Bet. 1999/2000:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU08

Fristående skolor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett tjugofemtal

motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten

1999, vilka huvudsakligen avser krav på ändringar av

villkoren för fristående skolor men också tar upp

frågor om valfrihet, mångfald och profilering av

skolor.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Reservationer finns från m, kd, c och fp samt från

v.

Motionerna

1999/2000:Ub217 av Anders Sjölund (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att införa en

sista beslutsdag för behandling av

friskoleansökningar.

1999/2000:Ub228 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätten för alla barn

att välja skola.

1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)

vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om det ekonomiska

missgynnandet av friskolorna.

1999/2000:Ub246 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen, utifrån

utredningens resultat, ser över friskolornas

situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om villkoren för de

fristående skolorna.

1999/2000:Ub252 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fristående skolor.

1999/2000:Ub257 av Margareta Sandgren och Göte

Wahlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fristående skolor.

1999/2000:Ub259 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om alla barns rätt att

välja skola,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en statligt finansierad och garanterad möjlighet för

alla barn att välja skola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den politiska

styrningen av skolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om mångfald och

profilering i skolan.

1999/2000:Ub279 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av reglerna för att starta friskolor och hur

man klarar att kontrollera verksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att konsekvenserna

för den kommunala skolan på grund av ett ökat antal

friskolor utreds.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

fristående gymnasieskolor.

1999/2000:Ub296 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de fristående

skolornas effekt på segregationen i samhället bör

utredas vidare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring av skollagen att Skolverket får

förklara en fristående skola berättigad till bidrag

endast om kommunen kan visa att detta inte innebär

påtagliga negativa följder för skolväsendet i den

kommun där skolan är belägen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring av skollagen att Skolverket får

förklara en fristående skola berättigad till bidrag

endast om kommunen kan visa att detta inte innebär

påtagliga negativa följder för kommunens ekonomi,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring av skollagen att huvudmannen för en

fristående skola blir skyldig att ersätta kommunen

för de merkostnader som kommunen åsamkas när den

fristående skolan undandrar sig sitt ansvar för

eleverna enligt vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en jämförande studie

mellan de fristående skolornas och de kommunala

skolornas betygssättning,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring av skollagen att ett krav för att

Skolverket skall förklara en fristående skola

berättigad till bidrag bör vara att den fristående

skolan har en pedagogisk profil som innebär ett

kvalitativt pedagogiskt tillskott till skolväsendet

i kommunen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring att det överskott som uppstår i

fristående skolor och förskolor skall gå tillbaka

till verksamheten och inte får betalas ut som vinst

till huvudmannen,

8. att riksdagen hos regeringen begär att

Skolverket får i uppdrag att göra en översyn av hur

de fristående skolor som drivs på konfessionell

grund uppfyller läroplanens krav om att

undervisningen skall vara icke-konfessionell.

1999/2000:Ub304 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökat kommunalt

inflytande vid godkännande av friskolor.

1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fritt skolval och

fria skolor.

1999/2000:Ub313 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om friskolornas

betydelse för utvecklingen av skolans arbetsformer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av att

friskolor har rätt att anställa den person de tycker

är mest lämpad som lärare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av lika och

rättvisa regler för resurstilldelning för friskolor.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet ett tjugofemtal

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

hösten 1999, vilka huvudsakligen tar upp frågor som

rör fristående skolor men också frågor om valfrihet,

mångfald och profilering av skolor.

Rätten att välja skola m.m.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

1999/2000:Ub311 yrkande 1 att eleverna måste få en

ökad rätt att välja gymnasieskola. Det är enligt

Moderaterna orimligt att tur eller elevens

bostadsadress skall vara avgörande för antagning

till gymnasieskolan. De anser att ett fritt skolval

bäst säkerställs genom införandet av en nationell

skolpeng för alla. I avvaktan på detta bör

möjligheterna att välja gymnasieskola garanteras,

och även rätten att välja specialutformade program

utanför hemkommunen. Moderaterna anser också att

Skolverket skall godkänna fristående

gymnasieutbildningar på grundval av utbildningens

kvalitet. Godkända utbildningar skall ha rätt till

stöd från elevernas hemkommuner.

Liknande synpunkter uttrycks i motionerna

1999/2000:Ub228 (m) yrkande 1 och 1999/2000:Ub259

(m) yrkande 1. Där betonas att alla elever måste ges

en lagstadgad rätt att välja skola. Både kommunala

skolor och fristående skolor måste finnas som

möjliga alternativ. Genom ett fritt skolval blir

varje skola utsatt för konkurrens och tvingad att

löpande utvecklas och förbättras, menar motionären.

Förslag om en nationell skolpeng förs fram i motion

1999/2000:Ub259 yrkande 2 som en rättvisefråga. I

dag är det stora skillnader mellan kommunerna i

fråga om hur stora resurser som avsätts till skolan

per elev, hävdas det i motionen. En skolpeng, som

följer eleven, garanterar varje elev möjlighet att

välja skola.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Enligt utskottets mening finns det en omfattande

valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar

har successivt givits större rätt och möjlighet att

välja skola. I fråga om grundskolan föreskrivs i

skollagen (1985:1100) att kommunen vid fördelningen

av elever på olika skolor så långt möjligt skall

beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall

tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta

gäller under förutsättning att inte andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet

åsidosätts eller betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En

kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev

för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig

att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den

kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrarna kan

också som alternativ till den kommunala skolan välja

en fristående skola.

Inte heller på gymnasienivå finns det någon

inskränkning i rätten att välja en fristående skola.

Om en elev tas in till utbildning vid en fristående

gymnasieskola är hemkommunen alltid skyldig att

lämna bidrag, om Skolverket förklarat skolan

bidragsberättigad. Däremot är hemkommunen inte

skyldig att betala interkommunal ersättning för en

elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en

annan kommuns skola, om hemkommunen kan erbjuda

samma program eller nationellt fastställda

inriktning och eleven inte på grund av sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå

i den andra kommunen (5 kap. 8 och 24 §§ skollagen).

När det gäller val, i hemkommunens utbud, mellan

olika skolor som har samma program finns det inga

cen-

trala bestämmelser.

Det förekommer även ett stort antal

riksrekryterande utbildningar i form av

specialutformade program och utbildningar inom

nationellt program i gymnasieskolan. Dessa

utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen

(1992:394) samt i bilagorna 2 och 3 till

förordningen.

Förutsättningarna för konkurrens på lika villkor

mellan offentliga och fristående gymnasieskolor

utreds för närvarande inom Kommittén för uppföljning

av resursfördelning till fristående grundskolor, den

s.k. Fristkommittén, efter tilläggsdirektiv (dir.

1999:76). Utskottet återkommer i det följande till

det närmare innehållet i kommitténs nya uppdrag.

Utredningens arbete skall redovisas senast den 1

mars 2001.

Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen

avslagit motionsyrkanden från Moderaterna om

införande av en nationell skolpeng (jfr senast bet.

1999/2000:UbU1 s. 40). Utskottet vidhåller sin

uppfattning att en schablonberäknad nationell

skolpeng inte ger de grundläggande förutsättningarna

för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet

för alla elever skall kunna uppfyllas. Resurser till

skolans verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i

de behov som enskilda elever, olika grupper av

elever och skolor faktiskt har. Utskottet finner det

därför inte rimligt att införa en central

resursfördelning.

Villkoren för fristående skolor

Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap.

skollagen. Huvuddragen i nu gällande regler

beslutades av riksdagen hösten 1996 och började

tillämpas den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:200, bet.

1996/97:UbU4, rskr. 1996/97:14). De innebär i

korthet följande.

Skolplikt kan fullgöras i en fristående skola som

motsvarar grundskolan, om den är godkänd av

Skolverket. För godkännande krävs att skolans

utbildning ger kunskaper och färdigheter som till

art och nivå väsentligen svarar mot dem som

grundskolan skall förmedla samt att skolan även i

övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund

som gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet. Skolan skall vara öppen för alla barn,

med undantag för sådana barn vilkas mottagande

skulle medföra att betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.

Skolverket skall vidare förklara en godkänd

fristående grundskola berättigad till bidrag från

elevernas hemkommuner, såvida inte skolans

verksamhet skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen. Hemkommunens bidrag skall bestämmas med

hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter

samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning

av resurser till sina egna grundskolor. Om en elev

har ett omfattande behov av särskilt stöd, är

kommunen inte skyldig att lämna bidrag till den

fristående skolan för det särskilda stödet, om

betydande organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter uppstår för kommunen.

En konsekvens av bidragsreglerna är att en

fristående skola som har elever från flera olika

kommuner kan få skiftande bidragsbelopp från dessa,

beroende dels på elevernas skilda behov, dels på

hemkommunernas olika grunder för fördelningen av

resurser till sina egna skolor.

Fristående skolor på gymnasienivå skall också av

Skolverket förklaras berättigade till bidrag från

elevernas hemkommuner, såvida inte en skolas

verksamhet skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen eller i närliggande kommuner. Det förutsätts

att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter

som till art och nivå väsentligen svarar mot dem som

gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller

specialutformade program, att skolan även i övrigt

svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som

gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet samt att skolan står öppen för alla

ungdomar, med motsvarande inskränkning som gäller

för fristående grundskolor i fråga om omfattande

behov av särskilt stöd.

Om den fristående gymnasieskolan inte kommer

överens om annat med elevernas hemkommuner, skall

kommunerna till skolan betala det belopp per elev

och program som regeringen har föreskrivit i en

bilaga till förordningen om fristående skolor

(1996:1206, senast ändr. 1999:1036). Beloppen

beräknas utifrån en årlig redovisning från

Skolverket av kommunernas kostnader per

gymnasieprogram. Genom att beloppen bygger på

medianvärden för riket kan ersättningen till de

fristående gymnasieskolorna för vissa kommuner

överstiga och för andra kommuner understiga

kommunens egna kostnader för motsvarande utbildning.

I flera motioner begärs ändringar av nuvarande

villkor för godkännande av och bidrag till

fristående skolor. Några motioner syftar till mer

generösa regler; i andra motioner yrkas att reglerna

skall göras mer restriktiva.

Behovet av lika och rättvisa regler för

resurstilldelning till fristående skolor understryks

i motion 1999/2000:Ub313 (m) yrkande 4. Det är

enligt motionären rimligt att anta att fristående

skolor kommer att stå för en allt större del av

skolutbildningen. Om en sådan dynamisk utveckling

skall komma till stånd måste dock de finansiella

villkoren förändras. Med nuvarande system är

kommunen både finansiär och konkurrent. Därtill är

kommunernas bestämmelser om tilldelning av bidrag

inte klara och enhetliga, anför motionären.

Också Kristdemokraterna påpekar i motion

1999/2000:Ub246 att det i dag inte finns några

enhetliga regler för hur kommunerna skall fördela

resurser till de fristående skolorna. De efterfrågar

ett förenklat system som gör det lättare att

överblicka vilka bidrag som skolorna har rätt till

(yrk. 1). Ytterligare problem som behöver lösas

gäller skolskjutskostnader i glesbygd och bidragen

till lokalkostnader och momskostnader. Enligt

Kristdemokraterna bör villkoren för de fristående

skolorna förbättras så att alla, oberoende av

föräldrarnas ekonomi eller elevens särskilda behov,

skall kunna välja en sådan skola (yrk. 2). De är

kritiska mot de förändringar i villkoren som

genomfördes under den förra mandatperioden. Bland

annat vill de återinföra att fristående skolor skall

garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och

därutöver kompenseras för särskilda åtaganden, samt

den tidigare regeln att undervisningen väsentligen

(kurs. här) skall svara mot läroplanens allmänna mål

och värdegrund.

I motion 1999/2000:Ub236 (kd) yrkande 14 begärs att

riksdagen gör ett uttalande om att fristående skolor

ekonomiskt missgynnas. I motionen, som rör

gymnasieskolan, anförs att det naturliga vore att

samma ersättning utgick till de fristående

gymnasieskolorna som till de offentliga.

Bidragssystemet är dock fortfarande krångligt.

Regeringen lägger program för program fast en lägsta

nivå för vad kommunerna är skyldiga att betala till

de fristående gymnasieskolorna.

Folkpartiet betonar i motion 1999/2000:Ub294

yrkande 30 betydelsen av fristående gymnasieskolor.

Dessa skolor har ofta nya idéer som de förmår

förverkliga och lyckas inte sällan med pedagogisk

förnyelse. Motionärerna anser att lagreglerna för

fristående skolor måste utformas så att kommunalt

godtycke inte tillåts vara avgörande för om en

fristående skola skall godkännas eller inte. Därtill

måste reglerna för ekonomisk ersättning bli så

tydliga att helt skilda tolkningar i kommunerna inte

är möjliga.

Uppfattningar som står i motsats till de just

refererade förs fram av Vänsterpartiet i motion

1999/2000:Ub296. Motionärerna är starkt kritiska

till framväxten av fristående skolor och vill att

riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpta

regler i skollagen. Enligt deras mening bör

Skolverket få förklara en fristående skola

berättigad till bidrag endast om kommunen kan visa

att detta inte innebär påtagliga negativa följder

vare sig för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen eller för kommunens ekonomi (yrk. 2 och 3).

Om verksamheten i en fristående gymnasieskola inte

kommer i gång som planerat, anser Vänsterpartiet att

huvudmannen skall bli skyldig att ersätta kommunen

för de merkostnader som kommunen åsamkas (yrk. 4).

Nya elevgrupper måste då nämligen med kort varsel

beredas plats i den kommunala skolan. Motionärerna

vänder sig också mot att privata bolag, ofta stora,

startar fristående skolor utan annat märkbart syfte

än det ekonomiska vinstintresset. En bestämmelse bör

därför enligt deras mening införas i skollagen att

det överskott som uppstår i fristående skolor och

förskolor skall gå tillbaka till verksamheten och

inte får betalas ut som vinst till huvudmannen (yrk.

7).

Även motion 1999/2000:Ub279 (s) yrkande 1 syftar

till skärpta villkor för fristående skolor.

Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för

en ordentlig översyn av reglerna för att få starta

en fristående skola samt en bättre kontroll av

verksamheten. De påtalar att det inte ingår i

Skolverkets uppdrag att kontrollera att en

fristående skola har ändamålsenliga lokaler,

ekonomiska resurser och pedagogiskt utbildad

personal, vilket är nödvändigt ur både ett

elevperspektiv och ett ekonomiskt

samhällsperspektiv.

Behovet av ökat kommunalt inflytande vid

godkännande av fristående skolor framhålls i motion

1999/2000:Ub304 (s). Motionären menar att betydande

positiva effekter skulle kunna nås om kommunen ges

möjligheter att säga nej till fristående skolor inom

upptagningsområdet, eller att diskutera inriktningen

på den fristående skolan utifrån kommunens

skolutbud.

Krav på utredning om effekterna av ett ökat antal

fristående skolor framställs i tre motioner. I

motion 1999/2000:Ub279 (s) yrkande 2 begärs att

konsekvenserna för den kommunala skolan skall

utredas. Enligt motion 1999/2000:Ub257 (s) bör en

utvärdering göras av 1996 års beslut om fristående

skolor. Den bör bl.a. ta sikte på om målen med en

likvärdig skola uppfylls, om strävandena till

integration och emot segregation försvåras och om

kommunernas resurser till den kommunala skolan

påverkas negativt.

Också i motion 1999/2000:Ub296 yrkande 1 från

Vänsterpartiet understryks att de fristående

skolornas effekt på segregationen i samhället bör

utredas vidare. I motionen hänvisas till att det

finns rapporter som tyder på att fristående skolor,

särskilt de som vänder sig till vissa religiösa,

etniska och kulturella grupper, har en tendens att

förstärka segregationen i samhället.

U t s k o t t e t avstyrker samtliga

motionsyrkanden om ändring av villkoren för

fristående skolor och krav på utredning om

effekterna av ett ökat antal fristående skolor med

hänvisning till pågående utredningar och

överväganden.

Kommittén för uppföljning av resursfördelning till

fristående grundskolor, Fristkommittén, har haft

till uppgift att utvärdera 1996 års beslut om

fristående skolor. I sin rapport Likvärdiga villkor?

(SOU 1999:98) har kommittén bl.a. konstaterat att 77

% av alla fristående grundskolor fått högre bidrag

per elev och årskurs efter beslutet om nya

resursfördelningsregler, att flertalet skolor använt

det ökade bidraget främst till insatser för elever i

behov av särskilt stöd, att fristående skolor i

glesbygd fått bättre ekonomiska förutsättningar än

tidigare, men att skolskjutskostnaderna tar en

betydande del av skolbudgeten, att kommunernas

utbetalning av momsersättning väsentligt förbättrats

men att den fortfarande varierar i storlek, att

många kommuner har så komplicerade

resursfördelningssystem att det är svårt för de

fristående skolorna att förstå systemen samt att

bidrag till lokalkostnader inte går att ge efter

samma grunder som till de kommunala skolorna.

Fristkommittén har lyft fram några förslag till

justeringar av resursfördelningssystemet, nämligen

att kommunernas momsbidrag till de fristående

grundskolorna liksom lokalkostnadsbidraget skall

redovisas separat samt att lokalkostnadsbidraget

skall beräknas på den kommunala

genomsnittskostnaden. Vidare påpekas att de

fristående grundskolorna alltid skall delta i den

kommunala uppföljningen och utvärderingen. Vissa

grundläggande begrepp som insyn och skolans åtagande

bör enligt kommittén tydligare definieras.

Enligt uppgift pågår överväganden med anledning av

kommittébetänkandet inom Utbildningsdepartementet.

I oktober 1999 fick Kommittén för uppföljning av

resursfördelning till fristående skolor,

Fristkommittén, genom tilläggsdirektiv (dir.

1999:76) i uppdrag att utreda ekonomiska och andra

konsekvenser av det snabbt växande antalet

fristående gymnasieskolor. Uppdraget motiverades med

att antalet fristående gymnasieskolor hade ökat från

61 skolor läsåret 1998/99 till 87 läsåret 1999/2000,

vilket utgör ca 14 % av det totala antalet

gymnasieskolor i Sverige. Drygt 50 % av de

fristående gymnasieskolorna finns i Stockholms- och

Göteborgsområdena. Därtill hade Skolverket fått 90

nya ansökningar om rätt till bidrag för fristående

gymnasieskolor fr.o.m. höstterminen 2000.

Kommittén skall utreda eventuella följder av att

privata vinstintressen styr etableringen av en del

fristående skolor och om det finns problem med

huvudmän som driver flera skolor. Ytterligare en

uppgift för kommittén blir att utreda om de

nuvarande reglerna för bidrag till fristående

gymnasieskolor har konsekvenser för kommunernas

planering och utbud av gymnasieutbildning. Den skall

även lämna förslag till regler för bidragsgivning.

I direktiven sägs vidare att likvärdiga ekonomiska

villkor för kommunala och fristående skolor är en

förutsättning för en verklig valfrihet. Kommittén

skall därför utreda förutsättningarna för konkurrens

på lika villkor mellan offentliga och fristående

gymnasieskolor. Den skall redovisa hur

intagningspoängen till utbildningar vid fristående

gymnasieskolor påverkar valfriheten och den sociala

strukturen vid skolorna.

Kommittén skall redovisa sitt arbete den 1 mars

2001 och då även lägga fram förslag till de

författningsändringar som kan bli följden av dess

ställningstaganden.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2000

uppdragit åt Skolverket att kartlägga

elevsammansättningen vid ett representativt urval

fristående skolor. Kartläggningen skall omfatta

elevernas bakgrund och föräldrarnas/vårdnadshavarnas

utbildningsnivå och inkomstnivå (socio-ekonomisk

bakgrund). En jämförelse skall göras med

elevsammansättningen vid offentliga grund-

respektive gymnasieskolor. För elever i

gymnasieskolan skall även betygspoängen vid

intagningen till gymnasieskolan redovisas. Uppdraget

skall avrapporteras till regeringen senast den 1

oktober 2000.

Enligt förordningen (1996:1206) om fristående

skolor skall Skolverket bereda den kommun där skolan

skall vara belägen tillfälle att yttra sig över

ansökan om godkännande av och bidrag till en

fristående grundskola. När det gäller ansökan om

rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola

skall också kranskommuner få tillfälle att yttra

sig. I en interpellationsdebatt den 10 februari har

skolministern uttalat att det är viktigt att se till

att dialogen mellan Skolverket och kommunerna i

dessa frågor kan utvecklas och förbättras.

I två motioner begärs uppföljning och utvärdering av

fristående skolor som drivs på konfessionell grund.

Vänsterpartiet anser i motion 1999/2000:Ub296 att

Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av

hur de fristående skolor som drivs på konfessionell

grund uppfyller läroplanens krav om att

undervisningen skall vara icke-konfessionell (yrk.

8). Motionärerna menar att detta är en mycket viktig

princip, särskilt i ett mångkulturellt samhälle.

Enligt motion 1999/2000:Ub252 (s) finns det skäl

att följa upp utvecklingen av fristående skolor. I

en sådan uppföljning är det särskilt viktigt att se

över om fristående skolor på konfessionell grund

lever upp till läroplanens skrivningar om skolans

värdegrund, anför motionären.

U t s k o t t e t anser att det inte behövs något

särskilt uttalande av riksdagen i fråga om

uppföljning och utvärdering av fristående skolor när

det gäller värdegrunden m.m. Motionsyrkandena bör

alltså avslås.

Enligt gällande regler i skollagen skall fristående

skolor, såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå,

svara mot de allmänna mål och den värdegrund som

gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet (9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum

stadgas att en fristående skola, inom ramen för den

gemensamma värdegrunden, får ha en konfessionell

inriktning. I förarbetena till bestämmelserna

underströk regeringen att Skolverket i sin tillsyn

av fristående skolor särskilt bör ge akt på om

skolan bedriver sin verksamhet i enlighet med

skollagens och läroplanernas värdegrund och allmänna

mål (prop. 1995/96:200 s. 57). Om Skolverket finner

att undervisningen i den fristående skolan inte

lever upp till dessa krav, skall beslutet om

godkännande respektive rätten till bidrag

återkallas.

Utskottet har från Skolverket inhämtat att verket

inom ramen för det löpande arbetet med fristående

skolor för närvarande tar fram underlag och interna

instrument för att bättre kunna bedöma fristående

skolor just när det gäller värdegrunden. Detta

arbete beräknas vara klart i maj i år.

I Skolverkets Verksamhetsplan 2000 anmäls att en

utvärdering skall göras av muslimska fristående

skolor med avseende på värdegrund och kunskapsmål i

svenska och svenska som andraspråk,

religionskunskap, bild, musik, elevers idrott och

hälsa, inflytande samt jämställdhetsfrågor (s. 24).

Utvärderingen har enligt uppgift från verket redan

påbörjats.

Enligt motion 1999/2000:Ub217 (m) finns det ett

behov av att införa en sista beslutsdag för

behandling av ansökan hos Skolverket om godkännande

av en fristående skola. Motionären hävdar att dagens

system, där verket i princip kan dröja med sitt

beslut till några veckor före tänkt skolstart,

försvårar inte bara för den fristående skolan utan

även för den kommunala skolhuvudmannen. Enligt

motionen kan den 1 mars ses som riktlinje, vilket är

det datum som de kommunala skolorna i regel har som

sista dag för internt val av skola.

U t s k o t t e t avstyrker motionen. Skolverket

har enligt vad verket uppger i externa meddelanden

ambitionen att slutbehandla ansökningar om

godkännande av fristående skolor, inför skolstart

till hösten, före utgången av mars månad, dvs. innan

tiden går ut för nya ansökningar för påföljande

läsår. Enligt verket klarar man av att leva upp till

denna ambition med några få undantag, där

förseningen i regel beror på sökanden.

Betydelsen av att fristående skolor har rätt att

anställa den person de tycker är mest lämpad som

lärare understryks i motion 1999/2000:Ub313 (m)

yrkande 2. Motionären framför synpunkten att man

måste kunna bli lärare genom flera sorters

utbildningar och erfarenheter. Genom att "öppna"

läraryrket öppnar man för en utveckling av

lärarrollen och därmed för en central del av

förnyelsen av skolan.

U t s k o t t e t konstaterar att det inte finns

något i skollagen uttalat krav på att lärare i

fristående skolor skall ha pedagogisk utbildning.

Dock uttalades i förarbetena till gällande regler

att bristande lärarkompetens kan leda till att

skolans godkännande respektive rätt till bidrag

återkallas (prop. 1995/96:200 s. 57). Utskottet

finner det viktigt att framhålla att samma krav på

kvalitet i utbildningen gäller för fristående skolor

som för offentliga. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Övriga frågor

Frågor som tar sikte på profilering av skolor tas

upp i några motioner.

Vänsterpartiet anser i motion 1999/2000:Ub296

yrkande 6 att ett krav för att Skolverket skall

förklara en fristående skola berättigad till bidrag

bör vara att skolan har en pedagogisk profil som

innebär ett kvalitativt pedagogiskt tillskott till

skolväsendet i kommunen. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till sådan ändring av

skollagen.

I motion 1999/2000:Ub259 (m) hävdas att den

politiska styrningen av skolan måste minska (yrk.

3). Det skall enligt motionären finnas en nationell

målbaserad läroplan. Hur målen skall nås skall

avgöras av respektive skola, där skolledning och

lärare tillsammans med barn och föräldrar kan forma

verksamheten. Motionären pläderar för mångfald och

profilering i skolan (yrk. 5). Om varje skola finner

sitt område att bli särskilt duktig på kommer

kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.

Profileringen skapar också en sund konkurrens mellan

landets skolor, oavsett vem som är huvudman. I

motion 1999/2000:Ub313 yrkande 1 framhålls de

fristående skolornas betydelse för utvecklingen och

förnyelsen av skolans arbetsformer.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet påminner om att tidigare gällde som ett

villkor för att en godkänd fristående skola skulle

få statsbidrag att skolan tillförde skolväsendet ny

pedagogik och nya verksamhetsformer av allmänt

intresse. Detta villkor slopades i och med att nya

bidragsbestämmelser infördes den 1 juli 1992 (prop.

1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346).

Med nuvarande målstyrning av skolan genom bl.a. en

övergripande läroplan och ökad frihet att disponera

undervisningstiden inom ramen för skolans val i

timplanen finns stora möjligheter till profilering

av såväl kommunala som fristående skolor, med

alternativ inriktning mot speciella ämnen eller

särskild pedagogik. Beslut om hur utrymmet för

skolans val skall användas fattas av rektorn (2 kap.

21 § grundskoleförordningen 1994:1194).

En jämförande studie mellan de fristående skolornas

och de kommunala skolornas betygssättning begärs av

Vänsterpartiet i motion 1999/2000:Ub296 yrkande 5. I

motionen hävdas att elever vid fristående skolor i

genomsnitt har högre betyg än elever i kommunala

skolor. Detta kan bero på flera orsaker, såsom

föräldrastöd, elevernas studiemotivation och

undervisningsgruppernas storlek, men också på

grunderna för bedömning vid betygssättning, menar

motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med

hänvisning till följande.

I Skolverkets tillsyn av fristående skolor granskar

verket enligt uppgift regelmässigt huruvida den

fristående skolans bedömning av elevernas kunskaper

och betygssättningen görs enligt de nationella

bestämmelserna.

Skolverket har i regleringsbrev för budgetåret 2000

fått i uppdrag att genomföra en studie av orsakerna

till att elever lämnar grundskolan och

gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Inom ramen

för studien skall undersökas vilka orsaker som

ligger bakom skillnader i måluppfyllelsen mellan

olika skolor. Både offentliga och fristående skolor

skall studeras. Uppdraget skall redovisas senast den

1 maj 2001.

Regeringen har i juni 1999 uppdragit åt Skolverkets

kvalitetsgranskningsnämnd att genomföra en nationell

kvalitetsgranskning rubricerad En likvärdig och

rättvis betygssättning. Resultatet av granskningen

skall redovisas senast den 1 september 2000.

Granskningen skall bl.a. belysa hur skolhuvudmännen

tar sitt ansvar för att betygssättningen skall vara

likvärdig och rättvis. Den skall omfatta alla de

instrument skolhuvudmannen förfogar över för att

kvalitetssäkra betygssättningen. Den skall beskriva,

bedöma och värdera hur såväl skolhuvudmannen som

skolorna arbetar med dessa instrument samt hur

resultatet av detta arbete återspeglas i

verksamheten. I vilken utsträckning fristående

skolor kommer att ingå i granskningen är ännu inte

klart.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rätten att välja skola

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub228 yrkande 1,

1999/2000:Ub259 yrkande 1 och 1999/2000:Ub311

yrkande 1 i denna del,

res. 1 (m, kd, c, fp) -

delvis

2. beträffande införandet av en nationell

skolpeng

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub259 yrkande 2

och 1999/2000:Ub311 yrkande 1 i denna del,

res. 2 (m)

3. beträffande villkoren för godkännande

av och bidrag till fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub236 yrkande 14,

1999/2000:Ub246 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Ub279 yrkande 1, 1999/2000:Ub294

yrkande 30, 1999/2000:Ub296 yrkandena 2-4 och 7,

1999/2000:Ub304 och 1999/2000:Ub313 yrkande 4,

res. 1 (m, kd, c, fp) -

delvis

res. 3 (v) - delvis

4. beträffande en utredning om effekter av

ett ökat antal fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub257,

1999/2000:Ub279 yrkande 2 och 1999/2000:Ub296

yrkande 1,

res. 3 (v) - delvis

5. beträffande uppföljning och utvärdering

av fristående skolor när det gäller värdegrunden

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub252 och

1999/2000:

Ub296 yrkande 8,

res. 3 (v) - delvis

6. beträffande sista beslutsdag för

behandling av ansökan om godkännande av

fristående skola

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub217,

res. 1 (m, kd, c, fp) -

delvis

7. beträffande lärare i fristående

skolor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub313 yrkande 2,

8. beträffande profilering av skolor

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub259 yrkandena 3

och 5, 1999/2000:Ub296 yrkande 6 samt

1999/2000:Ub313 yrkande 1,

res. 3 (v) - delvis

9. beträffande en jämförande studie mellan

de fristående skolornas och de kommunala

skolornas betygssättning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub296 yrkande 5.

res. 3 (v) - delvis

Stockholm den 9 mars 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)

och Ulf Nilsson (fp).

Reservationer

1. Rätten att välja skola, m.m. (mom. 1, 3

och 6) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Vi är övertygade om att kvaliteten i skolan bäst

främjas om skolor med olika inriktningar, arbetssätt

och huvudmän kan verka sida vid sida. Alla elever

måste ges rätt att välja den skola där eleven kan

finna sig till rätta. Ett fritt skolval driver på

utvecklingen mot att varje skola anstränger sig för

att vara så bra som möjligt för eleverna, oavsett om

det är en kommunal skola eller en fristående skola.

Det fria skolvalet ger skolor möjlighet att

profilera sig genom att bli extra duktiga inom vissa

ämnesområden och viss pedagogik eller på att skapa

en unikt god social miljö. Vi anser att rätten att

välja gymnasieskola måste garanteras. Det är

orimligt med en ordning som medför att tur eller

elevens bostadsadress är avgörande för antagning

till gymnasieskolan. Därutöver bör reglerna för

specialutformade program och rätten att välja sådana

också utanför hemkommunen vidgas. Riksdagen bör med

bifall till motionsyrkandena i dessa frågor som sin

mening ge regeringen till känna vad vi nu har

anfört.

Enligt vår mening skall fristående skolor som

godkänts av Skolverket ha rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner. Reglerna om att en fristående

skola inte skall förklaras berättigad till bidrag,

eller mista bidrag, om dess verksamhet skulle

innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet

i lägeskommunen skapar utrymme för kommunalt

godtycke. Vi är emot de förändringar i villkoren för

de fristående skolorna som genomfördes under den

förra mandatperioden. Det är vår bestämda

uppfattning att de fristående grundskolorna i

skollagen måste garanteras en lägsta grundnivå för

ersättning och därutöver kompenseras för särskilda

åtaganden. Resurstilldelningssystemet måste göras

mer enhetligt såväl för fristående grundskolor som

för fristående gymnasieskolor. Reglerna för

ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att helt

skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga.

Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandena hos

regeringen begära sådana ändringar i skollagen.

Vi ställer oss bakom motionsförslaget att införa en

sista beslutsdag för behandling av ansökan hos

Skolverket om godkännande av fristående skola.

Enligt vår mening är dagens system, där Skolverket i

princip kan dröja med sitt svar till några veckor

före tänkt skolstart, djupt olyckligt och försvårar

inte bara för den fristående skolan utan också i

motsvarande mån för den kommunala skolhuvudmannen.

Vi anser att datumet den 1 mars kan tjäna som

riktlinje, vilket är det datum som de kommunala

skolorna i regel har som sista dag för internt val

av skola. Detta bör riksdagen med bifall till

motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 3 och 6 bort hemställa

1. beträffande rätten att välja skola

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub228

yrkande 1, 1999/2000:Ub259 yrkande 1 och

1999/2000:Ub311 yrkande 1 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

3. beträffande villkoren för godkännande

av och bidrag till fristående skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub236

yrkande 14, 1999/2000:Ub246 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Ub294 yrkande 30 och 1999/2000:Ub313

yrkande 4 samt med avslag på motionerna

1999/2000:Ub279 yrkande 1, 1999/2000:Ub296

yrkandena 2-4 och 7 och 1999/2000:Ub304 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

6. beträffande sista beslutsdag för

behandling av ansökan om godkännande av

fristående skola

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub217 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. Införandet av en nationell skolpeng

(mom. 2) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Per Bill (m) anför:

Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en

nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt

stöd riktat direkt till skolorna - en nationell

skolpeng - för att alla skolor skall få resurser på

en nationellt jämförbar nivå. Ett fast belopp per

elev skall utbetalas direkt till skolorna utifrån

antalet inskrivna elever. En sådan nationell

skolpeng bidrar till att ge skolorna ökad

självständighet och frihet att förfoga över de

ekonomiska medlen. Den blir också ett medel för att

garantera valfrihet för eleverna. Vi vill betona att

en mer generaliserad fördelning av skolresurserna

inte utesluter att hänsyn tas till särskilda behov.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med

förslag i enlighet med vad som anförts i våra

motionsyrkanden.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 2 bort hemställa

2. beträffande införandet av en nationell

skolpeng

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub259

yrkande 2 och 1999/2000:Ub311 yrkande 1 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

3. Villkoren för godkännande av och bidrag

till fristående skolor, m.m. (mom. 3, 4, 5,

8 och 9) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)

anför:

Vi är starkt kritiska till framväxten av fristående

skolor. Kraven på offentlig finansiering av godkända

fristående skolor försvårar en rationell planering

av det kommunala skolväsendet. Därigenom ökar

kommunernas kostnader och kvaliteten i de kommunala

skolorna kan äventyras. Vi menar att villkoren i

skollagen för de fristående skolorna bör skärpas.

Skolverket bör få förklara en fristående skola

berättigad till bidrag endast om kommunen kan visa

att detta inte innebär påtagliga negativa följder

vare sig för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen eller för lägeskommunens ekonomi. Vi anser

vidare att huvudmannen för en fristående skola skall

vara skyldig att betala kommunen för de merkostnader

som kan uppstå för det fall att verksamheten i den

fristående skolan inte kommer i gång som planerat,

och nya elevgrupper måste beredas plats i den

kommunala skolan. Vi föreslår också att det införs

en bestämmelse att det överskott som uppstår i

fristående skolor och förskolor skall gå tillbaka

till verksamheten och inte betalas ut som vinst till

huvudmannen. Alltfler rapporter har kommit om

privata bolag som startar fristående skolor utan

annat märkbart syfte än det ekonomiska

vinstintresset. Riksdagen bör med bifall till våra

motionsyrkanden i nämnda frågor hos regeringen

begära förslag till sådana ändringar i skollagen.

Segregationen i det svenska samhället har under

1990-talet blivit allt tydligare och är i dag ett av

våra allvarligaste problem. Ett ekonomiskt och

socialt utanförskap har även fått etniska och

religiösa förtecken. Det finns rapporter som tyder

på att fristående skolor, särskilt de som vänder sig

till vissa religiösa, etniska och kulturella

grupper, har en tendens att förstärka segregationen

i samhället. Vi menar att de fristående skolornas

effekt på segregationen i samhället bör utredas

vidare. Detta bör riksdagen med bifall till vårt

motionsyrkande som sin mening ge regeringen till

känna.

I läroplanerna för både den obligatoriska skolan

och gymnasieskolan anges att undervisningen i skolan

skall vara icke-konfessionell. Detta anser vi vara

en mycket viktig princip, särskilt i ett

mångkulturellt samhälle. Vi ställer oss därför

frågande till hur de fristående skolor som drivs på

konfessionell grund uppfyller detta grundläggande

krav. Som föreslås i vår motion bör Skolverket få i

uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av

fristående skolor när det gäller värdegrunden m.m.

Riksdagen bör bifalla vårt motionsyrkande.

Vi anser vidare att det i skollagen bör föreskrivas

att en fristående skola för att bli förklarad

bidragsberättigad av Skolverket skall ha en

pedagogisk profil som innebär ett kvalitativt

pedagogiskt tillskott till skolväsendet i

lägeskommunen. Riksdagen bör med bifall till detta

vårt yrkande hos regeringen begära förslag till en

sådan ändring i skollagen.

Elever vid fristående skolor har i genomsnitt högre

betyg än elever i kommunala skolor. Detta kan bero

på bra stöd från högutbildade föräldrar och hög

studiemotivation hos elever från studievana hem.

Andra orsaker kan vara undervisningsgruppernas

storlek och grunderna för bedömning vid

betygssättning. Vi menar att det skulle vara av

intresse att en jämförande studie gjordes mellan de

fristående skolorna och de kommunala skolorna då det

gäller kriterier för betygssättning. Detta bör

riksdagen med bifall till vårt motionsyrkande som

sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 3, 4, 5, 8 och 9 bort hemställa

3. beträffande villkoren för godkännande

av och bidrag till fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296

yrkandena 2-4 och 7, med anledning av motionerna

1999/2000:Ub279 yrkande 1 och 1999/2000:Ub304

samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub236

yrkande 14, 1999/2000:Ub246 yrkandena 1 och 2,

1999/2000:Ub294 yrkande 30 och 1999/2000:Ub313

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

4. beträffande en utredning om effekter av

ett ökat antal fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande

1 samt med anledning av motionerna

1999/2000:Ub257 och 1999/2000:

Ub279 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande uppföljning och utvärdering

av fristående skolor när det gäller värdegrunden

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande

8 och med anledning av motion 1999/2000:Ub252

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

8. beträffande profilering av skolor

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande

6 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Ub259

yrkandena 3 och 5 och 1999/2000:Ub313 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

9. beträffande en jämförande studie mellan

de fristående skolornas och de kommunala

skolornas betygssättning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub296 yrkande

5 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts.

Särskilt yttrande

Lärare i fristående skolor (mom. 7) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)

anför:

Vi anser att det är oroande att andelen lärare med

pedagogisk utbildning är betydligt mindre i de

fristående skolorna än inom det offentliga

skolväsendet. Med tanke på att alltfler elever nu

går i fristående skolor vore det rimligt att

lagstiftningen beträffande krav på lärarnas

pedagogiska utbildning också omfattade de fristående

skolorna.