Bet. 1999/2000:UU11

Utrikesutskottets betänkande

1999/2000:UU11

Mänskliga rättigheter m.m. - länder, områden och

enskilda folk

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas en rad motioner som rör

mänskliga rättigheter och andra förhållanden som rör

enskilda länder, områden och folk. Såväl

principiella och övergripande frågor som situationen

i en rad enskilda länder behandlas.

Utskottet ställer sig bakom den av regeringen förda

politiken på MR-området i de fall som aktualiseras

av motionerna. Arbetet för att främja respekten för

de mänskliga rättigheterna bör enligt utskottet

utgöra en integrerad del i all utrikespolitik. Det

är ett gemensamt ansvar för det internationella

samfundet att påtala brott mot de mänskliga

rättigheterna där sådana begås. Sverige måste

framföra öppen och tydlig kritik när så är befogat.

Utskottet besvarar eller avstyrker samtliga

motionsyrkanden.

I ärendet finns 5 reservationer och 8 särskilda

yttranden.

Bilagt finns en förteckning över MR-konventioner och

ratifikationsstatus per den 25 februari 2000.

Utskottets överväganden disponeras enligt följande:

1. Ryssland

- Fallet Alexander Nikitin i Ryssland

- Asylsökande judar

2. Vitryssland

3. Västra Balkan

4. Turkiet

- Kurderna

- Ilisu-projektet

- Armenierna

5. Assyriernas/syrianernas situation

6. Irak

7. Iran

8. Afghanistan

9. Palestina och Israel

10. Fallet Mordechai Vanunu

11. Algeriet

12. Västsahara

13. Etiopien och Eritrea

14. Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville)

15. Burma

16. Indonesien m.m.

17. Östtimor

18. Filippinerna

19. Kina

- MR-situationen

- Tibet

- Hongkong

- Taiwan

20. Mexiko

21. Cuba

22. Colombia.

Motionerna

1999/2000:U301 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN bör

verka för inlemmandet av Taiwans deltagande i det

internationella samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

bereda Taiwans representationskontor i Stockholm

villkor som är likvärdiga dem som kommer andra

utländska beskickningar till del,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att lösa

frågan om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och

Taiwan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sveriges aktiva

medverkan i EU när det gäller att slutföra

förhandlingar om Taiwans medlemskapsansökan i WTO.

1999/2000:U601 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en i vissa avseenden

förändrad attityd i Kinapolitiken och en generösare

behandling av republiken Taiwans representation i

Sverige.

1999/2000:U602 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svenska initiativ i

EU och FN att ge det iranska folket frihet, trygghet

och demokrati.

1999/2000:U605 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att agera på

internationell nivå för att fallet Nikitin skall

komma till en snar lösning i överensstämmelse med

åtaganden om de mänskliga rättigheterna och

grundläggande friheterna, inklusive en rättvis och

oberoende rättegång, som Ryssland förbundit sig att

respektera enligt sin författning, som part i FN:s

konventioner i ämnet samt som medlem i Europarådet

och OSSE.

1999/2000:U608 av Lars Ohly m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i

internationella sammanhang verkar för att

uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter i

Mexiko,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige till den

mexikanska regeringen framför vikten av att

fredsförhandlingarna återupptas, att ingångna avtal

respekteras samt att alla politiska fångar släpps.

1999/2000:U609 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen i internationella forum skall kräva att

en noggrann konsekvensutredning genomförs gällande

vilka effekter dammbygget i Hasankeyf får,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att denna

konsekvensutredning blir offentlig,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU

och i andra internationella sammanhang verkar för

att ett alternativ till Ilisu-projektet undersöks.

1999/2000:U610 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i FN

verkar för att livsmedels- och medicinsanktionerna

mot Irak helt upphävs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i FN

verkar för att USA:s och Storbritanniens egenmäktiga

bombande av Irak upphör,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i FN

verkar för att Unscoms vapeninspektörer skall ges

möjlighet att komma tillbaka till Irak.

1999/2000:U611 av Lars Ohly m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

agera för att få ett slut på USA:s blockad mot Kuba,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt

skall arbeta för att underlätta och utöka

kontakterna mellan olika delar av det kubanska

samhällslivet och Sverige.

1999/2000:U612 av Lars Ohly m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige skall agera

internationellt för att öka uppmärksamheten kring

brott mot kvinnors rättigheter i Afghanistan.

1999/2000:U613 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen efter kriget mellan den turkiska staten

och PKK i internationella forum verkar för

förtroendeskapande åtgärder mellan turkar och

kurder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en del av dessa

förtroendeskapande åtgärder bör vara att garantera

kurdernas nationella och kulturella rättigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en del av dessa

förtroendeskapande åtgärder bör vara att de kurder

som fått sina hem och annan egendom förstörd under

kriget ges någon form av ersättning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en del av dessa

förtroendeskapande åtgärder bör vara att ge amnesti

till tidigare PKK-soldater och frige politiska

fångar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en del av dessa

förtroendeskapande åtgärder bör vara att vidta

åtgärder så att tidigare PKK-soldater integreras i

det turkiska samhället,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en del av dessa

förtroendeskapande åtgärder bör vara att ge kurdiska

politiska organisationer möjlighet att verka fritt i

det turkiska samhället.

1999/2000:U614 av Annika Nilsson och Morgan

Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att Sverige arbetar aktivt för

att de mänskliga rättigheterna i Tibet skall

respekteras.

1999/2000:U616 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om agerande för de 13 i Iran

spionanklagade iranska judarna.

1999/2000:U617 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

Sverige i sina kontakter med Israel kräver

efterlevnad av konventionen om de mänskliga

rättigheterna i fallet Mordechai Vanunu,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen,

ifall inte situationen för Vanunu klart förbättras,

bör föra upp frågan på FN:s agenda om brott mot de

mänskliga rättigheterna.

1999/2000:U618 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att i högre grad

uppmärksamma de politiska fångarna i Kuba och den

bristande respekten för de mänskliga rättigheterna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den bör uttrycka

sin oro för det tilltagande användandet av

dödsstraffet samt vädja till den kubanska regimen

att den omgående inför ett moratorium för

verkställandet av det,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att uppmärksamma

demokratirörelsen i Kuba,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om EU:s Kubapolitik.

1999/2000:U619 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan,

2. att riksdagen beslutar att Taiwans

representationskontor vad avser mervärdesskatt och

punktskatter skall betraktas som "utländsk

beskickning",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studentutbyte mellan

Sverige och Taiwan.

1999/2000:U620 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, s, m, kd, fp, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen i den kritiska dialogen med den iranska

regimen lägger tyngdpunkten på brotten mot mänskliga

rättigheter - särskilt när det gäller kvinnornas

rättigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om politiska,

diplomatiska och ekonomiska punktåtgärder som en del

av den kritiska dialogen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

verka för att alla politiska fångar i Iran friges,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen bör verka för att ett FN-kontor upprättas

i Iran,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen bör verka för att Maurice Capithorne,

FN:s speciella sändebud när det gäller mänskliga

rättigheter i Iran, måste få möjlighet att besöka

landet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i

sina direkta relationer med den iranska regeringen

och i EU- och FN-sammanhang måste verka för att alla

författare och journalister ges möjlighet att fritt

ge ut sina verk, tidskrifter och tidningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen i olika internationella organ skall verka

för att omständigheterna kring flera författares

samt en rad politiskt och religiöst oliktänkande

människors död närmare granskas av en opartisk

humanitär organisation.

1999/2000:U621 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, kd, c, fp, mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN, EU

och andra internationella forum skall verka för att

en delegation ges möjlighet att besöka och undersöka

våldet i Algeriet och andra länder där brott mot

mänskliga rättigheter i stor omfattning begås,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN, EU

och andra i internationella forum skall verka för

att de paramilitära grupperna i Colombia upplöses,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att straffriheten

för brott mot mänskliga rättigheter i Colombia

upphör,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i

samband med EU:s dialog med Kina skall verka för en

kritisk och vaksam hållning när det gäller de

mänskliga rättigheterna och därvid särskilt granska

de kinesiska myndigheternas uppträdande i Tibet.

1999/2000:U622 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i

sina kontakter med PLO och de palestinska

myndigheterna är vaksam när det gäller brott mot

mänskliga rättigheter i de palestinska områdena,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen, för att stödja palestiniernas rätt till

självbestämmande och understödja fredssträvandena,

bör påtala och fördöma de övergrepp som fortfarande

begås av israeliska trupper i de ockuperade

områdena.

1999/2000:U623 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen i FN och i samröre med andra

internationella organisationer bör understödja

kampen för fred mellan Etiopien och Eritrea,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hur den svenska

regeringen bör agera när det gäller de etiopiska

deportationerna av eritreaner.

1999/2000:U624 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, s, m, kd, c, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN

verkar för att förstärka FN:s insatser under den

svåra och känsliga repatrieringsperioden,

folkomröstningen och demilitariseringen av

Västsahara,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om valobservatörer till

Västsahara,

3. att riksdagen sim sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

uppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt

Västsahara.

1999/2000:U625 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, s, m, kd, c, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt svenskt

engagemang för mänskliga rättigheter och för att få

till stånd en fredsprocess i Colombia,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

Sverige i EU tar initiativ till att en handlingsplan

utarbetas till stöd för fredsförhandlingar i

Colombia,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att uppmuntra till

kulturutbyte mellan Colombia och Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

Sverige arbetar för att FN:s säkerhetsråd på sin

dagordning tar upp frågan om en fredsplan för

Colombia,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till de

enskilda organisationer, fackföreningar och kyrkor

som i Colombia arbetar för att återupprätta

respekten för mänskliga rättigheter, stävja våldet

och stödja våldets offer.

1999/2000:U626 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

uppmärksamma situationen vad gäller de mänskliga

rättigheterna i Vitryssland i olika forum,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

arbeta för en högre aktivitetsnivå i FN:s kommission

för mänskliga rättigheter i fråga om de mänskliga

rättigheterna i Vitryssland,

3. att riksdagen beslutar inbjuda talman Semjon

Sjaretskij till riksdagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om internationella

sanktioner mot Vitryssland,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en generös attityd

till mottagande av ej regimtrogna vitryska

medborgare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att situationen i

Vitryssland bör uppmärksammas i alla kontakter med

Ryssland.

1999/2000:U628 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att genom FN och EU

aktivt verka för vapenstillestånd och dialog mellan

de stridande parterna för att uppnå en varaktig fred

i Kongo-Brazzaville,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

erbjuda sig att vara "facilitator" genom att erbjuda

en mötesplats och organisera ramarna kring ett

fredsmöte mellan de stridande parterna i Kongo-

Brazzaville.

1999/2000:U631 av Per Lager (mp) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen i FN verkar för att

meningsfulla förhandlingar mellan Dalai lama

tillsammans med den tibetanska exilregeringen och

den kinesiska ledningen kommer till stånd under FN:s

överinseende.

1999/2000:U632 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp, s,

m, v, kd, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att östtimorianska

flyktingar skall få återvända till sina hemtrakter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det timorianska

folkets säkerhet skall garanteras i Östtimor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att resultatet av

folkomröstningen för ett självständigt Östtimor

måste erkännas av den indonesiska staten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att verka för att

den indonesiska militären skall samarbeta med

Interfet genom att miliserna avväpnas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

verka för att Östtimor måste få allt internationellt

stöd för att bygga upp ett demokratiskt, fredligt

och självständigt samhälle,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vapenembargot

mot Indonesien bör förlängas.

1999/2000:U633 av Margareta Viklund och Catharina

Elmsäter-Svärd (kd, m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

assyriernas/syrianernas situation måste föras upp på

EU:s och FN:s dagordningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vid direkta

samtal med den turkiska regeringen verka för att

assyriska/syrianska egendomar tillerkänns sina

rättmätiga ägare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det

assyriska/syrianska folket ges erkännande som ett

folk.

1999/2000:U636 av Margareta Viklund m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den etniska

rensningen och att skapa förutsättningar för ett

multietniskt Kosovo i framtiden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det snarast bör

hållas allmänna demokratiska val i Kosovo,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ställa

krigsförbrytare inför rätta,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de stora

politiska partierna får göra sin röst hörd i

återuppbyggnadsarbetet och finns representerade i

FN:s råd i Kosovo.

1999/2000:U639 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU

och i FN driver frågan om att den kinesiska

regeringen bör redogöra för händelserna på Himmelska

fridens torg, släppa fångarna fria och utbetala

kompensation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen bör efterforska de sju namngivna

kinesiska kyrkoledarnas öde hos den kinesiska

regeringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen bör driva att EU gemensamt skall kräva

att Kina lever upp till de konventioner om mänskliga

rättigheter som man undertecknat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU och

i det internationella samfundet verkar för skarpa

protester mot förtrycket i Iran och för att

dödsdomarna mot ungdomarna som demonstrerat inte

skall verkställas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen

noggrant bör undersöka situationen när det gäller

antisemitism i Ryssland och sedan vidta adekvata

åtgärder för att de asylsökande judarna inte skall

utsättas för otillbörliga risker,

1999/2000:U640 av Ulla Wester m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i

internationella forum samt i bilaterala kontakter

uppmärksamt följer utvecklingen i Iran.

1999/2000:U641 av Karin Wegestål och Bengt

Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hur FN:s säkerhetsråds resolution 1244

efterlevs.

1999/2000:U643 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om situationen i Tibet

och i Xinjiang,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den fortsatta

utvecklingen i Hongkong,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en återförening av

folken i Kina och Taiwan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inom ramen för

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik verka

för att frågan om Taiwans representation i FN utreds

inom FN,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Taiwans

representation i FN:s underorgan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattefrihet för

Taiwans representationskontor i Stockholm,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förstärka den

svenska representationen i Taipei,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att verka för

att EU upprättar ett informationskontor i Taipei,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om besöksvisering

för taiwanesiska medborgare till Sverige,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en konsekvent,

sammanhållen och uthållig strategi för stöd till

demokratisk utveckling och respekt för mänskliga

rättigheter i Folkrepubliken Kina.

1999/2000:U644 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en demokratisk

utveckling i Indonesien,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Papua Nya Guineas

framtid,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förmå Indonesien

att erkänna resultatet av folkomröstningen i

Östtimor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige och EU

bör erkänna Östtimors självständighet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att i FN-regi inleda

en undersökning om ansvaret för övergreppen i

Östtimor så att de ansvariga kan ställas inför

rätta.

1999/2000:U645 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan,

2. att riksdagen beslutar att Taiwans

representationskontor vad avser mervärdesskatt och

punktskatter skall betraktas som "utländsk

beskickning",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studentutbyte mellan

Sverige och Taiwan.

1999/2000:U646 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att uppmärksamma

romernas utsatta ställning på Balkan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alla som bodde i

Kosovo före kriget skall ges möjlighet att fortsätta

att leva i Kosovo i fred och säkerhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förutsättningarna

för en demokratisk utveckling i Serbien,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förutsättningarna

för demokrati och fredlig samlevnad i Bosnien,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rätten för alla

som tvingas fly under krigen på Balkan att oavsett

etnisk tillhörighet kunna återvända hem,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i

Kroatien.

1999/2000:U647 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom

ramen för EU verkar för att det internationella

samfundet fortsätter att utöva starkast möjliga

påtryckningar på regimen i Burma,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i olika

sammanhang, både bilateralt och multilateralt,

verkar för att flyktingarna oavsett status ges ett

tillfredsställande skydd där de vistas t.ex. mot

repatriering som ej sker av fri vilja,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige som stor

bidragsgivare till FN-systemet följer verksamheten

och noga utvärderar effekterna av de villkor under

vilka FN-organen verkar i Burma,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödja den

burmesiska oppositionen och främja de krafter som

verkar för en demokratisk utveckling, inte minst

genom svenska frivilligorganisationer.

1999/2000:U648 av Cinnika Beiming och Yilmaz Kerimo

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

assyriernas/syrianernas situation i Mellanöstern.

1999/2000:U649 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige på olika

sätt lyfter fram situationen för flickan/kvinnan i

Afghanistan,

1999/2000:U651 av Murad Artin m.fl. (v, m, kd, c,

fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

Sverige i FN och EU verkar för att Turkiet erkänner

folkmordet på armenierna.

1999/2000:U652 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen verkar för att i internationell

delegation med företrädare för olika oberoende

organisationer besöka Filippinerna och undersöka

förhållandena när det gäller mänskliga rättigheter i

landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

kartlägga hur utbredd handeln med filippinska

kvinnor är i Sverige.

1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om demokratin i

Vitryssland.

1998/1999:U625 av Murad Altin m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

regeringen i FN:s säkerhetsråd

verkar för att livsmedels- och

medicinsanktionerna mot Irak

upphävs.

Utskottet

Mänskliga rättigheter m.m. - länder,

områden och enskilda folk

Detta betänkande behandlar huvudsakligen

motionsyrkanden som rör frågor om mänskliga

rättigheter i enskilda länder, områden eller folk.

Betänkandet behandlar även andra frågor - t.ex.

speciella miljöfrågor - i ett MR-perspektiv.

Regeringen har tidigare i skrivelser (Mänskliga

rättigheter i svensk utrikespolitik - skr.

1997/78:89 och Demokrati och mänskliga rättigheter i

Sveriges utvecklingssamarbete - skr. 1997/98:76)

konstaterat att demokrati och mänskliga rättigheter

är både mål och medel i utvecklingsprocessen.

Demokrati som biståndsmål har funnits sedan många

år, men först efter det kalla krigets slut har ett

metodarbete på allvar utvecklats inom

utvecklingssamarbetet i syfte att främja

demokratisering. Samtidigt har de mänskliga

rättigheterna, såsom de formuleras i de

internationella konventionerna, kommit alltmer i

fokus. De utgör en värdegrund för världens stater

och folk. En viktig uppgift för såväl FN:s

generalförsamling som MR-kommissionen är att

uppmärksamma och granska missförhållanden i enskilda

länder vad avser respekten för de mänskliga

rättigheterna. Det kan konstateras att MR-

kommissionens arbete under senare år alltmer kommit

att förskjutas från normbildande till övervakande

verksamhet. Utskottet noterar att Europaparlamentets

utrikesutskott i sitt senaste betänkande krävt att

EU överger dagens fragmenterade MR-politik och

ersätter den med ett gemensamt heltäckande program

för mänskliga rättigheter som omfattar alla

politikområden.

I de svenska samarbetsländerna i Afrika, Asien och

Latinamerika har demokratin i vissa länder vunnit

ett allt starkare fäste, även om institutionerna

alltjämt är relativt svaga. Många av ledarna i dessa

länder är folkvalda men det folkliga förtroendet för

demokratiska institutioner är i flera fall dåligt.

Den extrema fattigdomen som råder på många håll i

världen är det främsta hindret för varaktig fred och

för konsolidering av demokratin.

Många av de svenska biståndsländerna har genom sin

anslutning till konventionerna om de mänskliga

rättigheterna åtagit sig att uppfylla de ekonomiska

och sociala rättigheterna.

I Europeiska unionens årsrapport (1998/99) om de

mänskliga rättigheterna konstateras:

På Förenta nationernas världskonferens om de

mänskliga rättigheterna i Wien i juni 1993 gav det

internationella samfundet åter uttryck för sin

övertygelse att alla mänskliga rättigheter är

allmängiltiga, odelbara, ömsesidigt beroende och med

ett inbördes sammanhang. Unionen stöder helt denna

princip. Den uppdrar till alla regeringar att genom

skyddande och främjande åtgärder på alla politiska

områden tillse att alla mänskliga rättigheter blir

verklighet för alla. Världskonferensen bekräftade

också åter att skydd till och främjande av de

mänskliga rättigheterna är en legitim angelägenhet

för det internationella samfundet. Unionen å sin

sida främjar de mänskliga rättigheterna i sina

bilaterala förbindelser med tredje land och tar upp

brott mot de mänskliga rättigheterna var de än äger

rum. Unionen är, medan så sker, också medveten om

att en politik för de mänskliga rättigheterna börjar

hemma.

1. Ryssland

I motion 1999/2000:U605 (mp) anförs att allvarliga

brott mot de mänskliga rättigheterna begås i

Ryssland. Motionärerna tar upp det enskilda fallet

Alexander Nikitin, som den 7 februari 1996

arresterades i S:t Petersburg och anklagades för

spionage och förräderi. Enligt den federala

säkerhetstjänsten skulle Nikitin ha röjt hemliga

militära uppgifter bl.a. till den norska

miljöorganisationen Bellonas.

Mot bakgrund av bristen på respekt för de mänskliga

rättigheterna i Ryssland begär motionärerna att

regeringen agerar internationellt för att fallet

Nikitin skall komma till en snar lösning i enlighet

med de åtaganden som Ryssland gjort vid

undertecknandet av FN:s MR-konventioner samt som

medlem i Europarådet och OSSE.

I motion 1999/2000:U639 (kd) framhålls att de

mänskliga rättigheterna kränks varje dag runt om i

världen trots att FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna funnits i 50 år. Utan de

människorättsorganisationer och enskilda människor

som med fara för egen säkerhet fört kampen för de

mänskliga rättigheterna vidare skulle långt mindre

ha uppnåtts än vad som är fallet i dag.

Motionärerna menar att Ryssland av många betraktare

ses som ett samhälle i upplösning, där kriminella

krafterna alltmer tar över. Många medborgare lever i

misär. I den pressade situation som råder letar

många efter syndabockar. Antisemitismen har aldrig

varit utrotad i Ryssland och på senare tid har olika

antisemitiska strömningar och organisationer fått

allt starkare fotfäste.

Mot allt detta har vissa medlemmar i Europarådets

parlamentariska församling reagerat i ett skriftligt

uttalande och manat den ryska regeringen och Duman

att stärka sin lagstiftning mot rasism, antisemitism

och främlingsfientlighet. De uppmanar också till

strängare tillämpning av de lagar som finns, när det

gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna.

Under de senaste tio åren har 1 miljon judar

utvandrat till Israel från det forna Sovjet.

Tidigare var skälen för utvandringen varierande. Man

har önskat bättre ekonomiska förutsättningar, bättre

framtidsutsikter och ett bättre liv. I en del fall

har det funnits antisemitisk förföljelse som ett

skäl. Numera är det genomgående antisemitism och

rädsla för barnens säkerhet som anges som skäl.

Åtminstone ett tjugotal judiska familjer har sökt

asyl i Sverige och fått avvisningsbeslut. Man menar

från den svenska invandrarmyndighetens sida att

regeringen i Ryssland inte stöder den uppblossande

antisemitismen.

Motionärerna anser i yrkande 5 att Sverige måste ta

ett samlat grepp och se över den situation som de

asylsökande befinner sig i och att en bedömning bör

göra beträffande judarnas situation i Ryssland innan

avvisning sker.

Utskottets överväganden

Sedan 1993 har i Ryssland hållits flera allmänna och

fria val till såväl federationsförsamlingen som till

den ryska presidentposten. Samtliga regionala ledare

innehar sina ämbeten i kraft av mandat erhållna i

regionala val. Inget fall av systematiskt och

organiserat valfusk i större skala har rapporterats.

Enligt den ryska konstitutionen finnas det en

kommissionär för mänskliga rättigheter, som sorterar

under Duman. Kommissionärens möjligheter att bidra

till att ge enskilda rätt mot ryska myndigheter är

ännu svår att bedöma. Utöver Dumans kommissionär

finns inom presidentadministrationen en särskild MR-

kommission.

Den omfattande samhällsomvandlingen i Ryssland

innebär stora ekonomiska och sociala påfrestningar

för folkflertalet. Genom den finansiella och

ekonomiska krisen 1998 blev problemen akuta. Mycket

återstår att åtgärda för att lösa problemen i den

ryska ekonomin. Enligt ILO uppgick arbetslösheten

1999 till drygt 12 %. På sikt finns dock stora

potentiella oljeinkomster liksom betydande mänskliga

resurser att tillgå. Det kan också konstateras att

det finns stora skillnader i ekonomisk potential i

de olika delarna av federationen. Situationen på

området politiska mänskliga rättigheter har dock

inte påverkats nämnvärt av den politiska och

ekonomiska kris som Ryssland genomgått.

Kapitalflykt har blivit ett av de tydligaste

tecknen på den ryska oförmågan att skapa en

fungerande marknadsekonomi. Makroekonomisk

instabilitet och institutionella svagheter, bl.a.

bristen på förtroende för det inhemska banksystemet,

har fått individer och bolag att flytta sina

tillgångar utomlands. De ökande sociala klyftorna i

spåren av en försvagad ekonomi upplevs av många som

det största problemet för Ryssland i dag.

Den institutionella krisen i Ryssland uttrycker sig

också i ett stigande missnöje bland de regionala

ryska makthavarna mot de federala politikernas

oförmåga att främja en positiv ekonomisk utveckling.

Som en följd av detta har i praktiken en

decentralisering av den politiska makten i Ryssland

ägt rum.

Utskottet menar att konflikten i Tjetjenien ger

anledning till stor oro. Den humanitära situationen

i Tjetjenien har betecknats som en kris i en kris.

Redan innan kriget inleddes fungerade elementära

funktioner såsom sjukvård, utbildning och

vattenförsörjning, mycket bristfälligt. Kriget har

förvärrat situationen ytterligare.

Från den ryska ledningens sida framhålls att

Rysslands militära agerande i Tjetjenien motiveras

av att krigsherrar agerat med bombdåd och

kidnappningar och skapat en situation av allmän

laglöshet.

Utländska journalister liksom representanter för

Human Rights Watch har rapporterat om plundring och

summariska avrättningar som ägt rum under det ryska

intåget i Groznyj.

Utskottet menar att den ryska ledningen borde sökt

lösa situationen i Tjetjenien i samverkan med det

internationella samfundet i stället för att hävda

att konflikten är en inre rysk angelägenhet.

Bombräderna och artilleribeskjutningen mot

tjetjenska byar och städer är i sig själva brott mot

bland annat Genèvekonventionen. Ryssland bör också

uppmanas att fullfölja de åtaganden landet gjort om

skydd för mänskliga rättigheter vid väpnade

konflikter, t.ex. den alleuropeiska

säkerhetsorganisationen OSSE:s uppförandekod och de

förpliktelser om respekt för de mänskliga

rättigheterna som medlemskapet i Europarådet

innebär.

Ryssland har ratificerat barnkonventionen men har

inte tillräckliga resurser för dess implementering.

Situationen på landets barnhem är besvärlig och

ungdomsbrottsligheten har ökat oroväckande under

senare år. Även situationen i fängelser och

interneringsläger är allvarlig, vilket bl.a.

resulterat i en alltmer ökad spridning av TBC.

Yttrande- och mediefrihet respekteras i stort sett

i Ryska federationen. Öppenhet och pluralism råder

även om många tidningar, främst på landsorten,

fortfarande är beroende av statsbidrag och stöd från

regionala politiska och finansiella intressen. Under

senare år har mäktiga finansiella/politiska

grupperingar skaffat sig kontroll över landets

ledande medier. Bedömningen har gjorts att mycket få

tidningar och ännu färre TV-kanaler försöker att

bedriva en opartisk nyhetsjournalistik.

Det finns ett stort antal MR-organisationer i

Ryssland och det förekommer inga uppgifter om att

statsmakten systematiskt söker hindra deras

verksamhet

Bland de mer framträdande organisationerna som ägnar

sig åt MR-frågor finns "Memorial", Moscow Center for

Human Rights, Moscow Center for Prison Reform samt

Rysslands soldatmödrar.

Fallet Alexander Nikitin

Alexander Nikitin åtalades för landsförräderi och

spioneri efter att 1995 ha publicerat en rapport om

miljösituationen inom marinen.

Utskottet, som tidigare behandlat fallet Nikitin,

välkomnar med tillfredsställelse att Alexander

Nikitin frikändes i december 1999. Den ryska

federala säkerhetstjänsten som drivit åtalet har

överklagat domen men där är osäkert om målet kommer

att tas upp i högre instans.

Motion 1999/2000:U605 (mp) anses därmed besvarad.

Asylsökande judar

Utskottet menar att antisemitiska stämningar har

viss utbredning i Ryssland och även i andra av de

f.d. sovjetrepublikerna. Det finns exempel på hur

rättsvårdande organ i Ryssland eftersatt sin plikt

att ingripa mot diskriminering, vilket ofta kan

förklaras med att rättssystemet alltjämt överlag är

svagt utvecklat. En huvudambition vid Sveriges

samarbete med bl.a. Ryssland är att stärka

uppbyggnaden av rättsväsendet och de demokratiska

institutionerna så att de uppfyller de krav som

ställs av Europarådet och OSSE.

Utskottet menar vidare att det är principiellt

viktigt att den svenska flyktingpolitiken sätter

skyddsbehovet i centrum. Asylrätten upprätthålls

genom en noggrann individuell prövning av varje

asylansökan, där åberopade asylskäl är avgörande.

Politiken på detta område måste vara och kriterierna

för uppehållstillstånd skall vara lika för alla. I

de enskilda fall där omständigheterna är sådana att

skyddsbehov föreligger skall uppehållstillstånd

beviljas.

Utskottet har inhämtat att under 1999 beviljades

ett 25-tal ryska medborgare uppehållstillstånd i

Sverige, varav nio bedömdes vara

konventionsflyktingar och därför beviljades asyl.

Tre personer beviljades tillstånd som i övrigt

skyddsbehövande. De svenska myndigheterna

registrerar inte asylsökande efter etnisk

tillhörighet. Erfarenhetsmässigt gäller dock att en

majoritet av bifallsbeslutet avser ryska judar.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U639

(kd) yrkande 5 besvarad.

2. Vitryssland

I motion 1999/2000:U626 (c) konstateras att genom

medlemskapet i EU har Sverige givits reella

möjligheter att påverka unionens agerande i

internationella forum samt hela unionens utrikes-

och säkerhetspolitik. Detta medför visserligen en

något begränsad handlingsfrihet, men får inte leda

till att vi passivt avvaktar vad andra länder gör,

inom EU, OSSE och Europarådet.

Enligt motionärernas yrkande 1 bör Sverige aktivt

arbeta för att de omfattande kränkningarna av de

mänskliga rättigheterna i Vitryssland uppmärksammas

i internationella forum. Särskilt bör Sverige arbeta

för att FN:s kommission för mänskliga rättigheter

inleder en granskning och dokumentation av övergrepp

mot mänskliga rättigheter i Vitryssland. Inför nästa

session med FN:s kommission för mänskliga

rättigheter bör Sverige verka för ett tydligare

ställningstagande från kommissionens sida vad gäller

Vitryssland (yrkande 2).

Enligt Vitrysslands konstitution skall parlamentets

talman interimistiskt ta över som statschef då

presidentens mandat löper ut. Sedan den 21 juli 1999

är alltså, med detta synsätt, talman Semjon

Sjaretskij landets laglige statschef men har

tvingats lämna landet och tagit sin tillflykt till

Litauen. Ett viktigt steg för att stärka de

demokratiska krafterna i Vitryssland är att inleda

kontakter med det enda lagliga parlament som finns,

och med dess talman. För att inleda parlamentariska

kontakter, bör därför Semjon Sjaretskij inbjudas

till Sverige (yrkande 3).

Vidare föreslår motionärerna att Sverige, främst

inom EU och FN, bör verka för vidgade

internationella sanktioner mot det vitryska

ledarskapet (yrkande 4). Sanktioner och skärpta

restriktioner på regimens resande får dock inte leda

till att det vitryska folket isoleras. Mot den

bakgrunden bör Sverige, främst i EU, verka för en

generös attityd till mottagande av ej regimtrogna

vitryska medborgare och stöd till de grannar till

Vitryssland som tar emot dem (yrkande 5).

Enligt yrkande 6 har Ryssland genom det ekonomiska

och politiska samarbetet samt unionsförberedelserna

större möjligheter än de flesta länder att påverka

utvecklingen i Vitryssland. Det är angeläget att det

internationella samfundet utnyttjar kontakterna med

Ryssland för att påverka skeendet i Vitryssland.

Även i motion 1999/2000:U803 (m) konstateras att

situationen i Vitryssland är utomordentligt

allvarlig. Landet är odemokratiskt. President

Alexander Lukasjenko har diktatorisk makt.

Presidentdekret kan gälla som lag. Presidenten drev

igenom 1996 års konstitution på ett

konstitutionsvidrigt sätt. Den lagstiftande

församlingen har inte utsetts genom val och

domarkåren är inte oberoende. Mänskliga rättigheter

respekteras inte och yttrandefriheten är begränsad.

Personer som är aktiva i oppositionen försvinner

eller skräms till tystnad. Motionärerna menar att

det behövs långtgående stödinsatser för att stärka

den demokratiska processen (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Utskottet har i olika sammanhang uttryckt oro över

det försämrade läget för demokrati och mänskliga

rättigheter i Vitryssland. Situationen har gradvis

försämrats under de senaste åren och stora brister

förekommer vad gäller rättssäkerhet, press- och

yttrandefrihet. Sverige har både bilateralt och

genom EU gjort flera tydliga markeringar mot de

vitryska brotten mot de mänskliga rättigheterna.

Utrikesministern har bl.a. uppmanat den vitryska

regimen att inleda en dialog med oppositionen,

omedelbart frige fängslade oppositionella och inleda

efterforskningar kring försvunna

oppositionspolitiker. Från svensk sida finns

fortfarande en beredskap att utveckla samarbetet med

Vitryssland, när de ekonomiska och politiska

förutsättningarna föreligger.

Utskottet vill understryka vikten av att Sverige

tillsammans med internationella organisationer

försöker påverka regimen i Minsk för att förbättra

situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna.

Sverige har i EU gjort flera tydliga markeringar om

den demokratiska situationen i Vitryssland och

kommer fortsättningsvis att verka för att de

vitryska MR-överträdelserna tas upp i FN och FN:s

kommission för mänskliga rättigheter.

Svenska institutet stöder, genom UNDP i Minsk, två

projekt med direkt anknytning till mänskliga

rättigheter. Vidare ger Sverige stöd till OSSE:s

närvaro i Minsk genom dess s.k. rådgivnings- och

övervakningsgrupp. Vitryssland uppfyller inte de

krav på demokrati och respekt för mänskliga

rättigheter som ställs för medlemskap i Europarådet.

Sverige stöder dock Europarådets samarbete med

enskilda organisationer och företrädare för medier i

Vitryssland. Utskottet vill också understryka att

senast i betänkande 1999/2000:UU1 konstaterades att

den svenska diplomatiska bevakningen av Vitryssland

sker genom sidoackreditering från Moskva. En direkt

svensk representation i Vitryssland vore att föredra

och en sådan borde inrättas, ansåg utskottet, när

omständigheterna så medger. Utskottet menar att

upprättandet av ett honorärkonsulat i Minsk är ett

steg i riktning mot mer fullödig diplomatisk

representation, bl.a. som stöd till de svenska

frivilligorganisationer som bedriver arbete i

Vitryssland.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U626 (c)

yrkandena 1 och 2 besvarad.

Utskottet konstaterar att EU och Sverige anser att

upplösningen av den 13:e högsta sovjeten i

Vitryssland skett på ett icke-konstitutionellt sätt

och att detta var ett viktigt skäl till att EU:s

relationer till Vitryssland försämrats sedan mitten

av 1990-talet. Formellt är detta parlament det enda

lagliga vitryska parlamentet.

En dialog mellan regering och opposition har

inletts med stöd av OSSE och målet är att hitta en

kompromiss som leder Vitryssland ut ur det nuvarande

konstitutionella dödläget. Sverige stöder OSSE:s

ansträngningar att föra denna dialog framåt.

Utskottet menar att ett ökat besöksutbyte är viktigt

och att en isolering inte främjar utvecklingen i

Vitryssland.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U626 (c)

yrkande 3 besvarad.

EU:s utrikesministrar har under det senaste året gjort flera

gemensamma uttalanden om situationen i Vitryssland,

bl.a. har man betonat vikten av att det vitryska

folket får en möjlighet att uttrycka sig i politiska

och konstitutionella frågor. EU:s policy är för

närvarande att alla bilaterala kontakter mellan EU

och Vitryssland på ministernivå skall ske genom EU:s

ordförandeskap.

Utskottet menar att det är viktigt att tydliggöra

de brott mot de mänskliga rättigheter som äger rum i

Vitryssland och att ett utökat samarbete med de

demokratiska organisationerna och oppositionen är

det bästa sättet att komma framåt. Sanktioner bör

användas med stor försiktighet. Fortlöpande

kontakter på tjänstemannanivå är viktiga för att

undvika en isolering av Vitryssland. Den roll som

länder i Vitrysslands omedelbara närhet - främst

Polen och Litauen - kan spela bör utrönas. Beroende

på den fortsatta utvecklingen kan det inte uteslutas

att vissa andra åtgärder kan bli aktuella gentemot

den vitryska regimen. I samband med Vitrysslands

agerande i den s.k. residenskrisen 1998 (ett antal

länders ambassadresidens i Minsk beordrades med kort

varsel att evakueras) gällde under en period

visumrestriktioner för högre vitryska tjänstemän.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U626 (c)

yrkande 4 besvarad.

Utskottet har inhämtat att Sverige, inom ramen för

utvecklingssamarbetet med Vitryssland, skapat flera

möjligheter för oppositionella vitryssar att besöka

Sverige. Sverige stöder t.ex. genom Forum Syd

kontakter mellan svenska och vitryska enskilda

organisationer. Intresset från svensk sida har varit

mycket gott och många kontakter på gräsrotsnivå har

knutits. En fortsättning på projektet kommer att

övervägas. Hittills har över 200 vitryska

journalister med Sida-öst eller Tacisfinansiering

genomgått kurser vid högskolan i Kalmar. Planer

finns även på att bjuda in företrädare för den

organiserade vitryska oppositionen till Sverige.

Sverige stöder också andra bilaterala projekt med

anknytning till demokrati och mediefrihet i

Vitryssland, och det finns en beredskap för ett

utökat samarbete om de politiska och ekonomiska

förutsättningarna ändras. Sida-finansierade kurser

har genomförts i Sverige för vitryska journalister

och Sida genomför även projekt inom områdena lokalt

självstyre och lantmäteri i Vitryssland. Därtill

delfinansierar Sida den vitryska

medborgarrättsrörelsen Charta 97:s Brysselkontor.

Utrikesministern har mött svenska

frivilligorganisationer för att diskutera hur man

gemensamt kan agera för att främja respekten för

mänskliga rättigheter och återinförande av demokrati

i Vitryssland. Vitryska oppositionspolitiker har

nyligen besökt Sverige på inbjudan av Svenska

institutet.

Svenska institutet administrerar projektet

Partnerskap för kultur med särskilda medel avsatta

för stöd till demokratiska krafter i Vitryssland.

Vidare har institutet genom UNDP gett stöd till två

projekt med direkt anknytning till MR. Ett projekt

har gällt utgivning av skolböcker om de mänskliga

rättigheterna för spridning i vitryska skolor, ett

annat tryckning och spridning av grundläggande

dokument om MR från FN, OSSE och Europarådet.

Regeringen ger sitt fulla stöd till OSSE:s närvaro

i Minsk, vars mandat bl.a. omfattar främjande av

demokratiska institutioner och övervakning av

Vitrysslands åtaganden inom OSSE. En central uppgift

under år 2000 blir att verka för genomförande av

fria och rättvisa parlamentsval i slutet av året.

Motionerna 1999/2000:U626 (c) yrkande 5 och

1999/2000:U803 (m) yrkande 1 får därmed anses

besvarade.

Utskottet konstaterar att Sverige upprepade gånger

till Ryssland framfört oro över MR-situationen i

Vitryssland. Det är fortfarande oklart vilken typ av

statsförbund som kommer att bli resultatet av det

nya unionsfördraget mellan Ryssland och Vitryssland.

För närvarande verkar det mesta tala för att

staternas verkställande maktstrukturer förblir

separata och att Vitryssland och Ryssland förblir

suveräna stater. Utskottet menar att åtgärder som

innebär uppgivande av någotdera landets suveränitet

måste ha en demokratisk förankring.

Motion 1999/2000:U626 (c) yrkande 6 får därmed anses

besvarad.

3. Västra Balkan

Motion 1999/2000:U636 (kd) tar upp situationen i

Kosovo. Trots att ett fredsavtal mellan Nato, den

jugoslaviska regeringen och den kosovoalbanska

befolkningen föreligger beskrivs situationen som

kritisk. Motionärerna framhåller i yrkande 1 vikten

av att albaner, serber och andra etniska grupper nu

ges möjlighet att återvända till sina hem och åter

kunna leva sida vid sida. Sverige och det

internationella samfundet måste verka för att

återupprätta ett multietniskt Kosovo.

Kosovo behöver även omvärldens stöd för att bygga

upp ett demokratiskt system, och regeringen bör i FN

och EU verka för att det så snart som möjligt hålls

allmänna val (yrkande 3). Vidare är det en

förutsättning för att skapa en varaktig fred att de

ansvariga för folkmorden straffas. I yrkande 4 krävs

att Sverige verkar för att krigsförbrytare ställs

inför rätta och för att politiska fångar släpps

fria. I den FN-ledda administrationen för

återuppbyggnadsarbetet sker samråd mellan FN:s

representant och företrädare för befolkningen i ett

särskilt råd. Motionärerna menar i yrkande 5 att

rådets sammansättning inte är representativ, varför

regeringen bör verka för att samtliga de större

politiska partierna ges möjlighet att göra sin röst

hörd i återuppbyggnadsprocessen.

Motionärerna bakom 1999/2000:U641 (s) anför att FN:s

säkerhetsråds resolution 1244, som bl.a. slår fast

Federala Republiken Jugoslaviens suveränitet och

territoriella integritet, inte efterlevs av KFOR och

den FN-ledda administrationen UNMIK i Kosovo. Bl.a.

har gränsposteringar satts upp mot Serbien och

allmän och statlig egendom tagits över utan att

någon överenskommelse ingåtts med den jugoslaviska

regeringen. Vikten av att resolution 1244

respekteras av FN och det internationella samfundet

bör ges regeringen till känna, menar motionärerna.

I motion 1999/2000:U646 (fp) yrkande 5 lyfter

motionärerna fram romernas situation i Kosovo. Under

krigets 1990-tal på Balkan har romerna varit mer

utsatta än någon annan folkgrupp. Det långa

förtrycket och den fördrivning som kosovoalbanerna

drabbades av kan på intet sätt försvara de övergrepp

som kvarvarande serber och romer utsattes för efter

krigets slut. Sverige bör i EU verka för att

romernas svåra situation på Balkan uppmärksammas.

Vidare menar motionärerna i yrkande 6 att omvärlden

måste kräva av UCK-gerillans militära och politiska

ledning att de bidrar till att samtliga de

befolkningsgrupper som levde i Kosovo före kriget

skall kunna göra det i fred och säkerhet i

framtiden.

Folkpartiet pekar i yrkande 7 på situationen i

Jugoslavien, som i dag är en ekonomiskt utblottad

och internationellt isolerad nation. För att landet

skall kunna påbörja en ekonomisk och politisk

återuppbyggnad måste Milosevic-regimen avsättas och

en demokratisering påbörjas. EU bör ha beredskap att

bistå det svårt sargade Jugoslavien, under

förutsättningen att befolkningen väljer en väg mot

fred och demokrati utan Milosevic. I yrkande 9

framhålls att de allmänna val som hållits i Bosnien-

Hercegovina sedan 1996 har byggt på den faktiska

etniska uppdelning som Daytonavtalet slog fast. De

viktigaste förutsättningarna för en varaktig fred

återstår i allt väsentligt att genomföra. Ingenstans

på Balkan kan förutsättningar för fredlig samlevnad

skapas om inte alla som tvingats på flykt ges

möjligheter att återvända till sina hem (yrkande

10). I yrkande 11 understryker motionärerna vikten

av att de ansvariga för krigsförbrytelser i Kroatien

ställs inför rätta. EU och Europarådet bör verka mer

kraftfullt för att stödja en demokratisk utveckling

i Kroatien.

Utskottets överväganden

Västra Balkan präglas fortfarande av etniska

motsättningar. 1999 går till historien som det år

den allt värre konflikten mellan serber och albaner

i Kosovo resulterade i efterkrigstidens mest

omfattande militära insats av Nato.

Kroatien är det land som snabbast har genomfört

ekonomiska reformer, vilket attraherat utländska

investerare. Målsättningen är att närma sig EU.

Under den senaste tiden har också demokratiska

parlaments- och presidentval hållits, vilka

resulterat i ett maktskifte. Det inger hopp att

Kroatien utvecklats i demokratisk riktning samt,

inte minst, att den nya regeringen och den nya

presidenten uttalat avsikten att fullt ut samarbeta

med den internationella krigsförbrytartribunalen i

Haag och ge icke-kroatiska flyktingar möjlighet att

återvända till sina hemtrakter.

I Bosnien-Hercegovina går fredsprocessen långsamt

framåt. Den fortsatta normaliseringen har inneburit

att SFOR under 1999 gradvis kommer att minska sin

militära närvaro i landet från mer än 30 000

soldater till 19 500. Återbördandet av flyktingar

till deras hem går dock alltjämt långsamt.

Situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien (FRJ)

förvärrades markant under 1998-1999. Konflikten i

Kosovo eskalerade ytterligare under hösten 1998,

vilket ledde till stora flyktingströmmar, främst

bland kosovoalbanerna. Under samma tid gjordes

förgäves en rad försök att lösa konflikten

förhandlingsvägen. Nato såg sig i slutet av februari

föranlett att ingripa militärt mot FRJ genom

bombningar riktade mot militära mål samt mot landets

infrastruktur. Strax därefter åtalades också FRJ:s

president Slobodan Milosevic av Haagtribunalen.

Flyktingströmmarna tilltog ytterligare och som mest

befann sig 800 000 människor på flykt utanför

Kosovos gränser. Efter drygt två månader lyckades

man inom FN:s ram nå en politisk överenskommelse

innebärande att Jugoslaviens territoriella

integritet fortsatt garanteras, men att FN övertar

administrationen av Kosovo. Under sommaren 1999

började en ny våldsspiral, denna gång utlöst som en

albansk hämndaktion mot icke-albanska

befolkningsgrupper i Kosovo. Ett antal misstänkta

krigsförbrytare har tagit sin tillflykt till

Serbien. Ca 200 000 icke-albaner beräknas ha flytt

från Kosovo till främst Serbien och Montenegro.

Att den internationella KFOR-styrkan står inför en

svår uppgift har tydliggjorts under början av år

2000. Motsättningarna har lett till flera

våldsutbrott mellan serber och kosovoalbaner, Den

internationella närvaron kommer att vara nödvändig

under lång tid.

Makedonien har drabbats hårt av Kosovokrisen, dels

genom att de stora flyktingströmmarna ökat de

etniska spänningarna mellan Makedoniens slaviska och

albanska befolkningsgrupper, dels genom de

ekonomiska följdverkningarna av sanktioner och

bombningar av FRJ. Den FN-styrka (Unpredep) som

tidigare var stationerad i Makedonien fick på grund

av kinesiskt veto i säkerhetsrådet inte förnyat

mandat, utan måste åka hem i början av 1999.

Också Albanien drabbades av Kosovokrisens temporära

flyktingeffekt, men då landet i princip är etniskt

homogent kan man hävda att konsekvenserna varit

mindre där än i Makedonien. Huvudproblemet i

Albanien är alltjämt den anarki och laglöshet som

råder i stora delar av landet, som är Europas

fattigaste land.

I motion 1999/2000:U636 (kd) yrkandena 1 och 3-5

betonas vikten av att återupprätta ett multietniskt

Kosovo och att stärka demokratin. För att åstadkomma

fred och försoning krävs också att de ansvariga för

krigsförbrytelser straffas. Den FN-ledda

administrationen för återuppbyggnad måste vidare på

ett demokratiskt sätt samråda med alla delar av

befolkningen.

Utskottet delar motionärens syn på betydelsen av

att återskapa ett Kosovo där olika

befolkningsgrupper kan leva sida vid sida. De

övergrepp som skett efter det att de kosovoalbanska

flyktingarna återvänt måste fördömas, och det är

viktigt att även de kosovoalbanska ledarna bekämpar

den etniska förföljelsen i ord och handling. Den

albanska befolkningsmajoriteten i Kosovo måste se

att vägen mot en gemenskap i Europa bara kan

anträdas genom tolerans och respekt för andra

folkgrupper. Det internationella samfundet måste

agera på ett kraftfullt och tydligt sätt så att det

kosovoalbanska ledarskapet tar sitt ansvar och

påverkar den egna gruppen i denna riktning.

En stor del av det återuppbyggnadsstöd som

omvärlden ger till Kosovo - och där EU är den

största givaren - syftar till att upprätta

demokratiska institutioner. Det är av största

betydelse att fria och rättvisa val hålls så snart

det är politiskt och tekniskt möjligt. Sannolikt

kommer lokala val att hållas under hösten 2000. Det

är viktigt att valen är väl förberedda och att de

invånare som för närvarande befinner sig på flykt

från Kosovo också bereds möjlighet att delta.

En förutsättning för försoning och stabilitet i

Kosovo är att de individer som gjort sig skyldiga

till krigsförbrytelser och brott mot de mänskliga

rättigheterna ställs inför rätta och döms. Sverige

har bl.a. genom att tillhandahålla särskild expertis

bidragit till att den Internationella tribunalen för

f.d. Jugoslavien ges möjlighet att utreda de

övergrepp som begåtts.

Utskottet fäster också stor vikt vid att

befolkningen i Kosovo känner sig delaktig i

återuppbyggnadsarbetet. En huvuduppgift för FN:s

interimsadministration (UNMIK) är att utveckla

demokratiska och självstyrande institutioner i

Kosovo. I december 1999 lanserades en ny

administrativ struktur, vars syfte är att skapa ökat

medinflytande för lokala representanter, bl.a. genom

att transitionsrådet utvidgas till att omfatta fler

politiska partier.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion

1999/2000:U636 (kd) yrkandena 1 och 3-5 kan

besvaras.

I den enskilda motion 1999/2000:U641 (s) understryks

vikten av att FN:s säkerhetsråds resolution 1244

efterlevs, och särskilt att omvärlden respekterar

det forna Jugoslaviens suveränitet.

Utskottet konstaterar i sammanhanget att orsaken

till det internationella samfundets närvaro i Kosovo

var Milosevic-regimens grova övergrepp och etniska

rensning av den albanska befolkningsmajoriteten.

Säkerhetsrådets resolution 1244, som etablerar den

internationella militära och civila närvaron i

Kosovo, bygger på de principer som Federala

Republiken Jugoslavien (FRJ) gav sitt samtycke till

i samband med Belgradregimens trupptillbakadragande

från Kosovo i juni 1999. Resolutionen bekräftar

bl.a. FRJ:s suveränitet och territoriella

integritet. Samtidigt slår resolutionen fast behovet

av att upprätta ett betydande självstyre och en

fungerade självadministration i Kosovo. FN:s mission

i Kosovo (UNMIK) upprätthåller formella kontakter

med FRJ i form av regelbundna möten med dess lokala

samarbetskommitté för Kosovo, men det måste tyvärr

konstateras att Belgradregimen inte har samarbetat

på ett konstruktivt sätt. Utskottet menar att

situationen i första hand visar på behovet av en

demokratisk utveckling i Jugoslavien. Så länge

landet leds av president Milosevic - efterlyst av

den Internationella tribunalen i Haag för

krigsförbrytelser - kommer det inte att vara möjligt

för omvärlden att etablera ett fungerande samarbete

med f.d. Jugoslavien.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion

1999/2000:U641 (s) kan anses besvarad.

Motion 1999/2000:U646 (fp) yrkandena 5-7 och 9-11

berör bl.a. romernas situation, nödvändigheten av

att alla befolkningsgrupper skall kunna återvända

till sina hem på Balkan och behovet av en

demokratisk utveckling i alla delar av västra

Balkan.

Utskottet delar motionärernas oro för romernas

svåra situation på Balkan. Denna befolkningsgrupp

utsattes bl.a. för svåra övergrepp efter kriget i

Kosovo och många har tvingats från sina hem. I hela

regionen - och även i andra delar av Europa -

utsätts romerna för en omfattande diskriminering.

Deras situation har tidigare inte uppmärksammats i

vederbörlig grad. I sammanhanget har utskottet med

tillfredsställelse noterat att Sverige inom ramen

för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

(GUSP) nyligen föreslagit att romernas situation på

Balkan särskilt uppmärksammas.

Utskottet har även samma syn som motionären när de

gäller betydelsen av att återskapa ett multietniskt

Kosovo. Säkerhetsrådets resolution 1244 om Kosovo

framhåller alla flyktingars och internflyktingars

rätt att i säkerhet återvända till sina hem. För att

detta mål skall kunna uppnås måste en säker miljö

tryggas i provinsen, och den internationella

närvaron med militär och polis syftar till just

detta. Erfarenheten från Bosnien-Hercegovina visar

att det internationella samfundet måste ställa

tydliga krav på inblandade parter för att flyktingar

skall kunna återvända till sina hem. Full respekt

för andra befolkningsgruppers rätt att leva i fred

och säkerhet i Kosovo är ett grundläggande krav som

måste ställas på de kosovoalbanska politiska och

militära företrädarna. Den situation som råder i

februari 2000 inger stor oro. Trots omfattande

militära, civila och humanitära insatser från det

internationella samfundet är våldet fortfarande

utbrett, och ett stort antal serber, romer och andra

icke-albanska befolkningsgrupper har sett sig

föranlåtna att fly till andra delar av FRJ och

utomlands. UNHCR bedömer att det för närvarande inte

är möjligt att främja dessa flyktingars

återvändande. Säkerligen kommer det att krävas

uthållighet från det internationella samfundets sida

i detta arbete. Utskottet lägger stor vikt vid att

Sverige fortsätter att vara pådrivande i denna

ytterst viktiga fråga.

Som tidigare konstaterats är den politiska och

ekonomiska utvecklingen i Serbien en orsak till

fortsatt instabilitet på Balkan. Målet att vända

utvecklingen i Serbien står i fokus på EU:s agenda

för västra Balkan. Stora ansträngningar görs för att

verka för en demokratisk utveckling. Sverige stöder

fullt ut det trilaterala samarbete som har

etablerats mellan EU, USA och den serbiska

oppositionen. På uppmaning av den serbiska

oppositionen hävde EU i februari 2000 flygembargot

mot FRJ, samtidigt som sanktioner riktade mot

regimen skärptes.

På liknande sätt samarbetar både EU och USA med

Montenegros regering. Sverige stöder också flera

enskilda organisationer som arbetar för ett civilt

öppet samhälle i Montenegro. Ett stabilt Montenegro

kan utgöra ett positivt bidrag till utvecklingen i

Serbien.

Utskottet delar också motionärens oro för att den

etniska uppdelningen i Bosnien-Hercegovina till

stora delar ännu består. Fredsavtalet som slöts i

Dayton i november 1995 var den bästa kompromiss som

det då kunde nås enighet om. Ett stort problem är

att avtalet ännu inte fullt ut genomförts. I

synnerhet måste de bosniska myndigheterna ta sitt

gemensamma ansvar att ge alla flyktingar som så

önskar möjlighet att under säkra förhållanden

återvända till sina hem samt medverka till att

personer som åtalats av krigsförbrytartribunalen

grips.

Den demokratiska utvecklingen i Kroatien har

stärkts genom de parlaments- och presidentval som

nyligen genomförts. Oppositionens klara valseger i

bägge valen visar att det kroatiska folket vill

bryta med det senaste decenniets auktoritära och

nationalistiska styre. Den nya regeringens signaler

om ökat samarbete med omvärlden och uppfyllande av

internationella åtaganden är goda tecken.

Förhoppningsvis kommer landets nya politiska ledning

i handling att uppfylla de klart formulerade villkor

som EU ställt för ett närmare samarbete:

demokratiska och ekonomiska reformer, genomförande

av Daytonavtalet, fullt samarbete med den

internationella krigsförbrytartribunalen och respekt

för de mänskliga rättigheterna.

Med vad utskottet ovan anfört anses motion

1999/2000:U646 (fp) yrkandena 5-7 och 9-11 vara

besvarad.

4. Turkiet

Kurderna

I motion 1999/2000:U613 (v) anförs att det kurdiska

folket har funnits i sydöstra Turkiet i över 4 000

år. Det finns i dag 24-27 miljoner kurder. Kurdistan

är lika stort som Frankrike, uppdelat på fyra olika

stater - Turkiet, Irak, Iran, Syrien - med små

enklaver i de före detta sovjetiska republikerna i

Kaukasus. I Turkiet bor i dag 15 miljoner kurder, i

Irak 5 miljoner, i Iran mellan 8 och 10 miljoner och

i Syrien omkring 1,5 miljoner. I Europa finns i dag

ungefär 1 miljon kurdiska flyktingar.

Sedan 1984 har den kurdiska befrielserörelsen PKK

fört ett gerillakrig mot den turkiska staten. Den

turkiska staten har svarat med omfattande militära

operationer i den kurdiska delen av Turkiet och även

i grannlandet Irak. Såväl PKK som turkisk militär

har opererat på irakiskt territorium.

Militären i Turkiet har stort politiskt inflytande

samtidigt som Turkiet i dag formellt vill betrakta

sig som en demokrati. Av den statliga budgeten går i

dag ca 60 % till polis och militär. Den statliga

politiken för att utveckla Turkiet har alltid varit

att stödja den västra, turkiska, delen av landet,

vilket medfört att de kurdiska områdena förblivit

underutvecklade. Dessa områden har en svag

infrastruktur, stor arbetslöshet och kännetecknas av

en svag ekonomisk utveckling. En av de viktigaste

anledningarna till att turkiska staten vill

kontrollera de kurdiska områdena är att det finns

stora naturresurser i området, framför allt olja och

vatten.

Mycket av den ekonomiska kris som Turkiet befinner

sig i är orsakad av förtrycket av folkminoriteterna.

Det handlar inte enbart om kurder, utan även om

syrianer, assyrier, armenier och araber. Genom att

systematiskt underlåta att satsa på de kurdiska

områdena i sydöstra Turkiet stimuleras inte

ekonomin.

Motionärerna menar att den turkiska staten måste

bli betydligt försonligare i sin hållning gentemot

den kurdiska befolkningen i landet. De kurdiska

politiska partiernas rätt till att bedriva politiskt

arbete måste erkännas och förverkligas. I motionens

yrkande 1 betonas vikten av att Sverige efter kriget

mellan den turkiska staten och PKK i internationella

forum verkar för förtroendeskapande åtgärder mellan

turkar och kurder.

Det kurdiska folkets rätt till sin kultur måste

också erkännas och omsättas i praktiken. Genom

förtroendeskapande åtgärder måste kurdernas

nationella och kulturella rättigheter garanteras

(yrkande 2). I motionens yrkande 3 krävs att de

kurder som fått sina hem nedbrända under kriget

mellan PKK och den turkiska staten måste få

återvända och få ersättning för förstörd egendom.

Motionärerna menar vidare att alla politiska fångar

måste friges och de som varit soldater i PKK:s armé

ges amnesti (yrkande 4). Vidare bör de

förtroendeskapande åtgärderna resultera i att den

turkiska konstitutionen skrivs om så att den

garanterar kurdernas nationella och kulturella

rättigheter (yrkande 5). Åtgärder bör också syfta

till att ge kurdiska politiska organisationer

möjlighet att verka fritt i det turkiska samhället

(yrkande 6).

Utskottets överväganden

MR-läget i Turkiet kännetecknas fortfarande av

motstridiga tendenser. Till de positiva inslagen hör

de offentliga institutionernas ansträngningar att

komma till rätta med den bristande efterlevnaden av

mänskliga rättigheter. Medierna och icke-statliga

organisationers insatser för att fästa allmänhetens

och regeringens uppmärksamhet på systemets brister

fortsätter. Negativa inslag är de fortsatt

omfattande MR-kränkningarna - ett flertal fall

mycket flagranta och internationellt uppmärksammade.

Trots vittgående löften från den turkiska regeringen

om reformer har de förbättringar som hittills

genomförts varit små. Ett femtiotal personer har

under senare tid gripits på grund av påstått samröre

med PKK. Bland dessa finns tre borgmästare och andra

framträdande oppositionspolitiker. Några av dessa

deltog i samtalen med den svenska delegation, ledd

av utrikesministern, som nyligen besökte Turkiet.

Senare har några frisläppts.

Utskottet konstaterar att Sverige bidrar aktivt,

såväl bilateralt som genom EU, Europarådet, OSSE och

FN, för att påverka den turkiska regeringen så att

situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet

förbättras. Även i samband med OSSE-toppmötet,

sammanträffade Sveriges utrikesminister med turkiska

människorättsorganisationer, och MR-situationen har

även tagits upp av utskottet i samtal med den

turkiske utrikesministern. Sverige stöder även det

arbete som görs av FN:s flyktingkommissariat, UNHCR,

med att bistå asylsökande och flyktingar som söker

skydd i Turkiet, främst de iranska och irakiska

medborgare, som inte kan få någon varaktig fristad i

Turkiet utan måste evakueras inom ramarna för den

internationella flyktingkvoten.

I syfte att stödja debatt och dialog i Turkiet,

bl.a. om kurdernas och assyrierna/syrianernas

situation, kommer Sverige även fortsättningsvis att

ha kontakter med både turkiska regeringen och olika

människorättsorganisationer. Utskottet menar att

frågan om den kurdiska minoritetens rättigheter i

Turkiet måste lösas på fredlig väg med politiska

medel.

Motion 1999/2000:U613 (v) yrkande 1 får därmed anses

besvarad.

Inom ramen för den kritiska dialogen med den

turkiska regeringen understryks från svensk sida

betydelsen av en fredlig utveckling i sydöstra

Turkiet och hävandet av undantagstillståndet. När

situationen i området förbättras ges möjligheter för

den turkiska regeringen att, delvis med stöd från

EU, satsa på ekonomisk och social utveckling av

regionen och då kommer sannolikt även frågan om

kompensation för förstörd egendom att uppkomma.

Sverige bör verka för att de grundläggande

rättigheter som kurderna liksom

assyrierna/syrianerna har i egenskap av minoriteter,

inklusive deras egendomsrätt och kulturarv, skall

skyddas i enlighet med internationella åtaganden.

Motion 1999/2000:U613 (v) yrkandena 2 och 3 får

därmed anses besvarad.

Sverige stöder en fredlig utveckling i sydöstra

Turkiet och en lösning av kurdfrågan. Frågor som rör

avväpning, demobilisering och reintegrering är

viktiga för en lösning av denna konflikt. Särskilt

angeläget är att ta hänsyn till de barn och ungdomar

som deltagit i politiska och militära aktiviteter,

och därför är satsningar på undervisning och TV- och

radiosändningar på kurdiska särskilt viktiga.

Amnesti, frigivning av fångar och deras

reintegrering i det turkiska samhället måste ske

under beaktande av det straffansvar som kan finnas

men utan att ge avkall på respekten för de mänskliga

rättigheterna.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U613 (v)

yrkandena 4 och 5 besvarad.

Åtgärder som förbättrar yttrandefriheten i Turkiet

är angelägna. Sverige bör fortsatt uppmuntra den

turkiska regeringen till reformer på detta område.

EU kommer genom sitt partnerskap att kunna stimulera

Turkiet att bättre respektera de mänskliga

rättigheterna. Turkiet måste uppfylla

Köpenhamnskriterierna och ge kurdiska, liksom

assyriska/syrianska, politiska organisationer

möjlighet att verka fritt i det turkiska samhället.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U613 (v)

yrkande 6 besvarad.

Ilisuprojektet

I motion 1999/2000:U609 (v) anförs att den kurdiska

staden Hasankeyf är i fara att utplånas genom damm-

och bevattningsprojektet Ilisu. I synnerhet den

kurdiska befolkningen ser beslutet att genomföra

projektet som ett angrepp på sin kultur.

Motionärerna menar att det dammbygge som planeras i

Hasankeyf är ett socialt destruktivt, miljöpolitiskt

skadligt och kulturfientligt projekt. Det hotar ett

kulturarv som inte bara är en angelägenhet för

Turkiet. Projektet har resulterat i omfattande

internationella protester och är en källa till

osämja mellan Turkiet och dess grannar.

I yrkande 1 krävs att Sverige i internationella

forum skall kräva att en noggrann

konsekvensutredning genomförs gällande effekterna av

dammbygget i Hasankeyf och (yrkande 2) verka för att

konsekvensutredningen blir offentlig. Sverige bör

också i EU och andra internationella sammanhang

verka för att ett alternativ till Ilisuprojektet

undersöks (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Byggandet av dammar kan ha stor betydelse för

bevattning, kraftproduktion, förhindrande av

översvämningar och annat som hänger samman med ett

lands utveckling, men projekt som Ilisuprojektet

måste noga vägas mot bl.a. kultur- och miljöhänsyn.

Utskottet konstaterar emellertid att det saknas

internationella forum där frågor som

miljökonsekvensutredningar kan drivas, och inom FN-

systemet är möjligheterna små att uppnå samsyn om

regler för konsekvensutredningar.

FN:s generalförsamling antog 1997 resolution 51229,

som avser en internationell vattenkonvention.

Konventionen syftar till att förhindra

internationella vattenkonflikter orsakade av

enskilda länders åtgärder och antogs av 103

nationer. Turkiet, Kina och Burundi var de enda

länder som röstade emot konventionen.

Ilisudammen skall byggas i floden Tigris, nära

Iraks och Syriens gränser. Projektet kommer att göra

det möjligt för Turkiet att stoppa Tigris

vattenflöde i flera månader. Bara att denna

möjlighet finns, menar flera experter, kommer att

leda till ökade spänningar i en redan orolig region.

Dammen kommer att dränka ett sextiotal byar och små

städer.

Uppskattningsvis kommer dammbygget att tvinga 15

000 personer, främst kurder, att flytta. Situationen

försvåras av att det pågår ett krig i området.

Dammens reservoar kommer också att minska Tigris

självrenande förmåga, vilket kan få stora

konsekvenser och bl.a. leda till ökade problem med

malaria.

För svenskt vidkommande har EKN fastställt en

miljöpolicy för sin garantigivning och en plan för

genomförandet. Enligt policyn skall en

miljögranskning göras beträffande den typ/kategori

av projekt som tas upp i yrkandet. För närvarande

håller EKN på att färdigställa riktlinjer för

miljögranskningen. Policyn och riktlinjerna skall

tillämpas fr.o.m. april 2000.

Sverige kommer, inom EU, att verka för att det från

turkisk sida sker en anpassning av lagstiftning på

miljöområdet till EU:s regelverk. Utskottet stöder

till fullo att regeringen, bilateralt och inom EU,

till Turkiet framför sin oro över att Ilisuprojektet

kan komma att resultera i förstörelsen av ett

viktigt kulturarv och understryker vikten av att

alternativa planer tas fram.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U609 (v)

yrkandena 1-3 besvarad.

Armenierna

I flerpartimotion 1999/2000:U651 (v, m, c, fp, mp,

kd) konstateras att armenierna i början av 1900-

talet utgjorde en kristen minoritet i det

sönderfallande ottomanska riket, som under första

världskriget var lierat med Tyskland. Det var i

skuggan av första världskriget som de stora

massakrerna på armenier genomfördes. Den stora

massakern genomfördes 1915. Det finns ingen exakt

statistik när det gäller denna tragedi. Vanligen

brukar man räkna med att mellan 1 och 1,5 miljoner

armenier mördades, direkt eller genom svåra

förhållanden under de deportationer som genomfördes.

250 000 lyckades fly till Ryssland, 200 000

tvingades att bli muslimer och 400 000 flydde till

Syrien. När Kaukasus invaderades av Turkiet 1918

dödades ytterligare 50 000-100 000 armenier.

Motionärerna menar att det är uppenbart att dagens

turkiska regering och politiska system inte kan

lastas för vad som skedde under den tid då

folkmordet på armenierna ägde rum, men anser att

skadestånd till efterlevande rimligen borde betalas

ut av den turkiska staten.

Motionärerna kräver att Sverige i FN och EU verkar

för att dagens Turkiet erkänner folkmordet på

armenierna.

Utskottets överväganden

Utskottet menar att det är angeläget och nödvändigt

med en officiell redovisning och erkännande av

folkmordet på armenierna. 1985 fastslogs i FN och i

Europaparlamentet att det ottomanska riket begått

folkmord på det armeniska folket i början av detta

sekel.

Utskottet anser att ju större öppenhet Turkiet

visar beträffande sitt förflutna desto mer bidrar

det till att stärka Turkiets demokratiska identitet.

Det är därför viktigt att det genomförs

förutsättningslös oberoende internationell forskning

om det folkmord som drabbat den armeniska

befolkningen.

Det vore av stor vikt om det kan utvecklas en ökad

öppenhet och historisk förståelse för händelserna

1915 och därefter. En förbättring härvidlag torde

även få betydelse för stabiliteten och utvecklingen

i Kaukasusregionen i sin helhet.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U651 (v,

m, kd, c, fp, mp) besvarad.

5. Assyriernas/syrianernas situation

I motion 1999/2000:U633 (kd, m) behandlas

assyrierna/syrianernas situation.

Assyrierna/syrianerna är en gammal kristen folkgrupp

i en annars muslimsk omgivning i Mellanöstern. Den

har historiskt men även i nutid upplevt

förföljelser, tortyr, våldshandlingar och etnisk

rensning som tvingat många att fly från sina

hemländer.

Sedan 1960-talet har ca 60 000 assyrier/syrianer

flytt till Sverige från Turkiet, Irak, Iran, Libanon

och Syrien. I dessa länder utgör de i dag en

befolkning på ca 3 miljoner. Totalt räknar man med

att det finns ca 5 miljoner assyrier/syrianer. I dag

erkänns inte assyrierna/syrianerna som etnisk

minoritet i Turkiet. De saknar därmed rätten att

fritt utöva sin religion, sitt språk och sin kultur.

Motionärerna kräver i yrkande 1 att Sverige verkar

för att assyriernas/syrianernas situation förs upp

på EU:s och FN:s dagordningar. I yrkande 2 framhålls

att Sverige inom FN, EU och i direkta kontakter med

den turkiska regeringen bör verka för att

assyrisk/syrianska egendomar tillerkänns sina

rättmätiga ägare. Vidare framhålls i yrkande 3 att

Sverige bör verka för att det assyrisk/syrianska

folket ges erkännande som ett folk.

I motion 1999/2000:U648 (s) konstateras att det är

viktigt att demokratiska stater som Sverige med

kraft och tydlighet reagerar mot de länder som

systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna.

Motionärerna anser att Sverige i internationella

sammanhang, inom EU och FN, bör arbeta för ett

internationellt erkännande av assyrier/syrianerna

som en etnisk folkgrupp samt för deras självklara

rätt att bo kvar i sina hemländer, samt att utöva

sin religion och kultur.

Utskottets överväganden

Sverige verkar bilateralt och inom EU och FN för att

Turkiet och de andra berörda länderna i regionen

vidtar åtgärder för att uppfylla

Köpenhamnskriterierna, som bl.a. rör skydd och

respekt för minoriteter.

I två motioner 1999/2000:U633 (kd) och

1999/2000:U648 (s) behandlas assyrierna/syrianernas

levnadsvillkor i sina hemländer.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare

beskrivit frågan om assyriernas/syrianernas ursprung

och historia (en bakgrundsteckning vad gäller de

historiska förhållandena ges i utskottets betänkande

1992/93:UU3).

Ett stort antal assyrier/syrianer har fördrivits

från sina hem till följd av stridigheter mellan

islamska fundamentalister och andra grupper liksom

strider mellan turkiska säkerhetsstyrkor och

kurdiska grupper. Den turkiska regeringen har inte

givit grundläggande skydd åt den assyrisk/syrianska

minoriteten. Utskottet har deklarerat att

situationen i Turkiet för assyrier/syrianer är sådan

att den borde ges ökad uppmärksamhet i de forum där

frågor om de mänskliga rättigheterna behandlas.

Utskottet konstaterar att Sverige länge verkat för

att de assyrisk/syrianska kristna - och andra

minoriteter - skall ha möjlighet att utöva sina

grundläggande rättigheter, som bl.a. tillerkänns dem

i FN:s konvention om medborgerliga och politiska

rättigheter och som ratificerats av alla de berörda

staterna (Turkiet, Irak, Syrien, Iran och Libanon).

Sverige ger också stöd till verksamheter som är

inriktade på samarbete och dialog mellan olika

grupper. Detta sker både genom biståndet och genom

multilaterala insatser inom EU och FN.

Utskottet konstaterar att regeringen, senast i

interpellationssvar och påföljande debatt den 28

januari 1999, bekräftat dessa ståndpunkter i frågan.

Med detta avstyrker utskottet motion 1999/2000:U633

(kd) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att de assyriskt kristna och

de syrisk-ortodoxa inte erkänns som minoriteter i

Turkiet. Dessa grupper kommer ofta i kläm vid

stridigheter mellan islamska fundamentalister,

turkiska säkerhetsstyrkor och kurdiska grupper.

Sverige bör försöka påverka den turkiska regeringen

att respektera denna grupps rättigheter och verka

för att de grundläggande rättigheter som

assyrierna/syrianerna har i egenskap av en

minoritet, inklusive deras egendomsrätt och

kulturarv, skall skyddas i enlighet med

internationella åtaganden.

Utskottet utgår ifrån att det finns skäl att tro

att beslutet vid Europeiska rådets möte i

Helsingfors att ge Turkiet status som kandidatland

kan leda till konkreta förbättringar för alla i

Turkiet, även de assyriskt kristna och de syrisk-

ortodoxa. Som kandidatland måste Turkiet uppfylla

Köpenhamnskriterierna, bl.a. demokratikravet.

Utskottet har vidare inhämtat att regeringen i detta

sammanhang avser att verka för att EU, i de nya

instrument som beslutades i Helsingfors, ställer

konkreta krav på åtgärder som förbättrar

minoriteternas ställning.

Med detta anses motionerna 1999/2000:U633 (kd)

yrkandena 1 och 3 samt 1999/2000:U648 (s) besvarade.

6. Irak

Sedan Gulfkrigets slut har FN beslutat om ekonomiska

sanktioner mot Irak för att försöka tvinga den

irakiska ledningen att tillåta vapeninspektion för

avveckling av massförstörelsevapen.

I motion 1999/2000:U610 (v) konstateras att de

sanktioner som Irak utsatts för i högre utsträckning

drabbar den vanlige irakiern och mindre Saddam

Hussein och hans regim. Motionärerna menar att när

det gäller livsmedelssanktionerna och

medicinsanktionerna så har FN:s politik framför allt

medfört att fattiga, sjuka och barn fått betala ett

högt pris. Svält och undernäring har blivit en

vardagsföreteelse i Irak, och människor lider av

sjukdomar som skulle kunna botas med tämligen enkel

medicinering.

Även om tillgängligheten på livsmedel ökat efter de

s.k. Olja för mat-överenskommelserna med FN så har

den långvariga bristen på näringsriktig mat och det

allmänt dåliga hälsoläget fått förödande

konsekvenser för en hel generation.

Massarbetslöshet (uppskattningsvis 80 % av

befolkningen) i kombination med skenande inflation

har gjort att miljoner irakiska föräldrar inte kan

ge sina barn ett människovärdigt liv.

Motionärerna menar i 1999/2000:U610 (v) yrkande 1

att för att skapa ett folkligt stöd mot Saddam

Husseins regim och för att skydda de fattigaste

människorna i Irak bör den svenska regeringen verka

för ett fullständigt upphävande av livsmedels- och

medicinsanktionerna. Liknande krav framförs i

flerpartimotion 1998/1999:U625 (v). Vidare krävs i

motion 1999/2000:U610 (v) yrkande 2 att Sverige i FN

verkar för att USA:s och Storbritanniens egenmäktiga

bombande av Irak upphör, samt att regeringen i FN

uppmanas verka för att Unscoms vapeninspektörer ges

möjlighet att komma tillbaka till Irak (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Den humanitära situationen i Irak är alltjämt svår

och läget torde bestå så länge regimen inte

uppfyller villkoren för hävandet av sanktionerna.

Infrastrukturen är i mycket dåligt skick. Ett allt

sämre hälsotillstånd bland civilbefolkningen och

brist på mediciner, teknologi, information och

undervisningsmaterial gör att utsatta grupper har

drabbats extra hårt av den sittande regimens vägran

att samarbeta med FN. Bristande samarbetsvilja från

irakiska myndigheter med hjälporganisationer på

plats, inklusive FN, har ytterligare bidragit till

att göra situationen svår för befolkningen. FN:s

humanitäre samordnare bedömer att situationen

ytterligare kommer att förvärras så länge

sanktionerna är i kraft.

Utskottet konstaterar att säkerhetsrådet i december

1999 antog resolution 1284, som bl.a. handlar om

sanktionerna mot Irak. Resolutionen öppnar för

betydande humanitära förbättringar samt innehåller

skrivningar om att häva sanktionerna, förutsatt att

Irak samarbetar. Genom resolution 1284 beslutas

bland annat att taket på irakisk oljeproduktion

slopas och att åtgärder för att möjliggöra ökad

oljeexport skall vidtas. En stor mängd varor för

humanitärt bruk undantas från kravet på godkännande

av sanktionskommittén. Sanktionerna innebär att Irak

var sjätte månad får sälja olja för 5,2 miljarder

dollar och använda dessa pengar för att under

övervakning köpa bl. a. livsmedel och mediciner. Mat

och mediciner har aldrig omfattats av

sanktionsregimen, vilket klargörs i säkerhetsrådets

resolution 661 från 1990.

Resolutionen syftar också till att möjliggöra

utökad export av mat, mediciner och medicinsk

utrustning till Irak. Exporten till Irak skall även

fortsättningsvis ske under övervakning av FN för att

förhindra att varor används för produktion av

massförstörelsevapen. Trots de förbättringar för

Irak som den nya resolutionen innebär har FN:s

sanktioner betytt att livsnödvändiga förnödenheter

inte kan importeras i tillräcklig mängd. Kritiken

mot hur sanktionerna tolkats och implementerats -

främst av USA och Storbritannien - har varit

omfattande och har bl.a. lett till att FN:s egen

samordnare av den humanitära hjälpen i Irak har

avgått. Hans beslut motiverades av att han inte

kunde acceptera sanktionernas förödande effekter på

civilbefolkningen.

Utskottet menar att sanktionerna, som de är

utformade, inte har haft åsyftad effekt bl.a. för

att det inte finns en tillåten politisk opposition i

Irak. Sanktionerna har snarare använts av regimen

att ena befolkningen mot den yttre fienden.

Enligt statistik som tagits fram av FN:s barnfond

Unicef har dödstalet bland Iraks barn mer än

fördubblats. Under 1999 dog 131 irakiska barn under

fem års ålder per tusen, jämfört med 56 barn under

fem år per tusen innan de ekonomiska sanktionerna

infördes.

FN:s säkerhetsråd har hittills vägrat tillåta Irak

att importera reservdelar till sin oljeindustri, men

FN:s generalsekreterare har nyligen uttryckt åsikten

att Irak bör få köpa reservdelar till ett värde av

flera miljoner dollar för att reparera sina

anläggningar och därmed säkra industrins framtid.

Med detta anses motionerna 1999/2000:U610 (v) yrkande 1 och

1998/1999:U625 (v) besvarade.

Genom beslut av USA, Storbritannien och Frankrike

infördes i juni 1991 en "air exclusion zone" för

irakiskt flyg norr om den 36:e breddgraden, och

senare lades därtill ett motsvarande förbud rörande

flygningar söder om den 33:e breddgraden. Syftet är

att skydda civilbefolkningen i norra och södra Irak

mot Saddam Husseins grova övergrepp mot de mänskliga

rättigheterna. För att upprätthålla

flygförbudszonerna har USA och Storbritannien

genomfört aktioner (bombningar) mot militära

installationer i Irak, också mellan dessa zoner.

Utskottet konstaterar att bombningarna fortsätter

och att USA anser att Irak, ännu kränker

flygförbudszonerna.

Det finns inga säkerhetsrådsresolutioner som stöder

dessa flygförbud. Flygförbudszonerna har motiverats

bl.a. med hänvisning till säkerhetsrådets resolution

678, i vilken den amerikanskt ledda koalitionen gavs

ett mandat att använda "alla tillgängliga medel

för att återställa internationell fred och säkerhet

i området". Hänvisningar har också gjorts till

resolutionerna 687 (eldupphör med villkor) och 688

(förtryck av civila, särskilt kurder). Utskottet

menar att dessa resolutioner inte utgör folkrättslig

grund för bombningarna. Utskottet anser det därför

orimligt att bombningarna under dessa

förutsättningar fortsätter.

Sverige har tagit upp detta folkrättsproblem inom

ramen för den allmänna diskussionen i säkerhetsrådet

om situationen i Irak. Under Sveriges period i

säkerhetsrådet dominerades diskussionen av andra och

mer akuta folkrättsliga och politiska problem i

Irak.

Med detta anses motion 1999/2000:U610 (v) yrkande 2

besvarad.

Genom resolution 1284 upprättas ett nytt organ för

vapeninspektion i Irak, United Nations Monitoring,

Verification and Inspection Commission (UNMOVIC).

UNMOVIC ersätter UNSCOM och ges mandat att verifiera

Iraks uppfyllande av resolution 687 vad avser

kemiska och biologiska vapen samt kärnvapen. UNMOVIC

ges samma obegränsade tillträde och tillgång till

information som UNSCOM. Svensken Hans Blix har

utnämnts till ordförande för UNMOVIC. Den svenska

regeringen har meddelat att den kommer att ge Hans

Blix och UNMOVIC sitt fulla stöd i det viktiga

arbetet att eliminera Iraks massförstörelsevapen.

Motion 1999/2000:U610 (v) yrkande 3 anses därmed

besvarad.

7. Iran

I motion 1999/2000:U602 (m) framhålls att sedan den

nuvarande regimen tillträdde i Iran har miljoner

iranier tagit till flykten. Tiotusentals

regimkritiker har avrättats. Stympning, stening och

offentlig prygel förekommer ofta och fortsätter

ännu, trots illusionerna i väst om att regimen

skulle humaniseras.

Motionären anser att Sverige måste ta ett starkt

initiativ i såväl EU som FN för att pressen på

regimen i Teheran skall öka och leda till att

iranierna får den frihet, demokrati och trygghet som

bör vara en självklarhet.

I motion 1999/2000:U616 (kd) uppmärksammas att 13

iranska judar skall ställas inför rätta i Iran för

spioneri för Israels och USA:s räkning. De 13

iranska judarna hålls sedan flera månader i fängelse

och har enligt uppgift utsatts för tortyr. Varken

representanter för Röda korset eller iranska

anhöriga har tillåtits träffa männen som är judiska

lärare och rabbiner.

Motionärerna menar att det finns anledning att

påpeka att det i FN:s allmänna deklaration om de

mänskliga rättigheterna stadgas om religionsfrihet

och om alla människors rätt att "lämna varje land,

inbegripet sitt eget". Det måste gälla även om

resmålet är Israel. En företrädare för Irans

rättsväsende har hävdat att några av de 13 iranska

judar som hotas av dödsstraff för spioneri har

erkänt sina brott.

Enligt iranska uppgifter skall de anklagade inom

kort ställas inför rätta. Det är viktigt att Sverige

kraftfullt agerar för de anklagade iranska judarnas

snara frigivning och fördömer den behandling som de

utsatts för. Krav bör även ställas på att de skall

ha tillgång till advokater och att internationella

observatörer bereds tillfälle att följa rättegången.

I flerpartimotion 1999/2000:U620 (v, s, m, kd, fp,

c, mp) framhålls att för något mer än två år sedan

genomfördes i Iran ett presidentval, vars utgång

väckte stor uppmärksamhet och förhoppningar om

positiva förändringar i landet inklusive större

respekt för mänskliga rättigheter och ett mer

demokratiskt samhällssystem.

I och med valet av Khatami till president stod det

klart att det fanns olika tendenser inom regimen. En

som representerades av presidenten och hans regering

och en annan som företräddes av Khamenei och

ledningarna för säkerhetstjänsten, polisen,

militären och domstolarna. Efter valet av Khatami

blev det därför viktigt att skilja på regeringen och

regimen. Brotten mot de mänskliga rättigheterna har

fortsatt, trots att president Khatami givit sken av

att situationen varit på väg att förbättras.

Presidenten har talat varmt om att stärka kvinnornas

ställning, samtidigt som Khameneis anhängare bl.a.

fortsatt att stena kvinnor för påstådda

äktenskapsbrott och andra förseelser.

Motionärerna menar i yrkande 1 att det är viktigt

att Sverige i dialogen med Iran lägger tyngdpunkt på

brotten mot mänskliga rättigheter särskilt när det

gäller kvinnornas rättigheter. Vidare måste andra

politiska, diplomatiska och ekonomiska punktåtgärder

också vidtas (yrkande 2).

Regimens brist på politisk öppenhet och dess

ekonomiska konservatism har emellertid medfört

ekonomisk stagnation, en omfattande arbetslöshet,

social misär och växande kritik och opposition.

Politiskt och religiöst oliktänkande personer har

drabbats av omfattande förföljelser. I yrkande 3

krävs att Sverige måste verka för att alla politiska

fångar i Iran friges.

När det gäller bevakningen av hur den iranska

regimen respekterar de mänskliga rättigheterna bör

den svenska regeringen verka för att ett FN-kontor

upprättas i Iran (yrkande 4) och Sverige bör med

kraft kräva att FN:s särskilda sändebud för

mänskliga rättigheter i Iran ges möjlighet att

besöka Iran (yrkande 5).

De krafter inom det iranska näringslivet som vill

se en mer dynamisk ekonomisk ordning har hittills

befunnit sig i underläge när det gällt makt och

inflytande. De har ställt sig bakom kraven på större

yttrande- och pressfrihet. Sverige bör i sina

direkta relationer med den iranska regeringen och i

EU- och FN-sammanhang verka för att alla författare

och journalister ges möjlighet att fritt ge ut sina

verk, tidskrifter och tidningar (yrkande 6).

Fyra studenter som utpekats som ledare för

studentdemonstrationerna i somras har dömts till

döden. Rättsprocesserna mot studenterna förlöpte med

anmärkningsvärd snabbhet. Det är tydligt att domarna

mot de fyra studenterna är ett uttryck för det

maktspel som under senare år pågått inom den

islamiska regimen. Sverige bör i olika

internationella organ verka för att omständigheterna

kring flera författares samt en rad politiskt och

religiöst oliktänkande människors död närmare

granskas av en opartisk humanitär organisation

(yrkande 7).

Även i motion 1999/2000:U639 (kd) konstateras att

situationen i Iran sedan Khomeinis maktövertagande

har präglats av förtryck och förföljelse av

oliktänkande och oppositionella. Motionärerna kräver

i yrkande 4 att Sverige i EU och i det

internationella samfundet verkar för skarpa

protester mot förtrycket i Iran och för att

dödsdomarna mot ungdomarna som demonstrerat inte

skall verkställas.

Motion 1999/2000:U640 (s) konstaterar att FN:s

generalförsamling i olika resolutioner har fördömt

den iranska regimen för dess kränkningar av

mänskliga rättigheter särskilt vad gäller förtrycket

av kvinnor, religiöst oliktänkande och minoriteter.

Motionären kräver att Sverige fortsättningsvis i

internationella forum samt i bilaterala kontakter

uppmärksamt följer utvecklingen i Iran och försöker

påverka Iran att leva upp till intentionerna i FN:s

deklaration om mänskliga rättigheter.

Utskottets överväganden

Parlamentsval genomfördes i Iran den 18 februari

2000. Mandaten till den Islamiska Konsultativa

Församlingen ökar från 270 till 290, detta för att

återspegla befolkningsökningen. Vid detta val är det

första gången politiska partier officiellt har

registrerats. Strikt juridiskt är partier emellertid

fortfarande olagliga. Rösträttsåldern har höjts i

samband med valet från 15 år till 16 år. Trots denna

förändring är Irans valmanskår den yngsta i världen.

Utskottet menar att det stora valdeltagandet vid

parlamentsvalet den 18 februari visar på det iranska

folkets önskan om demokrati och reformer.

Valdeltagandet var det högst någonsin, 87%, och

flera kvinnor fanns bland de kandidater som fått

flest röster. Den sittande presidenten Khatamis

liberala falang, den försiktigt reformsinnade

Islamiska deltagarfronten, har i valet fått en klar

majoritet.

Även om det är långt kvar till full demokrati

välkomnar utskottet att valet kunde hållas under

förhållandevis fria och lugna former, och det väcker

förhoppningar om att Iran nu kan fortsätta på den

inslagna vägen mot politiska och sociala reformer

och ett rättssamhälle som respekterar de mänskliga

rättigheterna.

Situationen i Iran behandlas sedan 1982 i FN:s

kommission för de mänskliga rättigheterna.

Kommissionen har också utsett en rapportör för

landet, och det behandlas även i en återkommande

resolution i FN:s generalförsamling. EU har under

flera år varit initiativtagare till en resolution i

MR-kommissionen om MR-läget i Iran. Denna baseras på

information och rekommendationer som MR-rapportören

gjort. Trots att vissa framsteg kan noteras

framhålls det dock i resolutionen att de mänskliga

rättigheterna fortsatt kränks i Iran. Det förekommer

ett stort antal avrättningar i strid med

internationella normer, fall av tortyr och grymma

former av straff, inkluderande offentlig amputering,

stening och avrättning. Diskrimineringen av

religiösa minoriteter fortsätter också. Förföljelse

av vissa journalister, författare och religiöst

oliktänkande som försöker nyttja sin yttrandefrihet

har inte heller upphört.

De inbyggda institutionella svårigheterna och det

politiska motståndet till trots, finns det tecken på

att Iran, mycket sakta, genomgår förändringar som på

sikt också bör kunna medföra förändringar på MR-

området.

I motion 1999/2000:U602 (m) krävs att Sverige visar

fasthet i agerandet mot Iran och verkar för att Iran

följer FN:s stadgar om mänskliga rättigheter. I

motion U620 (v, s, m, kd, c, fp, mp) anförs i

yrkande 1 att regeringen bör verka för att EU i den

kritiska dialogen med Iran lägger tyngdpunkten på

frågan om brott mot de mänskliga rättigheterna, i

synnerhet vad gäller kvinnornas situation, och i

yrkande 2 anförs att regeringen bör överväga

politiska, ekonomiska och diplomatiska punktåtgärder

som del av den kritiska dialogen.

Utskottet konstaterar att Iran har tillträtt

centrala konventioner på området för de mänskliga

rättigheterna och att landet självfallet därför är

förpliktat att följa sina åtaganden beträffande

dessa.

Utskottet delar regeringens åsikt att frågor som

rör MR, demokrati, yttrandefrihet samt kvinnors,

barns och minoriteters rättigheter skall utgöra

centrala frågor i de samtal som Sverige för med

företrädare för den iranska regeringen. Utskottet

konstaterar också att dessa frågor ingår i den

politiska dialog som EU har återupptagit. Det

instabila politiska läget och det ökande antalet

avrättningar betyder att Iran fortfarande är en

riskfylld plats för politiskt oppositionella,

religiöst oliktänkande och kvinnor som flytt undan

anklagelse för äktenskapsbrott. Utskottet

konstaterar vidare att Sverige stöder den

återupptagna och fördjupade dialogen mellan EU och

den iranska regeringen i syfte att få till stånd

större respekt för de mänskliga rättigheterna och

ökad demokrati samt utgår från att förutsättningarna

för denna kritiska dialog fortlöpande prövas av

regeringen. Utskottet har erfarit att Sverige

tillsammans med övriga EU-stater avser att ge stöd

till en positiv utveckling. Sverige är

medförslagsställare till de resolutioner som EU

lägger fram om situationen i Iran i FN:s

generalförsamling i samband med MR-kommissionens

möte. Utskottet menar att politiska, ekonomiska och

diplomatiska punktåtgärder enbart skall vidtas vid

exceptionella tillfällen. En generell utgångspunkt

bör vara att dialog är att föredra framför

isolering.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U602

(m) och 1999/2000:U620 ( v, s, m, kd, c, fp, mp)

yrkandena 1 och 2 besvarade.

Utskottet konstaterar att frågan om de

spionanklagade judarna vid ett flertal tillfällen

berörts med iranska företrädare. Senast skedde det i

januari 2000 under ett samtal mellan representanter

för Utrikesdepartementet och den iranske

ambassadören.

Sverige och övriga EU-länder har till Iran mycket

starkt uttryckt sin oro över de iranska medborgare,

såväl judar som andra, som anklagats och fängslats

för spioneri. Det är av största vikt att de

anklagade tillförsäkras en rättvis och öppen

rättegång.

Utskottet har inhämtat att Sverige undersöker

möjligheterna att vara representerat under

rättegången och förutsätter att regeringen även

fortsättningsvis kommer att bevaka

händelseutvecklingen.

Med detta anses motion 1999/2000:U616 (kd) besvarad.

Utskottet kan konstatera att regeringen verkar för

att samtliga politiska fångar som utövat fredlig

verksamhet skall släppas och att övriga ska dömas

efter rättegångar som uppfyller de krav som finns i

MR-instrumenten. Sverige bör driva linjen att

rättegångarna skall vara öppna och rättvisa, att de

skall genomföras med respekt för mänskliga

rättigheter och att straffen måste stå i proportion

till de brott som de anklagade befinns vara skyldiga

till.

Med detta anses motion 1999/2000:U620 (v, s, m, kd,

c, fp, mp) yrkande 3 besvarad.

Utskottet har inhämtat att FN-kontor inrättas i

samförstånd med landet i fråga. Med hänsyn till

detta torde det vara mycket svårt att upprätta ett

särskilt FN-kontor för mänskliga rättigheter i Iran.

Generellt sett är vi i Sverige tveksamma till

inrättandet av särskilda MR-kontor eftersom det i de

flesta fall ur många synpunkter är att föredra att

MR-arbetet integreras i övrig FN-verksamhet i

landet. I Iran finns i dag ett stort antal FN-

organisationer representerade.

I de diskussioner om mänskliga rättigheter som

Sverige kontinuerligt för med iranska företrädare

har frågan om FN:s MR-sändebuds (Copithorne)

möjlighet att resa till Iran tagits upp vid

upprepade tillfällen. Sverige är medförslagsställare

till de resolutioner som EU lägger fram om

situationen i Iran i FN:s generalförsamling och i

samband med MR-kommissionens möten. Ett självklart

krav i dessa är att FN:s sändebud skall beredas

tillfälle att besöka Iran.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U620 (v,

s, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 4 och 5 besvarad.

Utskottet har inhämtat att i de diplomatiska och

officiella kontakter som Sverige och Iran har tas

frågan om fängslade författare kontinuerligt upp.

Frågan berörs också i FN:s MR-resolution om Iran och

i samband med MR-kommissionens möten.

Vidare konstaterar utskottet att utrikesministern

fördömt morden på ett antal iranska författare så

snart dessa dåd blivit kända. Trots att vissa

gripanden skett under vintern 1999 har det förblivit

oklart vem eller vilka som ligger bakom morden. UD

följer frågan noga.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U620 (v,

s, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 6 och 7 besvarad.

EU var förslagsställare till den resolution rörande

Irans kränkningar av de mänskliga rättigheterna som

antogs av FN:s generalförsamling den 18 november

1999 och som bygger på resolutionen från

kommissionen för de mänskliga rättigheterna som

antogs i april 1999. Sverige har varit pådrivande i

detta arbete. Utskottet utgår från att Sverige även

i fortsättningen kommer att arbeta bilateralt, samt

genom EU och FN, för att försöka förmå den iranska

regeringen att förbättra sin inställning till

respekten för de mänskliga rättigheterna.

Utskottet ser mycket allvarligt på den information

som tyder på att två personer som greps i samband

med sommarens studentoroligheter skall ha dömts till

döden. Det har inte varit möjligt att få en

officiell bekräftelse på dessa uppgifter. Utskottet

menar att det är oacceptabelt att människor som

demonstrerar för reformer och förändring grips och

riskerar att dömas till döden. Arbetet mot

dödsstraffet har länge varit en prioriterad fråga

för Sverige. Som en integrerad del i sin policy

verkar EU-länderna mot dödsstraffets tillämpning

samt agerar gemensamt för dödsstraffets universella

avskaffande. Skulle det visa sig att informationen i

iransk press om fastställda dödsdomar mot de

personer som greps i samband med sommarens

studentoroligheter är korrekt kommer Sverige att

verka för att dödsstraffen inte verkställs.

Utskottet anser att det är viktigt att Sverige

bilateralt, genom EU och i andra internationella

organisationer upprätthåller kontakten med den

politiska ledningen i Iran.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U639

(kd) yrkande 4 och 1999/2000:U640 (s) besvarade.

8. Afghanistan

I motion 1999/2000:U612 (v) konstateras att den

extrema fundamentalism som genomsyrar det afghanska

samhället går väsentligt längre än i andra

islamitiska stater.

Motionärerna menar att det är alla demokraters

uppgift att protestera mot förtrycket, orättvisorna

och de fasansfulla straffen mot kvinnor i

Afghanistan. Sverige bör, genom sitt arbete i FN, EU

och andra internationella forum, särskilt

uppmärksamma brott mot kvinnors rättigheter i

Afghanistan.

Även i motion 1999/2000:U649 (kd) konstateras att

Afghanistan alltmer isolerats från omvärlden och att

den för flickor/kvinnor tidigare dåliga situationen

har blivit ännu sämre.

Motionären menar att den negativa utvecklingen i

Afghanistan i synnerhet kommit att påverka kvinnans

situation och kräver i yrkande 3 att Sverige på

olika sätt lyfter fram situationen för

flickor/kvinnor i Afghanistan.

Utskottets överväganden

MR-läget i Afghanistan inger fortsatt stor oro.

Omvärlden har tvingats bevittna hur respekten för de

mänskliga rättigheterna och internationell humanitär

rätt åsidosatts av de stridande parterna. Kriget har

medfört att yttrande-, tryck-, församlings- och

föreningsfrihet saknas. Kvinnor hindras från att

arbeta utanför hemmet och flickor från att gå i

skolan. Anklagelser om massavrättningar har

förekommit i samband med talibanernas inmarsch i

Mazar-i-Sharif under sommaren 1998.

Utskottet menar att Sverige bör ta kraftigt avstånd

från och fördöma kränkningar av kvinnor och flickor

var de än förekommer. Sverige agerar internationellt

för att öka uppmärksamheten kring brott mot kvinnors

rättigheter i Afghanistan, framför allt i och genom

FN, EU och Afghanistan Support Group, samt genom

stöd till frivilligorganisationer som Svenska

Afghanistankommittén. Sverige har agerat såväl i

FN:s kvinnokommission som i FN:s kommission för

mänskliga rättigheter för att hänvisningarna till

kränkningarna av flickors och kvinnors rättigheter

skall bli så tydliga som möjligt i de olika

dokumenten.

EU:s gemensamma ståndpunkt avseende Afghanistan

uppmärksammar särskilt kvinnors rättigheter och

fördömer även den fortsatta könsdiskrimineringen i

Afghanistan. I ståndpunkten slås även fast att

unionen skall uppmana de afghanska fraktionerna "att

erkänna, skydda och främja mäns och kvinnors lika

rättigheter och värdighet, inbegripet tillgång till

utbildning och hälsoinrättningar, sysselsättning,

personlig säkerhet och frånvaro av övergrepp och

trakasserier samt framhålla vilka negativa följder

diskriminerande politik får för en verksam

tillförsel av bistånd".

Svenska Afghanistankommittén har alltsedan den

sovjetiska ockupationen, med betydande stöd från

Sida, på ett förtjänstfullt sätt förmedlat

humanitärt bistånd till den afghanska befolkningen

och verkat för att flickor och kvinnor skall få

tillgång till utbildning och hälsovård.

Ett av de stora problemen vad gäller Afghanistan är

att landet har befunnit sig i krig under de senaste

20 åren och under största delen av den tiden saknat

en legitim regering. Få personer från vår del av

världen har besökt Afghanistan under de senaste

åren, och framför allt talibanregimen har medvetet

isolerat den afghanska befolkningen från påverkan

och intryck utifrån. Därmed har möjligheterna varit

begränsade att utifrån påverka situationen vad

gäller kvinnans ställning i samhället. Det finns

emellertid indikationer på att läget i de av

talibanregimen kontrollerade delarna av Afghanistan

stabiliserats något.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U612 (v) och

1999/2000:U649 (kd) yrkande 3 besvarade.

9. Palestina och Israel

I motion 1999/2000:U622 (v) konstateras att den

bosättningspolitik som Israel inledde efter

sexdagarskriget 1967 har blivit alltmer politiskt

explosiv. Det finns i dag unga israeler som är födda

och uppvuxna i bosättningar på ockuperat område.

Motionärerna menar att hos palestinierna har

bosättningspolitiken skapat stor bitterhet. Löften

till dem har genom åren givits och svikits och både

gerillakampen och intifadan har skördat offer. I de

palestinska områdena förekommer att myndigheter

tillgriper tortyr och dömer människor till döden.

Motionärerna kräver i yrkande 1 att Sverige i sina

kontakter med PLO och de palestinska myndigheterna

är vaksamt vad gäller brott mot mänskliga

rättigheter i de palestinska områdena.

Vidare konstateras att Israels nuvarande

justitieminister har deklarerat att han är en

bestämd motståndare till administrativa

frihetsberövanden (dvs. utan rättegång), vilket

varit en metod i förtrycket av palestinierna.

Fortfarande har dock den israeliska militären stora

möjligheter att terrorisera palestinierna. Den

historiska erfarenheten visar att freden liksom

demokratin måste erövras varje dag. När situationen

är labil och en regering som Baraks innehåller

motstridiga element krävs att de krafter som kämpar

för fred, försoning och demokrati får stöd utifrån.

Sverige bör, för att stödja palestiniernas rätt till

självbestämmande och fredssträvandena, påtala och

fördöma de övergrepp som fortfarande begås av

israeliska trupper i de ockuperade områdena (yrkande

2).

Utskottets överväganden

Grundläggande mänskliga rättigheter respekteras inte

av den israeliska statsmaktens organ på de

ockuperade områdena. Tortyr förekommer. Palestinier

blir i samband med gripanden regelbundet föremål för

brutala förhörs-metoder. Godtyckliga

frihetsberövanden förekommer i icke ringa

omfattning. Instrumentet administrativt häkte

utnyttjas av israeliska myndigheter för att utan

anklagelser eller åtal fängsla personer. Antalet

incidenter med konfrontation mellan israeler och

palestinier har emellertid minskat.

Den palestinska myndigheten har å sin sida

åsidosatt rättssäkerheten och kringskurit

yttrandefriheten. Journalister har arresterats.

Godtyckliga frihetsberövanden förekommer och ett

stort antal personer befinner sig i häkte utan åtal.

"The Basic Law", som stadfäster demokratiska

grundprinciper och respekten för de mänskliga

rättigheterna, har ännu inte ratificerats. EU:s MR-

utbildning för polisen börjar dock ge positivt

resultat.

Utskottet konstaterar att Sverige kritiserar

kränkningar av de mänskliga rättigheterna som

israeliska myndigheter begått och begår mot

palestinier. Detta har t.ex. gällt olika former av

tortyr. Även den israeliska bosättningspolitiken har

kritiserats då den strider mot folkrätten. Den

fjärde Genèvekonventionen tillåter inte en

ockupationsmakt att flytta över delar av sin

civilbefolkning till ockuperat område. I dag finns

ca 170 000 judiska bosättare på Västbanken,

inklusive östra Jerusalem och i Gaza.

I ett tal inför det palestinska lagstiftande rådet

den 27 januari 1998 underströk dåvarande svenske

biståndsministern att Sverige förväntar sig att

palestinierna förhindrar sådana överträdelser av de

mänskliga rättigheterna som ägt rum på de

palestinska självstyrande områdena. Kränkningarna

omfattade bl.a. administrativt frihetsberövande utan

rättslig prövning och tortyr i palestinska

fängelser. Han tillade att rättssystemet behöver

förbättras.

Vad gäller den palestinska myndighetens brott mot

mänskliga rättigheter har Sverige genom sitt

medlemskap i EU medverkat till att demarcher gjorts

i olika ärenden. EU-länderna gjorde exempelvis en

gemensam demarche med anledning av fängslandet i

december 1999 av en grupp personer som skrivit under

'upprop 20' eller "A cry for the homeland", i vilken

anklagelser framfördes mot palestinska myndigheten

för korruption och brott mot mänskliga rättigheter.

Samtliga fängslade frigavs senare. Andra EU-

demarcher har gällt genomförande av dödsdomar och

att dödsstraff över huvud taget förekommer i

straffskalan.

Utskottet menar att det är viktigt att Sverige även

fortsättningsvis påtalar brott mot de mänskliga

rättigheterna vare sig de begås av Israel eller den

palestinska myndigheten. Vilket tillvägagångssätt

som bör utnyttjas beror på ärendets karaktär.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U622 (v)

yrkandena 1 och 2 besvarade.

10. Fallet Mordechai Vanunu

I motion 1999/2000:U617 (mp) behandlas situationen

för kärnteknikern Mordechai Vanunu, som för 13 år

sedan kidnappades och dömdes för att han avslöjat

Israels hemliga förberedelser för

kärnvapentillverkning i kärnanläggningen Dimona.

Praxis inom israelisk fångvård är att fångar

frisläpps efter att ha avtjänat två tredjedelar av

ådömd strafftid. I Mordechai Vanunus fall har denna

praxis ännu inte tillämpats.

Motionärerna menar i yrkande 1 att Sverige i sina

kontakter med Israel måste kräva efterlevnad av

konventionen om de mänskliga rättigheterna i fallet

Mordechai Vanunu och i yrkande 2 att Sverige, om

situationen för Vanunu inte klart förbättras, bör

föra upp frågan på FN:s agenda om brott mot de

mänskliga rättigheterna.

Utskottets överväganden

Utskottet har inhämtat att strängare villkor gäller

för Vanunus fångenskap än för andra fångar.

Företrädare för den israeliska fängelsemyndigheten

förnekar emellertid att Mordechai Vanunu på något

sätt skulle särbehandlas.

Sveriges ambassad i Tel Aviv håller sig

kontinuerligt underrättad om Mordechai Vanunus

situation, och statsminister Göran Persson berörde

också Vanunu under sina samtal i samband med sitt

besök i Israel.

Utskottet delar motionärernas oro och konstaterar

att utrymmet för omvärldens agerande är begränsat i

nationella angelägenheter men menar att det är

betydelsefullt att Sverige noga följer fallet

Vanunu. Det är viktigt att säkerställa att Vanunu

behandlas i enlighet med de grundläggande

internationella MR-konventionerna som Israel har

ratificerat. De mekanismer som finns inom FN är

inriktade på teman eller landinsatser och inte på

enskilda fall, vilket gör det svårt för Sverige att

ta upp Vanunus fall i FN.

Israel har inte anslutit sig till det fakultativa

protokollet till FN:s konvention om medborgerliga

eller politiska rättigheter som ger möjlighet till

ett individuellt klagomålsförfarande.

Därmed anser utskottet motion 1999/2000:U617 (mp)

yrkandena 1 och 2 besvarad.

11. Algeriet

I flerpartimotion 1999/2000:U621 (v, kd, c, fp, mp)

konstateras att i många länder fortsätter brotten

mot de mänskliga rättigheterna utan omvärldens

insyn. Våldet i Algeriet har pågått i åtta år utan

att omvärlden reagerat, konflikten har inte ens

kommit upp på dagordningen i FN:s kommission för de

mänskliga rättigheterna. De åtgärder som president

Bouteflika vidtagit har bl.a. omfattat amnestier,

men inte fört med sig ett slut på konflikten.

Motionärerna menar att det internationella

samfundet aktivt måste stödja de fredskrafter som

finns i Algeriet. Folkomröstningen i september 1999

och ansträngningarna att få med militanta muslimer i

demokratiseringsarbetet är lovvärda initiativ och

förhoppningsvis början till en positiv utveckling. I

yrkande 4 krävs att Sverige i FN, EU och andra

internationella forum verkar för att en delegation

ges möjlighet att besöka och undersöka våldet i

Algeriet och andra länder där brott mot mänskliga

rättigheter begås.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att FN:s generalsekreterare

har tagit initiativ till att tillsätta en grupp av

"eminent persons" med uppdrag att besöka Algeriet

för att sammanställa en rapport om MR-situationen i

landet. Ett första besök genomfördes under juli

1998. Gruppen mötte en rad företrädare för den

algeriska regeringen, representanter för medier och

olika religiösa organisationer. Generalsekreteraren

bedömde besöket som en framgång och ett steg i rätt

riktning. Sverige stöder aktivt gruppens fortsatta

arbete.

Sverige har också i säkerhetsrådet och inom ramen

för MR-kommissionens arbete i Genève uppmärksammat

MR-situationen i Algeriet. Det är utskottets mening

att det är viktigt att i det internationella

samfundet visa en öppenhet i dialogen med alla

parter i Algeriet. Samtidigt borde det vara ett

algeriskt egenintresse att visa öppenhet mot

omvärlden.

Utskottet har inhämtat att EU och Sverige enskilt,

liksom många andra länder inom EU-kretsen,

uppmärksamt följer utvecklingen i Algeriet. För

närvarande sonderas vilka möjligheter det finns att

förmå Algeriet att mer villigt samarbeta med det

internationella samfundet om att nå ett slut på det

politiska våldet. Sverige har också tagit initiativ

till att stödja direkta kontakter mellan de civila

samhällena i de bägge länderna; bl.a. besökte

utskottets ordförande Algeriet under 1998. Algeriska

parlamentariker har på liknande sätt uttryckt

intresse av att besöka Sverige.

Med vad som ovan anförts anser utskottet motion

1999/2000:U621 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 4

besvarad.

12. Västsahara

I flerpartimotion 1999/2000:U624 (v, s, m, kd, c,

fp, mp) konstateras att i och med Kofi Annans

tillträde som FN:s generalsekreterare nåddes i

Houston en överenskommelse mellan Polisario och

Marocko om hur en folkomröstning skall gå till.

Registreringen av röstberättigade planerades vara

klar i juni 1998. Denna procedur är emellertid ännu

inte slutförd på grund av marockansk

obstruktionspolitik.

Enligt den uppgörelse som gjordes i Houston 1998

skulle en internationell truppstyrka också röja de

minfält som finns i Västsahara. Till största delen

skulle den bestå av pakistanska och svenska

minröjare. Även detta arbete förhalades av den

marockanska regeringen. Den svenska minröjarstyrkans

arbete försenades genom att de marockanska

myndigheterna förhindrade att den svenska truppen

fick sin utrustning i tid.

Identifieringsprocessen har försenats men inleddes

på nytt i juni 1999. En månad senare

offentliggjordes den första provisoriska vallängden.

Överklagningsärenden skall vara behandlade till

februari år 2000. I mars 2000 inleds den s.k.

övergångsperioden med att den slutgiltiga

röstlängden offentligörs och repatrieringen av

flyktingar och deras närmaste släktingar påbörjas.

Repatrieringen av flyktingar beräknas vara avslutad

den 10 juli, varefter folkomröstningskampanjen

börjar. Ett referendum planeras äga rum den 31 juli

år 2000.

I och med att övergångsperioden och repatrieringen

inleds ändras FN-styrkornas mandat. Styrkan kommer

att utökas från 200 till 1 850 personer. Även de

polisiära insatserna planeras att utökas i samband

med att repatrieringen inleds. Man kommer inte bara

att övervaka vapenvilan utan även stödja

demobilisering och tillbakadragande. Motionärerna

menar i yrkande 1 att Sverige i FN bör verka för att

förstärka FN:s insatser under den svåra och känsliga

repatrieringsperioden, folkomröstningen och

demilitariseringen av Västsahara.

Erfarenheter visar att de folkomröstningar som

varit mest framgångsrika har varit de som föregåtts

av lång valövervakning. Det bästa exemplet är

Sydafrika där valövervakare från Sverige och andra

länder fanns på plats redan fyra månader före valet.

Motionärerna menar att det i riksdagen finns ett

starkt och brett stöd för ett demokratiskt

Västsahara. Sverige bör göra allt för att

folkomröstningen genomförs på ett korrekt sätt och

att Västsahara går en trygg och demokratisk framtid

till mötes. Sverige bör genom sitt agerande i FN och

andra internationella organisationer verka för att

få fram så många och erfarna valobservatörer som

möjligt från dessa organisationer ( yrkande 2).

Det är viktigt att Sverige agerar för ett fortsatt

internationellt stöd för demilitarisering och för

uppbyggnad av ett demokratiskt Västsahara. Stödet

till Västsahara handlar inte bara om valövervakning.

Motionärerna menar i yrkande 3 att Sverige även bör

ge stöd till den befolkning som skall förflyttas

från Algeriet och andra länder för att anpassa sig

till ett normalt liv i hemlandet. Det kommer bl.a.

att behövas stöd till skolor och sjukhus och till

uppbyggnaden av ett civilt samhälle.

Utskottets överväganden

Det görs från svensk sida betydande insatser på det

humanitära området i Västsahara. Ett antal

frivilligorganisationer är verksamma för att

underlätta för de många flyktingar som sedan lång

tid vistas i läger. Det sammanlagda biståndet från

Sverige till västsahariska flyktingar uppgick 1998

till i storleksordningen 50 miljoner kronor. Det

svenska stödet har kanaliserats via internationella

och enskilda organisationer

I motion 1999/2000:U624 (v, s, m, kd, c, fp, mp)

noteras att den försenings- och förhalningspolitik

som den marockanska regeringen hittills bedrivit

inte bådar gott inför den kommande folkomröstningen.

FN har på senaste tiden konstaterat att

folkomröstningen i Västsahara är längre från ett

genomförande än tidigare. Sverige bör på alla sätt,

inte minst inom FN, verka för att folkomröstningen

äger rum under år 2000.

Utskottet konstaterar att regeringen har förklarat

sig positiv till att sända valobservatörer när

folkomröstningen om Västsaharas framtid äger rum.

Behovet av valobservatörer kommer att bli stort.

Sverige bör verka för att valövervakningen planeras

och påbörjas i god tid före valet och i FN och EU

verka för att många och erfarna valobservatörer

bereds tillfälle att delta. Sverige har givit

kontinuerligt stöd åt FN:s ansträngningar att

implementera fredsplanen och den s. k.

Houstonöverenskommelsen samt åt strävandena att se

till att en folkomröstning i Västsaharafrågan äger

rum i enlighet med planen. Detta stöd har tagit sig

praktiskt uttryck i svenskt deltagande i Minurso

genom civilpolis- och minröjningsinsatser.

Utskottet har också understrukit vikten av att

UNHCR ges möjligheter att gå vidare i

förberedelserna för flyktingåtervändande, vilket är

speciellt viktigt då det gäller registrering av

röstberättigade. På svenskt initiativ har därför EU

uttalat sin oro över att den tidtabell som lagts in

i fredsplanen inte kommer att hållas och att en

lösning av Västsaharafrågan därmed sätts i fara.

Utskottet förutsätter att regeringen även

fortsättningsvis tydligt agerar för att

folkomröstningen skall kunna genomföras enligt

tidigare fastställd tidsram.

Motion 1999/2000:U624 (v, s, m, kd, c, fp, mp)

yrkande 2 anses därmed besvarad.

Utskottet har inhämtat att FN har förlängt Minursos

mandat och att Sverige - när folkomröstningen till

slut kan genomföras - har planerat för deltagande i

valövervakning strax innan och efter själva

valdagen. Annan övervakning, såsom skedde i fallet

Sydafrika, kan lämpligast ske med hjälp av

frivilligorganisationer. Forum Syd har t.ex.

presenterat ett konkret projektförslag och anhållit

om medel för att utföra sådan övervakning under

förutsättning att den godkänns av FN.

Sida har haft en preliminär diskussion om stöd till

Västsahara efter folkomröstningen. Då det inte går

att förutse hur området kommer att styras i

framtiden - full självständighet eller autonomi inom

Marocko - kan ingen noggrannare planering göras i

dagsläget.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U624 (v,

s, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 1 och 3 besvarad.

13. Etiopien och Eritrea

I motion 1999/2000:U623 (v) konstateras att kriget

mellan Eritrea och Etiopien är destabiliserande för

regionen. Efter ett långt krig för Eritrea och en

lång period av interna oroligheter var

förhoppningarna stora att de båda länderna skulle

kunna leva fredligt och med ömsesidigt utbyte. Det

nya kriget har emellertid kostat tusentals

människoliv och stora ekonomiska tillgångar har gått

förlorade på båda sidor. Vissa bedömare menar att

kriget har medfört att den etiopiske presidenten

genom kriget har lyckats ena det tidigare splittrade

Etiopien. Samtidigt finns det organisationer och

rörelser som befinner sig i stark opposition mot den

etiopiska regeringen, bl.a. OLF, oromofolkets

befrielseorganisation.

Motionärerna menar i yrkande 1 att Sverige i FN och

i andra internationella organisationer bör arbeta

för att ge stöd till kampen för fred mellan Etiopien

och Eritrea och medverka till att de båda länderna

skall kunna gå vidare på en väg av gemensam

kulturell och ekonomisk utveckling.

I yrkande 2 krävs att Sverige i sina kontakter med

den etiopiska regeringen skall verka för att

Etiopien upphör med sin deportationspolitik av

eritreaner och i stället skapar möjligheter för de

förvisade eritreanerna att återvända och verka som

tidigare i Etiopien.

Utskottets överväganden

Konflikten Etiopien-Eritrea

Utskottet konstaterar att den humanitära situationen

i både Etiopien och Eritrea är mycket allvarlig och

att häftiga strider, med stora lidande för

civilbefolkningen, återigen blossat upp mellan de

båda länderna. Konflikten har medfört uppkomsten av

ungefär en halv miljon internflyktingar i de bägge

länderna. Därutöver har Etiopien genomfört

omfattande deporteringar av i landet bosatta

eritreaner. I ett svar på en riksdagsfråga om kriget

mellan Etiopien och Eritrea i november 1999 noterade

utrikesministern att deporteringarna alltjämt pågår.

Sverige har vid flera tillfällen tagit upp

deporteringarna i samtal med etiopiska

regeringsföreträdare. Även EU har i uttalanden och

demarcher behandlat frågan och betonat att båda

parter måste följa internationell humanitär rätt och

reglerna om mänskliga rättigheter. Utskottet menar

att Sverige i sin roll som en betydande bi- och

multilateral biståndsgivare måste utöva det

inflytande detta kan ge.

Utskottet konstaterar att den afrikanska

enhetsorganistationens (OAU) ansträngningar att

finna en fredlig lösning på konflikten mellan

Etiopien och Eritrea resulterat i en fredsplan som

består av tre olika dokument: ramavtalet,

modaliteterna för ramavtalets genomförande och de

tekniska arrangemangen. Eritrea har förklarat sig

kunna acceptera alla tre dokumenten. Etiopien

accepterar endast ramavtalet och modaliteterna.

Medlingsprocessen under OAU:s ledning fortsätter för

att finna en för bägge parter acceptabel lösning på

konflikten. Utskottet menar att arbetet med en

demarkering av gränsen mellan de båda länderna bör

ges hög prioritet.

FN:s säkerhetsråd, EU och Sverige stödjer alla

OAU:s medlingsförsök. Det råder enighet om att OAU

även framgent bör ha ledningen i fredsprocessen och

att inga nya parallella förhandlingsspår för

närvarande bör igångsättas som kan försvåra OAU:s

fortsatta medlingsansträngningar.

Sverige har, bilateralt och genom FN, sedan

konflikten haft en kontinuerlig kontakt med

regeringsrepresentanter från båda länderna. Vid

samtalen och biståndsförhandlingarna med de bägge

länderna har Sverige betonat betydelsen av en

fredlig lösning av konflikten.

Etiopien

Alltjämt finns stora brister vad gäller respekten

för de mänskliga rättigheterna i Etiopien.

Arresteringar av journalister och oliktänkande

förekommer. Oppositionen, som har svårigheter att

verka och som alltmer har kommit att marginaliseras,

har i hög grad bojkottat hittills genomförda val.

Ingen substantiell dialog förekommer för närvarande

mellan regering och opposition. Domstolarna är svaga

och överbelastade. Ett stort antal f.d.

regeringstjänstemän sitter fängslade sedan

maktskiftet 1991 utan att ha fått sin sak prövad

inför domstol. Under konflikten med Eritrea har

Etiopien deporterat ett stort antal eritreaner på

ett sätt som inte står i överensstämmelse med

internationell rätt. Etiopien har ratificerat de

viktigaste internationella MR-konventionerna, bl.a.

den om ekonomiska och sociala rättigheter samt den

om medborgerliga och politiska rättigheter.

Det finns ett växande intresse hos myndigheterna

för att tillvarata barnens rättigheter. Etiopien

lever upp till barnkonventionens rapporteringskrav

och ambitionen är att se över existerande lagar för

att anpassa dessa till de krav barnkonventionen

ställer.

Det finns ett stort behov av en oberoende instans

för granskning av myndigheternas agerade.

Inrättandet av en MR-ombudsman och en MR-kommission

har diskuterats ingående under de senaste åren.

Utkast till lagstiftning föreligger och de

föreslagna lagtexterna tyder på att ämbetena

åtminstone formellt kommer att ges betydande

självständighet.

Eritrea

Någon egentlig demokratisering har ännu inte ägt rum

i Eritrea sedan självständigheten 1992.

Regeringspartiet är alltjämt det enda existerande

politiska partiet. Konstitutionen föreskriver att

fria val skall genomföras men president- och

parlamentsval har emellertid ännu inte hållits. En

nationell valkommission har tillsatts med uppgift

att utarbeta en vallag som anger regler för

representation och politiskt deltagande.

Den i maj 1997 antagna konstitutionen garanterar

grundläggande medborgerliga och politiska

rättigheter. Konstitutionen föreskriver vidare

rätten att bilda politiska partier, dock inte på

etnisk eller religiös grund. För närvarande saknas

en fri press och fria politiska partier samt

oberoende organisationer för mänskliga rättigheter.

Rättsväsendet är outvecklat och det råder brist på

välutbildad domstolspersonal. Ett antal personer

hålls arresterade utan åtal eller rättegång.

För fristående organisationer är utrymmet att verka

mycket begränsat. Under 1998 uppmanades de flesta

internationella frivilligorganisationer att lämna

landet men gavs ett år senare tillåtelse att

återuppta sin verksamhet. Konflikten med Etiopien

har gjort behovet av stöd från internationella

frivilligorganisationer stort. Ramarna för deras

verksamhet är emellertid snävt angivna.

Utskottet har inhämtat att Eritrea, som enda

afrikanska land, inte skrivit på den afrikanska

stadgan om mänskliga rättigheter och folkens

rättigheter. Inte heller har Eritrea undertecknat

protokollet till stadgan om inrättandet av en

afrikansk MR-domstol.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U623 (v)

yrkandena 1 och 2 besvarade.

14. Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville)

I motion 1999/2000:U628 (kd) konstateras att ex-

president Dénis Sassou Nguessou tog makten med våld

under 1997, strax före det andra demokratiska

presidentvalet i Republiken Kongo. Sedan dess har

stridigheter rasat och de mänskliga rättigheterna

har kränkts. Oberoende bedömare pekar som skyldiga

ut såväl den senast demokratiskt valde presidenten,

Pascal Lissouba, som den nu av några få stater

erkände Sassou Nguesso och Bernhard Kolelas,

Brazzavilles förre borgmästare. Dessa tre och deras

privatarméer har under två år skövlat Republiken

Kongo. I dag förstörs landet av rivaliserande

rövarband och småarméer och hundratusentals

människor är på flykt i sitt eget land.

I augusti 1999 fördes en dialog mellan olika

politiska aktörer, främst genom franska kontakter,

och en fredsplan presenterades för parterna.

Förhoppningarna om en fredlig utveckling har dock

grusats.

Motionärerna menar att Sverige har stått oberoende

i förhållande till de stridande parterna i

konflikten och att Sverige genom EU och FN aktivt

bör verka för vapenstillestånd och dialog mellan de

stridande parterna för att uppnå en varaktig fred i

Kongo-Brazzaville (yrkande 1). Sveriges förslag att

sända FN-trupper stoppades i säkerhetsrådet av bl.a.

Frankrike. Det tycks som att även detta hinder nu

undanröjts och att Frankrike skulle välkomna ett

svenskt initiativ. Motionärerna menar i yrkande 2

att Sverige bör kunna erbjuda en mötesplats och

organisera ramarna kring ett fredsmöte mellan de

stridande parterna i Republiken Kongo.

Utskottets överväganden

Sedan i juni 1997 har ett inbördeskrig pågått i

Republiken Kongo. Regeringen har ännu inte kontroll

över hela landets territorium. Respekten för de

mänskliga rättigheterna är mycket bristfällig och

övergrepp har begåtts från alla sidor. Situationen

föranledde förra året Amnesty International att

fördöma de kränkningar av de mänskliga rättigheterna

som regeringsstyrkorna och de väpnade

oppositionsgrupperna gjort sig skyldiga till.

Utskottet har inhämtat att den politiska

situationen i Republiken Kongo förändrats under de

senaste månaderna. Det viktigaste är att två

eldupphör-avtal mellan regeringstrupperna och de

stridande milisgrupperna undertecknats i Pointe-

Noire och Brazzaville den 16 november respektive 29

december 1999. Dessa två avtal har hittills

respekterats av parterna. Avtalen har fått till

följd att säkerhetssituationen i de krigsdrabbade

områdena förbättrats och att den humanitära hjälpen

fått ökade möjligheter att nå fram till det stora

antalet flyktingar som nu återvänder till sina

hemorter. Trots att avtalen kritiserats av ledande

oppositionella synes förutsättningarna för politisk

dialog ha ökat. Detta understryks av tillkomsten av

en uppföljningskommitté, som har stöd av medlaren i

konflikten, Gabons president.

Sverige initierade under december 1999 en

diskussion inom EU om situationen i Republiken

Kongo. Den 25 januari 2000 välkomnade EU i en

deklaration de två avtal som undertecknats. Vidare

uppmanas alla parter i konflikten att avstå från

våldsanvändande och att engagera sig i en

allomfattande nationell dialog i syfte att

återupprätta demokrati och respekten för de

mänskliga rättigheterna i Republiken Kongo. Om

verkliga framsteg görs i denna riktning kan EU

överväga stöd för återuppbyggnaden av landet.

Utskottet ser positivt på möjligheten till en

utveckling i landet.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U628 (kd)

yrkande 1 besvarad.

Diskussioner har förts mellan svenska företrädare

och EU:s representant i Stora Sjöregionen, Aldo

Ajello, om läget i regionen, med särskild tonvikt på

konflikten i Demokratiska Republiken Kongo.

Diskussioner har förts om hur den akuta konflikten

kan lösas och vilka åtgärder som måste vidtas för

att på lång sikt främja fred, stabilitet, demokrati

och ekonomisk utveckling i hela regionen.

Sverige stöder det medlingsarbete som genomförs av

afrikanska ledare, särskilt Gabons president.

Därutöver stöder regeringen och Sida det fredsarbete

som bedrivs av SMF och Broderskapsrörelsen. Inom

ramen för detta arbete har ett antal konferenser och

möten ägt rum under senare år. Ett antal av

utskottets ledamöter har nyligen haft tillfälle att

besöka Kongo-Brazzaville och Demokratiska Republiken

Kongo (Kinshasa) för att på plats skapa sig en

uppfattning om situationen. Utskottet har inhämtat

att UD under innevarande år ämnar placera en

ambassadör i Kongo-Kinshasa. Detta förstärker

möjligheterna att vidga Sveriges insatser även i

Kongo-Brazzaville, vilket utskottet välkomnar.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U628 (kd)

yrkande 2 besvarad.

15. Burma

I motion 1999/2000:U647 (fp) framhålls att Burma

styrs av en militärjunta som är en av Asiens mest

brutala diktaturer. Av landets ca 50 miljoner

invånare utgör burmeserna ungefär två tredjedelar

medan de övriga utgörs av ett antal regionala

minoritetsgrupper. Militärjuntan i Rangoon har i

upprepade omgångar varit invecklad i militära

aktioner mot olika minoritetsfolk, vilket lett till

omfattande flyktingströmmar inom Burma liksom över

landets gränser till grannländerna, främst Thailand,

Bangladesh och Indien.

I maj 1997 blev Burma medlem av Asean tillsammans

med Laos och Kampuchea. Därmed omfattar Asean

samtliga Sydostasiatiska stater. Både USA och EU

uttryckte kraftiga invändningar mot Burmas

medlemskap. Asean:s beslut styrdes dock i hög grad

av Aseanländernas önskan att reducera Burmas

beroende av Kina. Den finansiella krisen i

Sydostasien hösten 1997 kom att drabba den redan

tidigare svaga burmesiska ekonomin mycket hårt.

Motionärerna menar att Sverige inom ramen för EU

bör verka för att det internationella samfundet

fortsätter att utöva starka påtryckningar på regimen

i Burma för att erkänna resultatet från det fria

parlamentsvalet 1990 (yrkande 1) och att Sverige i

olika sammanhang, både bilateralt och multilateralt,

verkar för att flyktingarna, oavsett status, ges ett

tillfredsställande skydd där de vistas (yrkande 2).

Flera FN-organ, liksom olika internationella

frivilligorganisationer, verkar helt öppet inne i

Burma. Det sker på juntans villkor vilket, enligt

vissa kritiker, utgör en internationell legitimering

av juntan. Motionärerna menar i yrkande 3 att det är

angeläget att Sverige som stor bidragsgivare till

FN-systemet följer verksamheten och noga utvärderar

effekterna av de villkor under vilka FN-organen

verkar i Burma.

Sverige bör söka kanaler för att stödja den

burmesiska oppositionen och främja de krafter som

verkar för en demokratisk utveckling. Inte minst kan

svenska frivilligorganisationer göra värdefulla

insatser inom detta område (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Omfattande och allvarliga kränkningar av de

mänskliga rättigheterna förekommer i Burma.

Politiska arresteringar, tvångsarbete och

tvångsförflyttningar är exempel på de övergrepp som

äger rum. Mellan centralmakten i Rangoon och landets

etniska minoriteter föreligger en djup konflikt.

Till följd av politiskt förtryck och den svåra

humanitära situationen finns ett stort antal

burmesiska flyktingar. Omkring 120 000 flyktingar

uppehåller sig i läger längs den thailändska

gränsen. Därtill kommer ca 500 000 burmeser som

uppehåller sig illegalt i Thailand. Ungefär 20 000

flyktingar har sökt sig till Bangladesh. Enligt

uppgift kan antalet internflyktingar uppgå till

nästan en miljon.

Sverige har tillsammans med EU intagit en mycket

kritisk hållning till Burma. I en s.k. gemensam

ståndpunkt har EU beslutat om vapenembargo,

utvisning av burmesisk militär personal, avbrytande

av allt bistånd med undantag för humanitärt bistånd,

visumförbud för militärregeringens medlemmar och

personer som står regimen nära samt ett stopp för

besöksutbyte på politisk nivå. Samtidigt görs

ansträngningar för att få till stånd en dialog med

regimen i syfte att definiera en väg tillbaka till

ett demokratiskt styre.

EU:s politik gentemot Burma styrs av en gemensam

ståndpunkt som förlängs varje halvår. För närvarande

innehåller den gemensamma ståndpunkten vapenembargo,

utvisning av burmesisk militär personal, stopp för

bistånd med undantag av humanitärt bistånd,

viseringsförbud för företrädare för regeringen samt

moratorium för besöksutbyte på politisk nivå.

Beredskap finns att vidta ytterligare åtgärder om

sådana bedöms som verkningsfulla. EU för sedan 1999

även en politisk dialog med regeringen och

företrädare för oppositionen i Rangoon. Syftet är

att klargöra EU-ländernas syn, men även att bidra

till en positiv förändring i Burma.

Sverige för regelbundet samtal med oppositionen

både inne i Burma och i exil. Den har hittills

uttalat sitt stöd för den kombination av sanktioner

och dialog som EU:s politik består av.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U647 (fp)

yrkande 1 besvarad.

Sverige är en av de största bidragsgivarna till FN:s

högkommissariat för flyktingfrågor, UNHCR, som har

program för flyktingarna i Thailand, repatriering av

flyktingar från Bangladesh samt program för

återvändande flyktingar i Burma. Sverige verkar för

att UNHCR:s ställning och mandat i Thailand skall

stärkas och att organisationen skall få fullt

tillträde till de burmesiska flyktingarna. En annan

viktig fråga som UNHCR:s driver är att de flyktingar

som återvänder från Bangladesh skall garanteras

fullvärdiga medborgerliga fri- och rättigheter i

Burma.

Svenska representanter gör regelbundna besök i

flyktinglägren i Thailand för att informera sig om

situationen. Sverige har också tillsammans med

företrädare för den thailändska regeringen markerat

vikten av att repatriering inte sker mot de

burmesiska flyktingarnas vilja och att deras

mänskliga rättigheter respekteras.

Sverige ger dessutom humanitärt stöd till

flyktingarna, främst genom Diakonia som via Burma

Border Consortium (BBC) förser flyktingarna med

bostäder och förnödenheter. Sverige är en av de

största givarna till BBC.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U647 (fp)

yrkande 2 besvarad.

Sverige följer noga den verksamhet som FN-organen

bedriver i Burma. Vissa av FN:s program har

kritiserats av oppositionen för att de involverat

regeringen på ett sätt som skulle kunna ge

legitimitet åt den. UNDP driver sedan 1994 ett

utvecklingsprogram "Human Development Initiative"

vilket hålls under särskild uppsikt av UNDP:s

styrelse på grund av den politiskt känsliga

situationen i landet. Vid det senaste

styrelsebeslutet (1998) om programmet underströks

kravet på att insatserna skulle göras på

gräsrotsnivå och med stark fattigdomsinriktning. Vid

UNDP:s årsmöte 1999 presenterades en oberoende

utvärdering av programmet. Det konstaterades då att

insatserna var i full överensstämmelse med

styrelsens beslut.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U647 (fp)

yrkande 3 besvarad.

Utskottet ser positivt på att Sverige ger stöd till

de krafter som verkar för en demokratisk utveckling

i Burma, bl.a. genom bidrag till enskilda

organisationer, t.ex. Olof Palmes Internationella

Centrum. Som exempel kan nämnas det

forskarseminarium om demokratirörelsen i Burma som

ägde rum i Stockholm i september 1999. Den regionala

organisationen FORUM-ASIA, som bedriver kampanjer

riktade mot bl.a. regimen i Burma, tar emot svenskt

stöd för sin verksamhet. Även den internationella

organisationen World View och svenska Diakonia

arbetar för att hitta alternativa möjligheter att ge

stöd till den burmesiska demokratirörelsen.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U647 (fp)

yrkande 4 besvarad.

16. Indonesien m.m.

I motion 1999/2000:U644 (fp) konstateras att

Indonesien med sina 210 miljoner invånare är

världens fjärde folkrikaste stat. Mer än 400 olika

etniska grupper är bosatta i den mer än 18 000 öar

omfattande sydostasiatiska övärlden.

Den sydostasiatiska ekonomiska krisen hösten 1997

slog kanske hårdare mot Indonesien än mot något

annat land i Sydostasien. Efter att ha kämpat sig

upp till en mellannivå av länder som uppnått en viss

ekonomisk utveckling rasade Indonesien på kort tid

tillbaka till gruppen minst utvecklade länder.

Religiösa, regionala och etniska motsättningar

ligger latenta och har flera gånger lett till

okontrollerade utbrott med stora mänskliga och

ekonomiska förluster.

Motionärerna menar i yrkande 1 att en utveckling

mot demokrati i Indonesien skulle vara av avgörande

betydelse för utvecklingen i Sydostasien, där

Indonesien varit den ledande kraften bland

Aseanländerna. I yrkande 2 krävs att Indonesien

förmås lösa frågan om Papua Nya Guineas framtid

under folkrättsligt acceptabla former. Fortsatta

militära övergrepp i t.ex. Aceh kan komma att

ytterligare underminera hela Indonesiens

sammanhållning och därmed destabilisera hela

regionen.

Utskottets överväganden

Utskottet menar att den utveckling mot demokrati i

Indonesien som ägt rum under det senaste året varit

mycket positiv. Ur MR-synpunkt var dock 1999 ett

ogynnsamt år samtidigt som det väckte förhoppningar.

Vid sammandrabbningar våren 1998 förekom en rad

överträdelser av de mänskliga rättigheterna, bl.a.

bortföranden och mord på politiskt oppositionella

samt organiserade våldtäkter på främst kvinnor av

kinesiskt ursprung i samband med oroligheter i

Jakarta.

Efter maktskiftet i maj 1998 har betydande

förbättringar skett. Viljan att utveckla det

politiska systemet i demokratisk riktning har varit

tydlig och valet till parlamentet i juni var ett

viktigt steg i den riktningen. Pressen är numera

fri, flertalet av landets ca 200 politiska fångar

har frisläppts och fackföreningar är tillåtna.

Presidenten och militären har erkänt övergrepp i

bl.a. Acehprovinsen.

Indonesien har undertecknat alla centrala MR-

konventioner, och regeringen har skapat en nationell

handlingsplan för MR som signalerar genomgripande

åtgärder för förbättrandet av MR-situationen

Utskottet menar att när Abudrrahman Wahid blev den

förste demokratiskt valde presidenten på över fyra

decennier så togs ett viktigt steg på vägen mot

införandet av ett demokratiskt styre i landet.

Indonesien har nu ett folkvalt parlament, valt i

fria val, och en demokratisk, legitim regering.

Wahid har efter sitt tillträde bildat en nationell

samlingsregering i vilken företrädare för ett brett

spektrum av det indonesiska samhället finns

företrädda. Den nya regeringen har deklarerat att

den ser som sina huvuduppgifter att stärka

demokratin, värna om de mänskliga rättigheterna och

att lösa landets regionala konflikter med fredliga

medel.

Den nya regeringen betonar också den indonesiska

statens sammanhållning som en av sina viktigaste

uppgifter. Arbetet fortsätter med att decentralisera

landet och ge regionerna ökat inflytande. Denna

reformprocess är på väg att bryta upp den hårda

centralstyrning från Jakarta som tidigare präglat

Indonesien.

President Wahid besökte i början av år 2000 Papua

Nya Guinea, där han bl.a. erkände tidigare

maktövergrepp från regeringens sida och bad om

ursäkt för dessa. Han deklarerade att det är

regeringens vilja att genom försoning finna vägar

att få ett slut på existerande konflikter som den i

Acehprovinsen mellan den indonesiska staten och

lokala grupper.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U644 (fp)

yrkandena 1 och 2 besvarad.

17. Östtimor

I flerpartimotion 1999/2000:U632 (mp, s, m, v, kd,

c, fp) konstateras att det den 30 augusti 1999 hölls

en folkomröstning under FN:s överinseende och att

78,5 % röstade för ett självständigt Östtimor.

Samtidigt inledde den pro-indonesiska milisen sina

härjningar. Enligt brittiska människorättsaktivister

kan över 20 000 människor ha dödats i konflikten.

Personer som arbetade med att försvara de mänskliga

rättigheterna, journalister och även FN-personal

tvingades ut ur landet.

Motionärerna menar i yrkande 1 att Sverige på alla

sätt måste agera för att de östtimorianska

flyktingarna skall få återvända till sina hemtrakter

och att deras säkerhet skall kunna garanteras i

Östtimor ( yrkande 2).

Sverige bör också på alla möjliga sätt sätta press

på den indonesiska regeringen för att resultatet av

folkomröstningen för ett självständigt Östtimor

skall erkännas fullt ut av den indonesiska regimen

(yrkande 3) och att dess militär skall samarbeta med

Interfet genom att avväpna milisen och att hindra

dem från att angripa Interfet (yrkande 4). Sverige

bör vidare, enligt yrkande 5, verka för att Östtimor

får internationellt stöd för att bygga upp ett

demokratiskt, fredligt och självständigt samhälle.

Sverige bör även verka för att vapenembargot mot

Indonesien förlängs (yrkande 7).

I motion 1999/2000:U644 (fp) konstateras att den

rådgivande folkförsamlingen i Indonesien enligt

överenskommelsen skall godkänna resultatet av

folkomröstningen. Motionärerna menar att Sverige

måste använda sitt inflytande för att så skall bli

fallet (yrkande 3) och att Sverige i EU och FN på

alla sätt verkar för att Indonesien gör slut på den

24 år långa ockupationsperioden och godkänner

Östtimors självständighet (yrkande 4). Vidare krävs

i yrkande 6 att Sverige verkar för att i FN-regi

inleda en undersökning om övergreppen i Östtimor så

att de ansvariga kan ställas inför rätta.

Utskottets överväganden

Under 1999 bar FN:s ansträngningar att nå en lösning

på konflikten om Östtimor frukt. Indonesien

accepterade i september internationella

påtryckningar och en internationell fredsstyrka i

Östtimor och FN:s säkerhetsråd antog en resolution

som gav mandat för en intervention med en

internationell fredsstyrka på 7 000 man.

Säkerhetsrådet hänvisade till kapitel 7 i FN-stadgan

som reglerar rätten att använda våld mot ett enskilt

medlemsland.

I oktober 1999 upphävde det nyvalda indonesiska

parlamentet det beslut som fattats 1976 varigenom

Östtimor införlivades med Indonesien. När all

indonesisk civil och militär personal lämnade

Östtimor övergick ansvaret för områdets förvaltning

och utveckling till FN. Man uppskattar att det

kommer att ta ett till två år innan Östtimor uppnår

formell självständighet.

Den internationella, av Australien ledda,

Interfetstyrkan kan "använda alla nödvändiga medel"

för att återupprätta fred och säkerhet och för att

se till att humanitär hjälp når fram. Interfet har

placerat ett tusental soldater längs gränsen mellan

Östtimor och västra Timor i syfte att skapa

säkerhet. I slutet av februari 2000 övertogs

administrationen av Östtimor av FN:s civila

fredsbevarande förvaltning, Unataet.

Utskottet har inhämtat att Sverige genom personella

och ekonomiska insatser stött FN:s, främst UNHCR:s,

ansträngningar att återbörda alla östtimoreser som

så önskar till Östtimor. Från svensk sida har detta

stöd också uttryckts genom direkta besök i

flyktingläger i västra Timor av företrädare för UD

och av Sveriges ambassad i Jakarta.

Sverige har tillsammans med övriga EU-stater till

Indonesien framfört betydelsen av en snabb

repatriering av flyktingarna i västra Timor och

uttryckt kritik över att milisen tillåts fortsätta

hota flyktingarna. Från svensk sida har stöd utgått

till Interfet och till Unataet. Två svenska

stabsofficerare arbetar i dag i FN:s militära

komponent. FN har genom militära insatser, liksom de

som görs av FN:s civilpoliser där tio svenska

poliser medverkar, bidragit till att återställa

säkerheten i Östtimor.

Indonesisk militär finns kvar i den indonesiska

delen av ön Timor. Den samarbetar formellt med

Interfet och med FN men skärmytslingar har

förekommit mellan FN-soldater och milis som tränger

in i Östtimor, av allt att döma utan att bli

hindrade av myndigheterna i västra Timor.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U632 (mp,

s, m, v, kd, c, fp) yrkandena 1, 2 och 4 besvarad.

Såväl president Wahid som den östtimoresiske ledaren

och ordföranden i CRNT (nationella

motståndsrådet/National Council of Timorese

Resistance), Xanana Gusmão, har betonat sin vilja

till försoning och normalisering av förbindelserna.

Gusmão har besökt Indonesien som presidentens gäst.

Han har, senast i samband med ett internationellt

givarmöte om Östtimor i Tokyo den 15 december,

bekräftat sin egen och president Wahids önskan om

nära relationer i framtiden.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U632

(mp, s, m, v, kd, c, fp) yrkande 3 samt

1999/2000:U644 ( fp) yrkande 3 besvarade.

Utskottet konstaterar att Sverige, mot bakgrund av

de senaste månadernas utveckling och det våld som

präglar flera regioner i Indonesien, i EU föreslagit

att vapenembargots slutdatum borde senareläggas.

Detta förslag röstades ned av EU:s ordförandeskap.

Sedan vapenembargot hävdes har emellertid EU:s

medlemsstater sagt sig strikt vilja följa EU:s s.k.

uppförandekod för vapenexport.

Samtidigt kan utskottet konstatera att det också

varit en positiv utveckling i Indonesien sedan

septemberembargots införande. Östtimor är inte

längre en del av Indonesien och området är på väg

mot sin fulla självständighet. Indonesien har fått

sin första demokratiskt legitima regering på över

fyra årtionden, och den nya regeringen har markerat

sin vilja att befästa demokratin och lösa landets

konflikter med fredliga medel. Militärens agerande

präglas emellertid av våldsamhet, och detta ger

anledning till oro och motiverar fortsatt

restriktivitet på vapenexportområdet.

I enlighet med de riktlinjer som i dag gäller för

svensk krigsmaterielexport görs inga nya åtaganden

avseende svensk export av krigsmateriel till

Indonesien.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U632 (mp,

s, v, kd, c, fp) yrkande 7 besvarad.

På grund av att Östtimor i stort sett förlorat den

begränsade infrastruktur som behövs för oberoende

(författning, parlament, civil administration,

lagstiftning m.m.) är det osäkert när den reella

självständigheten kan uppnås. Då Indonesien lämnade

Östtimor övergick ansvaret för områdets förvaltning

till FN, som har satt upp en egen förvaltning,

Unataet. Sverige och övriga EU-länder ger stöd till

Unataets verksamhet. Under hösten 1999 bidrog

Sverige med bortåt 32 miljoner kronor till

humanitära aktioner, samt med personal till bl.a.

FN:s civilpolisstyrka, till FN:s katastroforgan OCHA

och till Unataets militära stab.

Sverige bidrar också på östtimoresisk begäran genom

institutionen för freds- och konfliktforskning vid

Uppsala universitet till det försoningsarbete som

inletts.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:632

(mp, s, m, v, kd, c, fp) yrkande 5 och

1999/2000:U644 (fp) yrkande 4 besvarade.

Utskottet har inhämtat att Sverige genom FN:s

kommission för de mänskliga rättigheterna givit stöd

till en internationell kommission för att utreda

övergreppen mot östtimoreserna efter

folkomröstningen.

Från svensk sida ses det som positivt att den

indonesiska regeringen också tillsatt en egen

utredning, som till en del arbetar ihop med den

internationella undersökningen. Också från högsta

indonesiska sida har det framhållits att de

ansvariga skall ställas inför rätta. Ännu har inte

någon av utredningarna kommit så långt i sitt arbete

att man kan se vilka de juridiska konsekvenserna kan

bli. Från svensk sida finns det anledning att följa

utvecklingen.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U644 (fp)

yrkande 6 besvarad.

18. Filippinerna

I motion 1999/2000:U652 (v) konstateras att

Filippinerna är ett höglöneland om man jämför med

länder i Sydostasien som Vietnam, Kina och

Indonesien. Även om Filippinerna efter diktatorn

Marcos fall på mycket formella grunder betraktas som

en demokrati är demokratiska och fackliga

rättigheter ytterst begränsade.

Brotten mot mänskliga rättigheter i Filippinerna är

både grova och omfattande. Rättssäkerheten i landet

är dålig. Motionärerna kräver att en delegation med

företrädare för olika oberoende organisationer

besöker Filippinerna och undersöker förhållandena

vad gäller de mänskliga rättigheter i landet

(yrkande 1).

Det är välkänt att filippinska kvinnor ofta

utnyttjas som billig arbetskraft i andra länder. Det

förekommer även en utbredd handel med filippinska

kvinnor till bl.a. Sverige. Det finns ett system med

s.k. mail-order brides som går ut på att män

beställer kvinnor för giftermål. Inte sällan hamnar

dessa kvinnor i dåliga äktenskap som slutar med

misshandel och andra övergrepp, och det är därför av

vikt att kartlägga hur utbredd handeln med

filippinska kvinnor är (yrkande 3).

Utskottets överväganden

De senaste decenniernas demokratiutveckling i Asien

har beskrivits som långsammare än i resten av

världen. Störst utbredning har demokratin i Sydasien

samtidigt som situationen för jämställdhet och

förverkligande av sociala och ekonomiska rättigheter

är svagast där. Från och med mitten av 1980-talet

har demokratin gjort framsteg och respekten för de

mänskliga rättigheterna påtagligt förbättrats bl.a.

i Filippinerna. Den ekonomiska krisen har påskyndat

ekonomiska och politiska reformer med effekter på

demokratin. MR-organisationer tillåts verka fritt i

landet. Detta till trots är läget långt ifrån

tillfredsställande på flera områden. År 1999 började

dödsstraffet åter tillämpas. De MR-problem som för

närvarande uppmärksammas mest är konflikter om

markanvändning, vilka beror på en kraftig ökning av

antalet människor som tvingas flytta för att bereda

väg för utbyggnad av infrastruktur och kommersiella

aktiviteter. Regeringen söker lösa dessa konflikter

genom s.k. relokaliseringsprogram, som dock utsatts

för kritik. Det svaga rättsväsendet förblir ett

kroniskt problem.

Utskottet kan konstatera att det i dag förekommer

ett brett utbyte mellan svenska och filippinska

frivilligorganisationer på en rad områden. 1998

erhöll ett tjugotal svenska organisationer stöd

uppgående till närmare 7,8 miljoner kronor för

samarbete med filippinska motparter. Bland svenska

organisationer med aktiviteter i Filippinerna finns

bl.a. företrädare för kyrkan och

fackföreningsrörelsen. Från officiell filippinsk

sida finns en öppenhet gentemot dessa

frivilligorganisationer, och inga restriktioner

finns för utländska eller inhemska

frivilligorganisationer att verka i Filippinerna.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U652 (v)

yrkande 1 besvarad.

Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge är

aktivt i arbetet på att motverka alla former av

människohandel. Regeringens proposition om

uppehållstillstånd på grund av anknytning (prop.

1999/2000:43), syftar bl.a. till att förhindra

människohandel och att stärka utländska kvinnors

skydd mot kränkningar, genom grundligare utredningar

inför beslut om uppehållstillstånd.

Rikspolisstyrelsen gavs 1997 i uppdrag att vara

s.k. nationell rapportör till EU om frågor rörande

handel med kvinnor, s.k. trafficking. I detta arbete

samarbetar RPS med berörda frivilligorganisationer.

I RPS rapport (juni 1999) förekommer inga uppgifter

som tyder på att handel med kvinnor från

Filippinerna förekommer i någon större omfattning.

Rapporten berör dock inte den mer svårkontrollerade

förekomsten av s.k. mail-order-brides.

Handeln i vid mening med filippinska kvinnor till

andra länder är ett problem som uppmärksammas såväl

av Filippinerna som av EU-länderna. Från filippinsk

sida görs ansträngningar för att motverka

kvinnohandel (trafficking). Landet har en lag mot

"mail-order-brides", och det filippinska parlamentet

behandlar för närvarande ett lagförslag som syftar

till att täppa till tidigare luckor i lagstiftningen

om kvinnohandel. EU-parlamentets kvinnoutskott

genomförde nyligen en hearing om kvinnohandel och

kommer under våren att lägga fram ett betänkande i

frågan.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U652 (v)

yrkande 3 besvarad.

19. Kina

MR-situationen

I motion 1999/2000:U639 (kd) konstaterar

motionärerna att det är djupt beklagligt att de

flesta länder inte kunnat enas om att fördöma Kina

trots att övertrampen mot de mänskliga rättigheterna

varit flagranta årtionde efter årtionde. MR-

situationen i Kina är fortfarande allvarlig.

Positivt är att Kina har undertecknat de två

konventionerna om mänskliga rättigheter och inlett

en dialog med omvärlden på området. Samtidigt döms

ett stort antal personer till döden varje år och

förtrycket i Tibet fortsätter.

Människorättsaktivister och demokratiförkämpar i

Kina förföljs och döms alltjämt till långvariga och

nedbrytande frihetsberövanden. Ett stöd till

demokratisk utveckling i Folkrepubliken Kina

inklusive Hongkong måste därför utformas inom ramen

för en konsekvent, sammanhållen och uthållig

strategi.

Kristdemokraterna menar i yrkande 1 att världens

regeringar inte borde ge sig till tåls med mindre än

att den kinesiska regeringen ger en full redogörelse

för vad som hände, släpper alla som fortfarande

sitter i fängelse och ger kompensation till familjer

där familjemedlemmar fick sätta livet till.

Motionärerna kräver att den svenska regeringen

driver denna fråga i EU och i FN-sammanhang. Vidare

begärs, i yrkande 2, att den svenska regeringen

aktivt stödjer efterforskning av sju namngivna

kinesiska kyrkoledare och i yrkande 3 att Sverige

och EU gemensamt skall kräva att Kina lever upp till

de konventioner om mänskliga rättigheter som landet

har undertecknat.

Motionärerna bakom motion 1999/2000:U643 (fp) menar

att det är viktigt för Folkrepubliken Kina och för

resten av världssamfundet att Kina blir medlem i

WTO. Kina måste emellertid uppfylla de grundläggande

medlemsvillkoren på samma sätt som gäller för andra

medlemmar, och ökat samarbete inom handelsområdet

måste knytas till ovillkorliga krav på demokratisk

utveckling och respekt för mänskliga rättigheter

samt folkrättsliga regler för fredlig samlevnad.

Enligt yrkande 13 bör Sverige inom ramen för EU:s

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik verka för

en samlad och effektiv politik för att främja

demokrati och mänskliga rättigheter i Folkrepubliken

Kina. Det bör ske i samarbete med USA och andra

ledande demokratiska stater.

Utskottets överväganden

Bristerna i fråga om mänskliga rättigheter i Kina är

betydande och kommer inte att kunna avhjälpas så

länge Kina förblir en enpartistat som inte tolererar

politisk opposition och en fri press. Utskottet

konstaterar att trots att Kina undertecknade viktiga

MR-konventioner 1997 och 1998 så skärptes

situationen för olika religiösa grupper under 1999

och myndigheterna genomförde bl.a. omfattande

arresteringar av anhängare till Falun gong-rörelsen.

Amnesty Internationals rapport från 1999

konstaterar: "Även under 1998 hölls mer än 200.000

människor fängslade enligt administrativt beslut

utan rättslig prövning i arbetsläger för omskolning

genom arbete."

Användningen av dödsstraffet är högst i världen och

rättssäkerheten har stora brister. För individen har

dock reformpolitiken och den avideologisering som

skett inneburit ett vidgat personligt

handlingsutrymme när partiet inte längre styr den

dagliga tillvaron. Hög prioritet ges åt lagstiftning

och administrativa reformer, och stora insatser har

gjorts för att reformera och modernisera

rättsväsendet. De internationella kommersiella och

politiska kontakterna samt samarbetet med FN:s MR-

mekanismer har påskyndat denna process. Enligt

Amnesty International har antalet bekräftade

avrättningar under de senaste två åren legat på en

konstant nivå av ca 1 800 personer om året.

Amnesty och andra människorättsorganisationer anser

att det finns många personer som ännu avtjänar långa

straff efter händelserna på Himmelska fridens torg.

Utskottet menar att Sverige, under de tio år som

gått sedan massakern ägde rum vid Himmelska fridens

torg, vid upprepade tillfällen protesterat mot

övergreppen och krävt frigivning av de personer som

fängslats på grund av sitt deltagande i

demonstrationerna och de som i andra sammanhang

fängslats för sina åsikters skull.

Samtidigt uppvisar utvecklingen under de senaste

åren även vissa positiva tecken. Till dessa hör att

Kina 1998 undertecknade FN:s konvention om politiska

och medborgerliga rättigheter. Året innan

undertecknade Kina konventionen om ekonomiska,

sociala och kulturella rättigheter. Vidare har vissa

juridiska reformer som stärkt den enskildes

rättsliga ställning genomförts. IT-revolutionen

medför en oundviklig uppluckring av censuren, trots

att detta motarbetas av de kinesiska myndigheterna.

Den svenska regeringen fortsätter att bevaka

situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i

Kina och att i olika sammanhang föra en kritisk

dialog med den kinesiska regeringen i dessa frågor.

Den svenska inställningen söker kombinera en

kraftfull kritik mot övergreppen med påverkan genom

dialog, expertutbyten och biståndssamarbete, som

t.ex. Raoul Wallenberginstitutets kurs- och

utbildningsverksamhet.

Inom EU förs regelbundet en dialog med Kina om

mänskliga rättigheter och efterlevnaden av de

internationella konventionerna. Inom ramen för den

dialog som från svensk sida och i EU förs med Kina

överlämnas även aktuella listor med namn på de

personer som fängslats för sin övertygelses skull.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U639

(kd) yrkandena 1-3 och 1999/2000:U643 (fp) yrkande

13 besvarade.

Tibet

I motion 1999/2000:U614 (s) konstateras att Tibet är

ett land som sedan 1950 är ockuperat av Kina. 1 216

politiska fångar fanns dokumenterade i januari 1998,

siffran har med mycket stor sannolikhet ökat sedan

dess. Över åren har 1,2 miljoner tibetaner direkt

eller indirekt avlidit på grund av ockupationen.

Tibets naturresurser är plundrade och mycket hårda

regler för barnbegränsning har införts trots den

låga nativiteten i Tibet. Tvångssteriliseringar och

tvångsaborter förekommer.

Motionärerna menar att Sverige aktivt bör arbeta

för att de mänskliga rättigheterna i Tibet skall

respekteras. Sverige bör ge stöd till de

fredsinitiativ som har presenterats och som innebär

att man skall verka för att Tibet blir ett

demilitariserat land. Krav ställs också på att Kina

överger den befolkningspolitik som i realiteten

hotar det tibetanska folkets existens och att

regeringen verkar för att Tibets miljö skyddas.

Vidare krävs att Kina upphör med produktion av

kärnvapen och dumpning av kärnavfall i Tibet samt

att regeringen verkar för att seriösa förhandlingar

inleds om Tibets framtida status och de tibetanska

och kinesiska folkens inbördes relationer.

I flerpartimotion 1999/2000:U621 (v, kd, c, fp, mp)

konstateras att det på många håll i världen

förekommer ett uppenbart missbruk av nationell

säkerhetslagstiftning för att tysta oliktänkande och

politiska motståndare. Kina undertecknade i oktober

1998 FN:s konvention om medborgerliga och mänskliga

rättigheter. Trots detta fortsätter brotten mot de

mänskliga rättigheterna i landet.

Övergreppen måste påtalas i dialogen med Kina. MR-

brotten mot befolkningen i Tibet måste ingå som en

viktig del av denna dialog. Allt annat än ett

kraftfullt agerande från världens regeringar är ett

tyst medgivande att de kinesiska ledarna kan

fortsätta att bryta sina löften och vägra att

respektera de mänskliga rättigheterna. Motionärerna

menar i yrkande 7 att Sverige i samband med EU:s

dialog med Kina skall verka för en kritisk och

vaksam hållning när det gäller de mänskliga

rättigheterna och därvid särskilt granska de

kinesiska myndigheternas uppträdande i Tibet.

I motion 1999/2000:U631 (mp) konstateras att Kina

1950 invaderade och ockuperade Tibet utan förvarning

i syfte att införliva landet i Folkrepubliken Kina

och "befria" det från då rådande samhällssystem.

1959 tvingades Dalai lama att fly till Indien, där

en exilregering upprättades.

Motionärerna menar att det är viktigt att Sverige

genom FN verkar för att få till stånd villkorslösa

förhandlingar mellan Dalai lama och den kinesiska

ledningen. FN bör utse en särskild representant för

att hjälpa till med att få i gång en fredsprocess.

I motion 1999/2000:U643 (fp) konstateras att

ursprungsbefolkningen i Tibet och Xinjiang i västra

Kina ställer allt större krav på självbestämmande.

Problemet för regionernas ursprungsbefolkning är att

det kinesiska inslaget hela tiden ökar, och därmed

försämras långsamt förutsättningarna för

självständighet. Under det senaste året har de

kinesiska myndigheterna vid upprepade tillfällen

slagit till mot oppositionella i Xinjiang.

Motionärerna kräver i yrkande 3 att Beijing bör

uppmuntras att ge regionerna långtgående

självbestämmande, upprätthålla respekt för mänskliga

rättigheter samt skapa förutsättningar för att vårda

och utveckla kulturella särdrag utan att riskera hot

eller förföljelser.

Utskottets överväganden

Utskottet menar att situationen beträffande de

mänskliga rättigheterna i Kina fortfarande är mycket

otillfredsställande. Det kommunistiska partiet

behåller sitt monopol över den politiska och

administrativa makten och ett stort antal

dissidenter hålls sedan ett flertal år i fängelse

utan rättegång. I regioner med etniska minoriteter,

såsom Tibet och Xingjiang, är det politiska

förtrycket särskilt hårt och övergrepp från

myndigheterna vanligt förekommande.

Utskottet menar att det är viktigt att Sverige

verkar för att få till stånd villkorslösa

förhandlingar mellan den tibetanska exilregeringen

och den kinesiska ledningen.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U614

(s) och 1999/2000:U631 (mp) besvarade.

I motion 1999/2000:U621 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 7

anförs att Sverige när det gäller EU:s dialog måste

vara kritiskt och vaksamt vad gäller MR-situationen

i Kina och de kinesiska myndigheternas uppträdande i

Tibet.

Utskottet konstaterar att regeringen både

bilateralt med Kina och inom EU tagit upp frågan om

respekt för de mänskliga rättigheterna. Därvidlag

har Sverige och EU betonat betydelsen av att hålla

en levande dialog, inte minst för att främja Kinas

närmande till det internationella regelverket för

mänskliga rättigheter och dess

uppföljningsmekanismer. Inom ramen för dialogen

besökte under det gångna året EU:s trojka Kina,

inklusive Tibet, för att undersöka och diskutera MR-

situationen. Kina har också, med undertecknandet av

FN:s två grundläggande konventioner och genom att

bjuda in FN:s högkommissarie för mänskliga

rättigheter, tagit viktiga steg framåt. Fortfarande

har dock ingen ratificering skett av konventionerna.

Det är också viktigt att högkommissarien Robinsons

besök kan följas upp av FN:s specialrapportörer. Det

bör samtidigt framhållas att Sverige i dialogen med

Kina framför kritik när sådan är påkallad.

Situationen beträffande de mänskliga rättigheterna

måste vidare ligga till grund för EU:s agerande i

förhållande till Kina i FN:s MR-kommission, och

utskottet konstaterar att svenska ansträngningar har

gjorts för att få upp situationen i Kina på

dagordningen både i EU och i MR-kommissionen.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U621 (v,

kd, c, fp, mp) yrkande 7 besvarad.

Provinserna Tibet och Xingjiang har bägge ställning

som autonoma regioner i Folkrepubliken Kina.

Utskottet konstaterar att regeringen i såväl

bilaterala som multilaterala sammanhang har

understrukit den vikt Sverige fäster vid att den

formella autonomin ges ett reellt innehåll, som ger

folken i dessa områden inflytande över sina egna

angelägenheter. I den kontinuerliga dialogen med

Kina har också kränkningar av den tibetanska

befolkningens mänskliga rättigheter påtalats.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U643 (fp)

yrkande 3 besvarad.

Hongkong

I motion 1999/2000:U643 (fp) konstateras att stor

osäkerhet råder om hur Folkrepubliken Kina framöver

kommer att behandla Hongkong och dess innevånare.

I en dom i Hongkongs högsta domstol i slutet av 1998

fastställdes rätten för barn till fastlandskineser

som har bosättning i Hongkong att få invandra dit. I

början av 1999 upphävdes domen genom ett beslut i

den kinesiska Folkkongressen. Beslutet innebär ett

allvarligt ingrepp i Hongkongs självständiga

jurisdiktion. Det kan komma att få effekter också på

omvärldens fortsatta investeringsbenägenhet i

Hongkong, när man inte längre kan lita på det

rättsliga systemets hållfasthet och oberoende.

Motionärerna menar i yrkande 4 att det

internationella stödet till den demokratiska

oppositionen i Hongkong måste vara uthålligt.

Utskottets överväganden

Den folkrättsliga grunden för Hongkongs nuvarande

politiska, juridiska och ekonomiska system är

överenskommelsen mellan Kina och Storbritannien från

1984 - den s.k. Joint Declaration. Kinas nationella

folkkongress antog 1991 även den s.k. Basic Law, som

reglerar Hongkongs ställning. Utskottet förutsätter

att Kina infriar löftet "ett land, två system", dvs.

Hongkong ges en fortsatt ekonomisk särställning och

en betydande grad av självbestämmande. Däremot

invände den kinesiska regeringen starkt mot de

demokratiska reformer som genomfördes i Hongkong

efter 1984, och dessa har också avskaffats efter

övergången till kinesiskt styre. Utskottet har vid

flera tidigare tillfällen, senast i betänkande

1997/98:UU17, konstaterat att det finns anledning

att noga följa utvecklingen i Hongkong. Utskottet

noterar vidare att Sverige enskilt och inom EU vid

upprepade tillfällen betonat vikten av att Hongkong

tillåts fortleva som rättssamhälle med garantier för

medborgarnas fri- och rättigheter samt betydelsen av

att Hongkong åtnjuter den höga grad av autonomi som

fastslagits i den internationella överenskommelsen

mellan Kina och Storbritannien och i den kinesiska

Basic Law. Utskottet utgår från att regeringen även

fortsättningsvis noga bevakar utvecklingen vad

gäller demokrati samt de medborgerliga fri- och

rättigheterna i Hongkong.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U643 (fp)

yrkande 4 besvarad.

Taiwan

Motion 1999/2000:U301 (m) betecknar Taiwans

ställning i världen som unik. Landet, som har ca 22

miljoner invånare, är de facto en stat med full

kontroll över sitt territorium sedan åtminstone år

1949 (och daterar sig självt från år 1912). Taiwan

har erkänts diplomatiskt av ett trettiotal stater,

medan flertalet länder föredragit att ge sitt

erkännande åt den kommunistiska Folkrepubliken Kina.

Motionärerna menar att det är orimligt att Taiwan -

en av världens främsta ekonomiska aktörer, ett

folkrikt land och en av Asiens främsta demokratier -

står utanför FN. I yrkande 1 framhålls att Sverige i

FN bör verka för inlemmandet av Taiwan i det

internationella samarbetet.

Även om formella diplomatiska relationer inte finns

mellan Taiwan och Sverige har det inte minst av

praktiska skäl varit nödvändigt att ha permanenta

kontakter mellan våra två länder. Exportrådets

kontor i Taipei har en status på hög nivå med

skattefrihet och viseringsrätt likvärdig den som ges

diplomatiska representationer. Motsvarande uppgifter

fullgörs i Sverige av Taiwans representationskontor

i Stockholm. Med tanke på de omfattande

förbindelserna mellan Sverige och Taiwan anför

motionärerna i yrkande 2 att Taiwans kontor i

Stockholm bör ges samma behandling som andra

utländska beskickningar.

Motionärerna anser i yrkande 3 att det behövs ett

dubbelbeskattningsavtal med Taiwan, inte minst för

att underlätta för de svenska företag som är

verksamma där och för de taiwanesiska företag som är

intresserade av att investera i Sverige. Vidare

anförs i yrkande 4 att Sverige i EU aktivt bör verka

för att förhandlingarna om Taiwans medlemskap i WTO

snarast slutförs.

I motion 1999/2000:U601 (m) konstateras att Taiwan i

många avseenden har varit en stabiliserande faktor i

Asien och att Taiwan är en stat med flerpartisystem

och en fullt utvecklad demokrati.

Motionärerna menar att det måste finnas en

beredskap att göra nya markeringar vad gäller

Sveriges Kinapolitik och att detta bör omfatta en

generösare behandling av Taiwans representation i

Sverige.

I motion 1999/2000:U619 (fp) liksom i motion

1999/2000:U645 (fp) framhålls att Taiwan är en av

Asiens starkaste demokratier. Sedan demokratin

successivt infördes 1986 och framåt, har landet

visat att det är ett bra exempel på hur en

demokratisering kan ske i praktiken. I mars nästa år

hålls det andra presidentvalet. Den ekonomiska

utvecklingen har varit mycket stark och Taiwan är

numer en av världens rikare länder. Motionärerna

menar att alltsedan FN och världens demokratier

böjde sig för Kina 1971 och uteslöt Taiwan ur FN-

gemenskapen, har landet systematiskt trakasserats av

sin stora granne.

Taiwan har det högsta antalet företag per invånare

i världen, cirka ett företag på arton medborgare. 40

% av Taiwans näringsliv består av högteknologiska

företag, som gör stora investeringar utomlands. När

de söker investeringstillfällen söker de sig till

länder som Sverige som en naturlig ingång till den

nordiska marknaden. Svenska företag gör också stora

investeringar i Taiwan. Många företag som vill in på

Kinamarknaden väljer med fördel Taiwan som bas.

Motionärerna menar i 1999/2000:U619 (fp) yrkande 1

liksom i motion 1999/2000:U645 (fp) yrkande 1 att

för att öka möjligheterna till ett större

handelsutbyte mellan Sverige och Taiwan är det

viktigt att ett dubbelbeskattningsavtal mellan

länderna kommer till.

Även om de formella diplomatiska relationerna inte

finns mellan Taiwan och Sverige har det varit

nödvändigt att ha permanenta kontakter mellan de två

länderna. Exportrådets kontor i Taipei har många av

en ambassads funktioner och har skattefrihet

likvärdig diplomatiska representationers.

Motsvarande uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans

representationskontor i Stockholm. Det finns ingen

anledning till att Sverige skall behandla Taiwans

representationskontor och dess personal annorlunda

än vad andra länder i EU gör, därför bör Taiwans

representationskontor i Stockholm, vad avser

mervärdesskatt och punktskatter, jämställas med

"utländsk beskickning" (1999/2000:U619 (fp) och

1999/2000:U645 (fp) yrkande 2).

I motion 1999/2000:U643 (fp) yrkande 5 framförs att

det är medborgarna i Taiwan som själva måste få

avgöra om de vill bli en del av Folkrepubliken eller

om de föredrar fortsatt självständighet. Under de

senaste årtiondena har demokratin i Taiwan befästs,

och de fria val som hållits sedan 1996 gör Taiwan

till exempel för Asiens många diktaturer.

Motionärerna menar i yrkande 6 att Sverige inom EU:s

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik bör verka

för att frågan om Taiwans representation i FN

utreds. En sådan utredning bör också avse frågan om

Taiwans representation i FN:s underorgan (yrkande

7).

Folkpartiet menar att Sverige bör utveckla sina

bilaterala förbindelser med Taiwan. I yrkande 8

krävs därför att Taiwans representationskontor i

Stockholm ges diplomatisk skattefrihet. Vidare

föreslås i yrkande 9 att den svenska

representationen i Taipei förstärks och i yrkande 10

att Sverige bör verka för att EU öppnar ett

informationskontor i Taipei. Motionärerna menar

vidare i yrkande 11 att det inte finns någon

anledning att neka medborgare från Taiwan inresa i

Sverige.

På området utbildning och forskning har det skett en

tillväxt i utbytet mellan Taiwan och Sverige.

Företrädare för Taiwans utbildningsväsende har varit

positiva till att ta emot fler svenska studenter.

Att öka utbytet mellan studenter från Sverige och

Taiwan måste därför bli en viktigt del i en

genomtänkt svensk Asienstrategi anser motionärerna

bakom motion 1999/2000:U619 (fp) yrkande 3 liksom i

motion 1999/2000:U645 (fp) yrkande 3.

Utskottets överväganden

Det har skett en genomgripande förändring i

demokratisk riktning i Taiwan under de senaste åren.

Alla politiska ledare i Taiwan är numera utsedda i

fria demokratiska val. Sverige har ett omfattande

utbyte med Taiwan på många områden. Handeln är

betydande och många svenska företag har gjort

investeringar i Taiwan. Det finns också mycket som

tyder på att fler taiwanesiska företag kan komma att

etablera sig i Sverige.

Utskottet ser positivt på denna utveckling och har

vid flera tillfällen uttryckt sitt stöd för den

demokratiska utvecklingen på Taiwan. Även om det

finns restriktioner i det officiella umgänget med

Taiwan, förekommer breda kontakter och utbyte i både

riktningarna. Ett väl utbyggt kontaktnät med Taiwan

stärker förutsättningarna att stå som ett

demokratiskt föredöme i hela regionen, särskilt i

förhållande till Folkrepubliken Kina.

Det kinesiska Inre kabinettet (State Council) har i

den senaste s.k. vitboken om Taiwan deklarerat att

om Taiwans myndigheter vägrar gå med på

förhandlingar om återförening tvingas den kinesiska

ledningen vidta alla tänkbara åtgärder inklusive

bruk av maktmedel.

Utskottet tar generellt avstånd från militära hot

som påtryckningsmedel, och i detta sammanhang

militära hot mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan,

på samma sätt som utskottet generellt tar avstånd

från våld. Utskottet har tidigare uttryckt sitt stöd

för den demokratiska utvecklingen på Taiwan och

konstaterar att Sverige reagerat kraftigt mot att

Folkrepubliken Kina använder militära hot som

påtryckningsmedel i konflikten med Taiwan. Taiwans

framtida status är en fråga som måste lösas på

fredlig och demokratisk väg, dvs. med beaktande av

folkviljan.

Med detta anser utskottet motion 1999/2000:U643 (fp)

yrkande 5 besvarad.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om Taiwans

medlemskap i FN, senast i betänkande 1997/98:UU17

varvid anfördes:

Medlemskap i FN behandlas av Sverige enligt

universalitetsprincipen; suveräna stater som Sverige

erkänner anses ha rätt att ansluta sig till FN och

dess organ. I enlighet med FN:s stadgar upptas nya

medlemmar i FN genom beslut i generalförsamlingen

efter beredning i och på rekommendation av

säkerhetsrådet. Ett flertal stater satte sig emot

ett förslag att föra upp frågan om Taiwans ställning

på generalförsamlingens dagordning hösten 1993.

Sedan 1993 har ytterligare försök att föra upp

frågan om Taiwans ställning på generalförsamlingens

dagordning misslyckats. Ett gemensamt initiativ togs

1995 av tjugotalet länder som då erkände Taiwan och

hade diplomatiska förbindelser med landet. Dessa var

ett antal länder huvudsakligen i Centralamerika,

Karibien och Afrika; bl.a. Guatemala, Nicaragua,

Panama, Dominikanska republiken, Centralafrikanska

republiken och Swaziland.

Utskottet konstaterar att Sverige inte erkänner

Taiwan som en suverän stat. Den svenska ett-Kina-

politiken är klar och tydlig. Sedan 1971 är

Folkrepubliken Kina innehavare av den Kina

tillhöriga platsen i FN.

Utskottet anser att det är positivt att Taiwan har

utvecklade kontakter med olika länder, inklusive med

Folkrepubliken Kina. Utskottet ser också, som

nämnts, positivt på den demokratiska utveckling som

skett i Taiwan. Med hänvisning till vad ovan anförts

samt till tidigare uttalanden av utskottet framstår

det som klart att det inte är motiverat att agera

för Taiwans medlemskap i FN.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker

därmed motion 1999/2000:U643 (fp) yrkande 6 samt

anser motionerna 1999/2000:U301 (m) yrkande 1 och

1999/2000:U643 (fp) yrkande 7 besvarade.

I enlighet med Wienkonventionen om diplomatiska

förbindelser beviljar Sverige med stöd av bl.a.

lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

utländska diplomatiska beskickningar i Sverige

immunitet och privilegier. Sverige och Taiwan har

inte upprättat diplomatiska förbindelser, och Taiwan

kan således inte ha en diplomatisk beskickning i

Sverige. Med nuvarande lagstiftning är det därför

omöjligt att tillmötesgå kravet på skattebefrielse

för Taiwans handelskontor i Stockholm. I motionen

hänvisas till att personalen vid det svenska

Exportrådskontoret i Taipei åtnjuter

skattebefrielse. Sverige tillämpar dock inte

reciprocitetsprincipen för behandlingen av utländsk

representation. Det är således inte heller möjligt

att av reciprocitetsskäl bevilja Taiwankontoret

skattebefrielse.

Utskottet avstyrker motion 1999/2000:U643 (fp)

yrkande 8 samt anser motionerna 1999/2000:U301 (m)

yrkande 2 och 1999/2000:U601 (m) samt 1999/2000:U619

(fp) yrkande 2 och 1999/2000:U645 (fp) yrkande 2

besvarade med vad utskottet anfört.

Utskottet konstaterar att eftersom Sverige inte har

mellanstatliga förbindelser med Taiwan kan inte

något dubbelbeskattningsavtal ingås. Ett

dubbelbeskattningsavtal har nyligen förnyats mellan

Kina och Sverige. Det avtalet gäller inte Taiwan då

det förutsätter att staten i fråga (i detta fall

Kina) har fullständig kontroll över territoriet där

beskattningen skall äga rum.

Det finns stater, t.ex. Australien och Nya Zeeland,

som utan att ingå folkrättsligt bindande avtal har

uppnått arrangemang med taiwanesiska motparter för

att undvika dubbelbeskattning. Hittills har dock

inget EU-land gjort detta. Regeringen arbetar med

frågan att finna en praktisk och tekniskt

tillfredsställande lösning på de problem som

dubbelbeskattning och kapitalflykt innebär och

följer noga utvecklingen. Diskussioner förs av

Sverige (och EU-länderna) med Taiwan om ett

dubbelbeskattningsavtal som, när det kommer till

stånd, sluts med "ekonomin" eller "tullområdet"

Taiwan.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U301

(m) yrkande 3 samt 1999/2000:U619 (fp) yrkande 1 och

1999/2000:U645 (fp) yrkande 1 besvarade.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande inte

är aktuellt att förstärka bemanningen på

Exportrådskontoret i Taipei. Inom EU har

upprättandet av ett representationskontor i Taipei

diskuterats men något beslut att öppna ett sådant

kontor har inte fattats. Utskottet konstaterar också

att Sverige, liksom de andra medlemsländerna i EU,

stöder det särskilda tullområdet Taiwans

medlemsansökan till WTO.

För medborgare från Taiwan gäller samma

viseringsregler som för andra viseringspliktiga.

Med avstyrkande av motion 1999/2000:U643 (fp)

yrkandena 9-11 besvaras motion 1999/2000:U301 (m)

yrkande 4 med vad utskottet anfört.

Utskottet menar att ett ökat utbyte mellan svenska

och taiwanesiska högskolor och universitet är

positivt och bör uppmuntras. Denna syn har även

framförts i den svenska Asienstrategi som

fastställdes 1999.

Med detta anser utskottet motionerna 1999/2000:U619

(fp) yrkande 3 samt 1999/2000:U645 (fp) yrkande 3

besvarade.

20. Mexiko

I motion 1999/2000:U608 (v) pekar Vänsterpartiet på

Amnestys senaste årsrapport om Mexiko, enligt vilken

en rad kränkningar av mänskliga rättigheter

förekommer. Vidare finns inskränkningar av de

demokratiska fri- och rättigheterna. Amnesty

beskriver också två enskilda fall av godtyckliga

gripanden och tortyr. I yrkande 1 krävs att Sverige

agerar i internationella sammanhang för att

uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter i

Mexiko. Vänsterpartiet tar också upp situationen i

Chiapas, där fredsförhandlingarna mellan regeringen

och befrielserörelsen EZLN gått i stå. Motionärerna

anser i yrkande 2 att Sverige för den mexikanska

regeringen bör understryka vikten av att

förhandlingarna med EZLN återupptas.

Utskottets överväganden

Mexikos lagar ger ett gott skydd åt de mänskliga

fri- och rättigheterna, vilka också respekteras i

stort. Övergrepp rapporteras dock i många enskilda

fall, särskilt från delstaterna Guerrero, Oaxaca och

Chiapas där regeringen konfronteras med väpnade

gerillagrupper. Vidare förekommer att polis och

militär begår olaga frihetsberövanden, misshandel

och tortyr, vilket sällan bestraffas. Korruption

inom rättssystemet är ett annat problem.

I motion 1999/2000:U608 (v) yrkandena 1 och 2

framförs krav på att Sverige i internationella

sammanhang skall uppmärksamma MR-brott som begås i

Mexiko, och att regeringen skall betona för Mexikos

regering vikten av att fredsförhandlingarna med

EZLN-gerillan i Chiapas återupptas.

Under den resa till Nordamerika som utskottet

gjorde i september 1999 fick en del av utskottet

tillfälle att närmare studera situationen i Chiapas,

dels genom samtal i Mexiko City, dels genom ett

besök i delstaten. Även situationen generellt i

Mexiko diskuterades med representanter för Mexikos

regering och parlament, som visade öppenhet och en

tydlig vilja att föra ett samtal både om MR-

situationen och konflikten i Chiapas. Vid de samtal

som utskottet höll framkom tydligt vilken stor

betydelse Mexiko fäster vid relationen med EU, och

att man betraktar mänskliga rättigheter som en

viktig del i den fortgående dialogen.

Mexiko samarbetar med FN:s institutioner för

mänskliga rättigheter och ingick nyligen en

överenskommelse om tekniskt samarbete.

Utskottet instämmer i motionärens oro över de MR-

kränkningar som fortsätter att begås i Mexiko. Inte

minst under förra årets besök har utskottet kunnat

konstatera att Sverige av mexikanska företrädare

uppfattas som pådrivande i EU och FN när det gäller

mänskliga rättigheter. Utskottet hoppas genom sitt

besök och samtal i Mexiko ha bidragit till den

fortgående MR-dialogen med Mexiko. Det är av stor

vikt att Sverige fortsätter detta arbete i andra

sammanhang.

Utskottets besök i Chiapas gav den viktiga insikten

att Chiapaskonflikten har fler bottnar än vad som

vanligen framkommer i medierna. Konflikten är

begränsad till en del av delstaten, och gerillan

EZLN har inte stöd hos majoriteten av

ursprungsbefolkningen. Delstaten Chiapas har länge

varit eftersatt av den centrala makten, och

ursprungsbefolkningen har varit - och är fortfarande

- utsatt för diskriminering. Utbrottet av det

väpnade upproret 1994, och det genomslag det fick i

internationella medier, har dock föranlett den

mexikanska regeringen att satsa stora resurser på

att utveckla den potentiellt rika regionen. Efter de

inledande tio dagarnas militära strider har

regeringen i Mexiko City också gjort stora

ansträngningar för att nå en förhandlingslösning.

Genom det s.k. San Andrés-avtalet nåddes en

övergripande överenskommelse. Tvisten har gällt hur

avtalet skall omsättas i mexikansk lag. I dagsläget

är det gerillan EZLN som inte inställer sig vid

förhandlingsbordet. Utskottet tog vid sitt besök

tillfället i akt att framföra nödvändigheten av att

konflikter löses med fredliga medel. Utskottet

förutsätter att regeringen fortsätter att framföra

detta budskap, både i den bilaterala relationen och

i internationella sammanhang.

Med vad som ovan anförts anses motion 1999/2000:U608

(v) yrkandena 1 och 2 vara besvarad.

21. Kuba

Vänsterpartiet anser i motion 1999/2000:U611 (v)

yrkande 1 att den ekonomiska blockad som USA under

de senaste decennierna utsatt Kuba för har fått

svåra konsekvenser för landets befolkning. Blockaden

har också motverkat en demokratisk utveckling i

landet. Sverige bör därför agera för att USA

avbryter blockaden mot Kuba. Regeringen bör vidare

underlätta och stimulera utökade kontakter med olika

delar av det kubanska samhällslivet (yrkande 3).

Ökad kontakt med omvärlden kan bidra till att bryta

Kubas politiska och ekonomiska isolering, och

enskilda organisationer skulle kunna bidra till att

förbättra den sociala situationen i landet.

I motion 1999/2000:U618 (fp) menar Folkpartiet att

Kubas befolkning är utsatt för ett målmedvetet och

systematiskt förtryck av Castroregimen. Amnesty

uppskattar att det finns 350 politiska fångar i

landet. Motionärerna kräver i yrkande 1 att

regeringen i högre grad uppmärksammar den bristande

respekten för de mänskliga rättigheterna i Kuba. I

yrkande 2 fäster motionärerna uppmärksamhet på den

ökande användningen av dödsstraffet i Kuba.

Regeringen bör uttala sin oro över detta och vädja

till den kubanska regimen att omgående införa ett

moratorium på verkställandet av dödsstraffet.

Sedan 1990-talets början har det vuxit fram en

organiserad demokratirörelse i Kuba, vilken omfattar

flera politiska partier. Regimen har dock reagerat

med ökad förföljelse mot de demokratiska krafterna.

Motionärerna anser i yrkande 3 att regeringen bör

göra ansträngningar för att demokratirörelsen i Kuba

uppmärksammas, t.ex. genom att utrikesministern

besöker landet och öppet träffar dess företrädare.

Folkpartiet framhåller i yrkande 5 att EU i sin

relation med Kuba ställt hårda krav på förbättringar

av respekten för de mänskliga rättigheterna. Som

ordförande i EU bör Sverige fortsätta denna politik

och även verka för att unionen uttalar öppet stöd

till Kubas demokratirörelse.

Utskottets överväganden

Samstämmiga uppgifter från internationella MR-

organisationer, FN:s särskilde rapportör m.fl. ger

vid handen att situationen beträffande de mänskliga

rättigheterna i Kuba fortsätter att vara allvarlig.

Hundratals politiska fångar sitter fängslade, och

många andra oliktänkande förföljs på andra sätt. Den

politiska makten är koncentrerad till president

Fidel Castro, vars regim inte respekterar

grundläggande demokratiska fri- och rättigheter

såsom yttrande- och föreningsfrihet. De små

oberoende MR-grupper som finns i landet arbetar

illegalt och under kontroll av den kubanska

säkerhetstjänsten. Under det senaste året har

lagarna mot regimkritisk verksamhet skärpts och

användandet av dödsstraff har ökat.

Vänsterpartiet vänder sig i motion 1999/2000:U611

(v) yrkandena 1 och 3 mot det amerikanska embargot,

och förespråkar att Sverige skall bidra till att

Kuba får ökad kontakt med omvärlden. I motion

1999/2000:U618 (fp) yrkandena 1-3 och 5 menar

Folkpartiet att Sverige i högre grad borde

uppmärksamma de MR-övergrepp som begås i Kuba samt

dödsstraffets ökade användning. Motionärerna anser

att Sverige bör stödja de demokratiska krafterna i

Kuba och verka för att EU även fortsättningsvis

ställer hårda krav på förbättringar av de mänskliga

rättigheterna i Kuba.

Enligt utskottets uppfattning är det uppenbart att

det långvariga amerikanska embargot inte har

bidragit till demokratisering av Kuba. I stället för

att möjliggöra fredliga förändringar har

sanktionerna snarast befäst det rådande systemet och

motsättningarna mellan Kuba och USA. Förutom att

drabba det kubanska folket har sanktionerna gett

legitimitet till Castroregimen. Sverige, och numera

hela EU, har röstat för den årliga resolutionen i

FN:s generalförsamling som uppmanar USA att avbryta

blockaden mot Kuba.

Sverige för bilateralt och genom EU en fortgående

dialog med Kubas regering, i vilken demokrati och

mänskliga rättigheter står högst på dagordningen. EU

antog 1996 en gemensam ståndpunkt, som ställde

förhandlingar om ett samarbetsavtal med Kuba i

utsikt om förbättringar vad gäller demokrati och

mänskliga rättigheter kom till stånd. Tyvärr har den

kubanska regeringen hittills inte påverkats i någon

nämnvärd grad, varför förhandlingar om ett sådant

avtal inte har kunnat inledas. Sverige har aktivt

stött beslutet om den gemensamma ståndpunkten och

verkat för att den skall genomföras konse-kvent.

Utifrån sin gemensamma position har EU genom

förklaringar, demarcher och andra kontakter till

Kubas regering vid upprepade tillfällen framhållit

vikten av att Kuba respekterar de mänskliga

rättigheterna. Utskottet instämmer i att Sverige

under det kommande ordförandeskapet bör fortsätta

att aktivt arbeta i linje med EU:s gemensamma

ståndpunkt. Utskottet utgår från att Sverige

fortsätter att betona de mänskliga rättigheterna i

de bilaterala kontakterna med Kuba. Huruvida

utrikesministern bör besöka Kuba är dock regeringens

angelägenhet.

Antalet politiska fångar i Kuba har inte minskat

under det senaste året. Domen i mars 1999 mot fyra

fredliga oppositionella föranledde EU och Sverige

att begära att de dömda skulle friges. Sverige

stödde också aktivt den resolution i FN:s kommission

för mänskliga rättigheter som behandlat situationen

i Kuba. EU har också uttalat sin oro över den ökande

användningen av dödsstraffet i Kuba.

Sverige bedriver ett begränsat bilateralt samarbete

med Kuba som syftar till att stimulera kubanska

kontakter med omvärlden på områden av betydelse för

övergång till demokrati och marknadsekonomi. Svenska

enskilda organisationer är engagerade i samarbetet,

men eftersom den kubanska regimen inte tillåter

fristående enskilda organisationer är det svårt att

stödja fria demokratiska krafter i landet.

Utskottet stöder de initiativ som regeringen tagit

bilateralt, i EU och via enskilda organisationer för

att öka utbytet med Kuba. Utskottet lägger samtidigt

vikt vid att Sverige i olika sammanhang har påtalat

den kubanska regimens kränkningar av de mänskliga

rättigheterna.

Motionerna 1999/2000:U611 (v) yrkandena 1 och 3 samt

1999/2000:U618 (fp) yrkandena 1-3 och 5 anses därmed

vara besvarade.

22. Colombia

I flerpartimotion 1999/2000:U621 (v, kd, c, fp, mp)

framhålls den fortsatt svåra MR-situationen i

Colombia. Öppet krig råder mellan regeringen och

gerillan, och paramilitära grupper har mördat många

fackliga ledare och politiskt aktiva. Motionärerna

menar i yrkande 5 att Sverige i FN, EU och andra

internationella forum bör arbeta för att de

paramilitära grupperna i Colombia upplöses. I

yrkande 6 framförs krav på att regeringen verkar för

att bekämpa den i Colombia rådande straffriheten för

brott mot de mänskliga rättigheterna.

Även flerpartimotion 1999/2000:U625 (v, s, m, kd, c,

fp, mp) ägnas åt Colombia. I yrkande 1 menar

motionärerna att Sverige även i fortsättningen bör

engagera sig för de mänskliga rättigheterna i

Colombia och för att en fredsprocess skall komma

till stånd. Sverige bör t.ex. erbjuda sig att vara

värdland för samtal mellan parterna i konflikten. I

yrkande 2 framhålls att regeringen bör ta initiativ

till att en handlingsplan för stöd till

fredsprocessen utarbetas inom EU. Regeringen bör

även ta initiativ till att frågan om en fredsplan

för Colombia förs upp på dagordningen i FN:s

säkerhetsråd (yrkande 4).

Internationellt kulturutbyte framhålls som ett sätt

att motverka den våldskultur som finns i Colombia. I

yrkande 3 begärs att regeringen uppmuntrar det

kulturarbete som bedrivs mellan Sverige och

Colombia. I yrkande 5 betonas vikten av att

fortsätta att ge stöd till det stora antal enskilda

organisationer, fackföreningar och kyrkor som

arbetar för att stävja våldet, återupprätta

respekten för de mänskliga rättigheterna samt stödja

våldets offer i Colombia.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar med djup oro att situationen

beträffande de mänskliga rättigheterna i Colombia

fortsätter att vara mycket allvarlig. Under det

senaste året har den väpnade konflikten fortsatt i

oförminskad skala. Mord, tortyr, kidnappningar och

intern landsflykt tillhör vardagen. Antalet

politiskt motiverade mord uppskattas till 2 000-3

000 årligen, och straffriheten är utbredd.

President Andrés Pastranas regering och den största

gerillagruppen FARC inledde fredssamtal i januari

1999. Förhandlingarna sker i ett demilitariserat

område som FARC-gerillan kontrollerar. Samtalen har

dock hitintills inte inneburit något genombrott i

fredsprocessen.

Av allt att döma samarbetar vissa paramilitära

grupper med militären eller agerar med dennas goda

minne. Paramilitärer har länge gjort sig skyldiga

till osedvanliga grymheter mot civila, och under det

senaste året uppenbarligen i syfte att sabotera

fredsprocessen. Även de bägge gerillarörelserna FARC

och ELN fortsätter att begå svåra övergrepp mot

civilbefolkningen. Kidnappningar används som ett

sätt att finansiera det väpnade upproret. Såväl

paramilitär som gerilla är inblandade i

narkotikahanteringen. Ett stort problem i

sammanhanget är den rådande straffriheten för brott

mot de mänskliga rättigheterna. Mycket få av dem som

begår MR-kränkningar lagförs och döms för sina

brott.

Sverige har under flera år varit pådrivande inom EU

och FN för ett ökat internationellt engagemang för

situationen i Colombia. Ett FN-kontor för mänskliga

rättigheter i Colombia upprättades 1996, och nyligen

inrättade också UNHCR ett kontor i landet.

I motion 1999/2000:U621 (v, kd, c, fp, mp) yrkandena

5 och 6 begärs att Sverige noga skall följa

utvecklingen på MR-området i Colombia och bl.a.

agera i internationella sammanhang för att den

colombianska regeringen skall vidta kraftfulla

åtgärder mot straffriheten och för att upplösa de

paramilitära grupperna. Motionärerna bakom motion

1999/2000:U625 (v, s, m, kd, c, fp, mp) yrkandena

1-5 anser att Sverige bör ställa sig till förfogande

som medlare mellan parterna i den interna konflikten

och även erbjuda sig att ingå i en internationell

vängrupp om en sådan skulle inrättas. Stödet till de

frivilliga organisationerna som arbetar i Colombia

bör ökas, och den svenska ambassaden i Santafé de

Bogotá bör ges förstärkta personella resurser på MR-

området. Regeringen bör även agera för att FN:s

säkerhetsråd skall verka för att en handlingsplan

för fredsförhandlingar i Colombia utarbetas av det

internationella samfundet. Vidare yrkas att

riksdagen skall besluta att sända en särskild

parlamentarisk delegation till Colombia.

Sveriges engagemang för fred och mänskliga

rättigheter i Colombia är välkänt och manifesteras

på en rad olika sätt. Under det gångna året har

Sveriges utrikesminister besökt Colombia, och när

Colombias utrikesminister senare under året besökte

Sverige fick utrikesutskottet tillfälle att

diskutera fredsprocessen och situationen beträffande

de mänskliga rättigheterna med denne. Två

riksdagsledamöter ingick i en europeisk

parlamentarikerdelegation som besökte landet under

1999. Den svenska regeringen har vid flera

tillfällen förklarat sig villig att stå till tjänst

för att främja fredsprocessen. Det har från

colombianskt håll uttryckts uppskattning och

intresse för Sveriges erbjudande, vilket bl.a.

resulterat i det seminarium som FARC, den

colombianska regeringens förhandlare samt

representanter för Colombias parlament och

näringsliv genomförde i Sverige under februari 2000.

Utskottet har tidigare förespråkat insatser som

syftar till att främja dialog och kontakt mellan de

stridande parterna och välkomnar därför insatser av

detta slag.

Sverige har gett ett särskilt stöd till FN:s

särskilda MR-kontor i Colombia sedan dess inrättande

1996 och ger även bidrag till UNHCR:s kontor. MR-

kontoret, som leds av en svensk, har under det

senaste året fördubblat sin personalstyrka. FN har

därmed en stark närvaro i Colombia. MR-situationen i

landet behandlas årligen i FN:s kommission för de

mänskliga rättigheterna. Framför allt den utbredda

straffriheten och bristen på kraftfulla åtgärder mot

de paramilitära grupperna har kritiserats i MR-

kommissionen. Enskilda organisationer har under en

rad år drivit kravet att en särskild MR-rapportör

skall utses för Colombia. I och med inrättandet av

FN:s MR-kontor har dock frågan om en särskild

rapportör blivit mindre aktuell.

Sverige har även på andra sätt visat engagemang för

situationen i Colombia. Inom EU är Sverige ett av de

länder som starkast engagerat sig för situationen i

Colombia. Flera svenska enskilda organisationer

verkar sedan länge på MR-området med stöd från Sida,

och det svenska biståndet har ökat i volym. Inom de

enskilda organisationernas verksamhet ryms visst

kulturutbyte. Mot bakgrund av den allvarliga MR-

situationen och även Colombias relativt höga

nationalinkomst kommer dock det svenska samarbetet

även fortsättningsvis att vara koncentrerat till

området mänskliga rättigheter. Genom det svenska

biståndet ges vidare stöd till reformer inom det

juridiska systemet syftande till att bekämpa

straffriheten. För att närmare kunna följa MR-

situationen i Colombia och det svenska samarbete som

bedrivs har ambassaden i Santafé de Bogotá nyligen

förstärkts med en tjänsteman.

Vissa förhoppningar kan knytas till de fredssamtal

som nu pågår mellan den colombianska regeringen och

FARC-gerillan. Frågan om fredssamtal med den andra

gerillarörelsen, ELN, är också aktuell. I nuvarande

skede ses dessa samtal i första hand som en

colombiansk angelägenhet, men skulle de utfalla

positivt kommer det internationella stödet sannolikt

att konkretiseras ytterligare, t.ex. genom bildande

av en s.k. vängrupp. De berörda parternas uttalade

viljor måste vara utgångspunkten för det svenska

engagemanget och ett eventuellt deltagande i en

fredsprocess. Ingendera parten har på detta stadium

efterfrågat internationell medling. Ej heller har de

stridande parterna ansett att konflikten är en fråga

för säkerhetsrådet.

Riksdagen har under ett flertal år tagit upp och

debatterat situationen i Colombia och vid upprepade

tillfällen fördömt de fortsatta MR-kränkningarna.

Vid flera tillfällen har utskottet fått tillfälle

att framföra sin oro direkt till representanter för

Colombias regering. Utskottet ser positivt på

regeringens engagemang för fred och mänskliga

rättigheter i Colombia och det stöd som Sverige ger

till FN:s verksamhet i landet. För dagen kan tyvärr

ingen ljusning skönjas vad gäller respekten för de

mänskliga rättigheterna i Colombia. Om inte

situationen förbättras, anser utskottet att

regeringen bör överväga att ta upp frågan om att

FN:s MR-kommission skall utse en särskild

landrapportör för Colombia.

Motionerna 1999/2000:U621 (v, kd, c, fp, mp)

yrkandena 5 och 6 och 1999/2000:U625 (v, s, m, kd,

c, fp, mp) yrkandena 1-5 anses därmed besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Ryssland och fallet

Nikitin

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U605 besvarad med

vad utskottet anfört,

2. beträffande Ryssland och asylsökande

judar

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U639 yrkande 5

besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande Sveriges samarbete med

Vitryssland

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U626 yrkandena 1

och 2 besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande besöksutbyte med och

demokratistöd till Vitryssland

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U626 yrkandena

3-5 och 1999/2000:U803 yrkande 1 besvarade med

vad utskottet anfört,

5. beträffande unionen mellan Ryssland och

Vitryssland

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U626 yrkande 6

besvarad med vad utskottet anfört,

6. beträffande situationen på västra

Balkan

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U636 yrkandena

1 och 3-5, 1999/2000:U641 samt 1999/2000:U646

yrkandena 5-7 och 9-11 besvarade med vad

utskottet anfört,

7. beträffande Turkiet och kurderna

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U613 yrkandena

1-6

besvarad med vad utskottet anfört,

8. beträffande Ilisu-projektet i Turkiet

att riksdagen förklarar motion

1999/2000:U609 yrkandena 1-3 besvarad med vad

utskottet anfört,

9. beträffande Turkiet och armenierna

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U651 besvarad med

vad utskottet anfört,

10. beträffande assyriernas/syrianernas

situation

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:U633 yrkande 2

förklarar motionerna 1999/2000:U633 yrkandena 1

och 3 samt 1999/2000:U648 besvarade med vad

utskottet anfört,

11. beträffande den humanitära situationen

i Irak

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U610 yrkande 1

och 1998/1999:U625 besvarade med vad utskottet

anfört,

12. beträffande flygförbudszoner och

vapeninspektion i Irak

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U610 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

13. beträffande FN:s vapeninspektion i

Irak

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U610 yrkande 3

besvarad med vad utskottet anfört,

14. beträffande förhållandena i Iran

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U602 samt

1999/2000:U620 yrkandena 1 och 2 besvarade med

vad utskottet anfört,

15. beträffande politiska fångar i Iran

och FN:s roll

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U616 och

1999/2000:U620 yrkandena 3-7, 1999/2000:U639

yrkande 4 och 1999/2000:U640 besvarade med vad

utskottet anfört,

16. beträffande förhållandena i

Afghanistan

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U612 och

1999/2000:U649 yrkande 3 besvarade med vad

utskottet anfört,

17. beträffande förhållandena i Palestina

och Israel

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U622 yrkandena 1

och 2 besvarad med vad utskottet anfört,

18. beträffande den israeliske

kärnteknikern Mordechai Vanunu

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U617 yrkandena 1

och 2 besvarad med vad utskottet anfört,

19. beträffande förhållandena i Algeriet

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U621 yrkande 4

besvarad med vad utskottet anfört,

20. beträffande förhållandena i

Västsahara

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U624 yrkandena

1-3

besvarad med vad utskottet anfört,

21. beträffande förhållandena i Etiopien

och Eritrea

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U623 yrkandena 1

och 2 besvarad med vad utskottet anfört,

22. beträffande förhållandena i Republiken

Kongo (Kongo-Brazzaville)

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U628 yrkandena 1

och 2 besvarad med vad utskottet anfört,

23. beträffande förhållandena i Burma

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U647 yrkandena

1-4

besvarad med vad utskottet anfört,

24. beträffande förhållandena i

Indonesien

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U644 yrkandena 1

och 2 besvarad med vad utskottet anfört,

25. beträffande återuppbyggnaden av

Östtimor

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U632 yrkandena

1-5 och 1999/2000:U644 yrkandena 3 och 4

besvarade med vad utskottet anfört,

26. beträffande Östtimor och vapenembargot

mot Indonesien

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U632 yrkande 7

besvarad med vad utskottet anfört,

27. beträffande en utredning om

övergreppen mot Östtimors befolkning

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U644 yrkande 6

besvarad med vad utskottet anfört,

28. beträffande förhållandena i

Filippinerna

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U652 yrkande 1

besvarad med vad utskottet anfört,

29. beträffande kvinnohandel i

Filippinerna

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U652 yrkande 3

besvarad med vad utskottet anfört,

30. beträffande förhållandena i

Folkrepubliken Kina

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U639 yrkandena

1-3 och 1999/2000:U643 yrkande 13 besvarade med

vad utskottet anfört,

31. beträffande utvecklingen i Tibet

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U614,

1999/2000:U621 yrkande 7, 1999/2000:U631 och

1999/2000:U643 yrkande 3 besvarade med vad

utskottet anfört,

32. beträffande utvecklingen i Hongkong

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U643 yrkande 4

besvarad med vad utskottet anfört,

33. beträffande utvecklingen i Taiwan

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U643 yrkande 5

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 1 (fp)

34. beträffande Taiwans medlemskap i FN

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:U643 yrkande 6

förklarar motionerna 1999/2000:U301 yrkande 1

och 1999/2000:U643 yrkande 7 besvarade med vad

utskottet anfört,

res. 2 (kd, c, fp)

35. beträffande skattebefrielse för

Taiwans representationskontor m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:U643 yrkande 8

förklarar motionerna 1999/2000:U301 yrkande 2,

1999/2000:U601,

1999/2000:U619 yrkande 2 och 1999/2000:U645

yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 3 (m, kd, c, fp)

36. beträffande dubbelbeskattningsavtal

med Taiwan

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U301 yrkande 3,

1999/2000:U619 yrkande 1 och 1999/2000:U645

yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 4 (fp)

37. beträffande stöd till Taiwans

medlemskapsansökan i WTO och vissa

mellanstatliga förbindelser

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:U643 yrkandena

9-11, förklarar motion 1999/2000:U301 yrkande 4

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 5 (kd, c, fp)

38. beträffande samarbetet mellan svenska

och taiwanesiska högskolor

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U619 yrkande 3

och 1999/2000:U645 yrkande 3 besvarade med vad

utskottet anfört,

39. beträffande mänskliga rättigheter i

Mexiko

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U608 yrkandena 1

och 2 besvarad med vad utskottet anfört,

40. beträffande mänskliga rättigheter i

Kuba

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U611 yrkandena

1 och 3 samt 1999/2000:U618 yrkandena 1-3 och 5

besvarade med vad utskottet anfört,

41. beträffande mänskliga rättigheter i

Colombia

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U621 yrkandena

5 och 6 samt 1999/2000:U625 yrkandena 1-5 besvarade

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 mars 2000

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Berndt Ekholm (s),

Lars Ohly (v), Bertil Persson (m),

Liselotte Wågö (m), Carina Hägg

(s), Agneta Brendt (s), Murad Artin

(v), Jan Erik Ågren (kd), Sten

Tolgfors (m), Marianne Samuelsson

(mp), Marianne Andersson (c), Karl-

Göran Biörsmark (fp), Marianne

Jönsson (s), Karin Enström (m),

Birgitta Ahlqvist (s) och Fanny

Rizell (kd).

Reservationer

1. Utvecklingen i Taiwan (mom. 33)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61

börjar med "Taiwans framtida status" och slutar med

"och demokratisk väg." bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar att demokratin i Taiwan har

stärkts. Inom kort kommer landet att hålla

presidentval, vilka av allt att döma kommer att bli

fria och öppna. Det demokratiska Taiwan visar att

det inte finns någon motsättning mellan människors

krav på demokrati och den kulturella omgivning i

vilken de lever på olika håll i världen. När det

gäller en eventuell återförening med det kinesiska

fastlandet, är det medborgarna i Taiwan som själva

måste få avgöra om de vill bli en del av

Folkrepubliken eller om de föredrar fortsatt

självständighet. Under de senaste årtiondena har

demokratin i Taiwan befästs, och de fria val som

hållits sedan 1996 utgör ett föredöme för Asiens

många diktaturer. Taiwan hör nu hemma i den

internationella folkgemenskapen.

Därmed tillstyrker utskottet motion U643 (fp)

yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha

följande lydelse:

33. beträffande utvecklingen i Taiwan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U643 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Taiwans medlemskap i FN (mom. 34)

Jan Erik Ågren och Fanny Rizell (båda kd), Marianne

Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62

börjar med "Utskottet anser att" och slutar med

"medlemskap i FN." bort ha följande lydelse:

När Folkrepubliken Kina 1971 ersatte Taiwan som

ständig medlem av FN:s säkerhetsråd var det ett

naturligt uttryck för vilka världens stormakter,

tillika kärnvapenmakter, faktiskt är. Att Taiwan

ställdes utanför FN:s medlemsskara berodde däremot

på att varken Beijing eller Taipei kunde acceptera

mer än en företrädare för Kina i FN:s medlemskrets.

Vid den tidpunkten saknade båda regimerna

demokratisk legitimitet, vilket i dag bara gäller

den i Beijing. Historien visar med såväl Tyskland

som Korea att någon entydig enstatsdoktrin inte

heller finns internationellt etablerad.

Även om principen om ett Kina lever vidare, kan det

aldrig med någon automatik ge regimen i Peking något

slags ensamrätt. Det saknar den demokratisk

legitimitet för. Frågan om människor av kinesiskt

ursprung önskar leva i en eller flera

statsbildningar kan bara avgöras genom att de båda

folken i fria och demokratiska former tar ställning

för detta.

Försök att föra upp frågan om att utreda Taiwans

ställning i FN på generalförsamlingens dagordning

har flera gånger misslyckats. Det demokratiska

Taiwan har dock en självklar plats i

folkgemenskapen, och det hör hemma också i FN:s

gemenskap. Utskottet finner det därför angeläget att

Sverige inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitik arbetar för att Taiwan skall kunna

beredas möjlighet att inträda i FN. Tills vidare bör

Sverige verka för att Taiwan ges möjlighet att

medverka i FN:s olika underorgan som observatör,

t.ex. i Ecosoc och WHO. Här finns en omfattande

praxis som givit också organisationer som PLO och

ANC observatörsstatus i FN.

Därmed tillstyrker utskottet motionerna U301 (m)

yrkande 1 samt U643 (fp) yrkande 6 och 7.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha

följande lydelse:

34. beträffande Taiwans medlemskap i FN

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:U301 yrkande 1 samt

1999/2000:U643 yrkandena 6 och 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Skattebefrielse för Taiwans

representationskontor m.m. (mom. 35)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors, Karin

Enström (alla m), Jan Erik Ågren, Fanny Rizell (båda

kd), Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark

(fp), anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62

börjar med "I enlighet med" och slutar med "bevilja

Taiwankontoret skattebefrielse." bort ha följande

lydelse:

För att bredda och utveckla förbindelserna med det

demokratiska Taiwan anser utskottet att Sverige bör

ge Taiwans representationskontor i Stockholm

skattebefrielse och diplomatisk status. Detta skulle

vara reciprokt till den status som Exportrådets

kontor i Taipei åtnjuter.

Därmed tillstyrker utskottet motionerna U301 (m)

yrkande 2, U601 (m), U619 (fp) yrkande 2, U643 (fp)

yrkande 8 samt U645 (fp) yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha

följande lydelse:

35. beträffande skattebefrielse för Taiwans

representationskontor m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:U301 yrkande 2, 1999/2000:U601,

1999/2000:U619 yrkande 2, 1999/2000:U643

yrkande 8 samt 1999/2000:U645 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Dubbelbeskattningsavtal med Taiwan

(mom. 36)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62

börjar med "Utskottet konstaterar att" och slutar

med "eller ´tullområdet´ Taiwan" bort ha följande

lydelse:

Det demokratiska Taiwan har en blomstrande

marknadsekonomi, vilken skänker medborgarna en av

Asiens högsta levnadsstandarder. Taiwan har det

högsta antalet företag per invånare i världen, och

utrikeshandeln står för en hög andel av landets

bruttonationalprodukt. Sverige och Taiwan har sedan

länge en betydande handel. Taiwan är vidare särskilt

starkt när det gäller högteknologi, och taiwanesiska

företag gör stora investeringar utomlands. Sverige

har av taiwanesiska investerare setts som en

naturlig ingång till den nordiska marknaden. Svenska

företag har på liknande sätt gjort betydande

investeringar i Taiwan, som kan utgöra en bas för

den stora kinesiska marknaden.

Mot bakgrund av den betydande handeln och

investeringarna i bägge riktningar, anser utskottet

att det vore värdefullt att upprätta ett

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan.

Flera stater, bl.a. Australien och Nya Zeeland, har

uppnått arrangemang för att undvika

dubbelbeskattning, utan att dessa har status som

folkrättsligt bindande avtal.

Med detta tillstyrker utskottet motionerna U619

(fp) yrkande 1 och U645 (fp) yrkande 1 samt anser

motion U301 (m) yrkande 3 besvarad.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha

följande lydelse:

36. beträffande dubbelbeskattningsavtal med

Taiwan

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:U619 yrkande 1 och 1999/2000:U645

yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört samt

förklarar motion 1999/2000:U301 yrkande 3

besvarad med vad utskottet anfört,

5. Stöd till Taiwans medlemskapsansökan i

WTO och vissa mellanstatliga förbindelser

(mom. 37)

Jan Erik Ågren, Fanny Rizell (båda kd), Marianne

Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63

börjar med "Utskottet har inhämtat" och slutar med

"för andra viseringspliktiga." bort ha följande

lydelse:

Sverige bör på olika sätt utveckla sina

förbindelser med Taiwan och bl.a. bör den svenska

representationen i Taiwan förstärkas. Sverige bör

också medverka till att EU upprättar ett

informationskontor i Taipei.

Sverige bör vidare behandla besökande medborgare

från Taiwan på samma sätt som besökare från andra

viseringspliktiga länder. Att som nu skett vägra

visering för taiwanesiska medborgare i ledande

ställning är oacceptabelt och någon hänvisning till

EU-regler kan inte accepteras. Invånare från

demokratiska stater får aldrig vägras inresa i

Sverige av politiska etikettsskäl.

Därmed tillstyrker utskottet motion U643 (fp)

yrkandena 9-11. samt anser motion U301 (m) yrkande 4

besvarad.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha

följande lydelse:

37. beträffande stöd till Taiwans

medlemskapsansökan i WTO och vissa

mellanstatliga förbindelser

att riksdagen med bifall till motion

1999/2000:U643 yrkandena 9-11 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt

förklarar motion 1999/2000:U301

yrkande 4 besvarad med vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Sveriges samarbete med Vitryssland (mom.

3)

Marianne Andersson (c) anför:

Vitrysslands president Lukasjenko är en

maktpolitiker av den gamla sovjetiska typen.

Erfarenheten visar att maktspråk är det enda han

förstår. Omvärlden bör ta fasta på detta, och sluta

upp bakom den demokratiska oppositionen i

Vitryssland.

Sanktioner kan vara ett trubbigt instrument, då de

ofta slår mot dem man avser hjälpa med sanktionerna.

Rätt använda kan dock riktade sanktioner vara

verkningsfulla. Tidigare har EU haft restriktioner

vad gäller reseverksamhet för toppskiktet i

Vitryssland. Sådana restriktioner borde kunna

utsträckas till ytterligare sanktioner riktade

direkt mot regimens företrädare. Man bör i

sammanhanget kunna överväga att låta internationella

sanktioner omfatta också idrottsutbyte och handel

med sådana lyxartiklar som kommer den regimtrogna

eliten till del. Även ekonomiska sanktioner bör

kunna övervägas, dock med beaktande av att man skall

undvika att drabba vanliga människor.

Regeringen bör därför i EU och FN verka för att de

internationella sanktionerna mot Vitryssland vidgas

med den ovan angivna inriktningen mot landets

ledarskap.

2. Sveriges samarbete med Vitryssland (mom.

3)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors och

Karin Enström (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har sedan lång tid tillbaka

krävt att en ambassad etableras i Kiev. Vi kan

konstatera att utskottets majoritet inte heller

denna gången är beredd att helhjärtat stödja detta

vårt yrkande. Vi beklagar detta djupt, inte minst i

det perspektivet att en svensk ambassad skulle vara

ett stöd för en demokratisk process i landet och

också på sikt kunna medverka till ett fritt,

självständigt och autonomt Vitryssland.

3. Flygförbudszoner och vapeninspektioner i Irak

(mom. 12)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors och

Karin Enström (alla m) anför:

Flygförbudszonerna i Irak kom till efter Gulfkriget

för att skydda civilpersoner från kränkningar av de

mänskliga rättigheterna från den irakiska

regeringens sida, samt hindra militär aktivitet i

norra respektive södra Irak. Den norra zonen är ett

skydd och en förutsättning för den kurdiska

befolkningens säkerhet.

USA:s och Storbritanniens militära flyginsatser är

nödvändiga för att upprätthålla zonerna och hindra

irakisk militär närvaro. Moderata samlingspartiet

anser att även om flygförbudszonerna i Irak saknar

ett entydigt folkrättsligt stöd i form av

säkerhetsrådsresolutioner, kan det konstateras att

världssamfundet accepterat zonerna och att det

därmed kan anses föreligga folkrättsligt stöd et

contrario.

4. Förhållandena i Etiopien och Eritrea

(mom. 21)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors, Karin

Enström (alla m), Jan Erik Ågren, Fanny Rizell (båda

kd), Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark

(fp) anför:

Det pågående kriget mellan Eritrea och Etiopien har

kostat hundratusentals liv. Det kan aldrig vara

acceptabelt att stödja en regim som för anfallskrig

med bistånd till dess statsapparat.

Vi föreslår att det svenska biståndet till bägge

ländernas statsmakter suspenderas tills en varaktig

fred uppnåtts. Under denna tid skall i stället

insatserna för att motverka fattigdomen kanaliseras

via enskilda organisationer.

5. Utvecklingen i Taiwan (mom. 33)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors och

Karin Enström (alla m) anför:

Utskottets formulering "Utskottet tar generellt

avstånd från militära hot som påtryckningsmedel" är

inte korrekt. FN-stadgan (art. 51) ger uttryckligen

rätt till individuellt eller kollektivt

självförsvar, vilket kan innebära vålds-användning.

Sveriges regering (utrikesdeklarationen den 10

februari 1999) formulerar saken så här: "Det är

säkerhetsrådet som har till uppgift att besluta om

militär våldsanvändning, förutom i fall av

självförsvar eller i extrema nödsituationer".

6. Mänskliga rättigheter i Mexiko (mom. 39)

Murad Artin och Lars Ohly (båda v) och Marianne

Samuelsson (mp) anför:

I utskottets överväganden om situationen i Mexiko

framhålls att konflikten i Chiapas har fler bottnar

än vad som vanligen framkommer i medierna. Utskottet

påstår också att gerillan EZLN inte har stöd hos en

majoritet av ursprungsbefolkningen. Detta är

förhållandevis långtgående slutsatser av en

utskottsresa under vilken inga kontakter togs med

företrädare för gerillan EZLN eller EPR. Motionens

beskrivning av systematiska brott mot de mänskliga

rättigheterna, tortyr och övergrepp mot

ursprungsbefolkningen kommenteras knapphändigt av

utskottet. Den påstådda bristande förhandlingsviljan

hos gerillan sätts inte i relation till de

paramilitära gruppernas aktiviteter eller de

upprepade fallen av övergrepp från myndigheternas

sida, belagda bland annat av Human Rights Watch och

Amnesty International. Vänsterpartiet och

Miljöpartiet anser att Sverige i ökad utsträckning

bör uppmärksamma och protestera mot dessa brott mot

de mänskliga rättigheterna.

7. Mänskliga rättigheter i Kuba (mom. 40)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har länge krävt en ny och

mera aktiv kurs i försvaret av de mänskliga

rättigheterna på Kuba. Den demokratiska oppositionen

i Kuba är helt beroende av omvärldens stöd. Dess

företrädare söker genom kontakter med utlandet

legitimitet och därmed skydd gentemot sin egen

regim. Regeringen bör därför verka för att stärka de

demokratiska krafterna när tillfälle ges.

Utrikesministern bör i detta syfte snarast besöka

Kuba för att öppet träffa företrädare för såväl

regimen som för demokratirörelsen.

8. Mänskliga rättigheter i Kuba (mom. 40)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors, Karin

Enström (alla m), Marianne Andersson (c) och Karl-

Göran Biörsmark (fp) anför:

Människorättsförsvarare och politiska aktivister

utsätts för frihetsberövanden och trakasserier i

dagens Kuba. Även om små steg kan skönjas vad gäller

vissa mycket begränsade ekonomiska reformer i landet

finns inga motsvarande tecken på framsteg på det

politiska planet eller inom mänskliga

rättighetsområdet.

Den utfasning av det statliga biståndet till Kuba

som den borgerliga regeringen påbörjade under åren

1991-1994 borde ha fullföljts av den tillträdande

socialdemokratiska regeringen. Det ger fel signaler

när regeringen ger bilateralt bistånd till Kuba,

dvs. bistånd som har kubanska myndigheter som

motpart och därmed bistånd till en regim som

kraftigt kränker mänskliga rättigheter. Det strider

mot intentionen med biståndet att förmedla stöd

direkt till den kubanska regimen.

En förutsättning för att bistånd till Kuba över

huvud taget skall komma i fråga är att sådant

bistånd förmedlas via enskilda organisationer och då

till krafter som arbetar för ett demokratiskt Kuba

samt för mänskliga rättigheter i landet.

Internationella MR-

instrument

Förteckning över länder som

ratificerat FN:s konventioner

på MR-området.

Listan bygger på FN:s "Chart of

Ratifications", uppdaterad per den

25 februari 2000.

-----------------------------------------------------------------------

| |

|International|International|Optional|Second||

International |International|International

|

Convention|

Convention

|Convention|

Convention

|

Convention

|

|

| |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention |Convention|on|on|on|on|

on

|

| | |on |on |to

|Protocol||on|on|against|the|the|the|the

|

the

|

| |

|Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|

Prevention

|Non-|Rights|

Elimination |

Political

|

| |

|Social|and|International|the||Elimination|

Suppression

|in |and|Applicability|

of

|of |

Rights

|

|

|States|and|Political|Convenant|International||of|and|

Sports |Punishment|of|the|

All

|of

|

| |

|Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory |Child|Forms

|

Women

|

| |

|Rights||Civil|on| |Forms|of| |the|Limitations||of

|

|

| | | | |and|Civil| |of |the| |Crime|to| |

Discrimination

| |

| | | |

|Political|and||Racial|Crime||of|War||

against

| |

|

| | | |Rights|Political||Discrimination|of||

Genocide |Crimes||Women||

| | | | | |rights|| |Apartheid|||and|

| | |

| | | | | |aiming|| | |

| |Crimes|| | |

| | | | | |at |

| | | | |against|| | |

| | |

| | |the| | | | | |Humanity|| | |

|

| | | | |abolition||| | | | | | | |

| | | | | |of | | | | | | | | |

|

| | | | | |the| | | | | |

| | | |

| | | | | |death| |

| | | | | | | |

| | | | |

|penalty|| | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Convention |Convention||1|2|3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10

|11 |12

|

|on the |on | | |

| | | | | | | | | | |

|Nationality

|Consent|| | | | | | | | | | | | |

|of Married |to | | | | | | | | | | | | | |

|Women |Marriage,||| | | | | | | | |

| | |

| |Minimum|| | | | | | |

| | | | | |

| |Age| | | | |

| | | | | | | | |

| |for|

| | | | | | | | | | | | |

|

|Marriage|| | | | | | | | | | | | |

| |and| | | | | | | | | | | | |

|

| |Registration|||| | | | | | |

| | | |

| |of | | | | | |

| | | | | | | |

| |Marriages|||

| | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |Afghanistan|X|X|| |X |X | |X |X |X

|S |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Albania|X|X| | |X | | |X |X |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Algeria|X|Xa|X | |Xb |X |X |X | |X

|Xa | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Andorra|| | | | | | | | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Angola|X|X |X | | | |X | | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Antigua|| | | |X |X |X |X | |X

|X |X|

| | |and| | | | | | |

| | | | | |

| | |Barbuda|| | |

| | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Argentina|X|Xa|X| |X |X | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Armenia|X|X|X | |X |X | |X |X |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Australia|X|Xa|X|X |Xb | | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Austria|X|Xa|X |X |X | | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Azerbaijan|X|X||X |Xa |X | |X |X |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | | | |

| | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bahamas|| | | |X |X |X |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Bahrain|| | | |X |X | |X | |X

| | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bangladesh|X|| | |X |X | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Barbados|X|X|X | |X |X |X |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Belarus|X|Xa|X |X |X |X |X |X |X |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Belgium|X|Xa|X |S |X | | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| S | |Belize||Xa | | | | | |X | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Benin|X|X |X | |S |X |S | | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X |Bhutan|| | | |S | | | | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bolivia|X|X|X | |X |X |X |S |X |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bosnia|X|Xa|X | |X |X |X |X |X |X

|X |X|

| | |and| | | | | | |

| | | | | |

| | |Herzegovina||| |

| | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Botswana|| | | |X | | | | |X

|Xa | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Brazil|X|X | | |X | | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Brunei|| | | | | | | | |X

| | |

| | |Darussalam||| | | | |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bulgaria|X|Xa|X| |Xa,b|X |X |X |X |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Burkina|X|X|X | |X |X |X |X | |X

|X | |

| | |Faso| | | | | | |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X |Burma,|| | | | | | | | |

| | |

| | |see| | | | | | |

| | | | | |

| | |Myanmar|| | |

| | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Burundi|X|X| | |X |X |S |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

| | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Cambodia|X|X| | |X |X | |X | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Cameroon|X|X|X | |X |X |S | |X |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Canada|X|Xa|X | |Xa | | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Cape|X |X | | |X |X |S | | |X

|X | |

| | |Verde| | | | | | |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Central|X|X|X | |X |X |S | | |X

|X |X|

| | |African|| | | | | |

| | | | | |

| | |Republic|| | |

| | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Chad|X |X |X | |X |X | | | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Chile|X|Xa |X | |X | | |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| S |S |China|S|S | | |X |X |S |X | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Colombia|X|X|X |X |X |X |S |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| S | |Comoros|| | | | | | | | |X

|X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Congo|X|Xa |X | |X |X | | | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Cook| | | | | | | | | |X

| | |

| | |Island|| | | | | |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Costa|X|X |X |X |Xb |X | |X | |X

|X |X|

| | |Rica| | | | | | |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Côte|X |X |X | |X | | |X | |X

|X |X|

| | |d´Ivoire|| | | | |

| | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Croatia|X|Xa|X |X |X |X |X |X |X |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Cuba| | | | |X |X |X |X |X |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Cyprus|X|X |X |X |Xb | |S |X | |X

|X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Czech|X|X |X | |X |X |X |X |X |X

|X |X|

| | |Republic|| | | | | |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention

|Convention|Protocol|Convention|||| |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | |

|

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the|| |

| |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights|||| |

|Other| |1926|as|Abolition|of|of|Status|Status|Status|of||||

|

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|||||

|Inhuman|| |

|Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers|

|

| | |

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | |

|

|Degrading||| |Slave|Persons||| | |the| | |

| |

|Treatment||| |Trade,|and|| | |

|members|| | | |

|or | | | |and|of |

| | | |of | | | | |

|Punishment|||

|Institutions|the|||| |their| | | | |

|

| | | |and|Exploitation|||| |families|| | | |

| | | | |Practices|of|| | | | | | | |

|

| | | | |Similar|the|| | | | | | |

| |

| | | | |to |Prostitution|||| |

| | | | |

| | | | |Slavery|of||

| | | | | | | |

| | | | |

|Others|| | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |28 |States

|

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | | | | |

|Afghanistan |

----------------------------------------------------------------------

|X |S | |X |X |X | | |X |X | | | |

|Albania |

----------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X |X | |X |X |X | | | |

|Algeria |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|Andorra |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | | |Angola

|

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | |X |X |X | | | |

|Antigua and |

| | | | | | | | | | |

| | | |Barbuda |

----------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |X |X | |X |X |X | | | |

|Argentina |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |X |X |X |X | | | |

|Armenia |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | |

|Australia |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X | |X |X | | | |

|Austria |

----------------------------------------------------------------------

|Xa |X |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | |

|Azerbaijan |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

----------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

|Bahamas |

----------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | | | | | | | |

|Bahrain |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | | | | |

|Bangladesh |

----------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | |X | | | | | |

|Barbados |

----------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | |

|Belarus |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | |

|Belgium |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |Belize

|

----------------------------------------------------------------------

|X |X | | | | | | |X |X | | | | |Benin

|

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Bhutan

|

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | | |

|Bolivia |

----------------------------------------------------------------------

|X | |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | | |Bosnia

and |

| | | | | | | | | | | | |

| |Herzegovina |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | |X |X |X | | | |

|Botswana |

----------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | |X |X |X | | | | |Brazil

|

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Brunei

|

| | | | | | | | | | | | |

| |Darussalam |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X | | | |

|Bulgaria |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | |X | | |X |X | | | |

|Burkina Faso|

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Burma,

see |

| | | | | | | | | | | | |

| |Myanmar |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

|Burundi |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

----------------------------------------------------------------------

|X | | | |X | | | |X |X | | | |

|Cambodia |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X | | | |

|Cameroon |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X | |X |X | | | | |Canada

|

----------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | |X |X | | | |Cape

Verde |

----------------------------------------------------------------------

| |X | | |X |X | | |X |X | | | |

|Central |

| | | | | | | | | | |

| | | |African |

| | | | | | | |

| | | | | | |Republic |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |X |X |X |X | | | | |Chad

|

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X | | | |X |X |S | | | |Chile

|

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |China

|

----------------------------------------------------------------------

|X |S | | | | | |S |X |X |X | | |

|Colombia |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|Comoros |

----------------------------------------------------------------------

| |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Congo

|

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Cook

Island |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |X |X |X |X | | | | |Costa

Rica |

----------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X | | | |X |X | | | | |Côte

d´Ivoire

|

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | |

|Croatia |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | | | | | |Cuba

|

----------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | |X |X | | | | |Cyprus

|

----------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Czech

|

| | | | | | | | | | | | |

| |Republic |

----------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|

-------------------------------------------------------------------------------

| |

International|International|Optional|Second||International|International|

International

|Convention|Convention|Convention|

Convention

|Convention

|

Convention

|

| |

Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Convention|Convention|on|on|on|

|

on |on |

|

| on |on |to |Protocol| |on |on |against|the|the

|the |the |the |the|

| |

Economic,|Civil|the|to| |the |the

|Apartheid|Prevention|Non-|Rights|

Elimination

|Political|

Nationality

|

| |

Social|and|International|the||Elimination|Suppression|in|and|Applicability|of|o

Rights

|of |

|

| and

|Political|Convenant|International||of|and|Sports|Punishment|of|the|All|of|

Married

|

|

| Cultural|Rights|on|Covenant||All |Punishment||of

|Statutory|Child|Forms|Women|

Women

|

| | Rights| |Civil|on |

|Forms|of | |the |Limitations||of | | |

| | | |and |Civil| |of |the |

|Crime|to | |Discrimination||

|

| | | |Political|and| |Racial|Crime| |of

|War | |against| | |

|

| | |Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|Crimes||Women|

| |

| | | |

|rights| | |Apartheid| | |and | | | | |

| | | | |aiming| | |

| | |Crimes| | | | |

|

| | | |at | | | | | |against|

| | | |

| | | |

|the | | | | | |Humanity| | | | |

| | | | |abolition| | |

| | | | | | | |

|States

| | | |of | | | | | | |

| | | |

| | | |

|the | | | | | | | | | | |

| | | | |death| | |

| | | | | | | |

|

| | | |penalty| | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention on | |1 |2 |3 |4 |5

|6 |7 |8 |9 |10 |11 |12 |13 |

|Consent

to Marriage, | | | | | | | | | |

| | | | |

|Minimum Age for | |

| | | | | | | | | | | |

|

|Marriage and | | | | |

| | | | | | | | | |

|Registration of | | | | | | | | |

| | | | | |

|Marriages

| | | | | | | | | | | | |

| |

-------------------------------------------------------------------------------

| 14 |Dem. |X |X | | |

|X | |X |X |X | | | |

|

|People´s| | | | | | | | |

| | | | |

| |rep.

| | | | | | | | | | | | |

|

| | of | | | |

| | | | | | | | | |

|

|Korea| | | | | | | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Dem. |X |X |X | |X

|X |S |X | |X |X |X | |

|

|Rep. | | | | | | | | |

| | | | |

| | of |

| | | | | | | | | | | |

|

| |the | | | |

| | | | | | | | | |

|

|Congo| | | | | | | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Denmark|X |Xa |X |X |Xa,b

| | |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Djibouti| | | | |

| | | | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Dominica|X |X | | |

| | | | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Domimican|X|X |X | |X

| | |S | |X |X |X |X |

|

|Republic| | | | | | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | | | | | |

| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Ecuador|X |Xa |X |X |Xb

|X |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Egypt|X |X | | |X

|X |X |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | El |X |X |X | |X

|X | |X | |X |X |S | |

|

|Salvador| | | | | | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Equatorial|X|X |X | |

| |X | | |X |X | | |

|

|Guinea| | | | | | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Eritrea| | | | |

| | | | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Estonia|X |X |X | |X

|X |X |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Ethiopia|X |X | | |X

|X |X |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |

| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Fed. | | | | |

| | | | |X | | | |

|

|States| | | | | | | | |

| | | | |

| | of |

| | | | | | | | | | | |

|

| |Micronesia|| | |

| | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Fiji | | | | |X

| | |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Finland|X |Xa |X |X |Xa,b

| | |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |France|X |X |X | |Xa,b

| | |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| S | | | | | |

| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Gabon|X |X | | |X

|X |S |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Gambia|X |Xa |X | |X

|X | |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Georgia|X |X |X |X |X

| | |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Germany|X |Xa |X |X |X

| |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Ghana| | | | |X

|X |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Greece|X |X |X |X |X

| | |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| S |Grenada|X |X | | |S

| | | | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Guatemala|X|X | | |X

| | |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Guinea|X |X |X | |X

|X |X | |X |X |X |X |S |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Guinea-|X | | | |

| |S | | |X |X | | |

|

|Bissau| | | | | | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Guyana|X |Xa |X | |X

|X |X | | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |

| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Haiti| |X | | |X

|X |S |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Holy | | | | |X

| | | | |X | | | |

|

|See | | | | | | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Honduras|X |X |S |S |

| | |X | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Hungary|X |Xa |X |X |Xb

|X |S |X |X |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | | | | | |

| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Iceland|X |Xa |X |X |Xb

| | |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |India|X |X | | |X

|X |X |X |X |X |X |X |S |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Indonesia| | | | |X

| |X | | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Iran |X |X | | |X

|X |X |X | |X | | | |

|

|Islamic| | | | | | | | |

| | | | |

| |Rep. |

| | | | | | | | | | | |

|

| | of | | | |

| | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Iraq |X |X | | |X

|X |X |X | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Ireland|X |X |X |X |S

| | |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Israel|X |X | | |X

| | |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S |Italy|X |Xa |X |X |Xb

| | |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| S

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention|

Convention

| | |

|against|ConventionProtocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rela

|Torture|of amending|of |on |the |the |to |to |to

|the | | |

|and |1926 the |1926 |the

|Suppression|Reduction|the|the|the|rights|| |

|Other| 1926 |as |Abolition|of|of |Status|Status|Status|of| |

|

|Cruel,|

Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant| | |

|Inhuman| |

|Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers|||

|or | | |the |in | |Persons| | |and | |

|

|Degrading| | |Slave|Persons| | |

| |the | | |

|Treatment| |

|Trade,|and | | | | |members| | |

|or | | |and |of | | | | |of | |

|

|Punishment| | |Institutions|the|| |

| |their| | |

| | | |and

|Exploitation|| | | |families| | |

|

| | |Practices|of| | | | | | |

|

| | | |Similar|the| | |

| | | | |

| | | |to

|Prostitution|| | | | | | |

|

| | |Slavery|of | | | | | | |

|

| | | | |Others| | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |16 17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24

|25 |26 |27 |28 States

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | | Dem. People´s rep. of

|

| | | | | | | | | | | |

Korea

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X | | | |X |X

| | | | Dem. Rep. of the Congo

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |S |X |X |X |X

| | | | Denmark

-------------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | |X |X

| | | | Djibouti

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X | | | |X |X

| | | | Dominica

-------------------------------------------------------------------------------

|S |S X | |X | |S | |X |X

| | | | Domimican Republic

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | |X |X |X

| | | | Ecuador

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | | |X |X

|X | | | Egypt

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |S | | |S |X |X

| | | | El Salvador

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | |X |X

| | | | Equatorial Guinea

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | | Eritrea

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X

| | | | Estonia

-------------------------------------------------------------------------------

|X | |X |X |X | | |X |X

| | | | Ethiopia

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | | Fed. States of

| |

| | | | | | | | | | |

Micronesia

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X | | |X |X |X

| | | | Fiji

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X

| | | | Finland

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X |S |X |X |X

| | | | France

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | |X |X

| | | | Gabon

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | |X |X

| | | | Gambia

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X

| | | | Georgia

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X |X |X |X |X

| | | | Germany

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | |X | | | |X |X

| | | | Ghana

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X | | |X |X |X

| | | | Greece

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | | Grenada

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X | | |S |X |X

| | | | Guatemala

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | |X |X |X

| | | | Guinea

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | |X |X

| | | | Guinea-Bissau

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |

| | | | Guyana

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | |X |X | | |X |X

| | | | Haiti

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |S |X |X

| | | | Holy See

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | |X | |S |X |X

| | | | Honduras

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | | |X |X

| | | | Hungary

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X* | | |X | | | |X |X

| | | | Iceland

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X |X | | | |

| | | | India

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |

| | | | Indonesia

-------------------------------------------------------------------------------

| |S | |X |S | | |X |X

| | | | Iran Islamic Rep. of

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X |X | | | |

| | | | Iraq

-------------------------------------------------------------------------------

|S |X X |X |X | |X |X |X |X

| | | | Ireland

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X |S |X |X |X

| | | | Israel

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X

| | | | Italy

-------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

|

---------------------------------------------------------------------

| |International|International|Optional|Second||

International

|International|International|

Convention

|Convention|

Convention

|Convention

|

Convention |

Convention

|

|

|Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention

|Convention|on|on|on|on|on|

on |

| |on |on |to

|Protocol||on|on|against|the|the|the|the|

the

|

the

|

|

|Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|Prevention|

Non- |Rights|

Elimination |

Political

|

Nationality

|

|

|Social|and|International|the||Elimination|Suppression|

in

|and|Applicability|of|

of

|Rights

|

of|

|

|and|Political|Convenant|International||of|and|Sports|

Punishment |of |the|All|of |

Married

|

|

|Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory

|Child|Forms|

Women |

Women

|

| |Rights||Civil|on| |Forms|of|

|the|Limitations||of|||

| | | |and|Civil|

|of |the| |Crime|to| |

Discrimination

| | |

| | |

|Political|and||Racial|Crime||of|War||against||

|

| | |

|Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|

Crimes

| |Women| | |

|

| | | |rights|| |Apartheid|||and| | | | |

| | | | |aiming|| | | | |Crimes|| | |

|

| | | | |at | | | | |

|against|| | | |

| | | | |the| | |

| | |Humanity|| | | |

| | | |

|abolition||| | | | | | | | |

|States |

| | |of | | | | | | | | | | |

|

| | | |the| | | | | | | | | | |

| | | | |death| | | | | | | | | | |

| | | | |penalty|| | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

|Convention | |1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12

|13

|

|on Consent | | | | | | |

| | | | | | | |

|to | | | |

| | | | | | | | | | |

|Marriage, | |

| | | | | | | | | | | | |

|Minimum

Age | | | | | | | | | | | | | | |

|for | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriage | | | | | | | | | | | | |

| |

|and | | | | | | | | | | |

| | | |

|Registration | | | | | | | | |

| | | | | |

|of | | | | | |

| | | | | | | | |

|Marriages | | | |

| | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| 14 |Jamaica|X|X|X | |X |X |X |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Japan|X|X | | |X | | | | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Jordan|X|X | | |X |X |X |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Kazakstan||| | |X | | |X | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Kenya|X|X | | | |S |S | |X |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Kiribati|| | | | | | | | |X | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Kuwait|X|X | | |X |X |X |X |X |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Kyrgyzstan|X|X|X| |X |X | |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Lao| | | | |X |X | |X |X |X |X |X

| |

| |People´s|| | | | | | | |

| | | | |

| |Dem.| | | | | | |

| | | | | | |

| |Rep.| | | |

| | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Latvia|X|X |X | |X |X |X |X |X |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Lebanon|X|X| | |X | |S |X | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Lesotho|X|X| | |X |X | |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Liberia|S|S| | |X |X |S |X | |X |X |S

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Libyan|X|X |X | |X |X |X |X |X |X |X |X

|X|

| |Arab| | | | | | | | | |

| | | |

| |Jamahiriya||| | | | | |

| | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Liechtenstein|X|X|X|X| | | |X | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Lithuania|X|X|X| |X | | |X |X |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Luxembourg|X|Xa|X|X|Xb | | |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Madagascar|X|X|X| |X |X |S | | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Malawi|X|X |X | |Xa | | | | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Malaysia|| | | | | |S |X | |X* |X |

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Maldives|| | | |X |X |S |X | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Mali|X |X | | |X |X |X |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Malta|X|Xa |X |X |X | | | | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Marshall|| | | | | | | | |X | |

| |

| |Islands|| | | | | | | | |

| | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Mauritania||| | |X |X |X | | |X | |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Mauritius|X|X|X| |X | |X | | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Mexico|X|X | | |X |X |X |X |S |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Monaco|X|X | | |X | | |X | |X | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Mongolia|X|X|X | |X |X |X |X |X |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| X |Morocco|X|X| | |X | |S |X | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Mozambique||X| |X |X |X | |X | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Myanmar|| | | | | | |X | |X |X |S

| |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Namibia|X|X|X |X |X |X | |X | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Nauru| | | | | | | | | |X | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Nepal|X|X |X |X |X |X |X |X | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Netherlands|X|Xa|X|X|Xa,b| | |X | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| X |New|X |Xa |X |X |X | | |X | |X |X |X

|X|

| |Zealand|| | | | | | | | |

| | | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Nicaragua|X|X|X|S |X |X |S |X |X |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Niger|X|X |X | |X |X |X | | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| X |Nigeria|X|X| | |X |X |X | |X |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Niue| | | | | | | | | |X | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Norway|X|Xa|X |X |Xa,b| | |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X

-------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention

|Convention|Protocol|Convention||||

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | |

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the| | | |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights||||

|Other| |1926|as|Abolition|of|of|Status|Status|Status|of||||

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant||||

|Inhuman|| |

|Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers||||

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | |

|Degrading||| |Slave|Persons||| | |the| | | |

|Treatment||| |Trade,|and|| | | |members|| | |

|or | | | |and|of | | | | |of | | | |

|Punishment||| |Institutions|the||| | |their| | | |

| | | | |and|Exploitation||| | |families|| | |

| | | | |Practices|of|| | | | | | | |

| | | | |Similar|the|| | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution||| | | | | | |

| | | | |Slavery|of|| | | | | | | |

| | | | | |Others|| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |28

|States

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | |X |X | | | |

|Jamaica

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | |X | | |X |X | | | |

|Japan

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | |

|Jordan

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

|Kazakstan

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

|Kenya

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |X |X | | | | | |

|Kiribati

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | |

|Kuwait

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | |X |X | | | |

|Kyrgyzstan

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------

| | | | |X |X | | | | | | | | |Lao

People´s

| | | | | | | | | | |

| | | |Dem. Rep.

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | |X |X |X |X |X |X | | | |

|Latvia

-------------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | | | | | |

|Lebanon

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | |X |X |X | | | |

|Lesotho

-------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |S |S | |X |X |X | | | |

|Liberia

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X |X |X | | | | | |

|Libyan Arab

| | | | | | | | | | |

| | | |Jamahiriya

-------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | | | | |S |X |X | | | |

|Liechtenstein

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X |X | | | |

|Lithuania

-------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |X |X | |X |X |X | | | |

|Luxembourg

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | |X | | | | |

|Madagascar

-------------------------------------------------------------------------

|Xa | | |X |X |X | | |X |X | | | |

|Malawi

-------------------------------------------------------------------------

| | | | |X | | | | | | | | |

|Malaysia

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|Maldives

-------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X | | | |

|Mali

-------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X | | | |X |X | | | |

|Malta

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|Marshall

| | | | | | | | | | | |

| | |Islands

-------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X |X | | |X |X | | | |

|Mauritania

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | | | | | | | |

|Mauritius

-------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | |X | | |

|Mexico

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X | | | | |X | | | | |

|Monaco

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | | | | | | |

|Mongolia

-------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X |X | | |

|Morocco

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

|Mozambique

-------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X | |S | | | | | | | |

|Myanmar

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X | | | | |

|Namibia

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|Nauru

-------------------------------------------------------------------------

| |X | |X |X | | | | | | | | |

|Nepal

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | |

|Netherlands

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | | |X |X | | | | |New

Zealand

-------------------------------------------------------------------------

|S |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

|Nicaragua

-------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X |X | |X |X | | | |

|Niger

-------------------------------------------------------------------------

|S | | |X |X | | | |X |X | | | |

|Nigeria

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|Niue

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | | |

|Norway

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

|

|

-------------------------------------------------------------------

| | |International|International|Optional|Second||

International |International|

International |Convention|

Convention |Convention

|

Convention

|

Convention

|

| |

|Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention

|Convention|on|on|on|on

|

on|

| | |on |on |to |Protocol||on|on|against|the|the|the|

the

|

the

|

| |

|Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|

Prevention

|Non-|Rights|

Elimination

|

Political |

| | |Social|and|International|the||Elimination|

Suppression |in

|and|Applicability|

of

|of |

Rights

|

| |

|and|Political|Convenant|International||of|and|

Sports

|Punishment|of|the|

All

|of

|

| |

|Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory

|Child|

Forms

|

Women |

| | |Rights||Civil|on| |Forms|of|

|the|Limitations||

of

| |

| | | |

|and|Civil| |of |the| |Crime|to| |

Discrimination

| |

| |

| | |Political|and||Racial|Crime||of|War||

against

| |

|

| | | |Rights|Political||Discrimination|of||

Genocide |Crimes||Women|

|

| | | | | |rights||

|Apartheid|||and| | | |

| | | | |

|aiming|| | | | |Crimes|| | |

| | |

| | |at | | | | | |against|| | |

|

| | | | |the| | | | | |Humanity|| | |

|

| | | | |abolition||| | | | | | | |

| |States|| | |of | | | | | | | | | |

| | | | | |the| | | | | | | | |

|

| | | | | |death| | | | | | |

| | |

| | | | | |penalty|| | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Convention |Convention||1|2|3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11

|12

|

|on the |on | | | | | |

| | | | | | | |

|Nationality|Consent|| | |

| | | | | | | | | |

|of |to | |

| | | | | | | | | | | |

|Married

|Marriage,||| | | | | | | | | | | |

|Women |Minimum|| | | | | | | | | | | | |

| |Age| | | | | | | | | | | | |

|

| |for| | | | | | | | | | |

| | |

| |Marriage|| | | | | | | |

| | | | |

| |and| | | | | | |

| | | | | | |

| |Registration|||| |

| | | | | | | | |

| |of | | |

| | | | | | | | | | |

|

|Marriages||| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |Oman| | | | | |X | | | |X | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Pakistan|| | | |X |X | |X | |X |Xa

|X|

-------------------------------------------------------------------

| S | |Palau| | | | | | | | | |X | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Panama|X|X |X |X |X |X |S |X | |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Papua| | | | |X | | |X | |X |X

|X|

| | |New| | | | | | | | |

| | | |

| | |Guinea|| | | | | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Paraguay|X|X|X | | | | |S | |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| | |Peru|X |Xa |X | |Xb |X |X |X | |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| | |Philippines|X|Xa|X||X |X |X |X |X |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| |X |Poland|X|Xa|X | |X |X |X |X |X |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Portugal|X|X|X |X |X | | |X | |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| S | | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Qatar| | | | |X |X |X | | |X* | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Republic|X|Xa|X| |Xb | | |X | |X |X

|X|

| | |of | | | | | | | | |

| | | |

| | |Korea| | | | | | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Republic|X|X| | |X | | |X |X |X |X

|X|

| | |of | | | | | | | | |

| | | |

| | |Moldova|| | | | | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Romania|X|X|X |X |X |X | |X |X |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Russian|X|Xa|X | |Xb |X |X |X |X |X |X

|X|

| | |Federation||| | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Ruwanda|X|X| | |X |X |S |X |X |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Saint| | | | | | |X | | |X |X |

|

| | |Kitts| | | | | | | | | |

| | |

| | |and| | | | | | | |

| | | | |

| | |Nevis| | | | | |

| | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Saint| | | | |X | |S | | |X |X |

|

| | |Lucia| | | | | | | | | |

| | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Saint|X|X |X | |X |X | |X |X |X |X

|X|

| | |Vincent|| | | | | | | |

| | | |

| | |& | | | | | | |

| | | | | |

| | |the| | | | |

| | | | | | | |

| | |Grenadines|||

| | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Samoa| | | | | | | | | |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| |X |San|X |X |X | | | | | | |X | |

|

| | |Marino|| | | | | | | | |

| | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Sao|S |S | | | |X | | | |X |S |

|

| | |Tome| | | | | | | | | |

| | |

| | |and| | | | | | | |

| | | | |

| | |Principe|| | | | |

| | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Saudi| | | | |X | | |X | |Xa | |

|

| | |Arabia|| | | | | | | | |

| | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Senegal|X|Xa|X | |Xb |X |X |X | |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| | |Seychelles|X|X|X|X |Xa |X | |X | |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Sierra|X|X |X | |X | |S | | |X |X

|X|

| | |Leone| | | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Singapore||| | | | | |X | |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| X | |Slovakia|X|Xa|X|X |Xb |X | |X |X |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Slovenia|X|Xa|X|X |X |X | |X |X |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| X | |Solomon|X| | | |X | | | | |X |

|X|

| | |Islands|| | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Somalia|X|X|X | |X |X |S | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |South|S|S | | |X | | |X | |X |X

|S|

| | |Africa|| | | | | | | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------

| S |X |Spain|X|Xa |X |X |X | | |X | |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| |X |Sri|X |Xa |X | |X |X | |X | |X |X |

|

| | |Lanka| | | | | | | | | |

| | |

-------------------------------------------------------------------

| X |S |Sudan|X|X | | |X |X |X | | |X | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Suriname|X|X|X | |X |X | | | |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Swaziland||| | |X | | | | |X |

|X|

-------------------------------------------------------------------

| X | |Sweden|X|Xa|X |X |Xb | | |X | |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Switzerland|X|Xa||X|X | | | | |X |X |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Syrian|X|X | | |X |X |X |X | |X | |

|

| | |Arab| | | | | | | | | |

| | |

| | |Rep.| | | | | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------

| | |Tajikistan|X|X|X|X |X | | | | |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| | |Thailand|X|X| | | | | | | |X |X

|X|

-------------------------------------------------------------------

| |

-----------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention

|Convention|Protocol|Convention|||| |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | |

|

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the| |

| | |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights|||| |

|Other| |1926|as |Abolition|of|of|Status|Status|Status|of||||

|

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|||| |

|Inhuman|| |

|Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers|

|

| | |

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | |

|

|Degrading|| | |Slave|Persons||| | |the| |

| | |

|Treatment|| | |Trade,|and|| | |

|members|| | | |

|or | | | |and|of |

| | | |of | | | | |

|Punishment||| |Institutions|the|||| |their| | | | |

| | | | |and|Exploitation|||| |families|| | |

|

| | | | |Practices|of|| | | | |

| | | |

| | | | |Similar|the|| |

| | | | | | |

| | | | |to

|Prostitution|||| | | | | | |

| |

| | |Slavery|of|| | | | | | | | |

| | | | | |Others|| | | | | | | |

|

| | | | | | | | | | | | | |

| |

-----------------------------------------------------------------------

| |15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |

28 |

| | | | | | | | | | | |

| | | |

| | | | | | | | |

| | | | | | |

| | | | | |

| | | | | | | | | |

| | |

| | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | |

|

| | | | | | | | | | | | | |

| |

| | | | | | | | | | |

| | | | |

| | | | | | | |

| | | | | | | |

| | | |

| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|States|| | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Oman| | | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

| | | | |X |X |X | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Pakistan|| | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Palau|X|S | | | | | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Panama|| | |X | | | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Papua|X| | | | | | | |X |X | | | |

|

|New| | | | | | | | | | |

| | | |

|Guinea|| | | | | | |

| | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Paraguay|X| | | |S | | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Peru|X | | |X |X |X | |S |X |X |X | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Philippines|Xc|X|| |X |X | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Poland|Xc|X | | |X |X | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Portugal|| | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Qatar| | | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

| |X | | | | |X | |X |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Republic|X| | | | | | | | | | | | |

|

|of | | | | | | | | | | |

| | | |

|Korea| | | | | | | |

| | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Republic|X|X|X |X |X |X | | |X |X | | | |

|

|of | | | | | | | | | | |

| | | |

|Moldova|| | | | | | |

| | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Romania|Xc| | |X |X |X | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Russian|| | | | | | | |X |X | | | |

|

|Federation||| | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Ruwanda|| | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Saint| |X |X |X |X | | | | | | | | |

|

|Kitts| | | | | | | | | | |

| | | |

|and| | | | | | | |

| | | | | | |

|Nevis| | | | |

| | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Saint| |X |X |X |X | | |X |X | | | | |

|

|Lucia| | | | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Saint| | | | | | | | |X |X | | | |

|

|Vincent|| | | | | | | | | |

| | | |

|& | | | | | | | |

| | | | | | |

|the| | | | |

| | | | | | | | | |

|Grenadines||| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Samoa| | | | |X | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|San| | | | | | | | |X |X | | | |

|

|Marino|| | | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sao|X | | |X |X | | | | | | | | |

|

|Tome| | | | | | | | | | |

| | | |

|and| | | | | | | |

| | | | | | |

|Principe|| | | |

| | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Saudi|Xc|X | | |X |X | | |X |X |X | | |

|

|Arabia|| | | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Senegal|X|X | | |X |X | | |X |X |X | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Seychelles|S|| |X |X | | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Sierra|| | | |X |X | | | | | | | |

|

|Leone| | | | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Singapore|Xc|X| | |X |X | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Slovakia|Xc|| | |X |X | |X |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Slovenia||X |X |X |X | | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Solomon|X| | | | | | | |X |X | | | |

|

|Islands|| | | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Somalia|X|X |X |X | |X | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|South|Xc|X |X |X |X |X | |X |X |X | | | |

|

|Africa|| | | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Spain|X| | |X |X |X | | | | |Xa | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Sri|S |X | |X |X | | | |X |X | | | |

|

|Lanka| | | | | | | | | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sudan| |X | | |X | | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Suriname|| | | | | |X |X | |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Swaziland|Xc|X|X|X |X | |X |X |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Sweden|Xc|X |X |X |X | | |X |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Switzerland||X|X|X |X |X | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Syrian|| | | | | | | | | | | | |

|

|Arab| | | | | | | | | | |

| | | |

|Rep.| | | | | | | |

| | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | |X |X | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Tajikistan||| | | | | | | | | | | |

|

-----------------------------------------------------------------------

|Thailand

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

| |International|International|Optional|Second||

International

|International|International|

Convention

|Convention|

Convention

|Convention

|

Convention |

Convention

|

|

|Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention

|Convention|on|on|on|on|on|

on |

| |on |on |to

|Protocol||on|on|against|the|the|the|the|

the

|

the

|

|

|Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|Prevention|

Non- |Rights|

Elimination |

Political

|

Nationality

|

|

|Social|and|International|the||Elimination|Suppression|

in

|and|Applicability|of|

of

|Rights

|

of|

|

|and|Political|Convenant|International||of|and|Sports|

Punishment |of |the|All|of |

Married

|

|

|Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory

|Child|Forms|

Women |

Women

|

| |Rights||Civil|on| |Forms|of|

|the|Limitations||of|||

| | | |and|Civil|

|of |the| |Crime|to| |

Discrimination

| | |

| | |

|Political|and||Racial|Crime||of|War||against||

|

| | |

|Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|

Crimes

| |Women| | |

|

| | | |rights|| |Apartheid|||and| | | | |

| | | | |aiming|| | | | |Crimes|| | |

|

| | | | |at | | | | |

|against|| | | |

| | | | |the| | |

| | |Humanity|| | | |

| | | |

|abolition||| | | | | | | | |

| |

| | |of | | | | | | | | | | |

|

| | | |the| | | | | | | | | | |

|States | | | |death| | | | | | | | | | |

| | | | |penalty|| | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

|Convention | |1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12

|13

|

|on Consent | | | | | | |

| | | | | | | |

|to | | | |

| | | | | | | | | | |

|Marriage, | |

| | | | | | | | | | | | |

|Minimum

Age | | | | | | | | | | | | | | |

|for | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriage | | | | | | | | | | | | |

| |

|and | | | | | | | | | | |

| | | |

|Registration | | | | | | | | |

| | | | | |

|of | | | | | |

| | | | | | | | |

|Marriages | | | |

| | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| 14 |The| | | | | | | | | | | |

| |

| |former|| | | | | | | | |

| | | |

| |Yugoslav|| | | | | | |

| | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Republic|X|X|X |X |X |X | |X |X |X |X |X

|X|

| |of | | | | | | | | | |

| | | |

| |Macedonia||| | | | | |

| | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Togo|X |X |X | |X |X |X |X | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Tonga| | | | |X | | |X | |X | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Trinidad|X|X|X | |X |X |X | | |X |X |X

|X|

| |and| | | | | | | | | |

| | | |

| |Tobago|| | | | | | |

| | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Tunisia|X|Xa| | |X |X |X |X |X |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Turkey|| | | |S | | |X | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Turkmenistan|X|X|X||X | | | | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Tuvalu|| | | | | | | | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Uganda|X|Xa|X | |X |X |X |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Ukraine|X|Xa|X | |Xb |X |X |X |X |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |United|| | | |X |X | | | |X | |

| |

| |Arab| | | | | | | | | |

| | | |

| |Emirates|| | | | | | |

| | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |United|| | | | | | | | | | |

| |

| |Kingdom|| | | | | | | | |

| | | |

| |of | | | | | | | |

| | | | | |

| |Great| | | | |

| | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Britain|| | | | | | | | | | |

| |

| |and| | | | | | | | | |

| | | |

| |Nothern|X|Xa| |X |Xb | |

|X | |X |X |X | |

| |Ireland|| | | |

| | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |United|| | | | | | | | | | |

| |

| |Republic|| | | | | | | | |

| | | |

| X |of |X |X | | |X |X |X

|X | |X |X |X |X|

| |Tanzania|| | | |

| | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |United|S|Xa| | |X | | |X | |S |S |X

| |

| |States|| | | | | | | | |

| | | |

| |of | | | | | | | |

| | | | | |

| |America|| | | |

| | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| S |Uruguay|X|X|X |X |Xb | |X |X | |X |X |S

|S|

---------------------------------------------------------------------

| |Uzbekistan|X|X|X| |X | | |X | |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Vanuatu|| | | | | | | | |X |X |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Venezuela|X|X|X|X |X |X |X |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Viet|X |X | | |X |X | |X |X |X |X |

| |

| |Nam| | | | | | | | | |

| | | |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Yemen|X|X | | |X |X |S |X |X |X |X |X

| |

---------------------------------------------------------------------

| X |Yugoslavia|X|X|S| |X |X |X |X |X |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |Zambia|X|X |X | |X |X |X | | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| |Zimbabwe|X|Xa| | |X |X |X |X | |X |X |X

|X|

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| |TOTAL| | | | | | | | | | | |

| |

| |NUMBER|| | | | | | | | |

| | | |

| |OF | | | | | | | |

| | | | | |

| |STATES|| | | |

| | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

|

|PARTIES|142|142|96|41|157|102|60|130|43|191|165|115|71

|

---------------------------------------------------------------------

| 46 | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| |

---------------------------------------------------------------------

|

-------------------------------------------------------------------------------

|X Ratification, accession, approval, notification or

succession, acceptance or|

|definitive signature.

|

-------------------------------------------------------------------------------

|S Signature not yet followed by ratification.

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention

|Convention|Protocol|Convention|||| |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | |

|

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the| |

| | |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights||||

|

|Other| |1926|as

|Abolition|of|of|Status|Status|Status|of|||| |

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant||||

|

|Inhuman|| |

|Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers||

|

| |

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | |

|

|Degrading|| | |Slave|Persons||| | |the| |

| | |

|Treatment|| | |Trade,|and|| |

| |members|| | | |

|or | | |

|and|of | | | | |of | | | | |

|Punishment||| |Institutions|the|||| |their| | | |

|

| | | | |and|Exploitation|||| |families|| |

| |

| | | | |Practices|of|| | | |

| | | | |

| | | |

|Similar|the|| | | | | | | | |

|

| | | |to |Prostitution|||| | | | | | |

| | | | |Slavery|of|| | | | | | | |

|

| | | | | |Others|| | | | | |

| | |

------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |28

|States |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |The

former |

| | | | | | | | | | | |

| | |Yugoslav |

------------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X |X | |X |X |X | | | |

|Republic of |

| | | | | | | | | | |

| | | |Macedonia |

------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Togo

|

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|Tonga |

------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | |X | | | | | |

|Trinidad and |

| | | | | | | | | | |

| | | |Tobago |

------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X | | |X |X |X | | | |

|Tunisia |

------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | | |X |X |X | | |

|Turkey |

------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

|Turkmenistan |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | |

|Tuvalu |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

|

------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | |X |X |X |X | | |

|Uganda |

------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | |

|Ukraine |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|United Arab |

| | | | | | | | | | |

| | | |Emirates |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|United Kingdom

|

| | | | | |

| | | | | | | | |of Great |

|Xd |X

|X |X |X | |X |X |X |X | | | | |Britain and |

| | | | | | | | | | | | | | |Nothern

|

| | | | | | | | | | | | | |

|Ireland |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

|United |

| | | | | | | | | | |

| | | |Republic of |

| | | |X |X | |