Bet. 1999/2000:UU7

Utrikesutskottets betänkande

1999/2000:UU07

Kryptografi (förnyad beredning)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

UU7

Sammanfattning

I sina överväganden med anledning av regeringens

skrivelse 1998/99:116 Om kryptografi och motion

1998/99:U16 (fp) framhåller utskottet att det delar

regeringens uppfattning i fråga om användning av

kryptografi vid överföring och lagring av

information i elektronisk form samt när det gäller

handel med kryptoprodukter.

Innebörden av ställningstagandet är att det för

närvarande inte föreligger skäl att begränsa

användningen av kryptoteknik i Sverige, utan att

alla skall ha rätt att själva välja sådan teknik.

Skulle utvecklingen motivera skärpta regler bör

lämpliga åtgärder övervägas för att skapa

möjligheter till laglig åtkomst i klartext av

krypterad information för brottsbekämpande och

kontrollerande myndigheter. Import av kryptoteknik

skall förbli fri.

Utskottet noterar införandet av interimistiska

amerikanska regler vad gäller export av

kryptoprodukter och konstaterar att de svenska

bestämmelserna alltjämt är lättare att tillämpa.

Utformningen av exportkontroll av kryptoprodukter

innebär en svår avvägning mellan olika faktorer

såsom säkerhetspolitiska överväganden, skyldigheten

av att fullgöra internationellt överenskomna

åtaganden samt tillgängligheten av teknik för

försvaret och näringslivet. De civila nyttjarnas

behov och näringspolitiska intressen är andra

faktorer som måste beaktas.

Sverige deltar i det internationella arbetet med

exportkontroll och kommer fortsättningsvis, enligt

vad utskottet erfarit, att än mer verka för en

friare handel med kryptoprodukter som ett led i

utvecklingen av elektroniska tjänster men med

hänsynstagande till att det kvarstår ett

säkerhetspolitiskt betingat intresse av att försvåra

åtkomsten av starka krypton för exempelvis sådana

användare som är länkade till utveckling eller

produktion av massförstörelsevapen. Vidare

framhåller utskottet att Sverige, för att säkra egen

tillgång till utländsk högteknologi, har ett behov

av att upprätthålla samma kontrollnivå som viktigare

leverantörsländer. Enligt utskottets mening innebär

detta en lämplig avvägning. Utskottet vill framhålla

att detta synsätt också bör vara vägledande för

Sveriges insatser i samband med arbetet med den nya

EG-rådsförordningen som är under utarbetande.

Själva tillämpningen av exportregleringen är i

betydande utsträckning en nationell angelägenhet.

Detta har utnyttjats av Sverige för att på olika

sätt förenkla för företagen. Utskottet, som vid en

föredragning av statsrådet Pagrotsky erfarit att

ytterligare arbete med denna inriktning pågår,

understryker betydelsen härav.

Förhållandena beträffande exportkontroll av

kryptoprodukter har i icke oväsentlig grad

förändrats sedan skrivelsen underställdes riksdagen

och motionerna väcktes. Enligt utskottets bedömning

är därmed flertalet av de krav som motionsledes

framförts redan tillgodosedda.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

Sveriges politik bör präglas av flexibilitet och

lyhördhet i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan

på säker kryptoteknik, förändringar i andra länders

politik och den fortsatta tekniska utvecklingen på

området.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs

till handlingarna. Samtliga motioner besvaras eller

avstyrks.

Skrivelsen

Regeringen överlämnar skrivelse

1998/99:116 Om kryptografi till

riksdagen.

Motionerna

Motion väckt med anledning av skrivelsen

1998/99:U16 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inga svenska

restriktioner i rätten att använda kryptering får

finnas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att civila produkter

med kryptoinnehåll jämställs med andra civila

produkter i exporthänseende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett initiativ till

en översyn av IT-samhällets sårbarhet och

framtagande av en plan för att minska riskerna med

IT-användning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fri import, export

och användning av krypteringsprogram.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1999/2000

1999/2000:U410 av Per Bill och Sten Tolgfors (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i allt

internationellt samarbete bör verka för fri handel

med kryptoprodukter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fasta och tydliga

spelregler för de människor och företag som för sin

kommunikation eller direkta verksamhet använder sig

av eller tillverkar kryptoprodukter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det inte finns

några skäl att begränsa användningen av kryptoteknik

i Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett avvisande av

alla planer på obligatoriska system för deponering

av krypteringsnycklar, såväl nationellt som

internationellt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett aktivt arbete

för att starka civila krypteringsprodukter stryks

från den varulista för exportkontroll som

Wassenaararrangemanget fastställer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en liberal tolkning

av nu gällande Wassenaararrangemang,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en signal om att den

nordamerikanska kryptopolitiken riskerar att bli ett

rent handelshinder som gynnar amerikanska IT-företag

på andra konkurrenters bekostnad.

1999/2000:T703 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om framtida

reglering av kryptering inom landet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tolkning av

Wassenaararrangemanget och EG-rätten för att

underlätta export av svenska krypteringsprodukter,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Sveriges

agerande i fortsatta förhandlingar om kryptering

inom ramen för Wassenaararrangemanget och inom EU.

1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om borttagande av

import- och exportrestriktioner på

krypteringsprodukter.

1999/2000:T717 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om användning och

export av kryptobaserade produkter,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

avskaffande av restriktioner när det gäller export

av kryptobaserade produkter i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Utskottet

Ärendets beredning

I betänkande 1999/2000:UU3 behandlade utskottet

regeringens skrivelse 1998/99:116 jämte ett antal

motioner väckta såväl med anledning av skrivelsen

som under den allmänna motionstiden. Under

kammarbehandlingen den 3 november 1999 yrkades att

ärendet skulle återremitteras till utrikesutskottet

för fortsatt beredning. Riksdagen beslutade samma

dag i enlighet härmed. Det återremitterade ärendet

omfattar samtliga de frågor som behandlades i

betänkande 1999/2000:UU3.

Under den förnyade beredningen av ärendet har

utskottet erhållit en föredragning av statsrådet

Leif Pagrotsky samt även i övrigt inhämtat

information om den internationella utvecklingen

sedan hösten 1999.

Sammanfattning av skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen sin uppfattning

när det gäller vissa

aspekter på användning av kryptografi vid överföring

och lagring av

information i elektronisk form samt när det gäller

export av kryptoprodukter.

Regeringens ståndpunkt innebär i huvudsak följande.

För närvarande föreligger det inte skäl att

begränsa användningen av kryptoteknik i Sverige.

Alla skall ha rätt att själva välja sådan teknik.

Import av kryptoteknik skall förbli fri.

Det finns fortsatta säkerhetspolitiska skäl att

förhindra spridning av kryptoteknik till olämpliga

mottagare i vissa andra länder.

Skulle utvecklingen motivera skärpta regler kommer

regeringen att överväga lämpliga åtgärder för att

skapa möjligheter till laglig åtkomst i klartext av

krypterad information för brottsbekämpande och

kontrollerande myndigheter.

Sveriges politik bör präglas av flexibilitet och

lyhördhet i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan

på säker kryptoteknik, förändringar i andra länders

politik och den fortsatta tekniska utvecklingen på

området.

Bakgrund

För att kartlägga användningen av kryptoteknik och

ta fram ett underlag för Sveriges politik på området

inrättades i början av 1996 en referensgrupp inom

Regeringskansliet.

Referensgruppen presenterade i oktober 1997

rapporten Kryptopolitik - möjliga svenska

handlingslinjer. Rapporten har offentliggjorts och

synpunkter på den har kommit in från berörda

intressenter. Yttrandena finns tillgängliga i

Regeringskansliet (Doss. HP 24). Referensgruppen har

härefter fortsatt sitt arbete i syfte att ta fram

ett underlag för en svensk ståndpunkt när det gäller

användningen av kryptoteknik. Resultatet av detta

arbete har legat till grund för den skrivelse som

regeringen nu förelägger riksdagen.

Arbetet med att följa utvecklingen på området och

ta ställning till vilka åtgärder denna kan motivera

fortsätter. Regeringen avser att låta detta ske i

delvis andra former än hittills, i syfte att

fördjupa dialogen med företrädare för olika

användare och andra berörda.

Som bakgrund till sina överväganden och slutsatser

anför regeringen bl.a. följande.

Den snabba tekniska utvecklingen underlättar en

dynamisk framväxt av nationell och global

elektronisk handel och elektronisk kommunikation.

Detta leder i sin tur till en omfattande potential

för tillväxt och effektivitet. Denna potential kan

emellertid realiseras fullt ut först om myndigheter,

företag och enskilda kan vara säkra på att den

information som de utbyter och lagrar är oåtkomlig

för obehöriga.

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för

såväl myndigheter och företag som enskilda personer

att använda kryptoteknik vid hantering av känslig

information. Samtidigt finns det både nationellt och

internationellt ett behov av att kunna förhindra

missbruk av sådan teknik.

Användningsområdena för kryptoteknik har utvidgats

under de senaste åren från att tidigare främst ha

använts inom försvaret och utrikesförvaltningen.

Kryptoteknik är klassificerad som en strategisk

produkt omfattad av exportkontroll, eftersom det

fortfarande finns viktiga säkerhetspolitiska

aspekter på den tekniken.

De aspekter som bör beaktas vid utformningen av en

politik för kryptografi är:

- trovärdighet hos dokument i elektronisk form som

avser att ersätta dokument i skriftlig form,

-

- trovärdighet hos elektroniska signaturer och skydd

för konfidentialitet vid användning av elektronisk

kommunikation samt vid lagring av information,

-

- brottsbekämpning, kontroll eller tillsyn

(exempelvis åklagar-, polis- samt skatte- och

tullmyndigheter),

-

- exportkontroll för att förhindra spridning till

olämpliga mottagare i vissa länder.

-

Gällande svenska regler för användning av

kryptoteknik kan sammanfattas på följande sätt.

Det är fritt att importera, tillverka och använda

denna teknik.

Ansökningar om tillstånd till utförsel av

kryptoprodukter skall prövas av Inspektionen för

strategiska produkter (ISP).

De rättsvårdande myndigheterna har möjlighet att

tvångsvis - genom t.ex. husrannsakan - få tillgång

till användares kryptonycklar. En användare av

kryptering som misstänks för brott kan emellertid

inte tvingas att aktivt medverka i en

brottsutredning genom att t.ex. lämna ut sin privata

konfidentialitetsnyckel.

I en skrivelse till riksdagen om elektronisk handel

(skr. 1997/98:190) har regeringen redovisat olika

frågor som berörs av den snabba utvecklingen av

elektronisk handel. Regeringen har där uttalat att

utvecklingen bör drivas av marknadens aktörer och

att regleringar bör tillgripas endast när

branschstandarder och avtal inte är tillräckliga. I

skrivelsen betonas att ett övergripande intresse

från statsmakternas sida i fråga om såväl

kryptografi som digitala signaturer är att tillit

skapas till kommunikationssystemen.

I regeringens proposition om statlig förvaltning i

medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:135) sägs att

statliga myndigheter bör använda säker överföring av

dokument och meddelanden i öppna kommunikationsnät.

Regeringen aviserar att ett för myndigheterna

gemensamt regelverk för säker kommunikation i

statsförvaltningen kommer att utarbetas.

I propositionen Förändrad omvärld - omdanat försvar

(prop. 1998/99:74) säger regeringen att den avser

att pröva förutsättningarna för att inrätta en

särskild funktion för att motverka attacker mot

informationssystem, liksom om det finns skäl att

utvidga ansvarsområdet beträffande

signalskyddstjänsten (skydd av kommunikationer) i

enlighet med förslaget från Regeringskansliets

arbetsgrupp om informationskrigföring.

Arbetsgruppens förslag skulle innebära att

Försvarsmaktens ansvarsområde vidgas till att även

omfatta civila totalförsvarsviktiga

informationssystem. För att ge underlag för ett

eventuellt införande av en IT-kontrollfunktion för

statsförvaltningen kommer regeringen att uppdra åt

Försvarsmakten att genomföra en försöksverksamhet

inom försvarssektorn under år 2000.

Regeringens överväganden och slutsatser

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att det för närvarande inte finns

skäl att begränsa användningen av kryptoteknik i

Sverige utan att alla skall ha rätt att själva välja

sådan teknik.

Import av kryptoteknik skall förbli fri.

Det finns fortsatta säkerhetspolitiska skäl för att

förhindra spridning av kryptoteknik till olämpliga

mottagare i vissa andra länder.

Skulle utvecklingen motivera skärpta regler kommer

regeringen att överväga lämpliga åtgärder för att

skapa möjligheter till laglig åtkomst i klartext av

krypterad information för brottsbekämpande och

kontrollerande myndigheter.

Sveriges politik bör präglas av flexibilitet och

lyhördhet i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan

på säker kryptoteknik, förändringar i andra länders

politik och den fortsatta tekniska utvecklingen på

området.

Skälen för regeringens bedömning

Bakgrund

Det kan konstateras att ett flertal olika synsätt

kommer fram i diskussionen om användningen av

kryptoteknik.

Användare (en myndighet, ett företag, en enskild)

betonar friheten att kryptera information och skydda

den mot obehörig insyn eller mot brottslig

verksamhet och vill i det avseendet inte utsättas

för några inskränkningar. Användare har samtidigt,

liksom samhället i övrigt, intresse av att polisen

har förmåga att i sin brottsbekämpande verksamhet

kunna dekryptera meddelanden för spaning och

bevissäkring.

Användare vill ha ett starkt skydd av den

information som skickas eller lagras i krypterad

form. Han vill också kunna rädda sådan information

om hans privata konfidentialitetsnyckel skulle

förkomma och vill då kunna få tillgång till en kopia

av nyckeln. Rättsvårdande myndigheter måste få

använda tvångsmedel för att få laglig tillgång till

sådana privata nycklar.

Användare vill, vid eventuell deponering av sin

privata konfidentialitetsnyckel, att den förvaras på

ett säkert och förtroendefullt sätt. Om denna nyckel

måste deponeras utanför användarens kontroll minskar

förtroendet. Användaren kan då föredra ett annat

sätt för förmedling av meddelanden än

datakommunikation, t.ex. kurirpost eller en

personlig resa.

Rättsvårdande myndigheter har intresse av att

användare skyddar sig med starka kryptosystem för

att försvåra eller förhindra brottslig verksamhet.

Samtidigt kan en fri tillgång till kryptoteknik för

att skydda data och meddelanden leda till att viss

brottsbekämpning försvåras eller förhindras.

Staten, som ansvarar för rikets säkerhet och

skyddar samhället mot terrorism och annan

brottslighet, har klassificerat kryptoteknik som en

teknik med både civil och militär användning, vars

utförsel ur landet bör kontrolleras. Andra anser att

export av kryptoteknik inte behöver kontrolleras.

Elektronisk handel m.m.

Elektronisk handel och annan elektronisk

kommunikation har under de senaste åren vuxit fram

som betydelsefulla användningsområden för den

moderna informationstekniken. Det medför nya

affärsmöjligheter och nya arbetssätt som ger

tillväxt och sysselsättning. Samtidigt ställs stora

krav på säkerhet i överföring av meddelanden och

dokument samt på säker identifiering av användarna.

Detta kan åstadkommas med stöd av kryptografi. Det

finns således ett allmänt intresse av att användarna

får tillgång till starka kryptosystem och att det

finns förutsättningar för bruk av elektroniska

signaturer och för skydd av konfidentialitet.

Regeringens bedömning är att en bred användning av

kryptografi ökar tilliten till

kommunikationssystemen. Risken för missbruk av

kryptografi är inte heller av sådant slag att det

för närvarande föreligger skäl att begränsa

användningen. Alla skall ha rätt att själva välja

kryptoteknik och importen av kryptoteknik skall

förbli fri.

Elektroniska signaturer används för att säkerställa

identitet och skydda dokument mot förvanskning. En

central fråga vid utformandet av svenska regler för

elektroniska signaturer är hur hanteringen av

certifikat och kryptonycklar skall utformas. En s.k.

certifieringsinstans är det organ som

tillhandahåller signaturtjänster. Organet utställer

och signerar certifikat som anger vem som är

innehavare av den öppna signaturnyckeln.

Certifieringsinstansens roll är alltså avgörande för

tilliten till elektroniska signaturer. Vissa

grundläggande krav behöver därför ställas på sådana

instansers inre organisation samt på de certifikat

och nycklar som de utfärdar.

Användarna har ett behov av säkra elektroniska

signaturer och tillgång till en öppen marknad för

signaturtjänster. Hur ett system för tillsyn och

kontroll av signaturtjänster kommer att se ut i

Sverige måste ses mot bakgrund av de regler som det

kommande EG-direktivet om elektroniska signaturer

uppställer. Utgångspunkten är att medlemsstaterna

inte får införa obligatoriska tillståndsvillkor för

signaturverksamhet. Däremot finns möjlighet att

utforma frivilliga ackrediteringssystem. Staten

kommer att kunna fungera som förebild i sitt eget

användande av signaturtjänster.

Inom Regeringskansliet har arbete påbörjats med att

skyndsamt ta fram handlingsmöjligheter och förslag

till en framtida struktur och organisation av

signaturtjänster. Detta arbete kommer att bedrivas i

nära samarbete med myndigheter, näringsliv och

intresseorganisationer på området.

Brottsbekämpning m.m.

Kryptografi är ett viktigt hjälpmedel för att

förhindra eller försvåra brottslig verksamhet.

Användare som skyddar sin information med stöd av

kryptografi bidrar till att förebygga brott.

Kryptoteknik kan dock även användas i brottsligt

syfte. Brottsbekämpande myndigheter har därför ett

behov av att vid tvångsmedelsanvändning, t.ex.

husrannsakan och beslag, få tillgång till krypterad

information i klartext samt vid hemlig

teleavlyssning få tillgång till privata

konfidentialitetsnycklar, utan den misstänktes

vetskap, för att kunna dekryptera meddelanden.

Kontroll- eller tillsynsmyndigheter har likaså behov

av att vid revision och annan kontroll eller tillsyn

få tillgång i klartext till lagrad och krypterad

information.

De nuvarande reglerna om tvångsmedel skulle erbjuda

brottsbekämpande och kontrollerande myndigheter

vissa möjligheter att från särskilda organ som

tillhandahåller tjänster för hantering av certifikat

och kryptonycklar få tillgång till t.ex. privata

konfidentialitetsnycklar som deponerats eller annan

information som finns om det särskilda organets

kunder. Husrannsakan, vittnesförhör eller liknande

åtgärder kan också användas för att åstadkomma

detta. Sådan tvångsmedelsanvändning sker med stöd av

lag och i kontrollerade former. Det är angeläget att

den teknik som används i ett särskilt fall inte

utgör hinder för sådan legal åtkomst. Kryptonycklar

avsedda för elektroniska signaturer bör inte

användas för att också skydda konfidentialitet,

eftersom en privat signaturnyckel inte bör

deponeras. I stället bör separata signaturnycklar

och konfidentialitetsnycklar användas.

Brottsbekämpande och andra utredande myndigheters

möjligheter till laglig åtkomst i klartext till

krypterad information måste säkerställas. För att

möjliggöra detta kan, förutom erforderliga inhemska

åtgärder, initiativ behöva tas på det

internationella planet. Skulle utvecklingen motivera

skärpta regler kommer regeringen att överväga

lämpliga åtgärder för att skapa möjligheter till

laglig åtkomst i klartext av krypterad information

för brottsbekämpande och kontrollerande myndigheter.

Regeringen anser härutöver att Sverige aktivt bör

medverka i utvecklingen av EU-gemensamma regler och

andra internationella överenskommelser på detta

område.

Exportkontroll

Enligt regeringens bedömning finns det fortsatta

säkerhetspolitiska skäl att förhindra spridning av

kryptoteknik till olämpliga mottagare i vissa andra

länder. Den svenska inställningen till kontrollen av

spridning av kryptoteknik till utlandet

(exportkontroll) bör ta hänsyn till att Sverige

gynnas av frihandel och global elektronisk

kommunikation. Samtidigt är Sverige för sin

nationella säkerhet beroende av ett internationellt

samarbete där exportkontrollen utgör en del.

Regeringen anser att följande åtgärder bör vidtas.

Exportkontrollen av kryptoprodukter fortsätter i

enlighet med EU:s regler och Sveriges förpliktelser

i Wassenaararrangemanget (WA). Sverige verkar bl.a.

för att skapa en enhetlig och icke-diskriminerande

tillämpning av reglerna i de länder som samarbetar

inom WA och inom EU, så att svenska företag inte får

en konkurrensnackdel.

Med nuvarande regler för exportkontroll gynnas

företag i länder med en stor hemmamarknad. Sverige

välkomnar därför att kommissionen föreslagit att

kryptoprodukter skall omfattas av den inre

marknadens fria rörlighet.

Det är viktigt att exportkontrollen successivt

liberaliseras och koncentreras på sådana känsliga

kryptoprodukter där kontrollintresset väger över

frihandelsintresset.

Regelverken bör uttryckligen likställa fysisk

utförsel av kryptoprogram med att göra dem

tillgängliga via datanät. Spridningen på nät har

redan i dag nått betydande omfattning, och därmed

har förutsättningarna för den nuvarande

exportkontrollpolitiken förändrats.

Den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn är liksom andra delar av

samhället i behov av säker och tillförlitlig

kryptoteknik. Här ingår att kunna bedöma vilka

produkter och tekniker som bör utnyttjas. Detta

ställer särskilda krav på god kunskap och goda

bedömningar i myndigheternas upphandlingar och den

rådgivning som de kan behöva i samband därmed.

Statliga myndigheter bör utnyttja

nyckelhanteringssystem med inbyggda funktioner för

nyckelåterskapande. För att främja detta torde

interna organ för hantering av certifikat och

kryptonycklar behöva inrättas. De statliga organen

bör ha ett sådant regelverk att de kan tjäna som

modell även för den privata marknaden. Arbete med

sådan inriktning bedrivs i länder som Austra-lien,

Finland, Kanada, Storbritannien och USA.

I propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas

tjänst informerade regeringen om att ett gemensamt

regelverk för säker kommunikation i

statsförvaltningen kommer att utarbetas.

Den fortsatta utvecklingen

Utvecklingen inom EU och i länder utanför unionen,

bl.a. USA, är av betydelse för utformningen av en

svensk politik för användningen av kryptografi. De

senaste årens erfarenheter visar emellertid att

utvecklingen är svårbedömd och att flera länders

kryptopolitik förändrats, ibland snabbt och oväntat.

Även tekniken och användningen förändras ständigt.

Detta talar för att en svensk politik bör vara öppen

för de krav som ställs. Beslut och åtgärder måste

fortlöpande kunna omprövas.

Antalet datorer är stort och användningen av

Internet är utbredd i Sverige. En betydande del av

informationstjänsterna och försäljningen av

programvara sker via datanät, och allt bättre

kryptoprogramvaror blir tillgängliga på Internet. En

kraftigt ökad användning av kryptografi är därför

att vänta under de närmaste åren.

En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken

omfattning kryptoteknik används för att dölja

brottslig verksamhet. Datakunniga brottslingar kan

redan i dag skaffa sig mycket kraftfulla

kryptoredskap och använda dem utan möjligheter för

de rättsvårdande myndigheterna att dekryptera

meddelanden och dokument. Sverige, liksom andra

länder i EU, följer denna utveckling. Skulle

utvecklingen motivera detta kommer regeringen att

överväga skärpta regler. Även detta talar för att en

svensk politik bör utvecklas stegvis.

Man kan tänka sig olika handlingsvägar vid

utformningen av en kryptopolitik. Ett alternativ är

att förlita sig på marknadens egen utveckling och

inte ta initiativ till att införa några regleringar.

Om man vill betona statens roll kan alternativet

vara att skapa möjligheter att tillhandahålla

signatur- och konfidentialitetstjänster i Sverige

samt att erbjuda organ som tillhandahåller sådana

tjänster en lämplig form av auktorisation.

Regeringen önskar främja användningen av modern

teknik i alla delar av samhället.

Informationstekniken skapar möjligheter som måste

tas till vara. Regeringen är vidare angelägen att

främja elektronisk handel och annan elektronisk

service samt ett säkert utnyttjande av de

elektroniska kommunikationsmöjligheterna. En bred

användning av kryptoteknik kan gynna utvecklingen av

den elektroniska handeln genom att tilliten till

systemen ökar. Användningen av kryptoteknik bör

därför underlättas och användarna skall själva ha

rätt att välja vilken teknik som skall användas.

Vad gäller användningen av signaturtjänster

förbereds i Regeringskansliet ett införande av det

kommande EG-direktivet om en gemensam ram för

elektroniska signaturer. Vad gäller frågan om

konfidentialitetstjänster bör det utredas om det

finns skäl för staten att engagera sig i ett

frivilligt auktorisationsförfarande av särskilda

betrodda organ som vill tillhandahålla sådana

tjänster.

Sveriges politik bör präglas av flexibilitet och

lyhördhet i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan

på säker kryptoteknik, förändringar i andra länders

politik och den fortsatta tekniska utvecklingen på

området.

Sammanfattning av motionerna

I motionerna 1998/99:U16 (fp) och 1999/2000:T705

(fp) yrkande 8 framhålls att praktiskt taget allt

som i dag skickas på svenska datanät saknar skydd

mot avlyssning. Folkpartiet betraktar detta som ett

allvarligt och växande problem. Det enda

verkningsfulla skyddet mot avlyssning är kryptering.

Motionärerna konstaterar att regeringen visserligen

säger att alla även i fortsättningen skall ha rätt

att fritt använda kryptering, men att detta

påstående inte är reservationslöst. Motionärerna

betraktar det som en självklarhet för ett

demokratiskt IT-samhälle att användning, utveckling

och spridning av kryptering skall vara tillåtet.

Några svenska restriktioner i rätten att använda

kryptering får därför inte finnas (motionerna

1998/99:U16 (fp) yrkande 1 och 1999/2000:T705 (fp)

yrkande 8 [delvis]).

Inom en snar framtid kommer kryptering att krävas

som en integrerad del i de flesta mjukvaruprodukter.

Exportrestriktioner avseende kryptering kommer

därför att drabba stora delar av den svenska

programvaruindustrin. Motionärerna stödjer av FN

sanktionerade handelsembargon men menar att civila

produkter med kryptoinnehåll bör jämställas med

andra civila produkter i exporthänseende och inte

beläggas med exportrestriktioner då det gäller

handel med länder som inte står under embargo

(1998/99:U16 (fp) yrkande 2). Motionärerna

efterlyser inte bara fri export utan också fri

import och användning av krypteringsprogram

(motionerna 1998/99:U16 (fp) yrkande 4 och

1999/2000:T705 (fp) yrkande 8 [delvis]).

I motion 1998/99:U16 (fp) yrkande 3 begärs en

översyn av IT-samhällets sårbarhet och framtagande

av en plan för att minska riskerna med IT-

användningen.

I den enskilda motionen 1999/2000:U410 (m) begärs i

yrkande 1 att Sverige i allt internationellt

samarbete, främst med USA och andra demokratiska

länder, bör verka för fri handel med

kryptoprodukter.

I yrkande 2 begärs vidare att regeringen anvisar

fasta och tydliga spelregler för de människor och

företag som för sin kommunikation eller direkta

verksamhet använder sig av eller tillverkar

kryptoprodukter. Därför bör riksdagen, enligt

yrkande 3, slå fast att det inte finns några skäl

för att begränsa användningen av kryptoteknik i

Sverige. Varje sådan begränsning bidrar till att

minska Sveriges möjligheter att bli ett

framgångsrikt IT-land med alla de fördelar som

människor och företag kan dra av en sådan

utveckling. Riksdagen bör dessutom, enligt yrkande

4, slå fast att alla planer på obligatoriska system

för deponering av dekrypteringsnycklar bör

skrinläggas och att Sverige motsätter sig andra

länders krav på sådan deponering.

All nyckeldeponering bör ske på frivillig basis

och skötas av icke-statliga organ. En sådan ordning

behöver inte nödvändigtvis innebära att möjligheten

att i efterhand utkräva dekrypteringsnycklar vid

misstanke om brott försvinner.

Enligt motionärerna bör Sverige i EU, WTO,

Europarådet och i Wassenaar-arrangemanget aktivt

arbeta för en liberal exportpolicy och en ökad

frihandel med kryptobaserade produkter. För att

åstadkomma detta bör Sverige verka för att starka

civila krypteringsprodukter stryks från den

varulista för den exportkontroll som

Wassenaararrangemanget fastställer (yrkande 5). Fram

till dess att ändringar av arrangemanget vunnit

gehör bör Sverige, sägs det i motionens yrkande 6,

tillämpa gällande bestämmelser så liberalt som

möjligt.

Kryptopolitiken från nordamerikanskt håll, som

tidigare har varit militärstrategiskt betingad,

håller nu på att förändras. I yrkande 7 krävs att

Sverige "bör sända en signal" om att den

nordamerikanska kryptopolitiken riskerar att bli ett

rent handelshinder som gynnar amerikanska IT-företag

på andra konkurrenters bekostnad.

I partimotion 1999/2000:T703 (c) framhålls att

Centerpartiet i huvudsak är tillfreds med den

bedömning regeringen i dag gör i skrivelse

1998/99:116.

Partiet välkomnar att regeringen i skrivelsen

konstaterar att kryptering för närvarande inte bör

begränsas i Sverige, men det är, enligt

motionärerna, inte tillräckligt. Eftersom skyddet

för integritet och affärshemligheter kan antas spela

en roll för företags etableringsbeslut och för

investeringar i system för elektronisk handel och

informationsutbyte, borde det också, enligt yrkande

16, göras klart att Sverige inte heller har för

avsikt att i framtiden reglera användningen av

kryptering inom landet.

Regeringen bör, enligt yrkande 17, för svenska

myndigheter göra klart att de skall tillämpa

bestämmelserna inom Wassenaararrangemanget och inom

EG-rätten så generöst som möjligt så att det inom

ramen för gällande regelverk går att exportera

svenska krypteringsprodukter så enkelt och fritt som

möjligt.

Centerpartiet beklagar att riksdagen inte beretts

möjlighet att diskutera den svenska ståndpunkten i

de förhandlingar som förts inom ramen för Wasse-

nararrangemanget. Partiet menar (yrkande 18) att

Sverige i fortsatta förhandlingar, inom EU likaväl

som inom Wassenaararrangemanget, måste vara

pådrivande för en nedmontering av de

exportrestriktioner som i dag gäller för

krypteringsprogram till ett absolut minimum.

I partimotion 1999/2000:T717 (m) hävdar moderaterna

att den svenska exportkontrollen när det gäller

mjukvara som innehåller krypto hindrar utvecklingen

av elektronisk handel och missgynnar svenska

exportföretag.

I internationella förhandlingar har regeringen,

sägs det, verkat för en restriktiv syn på export av

sådana program och även förespråkat s.k.

nyckeldeponering, som i praktiken utgör ett hinder

för laglydiga företag att exportera. Nyligen

offentliggjordes att USA inom kort kommer att

avskaffa tillståndsplikten för stora delar av

kryptoexporten. Detta kommer ytterligare att

försämra konkurrensmöjligheterna för svenska

företag.

Riksdagen bör slå fast att det inte finns några

skäl för att begränsa användningen av kryptoteknik i

Sverige (yrkande 15 [delvis]). I stället bör

regeringen driva en politik och lägga fast regler

som uppmuntrar användning av stark och säker

kryptering. Riksdagen bör dessutom slå fast att alla

planer på obligatoriska system för deponering av

dekrypteringsnycklar bör skrinläggas och att Sverige

motsätter sig andra länders krav på sådan

deponering. All nyckeldeponering bör därför ske på

frivillig basis och skötas av icke-statliga organ.

En sådan ordning behöver inte nödvändigtvis innebära

att möjligheten att i efterhand utkräva

dekrypteringsnycklar vid misstanke om brott

försvinner.

Sverige bör sträva efter frihandel även för

kryptobaserade produkter (yrkande 15 [delvis]) och i

EU, WTO, Europarådet och inom Wassenaar-

arrangemanget aktivt arbeta för en liberal

exportpolicy och en ökad frihandel med

kryptobaserade produkter. Sverige bör tillämpa

gällande internationella regimer så liberalt som

möjligt.

Den nuvarande exportkontrollen bör (yrkande 16)

till större delen avskaffas. Enda undantagen från

frihandelslinjen bör gälla militära höggradiga

krypton som inte är publika, dvs. programvara som

"berör nationell säkerhet".

Utskottets överväganden

I skrivelse 1998/99:116 redovisar regeringen sin

uppfattning när det gäller vissa aspekter på

användning av kryptografi vid överföring och lagring

av

information i elektronisk form samt när det gäller

export av kryptoprodukter.

I huvudsak innebär regeringens ståndpunkt följande:

För närvarande föreligger det inte skäl att begränsa

användningen av kryptoteknik i Sverige, utan alla

skall ha rätt att själva välja sådan teknik.

Import av kryptoteknik skall förbli fri.

Det finns fortsatta säkerhetspolitiska skäl att

förhindra spridning av kryptoteknik till olämpliga

mottagare i vissa andra länder.

Skulle utvecklingen motivera skärpta regler kommer

regeringen att överväga lämpliga åtgärder för att

skapa möjligheter till laglig åtkomst i klartext av

krypterad information för brottsbekämpande och

kontrollerande myndigheter.

Regeringen anför också att Sveriges politik bör

präglas av flexibilitet och lyhördhet i syfte att

kunna möta en ökad efterfrågan på säker

kryptoteknik, förändringar i andra länders politik

och den fortsatta tekniska utvecklingen på området.

Rätten att använda kryptering

I motion 1998/99:U16 (fp) yrkande 1 krävs att några

svenska restriktioner i rätten att använda

kryptering inte får finnas. Också i motionens

yrkande 4 (delvis) samt i motion 1999/2000:T705 (fp)

yrkande 8 (delvis) begärs fri användning av

kryptoprogram. Yrkandena 2 och 3 i motion

1999/2000:U410 (m) samt motionerna 1999/2000:T703

(c) yrkande 16 och 1999/2000:T717 (m) yrkande 15

(delvis) har samma innebörd.

Utskottet noterar att regeringen välkomnar en ökad

användning av kryptografi i Sverige. På öppna

kommunikationsnät kan kryptografi, sägs det i

skrivelsen, uppfylla grundläggande säkerhetskrav och

skapa förtroende för kommunikationstjänster. Detta

ligger i linje med riksdagens tidigare uttalande

(bet. 1998/99:TU4) att det är en grundläggande

förutsättning för elektronisk handel att företag,

organisationer, myndigheter och enskilda har

förtroende för och tillit till denna handel.

Kryptografi är också ett medel för att skydda den

personliga integriteten.

I sin skrivelse säger regeringen vidare att alla

skall ha rätt att även i fortsättningen fritt

använda sig av kryptoteknik och själva ha rätt att

välja sådan teknik. I skrivelsen framhålls

emellertid också, som nämnts ovan, att om

utvecklingen skulle motivera skärpta regler, kommer

regeringen att överväga lämpliga åtgärder för att

skapa möjligheter till laglig åtkomst i klartext av

krypterad information för brottsbekämpande och

kontrollerande myndigheter.

Utskottet delar den motionsvis framförda

uppfattningen att överväganden utifrån

demokratisynpunkt måste vara grundläggande då det

gäller att bedöma behovet av regleringar i det

framväxande IT-samhället. Utskottet vill emellertid

samtidigt understryka att regeringens skrivelse ger

uttryck just för detta synsätt och att inga

regleringar i dagsläget föreslås.

Även om man är ense om att kryptografi är ett

viktigt instrument för att försvåra eller förhindra

brottslig verksamhet pågår i många länder, t.ex. i

USA, Storbritannien och Frankrike, en livlig debatt

om hur samhället skall kunna skyddas mot brottsligt

missbruk av kryptografi. Utvecklingen på andra

teknikområden har också visat att ett övergripande

samhällsintresse inneburit att tvångsåtgärder,

motsvarande dem som nämns motionsvis, måste införas

i vissa väl definierade fall. Detta gäller

exempelvis beträffande telefonavlyssning.

Utvecklingen på IT-säkerhetsområdet och riskerna för

missbruk av kryptografi kan inte förutsägas, bl.a.

på grund av att tekniken och användningen ständigt

förändras. En svensk kryptopolitik måste därför,

enligt utskottets uppfattning, präglas av

flexibilitet och lyhördhet. I motsats till

motionären menar utskottet således att beslut och

åtgärder vid behov måste kunna omprövas. Utskottet

anser därutöver att det vore principiellt betänkligt

att för all framtid och oavsett utvecklingen, på

sätt som motionärerna föreslår, förbinda sig att

bevara ett visst rättsläge.

Därmed avstyrks motionerna 1998/99:U16 (fp)

yrkandena 1 och 4 (delvis), 1999/2000:U410 (m)

yrkandena 2 och 3, 1999/2000:T703 (c) yrkande 16,

1999/2000:T705 (fp) yrkande 8 (delvis) samt

1999/2000:T717 (m) yrkande 15 (delvis).

Kryptonycklar m.m.

Frågan om elektroniska signaturer och kryptonycklar

hänger nära samman. Regeringen anför i skrivelsen

att en central fråga vid utformandet av svenska

regler för elektroniska signaturer är hur

hanteringen av certifikat och kryptonycklar skall

utformas. Hur ett system för tillsyn och kontroll av

signaturtjänster kommer att se ut i Sverige måste

ses mot bakgrund av de regler som Europaparlamentets

och rådets direktiv (1999/93/EG av den 13 december

1999) om ett gemenskapsramverk för elektroniska

signaturer uppställer. En utgångspunkt är att

medlemsstaterna inte får införa obligatoriska

tillståndsvillkor för signaturverksamhet. Däremot

finns möjlighet att utforma frivilliga

ackrediteringssystem. Staten kommer att kunna

fungera som förebild i sitt eget användande av

signaturtjänster. Inom Regeringskansliet

(Näringsdepartementet) har nyligen ett förslag till

en framtida struktur och organisation av

signaturtjänster utarbetats (Ds 1999:73 Elektroniska

signaturer).

Enligt utskottets uppfattning innebär detta att de

som berörs på ett lämpligt sätt får möjlighet att

påverka det arbete som bedrivs på området och att de

synpunkter som framförs i motion 1999/2000:U410 (m)

yrkande 4 på ett allsidigt sätt kommer att kunna

prövas. Regeringens och motionärens grundperspektiv

är detsamma och innebär bl.a. att möjlighet skall

skapas för att Sverige skall bli ett framgångsrikt

IT-land.

Utskottet noterar också att statsrådet Pagrotsky

inför utskottet påpekat att regeringen ej framlagt

något förslag om obligatorisk deponering av

kryptonycklar och att inga planer i den riktningen

finns. En helt annan sak är att det kan vara

lämpligt att statliga myndigheter och privata

företag beslutar om egna nyckelhanteringssystem för

sådana kryptonycklar som används i tjänsten eller

inom den egna organisationen.

De synpunkter som framförs i motion 1999/2000:U410

(m) yrkande 4 är således i huvudsak redan beaktade,

varför utskottet anser att motionen kan besvaras med

vad som ovan anförts.

Exportfrågor

Motionärerna bakom motion 1998/99:U16 (fp) menar

(yrkande 2) att civila produkter med kryptoinnehåll

bör jämställas med andra civila produkter i

exporthänseende och inte beläggas med

exportrestriktioner då det gäller handel med stater

som inte står under embargo. I samma motion yrkande

4 (delvis) och i motionerna 1999/2000:U410 (m)

yrkandena 1 och 5-7, 1999/2000:T703 (c) yrkandena

17-18, 1999/2000:T705 (fp) yrkande 8 (delvis) samt

1999/2000:T717 yrkandena 15 (delvis) och 16

efterlyser motionärerna olika typer av lättnader

beträffande export av kryptoprogram, tillämpningen

av gällande exportkontrollarrangemang samt,

därutöver, visst internationellt agerande i dessa

frågor.

Produkter med dubbla användningsområden, såsom

avancerad kryptoteknik, är sådana som har en

etablerad civil användning men som också kan

användas för militärt bruk (strategiska produkter).

Den svenska exportkontrollen när det gäller dessa

regleras i lagen (1998:397) om strategiska produkter

och rådets förordning (EG) nr 3381/94 om

upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av

export av varor med dubbla användningsområden.

Utskottet har tidigare behandlat detta regelverk i

sitt betänkande 1997/98:UU19.

Sedan utskottet senast (i bet. 1999/2000:UU3)

beredde frågor om krypto har nya, interimistiska

amerikanska regler trätt i kraft. Med ledning av

gjorda erfarenheter skall man senare i år utfärda

slutliga regler. De nya reglerna har tillkommit

eftersom den amerikanska industrin funnit de gamla

alltför restriktiva och därför hävdat att t.ex.

europeisk kryptoindustri haft en konkurrensfördel.

De nya amerikanska reglerna innebär betydande

lättnader i licenshanteringen, och i de allra flesta

fall skall företagen inte längre behöva söka

individuella licenser. Företag som vill exportera

måste dock låta sina produkter granskas tekniskt och

klassificeras av tillsynsmyndigheten. För den första

klassen krävs ingen licens. För den andra klassens

produkter ges generell licens (licence exception)

och för den tredje klassens varor kommer alltjämt

individuell licens att krävas. Vissa s.k.

terroristländer är helt svartlistade. Därutöver

krävs individuell licens för utförsel av starka

kryptoprodukter till statliga mottagare i andra

länder och möjligtvis gäller detta även till

utländska företag med statliga minoritetsintressen.

Exportföretagen har dessutom rapporteringsplikt till

USA:s handelsdepartement om produkter och köpare.

Enligt vad utskottet erfarit är de svenska reglerna,

jämfört med de amerikanska, alltjämt lättare att

tillämpa för företagen i det att licenshanteringen

är snabb och genom att Inspektionen för strategiska

produkter (ISP) inte ställer krav på att tekniskt

granska alla kryptoprodukter. Med verkan fr.o.m. den

1 augusti 1999 har ISP beslutat om öppna generella

tillstånd för massmarknadsprodukter med upp till 128

bitar till ett 60-tal länder utöver EU-staterna. Det

rör sig därvid om ett tillstånd som man inte behöver

söka, där man inte behöver gå igenom en teknisk

prövning och som inte heller kräver att man redogör

för vem köparen är. Ytterligare förenklingar av det

svenska systemet övervägs, bl.a. införande av s.k.

projektlicenser.

Utformningen av exportkontroll beträffande produkter

med dubbla användningsområden innebär ofta en

delikat avvägning mellan olika faktorer såsom

säkerhetspolitiska överväganden, skyldigheten att

fullgöra internationellt överenskomna åtaganden samt

tillgängligheten av teknik för försvaret och

näringslivet. De civila nyttjarnas behov och

näringspolitiska intressen är andra faktorer som

också måste beaktas.

Regeringen har aviserat att den under innevarande år

kommer att underställa riksdagen förslag till ny lag

om produkter med dubbla användningsområden. Denna

lag kommer att utgå från en rådsförordning som för

närvarande är under beredning. Frågor om

kryptoprodukter kommer att regleras i detta

sammanhang.

Tillämpningen av EG-förordningen om kontroll av

export av varor med dubbla användningsområden

baseras på varulistor som fastställs inom det s.k.

Wassenaararrangemanget (WA). WA har till

huvuduppgift att hindra spridning av krigsmateriel

och varor med dubbla användningsområden, som kan ha

militärt destabiliserande verkan och hota

internationell och regional fred. WA:s listor över

strategiska produkter uppdateras vid behov så att de

hålls aktuella i ljuset av utvecklingen på de

säkerhetspolitiska, teknologiska och kommersiella

områdena.

Varulistan för informationssäkerhet, som även

innefattar civila kryptoprodukter med möjlig militär

tillämpning, upprättades i december 1998. Som

framgår av skrivelsen kommer viss teknologi på denna

lista att undantas från exportkontroll i december

2000, såvida medlemsstaterna inte överenskommer att

fortsätta kontrollen. Sverige deltar i detta arbete

och kommer fortsättningsvis, enligt vad utskottet

erfarit, att än mer verka för en friare handel med

kryptoprodukter som ett led i utvecklingen av

elektroniska tjänster men med hänsynstagande till

att det kvarstår ett säkerhetspolitiskt betingat

intresse av att försvåra åtkomsten av starka krypton

för exempelvis sådana användare som är länkade till

utveckling eller produktion av massförstörelsevapen.

Vidare beaktas att Sverige, för att säkra egen

tillgång till utländsk högteknologi, har ett behov

av att upprätthålla samma kontrollnivå som viktigare

leverantörsländer. Enligt utskottets mening innebär

detta en lämplig avvägning. Utskottet vill framhålla

att ovan redovisade synsätt också bör vara

vägledande för Sveriges insatser i samband med

arbetet med den nya rådsförordningen som är under

utarbetande.

Själva tillämpningen av WA är i betydande

utsträckning en nationell angelägenhet. Som framgått

ovan har detta utnyttjats av Sverige för att på

olika sätt förenkla för företagen. Utskottet, som

vid statsrådet Pagrotskys föredragning erfarit att

ytterligare arbete med denna inriktning pågår,

understryker betydelsen härav.

Förhållandena beträffande exportkontroll av

kryptoprodukter har, vilket framgått ovan, i icke

oväsentlig grad förändrats sedan skrivelsen

underställdes riksdagen och motionerna väcktes.

Enligt utskottets bedömning är därmed flertalet av

de krav som motionsledes framförts redan

tillgodosedda, varför motionerna 1999/2000:U410 (m)

yrkandena 1 och 5-7, 1999/2000:T703 (c) yrkandena 17

och 18, 1999/2000:T705 (fp) yrkande 8 (delvis) samt

1999/2000:T717 (m) yrkandena 15 (delvis) och 16 kan

besvaras med vad utskottet anfört.

I motionerna 1998/99:U16 (fp) yrkandena 2 och 4

(delvis) förespråkas, med undantag av FN-

sanktionerade handelsembargon, en fullständigt fri

handel, utan några restriktioner, med

kryptoprodukter.

Att bifalla dessa motioner skulle innebära att

Sverige måste frånträda sina åtaganden gentemot EU

och WA samt dessutom bortse från nationella

säkerhetspolitiska intressen. Då så icke bör

ifrågakomma anser utskottet att dessa motioner bör

avstyrkas.

Import av kryptoprogram

I motionerna 1998/99:U16 (fp) yrkande 4 (delvis) och

1999/2000:T705 (fp) yrkande 8 (delvis) efterlyser

motionärerna fri import av kryptoprogram.

Detta yrkande överensstämmer, som framgår av

sammanfattningen av skrivelsen tidigare i detta

betänkande, med regeringens intentioner.

I skrivelsen betonas bl.a. att det är av allmänt

intresse att användarna får tillgång till starka

kryptosystem samt att det skapas förutsättningar för

bruk av elektroniska signaturer och för skydd av

konfidentialitet. Regeringens bedömning är att en

bred användning av kryptografi ökar tilliten till

kommunikationssystemen.

Utskottet delar regeringens bedömning och vill i

sammanhanget framhålla att det är av allmänt

intresse att vi i Sverige har tillgång till

produkter av god kvalitet, såväl svenska som

importerade.

Något behov av ett riksdagens tillkännagivande på

denna punkt föreligger ej, varför utskottet

avstyrker motionerna 1998/99:U16 (fp) yrkande 4

(delvis) och 1999/2000:T705 (fp) yrkande 8 (delvis).

IT-samhällets sårbarhet m.m.

I motion 1998/99:U16 (fp) yrkande 3 begärs en

översyn av IT-samhällets sårbarhet, och motionärerna

anser att en plan för att minska riskerna med IT-

användningen bör tas fram.

Riksdagen har tidigare (prop. 1998/99:74, bet.

1998/99:FöU5) gjort bedömningen att det finns behov

av en sammanhållen strategi för

informationskrigföring och samhällets IT-säkerhet.

I skrivelse 1998/99:33 Beredskapen mot svåra

påfrestningar på samhället i fred har regeringen

bl.a. anfört följande. Den breddade användningen av

informationsteknik leder till nya typer av

sårbarhet. Konsekvensen av tekniska fel, dataintrång

m.m. blir större när alltfler system kopplas samman.

Regeringen prioriterar därför åtgärder som syftar

till att förbättra IT-säkerheten och skyddet mot

informationskrigföring. Regeringens arbete syftar

till att skapa förtroende för den nya tekniken och

att säkerställa att samhällsviktiga funktioner

skyddas. För säkerhet på längre sikt arbetas en

strategi för samhällets IT-säkerhet fram. I ett

kortare perspektiv är insatser för att säkra

omställningen till år 2000 högprioriterade.

Enligt vad utskottet inhämtat behandlas frågan om

IT-samhällets sårbarhet i det nu pågående arbetet

med en IT-proposition, som beräknas bli överlämnad

till riksdagen år 2000.

Enär motionärens önskemål därmed redan får anses

tillgodosedda erfordras inget riksdagens

tillkännagivande, varför motion 1998/99:U16 (fp)

yrkande 3 avstyrks.

Utskottet föreslår därmed att riksdagen lägger

regeringens skrivelse 1998/99:116 Om kryptografi

till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande restriktioner i rätten att

använda kryptering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:U16 yrkandena 1 och

4 (delvis), 1999/2000:U410 yrkandena 2 och 3,

1999/2000:T703 yrkande 16, 1999/2000:T705

yrkande 8 (delvis) samt 1999/2000:T717 yrkande

15 (delvis),

2. beträffande kryptonycklar m.m.

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U410 yrkande 4

besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande export av produkter med

kryptoinnehåll m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:U16

yrkandena 2 och 4 (delvis) förklarar motionerna

1999/2000:U410 yrkandena 1 och 5-7,

1999/2000:T703 yrkandena 17 och 18,

1999/2000:T705 yrkande 8 (delvis) samt

1999/2000:T717 yrkandena 15 (delvis) och 16

besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande import av

krypteringsprogram

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:U16 yrkande 4

(delvis) och 1999/2000:T705 yrkande 8 (delvis),

5. beträffande en översyn av IT-samhällets

sårbarhet m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:U16 yrkande 3,

6. beträffande skrivelse 1998/99:116

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:116 Om

kryptografi till handlingarna.

Stockholm den 24 februari 2000

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s),

Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson

(kd), Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m), Carina

Hägg (s), Agneta Brendt (s), Murad Artin (v), Sten

Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne

Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Marianne

Jönsson (s), Karin Enström (m), Birgitta Ahlqvist

(s) och Kenneth Lantz (kd).