Bet. 1999/2000:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU05

Vissa regeländringar på skolområdet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

1998/99:110 Vissa skolfrågor och 19 motionsyrkanden

i anslutning till denna. Utskottet tillstyrker

samtliga förslag i propositionen och avstyrker

motionsyrkandena.

Regeringens förslag innebär att skollagen

förtydligas när det gäller individuella program i

gymnasieskolan. Vidare skall det vara möjligt att

söka till ett programinriktat individuellt program.

Komvux skall kunna anordna kurser inom det estetiska

området samt i idrott och hälsa, men kurserna

Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A skall

inte utgöra kärnämnen och inte kunna ingå i

slutbetyg från komvux. Skolverket skall besluta om

statlig tillsyn och statsbidrag till kompletterande

utbildningar (hos enskilda utbildningsanordnare).

Lärare med utländsk lärarutbildning skall kunna

ansöka om behörighetsbevis hos Högskoleverket.

Villkoren när det gäller kunskaper i svenska för

lärare med utländsk utbildning omformuleras.

Utskottet delar regeringens uppfattning om värdet

av att i en försöksverksamhet i ett 80-tal kommuner

pröva om den nationella timplanen kan tas bort i

grundskolan.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet har reservationer på olika punkter.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:110 Vissa

skolfrågor föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden inom skolan,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om estetisk verksamhet, estetiska ämnen samt idrott

och hälsa i kommunal gymnasial vuxenutbildning

(avsnitt 7),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om statligt stöd till kompletterande utbildningar

(avsnitt 8).

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 respektive 2

till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1998/99:Ub25 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en

tydligare reglering av det individuella programmet,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om

förändringar i skollagen gällande kraven på lärarnas

kunskaper i svenska språket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett fristående

kvalitetsinstitut,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den obligatoriska

grundskolans betydelse och ansvar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alternativa

kärnämneskurser och individuell undervisning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kontinuerliga

rapporter till riksdagen vad avser Skolverkets

arbete med kompletterande utbildningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om krav på lärarnas

dokumenterade kunskaper i svenska,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjlighet att lägga

utbildning på entreprenader inom gymnasieskolan.

1998/99:Ub26 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om individuella

studieplaner,

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag

beslutar att 1 § lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden inom skolan skall ges

följande lydelse: Kommuner och landsting får sluta

avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om

att denne skall bedriva viss undervisning inom

gymnasieskolan.,

3. att riksdagen, under förutsättning av bifall

till yrkande 2, beslutar att 2 § lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden inom skolan skall upphöra

att gälla.

1998/99:Ub27 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den centralt

styrda timplanen skall avskaffas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det individuella

programmet skall avskaffas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att lärare i alla

ämnen skall kunna anlitas genom

entreprenadupphandling.

1998/99:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alla

intresserade kommuner skall få möjlighet att delta i

försöksverksamhet med skola utan nationell timplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att grundskolans

ansvar för att eleverna får godkända kunskaper

preciseras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vuxenstuderande

på samma sätt som ungdomsstuderande skall kunna

räkna in Idrott och hälsa kurs A samt Estetisk

verksamhet i slutbetyget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att lärare som skall

tjänstgöra i skolan skall ha nödvändig

ämneskompetens, pedagogisk kompetens samt kunskap om

värdegrund och mål för den svenska skolan.

Motion väckt med anledning av skrivelse

1998/99:121 Utvecklingsplan för förskola,

skola och vuxenutbildning - samverkan,

ansvar och utveckling

1998/99:Ub16 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Idrott och

hälsa kurs A och Estetisk verksamhet bör ingå i ett

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning på samma

sätt som motsvarande ungdomsutbildning.

Utskottet

I betänkandet behandlas propositionen Vissa

skolfrågor m.m. (prop. 1998/99:110) jämte

motionsyrkanden samt ett motionsyrkande som väckts

med anledning av regeringens skrivelse

Utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning - samverkan, ansvar och utveckling

(skr. 1998/99:121).

Propositionen i korthet

Propositionen innehåller förslag och bedömningar i

flera olika frågor som rör grundskolan,

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Regeringen anser att det genom en försöksverksamhet

bör prövas om den nationella timplanen i grundskolan

kan tas bort och hur detta i så fall kan ske.

Verksamheten avses omfatta högst ett åttiotal

kommuner. Försöksverksamheten bör starta i skolorna

höstterminen år 2000 och pågå under fem år.

Regleringen av det individuella programmet föreslås

bli förtydligad. Det skall vara möjligt att söka

till ett programinriktat individuellt program.

Landsting skall kunna anordna utbildning på ett

individuellt program.

Estetiska ämnen samt idrott och hälsa föreslås ingå

i kursutbudet inom den kommunala vuxenutbildningen

på gymnasial nivå.

Begreppet kompletterande skolor vidgas till att

avse utbildningar med enskild huvudman vid sidan av

gymnasieskolan men på gymnasial nivå eller

utbildningar med enskild huvudman som har

gymnasieskola som antagningskrav. Beteckningen på

sådana utbildningar ändras till kompletterande

utbildningar. Utbildningarna skall efter ansökan

kunna ställas under statlig tillsyn och få statligt

stöd på tre nivåer, nämligen statlig tillsyn,

statlig tillsyn och studiestöd samt statlig tillsyn,

studiestöd och statsbidrag. Beslutsrätten när det

gäller statlig tillsyn och statsbidrag förs över

från regeringen till Skolverket.

Vissa ändringar görs i skollagens bestämmelser om

lärares behörighet som en anpassning till EG-

direktiv som rör examenserkännande.

I propositionen föreslås också vissa tekniska

justeringar i lagen om entreprenadförhållanden inom

skolan samt i skollagen om bidragsår för fristående

skola motsvarande gymnasieskola.

Inledning

Regeringens förslag i propositionen har föregåtts av

olika utredningar.

En arbetsgrupp (U 1998:C) inom

Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att

bedöma förutsättningarna för en försöksverksamhet

där arbetet i grundskolan får organiseras utan

nationell timplan samt ge förslag till utformningen

av en sådan försöksverksamhet avseende utvärdering

och kvalitetssäkring. Arbetsgruppen överlämnade i

januari 1999 departementsskrivelsen Utan timplan -

med oförändrat uppdrag (Ds 1999:1). Skrivelsen har

remissbehandlats.

Vidare har en särskild arbetsgrupp (U 1997:H) inom

Utbildningsdepartementet - arbetsgruppen om

gymnasieskolans program - haft i uppdrag att bl.a.

utarbeta förslag till hur ett praktikprogram kan

organiseras inom ramen för gymnasieskolans

individuella program. Gruppens arbete redovisades i

april 1998 i rapporten PRIV - en ny väg till ett

nationellt program (Ds 1998:27). Rapporten har

remissbehandlats.

Den parlamentariskt tillsatta

Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:9) har överlämnat

tre delbetänkanden till regeringen. I sitt andra

delbetänkande Vuxenutbildning och livslångt lärande.

Situationen inför och under första året med

Kunskapslyftet (SOU 1998:51) föreslog kommittén att

estetiska ämnen bör kunna erbjudas i kommunal

vuxenutbildning som ett led i den enskildes studier

mot en bred gymnasieutbildning. I Statens skolverks

redovisning i oktober 1998 av uppdraget avseende

Plan för utvecklingen av vuxenutbildningen behandlas

frågan om estetiska ämnen och idrott och hälsa inom

den kommunala gymnasiala vuxenutbildningen.

Skolverket anser att de nuvarande bestämmelserna

hindrar utvecklingen av vuxenutbildningen.

Kunskapslyftskommittén föreslår i sitt tredje

delbetänkande Vuxenutbildning för alla? Andra året

med Kunskapslyftet (SOU 1999:39) att estetiska

ämnen, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt

specialidrott skall kunna ingå i kommunal

vuxenutbildning.

En särskild utredare har haft i uppdrag att se över

det statliga stödet till kompletterande skolor (dir.

1997:42). Utredaren lämnade i februari 1998 sitt

betänkande Fristående utbildningar med statlig

tillsyn inom olika områden (SOU 1998:11).

Betänkandet har remissbehandlats.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har

utarbetat en promemoria med förslag till ändring av

skollagen (1985:1100) i fråga om behörighet att

utöva yrke som lärare inom det offentliga

skolväsendet och som följer av Sveriges medlemskap i

EU och de krav som EG-rätten ställer på svensk

lagstiftning. Promemorian har remissbehandlats.

Försöksverksamhet utan nationell timplan i

grundskolan

Bestämmelser om timplan för grundskolan finns i

bilaga 3 till skollagen (1985:1100). Timplanen anger

vilka ämnen som skall läsas i grundskolan samt det

minsta antalet timmar lärarledd undervisning som

varje elev är garanterad under grundskoletiden, dels

totalt, dels för respektive ämne eller ämnesgrupp.

Vidare bestäms i timplanen antalet timmar för

språkval, elevens val samt, inom ramen för det

totala antalet timmar, timtalet för skolans val.

Regeringen anser att det genom en försöksverksamhet

bör prövas både om den nationella timplanen kan tas

bort och hur detta i så fall kan ske. Inom ramen för

den totala minsta garanterade undervisningstiden bör

försöksverksamheten innebära en fullständig

befrielse från den nationella timplanens indelning i

tid per ämne eller ämnesgrupp. Det bör, enligt

regeringen, särskilt beaktas hur skolorna

tillgodoser möjligheterna för eleverna att göra egna

val.

En särskild delegation med representanter för

staten, Svenska Kommunförbundet,

lärarorganisationerna och skolledarna kommer att

ansvara för försöksverksamheten. Alla kommuner

kommer att inbjudas att delta i försöket. För att få

möjlighet att delta i försöksverksamheten bör

kommunen uppfylla nationellt fastställda krav,

vilket i huvudsak innebär ett tydliggörande av de

krav som redan ställs inom ramen för mål- och

resultatstyrningen av skolan. Delegationen bör

enligt propositionen göra ett urval om högst ett

åttiotal kommuner. Deltagande kommuner bör sedan ges

möjlighet att ansluta skolor i kommunen till

försöksverksamheten. Några fristående skolor bör

knytas till försöksverksamheten.

Försöksverksamheten bör starta i skolorna

höstterminen år 2000 och pågå i fem år, med

möjlighet till ett slutligt ställningstagande till

om den nationella timplanen kan avskaffas redan

efter tre år. Försöksverksamheten kommer att

utvärderas.

Enligt Kristdemokraterna (motion 1998/99:Ub28 yrk.

1) bör alla intresserade kommuner få möjlighet att

delta i försöksverksamheten utan nationell timplan i

grundskolan. De ifrågasätter begränsningen till ett

åttiotal kommuner och anser det viktigt att

försöksverksamheten baseras på ett så stort underlag

som möjligt. De kommuner som bedömer skolorna

kvalificerade och själva vill delta i projektet bör

få medverka. Kristdemokraterna poängterar särskilt

vikten av att de fristående skolorna representeras

och att utvärderingen görs också utifrån deras

specifika villkor. Folkpartiet anser (motion

1998/99:Ub27 yrk. 1) att den centralt utformade

timplanen på sikt skall avskaffas, eftersom den

lägger hinder i vägen för en målstyrd skola.

Motionärerna anser att man redan i dag skall fatta

ett principbeslut om avskaffande av timplanen. De

anser att en treårig försöksverksamhet är

tillräcklig.

Med en avskaffad timplan ökar behovet av ett

fristående kvalitetsinstitut enligt Moderaterna

(motion 1998/99:Ub25 yrk. 3). Det föreligger ett

allmänt intresse av en utvecklad oberoende

utvärdering av resultaten i skolorna mot bakgrund av

deras ökade självständighet. Det finns ett stort

behov av saklig information om alla skolors resultat

och kvalitet i en målstyrd skola. Ett fristående

kvalitetsinstitut bör därför skapas.

Centerpartiet anser (motion 1998/99:Ub26 yrk. 1)

att regeringen bör öka kraven på individanpassning

av utbildningen i samband med att timplanen

avskaffas i ett antal kommuner och skolor. Varje

elev bör få en individuell studieplan, upplagd i

samverkan mellan elev, lärare och föräldrar. Regler

om detta bör införas i grundskoleförordningen.

U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen

att det system med olika former av

kvalitetsinstrument som nu har skapats på både

nationell nivå och i kommuner och skolor bör kunna

ge förutsättningar att utveckla och garantera

kvalitet och likvärdighet i grundskolan. För statens

del handlar det bl.a. om de nationella proven,

Skolverkets nationella uppföljnings- och

utvärderingssystem och den nyligen inrättade

kvalitetsgranskningsnämnden. På lokal nivå finns

bl.a. den årliga kvalitetsredovisningen,

uppföljningen av resultat och lokalt

utvärderingsarbete. Enligt utskottets uppfattning

skulle en undervisning utan nationell timplan kunna

skapa ytterligare uppmärksamhet kring

kvalitetsfrågorna och stimulera skolorna i arbetet

med uppföljning, utvärdering och skolutveckling.

Timplanen kan upplevas som ett hinder, t.ex. för

ämnesövergripande undervisning och lokal

skolutveckling.

Utskottet delar regeringens uppfattning att om

arbetet i en skola sker utan timplan stämmer detta

bättre överens med intentionerna bakom en mål- och

resultatstyrd skola än vad som fallet vanligen är i

dag. Målen i läroplan och kursplaner måste vara det

viktigaste styrinstrumentet, inte den tid som

används för att nå dit. Det finns dock vissa risker

förknippade med att avskaffa den nationella

timplanen. Utskottet anser det därför viktigt att

ett eventuellt slutligt beslut om att ta bort den

nationella timplanen föregås av en försöksverksamhet

i vilken konsekvenserna av avskaffandet prövas. Det

är viktigt att under försöksverksamheten noga

analysera de problem som kan vara förknippade med

ett avskaffande av den nationella timplanen, men

också att de positiva effekterna belyses. Utskottet

vill således understryka vikten av en noggrann

utvärdering av försöksverksamheten. Utskottet har

ingen annan uppfattning än regeringen beträffande en

femårig försöksverksamhet, men med möjlighet till

ett slutligt ställningstagande redan efter tre år.

Utskottet har inte heller någon annan uppfattning

än regeringen beträffande omfattningen av

försöksverksamheten och krav på kommunerna för att

få delta i den. Ett urval om högst ett åttiotal

kommuner är en lämpligt avvägd omfattning på

försöksverksamheten. Utskottet noterar att

deltagande kommuner kommer att få möjlighet att

ansluta skolor i kommunen till försöksverksamheten

efter eget avgörande och att några fristående skolor

avses knytas till verksamheten. Enligt utskottets

mening torde detta kunna innebära ett tillräckligt

brett underlag för ifrågavarande försöksverksamhet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört nu

beträffande försöksverksamhet utan nationell timplan

avstyrks motionerna 1998/99:Ub27 yrkande 1 och

1998/99:Ub28 yrkande 1.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion

1998/99:Ub25 yrkande 3 om inrättande av ett

fristående kvalitetsinstitut. Utskottet hänvisar

till vad utskottet anfört i det föregående om olika

former för granskning av kvaliteten. Utskottet vill

betona vikten av en kvalitetsgranskning både på

nationell nivå och lokalt i kommuner och skolor.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen

behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med i

huvudsak likartat innehåll, bl.a. i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för år 1999

(bet. 1998/99:UbU1 s. 22). Riksdagen har avslagit

yrkandena. Utskottet hänvisar till vad utskottet då

anförde. Utskottet ansåg bl.a. att en kvalitetsnämnd

knuten till den ansvariga sektorsmyndigheten är att

föredra framför ett fristående kvalitetsinstitut.

Utskottet framhöll att nämnden bör bli ett

komplement till Skolverkets reguljära uppgifter och

att detta kommer att bidra till att viktiga

synergieffekter uppnås för verksamheten.

Kvalitetsgranskningsnämnden vid Skolverket

inrättades den 1 juli 1999.

Utskottet avstyrker förslaget i motion 1998/99:Ub26

yrkande 1 om införande av individuella studieplaner

för alla elever i grundskolan. Utskottet vill betona

vikten av att skolan - i enlighet med gällande

förordningar - arbetar på ett sådant sätt att varje

elevs resultat och skolsituation ständigt följs.

Målstyrning innebär att det skall finnas möjligheter

till en flexibel lösning av pedagogiska insatser för

enskilda elever och för grupper av elever. Lärare

och elever har stor frihet att utifrån målen välja

stoff och lägga upp undervisningen. Detta ställer

stora krav på att skolan arbetar på ett sådant sätt

att varje elevs resultat och skolsituation kan

följas. I försöksverksamheten med avskaffad timplan

i grundskolan blir frågan om individuell planering

för enskilda elever ännu mer betydelsefull.

Utskottet utgår från att det i en del fall kan bli

aktuellt att göra individuella studieplaner. Det

ankommer dock på lärare, elev och föräldrar att

komma överens om den pedagogiska planeringen. Någon

reglering av verksamheten med individuella

studieplaner är utskottet inte berett att förorda.

Det individuella programmet

Regeringen föreslår att bestämmelserna i 5 kap. 4 b

§ skollagen (1985:1100) förtydligas med innebörden

att ett individuellt programs huvudsakliga syfte är

att förbereda eleven för studier på ett nationellt

eller specialutformat program. Bestämmelsen om udda

yrken tas bort. I bestämmelsen att det individuella

programmet skall möta speciella behov föreslås en

mindre ändring. Regeringen föreslår även att en elev

skall kunna söka sådan utbildning på ett

individuellt program som särskilt inriktas mot

studier på ett nationellt eller specialutformat

program. I 5 kap. 4 b § införs därför en bestämmelse

om att ett programinriktat individuellt program

skall utformas för en grupp elever.

Vidare föreslår regeringen att skollagen ändras så

att även landsting, efter överenskommelse med en

kommun, skall kunna anordna utbildning på ett

individuellt program (5 kap. 13 och 13 a §§). En

teknisk ändring görs i 5 kap. 26 §.

Regeringen anser att hela eller delar av en

nationellt fastställd kursplan bör kunna ingå i den

individuella studieplanen för en elev på ett

individuellt program. De kunskaper som en elev fått

på en del av en kurs bör dokumenteras i form av ett

intyg.

I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub25

yrkas avslag på regeringens förslag om en tydligare

reglering av det individuella programmet.

Motionärerna anser att regeringens betoning av att

det individuella programmet i första hand skall

syfta till att förbereda eleven för ett nationellt

program cementerar en form för gymnasieskolan som

många inte klarar av (yrk. 1). Regeringens förslag

att utveckla det individuella programmet med ett

förtydligande av preparandsyftet och att göra

studiemöjligheten valbar är enligt Moderaterna ett

erkännande av att grundskolan misslyckats med sitt

uppdrag. De betonar att insatser för att förbereda

alla elever för studier i gymnasieskolan främst

skall ske inom ramen för grundskolan och i dess regi

(yrk. 4). Moderaterna framhåller vidare att synen på

kärnämnen och kurser måste överensstämma med

individuella hänsyn till eleverna och deras

förutsättningar. Risken med att ge utrymme för en

fast struktur inom det individuella programmet är

att individualiseringen går förlorad, heter det i

motionen (yrk. 5).

Folkpartiet anser att det individuella programmet

skall avskaffas (motion 1998/99:Ub27 yrk. 2). Det

individuella programmet var tänkt att utgöra ett

undantag, men är i dag gymnasieskolans tredje

största program. Motionärerna framhåller att ingen

elev skall få börja gymnasieskolan utan att ha

uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och

matematik. Ökade krav måste ställas på grundskolan

att sätta in stöd redan de första grundskoleåren.

Enligt Folkpartiets uppfattning borde alla elever

ges ökad möjlighet att själva sätta samman kurser

till ett eget personligt program. Utöver de

obligatoriska kärn-

ämnena bör eleven få välja tämligen fritt. Det bör

också startas försöksverksamhet med sommarkurser för

gymnasieelever. Det är viktigt att skolan utgår från

varje individs förutsättningar, heter det i

motionen.

Kristdemokraterna anser i likhet med regeringen att

det finns ett behov av att tydliggöra att det

individuella programmets huvudsakliga syfte är att

förbereda eleven för studier på ett nationellt eller

specialutformat program (motion 1998/99:Ub28 yrk.

2). De anser dock att grundskolans ansvar måste

preciseras. Utgångspunkten måste vara att elever i

normalfallet skall vara behöriga och ha godkända

resultat från grundskolan. För vissa grupper, t.ex.

elever med dyslexi, som inte lyckas få betyg i

engelska, måste särskilda behörighetsvillkor ges.

U t s k o t t e t vill inledningsvis peka på att

det individuella programmet, enligt nuvarande

bestämmelser i 5 kap. 4 b § skollagen, kan syfta

till att stimulera eleven att senare gå över till

ett nationellt eller specialutformat program eller

att göra det möjligt för en elev att genom

lärlingsutbildning förena en anställning som syftar

till yrkesutbildning med studier i vissa ämnen i

gymnasieskolan. Programmet kan också användas för

utbildningar för udda yrken samt för att möta

elevers speciella behov.

Utskottet har i olika sammanhang betonat vikten av

att alla elever skall ges möjlighet att nå målen för

grundskolan. Utskottet delar härvidlag motionärernas

uppfattning. Utskottet anser emellertid, i likhet

med regeringen, att det individuella programmet är

ett viktigt redskap för kommunerna att kunna erbjuda

ungdomar, som av olika skäl inte påbörjat eller

avbrutit ett nationellt eller specialutformat

program, en gymnasieutbildning. Inom det

individuella programmet finns unika möjligheter att

möta elevers olika behov och förutsättningar.

Kvaliteten på och utvecklingen av det individuella

programmet är enligt utskottets mening av central

betydelse för att kunna ge alla ungdomar

förutsättningar att skaffa sig en

gymnasieutbildning.

En utveckling av det individuella programmet liksom

den lokala uppföljningen av eleverna och utvärdering

av verksamheten är synnerligen angelägen inte minst

mot bakgrund av de nya behörighetsreglerna för

antagning till gymnasieskolan. Detta får

naturligtvis inte innebära att grundskolans ansvar

för elevernas resultat därmed minskar.

Genom riksdagens beslut med anledning av förslag i

propositionen Gymnasieskola i utveckling - kvalitet

och likvärdighet (prop. 1997/98:169, bet.

1998/99:UbU3) har en ändring gjorts i 5 kap. 4 b §

så att det nu tydligt visas på möjligheten att

särskilt inrikta undervisningen inom ett

individuellt program mot ett nationellt eller

specialutformat program. Ändringen trädde i kraft

den 1 juli 1999. Kommunerna bör enligt

bestämmelserna erbjuda eleverna programinriktade

individuella program (PRIV) i syfte att öka andelen

elever som går över från ett individuellt program

till ett nationellt eller specialutformat program.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en elev

skall kunna söka ett programinriktat individuellt

program. PRIV riktar sig främst mot elever som

saknar behörighet till de nationella programmen i

gymnasieskolan och som har för avsikt att söka sig

till ett nationellt eller specialutformat program

med yrkesämnen. Eleven skall ha möjlighet att läsa

hela eller delar av gymnasiekurser, som sedan kan

tillgodoräknas eleven när denne kommer in på det

nationella programmet. Utskottet tillstyrker den

föreslagna ändringen i 5 kap. 4 b § såvitt avser att

ett programinriktat individuellt program skall

utformas för en grupp elever.

Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att

bestämmelserna om det individuella programmet i 5

kap. 4 b § behöver förtydligas. Utskottet

tillstyrker att det individuella programmets

huvudsyfte - att förbereda eleverna för studier på

ett nationellt eller specialutformat program -

framhävs, att bestämmelsen om udda yrken tas bort

och att bestämmelsen att det individuella programmet

skall möta speciella behov ändras.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör

riksdagen beträffande det individuella programmets

huvudsakliga syfte m.m. anta regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap.

4 b § och avslå motionerna 1998/99:Ub25 yrkandena 1,

4 och 5, 1998/99:Ub27 yrkande 2 och 1998/99:

Ub28 yrkande 2.

Utskottet har inget att erinra mot att landsting

får möjlighet att efter överenskommelse med en

kommun anordna utbildning på individuella program.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser

13 och 13 a §§.

Utskottet har inte heller något att erinra mot den

tekniska ändring som föreslås i 5 kap. 26 §. I

nuvarande lydelse görs en felaktig hänvisning till

en paragraf som numera ändrats.

Kurser inom det estetiska ämnesområdet samt

idrott och hälsa inom gymnasial

vuxenutbildning

I gymnasial vuxenutbildning kan enligt nuvarande

bestämmelser ingå alla ämnen som finns i

gymnasieskolan med undantag för vad som där hör till

estetisk verksamhet, estetiska ämnen, idrott och

hälsa samt schack (SFS 1992:403). Regeringen

föreslår nu att estetisk verksamhet, estetiska ämnen

samt idrott och hälsa skall kunna erbjudas i

kommunal gymnasial vuxenutbildning.

Estetisk verksamhet och kursen Idrott och hälsa A

utgör kärnämnen i gymnasieskolan. När dessa kurser

erbjuds även inom komvux bör de dock enligt

regeringens bedömning inte utgöra kärnämnen.

Regeringen anser vidare att betyg i kurserna

Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A inte

skall kunna tas med i slutbetyg från gymnasial

vuxenutbildning. Kursen Idrott och hälsa B samt

kurser i estetiska ämnen skall däremot kunna ingå i

slutbetyg.

Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub28 ett

tillkännagivande av riksdagen att vuxenstuderande på

samma sätt som ungdomsstuderande skall kunna räkna

in Idrott och hälsa kurs A samt Estetisk verksamhet

i slutbetyget (yrk. 3). Ämnen av praktisk karaktär

kunde vara ett sätt att få fler att ge sig in i och

orka igenom utbildningen, heter det i motionen.

Vidare pekar motionär- erna på idrottsämnets

betydelse för folkhälsan samt de kreativa ämnenas

betydelse för inlärningen. De menar att den reella

valfriheten för vuxenstuderande begränsas med

regeringens förslag. Motsvarande yrkande framförs i

motion 1998/99:Ub16 (kd) yrkande 11.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen föreslår om att estetisk verksamhet,

estetiska ämnen samt idrott och hälsa skall kunna

erbjudas i kommunal gymnasial vuxenutbildning samt

att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Motiven för att öppna möjlighet att erbjuda

estetisk verksamhet och estetiska ämnen är flera.

Undervisning inom det estetiska ämnesområdet kan

bidra till att utveckla förmågor som alltmer

efterfrågas av arbetslivet, såsom kreativitet,

flexibilitet, samarbetsförmåga, kommunikativ

förmåga, problemlösning och kritiskt tänkande.

Kurser inom detta område behövs ibland som

förberedelse inför kommande yrkesutövning eller

högre utbildning inom konstnärliga områden. Liksom

regeringen anser utskottet att det även finns

pedagogiska skäl att införa estetisk verksamhet och

estetiska ämnen i komvux. Bl.a. för personer med

kort tidigare utbildning kan steget in i det

traditionella utbildningsväsendet uppfattas som

svårt. Inslag inom det estetiska ämnesområdet i

gymnasial vuxenutbildning skulle kunna bidra till

att stärka sådana personer och underlätta för dem

att ta del av vuxenutbildning.

Idrott och hälsa har enligt regeringens

uppfattning, som utskottet delar, stor betydelse för

folkhälsan. Det är därför en viktig uppgift också

för komvux att erbjuda vuxna möjlighet att få ökade

kunskaper om hur man på ett bra sätt sköter sin

hälsa och tillfälle för dem som så önskar att utöva

viss fysisk aktivitet. Betyg i idrott och hälsa är

också särskilt behörighetsvillkor för tillträde till

idrottslärar- och sjukgymnastutbildning

Om estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A

skulle göras till kärnämnen inom gymnasial

vuxenutbildning, liksom de är det i gymnasieskolan,

skulle dessa kurser bli obligatoriska för att få

slutbetyg från vuxenutbildningen. Därmed skulle

efterfrågan från eleverna i komvux på utbildning i

dessa ämnen troligen öka kraftigt, liksom

kostnaderna för kommunerna. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det inte bör ske.

Ytterligare en fråga är om betyg i estetisk

verksamhet och Idrott och hälsa A skall kunna ingå i

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. De

nuvarande bestämmelserna i förordningen (1992:403)

om kommunal vuxenutbildning stipulerar att det för

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning krävs

godkänt betyg i kurser omfattande ett lägre

minimiantal gymnasiepoäng än vad som krävs för

slutbetyg från ungdomsgymnasiet. Anledningen till

detta är att - som framgått i det föregående - vissa

ämnen samt specialarbete inte förekommer i komvux.

Efter förslag i proposition 1997/98:169

Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och

likvärdighet beslutade riksdagen vid förra riksmötet

om en ny definition av gymnasiepoäng och om en

poängplan för de nationella programmen i

gymnasieskolan enligt vilken samtliga nationella

program har samma poängomfattning, vilket inte varit

fallet hittills (bet. 1998/99:UbU3, rskr. 160).

Regeringen aviserade i den nämnda propositionen (s.

35) att även bestämmelserna om omfattningen av

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kommer att

ändras.

Reglerna om slutbetyg från gymnasieskolan och från

gymnasial vuxenutbildning har samband med reglerna i

högskoleförordningen (1993:100) om behörighet för

tillträde till grundläggande högskoleutbildning. De

regler som i dag gäller innebär att elever med

slutbetyg från gymnasieskolan kan sakna godkänt

betyg i en eller flera av de kurser som ingår i

slutbetyget oavsett om det gäller kärnämnen eller

andra ämnen, dock i kurser omfattande sammanlagt

högst 215 gymnasiepoäng om slutbetyget avser

naturvetenskaps- eller samhällsvetenskapsprogrammet

eller estetiska programmet och högst 237

gymnasiepoäng om det avser något av de övriga

nationella programmen. Om reglerna i

högskoleförordningen om grundläggande behörighet

inte ändras i samband med förändringarna i

gymnasieskolan, skulle de sistnämnda ändringarna

medföra att elever med slutbetyg från gymnasieskolan

kan sakna godkänt betyg i kurser omfattande

sammanlagt 250 gymnasiepoäng och ändå nå

grundläggande behörighet. Därmed skulle det bli

utrymme för att i slutbetyg från gymnasieskolan

sakna godkänt betyg i både kärnämnet svenska

(alternativt svenska som andraspråk) och något annat

ämne, vilket hittills inte varit fallet för elever

som gått naturvetenskaps- eller

samhällsvetenskapsprogrammet eller estetiska

programmet. Utskottet utgår från att regeringen

kommer att överväga om bestämmelserna i

högskoleförordningen behöver ändras.

Huruvida betyg i Estetisk verksamhet och/eller

Idrott och hälsa A får ingå i slutbetyg från

gymnasial vuxenutbildning har enligt vad utskottet

kan finna inte någon direkt betydelse för

möjligheten att vinna grundläggande behörighet till

högskoleutbildning utan godkänt betyg i något av de

ämnen som i dag är kärnämnen i gymnasial

vuxenutbildning. Utskottet vill dock inte förorda

att betyg i någon av de två nämnda kurserna skall

kunna ersätta betyg i något annat ämne såsom del i

grunden för behörighet, vilket skulle bli fallet om

de fick ingå i slutbetyg från gymnasial

vuxenutbildning samtidigt som minimiantalet

gymnasiepoäng för sådant slutbetyg även i

fortsättningen sätts lägre än minimiantalet för

slutbetyg från gymnasieskolan. Därför ansluter sig

utskottet till regeringens bedömning att betyg i

Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A inte bör

kunna ingå i slutbetyg från gymnasial

vuxenutbildning.

Utskottet vill understryka att vuxna som läser

Estetisk verksamhet eller Idrott och hälsa A inom

komvux skall kunna få betyg på dessa kurser. Sådant

betyg redovisas i ett s.k. samlat betygsdokument och

kan åberopas för att uppfylla särskilda

behörighetsvillkor.

Kompletterande utbildningar med statligt

stöd

Termen kompletterande skola har hittills använts om

sådana fristående skolor vars utbildning inte

uppfyller kraven (enligt 9 kap. skollagen) för att

berättiga till bidrag från elevernas hemkommuner men

utgör ett från nationell synpunkt värdefullt

komplement till gymnasieskolan. Sådana skolor kan

genom beslut av regeringen ställas under statlig

tillsyn. Om en utbildning är särskilt värdefull från

nationell synpunkt kan dessutom statsbidrag lämnas.

Med tillsynen har som regel följt rätt till

studiestöd för eleverna på utbildningen. Med

anledning av att mervärdesskatt inom

utbildningsområdet infördes år 1997 har dock ett

antal skolor ställts under statlig tillsyn utan att

eleverna därvid fått rätt till studiestöd.

Ett villkor för att få statlig tillsyn är i dag att

utbildningen skall omfatta minst en termins (16

veckors) effektiv undervisning. För statsbidrag

krävs det att utbildningen omfattar minst ett läsårs

(30 veckors) effektiv undervisning.

Regeringen föreslår i propositionen att termen

kompletterande skola ersätts med kompletterande

utbildning. Det är nämligen inte ovanligt att det

vid en och samma fristående skola finns både

utbildningar som är ställda under statlig tillsyn

och sådana som inte är det. Regeringen pekar på att

yrkesutbildningar numera tenderar att bli

eftergymnasiala. Även fristående utbildningar som

har gymnasieskola eller viss yrkeserfarenhet som

antagningskrav bör enligt regeringens mening kunna

ställas under statlig tillsyn och tilldelas

statsbidrag. Med termen kompletterande utbildningar

bör därför avses inte bara fristående utbildningar

på gymnasial nivå utan även utbildningar som har

lägst genomgången gymnasieskola som antagningskrav

samt kvalificerade vidareutbildningar för redan

yrkesverksamma. Även utbildningar som riktar sig

till utvecklingsstörda elever skall kunna ställas

under statlig tillsyn.

Vidare föreslår regeringen att en kompletterande

utbildning skall, efter ansökan från skolan,

· kunna ställas under statlig tillsyn,

·

· kunna ställas under statlig tillsyn och berättiga

eleverna till studiestöd om utbildningen kan

anses vara värdefull från nationell synpunkt,

eller

·

· kunna ställas under statlig tillsyn och berättiga

eleverna till studiestöd samt tilldelas

statsbidrag, om utbildningen är särskilt

värdefull från nationell synpunkt.

·

Beslut om statlig tillsyn och om statsbidrag skall

enligt förslaget fattas av Statens skolverk, något

som enligt regeringen förutsätter att tydliga

kvalitetskrav anges i förordning. För att statlig

tillsyn skall beviljas bör det ställas speciella

krav på huvudmannaskap, organisation och

lärarkompetens och vad avser utbildningen i fråga om

omfattning, inriktning och kvalitet, anser

regeringen. I propositionen redovisas också ett

antal kriterier för att en utbildning skall kunna

anses värdefull respektive särskilt värdefull från

nationell synpunkt.

Om huvudmannen för utbildningen inte fullgör sina

skyldigheter, skall Skolverket kunna återkalla

beslutet om tillsyn och statsbidrag.

Tidpunkter för ansökan och beslut om statsbidrag

bör enligt propositionen beslutas av regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Ansökningar om enbart statlig tillsyn skall enligt

regeringens förslag kunna lämnas kontinuerligt under

året.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot

regeringens förslag.

Det meddelas i propositionen att regeringen avser

att lämna förslag till beslutsordning för

studiestödet i den aviserade

studiestödspropositionen.

I motion 1998/99:Ub25 (m) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om att regeringen

årligen, förslagsvis i budgetsammanhang, bör

redovisa resultatet av Skolverkets beslut avseende

kompletterande utbildningar (yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Sedan några år tillbaka lämnar regeringen

regelmässigt i budgetpropositionerna en

resultatredovisning för de olika verksamhetsområdena

inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Det är naturligt att denna

redovisning främst tar sikte på hur resultaten

förhåller sig till uppsatta mål samt de förändringar

som inträffat i förhållande till tidigare år eller

som följd av statsmakternas beslut om reformer.

Utskottet anser inte att det finns anledning för

riksdagen att särskilt begära redovisning av

besluten om kom-pletterande utbildningar.

Behörighet för lärare, förskollärare och

fritidspedagoger

Mot bakgrund av att Sverige numera är ett land med

elever från många olika kulturer, samt att Sverige

genom medlemskap i Europeiska unionen har åtagit sig

att anpassa sina regler till EG-rättens bestämmelser

om fri rörlighet för arbetstagare, lägger regeringen

i propositionen fram ett antal förslag till

ändringar i 2 kap. skollagen (1985:1100).

Ändringarna rör förutsättningarna för anställning

som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för

personer som inte har svensk lärarutbildning.

Utskottet använder i det följande termen lärare om

alla dessa grupper.

I nuvarande 4 § i 2 kap. skollagen anges vilka krav

en sökande skall uppfylla för att få anställas utan

tidsbegränsning som lärare i det offentliga

skolväsendet. Om en sökande har en pedagogisk

utbildning från ett land inom EU eller EES, som är

jämställd med svensk lärarutbildning, kan hon eller

han anställas utan tidsbegränsning. En ytterligare

förutsättning är att den sökande behärskar svenska

språket och har nödvändiga insikter i de

föreskrifter som gäller beträffande det offentliga

skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger

målen för utbildningen. Det är varje kommun eller

landsting som ansvarar för bedömningen av de

sökandes kompetens i samband med att man anställer

en lärare med utbildning från ett EU- eller EES-

land.

Regeringen föreslår nu att skollagen förtydligas i

fråga om behörighet för lärare med utländsk

utbildning. Behörig myndighet i Sverige skall

utfärda behörighetsförklaring (behörighetsbevis) för

dessa lärare. Högskoleverket utses till att vara den

behöriga myndigheten. Hittillsvarande

lagbestämmelser har inte lämnat utrymme för att

beakta annat än utbildningen. Enligt regeringens

förslag skall även tidigare yrkesverksamhet som

lärare beaktas vid prövningen av ansökan om

behörighetsbevis. Kraven på kunskaper i svenska

omformuleras. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela närmare

föreskrifter om villkoren för behörighetsbevis.

Utskottet tar först upp frågan om kraven på

kunskaper i svenska.

Enligt nuvarande bestämmelser gäller som ett

generellt krav - oavsett om man har svensk eller

utländsk utbildning - för att få anställas som

lärare utan tidsbegränsning att den sökande skall

"behärska svenska språket, om det inte finns

synnerliga skäl att medge annat" (2 kap. 4 §

skollagen). Regeringen föreslår att kravet ändras

till att avse att den sökande skall "ha de

kunskaper i svenska som behövs", och att detta krav

endast skall gälla sökande som saknar svensk

lärarutbildning och har ett annat modersmål än

svenska, danska, färöiska, isländska eller norska.

Bestämmelsen föreslås utgöra 4 b § i 2 kap.

skollagen. Vidare föreslår regeringen att närmare

föreskrifter om villkoren för behörighetsbevis - och

därmed bl.a. för kravet på kunskaper i svenska -

skall meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer (4 c §). Sådana närmare

föreskrifter behövs enligt regeringen för att alla

sökande skall behandlas lika vad gäller kravet på

kunskaper i svenska.

Regeringen betonar att Sverige inte kan ha en

bestämmelse i skollagen som i praktiken får en

diskriminerande effekt, och att Sverige dessutom

strävar efter att få in fler lärare med

invandrarbakgrund i skolan. Samtidigt får avkall

inte göras på nödvändiga kunskaper i svenska språket

som behövs för att göra ett fullgott arbete som

lärare, heter det i propositionen.

Moderata samlingspartiet yrkar i motion

1998/99:Ub25 yrkande 2 att riksdagen skall avslå

regeringens förslag till lagändring när det gäller

kraven på lärares kunskaper i svenska språket (yrk.

2). Regeringens förslag innebär enligt motionärerna

en uppluckring av språkkravet som kan komma att leda

till en kraftig försämring av skolans arbete med

svenska språket när skolhuvudmännen ges möjlighet

att bedöma vad som behövs. Motionärerna förordar att

skollagen ställer krav på dokumenterade kunskaper i

svenska (yrk. 7).

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till formulering av 2 kap. 4 b § skollagen

(1995:1100) och avstyrker motionsyrkandena.

Enligt utskottets uppfattning ger skollagen i sin

nuvarande lydelse inte tillräckligt klart besked om

vilka kunskaper i svenska som behövs. Uttrycket

"behärska" kan tolkas på olika sätt, och det sker

också när skolhuvudmän runt om i landet skall

tillämpa bestämmelsen. Utskottet har erfarit att den

nuvarande lydelsen kan tolkas som att en lärare med

utländsk bakgrund skall behärska svenska språket på

samma nivå som en lärare med svenska som modersmål.

Det är, enligt både regeringens och utskottets

uppfattning, inte rimligt och det motverkar en

önskvärd ökning av andelen lärare med

invandrarbakgrund i skolan. Vidare är det inte

förenligt med gällande EG-regler om fri rörlighet

för arbetstagare inom EU. Utskottet delar också den

uppfattning som förts fram av Skolkommittén i dess

slutbetänkande (Skolfrågor - Om skola i en ny tid,

SOU 1997:121) att behovet av kunskaper i svenska är

olika för olika lärare och hänger samman bl.a. med

vilket ämne det gäller och hur gamla eleverna är.

Det är därför enligt utskottets mening värdefullt

att regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får närmare precisera vilka kunskaper i

svenska som lärare med icke-nordiskt modersmål

behöver för olika typer av lärarverksamhet. Därmed

vinns också att lika fall behandlas lika, vilket

nuvarande regler inte tillgodoser. Utskottet utgår

från att preciseringen görs med utgångspunkt i

elevernas utvecklingsnivå och målen för den

undervisning som läraren skall bedriva.

Med anledning av vad motionärerna anfört i yrkande

7 vill utskottet klargöra att den lagändring som

utskottet tillstyrker flyttar ansvaret för att

bedöma en utländsk lärares kunskaper i svenska från

skolhuvudmannen till Högskoleverket. Utskottet utgår

från att den sökande kommer att få lov att

dokumentera sina kunskaper i svenska.

Kraven på lärares ämneskompetens samt insikter i de

föreskrifter som gäller det offentliga skolväsendet

tas upp av Kristdemokraterna i motion 1998/99: Ub28

(yrk. 4). Det är naturligtvis viktigt, skriver

motionärerna, att en försäkran görs om att den som

tillåts att undervisa besitter den ämneskompetens

och de pedagogiska kunskaper som det svenska

systemet kräver. Dessutom måste målen för

verksamheten och värdegrunden som den bygger på vara

väl kända för läraren. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om detta.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Såväl regeringen som motionärerna anser att en

fullständig överensstämmelse mellan innehållet i en

utländsk lärarutbildning och den svenska

lärarutbildning som den skall jämföras med inte

skall krävas. Utskottet är av samma uppfattning. Det

är enligt utskottets mening självklart att

Högskoleverkets prövning kommer att avse både

ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper.

När det gäller insikter i de föreskrifter som

gäller för det offentliga skolväsendet innebär

regeringens förslag en betydande förändring.

Hittills har nämligen sådana insikter varit en

förutsättning endast för att få bli anställd som

lärare utan tidsbegränsning. Regeringens förslag

innebär att kommuner och landsting åläggs att se

till att alla lärare som undervisar - alltså även de

som är anställda endast för viss tid och de som är

anställda sedan många år - har de nödvändiga

insikterna i styrdokumenten för det offentliga

skolväsendet. Det är enligt utskottets uppfattning

värdefullt att kommunernas och landstingens

föreslagna skyldighet att tillse detta kommer att

gälla för både visstidsanställda och

tillsvidareanställda. Denna skyldighet kommer till

uttryck i den föreslagna 7 a § i 2 kap. skollagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

En bestämmelse om att lärare som anställs tills

vidare skall ha nödvändiga insikter i de

föreskrifter som gäller för det offentliga

skolväsendet infördes i skollagen våren 1993, innan

de nuvarande läroplanerna hade utfärdats (prop.

1992/93:100 bil. 9, bet. UbU11, rskr. 274). De

läroplaner som gällde vid den tiden hade inte något

särskilt kapitel om skolans värdegrund. Skolans

värdegrund och uppdrag redovisas som första avsnitt

både i läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo

94) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna

(Lpf 94). Värdegrunden tillhör självfallet det som

varje lärare måste ha insikter i.

Regeringens förslag i övrigt till ändringar i

skollagens bestämmelser om villkor för att få

anställas som lärare, förskollärare eller

fritidspedagog i det offentliga skolväsendet gäller

2 kap. 4, 4 a, 4 c och 4 d §§.

Genom de föreslagna ändringarna i 4 och 4 a §§ får

Högskoleverket uppgiften att utfärda

behörighetsbevis för alla sökande som åberopar

utländsk lärarutbildning (samt eventuell

yrkesverksamhet som lärare), oavsett om utbildningen

genomgåtts i ett nordiskt land, ett EU-land eller

ett EES-land. I den föreslagna 4 c § ges regeringen,

eller den myndighet regeringen bestämmer, rätt att

meddela närmare föreskrifter om villkoren för

behörighetsbevis. En möjlighet att överklaga beslut

av Högskoleverket i ärenden om utfärdande av

behörighetsbevis införs genom 4 d §. En sådan

möjlighet krävs enligt EG-rätten.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens förslag utan tillstyrker att riksdagen

antar dem.

Entreprenadförhållanden inom skolan

I lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom

skolan används uttrycken ämnesblock, estetiska

ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och

yrkesämnen i en hänvisning till bilaga 2 i skollagen

(1985:1100). Riksdagen beslutade i mars 1999 om

ändringar i skollagen som innebär att bilaga 2

numera är en poängplan i stället för en timplan för

gymnasieskolan samt att inget av de nämnda uttrycken

numera förekommer i bilagan (prop. 1997/98:169, bet.

1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160).

Regeringen föreslår i den nu aktuella propositionen

en omformulering av andra meningen i 1 § lagen om

entreprenadförhållanden inom skolan, så att den

anpassas till skollagens nuvarande lydelse. Enligt

regeringens bedömning finns det skäl att behålla

nuvarande reglering när det gäller i vilka ämnen

undervisning får läggas ut på entreprenad. Den

föreslagna nya lydelsen innebär varken någon

utvidgning eller någon begränsning i fråga om de

ämnen som kan komma i fråga för utbildning på

entreprenad. Lagändringen föreslås träda i kraft den

1 januari 2000.

Moderata samlingspartiet förordar i motion

1998/99:Ub25 ett generöst synsätt på alternativa

professionella utbildningsanordnare. Man bör enligt

motionärerna generellt öppna för

entreprenadlösningar utan begränsningar (yrk. 8).

Slopande av nuvarande begränsning föreslås även av

Centerpartiet i motion 1998/99:Ub26. Motionärerna

föreslår att andra meningen i 1 § lagen om

entreprenadförhållanden inom skolan skall strykas

(yrk. 2). Under förutsättning att riksdagen bifaller

detta yrkande föreslår motionärerna att 2 § i samma

lag skall upphöra att gälla (yrk. 3).

Om det finns tydliga krav på lärarkompetens och

undervisningens kvalitet, finns det enligt

Folkpartiet ingen anledning att begränsa

entreprenadmöjligheten till yrkesämnen (mot.

1998/99:Ub27 yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lagändring och avslår

motionsyrkandena.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning

att utvidga utrymmet för att lägga ut utbildning i

gymnasieskolan på entreprenad till andra ämnen än

sådana karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller

estetisk profil. De motiv för att öppna en möjlighet

till entreprenad, liksom de motiv för begränsningen

i fråga om ämnen, som den dåvarande regeringen

anförde när lagen om entreprenadförhållanden inom

skolan infördes, är enligt utskottets mening

fortfarande giltiga (prop. 1992/93:230, bet. UbU17,

rskr. 406). Regeringen har i juni detta år givit

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd i uppdrag att

granska utbildningen på entreprenad i det offentliga

skolväsendet. Nämnden skall granska hur

utbildningens kvalitet och likvärdighet säkerställs

vid utbildning på entreprenad och bedöma vilka

fördelar och impulser sådan utbildning har gett det

kommunala skolväsendet. Utskottet utgår från att

regeringen återkommer till riksdagen i frågan om

regleringen av entreprenadförhållanden inom skolan,

om resultatet av granskningen motiverar det.

Enligt 2 § lagen om entreprenadförhållanden inom

skolan får regeringen på ansökan av en kommun eller

ett landsting, om det finns särskilda skäl, medge

entreprenad för undervisning inom det offentliga

skolväsendet för barn och ungdom i andra fall än som

anges i 1 §. Denna möjlighet är alltså inte

begränsad till gymnasieskolan. Bestämmelsen innebär

också att andra ämnen än de som anges i 1 § kan

komma i fråga, vilket ligger i linje med vad

motionärerna önskar. Om riksdagen skulle följa

yrkande 3 i motion 1998/99: Ub26 skulle dessa

möjligheter försvinna, något som utskottet inte vill

förorda.

Ändring av bidragsår för fristående

gymnasieskolor

Fristående gymnasieskolor har numera på vissa

villkor rätt till ersättning från elevernas

hemkommuner. Villkoren anges i 9 kap. 8 och 8 a §§.

Hittills har bidragsåret för fristående

gymnasieskolor börjat den 1 juli och alltså

sammanfallit med det tidigare statliga budgetåret.

Bl.a. av det skälet att både det statliga och det

kommunala budgetåret numera börjar den 1 januari

anser regeringen att bidragsåret för fristående

gymnasieskolor bör ändras så att det utgörs av

kalenderåret. Detta föranleder en ändring av första

stycket i 9 kap. 9 § skollagen.

Regeringen föreslår vidare en ändring av

bestämmelsen i andra stycket av samma paragraf, om

när ansökan om att bli förklarad berättigad till

bidrag skall vara inlämnad. Enligt förslaget skall

ansökan - liksom för fristående grundskolor - vara

inlämnad senast den 1 april kalenderåret före det år

utbildningen startar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändringar i 9 kap. 9 §

skollagen. Genom ändringen av bidragsåret kan

regeringens beslut om schablonbelopp - som

hemkommunerna skall betala om de inte kommit överens

om annat med den fristående gymnasieskolan - fattas

på grundval av aktuellare uppgifter än hittills om

det faktiska kostnadsläget.

Övrigt

Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen

skall träda i kraft den 2 januari 2000.

Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § skall tillämpas på

utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens förslag och föreslår att riksdagen antar

förslaget till lag om ändring i skollagen i övrigt i

den mån det inte har behandlats i det föregående.

Den nya lydelsen av 5 kap. 4 b § ersätter därmed

den ändring som beslutats av riksdagen i mars 1999

och som träder i kraft den 1 januari 2000 (prop.

1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande försöksverksamhet utan

nationell timplan i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub27 yrkande 1 och

1998/99: Ub28 yrkande 1,

res. 1(kd) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

2. beträffande fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub25 yrkande 3,

res. 3 (m) - delvis

3. beträffande individuella studieplaner

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub26 yrkande 1,

res. 4 (c)

4. beträffande det individuella

programmets huvudsakliga syfte m.m.

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b § och avslår

motionerna 1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4 och 5,

1998/99:Ub27 yrkande 2 och 1998/99:Ub28 yrkande

2,

res. 3 (m) - delvis

res. 1 (kd) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

5. beträffande rätt för landsting att

anordna individuella program

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 5 kap. 13 och 13 a §§,

6. beträffande ändring i 5 kap. 26 §

skollagen

att riksdagen antar regeringens förslag,

7. beträffande möjlighet för kommun att

erbjuda estetisk verksamhet, estetiska ämnen

samt idrott och hälsa inom gymnasial

vuxenutbildning

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

8. beträffande möjlighet att räkna in

Idrott och hälsa A samt Estetisk verksamhet i

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub16 yrkande 11 och

1998/99:Ub28 yrkande 3,

res. 1 (kd) - delvis

9. beträffande villkoren för statligt stöd

till kompletterande utbildningar

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

10. beträffande redovisning till riksdagen

av Skolverkets arbete med kompletterande

utbildningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub25 yrkande 6,

res. 3 (m) - delvis

11. beträffande kravet på lärares

kunskaper i svenska språket

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 kap. 4 b

§ och avslår motion 1998/99:Ub25 yrkandena 2 och

7,

res. 5 (m, kd, fp)

12. beträffande kravet på lärares

ämneskompetens, pedagogiska kompetens och

insikter i de föreskrifter som gäller det

offentliga skolväsendet

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub28 yrkande 4

godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (kd) - delvis

13. beträffande skollagens bestämmelser i

övrigt om villkor för att få anställas som

lärare, förskollärare eller fritidspedagog i det

offentliga skolväsendet

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 2 kap. 4, 4 a, 4 c, 4 d

och 7 a §§,

14. beträffande entreprenadförhållanden

inom skolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub25 yrkande

8, 1998/99:Ub26 yrkandena 2 och 3 samt

1998/99:Ub27 yrkande 3 antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden inom skolan,

res. 6 (m, kd, c, fp)

15. beträffande ändring av bidragsår för

fristående gymnasieskolor

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 9 kap. 9 §,

16. beträffande förslaget till lag om

ändring i skollagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag i den mån det inte

har behandlats under föregående moment.

Stockholm den 12 oktober 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Yvonne

Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund

Panke (s), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson

(s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per

Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp), Nalin Pekgul (s), Nils-Erik Söderqvist

(s) och Kalle Larsson (v).

Reservationer

1. Försöksverksamhet utan nationell timplan

i grundskolan, m.m. (mom. 1, 4, 8 och 12 )

- kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Försöksverksamheten utan nationell timplan i

grundskolan bör enligt vår uppfattning inte

begränsas till ett åttiotal kommuner. Det är viktigt

att försöksverksamheten baseras på ett så stort

underlag som möjligt. De kommuner som bedömer skolor

kvalificerade och själva vill delta i projektet bör

få medverka. Vi vill också särskilt poängtera vikten

av att fristående skolor representeras i

försöksverksamheten och att utvärderingen görs även

utifrån deras speciella villkor. Riksdagen bör

bifalla vår motion 1998/99:Ub28 yrkande 1 och som

sin mening ge regeringen till känna vad vi nu har

anfört.

När det gäller det individuella programmets

huvudsakliga syfte m.m. bedömer vi, precis som

regeringen, att det finns ett behov att tydliggöra

att programmets huvudsakliga syfte är att förbereda

eleverna för studier på ett nationellt eller

specialutformat program. Vi har inte heller något

att erinra mot övriga förändringar i 5 kap. 4 b §.

Vi anser dock att regeringens formuleringar om att

gymnasieskolan måste kunna möta de elever som av

olika skäl inte uppnått behörighet för ett

nationellt eller specialutformat program ger

felaktiga signaler. Utgångspunkten måste vara att

elever i normalfallet skall vara behöriga och ha

godkända resultat från grundskolan. Grundskolans

ansvar måste preciseras. För vissa grupper, t.ex.

elever med dyslexi som inte lyckas få betyg i

engelska, måste särskilda behörighetsvillkor anges.

Kristdemokraterna stöder förslaget att estetisk

verksamhet, estetiska ämnen och idrott och hälsa

skall kunna erbjudas inom komvux. Däremot anser vi

till skillnad från utskottsmajoriteten att det skall

finnas möjlighet att räkna in Idrott och hälsa A

samt Estetisk verksamhet i slutbetyg från gymnasial

vuxenutbildning. Annars begränsas den reella

valfriheten för vuxenstuderande. Vi anser att de bör

ha likvärdiga möjligheter som eleverna i

gymnasieskolan att välja andra än teoretiska ämnen.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1998/99:Ub16 yrkande 11 och 1998/99:Ub28

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser det viktigt att det ställs krav på lärares

ämneskompetens, pedagogiska kompetens och insikter i

de föreskrifter som gäller det offentliga

skolväsendet. Förutom målen för verksamheten - som

nämns i regeringens lagförslag - måste värdegrunden

som den bygger på vara väl känd för läraren. Detta

anser vi att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub28 yrkande 4 bör ge regeringen som sin

mening till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 4, 8 och 12 bort hemställa

1. beträffande försöksverksamhet utan

nationell timplan i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub28 yrkande 1

och med avslag på motion 1998/99:Ub27 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. beträffande det individuella

programmets huvudsakliga syfte m.m.

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §

och avslår motionerna 1998/99:Ub25 yrkandena 1,

4 och 5 samt 1998/99:Ub27 yrkande 2, dels med

bifall till motion 1998/99:Ub28 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

8. beträffande möjlighet att räkna in

Idrott och hälsa A samt Estetisk verksamhet i

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub16

yrkande 11 och 1998/99:Ub28 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

12. beträffande kravet på lärares

ämneskompetens, pedagogiska kompetens och

insikter i de föreskrifter som gäller det

offentliga skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub28 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. Försöksverksamhet utan nationell timplan

i grundskolan, m.m. (mom. 1 och 4 ) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

När det gäller försöksverksamhet utan nationell

timplan vill jag framhålla att den centralt

utformade timplanen på sikt skall avskaffas,

eftersom den lägger hinder i vägen för en målstyrd

skola. Det bör redan i dag fattas ett principbeslut

om avskaffande av timplanen. En treårig

försöksverksamhet är enligt min uppfattning

tillräcklig. Riksdagen bör bifalla vår motion

1998/99:Ub27 yrkande 1 och som sin mening ge

regeringen till känna vad jag nu har anfört.

Enligt Folkpartiets uppfattning skall det

individuella programmet avskaffas. Det individuella

programmet var tänkt att utgöra ett undantag, men är

i dag gymnasieskolans tredje största program. Ingen

elev skall få börja gymnasieskolan utan att ha

uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och

matematik. Folkpartiet anser att de elever som

lämnar grundskolan utan godkänt betyg i dessa ämnen

skall "läsa upp" betyget innan de får tillträde till

gymnasieskolan. Ökade krav måste ställas på

grundskolan att sätta in stöd redan de första

grundskoleåren. Vi anser också att alla elever borde

få ökade möjligheter att sätta samman kurser till

ett eget personligt program. Utöver de obligatoriska

kärnämnena borde eleven få välja kurser tämligen

fritt. Det bör också startas försöksverksamhet med

sommarkurser för gymnasieelever. Jag anser

beträffande det individuella programmets

huvudsakliga syfte m.m. att riksdagen med bifall

till motion 1998/99:Ub27 yrkande 2 och med anledning

av motion 1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4 och 5 samt med

avslag på motion 1998/99:Ub28 yrkande 2 dels bör

avslå regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §, dels som sin

mening ge regeringen till känna vad jag nu har

anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1 och 4 bort hemställa

1. beträffande försöksverksamhet utan

nationell timplan i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub27 yrkande 1

och med avslag på motion 1998/99:Ub28 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. beträffande det individuella

programmets huvudsakliga syfte m.m.

att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §

och motion 1998/99:Ub28 yrkande 2, dels med

bifall till motion 1998/99:Ub27 yrkande 2 och

med anledning av motion 1998/99:Ub25 yrkandena

1, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

3. Fristående kvalitetsinstitut, m.m. (mom.

2, 4 och 10) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Per Bill (m) anför:

Enligt vår uppfattning ökar behovet av ett

fristående kvalitetsinstitut med en avskaffad

timplan. Med den ökade självständigheten för

skolorna föreligger det ett allmänt intresse av en

utvecklad oberoende utvärdering av resultaten. I en

målstyrd skola finns det ett stort behov av saklig

information om alla skolors resultat och kvalitet.

Vi anser därför att ett fristående kvalitetsinstitut

bör skapas. Detta bör riksdagen med bifall till vår

motion 1998/99:Ub25 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att regeringens förslag om det

individuella programmets huvudsakliga syfte m.m. bör

avslås. Regeringens betoning av att det individuella

programmet i första hand skall syfta till att

förbereda eleven för ett nationellt program

cementerar en form för gymnasieskolan som många

elever inte klarar av. Regeringens förslag att

utveckla det individuella programmet med ett

förtydligande av preparandsyftet och att göra

studiemöjligheten valbar är ett erkännande av att

grundskolan misslyckats med sitt uppdrag. Enligt vår

uppfattning skall insatser för att förbereda alla

elever för studier i gymnasieskolan främst ske inom

ramen för grundskolan och i dess regi. Vi vill också

framhålla att synen på kärnämnen och kurser måste

överensstämma med individuella hänsyn till eleverna

och deras förutsättningar. Risken med att ge utrymme

för en fast struktur inom det individuella

programmet är att individualiseringen går förlorad.

Riksdagen bör, med bifall till vår motion

1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4 och 5, dels avslå

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5 kap. 4 b §, dels som sin mening ge

regeringen till känna vad vi nu har anfört.

Vi anser att staten borde söka bereda vidgat

utrymme för kompletterande utbildningar. Sådana

skapar en positiv dynamik i utbudet och bidrar till

krea- tiva utbildningslösningar, till fromma för den

enskilde studeranden och för landets välstånd.

Riksdagen bör därför med bifall till motion

1998/99:Ub25 yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna att regeringen årligen - förslagsvis i

budgetsammanhang - bör redovisa till riksdagen

resultatet av Skolverkets arbete med kompletterande

utbildningar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 2, 4 och 10 bort hemställa

2. beträffande fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub25 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. beträffande det individuella

programmets huvudsakliga syfte m.m.

att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §

och motion 1998/99:Ub28 yrkande 2, dels med

bifall till motion 1998/99:Ub25 yrkandena 1, 4

och 5 och med anledning av motion 1998/99:Ub27

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande redovisning till riksdagen

av Skolverkets arbete med kompletterande

utbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub25 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. Individuella studieplaner (mom. 3) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Jag anser att regeringen, i samband med att

timplanen nu avskaffas i ett antal kommuner och

skolor, bör öka kraven på individanpassning av

utbildningen i grundskolan. Varje elev bör få en

individuell studieplan upplagd i samverkan mellan

elev, lärare och föräldrar. En bestämmelse om detta

bör införas i grundskoleförordningen. Detta bör

riksdagen med bifall till vår motion 1998/99:Ub26

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under moment 3 bort hemställa

3. beträffande individuella studieplaner

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub26 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Kravet på lärares kunskaper i svenska

språket (mom. 11) - m, kd, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Regeringens förslag till ändring i skollagen när det

gäller kravet på lärares kunskaper i svenska språket

innebär enligt vår bedömning en uppluckring av

språkkravet som vi inte kan acceptera. En sådan

skulle leda till en kraftig försämring av skolans

arbete med svenska språket. Vi anser att det i 2

kap. 4 b § skollagen bör ställas krav på att lärare

med utländsk utbildning och annat modersmål än ett

nordiskt språk skall behärska svenska språket.

Liksom utskottsmajoriteten utgår vi från att deras

kunskaper i svenska skall vara dokumenterade.

Riksdagen bör alltså med anledning av motion

1998/99: Ub25 yrkandena 2 och 7 anta regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser

2 kap. 4 b § med den ändringen att paragrafen får

den i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade

lydelsen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 11 bort hemställa

11. beträffande kravet på lärares

kunskaper i svenska språket

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ub25 yrkandena

2 och 7 antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 2 kap. 4 b §

med den ändringen att paragrafen får den i

bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade

lydelsen,

6. Entreprenadförhållanden inom skolan

(mom. 14) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Lagen om entreprenadförhållanden inom skolan har nu

varit i funktion under så lång tid att vi kan

konstatera att entreprenader inom gymnasieskolan är

ett bra sätt att utveckla skolan och stärka kvalitet

och valfrihet för eleverna. Den begränsning till

undervisning av yrkesinriktad karaktär som föreslogs

när lagen först infördes behövs inte längre. Enligt

lagen (4 §) skall för undervisning på entreprenad

anlitas lärare som har kompetens för den

undervisning de skall bedriva. En kommun bör enligt

vår mening ha möjlighet att beställa t.ex.

undervisning med en särskild pedagogisk profil i

språk eller naturvetenskap av lärarkooperativ eller

andra privata anordnare. Regeringen bör liksom

hittills ha möjlighet att, när det finns särskilda

skäl, medge entreprenad i andra delar av det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom än

gymnasieskolan. Vi anser att riksdagen dels bör

bifalla regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom

skolan, dels med bifall till motionerna 1998/99:Ub25

yrkande 8 och 1998/99:Ub27 yrkande 3, med anledning

av motion 1998/99:Ub26 yrkande 2 och med avslag på

motion 1998/99:Ub26 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna vad vi här har anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 14 bort hemställa

14. beträffande entreprenadförhållanden

inom skolan

att riksdagen dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1993:802) om

entreprenadförhållanden inom

skolan, dels med bifall till

motionerna 1998/99:Ub25 yrkande 8

och 1998/99:Ub27 yrkande 3, med

anledning av motion 1998/99:Ub26

yrkande 2 och med avslag på motion

1998/99:Ub26 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:802) om entreprenadförhållanden inom

skolan

Reservanternas lagförslag

Av reservanterna (m, kd, fp) föreslagen

ändring i regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

2 kap.

4 b §

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Den som har ett annat Den som har ett annat

modersmål än svenska, modersmål än svenska,

danska, färöiska, danska, färöiska,

isländska eller norska isländska eller norska

kan få ett kan få ett

behörighetsbevis endast behörighetsbevis endast

om han eller hon har de om han eller hon har

kunskaper i svenska som dokumenterade kunskaper i

behövs. svenska språket, om det

inte finns synnerliga

skäl att medge annat.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------