Bet. 1999/2000:UbU3

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU03

Forskningsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1998/99:94 Vissa

forskningsfrågor och fyra motioner med anledning av

den. Utskottet tillstyrker samtliga förslag i

propositionen och avstyrker alla yrkanden i

motionerna.

Utredningen Forskning 2000 lade i november förra

året fram genomgripande förslag om

forskningspolitiken. Regeringen tar i propositionen

ställning bara till en del av de förslag som

Forskning 2000 lagt fram. I övrigt hänvisas till en

planerad forskningspolitisk proposition som skall

läggas fram under nästa år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

statens uppgifter i fråga om forskning och

utvecklingsarbete. Staten skall ha ett särskilt

ansvar för att garantera forskningens frihet och för

grundforskning och forskarutbildning. De för tre år

sedan fastställda målen och riktlinjerna för

forskningspolitiken skall tills vidare ligga fast.

Resurserna för grundforskning och forskarutbildning

skall öka, i synnerhet vad gäller teknik och

naturvetenskap, men inte genom att man minskar

anslagen till samhällsvetenskaplig forskning.

Högskolelagens bestämmelse om den s.k. tredje

uppgiften skall inte ändras. Ekonomistyrningsverket

skall få i uppdrag att utveckla en modell för full

kostnads- täckning när lärosätena tar emot bidrag

för forskning från andra finansiärer. Regeringen

skall även i fortsättningen utse ledamöterna i

styrelserna för de forskningsstiftelser som bildats

med pengar från löntagarfonderna, och styrelserna

skall ha en stark representation av forskare.

Myndighetsstrukturen för finansiering av forskning

skall utredas ytterligare.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet reserverar sig till förmån för sina

motionsyrkanden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:94 Vissa

forskningsfrågor föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om statens uppgifter inom forskningsområdet (avsnitt

4),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om principer för ökade resurser för grundforskning

och forskarutbildning (avsnitt 6),

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om en modell för beräkning av full kostnadstäckning

av forskningsverksamhet vid universitet och

högskolor (avsnitt 7.3).

Motionerna

1998/99:Ub9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om effekterna av

införandet av nya regler för forskarutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om parlamentarikers

närvaro vid forskarkonferenser inför nästa

forskningspolitiska proposition,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att forskningens

infrastruktur måste bli föremål för analys,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att frågan om hur

grundutbildningen måste knytas närmare forskningen

och forskningsprocessen måste behandlas i

regeringens kommande forskningspolitiska

proposition,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att finansieringen

av den tvärvetenskapliga forskningen måste tryggas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om samverkan mellan

universitet och högskolor och samhället i övrigt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kunskapsstrategier,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning i

forskningsetik,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad

jämställdhet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om genusforskning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om patentfrågan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk

medverkan vid utredning om myndighetsstrukturen för

finansiering av forskning,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tillvaratagande

av internationella erfarenheter i syfte att utveckla

Sverige som kunskapsnation.

1998/99:Ub10 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av en

helhetssyn på forskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att grundforskningen

skall ske enligt inomvetenskapliga bedömningar och

att tillämpad forskning bör ske utifrån övergripande

politiska mål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ta bort

femårsregeln vad gäller forskarassistenttjänsterna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de högskolor som

tilldelats vetenskapsområden också måste få resurser

för forskning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av en balans

mellan forskning med hög inomvetenskaplig kvalitet

och forskning inom ett visst samhällsområde vid

medelstilldelning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka

och uppvärdera den humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningen och

forskarutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning om hur

balansen mellan bredd och koncentration i den

ämnesmässiga inriktningen kan upprätthållas i

landet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en ny modell

utarbetas vad gäller full kostnadstäckning.

1998/99:Ub11 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens uppgifter i

fråga om forskning och utvecklingsarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskningens frihet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en kvalificeringstrappa i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en plan för att

bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets

högskolor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en samlad

forskningsbudget,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

forskarutbildningsreformen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det fortsatta

beredningsarbetet.

1998/99:Ub12 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en samlad

och långsiktig strategi för svensk forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns

strategiska betydelse,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om övergripande

principer för forskningspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskningens

omfattning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra

reglerna för antagning till och finansiering av

forskarstudier,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av en

egen profil för alla högskolor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de före detta

fristående forskningsstiftelserna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansiering av

spetsforskning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att stärka det

internationella forskningssamarbetet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan

mellan universitet och näringsliv.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har alltsedan 1982 regelbundet, först med

två och sedan med tre års mellanrum, tagit ställning

till samlade forskningspolitiska propositioner från

regeringen. Den senaste forskningspropositionen

lades fram i september 1996 och ledde till beslut av

riksdagen i december samma år (prop. 1996/97:5, bet.

UbU3, rskr. 99). Riksdagen antog då regeringens

förslag till mål för forskningen och riktlinjer för

forskningspolitiken. Samtidigt beslutades om de

statliga anslagen till forskning. Mot bakgrund av

den statsfinansiella situationen och av att nya

forskningsfinansiärer tillkommit genom

forskningsstiftelserna föreslog regeringen en viss

minskning av de statliga anslagen. Riksdagen följde

regeringens förslag (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16,

bet. UbU1, rskr.100).

De nya förutsättningarna för forskningen och de

förändringar av forskningspolitiken som hade

genomförts föranledde regeringen att i maj 1997

besluta att tillkalla en parlamentariskt sammansatt

kommitté för att genomföra en samlad analys och

bedömning av forskningens roll i samhället och av

dess villkor, inriktning och organisation (dir.

1997:67). Kommittén, som antog namnet Forskning

2000, lämnade sina förslag i november 1998 i

betänkandet Forskningspolitik (SOU 1998:128).

I proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor ger

regeringen en första reaktion på förslagen från

Forskning 2000 mot bakgrund av bl.a. de synpunkter

som kommit in vid remissbehandlingen av betänkandet.

Regeringen avser att lägga fram en samlad

forskningspolitisk proposition år 2000.

Propositionens avgränsning

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

1998/99:Ub12 att forskningens betydelse för tillväxt

och konkurrenskraft gör det nödvändigt med en samlad

och långsiktig strategi för svensk forskning (yrk.

1). En sådan strategi - som helt saknas i

propositionen - måste kunna koppla samman

näringslivets behov av tillämpad eller nyttodriven

forskning med lärosätenas fria, nyfikenhetsdrivna

och grundläggande forskning, heter det i motionen.

Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande av

riksdagen om kunskapsmiljöns strategiska betydelse

(yrk. 2). Företagsklimat och skatter, lönebildning

och socialförsäkringar, arbetsmarknadsregleringar

och själva synen på kunskap, ansvarstagande och

individuell utveckling är alla viktiga delar av

kunskapsmiljön, framhåller de.

Kristdemokraterna kritiserar i motion 1998/99:Ub10

avsaknaden av ett helhetsgrepp i propositionen. Det

hade varit på sin plats att diskutera

forskningsfrågorna som helhet, i stället för att

stycka upp området i delar och nu bara ta upp vissa

av dessa, anser motionärerna (yrk. 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Det är riktigt att den proposition som nu lagts

fram inte innehåller en samlad långsiktig strategi

för svensk forskning. Riksdagen kommer under nästa

år att få en forskningspolitisk proposition. Sådana

propositioner bör enligt regeringen bygga på ett

allsidigt och högkvalitativt underlag. För att

skaffa fram sådant underlag kommer forskningsråd,

lärosäten och övriga berörda myndigheter att få i

uppdrag att ta fram s.k. forskningsstrategier och

kunskapsstrategier och forskningsråden att anordna

s.k. forskarkonferenser. Högskoleverket har

tillsammans med forskningsråden m.fl. nyligen

inbjudit till en bred konferens i november månad om

forskningens vägval. Vid konferensen, som

finansieras av Utbildningsdepartementet, skall de

fundamentala frågorna om syften med samhällets

forskningsinsatser och om omfattning och inriktning

av dessa behandlas. Till konferensen har bl.a. de

politiska partierna inbjudits. Utskottet anser det

vara en fördel att regeringen redan nu har redovisat

sina ställningstaganden i vissa frågor, fastän andra

delar av förslagen från Forskning 2000 visat sig

behöva ytterligare beredning.

I fråga om kunskapsmiljöns strategiska betydelse

har utskottet - liksom tidigare (jfr bet.

1998/99:UbU7 s. 13) - ingen annan mening än

motionärerna, men ett tillkännagivande enligt

motionsyrkandet skulle inte ge regeringen någon

anvisning om vad den bör göra eller förändra. Det

begärda tillkännagivandet är därför inte

meningsfullt.

Statens uppgifter i fråga om forskning och

utvecklingsarbete

Det moderna kunskapssamhället kräver ett brett

ansvar för kunskapsutvecklingen, ett ansvar som

staten inte ensam kan ta på sig. Vilka statens

uppgifter skall vara behöver därför klarläggas,

anser regeringen och föreslår därför - på grundval

av ett förslag från Forskning 2000 - en definition

av dessa. De tidigare (i samband med den senaste

forskningspropositionen) fastställda målen och

riktlinjerna bör enligt regeringen tills vidare

ligga fast.

Regeringens förslag om statens uppgifter i fråga om

forskning och utvecklingsarbete innebär följande.

Sverige skall utveckla sin ställning som

kunskapsnation. Staten har ett övergripande ansvar

för att det svenska samhället utvecklar och tar till

vara ny kunskap.

Staten har ett särskilt ansvar

- för att garantera forskningens frihet och

- för grundforskning och forskarutbildning.

Staten skall vidare

- i samverkan med kommuner och landsting främja

forskning och utvecklingsarbete till stöd för de

verksamheter som bedrivs i offentlig regi, där så är

påkallat,

- främja forskning och utvecklingsarbete för andra

samhällssektorer och till stöd för de politiska

målen inom dessa, när detta är av stor betydelse

för att utveckla dessa sektorer och det är befogat

att staten bidrar med finansiering,

- ge organisatoriska ramar för utförande av

forskningen,

- ge förutsättningar för deltagande i

internationellt forskningssamarbete och

- utveckla former för forskningsinformation och

medverka till att forskningsrön kan tas till vara i

alla delar av det svenska samhället.

I motion 1998/99:Ub12 lyfter Moderata

samlingspartiet fram de övergripande principer som

partiet anser att en långsiktig forskningspolitik

borde bygga på (yrk. 3). De är följande. Forskningen

måste stå fri att utan politiska anvisningar söka ny

kunskap. Staten måste tillförsäkra forskningen

resurser, främst till grundforskning, och se till

att medel fördelas på sådant sätt att de kan

användas på mest effektiva sätt. Sverige behöver

fler forskningsfinansiärer. Det internationella

samarbetet skall prioriteras och stärkas och

riksdagen ta ett övergripande ansvar för

prioriteringen mellan nationella och internationella

forskningsresurser. Regering och riksdag skall

uppmuntra att kunnande korsas mellan olika

forsknings- och samhällsfält. Det behövs en

långsiktig strategi för att kunna utnyttja

informationsteknikens (IT) alla möjligheter. Den

digitala infrastrukturen behöver byggas ut, anser

motionärerna.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub10

ett tillkännagivande om att grundforskningen skall

ske enligt inomvetenskapliga bedömningar och att

tillämpad forskning bör ske utifrån övergripande

politiska mål (yrk. 2).

Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub11 att

staten, utöver det som regeringen har föreslagit,

bör ha ett ansvar för att främja gränsöverskridande

perspektiv och tvärvetenskaplig forskning (yrk. 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen föreslår om statens

uppgifter inom forskningsområdet och avslår

motionsyrkandena av följande skäl.

Forskarens frihet att söka ny kunskap och publicera

sina forskningsresultat är sedan länge fastlagd i

högskolelagen (1992:1434). Statens ansvar för

grundforskningen är en av huvudpunkterna i

regeringens förslag. Det är en självklarhet att alla

statliga resurser skall användas på ett effektivt

sätt. En av regeringens utgångspunkter för arbetet

med att utforma en ny myndighetsorganisation för

finansiering av forskning är att arbetet med att

fördela forskningsresurser måste bedrivas effektivt.

Utskottet är inte övertygat om att antalet

forskningsfinansiärer behöver öka. Regeringen gör i

propositionen (s. 50) bedömningen att resurser för

deltagande i internationella

forskningsorganisationer även i fortsättningen bör

anvisas inom ramen för huvudansvariga myndigheters

anslag, för att möjliggöra en avvägning mellan

kostnaderna för internationella och nationella

åtaganden. Detta ligger väl i linje med de allmänna

riktlinjerna för forskningspolitiken som riksdagen

antog år 1996. En punkt i dessa riktlinjer är att

övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas

av statsmakterna, medan organ med sakkunskap inom

berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning

och verksamhet. En ytterligare utgångspunkt för

arbetet med att utforma förslag till ny

myndighetsorganisation för finansiering av forskning

är enligt regeringen att samspelet mellan olika slag

av forskning liksom mellan forskning och samhälle

måste utvecklas. Remissbehandlingen av IT-

infrastrukturutredningens betänkande Bredband för

tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) har nyligen

avslutats. Enligt vad utskottet erfarit förbereds i

Regeringskansliet en proposition om IT som avses bli

framlagd för riksdagen i början av nästa år.

Det som framförs i Kristdemokraternas

motionsyrkande överensstämmer med det som regeringen

skriver i propositionen. Att regeringen vill främja

tvärvetenskaplig forskning framgår bl.a. av att

detta ingår i utgångspunkterna för arbetet med att

utforma förslag till ny myndighetsorganisation för

finansiering av forskning (prop. s. 44). Syftet med

Centerpartiets yrkande är enligt utskottets mening

också tillgodosett.

Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub11 att

den nya ledningsorganisationen vid universitet och

högskolor medför risker för forskningens frihet

(yrk. 2). När makten flyttas från de kollegialt

utnämnda fakultetsnämnderna kan det bli svårt att

hävda den enskilde forskarens frihet, anser

motionärerna. De vill att regeringen skall

uppmärksamma detta och vid behov återkomma med

förslag för att reellt trygga den akademiska

friheten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Rätten att fritt välja forskningsproblem, utveckla

forskningsmetoder och publicera forskningsresultat

garanteras i högskolelagen, som är lika förpliktande

för rektorer och ledamöter i högskolestyrelser som

för ledamöter i fakultetsnämnder eller andra s.k.

kollegiala organ.

Forskningens omfattning, inriktning och

fördelning

Regeringen anser, i likhet med Forskning 2000 och i

stort sett alla remissinstanser som yttrat sig över

utredningen, att resurserna för grundforskning och

forskarutbildning skall öka, i synnerhet vad gäller

teknik och naturvetenskap. Till skillnad från

Forskning 2000 anser regeringen, liksom en

samstämmig remissopinion, att detta inte skall ske

genom att man minskar resurserna till

samhällsvetenskaplig forskning. En förstärkning av

medel för grundforskning vid de redan etablerade

universiteten är en förutsättning för att dessa

lärosäten även i framtiden skall kunna vara viktiga

instrument för att hävda Sveriges position som

ledande kunskapsnation, heter det i propositionen.

Moderata samlingspartiet förespråkar i motion

1998/99:Ub12 en successiv resursförstärkning av de

nya universitetens forskning och forskarutbildning

och ett säkerställande av att Umeå och Linköpings

universitet, som fortfarande är under uppbyggnad,

inte tvingas avbryta utvecklingen (yrk. 4). För att

undvika att våra främsta begåvningar lämnar landet

för gott föreslår Moderaterna också ett antal

åtgärder för att finansiera s.k. spetsforskning

(yrk. 9). Forskningsanslag måste styras till

individer, inte bara till ämnen, heter det i

motionen, och mer av anslagen bör gå till de allra

duktigaste individerna. Vidare bör anslag styras

till att stödja nya idéer, oavsett forskningsämne,

och man bör anslå medel till internationella

samarbetsprojekt för att knyta forskningsallianser

av hög kvalitet.

Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub10

vikten av att staten stärker och uppvärderar den

humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen

och forskarutbildningen, som kommersiella intressen

sällan slår vakt om (yrk. 6).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om tillkännagivanden och godkänna

det som regeringen föreslagit om principer för ökade

resurser för grundforskning och forskarutbildning.

Det framgår av propositionen att regeringen vill

slå vakt om såväl humanistisk som

samhällsvetenskaplig forskning och

forskarutbildning. Utskottet delar regeringens och

remissinstansernas uppfattning att ökade resurser

till naturvetenskaplig och teknisk forskning inte

bör åstadkommas genom att man minskar det statliga

stödet till samhällsvetenskaplig forskning.

Ställningstagande till resurstillskottens fördelning

mellan olika lärosäten bör göras när riksdagen

behandlar regeringens budgetproposition. Utskottet

anser inte att riksdagen bör göra något uttalande om

hur forskningsråden skall styra sin

anslagsfördelning när det gäller individer kontra

ämnen eller liknande. De frågor som aktualiseras i

yrkande 9 i moderatmotionen tillhör det som varje

forskningsråd bör avgöra själv. Forskningsråden

under Utbildningsdepartementet har enligt sin

instruktion (SFS 1996:648) som en av sina särskilda

uppgifter att främja och ta initiativ till

internationellt forskningssamarbete.

Flera motionsyrkanden berör lärosätenas möjligheter

att bedriva forskning och forskarutbildning.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

1998/99:Ub12 betydelsen av en egen profil för alla

högskolor (yrk. 6). Enligt motionärerna skulle ett

forskarcentrum vid varje mindre och medelstor

högskola, inriktat på en vald profil, kunna verka

kvalitetsfrämjande och öka högskolornas

attraktionskraft. Regeringens modell för att fördela

resurser stimulerar inte alls en sådan utveckling,

hävdar motionärerna. Vidare anser de att resurser

till forskarutbildning måste koncentreras för att

hög kvalitet skall kunna uppnås (yrk. 7).

Även Kristdemokraterna tar i motion 1998/99:Ub10

upp frågor om bredd och koncentration. Partiet anser

det viktigt att de högskolor som tilldelats

vetenskapsområde också får resurser för forskning

och kan bedriva forskarutbildning (yrk. 4).

Kristdemokraterna ser en fördel i att inte alla

lärosäten sysslar med allt. Det är inte självklart

att alla som bedriver forskning också måste bedriva

forskarutbildning, heter det i motionen.

Motionärerna vill att regeringen skall initiera en

utredning om hur balansen mellan bredd och

koncentration i den ämnesmässiga inriktningen kan

upprätthållas i landet (yrk. 7).

Centerpartiet för i motion 1998/99:Ub11 på nytt

fram förslaget om en kvalificeringstrappa (yrk. 3).

Det innebär att mindre och medelstora högskolor

efter klara kriterier skall kunna tilldelas rätt att

examinera även i forskarutbildningen. Varje lärosäte

skall ha ett anslag för grundutbildning och

forskning, och anslagets storlek skall

differentieras efter vilka nivåer lärosätet har

examinationsrätt för. Motionärerna vill också att

riksdagen skall begära en plan för att bygga upp och

stärka forskningsmiljöerna vid alla landets

högskolor (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Regeringen förklarar i propositionen (s. 27) sin

avsikt att noga följa utvecklingen av forskningen

vid de mindre och medelstora högskolorna och hur

staten kan stödja forskningen vid dessa. Två av de

tre högskolor i denna kategori som hittills har

tilldelats vetenskapsområde (Högskolan i

Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Kalmar) har

själva valt att profilera sin verksamhet inom

forskningen. Malmö högskola tilldelades medicinskt

vetenskapsområde i samband med att den odontologiska

fakulteten överfördes dit från Lunds universitet.

Regeringen har nyligen beslutat direktiv till en

utredning om högskolans styrning (dir. 1999:70).

Utredaren skall bl.a. utvärdera olika modeller som

gör det möjligt för statsmakterna att skapa

incitament för en profilering av forskning och

forskarutbildning samt även modeller för att

fördelning av forskningsmedel i större utsträckning

kan baseras på kvalitetsomdömen. Uppdraget skall

redovisas senast den 31 maj 2000.

Riksdagen fattade vid förra riksmötet beslut om att

regeringen - i stället för som tidigare

Högskoleverket - skall avgöra frågor om att tilldela

en högskola vetenskapsområde, eftersom sådant beslut

bör ses tillsammans med frågan om resurser (prop.

1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98).

Utskottet anser att den principen är riktig och kan

därför inte heller nu ställa sig bakom förslaget om

en kvalificeringstrappa, som bl.a. skulle innebära

en automatisk rätt till ytterligare resurser när en

högskola blivit tilldelad examensrätt för

magisterexamen respektive för doktorsexamen. Det är

endast de lärosäten som blivit tilldelade

vetenskapsområde som också får utdela examina inom

forskarutbildningen. Policyfrågor rörande balansen

mellan bredd och koncentration och den långsiktiga

utvecklingen av forskningsorganisationen bör

behandlas i samband med den kommande

forskningspropositionen. Resursfrågorna hör hemma

vid behandlingen av regeringens budgetförslag.

Reglerna för antagning till forskarutbildning

ändrades genom riksdagens beslut hösten 1997 (prop.

1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU7, rskr. 109).

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet kritiserar

i motionerna 1998/99:Ub12 (yrk. 5) respektive

1998/99:Ub9 (yrk. 1) de nya reglerna. Motionärerna

pekar på att många institutioner inte längre kan

anta nya doktorander, eftersom de inte kan garantera

deras försörjning under hela forskarutbildningen. I

den förstnämnda motionen begärs en snabbutredning om

antagningsbestämmelserna, som enligt motionärerna

har skapat en kris i antagningen till

doktorandstudier inom humaniora och

samhällsvetenskap. Centerpartiet skriver i motion

1998/99:Ub11 att grundtanken i reformen var riktig,

men att en mängd praktiska problem vid genomförandet

kvarstår. Därför bör regeringen låta utvärdera

forskarutbildningen (yrk. 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Högskoleverket fick i mars 1999 regeringens uppdrag

att granska de lokala bestämmelser som antagits av

universitet och högskolor med anledning av reformen

av antagningsreglerna. Uppdraget avrapporterades

redan den 1 juni. Av de intervjuer som

Högskoleverket genomfört framgår att antalet antagna

doktorander har minskat efter reformen. Enligt

rapporten pågår det inom Högskoleverket en mer

omfattande analys av antagningsstatistiken till

forskarutbildningen. Analysen beräknas vara färdig

omkring årsskiftet. I den nyligen framlagda

budgetpropositionen för år 2000 meddelar regeringen

att det av de dialoger som Utbildningsdepartementet

fört med samtliga universitet och högskolor våren

1999 framgår att lärosätena har vidtagit åtgärder

för att effektivisera forskarutbildningen (prop.

1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 118). En samlad

utvärdering av 1998 års reform kan dock enligt

regeringen göras tidigast efter fyra år. Utskottet

delar denna bedömning. Liksom regeringen välkomnar

utskottet också det faktum att Högskoleverket

förbereder ett särskilt program för utvärdering av

forskarutbildningen. Utskottet utgår från att

regeringen återkommer till riksdagen med redovisning

av utfallet av forskarutbildningsreformen.

Centerpartiet hävdar i motion 1998/99:Ub11 att en

stor del av problemen i forskarutbildningen har sin

grund i att den socialdemokratiska regeringen år

1994 avbröt satsningen på omvandling av

utbildningsbidrag för doktorander till

doktorandtjänster. Motionärerna anser att regeringen

snarast bör återuppta och föreslå riksdagen

finansiering av detta program (yrk. 8). Även

Folkpartiet anser, enligt motion 1998/99:Ub9, att

fler doktorandtjänster behöver inrättas (yrk. 7).

Motionärerna reagerar mot att det börjat förekomma

att institutioner skaffar extern finansiering av

doktorandprojekt innan det finns någon doktorand.

Därmed går ett viktigt led i forskarutbildningen

förlorat, nämligen att doktoranden själv formulerar

sin problemställning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Medan doktorandtjänsten innebär anställning, med de

sociala förmåner som följer med anställning, innebär

utbildningsbidrag endast ett månatligt

bidragsbelopp. Utbildningsbidragets belopp

fastställs av statsmakterna, medan lönen vid

doktorandtjänst bestäms efter förhandlingar mellan

arbetsgivare och arbetstagare. För lärosätena kostar

en doktorandtjänst avsevärt mer än ett

utbildningsbidrag. Alltsedan budgetåret 1987/88 har

det skett en successiv omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster i syfte att

öka examinationen i forskarutbildningen genom att

doktoranderna får bättre möjligheter att bedriva

effektiva studier. Vid behandlingen av 1993 års

forskningspolitiska proposition instämde utskottet i

den dåvarande regeringens och flera motionärers

uppfattning att det var angeläget att återstående

utbildningsbidrag skyndsamt omvandlas (prop.

1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Regeringen

föreskrev att utbildningsbidrag inte fick ges till

nya mottagare efter den 30 juni 1993.

I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96

föreslog den nya regeringen att utbildningsbidrag

skulle återinföras som finansieringsform för

doktorander, eftersom det av statsfinansiella skäl

inte var möjligt att tillföra fakultetsanslagen

ytterligare resurser för att tillgodose behovet av

fler studiestöds- tillfällen. Riksdagen godkände

förslaget (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU13,

rskr. 355).

Den reformering av forskarutbildningen som

beslutades hösten 1997 innebär bl.a. att en

doktorand som börjat sin forskarutbildning med

utbildningsbidrag skall erbjudas doktorandtjänst

senast när två år återstår av studierna enligt den

individuella studieplanen. En bestämmelse om detta

har införts i 5 kap. högskoleförordningen (1993:100,

ändr. 1998:1003). Regeringen har också i

regleringsbrev föreskrivit att minst 75 % av de

medel som universitet och högskolor totalt avsätter

för studiefinansiering inom anslagen till forskning

och forskarutbildning skall avse anställningar som

doktorand.

Numera anger regeringen för varje lärosäte med

forskarutbildning examensmål för forskarutbildningen

inom varje vetenskapsområde vid lärosätet. Mål anges

för den närmaste (eller pågående) treårsperioden och

preliminära mål för den därpå följande

treårsperioden. För tiden därefter anges

examensmålen som planeringsförutsättningar. Under

anslagen till forskning och forskarutbildning anges

också vilka belopp som lärosätet minst skall avsätta

till studiefinansiering i forskarutbildningen. Det

är varje lärosätes ansvar att utnyttja anslagen och

bedriva verksamheten på bästa sätt, så att de mål

som statsmakterna har satt upp i olika avseenden

uppnås. Utskottet utgår från att regeringen följer

utvecklingen och delger riksdagen sina bedömningar

samt vid behov lägger fram förslag, bl.a. i fråga om

medel.

I motion 1998/99:Ub9 framhåller Folkpartiet vikten

av att utbildning i forskningsetik blir ett

obligatoriskt inslag i forskarutbildningen (yrk. 9).

Den bör därvid få en ämnesanknuten utformning, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om

tillkännagivande. Förslag om denna sak har lagts

fram av Kommittén om forskningsetik i betänkandet

God sed i forskningen (SOU 1999:4) som har

remissbehandlats och för närvarande bereds inom

Utbildningsdepartementet. Riksdagen bör avvakta

regeringens förslag i frågan.

Jämställdhet inom forskningen

Folkpartiet anser att mycket talar för att det finns

osynliga strukturer i det akademiska systemet som

lägger hinder i vägen för kvinnorna. Därför föreslår

de i motion 1998/99:Ub9 att en genomgång med

genusperspektiv skall göras av de senaste årens

professorstillsättningar där såväl kvinnor som män

varit placerade bland de tre främsta kandidaterna.

Genomgången kan sedan läggas till grund för en

åtgärdsplan för att säkerställa jämställdhet inom

forskningen (yrk. 10).

U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Om vikten av jämställdhet inom forskningen har

utskottet samma uppfattning som motionärerna. Detta

har kommit till uttryck bl.a. i högskolelagens

1 kap. 5 §, där det numera föreskrivs att

jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall

iakttas och främjas (kurs. här) i högskolornas

verksamhet (1992:1434, ändr. 1997:797). Självfallet

är det också angeläget att dolda strukturer som

hindrar jämställdheten blir belysta. Hur det bäst

kan göras är dock snarare en fråga för forskare än

för riksdagen. Från Nationella sekretariatet för

genusforskning har utskottet inhämtat att ett

betydande antal forskare sysslar med frågor om dolda

strukturer som hindrar jämställdheten. Utskottet

anser det mycket viktigt att utvecklingen inom

universitet och högskolor när det gäller

jämställdhet följs upp och utvärderas.

Rekryteringsmål för nyrekryterade professorer har

satts upp för varje lärosäte av regeringen efter det

att riksdagen hösten 1997 godkände principer för

detta (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr.

1997/98:12). Regeringen har också beslutat att det

av lärosätenas årsredovisningar skall framgå vilka

rekryteringsmål de satt upp för andra

lärarkategorier än professorer. Vidare skall

utfallet inom de olika lärarkategorierna redovisas,

och lärosätena skall kommentera väsentliga

avvikelser från målen. Utskottet noterar också att

regeringen i den nyligen framlagda

budgetpropositionen gör bedömningen att arbetet för

en jämställd högskola även fortsättningsvis behöver

stödjas på nationell nivå.

Kristdemokraterna anser att det är av största vikt

att kvinnor och män kan verka på lika villkor vid

universitet och högskolor. I motion 1998/99:Ub10 tar

partiet upp reglerna för anställning som

forskarassistent (yrk. 3). Enligt

högskoleförordningen skall till sådan tjänst i

första hand komma i fråga den som har avlagt

doktorsexamen högst fem år tidigare. Regeringen

skriver i propositionen (s. 32) att tiden bör

förlängas vid ledighet på grund av sjukdom,

tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag

inom fackliga organisationer eller

studentorganisationer eller vid föräldraledighet.

Motionärerna vill att femårsgränsen tas bort.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Frågan om företräde till anställning som

forskarassistent behandlades i riksdagen även vid

förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU7 s. 15 f.).

Utskottet pekade då på att det i den

högskoleförordning som gällde före den 1 juli 1993

fanns en uttrycklig bestämmelse om att femårsgränsen

kunde tänjas bl.a. om den sökande varit

föräldraledig. I nuvarande högskoleförordning finns

inte någon sådan bestämmelse. Utskottet utgår från

att regeringens uttalanden i den nu föreliggande

propositionen innebär att en sökande till

forskarassistenttjänst som avlagt sin doktorsexamen

för mer än fem år sedan kan komma i fråga i första

hand, om hon eller han varit föräldraledig eller

sjuk kortare eller längre tid därefter. Frågan om

det behövs någon annan postdoktoral anställning än

nuvarande tjänst som forskarassistent skall enligt

regeringen utredas ytterligare.

Samverkan mellan universitet och högskolor

och samhället i övrigt

Regeringen anser, till skillnad från Forskning 2000,

att bestämmelsen i högskolelagen om att universitet

och högskolor skall samverka med det omgivande

samhället och informera om sin verksamhet bör

kvarstå oförändrad.

Moderata samlingspartiet tar i detta sammanhang, i

motion 1998/99:Ub12, upp behovet av ett väsentligt

ökat utbyte av forskare mellan universitet och

högskolor och näringslivet. Sveriges

konkurrensförmåga är helt beroende av ett nära och

innovativt samarbete mellan forskning och

företagande. Betydligt fler universitetslärare borde

få möjlighet att arbeta en viss period i arbetslivet

utanför universitetet. Därmed skulle viktig kunskap

och nyttiga erfarenheter med icke traditionella

perspektiv och infallsvinklar kunna tas till vara,

anser motionärerna (yrk. 11).

Folkpartiet lyfter i motion 1998/99:Ub9 fram

förslag från Kommittén om forskningsetik om ökad

andel lekmän i de forskningsetiska kommittéerna,

professionalisering av journalistiken om forskning,

ökat meritvärde för populärvetenskapliga

framställningar och bildande av en ny

intresseorganisation Forskningen och Folket med

uppgift att stimulera kontakten mellan

forskarvärlden och samhället utanför denna (yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Universitet och högskolor har i dag ansvaret för

samverkan med det omgivande samhället. Regeringen

följer lärosätenas arbete med handlingsprogram

avseende denna samverkan och har ålagt dem att

senast den 1 april 2000 redovisa vilka åtgärder som

vidtagits med anledning av handlingsprogrammen. De

regler om rätt till tjänstledighet som finns i t.ex.

tjänstledighetsförordningen (1984:111) och i

gällande kollektivavtal ger lärosätena möjlighet

att, om det finns särskilda skäl, bevilja lärare

tjänstledighet för anställning hos annan

arbetsgivare, t.ex. i näringslivet.

När det gäller förslagen från Kommittén om

forskningsetik bör riksdagen avvakta regeringens

beredning av ärendet.

Det s.k. lärarundantaget, dvs. att lärare och

forskare vid universitet och högskolor - till

skillnad från vad som gäller på arbetsmarknaden i

övrigt - har rätt till de uppfinningar de gör i sin

anställning, diskuteras i propositionen (s. 35 f.).

Regeringen anser det angeläget att så många

uppfinningar som möjligt som härstammar från

forskningen vid universitet och högskolor

exploateras. Enligt regeringens uppfattning bör

lärarundantaget bibehållas. I propositionen

diskuteras ett danskt förslag om att lagreglera en

skyldighet för läraren att informera sitt

universitet om en exploaterbar uppfinning har

gjorts, och en skyldighet för lärosätet att bedöma

uppfinningens tekniska och kommersiella potential.

Enligt det danska förslaget skall universitetet

efter förhandlingar med läraren kunna välja att ta

över rätten till uppfinningen mot ersättning till

forskaren, eller låta forskaren själv exploatera den

mot avtalad ersättning till universitetet.

Regeringen anser en liknande ordning tänkbar i

Sverige, men förordar i stället för lagstiftning att

förhandlingar inleds mellan parterna på

arbetsmarknaden. Det danska lagförslaget skulle

därvid enligt regeringen kunna vara förebild.

Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub9 att

Sverige skall följa den danska modellen och

lagreglera frågan om patentering av

forskningsresultat (yrk. 12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Det danska Folketinget har i slutet av maj 1999

antagit det lagförslag som beskrivs i propositionen.

De intellektuella framsteg som görs genom

forskningen kan göra Sverige rikare. Motivet för

lärarundantaget är att ge lärarna incitament till

att bidra till att forskningsresultaten kommer till

nytta i samhället. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det är angeläget att så många

uppfinningar som möjligt som härstammar från

forskningen vid universitet och högskolor

exploateras. Liksom regeringen anser utskottet att

den forskningspolitiska strategin bör vara att både

betona universitetens ansvar gentemot forskarna när

det gäller rådgivning och stöd i fråga om

patentering av forskningsresultat och forskarnas

ansvar att på olika sätt medverka till

nyttiggörandet av forskningsresultaten. Opinionen

bland lärarna och forskarna när det gäller

lagregleringen är inte entydig. Det ligger i linje

med svensk tradition att, när det gäller frågor om

relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare, i

första hand lita till förhandlingar mellan parterna.

Utskottet anser därför liksom regeringen att den

vägen skall prövas snarare än lagstiftning.

Sedan länge gäller som princip att universitet och

högskolor skall begära full kostnadstäckning när de

åtar sig uppdrag eller genomför projekt som

finansieras av externa instanser. Vad som skall

anses ingå i full kostnadstäckning har dock varit

ett återkommande diskussionsämne. Framför allt

gäller detta i vilken utsträckning som externa

finansiärer skall vara med och finansiera gemensamma

och indirekta kostnader, t.ex. för infrastruktur som

bibliotek, administration, gemensam service och

utrustning. Regeringen konstaterar i propositionen

att full kostnadstäckning fortfarande inte tillämpas

av alla aktörer, varför alla lärosäten inte får alla

sina kostnader täckta. Universitet och högskolor

behöver enligt regeringen vidareutveckla den

ekonomiska redovisningen. Regeringen avser att ge

Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att efter

samråd med Högskoleverket utveckla en modell för

beräkning av full kostnadstäckning.

Forskning 2000 har särskilt tagit upp frågan om

lärosätenas kostnader för långsiktig

kunskapsutveckling. Det är ju förekomsten av sådan

kunskapsutveckling som bildar grunden för att

universitet och högskolor är lämpliga som utförare

av forskning även för externa beställare eller

finansiärer. Regeringen skriver i propositionen att

det bör undersökas om och på vilket sätt som viss

ersättning för lärosätets egna kompetensutveckling

kan ingå i en utvecklad modell för full

kostnadstäckning.

Kristdemokraterna framför i motion 1998/99:Ub10

uppfattningen att universitet och högskolor skall

vara basfinansierade av staten för att utföra

forskning i samhällets tjänst (yrk. 8). Det är då

enligt motionärerna orimligt att lärosätena tar ut

ersättning för en del av baskostnaderna - till vilka

kompetenshöjning av personalen skall räknas - en

gång till av externa finansiärer. Motionärerna anser

också att full kostnadstäckning skall avse reella

merkostnader och inte bör tas ut med en fastställd

procentsats för alla projekt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen föreslagit om en modell för beräkning

av full kostnadstäckning och att motionsyrkandet

avslås.

Det aviserade uppdraget till ESV gavs i maj och

skall redovisas till regeringen senast den 15

december 1999. I uppdraget skriver regeringen bl.a.

att villkor och kostnader varierar mellan

ämnesområden, mellan lärosäten och bland

finansiärer.

Regeringens förslag innebär att frågan huruvida

viss ersättning för kompetensutveckling skall ingå i

underlaget för beräkning av full kostnadstäckning

skall undersökas ytterligare. Att analysera detta

ingår också i uppdraget till ESV. Innan det har

skett är det olämpligt att riksdagen tar ställning i

den frågan.

Forskningsstiftelserna

De sju stiftelser som staten under åren 1993 och

1994 bildade med medel från de avvecklade

löntagarfonderna för att främja forskning och

därtill anknytande verksamhet har varit föremål för

livlig diskussion. Efter förslag hösten 1996

godkände riksdagen som riktlinje att regeringen

skulle utse ledamöterna i stiftelsernas styrelser

(prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). Regeringen

har därefter tillsatt styrelser för de olika

stiftelserna. I dessa ingår under den nu pågående

perioden såväl forskare som företrädare för

forskningsråd och statliga myndigheter,

representanter för näringslivet, företrädare för

intresseorganisationer samt riksdagsledamöter.

Forskning 2000 lade i sitt betänkande fram förslaget

att samtliga sådana styrelser skulle vara

parlamentariskt sammansatta av företrädare för

riksdagspartierna, i proportion till partiernas

mandattal i riksdagen. På denna punkt var

utredningen oenig; företrädarna för de fyra

borgerliga partierna reserverade sig.

Regeringen redovisar i propositionen sin

inställning i denna fråga. Enligt regeringen bör

förslaget från Forskning 2000 inte genomföras. En

styrelse utan forskare bör enligt regeringens

uppfattning inte göra prioriteringar och fatta

beslut som rör tilldelning av anslag till enskilda

forskningsprogram eller forskningsprojekt. Om

styrelserna enbart skulle bestå av politiker skulle

de bli starkt beroende av att ha beredningsorgan där

forskningskompetensen finns företrädd. Styrelserna

skulle likväl ha det formella ansvaret för beslut

om forskningsanslag som de, enligt regeringen, inte

rimligen kan bedöma till fullo. Regeringen anser det

väsentligt att forskningsstiftelsernas styrelser

även i fortsättningen har en stark representation av

forskare som garanterar vetenskaplig kvalitet och

trovärdighet. Det finns enligt regeringens

uppfattning inte tillräckligt starka skäl för att

införa en särskild procedur - som det finns för att

välja forskarrepresentanter i forskningsråden - för

att utse forskare som skall ingå i

stiftelsestyrelserna. Styrelserna bör fortsätta att

ha en allsidig sammansättning, som medger insyn för

och en dialog mellan andra än enbart forskare och

politiker. För närvarande är flera företrädare för

forskningsråd och andra statliga

forskningsfinansiärer också ledamöter i

forskningsstiftelsernas styrelser. Även om denna

ordning har varit funktionell i inledningsskedet,

när stiftelserna etablerade sig i forskningssystemet

och dessutom fick överta vissa forskningssatsningar

från statliga finansiärer, anser regeringen att den

skapar en jävsproblematik. Regeringens ambition är

att begränsa denna typ av utnämningar så långt som

möjligt.

Moderata samlingspartiet framför i motion

1998/99:Ub12 - liksom vid föregående riksmöte - sin

uppfattning att forskningsstiftelserna bör återfå

den från regeringen fristående ställning som de fick

vid inrättandet (yrk. 8). Stiftelserna bör enligt

motionärerna frikopplas från politisk inblandning

och politiska hänsynstaganden. Den statliga

forskningspolitiken skall formas oberoende av

forskningsstiftelsernas verksamhet, heter det i

motionen. Att ett antal rektorer och

huvudsekreterare i forskningsråden samtidigt ingår i

forskningsstiftelsernas styrelser kritiseras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

De stora resurser som forskningsstiftelserna

förfogar över gör det enligt utskottets mening

orimligt att bortse från dem när den statliga

forskningspolitiken utformas. Som framgått i det

föregående avser regeringen att undvika den s.k.

korsrepresentation som motionärerna kritiserar.

Utskottet är inte berett att förorda en återgång

till den ställning för stiftelserna som gällde före

1997.

Myndighetsstrukturen för finansiering av

forskning

Staten finansierar forskning dels genom anslag inom

utgiftsområde 16 till universitet och högskolor samt

forskningsråd under Utbildningsdepartementet, dels

genom att myndigheter under andra departement, s.k.

sektorsorgan, fördelar medel till forskning under

anslag inom respektive utgiftsområde. Även denna

s.k. sektorsforskning utförs till helt övervägande

del vid universitet och högskolor. Det har länge

varit en grundläggande princip för svensk

forskningspolitik att forskning som motiveras

utifrån en viss samhällssektors behov av kunskap för

att främja dess utveckling, också skall finansieras

av denna sektor. Därav följer bl.a. att behoven av

forskning för sektorns behov vägs mot andra behov

inom samma sektor. En följd av

sektorsansvarsprincipen är att antalet organ som

fördelar statliga medel till forskning är ganska

stort.

Förslaget från Forskning 2000 innehöll bl.a. en

radikal förändring av myndighetsstrukturen för

finansiering av forskning. I stället för de

nuvarande fyra forskningsråden under

Utbildningsdepartementet och åtta angivna

sektorsorgan föreslog utredningen att fyra nya

forskningsråd skulle inrättas och få ansvar för

medel motsvarande dagens forskningsrådsanslag samt

huvuddelen av sektorsforskningsanslagen. Majoriteten

i de nya forskningsråden skulle, liksom i de

nuvarande råden under Utbildningsdepartementet,

utgöras av forskare, utsedda genom val inom

forskarsamhället. Forskning 2000 föreslog också att

alla statliga myndigheter skulle få ansvar för och

finansiera forskning och utvecklingsarbete (FoU) som

behövs för den egna verksamheten. Enligt utredningen

måste det inom Regeringskansliet och myndigheterna

finnas beställarkompetens för FoU-frågor.

Regeringen, som finner det naturligt att

organisationen för forskningsfinansiering kan behöva

omprövas utifrån gjorda erfarenheter och nya krav

och förutsättningar, är inte beredd att nu lägga

fram förslag om den närmare utformningen av en ny

myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. En

utredning inom Regeringskansliet, med anlitande av

extern expertis, aviseras i propositionen.

Utredningsuppdraget skall omfatta att lämna förslag

i fråga om vilka myndigheter med

forskningsfinansierande uppgifter som skall finnas

och att precisera ansvarsområdet för var och en av

dessa. Som utgångspunkter för förslagen anges

följande.

· De medel som avsätts för forskning måste fördelas

med utgångspunkt i krav på hög inomvetenskaplig

kvalitet.

·

· De medel som avsätts för forskning till stöd för

verksamheten inom ett visst samhällsområde måste

fördelas även med utgångspunkt i relevansen för

området.

·

· Samspelet mellan olika slag av forskning liksom

mellan forskning och samhälle måste utvecklas.

·

· Ansvarsförhållandena mellan olika myndigheter

måste vara tydliga.

·

· Det måste finnas adekvata former för att ge stöd

till tvärvetenskaplig forskning.

·

· Arbetet med att fördela forskningsresurser måste

bedrivas effektivt.

·

Utredningsarbetet skall bedrivas så att regeringen

kan presentera förslag till riksdagen i nästa

forskningspolitiska proposition.

Tre partier tar i sina motioner upp

myndighetsstrukturen.

Kristdemokraterna understryker i motion

1998/99:Ub10 vikten av en balans mellan forskning

med hög inomvetenskaplig kvalitet och forskning inom

ett visst samhällsområde vid medelstilldelning (yrk.

5). Detta bör enligt motionärerna övervägas när den

nya myndighetsstrukturen diskuteras. Centerpartiet

anser enligt motion 1998/99:Ub11 att

myndighetsstrukturen bör göras enklare, samt att

finansiering av den tvärvetenskapliga forskningen

måste tryggas (yrk. 5). Folkpartiet pläderar i

motion 1998/99:Ub9 för parlamentarisk medverkan i

utredningen (yrk. 13).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Det aviserade utredningsuppdraget har nu givits.

Det skall avslutas senast den 1 november 1999. Ett

uttalande av riksdagen i oktober om parlamentarisk

medverkan skulle fördröja arbetet.

Kristdemokraternas och Centerpartiets yrkanden är

enligt utskottets mening tillgodosedda med vad

regeringen redovisat om utgångspunkter för

utredningen. Det kan enligt utskottets mening inte

komma i fråga att eftersätta kravet på vetenskaplig

kvalitet.

Resurser för internationellt

forskningssamarbete

Som framgått i det föregående anser regeringen att

resurser för deltagande i internationellt

forskningssamarbete bör anvisas inom ramen för

anslagen till huvudansvariga myndigheter - varmed

förstås berörda forskningsråd - för att möjliggöra

en avvägning mellan kostnaderna för nationella och

internationella åtaganden. Regeringen aviserar

förslag i budgetpropositionen för år 2000 om hur

tidigare beslutade besparingar skall genomföras för

att medge fortsatt finansiering av bl.a. medlemskap

i den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1998/99:Ub12 ett tillkännagivande om att det

internationella forskningssamarbetet bör stärkas

(yrk. 10). Moderaterna förordar att regeringen gör

en analys av hur Sveriges internationella

forskningssamarbete kan utvecklas och stärkas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Budgetpropositionen för år 2000 lades fram för kort

tid sedan och kommer att behandlas av riksdagen

senare denna höst. Utskottet har i det föregående

tillstyrkt regeringens förslag om statens uppgifter

i fråga om forskning och utvecklingsarbete, i vilka

det skall ingå att ge förutsättningar för deltagande

i internationellt forskningssamarbete. Riksdagen bör

utgå från att regeringen genomför de analyser som

behövs som underlag för budgetförslag och andra

förslag för att realisera statens uppgifter på

forskningsområdet.

Övriga frågor

Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub11 att

det behövs en samlad bild av hur offentliga medel

för forskning används. Därför vill motionärerna att

man prövar en ordning med en samlad

forskningsbudget, där all offentlig

forskningsfinansiering redovisas (yrk. 6).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Möjligheterna att göra en sådan samlad redovisning

som motionärerna önskar hänger samman med frågan om

myndighetsorganisationen, som nu är under

ytterligare beredning. Om man skall realisera

förslaget från Forskning 2000 att alla statliga

myndigheter själva skall beställa och finansiera den

forskning de behöver för den verksamhet de ansvarar

för, blir det fråga om beslut hos ett stort antal

skilda myndigheter om hur de skall disponera sina

anslag. Detta förslag från utredningen innebär att

det inte skall vara beslut på statsmaktsnivå om

sådana forskningsmedel. Den redovisning som

motionärerna vill ha skulle således endast kunna ges

i efterhand, grundad på t.ex. myndigheternas

årsredovisningar.

Centerpartiet framför i samma motion förslaget att

beredningen av nästa forskningspolitiska proposition

skall innefatta att regeringen inbjuder såväl de

politiska partierna som forskningsintressenterna

till överläggningar (yrk. 9).

Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub9 ett antal

tillkännagivanden till regeringen inför arbetet med

den kommande forskningspolitiska propositionen. I de

forskarkonferenser som regeringen aviserat att den

tänker genomföra som ett led i förberedelserna bör

också företrädare för de politiska partierna kallas

att delta (yrk. 2). Också forskningens infrastruktur

bör bli föremål för analys (yrk. 3). Frågan om hur

grundutbildningen skall kunna knytas närmare

forskningen och forskningsprocessen måste behandlas

(yrk. 4). Finansieringen av tvärvetenskaplig

forskning måste tryggas, anser motionärerna och

pekar på att det i remissyttrandena över förslagen

från Forskning 2000 finns förslag om hur det skulle

kunna åstadkommas (yrk. 5). Det bör också i

fortsättningen avsättas särskilda medel för

genusforskning, samtidigt som genusperspektivet

integreras i de olika forskningsrådens verksamhet

(yrk. 11). I Kanada har man hittat vägar till

ekonomisk tillväxt, synliggörande av forskning och

minskad brain drain. Sådana erfarenheter bör tas

till vara för att Sverige skall kunna utveckla sin

ställning som kunskapsnation (yrk. 14).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om tillkännagivanden.

Regeringen har i den nu framlagda propositionen

redovisat sin avsikt att i många olika former skaffa

sig ett brett underlag för den forskningspolitiska

proposition som aviserats till år 2000. Det finns

inte anledning för riksdagen att detaljerat styra

vilka som skall delta i t.ex. forskarkonferenser.

Till den stora konferens om forskningens vägval, som

nämnts i det föregående, har bl.a. företrädare för

de politiska partierna inbjudits. Utskottet utgår

från att regeringen i sin beredning tar till sig

bl.a. de synpunkter som remissinstanserna fört fram

i yttrandena över förslagen från Forskning 2000.

Regeringens förslag bör avvaktas, innan riksdagen

tar ställning i de frågor som nämns i yrkandena från

Folkpartiet. I den nyligen framlagda

budgetpropositionen har regeringen förklarat att det

är angeläget att forskningsrådens samverkan kring

tvärvetenskap utvecklas och fördjupas, och att detta

arbete bör ges hög prioritet (prop. 1999/2000:1

utg.omr. 16 s. 212).

I anslutning till vad regeringen skriver om

kunskapsstrategier säger Folkpartiet i motion

1998/99:Ub9 att man i ökad utsträckning bör satsa på

gemensamma strimmor i yrkesutbildningar för olika

yrken där yrkesutövarna skall samarbeta med

varandra, t.ex. yrken inom socialtjänsten och hälso-

och sjukvården (yrk. 8).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen har inte anledning att föregripa

bedömningarna från olika myndigheter och andra

organ, som enligt propositionen skall få i uppdrag

att utarbeta kunskapsstrategier.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behovet av en samlad och

långsiktig strategi för svensk forskning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 1 och

1998/99:

Ub12 yrkande 1,

res. 1 (m, kd)

2. beträffande kunskapsmiljöns strategiska

betydelse

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub12 yrkande 2

res. 2 (m) - delvis

3. beträffande statens uppgifter inom

forskningsområdet

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande

2, 1998/99:Ub11 yrkande 1 och 1998/99:Ub12

yrkande 3 godkänner vad regeringen föreslagit,

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

res. 4 (c) - delvis

4. beträffande forskningens frihet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub11 yrkande 2,

res. 4 (c) - delvis

5. beträffande principer för ökade

resurser för grundforskning och

forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande

6 och 1998/99:Ub12 yrkandena 4 och 9 godkänner

vad regeringen föreslagit,

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

6. beträffande lärosätenas möjligheter att

bedriva forskning och forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub10 yrkandena 4 och

7, 1998/99:Ub11 yrkandena 3 och 4 samt

1998/99:Ub12 yrkandena 6 och 7,

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

res. 4 (c) - delvis

7. beträffande reglerna för antagning till

forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 1,

1998/99: Ub11 yrkande 7 och 1998/99:Ub12 yrkande

5,

res. 2 (m) - delvis

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

8. beträffande doktorandtjänster

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 7 och

1998/99: Ub11 yrkande 8,

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

9. beträffande utbildning i

forskningsetik

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 9,

res. 5 (fp) - delvis

10. beträffande jämställdhet inom

forskningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 10,

11. beträffande anställning som

forskarassistent

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub10 yrkande 3,

res. 3 (kd) - delvis

12. beträffande samverkan mellan högskolan

och samhället i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 6 och

1998/99: Ub12 yrkande 11,

res. 2 (m) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

13. beträffande patentering av

forskningsresultat

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 12,

res. 5 (fp) - delvis

14. beträffande modell för beräkning av

full kostnadstäckning

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub10 yrkande 8

godkänner vad regeringen föreslagit,

res. 3 (kd) - delvis

15. beträffande forskningsstiftelserna

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub12 yrkande 8,

res. 2 (m) - delvis

16. beträffande översyn av

myndighetsstrukturen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub9 yrkande 13,

1998/99: Ub10 yrkande 5 och 1998/99:Ub11 yrkande

5,

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

17. beträffande internationellt

forskningssamarbete

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub12 yrkande 10,

res. 2 (m) - delvis

18. beträffande samlad forskningsbudget

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub11 yrkande 6,

res. 4 (c) - delvis

19. beträffande nästa forskningspolitiska

proposition

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkandena 2, 3, 4,

5, 11 och 14 och motion 1998/99:Ub11 yrkande 9,

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

20. beträffande gemensamma strimmor i

yrkesutbildningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub9 yrkande 8.

res. 5 (fp) - delvis

Stockholm den 12 oktober 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Yvonne

Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund

Panke (s), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson

(s), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),

Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude

(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Nalin

Pekgul (s) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Reservationer

1. Behovet av en samlad och långsiktig

strategi för svensk forskning (mom. 1) (m,

kd)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd) och Per Bill (m) anför:

Vi beklagar att regeringen har valt att stycka upp

hela forskningsområdet i delar, och nu bara ta upp

en del av dessa. De stora utmaningar som svensk

forskning och dess avnämare i dag möter gör det helt

nödvändigt med en samlad och långsiktig strategi för

forskningen som helhet. Den måste vara inriktad på

uthållig tillväxt och koppla samman näringslivets

behov av tillämpad eller nyttodriven forskning med

lärosätenas fria, nyfikenhetsdrivna och

grundläggande forskning.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 1 bort hemställa

1. beträffande behovet av en samlad och

långsiktig strategi för svensk forskning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub10

yrkande 1 och 1998/99:Ub12 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. Kunskapsmiljöns strategiska betydelse,

m.m. (mom. 2, 3, 5, 6, 7, 12, 15 och 17)

(m)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Per Bill (m) anför:

Vi vill än en gång understryka att utbildnings- och

forskningssystemen aldrig kan ses isolerade från

resten av samhället. Kunskapsmiljön, som hänger

samman bl.a. med företagsklimat och skatter,

lönebildning och arbetsmarknadsregleringar och

själva synen på kunskap, ansvarstagande och

individuell utveckling, har strategisk betydelse.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub12 yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

När det gäller statens uppgifter inom

forskningsområdet vill vi markera flera saker som vi

saknar i propositionen. Staten skall respektera de

akademiska lärosätenas förmåga att fritt söka ny

kunskap och därför garantera dem självständighet. De

statliga medel som tillförsäkras forskningen måste

fördelas på sådant sätt att de kan användas så

effektivt som möjligt. Utvecklingen mot att

forskningsstiftelserna inkorporeras i den statliga

beslutsapparaten måste brytas. Riksdagen måste ta

ett övergripande ansvar för att prioritera och

stärka det internationella forskningssamarbetet. Att

prioritera mellan nationella och internationella

forskningsresurser bör ligga på den nationella

politiska nivån, inte överlåtas på den berörda

myndigheten. Statsmakterna skall uppmuntra att

kunnande korsas mellan olika forsknings- och

samhällsfält. Det behövs en långsiktig strategi för

att kunna utnyttja informationsteknikens alla

möjligheter. Det gäller både utbyggnad av

infrastruktur och etablering av ett omfattande och

långsiktigt samarbete mellan akademi och näringsliv.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub12 yrkande 3 och med anledning av

regeringens förslag som sin mening ge regeringen

till känna.

Vi anser att det regeringen skriver om principer

för ökade resurser för grundforskning och

forskarutbildning är otillräckligt. Som framgår av

vårt budgetförslag, som behandlas i ett annat

betänkande, vill vi genomföra en successiv

resursförstärkning av de nya universitetens

forskning och forskarutbildning och säkerställa att

utvecklingen av Umeå och Linköpings universitet, som

ännu befinner sig under uppbyggnad, inte avbryts.

Risken för att våra främsta begåvningar inom

forskarvärlden lämnar landet för gott måste

motverkas. Därför krävs ett antal åtgärder, som

beskrivs i vår motion, för att finansiera

spetsforskning. Vad vi här har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena 4 och

9 som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringens modell för att fördela resurser

stimulerar enligt vår uppfattning inte alls den

profilering, som vi anser vara viktig för

lärosätenas möjligheter att bedriva forskning och

forskarutbildning av god kvalitet. Ett

forskarcentrum vid varje mindre och medelstor

högskola med inriktning på en vald profil skulle

kunna verka kvalitetsfrämjande och öka högskolornas

attraktionskraft gentemot en bred omgivning.

Resurser till forskarutbildning skall enligt vår

mening koncentreras, så att hög kvalitet kan

garanteras. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena 6 och 7

som sin mening ge regeringen till känna.

En snabbutredning om de nya reglerna för antagning

till forskarutbildning är nödvändig. Krisen för

humaniora och samhällsvetenskap som följde på

beslutet om ändrade finansieringskrav är uppenbar

och måste snabbt åtgärdas. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 5 som sin

mening ge regeringen till känna.

När det gäller samverkan mellan högskolan och

samhället i övrigt anser vi att ett väsentligt ökat

utbyte av forskare mellan universitet och högskolor

och näringslivet måste eftersträvas. Betydligt fler

universitetslärare än hittills borde få möjlighet

att arbeta en viss period i arbetslivet utanför

universitetet. Vad vi här har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 11 som

sin mening ge regeringen till känna.

Forskningsstiftelserna skall enligt vår mening stå

fria från staten. De bör återfå den ställning de

hade från början, så att de på ett avgörande sätt

kan bidra till att skapa nya forskningsmiljöer och

stödja strategiska forskningsprojekt. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Det är anmärkningsvärt att regeringen är så

avvisande och passiv när det gäller Sveriges

internationella forskningssamarbete, som för ett

litet land som Sverige är så betydelsefullt. Vi

förordar att regeringen gör en analys av hur detta

samarbete kan utvecklas och stärkas. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 2, 3, 5, 6, 7, 12, 15 och 17 bort

hemställa

2. beträffande kunskapsmiljöns

strategiska betydelse

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. beträffande statens uppgifter inom

forskningsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 3,

med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 2 och

1998/99:Ub11 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande principer för ökade

resurser för grundforskning och

forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena

4 och 9, med anledning av regeringens förslag

och med avslag på motion 1998/99:Ub10 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. beträffande lärosätenas möjligheter att

bedriva forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkandena

6 och 7 och med avslag på motionerna

1998/99:Ub10 yrkandena 4 och 7 och 1998/99:Ub11

yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande reglerna för antagning till

forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 5,

med anledning av motion 1998/99:Ub9 yrkande 1

och med avslag på motion 1998/99:Ub11 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

12. beträffande samverkan mellan högskolan

och samhället i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 11

och med avslag på motion 1998/99:Ub9 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

15. beträffande forskningsstiftelserna

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande internationellt

forskningssamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub12 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. Statens uppgifter inom

forskningsområdet, m.m. (mom. 3, 5, 6, 11

och 14) (kd)

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

I samband med statens uppgifter inom

forskningsområdet bör riksdagen markera vikten av

att grundforskningen skall ske utifrån

inomvetenskapliga bedömningar, och att statens

ansvar när det gäller den tillämpade forskningen i

första hand är att utifrån övergripande politiska

mål bedöma på vilka områden forskningsbehoven finns.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub10 yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

En av principerna för ökade resurser för

grundforskning och forskarutbildning bör enligt vår

mening vara att staten skall ta ett särskilt ansvar

för att uppvärdera och stärka den humanistiska

forskningen. Humaniora lockar mer sällan till

ekonomisk samverkan med näringslivet men humanistisk

utbildning och forskning är omistlig för vårt lands

välfärd och välbefinnande i djupare mening. Vi anser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10

yrkande 6 bör som sin mening ge regeringen till

känna vad vi här har anfört.

Förutsättningarna för lärosätena att bedriva

forskning och forskarutbildning varierar. Alla

lärosäten har sin del i mångfalden, men alla skall

inte syssla med allt. Regeringen bör initiera en

utredning om hur balansen mellan bredd och

koncentration i den ämnesmässiga inriktningen kan

upprätthållas inom landet. De lärosäten som har

tilldelats vetenskapsområde måste också få bedriva

forskarutbildning. Det är dock inte självklart att

alla lärosäten som bedriver forskning också skall ge

forskarutbildning. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10

yrkandena 4 och 7 som sin mening ge regeringen till

känna.

Enligt vår mening bör femårsgränsen vid anställning

som forskarassistent tas bort. Det är viktigt dels

för att män och kvinnor skall kunna verka på lika

villkor vid universitet och högskolor, dels därför

att det är en fördel att den nyblivne forskaren har

tid för arbetslivserfarenheter och fältförankring,

som gör honom eller henne bättre rustad att sedan gå

in i forskningen inom ramen för den traditionella

organisationen. Det vi nu har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 3 som

sin mening ge regeringen till känna.

När en ny modell för beräkning av full

kostnadstäckning utarbetas måste man finna en

lösning på frågan hur ersättning för

kompetensutveckling skall kunna garanteras. Vi anser

att lärosätet har ansvaret för kompetenshöjningen av

sin personal, och kostnaderna bör därmed täckas av

reguljära fakultetsanslag. Det är då orimligt att

berörda institutioner dessutom skall få täckning för

sådana kostnader av externa finansiärer. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 3, 5, 6, 11 och 14 bort hemställa

3. beträffande statens uppgifter inom

forskningsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 2,

med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub11 yrkande 1 och

1998/99:Ub12 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande principer för ökade

resurser för grundforskning och

forskarutbildningR>

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 6,

med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1998/99:Ub12 yrkandena 4 och 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. beträffande lärosätenas möjligheter att

bedriva forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkandena

4 och 7 och med avslag på motionerna

1998/99:Ub11 yrkandena 3 och 4 och 1998/99:Ub12

yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande anställning som

forskarassistent

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

14. beträffande modell för beräkning av

full kostnadstäckning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub10 yrkande 8

och med anledning av regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. Statens uppgifter inom

forskningsområdet, m.m. (mom. 3, 4, 6, 7,

8, 16, 18 och 19) (c)

Sofia Jonsson (c) anför:

I statens uppgifter inom forskningsområdet bör

enligt vår mening, utöver det som regeringen

förslagit, ingå att främja gränsöverskridande

perspektiv och tvärvetenskaplig forskning. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11

yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och

med avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 2 och

1998/99:Ub12 yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

Jag anser att forskningens frihet riskerar att

påverkas av den förändrade ledningsorganisationen

vid universitet och högskolor. Regeringen bör

uppmärksamma svårigheterna för den enskilde

forskaren att hävda sin frihet gentemot högskolans

styrelse, när makten flyttas från de kollegialt

utnämnda fakultetsnämnderna. Vad jag här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Lärosätenas möjligheter att bedriva forskning och

forskarutbildning skulle enligt min mening främjas

av införandet av en kvalificeringstrappa i enlighet

med Centerpartiets förslag. Det innebär att varje

lärosäte skall få ett samlat anslag för

grundutbildning och forskning. Mindre och medelstora

högskolor skall kunna ansöka om examensrättigheter

på allt högre nivåer. Prövningen av

examensrättigheter skall ske efter klara kriterier.

För varje steg i kvalificeringstrappan bör lärosätet

få ökade resurser för forskning. Det finns vidare

skäl att nu lägga fast en plan för att bygga upp och

stärka forskningsmiljöerna vid alla landets

högskolor. Vad jag här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkandena 3 och 4

som sin mening ge regeringen till känna.

Reformen av forskarutbildningen med nya regler för

antagning byggde på en riktig grundtanke, men det

kvarstår en mängd praktiska problem med

genomförandet, i form av faktiska anställningsstopp

vid många lärosäten. Inför den kommande

forskningspolitiska propositionen bör regeringen

låta utvärdera forskarutbildningen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Till stor del har problemen i forskarutbildningen

att göra med den avbrutna satsningen på omvandling

av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Regeringen bör snarast återuppta och föreslå

riksdagen finansiering av detta program. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Det är tydligt att det krävs ytterligare

överväganden inför ett beslut om en förändrad

myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. Som

utgångspunkter för den aviserade översynen bör

regeringen bl.a. ha att strukturen skall bli enklare

och att finansieringen av tvärvetenskaplig forskning

måste tryggas. Vad jag nu har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna.

Oavsett hur myndighetsstrukturen ser ut i framtiden

behövs det överskådlighet. Jag anser att man bör

pröva en ordning där all offentlig

forskningsfinansiering redovisas i en samlad

forskningsbudget. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1998/99:Ub11 yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

Forskningspolitiken bör enligt min mening förankras

bland alla riksdagens partier. I beredningsarbetet

inför nästa forskningspolitiska proposition bör

regeringen bjuda in såväl de politiska partierna som

forskningsintressenterna till överläggningar.

Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub11

yrkande 9 som sin mening ge regeringen detta till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 3, 4, 6, 7, 8, 16, 18 och 19 bort

hemställa

3. beträffande statens uppgifter inom

forskningsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 1,

med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub10 yrkande 2 och

1998/99:Ub12 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. beträffande forskningens frihet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. beträffande lärosätenas möjligheter att

bedriva forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkandena

3 och 4 och med avslag på motionerna

1998/99:Ub10 yrkandena 4 och 7 samt 1998/99:Ub12

yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande reglerna för antagning till

forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 7

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub9 yrkande

1 och 1998/99:Ub12 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande doktorandtjänster

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 8

och med anledning av motion 1998/99:Ub9 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

16. beträffande översyn av

myndighetsstrukturen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub9 yrkande

13 och 1998/99:Ub10 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande samlad forskningsbudget

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

19. beträffande nästa forskningspolitiska

proposition

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub11 yrkande 9

och med avslag på motion 1998/99:Ub9 yrkandena

2, 3, 4, 5, 11 och 14

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Reglerna för antagning till

forskarutbildning, m.m. (mom. 7, 8, 9, 12,

13, 16, 19 och 20) (fp)

Ulf Nilsson (fp) anför:

De nya reglerna för antagning till forskarutbildning

har drabbat främst humaniora men även

samhällsvetenskap. Enligt min mening skall

doktorander kunna arbeta med sin avhandling även

utan att ha en finansiering klar i förväg. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande

1 som sin mening ge regeringen till känna.

Ett viktigt led i forskarutbildningen är att

doktoranden efter formulering av problemställning

själv går igenom tillgänglig litteratur på området

för att därefter välja metodik för projektets

genomförande. För att undvika att projekt formuleras

och externa medel anskaffas innan det finns en

doktorand som skall utföra forskningen behöver fler

doktorandtjänster inrättas. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna.

Behovet av utbildning i forskningsetik är så

uppenbart att riksdagen redan nu bör ta ställning

för att sådan utbildning skall vara obligatorisk i

all forskarutbildning och bör ges en ämnesanknuten

utformning. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub9 yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

Flera förslag som framförts av Kommittén om

forskningsetik ligger i linje med strävan att

förbättra samverkan mellan högskolan och det

omgivande samhället. Det gäller ökad andel lekmän i

de forskningsetiska kommittéerna, ökad

professionalisering av journalistiken, större

satsning på populärvetenskap, bl.a. genom att

tillmäta populärvetenskapliga framställningar högre

meritvärde, samt bildandet av en ny

intresseorganisation Forskningen och Folket. Jag

anser att dessa förslag bör förverkligas. Vad jag

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub9 yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

Enligt min mening borde regeringen lägga fram ett

lagförslag om patentering av forskningsresultat.

Den nyligen antagna lagen i Danmark är ett exempel

värt att följa. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99: Ub9 yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna.

Den översyn av myndighetsstrukturen för

forskningsfinansiering som nu skall genomföras är så

viktig att den bör bli föremål för parlamentarisk

medverkan. Riksdagen bör enligt min mening med

bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 13 som sin

mening ge regeringen detta till känna.

Till de konferenser som skall anordnas inför

beredningen av nästa forskningspolitiska proposition

bör även företrädare för de politiska partierna

kallas. Också forskningens infrastruktur måste bli

föremål för analys och basresurserna för forskning

vid universitet och högskolor måste öka. Frågan om

hur grundutbildningen skall kunna knytas närmare

forskningen och forskningsprocessen måste behandlas.

Finansieringen av den tvärvetenskapliga forskningen

måste tryggas. Det bör också i fortsättningen

avsättas särskilda medel för genusforskning,

samtidigt som genusperspektivet skall integreras i

de olika forskningsrådens verksamhet. Regeringen bör

inför den kommande forskningspolitiska propositionen

ta vara på erfarenheter från andra länder, t.ex.

Kanada, för att Sverige skall kunna utveckla sin

ställning som kunskapsnation. Vad jag här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9

yrkandena 2, 3, 4, 5, 11 och 14 som sin mening ge

regeringen till känna.

I samband med att olika myndigheter och andra organ

skall ta fram s.k. kunskapsstrategier vill jag

påtala att man i ökad utsträckning bör satsa på

gemensamma strimmor i utbildningen för yrken där

yrkesutövarna framdeles skall samarbeta. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande

8 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 7, 8, 9, 12, 13, 16, 19 och 20 bort

hemställa

7. beträffande reglerna för antagning till

forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 1,

med anledning av motion 1998/99:Ub12 yrkande 5

och med avslag på motion 1998/99:Ub11 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

8. beträffande doktorandtjänster

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 7

och med anledning av motion 1998/99:Ub11 yrkande

8 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

9. beträffande utbildning i

forskningsetik

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

12. beträffande samverkan mellan högskolan

och samhället i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 6

och med avslag på motion 1998/99:Ub12 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. beträffande patentering av

forskningsresultat

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

16. beträffande översyn av

myndighetsstrukturen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 13,

med anledning av motion 1998/99:Ub11 yrkande 5

och med avslag på motion 1998/99:Ub10 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

19. beträffande nästa forskningspolitiska

proposition

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkandena

2, 3, 4, 5, 11 och 14 och med anledning av

motion 1998/99:Ub11 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande gemensamma strimmor i

yrkesutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub9 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts.