Bet. 1999/2000:UU9

Utrikesutskottets betänkande

1999/2000:UU09

Nordiskt samarbete 1999

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

UU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse

1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999, med huvudsaklig inriktning på

verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet, dels redogörelse till

riksdagen 1999/2000:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse

angående verksamheten under 1999 samt motioner väckta med anledning av

dessa. Samtliga motioner avstyrks eller besvaras av utskottet. Utskottet före-

slår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna. I ärendet finns

två reservationer och ett särskilt yttrande.

Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999 att

riksdagen tar del av skrivelsen.

Redogörelsen

Nordiska rådets svenska delegation överlämnar redogörelse 1999/2000:NR1

angående verksamheten under 1999 för riksdagens kännedom.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelsen

1999/2000:U15 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska TV-publikens tillgång till det nordiska TV-utbudet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandlingar med de andra nordiska länderna avseende de nor-

diska TV-kanalerna i Sverige.

1999/2000:U16 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om koordinering och informationsutbyte av biståndsinsatser i Nor-

dens närområden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan med frivilligorganisationerna och vikten av att infor-

mation sprids om det nordiska samarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av lagar, överenskommelser och rekommendationer

när det gäller att få examina godkända i andra nordiska länder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samernas ställning i det nordiska samarbetet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att prioritera miljöfrågorna i det nordiska samarbetet.

1999/2000:U17 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom ramen för ett vidgat Nordensamarbete engagerar

sig för de baltiska staternas önskan att utvidga det internationella samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att understödja det nordisk-ryska samarbetet i avsikt att verka för

en ekonomisk-demokratisk utveckling i enklaven Kaliningrad,

3. att riksdagen begär att regeringen i ett övergripande samarbete mot

rasism och främlingsfientlighet betonar minoriteternas deltagande och bety-

delsen av att de får delaktighet i arbetslivet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förlägga Nordiska rådets session till vårvintermånaderna feb-

ruari-mars,

5. att riksdagen begär att regeringen med kraft och skyndsamhet driver

frågan om svenska medborgares möjligheter att ta del av public service-

utbudet i nordiska TV-sändningar.

1999/2000:U18 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall initiera en digital allemansrätt i det nordiska

samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avtal och konventioner som finns i det nordiska samarbetet bör

ses över för att underlätta IT-lösningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nordiskt samarbete när det gäller regionala nordiska kompe-

tensmiljöer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett fördjupat nordiskt samarbete för offentlighet och yttrandefrihet

på Internet.

Motion med anledning av redogörelsen

1999/2000:U19 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medlemskap för Estland, Lettland och Litauen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Utskottet

Regeringens skrivelse 1999/2000:90

1999 övertog Island ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet.

Förutom att följa upp en rad initiativ från tidigare ordförandeskap har Island

lagt särskild vikt vid att utveckla samarbetet inom Västnorden och vad gäller

arktiska frågor.

Sveriges ambition under ordförandeskapet 1998 var att koncentrera arbetet

till några få profilfrågor, däribland sysselsättning och ekologisk hållbarhet.

Sysselsättningsfrågornas behandling på det europeiska planet har förblivit en

central nordisk angelägenhet. EU:s riktlinjer för sysselsättningspolitiken

bygger i stor utsträckning på värderingar som är bärande i de nordiska län-

derna. Samverkan på det nordiska planet kring utvecklingen av ett ekologiskt

hållbart samhälle har också gått vidare, och en särskild strategi kommer att

föreläggas Nordiska rådet under 2000. Frågorna om inomnordisk rörlighet

och avveckling av gränshinder är en tredje profilfråga för det nordiska sam-

arbetet.

Ett omfattande arbete har under det gångna året genomförts på det bilate-

rala planet mellan Sverige och Danmark för att underlätta integrationen i

Öresundsregionen. Det första mötet i den nybildade Öresundsdelegationen,

bestående av de politiska aktörerna i regionen och andra intressenter, hölls i

februari 2000. Samarbetet i Öresundsregionen har även blivit en inspira-

tionskälla för ökad integration med Norge och Finland, med vilka Sverige

inlett särskilt samarbete kring gränshinder.

Nordiskt samarbete i EU- och EES-frågor är ett av huvudområdena för det

nordiska samarbetet. Den grundläggande ambitionen är att systematiskt

utnyttja nordiska samarbetsstrukturer för avstämning och, när förutsättningar

finns, samstämt agera i aktuella EU- och EES-frågor - liksom i det bredare

Europasamarbetet. 1999 inleds en period av fyra år då ett nordiskt land hela

tiden kommer att finnas i eller i närheten av EU:s ordförandestol, något som

bör ge möjligheter att främja arbetet för sysselsättning, god miljö och andra

frågor där Norden har starka sammanfallande intressen.

Nordiskt samarbete i närområdet lämnar ett bidrag till säkerhet, demokrati

och gynnsam ekonomisk och social utveckling i vår del av Europa. Samar-

betet har utvidgats väsentligt under det senaste året. Den snabba utvecklingen

i närområdet har också aktualiserat frågan om en översyn av det framtida

nordiska samarbetet i närområdet.

Samarbetet inom Norden

Under 1999 har inriktning på frågor av betydelse för enskilda och företag i

vardagen, inte minst gränshinder, stått högt på dagordningen.

Projektet Hallå Norden! - en servicetelefon för information om arbete, studi-

er och resor i andra nordiska länder - fortsätter som försöksprojekt vid Före-

ningen Nordens informationsbutik Arena Norden i Stockholm till år 2000.

Vidare kommer s.k. informationsfönster om det nordiska samarbetet att

etableras i Köpenhamn, Oslo och Stockholm.

Sverige har fortsatt att verka för att effektivisera och förnya den verksam-

het som finansieras över Nordiska ministerrådets budget, som 1999 uppgick

till 732 miljoner danska kronor. Den svenska andelen var 34,1 %, en minsk-

ning med 0,8 % sedan föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis

av respektive lands nationalinkomst.

Ministerrådets budget för 2000 är oförändrad i reala termer, och de största

satsningarna görs fortsatt på kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet.

Ökade insatser görs främst på arktiskt samarbete, energisamarbete, välfärds-

forskning och IT-frågor.

Samverkan med frivilligorganisationerna är ett viktigt inslag i det nordiska

samarbetet. På det nationella planet har regeringen, i enlighet med önskemål

som har uttalats i riksdagen, lämnat ett särskilt ekonomiskt bidrag till Före-

ningen Nordens informationsbutik Arena Norden i Stockholm.

Över den nordiska budgeten ges vidare stöd till samisk verksamhet såsom

Samerådet, Nordiskt samiskt institut och till samisk kulturverksamhet. Att

inrätta ett nordisk-samiskt parlamentariskt råd har också diskuterats. Vidare

behandling avvaktar i väntan på att det svenska sametinget skall fatta beslut i

frågan.

Norden och Europa samt Schengensamarbetet

Europafrågorna är ett av huvudområdena för det nordiska samarbetet. Ge-

nom att tre nordiska länder är medlemmar i EU och Island och Norge är

parter i EES-avtalet har alla nordiska länder en nära anknytning till det euro-

peiska samarbetet. De nordiska länderna har också många gemensamma

intressen att bevaka.

Samarbetet i Europafrågor har i första hand karaktär av samråd och infor-

mationsutbyte. För att använda sig av det nordiska samarbetet som en platt-

form för samråd i aktuella EU- och EES-frågor har dessa blivit en stående

punkt vid nordiska ministermöten. Det finns också en särskild kontaktgrupp

med tjänstemän vid de nordiska representationerna i Bryssel.

Som ett led i det nordiska samarbetet om förverkligandet av den inre

marknaden beslutade de nordiska handelsministrarna år 1998 att en informell

nordisk samrådsgrupp skulle arbeta vidare bl.a. vad gäller marknadskontroll

och ömsesidigt erkännande av provningar av konsumentvaror.

Den nordiska passfriheten har fungerat i över fyrtio år och betraktas som

en självklarhet av flertalet medborgare i de nordiska länderna. På liknande

sätt är fri rörlighet för personer ett av kärnområdena i förverkligandet av

EU:s inre marknad. För att påskynda avvecklingen av gränskontroller ingick

några av EG:s medlemsländer 1985 det s.k. Schengenavtalet.

I juni 1995 ansökte Finland och Sverige om anslutning till Schengen-

samarbetet, med förbehåll för att den nordiska passfriheten skulle bevaras.

1996 undertecknade Danmark, Finland och Sverige anslutningsavtal, samti-

digt som Island och Norge ingick särskilda samarbetsavtal med Schengen-

länderna.

Riksdagen antog propositionen om Schengensamarbete i april 1998. I den

lades dock inga lagförslag fram, utan sådana kommer att föreläggas riksda-

gen i en proposition under vårriksdagen 2000.

I och med Amsterdamfördragets ikraftträdande 1999 överfördes Schengen-

samarbetet till EU. Det s.k. Schengenprotokollet innehåller bestämmelser

som säkerställer den nordiska passfriheten inom ramen för det bredare euro-

peiska samarbetet. Utgångspunkten är att de nordiska länderna skall bli fär-

diga för integrering under år 2000.

Norden och dess närområde

Ett prioriterat område för de nordiska länderna är samarbetet med närområ-

det, vilket omfattar de tre baltiska länderna, nordvästra Ryssland, Barentsom-

rådet och Arktis. Insatserna genom Nordiska rådets insatser flätas alltmer

samman med annat samarbete i regionen, såsom Östersjöstaternas råd, Ba-

rentsrådet och Arktiska rådet.

Nordiska ministerrådets närområdesinsatser utformas i dialog med berörda

samarbetspartner, bl.a. genom årliga möten mellan de nordiska samarbetsmi-

nistrarna och deras motsvarigheter inom Baltiska ministerrådet. Målsättning-

en är att bidra till stabil och demokratisk utveckling och främja en fungeran-

de marknadsekonomi i närområdet.

I ministerrådets budget för 1999 ökade det särskilda närområdesprogram-

met till 65 miljoner danska kronor. En stor del av resurserna satsades på

demokratifrämjande projekt. Programmet omfattar vidare verksamheten vid

de nordiska informationskontoren i de baltiska huvudstäderna och S:t Peters-

burg.

Utöver det särskilda närområdesprogrammet görs insatser över ministerrå-

dets budget för olika samarbetssektorer. De samlade satsningarna i närområ-

dena beräknas uppgå till ca 20 % av Nordiska ministerrådets budget.

Nordiska ministerrådets program för arktiskt samarbete omfattar bl.a. ur-

befolkningsfrågor, polarforskning, miljö- och infrastrukturfrågor.

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen i närområdena och av önskemål

om en bättre samordning med övriga insatser har beslutats att en översyn av

de strategiska målsättningarna skall göras under 2000.

Nordiskt samarbete på sektorsnivå

Kultur och medier

Inom ramen för det nordiska kultursamarbetet finns de två större fonderna

Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-fonden. Vidare finansie-

rades kultursamarbete över ministerrådets budget uppgående till ca 138

miljoner danska kronor under 1999.

Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden och

bygger på den kulturella och språkliga gemenskap som finns mellan de nor-

diska länderna.

Under det isländska ordförandeskapet har utkantsområdenas och de små

nationernas ställning betonats även inom kultursamarbetet. Satsningen på

barn och unga har fortsatt med utgångspunkt i den särskilda handlingsplanen

Ett kommande Norden.

Arbetet med ministerrådets förslag om en nordisk språkpolitik har fortsatt,

och en handlingsplan för språkområdet (NORDMÅL) har utarbetats. Målet

är att de skandinaviska språken fortsatt skall utgöra den gemensamma ramen

i det nordiska samarbetet och att den internordiska språkförståelsen och

kulturkompetensen skall vidareutvecklas.

En ny prioritering är insatser mot rasism och främlingsfientlighet, med den

överordnade målsättningen att öka minoriteternas deltagande och inflytande

på alla nivåer i kulturlivet. Satsningarna på medier har fortsatt, och ett om-

förhandlat avtal garanterar Nordiska film- och TV-fonden ett årligt tillskott

på minst 58 miljoner danska kronor om året. Under de senaste fem åren har

fonden stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-serier.

Nordiska kulturfonden är det viktigaste nordiska stödorganet för kulturak-

tiviteter. Under 1999 beviljades stöd uppgående till 19 miljoner danska kro-

nor till bl.a. en nordisk visfestival i Umeå, nordiska dagar på Operaakademin

i Helsingfors och en konferens i Köpenhamn om islam i Norden.

De fyra konstkommittéerna Nordiska litteratur- och bibliotekskommittén,

Nordiska musikkommittén, Institutet för samtidskonst samt Teater och dans i

Norden verkar genom nätverk, seminarier och olika stödformer för att sprida

kunskap om nordisk konst. Nordboks uppgift är att utveckla samarbetet på

litteratur och folkbibliotekens område. Översättningsstödet, som 1999 upp-

gick till 2,4 miljoner danska kronor, bidrar till att sprida den nordiska litte

raturen. Nomus beviljade under förra året stöd uppgående till drygt 2 miljo-

ner svenska kronor till det nordiska musiklivet.

Även den verksamhet som bedrivs vid de nordiska husen på Island, Fär-

öarna, Grönland och Åland finansieras över kulturbudgeten.

Nordiska ministerrådet genomför vidare ett antal kulturprojekt i utlandet.

Under det gångna året har särskilda satsningar gjorts i bl.a. Sydafrika och

USA. Även kultursamarbetet med närområdet har ökat i betydelse.

Utbildning och forskning

Utbildning och forskning är den resursmässigt största sektorn inom det nor-

diska samarbetet. Under 1999 disponerades 186 miljoner danska kronor, som

huvudsakligen användes för student- och forskningsutbyte, de gemensamma

nordiska institutionerna, ett antal sektoriella handlingsplaner samt vissa

tidsbegränsade samverkansprojekt och forskningsprogram.

Den för sektorn viktigaste åtgärden var antagandet av framtidsstrategin

Norden som föregångsregion för utveckling av mänskliga resurser.

Även inom sektorn utbildning och forskning sätts språksamarbetet i för-

grunden. Ett annat högt prioriterat område är insatser för barn och unga.

Ledningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning har under

året utrett hinder för rörlighet och erkännande av examina. Ministerrådet

beslutade förlänga det nordiska avtalet om tillträde till högre utbildning. IT-

policygruppen har fått ett nytt mandat för treårsperioden 2000-2002. Med de

baltiska länderna sker samarbete bl.a. när det gäller utbildning av lärare.

Miljö

Det nordiska miljösamarbetet utgår från målen i den nordiska miljöstrategin,

vilken syftar till att bevara den biologiska mångfalden, att nå en hållbar

användning av naturresurserna samt att minska föroreningar och utsläpp.

Strategin innebär bl.a. att den högsta tillämpade ambitionsnivån skall vara

riktmärket.

Island har som ordförande drivit frågor om havens resurser och miljö, Ös-

tersjösamarbetet, det arktiska miljösamarbetet och det nordiska miljösamar-

betets kontakter med EU. De nordiska miljöministrarna sände ett uttalande

om vikten av integration av miljöhänsyn och hållbar utveckling till Europe-

iska rådets möte i Helsingfors i december 1999. Miljöarbetet är prioriterat

även i samarbetet med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland.

Det finns också ett antal tvärsektoriella grupper för miljö och ekonomi,

energi, jord- och skogsbruk, fiske, konsumentfrågor m.m. Under 1999 antogs

en nordisk miljöpolicy för försvarssektorn.

Ekonomi och näring

Målsättningen med det nordiska energipolitiska samarbetet är att främja en

effektiv, konkurrenskraftig, säker och bärkraftig energiförsörjning i Norden

och dess närområde. I verksamheten märks bl.a. ökad användning av förny-

bara energikällor, utveckling av offentliga ramverk för byggande och drift av

ledningsnät och infrastruktur och kontakter mellan Östersjöländernas ener-

gimyndigheter. Samarbete sker även med EG-kommissionens "Baltic Energy

Task Force".

Samarbetet mellan de nordiska länderna på energiområdet stärktes under

1999, och arbetet med utvecklingen av den nordiska elmarknaden har gått

framåt. Det nordiska energiforskningssamarbetet syftar till att komplettera

den verksamhet som sker nationellt. Klimatfrågan har särskild prioritet, och

inriktningen vägleds av de nordiska ländernas behov och intressen inför de

fortsatta klimatförhandlingarna.

På det näringspolitiska området koncentreras samarbetet till frågor där

samarbete kan ge nordisk nytta utöver vad nationella insatser kan ge. Stor

vikt fästs vid de små och medelstora företagens möjligheter att verka och

växa. Särskilda ansträngningar görs när det gäller turism samt elektronisk

handel och IT-frågor.

Institutet NORDREGIO är ett viktigt regionalpolitiskt instrument, vars

verksamhet bl.a. syftar till erfarenhets- och kunskapsutveckling.

Samarbetet rörande jord- och skogsbruk samt fiske är särskilt inriktat på

miljö, förvaltning av genetiska resurser, utveckling av jord- och skogsbruks-

beroende regioner samt uthålligt skogsbruk. Jord- och skogsbrukssektorn har

varit en av de sektorer som i ett första uppföljningsskede av statsminister-

deklarationen Hållbart Norden arbetat med en strategi för en hållbar utveck-

ling i Norden.

Den nordiska kontaktgruppen för internationell skogspolitik samråder i frå-

gor av gemensam karaktär som varit föremål för behandling i internationella

forum. Samnordisk skogsforskning stöder akademisk forskning på området.

Inte oväntat har det isländska ordförandeskapet prioriterat samarbetet på

fiskeområdet, och tagit en rad initiativ särskilt när det gäller fiske och milj

Det nordiska samarbetet har bl.a. initierat en teknisk konsultation inom FAO

om miljömärkning av fisk, och samarbete sker även med EU-kommissionen.

Under året hölls det 25:e mötet inom den Nordiska fiskerikonferensen under

temat hur havets levande resurser skall utnyttjas.

I november 1999 hölls ett nordiskt bostadsministermöte i Stockholm, vil-

ket bl.a. resulterade i en gemensam studie om bostadssegregation. Nordiskt

samarbete bedrivs även när det gäller transport, infrastruktur och trafiksäker-

het.

De nordiska finans- och ekonomiministrarna möts regelbundet för att dis-

kutera det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken i Norden. Rikt-

linjer rörande ansvarsfördelningen mellan styrelsen för Nordiska investe-

ringsbanken (NIB) och ministerrådet antogs vid ministrarnas möte i novem-

ber 1999. Baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt

som har kanaliserat tekniskt bistånd och kapital till de baltiska länderna, i

syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för små och medelstora företag.

Programmet håller nu på att fasas ut.

Medborgarpolitik

Den särskilda ämbetsmannakommittén för arbetsmarknad och arbetsmiljö

leder samarbetet för att minska arbetslösheten i Norden. Studier har utförts

bl.a. rörande flyttningsbidrag inom Norden samt för att identifiera hinder för

rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden. Samordning av frågor av nor-

diskt intresse på arbetsmarknads- och arbetsmiljöområdet sker också i EU

och ILO. Vidare är Östersjösamarbetet prioriterat, och nordiska satsningar

görs bl.a. för att bygga upp kompetens främst vad gäller arbetsmiljö.

Det nordiska samarbetet inom social- och hälsosektorn leds av det särskil-

da ministerrådet samt det tvärsektoriella ministerrådet för narkotikafrågor.

Till övervägande del har samarbetet skett inom sektorns sju institutioner och

permanenta verksamhet i övrigt. Aktuella EU- och EES-frågor är stående

dagordningspunkter vid möten i sektorn.

Samarbetet när det gäller livsmedelsfrågor och konsumentpolitik syftar till

att skydda konsumenten mot hälsofarliga produkter och fusk i livsmedels-

hanteringen. Det förhållande att tre av de nordiska länderna är medlemmar i

EU och att samarbete med de övriga länderna sker inom ramen för ESS-

avtalet präglar i hög grad verksamheten. Att stärka samarbetet på det praktis-

ka och politiska planet kan bidra till att den nordiska modellen kan bibehållas

och därutöver påverka konsumentpolitiken inom EU och globalt.

Jämställdhetssamarbetet grundar sig på ett särskilt program för åren 1995-

2000, som kompletteras med en årlig handlingsplan. Samarbetet ligger väl i

linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet koncentreras till verk-

samhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till de politiska och

ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika ekonomiska ställ-

ning och inflytande samt ett jämställt arbetsliv. Jämställdhetsarbetet är till

stor del knutet till frågor och områden som är aktuella inom EU och EES.

På lagstiftningsområdet sker nordiskt samarbete på en rad områden, bl.a.

när det gäller ungdomsbrottslighet, brottsförebyggande, Schengenfrågor,

ekonomisk brottslighet, konsumenträtt och sexuellt utnyttjande av barn. I de

fall det inom sakområdet pågår arbete med någon rättsakt inom EU sker

samråd, varvid bl.a. samordning av de nordiska ståndpunkterna diskuteras.

Migrationsfrågor och flyktingpolitiska frågor diskuteras i De nordiska re-

geringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor. Representanter för FN:s flyk-

tingkommissarie (UNHCR) och International Organization for Migration

(OM) har deltagit vid vissa möten, liksom en representant för Nordiska mi-

nisterrådet. Finland har år 2000 tagit över ordförandeskapet i samrådsgrup-

pen från Norge. Bland de frågor som varit aktuella under året kan nämnas

Kosovo, återvändande/återtagande och integrationsfrågor. De nordiska ut-

länningsmyndigheterna samråder i Nordiska utlänningsutskottet.

Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nordiska

ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarnas råd. Kommittén har

bl.a. till uppgift att fördela stöd till ungdomars nordiska samarbete, att koor

dinera nordisk ungdomsforskning samt att följa upp arbetet med barn- och

ungdomspolitiska frågor inom alla ministerrådets sektorer. Budgeten uppgick

1999 till ca 5 miljoner danska kronor. Utveckling av ungdomssamarbetet

mellan Östersjöstaterna är en prioriterad fråga.

Säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

Säkerhetspolitiska frågor diskuteras sedan 1997 inom ramen för Nordiska

rådet, som en del av utrikesministrarnas löpande dialog och genom att de

nordiska försvarsministrarna deltagit i Nordiska rådets årliga session.

Kärnan i det nordiska försvarsrelaterade samarbetet utgörs av verksamhe-

ten inom det fredsfrämjande området. Genom mekanismen Nordcaps (Nordic

Co-ordinated Arrangement for Military Peace Support) bedrivs samarbete

och koordination av nordiska fredsfrämjande resurser. Nordcaps bidrar även

till informationsutbyte och ett fördjupat utbildnings- och materielsamarbete

mellan de nordiska länderna. Den nordisk-polska brigaden som var verksam i

Bosnien-Hercegovina är ett exempel på framgångsrikt nordiskt samarbete på

området. Målsättningen inför framtiden är att vid behov kunna sända ut en

gemensam nordisk fredsfrämjande brigad. En sådan brigad är ett exempel på

utvecklingen mot en alltmer multinationell europeisk krishanteringsförmåga.

I september 1999 genomfördes för tredje gången den årliga fredsfrämjande

övningen i Partnerskap för freds anda, Nordic Peace. Övningen, som denna

gång ägde rum i Finland, syftar till att öva samverkan mellan militära för-

band och civila enheter.

Det nordiska samarbetet på minröjningsområdet omfattar bl.a. forskning,

materielutveckling, utbildning samt fredsfrämjande och humanitära insatser.

Under det gångna året fastställde försvarsministrarna en gemensam nor-

disk miljöpolicy - Agenda 21 för försvarssektorn. En prioriterad del av sam-

arbetet är försvarsmiljöbistånd till staterna i Östersjöområdet. Norge leder

detta arbete, i vilket även USA deltar.

De nordiska länderna stöder på olika sätt uppbyggnaden av nationella to-

talförsvar i de baltiska länderna och samarbetar med flera andra länder i

fråga om bl.a. uppbyggnaden av en baltisk fredsfrämjande bataljon - Baltbat.

Vidare pågår arbete med att upprätta en gemensam marin enhet - Baltron -

för minröjning till sjöss. Som ett resultat av nordisk och internationell sam-

verkan invigdes 1999 en gemensam baltisk försvarshögskola, Baltic Defence

College.

Säkerheten i Nordeuropa kan inte skiljas från säkerheten i hela det euroat-

lantiska området. Ett tydligt amerikanskt engagemang i Östersjöområdet är

ett grundläggande nordiskt intresse. Länder utanför den nordiska kretsen som

lämnar ett betydelsefullt stöd till de baltiska länderna är förutom USA även

Tyskland, Storbritannien, Tjeckien och Schweiz. Ett sätt att säkerställa även

andra länders engagemang i regionen är att gemensamt utveckla verksamhe-

ten inom Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet

(EAPR). Som ett led i denna strävan har ett multilateralt försvarsminister-

möte ägt rum med den amerikanska, de nordiska och de baltiska ministrarna.

Sedan 1994 finns ett ramavtal om nordiskt

försvarsmaterielsamarbete. Under de senaste åren har

samarbetet ökat betydligt, och en rad gemensamma projekt på

olika områden pågår. Likaså pågår ett särskilt nordiskt

säkerhetspolitiskt forskningsprogram.

Redogörelse till riksdagen 1999/2000:NR1

Norden är inte bara ett geografiskt begrepp. Det är också ett uttryck för vär-

deringar och identitet. Det nordiska samarbetet handlar i grunden om att vi

med utgångspunkt i den nordiska värdegemenskapen kan finna gemensamma

lösningar på gemensamma problem.

Nordiska rådet har under det senaste decenniet anpassat sin organisation

till det nya Europa. Utrikes- och säkerhetspolitiken intar numera en framträ-

dande plats på den nordiska dagordningen. Individens fria rörlighet och

trygghet vid flyttning inom Norden, det nordiska kultur- och språksamarbe-

tet, samverkan om forskning och utbildning utgör fortsatt tyngdpunkter i

samverkan mellan de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områ-

dena.

Nordiska rådet är ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament

och regeringar. Rådet är initiativtagande, rådgivande och kontrollerande.

Plenarförsamlingen, som utgörs av rådets 87 valda medlemmar samt av

regeringsrepresentanter, höll sin årliga session i Sveriges riksdag den 8-11

november 1999. Den svenska parlamentarikerdelegationen leddes av Gun

Hellsvik (m).

En stor del av arbetet bedrivs i rådets tre utskott: Nordenutskottet, Närom-

rådesutskottet och Europautskottet. Kontrollkommittén har att utöva kontroll

över den verksamhet som finansieras med nordiska medel. Den nordiska

budgeten för år 2000 fastställdes till 723 miljoner danska kronor, vilket inne-

bar en oförändrad ram för femte året i rad.

Sessionen i Stockholm visade att det råder stor enighet om värdet av det

nordiska samarbetet. Kärnan i arbetet är att bidra till fred, säkerhet och stab

litet i hela Europa. Det nordiska samarbetet har kommit att spela en allt vik-

tigare roll i ett vidare europeiskt perspektiv, och insatser i Baltikum, Ryss-

land, Arktis, Barents och i Östersjöområdet har ett stort värde även utanför

Norden. Under sessionen antogs ett uttalande om den nordliga dimensionen i

Europa, i vilket behovet av flera nordiska initiativ i EU som kan bidra till at

förverkliga den nordliga dimensionen särskilt framhölls.

Den 51:a sessionen satte fokus på medborgarna i Norden, och under mötet

i Stockholm diskuterades förslag som rörde barn och unga, frivilligorganisa-

tioner, arbetslivets förändring, globaliseringens effekter samt åtgärder för at

nå ett gränslöst Norden.

Ministerrådet tillsatte också en särskild grupp av visa män och kvinnor för

att utforska viktiga trender som formar samhällsutvecklingen i början av

2000-talet. Gruppen kommer att avlämna en rapport till rådets 52:a session i

Reykjavik, vilken kommer att ligga till grund för diskussioner om det framti-

da nordiska samarbetet.

Nordiska ministerrådet fattade under året ett principbeslut om att det i

början av år 2000 skulle finnas gemensamma nordiska medel för upprättande

av nordiska informationsfönster i Stockholm, Danmark och Norge.

Den 8-9 februari höll Nordiska rådet sitt andra gemensamma möte med

Baltiska församlingen i Helsingfors som ett led i arbetet att stärka det politi

ka samarbetet inom den nordisk-baltiska regionen. Under mötet diskuterades

bl.a. den nordliga dimensionen, säkerhetspolitik i Östersjöregionen och be-

kämpande av brottslighet. Vidare arrangerades i samarbete med norska stor-

tinget en parlamentarisk Barentskonferens i Alta i Nordnorge. I mötet deltog

förutom parlamentariker från de nordiska länderna även representanter för

Rysslands parlament, Europarådet, EU samt för urbefolkningarna i både

Norden och Ryssland.

Sammanfattning av motionerna

Motioner väckta med anledning av skrivelsen

I motion 1999/2000:U15 (m) yrkande 1 påminner Moderaterna om att ett

enigt kulturutskott nyligen uttalade att den svenska TV-publiken bör få till-

gång till andra nordiska länders public service-kanaler. I yrkande 2 begärs att

regeringen påskyndar förhandlingarna med de andra nordiska ländernas

regeringar för att lösa de ekonomiska, juridiska och tekniska problem som

har samband med distributionen av de nordiska TV-kanalerna i Sverige.

Motionärerna bakom motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 1 pekar på bety-

delsen av nordisk samordning i fråga om biståndsinsatser i närområdet. Nor-

diska rådets kontrollkommitté lade 1998 fram en rapport om det nordiska

biståndet till de baltiska länderna och nordvästra Ryssland, i vilken det bl.a.

föreslogs ett utökat informationsutbyte på flera områden samt en förstärkt

samordning i policyfrågor.

I yrkande 2 lyfter Kristdemokraterna fram frivilligorganisationernas roll i

det nordiska samarbetet, och särskilt den betydelsefulla funktion som Före-

ningen Nordens informationsbutik Arena Norden fyller i Stockholm. Motio-

närerna förutsätter att verksamheten ges möjlighet att fortsätta tills en samfi

nansierad nordisk lösning nåtts.

Vidare framhålls att utbildning och forskning är ett viktigt inslag i det nor-

diska samarbetet. Medan rätten att studera i Norden är väl etablerad behövs

en översyn för att få examina godkända i andra nordiska länder, menar mo-

tionärerna i yrkande 3.

Samernas ställning har varit föremål för diskussion i Nordiska rådet under

en följd av år. Kristdemokraterna menar i yrkande 4 att samerna bör ges

möjlighet att ta steget från observatörskap till fullt medlemskap. Det är där-

för viktigt att nå en lösning i frågan om samernas ställning som kan accepte-

ras av de svenska samerna.

Kristdemokraterna framhåller i yrkande 5 miljöfrågorna som ett av de vik-

tigaste områdena i det nordiska samarbetet. Miljöhänsyn bör genomsyra det

nordiska samarbetet inom alla områden, och även i högre utsträckning om-

fatta samarbetet med Ryssland och de baltiska länderna, menar motionärerna.

I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 1 framhålls de möjligheter att vidga

det nordiska samarbetet som följt av det kalla krigets slut. Samarbetet med de

tre baltiska länderna har på tio års tid utvecklats till ett normalt vardags-

samarbete. Motionären menar att det nordiska samarbetet kan bidra till att

förbereda de baltiska länderna för EU-medlemskap, och därmed ge ett viktigt

bidrag till utveckling och säkerhetspolitisk stabilitet i det nordiska närområ-

det.

Den ryska enklaven Kaliningrad kan ses som ett testfall för möjligheterna

för det nordiska samarbetet att medverka till en positiv säkerhetspolitisk

utveckling, menar motionären i yrkande 2. En stabil politisk, ekonomisk och

social utveckling i enklaven är av betydelse för Östersjöregionen i sin helhet.

Den nordiska informationspunkt som nu inrättas i Kaliningrad bör därför ses

som ett led i ett framtida vidare samarbete.

I yrkande 3 påpekas att Nordiska rådet sedan 1998 givit särskild prioritet åt

arbete mot rasism och främlingsfientlighet, varvid kultursektorn ålagts ett

särskilt ansvar på området. Motionären menar dock att insatser för att bättre

integrera invandrare på arbetsmarknaden i de nordiska länderna är väl så

viktiga. Den nordiska arbetsmarknaden behöver den kompetens som invand-

rare besitter, samtidigt som många invandrare känner bristande delaktighet

och gemenskap i samhället.

Motionären menar i yrkande 4 att Nordiska rådets årliga session, som nu-

mera äger rum i november, på ett olyckligt sätt krockar med en intensiv

arbetsperiod i flera parlament. Nordiska rådet bör därför återgå till den tidi-

gare ordningen att mötas i februari/mars varje år.

I yrkande 5 framhålls betydelsen av TV-samarbete för att främja den nor-

diska språkförståelsen. Motionären finner dock att Sverige förhållit sig pas-

sivt på området, med resultat att mindre än en tiondel av svenska hushåll har

tillgång till TV från andra nordiska länder. Den svenska regeringen bör där-

för engagera sig för att undanröja de hinder som finns för att nordisk TV

skall erbjudas svenska tittare.

I partimotion 1999/2000:U18 (c) lyfter Centerpartiet fram betydelsen av

nordiskt samarbete på IT-området. Vid toppmötet i Lissabon konstaterade

EU:s regeringschefer att digitaltekniken kommer att vara en avgörande till-

växtfaktor under det kommande årtiondet. Motionärerna menar i yrkande 1

att det är ett svenskt intresse att mobilisera de nordiska länderna på IT-

området. Sverige bör därför verka för att göra den digitala tekniken tillgäng-

lig för alla nordiska medborgare - en digital allemansrätt. Statens roll bör i

huvudsak vara att tillhandahålla infrastrukturen, samtidigt som operatörer

och tjänsteproducenter tillåts verka på en fri marknad. Nu gällande avtal och

konventioner i det nordiska samarbetet bör ses över för att underlätta IT-

lösningar, framförs det i yrkande 2. I yrkande 3 anförs att IT-samarbetet i

Norden bör utvecklas som ett led i en regionalpolitisk satsning genom att

bl.a. knyta nätverk mellan olika regionala nordiska kompetensmiljöer som

utnyttjar och utvecklar IT-baserade tjänster som distansarbete, telemedicin

och distansutbildning. Frågor om lagstiftning, offentlighet och yttrandefrihet

på Internet lämpar sig också för ett fördjupat nordiskt samarbete, menar

motionärerna i yrkande 4.

Motion väckt med anledning av redogörelsen

Moderaterna menar i motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1 att tiden nu är

mogen att erbjuda de baltiska länderna fullt medlemskap i Nordiska rådet.

Historiskt har länderna kopplingar till Norden, och geografiskt ligger de nära

det nuvarande samarbetets centrum. I yrkande 2 anförs att många Europafrå-

gor har en nordisk dimension, varför det vore motiverat att kunna nominera

ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet. Samarbetet mellan de

nordiska parlamenten bör vidare intensifieras, menar motionärerna. I yrkande

3 föreslås att de traditionella utskotten inleder ett direkt samarbete, som led

av ordförandelandets utskott. Förändringsarbetet inom Nordiska rådet bör

också gå vidare, menar Moderaterna i yrkande 4. Ett reformerat, effektivare

Nordiska rådet kan utgöra en dynamisk och kraftfull församling med fokuse-

ring på aktuella frågor med nordisk anknytning och ge ett viktigt bidrag till

fred, säkerhet och samarbete i Norden och dess närområde.

Utskottets överväganden

I motionerna 1999/2000:U15 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:U17

(fp) yrkande 5 förespråkas att regeringen skall agera för att ge svenska TV-

tittare ökad tillgång till public service-kanaler från andra nordiska länder.

Utskottet vill inledningsvis instämma i det önskvärda i att svenska TV-

tittare får tillgång till utbudet av public service-kanaler från övriga Norden.

Möjlighet att ta del av nordisk TV främjar såväl förståelsen för grannländer-

na som kunskaper i de nordiska språken. Utbudet av TV-kanaler och pro-

gram från de övriga nordiska länderna har ökat under senare år, mycket tack

vare utbyggnaden av kabel-TV, som i dag ca 60 % av de svenska tittarna är

anslutna till. Vissa av kabel-TV-företagen har dock valt att inte erbjuda nor-

diska program. Inom ramen för Nordvisionsamarbetet finns också sedan

decennier ett utbyte av program och gemensam produktion mellan public

service-företagen i de nordiska länderna.

I sammanhanget bör det understrykas att yttrandefrihetsgrundlagen innebär

att det är kabel-TV-företagen som självständigt avgör vilka kanaler de skall

erbjuda, utöver de svenska public service-kanaler de är skyldiga att sända.

Att ålägga distributörerna för kabel-TV att sända andra nordiska länders

public service-TV skulle således erfordra en ändring i yttrandefrihetsgrund-

lagen.

Samtidigt håller den ökade digitala TV-distributionen på att ge de nordiska

medborgarna ett ytterligare utökat utbud av kanaler. Utskottet har inhämtat

att de nordiska TV-bolagen är i färd med att starta digitala sändningar via

satellit. I framtiden kommer merparten av Norden att täckas även av grann-

ländernas TV-sändningar. Enligt vad utskottet erfarit har Sveriges Television

inlett digitala satellitsändningar med huvudsakligt syfte att förbättra möjlig-

heten för de nordiska grannländerna och övriga Europa att kunna ta emot

dessa. Vidare har TV-företagen i Norden tillsammans med de stora distribu-

törerna av TV via marknät, satellit samt kabel- och telenät enats om gemen-

sam teknisk specifikation för distribution av digital TV inom Norden. Syftet

med arbetet är att göra övergången till digital distribution så enkel som möj-

ligt för TV-tittarna och att försäkra sig om att det inte föreligger tekniska

hinder för att tittarna skall kunna välja av utbudet. De nordiska public ser-

vice-företagen har vidare planer på en gemensam nordisk TV-kanal (Nor-

dik).

Mot denna bakgrund kan utskottet således konstatera att ett stort antal

svenskar redan i dag har tillgång till TV från public service-företag från de

övriga nordiska länderna samt att dagens teknikutveckling bidrar till att i

snabb takt utöka utbudet och höja den andel som har tillgång till det.

Med vad ovan anförts anses motionerna 1999/2000:U15 (m) yrkandena 1

och 2 samt 1999/2000:U17 (fp) yrkande 5 vara besvarade.

I motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 1 framhålls behovet av nordisk sam-

ordning av biståndsinsatser i närområdet, och i yrkande 5 lyfter motionärerna

fram det nordiska miljöarbetet som särskilt viktigt, inte minst i samarbetet

med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland.

Utskottet instämmer i värdet av samordning av de nordiska ländernas bi-

ståndsinsatser i närområdet och noterar att Nordiska ministerrådet i sitt svar

på Nordiska rådets rekommendation framhållit de samarbetsstrukturer som

de nordiska regeringarna har för biståndsinsatser i närområdet - bl.a. Öster-

sjörådet, Barentsrådet, Arktiska rådet, Baltiska investeringsprogrammet samt

inom ramen för de nordiska ministermötena. Mycket av den konkreta sam-

ordningen sker vid de nordiska möten som regelbundet hålls på tjänsteman-

nanivå. När det gäller Nordiska ministerrådets egna insatser i närområdet

inrättades 1999 ett nytt styrsystem i syfte att öka öppenheten och förbättra

den politiska styrningen. Vidare har en arbetsgrupp för översyn av strategin

för ministerrådets närområdesinsatser nyligen tillsatts.

Såsom motionärerna framhåller är det nordiska samarbetet på miljöområ-

det omfattande. Miljösamarbetet, som utgör en av Nordiska rådets fyra sam-

arbetssektorer, utgår från målen i den särskilda miljöstrategin som antagits av

rådet. Utöver de aktiviteter som finansieras över Nordiska ministerrådets

budget görs viktiga insatser av det nordiska miljöfinansieringsbolaget

NEFCO. Insatser i nordvästra Ryssland och de baltiska länderna har getts

hög prioritet i det nordiska miljösamarbetet.

Med detta anser utskottet att motion 1999/2000:U16 (kd) yrkandena 1 och 5

kan besvaras.

I motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 2 understryks värdet av frivilligorga-

nisationernas arbete, och då i synnerhet det som Föreningen Norden bedriver

vid informationsbutiken Arena Norden i Stockholm.

Utskottet vill gärna instämma i att frivilligorganisationerna spelar en viktig

roll i det nordiska samarbetet. Utskottet har även vid tidigare tillfällen ut-

tryckt sin uppskattning över den informationsverksamhet som bedrivs vid

Föreningen Nordens informationsbutik Arena Norden. Regeringen har flera

gånger fattat beslut om ekonomiskt stöd i avvaktan på en samnordisk lösning

av verksamhetens finansiering. Det är därför glädjande att Nordiska minister-

rådet i mars 2000 beslutade att anslå medel för ett nordiskt informations-

fönster i Stockholm.

Därmed anses motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 2 vara besvarad.

I motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 3 föreslås en översyn för att få exami-

na godkända i andra nordiska länder.

Den nordiska utbildningsgemenskapen utgör en viktig del av det nordiska

samarbetet, inte minst genom att främja rörligheten på den nordiska arbets-

marknaden. I det s.k. Sigtunaavtalet beslutade Nordiska ministerrådet 1975

om ömsesidigt erkännande av examina från de nordiska länderna, vilket

innebar att de flesta dåvarande hindrena på området undanröjdes. Betydande

förändringar i fråga om den högre utbildningens organisation och innehåll

har dock skett sedan dess. Vidare har den s.k. Lissabonkonventionen om

godkännande av internationella utbildningar undertecknats av de nordiska

länderna. Mot den bakgrunden tillsattes 1999 en särskild utredare med upp-

drag att föreslå åtgärder för att reducera hindrena för tentamensgiltighet i

Norden. Utskottet instämmer i motionärernas syn på vikten av att undanröja

återstående hinder för erkännande av examina men finner det i dagsläget

lämpligt att avvakta Nordiska rådets särskilda utredning på området.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 1999/2000:U16 (kd) yrkan-

de 3 kan besvaras.

I motion 1999/2000:U16 yrkande 4 framför motionärerna att samerna bör

ges möjlighet att ta steget från observatörskap till fullt medlemskap i Nordis-

ka rådet.

Frågan om samernas ställning i det nordiska samarbetet har varit föremål

för diskussion under en längre tid, och utskottet har vid flera tidigare tillfä

len tagit ställning till frågan. Sedan 1994 har samerna ställning som obser-

vatörer i Nordiska rådet, med yttranderätt i generaldebatten. Beslutet togs

mot bakgrund av att endast ledamöter i nordiska parlament eller självstyrel-

seorgan kan ingå i Nordiska rådet. Inom gällande överenskommelser finns

det således ingen möjlighet att ge samerna ställning som medlemmar. Frågan

är dock föremål för utredning av rådet.

Liksom vid tidigare tillfällen vill utskottet framhålla nödvändigheten av att

i frågor som rör den samiska befolkningen ha fortlöpande och konstruktiva

kontakter med företrädare för denna. Det är självklart att Nordiska rådets

olika organ tar sådana kontakter, vilket också görs inom ramen för gällande

bestämmelser.

Utskottet ser det också som väsentligt att samiska intressen även beaktas

på såväl nationell som mellanstatlig nivå. Som exempel på pågående verk-

samhet med denna inriktning kan nämnas den pågående Rennäringspolitiska

utredningen, vars mandat kommer att förlängas till våren 2001, och den

svenska renbeteskommissionen (och en norsk motsvarighet), vars arbete i

förlängningen syftar till att reglera förhållandena då den svensk-norska ren-

beteskonventionen löper ut 2002. Av stor betydelse är också frågan om

eventuell svensk anslutning till ILO-konventionen nr 169 om ursprungsfol-

kens rättigheter, som är föremål för vidare utredning inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar också att det nordiska samarbetet stärkts på området. Bå-

de Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet bedriver ett omfattande samar-

bete med samernas organisationer och ger även stöd till flera av dessa. I april

2000 ägde för första gången ett nordiskt sameministermöte rum mellan de för

samefrågor ansvariga ministrarna från Finland, Norge och Sverige. Avsikten

är att senare i år hålla ett gemensamt möte med ministrarna och sametings-

presidenterna i de tre länderna. De nordiska sameministrarna diskuterade

bl.a. frågan om en Nordisk samekonvention, vilket nu är föremål för remiss-

förfarande i de tre länderna.

Utskottet har vidare inhämtat att regeringen avser att redovisa dessa och

andra frågor rörande samerna i en särskild skrivelse till riksdagen under

hösten 2000. Utskottet avvaktar regeringens skrivelse innan det uttalar sig

om samernas ställning i Nordiska rådet.

Med detta anser utskottet att motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 4 kan

anses vara besvarad.

I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 1 framförs att det nordiska samarbetet

med de baltiska länderna kan stärka ländernas strävanden att bli medlemmar

i EU. I yrkande 2 framhålls den säkerhetspolitiska betydelsen av samarbetet

med den ryska enklaven Kaliningrad.

Utskottet instämmer i att det nordiska samarbetet med de baltiska länderna

är av stor betydelse för att stärka ländernas möjligheter att delta i annat int

nationellt samarbete, och att det inte minst utgör ett stöd i förberedelserna f

EU-medlemskap. Nordiska ministerrådets strategiska målsättningar för insat-

serna i närområdet är att bidra till en ökad säkerhet i vid bemärkelse, att

förmedla gemensamma nordiska värderingar och att öka det ekonomiska

samarbetet. Utskottet finner dessa målsättningar väl avvägda för att bidra till

de baltiska ländernas möjligheter att delta i det internationella samarbetet.

Samarbete med nordvästra Ryssland ingår i det nordiska samarbetet med

närområdet, och Nordiska rådets nyinrättade informationskontor i S:t Peters-

burg fungerar även som bas för dessa aktiviteter. Ministerrådet har också

nyligen föreslagit ryska myndigheter att öppna en informationspunkt i Kali-

ningrad, men något svar har ännu inte erhållits. Utskottet ställer sig bakom

planerna på att etablera en nordisk närvaro i Kaliningrad. Nordiska rådet kan

spela en viktig roll för att stödja den ekonomiska och demokratiska utveck-

lingen i enklaven - vilket är av betydelse för säkerheten i hela Östersjöregio-

nen.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 1999/2000:U17 (fp) yrkan-

dena 1 och 2 kan besvaras.

I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 3 framhålls de insatser som görs mot

rasism inom det nordiska kultursamarbetet. Motionärerna menar dock att det

är än viktigare att invandrare i högre grad integreras i den nordiska arbets-

marknaden.

Utskottet instämmer med motionärernas syn att invandrare måste ges lika

möjligheter på arbetsmarknaden, något som är avgörande för att de skall

integreras i de samhällen de kommit till. Det är också klart att den nordiska

arbetsmarknaden kan dra stor nytta av den kompetens som invandrare besit-

ter. Regeringen understryker i skrivelsen att sysselsättningsfrågorna är en

central samnordisk angelägenhet. I det nordiska samarbetet bereds invandra-

res integration på arbetsmarknaden dels i Ämbetsmannakommittén för ar-

betsmarknad och arbetsmiljö, i vilken främst diskrimineringsfrågor tas upp,

dels i den särskilda samrådsgruppen för flyktingfrågor. Frågan om invandra-

res integration på den nordiska arbetsmarknaden ges hög prioritet inom det

nordiska samarbetet. Givet den relativt stora invandring som skett i det

svenska samhället finner utskottet det naturligt att Sverige på detta område är

särskilt aktivt. Utskottet vill dock samtidigt understryka att kampen mot

rasism är en fråga av största vikt och att det inte råder någon motsättning

mellan denna fråga och arbetet för att integrera invandrare på den nordiska

arbetsmarknaden.

Därmed anses motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 3 vara besvarad.

I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 4 framförs att Nordiska rådets årliga

session i november infaller samtidigt som en intensiv arbetsperiod i flera

nationella parlament, varför man borde återgå till den tidigare ordningen med

möten i februari/mars.

Utskottet konstaterar att beslutet att hålla de årliga mötena i november fat-

tades efter samråd mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. I första

hand torde det vara Nordiska rådet självt som bestämmer när det skall sam-

las. Enligt vad utskottet har inhämtat är regeringen beredd att överväga andra

alternativ om Nordiska rådet så skulle föreslå. Utskottet kan instämma i att

den nya mötsordningen innebär nackdelar. Frågan har diskuterats i Nordiska

rådet där man dock har funnit att den rådande tidpunkten bör prövas ytterli-

gare en tid innan ett definitivt beslut fattas.

Motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 4 anses därmed vara besvarad.

Motionärerna bakom 1999/2000:U18 (c) yrkandena 1-4 lyfter fram betydel-

sen av nordiskt samarbete på IT-området. Centerpartiet menar att Sverige bör

verka för en digital allemansrätt i de nordiska länderna och att IT-samarbetet

bör utvecklas som ett led i en regionalpolitisk satsning. Nu gällande avtal

mellan de nordiska länderna bör därför ses över, och frågor om lagstiftning,

offentlighet och yttrandefrihet på Internet lämpar sig för fördjupat nordiskt

samarbete, framhålls det av motionärerna.

Utskottet vill inledningsvis instämma i motionärernas syn på vikten av att

de nordiska länderna fullt ut drar nytta av de fördelar som informationssam-

hället erbjuder. Det är likaså viktigt att involvera hela samhället i den ge-

nomgripande förändring som informationstekniken innebär.

Regeringen har i mars 2000 lämnat propositionen Ett informationssam-

hälle för alla (prop. 1999/2000:86), vilken för närvarande är föremål för

riksdagsbehandling. Utskottet noterar att regeringen i propositionen inte

föreslår några specifika initiativ på IT-området inom ramen för det nordiska

samarbetet.

Utskottet delar bedömningen att IT-området kan komma att lämpa sig för

nordiskt samarbete. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden, den likar-

tade ekonomiska utvecklingsnivån och de allt närmare ekonomiska relatio-

nerna samt inte minst den nordiska kulturgemenskapen gör det naturligt för

de nordiska länderna att där så är lämpligt koordinera sina satsningar på IT-

området. Många investeringar i infrastruktur kommer säkerligen att lämpa

sig för gemensamma satsningar. IT och utbildning kan likaså utgöra ett po-

tentiellt samarbetsområde, t.ex. inom ramen för det pågående lärarsamarbe-

tet.

Inom Nordiska rådet har en särskild policygrupp tillsatts för att utreda vil-

ken potential det nordiska samarbetet kan ha på IT-området. Utskottet vill

dock avvakta policygruppens rapport, som väntas till hösten, innan det tar

närmare ställning i frågan.

Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U18 (c) yrkandena 1-4 vara

besvarad.

I motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1 förespråkar motionärerna att de

baltiska länderna erbjuds medlemskap i Nordiska rådet.

Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat samar-

bete med de baltiska länderna. Närområdesutskottets arbete torde också

skapa goda förutsättningar för att ytterligare bredda och fördjupa detta. När

det gäller medlemskap konstaterar dock utskottet att det nordiska samarbetet

vilar på den språkliga och kulturella gemenskapen de nordiska länderna

emellan. Det nordiska samarbetet är ingen internationell organisation där

andra länder kan söka medlemskap. De baltiska länderna har inte heller

uttryckt någon önskan om att få medlemskap i Nordiska rådet.

Det bör i sammanhanget framhållas att både Nordiska rådet och Nordiska

ministerrådet i dag bedriver ett nära samarbete med de baltiska länderna,

vilket bl.a. resulterat i regelbundna gemensamma möten mellan Nordiska

rådet och den baltiska församlingen. Representanter för den baltiska försam-

lingen deltar bl.a. i Nordiska rådets arbetsgruppsmöten i de frågor som är av

ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds baltiska parlamentariker som gäster till

Nordiska rådets sessioner. Utskottet finner dock att det inte ankommer på

riksdagen att avgöra hur Nordiska rådet närmare utformar sina sessioner och

sammankomster.

Därmed avstyrks motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1.

I motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 2 föreslås att även ledamöter i Europa-

parlamentet nomineras till Nordiska rådet.

Utskottet konstaterar i sammanhanget att ett av Nordiska rådets utskott,

Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för arbete

inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en grundläggande

värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt

utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet, och

den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Vidare har de löpande

kontakterna mellan Nordiska rådets Europautskott och Europaparlamentari-

ker från de nordiska länderna stärkts. Utskottet vill dock inte förorda att EU-

parlamentariker från de nordiska länderna nomineras som delegater till Nor-

diska rådet.

Med vad ovan anförts avstyrker utskottet motion 1999/2000:U19 (m) yrkan-

de 2.

I motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 3 menar Moderaterna att utskotten i de

nordiska ländernas parlament borde involveras direkt i det nordiska samar-

betet, och i yrkande 4 krävs en fortsatt reformering av Nordiska rådet.

I sammanhanget vill utskottet understryka att ett betydande reformarbete

har genomförts i Nordiska rådet sedan mitten av 1990-talet, vilket inneburit

en ny inriktning på verksamheten, nya arbetsformer och ny organisation. Den

nya rådsorganisationen har bl.a. öppnat sig för nya mötesformer, s.k. tema-

möten, där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta i

debatten. Liksom motionärerna finner dock utskottet att reformarbetet inom

Nordiska rådet bör fortsätta och noterar med tillfredsställelse att regeringen

sin skrivelse understryker behovet av ytterligare effektivisering av den verk-

samhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget.

Frågan om det nordiska samarbetets förankring i de nationella parlamenten

är viktig. Utskottet konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där ut-

skott från de nordiska länderna har hållit särskilda möten. Detta är en del av

det reformarbete som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som konti-

nuerligt bör utvärderas.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 1999/2000:U19 (m) yrkan-

dena 3 och 4 kan besvaras.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbudet av nordisk public service-TV

att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U15 yrkandena 1 och

2 samt 1999/2000:U17 yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört,

2. beträffande nordiska biståndsinsatser i närområdet

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkandena 1 och 5 be-

svarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande frivilligorganisationernas roll i det nordiska

samarbetet

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkande 2 besvarad

med vad utskottet anfört,

4. beträffande den nordiska utbildningsgemenskapen

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkande 3 besvarad

med vad utskottet anfört,

5. beträffande samernas ställning i Nordiska rådet

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkande 4 besvarad

med vad utskottet anfört,

6. beträffande säkerhetssamarbetet i närområdet

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U17 yrkandena 1 och 2 be-

svarad med vad utskottet anfört,

7. beträffande invandrarnas ställning på den nordiska

arbetsmarknaden

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U17 yrkande 3 besvarad

med vad utskottet anfört,

8. beträffande tidpunkten för Nordiska rådets årliga möte

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U17 yrkande 4 besvarad

med vad utskottet anfört,

9. beträffande nordiskt samarbete på IT-området

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U18 yrkandena 1-4 besva-

rad med vad utskottet anfört,

10. beträffande de baltiska ländernas ställning i Nordiska

rådet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:U19 yrkande 1,

res. 1 (m)

11. beträffande nominering av EU-parlamentariker till

Nordiska rådet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:U19 yrkande 2,

res. 2 (m, fp)

12. beträffande Nordiska rådets arbetssätt

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U19 yrkandena 3 och 4 be-

svarad med vad utskottet anfört,

13. beträffande regeringens skrivelse och Nordiska rådets

svenska delegations berättelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:90 Nordiskt

samarbete 1999 och redogörelsen till riksdagen 1999/2000:NR1 Nordiska

rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1999 till

handlingarna.

Stockholm den 11 maj 2000

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran

Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm

(s), Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m), Carina

Hägg (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v),

Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m), Marianne

Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c), Karl-

Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Eva

Zetterberg (v) och Rosita Runegrund (kd).

Reservationer

1. De baltiska ländernas ställning i Nordiska rådet (mom. 10)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselott Wågö och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet

delar motionärernas" och slutar med "1999/2000:U19 (m) yrkande 1." bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de baltiska länderna under ett flertal år deltagit i

Nordiska rådets arbete. Utskottet anser nu att tiden är mogen för att erbjuda

Estland, Lettland och Litauen medlemskap i Nordiska rådet. Detta bör ges

regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker därmed motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande de baltiska ländernas ställning i Nordiska rådet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U19 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Nominering av EU-parlamentariker till Nordiska rådet

(mom. 11)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselott Wågö och Sten Tolgfors (alla m)

samt Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet

konstaterar i" och på s. 19 slutar med "1999/2000:U19 (m) yrkande 2." bort

ha följande lydelse:

Under några dagar årligen samlas Nordens ledande parlamentariker samt

regeringsledamöterna till en bred diskussion om för Norden centrala frågor.

Det är dock uppenbart att alltfler Europafrågor har en nordisk dimension,

samtidigt som många nordiska frågor har en europeisk dimension. Mot den

bakgrunden finner utskottet att kretsen av valbara delegater bör utökas med

folkvalda EU-parlamentariker från de nordiska länderna. Riksdagens partier

bör t.ex. kunna nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens

ledamöter som svenska Europaparlamentariker. Detta bör ges regeringen till

känna.

Därmed tillstyrker utskottet motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande nominering av EU-parlamentariker till Nordiska

rådet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U19

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Utbudet av nordisk public service-TV (mom. 1)

Jan Erik Ågren och Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson (c)

samt Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna anser att nor-

diskt TV-samarbete har stor betydelse för att öka förståelsen de nordiska

länderna emellan. Sveriges regering har uppmanats att medverka till att vi får

ett nordiskt TV-utbud och därmed främja den nordiska språkförståelsen. Det

är nu dags att gå från ord till handling. Det känns motsägelsefullt att i de

stora högtidstalen plädera för ett gott nordiskt samarbete när det inte omfatta

det visuella utbytet.

I verkligheten är det bara vart tjugonde hushåll som i Sverige kan ha till-

gång till exempelvis de norska TV-programmen. Vart tionde kan se danska

program och något färre den kombinerade finska kanalen som sänds i olika

kabel-TV-nät. Kabel- och satellitföretagen har inte tagit ansvar för en lång-

siktig lösning. Regeringen å sin sida har dessutom uppträtt alltför passivt. Då

denna fråga är så avgörande för så många politikområden finns det anledning

för den svenska regeringen att omgående med kraft engagera sig för en lös-

ning.