Bet. 2000/01:AU4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2000/01:AU04

Undantag från turordningen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

AU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag som rör reglerna i

lagen om anställningsskydd (LAS) om turordningen

arbetstagare emellan vid uppsägning på grund av

arbetsbrist.

Utskottet tillstyrker ett förslag i den s.k. IT-

propositionen 1999/2000:86 som syftar till att

stärka anställningsskyddet för dem som

distansarbetar från hemmet. Förslaget innebär i

fråga om driftsenhetsbegreppet i 22 § LAS att enbart

den omständigheten att en arbetstagare har sin

arbetsplats i bostaden inte skall medföra att

arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet.

I proposition 1999/2000:144 Undantag från

turordningen finns ett förslag om rätt för

arbetsgivaren att göra undantag från turordningen

för högst två arbetstagare. Regeln skall vara

tillämplig oavsett antalet arbetstagare hos

arbetsgivaren. Förslaget är föranlett av en tidigare

begäran från riksdagen. Utskottet tillstyrker en

motion av företrädare i utskottet för Miljöpartiet,

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet som väckts med anledning av

propositionen och som innehåller ett i förhållande

till propositionen i viss mån avvikande förslag.

Utskottet föreslår att 22 § LAS ändras så att

arbetsgivare med högst tio arbetstagare får göra

undantag från turordningen för totalt två personer

som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild

betydelse för den fortsatta verksamheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2001.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i

motioner yrkat avslag på proposition 144. I en

gemensam reservation yrkar de avslag på både

propositionen och fempartimotionen.

Propositionerna

I proposition 1999/2000:86 föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

(punkt 2).

I proposition 1999/2000:144 föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

proposition 1999/2000:144

1999/2000:A27 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert

Rådhström (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att

kriteriet "särskild betydelse för den fortsatta

verksamheten" skall kunna prövas rättsligt,

2. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen beslutar om ändrad tidpunkt för

ikraftträdandet.

1999/2000:A28 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen avslår proposition 1999/2000:144

Undantag från turordningen.

1999/2000:A29 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen avslår proposition

1999/2000:144.

1999/2000:A30 av Barbro Feltzing m.fl. (mp, m, kd,

c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring

i 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd enligt

följande

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Vid uppsägning på grund Vid uppsägning på grund

av arbetsbrist skall av arbetsbrist skall

arbetsgivaren iaktta arbetsgivaren iaktta

följande följande

turordningsregler. turordningsregler.

-----------------------------------------------------

Innan turordningen

fastställs får en

arbetsgivare med upp till

tio anställda oavsett

antalet

turordningskretsar

undanta högst två

arbetstagare som enligt

arbetsgivarens bedömning

är av särskild betydelse

för den fortsatta

verksamheten. Den eller

de arbetstagare som

undantas har företräde

till fortsatt

anställning.

-----------------------------------------------------

Har arbetsgivaren flera Har arbetsgivaren flera

driftsenheter, fastställs driftsenheter, fastställs

turordningen för varje turordningen för varje

enhet för sig. Enbart den enhet för sig. Enbart den

omständigheten att en omständigheten att en

arbetstagare har sin arbetstagare har sin

arbetsplats i sin bostad arbetsplats i sin bostad

medför inte att den medför inte att den

arbetsplatsen utgör en arbetsplatsen utgör en

egen driftsenhet. Om egen driftsenhet. Om

arbetsgivaren är eller arbetsgivaren är eller

brukar vara bunden av brukar vara bunden av

kollektivavtal, kollektivavtal,

fastställs en särskild fastställs en särskild

turordning för varje turordning för varje

avtalsområde. Finns det i avtalsområde. Finns det i

ett sådant fall flera ett sådant fall flera

driftsenheter på samma driftsenheter på samma

ort, skall inom en ort, skall inom en

arbetstagarorganisations arbetstagarorganisations

avtalsområde fastställas avtalsområde fastställas

en gemensam turordning en gemensam turordning

för samtliga enheter på för samtliga enheter på

orten, om organisationen orten, om organisationen

begär det senast vid begär det senast vid

förhandlingar enligt förhandlingar enligt

29 §. 29 §.

-----------------------------------------------------

Arbetstagarens plats i Turordningen för de

turordningen bestäms med arbetstagare som inte

utgångspunkt i varje undantagits bestäms med

arbetstagares sammanlagda utgångspunkt i varje

anställningstid hos arbetstagares sammanlagda

arbetsgivaren. anställningstid hos

Arbetstagare med längre arbetsgivaren.

anställningstid har Arbetstagare med längre

företräde framför anställningstid har

arbetstagare med kortare företräde framför

anställningstid. Vid lika arbetstagare med kortare

anställningstid ger högre anställningstid. Vid lika

ålder företräde. Kan anställningstid ger högre

arbetstagare endast efter ålder företräde. Kan

omplacering beredas arbetstagare endast efter

fortsatt arbete hos omplacering beredas

arbetsgivaren, gäller som fortsatt arbete hos

förutsättning för arbetsgivaren, gäller som

företräde enligt förutsättning för

turordningen att företräde enligt

arbetstagaren har turordningen att

tillräckliga arbetstagaren har

kvalifikationer för det tillräckliga

fortsatta arbetet. kvalifikationer för det

fortsatta arbetet.

-----------------------------------------------------

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1999

1999/2000:A220 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en turordning i

större utsträckning baserad på kompetens,

24. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 22 §

lagen om anställningsskydd att enbart den

omständigheten att en arbetstagare har sin

arbetsplats förlagd till bostaden inte skall medföra

att arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet.

1999/2000:A231 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen beslutar om förändringar i

arbetsrätten i enlighet med vad som i motionen

anförts.

1999/2000:A254 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari

yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rätten att

undanta två nyckelpersoner från turordningsreglerna

vid uppsägning.

1999/2000:A723 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring i turordningen för föräldralediga och

gravida i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att återinföra hänvisning

till central facklig organisation i lagen om

anställningsskydd vad gäller personer äldre än 57

och ett halvt år i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Sk696 av Anne-Katrine Dunker och Ewa

Thalén Finné (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar i

arbetsrätten.

Utskottet

1. Inledning

I detta betänkande behandlas förslag som rör

turordningsreglerna i 22 § lagen om

anställningsskydd (LAS). Bestämmelserna är

tillämpliga vid uppsägning på grund av arbetsbrist i

fall då det gäller att välja mellan olika

arbetstagare. Reglerna utgår från att en turordning

skall fastställas för varje driftsenhet hos

arbetsgivaren. Med driftsenhet avses i praktiken

driftsställe, t.ex. en fabrik eller en butik. Om

arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av

kollektivavtal fastställs en turordning för varje

avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera

driftsenheter på samma ort skall en gemensam

turordning fastställas för samtliga enheter på orten

om organisationen begär det. Arbetstagarnas plats i

turordningen bestäms med utgångspunkt i varje

arbetstagares sammanlagda anställningstid hos

arbetsgivaren. Längre anställningstid ger företräde.

Reglerna bygger alltså på principen sist in-först

ut. Om en arbetstagare endast efter omplacering kan

beredas fortsatt anställning hos arbetsgivaren

gäller som förutsättning för företräde enligt

turordningen att arbetstagaren har tillräckliga

kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Enligt 23

§ kan arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga som

beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren få

företräde till fortsatt arbete oberoende av

turordningen. Reglerna i 22 § är dispositiva på det

sättet att det får göras avvikelser genom

kollektivavtal. Sådana avtal, s.k. avtalsturlistor,

är vanligt förekommande. Reglerna i 23 § är däremot

tvingande.

I den s.k. IT-propositionen, proposition

1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla,

lägger regeringen fram ett förslag som avser

driftsenhetsbegreppet enligt 22 §. Förslaget innebär

att enbart den omständigheten att en arbetstagare

har sin arbetsplats i bostaden inte skall medföra

att arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. I

denna del har IT-propositionen inte föranlett några

motionsyrkanden. Propositionen i övrigt har beretts

i trafikutskottet. Riksdagen fattade i juni 2000

beslut i enlighet med vad trafikutskottet föreslagit

(1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).

Proposition 1999/2000:144 Undantag från

turordningen avser den del av 22 § LAS som reglerar

turordningen arbetstagare emellan. Förslaget innebär

en generellt tillämplig regel som anger att en

arbetsgivare från turordningen får undanta högst två

arbetstagare som är av särskild betydelse för den

fortsatta verksamheten.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har yrkat

avslag på denna proposition. I en motion av

företrädare i arbetsmarknadsutskottet för

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet,

Folkpartiet och Miljöpartiet föreslås en annan

utformning av undantagsregeln. I ärendet finns också

en enskild motion (m) som tar sikte på enskilda

delar av regeringens lagförslag. Därutöver behandlar

utskottet ett antal motioner avseende

turordningsreglerna som väcktes under den allmänna

motionstiden hösten 1999.

Utskottet tar först upp förslaget i IT-

propositionen och en motion som rör motsvarande

fråga.

2. Driftsenhetsbegreppet (prop.

1999/2000:86)

Propositionen i huvuddrag

Utgångspunkten för regeringens förslag är att skapa

ett förstärkt anställningsskydd för dem som väljer

att distansarbeta från hemmet. Det geografiska

synsätt som såväl driftsenhetsbegreppet som

ortsbegreppet bygger på och som också tillämpats av

Arbetsdomstolen kan leda till otillfredsställande

konsekvenser för de distansarbetande. I

propositionen påpekas att Arbetsdomstolen i ett fall

dock ifrågasatt om det alltid är möjligt att

upprätthålla ett sådant synsätt.

Propositionen hänvisar till utredningsbetänkandet

Distansarbete (SOU 1998:115). Enligt utredningens

bedömning bör en arbetstagare som utför arbete på

annan plats än huvudarbetsplatsen, i normalfallet

bostaden, ändå anses tillhöra huvudarbetsplatsens

driftsenhet. En annan grupp är däremot personer som

arbetar heltid från sin bostad eller annan lokal.

Även verksamheten vid s.k. telekontor (call centers)

nämns. Sådan verksamhet utförs företrädesvis av

kvinnor och kan utvecklas till distansarbete från

bostaden. Personalen kan organisatoriskt tillhöra en

huvudarbetsplats men utföra arbete från sitt hem med

hjälp av modern informationsteknik. Ett geografiskt

driftsenhetsbegrepp kan leda till att en

arbetsgivare ensidigt bestämmer vilken eller vilka

driftsenheter som skall läggas ned med den effekten

att principen om sist in-först ut helt sätts ur

spel. I propositionen nämns också exempel där

nuvarande regler medför att anställningsskyddet blir

beroende av var den distansarbetande bor i

förhållande till huvudarbetsplatsen.

Avsikten med den föreslagna lagändringen är att

undanröja den oklarhet som råder för arbetstagare

som har hela sin arbetstid förlagd till bostaden,

eller som utgår från bostaden i de fall arbete

utförs på annan plats utan någon fast anknytning

till huvudarbetsplatsen eller någon annan

arbetsplats. Det är enligt regeringen angeläget att

skapa en likvärdig trygghet i anställningen för alla

distansarbetande och därigenom också undanröja ett

onödigt hinder för införande av sådant arbete.

Eftersom det företrädesvis är kvinnor som är

sysselsatta i vissa av de verksamheter som kan

organiseras som distansarbete som i sin helhet

utförs från bostaden kan även jämställdhetsskäl

motivera förslaget.

I stället för att försöka i lag definiera det inte

entydiga begreppet distansarbete har regeringen valt

att knyta an till det organisatoriska samband som

finns mellan bostaden och huvudarbetsplatsen, i de

fall arbetstagaren utför arbete i bostaden. På det

sättet skall lagändringen inte utgöra något hinder

för en rättsutveckling i riktning mot det ovan

angivna fallet där Arbetsdomstolen ifrågasatt om det

är möjligt att alltid upprätthålla ett geografiskt

synsätt. Avsikten är däremot inte att generellt

införa ett organisatoriskt driftsenhetsbegrepp. Av

författningskommentaren framgår att det avgörande

ofta kommer att vara om olika arbetsplatser skall

ses som en sammanhållen enhet efter hur verksamheten

är organiserad och hur arbetet bedrivs, och om

arbetstagaren skall ses som organisatoriskt

självständig eller inte. Om det inte finns någon

anknytning till annan driftsenhet kan arbetstagaren

många gånger hänföras till en egen driftsenhet.

Den föreslagna regeln anger att enbart den

omständigheten att en arbetstagare har sin

arbetsplats i sin bostad inte skall medföra att den

arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. Regeln

utesluter alltså inte att en arbetstagare som

arbetar i sin bostad kan hänföras till en egen

driftsenhet.

Enligt propositionen skall lagändringen träda i

kraft den 1 augusti 2000.

I en motion, A220, väckt under den allmänna

motionstiden 1999, framställer Centerpartiet ett

yrkande (yrk. 24) motsvarande det förslag som IT-

propositionen innehåller.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget, dock med

ett annan tidpunkt för ikraftträdande.

Ställningstagandet innebär att motion A220 (yrk. 24)

tillgodoses. Utskottet återkommer nedan till frågan

om ikraftträdandet.

3. Turordningsreglerna (prop.

1999/2000:144)

Bakgrund

Turordningsreglerna har haft det ovan beskrivna

innehållet sedan 1974 års anställningsskyddslag

trädde i kraft. Under år 1994 gällde emellertid en

undantagsregel som infördes på förslag av

fyrpartiregeringen. Innebörden var att arbetsgivaren

hade rätt att från turordningen i varje

turordningskrets undanta två personer som enligt

arbetsgivarens bedömning var av särskild betydelse

för den fortsatta driften. Arbetsgivarens urval

kunde i princip inte prövas rättsligt. Efter

regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen på

förslag av den nytillträdda socialdemokratiska

regeringen att återinföra de äldre reglerna.

Därefter har arbetsmarknadsutskottet vid ett

flertal tillfällen tagit ställning till motioner med

förslag om undantag från turordningen. Våren 1999

tillstyrkte en utskottsmajoritet bestående av

företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna,

Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet sådana

motioner. I det av riksdagen godkända betänkandet

(1998/99:AU8, rskr. 1998/99:179) uppmanades

regeringen att utan dröjsmål återkomma till

riksdagen med ett förslag till ändring i 22 § lagen

om anställningsskydd så att undantag medges från

turordningsreglerna vad gäller totalt två personer i

företag med färre än tio anställda. Utskottet

underströk att undantag skulle få göras för totalt

högst två personer och alltså inte två per

turordningskrets, och betonade också att undantaget

inte skulle kunna utnyttjas på ett sätt som stred

mot olika diskrimineringsförbud m.m.

I februari 2000 lade en arbetsgrupp inom

Näringsdepartementet fram en promemoria (Ds 2000:6).

Den innehöll förslag till ny utformning av

turordningsreglerna. Arbetsgivaren skulle få undanta

högst två arbetstagare oberoende av hur många

turordningskretsar som finns hos arbetsgivaren.

Undantaget skulle avse anställda med särskild

betydelse för den fortsatta verksamheten. Två

förslag lämnades beträffande regelns tillämplighet.

Det ena förutsatte att arbetsgivaren har färre än

tio anställda (förslag A). Det andra var oberoende

av antalet anställda (förslag B). Arbetsgivarens

beslut att undanta arbetstagare skulle enligt båda

alternativen kunna prövas av domstol.

Promemorians förslag har remissbehandlats.

Propositionen i huvuddrag

Förslaget i propositionen motsvarar i princip

förslag B i den nyss angivna

departementspromemorian. Lagtexten har utformats med

beaktande av det förslag i proposition 86 som rör

driftsenhetsbegreppet.

Regeringen erinrar om att bakgrunden till

propositionen är att riksdagen anmodat regeringen

att återkomma med förslag om en undantagsregel. I

propositionen återges de uttalanden som utskottet

gjorde i sammanhanget. Regeringen pekar på att

riksdagen särskilt uttalade att en arbetsgivare inte

skall kunna utnyttja möjligheten att undanta

anställda från turordningen på ett sätt som strider

mot gällande antidiskrimineringslagstiftning och att

riksdagen motsatte sig en mer allmän försvagning av

arbetsrätten. Avsikten med det förslag som läggs

fram i propositionen anges vara att förena dessa två

förutsättningar. De arbetstagare som undantas skall

därför ha särskild betydelse för verksamheten, och

inga andra än de som uppfyller dessa krav skall få

undantas. Till skillnad från 1994 års reglering

skall begränsningen till två personer gälla

oberoende av vilken turordningskrets de som undantas

tillhör och oberoende av hur många

turordningskretsar som finns hos arbetsgivaren. I

propositionen anges vissa exempel på vad som avses

med kriteriet "särskild betydelse för den fortsatta

verksamheten". Det kan vara fråga om att

arbetstagaren har en arbetsledande funktion eller

besitter särskilt viktig kunskap eller på annat sätt

innehar en specialistfunktion i företaget, att

arbetstagaren har upparbetade kundrelationer som är

särskilt viktiga för arbetsgivaren eller att

arbetsprestationen påtagligt skiljer sig från

kollegernas. Arbetsgivarens beslut att undanta

arbetstagare från turordningen skall kunna prövas

rättsligt inom ramen för LAS. Urvalet skall kunna

prövas rättsligt även om det står i strid med

antidiskrimineringslagstiftningen eller liknande.

Regeln bör enligt propositionen konstrueras så att

den inte i onödan skapar etablerings- eller

tillväxthinder för små företag och så att

tröskeleffekter undviks. En generellt tillämplig

regel anses också enklare och mer lättillgänglig för

just de mindre företagen. Möjligheten till undantag

från turordningen skall enligt regeringen därför

gälla alla arbetsgivare oavsett antalet

arbetstagare.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari

2001.

Motioner med yrkande om avslag på propositionen

Såväl Socialdemokraterna, i motion A28 av Johnny

Ahlqvist m.fl., som Vänsterpartiet, i motion A29 av

Gudrun Schyman m.fl., yrkar avslag på proposition

144.

Socialdemokraterna hänvisar till att regeringen har

att rätta sig efter riksdagens majoritet och därför

måste lämna det förslag som riksdagen har beställt.

Regeringen har gjort förslaget mindre dåligt genom

att låta det omfatta alla företag, men det är ändå i

sin helhet oacceptabelt, sägs det i motionen. En

rätt för arbetsgivare att undanta två arbetstagare

från turordningen rubbar den balans mellan

arbetsgivarens och arbetstagarens intressen som LAS

bygger på. Turordningsreglerna skall förhindra

godtycke från arbetsgivarens sida. Förändring i

lagstiftningen är en felaktig väg. I stället borde

frågan lösas avtalsvägen av arbetsmarknadens parter.

Redan i dag är det möjligt att göra en avvägning som

för båda sidorna är den bästa lösningen. Förslaget i

propositionen skulle enligt Socialdemokraterna

stärka arbetsgivarens ställning på bekostnad av de

anställdas trygghet.

Vänsterpartiet menar att förslaget har en felaktig

utgångspunkt. Det skulle leda till ökat godtycke,

rättssäkerheten skulle undermineras och maktbalansen

mellan parterna förskjutas till arbetsgivarens

fördel. En ensidig rätt till undantag skulle medföra

diskriminerande resultat, och detta även om urvalet

skulle kunna prövas rättsligt. Reglerna skulle

uppmuntra arbetsgivaren att utnämna nyckelpersoner

med en förstärkt uppdelning i A- och B-lag som

följd. Ett modernt arbetsliv bör i stället innefatta

ett stärkt anställningsskydd, kompetensutveckling

för alla löntagare, säkrad yttrandefrihet, mångfald,

starkt arbetsmiljöarbete och ökat socialt ansvar hos

arbetsgivarna.

I en enskild motion, 1999/2000:A28 av Elisabeth

Nyström och Jan-Evert Rådhström (båda m), yrkas

avslag på en del av propositionen. Utskottet

återkommer till denna motion i följande avsnitt.

Motioner med förslag om ändrad utformning av tur-

ordningsreglerna

I motion A30 som väckts med anledning av proposition

144 lägger företrädare i utskottet för Moderaterna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och

Miljöpartiet fram ett från propositionen avvikande

förslag till utformning av en undantagsregel i 22 §

LAS.

En bra arbetsrätt är enligt motionen en

förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad.

Livskraftiga små och medelstora företag är av

avgörande betydelse för landets framtida utveckling.

Den nuvarande arbetsrätten är alltför ofta skriven

med större företag som utgångspunkt, medan små

företag av naturliga skäl har svårare att anpassa

sig till denna lagstiftning. Ett undantag från

turordningsreglerna är ett av flera sätt att

stimulera såväl småföretagande som små företags

möjlighet att öka kompetensen i företaget genom att

anställa välutbildad och kompetent personal utan att

dessa personer känner ett automatiskt hot om att bli

de första som sägs upp vid arbetsbrist.

Motionärerna konstaterar att regeringsförslaget

skiljer sig från riksdagens uppmaning till

regeringen att återkomma med förslag om en

undantagsregel. Storleksgränsen på tio anställda har

inte tagits med, och förslaget har försetts med en

möjlighet till rättslig prövning av arbetsgivarens

beslut om undantag direkt med stöd av LAS. Enligt

motionen har regeringen inte på ett

tillfredsställande sätt beskrivit kriteriet

"särskild betydelse". Förslaget skulle innebära en

generell prövningsmöjlighet som går utöver den som

redan gäller med stöd av diskrimineringslagarna och

annan skyddslagstiftning. Med en rätt till sådan

allmän prövning finns risken att undantaget skulle

kunna hänskjutas till långdragna och kostsamma

domstolsprocesser där det lades på domstolen att

avgöra vilka personer som är av sådan särskild

betydelse för den fortsatta verksamheten. I

praktiken skulle undantaget därmed inte kunna

användas av de små företagen.

Enligt motionen är undantaget från turordningen

särskilt viktigt för små företag eftersom de inte

har samma möjligheter som större företag att genom

omplacering behålla arbetstagare med viktig

yrkesmässig eller personlig kompetens. Innan

turordningen fastställs skall därför arbetsgivare

med upp till tio anställda få undanta två

arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är

av särskild betydelse för den fortsatta

verksamheten. Det finns skäl för viss försiktighet.

Därför skall undantag inte få göras per

turordningskrets.

För att undantagsregeln skall få någon praktisk

betydelse jämfört med nuvarande regler skall

rättslig överprövning inte kunna komma i fråga vare

sig av arbetsgivarens urval enligt undantagsregeln

eller av en uppsägning som skett till följd av att

arbetsgivaren använt sig av rätten att behålla vissa

arbetstagare som bedömts vara av särskild betydelse.

I motionen påpekas att det även i fortsättningen

skall vara möjligt att pröva ett beslut om undantag

med stöd av det skydd för arbetstagaren som följer

av jämställdhetslagen och andra diskrimineringslagar

eller enligt föräldraledighetslagen och annan

ledighetslagstiftning.

I motionens hemställan läggs det fram förslag till

ändrad lydelse av 22 § LAS.

I den ovannämnda enskilda motionen A27 av Elisabeth

Nyström och Jan-Evert Rådhström kritiserar

motionärerna propositionens förslag att kriteriet

"särskild betydelse för den fortsatta verksamheten"

skall kunna prövas rättsligt (yrk.1). De yrkar

därför avslag på propositionen i den delen. De

förordar också ett tidigare ikraftträdande - den 1

juli 2000 i stället för den 1 januari 2001 - med

tanke på den tid som förflutit sedan riksdagens

uppmaning (yrk. 2).

Även ett antal motioner väckta under den allmänna

motionstiden hösten 1999 rör turordningsreglerna.

Såväl Kristdemokraterna i partimotionen A254 (yrk.

26) som Folkpartiet i kommittémotionen A231 (yrk.

17) föreslår en turordningsregel motsvarande vad

som gällde under 1994.

Centerpartiet i motion A220 (yrk. 23) anser att

turordningen på sikt i större utsträckning bör

baseras på kompetens. Det skulle enligt partiet

kunna ske genom en negativ regel som beaktade att

någon avböjt vidareutbildning.

Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén Finné (båda m)

anser i motion Sk696 (yrk. 2) att kompetens bör vara

utslagsgivande i stället för turordning vid

arbetsbrist.

I motion A723 (yrk. 6 och 7) framför Vänsterpartiet

synpunkter på turordningsreglernas dispositivitet.

Det bör krävas centralt godkännande av s.k.

avtalsturlistor när föräldralediga eller gravida är

berörda, och den tidigare regeln bör återinföras som

krävde centralt godkännande av en avtalsturlista som

avsåg personer äldre än 57 och ett halvt år.

Utskottets överväganden

Frågan om avslag på propositionen

Som framhålls i fempartimotionen A30 är en bra

arbetsrätt en förutsättning för en väl fungerande

arbetsmarknad. Den nuvarande arbetsrätten är

utformad efter den verklighet som större företag

befinner sig i. Små företag har svårare att anpassa

sig till denna lagstiftning. Därför är det en

prioriterad uppgift att förenkla de regler som styr

företagens verksamhet. Utskottet delar motionens

uppfattning att de nuvarande turordningsreglerna

inte skapar den nödvändiga balansen mellan särskilt

de mindre företagens behov att tillgodose sin

kunskapsförsörjning och de anställdas behov av

anställningstrygghet. Som framhålls i motionen är

möjligheten att göra undantag från turordningen ett

av flera sätt att stimulera både småföretagandet som

sådant och de små företagens möjligheter att

anställa välutbildad och kompetent personal.

Utskottet kan konstatera att Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet mer eller mindre kategoriskt avvisar

varje förslag till uppmjukning av lagreglerna. Detta

visar enligt utskottets mening på en bristande

förståelse för behovet av en arbetsrätt som tar

hänsyn till de små företagen och deras

förutsättningar.

Av dessa skäl anser utskottet att

Socialdemokraternas och Vänsterpartiets yrkanden om

avslag på proposition 144 bör avslås av riksdagen.

Motionerna A28 och A29 avstyrks därmed.

Utskottet anser emellertid att undantagsregeln bör

utformas på ett annat sätt än vad som föreslås i

propositionen och övergår nu till denna fråga.

Utformningen av en undantagsregel

Som framgått läggs det i motion A30 fram ett förslag

till ny lydelse av 22 § LAS som avviker såväl från

propositionens lagförslag som från de alternativa

förslag som fanns i departementspromemorian.

Utskottet anser liksom motionärerna att en

undantagsregel är särskilt viktig för de små

företagen eftersom de inte har samma möjligheter som

större företag att genom omplaceringar behålla

arbetstagare med viktig yrkesmässig eller personlig

kompetens.

Som framgår av motionens lagförslag tar

undantagsregeln sikte på mindre företag. Utskottet

ansluter sig till att gränsen bör dras vid företag

med högst tio anställda.

Förhållandena vid tidpunkten för uppsägningen skall

vara avgörande för beräkningsunderlaget, vilket

följer av den nu gällande lydelsen av 22 § första

stycket.

Vid beräkningen skall sådana arbetstagare undantas

som avses i 1 § LAS, dvs. arbetstagare med

företagsledande ställning, arbetstagare som hör till

arbetsgivarens familj, arbetstagare i husligt arbete

och arbetstagare som är anställda med särskilt

anställningsstöd eller i skyddat arbete.

Arbetstagare skall medräknas oberoende av anställningsform och

sysselsättningsgrad.

Undantaget, som avser högst två arbetstagare,

skall inte få göras för varje turordningskrets,

vilket i lagtexten uttrycks så att arbetsgivaren får

undanta de högst två arbetstagarna "oavsett antalet

turordningskretsar".

På motsvarande sätt som i den undantagsregel som

gällde 1994 bör det direkt i lagtexten anges vad

undantaget avser. I det i motionen framlagda

lagförslaget preciseras undantaget till att avse

arbetstagare "som är av särskild betydelse för den

fortsatta verksamheten". I 1994 års lag användes här

ordet "driften". Utskottet ansluter sig till vad som

sägs i departementspromemorian (s. 20) om att det är

att föredra att tala om särskild betydelse för

verksamheten snarare än för driften. Nyansskillnaden

avspeglar förhållanden t.ex. inom tjänstesektorn och

förvaltningen bättre än vad ordet "driften" gör.

Det kan noteras att 1994 års lagstiftning på denna

punkt avvek från det förslag som lagts fram av

regeringen. Avsikten den gången med att i lagtexten

precisera regelns materiella innebörd var att

markera att det inte skall skapas en godtycklig

frikrets (1993/94:AU4 s. 39 f.). Det sågs som en

fördel att det redan av lagtexten skulle kunna

utläsas att undantaget avsåg personer som var

särskilt betydelsefulla för den fortsatta "driften".

Utskottet instämmer med motionärerna att någon

rättslig överprövning inte skall komma i fråga vare

sig av arbetsgivarens urval enligt undantagsregeln

eller av en uppsägning som skett till följd av att

arbetsgivaren använt sig av rätten att behålla vissa

arbetstagare. Detta är nödvändigt för att

undantagsregeln skall få någon praktisk betydelse.

Även i detta hänseende är motionens lagtext

utformad med 1994 års lagregel som förebild. Genom

att regeln särskilt anger att det är fråga om

arbetstagare som enligt "arbetsgivarens bedömning"

har den nyss angivna betydelsen för den fortsatta

verksamheten markeras att det är arbetsgivarens egen

uppfattning i denna fråga som är utslagsgivande.

Även i fortsättningen skall det däremot vara

möjligt att pröva ett beslut om undantag med stöd av

det skydd för arbetstagaren som följer av

jämställdhetslagen och andra diskrimineringslagar

eller enligt föräldraledighetslagen och annan

ledighetslagstiftning. Undantag från

turordningsreglerna skall också kunna prövas enligt

allmänna rättsgrundsatser om beslutet är

otillbörligt eller strider mot god sed på

arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet förslaget

i motion A30 om utformningen av en undantagsregel i

22 § LAS med de nyss angivna preciseringarna.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad som

ovan anförts om utformningen av en undantagsregel.

Utskottets ställningstagande innebär att motion A27

(yrk. 1) får anses väsentligen tillgodosedd.

Motionerna A220 (yrk. 23), A231 (yrk. 17), A254

(yrk. 26) och Sk696 (yrk. 2) avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med utskottets

ställningstagande.

4. Ikraftträdande m.m.

De båda ändringarna i 22 § LAS bör enligt utskottets

mening träda i kraft vid samma tidpunkt, den 1

januari 2001.

Detta ställningstagande innebär att motion A27

(yrk. 2) avstyrks.

5. Reglernas dispositivitet

Som redovisats ovan anser Vänsterpartiet

att det bör krävas centralt godkännande av

avtalsturlistor när föräldralediga, gravida

eller äldre arbetstagare är berörda. Med

verkan från den 1 juli 1997 gäller att det

får göras avvikelser från bl.a. 22 § LAS

även genom ett lokalt kollektivavtal. Har

detta avtal inte slutits eller godkänts av

en central arbetstagarorganisation krävs

dock att det mellan parterna i andra frågor

gäller ett kollektivavtal som har slutits

eller godkänts av en central organisation.

Utskottet har tidigare tagit ställning till

motsvarande förslag, senast i betänkande

1998/99:AU8. Som där konstateras var syftet

med att slopa det generella kravet på

centralt godkännande att anpassa de

arbetsrättsliga reglerna till förändringar

som skett på arbetsmarknaden. De ändringar

som gjordes var resultatet av en avvägning

mellan intresset av att öka möjligheterna

till lokal anpassning och farhågorna för

att svaga lokala arbetstagarorganisationer

skulle kunna känna sig tvingade att

acceptera omfattande avsteg från lagen

regler. Utskottet ansåg att avvägningen var

välgrundad och har ingen annan uppfattning

i denna fråga i dag. De berörda

motionsyrkandena A723 (yrk. 6 och 7)

avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande driftsenhetsbegreppet

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:86

punkt 2 och motion 1999/2000:A220 yrkande 24

antar det enligt bilaga 2 framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen (1982:80) om

anställningsskydd såvitt avser 22 § tredje

stycket,

2. beträffande undantag från turordningen

m.m.

att riksdagen med anledning av dels motionerna 1999/2000:A27

yrkande 1 och 1999/2000:A30, dels proposition

1999/2000:144 och med avslag på motionerna

1999/2000:A28, 1999/2000:A29, 1999/2000:A220

yrkande 23, 1999/2000:A231 yrkande 17,

1999/2000:A254 yrkande 26 och 1999/2000:Sk696

yrkande 2,

dels godkänner vad utskottet anfört om en

undantagsregel,

dels antar det enligt bilaga 2 framlagda

förslaget i övrigt till lag om ändring i 22 §

lagen (1982:80) om anställningsskydd,

res. 1 (s, v)

3. beträffande ikraftträdande m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:A27 yrkande 2

beslutar om ikraftträdande enligt vad som

framgår av bilaga 2,

4. beträffande dispositivitet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:A723 yrkandena 6 och

7.

res 2. (v)

Stockholm den 21 september 2000

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

I beslutet har deltagit: Sven-Erik Österberg (s),

Hans Andersson (v), Margareta Andersson (c), Mikael

Odenberg (m), Björn Kaaling (s), Martin Nilsson (s),

Kent Olsson (m), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder

(m), Sonja Fransson (s), Camilla Sköld Jansson (v),

Maria Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Barbro

Feltzing (mp), Anders Karlsson (s), Magnus Jacobsson

(kd) och Runar Patriksson (fp).

Reservationer

1. Undantag från turordningen m.m. (mom. 2)

Sven-Erik Österberg (s), Hans Andersson (v), Björn

Kaaling (s), Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s),

Sonja Fransson (s), Camilla Sköld Jansson (v) och

Anders Karlsson (s) anser

dels att utskottets överväganden i avsnitt 3 bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis peka på, vilket också

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gör i sina

motioner, att lagen om anställningsskydd är en

skyddslagstiftning till gagn för den svagare parten

i ett anställningsförhållande. För att upprätthålla

respekten för kravet på saklig grund vid uppsägning

och för att objektivitet och rättssäkerhet iakttas

när beslut skall fattas som kan få ingående

konsekvenser för den enskilde är det viktigt att

minimera utrymmet för godtycke i beslutsprocessen.

Metoden att i förhandlingar mellan arbetsgivaren och

arbetstagarnas organisationer diskutera

turordningen, och när så bedöms som lämpligt göra de

avvikelser som för båda sidor framstår som den bästa

lösningen, är väl etablerad på arbetsmarknaden. På

det sättet kan frågan om att undanta någon från

turordningen avgöras av de lokala parterna som är de

som känner förhållandena på arbetsplatsen bäst. Det

godtycke som ensidiga arbetsgivarbeslut kan innebära

undergräver rättssäkerheten för den enskilde och

missgynnar påtagligt den svagare parten.

Maktbalansen mellan de lokala parterna skulle

förskjutas till arbetsgivarens fördel.

Att arbetstagarsidan dessutom fråntas möjligheten

till rättslig överprövning av arbetsgivarens

ensidiga beslut om undantag, vilket är innebörden av

det lagförslag som läggs fram i motion A30, innebär

en ytterligare förstärkning av arbetsgivarens

ställning på bekostnad av de anställdas

rättstrygghet. Syftet med den

diskrimineringslagstiftning som genomförts under

senare år är att öka mångfalden i arbetslivet och

öka tryggheten för utsatta grupper. Om arbetsgivaren

på det sätt som föreslås i motionen får en rätt att

helt efter eget huvud förfoga över

turordningsundantagen ökar risken för

diskriminering, och detta även om beslutet senare

skulle kunna prövas enligt diskrimine-

ringslagstiftningen.

Utskottet är starkt kritiskt till såväl

propositionens som motionens förslag. Det senare är

emellertid än mer betänkligt. Förutom det som

berörts i föregående stycke innebär förslaget i

motionen att det införs en regel som får

tröskeleffekter. Som framhållits av bl.a.

Småföretagsdelegationen är det av största vikt att

regler konstrueras så att de inte i onödan skapar

etablerings- och tillväxthinder för små företag. En

gränsregel väcker dessutom ett antal frågor, som det

skulle kunna bli tvist om. Om arbetstagare som

tillhör undantagskretsen i 1 § lagen om

anställningsskydd inte skall ingå i

beräkningsunderlaget kan man också befara tvister om

vilka som skall anses tillhöra denna krets. En

enklare regel hade varit ett mindre dåligt

alternativ.

Sammanfattningsvis anser utskottet att såväl

propositionen som motion A30 bör avslås av

riksdagen. Detsamma gäller de övriga i sammanhanget

behandlade motionerna A27 (yrk. 1), A220 (yrk. 23),

A231 (yrk. 17), A254 (yrk. 26) och Sk692 (yrk. 2).

Ställningstagandet innebär att motionerna A28 och

A29 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande undantag från turordningen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna

1999/2000:A28 och 1999/2000:A29 avslår dels

proposition 1999/2000:144, dels motionerna

1999/2000:A27 yrkande 1, 1999/2000:A30,

1999/2000:A220 yrkande 23, 1999/2000:A231

yrkande 17, 1999/2000:A254 yrkande 26 och

1999/2000:Sk692 yrkande 2,

2. Dispositivitet (mom. 4)

Hans Andersson och Camilla Sköld Jansson (båda v)

anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5

bort ha följande lydelse:

Med anledning av Vänsterpartiets begäran om att

regeln om att en central arbetstagarorganisation

skall godkänna avtalsturlistor när föräldralediga

eller gravida är inblandade och att ett sådant

godkännande skall krävas vid vissa avsteg från

turordningen beträffande personer som är äldre än 57

och ett halvt år vill utskottet anföra följande.

Forskning visar att kvinnor behandlas sämre än män

när avsteg görs genom avtalsturlistor från de regler

som gäller enligt LAS. Särskilt föräldralediga

kvinnor och gravida har en svag position när

arbetsgivaren förhandlar och träffar avtal med det

lokala facket om vilka som skall sägas upp vid

arbetsbrist. Det är oacceptabelt och strider mot den

grundläggande principen om icke-diskriminering.

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det

bör krävas att avtalsturlistor alltid skall

godkännas av central arbetstagarorganisation när

föräldralediga och gravida är berörda. Som

utskottet bedömer saken finns större intresse och

kompetens på den centrala nivån när det gäller att

motverka könsdiskriminering.

Äldre har betydligt svårare än yngre att få

ett nytt arbete efter uppsägning. För personer

som fyllt 57 och ett halvt år bör det därför

ställas krav på ett godkännande av central

arbetstagarorganisation vid avsteg från lagens

regler.

Med detta tillstyrker utskottet motion A723

(yrk. 6 och 7).

att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande dispositivitet

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:A723 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Lagförslag i proposition

1999/2000:86

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om

anställningsskydd

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1982:80) om

anställningsskydd skall ha följande lydelse.

22 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall

arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.

-----------------------------------------------------

Har arbetsgivaren flera Har arbetsgivaren flera

drifts-enheter, driftsenheter, fastställs

fastställs en turordning en turordning för varje

för varje enhet för sig. enhet för sig. Enbart den

Om arbets-givaren är omständigheten att en

eller brukar vara bunden arbetstagare har sin

av kollektivavtal, arbetsplats i sin bostad

fastställs en särskild medför inte att den

turordning för varje av- arbetsplatsen utgör en

talsområde. Finns det i egen driftsenhet. Om

ett sådant fall flera arbetsgivaren är eller

driftsenheter på samma brukar vara bunden av

ort, skall inom en kollektivavtal,

arbetstagar-organisations fastställs en särskild

avtalsområde fastställas turordning för varje

en gemensam turordning avtalsområde. Finns det i

för samtliga enheter på ett sådant fall flera

orten, om organisationen driftsenheter på samma

begär det senast vid ort, skall inom en

förhandlingar enligt arbetstagarorganisations

29 §. avtalsområde fastställas

en gemensam turordning

för samtliga enheter på

orten, om organisationen

begär det senast vid för-

handlingar enligt 29 §.

-----------------------------------------------------

Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med

utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda

anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med

längre anställningstid har företräde framför arbets-

tagare med kortare anställningstid. Vid lika

anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en

arbetstagare endast efter omplacering beredas

fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som

förutsättning för företräde enligt turordningen att

arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för

det fortsatta arbetet.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.

Lagförslag i proposition

1999/2000:144

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om

anställningsskydd

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1982:80) om

anställningsskydd skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

22 §[1]

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall

arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.

-----------------------------------------------------

Innan turordningen

fastställs får

arbetsgivaren oavsett

antalet tur-

ordningskretsar undanta

högst två arbetstagare

som är av särskild

betydelse för den

fortsatta verksamheten.

En arbetstagare som

undantas har företräde

till fortsatt

anställning.

------------------------------------------------------

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en

turordning för varje enhet för sig. Enbart den

omständigheten att en arbetstagare har sin

arbetsplats i sin bostad medför inte att den

arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. Om

arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av

kollektivavtal, fastställs en särskild turordning för

varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera

driftsenheter på samma ort, skall inom en

arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en

gemensam turordning för samtliga enheter på orten, om

organisationen begär det senast vid förhandlingar

enligt 29 §.

-----------------------------------------------------

Arbetstagarnas plats i Turordningen för de

turordningen bestäms med arbetstagare som inte

utgångspunkt i varje undantagits bestäms med

arbetstagares sammanlagda utgångspunkt i varje

anställningstid hos arbetstagares sammanlagda

arbetsgivaren. anställningstid hos

Arbetstagare med längre arbetsgivaren.

anställningstid har Arbetstagare med längre

företräde framför anställningstid har

arbetstagare med kortare företräde framför

anställningstid. Vid lika arbetstagare med kortare

anställningstid ger högre anställningstid. Vid lika

ålder företräde. Kan en anställningstid ger högre

arbetstagare endast efter ålder företräde. Kan en

omplacering beredas arbetstagare endast efter

fortsatt arbete hos omplacering beredas

arbetsgivaren, gäller som fortsatt arbete hos

förutsättning för arbetsgivaren, gäller som

företräde enligt förutsättning för

turordningen att företräde enligt

arbetstagaren har turordningen att

tillräckliga arbetstagaren har

kvalifikationer för det tillräckliga

fortsatta arbetet. kvalifikationer för det

fortsatta arbetet.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[1]: Lydelse enligt prop. 1999/2000:86.

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om

anställningsskydd

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1982:80) om

anställningsskydd skall ha följande lydelse.

22 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Vid uppsägning på grund Vid uppsägning på grund

av arbetsbrist skall av arbetsbrist skall

arbetsgivaren iaktta arbetsgivaren iaktta

följande följande

turordningsregler. turordningsregler.

-----------------------------------------------------

Innan turordningen

fastställs får en

arbetsgivare med högst

tio arbetstagare oavsett

antalet

turordningskretsar

undanta högst två

arbetstagare som enligt

arbetsgivarens bedömning

är av särskild betydelse

för den fortsatta

verksamheten. Vid

beräkningen av antalet

arbetstagare hos

arbetsgivaren bortses

från arbetstagare som

avses i 1 §. Den eller

de arbetstagare som

undantas har företräde

till fortsatt

anställning.

-----------------------------------------------------

Har arbetsgivaren flera Har arbetsgivaren flera

driftsenheter, fastställs driftsenheter, fastställs

en turordning för varje en turordning för varje

enhet för sig. Om enhet för sig. Enbart den

arbetsgivaren är eller omständigheten att en

brukar vara bunden av arbetstagare har sin

kollektivavtal, arbetsplats i sin bostad

fastställs en särskild medför inte att den

turordning för varje arbetsplatsen utgör en

avtalsområde. Finns det i egen driftsenhet. Om

ett sådant fall flera arbetsgivaren är eller

driftsenheter på samma brukar vara bunden av

ort, skall inom en kollektivavtal,

arbetstagarorganisations fastställs en särskild

avtalsområde fastställas turordning för varje

en gemensam turordning avtalsområde. Finns det i

för samtliga enheter på ett sådant fall flera

orten, om organisationen driftsenheter på samma

begär det senast vid ort, skall inom en

förhandlingar enligt arbetstagarorganisations

29 §. avtalsområde fastställas

en gemensam turordning

för samtliga enheter på

orten, om organisationen

begär det senast vid

förhandlingar enligt

29 §.

-----------------------------------------------------

Arbetstagarnas plats i Turordningen för de

turordningen bestäms med arbetstagare som inte

utgångspunkt i varje undantagits bestäms med

arbetstagares sammanlagda utgångspunkt i varje

anställningstid hos arbetstagares sammanlagda

arbetsgivaren. anställningstid hos

Arbetstagare med längre arbetsgivaren.

anställningstid har Arbetstagare med längre

företräde framför anställningstid har

arbetstagare med kortare företräde framför

anställningstid. Vid lika arbetstagare med kortare

anställningstid ger högre anställningstid. Vid lika

ålder företräde. Kan en anställningstid ger högre

arbetstagare endast efter ålder företräde. Kan en

omplacering beredas arbetstagare endast efter

fortsatt arbete hos omplacering beredas

arbetsgivaren, gäller som fortsatt arbete hos

förutsättning för arbetsgivaren, gäller som

företräde enligt förutsättning för

turordningen att företräde enligt

arbetstagaren har turordningen att

tillräckliga arbetstagaren har

kvalifikationer för det tillräckliga

fortsatta arbetet. kvalifikationer för det

fortsatta arbetet.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1

januari 2001.