Bet. 1999/2000:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1999/2000:UBU09

Forskning och forskarutbildning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UbU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 59 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1999. Yrkandena rör vissa

övergripande frågor om forskning, etikfrågor,

forskarutbildning, forskarkarriär,

forskningsfinansiering samt forskning inom vissa

ämnen eller om vissa frågor.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Reservationer finns från m, kd, c och fp.

Motionerna

1999/2000:Ub239 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning kring den

egna regionens historia.

1999/2000:Ub403 av Lennart Fridén och Per-Samuel

Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en rejäl satsning på forskningen kring

mikrovågsrelaterade medicinska risker och att en

restriktiv politik tillämpas i avvaktan på säkra

forskningsresultat.

1999/2000:Ub404 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av statligt finansierad forskning kring

elektromagnetiska fält.

1999/2000:Ub405 av Maud Ekendahl och Cristina

Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad forskning om fibromyalgi

samt bättre utbildning av dem som skall vårda och på

annat sätt bistå de drabbade.

1999/2000:Ub406 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av forskning

om alternativmedicinska metoder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av

forsknings- och kunskapscentrum för alternativ

medicin.

1999/2000:Ub407 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

reproduktionsepidemiologisk forskning.

1999/2000:Ub414 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

doktorandutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fler postdoktorala

tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskarbristen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om värdet av

forskarutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den medicinska

forskningens villkor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en dialog mellan

forskare och allmänhet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nya vägar till

forskningsfinansiering,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskningsetik.

1999/2000:Ub419 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

gällande regler i syfte att tydliggöra och minska de

ideella stiftelsernas administrativa avgifter.

1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om högskolans

samverkan med det omgivande samhället.

1999/2000:Ub423 av Lennart Värmby (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

program för att successivt och målinriktat överföra

resurser från traditionell forskning med djurförsök

till den alternativa forskningen.

1999/2000:Ub431 av Yvonne Ruwaida och Mikael

Johansson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning och

undervisning på akademisk nivå om homo-, bi- och

transsexuellas situation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till forskning

kring homosexualitetens uppkomst och ett fördömande

av sådan forskning.

1999/2000:Ub435 av Yvonne Andersson och Dan Ericsson

(kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kompensera

Linköpings universitet för de glapp som åstadkoms

när olika finansiärer skiftar.

1999/2000:Ub437 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättande av

ett centrum för inomhusklimat och hälsa vid

Mitthögskolan.

1999/2000:Ub440 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett

forskningsuppdrag för att belysa traditionella

afrikanska religioner i det moderna svenska

samhället.

1999/2000:Ub445 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning kring

människors fritid och livskvalitet.

1999/2000:Ub449 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om doktorsexamen inom

konstnärliga yrken.

1999/2000:Ub458 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning på

sjukdomen sklerodermi.

1999/2000:Ub472 av Morgan Johansson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om professur i

ortopedteknik.

1999/2000:Ub474 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

forskningen är värdeförankrad i västerländsk

humanism och kristen etik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att uppvärdera den

humanistiska forskningen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

av konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning

mellan naturvetenskap och teknik å ena sidan och

samhällsvetenskap och humaniora å andra sidan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att internationellt

samarbete är en nödvändighet för forskningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att femårsgränsen

för forskarassistenter avskaffas,

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

forskningsrådens och sektorsorganens antal, struktur

och form.

1999/2000:Ub481 av Karin Wegestål (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av ett centrum

för effektiv riskhantering vid Lunds tekniska

högskola och Malmö högskola.

1999/2000:Ub484 av Carina Moberg och Kristina

Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att kontinuerligt belysa

etikfrågorna inom forskningen.

1999/2000:Ub493 av Anders Ygeman m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förfarandet

kring forskningsansökningar.

1999/2000:Ub497 av Ewa Larsson och Kerstin-Maria

Stalin (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett tvärvetenskapligt hjärnforskningscenter.

1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en

kvalificeringstrappa för högskolorna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering av

forskarutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillgången till

postdoktorala tjänster,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en plan för att

bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets

högskolor,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en översyn av

myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att främja

gränsöverskridande perspektiv och tvärvetenskaplig

forskning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en samlad

forskningsbudget,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

forskningsstiftelsernas styrelser,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den fortsatta

beredningen av forskningspolitiken,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att regeringen

i den fortsatta beredningen återkommer med förslag

för att trygga den akademiska friheten.

1999/2000:Ub804 av Inga Berggren och Inger René (m)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av

hushållsvetenskaplig forskning.

1999/2000:Ub805 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av forskning

inom området vuxenutbildning och livslångt lärande.

1999/2000:Ub808 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning om IT som

arbetsredskap.

1999/2000:Ub809 av Sven Bergström (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad hjärnforskning.

1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av fler

doktorandtjänster,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fler postdoktorala

tjänster.

1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kunskapsklusters strategiska betydelse,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskningens

kvalitet och resurser.

1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning.

1999/2000:So225 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s,

v, c, mp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning om

homo-/bisexualitet samt transvestism och

transsexualism.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.

Utskottet

Inledning

Kort efter allmänna motionstidens utgång hösten 1999

tog utbildningsutskottet ställning till förslagen i

regeringens proposition 1998/99:94 Vissa

forskningsfrågor och motioner som väckts med

anledning av denna. Riksdagen fattade beslut den 20

oktober (bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 9).

Under allmänna motionstiden 1999 väcktes ett stort

antal motioner om olika forskningsfrågor. De

yrkanden som direkt avsåg medelsanvisning inom

utgiftsområde 16 för budgetåret 2000 behandlades i

utskottets betänkande 1999/2000:UbU1. I det följande

behandlas övriga yrkanden som rör forskning och

forskarutbildning. Åtskilliga av dessa yrkanden

motsvarar sådana som också hade väckts med anledning

av den nyss nämnda propositionen, och som riksdagen

alltså har tagit ställning till tidigare under detta

riksmöte.

Regeringen har för år 2000 aviserat dels en

proposition i mars om myndighetsorganisationen för

forskningsfinansiering, dels en proposition i

september om forskningspolitik.

Utskottet tar i det följande först upp yrkanden i

vissa övergripande frågor, därefter i tur och

ordning frågor om etik, forskarutbildning,

forskarkarriär och finansiering av forskning samt

sist frågor om forskning inom vissa områden.

Övergripande frågor

Centerpartiet framför i motion 1999/2000:Ub499

farhågor för den akademiska friheten. Enligt

motionen är det svårt att hävda den enskilde

forskarens frihet gentemot en högskolas styrelse, då

makten flyttas från de kollegialt utnämnda

fakultetsnämnderna. Detta bör regeringen

uppmärksamma och, om nödvändigt, återkomma till

riksdagen med förslag som tryggar den akademiska

friheten (yrk. 38).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande avstyrktes i betänkandet

1999/2000:UbU3, där utskottet hänvisade till att

högskolelagens bestämmelse om forskningens frihet är

lika förpliktande för högskolestyrelser som för

fakultetsnämnder.

Kristdemokraterna framför i motion 1999/2000:Ub421

synpunkter på högskolans tredje uppgift (yrk. 17).

De anser att regeringen tolkar uppgiften alltför

snävt. Enligt motionärerna bör den tredje uppgiften

innebära att högskolan inte längre skall fungera som

en plats där kunskap och forskningsresultat skapas i

slutna rum, utan den skall öppna sig för en ny form

av kunskapsbildning. Nya mötesplatser, där denna nya

form av kunskapsförmedling och kunskapsutveckling

kan ske, skall utformas, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

När samverkan med det omgivande samhället fördes in

i högskolelagen som en tredje uppgift vid sidan av

utbildning och forskning anförde regeringen bl.a.

följande (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 87 f.).

Högskolans tredje uppgift bör vara att samverka med

det omgivande samhället och informera om sin

verksamhet. Uppgiften bör omfatta spridning av

forskningsinformation, samverkan med det omgivande

samhället för att utveckla högskolans utbildning och

forskning samt att högskolan skall vara till direkt

nytta för allmänheten.

- - -

Väl utvecklade kontakter utanför den akademiska

världen är nödvändiga för att högskolan skall kunna

utforma utbildning och forskning efter hela

samhällets behov. Högskolan är också för sin egen

utveckling beroende av influenser utifrån. En god

kontakt med det övriga arbetslivet ger högskolans

forskare insyn i de aktuella problem och

frågeställningar företag och andra organisationer

har och ökar därmed forskningens möjligheter att

besvara angelägna frågor. Universiteten och

högskolorna bör därför spela en större roll som

mottagare av erfarenheter och problem utifrån. En

modell för ömsesidigt utbyte av kunskap mellan

forskare och arbetsliv är s.k. forskningscirklar

t.ex. med fackliga företrädare. Där kan

forskningsresultat föras ut samtidigt som forskare

ges impulser och får del av erfarenheter.

Det finns enligt utskottets mening inte fog för

motionärernas kritik att regeringen begränsar den

tredje uppgiften till att främst avse

uppdragsutbildningar.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Sk692 tillkännagivanden om forskningens

kvalitet och resurser. Enligt partiet bör mer av de

samlade utbildnings- och forskningsresurserna

inriktas mot att i ett par regioner bygga

internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster,

där akademi, näringsliv, finansiärer och myndigheter

samverkar för att genom fokuserade satsningar öka

regionens konkurrenskraft (yrk. 30). Lovande

initiativ har tagits både i Linköping och i Lund,

skriver motionärerna. De anser vidare att mer av

forskningsanslagen skall styras till de individer

som tillhör forskningens elitdivision, snarare än

till ämnen (yrk. 32).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

De lovande initiativ till samverkan som

motionärerna nämner är enligt utskottets mening

exempel på att universitet och högskolor tar sin

tredje uppgift på allvar. Detta är ytterst

värdefullt. Ett av de allmänna mål för forskningen

som riksdagen fastställde för drygt tre år sedan är

att forskningen skall bidra till ekonomisk

utveckling, effektivitet i närlingsliv och offentlig

sektor samt till samhällets omställning mot en

hållbar utveckling och därigenom också främja

sysselsättning och välfärd. Till de centrala

frågorna för forskningspolitiken - bl.a. mot

bakgrund av detta mål - hör avvägningen mellan

koncentration och spridning av resurser. Riksdagen

har för ett par år sedan ställt sig bakom

regeringens förslag att ge tre högskolor ställning

som universitet. Dessa beslut innebär ett åtagande

från statsmakterna att ge dessa lärosäten en

framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten såväl

av utbildning som forskning (prop. 1998/99:1

utg.omr. 16 s. 105). Inför den forskningspolitiska

proposition som skall läggas fram i september pågår

ett omfattande beredningsarbete, där lärosäten,

forskningsråd och många andra är engagerade.

Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa

regeringens beredning av forskningspropositionen och

av kommande års budget.

När det gäller yrkande 32 i motionen anser

utskottet att det bör vara en fråga för

fakultetsnämnderna och forskningsråden att styra

sina medel så att de blir till maximalt gagn för

forskningens utveckling. Utskottet har noterat att

bl.a. Medicinska forskningsrådet i den

forskningsstrategi som rådet ingav till regeringen i

december 1999 uttryckt sin avsikt att öka bidragen

till den bästa och mest nyskapande och kreativa

medicinska forskningen och att kraftigare än

hittills stödja speciellt lovande yngre forskare.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub474

ett tillkännagivande om att internationellt

samarbete är en nödvändighet för forskningen (yrk.

6). Det är statens uppgift att ge förutsättningar

för forskare att vistas i internationella

forskningsmiljöer, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Om vikten och värdet av att svenska forskare vistas

i internationella forskningsmiljöer råder inga

delade meningar. Stiftelsen för internationalisering

av högre utbildning och forskning (STINT) har ett

omfattande program för att stödja

forskarstuderandes, lärares och forskares vistelser

under längre eller kortare tid vid utländska

lärosäten. STINT har beslutat att inte förbruka sitt

kapital, vilket innebär att stiftelsen även

långsiktigt kommer att kunna stödja sådana

vistelser. Universiteten och högskolorna använder

också egna anslagsmedel för att finansiera t.ex.

lärares deltagande i vetenskapliga symposier och

konferenser utomlands.

Centerpartiet vill enligt motion 1999/2000:Ub499 att

regeringen skall inbjuda såväl de politiska

partierna som forskningsintressenterna till

överläggningar inför den fortsatta beredningen av

forskningspolitiken (yrk. 21).

U t s k o t t e t avstyrker motionärernas yrkande

om tillkännagivande.

Ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen

tidigare under detta riksmöte (bet. 1999/2000:UbU3

s. 18). Utskottet anser inte att riksdagen har

anledning att ange hur regeringen skall gå till väga

vid beredningen av sina propositioner.

Etikfrågor

Frågor om forskningsetik tas upp i tre motioner.

Kristdemokraterna begär ett tillkännagivande till

regeringen om vikten av att forskningen är

värdeförankrad i västerländsk humanism och kristen

etik (mot. 1999/2000:Ub474 yrk. 1). Kunskapen är

inte värdeneutral utan tolkas utifrån olika teorier

och perspektiv, framhåller motionärerna. Värden som

människolivets okränkbarhet, alla människors lika

värde, frihet för den enskilde individen,

solidaritet med svaga och utsatta och jämställdhet

mellan kvinnor och män skall enligt motionärerna

vara vägledande också för forskningen.

Folkpartiet vill enligt motion 1999/2000:Ub414 att

regeringen utan dröjsmål skall återkomma med förslag

om hur forskningsetiken skall kunna stärkas genom

utbildning, breddning av forskningsetisk prövning

samt åtgärder mot oredlighet i forskning (yrk. 10).

Förslag på dessa punkter har lagts fram av

utredningen om forskningsetik.

I motion 1999/2000:Ub484 (s) framhålls vikten av

att etikfrågorna inom forskningen kontinuerligt blir

belysta. Enligt motionärerna finns det ibland risker

för att externt finansierad forskning minskar i

trovärdighet, om inte högskolevärlden själv för en

kontinuerlig debatt om etiska frågor i forskningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

De värden som lyfts fram i den kristdemokratiska

motionen motsvarar den värdegrund som anges i

läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

respektive de frivilliga skolformerna (Lpf 94). För

verksamheten vid universitet och högskolor har

hittills varken högskolelagen eller

högskoleförordningen angivit någon särskild

värdegrund. Behovet av att ange en sådan

diskuterades inte i propositionen om ny högskolelag

(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103) eller i de

publicerade förarbetena till propositionen (SOU

1992:1 och Ds 1992:1) och har inte heller tagits upp

i motioner med anledning av propositionen eller

senare.

Liksom motionärerna anser utskottet att

etikfrågorna inom forskningen är ytterst viktiga.

Utskottet utgår från att dessa frågor kommer att få

en central plats i den kommande forskningspolitiska

propositionen och att regeringen där kommer att

redovisa sina ställningstaganden till förslagen från

den forskningsetiska utredningen i dess betänkande

God sed i forskningen (SOU 1999:4).

Tillkännagivanden enligt motionerna 1999/2000:Ub414

och 1999/2000:Ub484 är därför inte behövliga.

Folkpartiet förespråkar i motion 1999/2000:Ub414 en

dialog mellan forskare och allmänhet om

kontroversiella etiska frågor och om forskningens

möjligheter att lösa samhällsproblem m.m. (yrk. 6).

Motionärerna anser det viktigt att konkreta förslag

till hur en sådan dialog skall kunna finansieras och

organiseras finns med i den kommande

forskningspropositionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utredningen om forskningsetik föreslog i sitt

betänkande former för att stimulera till möten

mellan forskare och politiker eller andra

intressenter. Betänkandet bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Motion 1999/2000:Ub423 (v) handlar om alternativ

till forskning med djurförsök. Motionären vill att

riksdagen hos regeringen skall begära förslag till

ett program för att överföra resurser från

traditionell forskning med djurförsök till den

alternativa forskningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

En stor del av den forskning inom universitet och

högskolor där djurförsök förekommer, finansieras med

anslag från Medicinska forskningsrådet (MFR).

Utskottet har inhämtat att andelen av de MFR-stödda

forskningsprojekten som innefattar

försöksdjursanvändning har minskat kraftigt de

senaste åren. Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har

till uppgift bl.a. att begränsa behovet av

försöksdjur och att främja utvecklingen av

alternativa metoder. CFN tilldelades i budgeten för

år 2000 en anslagsökning på en miljon kronor, som

bl.a. är avsedd att komma CFN:s forskningsstöd för

sådan utveckling till godo. Varje forskningsprojekt

där man vill använda försöksdjur måste ha tillstånd

från en djurförsöksetisk nämnd. CFN skall öka sitt

stöd till dessa nämnder bl.a. genom att ta fram

underlag om alternativa metoder. Regeringen beslöt

den 22 december 1999 att tillkalla en särskild

utredare med uppgift att göra en översyn av

förutsättningarna för den djurförsöksetiska

prövningen (dir. 1999:103).

Forskarutbildningen

Folkpartiet för i motion 1999/2000:Ub414 fram kritik

mot villkoren för antagning till forskarutbildning

(yrk. 1). Enligt motionärerna råder det i dag en

stor skillnad mellan högskoleförordningens mål för

forskarutbildningen och verkligheten. Kravet på full

finansiering innan en doktorand antas har lett till

en moment 22-situation som är ohållbar, heter det i

motionen. En viktig del av doktorandutbildningen

riskerar vidare att försvinna genom att doktorander

går in i forskningsprojekten först sedan

problemställning och genomförandeplan har lagts fram

av handledare. Vissa doktorandprojekt är också av

sådan art att frågeställningen inte kan lösas inom

fyra år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen tidigare

under detta riksmöte (bet. 1999/2000:UbU3 s. 9 f.).

Högskoleverket har i en rapport till regeringen i

december 1999 meddelat att verket planerar studier

av kostnader och nyckeltal för forskarutbildningen,

forskarutbildningens kvalitet och innehåll,

rekrytering till forskarutbildningen och

doktorandernas situation under utbildningstiden.

Centerpartiet begär i motion 1999/2000:Ub499 att en

utvärdering av forskarutbildningen skall göras inför

den kommande forskningspropositionen (yrk. 4).

Reformen år 1998 var enligt partiets mening i

princip riktig, men det kvarstår praktiska problem i

form av faktiskt anställningsstopp vid många

lärosäten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Liksom när motsvarande yrkande avslogs av riksdagen

tidigare under detta riksmöte hänvisar utskottet

till regeringens bedömning, som utskottet delar, att

en samlad utvärdering av 1998 års reform kan göras

tidigast efter fyra år. Som nyss nämnts planerar

också Högskoleverket analyser av ett antal frågor

rörande forskarutbildningen.

Centerpartiet och Folkpartiet tar i var sin motion

upp behovet av fler doktorandtjänster (mot.

1999/2000:Ub499 yrk. 6 respektive 1999/2000:Ub814

yrk. 4). I centermotionen sägs att regeringen

snarast bör återuppta den påbörjade satsningen på

att omvandla utbildningsbidrag till

doktorandtjänster, som avbröts år 1994. Folkpartiet

anser att införande av fler doktorandtjänster skulle

underlätta en förkortning av utbildningstiden till

doktorsexamen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandena.

Under de två senaste årtiondena har det för

studiefinansiering i forskarutbildningen funnits två

skilda former: utbildningsbidrag för doktorander

respektive tjänst (numera anställning) som

doktorand. För den enskilda doktoranden är den

senare formen avsevärt mera förmånlig än den förra,

inte minst när det gäller sociala förmåner, medan

doktorandtjänsten för lärosätet kostar betydligt mer

än utbildningsbidraget. Doktorandtjänsten tillkom i

en strävan att effektivisera forskarutbildningen

genom att möjliggöra heltidsstudier på goda villkor.

Från och med budgetåret 1985/86 blev

doktorandtjänsten ett reguljärt inslag i

studiefinansieringen för forskarutbildning, vid

sidan av utbildningsbidraget. I de

forskningspropositioner som lades fram år 1987, 1990

och 1993 föreslogs medelsökningar som skulle

möjliggöra omvandling av allt fler utbildningsbidrag

till doktorandtjänster. Riksdagen anvisade de

föreslagna anslagsbeloppen. År 1993 uttalade den

dåvarande regeringen att det var angeläget att

utbildningsbidragen skyndsamt omvandlades (prop.

1992/93: 170 s. 182). Möjligheten att utdela

utbildningsbidrag till nya mottagare upphörde den 1

juli 1993. I budgetpropositionen för budgetåret

1995/96 meddelade den nya regeringen att det i det

statsfinansiella läge som rådde inte var möjligt att

tillskjuta ytterligare resurser för

doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler

studiestödstillfällen. Regeringen föreslog därför

att utbildningsbidrag skulle återinföras som

finansieringsform för doktorander. Riksdagen följde

regeringens förslag (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 107

f., bet. UbU13, rskr. 355).

Hur de medel som finns tillgängliga för

studiefinansiering i forskarutbildningen skall

disponeras mellan utbildningsbidrag och

doktorandtjänster beslutar respektive lärosäte,

normalt berörd fakultetsnämnd, inom ramen för vad

regeringen har föreskrivit. Utskottet är inte berett

att ta initiativ till att ändra på den ordningen.

För budgetåret 1997 och senare har regeringen i sina

regleringsbrev föreskrivit att av de medel som

lärosätena totalt avsätter till studiefinansiering i

forskarutbildningen skall minst 75 % användas till

doktorandtjänster. En omvandling av ytterligare

utbildningsbidrag, såsom begärs i motionerna, är

beroende av tillgången på medel, som avgörs i

budgetsammanhang.

Folkpartiet efterlyser i motion 1999/2000:Ub414 en

strategi från regeringens sida för att komma till

rätta med forskarbristen (yrk. 3). Sverige klarar

inte att tillgodose läkemedelsindustrins behov av

forskarutbildade, och situationen är sannolikt

likartad inom andra industriforskningsområden,

skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I budgetpropositionen för år 1998 konstaterade

regeringen att behovet av forskarutbildade såväl

inom högskolan som i hela samhället ökar kraftigt de

närmaste åren. Mot denna bakgrund föreslog

regeringen att examensmål skulle sättas upp för

forskarutbildningen för varje lärosäte och

vetenskapsområde och att forskarutbildningen skulle

effektiviseras bl.a. genom den nyss nämnda

förändringen av villkoren för antagning. Riksdagen

godkände regeringens förslag till riktlinjer för

examensmålen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16 s. 92 ff.,

bet. UbU7, rskr. 109). Utskottet utgår från att

regeringen följer hur examensmålen uppfylls och

liksom hittills lämnar resultatinformation till

riksdagen.

I motion 1999/2000:Ub414 föreslår Folkpartiet även

ett tillkännagivande om att forskarutbildningen bör

tillmätas meritvärde också för tjänster som inte är

inriktade på forskning (yrk. 4).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om

tillkännagivande.

Den nyss nämnda ökade efterfrågan från näringslivet

på forskarutbildade avspeglar ett ökat medvetande om

forskarutbildningens värde. Att ytterligare öka

detta medvetande är snarare en fråga för

opinionsbildning bland arbetsgivare och arbetstagare

än för åtgärder av regeringen. En fördjupad insikt

hos aktörer utanför universitet och högskolor om vad

en forskarutbildning ger bör kunna bli ett resultat

av en ökad satsning från lärosätenas sida på den

s.k. tredje uppgiften.

I motion 1999/2000:Ub449 (m) förs fram förslag om

doktorsexamen inom konstnärliga yrken. Motionären

hävdar att avancerad konstnärlig utveckling och

forskning är tämligen likartade inslag i

utvecklingen av landets kreativa massa och därför

bör ha likartade examina.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionen.

Riksdagen har tidigare avslagit liknande yrkanden,

senast i betänkandet 1998/99:UbU7 s. 48. Den

särskilde utredare som haft regeringens uppdrag att

utreda möjligheterna till en samordning av

verksamheten vid de konstnärliga högskolorna i

Stockholm lade i sin rapport Konst utan gränser (Ds

1998:67) fram förslaget att resurser skulle ställas

till de konstnärliga högskolornas förfogande för

utvecklandet av ett konstnärligt forskningsområde.

Regeringen har hittills inte fört fram något sådant

förslag till riksdagen.

Forskarkarriär

Ett stort strukturellt problem i svensk forskning är

bristen på postdoktorala tjänster, anser

Centerpartiet enligt motion 1999/2000:Ub499 (yrk.

5). Folkpartiet anser också att det behövs fler

postdoktorala tjänster och att bristen är en

bidragande orsak till kvinnors svårigheter att komma

in i den akademiska världen (mot. 1999/2000:Ub414

yrk. 2 och 1999/2000:Ub814 yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Den som har avlagt doktorsexamen är behörig att

söka anställning inom högskolan som forskarassistent

I första hand skall personer som avlagt

doktorsexamen för högst fem år sedan komma i fråga.

Hur de tillgängliga resurserna disponeras mellan

olika typer av lärare och annan personal beslutas av

varje lärosäte. Antalet forskarassistenter har inte

ökat i samma takt som antalet avlagda

doktorsexamina. Regeringen skrev förra året att den

anser att anställningen som forskarassistent i stor

utsträckning fyller behovet av en tidsbegränsad

anställning för nydisputerade, men att den avser att

låta utreda frågan om en postdoktoral anställning

ytterligare (prop. 1998/99:94 s. 32). Högskoleverket

har nyligen fått ett uppdrag att utreda

förutsättningarna för en ny, tidsbegränsad

anställningsform som är meriterande för fortsatt

karriär i högskolan och som stimulerar till

nationell och internationell rörlighet. I uppdraget

ingår bl.a. att analysera omfattningen av behovet av

ökade resurser för anställning av nyblivna doktorer

och hur detta behov bäst tillgodoses. Utredningen

skall vara klar i april detta år. Utskottet utgår

från att regeringen återkommer till riksdagen i

denna fråga.

Vid sidan av anställning inom högskolan finns för

nydisputerade ett antal s.k. postdoc-stipendier,

flertalet avsedda för vistelse vid universitet

utomlands. Postdoc-stipendierna utlyses av STINT i

samverkan med forskningsråden och finansieras av

STINT. Dessutom disponerar forskningsråden särskilda

medel från anslaget Särskilda utgifter vid

universitet och högskolor m.m. för postdoc-

stipendier till kvinnor.

Många nyexaminerade doktorer knyts till

tidsbegränsade forskningsprojekt vid lärosätena.

Behovet av fler forskarutbildade i näringslivet,

liksom inom andra delar av den offentliga sektorn än

universitet och högskolor, blir alltmer uppenbart.

Dessa avnämare har också ett ansvar för att anställa

nyexaminerade doktorer.

Kristdemokraterna begär i motion 1999/2000:Ub474 att

femårsgränsen tas bort vid anställning som

forskarassistent (yrk. 8). Enligt motionärerna

minskar denna regel möjligheten för forskare att

t.ex. ta föräldraledigt, att söka internationellt

projektarbete eller att ta annan tillfällig tjänst.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Till anställning som forskarassistent skall som

nyss nämnts i första hand komma i fråga sökande som

har avlagt doktorsexamen högst fem år före

ansökningstidens utgång (4 kap. 10 §

högskoleförordningen SFS 1993:100, ändr. 1999:1037).

Om det finns särskilda skäl, t.ex. sjukdom,

föräldraledighet, tjänstgöring inom totalförsvaret

eller förtroendeuppdrag inom facklig organisation

eller studentorganisation, kan en sökande komma i

fråga i första hand även om hans eller hennes

doktorsexamen ligger längre tillbaka i tiden.

Anställningen som forskarassistent är avsedd som en

rekyteringstjänst. Företrädesregeln bidrar i viss

utsträckning till att främja rörlighet mellan

lärosätena, som enligt samstämmiga bedömningar

behöver öka snarare än minska. Utskottet är inte

berett att förorda att man tar bort bestämmelsen om

företräde för den som avlagt doktorsexamen tämligen

nyligen.

Finansiering av forskning

Vid många, främst mindre, högskolor finns i dag inte

förutsättningarna för att konkurrera om

forskningsmedel på något så när lika villkor med de

stora högskolorna och universiteten, hävdar

Centerpartiet i motion 1999/2000: Ub499. Därför bör

en plan läggas fast för att bygga upp

forskningsmiljöerna vid alla landets högskolor (yrk.

16).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades tidigare

under detta riksmöte (bet. 1999/2000:UbU3 s. 9)

hänvisar utskottet till att den långsiktiga

utvecklingen av forskningsorganisationen hör hemma

vid behandlingen av den kommande forskningspolitiska

propositionen och att resursfrågor bör behandlas i

budgetsammanhang.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub499 en

s.k. kvalificeringstrappa för högskolorna (yrk. 1).

Den skulle innebära att mindre och medelstora

högskolor enligt klara kriterier av Högskoleverket

kan tilldelas rätt att utdela examina även inom

forskarutbildningen och att de får rätt till ökade

resurser allteftersom de kvalificerat sig för

examina på högre nivåer.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen

flera gånger på senare år, senast i betänkande

1999/2000:UbU3 s. 9. Utskottet är inte heller nu

berett att förorda ett system som innebär att

Högskoleverkets kvalitetsprövning av verksamheten

ger automatisk rätt till anslag på en viss nivå. Det

ingår inte i Högskoleverkets uppdrag att besluta om

resurser till lärosätena. Riksdagen ställde sig vid

förra riksmötet bakom regeringens förslag att

ärenden om att tilldela en högskola

vetenskapsområde, och därmed rätt att utdela

doktorsexamen inom detta, skall avgöras av

regeringen och inte av Högskoleverket (prop.

1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98). Skälet

är just sambandet mellan resurser och ansvar för

forskarutbildning.

Myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering

tas upp i två motioner.

Kristdemokraterna vill enligt motion

1999/2000:Ub474 att riksdagen skall begära en

översyn av forskningsrådens och sektorsorganens

antal, struktur och form (yrk. 9). Utgångspunkterna

skall vara att åstadkomma ett effektivt utnyttjande

av samhällets resurser samt att skapa en

organisationsstruktur som stämmer överens med en

värdeorienterad forskning. Även Centerpartiet önskar

enligt motion 1999/2000:Ub499 en översyn av

myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering, som

bör bli enklare och mer överskådlig och innebära att

finansieringen för den tvärvetenskapliga forskningen

tryggas även i framtiden (yrk. 17). Partiet anser

också att staten bör ha ett särskilt ansvar för att

främja tvärvetenskaplig forskning och forskning med

gränsöverskridande perspektiv (yrk. 18).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena med hänvisning till att en översyn av

myndighetsorganisationen nyligen har genomförts av

en arbetsgrupp inom Regeringskansliet och att

regeringen avser att lägga fram en proposition i

frågan under mars månad. I uppdraget till

arbetsgruppen markerade regeringen att det måste

finnas adekvata former för att ge stöd till

tvärvetenskaplig forskning (se Ds 1999:68 s. 89).

Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub414 ett

tillkännagivande om att man bör söka nya vägar till

forskningsfinansiering utöver den som sker via

rådsanslag och stiftelser samt näringslivet (yrk.

8). Motionärerna hänvisar till exempel från Kanada

som närmare presenterats i en motion som behandlades

av riksdagen hösten 1999 (mot. 1998/99:Ub9, bet.

1999/2000:UbU3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det ena exemplet från Kanada rör en nationell

sammanslutning av forskningsinstitut som strävar

efter att brygga över det gap som finns mellan

statlig grundforskning och industrins tillämpade

forskning. För sådana ändamål finns i Sverige ett

antal olika teknikpolitiska instrument, t.ex.

kompetenscentrum, materialkonsortier och särskilda

program för forskning inom strategiska

industriområden. Medel anslås inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Det andra exempel som åberopas i

motionen handlar om en venture capital-fond som

sponsras av fackliga organisationer och enligt

motionärerna därmed får tillgång till förmånliga

skatteregler. Utskottet anser inte att riksdagen

särskilt bör lyfta fram de av motionärerna nämnda

formerna.

Centerpartiet för i motion 1999/2000:Ub499 på nytt

fram sitt förslag om en samlad forskningsbudget för

att skapa en samlad bild av hur offentliga medel för

forskning används (yrk. 19).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen i oktober

1999 (bet. 1999/2000:UbU3 s. 18). Utskottet

hänvisade till att möjligheterna att göra en sådan

samlad redovisning som begärs i motionen hänger

samman med frågan om myndighetsorganisationen. Den

frågan är ännu inte avgjord. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att en samlad bild av hur

offentliga medel för forskning används är önskvärd.

En helt korrekt bild kan emellertid inte ges förrän

i efterhand, eftersom en del av de statliga medel

som används för forskning fördelas efter beslut av

enskilda myndigheter som själva avgör hur mycket

pengar de skall avsätta just för forskning.

Statistiska centralbyrån (SCB) ger sedan länge

årligen ut en analys av budgetpropositionen, där

alla statliga medel i statsbudgeten för nästföljande

år vilka är avsedda för forskning tas med. Medlens

fördelning på 16 olika ändamål (enligt en

internationellt överenskommen indelning) redovisas.

Denna fördelning är baserad på hur respektive

myndighet tidigare budgetår har använt sina

forskningsmedel. Analysen, som är relativt

detaljerad, publiceras i serien Statistiska

meddelanden och brukar komma ut ett knappt år efter

att budgetpropositionen lagts fram. Utskottet har

erfarit att det inom Utbildningsdepartementet pågår

förberedelser för att inför Sveriges ordförandeskap

i EU ta fram en bok om utbildning och forskning i

Sverige, där det är meningen att statistik om de

statliga forskningsresursernas användning skall

ingå.

I motion 1999/2000:Ub499 för Centerpartiet fram sitt

förslag att forskningsstiftelsernas styrelser skall

utses i samma ordning som de nuvarande

forskningsråden och att regeringen skall få utse

högst en tredjedel av ledamöterna (yrk. 20).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen godkände hösten 1996 att regeringen skall

utse samtliga ledamöter i styrelserna för de

stiftelser som bildats med medel från de avvecklade

löntagarfonderna (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr.

99). Centerpartiet framförde även då samma förslag

som i det yrkande som nu behandlas, och förslaget

avslogs. Utskottet utgår från att regeringen

återkommer till riksdagen i frågan om hur de organ

som framdeles skall ha hand om statlig

forskningsfinansiering skall vara sammansatta.

Enligt motion 1999/2000:Ub435 (kd) bör Linköpings

universitet få kompensation de närmaste åren för

bortfall av medel från Stiftelsen för strategisk

forskning (yrk. 3). Universitetet har aldrig byggts

ut så som planerna föreskrev, heter det i motionen.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har till

stor del finansierat forskarskolorna vid Linköpings

universitet. SSF minskar nu sin utdelning med 40 %.

Kompensationen skall enligt motionärerna ges genom

omfördelning inom berörda anslag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Någon långsiktig plan för utbyggnad av Linköpings

universitet har inte antagits av riksdagen. Inför

budgetåret 1981/82 hade det dåvarande Universitets-

och högskoleämbetet föreslagit regeringen en plan

för utbyggnad av den temaorienterade forskningen i

Linköping under en femårsperiod. I likhet med

föredragande statsrådet i budgetpropositionen ansåg

utbildningsutskottet att det inte fanns anledning

att göra något uttalande om den framtida utbyggnaden

(prop. 1980/81:100 bil. 12, bet. UbU31, rskr. 355).

Stora satsningar av externa finansiärer under en

begränsad tid kan leda till problem när satsningen

trappas ner eller avbryts. Detta gäller Linköpings

universitet men också alla andra universitet och

högskolor som fått externa anslag. Förslaget om

omfördelning inom befintliga ramar till förmån för

Linköpings universitet kan utskottet därför inte

ställa sig bakom. Utskottet utgår från att

lärosätena, när de godkänner att verksamhet

finansieras med externa medel, beaktar de problem

som kan uppstå när den externa finansieringen

upphör.

I motion 1999/2000:Ub419 (fp) begär motionären en

översyn av gällande regler för lärosätenas uttag av

administrativa avgifter från ideella stiftelser.

Ideella anslagsgivare till universitet och högskolor

belastas i dag med lika höga administrativa avgifter

som t.ex. läkemedelsindustrin, när de beställer

forskning vid universiteten. Detta kan enligt

motionären skada allmänhetens intresse av att bidra

till forskningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Regeringen har med riksdagens godkännande sedan

länge verkat för att alla externa finansiärer av

verksamhet vid universitet och högskolor skall lämna

full kostnadstäckning. Utskottet anser inte att

riksdagen bör frångå denna ståndpunkt.

Ekonomistyrningsverket har på regeringens uppdrag

utvecklat en modell för beräkning av sådan

kostnadstäckning. Ärendet bereds nu inom

Utbildningsdepartementet.

Motion 1999/2000:Ub493 (s) tar upp förfarandet kring

forskningsansökningar. Enligt motionärerna är

behandlingstiden av ansökningar hos forskningsråden

mycket lång; det tar mellan 7 och 12 månader att få

svar på sin ansökan. Motionärerna vill att rutinerna

skall förenklas och att en tidsgräns på förslagsvis

tre månader skall fastställas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Sedan budgetåret lades om till kalenderår har de

statliga forskningsråden och Riksbankens

Jubileumsfond ändrat sina rutiner. Ansökningar

lämnas numera in i mitten av maj och råden fattar

beslut i mitten av november, alltså en

behandlingstid på ca 6 månader. Dessförinnan ingavs

ansökan i januari och fattades beslut i april.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om

hur forskningsråden skall lägga upp sitt arbete. Det

är självfallet viktigt att råden fattar sina beslut

om anslag på grundval av en seriös och opartisk

granskning av ansökningarna. Detsamma gäller övriga

statliga myndigheter som fördelar anslag till

forskning.

Forskning inom vissa områden

Kristdemokraterna pläderar i motion 1999/2000:Ub474

för en uppvärdering av den humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningen (yrk. 2). De vill

också att riksdagen hos regeringen skall begära en

utredning av konsekvenserna av den obalans som de

menar råder i medelstilldelningen mellan

naturvetenskap och teknik å ena sidan och

samhällsvetenskap och humaniora å den andra (yrk.

3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Mot bakgrund av förslag från kommittén Forskning

2000 klargjorde regeringen i propositionen Vissa

forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) att det är dess

uppfattning att de statliga resurserna för

grundforskning och forskarutbildning bör öka, i

synnerhet vad gäller teknik och naturvetenskap, men

att detta inte skall ske genom någon neddragning av

resurserna till samhällsvetenskaplig forskning.

Riksdagen ställde sig bakom denna uppfattning (bet.

1999/2000:UbU3, rskr. 9). Utskottet anser att

riksdagen bör stå kvar vid den.

Folkpartiet tar i motion 1999/2000:Ub414 upp den

medicinska forskningens villkor (yrk. 5).

Motionärerna anser att forskning och

forskarutbildning måste vara en naturlig del av

läkararbetet vid universitetssjukhusen och att

anställning där som läkare under vidareutbildning

(AT-läkare och ST-läkare) skall kunna kombineras med

forskning. Vidare ifrågasätter motionärerna i vad

mån de s.k. ALF-medel som staten tillskjuter för att

möjliggöra klinisk forskning vid sjukhusen verkligen

kommer forskningen till del. De anser att

redovisningen av hur dessa medel används måste bli

tydligare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

De s.k. ALF-medlen anvisas på statsbudgeten under

ett särskilt anslag inom utgiftsområde 16, kallat

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning.

Budgetåret 2000 omfattar anslaget 1,6 miljarder

kronor. Dessa ersättningar grundar sig på avtal som

staten slutit med de berörda sjukvårds- och

tandvårdshuvudmännen innan mål- och

resultatstyrningen och det nuvarande systemet för

resurstilldelning till grundläggande

högskoleutbildning kom till. Väsentliga delar av

avtalen är enligt regeringens bedömning numera

obsoleta. Regeringen tillsatte år 1997 en särskild

utredare med uppdrag att biträda

Utbildningsdepartementet med att genomföra en

översyn och omförhandling av avtalen. Sedan

utredaren, efter diskussioner med en

förhandlingsdelegation utsedd av berörda landsting,

funnit att landstingen inte var beredda att sluta

nya avtal, har regeringen i december 1998 sagt upp

avtalen. Uppsägningstiden är fem år. Inom

Utbildningsdepartementet övervägs nu hur man skall

gå vidare för att finna en ny lösning.

De uppsagda avtalen, som alltså gäller i några år

till, förutsätter att det berörda lärosätet och

landstinget/kommunen träffar särskilda avtal med

lokalt anpassade bestämmelser för samarbetet.

Utskottet har erfarit att Utbildningsdepartementet,

i de diskussioner med landstingens

förhandlingsdelegation som nyss nämnts, har fört

fram önskemål om en tydligare redovisning av hur

ALF-medlen används. I det ännu gällande ramavtalet

för läkarutbildningen sägs bl.a. att

landstingskommunen och högskoleenheten skall samråda

vid tillämpningen av ramavtalet och anslutande

avtal, bl.a. om hur ekonomiska och andra resurser av

gemensamt intresse skall utnyttjas, och att

överenskommelse skall träffas mellan dessa parter om

formerna för sådant samråd. Avtalet finns återgivet

som bilaga 2 i 1990 års forskningsproposition (prop.

1989/90:90 s. 471 ff.).

Ett stort antal motioner tar upp behov av

ytterligare forskning inom vissa ämnen eller om

vissa frågor.

Enligt motion 1999/2000:Ub239 (c) bedrivs

historieundervisningen i skolorna i alltför hög

utsträckning i ett rikssvenskt perspektiv.

Akademiska möjligheter till något annat har saknats,

vilket har fått svåra följder i kulturregionen

Skåne. Motionären vill få till stånd möjligheter

till forskning kring den egna regionens historia

(yrk. 5).

Motion 1999/2000:Ub445 (v) tar upp forskning kring

människors fritid och livskvalitet. I nästa

forskningsproposition bör regeringen inte begränsa

sig till olika delar av fritiden, som idrott, turism

m.m., utan ta ett vidare och mer gränsöverskridande

grepp, anser motionären.

Forskning om homo- och/eller bisexualitet tas upp i

två motioner, nämligen 1999/2000:So225 (fp, s, v, c,

mp) yrkande 20 och 1999/2000:Ub431 (mp) yrkande 1.

Motionärerna vill att omfattningen av forskning och

undervisning om homo-, bi- och transsexuellas

situation skall ökas. I den förstnämnda motionen

hänvisas till Folkhälsoinstitutets kartläggning 1997

av forskningen om homosexualitet, som visat att

forskning om homosexuellas situation förekommer, men

sporadiskt. Det finns yngre forskare som är

intresserade, men i avsaknad av handledare kommer

forskningen inte till stånd, skriver motionärerna

och vill att regeringen i den kommande

forskningspolitiska propositionen skall lägga fram

förslag om hur forskning om detta skall kunna

stimuleras. Om transvestism och transsexualism finns

ännu mindre forskning, varför svenska forskare och

myndigheter måste bevaka den internationella

forskningen på området. - I den sistnämnda motionen

sägs också att det finns skäl att av etiska och

människorättsliga skäl fördöma forskning om

homosexualitetens uppkomst. Regeringen bör stoppa

forskningsstöd till sådan forskning, anser

motionärerna (yrk. 4).

I motion 1999/2000:Ub804 (m) begärs ett

tillkännagivande om vikten av hushållsvetenskaplig

forskning (yrk. 5).

Idrottsforskningen bör enligt motion

1999/2000:Kr509 (m) vara ett ansvar för

forskarsamhället, men det är naturligt att

idrottsrörelsen får inflytande över de organ som

samordnar idrottsforskningen och att

Idrottshögskolan i Stockholm blir ett nationellt

centrum för idrottslig kunskapsutveckling på aktuell

vetenskaplig grund (yrk. 5).

Två motioner tar upp forskning av direkt betydelse

för lärarutbildningen och verksamheten i

skolväsendet. Forskning om IT som arbetsredskap

behövs enligt motion 1999/2000:Ub808 (kd). Det är

mycket viktigt med forskningsinsatser om hur datorer

påverkar undervisning och arbetssätt i skolan (yrk.

4). En kraftfull och omedelbar satsning på forskning

inom området vuxenutbildning och livslångt lärande

begärs i motion 1999/2000:Ub805 (kd) yrkande 4.

I motion 1999/2000:Sf640 (mp) sägs att staten bör

anvisa pengar för att stimulera forskning om det

mångkulturella samhället (yrk. 5). I all social

forskning bör ingå ett perspektiv utifrån

invandrares situation likaväl som ett könsperspektiv

eller ett handikapperspektiv, heter det i motionen.

Behovet av ett forskningsuppdrag för att belysa

traditionella afrikanska religioner i det moderna

svenska samhället påtalas i motion 1999/2000:Ub440

(s).

Mer forskning om alternativmedicinska metoder

behövs enligt motion 1999/2000:Ub406 (fp). Sådana

metoder används i dag både inom och vid sidan av den

etablerade hälso- och sjukvården, men det saknas

till stor del forskning om sådana terapiformers

effektivitet och säkerhet respektive risker, skriver

motionären (yrk. 1). Hon anser också att det bör

inrättas ett forsknings- och kunskapscentrum för

alternativ medicin (yrk. 2).

Fibromyalgi bör bli föremål för intensifierad

forskning, sägs det i motion 1999/2000:Ub405 (m).

Ökad hjärnforskning föreslås i motion

1999/2000:Ub497 (mp), där motionärerna vill ha ett

tvärvetenskapligt hjärnforskningscentrum, och i

motion 1999/2000:Ub809 (c) yrkande 2.

Ett centrum för tvärvetenskaplig forskning om

inomhusklimat och hälsa föreslås i motion

1999/2000:Ub437 (s). Enligt motionärerna bör ett

sådant inrättas vid Mitthögskolan.

En rejäl satsning på forskningen kring

mikrovågsrelaterade medicinska risker förordas i

motion 1999/2000:Ub403 (m). Vikten av statligt

finansierad forskning kring elektromagnetiska fält

tas också upp i motion 1999/2000: Ub404 (c).

I motion 1999/2000:Ub472 (s) påtalas behovet av en

professur i ortopedteknik. Hälsohögskolan i

Jönköping är tillsammans med motsvarigheten i Oslo

de enda utbildningsanstalterna i Norden som utbildar

ortopedingenjörer på högskolenivå. Motionären vill

bevara och förstärka denna frontposition genom att

en professur i ortopedteknik inrättas.

En enhet för reproduktionsepidemiologisk forskning

föreslås i motion 1999/2000:Ub407 (fp). Regeringen

bör enligt motionären återkomma med förslag i

forskningspropositionen om hur forskningen kring

fosterskador kan fortleva i Sverige.

Ökad forskning om sjukdomen sklerodermi föreslås i

motion 1999/2000: Ub458 (mp).

Enligt motion 1999/2000:Ub481 (s) bör ett centrum

för effektiv riskhantering inrättas vid Lunds

tekniska högskolan och Malmö högskola. Motionären

skriver att det är viktigt att den ansökan som

ingetts till Näringsdepartementet om delvis

finansiering genom regionala tillväxtavtal får en

positiv behandling.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

samtliga nu refererade yrkanden.

Det bör liksom hittills normalt vara ett ansvar för

de forskningsfinansierande myndigheterna att bedöma

hur forskningsresurserna skall fördelas för att på

bästa sätt tillgodose angelägna samhälleliga behov

av forskning av hög vetenskaplig kvalitet.

Regeringen har aviserat en proposition om

myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering.

Denna proposition och motioner i anslutning till den

kommer att behandlas av utskottet längre fram under

detta riksmöte.

För forskningen inom universitet och högskolor

gäller att forskningsproblem får fritt väljas (1

kap. 6 § högskolelagen, 1992:1434). Förslaget att

stoppa forskningsstöd till forskning som studerar

homosexualitetens uppkomst eller att fördöma sådan

forskning kan utskottet inte ställa sig bakom.

När det gäller forskning om det mångkulturella

samhället erinrar utskottet om att det vid

Linköpings universitet relativt nyligen har

inrättats ett nytt forskningstema, nämligen

etnicitet. Socialvetenskapliga forskningsrådet

fördelar medel till forskning bl.a. om

internationell migration och etniska relationer.

Lärarutbildningskommittén lade i maj 1999 fram

betänkandet Att lära och leda. En lärarutbildning

för samverkan och utveckling (SOU 1999:63). Där

finns bl.a. förslag till en forskningsstrategi för

lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

Regeringen har till maj 2000 aviserat en proposition

på grundval av kommitténs förslag.

När det gäller professur i ortopedteknik påminner

utskottet om att de statliga universiteten och

högskolorna numera själva beslutar om anställning av

professorer. En landstingskommunal högskola kan dock

inte anställa lärare som professorer (11 kap. 5 §

högskoleförordningen). Samtliga landstingskommunala

högskolor utom Hälsohögskolan i Jönköping har under

de senaste åren förts över till statliga lärosäten

på respektive ort, vilket bl.a. medfört att denna

begränsning när det gäller möjligheten att anställa

professorer har upphört för de berörda

vårdutbildningarna. I Jönköping finns emellertid

inte någon statlig högskola. Kommissionen för

rekrytering till vård och omsorg föreslog i sin

rapport Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44)

att huvudmannaskapet för landstingskommunala

vårdutbildningar inom högskolan i sin helhet skall

överföras till staten senast år 2001. Förhandlingar

om detta har inletts mellan Regeringskansliet

(Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet)

och Landstingsförbundet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den akademiska friheten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 38,

res. 1 (c) - delvis

2. beträffande högskolans tredje uppgift

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub421

yrkande 17,

res. 2 (kd) - delvis

3. beträffande forskningens kvalitet och

resurser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk692

yrkandena 30 och 32,

res. 3 (m)

4. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub474

yrkande 6,

res. 4 (m, kd)

5. beträffande den fortsatta beredningen av

forskningspolitiken

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499

yrkande 21,

res. 5 (m, kd, c, fp)

6. beträffande forskningsetik

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub414 yrkande 10,

1999/2000:Ub474 yrkande 1 och 1999/2000:Ub484,

res. 2 (kd) - delvis

res. 6 (fp) - delvis

7. beträffande dialog mellan forskare och

allmänhet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414

yrkande 6,

res. 6 (fp) - delvis

8. beträffande alternativ till forskning med

djurförsök

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub423,

9. beträffande villkoren för antagning till

forskarutbildning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414

yrkande 1,

res. 7 (m, fp)

10. beträffande utvärdering av

forskarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499

yrkande 4,

res. 1 (c) - delvis

11. beträffande doktorandtjänster

att riksdagen avslår motionerna

1999/2000:Ub499 yrkande 6 och 1999/2000:Ub814

yrkande 4,

res. 8 (c, fp) - delvis

12. beträffande forskarbristen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 3,

res. 6 (fp) - delvis

13. beträffande forskarutbildningens

meritvärde

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 4,

res. 6 (fp) - delvis

14. beträffande doktorsexamen inom konstnärliga

yrken

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub449,

15. beträffande fler postdoktorala tjänster

att riksdagen avslår motionerna

1999/2000:Ub414 yrkande 2, 1999/2000:Ub499

yrkande 5 och 1999/2000:Ub814 yrkande 6,

res. 8 (c, fp) - delvis

16. beträffande femårsgränsen vid anställning

som forskarassistent

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub474 yrkande 8,

res. 2 (kd) - delvis

17. beträffande plan för att bygga upp

forskningsmiljöerna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 16,

res. 1 (c) - delvis

18. beträffande kvalificeringstrappa för

högskolor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 1,

res. 1 (c) - delvis

19. beträffande myndighetsorganisationen

för forskningsfinansiering

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub474 yrkande 9

och 1999/2000:Ub499 yrkandena 17 och 18,

res. 2 (kd) - delvis

res. 1 (c) - delvis

20. beträffande nya vägar till

forskningsfinansiering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 8,

res. 6 (fp) - delvis

21. beträffande samlad forskningsbudget

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 19,

res. 1 (c) - delvis

22. beträffande forskningsstiftelsernas

styrelser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub499 yrkande 20,

res. 1 (c) - delvis

23. beträffande kompensation till

Linköpings universitet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub435 yrkande 3,

res. 2 (kd) - delvis

24. beträffande de ideella stiftelsernas

administrativa avgifter

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub419,

25. beträffande förfarandet kring

forskningsansökningar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub493,

26. beträffande den humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub474 yrkandena 2 och

3,

res. 2 (kd) - delvis

27. beträffande den medicinska

forskningens villkor

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub414 yrkande 5,

res. 6 (fp) - delvis

28. beträffande forskning inom vissa ämnen

eller om vissa frågor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub239 yrkande 5,

1999/2000:Ub403, 1999/2000:Ub404,

1999/2000:Ub405, 1999/2000: Ub406,

1999/2000:Ub407, 1999/2000:Ub431 yrkandena 1 och

4, 1999/2000:Ub437, 1999/2000:Ub440,

1999/2000:Ub445, 1999/2000: Ub458,

1999/2000:Ub472, 1999/2000:Ub481,

1999/2000:Ub497, 1999/2000:Ub804 yrkande 5,

1999/2000:Ub805 yrkande 4, 1999/2000:Ub808

yrkande 4, 1999/2000:Ub809 yrkande 2,

1999/2000:Sf640 yrkande 5, 1999/2000:So225

yrkande 20 och 1999/2000:Kr509 yrkande 5.

res. 2 (kd) - delvis

Stockholm den 9 mars 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)

och Ulf Nilsson (fp).

Reservationer

1. Den akademiska friheten, m.m. (mom. 1,

10, 17, 18, 19, 21 och 22) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Den nya ledningsorganisationen vid universitet och

högskolor innebär att makt flyttats från de

kollegialt sammansatta fakultetsnämnderna till

högskolestyrelserna. Detta kan göra det svårare för

den enskilde forskaren att hävda sin frihet.

Regeringen bör uppmärksamma detta i den fortsatta

beredningen och, om nödvändigt, återkomma till

riksdagen med förslag för att reellt trygga den

akademiska friheten. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 38 som sin

mening ge regeringen till känna.

Den reform av forskarutbildningen som genomfördes

år 1998 byggde på den riktiga grundtanken att

forskarstuderande skall ha en rimlig social

situation. Det kvarstår dock praktiska problem i

form av faktiskt anställningsstopp vid många

lärosäten. Regeringen bör därför inför den

forskningspolitiska propositionen låta utvärdera

forskarutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1999/2000:Ub499 yrkande 4 som sin mening

ge regeringen till känna.

En egen forskning är nödvändig för att säkra

grundutbildningens kvalitet vid alla lärosäten. Vid

många, främst mindre, högskolor finns i dag inte

förutsättningarna för att konkurrera med

universiteten om forskningsmedel på något så när

lika villkor. Staten har ett ansvar för att

forskningsmiljöer byggs upp vid alla högskolor så

att dessa själva kan utveckla sin forskning och

konkurrera om forskningsmedel hos t.ex.

forskningsråden. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med en plan för att bygga upp

forskningsmiljöerna vid alla landets högskolor.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub499 yrkande 16 som sin mening ge

regeringen till känna.

Lärosätenas möjligheter att bedriva forskning och

forskarutbildning skulle främjas av införandet av en

kvalificeringstrappa för högskolor, såsom beskrivs i

motion 1999/2000:Ub499 yrkande 1. Regeringen bör

återkomma med förslag om ett anslagssystem som

bygger på förslaget om kvalificeringstrappa. Detta

bör riksdagen med bifall till det nämnda

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

Den framtida myndighetsorganisationen för

forskningsfinansiering bör vara så utformad att

finansieringen för den tvärvetenskapliga

forskningen, som t.ex. miljöforskning, forskning om

lärande och socialvetenskaplig forskning tryggas

också i framtiden. Riksdagen ställde sig för ett

halvår sedan bakom regeringens förslag om vilka

statens uppgifter skall vara i fråga om forskning

och utvecklingsarbete (prop. 1998/99:94, bet.

1999/2000:UbU3, rskr. 9). Utöver detta bör enligt

min mening staten ha ett ansvar för att främja

gränsöverskridande perspektiv och tvärvetenskaplig

forskning. Vad jag här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkandena 17 och

18 som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt min mening behövs det en samlad bild av hur

offentliga medel för forskning används. En ordning

bör därför prövas där man tar fram en samlad

forskningsbudget i form av en redovisning i

efterhand av vart de offentliga forskningsmedlen

gått. Vad jag här har anfört bör riksdagen med

anledning av motion 1999/2000:Ub499 yrkande 19 som

sin mening ge regeringen till känna.

En viktig princip för Centerpartiet är att

forskningen som huvudregel bör vara forskarstyrd.

Jag anser det därför fel att forskningsstiftelsernas

styrelser skall utses av regeringen. I stället bör

dessa styrelser utses i enlighet med den ordning som

i dag gäller för forskningsråden under

Utbildningsdepartementet, dock att regeringen skall

få utse högst en tredjedel av ledamöterna. Detta bör

riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub499

yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 10, 17, 18, 19, 21 och 22 bort

hemställa

1. beträffande den akademiska friheten

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande

38 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

10. beträffande utvärdering av

forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

17. beträffande plan för att bygga upp

forskningsmiljöerna

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

18. beträffande kvalificeringstrappa för

högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

19. beträffande myndighetsorganisationen

för forskningsfinansiering

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499

yrkandena 17 och 18 och med avslag på motion

1999/2000:Ub474 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande samlad

forskningsbudget

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ub499

yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

1. beträffande forskningsstiftelsernas

styrelser

2.

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:Ub499 yrkande 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Högskolans tredje uppgift, m.m. (mom. 2,

6, 16, 19, 23, 26 och 28) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi kristdemokrater känner oro över regeringens syn

på högskolans tredje uppgift, nämligen att den

främst gäller uppdragsutbildningar. Enligt vår

mening innebär den tredje uppgiften att högskolorna

uppmanas att anamma en ny form av kunskapsbildning,

där kunskap och forskningsresultat inte längre

skapas i slutna rum. Nya mötesplatser skall

utformas, där en ny form av kunskapsförmedling och

kunskapsutveckling kan ske. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421

yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller forskningsetik är det enligt vår

mening viktigt att slå fast att kunskapen inte är

värdeneutral utan tolkas utifrån olika teorier och

perspektiv. Forskningspolitikens värdegrund måste

därför vara tydlig. Vi kristdemokrater anser att

forskningen skall vila på samma värdegrund som

gäller för förskolan och skolväsendet.

Människolivets okränkbarhet, alla människors lika

värde, frihet för den enskilde individen,

solidaritet med svaga och utsatta och jämställdhet

mellan kvinnor och män är värden som skall vara

vägledande också för forskningen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Femårsgränsen vid anställning som forskarassistent

minskar möjligheterna för forskare att t.ex. ta

föräldraledigt, att söka internationellt

projektarbete eller att ta annan tillfällig tjänst.

Denna gräns bör därför tas bort. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande 8 som

sin mening ge regeringen till känna.

Vi vill se en översyn av myndighetsorganisationen

för forskningsfinansiering med syftet att åstadkomma

ett effektivt nyttjande av samhällets resurser och

en organisationsstruktur som stämmer överens med en

värdeorienterad forskning. Det finns anledning att i

framtiden behålla såväl forskningsråd som

sektorsorgan, men det finns anledning att ompröva de

funktioner de har. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474

yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

Linköpings universitet har drabbats på ett orimligt

sätt av regeringens ryckiga politik. Universitetet

har aldrig byggts ut som planerna föreskrev.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har till

stor del finansierat universitetets forskarskolor,

och nu minskar SSF sin utdelning med 40% de närmaste

åren. Universitetet bör kompenseras för den uppkomna

situationen genom omfördelningar inom berörda

anslag. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Ub435 yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

Vi anser att regeringen alltför ensidigt satsar på

teknisk och naturvetenskaplig utbildning och

forskning. Det är viktigt för ett mänskligt samhälle

att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning

uppvärderas. Den stora obalansen i medelstilldelning

mellan sådan forskning å ena sidan och teknisk och

naturvetenskaplig forskning å den andra är inte

försvarbar. Riksdagen bör hos regeringen begära en

utredning av konsekvenserna av denna obalans. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub474 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

När det gäller forskning inom vissa ämnen eller om

vissa frågor anser vi att riksdagen för regeringen

bör markera vikten av forskning om IT som

arbetsredskap i skolan. På området vuxenutbildning

och livslångt lärande, inklusive

folkbildningsforskning, behövs en kraftfull och

omedelbar satsning. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub805

yrkande 4 och 1999/2000:Ub808 yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 2, 6, 16, 19, 23, 26 och 28 bort

hemställa

2. beträffande högskolans tredje uppgift

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub421 yrkande

17 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

6. beträffande forskningsetik

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande

1 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub414

yrkande 10 och 1999/2000:Ub484 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande femårsgränsen vid

anställning som forskarassi-

stent

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande

8 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

19. beträffande myndighetsorganisationen

för forskningsfinansiering

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande

9 och med avslag på motion 1999/2000:Ub499

yrkandena 17 och 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande kompensation till

Linköpings universitet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub435 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

26. beträffande den humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474

yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

28. beträffande forskning inom vissa

ämnen eller om vissa frågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub805

yrkande 4 och 1999/2000:Ub808 yrkande 4 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Ub239 yrkande 5,

1999/2000:Ub403, 1999/2000:Ub404,

1999/2000:Ub405, 1999/2000:Ub406,

1999/2000:Ub407, 1999/2000: Ub431 yrkandena 1

och 4, 1999/2000:Ub437, 1999/2000:Ub440,

1999/2000:Ub445, 1999/2000:Ub458,

1999/2000:Ub472, 1999/2000: Ub481,

1999/2000:Ub497, 1999/2000:Ub804 yrkande 5,

1999/2000: Ub809 yrkande 2, 1999/2000:Sf640

yrkande 5, 1999/2000:So225 yrkande 20 och

1999/2000:Kr509 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

3. Forskningens kvalitet och resurser (mom.

3) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Per Bill (m) anför:

Det är nödvändigt att stärka forskningens

sammanlagda resurser. Mer av forskningsresurserna

skall enligt vår mening styras till individer,

nämligen de som tillhör forskningens elitdivision,

snarare än till ämnen. Resurser bör också inriktas

på att stödja nya kreativa idéer, oavsett

forskningsområde. Mer resurser bör anslås för att

knyta forskningsallianser över nationsgränserna. För

att skapa verksamhet av högsta internationella klass

bör statens satsningar riktas till regioner som

målmedvetet arbetar med att bygga kluster av

kunskap, kunnande och kapital. Med kunskapskluster

avser vi samverkan mellan akademi, näringsliv,

finansiärer och myndigheter i syfte att genom

fokuserade satsningar öka regionens konkurrenskraft.

Både de duktigaste forskarna och entreprenörerna

dras till sådana kluster. Forsknings- och

företagarbyn Ideon i Lund och forskningsparken

Mjärdevi i Linköping är framgångsrika exempel. Vad

vi här har anfört om forskningens kvalitet och

resurser bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Sk692 yrkandena 30 och 32 som sin mening

ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 3 bort hemställa

3. beträffande forskningens kvalitet och

resurser

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk692

yrkandena 30 och 32 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Internationellt samarbete (mom. 4) - m,

kd

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd) och Per Bill (m) anför:

Internationellt samarbete är en nödvändighet för att

komma vidare i kunskapsutvecklingen. Det är statens

uppgift att ge förutsättningar för forskare att få

möjlighet att vistas i internationella

forskningsmiljöer. Den EU-baserade forskningen är

också viktig att slå vakt om. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 4 bort hemställa

4. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub474 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

5. Den fortsatta beredningen av

forskningspolitiken (mom. 5) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Många viktiga frågor i forskningspolitiken återstår

att lösa, såsom myndighetsorganisationen,

tvärvetenskapens finansiering och

forskarutbildningen. Den fortsatta beredningen av

forskningspolitiken bör därför inte ske internt i

Regeringskansliet, utan regeringen bör inbjuda såväl

de politiska partierna som forskningsintressenterna

till överläggningar om denna. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499

yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 5 bort hemställa

5. beträffande den fortsatta beredningen

av forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub499 yrkande

21 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

6. Forskningsetik, m.m. (mom. 6, 7, 12, 13,

20 och 27) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Utredningen om forskningsetik tog bl.a. upp hur

forskningsetiken kan stärkas genom utbildning,

breddning av forskningsetisk prövning samt åtgärder

mot oredlighet i forskning. Förslagen från

utredningen har remissbehandlats. Därför anser jag

att regeringen utan dröjsmål bör återkomma till

riksdagen med förslag om hur forskningsetiken kan

stärkas på dessa punkter. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

Det är viktigt med en dialog mellan forskare och

allmänhet, särskilt när det gäller kontroversiella

etiska frågor men också kring forskningens

möjligheter att lösa samhällsproblem,

forskningsfronter m.m. Förslag om hur en sådan

dialog skall kunna finansieras bör finnas med i den

forskningspolitiska propositionen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser inte att de höjda examensmålen för

forskarutbildningen och de ökade möjligheterna för

lärosätena att använda Internet vid rekrytering av

lärare räcker för att komma till rätta med

forskarbristen inom läkemedelsindustrin m.fl.

industriforskningsområden. Regeringen måste i den

forskningspolitiska propositionen komma med förslag

om hur näringslivets behov av forskare kan

tillgodoses. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1999/2000:Ub414 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Forskarutbildning, oavsett fakultetsområde, bör

enligt min mening tillmätas meritvärde även för

tjänster som inte är inriktade på forskning. Den

utbildning och erfarenhet av att kritiskt granska

och ifrågasätta, som man får som forskare, är till

gagn inom alla yrkesutövningar. Vad jag här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub414 yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att man måste söka nya vägar till

forskningsfinansiering utöver den som sker via

rådsanslag och stiftelser samt näringslivet. De

exempel från Kanada, som Folkpartiet redovisade i

motion 1998/99:Ub9, borde kunna prövas också i

Sverige. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Ub414 yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna.

Den kliniska medicinska forskningens villkor har

försämrats. Denna forskning är nödvändig för

förståelsen av orsakerna bakom olika

sjukdomstillstånd. Jag anser att redovisningen av

hur de s.k. ALF-medlen används måste bli tydligare,

att det måste säkerställas att forskning och

forskarutbildning är en naturlig del av läkararbetet

vid ett universitetssjukhus och att AT- och ST-

anställningar där skall kunna kombineras med

forskning. Dessutom bör forskning ingå som en del i

klinisk subspecialisering. Vad jag här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 6, 7, 12, 13, 20 och 27 bort

hemställa

6. beträffande forskningsetik

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande

10 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub474

yrkande 1 och 1999/2000:Ub484 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande dialog mellan forskare och

allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

12. beträffande forskarbristen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

13. beträffande forskarutbildningens

meritvärde

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

20. beträffande nya vägar till

forskningsfinansiering

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande

8 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

27. beträffande den medicinska

forskningens villkor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande

5 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

7. Villkoren för antagning till

forskarutbildning (mom. 9) - m, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

De nya villkoren för antagning till

forskarutbildning, med krav på full finansiering

före antagning, har lett till en moment 22-situation

som är ohållbar. En viktig del av

doktorandutbildningen riskerar att försvinna, genom

att doktorander går in i forskningsprojektet först

sedan problemställning och genomförandeplan har

lagts fast av handledare. Man gör fortfarande inte

något åt svårigheterna att deltidsdoktorera. Enbart

uppföljning av forskarutbildningsreformen räcker

inte. Vi efterlyser konkreta förslag på hur

högskolorna skall stimuleras att ta kraftfullare

grepp för bättre kvalitet i och organisation av

forskarutbildningen. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 9 bort hemställa

9. beträffande villkoren för antagning

till forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub414 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

8. Doktorandtjänster, m.m. (mom. 11 och 15)

- c, fp

Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Satsningen på doktorandtjänster i stället för

utbildningsbidrag var ett verksamt medel för att

effektivisera forskarutbildningen och därmed göra

utbildningstiden kortare. Det är mycket beklagligt

att den socialdemokratiska regeringen år 1995 avbröt

den omvandling av samtliga utbildningsbidrag till

doktorandtjänster som fyrpartiregeringen hade

planerat. Högskoleväsendet behöver ett kraftigt ökat

antal doktorandtjänster. Regeringen bör i kommande

budgetförslag beakta detta. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:Ub499 yrkande 6 och 1999/2000:Ub814

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Ett stort strukturellt problem i den svenska

högskolan är bristen på postdoktorala tjänster.

Denna brist kan vara en bidragande orsak till

kvinnors svårigheter att komma in i den akademiska

världen. Tillgången på postdoktorala tjänster bör

kopplas samman med forskarutbildningens

dimensionering. Rimligt vore att minst hälften av de

examinerade doktorerna fick möjlighet att fortsätta

en vetenskaplig postdoktoral karriär vid ett

lärosäte i Sverige eller utomlands. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:Ub414 yrkande 2, 1999/2000:Ub499 yrkande 5

och 1999/2000:Ub814 yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 11 och 15 bort hemställa

1. beträffande doktorandtjänster

2.

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:Ub499 yrkande 6 och 1999/2000:Ub814

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

1. beträffande fler postdoktorala

tjänster

2.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Ub414

yrkande 2, 1999/2000:Ub499 yrkande 5 och

1999/2000:Ub814 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Forskningsstiftelsernas styrelser (mom.

22) - m, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Vi står fast vid våra partiers uppfattning att

forskningsstiftelserna bör återfå sin tidigare

fristående ställning, så att de på ett avgörande

sätt kan bidra till att skapa nya forskningsmiljöer

och stödja strategiska forskningsprojekt.

Forskningsstiftelserna bör frikopplas från politisk

inblandning och politiska hänsynstaganden.

2. Kompensation till Linköpings universitet

(mom. 23) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Linköpings universitet är ett tydligt exempel på

problem som uppstår som en följd av regeringens

ryckiga anslagspolitik. Det blir extra tydligt i

Linköpings fall eftersom universitetet aldrig byggts

ut som det var tänkt. För framtida stabilitet är det

viktigt att denna ryckighet upphör och att

universitetens tilldelning av resurser stärks och

behandlas på ett långsiktigt sätt.