Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.
  • behandlar Prop. 2000/01:123 Vissa ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister och l

Vissa ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister och lagen om Forskarskattenämnden

2001-05-08 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2000/01:AU11, Vissa ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister och lagen om Forskarskattenämnden

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2000/01:AU11

Vissa ändringar i lagen om rättegången i

arbetstvister och lagen om Forskarskattenämnden

Innehåll

Utskottets ställningstagande

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

AU11

Utskottets ställningstagande

Detta betänkande avser regeringens förslag i

proposition 2000/01:123.

Enligt lagen (1974:371) om rättegången i

arbetstvister (LRA) skall en ledamot i

Arbetsdomstolen företräda staten som arbetsgivare. I

propositionen föreslås att denna ledamot skall utses

efter förslag av Arbetsgivarverket. Det föreslås

också en ändring i samma lag till följd av att

Sveriges Industriförbund har upplösts och att

Svenska Arbetsgivareföreningen har bytt namn till

Föreningen Svenskt Näringsliv. Vissa av domstolens

ledamöter och ersättare skall därmed

fortsättningsvis utses efter förslag av Föreningen

Svenskt Näringsliv.

De ändrade organisationsförhållandena föranleder

också ett förslag till ändring i lagen (1999:1305)

om Forskarskattenämnden. Fortsättningsvis skall

Föreningen Svenskt Näringsliv ges möjlighet att

lämna förslag till en ledamot och en ersättare i

nämnden.

Med anledning av att Närings- och

teknikutvecklingsverkets (NUTEK) uppgifter när det

gäller forskning har övertagits av den nya

myndigheten Verket för innovationssystem skall denna

myndighet ges möjlighet att lämna förslag till en

ledamot och en ersättare i Forskarskattenämnden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Några motioner har inte väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

propositionen antar lagförslagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen antar de i proposition 2000/01:123

framlagda förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången

i arbetstvister,

2)

lag om ändring i lagen (1999:1305) om

Forskarskattenämnden.

Stockholm den 8 maj 2001

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Hans Andersson (v), Margareta

Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Björn Kaaling

(s), Stefan Attefall (kd), Kent Olsson (m), Laila

Bjurling (s), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson

(s), Christel Anderberg (m), Elver Jonsson (fp),

Anders Karlsson (s), Henrik Westman (m), Carlinge

Wisberg (v) och Magnus Jacobsson (kd).

Särskilt yttrande

Arbetsdomstolen

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och

Henrik Westman (alla m) anför:

Även om vi i detta ärende inte motsätter oss de

föreslagna förändringarna i fråga om sättet att utse

vissa av ledamöterna i Arbetsdomstolen vill vi

påminna om Moderaternas i andra sammanhang

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

redovisade inställning till denna domstol. Vi anser

att det är principiellt felaktigt att ha en ordning

där ett utvalt rättsområde bryts ut från det

"normala rättsväsendet". Än mer betänkligt är det

korporativa synsätt som ligger bakom ordningen med

partssammansatta domstolar. Enligt vår uppfattning

kan ett domstolsväsende där de etablerade

organisationerna ges ett dömande inflytande inom

"sitt" samhällsområde inte hävda den enskildes rätt.

Detta är särskilt tydligt vid tvister där den

enskilde söker rätt mot de etablerade

organisationerna och där dessa kan ha ett

sammanfallande intresse av att bibehålla status quo.

Ett annat problem är att partssammansatta

domstolar i sin rättstillämpning har en tendens att

fylla ut lagstiftningen och skapa praxis på ett mer

långtgående sätt än andra domstolar. Detta

undergräver lagstiftarens ställning och leder till

mindre förutsägbarhet och därmed till minskad

rättssäkerhet. Denna utveckling är inte

tillfredsställande.

Av dessa skäl anser vi att Arbetsdomstolen bör

avskaffas.