Bet. 1999/2000:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU07

Ett reformerat studiestödssystem

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 1999/2000:10 Ett reformerat

studiestödssystem och motionsyrkanden i anknytning

till den.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla

punkter och avstyrker motionsyrkandena.

Ett nytt, samordnat studiestödssystem föreslås bli

infört den 1 juli 2001, då en ny studiestödslag

skall träda i kraft. De nuvarande

studiestödsformerna studiemedel, särskilt

vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa (svuxa) ersätts då av ett nytt

studiestöd, som skall kallas studiemedel.

Korttidsstudiestöd, internatbidrag och timersättning

avskaffas. Studiehjälpen för gymnasiala studier

berörs inte.

De nya studiemedlen består liksom hittills av dels

bidrag, dels lån. Totalbeloppet förändras inte.

Bidragsdelen föreslås öka från nuvarande ca 28 %

till 34,4 % av totalbeloppet. En särskild resursram

skall avsättas för att vissa studerande som är 25 år

eller äldre skall kunna beviljas en högre

bidragsdel, nämligen 82 % av totalbeloppet.

Fribeloppet för inkomst vid sidan av studiemedlen

höjs kraftigt. Med utgångspunkt i att studielån i

princip alltid skall betalas tillbaka organiseras

återbetalningen i ett modifierat annuitetssystem

över normalt ca 25 år. Det totala lånets storlek

bestämmer hur stort belopp som skall återbetalas ett

visst år. En garantiregel gör det möjligt att skjuta

upp återbetalning som överstiger 5 % (efter 50 års

ålder 7 %) av låntagarens aktuella inkomst.

Avskrivning av återstående lån sker vid dödsfall

eller om lånet inte är helt återbetalat när man

fyller 67 år. Maximitiden för att få studiemedel vid

eftergymnasiala studier, som i dag är sex år, sätts

till 240 veckor oberoende av antalet år.

Bidragsdelen i studiemedlen förblir obeskattad och

läggs till grund för pensionsrätt.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin reservation

att riksdagen skall avslå regeringens förslag. Det

gör också Centerpartiet, som dock tillstyrker

förslaget om pensionsrätt. Kristdemokraterna och

Folkpartiet har reservationer med förslag om

tillkännagivanden på olika punkter.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:10 Ett

reformerat studiestödssystem föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till

studiestödslag,

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag,

4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i semesterlagen (1977:480),

5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1982:188) om preskription av

skattefordringar m.m.,

7. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

9. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas

skyldighet att svara för vissa elevresor,

10. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.,

11. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande

statliga fordringar m.m.,

12. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

14. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd,

15. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

16. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

17. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

18. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

19. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

20. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),

21. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),

24. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om de övergripande målen för studiestödet (avsnitt

5.1),

25. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om en särskild resursram för det högre

studiebidraget i studiemedlen (avsnitt 6.1.2),

26. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om att Riksgäldskontoret även i fortsättningen skall

svara för upplåning av medel för studielån (avsnitt

7.4),

27. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om principerna för hur räntan på studielån skall

bestämmas (avsnitt 7.4).

Lagförslagen återfinns som bilagorna 1-18 i detta

betänkande.

Propositionens hemställan 8, 22 och 23 behandlas av

skatteutskottet och hemställan 3 och 13 av

socialförsäkringsutskottet.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1999/2000:Ub4 av Roy Hansson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vid reformering av

studiestödssystemet kapitalinkomster i form av

reavinst inte skall påverka fribeloppet.

1999/2000:Ub5 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

utbildningspremien måste höjas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

studiestödssystemet på sikt bör innehålla 50 %

studiebidrag och 50 % lån vid eftergymnasiala

studier,

3. att riksdagen beslutar om en höjning av

fribeloppet till 300 % av prisbasbeloppet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om grunderna till den

sociala snedrekryteringen till högre utbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om underliggande

orsaker till att en så liten andel av befolkningen

går vidare till en eftergymnasial utbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansieringen av

studiestödssystemets reformering,

7. att riksdagen hos regeringen begär utförliga

beräkningar och förslag till eventuella förändringar

av reglerna för återbetalning av studieskuld,

8. att riksdagen beslutar att höja studiestödets

totalbelopp med 200 kr per månad och att uppräkning

tills vidare skall ske i förhållande till

prisbasbeloppet,

9. att riksdagen beslutar att den högre

bidragsnivån för gymnasiestuderande skall vara 60 %

av studiestödet,

10. att riksdagen beslutar att regeringen inte

skall få utfärda föreskrifter om att rikta det högre

bidraget till studerandegrupper oavsett

utbildningsnivå, t.ex. utifrån situationen på

arbetsmarknaden, i enlighet med vad som anförts i

motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett införande

av ett treterminssystem inom högskolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

konkurrens i administrationen av

studiestödssystemet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förutsättningar

för att göra ett medvetet val av lånenivå för

studiemedel,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett system med

studiemedel i proportion till antal avklarade poäng.

1999/2000:Ub6 av Cinnika Beiming och Christina

Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdelningen av fribeloppet på

kalenderhalvår.

1999/2000:Ub7 av Lennart Kollmats och Elver Jonsson

(fp) vari yrkas att riksdagen godkänner "synnerliga

skäl" vid tillämpning av 3 kap. 8 § fjärde stycket i

förslaget till studiestödslag så att elitidrottare

kan erhålla studiemedel under längre tid i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Ub8 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:10

Ett nytt studiestödssystem med undantag av lag om

ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension (mom. 15), lag om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (mom.

16), lag om ändring i lagen (1998:675) om införande

av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

samt lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ett nytt studiestödssystem i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en renodling av

studiestödssystemet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansieringen av

ett nytt studiestödssystem.

1999/2000:Ub9 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett nytt system

bör utformas med bredast möjliga politiska

förankring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bidragsdelen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fribeloppet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade krav på

studieresultat,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studenternas

ekonomiska helhetssituation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilläggslån,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en konsekvensanalys

av situationen för studerande med barn,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om "först till kvarn-

systemet",

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om flexibla

åldersgränser,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om juluppehållet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om flexiblare

regler för längsta tid för studiemedel,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

studiestödsberättigade utbildningar,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag när det

gäller bonussystem och avdragsgilla räntor,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en utredning

för att se över vilka valmöjligheter den enskilde i

framtiden kan ges när det gäller administrationen av

låneutbetalning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åldersgräns för

avskrivning av studieskulderna.

1999/2000:Ub10 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till

ändringar i studiestödssy-stemet i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utförlig

redovisning av hur föreslagna ändringar i

studiestödssystemet skall finansieras i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utgångspunkter för

ett enkelt och hållbart studiefinansieringssy-stem.

1999/2000:Ub11 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tillämpningen

av reglerna i det nya studiestödssystemet.

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub250 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om invandrares

språkkunskaper.

1999/2000:Ub701 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

slopande av fribeloppsgränserna.

1999/2000:Ub702 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

enhetliga regler för återbetalning av studielån.

1999/2000:Ub703 av Anders Sjölund (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om slopande av

fribeloppsgräns i studiestödssystemet.

1999/2000:Ub704 av Erik Arthur Egervärn (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om reducering av

studieskulder inom stödområdena.

1999/2000:Ub706 av Lars Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nedläggningen av

CSN,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om borttagandet av

fribeloppet.

1999/2000:Ub708 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skärpt kontroll av

studieaktivitet.

1999/2000:Ub709 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

alternativet att utförsälja studielånestocken på

marknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att mot en bonus ge

möjlighet för dem som önskar att i förtid återbetala

sina studieskulder.

1999/2000:Ub713 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av balans i kraven

på återbetalning av studielån mellan bosatta i

Sverige och utlandsboende.

1999/2000:Ub714 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att se över finansieringen

organisatoriskt och ekonomiskt för deltagare vid

korta anpassningskurser.

1999/2000:Ub715 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att utreda förutsättningarna för att legitimerad

naprapatutbildning kan berättiga till studiemedel

under hela utbildningstiden.

1999/2000:Ub812 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Centrala

studiestödsnämnden.

1999/2000:Ub813 av Agne Hansson (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Kalmar län som

försöksområde för avskrivning av studieskulder,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett reformerat

studiemedelssystem för ökad ekonomisk trygghet för

ungdomarna.

1999/2000:Sf247 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utforma

studiemedelssystemet så att det inte missgynnar den

som blir gravid.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studiemedel och

studietid i högskolan för elitidrottare.

1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjligheten att

skriva av studieskulder.

Utskottet

Inledning

Våren 1994 meddelade den dåvarande regeringen i

propositionen Vissa förändringar i

studiestödssystemet sin avsikt att tillkalla en

utredning med parlamentarisk representation om en

reformering av studiestödssystemet. Denna

reformering borde enligt regeringen ta fasta på en

långsiktigt förbättrad stimulans till utbildning, en

större rättvisa, behovet av att stimulera

fördjupningsstudier samt de statsfinansiella

restriktionerna (prop. 1993/94:156 s. 24 f.). Med

anledning av ett motionsyrkande i anslutning till

propositionen gjorde riksdagen ett tillkännagivande

till regeringen om att den aviserade utredningen med

förtur borde behandla de problem som de många olika

formerna av vuxenstudiestöd ger upphov till för både

enskilda och myndigheter (bet. 1993/94:SfU25, rskr.

438).

En parlamentarisk kommitté tillkallades efter

regeringsskiftet hösten 1994. Kommittén fick i

uppdrag att göra en övergripande översyn och att

särskilt uppmärksamma följande frågor, nämligen

hur studiestödet kan motverka social

snedrekrytering,

förutsättningarna för ett mer sammanhållet

system,

totalbelopp och bidragsnivåer i ett sammanhållet

system,

lånesystem och återbetalningsvillkor,

en uppräkning av bidragsdelen i studiemedlen med

hänsyn till att studier som finansieras med detta

stöd avsågs bli pensionsgrundande och därvid

beskattas.

Studiehjälpen till gymnasieelever ingick inte i

uppdraget.

I juni 1996 lade kommittén fram sina förslag i

betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90).

Betänkandet remissbehandlades.

Regeringen lägger i proposition 1999/2000:10 Ett

reformerat studiestödssystem fram förslag om ett

nytt, samordnat studiestödssystem. I huvudsak bygger

regeringen sitt förslag på utredningens förslag.

Det nya studiestödssystemet föreslås bli reglerat i

en ny studiestödslag, som ersätter den från 1973.

I propositionen föreslås också lagreglering av hur

studerande som uppbär studiemedel skall kunna

tillgodoräkna sig bidragsdelen för pensionsrätt.

Ett stort antal följdändringar i andra lagar, som

refererar till studiestödslagen, föreslås också.

Huvuddragen i det föreslagna nya

studiestödssystemet

Ett nytt studiestöd skall ersätta de nuvarande

studiestödsformerna studiemedel, särskilt

vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa (svuxa). Det nya studiestödet kallas

studiemedel.

Det nya studiemedelssystemet är inte - som svux och

svuxa - kopplat till den studerandes inkomst före

studierna, utan - liksom det nuvarande

studiemedelssystemet - till basbeloppet. Termen

basbelopp har i lagen om allmän försäkring

(1962:381) ändrats till prisbasbelopp fr.o.m. den 1

januari 1999.

Totalbeloppet för de nya studiemedlen skall vara

lika stort som i dagens studiemedel, nämligen vid

ett nio månaders studieår på heltid 175,5 % av

prisbasbeloppet. Det beräknas per vecka, inte som

hittills per 15-dagarsperiod.

Studenter som är 25 år eller äldre skall under

vissa förutsättningar kunna få tilläggslån. Liksom

hittills skall det också finnas möjlighet till

tilläggslån för vissa angelägna merkostnader för

utbildningen.

Bidragsdelen i studiemedlen föreslås nu bli 34,5 %

av totalbeloppet, mot nuvarande ca 28 %.

En särskild resursram skall avsättas för att

tilldela vissa sökande över 25 år ett högre bidrag,

som skall uppgå till 82 % av totalbeloppet.

Den övre åldersgränsen för studiemedel sätts till

50 år. Rätten till studielån begränsas successivt

fr.o.m. 41 års ålder.

Den inkomst som studerande kan ha utan att det

påverkar studiemedlen (det s.k. fribeloppet) höjs

kraftigt till 91 000 kr per år från dagens 54 600

kr.

Återbetalningen av studielån skall ske med ett

annuitetsliknande system över en period av normalt

25 år eller den kortare tid som återstår tills

låntagaren fyller 60 år. Det belopp som skall

återbetalas ett visst år relateras till skuldens

storlek och antalet återbetalningsår, inte till

låntagarens inkomst. Det skall vara möjligt att

begränsa sin återbetalning ett visst år till 5 % av

aktuell inkomst.

Studielån som kvarstår obetalda vid utgången av det

år då låntagaren fyller 67 år skall avskrivas. Lån

som beviljats för behörighetsgivande studier på

grundskole- och/eller gymnasienivå skall kunna

skrivas av successivt allteftersom den studerande

avslutar studier för högskolepoäng. Vid dödsfall

avskrivs återstående studielån.

Studiebidraget görs pensionsgrundande men skall

inte beskattas. I stället tillgodoräknas den

studerande ett pensionsgrundande belopp som

motsvarar 138 % av det studiebidrag som han eller

hon har fått.

Studiestödsformerna korttidsstudiestöd,

internatbidrag och timersättning avvecklas. Resurser

motsvarande vad som för närvarande avsätts till

korttidsstudiestöd och internatbidrag skall i

stället anvisas som statsbidrag till fackliga

organisationer och handikapporganisationer för i

princip samma utbildning som nu.

Särskilt utbildningsbidrag (ubs) berörs inte av det

nya studiestödssystemet. Under hela den period som

Kunskapslyftet pågår, dvs. till utgången av år 2002,

skall ubs finnas kvar vid sidan av det reguljära

studiestödet.

Förslag om avslag på propositionen, m.m.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Ub10 att riksdagen skall avslå regeringens

förslag till ändringar i studiestödssystemet (yrk.

1). Moderaterna anser att regeringen bör ta med de

borgerliga partierna i förhandlingar för att skapa

ett system som är långsiktigt politiskt förankrat

och därmed hållbart. Enligt motionärerna är den

föreslagna reformen inte fullt ut finansierad, och

de vill att riksdagen av regeringen skall begära en

utförlig redovisning av hur föreslagna ändringar i

studiestödssystemet skall finansieras (yrk. 2).

Även Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub8

avslag på propositionen, med undantag för de fyra

lagändringar som gäller pensionsrätt (yrk. 1).

Motionärerna anser att regeringens förslag är

otillräckligt; minskningen av skuldsättningen blir

marginell och kraven på återbetalning skärps, vilket

omintetgör en av studiestödets viktigaste uppgifter,

nämligen att minska den sociala snedrekryteringen.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag till

nytt studiestödssystem enligt riktlinjer som

beskrivs i motionen. Studiemedlen skall bestå av

lika delar bidrag och lån, fribeloppet skall höjas

mindre än vad regeringen föreslagit, antalet

terminer som studiemedel kan utgå sänks generellt

från tolv till åtta terminer, kraven på

studieresultat skärps enligt Centrala

studiestödsnämndens (CSN) tidigare förslag, och

återbetalningen skall ske genom ett modifierat

annuitetssystem där takten är lägre inledningsvis

och sedan accelererar (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Behovet av ett nytt studiestödssystem har varit

tydligt under lång tid. Ur statsfinansiell synpunkt

är det nuvarande lånesystemet inte långsiktigt

stabilt. Det finns en uppenbar risk för stora

avskrivningar i framtiden. Problemen med att det

finns flera olika stödsystem med olika regler och

olika förmåner var ett av motiven bakom

tillsättandet av Studiestödsutredningen.

Oppositionspartierna har de senaste åren kritiserat

regeringen för att förslaget till nytt

studiestödssystem inte lagts fram tidigare. Det nu

framlagda förslaget från regeringen är så utformat

att det är möjligt att, om det anses motiverat och

ekonomiskt möjligt, längre fram göra förändringar på

enskilda punkter, t.ex. när det gäller bidragsdelen,

fribeloppet eller antalet terminer, utan att

systemet behöver göras om från grunden.

Två partier föreslår tillkännagivanden om

finansieringen av ett nytt studiestödssystem.

Centerpartiet anser enligt motion 1999/2000:Ub8 att

ett nytt studiestödssystem bör finansieras dels

genom en mindre utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen än den som regeringen

föreslagit, dels genom de skärpningar som ovan

beskrivits i fråga om antalet terminer som

studiemedel kan lämnas och av kraven på

studieresultat samt den begränsade höjningen av

fribeloppet och dels genom en utökning av anslaget

till studiemedel med 1 miljard kronor år 2001 och 2

miljarder kronor år 2002 (yrk. 4). Enligt

motionärernas beräkningar kommer det successivt att

uppstå en besparing genom minskade

räntesubventioner. Under introduktionsfasen, innan

kostnaden för räntesubventionen minskat kraftigt,

uppstår dock en kostnad som enligt motionärerna bör

finansieras genom indragning av tidigare

anslagssparande inom utgiftsområdet.

Folkpartiet anser att kostnadsberäkningarna i

propositionen är oklara, och att följden därför kan

bli att partiet längre fram, när riksdagen skall ta

ställning till de olika anslagsfrågorna, kan komma

att avslå förslag som inte är regelrätt

kostnadsberäknade (mot. 1999/2000:Ub5 yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det meddelas i propositionen (s. 135) att

regeringen avser att återkomma till anslagsfrågorna

i kommande budgetarbete. Riksdagen bör enligt

utskottets mening avvakta detta.

Till frågorna om för hur lång tid studiemedel skall

kunna lämnas och om kraven på studieresultat

återkommer utskottet i det följande.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub9

ett tillkännagivande om att ett nytt

studiestödssystem bör utformas med bredast möjliga

politiska förankring (yrk. 1).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet om tillkännagivande.

Det förslag som regeringen nu har lagt fram bygger

till största delen på förslag från den

parlamentariskt sammansatta Studiestödsutredningen.

Den reform som nu föreslås kan enligt utskottets

uppfattning inte skjutas upp ytterligare, en åsikt

som väl överensstämmer med vad bl.a.

Kristdemokraterna hävdade vid förra riksmötet. Ett

tillkännagivande till regeringen i enlighet med

motionsyrkandet skulle inte kunna ha någon annan

effekt än att reformen ytterligare försenas.

De övergripande målen för studiestödet

Regeringen anser att studiestödet i form av bidrag

och lån är en del av utbildningspolitiken och skall

bidra till att förverkliga dess mål. Studiestödet

skall verka rekryterande och därmed bidra till ett

högt deltagande i utbildningen. Det skall vidare ha

en utjämnande verkan mellan individer och grupper i

befolkningen och därmed bidra till ökad social

rättvisa. Studiestödet skall ha en god effekt på

samhällets ekonomiska hushållning över tiden.

Regeringen begär riksdagens godkännande av dessa

mål för studiestödet.

Moderata samlingspartiet anger i motion

1999/2000:Ub10 ett antal utgångspunkter för ett

enkelt och hållbart studiefinansieringssystem (yrk.

3). Ett sådant system skall göra det möjligt att

studera hela året, både inom Sverige och utomlands.

Det skall uppmuntra till effektiva studier. Den

totala skuldstocken skall minska successivt utan

automatiska avskrivningar. Inkomstprövningen skall

avskaffas och räntorna på studieskulder göras

avdragsgilla. CSN skall konkurrensutsättas.

Centerpartiet begär i motion 1999/2000:Ub8 en

renodling av studiestödssystemet (yrk. 3).

Motionärerna menar att detta system enbart skall

avse studier på högskolenivå. Studiestödet för vuxna

på grund- och gymnasieskolenivå bör enligt deras

mening lösas i enlighet med den utbildningsgaranti

som Centerpartiet fört fram förslag om i en

budgetmotion. Denna garanti innebär möjlighet att

med a-kassa komplettera en tidigare kort utbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

det som regeringen förordat om de övergripande målen

för studiestödet och avslår motionsyrkandena.

Det system som regeringen föreslår ger enligt

utskottets uppfattning möjligheter att studera hela

året och både i Sverige och utomlands. Regeringen

anser liksom Moderaterna att systemet skall bidra

till att studier genomförs så snabbt och effektivt

som möjligt (prop. s. 93). Till inkomstprövningen,

rätten till avskrivning, frågan om att göra räntorna

avdragsgilla samt till CSN:s roll återkommer

utskottet i det följande.

Centerpartiets förslag till utbildningsgaranti och

enhetligt försörjningsstöd är enligt utskottets

uppfattning alltför skissartade för att kunna läggas

till grund för en renodling av studiestödet för

vuxna till att enbart gälla högskolestudier.

Folkpartiet tar i motion 1999/2000:Ub5 upp

rekryteringen till högre utbildning. Den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning grundläggs

enligt motionärerna tidigare i skolsystemet.

Reformer bör därför i första hand inriktas på

grundskolan och gymnasieskolan (yrk. 4). Folkpartiet

anser också att högre utbildning lönar sig för

dåligt, bl.a. på grund av det nuvarande

skattesystemet, och att detta är den underliggande

orsaken till att så liten andel av befolkningen går

vidare till eftergymnasial utbildning (yrk. 5).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Att den sociala snedrekryteringen till högre

utbildning grundläggs tidigare i skolsystemet

påtalades redan i utredningsbetänkandet Ursprung och

utbildning (SOU 1993:85). Det togs också upp i den

utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen lade

fram våren 1997 (skr. 1996/97:112 s. 24, bet. UbU13,

rskr. 260). Liksom regeringen anser utskottet att

även utformningen av studiestödssystemet för högre

studier har inverkan på den sociala

snedrekryteringen. Frågor om statens roll när det

gäller lönebildningen på arbetsmarknaden och frågor

om skattesystemet behandlas återkommande i riksdagen

och bereds av andra utskott.

Studiemedlens storlek - totalbelopp och

bidragsnivåer

Regeringens förslag är att totalbeloppet för

studiemedel liksom hittills skall, för

heltidsstudier under nio månader (ett normalt

studieår), vara 175,5 % av prisbasbeloppet. Med

nuvarande prisbasbelopp innebär detta 63 882 kr.

Bestämmelser om totalbeloppet finns i 3 kap. 11 §

förslaget till studiestödslag. Totalbeloppet skall i

vissa fall kunna kompletteras med ett tilläggslån.

Utskottet återkommer längre fram till tilläggslånet.

Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub5 en

höjning av totalbeloppet med 200 kr per månad utöver

regeringens förslag (yrk. 8). De ökade kostnaderna

för detta täcks enligt motionärerna av Folkpartiets

övriga förslag till förändringar i systemet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör ställa

sig bakom regeringens förslag och avslå

motionsyrkandet.

Motionärerna har inte närmare redovisat på vilket

sätt en sådan höjning av totalbeloppet kan

finansieras genom andra ändringar i systemet. Enligt

utskottets mening är en större höjning av

bidragsdelen - något som även Folkpartiet

eftersträvar - angelägnare än en höjning av

totalbeloppet, eftersom skuldsättningen kan väntas

ha en hämmande effekt på rekryteringen till högre

utbildning.

Av totalbeloppet skall enligt regeringens förslag

34,5 % generellt vara ett bidrag. Ett högre

studiebidrag skall kunna lämnas till vissa

studenter. Till detta återkommer utskottet längre

fram. Bestämmelser om det generella studiebidraget

finns i 3 kap. 12 § förslaget till studiestödslag.

Både Kristdemokraterna och Folkpartiet anser att

ambitionen bör vara att bidragsdelen utgör 50 % av

totalbeloppet. Kristdemokraterna anser att det hade

varit ett angeläget första steg att åtminstone

acceptera Studiestödsutredningens förslag om en

generell bidragsnivå på 40 % (mot. 1999/2000:Ub9

yrk. 2). Enligt Folkpartiet i motion 1999/2000:Ub5

medger det statsfinansiella läget i dag inte alltför

stora höjningar av bidragsdelen, och partiet ser

regeringens förslag som ett första steg (yrk. 2).

Förseningar i studierna skall dock medföra att

bidragsdelen minskas i förhållande till antalet ej

fullgjorda poäng, ett s.k. peng-per-poäng-system

(yrk. 14). I motion 1999/2000:Ub813 (c) hävdar

motionären att regeln bör vara att 50 % av

studiemedelsbeloppet skall vara bidrag (yrk. 10).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ställer

sig bakom regeringens förslag om bidragsdelens

storlek och avslår motionärernas yrkanden om

tillkännagivande.

Liksom regeringen och motionärerna anser utskottet

att det är angeläget att minska skuldsättningen för

studenterna. Det mest effektiva sättet att

åstadkomma detta är att höja bidragsandelen.

Regeringen gör bedömningen att det statsfinansiella

läget inte tillåter en så stor höjning som

Studiestödsutredningen föreslog. Utskottet vill

också peka på att den föreslagna studiestödslagen är

så konstruerad att det är möjligt att ändra

bidragsandelen, när det statsfinansiella läget så

medger, utan att systemet i sin helhet behöver göras

om.

Möjligheterna att använda ett "peng-per-poäng-

system" övervägdes av Studiestödsutredningen, som

kom fram till att nackdelarna överväger fördelarna.

Utredningen pekade bl.a. på att ett sådant system

skulle kunna locka studenter att välja lätta kurser

och utbildningar framför dem som anses svårare och

kräver en större arbetsinsats (SOU 1996:90 s. 113

f.). Utskottet delar utredningens bedömning.

Vidare föreslår regeringen att en särskild resursram

skall avsättas för att ett högre studiebidrag skall

kunna lämnas för studier på främst grundskole- och

gymnasienivå. Det högre bidraget föreslås bli 82 %

av totalbeloppet. Det skall vara tillgängligt både

för arbetslösa och för arbetstagare men förutsätta

att den studerande är 25 år eller äldre. Regeringen

föreslås få utfärda de närmare reglerna för rätt

till det högre bidraget. Den som en gång har

beviljats det högre bidraget skall ha förtur till

detta bidrag för att slutföra den påbörjade

utbildningen. Bestämmelserna om det högre

studiebidraget finns i 3 kap. 13 § förslaget till

studiestödslag.

Regeringen anser att det högre bidraget skall

riktas till grupper som är i särskilt behov av

kompetensförstärkning och som det är angeläget att

rekrytera till utbildning. Inom ramen för ett

flexibelt system bör det finnas möjligheter att

styra bidraget till angelägna studerandegrupper

oavsett studienivå, heter det i propositionen (s.

85). Regeringen anser att man bör undvika ett system

med urval. Om resursramen inte räcker till för att

ge det högre bidraget till alla behöriga sökande bör

därför den ordning som gäller i det nuvarande

svuxasystemet tillämpas, nämligen att stöd beviljas

i den ordning ansökningarna kommer in och så länge

resurserna räcker.

Kristdemokraterna framför i motion 1999/2000:Ub9

tveksamhet till förslaget om ett "först-till-kvarn-

system" (yrk. 8). De anser också att det inte skall

krävas att man har uppnått en viss ålder (yrk. 9).

Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub5 att det

högre bidraget för vuxenstuderande på gymnasienivå

skall sättas till 60 % av totalbeloppet (yrk. 9).

Vidare anser Folkpartiet att regeringen inte skall

få utfärda föreskrifter om att rikta det högre

bidraget till studerandegrupper oavsett

utbildningsnivå, t.ex. med hänsyn till den aktuella

situationen på arbetsmarknaden (yrk. 10). I motion

1999/2000:Ub11 (s) framförs kritik mot det som sägs

i propositionen om att det högre bidraget i första

hand skall ges till dem som saknar

grundskolekompetens och i andra hand till dem som

saknar gymnasiekompetens. Enligt motionärerna bör

utbildningens inriktning tillmätas större vikt som

prövningsgrund för det högre bidraget. Regeringen

bör ta till vara erfarenheterna från urvalsprocessen

inom ubs vid utformningen av de nya urvalsreglerna

till det högre bidraget, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ställer

sig bakom regeringens förslag om det högre bidragets

målgrupp och nivå och godkänner vad regeringen

anfört om en särskild resursram för detta bidrag.

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå

motionsyrkandena.

Behovet av en åldersgräns beror på att man inte bör

uppmuntra avhopp från gymnasieskolan. Det högre

bidraget bör inte heller kunna användas av ungdomar

för att bedriva kompletteringsstudier i komvux.

Enligt utskottets mening bör det vara regeringens

sak att närmare utforma bestämmelserna om hur

beviljandet av det högre bidraget skall gå till. De

erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av de

olika hittillsvarande studiestöden för vuxna (svux,

svuxa, ubs) bör självfallet tas till vara utan att

riksdagen behöver göra något tillkännagivande.

Utskottet delar Folkpartiets uppfattning att den

enskildes val att studera i största möjliga

utsträckning måste byggas på motivation och fritt

val. Det utesluter dock inte att det i vissa lägen

kan vara befogat att ta hänsyn t.ex. till den

aktuella situationen på arbetsmarknaden.

Studiestödstid

I förslaget till studiestödslag regleras den tid som

studiemedel får lämnas för i 3 kap. 8-10 §§. Till

skillnad från dagens regler föreslås att den

tidsenhet för vilken studiemedel beviljas anpassas

till sättet att ange utbildningars omfattning. För

flertalet utbildningar anges detta i antal veckor.

Studiemedel skall enligt förslaget beräknas per hel

vecka för både heltids- och deltidsstuderande.

Studiemedel skall lämnas för sådan del av studietid

som omfattas av den kursplan eller motsvarande som

gäller för utbildningen. Detta innebär att

studerande i komvux inte kan få studiemedel under

juluppehåll när ingen undervisning ges. Det har de

däremot kunnat få inom det nuvarande

svux/svuxasystemet.

Den längsta tiden för studiemedel på högskolenivå

föreslås bli 240 veckor (sex normala studieår). För

utbildningar på gymnasial nivå föreslås maximitiden

bli 120 veckor, men den som redan har en treårig

gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning

skall bara kunna få studiemedel under högst 80

veckor för studier på gymnasial nivå. Den som helt

saknar grundskoleutbildning eller motsvarande

utbildning skall kunna få studiemedel för sådana

studier under högst 80 veckor. Tiden kan förlängas

med 20 veckor för den som behöver grundläggande

färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning.

För den som redan har grundskoleutbildning eller

motsvarande är gränsen för studiemedel för studier

på samma nivå enligt regeringens förslag 40 veckor.

Regeringen föreslår att studiemedel för tid utöver

de fastställda tidsgränserna skall kunna beviljas

bara om det finns synnerliga skäl. Detta innebär en

skärpning av nuvarande regler om särskilda skäl. Den

praxis som har utvecklats har enligt regeringen

inneburit att många studerande i förväg har kunnat

räkna med att få studiestöd under 2-3 terminer

utöver huvudregeln, vilket är otillfredsställande.

Synnerliga skäl kan enligt regeringen gälla t.ex.

förlängd studietid på grund av funktionshinder eller

andra mycket speciella omständigheter.

För den som är 41 år eller äldre begränsas dock

rätten till lånedelen av studiemedlen med stigande

ålder till allt färre veckor sammanlagt.

Kristdemokraterna begär i motion 1999/2000:Ub9 ett

tillkännagivande om att omställningen när det gäller

juluppehållet i gymnasial vuxenutbildning måste ske

successivt och med stor flexibilitet, så att inte

enskilda personer drabbas på ett oskäligt sätt (yrk.

10). De anser också att kravet för undantag från

huvudreglerna om längsta tid måste få en mer

flexibel formulering än regeringen föreslagit (yrk.

11).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ställer

sig bakom regeringens förslag när det gäller tid som

studiemedel kan beviljas för samt avslår

motionsyrkandena.

Som nämns i den kristdemokratiska motionen avser

regeringen att låta de nuvarande reglerna för

studiestöd under julferier få tillämpas under en

övergångstid för dem som vid införandet av det nya

systemet uppbär svux eller svuxa. Detta tillgodoser

enligt utskottets mening kravet på att enskilda inte

skall drabbas på ett oskäligt sätt av förändringen.

Utskottet anser liksom regeringen och

Kristdemokraterna att villkoret för att få

studiemedel för längre tid än vad som är huvudregeln

behöver skärpas. Ändringen från "särskilda skäl"

till "synnerliga skäl" är därför motiverad. Det bör

vara CSN:s och den blivande överklagandenämndens

uppgift att avgöra vad som utöver funktionshinder

skall kunna räknas som "mycket speciella

omständigheter" som kan motivera studiemedel för

längre tid.

Utskottet tar i detta sammanhang upp yrkandet i

Folkpartiets motion 1999/2000:Ub5 om

treterminssystem inom högskolan (yrk. 11).

Motionärerna anser att en indelning av studieåret i

tre terminer skulle göra det möjligt för studenterna

att förkorta studietiden genom att läsa även under

en sommartermin, och de begär ett tillkännagivande

till regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det finns inga nationella bestämmelser som hindrar

universitet och högskolor från att organisera sin

verksamhet i tre terminer som tillsammans täcker

hela kalenderåret. Utskottet är inte berett att

förorda att bestämmelser om terminer eller läsår på

nytt införs i högskoleförordningen. Sommarkurser

förekommer i viss omfattning i dag, och deltagarna i

sådana kurser kan beviljas studiemedel inom

nuvarande studiestödssystem. Det kommer också att

vara möjligt i det nya systemet. Både

studiemedelsbeloppen och den längsta tiden för att

få studiemedel uttrycks i den föreslagna nya

studiestödslagen i veckor. Beroende på lärosätets

utbud och studentens val kan veckorna vara fördelade

på fler eller färre år.

Studiestödsberättigande utbildningar

Regeringen föreslår att studiestöd liksom hittills

skall lämnas till studerande vid de läroanstalter

och utbildningar i Sverige som bestäms av regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detta

regleras i 3 kap. 2 § i den föreslagna

studiestödslagen. Enligt regeringens uppfattning bör

frågan om huruvida en ny utbildning skall ge rätt

till studiestöd bedömas i förhållande till

befintliga ekonomiska ramar. Beslut om rätt till

studiestöd bör därför fattas inom ramen för

budgetprocessen.

Kristdemokraterna ifrågasätter i motion

1999/2000:Ub9 att utgångspunkten i bedömningen skall

vara befintliga ekonomiska ramar (yrk. 12). De anser

det viktigt att utbildningar som motsvarar

kvalitets- och nivåkraven inte undanhålls av

ekonomiska skäl. I motion 1999/2000:Ub715 (s) sägs

att Naprapathögskolans utbildning borde berättiga

till studiemedel, eftersom samhället har infogat

denna utbildning i sitt kontrollsystem via

legitimationen av naprapater. Motionärerna vill ha

en utredning av förutsättningarna för att låta

naprapatutbildningen berättiga till studiemedel

under hela utbildningstiden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Bedömningen av kvalitet och nivå på utbildningar

som bedrivs i enskild regi och där anordnaren vill

få statlig tillsyn och eventuellt statsbidrag och

rätt för deltagarna till studiestöd görs av

Högskoleverket respektive Statens skolverk. Att

besluta vilka utbildningar som skall vara

studiestödsberättigande är en viktig

utbildningspolitisk uppgift som har stor ekonomisk

betydelse. Utskottet kan därför inte ställa sig

bakom uppfattningen att en positiv

kvalitetsbedömning av respektive ämbetsverk

automatiskt skall medföra att de studerande får rätt

till studiemedel. Den ordning som regeringen

förordar, nämligen att frågan om att göra

ytterligare utbildningar studiestödsberättigande

behandlas i budgetprocessen, är enligt utskottets

mening rimlig. Riksdagen bör inte uttala sig om

Naprapathögskolans möjligheter att bli upptagen som

studiestödsberättigande, eftersom prövningen av

denna fråga bör skötas av regeringen.

Inkomstprövning

I det nuvarande studiemedelssystemet är rätten till

stöd beroende av den studerandes inkomst. Om

inkomsten under ett kalenderhalvår överstiger ett

visst belopp - det s.k. fribeloppet - reduceras

studiemedelsbeloppet med 50 % av den inkomst som

överstiger fribeloppet. De uppgifter om förväntad

inkomst som den sökande uppger i ansökan om studie-

medel kontrolleras i efterhand mot taxeringen, och

studiemedelsbelopp som eventuellt har lämnats för

mycket krävs tillbaka. En motsvarande

inkomstprövning finns inte i svux- och

svuxasystemen. Reducering görs dock för den som har

pension, livränta eller annan liknande ersättning.

Regeringen föreslår nu att inkomstprövningen

behålls i det nya studiemedelssystemet, men att

fribeloppet höjs från i dag 150 % till 250 % av

prisbasbeloppet vid heltidsstudier i nio månader

(ett normalt studieår). Motivet för höjningen är att

de studerande bör ges ökade möjligheter att genom

eget arbete öka sin levnadsstandard eller begränsa

sin skuldsättning. Att avskaffa inkomstprövningen är

enligt regeringen inte möjligt av ekonomiska skäl,

eftersom det skulle medföra att alla som nu har

stora inkomster och därför inte söker studiemedel

skulle få rätt till fulla studiemedel. Detta vore

enligt regeringens mening inte förenligt med kraven

på hushållning med offentliga medel. Att avskaffa

inkomstprövningen är inte heller lämpligt.

Studenterna bör inte uppmuntras till förvärvsarbete

utöver en viss gräns, eftersom heltidsstudier

normalt är en krävande sysselsättning som kräver en

heltidsinsats. Vid deltidsstudier är fribeloppet

högre, både i det nuvarande studiemedelssystemet och

i det föreslagna.

Vad som skall räknas som inkomst i detta sammanhang

föreslås vara oförändrat, nämligen den studerandes

sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet

och kapital vid taxeringen.

Inkomstprövningen är i dag, och föreslås förbli,

uppdelad på kalenderhalvår. Fribeloppet, som andel

av prisbasbeloppet, föreslås variera beroende på

utbildningstidens längd under respektive halvår. Om

höstterminen är kortare än vårterminen, blir

fribeloppet för höstterminen högre.

Inkomstprövningen regleras i 3 kap. 16-22 §§ i den

föreslagna nya studiestödslagen.

Kristdemokraterna anser enligt motion 1999/2000:Ub9

att ett totalt avskaffande av inkomstprövningen är

det enda rimliga för att den enskilde skall

uppmuntras att ta ett personligt ansvar (yrk. 3).

Även i motionerna 1999/2000:Ub701 (m),

1999/2000:Ub703 (m) och 1999/2000:Ub706 (m) yrkande

2 förordas att inkomstprövningen avskaffas. I den

förstnämnda av dessa motioner påpekas att denna

prövning motverkar sparande, i den andra att den

innebär att arbete inte lönar sig och i den tredje

att inkomstprövningen också leder till att studenter

arbetar svart och ljuger om sina inkomster.

Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub5 att

fribeloppet skall höjas mer än regeringen

föreslagit, nämligen till 300 % av prisbasbeloppet

(yrk. 3).

Som framgått av det föregående anser Centerpartiet

att höjningen bör vara mindre än vad regeringen

föreslagit.

I motion 1999/2000:Ub6 (s) föreslår motionärerna

att regeringen skall följa upp frågan huruvida

uppdelningen på kalenderhalvår även efter höjningen

av fribeloppet kvarstår som ett problem. Motionären

bakom motion 1999/2000: Ub4 (m) anser att

kapitalinkomster i form av reavinst inte skall

beaktas vid inkomstprövningen, eftersom pengar som

familjer har fondsparat för sina barn bör kunna tas

ut och användas till att skaffa egen bostad åt de

ungdomar som skall flytta hemifrån, utan att detta

minskar möjligheterna att få studiebidrag.

U t s k o t t e t ställer sig bakom regeringens

förslag och föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Den höjning av fribeloppet som regeringen föreslår

är enligt utskottets mening väl avvägd. Studenternas

möjlighet att öka sin levnadsstandard eller begränsa

sin skuldsättning förbättras, samtidigt som systemet

inte uppmuntrar studenter som heltidsstuderar till

så omfattande förvärvsarbete vid sidan av studierna

att dessa försummas. Av samma skäl som regeringen

anser utskottet att inkomstprövningen inte kan

avskaffas.

Det finns enligt utskottets mening inte behov av

något tillkännagivande om att regeringen skall följa

upp frågan om uppdelningen på kalenderhalvår.

Höjningen av fribeloppet innebär att de av

studenterna upplevda problemen med en uppdelning i

kalenderhalvår minskar avsevärt. Utskottet utgår

dock ifrån att regeringen återkommer till riksdagen

om justeringar skulle anses nödvändiga.

En eventuell reavinst när studenten tar ut

fondsparande för att köpa bostad skulle bara påverka

fribeloppet under det år då uttaget sker. Problemet

att en student som haft möjlighet att köpa egen

bostad eventuellt inte kan ha ytterligare

sidoinkomster under ett år utan att

studiemedelsbeloppet påverkas är enligt utskottets

uppfattning inte särskilt allvarligt.

Lån och återbetalning

Under de senaste tio åren har återbetalningen av

studielån varit konstruerad så att det belopp som

låntagaren skall återbetala ett visst år

(årsbeloppet) relateras till hans eller hennes

inkomst två år tidigare men inte till skuldens

storlek. Återbetalningen sker med 4 % av inkomsten.

Skulden räknas varje år upp med en ränta, som

fastställs av regeringen och motsvarar 70 % av

statens genomsnittliga upplåningsränta de senaste

tre åren. Hur lång tid som återbetalningen kommer

att pågå är beroende av räntan, inkomsten och

skuldens storlek.

I det reformerade studiestödssystem som regeringen

nu föreslår skall återbetalningen ske med ett

annuitetsliknande system över en period av normalt

25 år eller den kortare tid som återstår tills

låntagaren fyller 60 år. Utgångspunkten är att alla

skall hinna betala tillbaka sina lån och att den

enskildes ansvar för upptagna lån skall vara

tydligt. Det belopp som skall återbetalas ett visst

år (årsbeloppet) relateras till skuldens storlek,

räntan för året och antalet återbetalningsår, inte

till låntagarens inkomst. Årsbeloppet räknas för

varje år upp med 2 % vid oförändrad ränta. En

garantiregel skall göra det möjligt att begränsa sin

återbetalning ett visst år till 5 % av aktuell

inkomst. När låntagaren nått 50 års ålder höjs denna

gräns till 7 %. I sådana fall förlängs

återbetalningstiden till dess lånet blivit

slutbetalat.

Bestämmelserna om återbetalning finns samlade i 4

kap. i den föreslagna studiestödslagen.

Folkpartiet kritiserar i motion 1999/2000:Ub5 att

propositionen inte innehåller någon ordentlig kalkyl

för hur återbetalningssystemet kommer att fungera

med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen, t.ex.

räntenivå, löneutveckling och ekonomisk tillväxt.

Motionärerna vill att regeringen skall återkomma med

utförliga sådana beräkningar och förslag till

eventuella förändringar av reglerna (yrk. 7).

I motion 1999/2000:Ub713 (s) framhålls bristen på

balans i kraven på återbetalning mellan dem som är

bosatta i Sverige och dem som bor utomlands.

Motionären pekar på att den som bor i Sverige och

inte sköter sina återbetalningar blir föremål för

indrivning genom kronofogden och får

betalningsanmärkning. Bor den återbetalningsskyldige

utomlands lämnas kravet till ambassad eller

inkassobyrå.

Motion 1999/2000:Ub702 (m) tar upp behovet av

enhetliga regler för återbetalning av studielån.

Motionärerna vill ha samma regler för nedsättning av

årsbelopp oavsett om låntagaren är bosatt i Sverige

eller utomlands.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ställer

sig bakom regeringens förslag och avslår

motionsyrkandena.

I propositionen finns tio exempel på hur det

föreslagna återbetalningssystemet skulle fungera vid

olika antaganden om ålder och lön vid

återbetalningens början. En av de stora fördelarna

med det system som nu föreslås, jämfört med det som

gäller i dag, är att låntagaren får grepp om hur

länge han eller hon kommer att behöva betala på

lånet, och får möjlighet att tydligare än i dag

påverka hur mycket som skall återbetalas varje år

(nämligen genom att skuldens storlek är avgörande

för detta). Den ekonomiska utvecklingen i samhället

eller individens löneutveckling blir inte längre

avgörande för återbetalningen. Det tillkännagivande

som begärs i motion 1999/2000: Ub5 yrkande 7 är

enligt utskottets mening inte behövligt.

Eftersom de föreslagna reglerna för nedsättning av

årsbelopp är kopplade till sammanräknad inkomst

enligt taxering i Sverige är det knappast möjligt

att tillämpa dem på exakt samma sätt på låntagare

som inte är taxerade här. Det är därför rimligt att

regeringen får meddela föreskrifter om hur inkomsten

skall beräknas då en låntagare som är bosatt

utomlands begär nedsättning i årsbeloppet. Av

propositionen (s. 119) framgår att sådana låntagare

i princip skall betala tillbaka studielån enligt

samma regler som övriga. Även när det gäller

metoderna för att kräva in återbetalning som

låntagaren inte sköter enligt reglerna är det för

närvarande inte möjligt att göra på samma sätt med

låntagare som är bosatta utomlands som man gör med

dem som bor i Sverige. Utskottet har inhämtat att

det inom Riksskatteverket har utarbetats en

promemoria om behovet av ett utvidgat

internationellt indrivningssamarbete. Denna har i

januari 1999 överlämnats till Finansdepartementet,

där ärendet nu bereds.

En av de saker som har gjort det nuvarande

återbetalningssystemet ohållbart är den kraftigt

ökade risken för att staten i framtiden kommer att

drabbas av stora avskrivningar av studielån.

Alltsedan studiemedelssystemet infördes år 1965 har

regeln varit att återstående låneskuld skrivs av när

låntagaren fyller 65 år eller avlider. Under den

senaste tioårsperioden, då den årliga

återbetalningen har varit knuten enbart till

inkomsten och då inkomstutvecklingen för många har

varit svag eller negativ, har sannolikt många

studenter betraktat det som troligt att de skulle

komma att få betala fyra procent av sin inkomst

under hela sin yrkesverksamma tid och vid 65 års

ålder få återstående skuld avskriven. De har därmed

inte haft något starkt incitament för att begränsa

sin skuldsättning i studiemedelssystemet.

I budgetpropositionen för år 2000 (prop.

1999/2000:1 utg.omr. 15 s. 12) gör regeringen

bedömningen att de osäkra fordringarna - de som

kanske kommer att behöva skrivas av - uppgår till

mellan 4 och 35 miljarder kronor, beroende på vilka

antaganden man gör om den ekonomiska utvecklingen.

Regeringen har, liksom oppositionspartierna,

uppfattningen att studielån skall betalas tillbaka.

Det modifierade annuitetssystem som utskottet just

har behandlat skall medverka till detta. Samma syfte

har förslaget att det maximala antalet veckor för

rätt till studielån skall begränsas successivt

fr.o.m. 41 års ålder. Samtidigt skall systemet inte

avskräcka någon från att studera. Det bör därför

enligt regeringen liksom hittills vara så att

studielån som en studerande har tagit emot under tid

då han eller hon har varit sjuk skall kunna skrivas

av helt eller delvis, liksom skuld som återstår när

låntagaren avlidit eller när det finns synnerliga

skäl som t.ex. varaktigt nedsatt betalningsförmåga

på grund av sjukdom eller handikapp. Avskrivning vid

uppnådd pensionsålder skall också finnas kvar, men

regeringen föreslår att gränsen sätts vid 67 års

ålder. Som motivering för denna höjning pekar

regeringen på att det nya ålderspensionssystemet ger

möjlighet att skjuta upp pensionsavgången något

eller några år.

Bestämmelser om avskrivning finns i 4 kap. 22-25 §§

i den föreslagna studiestödslagen.

Kristdemokraterna hävdar i motion 1999/2000:Ub9 att

studielån skall betalas tillbaka och att det strider

mot denna grunduppfattning att ha en fast

åldersgräns då skulden skrivs av (yrk. 15).

Avskrivning vid dödsfall eller om det finns

särskilda skäl bejakas däremot av motionärerna.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:N214 att

det i de regionala tillväxtavtalen skall kunna

införas en möjlighet att skriva av studieskulder för

dem som bosätter sig i regionalpolitiskt

prioriterade områden (yrk. 11). En liknande

uppfattning framförs i motion 1999/2000:Ub704 (c),

där motionären föreslår att frågan skall utredas,

antingen separat eller som en del av den

regionalpolitiska utredningen. I motion

1999/2000:Ub813 (c) föreslås att Kalmar län får bli

försöksområde för en sådan avskrivning (yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ställer

sig bakom regeringens förslag och avslår

motionsyrkandena.

Det råder ingen oenighet om att studieskulder skall

betalas tillbaka. Det nya systemet för återbetalning

kommer enligt utskottets bedömning att göra detta

tydligare för låntagarna, samtidigt som behovet av

avskrivning vid uppnådd pensionsålder kommer att

minska. Utskottet anser inte att möjligheten till

avskrivning vid 67 års ålder skall avskaffas.

Ett viktigt krav på det statliga

studiestödssystemet är att det uppfattas som

rättvist av de berörda. Att använda systemet som ett

regionalpolitiskt instrument kan komma i konflikt

med detta krav. Utskottet är inte berett att förorda

något sådant, oavsett om det skulle gälla försök i

ett enda län eller mera generellt. I sammanhanget

noterar utskottet att regeringen i

budgetpropositionen för år 2000 har redovisat en

beräkning av det regionala tillväxtkapitalet åren

2000-2002, dvs. de finansiella ramarna för insatser

i tillväxtavtalen (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 24 s.

31). Utgiftsområde 15 Studiestöd ingår inte i

beräkningen.

Kristdemokraterna tar i motion 1999/2000:Ub9 upp

tanken på avdragsrätt för räntor på studielån vid

taxeringen samt bonus vid återbetalning i förtid

(yrk. 13). Även motion 1999/2000:Ub709 (kd) tar upp

tanken på bonus (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Som utskottet redovisat i det föregående skall

låntagaren betala en ränta som utgör 70 % av

Riksgäldskontorets genomsnittliga upplåningsränta de

tre närmast föregående åren. Denna minskning med

30 % motsvarar rätten till avdrag för

kapitalinkomster i skattesystemet. Regeringens

förslag till ny studiestödslag innefattar möjlighet

för regeringen att meddela föreskrifter om bonus

till låntagare som betalar tillbaka större belopp än

det fastställda årsbeloppet (4 kap. 20 §).

Motsvarande möjlighet finns i den nu gällande

studiestödslagen. Utskottet utgår från att

regeringen kommer att använda sig av den möjligheten

om regeringen bedömer att detta skulle vara gynnsamt

för statsfinanserna.

Pensionsrätt för studier

Enligt riksdagens beslut i juni 1998 skall studier

med studiemedel kunna grunda pensionsrätt enligt

särskilda regler (prop. 1997/98:151, bet. SfU13,

rskr. 315). Till utformningen av dessa regler skulle

regeringen återkomma i samband med förslag om ett

reformerat studiestödssystem.

Regeringen föreslår nu lagregler om detta.

Innebörden är att en studerande som läser med

studiemedel skall för varje sådant år tillgodoräknas

ett s.k. pensionsgrundande belopp som motsvarar

138 % av det studiebidrag som han eller hon har

fått. Detta skall gälla retroaktivt fr.o.m. den 1

januari 1995. Anledningen till att det

pensionsgrundande beloppet är högre än det studie-

bidrag som lämnats är att studiebidraget inte - som

tidigare varit tänkt - skall göras skattepliktigt.

Bland annat administrativa skäl talar emot att ett

beskattat studiebidrag införs. När regeringen kommit

fram till förslaget om 138 % av

studiebidragsbeloppet har den beaktat antagen

genomsnittlig sidoinkomst för studerandekollektivet

samt skattereglernas påverkan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ställer

sig bakom regeringens förslag.

Administrationen av det nya systemet

Regeringen föreslår att studiestödsadministrationen

även i fortsättningen skall vara en statlig

myndighetsuppgift och handhas av CSN. Därmed skapas

förutsättningar för en likformig och rättvis

tillämpning och en hög kostnadseffektivitet,

samtidigt som den studerandes självständighet i

fråga om val av utbildning och studieort stärks

genom att studiestödsadministrationen är skild från

utbildningsadministrationen.

Att studiestödet skall handhas av CSN anges i 1

kap. 2 § i den föreslagna studiestödslagen.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Ub812 ett tillkännagivande om att alla

studenter skall ha rätt till kvalificerad

privatekonomisk rådgivning, något som inte utan

vidare kan förenas med stelbent myndighetsutövning.

CSN:s roll och uppgifter behöver därför förändras

(yrk. 11). I motion 1999/2000:Ub10, där Moderaterna

föreslår avslag på hela propositionen, sägs att

CSN:s monopol på hantering, rådgivning och

utbetalning av studielånen bör slopas. I motion

1999/2000:Ub706 (m) föreslås ett tillkännagivande om

att CSN snarast bör läggas ner (yrk. 1). Motionären

anser att man i stället kan låta banker och andra

finansiella företag administrera studiestödet och

att staten bör begränsa sig till att bevilja lånen

och garantera återbetalningen.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub9

en utredning för att se över vilka valmöjligheter

den enskilde i framtiden kan ges när det gäller

administrationen av låneutbetalningen (yrk. 14). I

dagsläget är det angeläget att ge CSN rimliga

förutsättningar att sköta sina uppdrag, heter det i

motionen.

Även Folkpartiet önskar enligt motion 1999/2000:Ub5

en utredning av olika modeller för att fler än CSN

skall kunna hantera utbetalningen av studielån och

eventuellt också återbetalningen (yrk. 12).

Konkurrens bör råda, så långt det är möjligt, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning

att hanteringen av studiestödssystemet bör vara en

statlig myndighetsuppgift och skötas av CSN.

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå

motionsyrkandena.

Enligt utskottets uppfattning, som också delas av

flera av motionärerna, bör CSN ansvara för

beviljandet av studiestöd. Den ordning som

regeringen föreslår, att CSN också sköter både

utbetalning och återbetalning, har enligt utskottets

mening väsentliga fördelar både för staten och för

studenten. För bankerna skulle det självfallet vara

mycket fördelaktigt att få studenterna som kunder

och låntagare utan att banken behöver löpa några

kreditrisker. Om man tänker sig att bankerna själva

skulle få avgöra lånevillkoren, skulle tryggheten

för studenterna minska kraftigt jämfört med det

system som regeringen föreslår. Bankernas

möjligheter att nå kontakt med studenterna och ge

dem privatekonomisk rådgivning är med nuvarande

system mycket goda, eftersom studiemedel utbetalas

till det bankkonto som studenten själv väljer.

Utskottet räknar med att regeringen inte avser att

ändra på den ordningen.

Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub5 ett

tillkännagivande om att studenten skall ges

möjlighet till ett medvetet val av lånenivå (yrk.

13). Studenten bör ges möjlighet att ange önskat

lånebelopp upp till maxnivån, heter det i motionen.

Folkpartiet tänker sig också att studenterna skulle

kunna erbjudas ett alternativ med en högre lånedel i

studiemedlen, mot löfte om viss avskrivning efter

avlagda examina.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

När det gäller möjligheten att själv ange önskat

lånebelopp är yrkandet tillgodosett inom dagens

system. Det finns ingen anledning att befara att

regeringen eller CSN skulle ta bort den när systemet

reformeras. Tanken att koppla samman en högre

lånedel med löfte om avskrivning är utskottet inte

berett att ställa sig bakom.

I motion 1999/2000:Ub709 (kd) föreslår motionärerna

en utredning av möjligheterna att sälja ut den

samlade studielånestocken på marknaden (yrk. 1). En

förutsättning skulle vara att villkoren för

studenterna blir lika fördelaktiga som i dagens

situation, eller fördelaktigare.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Liksom motionärerna anser utskottet att villkoren

för studenterna inte kan få försämras. Det är svårt

att se varför någon skulle ha intresse av att ta

över studielånestocken och driva in skulderna utan

att kunna göra sig vinst genom detta. Motionärernas

idé är enligt utskottets mening orealistisk, och det

finns ingen anledning för riksdagen att begära en

utredning i frågan.

Regeringen anser att Riksgäldskontoret liksom

hittills skall ha ansvaret för upplåning av medel

för studielån.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

detta.

Principerna för hur räntan på studielån skall

bestämmas bör enligt regeringen vara desamma som

hittills, nämligen att räntan skall bygga på ett

ovägt genomsnitt av emissionsräntorna på

statsskuldväxlar och statsobligationer under de

senaste tre åren. För låntagaren skall

upplåningsräntan minskas med 30 %, svarande mot

rätten till avdrag för kapitalkostnader i

skattesystemet. Räntan skall fastställas av

regeringen för kommande kalenderår.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen förordat.

Lagregleringen

Det reformerade studiestödet skall enligt

regeringens förslag regleras i en ny studiestödslag.

Vissa delar av dess innehåll har beskrivits i det

föregående.

Bestämmelser om studiehjälp till ungdomar i

gymnasial utbildning finns i andra kapitlet och

motsvarar i allt väsentligt 3 kap. i 1973 års

studiestödslag. Dock föreslås att de närmare

förutsättningarna för studiehjälp under sjukdom

skall framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen

i stället för att anges i lagen.

Det tredje kapitlet handlar om studiemedel. Där

föreslås i 3 § att den övre åldersgränsen för

studiemedel höjs till 50 år. En bestämmelse förs in

i 5 § om att studierna måste pågå under en

sammanhängande tid av minst tre veckor för att

studiemedel skall kunna beviljas. I nuvarande

studiestödslag finns krav på minst 15 dagars

studietid vid heltidsstudier eller minst 30 vid

deltidsstudier. Bestämmelser om prövning av

studieresultat finns i 6 och 7 §§ och motsvarar de

nu gällande. I 14 § finns bestämmelser om

tilläggslån, som skall kunna lämnas under högst 120

veckor till studerande som fyller minst 25 år.

Möjlighet till tilläggslån för vissa merkostnader

regleras i 15 § och motsvarar vad som gäller i dag.

Föreskrifter om studiemedel under sjukdom skall -

på samma sätt som när det gäller studiehjälp -

meddelas av regeringen (24 §).

I femte kapitlet finns regler om återkrav av

studiemedel. De motsvarar i allt väsentligt det som

gäller i dag.

Regeringen föreslår att beslut av CSN om

tilldelning eller återkrav av studiemedel skall

kunna överklagas. Därför inrättas en

överklagandenämnd, som skall bestå av en ordförande,

som är eller har varit ordinarie domare, och i

övrigt av jurister och personer med särskild insikt

i studerandes förhållanden och med särskild

sakkunskap om utbildningsväsendet. Samtliga

ledamöter skall utses av regeringen. Bestämmelser om

rätt att överklaga och om överklagandenämnden finns

i 6 kap. 10 och 11 §§.

Regeringen föreslår att den nya studiestödslagen

skall träda i kraft den 1 juli 2001. Till studerande

som före detta datum har påbörjat en utbildning och

beviljats svux eller svuxa skall sådant studiestöd

under en övergångstid kunna lämnas enligt äldre

bestämmelser.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

utskottets ställningstaganden i det föregående att

riksdagen antar regeringens förslag till studie-

stödslag.

Lagregleringen av pensionsrätt för studier skall

enligt regeringen ske på följande sätt.

Bestämmelser förs fr.om. den 1 januari 2001 in i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och

tillämpas fr.o.m. intjänandeåret 1999. Eftersom

dessa bestämmelser hänvisar till studiestödslagen,

som ersätts av en ny sådan den 1 juli 2001, ändras

lagen om inkomstgrundad ålderspension dels den 1

januari, dels den 1 juli 2001 (lagförslagen 2.15 och

2.16 i propositionen). Bestämmelserna om retroaktiv

beräkning för perioden 1995-1998 förs in i lagen

(1998:675) om införande av lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (lagförslag 2.17).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

dessa lagförslag.

I propositionen föreslås också ändringar i ett stort

antal andra lagar. Ändringarna föranleds av dels att

en ny studiestödslag ersätter den från 1973, dels av

att vissa studiestödsformer (svux, svuxa,

korttidsstudiestöd, internatbidrag, timersättning)

skall försvinna.

Lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift

ändras den 1 januari 2000 enligt riksdagens beslut

(prop. 1999/2000:1, bet. FiU1, rskr. 28). Denna

ändring, som föreslogs i budgetpropositionen, var

inte markerad i regeringens lagförslag 18 i denna

proposition. Riksdagen bör anta lagförslaget med

beaktande av ändringen.

När riksdagen den 27 oktober 1999 antog regeringens

förslag till socialförsäkringslag (prop.

1998/99:119, bet. 1999/2000:SfU3, rskr. 12) gjordes

på förslag av socialföräkringsutskottet en

redaktionell ändring i 3 kap. 13 § första stycket.

Riksdagen bör därför anta regeringens lagförslag 21

i denna proposition med beaktande av ändringen.

Vissa av lagförslagen i denna proposition har av

utskottet överlämnats till andra utskott, därför att

de rör lagrum som är föremål för prövning även där

och besluten därför bör samordnas. Det gäller

förslagen till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (hemst.

8 i prop.), lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:000) (hemst. 22) och lag om ändring i lagen

(1999:000) om ikraftträdande av inkomstskattelagen

(hemst. 23), vilka utbildningsutskottet har

överlämnat till skatteutskottet för samordning vid

behandlingen av proposition 1999/2000:2

Inkomstskattelagen.

Vidare har utbildningsutskottet till

socialförsäkringsutskottet överlämnat förslaget till

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring (hemst. 3) och förslaget till lag om

ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer (hemst. 13) för samordning vid

behandlingen av proposition 1999/2000:4 Vilande

förtidspension.

U t s k o t t e t har inget att invända mot de

övriga förslag till lagändringar som regeringen har

lagt fram i den proposition som nu behandlas (hemst.

2, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 14, 18, 19, 20 och

21).

Övriga frågor

Några motioner tar upp frågor som inte är direkt

berörda av regeringens förslag i propositionen men

som anknyter till studiestödet.

Folkpartiet begär i motion 1999/2000:Ub5 ett

tillkännagivande om att utbildningspremien måste

höjas (yrk. 1). För att kunskapsförsörjningen i

Sverige skall kunna möta framtidens krav krävs att

lönebildningen, skattesystemet, de olika

bidragssystemen m.m. ges en sådan utformning att

kunskap och kompetens premieras, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Utskottet delar uppfattningen att alla de nämnda

faktorerna har betydelse för kunskapsförsörjningen

och för den s.k. utbildningspremien. Lönebildningen

är ett område där statens inflytande är begränsat.

Skattesystemet och de olika bidragssystemen

behandlas av skilda utskott i riksdagen. På dessa

system finns det även andra anspråk än att de skall

bidra till att höja utbildningspremien. Utskottet

utgår från att regeringen alltid strävar efter att

finna en god avvägning mellan olika befogade

intressen.

Enligt regeringen är studiemedelssystemet tänkt att

fungera tillsammans med andra trygghetssystem.

Studerande med försörjningsbörda har således

möjlighet till kompletterande ekonomiskt tillskott,

främst barnbidrag och bostadsbidrag.

Kristdemokraterna skriver i motion 1999/2000:Ub9

att de inte delar regeringens åsikt att speciella

behov tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem

(yrk. 5). De vill diskutera studenternas ekonomiska

helhetssituation, inklusive studiemedel. Tilläggslån

med en nedre åldersgräns på 25 år är inte en hållbar

lösning av denna situation, anser de (yrk. 6).

Särskilt vill de att regeringen skall återkomma till

riksdagen med en konsekvensanalys av situa- tionen

för studerande med barn (yrk. 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen har nyligen fastställt utgiftsramar för

budgetåret 2000. I dessa ramar för utgiftsområdena

12 och 15 ingår resurser för att höja barnbidraget

och studiebidraget i studiehjälpssystemet fr.o.m.

den 1 januari 2000. I de preliminära utgiftsramarna

för budgetåret 2001 ingår en ytterligare höjning av

beloppen i dessa bidrag. Regeringen har i den

proposition som nu behandlas meddelat sin avsikt att

utse en särskild utredare som skall göra en översyn

av bl.a. de familjeekonomiska stöden, där särskilt

marginaleffekter i förhållande till andra stödformer

och skatteregler kommer att analyseras (prop. s.

81). Utskottet vill också påminna om regeringens

förslag till maxtaxa i barnomsorgen.

Kraven på studieresultat - som inte kommenteras i

propositionen - tas upp i flera motioner.

Kristdemokraterna anser att de förslag till

skärpning av dessa krav som Studiestödsutredningen

lade fram bör genomföras (mot. 1999/2000:Ub9

yrk. 4). De anser också att kontrollen av

studieaktivitet är för slapp och borde ses över när

en reform genomförs (mot. 1999/2000:Ub708 yrk. 3).

Båda dessa skärpningar ingår i Kristdemokraternas

kalkyl för finansiering av ett höjt eller helst

slopat fribelopp.

Som nämnts i det föregående ingår det i

Centerpartiets förslag till nytt studiestödssystem

att kraven på studieresultat skall skärpas.

Enligt motion 1999/2000:Sf247 (kd) bör

studiemedelssystemet utformas så att det inte

missgynnar den som blir gravid (yrk. 2). Motionären

anser att studielånesystemet inte automatiskt får

straffa den som presterar mindre på grund av

barnafödande.

Motionerna 1999/2000:Ub7 (fp) och 1999/2000:Kr509

(m) tar upp svårigheterna för elitidrottare att

prestera studieresultat i samma takt som andra. I

den andra motionen föreslås att studietakten för

elitidrottare skall kunna reduceras från 30 till 20

poäng per studieår (yrk. 4). Enligt båda motionerna

bör verklig elitidrott kunna betraktas som ett

synnerligt skäl för att bevilja studiemedel längre

tid än enligt huvudreglerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Kraven på studietakt för att få fortsatta

studiemedel har hittills inte reglerats i

studiestödslagen utan i bestämmelser som CSN har

utfärdat med stöd av regeringens bemyndigande.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om

detaljinnehållet i dessa bestämmelser.

Enligt förslaget till studiestödslag skall vid

bedömningen av studieresultat hänsyn tas till

"förhållanden av personlig natur som kan antas ha

inverkat på studieresultaten" (3 kap. 7 § andra

stycket). Motsvarande bestämmelse gäller i dag.

Enligt de föreskrifter som CSN har utfärdat skall

som sådana förhållanden räknas egen sjukdom, nära

anhörigs sjukdom, dödsfall i familjen, vård av sjukt

barn, vård av närstående, barnpassningssvårigheter

och andra liknande omständigheter som den studerande

inte kunnat råda över (CSNFS 1995:16). Under en

period då man inte alls studerar kan man inte

behålla studiemedel. Utskottet är inte berett att

förorda en ändring på den punkten. Särskilda regler

gäller och bör fortsätta att gälla när den

studerande själv är sjuk.

Idrottsutövning på elitnivå bör enligt utskottets

mening inte finansieras genom studiestödssystemet.

Ett tillkännagivande om invandrares språkkunskaper

begärs i motion 1999/2000:Ub250 (s). Motionären

pekar på att det inte längre finns någon

studiestödsform för personer som går miste om

arbetsinkomst eller a-kassa när de deltar i

svenskundervisning för invandrare (sfi). Många

invandrare som behöver sfi har så lite kunskaper i

svenska att de inte kan delta i t.ex. komvux, vilket

annars skulle ge dem tillgång till studiestöd även

för sfi-studierna. Det är inte den organisatoriska

formen av ett stöd som är det primära, utan att

denna grupp invandrares behov av ökade

språkkunskaper kan tillgodoses, skriver motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det är angeläget att uppmärksamma behovet av ökade

språkkunskaper hos denna grupp och utskottet ser

därför positivt på att regeringen, i

budgetpropositionen för år 2000, meddelar sin avsikt

att utreda frågan om huruvida sfi organisatoriskt

bör föras in i komvux.

I motion 1999/2000:Ub714 (s) tar motionären upp

behovet av att se över finansieringen

organisatoriskt och ekonomiskt av korta

anpassningskurser. Det gäller kurser för personer

som har drabbats av funktionshinder och därmed fått

en ny livssituation. I dag kombineras

korttidsstudiestöd och internatbidrag - som skall

avskaffas - med bidrag från landsting, kommuner och

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

(SISUS). Enligt motionären kan SISUS inte längre

kompensera deltagarna fullt ut.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Som nämnts tidigare är det regeringens avsikt att

resurser motsvarande de som i dag avsätts till

korttidsstudiestöd och internatbidrag i stället

skall anvisas som statsbidrag till vissa

organisationer, bl.a. handikapporganisationer, för i

princip samma utbildning som i dag.

Kunskapslyftskommittén har i uppdrag bl.a. att

analysera vilka åtgärder som kan ge

funktionshindrade möjlighet att studera på villkor

som är likvärdiga med övriga vuxenstuderandes.

Kommittén meddelade i sin delrapport Vuxenutbildning

för alla? Andra året med Kunskapslyftet att den

avser att i slutbetänkandet återkomma till frågorna

kring studiefinansiering för studerande med

funktionshinder (SOU 1999:39). Utredningen skall

vara slutförd senast den 1 april 2000. Utskottet

anser att riksdagen bör avvakta utredningens

resultat och regeringens beredning av frågan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub8 yrkandena 1

och 2 samt 1999/2000:Ub10 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (c) - delvis

2. beträffande finansieringen av ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande 6 och

1999/2000:Ub8 yrkande 4,

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

3. beträffande en bred politisk förankring

av ett nytt studiestödssystem

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub9 yrkande 1,

res. 4 (kd) - delvis

4. beträffande de övergripande målen för

studiestödet m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub8 yrkande

3 och 1999/2000:Ub10 yrkande 3 godkänner vad

regeringen förordat,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (c) - delvis

5. beträffande rekryteringen till högre

utbildning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkandena 4 och 5,

res. 3 (fp) - delvis

6. beträffande totalbeloppet för

studiemedlen

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:Ub5 yrkande 8

godkänner vad utskottet anfört,

res. 3 (fp) - delvis

7. beträffande den generella bidragsdelen

i studiemedlen

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub5

yrkandena 2 och 14, 1999/2000:Ub9 yrkande 2 och

1999/2000:Ub813 yrkande 10 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 4 (kd) - delvis

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

8. beträffande det högre studiebidraget

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub5

yrkandena 9 och 10, 1999/2000:Ub9 yrkandena 8

och 9 samt 1999/2000:Ub11 dels godkänner vad

utskottet anfört om bidragets nivå och målgrupp,

dels godkänner vad regeringen förordat om en

särskild resursram,

res. 4 (kd) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

9. beträffande tid som studiemedel får

lämnas för

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub9

yrkandena 10 och 11 godkänner vad utskottet

anfört,

res. 4 (kd) - delvis

10. beträffande treterminssystem inom

högskolan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkande 11,

res. 3 (fp) - delvis

11. beträffande vilka utbildningar som

skall berättiga till studiemedel

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande

12 och 1999/2000:Ub715 godkänner vad utskottet

anfört,

res. 4 (kd) - delvis

12. beträffande inkomstprövning i

studiemedelssystemet

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub4,

1999/2000:

Ub5 yrkande 3, 1999/2000:Ub6, 1999/2000:Ub9

yrkande 3, 1999/2000:Ub701, 1999/2000:Ub703 och

1999/2000:Ub706 yrkande 2 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 1 (m) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

13. beträffande återbetalning av studielån

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande

7, 1999/2000:Ub702 och 1999/2000:Ub713 godkänner

vad utskottet anfört,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

14. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande

15, 1999/2000:Ub704, 1999/2000:Ub813 yrkande 6

och 1999/2000:N214 yrkande 11 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 4 (kd) - delvis

res. 2 (c) - delvis

15. beträffande avdragsrätt för räntor

samt bonus vid förtida återbetalning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande 13 och

1999/2000:Ub709 yrkande 2,

res. 4 (kd) - delvis

16. beträffande pensionsrätt för studier

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

17. beträffande vem som skall handha

studiestödsadministrationen

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande

12, 1999/2000:Ub9 yrkande 14, 1999/2000:Ub706

yrkande 1 och 1999/2000:Ub812 yrkande 11

godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (m) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

18. beträffande medvetet val av lånenivå

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkande 13,

res. 3 (fp) - delvis

19. beträffande utförsäljning av

studieskuldstocken på marknaden

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub709 yrkande 1,

res. 4 (kd) - delvis

20. beträffande ansvaret för upplåning av

medel för studielån

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om att

Riksgäldskontoret skall ha detta ansvar,

21. beträffande principerna för hur räntan

på studielån skall bestämmas

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

22. beträffande förslaget till

studiestödslag

att riksdagen antar regeringens förslag till studiestödslag,

res. 3 (fp) - delvis -

villk. mom. 6

23. beträffande lagregleringen av

pensionsrätt för studier

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension (hemst. 15), lag om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

(hemst. 16) och lag om ändring i lagen

(1998:675) om införande av lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (hemst. 17),

res. 2 (c) - delvis -

villk. mom. 1

24. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag,

b) lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

c) lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter,

d) lag om ändring i lagen (1982:188) om

preskription av skattefordringar m.m.,

e) lag om ändring i skollagen (1985:1100),

f) lag om ändring i lagen (1991:1110) om

kommunernas skyldighet att svara för vissa

elevresor,

g) lag om ändring i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.,

h) lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord

rörande statliga fordringar m.m.,

i) lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

j) lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd,

k) lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

l) lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

m) lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799) (hemst. 20),

n) lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799) (hemst. 21),

25. beträffande utbildningspremien

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub5 yrkande 1,

res. 5 (m, fp)

26. beträffande studenternas ekonomiska

helhetssituation

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub9 yrkandena 5, 6 och

7,

res. 4 (kd) - delvis

27. beträffande kraven på studieresultat

och kontrollen av studieaktivitet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub7, 1999/2000:Ub9

yrkande 4, 1999/2000:Ub708 yrkande 3,

1999/2000:Sf247 yrkande 2 och 1999/2000:Kr509

yrkande 4,

res. 4 (kd) - delvis

28. beträffande invandrares

språkkunskaper

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub250,

29. beträffande deltagare i korta

anpassningskurser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub714.

Stockholm den 25 november 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson

(c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Agneta

Lundberg (s).

Reservationer

1. Avslag på propositionen, m.m. (mom. 1,

4, 12, 13 och 17) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m) och Anders

Sjölund (m) anför:

Det nuvarande studiestödssystemet lider av stora

brister. De mest uppenbara problemen är följande.

Många studenter drar på sig skulder som de får

svårt att betala tillbaka. I många fall saknar de

incitament att inte ta fulla studielån termin efter

termin. Systemet är inte överblickbart för den

enskilde. Det uppmuntrar inte till effektiva

studier. Med systemets inriktning på långa

återbetalningstider blir räntekostnaderna mycket

betungande för alla studenter med stora lån och låga

eller medelhöga inkomster. Studiemedelssystemet är

ett lapptäcke där studerande kan ges orimligt olika

villkor för att klara studierna.

Det system som regeringen nu föreslår innebär bara

justeringar i ett system som håller på att falla

samman. Risken är uppenbar att många individer även

i fortsättningen inte kommer att kunna betala sina

studieskulder innan lånen automatiskt skrivs av.

Regeringens förslag om en övre åldersgräns för

studiemedel på 50 år och en successiv avtrappning av

rätten till lån fr.o.m. 41 års ålder innebär ett

oflexibelt och statiskt system, som inte passar vare

sig för dagens eller morgondagens samhälle.

Såvitt vi kan bedöma saknas dessutom en stor del av

de medel som föreslagna förändringar förutsätter. Vi

saknar såväl tydliga kostnadsberäkningar som en

redovisning av de faktiska ekonomiska konsekvenserna

av att räntorna på studielånen inte är avdragsgilla.

Avsikten med att införa pensionsrätt för studier är

att den enskilde i pensionshänseende skall få

kompensation för uteblivna förvärvsinkomster under

studietiden. Riksdagen bör hos regeringen begära en

utförlig redovisning av hur föreslagna ändringar i

studiestödssystemet skall finansieras och utförliga

kostnadsberäkningar när det gäller införande av

pensionsrätt för studier med studiemedel. Förslagen

i propositionen bör i sin helhet avslås av riksdagen

och motion 1999/2000:Ub10 yrkande 1 bifallas.

Riksdagen bör också med bifall till motion

1999/2000:Ub10 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna vad vi här har anfört.

Mot bakgrund av vårt förslag om avslag på

propositionen och med anledning av de övergripande

mål för studiestödet som regeringen presenterat

föreslår vi att riksdagen gör ett tillkännagivande

om utgångspunkterna för ett enkelt och hållbart

studiefinansieringssystem. Ett nytt förslag bör tas

fram efter förhandlingar som inkluderar de

borgerliga oppositionspartierna. Ett modernt

studiefinansieringssystem skall vara flexibelt,

uppmuntrande och hållbart dels genom att vara brett

politiskt förankrat, dels genom att vara uppbyggt så

att den totala skuldstocken successivt minskar utan

automatiska avskrivningar. Förslag bör läggas fram

om avskrivning av delar av studieskulden för

studenter som avlägger examen inom eller före

normalstudietiden, om studieresultaten är av god

kvalitet. För att åstadkomma en kontinuerlig

kunskaps- och kompetensutveckling under en individs

samlade tid i aktivt arbetsliv behöver nya

finansieringsmöjligheter skapas vid sidan av det

ordinarie studiestödssystemet, lämpligen i form av

individuella kompetens/utbildningskonton.

Den enskilde måste själv få avgöra om han eller hon

vill ta ut ett fullt lånebelopp med det

återbetalningsansvar som följer med detta. Höjningen

av fribeloppet som regeringen föreslår är ett steg i

rätt riktning men det räcker inte. Inkomstprövningen

i studiemedelssystemet bör avskaffas helt. Detta bör

riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub9

yrkande 3, 1999/2000:Ub701, 1999/2000:Ub703 och

1999/2000:Ub706 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

För att stimulera fler att skaffa sig

internationella erfarenheter är det viktigt att

återbetalningen av studielån fungerar på samma sätt

för låntagare som bor utomlands som för dem som bor

i Sverige. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub702 som sin mening ge regeringen

till känna.

Studenternas rätt till kvalificerad privatekonomisk

rådgivning och behovet av konkurrens och mångfald

måste beaktas vid beslut om vem som skall handha

administrationen av studiemedelssystemet. En

kvalificerad rådgivningsfunktion kan inte utan

vidare förenas med en stelbent myndighetsutövning.

Vi anser därför att CSN:s roll och uppgifter behöver

förändras. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub812 yrkande 11 som

sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 4, 12, 13 och 17 bort hemställa

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub10

yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion

1999/2000:Ub8 yrkande 1 dels avslår

propositionen och motion 1999/2000:Ub8 yrkande

2, dels som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

4. beträffande de övergripande målen för

studiestödet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub10 yrkande

3, med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1999/2000:Ub8 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

12. beträffande inkomstprövning i

studiemedelssystemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub9

yrkande 3, 1999/2000:Ub701, 1999/2000:Ub703 och

1999/2000:Ub706 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1999/2000:Ub4, 1999/2000:Ub5 yrkande

3 och 1999/2000:Ub6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande återbetalning av

studielån

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub702 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande 7 och

1999/2000:Ub713 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande vem som skall handha

studiestödsadministrationen

att riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub812 yrkande 11, med anledning

av motionerna 1999/2000:Ub5 yrkande 12 och

1999/2000:Ub9 yrkande 14 och med avslag på

motion 1999/2000: Ub706 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. Avslag på propositionen, m.m. (mom. 1,

2, 4, 7, 14 och 23) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Skuldbördan är en av de viktigaste faktorerna som

man måste angripa för att komma till rätta med den

sociala snedrekryteringen. Den reform som regeringen

föreslår innebär att återbetalningen stramas upp och

återbetalningstakten höjs, men skuldbördan blir i

det närmaste lika stor som hittills. En av

studiestödets viktigaste uppgifter - att minska den

sociala snedrekryteringen - omintetgörs därmed. Jag

anser därför att riksdagen bör avslå propositionen

med undantag för förslagen om införande av regler

för att det nya ålderspensionssystemet skall omfatta

studenter.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till

ett nytt studiestödssystem, där totalbeloppet utgörs

av lika delar bidrag och lån. Studieskulden bör

betalas tillbaka genom ett modifierat

annuitetslånesystem, där återbetalningen är lägre

inledningsvis för att sedan accelerera. Det är

rimligt att skuldbördan är sådan att lånet går att

återbetala inom en period av 20-25 år. Fribeloppet

bör endast höjas till två basbelopp, eftersom det i

dagsläget är ännu mer angeläget att begränsa

skuldbördan. Rätten till studiemedel utan annan

prövning än den som gäller studieresultat bör

begränsas till åtta terminer. För ytterligare

studietid bör en generös prövning göras upp till tio

terminer, och därefter en något mer restriktiv

prövning. För studier utöver tolv terminer bör

särskilda skäl finnas. Prövningen av studieresultat

bör förändras så att det blir större flexibilitet

och samtidigt en viss skärpning.

Det studiestödssystem som Centerpartiet vill se

beräknas på helårsbasis kosta 3,1 miljarder kronor

mer än det som regeringen föreslagit. Finansieringen

av merkostnaden bör ske genom att utbyggnaden av

högskoleutbildningen åren 2001 och 2002 begränsas

till 10 000 platser (200 miljoner kronor), genom en

mindre höjning av fribeloppet än den som regeringen

föreslagit (150 miljoner kronor), genom de

begränsningar i fråga om antalet terminer som

studiestöd generellt kan beviljas och den skärpning

av kraven på studieresultat som nämnts ovan (600

miljoner kronor), samt genom ett nettotillskott till

anslaget för studiestöd i budgeten på 2 miljarder

kronor. Den kraftigt minskade utlåningen kommer att

medföra minskade kostnader för räntesubventioner

(100 miljoner kronor). Denna besparing uppstår

successivt under lånens löptid. Efter 20-30 år kan

den antas uppgå till 1 miljard kronor. Under

introduktionsfasen, innan kostnaden för

räntesubventionen minskat kraftigt, är

Centerpartiets förslag underfinansierat. Denna

introduktionskostnad, som för de första åtta åren

uppgår till totalt knappt 1 miljard kronor, bör

finansieras genom indragning av tidigare

anslagssparande inom utgiftsområdet. Vad jag här har

anfört bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:Ub8 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

När det gäller de övergripande målen för

studiestödet anser Centerpartiet att

studiemedelssystemet skall renodlas till att enbart

avse studier på högskolenivå. Vuxnas studier på

grundskole- och gymnasienivå bör finansieras i

särskild ordning enligt den av Centern föreslagna

utbildningsgarantin som innebär möjlighet att med a-

kassa komplettera en tidigare kort utbildning. Vad

jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub8 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Regeln bör vara att den generella bidragsdelen i

studiemedlen är 50 % av totalbeloppet. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub813

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att det bör utredas om avskrivning av

studielån skulle kunna användas för att stimulera

fler att bosätta sig i regionalpolitiskt

prioriterade områden. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1999/2000:Ub704 som sin mening ge

regeringen till känna.

Eftersom jag anser att riksdagen skall avslå

förslaget till studiestödslag bör lagregleringen av

pensionsrätt för studier endast omfatta de

lagändringar som föreslås i momenten 15 och 17 i

regeringens förslag till riksdagsbeslut. Moment 16

förutsätter införandet av den nya studiestödslag som

jag anser att riksdagen inte bör anta.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 2, 4, 7, 14 och 23 bort hemställa

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub8

yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:Ub10 yrkande 1

dels avslår propositionen med undantag för

hemställanspunkterna 15, 16 och 17, dels avslår

motion 1999/2000:Ub10 yrkande 2, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. beträffande finansieringen av ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub8 yrkande

4 och med avslag på motion 1999/2000:Ub5 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

4. beträffande de övergripande målen för

studiestödet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub8 yrkande

3, med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1999/2000:Ub10 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande den generella bidragsdelen

i studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub813 yrkande

10 och med anledning av motionerna 1999/2000:Ub5

yrkande 2 och 1999/2000:Ub9 yrkande 2 samt med

avslag på motion 1999/2000:Ub5 yrkande 14 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

14. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub704, med

anledning av motionerna 1999/2000:N214 yrkande

11 och 1999/2000:Ub813 yrkande 6 och med avslag

på motion 1999/2000:Ub9 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

23. beträffande lagregleringen av

pensionsrätt för studier

att riksdagen - vid bifall till denna reservation under

moment 1 - dels antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (hemst. 15) och lag

om ändring i lagen (1998:675) om införande av

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

(hemst. 17), dels avslår regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (hemst. 16),

3. Finansieringen av ett nytt

studiestödssystem, m.m. (mom. 2, 5, 6, 7,

8, 10, 12, 13, 17, 18 och 22) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Finansieringen av det föreslagna nya

studiestödssystemet är otydlig.

Kostnadsberäkningarna som presenteras i

propositionen är oklara, och underlag redovisas

inte. När riksdagen längre fram skall ta ställning

till de olika anslagsfrågorna kan följden bli att

Folkpartiet yrkar avslag på förslag som inte är

regelrätt kostnadsberäknade. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

En förhållandevis låg andel av befolkningen i

Sverige går vidare till en högre utbildning. Enligt

Folkpartiets uppfattning är en grundläggande orsak

till detta att högre studier lönar sig för dåligt.

Skattesystemets utformning har betydelse i

sammanhanget, liksom de marginaleffekter som

uppkommer vid återbetalningen av studielån. Den

sociala snedrekryteringen till högre utbildning

grundläggs betydligt tidigare än vid porten till

högskolan. De högre kraven i gymnasieskolan som

blivit följden av att alla gymnasieprogram har

gjorts högskoleförberedande har inneburit problem

för de elever som inte haft tillräckliga

baskunskaper med sig från grundskolan. Reformer för

att komma åt den sociala snedrekryteringen till

högre utbildning bör i första hand inriktas på

grundskola och gymnasium. Vad jag här har anfört om

rekryteringen till högre utbildning bör riksdagen

med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkandena 4 och

5 som sin mening ge regeringen till känna.

Totalbeloppet i studiemedlen bör enligt

Folkpartiets mening höjas med 200 kr (vid 1999 års

basbelopp). De ökade kostnaderna för detta täcks

genom de andra förändringar i systemet som vi anser

bör genomföras. Riksdagen bör enligt min mening med

bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 8 godkänna

vad jag här har förordat.

Det statsfinansiella läget medger i dag inte

alltför stora höjningar av den generella

bidragsdelen i studiemedlen. Jag ser regeringens

förslag som ett första steg på vägen mot målet, som

bör vara 50 % bidrag och 50 % lån vid

eftergymnasiala studier. Ett system där bidragsdelen

minskas vid förseningar i studierna - "peng-per-

poäng" - skulle fungera som en morot att bedriva

effektiva studier och vara rättvist eftersom staten

då inte premierar långsamma studier med mer bidrag

än studier som klaras av inom normalstudietid. Vad

jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub5 yrkandena 2 och 14 som sin

mening ge regeringen till känna.

För gymnasiestuderande bör enligt min mening det

högre studiebidraget utgöra 60 % av totalbeloppet.

Den högre skuldsättning som detta medför, jämfört

med regeringens förslag om 82 %, är acceptabel med

tanke på de möjligheter som föreslås i propositionen

att skriva av studielån tagna för studier på

gymnasienivå. Folkpartiets förslag att ett års

studier för lite äldre studerande skall kunna

finansieras med lån av det allmänna pensionssystemet

har också betydelse i detta sammanhang. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag om sådan

ändring i 3 kap. av den nya studiestödslagen att

nivån på det högre studiebidraget differentieras

mellan studier på grundskolenivå och studier på

gymnasienivå. Vidare anser jag att riksdagen bör

markera att utbildningssystemet inte får användas

för att kortsiktigt dölja en hög arbetslöshet.

Regeringen bör inte få utfärda föreskrifter om att

även rikta det högre bidraget till studerandegrupper

oavsett utbildningsnivå utifrån situationen på

arbetsmarknaden. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub5

yrkandena 9 och 10 som sin mening ge regeringen till

känna.

Ett treterminssystem inom högskolan som innebär att

även sommaren kan användas för studier skulle göra

det möjligt för studenter som så önskar att förkorta

studietiden. Då kan den som vill det göra

studieuppehåll under sommaren, och den som föredrar

att studera kan göra det. Sommarmånaderna bör därför

göras till en officiell termin. Vad jag här har

anfört bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:Ub5 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

Folkpartiets principiella uppfattning är att

inkomstprövningen i studiemedelssystemet på sikt

skall försvinna. De få studenter som klarar att

bedriva heltidsstudier och samtidigt arbeta skall

inte bestraffas. Till att börja med bör fribeloppet

höjas till 300 % av basbeloppet, dvs. mer än

regeringen nu föreslår. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Det finns i propositionen ingen ordentlig kalkyl

för hur systemet för återbetalning av studielån

skall fungera med hänsyn till den ekonomiska

utvecklingen, t.ex. räntenivå, löneutveckling och

ekonomisk tillväxt. Jag anser att riksdagen bör

begära att regeringen snarast återkommer med

utförliga beräkningar och förslag till eventuella

förändringar av reglerna för återbetalning.

Riksdagen bör således bifalla motion 1999/2000:Ub5

yrkande 7.

När det gäller vem som skall handha

studiestödsadministrationen anser Folkpartiet att

konkurrens bör råda så långt det är möjligt. Fler än

CSN bör få möjlighet att hantera utbetalningen och

eventuellt också återbetalningen av studielån. Olika

modeller bör utredas, t.ex. att CSN först fattar

beslut om att bevilja lån eller att bankerna får

fatta besluten inom ett tydligt regelverk. Vidare

bör studenten vid ansökan om studiemedel ha

möjlighet att göra ett medvetet val av lånenivå.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub5 yrkandena 12 och 13 som sin

mening ge regeringen till känna.

Den höjning av totalbeloppet i studiemedlen som

Folkpartiet föreslår innebär att förslaget till

studiestödslag bör ändras på den punkten. I 3 kap.

11 § bör första stycket lyda enligt Reservantens

förslag i bilaga 19.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 2, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 17, 18 och

22 bort hemställa

2. beträffande finansieringen av ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 6

och med avslag på motion 1999/2000:Ub8 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. beträffande rekryteringen till högre

utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkandena

4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

6. beträffande totalbeloppet för

studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 8

godkänner vad utskottet anfört,

7. beträffande den generella bidragsdelen

i studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkandena

2 och 14 och med anledning av motionerna

1999/2000:Ub9 yrkande 2 och 1999/2000:Ub813

yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

8. beträffande det högre studiebidraget

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub5

yrkandena 9 och 10, med anledning av regeringens

förslag om en särskild resursram och med avslag

på motionerna 1999/2000:Ub9 yrkandena 8 och 9

samt 1999/2000:Ub11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande treterminssystem inom

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

12. beträffande inkomstprövning i

studiemedelssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande

3, med anledning av motionerna 1999/2000:Ub9

yrkande 3, 1999/2000: Ub701, 1999/2000:Ub703 och

1999/2000:Ub706 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1999/2000:Ub4 och 1999/2000:Ub6 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. beträffande återbetalning av

studielån

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande 7

och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub702 och

1999/2000:Ub713 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande vem som skall handha

studiestödsadministrationen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande

12, med anledning av motion 1999/2000:Ub9

yrkande 14 och med avslag på motionerna

1999/2000:Ub706 yrkande 1 och 1999/2000:Ub812

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

18. beträffande medvetet val av lånenivå

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub5 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

22. beträffande förslaget till

studiestödslag

att riksdagen - vid bifall till denna reservation under

moment 6 - antar regeringens förslag till

studiestödslag med den ändringen att 3 kap. 11 §

får den i bilaga 19 som Reservantens förslag

betecknade lydelsen,

4. En bred politisk förankring av ett nytt

studiestödssystem, m.m. (mom. 3, 7, 8, 9,

11, 12, 14, 15, 17, 19, 26 och 27) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi anser att det är mycket viktigt att ett nytt

studiestödssystem har en bred politisk förankring.

Regeringen bör därför beakta de förslag om

utveckling och förbättring av det föreslagna

systemet som lagts fram av bl.a. Kristdemokraterna.

Detta bör riksdagen med anledning av motion

1999/2000:Ub9 yrkande 1 som sin mening ge regeringen

till känna.

Vår ambition för det nya systemet är att den

generella bidragsdelen skall vara 50 % av

totalbeloppet. Åtminstone borde man acceptera

Studiestödsutredningens förslag om en generell

bidragsnivå på 40 %. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1999/2000:Ub9 yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

Vi är tveksamma till regeringens förslag om hur det

högre studiebidraget skall hanteras. I stället för

ett "först-till-kvarn-system" bör man göra

bedömningen utifrån ett medvetet urval. Systemet

måste också präglas av flexibilitet. De som är

beredda att satsa på att ta igen förlorade studieår

måste fångas upp så snart som de själva känner sig

redo och skall inte behöva invänta rätt ålder. Vad

vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000: Ub9 yrkandena 8 och 9 som sin

mening ge regeringen till känna.

Vi stöder förslaget att tiden som studiemedel får

lämnas för skall vara sex år för utbildning på

högskolenivå och annan eftergymnasial utbildning.

Möjligheten till undantag från denna gräns bör dock

ges en mer flexibel formulering än regeringen

föreslagit. När den nuvarande möjligheten för dem

som får svux eller svuxa att uppbära studiestöd

under juluppehåll försvinner, måste de utlovade

övergångsreglerna garantera att omställningen sker

med stor flexibilitet så att inte enskilda personer

drabbas på ett oskäligt sätt. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9

yrkandena 10 och 11 som sin mening ge regeringen

till känna.

Utgångspunkten för bedömning av vilka utbildningar

som skall berättiga till studiemedel bör inte vara

befintliga ekonomiska ramar. Utbildningar som

motsvarar kvalitets- och nivåkraven får inte

undanhållas av ekonomiska skäl. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande 12 som

sin mening ge regeringen till känna.

Enligt vår mening bör inkomstprövningen i

studiemedelssystemet i princip avskaffas. Det är det

enda rimliga för att den enskilde skall uppmuntras

att ta ett personligt ansvar. För att rekrytera

studenter från inkomstsvaga grupper och studieovana

hem är det också viktigt att det blir möjligt att

studera utan att dra på sig stora lån. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000: Ub9

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Att ha en fast åldersgräns för avskrivning av

studielån strider mot vår grunduppfattning att

studielån skall betalas tillbaka. Däremot skall det

finnas möjlighet att få total avskrivning om det

finns särskilda skäl för detta. Vi delar också

uppfattningen att skulden skall avskrivas för den

som avlider. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande 15 som sin

mening ge regeringen till känna.

I regeringens förslag saknas incitament för den

enskilde att betala av stu-

dieskulden snabbare. Vi förordar någon form av

bonussystem för att stimulera sådant. Likaså anser

vi att studieskuldräntorna borde vara avdragsgilla.

Regeringen bör återkomma med förslag på dessa

punkter. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande 13 och

1999/2000:Ub709 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det är viktigt att låneadministrationen är effektiv

och av hög kvalitet. I dagsläget är det angeläget

att ge CSN rimliga förutsättningar att sköta sitt

uppdrag att handha studiestödsadministrationen. Vi

anser dock att regeringen snarast bör tillsätta en

utredning för att se över vilka valmöjligheter den

enskilde i framtiden kan ges när det gäller

administrationen av låneutbetalningen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9

yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

Idén om en utförsäljning av studieskuldstocken på

marknaden är enligt vår mening värd att närmare

undersöka. En förutsättning måste då vara att

villkoren för studenterna blir lika fördelaktiga

eller bättre än i dagens situation. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub709 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi delar inte regeringens uppfattning att speciella

behov hos vissa studenter tillgodoses inom ramen för

andra förmånssystem än studiestödet. Studenternas

ekonomiska helhetssituation behöver diskuteras.

Tilläggslånet, med de villkor t.ex. i fråga om ålder

som regeringen föreslår, är inte en hållbar lösning

för att möta denna helhetssituation. Studerande med

barn är en ekonomiskt utsatt grupp som inte

tillgodoses med regeringens förslag. Det behövs en

konsekvensanalys av situationen för dem, att lägga

till grund för ett eventuellt beslut om ett

barntillägg. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkandena 5, 6 och

7 som sin mening ge regeringen till känna.

Det är anmärkningsvärt att regeringen inte alls tar

upp frågan om kraven på studieresultat och

kontrollen av studieaktivitet. Att göra det är

särskilt viktigt när möjligheterna att arbeta

parallellt med studierna ökar. Det förslag som

Studiestödsutredningen presenterade ligger väl i

linje med vår uppfattning. Detta system tillåter att

man misslyckas någon termin om man lyckas den övriga

tiden. Om prognosen för de fortsatta studierna är

positiv skall studiestöd beviljas även när

minimipoängen inte uppnås. Det måste bli enklare att

återkomma i studiestödssystemet efter ett

"misslyckande". Systemet får inte automatiskt

straffa den som presterar mindre på grund av

barnafödande. Det är också stötande att en student

kan registrera sig på t.ex. en sommarkurs och sedan

varken delta i undervisning eller klara några prov,

men ändå ha rätt till studiemedel för kursen. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1999/2000:Ub9 yrkande 4, 1999/2000:Sf247

yrkande 2 och 1999/2000:Ub708 yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 3, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 15, 17, 19,

26 och 27 bort hemställa

3. beträffande en bred politisk förankring

av ett nytt studiestödssy- stem

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub9 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

7. beträffande den generella bidragsdelen

i studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande

2, med anledning av motionerna 1999/2000:Ub5

yrkande 2 och 1999/2000: Ub813 yrkande 10 och

med avslag på motion 1999/2000:Ub5 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

8. beträffande det högre studiebidraget

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9

yrkandena 8 och 9, med anledning av regeringens

förslag om en särskild resursram och med avslag

på motionerna 1999/2000:Ub5 yrkandena 9 och 10

samt 1999/2000:Ub11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande tid som studiemedel får

lämnas för

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkandena

10 och 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

11. beträffande vilka utbildningar som

skall berättiga till studiemedel

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande12

och med avslag på motion 1999/2000:Ub715 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

12. beträffande inkomstprövning i

studiemedelssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande

3, med anledning av motionerna 1999/2000:Ub701,

1999/2000:Ub703 och 1999/2000:Ub706 yrkande 2

samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub4,

1999/2000:Ub5 yrkande 3 och 1999/2000:Ub6 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

14. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande

15 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub704,

1999/2000:Ub813 yrkande 6 och 1999/2000:N214

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

15. beträffande avdragsrätt för räntor

samt bonus vid förtida återbetalning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub9

yrkande 13 och 1999/2000:Ub709 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

17. beträffande vem som skall handha

studiestödsadministrationen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkande

14, med anledning av motionerna 1999/2000:Ub5

yrkande 12 och 1999/2000: Ub812 yrkande 11 samt

med avslag på motion 1999/2000:Ub706 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

19. beträffande utförsäljning av

studieskuldstocken på marknaden

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub709 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

26. beträffande studenternas ekonomiska

helhetssituation

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub9 yrkandena

5, 6 och 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

27. beträffande kraven på studieresultat

och kontrollen av studieaktivitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub9

yrkande 4, 1999/2000:Ub708 yrkande 3 och

1999/2000:Sf247 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1999/2000:Ub7 och 1999/2000:Kr509

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

5. Utbildningspremien (mom. 25) - m, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Ulf Nilsson (fp)

och Anders Sjölund (m) anför:

Vi anser att regeringens politik bl.a. på

skatteområdet motverkar den höjning av

utbildningspremien som är nödvändig för att

kunskapsförsörjningen i Sverige skall kunna möta

framtidens krav. Lönebildning, skattesatser,

socialförsäkringar och rörlighet på arbetsmarknaden

måste stimulera drivkrafterna för att tillägna sig,

utnyttja och utveckla kunskap för varje enskild

människa. Regeringen har urholkat skattesystemets

principer genom att avstå från att höja brytpunkten

för statlig skatt i takt med att alltfler får högre

inkomster och genom att behålla värnskatten.

Återbetalningen av studiemedel innebär för många

enskilda akademiker dessutom ytterligare

marginaleffekter. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub5

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 25 bort hemställa

25. beträffande utbildningspremien

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub5 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

Särskilt yttrande

Naprapatutbildningen

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Erling

Wälivaara (kd), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp)

och Anders Sjölund (m) anför:

Vi delar utskottets uppfattning att riksdagen inte

skall behandla frågan om rätt till studiemedel för

enskilda utbildningar. Emellertid är

naprapatutbildningen i Sverige ett exempel på

utbildning som både efterfrågas och legitimeras av

det offentliga, varför det är mycket märkligt att

den enskildes ekonomi får avgöra vem som kan skaffa

sig sådan examen. Regeringen borde skyndsamt bereda

frågan principiellt i stället för att hantera den

enbart som en anslagsfråga. Att svensk utbildning

inom området på detta sätt missgynnas är också en

negativ effekt av nuvarande ordning.

Regeringens lagförslag

Förslag till studiestödslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag

Förslag till lag om ändring i semesterlagen

(1977:480)

Förslag till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter

Förslag till lag om ändring i lagen

(1982:188) om preskription av

skattefordringar m.m.

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1110) om kommunernas skyldighet att

svara för vissa elevresor

Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:891) om indrivning av statliga

fordringar m.m.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:892) om ackord rörande statliga

fordringar m.m.

Förslag till lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200)

Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1030) om underhållsstöd

Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:675) om införande av lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om

statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:676) om

statlig ålderspensions-avgift skall ha följande

lydelse:

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt Föreslagen lydelse

finansutskottets betän-

kande 1999/2000:FiU1

(rskr. 28)

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av

-----------------------------------------------------

Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:703) om handikappersättning och

vårdbidrag

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:000)*)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 14 §

socialförsäkringslagen (1999:000) skall ha följande

lydelse:

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

*) Numera 1999:799.

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:000) *)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 13 §

socialförsäkringslagen (1999:000) skall ha följande

lydelse:

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 kap. §

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Den som uppbär någon av följande förmåner är

försäkrad för inkomstgrun-dad ålderspension enligt

lagen (1998: 674) om inkomstgrundad ålderspension

och tilläggspension i form av förtidspension och

efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring:

-----------------------------------------------------

*) Numera 1999:799.

Reservantens lagförslag

Av reservanten (fp) föreslagen ändring i

regeringens förslag till studiestödslag

-----------------------------------------------------

Utskottets förslag Reservantens förslag

-----------------------------------------------------

3 kap.

11 §

-----------------------------------------------------

Studiemedel får lämnas Studiemedel får lämnas

med ett belopp som för med ett belopp som för

varje vecka då den varje vecka då den

studerande har rätt till studerande har rätt till

studiemedel utgör studiemedel utgör

a) 4,39 procent av a) 4,51 procent av

prisbasbeloppet vid prisbasbeloppet vid

studier på heltid, studier på heltid,

b) 3,29 procent av b) 3,38 procent av

prisbasbeloppet vid prisbasbeloppet vid

studier på minst 75 studier på minst 75

procent men mindre än 100 procent men mindre än 100

procent av heltid, och procent av heltid, och

c) 2,19 procent av c) 2,25 procent av

prisbasbeloppet vid prisbasbeloppet vid

studier på minst 50 studier på minst 50

procent men mindre än 75 procent men mindre än 75

procent av heltid. procent av heltid.

-----------------------------------------------------

Första stycket gäller bara om något annat inte

följer av 14-18 eller 20 §§.

-----------------------------------------------------