Utgiftsområde 15 Studiestöd

1999-11-25 · 15 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1999/2000:UbU2, Utgiftsområde 15 Studiestöd

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU02

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1999/2000

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

förslag till anslag budgetåret 2000 inom

utgiftsområde 15 Studiestöd.

Regeringens förslag tillstyrks och samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Studiebidraget i studiehjälpen till elever i

gymnasieåldern höjs den 1 januari 2000 med 100 kr

per månad. Anslaget till studiemedel är beräknat för

den utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen som föreslås inom utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning. Ungefär

lika många vuxenstuderande som år 1999 kommer att

kunna få något slag av vuxenstudiestöd. Den som har

påbörjat forskarutbildning före den 1 april 1998

skall kunna få studiemedel för forskarutbildningen

enligt äldre regler under åren 2000 och 2001.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet redovisar i särskilda yttranden sina

budgetalternativ för utgiftsområdet.

Kristdemokraterna har också en reservation om en

viss höjning av fribeloppet i studiemedelssystemet

och skärpta krav på studieresultat.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000, utgiftsområde 15

Studiestöd föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. att riksdagen godkänner att under år 2000 lån

tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

för studielån om 91,1 miljarder kronor (avsnitt 3.4,

anslag A 2 Studiemedel m.m.),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, i fråga om ramanslaget A 5 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål, beställa produktion av

studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 3 000 000 kr efter år 2000

(avsnitt 3.4),

4. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

uppställning i bilaga 3 till detta betänkande.

Regeringens lagförslag återfinns som bilaga 1 till

detta betänkande.

Motionerna

1999/2000:Ub204 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl

(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ändring av nuvarande regler för

hemresor enligt vad som anförts i motionen.

1999/2000:Ub224 av Sonja Fransson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det behövs en

bred översyn av statens engagemang vad gäller

läromedel och studiematerial för personer med

läshandikapp.

1999/2000:Ub705 av Ann-Marie Fagerström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

till känna vad i motionen anförts om en höjning av

korttidsstudiestödet och internatbidraget inom ramen

för det anslag som är avsatt.

1999/2000:Ub708 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en realistisk

utbildningssatsning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förändrade krav på

studieresultat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om höjt fribelopp,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om

fortsatt NT-anslag,

6. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning.

1999/2000:Ub711 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

studiefinansieringen i Kunskapslyftet.

1999/2000:Ub712 av Martin Nilsson och Göte Wahlström

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en översyn av studiebidragssystemet för

ungdomar.

1999/2000:Ub716 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning.

1999/2000:Ub717 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1

Studiehjälp anvisa 2 137 807 000 kr för år 2000,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3

Vuxenstudiestöd m.m. anvisa 6 956 395 000 kr för år

2000,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning

och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk anvisa

68 242 000 kr för år 2000,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5

Bidrag till vissa studiesociala ändamål anvisa 25

435 000 kr för år 2000,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar anvisa

195 324 000 kr för år 2000.

1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

24. (del) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd samt 16

Utbildning och universitetsforskning med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

16. (del) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om återinförande

av barntillägg i svux och svuxa.

En sammanställning av regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag finns i

bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 18 november 1999 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:1 Förslag till

statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 28).

Ramen omfattar 20 891 000 000 kr.

Det nuvarande studiestödssystemet består av tre

huvuddelar: studiehjälp för elever under 20 år som

läser på gymnasial nivå, studiemedel för studier på

eftergymnasial nivå samt för gymnasiala studier för

vuxna, och vuxenstudiestöd.

De samlade anslagen till studiestöd har ökat

kraftigt sedan år 1997, då en expansion inleddes

dels av vuxenutbildningen genom Kunskapslyftet, dels

av den grundläggande högskoleutbildningen. En ny

studiestödsform, särskilt utbildningsbidrag, avsedd

främst för arbetslösa, infördes i samband med

Kunskapslyftet. Kostnaderna är betydligt högre än

för de sedan tidigare existerande vuxenstudiestöden

(svux och svuxa). När särskilt utbildningsbidrag

infördes, var möjligheten att få detta studiestöd

begränsad till ett år. Under perioden den 1 juli

1998 till den 30 juni 1999 har arbetslösa emellertid

haft möjlighet att få särskilt utbildningsbidrag

under fyra terminer.

Regeringen lade i september 1999 för riksdagen fram

propositionen Ett reformerat studiestöd (prop.

1999/2000:10). Utskottet behandlar denna i

betänkande 1999/2000:UbU7. Det nya systemet föreslås

bli infört den 1 juli 2001. Mot bakgrund av

reformförslaget har regeringen i budgetpropositionen

för år 2000 endast gjort de förändringar i

studiestödsanslagen som föranleds av den beräknade

utbildningsvolymen och den beräknade efterfrågan på

de olika studiestöden under budgetåret. Därutöver

har regeringen gjort vissa anslagstekniska

justeringar.

Resultatredovisning

I propositionen redovisar regeringen bl.a. följande.

Studiehjälp

Studiehjälp lämnades under år 1998 till i stort sett

oförändrat antal elever jämfört med föregående år.

Antalet elever som fick det behovsprövade extra

tillägget minskade.

Studiemedel

Antalet studiemedelstagare ökade kraftigt under år 1998 till

följd av satsningarna på utbyggnad av

grundutbildningen i högskolan och på Kunskapslyftet.

Den största ökningen bland studiemedelstagarna

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

skedde på gymnasial nivå. Antalet studenter som

läste utomlands med studiemedel ökade under 1998 med

13,6 %.

Vuxenstudiestöden

Det särskilda utbildningsbidraget, som syftar till att

rekrytera främst arbetslösa till studier inom

Kunskapslyftet, lämnades under år 1998 till drygt

123 300 personer. Som ett resultat av tillkomsten av

detta för den enskilde mer förmånliga studiestöd

minskade antalet som studerade med särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) med ca 33 %

och antalet som studerade med särskilt

vuxenstudiestöd (svux) med 16 %. Regeringen har

bestämt att ca 15 % av utrymmet för särskilt

utbildningsbidrag får användas till studerande som

är lediga från anställning och på respektive

arbetsplats ersätts med en långtidsarbetslös person.

Under år 1999 har efterfrågan på särskilt

utbildningsbidrag minskat från arbetslösa men ökat

från personer som har anställning.

Återbetalning

Drygt 1,3 miljoner personer hade när propositionen lades fram

studielån. Låntagarnas skuld till CSN hade den 1

januari 1999 ett sammanlagt värde av ca 114,2

miljarder kronor. Regeringen beräknar att

skuldstocken för lån tagna fr.o.m. år 1989 vid

utgången av år 2000 kommer att uppgå till 91,1

miljarder kronor, vilket är en ökning från ingången

av år 1999 - alltså på två år - med 22,2 miljarder

kronor.

Under år 1998 fick ca 290 000 låntagare anstånd med

återbetalningen. Av dem som fick anstånd med lån

tagna fr.o.m. år 1989 bedrev 70 % fortsatta studier.

De osäkra fordringarna - de som man kan befara

kommer att behöva avskrivas - beräknas till mellan 4

miljarder och 35 miljarder kronor, beroende på vilka

antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen

framöver.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 15

budgetåret 2000

Regeringens förslag

Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av

bilaga 3.

Regeringen föreslår - i konsekvens med sitt förslag

under utgiftsområde 12 om höjning av barnbidraget -

att beloppet för studiebidraget inom

studiehjälpssystemet skall höjas med 100 kr per

månad fr.o.m. den 1 januari 2000. Detta föranleder

ett förslag om ändring i 3 kap. 6 § studiestödslagen

(1973:349, ändr. 1997:1215). Beräkningen av

anslagsbeloppet under anslaget A 1 Studiehjälp utgår

från denna förändring (+ 260 miljoner kronor).

Det föreslagna anslagsbeloppet under anslaget A 2

Studiemedel är beräknat utifrån den expansion av den

grundläggande högskoleutbildningen som riksdagen

tidigare har beslutat om (prop. 1997/98:1 utg.omr.

16, bet. UbU1, rskr. 108 och prop. 1997/98:62, yttr.

UbU6y, bet. AU11, rskr. 204). Anslagsbeloppet har

också påverkats av en redovisningsteknisk

förändring, nämligen att man övergår från att

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

tillämpa både utgifts- och kassamässig avräkning för

olika slag av utgifter under anslaget till att

enbart tillämpa kassamässig avräkning.

Enligt regeringens bedömning kommer efterfrågan på

vuxenstudiestöden att minska under år 2000 på grund

av sjunkande arbetslöshet. Anslagsbeloppet under

anslaget A 3 Vuxenstudiestöd har av regeringen

beräknats så att ungefär lika många vuxenstuderande

som innevarande år skall kunna få ett

vuxenstudiestöd. Inom anslaget beräknas liksom

innevarande år medel för stipendier till ungdomar

under 20 år som genomför ett basår med inriktning

mot naturvetenskap och teknik inom komvux eller

statens skolor för vuxna. Stipendier för basår skall

enligt regeringen kunna lämnas även för läsåret

1999/2000. Anslagsbeloppet har också påverkats av en

redovisningsteknisk förändring och av att statlig

ålderspensionsavgift (som avser det beskattade

vuxenstudiebidraget i svux och svuxa samt särskilt

utbildningsbidrag) skall ingå i anslaget.

Anslaget A 4 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i

teckenspråk är beräknat till oförändrad nivå i fast

penningvärde.

Anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala

ändamål omfattar utgifter för stöd till produktion

av studielitteratur för högskolestudenter som är

synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.

Enligt regeringens bedömning förväntas resursbehovet

vara stabilt under den närmaste treårsperioden.

Anslaget A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa lärarutbildningar är beräknat

för samma antal studenter i

specialpedagogutbildningen som innevarande år.

Studenter som antas till denna utbildning har i

princip rätt till stödet.

Anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar är beräknat utifrån antalet studenter i

s.k. NT-utbildning. Den sista antagningen till sådan

utbildning skedde hösten 1998. Studenterna har

antagits under förutsättningen att de har rätt till

särskilt vuxenstudiestöd under hela utbildningen.

Antalet studenter kommer att minska successivt

eftersom ingen nyantagning sker.

Regeringen begär också godkännande av att lån under

år 2000 tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade

behovet för studielån om 91,1 miljarder kronor.

Vidare önskar regeringen bemyndigande att under år

2000, i fråga om anslaget A 5 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål, beställa produktion av

studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 3 miljoner kronor

efter år 2000.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till anslagsbelopp

framgår av bilaga 3.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

1998/99:Ub717 andra belopp än regeringen under

flertalet anslag inom utgiftsområdet (yrk. 1-5).

Partiet motsätter sig höjningen av studiebidraget

inom studiehjälpen. Vidare räknar Moderaterna med

färre platser i Kunskapslyftet än regeringen, vilket

föranleder förslag om lägre anslagsbelopp.

Föräldrautbildningen i teckenspråk behöver enligt

deras mening ges bättre förutsättningar, varför

anslaget A 4 föreslås ökat med 1 miljon kronor. Med

hänvisning till att antalet läshandikappade

högskolestudenter har ökat kraftigt föreslås en

ökning av anslaget A 5 med 1,5 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. Vidare föreslår

Moderaterna en snabbare utfasning av antalet

studenter i s.k. NT-utbildning. De beräknar därför

anslaget A 7 till ett lägre belopp än regeringen.

Kristdemokraterna vill ha en långsammare utbyggnad

av den grundläggande högskoleutbildningen och

Kunskapslyftet än regeringen och beräknar anslaget A

2 utifrån detta. I det anslagsbelopp som

Kristdemokraterna föreslår ingår 62 miljoner kronor

till en höjning av bidragsdelen i studiemedlen. De

vill helt avskaffa rätten till svux vid s.k. NT-

utbildning och föreslår därför inget anslag till det

(mot. 1999/2000:Ub708 yrk. 1, 5 och 6).

Kristdemokraterna anser att systemet med ett

differentierat studiestöd är orättvist mot andra

studenter i naturvetenskaplig eller teknisk

utbildning och att det dessutom antyder att

regeringen betraktar andra kunskaper som mindre

nyttiga.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub716 en

minskning av anslaget A 3 med 7 472 000 000 kr.

Beloppet föreslås överflyttat till utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Med hänvisning

till sitt s.k. moratorium för reala anslagsökningar

föreslår Centerpartiet minskningar på anslagen A 6

och A 7.

Folkpartiet föreslår i motionerna 1999/2000:Fi212

och 1999/2000:Ub814 förändringar på flertalet anslag

inom utgiftsområdet (yrk. 16 resp. 24). Anslaget A 2

föreslås ökat i konsekvens med partiets förslag

under utgiftsområde 16 om sommaruniversitet.

Folkpartiet räknar med en viss minskning av

Kunskapslyftet och med att en lånedel på 20 % införs

i det särskilda utbildningsbidraget. Därför räknar

partiet med att fler kommer att utnyttja studiemedel

(anslaget A 2) och färre särskilt utbildningsbidrag

(A 3). Likaså påverkas Folkpartiets förslag till

belopp under anslaget A 3 av att partiet vill

återinföra barntillägg i svux och svuxa (mot.

1999/2000:A807 yrk. 24). Särskilt vuxenstudiestöd

till studenter i specialpedagogutbildning (A 6) och

till studenter i s.k. NT-utbildning (A 7) skall

enligt Folkpartiets förslag inte finnas kvar.

Utskottets bedömning

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen

enligt regeringens förslag och avslår

motionsyrkandena.

När det gäller volymen av Kunskapslyftet och den

grundläggande högskoleutbildningen år 2000 - som

bildar förutsättning för vissa av förslagen från

oppositionspartierna - tar utskottet ställning i

betänkandet 1999/2000: UbU1. Utskottet ställer sig

där bakom regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandena.

Liksom förra året avstyrker utskottet införandet av

en lånedel i det särskilda utbildningsbidraget.

En god rekrytering till specialpedagogutbildningen

är enligt utskottets bedömning synnerligen

angelägen. Att ta bort det särskilda

vuxenstudiestödet till deltagare i sådan utbildning

skulle äventyra rekryteringen. Det kan enligt

utskottets uppfattning inte heller komma i fråga att

nu dra bort det särskilda vuxenstudiestödet till

studenter som redan blivit antagna till s.k. NT-

utbildning och påbörjat den under förutsättningen

att de skulle få detta slag av studiestöd. Efter

hösten 1998 sker ingen nyrekrytering till utbildning

med dessa förutsättningar.

Det moratorium för reala anslagsökningar som i

Centerpartiets motion 1999/2000:Ub716 anförs som

motiv för förslaget att minska på anslagen A 6 och A

7 gäller (enligt samma partis motion

1999/2000:Fi211, som behandlas i finansutskottet)

statliga verk och myndigheter. De nämnda anslagen

avser inte några statliga verk och myndigheter. Som

tidigare sagts har de studenter som deltar i

specialpedagogutbildning respektive NT-utbildning

rätt till särskilt vuxenstudiestöd, och beloppen

regleras i studiestödslagen samt är relaterade till

studenternas arbetsinkomst före utbildningen.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner

att lån tas upp i Riksgäldskontoret i enlighet med

regeringens förslag.

Riksdagen bör också enligt utskottets mening ge

regeringen det begärda bemyndigandet när det gäller

beställningar av produktion av studentlitteratur.

Förslag om vissa regeländringar

Regeringen föreslår tillägg av en ny punkt i

övergångsbestämmelserna till den ändring av

studiestödslagen som beslutades hösten 1997 i

samband med ändringen av villkoren för

forskarutbildning (1997:1215). Enligt punkt 2 i

dessa övergångsbestämmelser skall den som haft

studiemedel för forskarutbildning före den 1 januari

1998 ha möjlighet att längst till utgången av år

2001 få studiemedel för sådan utbildning enligt

tidigare regler. Nu föreslår regeringen att denna

möjlighet under åren 2000 och 2001 också skall gälla

den som påbörjat forskarutbildning före den 1 april

1998. Samtliga doktorander som påbörjat

forskarutbildningen före ikraftträdandet av

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

forskarutbildningsreformen skall alltså kunna

beviljas studiemedel enligt de tidigare reglerna

under de två år som återstår av övergångstiden.

Därmed vill regeringen göra det möjligt för den som

nu befinner sig i slutskedet av sin utbildning att

kunna slutföra studierna inom de närmaste två åren.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

förslaget.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub708

en höjning av fribeloppet i studiemedelssystemet

samt en skärpning av kraven på studieresultat (yrk.

2 och 4). Kristdemokraterna beräknar att den förra

ändringen ökar kostnaderna under anslaget A 2 år

2000 med 200 miljoner kronor och att den senare

ändringen minskar kostnaderna under samma anslag med

samma belopp.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utformningen av kraven på studieresultat för att

beviljas fortsatta studiemedel bör enligt utskottets

mening liksom hittills avgöras av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer. Fribeloppets

storlek anges i studiestödslagen (1973:349). Enligt

utskottets mening bör riksdagen inte ta ställning

till frågan om fribeloppets storlek förrän i samband

med den studiestödsreform som enligt regeringens

förslag i proposition 1999/2000:7 skall träda i

kraft den 1 juli 2001. Utskottet behandlar

studiestödsreformen i betänkandet 1999/2000:UbU7.

I motion 1999/2000:Ub705 (s) föreslår motionären att

beloppen för korttidsstudiestöd (f.n. 75 kr per

timme) och internatbidrag (f.n. högst 327 kr per

dygn) skall höjas inom ramen för det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet under A 3.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Beloppen för dessa två studiestödsformer anges i 5

och 6 kap. studiestödslagen (1973:349, ändr.

1995:480). Ett tillkännagivande enligt motionen

skulle innebära att regeringen måste återkomma till

riksdagen med förslag om lagändringar som skulle

träda i kraft år 2000. Utskottet har inte underlag

för att bedöma om det föreslagna anslagsbeloppet

skulle vara tillräckligt, om sådana lagändringar

gjordes.

Reglerna för hemresor för elever i riksgymnasierna

för rörelsehindrade, döva och hörselskadade bör

enligt motion 1999/2000:Ub204 (m) ändras. Enligt

nuvarande regler får de berörda eleverna resebidrag

endast för en hemresa var fjortonde dag, och kravet

på billigaste färdsätt för elever som inte är

rörelsehindrade medför att de kan behöva använda

tolv timmar för själva resan fram och åter varje

gång de åker hem. Riksdagen bör enligt motionärerna

begära att regeringen lägger fram förslag om

förändringar av dessa villkor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

De bestämmelser som motionärerna syftar på finns

dels i studiestödsförordningen (1973:418), dels i

föreskrifter som CSN har utfärdat med stöd av

bemyndigande i studiestödsförordningen. Utskottet

anser inte att riksdagen bör fatta beslut om regler

på denna detaljnivå.

Förslag om översyn på vissa områden

I motion 1999/2000:Ub712 (s) begärs en översyn av

studiebidragssystemet för ungdomar. Motionärerna

pekar på att det numera är svårt för

gymnasieungdomar att få avlönat sommararbete, vilket

medför påfrestningar på familjernas ekonomi eftersom

studiebidraget bara lämnas under nio av årets

månader. Enligt motionärerna kan det bli nödvändigt

att överväga om man bör prioritera att låta

studiebidraget i studiehjälpssystemet lämnas under

hela kalenderåret framför ytterligare höjningar av

nivån för barnbidrag och studiehjälp.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Överväganden av det slag som motionärerna önskar är

ett naturligt inslag i regeringens beredning av

förslag om anslag under skilda utgiftsområden.

Utskottet anser inte att riksdagen bör särskilt peka

ut just denna fråga.

En översyn av studiefinansieringen inom

Kunskapslyftet föreslås i motion 1999/2000:Ub711

(s). Det särskilda utbildningsbidraget (ubs) räcker

till alltför få, och på orter med låg

utbildningstradition och av många långtidsarbetslösa

upplevs ubs som det enda alternativet, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Särskilt utbildningsbidrag skall enligt regeringen

(prop. 1999/2000:10 s. 79) finnas kvar så länge

Kunskapslyftet pågår, dvs. t.o.m. andra halvåret

2002. Avvägningen av vilket utrymme som skall

avsättas för de olika vuxenstudiestöden - bl.a. ubs

- görs i budgetsammanhang. Av den budgetproposition

som nu behandlas framgår det att efterfrågan på ubs

från arbetslösa personer har minskat. Utskottet har

inhämtat att vissa problem har funnits för CSN att

på ett adekvat sätt fördela utrymmet mellan

terminerna. Det bör vara en uppgift för

Regeringskansliet och CSN att söka lösningar på

dessa problem.

Mot bakgrund av yrkandet och med anledning av

regeringens resultatredovisning vill utskottet i det

här sammanhanget notera att det samtidigt skett en

ökad efterfrågan på ubs från personer som har en

anställning. Utskottet ser det därför som angeläget

att den möjligheten, nämligen att ha ubs under tid

man är ledig från anställning och har en

långtidsarbetslös ersättare, finns kvar i nuvarande

omfattning.

I motion 1999/2000:Ub224 (s) yrkande 1 påtalar

motionären att det behövs en översyn av statens

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

engagemang när det gäller läromedel för vuxna med

läshandikapp. Hon begär ett tillkännagivande till

regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

I propositionen Elever med funktionshinder - ansvar

för utbildning och stöd meddelade regeringen sin

avsikt att låta göra en översyn som omfattar

läromedel och studiematerial för små målgrupper,

t.ex. för barn, ungdomar och vuxna med

funktionshinder i såväl förskola som skola och

vuxenutbildning (prop. 1998/99:105 s. 31). Utskottet

har erfarit att direktiv för utredningen för

närvarande bereds inom Utbildningsdepartementet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag under utgiftsområde

15 Studiestöd budgetåret 2000

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub708 yrkandena

1, 5 och 6, 1999/2000: Ub716, 1999/2000:Ub717

yrkandena 1-5, Ub814 yrkande 24 i denna del,

1999/2000: Fi212 yrkande 16 i denna del samt

1999/2000:A807 yrkande 24 dels anvisar anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

uppställning i bilaga 2, dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §,

2. beträffande lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen godkänner att under år 2000 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

studielån om 91 100 000 000 kr,

3. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om

ramanslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala

ändamål under år 2000 beställa produktion av

studentlitteratur som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 kr

efter år 2000,

4. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i studiestödslagen (1973:349) i de delar det

inte omfattas av vad utskottet hemställt under

föregående moment,

5. beträffande höjning av fribeloppet samt

skärpning av kraven på studieresultat i

studiemedelssystemet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub708 yrkandena 2 och

4,

res. (kd)

6. beträffande höjning av beloppen för

korttidsstudiestöd och internatbidrag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub705,

7. beträffande reglerna för hemresor för

eleverna i vissa riksgymnasier

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub204,

8. beträffande översyn av

studiebidragssystemet för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub712,

9. beträffande översyn av

studiefinansieringen i Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub711,

10. beträffande översyn av statens

engagemang när det gäller läromedel för vuxna

med läshandikapp

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub224 yrkande 1.

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

Stockholm den 25 november 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m) 1, Eva

Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson

(kd) 1, Lars Hjertén (m) 1, Majléne Westerlund Panke

(s), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),

Erling Wälivaara (kd) 1, Gunnar Goude (mp), Sofia

Jonsson (c) 1, Ulf Nilsson (fp) 1, Anders Sjölund

(m) 1 och Agneta Lundberg (s).

1)Har ej deltagit i beslutet under moment 1.

Reservation

Höjning av fribeloppet samt skärpning av

kraven på studieresultat i

studiemedelssystemet (mom. 5) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi anser att inkomstgränsen för fullt studiebidrag

är kontraproduktiv och bidrar till ökad

snedrekrytering. I ett första steg bör fribeloppet

för år 2000 höjas till en kostnad av 200 miljoner

kronor under anslaget till studiemedel. Kraven på

studieresultat för fortsatta studiemedel bör

samtidigt skärpas, vilket vi beräknar skall ge en

motsvarande besparing under samma anslag. Förslaget

från Studiestödsutredningen om att tillåta en

eftersläpning med maximalt tio poäng det första året

och sedan med ytterligare fem poäng för varje läsår

är enligt vår mening bra. Det ger en lämplig

avvägning mellan morot och piska. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub708 yrkandena 2 och 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 5 bort hemställa

5. beträffande höjning av fribeloppet samt

skärpning av kraven på studieresultat i

studiemedelssystemet

att riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub708 yrkandena 2 och 4

som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 2000 (mom. 1) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m) och Anders

Sjölund (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i sina motioner

föreslagit en annan inriktning av statens budget och

andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation

21 i finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1. För

utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 1,7

miljarder kronor lägre än den som nu har

fastställts. Vi väljer att inte reservera oss till

förmån för vårt budgetförslag för utgiftsområde 15,

eftersom det är beroende av vårt budgetförslag för

utgiftsområde 16, som vi genom riksdagens beslut om

utgiftsramarna är förhindrade att yrka bifall till i

kammaren.

Vi anser att varken barnbidraget eller

studiebidraget inom studiehjälpen bör höjas. Utökade

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

resurser bör tillföras riksrekryterande

gymnasieutbildning för vissa elever med

funktionshinder. Teckenspråksutbildningen för

föräldrar och andra närstående anhöriga bör ges

bättre förutsättningar. Eftersom antalet

läshandikappade högskolestudenter har ökat kraftigt

de senaste åren bör anslaget A 5 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål ökas. De som har påbörjat

studier inom Kunskapslyftet skall ges rimliga

förutsättningar att fullfölja sina studier, men vi

anser att färre platser bör avsättas till

Kunskapslyftet än vad regeringen föreslagit. Liksom

tidigare är vi kritiska mot satsningen på NT-

utbildning med svux. Vi förordar en snabbare

utfasning av antalet studenter i sådan utbildning.

2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 2000 (mom. 1) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Kristdemokraterna har föreslagit en annan inriktning

av statens budget än regeringen och andra

utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation

22 i finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1. Den

utgiftsram vi där förordat för utgiftsområde 15 är

drygt en halv miljard kronor lägre än den som

riksdagen nu fastställt. Vi avstår från att

reservera oss här, eftersom vi betraktar vårt

budgetalternativ som en helhet.

Sociala och ekonomiska villkor är viktiga

förutsättningar för att studenterna skall trivas och

lyckas med sina studier. Villkoren skall stimulera

den enskilde att inte bara påbörja utan också

slutföra sina högre studier. Vi anser det nödvändigt

för kvaliteten i den högre utbildningen att

utbyggnaden av platser sker i mindre snabb takt än

vad regeringen föreslagit. Anslagen till studiemedel

kan därför minskas år 2000. I vårt alternativ ingår

en höjning redan år 2000 av bidragsdelen i

studiemedlen. Liksom tidigare motsätter vi oss att

studenter med utgångspunkt från ålder och

arbetslivserfarenhet skall få olika förmånligt

studiestöd. Det särskilda vuxenstudiestödet för NT-

utbildning bör omedelbart avskaffas. Kunskapslyftet

skall genomföras och utvärderas enligt de

förutsättningar som givits beträffande särskilt

utbildningsbidrag.

3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 2000 (mom. 1) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet vill se en helt ny modell för

studiefinansiering av gymnasial vuxenutbildning.

Därför har vi föreslagit att större delen av

anslaget till vuxenstudiestöd skall överföras till

utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid

arbetslöshet. Riksdagen har nyligen fastställt

utgiftsramar för budgetåret 2000 och därvid avslagit

Centerpartiets förslag (bet. 1999/2000:FiU1, rskr.

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

28). Vårt förslag framgår av reservation 23 i det

nämnda betänkandet. Jag avstår från att reservera

mig här, eftersom vi betraktar vårt budgetalternativ

som en helhet.

Enligt utredningar från Riksrevisionsverket och

Statskontoret är regeringen och dess myndigheter

dåliga på att kontrollera och följa upp att anslagna

medel verkligen används på avsett sätt. Det behövs

rådrum för att se över bl.a. kontrollfunktionerna

inom statlig förvaltning. Detta är bakgrunden till

det moratorium för realt ökade anslag som vi vill se

och som motiverar att vi inte vill höja anslagen A 6

och A 7 under utgiftsområde 15.

4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 2000 (mom. 1) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Folkpartiet har föreslagit en annan inriktning av

statens budget än regeringen och andra utgiftsramar

än dem som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt

alternativ framgår av reservation 24 i

finansutskottets betänkande 1999/2000: FiU1. Den

utgiftsram vi där har förordat för utgiftsområde 15

är drygt 2,7 miljarder kronor lägre än den som

riksdagen nu har fastställt. Jag avstår från att

reservera mig här, eftersom vi betraktar vårt

budgetalternativ som en helhet.

Vi anser att en viss minskning av Kunskapslyftet

kan ske nu när efterfrågan på arbetsmarknaden ökar.

Det är viktigt att särskilda åtgärder som

Kunskapslyftet inte - genom att erbjuda bättre

villkor - konkurrerar ut den reguljära verksamheten,

dvs. skolan. Det är också viktigt att studerande i

samma utbildning behandlas lika. Därför vill vi

införa en lånedel i det särskilda

utbildningsbidraget och avskaffa rätten till svux

för studenter i specialpedagogutbildning och s.k.

NT-utbildning. För att främst ensamstående kvinnor

skall kunna skaffa sig en gymnasieexamen i vuxen

ålder bör barntillägget i svux och svuxa

återinföras.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen

(1973:349)1

dels att 3 kap. 6 § skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen

(1997:1215) om ändring i nämnda lag skall införas en

ny punkt, 4, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 kap.

-----------------------------------------------------

6 §2

-----------------------------------------------------

Studiebidrag lämnas med Studiebidrag lämnas med

750 kronor i månaden. 850 kronor i månaden.

-------- 4. Till den som i annat

fall än som avses i

punkten 2 har påbörjat en

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

forskarutbildning före

den 1 april 1998 lämnas

studiemedel enligt äldre

föreskrifter för

forskarutbildning som

bedrivs under tiden den

1 januari 2000 - den 31

december 2001.

-----------------------------------------------------

---------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Senaste lydelse 1997:1215.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 15 Studiestöd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

-----------------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

-----------------------------------------------------------------

Anslag

förslag

-----------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

A Studiestöd

-----------------------------------------------------------------

1 Studiehjälp m.m. (ram) 2 397 807

-----------------------------------------------------------------

2 Studiemedel m.m. (ram) 9 806 499

-----------------------------------------------------------------

3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 8 195 998

-----------------------------------------------------------------

4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning 67 242

och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk (ram)

-----------------------------------------------------------------

5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål (ram) 23 935

-----------------------------------------------------------------

6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 69 642

lärarutbildningar (ram)

-----------------------------------------------------------------

7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 420 324

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (ram)

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 20 981

447

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000

inom utgiftsområde 15

Studiestöd

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp Regeringens

förslag

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Studiehjälp m.m. (ram) 2 397 807 -260 000

-------------------------------------------------------------------------------

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

A 2 Studiemedel m.m. (ram) 9 806 499 -135

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 8 195 998 -1 239 603

000

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Bidrag till kostnader vid viss (ram) 67 242 +1 000

gymnasieutbildning

och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 23 935 +1 500

ändamål

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till (ram) 69 642

studerande vid vissa

Lärarutbildningar

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till (ram) 420 324 -225 000 -420

studerande vid vissa

Naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 20 981 447 -1 722 103 -555

966

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------