets uppgift skall vara

att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Till

Vetenskapsrådet förs de ansvarsområden som i dag handhas av Forsknings-

rådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medi-

cinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikve-

tenskapliga forskningsrådet. Dessa myndigheter avvecklas.

Ett områdesinriktat forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv inrättas.

Detta råd övertar de ansvarsområden som i dag handhas av Socialveten-

skapliga forskningsrådet samt delar av ansvarsområdet för Rådet för arbets-

livsforskning. Som en följd av detta avvecklas Socialvetenskapliga forsk-

ningsrådet.

Dessutom inrättas ett områdesinriktat forskningsråd för miljö, lantbruk och

samhällsplanering. Rådet ges ansvar för de områden som i dag handhas av

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och Byggforskningsrådet

(BFR) samt delar av Naturvårdsverkets uppgifter och anslag inom forsk-

ningsområdet. Skogs- och jordbrukets forskningsråd och Byggforskningsrå-

det avvecklas därmed.

En FoU-myndighet inrättas för behovsstyrd forskning och utvecklingsar-

bete till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt.

Den nya myndigheten övertar de ansvarsområden som i dag handhas av

Kommunikationsforskningsberedningen, de FoU-finansierande delarna av

NUTEK samt delar av ansvarsområdet för Rådet för arbetslivsforskning.

Samtidigt avvecklas Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för

arbetslivsforskning.

Slutligen inrättas ett Forskningsforum med uppgift att verka för dialog och

samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra

som direkt eller indirekt berörs av forskningen.

För att förbereda och genomföra bildandet av de nya myndigheterna till-

sätts en organisationskommitté.

De nya myndigheterna bör enligt propositionen kunna påbörja sin verk-

samhet den 1 januari 2001.

Den föreslagna nya myndighetsorganisationen kommer enligt propositio-

nen att innebära en omfördelning av medel på statsbudgeten mellan ett antal

anslag och möjligen också mellan utgiftsområden. Regeringen aviserar mot

denna bakgrund sin avsikt att återkomma i budgetpropositionen för budget-

året 2001 med en närmare redovisning av förändringarna på anslagsnivå och

eventuella förändringar på utgiftsområden.

Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering

Forskningen om ett hållbart samhälle är ett enligt propositionen högt priorite-

rat område där det ställs höga krav på att kunna kraftsamla kring särskilt

viktiga frågor och därmed skapa möjlighet till omprioriteringar. Snabba

förändringar i omvärlden och nya uppkommande problemställningar skapar

ett ökat behov av flexibilitet. Enligt propositionen saknar emellertid den

nuvarande myndighetsorganisationen en stark aktör som kan utgöra basen för

långsiktig forskning om ett hållbart samhälle. Ett områdesinriktat forsknings-

råd för miljö, lantbruk och samhällsplanering bör enligt förslaget därför

inrättas. Det nya forskningsrådet skall enligt förslaget överta ansvaret för de

forskning som nu stöds av BFR och SJFR samt delar av den forskning som i

dag stöds av Naturvårdsverket. Som en följd av detta avvecklas Byggforsk-

ningsrådet samt Skogs- och jordbrukets forskningsråd.

Som skäl för att den forskning som i dag stöds av BFR skall ingå i det nya

forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering anförs bl.a. att

forskningen syftar till att främja den byggda miljöns långsiktiga hållbarhet

och kvalitet och till att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart

samhälle. Enligt regeringsförslaget finns det inom alla forskningsprogram

som BFR finansierar forskning som rör de tekniska, ekonomiska och sociala

förutsättningarna för en ekologiskt hållbart byggd miljö. Hållbarhetsaspek-

terna berör t.ex. samhällsplaneringen, infrastrukturfrågorna och energisys-

temen. Samtidigt anges det vara viktigt att forskningen ger bidrag till den

bostadspolitiska utvecklingen.

Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering skall enligt för-

slaget svara för grundläggande forskning på initiativ av forskare och för

program där samhällsrelevansen står i centrum. Det innebär att det nya

forskningsrådet skall svara för stöd till forskning inom bl.a. följande forsk-

ningsområden:

? samhällets omställning till en ekologiskt hållbar utveckling,

?

? naturresursutnyttjande, materialflöden och kretslopp,

?

? samhällsplanering, bygg- och förvaltningsforskning,

?

? landsbygdsutveckling och

?

? arkitektur- och kulturmiljö.

?

När det gäller forskningens inriktning m.m. uttalas i propositionen bl.a. föl-

jande. Rådet skall ha ett särskilt ansvar för att främja forskning för en hållb

utveckling, tillsammans med andra forskningsfinansiärer. Det skall vidare

genom forskningsinsatser främja en hållbar utveckling baserad på naturve-

tenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Som ett exempel på

detta nämns samhällsplanering sedd ur ett perspektiv av hållbar utveckling.

Rådet skall verka för att genusperspektivet får ett stort genomslag i forsk-

ningen och för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen.

Forskningsrådet skall stödja forskning för att tillgodose samhällets behov av

kunskap för att främja den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga hållbar-

het.

I fråga om rådets arbetsformer uttalas bl.a. att dessa måste underlätta en

samlad bedömning av vetenskaplig kvalitet och sektorsrelevans. Vidare skall

ett nära samarbete eftersträvas mellan olika discipliner med speciell upp-

märksamhet riktad mot möjligheterna att öka mång- och tvärvetenskapliga

forskningsinsatser. En dialog måste föras med olika forskningsråd, forsk-

ningsfinansierande myndigheter och andra forskningsfinansiärer för att möj-

liggöra kraftfulla gemensamma satsningar och undvika att forskningsinsatser

hamnar i ett vakuum mellan olika finansiärer. Vissa delar av den problemori-

enterade forskningen kan enligt propositionen med fördel organiseras i form

av särskilda programområden. Ett exempel på nära samverkan mellan statli-

ga forskningsfinansiärer och näringsliv samt andra aktörer är det samspel i

finansieringsfrågor som skett inom ramen för BFR:s arbete. Det anges därför

vara angeläget att denna typ av samverkan kan fortsätta och utvecklas.

Forskningsrådet skall ledas av en styrelse med 13 ledamöter. Av dessa

skall ordföranden jämte fem ytterligare ledamöter utses av regeringen. Övri-

ga sju utses av forskarsamhället genom ett förfarande med elektorsval. Det är

enligt propositionen angeläget att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

Vid rådet skall finnas en av styrelsen, för högst sex år, utsedd huvudsekrete-

rare med hög vetenskaplig kompetens.

Förslag om avslag på propositionen lämnas i fyra motioner. I flera av dessa

lämnas därtill alternativa förslag till ny myndighetsorganisation för forsk-

ningsfinansieringen.

Regeringens förslag avvisas i Moderata samlingspartiets partimotion

1999/2000:Ub25 yrkande 1. Det sker bl.a. med hänvisning till att en kun-

skapsmiljö i världsklass måste byggas nedifrån. En översiktlig strategi måste

därför skapas - en strategi som kan sammanfattas i fyra utmaningar. Enligt

den fjärde av dessa utmaningar kräver den mest avancerade kunskapsutveck-

lingen samlade insatser. För att stärka den avancerade forskningen föreslås

mot denna bakgrund att fem nya forskningsfinansierande institutioner inrät-

tas. Enligt motionens yrkande 5 bör ett forskningsråd för jordbruk, skogs-

bruk, trä och livsmedel inrättas. Det nya rådet skall enligt förslaget ta över

delar av den verksamhet som BFR i dag svarar för. I yrkande 6 förordas att

en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning tillskapas som bl.a.

skall ha ansvar för huvuddelen av den verksamhet som BFR i dag svarar för.

Forskningens kvalitet beror enligt motion 1999/2000:Ub26 (fp) inte i

första hand på organisatoriska förändringar. I stället måste intresset riktas

mot vilka ekonomiska medel som ställs till förfogande och hur forskningens

frihet skall garanteras. Enligt motionen kan det ifrågasättas varför två forsk-

ningsråd skall inrättas vid sidan av vetenskapsrådet, när det är en kraftsam-

ling som eftersträvas. När det gäller forskningsrådet för miljö, lantbruk och

samhällsplanering får detta en enligt motionen tydligt politisk profil som

leder till att det blir regeringens förlängda arm i fråga om vilken forskning

som skall bedrivas. Enligt motionens yrkande 1 bör propositionen avslås och

regeringen ges i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag till organisation

för forskningsfinansieringen.

Enligt motion 1999/2000:Ub27 (c) yrkande 1 bör regeringens förslag avvi-

sas främst med hänsyn till att finansieringen av verksamheten är oklar. I

stället bör en ny beredning inledas där såväl de politiska partierna som forsk-

ningsintressenterna deltar. En förutsättning för en ny organisation anges bl.a.

vara att den inte får leda till minskade resurser totalt sett. Samtidigt uttala

den organisation som regeringen föreslagit kan leda till en onödig maktkon-

centration.

Även i motion 1999/2000:Ub28 (kd) yrkas avslag på propositionen. Sam-

tidigt begärs ett nytt förslag från regeringen i enlighet med de principer för

en helhetslösning för finansieringen av forskningen som lagts fram i motio-

nen. Enligt motionen bör förslaget avvisas bl.a. därför att det inte inkluderar

lärosäten och det inte tydligare redovisar intentionerna med den nya struktu-

ren. Utgångspunkt för en ny organisation bör enligt motionen i stället vara att

i första hand via fakultetsanslagen garantera forskningsresurser. Samtidigt

föreslås att ett nytt områdesinriktat forskningsråd för samhällsplanering,

bygg- och bostadsforskning samt kommunikationsforskning inrättas. Det nya

rådet bör bl.a. tillkomma för att stärka genusperspektivet i forskningen och

för att säkra näringslivets fortsatta ansvarstagande för forskningen.

Med anledning av vad som i proposition och motioner föreslagits beträf-

fande myndighetsstrukturen för finansieringen av forskningen kring sam-

hällsplanering samt byggande och boende vill utskottet anföra följande.

Såväl propositionen som motionerna ger uttryck för uppfattningen att det

finns skäl att omstrukturera den forskningsfinansierande myndighetsorgani-

sationen. Utskottet delar denna uppfattning. Det frågan gäller är hur den nya

myndighetsstrukturen bör se ut för att bäst svara mot de nya krav som sam-

hället ställer på forskningen.

En ökad komplexitet i samhället och en stegrad förändringstakt ger delvis

nya betingelser för forskningen. Det framstår därför som naturligt att söka

tillskapa en myndighetsstruktur som ger förutsättningar för en ökad bredd

och flexibilitet i samhällets stöd till forskningen. Ett uttalat mål med den

föreslagna nya myndighetsorganisationen är också att den skall ge möjlighet

till omprioriteringar och till ett ökat samarbete över ämnes- och sektorsgrän-

ser. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att den forskningsfinansiering som

redan i dag har en tvärvetenskaplig inriktning med en god förmåga till an-

passning även fortsättningsvis hålls samman. Det ligger enligt utskottets

mening mot denna bakgrund ett värde i att Byggforskningsrådets verksamhet

i sin helhet förs till ett forskningsråd tillsammans med andra angränsande

forskningsområden. Även om det i och för sig kan diskuteras vilka närlig-

gande forskningsområden som bör föras samman har utskottet inte funnit

anledning till annan bedömning än att den av regeringen föreslagna nya

organisationen för forskningsfinansiering i allt väsentligt bör kunna svara

mot de uppsatta målen.

När det gäller det föreslagna områdesinriktade forskningsrådet för miljö,

lantbruk och samhällsplanering finns det enligt utskottets mening anledning

att något beröra inriktningen av dess verksamhet.

Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering kommer att

överta ansvaret för de uppgifter som Byggforskningsrådet i dag har. Verk-

samheten vid BFR kan enkelt uttryckas som att den har sin inriktning mot

problemorienterad forskning där vetenskaplig kvalitet och nyttokvalitet är

vägledande. Det är enligt utskottets mening viktigt att den framtida forsk-

ningen kring planering, byggande och förvaltning också får denna inriktning.

Inte minst viktig är en bred tillämpning av kvalitetskraven med hänsyn till

den omfattande samfinansiering av forskningsprojekt som i dag kommer till

stånd där också bygg- och bostadssektorn tar ett betydande ekonomiskt an-

svar. Även i regeringsförslaget framhålls att det är angeläget att denna typ av

samverkan kan fortsätta och dessutom utvecklas. Det får mot denna bak-

grund förutsättas att också det nya forskningsrådet kommer att sträva efter att

inte bara bibehålla utan även öka den samfinansierade forskningen. En förut-

sättning för att så skall bli fallet är bl.a. att en fortlöpande dialog förs me

andra forskningsfinansiärer och att bygg- och bostadssektorn i vid mening

får ett berättigat inflytande över forskningens inriktning. Målet bör sålunda

vara att genom en nära samverkan mellan statliga forskningsfinansiärer och

näringsliv samt andra aktörer möjliggöra kraftfulla gemensamma satsningar

och undvika att forskningsinsatser hamnar i ett vakuum mellan olika finansi-

ärer.

Ett uttalat mål för det nya forskningsrådet är att det skall stödja forskning

som uppfyller höga krav på kvalitet och samtidigt har relevans för de berörda

samhällssektorerna. Bostadsutskottet delar självfallet denna uppfattning. Det

innebär att forskningen kring samhällsbyggnadsfrågor måste syfta till en

långsiktigt hållbar utveckling och ha sin utgångspunkt i hela samhällets

behov. Den forskning som rådet finansierar bör sålunda röra de tekniska,

ekonomiska och sociala förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling.

Utan att i detalj beröra de forskningsområden som med denna utgångspunkt

blir aktuella vill utskottet peka på vikten av att stödja forskning som avser

samhällsbyggandet i vid mening. Det innebär att rådets ansvarsområde förut-

om planerings-, bygg- och bostadsfrågor också bör omfatta frågor om stads-,

tätorts- och landsbygdsutveckling liksom näraliggande infrastrukturfrågor.

På ett övergripande plan skall rådet verka för att genusperspektivet får ett

stort genomslag i forskningen. Som framhålls i propositionen är det dess-

utom viktigt att forskningen ger bidrag till den bostadspolitiska utvecklingen.

I sitt förslag till ny myndighetsorganisation framhåller regeringen den nära

koppling som Byggforskningsrådets nuvarande ansvarsområde har till de

forskningsområden som den nya FoU-myndigheten kommer att ansvara för.

Framför allt anges detta gälla delar av Kommunikationsforskningsberedning-

ens nuvarande forskning. Ett nära samarbete mellan forskningsrådet och

FoU-myndigheten i dessa frågor är enligt regeringen därför av största vikt.

Utskottet delar denna uppfattning. Inte minst gäller det mot bakgrund av den

breda definition av det nya forskningsrådets ansvarsområde i fråga om sam-

hällsbyggandet som utskottet nu uttalat sig för. Även det ansvar FoU-

myndigheten kommer att få för finansieringen av forsknings-, utvecklings-

och demonstrationsverksamhet som svarar mot bl.a. näringslivets behov

motiverar enligt utskottets mening en kontinuerlig och fortlöpande samver-

kan.

En förutsättning för att forskningen skall få den samhällsnytta som efter-

strävas är naturligtvis att den är av hög vetenskaplig kvalitet och att resulta

av forskningen snabbt kan komma till praktisk användning. Även regeringen

pekar i sitt förslag på vikten av att forskningsresultat skyndsamt måste spri-

das för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen. En förutsättning för

att så skall bli fallet är att effektiva informationsvägar finns tillgängliga.

Byggforskningsrådet verkar i dag på olika sätt för att relevanta forskningsre-

sultat skall nå ut till bygg- och bostadssektorn. Det får enligt utskottets me-

ning förutsättas att också det nya forskningsrådet tar ett ansvar såväl för

redan upparbetade informationskanaler som för att nya vägar för informa-

tionsspridning kan tillkomma. Målet bör sålunda vara att genom en effektiv

och snabb spridning av relevanta forskningsresultat uppnå förbättringar i den

byggda miljön i dess helhet.

Utifrån de aspekter bostadsutskottet har att beakta tillstyrks sålunda rege-

ringens förslag till en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansieringen.

Samtliga motstående motionsyrkanden avstyrks.

Stockholm den 4 maj 2000

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart

Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s),

Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders

Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström

(v), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor

Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina

Adolfsson (s), Ewa Thalén Finné (m) och Annelie

Enochson (kd).

Avvikande meningar

1. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen

Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa

Thalén Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under

rubriken Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering börjar

med "Såväl propositionen" och slutar med "motionsyrkanden avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Om Sverige skall bli det kunskapsland som regeringen säger sig vilja ska-

pa måste kunskapsutvecklingen sättas i centrum. Så är inte fallet i dag. En

kunskapsmiljö i världsklass måste byggas nedifrån. Det innebär att vi måste

börja med att reformera alltifrån grundskolan till forskarutbildningen. På

denna grund kan sedan en hållbar struktur för den statliga forskningsfinansie-

ringen skapas.

Den strategi som måste tillämpas för att nå de uppsatta målen kan sam-

manfattas i fyra utmaningar.

1. Sverige måste utveckla en grundläggande utbildning av högsta kvalitet.

2.

3. Den högre utbildningen och forskningen måste erbjudas i varierande

former.

4.

5. Utbildningen och forskningen måste anpassas till att utnyttja ny infor-

mationsteknologi.

6.

7. Den mest avancerade kunskapsutvecklingen kräver samlade insatser.

8.

För att svara mot den fjärde av dessa utmaningar - samlade insatser för den

mest avancerade kunskapsutvecklingen - bör en helt ny struktur skapas med

fem nya forskningsfinansierande institutioner. Två av dessa nya institutioner

bör få uppgifter som avser frågor om samhällsbyggandet i vid mening. Det

gäller för det första det forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livs-

medel som bör inrättas för att stärka forskningen för några av Sveriges mest

grundläggande basnäringar. Detta nya forskningsråd bör ta över delar av den

verksamhet inom bl.a. bygg- och träteknisk forskning som BFR i dag svarar

för. För det andra gäller det den nya myndighet för teknisk och industrirelate-

rad forskning som bör tillskapas för stöd till nya teknologier inom bl.a. in-

formations- och materialteknik. Den nya myndigheten bör överta ansvaret

för huvuddelen av den verksamhet som BFR i dag svarar för. Myndighetens

insatser bör syfta till att grundforskningens resultat snabbt skall kunna föras

ut i praktisk tillämpning.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub25 (m) yrkande-

na 1, 5 och 6 anfört om en ny struktur för forskningsfinansieringen bör riks-

dagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i

denna del innebär att regeringens förslag avstyrks.

2. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken Ett forskningsråd för miljö,

lantbruk och samhällsplanering börjar med "Såväl propositionen" och slutar

med "motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den principiella uppfattningen att dagens forskningsfinansi-

erande organisation måste reformeras. I dag är ansvarsförhållandena för olika

forskningsområden oklara, vilket innebär att helhet och överblickbarhet

saknas. Däremot tvingas utskottet konstatera att det förslag som regeringen

nu lagt fram inte löser dessa problem. Vad som erfordras är i stället en ny

myndighetsstruktur som baseras på bl.a. följande förutsättningar:

- landets lärosäten skall inkluderas,

-

- trygghet och konkurrens skall säkras när det gäller forskarnas finansiering,

-

- forskningens kvalitet och effektivitet skall gynnas.

-

För att en ny struktur skall svara mot dessa mål måste de forskningsorgan

som tillskapas ha som utgångspunkt att stödet skall avse forskning som utgår

från människans behov. Det innebär att de olika organen skall vara tvärve-

tenskapliga till sin karaktär samtidigt som det ömsesidiga samarbetet mellan

olika forskare uppmuntras.

Forskningen om samhällsplanering och om våra bostäder täcker ett brett

område som är grundläggande för hur vår vardag kommer att gestalta sig.

Det finns därför anledning att lyfta fram denna forskning Forskningen kring

vår byggda miljö bör sålunda hållas samman i en egen myndighet samtidigt

som den knyts närmare till angränsande forskningsområden. I enlighet med

förslaget i motion 1999/2000:Ub28 (kd) bör ett nytt områdesinriktat forsk-

ningsråd för samhällsplanering, bygg- och bostadsforskning samt kommuni-

kationsforskning inrättas. Det nya rådet bör bl.a. få till uppgift att stärka

genusperspektivet i forskningen och att säkra näringslivets fortsatta an-

svarstagande för forskningen.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub28 (kd) anfört

om principerna för myndighetsorganisationen för finansieringen av forsk-

ningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande i denna del innebär att regeringsförslaget avstyrks i sin

helhet.

3. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen

Rigmor Stenmark (c) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som

under rubriken Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering

börjar med "Såväl propositionen" och slutar med "motionsyrkanden av-

styrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1999/2000:Ub27 (c) uttryckta uppfattningen

att regeringens förslag bör avvisas. Som framhålls i motionen talar inte minst

oklarheter kring finansieringen av verksamheten för att förslaget inte kan

genomföras. I stället bör en ny beredning inledas där såväl de politiska parti-

erna som forskningsintressenterna deltar.

Den nu förordade beredningen bör ha som utgångspunkt att reformera

forskningspolitiken som sådan. Det innebär bl.a. att forskningens inriktning

och organisation liksom sättet att stödja den måste sättas i relation till vilk

medel som kan och bör ställas till förfogande. Det är alltså inte tillräckligt

som regeringen föreslår bara genomföra organisatoriska förändringar bland

de forskningsfinansierande myndigheterna. Dessutom kan invändningar mot

den föreslagna strukturen som sådan resas. Den av regeringen föreslagna

myndighetsorganisationen skulle leda till en maktkoncentration som riskerar

att minska den framtida forskningens bredd och fortsatta utveckling. En

absolut förutsättning för en ny organisation är sålunda att bidra till en plura

lism i forskningsfinansieringen som garanterar att forskningen får en till-

räcklig bredd och djup. En ytterligare förutsättning bör dessutom vara att en

ny organisation inte får leda till minskade forskningsresurser totalt sett.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub27 (c) yrkande 1

anfört om principerna för myndighetsorganisationen för finansieringen av

forskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskot-

tets ställningstagande i denna del innebär att regeringsförslaget avstyrks i si

helhet.

4. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen

Yvonne Ångström (fp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som

under rubriken Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering

börjar med "Såväl propositionen" och slutar med "motionsyrkanden av-

styrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1999/2000:Ub26 (fp) om att forsk-

ningens kvalitet inte i första hand beror på organisatoriska förändringar för

de finansierande myndigheterna. En fri och obunden forskning förutsätter

först och främst en utbildning och ett utbildningsväsen som på olika sätt

stimulerar framväxten av en forskning med både bredd och djup. Avgörande

för forskningens framtid är därför i första hand vilka ekonomiska medel som

kan ställas till förfogande och hur forskningens frihet kan garanteras. Först

när dessa två frågor har besvarats kan frågan om myndighetsorganisationen

för forskningsfinansieringen lösas.

Det nu anförda leder utskottet till uppfattningen att regeringens förslag bör

avvisas. I stället bör en ny beredning inledas där utgångspunkten är att den

forskningsfinansierande strukturen skall ses i ett större forskningspolitiskt

sammanhang. En grund bör sålunda läggas där självständiga och stimuleran-

de forskningsmiljöer skapas. Först därefter bör frågan om hur den forsk-

ningsfinansierande myndighetsorganisationen skall se ut tas upp till pröv-

ning. Denna struktur kan alltså inte ses isolerad från forskningen som sådan.

Det innebär bl.a. att också myndighetsorganisationen skall garantera att

forskningens frihet inte sätts i fara och att den inte leder till en politisk s

ning av vilka forskningsinsatser som bör åtnjuta samhällets stöd.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub26 (fp) yrkande 1

anfört om principerna för myndighetsorganisationen för finansieringen av

forskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskot-

tets ställningstagande i denna del innebär att regeringsförslaget avstyrks i si

helhet.