Bet. 2000/01:BoU1

Bostadsutskottets betänkande

2000/01:BOU01

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

BoU1

Sammanfattning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i

budgetpropositionen (prop. 2000/01:1) avseende utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt motioner

väckta under årets allmänna motionstid i anknytande frågor. Även vissa

anknytande motionsförslag väckta med anledning av proposition

2000/01:26 Bostadsförsörjningsfrågor m.m. behandlas i betänkandet.

Förslaget i budgetpropositionen avseende anslagsfördelning budgetåret

2001 för utgiftsområde 18 tillstyrks av utskottet. Motstående

motionsyrkanden avstyrks. Utskottet tillstyrker även regeringens övriga

förslag avseende utgiftsområde 18. Det gäller bl.a. avveckling av det

statliga stödet till reparation och underhåll, utbetalning av

återstående räntebidrag enligt vissa äldre regler med ett

engångsbelopp, vissa regler för ansökan och utbetalning av räntebidrag

till egnahem samt vissa regler för hanteringen av medel för den

statliga kreditgarantin.

I betänkandet behandlade motionsförslag i vissa frågor om

bostadspolitikens inriktning m.m. avstyrks av utskottet. Dessa förslag

avser bl.a. frågor om utformningen av bostadspolitiken,

förutsättningarna för bostadsbyggande, de kommunala bostadsföretagen,

studentbostäder, segregation i boendet, bosparande, bostadsbidragen på

längre sikt, bygg- och bostadsforskningen och vissa länsstyrelsefrågor.

Till betänkandet har fogats 35 reservationer och 7 särskilda

yttranden.

När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för

budgetåret 2001 - utskottets hemställan under moment 1 - har

representanterna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet avstått från att delta i utskottets

beslut. I särskilda yttranden har de redovisat grunderna för sina

ställningstaganden och sin syn på anslagen inom utgiftsområdet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:1 volym 10 föreslagit

1. att riksdagen godkänner avvecklingen av det statliga räntestödet

för reparation och underhåll (RBF-stödet avsnitt 3.8.2),

2. att riksdagen godkänner att räntebidrag enligt 1991 års regler

utbetalas som ett engångsbelopp i januari 2001 (avsnitt 3.8.2),

3. att riksdagen godkänner förslag till ändrade regler för

räntesubvention enligt 1993 års regler, såvitt gäller frågan om viss

tidpunkt för ansökan om bidrag och såvitt gäller frågan om viss

tidpunkt för ansökan om utbetalning av bidrag, m.m. (avsnitt 3.8.2),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avräkning av

anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet (avsnitt

3.8.4),

5. att riksdagen godkänner bemyndigande i fråga om anslaget 34:1 Stöd

till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (avsnitt

6.1.1),

6. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslaget under

utgiftsområdet 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

enligt följande uppställning:

--------------------------------------------------------------

Anslag (tusental kronor) Anslagstyp Anslagsbelopp

--------------------------------------------------------------

21:1 Bostadsbidrag ramanslag 4 760 000

--------------------------------------------------------------

31:1 Boverket ramanslag 135 765

--------------------------------------------------------------

31:2 Räntebidrag m.m. ramanslag 1 952 000

--------------------------------------------------------------

31:3 Statens bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader ramanslag 13 383

--------------------------------------------------------------

31:4 Statens bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet ramanslag 600 000

--------------------------------------------------------------

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- ramanslag 50 000

och

mögelskador

--------------------------------------------------------------

31:6 Bidrag till åtgärder mot

radon i

ramanslag 7 000

bostäder

--------------------------------------------------------------

31:7 Investeringsbidrag för ramanslag 274 000

anordnande

av bostäder för

studenter

--------------------------------------------------------------

31:8 Statens geotekniska institut ramanslag 25 284

--------------------------------------------------------------

31:9 Lantmäteriverket ramanslag 416 323

--------------------------------------------------------------

31:10 Statens va-nämnd ramanslag 6 519

--------------------------------------------------------------

31:11 Bidrag till

bostadsinvesteringar

som främjar ekologisk ramanslag 135 000

hållbarhet

--------------------------------------------------------------

32:1 Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 864 659

--------------------------------------------------------------

32:2 Regionala självstyrelseorgan obetecknat

anslag

25 138

--------------------------------------------------------------

34:1 Stöd till lokala ramanslag 1 364 500

investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet

--------------------------------------------------------------

34:2 Centrum för kunskap om ramanslag 5 169

ekologisk

hållbarhet

--------------------------------------------------------------

Summa 11 634 740

--------------------------------------------------------------

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de under allmänna motionstiden 2000 väckta motionerna

2000/01:Bo201 av Catharina Hagen (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i

enlighet med vad som anförs i motionen om hur bostadsbidragen skall

kunna omvandlas.

2000/01:Bo202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av taktila kartor för synskadade.

2000/01:Bo203 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en översyn av byggandet av

ungdomsbostäder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ungdomars deltagande i projektering av

ungdomsbostäder.

2000/01:Bo204 av Ulla-Britt Hagström och Annelie Enochson (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i bygg- och boendeforskningen väga in ett

genusperspektiv.

2000/01:Bo206 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kontrollfunktionen av och eventuell återbetalning av

bostadsbidraget.

2000/01:Bo208 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

förändringar av bostadsbidragen så att större hänsyn tas till inkomst-

och boendekostnadsutvecklingen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa en godtrosparagraf i

bostadsbidragssystemet.

3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av

tillfälliga inkomster för bostadsbidragsunderlaget.

4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av

barns kapital och kapitalinkomster för bostadsbidragsunderlaget.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna

tillgång till kontrolluppgifter.

2000/01:Bo209 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att snarast utreda hur bostadsbyggandet i tillväxtområden

skall stimuleras.

2000/01:Bo210 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsätta ett statsråd med övergripande ansvar

för de bostadspolitiska frågorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsätta en boendekostnadskommission.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en utredning bör se över möjligheterna att

införa ett investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en utredning bör se över möjligheterna att

införa ett investeringsbidrag för ombyggnader av bostäder.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag om hur

nyproduktionen av studentbostäder skall se ut efter 2002.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om funktionshindrade studenters rätt till

studentbostäder.

2000/01:Bo211 av Anita Jönsson och Karin Wegestål (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en uppföljning av reglerna om åldersgräns för att få

bostadsbidrag vid studier.

2000/01:Bo212 av Sinikka Bohlin (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om allmännyttan och problemet med outhyrda lägenheter.

2000/01:Bo213 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en förändring av reglerna för återbetalning av

bostadsbidrag.

2000/01:Bo214 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det bör inrättas ett specifikt departement för att

handlägga ärenden som rör bostadspolitiken, samhällsbyggandet, den

övergripande fysiska planeringen m.m.

2000/01:Bo215 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd, m, c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en digital Sverigekarta och etablering av GIS-institut i

Gävle.

2000/01:Bo216 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en ny bostadspolitik för ökat byggande och en bättre

fungerande bostadsmarknad i Stockholm.

2000/01:Bo217 av Knut Billing m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att införa regler som möjliggör slutna

bosparkassor i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Bo218 av Knut Billing m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att bostadsbidrag endast skall utgå till

barnfamiljer i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att bostadsbidrag skall grundas på

familjeinkomsten i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att avskaffa ytbegränsningen i bostadsbidragen

i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen beslutar att avskaffa reglerna där barnpension räknas in

som bidragsgrundande inkomst i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen beslutar att avskaffa reglerna där ersättning till följd

av barns skada, som endast får användas för barnets vård, utbildning

och rehabilitering, räknas in som bidragsgrundande inkomst i enlighet

med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen beslutar att reglerna för näringsidkares

bidragsgrundande inkomst ändras i enlighet med vad som anförs i

motionen.

7. Riksdagen beslutar att avveckla bostadsbidragen till ungdomar

under 29 år.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bostadsbidragen i övrigt och att de samordnas med

social- och skattepolitiken.

2000/01:Bo219 av Göran Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att utreda hur

allmännyttans bostäder skall kunna överföras till de boende i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2000/01:Bo220 av Annelie Enochson m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett bosparsystem och begär att den tillsätter en utredning om

detta.

2000/01:Bo221 av Marianne Carlström och Claes-Göran Brandin (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett bostadsdepartement med samlat ansvar för bostadspolitiska

frågor.

2000/01:Bo222 av Ola Rask och Cinnika Beiming (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att tillvarata alla goda idéer för att stimulera

bostadsbyggandet i tillväxtområden.

2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om undanröjande av lagar som hindrar ombildning av

hyresrätter till bostadsrätter.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs angående om- och nybyggnation.

2000/01:Bo224 av Maud Ekendahl och Ingvar Eriksson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen snarast utser SGI och Räddningsverket

till ansvariga myndigheter rörande stranderosion.

2000/01:Bo225 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:

--------------------------------------------------------------

Anslag år 2001 (tusental kronor) Regeringens

Anslagsförändringar

förslag

Anslagspost

--------------------------------------------------------------

21:1 Bostadsbidrag 4 760 000 -260 000

--------------------------------------------------------------

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- 50 000 10 000

och

mögelskador

--------------------------------------------------------------

32:1 Länsstyrelserna m.m. 1 864 659 -46 983

--------------------------------------------------------------

34:1 Stöd till lokala 1 364 500 - 1364 500

investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet

--------------------------------------------------------------

34:2 Centrum för kunskap om 5 169 -5 169

ekologisk

hållbarhet

--------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 11 635 000 -1 666 652

--------------------------------------------------------------

2000/01:Bo226 av Ronny Olander m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en social bostadspolitik.

2000/01:Bo227 av Anita Johansson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att bredda investeringsstödet för studentbostäder till att

gälla andra typer av ungdomsbostäder.

2000/01:Bo228 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av studentbostäder i Gävle.

2000/01:Bo230 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökad valfrihet och mångfald i boendet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om allmännyttans roll och uppgifter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av långsiktighet i bostadspolitiken.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om hyresmarknaden och goda förutsättningar för

nybyggnation av hyresbostäder.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förbättrad demokrati.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förhindra segregation.

2000/01:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för

år 2001 9 539 155 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 politikområde 21:1 Bostadsbidrag för år 2001 4 209 000

000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 politikområde 31:2 Räntebidrag m.m. för år 2001 1 152

000 000 kr.

4. Riksdagen beslutar att avveckla politikområde 31:5 Fonden för

fukt- och mögelskador i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 politikområde 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador för år 2001 20 000 000 kr.

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 politikområde 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder för år 2001 0 kr.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Lantmäteriverkets verksamhet.

8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 politikområde 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar

som främjar ekologisk hållbarhet för år 2001 0 kr.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nyckeltal för verksamheten hos länsstyrelserna.

10. Riksdagen beslutar att avveckla politikområde 34:1 Stöd till

lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet i enlighet med vad

som anförs i motionen.

11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 politikområde 34:1 Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet för år 2001 794 500 000

kr.

12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 18 politikområde 34:2 Kunskapscentrum för ekologisk

hållbarhet för år 2001 2 584 000 kr.

2000/01:Bo232 av Tommy Waidelich m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av bostadspolitiska insatser för invånarna i

Stockholmsregionen.

2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en konsekvensutredning

om sänkt byggmoms.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att de ekonomiska förutsättningarna måste vara

sådana att barnfamiljer har möjlighet att välja ett småhusboende.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att stopplagstiftningen mot försäljning av hela

eller delar av kommunala bostadsbolag avskaffas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för att mildra boendesegregeringen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förändra bostadsbidraget.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förstärka den tvärvetenskapliga bygg- och

bostadsforskningen.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att del av stödet till de lokala

investeringsprogrammen skall användas som stimulansmedel för åtgärder i

bostäder, förskolor och skolor, varför 50 miljoner kronor anslås för

detta ändamål.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att resterande stöd till de lokala

investeringsprogrammen skall avskaffas.

2000/01:Bo234 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bostadsbristen i Uppsala och dess konsekvenser för

universitet och företagsutveckling.

2000/01:Bo235 av Yvonne Ångström och Helena Bargholtz (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utförsäljning av allmännyttiga bostadsbolag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en modern social bostadspolitik.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lokal utveckling i utsatta bostadsområden.

9. Riksdagen tillkännger för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avslag på ytterligare resurser till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av reglerna för bostadsbidragen, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på ett

individuellt bostads- och pensionssparande i enlighet med vad som

anförs i motionen.

14. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:

--------------------------------------------------------------

Anslag (tusental kronor) Regeringens

Anslagsförändringar

förslag

--------------------------------------------------------------

21:1 Bostadsbidrag 4 760 000 -590 000

--------------------------------------------------------------

31:1 Boverket 135 765 -50 000

--------------------------------------------------------------

31:2 Räntebidrag m.m. 1 952 000 -500 000

--------------------------------------------------------------

31:7 Investeringsbidrag för 274 000 000 50 000

anordnande

av bostäder för studenter

--------------------------------------------------------------

31:9 Lantmäteriverket 416 323 -50 000

--------------------------------------------------------------

34:1 Stöd till lokala 1 364 500 -1 364 500

investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet

--------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 11 634 740 -2 504 500

--------------------------------------------------------------

2000/01:Bo236 av Inger Segelström m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsätta en utredning om införandet av

investeringsbidrag mot höga produktionskostnader.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsätta en utredning som utvärderar

bostadsbidragets effekter som utjämnande faktor.

2000/01:Bo301 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om utarbetande av ett nytt fördelningssystem av

statliga medel till länsstyrelserna.

2000/01:Bo306 av Lennart Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Halland, genom omfördelning, måste få en större och mer

rättvis del av anslagen.

2000/01:Bo414 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bostadspolitikens inriktning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av infrastrukturella satsningar för att

möjliggöra bostadsbyggande.

6. Riksdagen beslutar att avskaffa begreppet allmännytta.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om översyn av

bostadsbidragen i ett större social- och skattepolitiskt sammanhang i

enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidragen till ungdomar

under 29 år.

15. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. strafflagstiftningen,

lagen om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid

avyttring av aktier eller andelar eller utdelning från kommunala

bostadsföretag m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

20. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

enligt följande uppställning:

-------------------------------------------------------------

Anslag Anslagsförändring (tusental

kronor)

--------------------------------------------------------------

21:1 Bostadsbidrag -590 000

--------------------------------------------------------------

31:1 Boverket -50 000

--------------------------------------------------------------

31:2 Räntebidrag m.m. -500 000

--------------------------------------------------------------

31:7 Investeringsbidrag för 50 000

anordnande

av bostäder för studenter

--------------------------------------------------------------

31:9 Lantmäteriverket -50 000

--------------------------------------------------------------

34:1 Stöd till lokala -1 364 000

investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet

--------------------------------------------------------------

Summa -2 504 000

--------------------------------------------------------------

2000/01:Fi617 av Per Landgren m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avskaffat utförsäljningsstopp för kommunala

bostadsföretag.

2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen.

2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

25. Riksdagen beslutar om ändring av regler för bostadsbidrag i

enlighet med vad som anförs i motionen

2000/01:Sf308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om växling av bostadsbidrag mot generellt barnstöd.

2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om stimulanser för självförvaltning i boendet.

2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om valfrihet i boendet för ökad livskvalitet.

2000/01:So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om taktila kartor för synskadade.

2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av en bra bostad.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avsluta de lokala investeringsprogrammen och

använda de återstående pengarna på ett för miljön och sysselsättningen

effektivare sätt.

2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar

utveckling.

2000/01:N261 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om

ökad marktillgång för bostadsbyggande.

2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en nationell bostadspolitik som möjliggör

ökat bostadsbyggande.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förenklade regler för byggandet av studentbostäder.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inbjuda berörda kommuner, högskolor och

studentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för

studenter skall hanteras framgent.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av handikappanpassade studentbostäder.

2000/01:Ub805 av Helena Höij m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om höjt investeringsbidrag för om- och nybyggnation.

2000/01:Ub808 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bostadspolitiken.

dels de med anledning av proposition 2000/01:26 väckta motionerna

2000/01:Bo1 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skyndsamt utarbeta ett förslag till riksdagen om

sänkta skatter och avgifter vid nybyggnation i syfte att uppnå lägre

boendekostnader.

2000/01:Bo2 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förutsättningar för bostadsbyggande i

tillväxtregionerna.

2000/01:Bo3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkta byggkostnader.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för ett ökat byggande och bättre nyttjande

av det befintliga bostadsbeståndet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bostadsbyggandet i tillväxtregionerna.

2000/01:Bo5 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om boendekostnadskommission.

2000/01:Bo7 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som kan

bidra till bättre fungerande bostadsmarknader i hela landet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att främja ökat bostadsbyggande.

Inhämtade upplysningar

Inför utskottet har i ärendet upplysningar och redogörelser lämnats av

företrädare för Regeringskansliet vad avser stödet till de lokala

investeringspro-grammen, vissa länsstyrelsefrågor samt principerna för

indelningen av statsbudgeten i politikområden. Företrädare för

Riksförsäkringsverket har redogjort för verkets analys av vissa frågor

om bostadsbidragssystemet.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i

budgetpropositionen för år 2001 vad gäller utgiftsområde 18 samt

motionsförslag från årets allmänna motionstid. Förslagen avser dels

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18, dels vissa övriga frågor om

bostadspolitikens inriktning m.m. Utskottet behandlar även yrkanden i

fem motioner väckta med anledning av proposition 2000/01:26

Bostadsförsörjningsfrågor m.m. Dessa yrkanden avser i första hand

bostadspolitikens inriktning och förutsättningarna för bostadsbyggande.

Proposition 2000/01:26 samt övriga motionsyrkanden väckta med anledning

av denna behandlas i utskottets betänkande 2000/01:BoU2 som utskottet

kommer att ta ställning till senare under denna dag. Det bör framhållas

att ett flertal beröringspunkter finns mellan de frågor som behandlas i

de två betänkandena.

Budgetberedningen inom riksdagen är så utformad att riksdagen först

tar ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på

utgiftsområden. Därefter tas ställning till anslagsfördelningen inom

respektive utgiftsområde. Vad gäller det utgiftsområde som

bostadsutskottets beredningsansvar omfattar, dvs. utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, har riksdagen den

22 november 2000 fastställt en utgiftsram för budgetåret 2001 om 11 634

740 000 kr (bet. 2000/01:FiU1, yttr. BoU1y). Det är således inom denna

ram som utskottet utifrån de framlagda förslagen har att föreslå en

anslagsfördelning. Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta

ställning till de förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18

för budgetåret 2001 som läggs fram i detta betänkande.

Betänkandet har disponerats så att först behandlas frågor om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 och därefter olika förslag om

bostadspolitikens inriktning m.m. som inte direkt innebär

anslagsanspråk under budgetåret 2001.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001

21:1 Bostadsbidrag

Under 1990-talets första hälft steg kostnaderna för bostadsbidragen

kraftigt. Med anledning av denna utveckling beslutade riksdagen våren

1996 om vissa förändringar i bostadsbidragen som trädde i kraft den 1

januari 1997. Förändringarna syftade dels till att göra bostadsbidragen

mer rättvisande, dels till att minska kostnaderna för bidragen.

Förändringarna innebar bl.a. att ett nytt system för inkomstprövning

tillämpas liksom individuella inkomstgränser samt att den

bidragsgrundande bostadsytan begränsas. Mot bakgrund av att

förändringarna år 1997 var så pass genomgripande har reglerna därefter

modifierats genom att en lägsta nivå införts under vilken

boendekostnaden inte skall reduceras på grund av bostadsytans storlek.

Dessutom har räntebidragen exkluderats från den bidragsgrundande

inkomsten.

Den senaste av de modifieringar av bostadsbidragsreglerna som

beslutats trädde i kraft den 15 maj 1999 och avser reglerna för

eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Genom dessa regler har

bl.a. möjligheterna för försäkringskassorna att medge eftergift

vidgats. De bidragstagare som under överskådlig tid inte kommer att

kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet kan numera medges

eftergift.

Statens utgifter för bostadsbidrag är beroende av inkomst-,

bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den

samhällsekonomiska utvecklingen i stort.

Enligt budgetpropositionen har uppgången i ekonomin lett till att

antalet hushåll med bostadsbidrag minskat starkt under senare år.

Hushåll med gifta eller sammanboende föräldrar har minskat mest.

Gruppen ensamstående föräldrar, och då särskilt kvinnor, minskar också

den, men i långsammare takt. Trenden väntas, med tanke på den

förväntade samhällsekonomiska utvecklingen, fortsätta under de närmast

kommande åren.

Enligt regeringen har måluppfyllelsen i bostadsbidragssystemet när

det gäller hushållens utrymmesstandard varit i princip oförändrad under

1999 jämfört med föregående år. Samtidigt anges att systemets

fördelningspolitiska profil förstärkts marginellt.

Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att 4 760 miljoner

kronor skall anvisas på anslaget 21:1 Bostadsbidrag för 2001.

Regeringens förslag till anslagstilldelning för bostadsbidragen har

mött invändningar i flera motioner.

I motion Bo225 (c) i motsvarande del föreslås att anslaget till

bostadsbidrag skall minskas med 260 miljoner kronor i förhållande till

regeringsförslaget. Enligt motionen kan anslaget minskas genom att de

förslag genomförs som Centerpartiet lagt fram om höjt garantibelopp

samt om skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.

Anslaget till bostadsbidrag bör enligt förslagen i motion Bo231 (m)

yrkandena 1 och 2, det förstnämnda yrkandet i motsvarande del, minskas

med 551 miljoner kronor. Enligt motionen blir anslagsminskningen möjlig

genom att bl.a. bostadsbidragen till ungdomar under 29 år avvecklas.

Ett förslag med denna innebörd läggs också fram i Moderata

samlingspartiets partimotion Bo414 yrkande 10 samt i motion Bo218 (m)

yrkande 7. I den sistnämnda motionens yrkanden 1-6 föreslås dessutom

ytterligare ändringar i reglerna för bostadsbidragen. I korthet innebär

förslagen att bostadsbidrag endast skall utgå till barnfamiljer,

inkomstgränserna skall baseras på familjeinkomsten, ytgränserna

avskaffas, barnpension eller ersättning för barns skada ej skall ingå

i den bidragsgrundande inkomsten samt att reglerna för beräkningen av

näringsidkares inkomst skall ändras.

Enligt motion Bo233 (kd) yrkande 18 bör reglerna för bostadsbidrag

ändras så att bidragen svarar mot de uppställda målen. De föreslagna

ändringarna innebär bl.a. att hushållets samlade inkomst skall grunda

bostadsbidraget, att ytgränserna skall höjas med 10 m2 för alla

hushållstyper samt att det fasta bidraget skall höjas med 100 kr per

barn. Motsvarande förslag läggs även fram i Kristdemokraternas

partimotion Sf273 yrkande 25. Av motivtexten och av en till motion

Bo233 (kd) fogad tabell framgår att de föreslagna ändringarna i

bostadsbidragen medför en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor i

förhållande till regeringsförslaget.

De marginaleffekter som följer av bostadsbidragen bör enligt motion

Bo235 (fp) samt partimotion Fi211 (fp) mildras genom att det generella

barnstödet ökas och bostadsbidragen minskas. Enligt den förstnämnda

motionens yrkande 10, i motsvarande del, bör därför för år 2001 ett

barnavdrag om 25 kr per barn införas samtidigt som det särskilda

bidraget trappas ned med 100 kr. Med hänvisning härtill föreslås i

motionernas yrkande 14 respektive 20, båda yrkandena i motsvarande del,

att anslaget till bostadsbidrag skall minskas med 590 miljoner kronor.

Med anledning av vad som i budgetpropositionen och i motionerna

föreslagits om anslaget till bostadsbidrag för budgetåret 2001 vill

utskottet anföra följande.

De senaste årens samhällsekonomiska utveckling tillsammans med de nya

regler för bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997 har

lett till att statens kostnader för bidragen har minskat kraftigt.

Sammantaget innebär det att utgifterna nu har stabiliserats på en nivå

som ligger väsentligt under den tidigare utgiftsnivån. I detta avseende

har alltså målen med reformen uppnåtts. Som utskottet tidigare uttalat

är det samtidigt av största vikt att bostadsbidragens roll som

bostadspolitiskt instrument inte åsidosätts. Det innebär att

bostadsbidragen i första hand måste utvärderas mot de bostadspolitiska

mål som riksdagen på förslag av bostadsutskottet lagt fast.

Bostadsbidragen skall sålunda även fortsättningsvis ge ekonomiskt svaga

hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga

bostäder.

Vid sin behandling av förslaget till budget för innevarande budgetår

redovisade utskottet uppfattningen att den dittillsvarande

utvärderingen av bostadsbidragen gav vid handen att bidragen i

väsentliga avseenden syntes svara mot de bostadspolitiska målen.

Samtidigt uttalade utskottet att det fanns anledning att ytterligare

fördjupa och bredda analysen på denna punkt. Utskottet vidhåller denna

uppfattning. Utskottet återkommer också till denna fråga nedan i

avsnittet Bostadsbidragen på längre sikt.

Den ovan berörda frågan om bostadsbidragens måluppfyllelse

aktualiserar också den indelning av anslagen i politikområden som

regeringen gjort i årets budgetproposition. Anslagen inom utgiftsområde

18 anses falla inom fyra olika politikområden. Två av dessa faller helt

inom utgiftsområdet, medan två av dem endast till en mindre del

omfattas av utgiftsområde 18. Politikområdet Ekonomisk familjepolitik

inkluderar sålunda bostadsbidragen inom utgiftsområde 18 och i övrigt

anslag inom utgiftsområde 12. Utskottet redovisade redan i sitt

yttrande till finansutskottet över ramarna för budgetåret 2001 (yttr.

2000/01:BoU1y) några av de problem som kan uppkomma när indelningen i

statsbudgeten på detta sätt avviker från indelningen i utgiftsområden

och utskottens ansvarsområden.

Det har under senare år varit en uttalad strävan att utskottens

arbete i större utsträckning skall inriktas på uppföljning av

måluppfyllelsen inom olika områden. En sådan uppföljning riskerar

givetvis att försvåras om utskottens budgetarbete och förslag till

riksdagsbeslut sker enligt en indelningsgrund - utgiftsområden - och

regeringens redovisning av politikens mål, inriktning och

resultatuppfyllelse enligt en annan - politikområden.

För bostadsbidragen gäller att de omfattas av det bostadspolitiska

mål som riksdagen senast fastställde 1998. Detta mål innehåller bl.a.

följande formulering: Bostaden är en social rättighet och

bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda

bostäder till rimliga kostnader. I budgetpropositionen underställs

riksdagen ett förslag till mål för politikområdet Ekonomisk

familjepolitik som även det anses omfatta anslaget för bostadsbidrag.

Detta förslag har formulerats på följande sätt: Skillnaderna i de

ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska.

Det framstår enligt utskottets mening som långt ifrån självklart att

dessa båda mål i alla avseenden är förenliga med varandra.

Mot den nu skisserade bakgrunden får det enligt bostadsutskottets

mening förutsättas att redovisningen i kommande budgetpropositioner

görs på ett sådant sätt att de mål som ställs upp kan utvärderas på ett

entydigt sätt. Det innebär bl.a. att på sikt utgifts- och

politikområden bör bringas i bättre samstämmighet med varandra. Denna

uppfattning har också finansutskottet givit uttryck för (bet.

2000/01:FiU1). Finansutskottet har i detta sammanhang också pekat på

att utgiftsområdena hittills har visat sig vara beständiga, något som

anges vara en förutsättning för att en riktig bedömning av utfallet av

en åtgärd skall kunna göras.

Regeringens förslag om anslag till bostadsbidrag för budgetåret 2001

utgår från att den samhällsekonomiska utvecklingen består och att nu

gällande regler tillämpas också under budgetåret 2001. Även den

anslagsram för utgiftsområde 18 som utskottet och riksdagen ställt sig

bakom bygger på denna förutsättning. Till den del motionsförslagen

innebär att denna ram överskrids bör de sålunda avvisas. En annan

möjlighet skulle i dessa fall kunna vara att göra en motsvarande

besparing inom utgiftsområdet i övrigt. Utskottet är inte berett att

förorda en sådan omfördelning mellan anslagen inom utgiftsområdet. Inte

heller i övrigt är utskottet berett att ställa sig bakom förslagen i

motionerna till ändringar av bostadsbidragen. I flertalet fall rör det

sig om förslag som tidigare avvisats av utskottet och riksdagen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda

partimotionerna Bo414 (m) yrkande 10, Fi211 (fp) yrkande 20 i

motsvarande del och Sf273 (kd) yrkande 25 samt motionerna Bo218 (c)

yrkandena 1-7, Bo225 (c) i motsvarande del, Bo231 (m) yrkandena 1 och

2, det förstnämnda yrkandet i motsvarande del, Bo233 (kd) yrkande 18

och Bo235 (fp) yrkandena 10 och 14, båda yrkandena i motsvarande del.

Regeringens förslag tillstyrks.

31:1 Boverket

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och

hushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, fysisk

planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala

administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för

finansiering av bostäder. Regeringen föreslår att riksdagen för

budgetåret 2001 anvisar ett ramanslag om 135 765 000 kr för

verksamheten vid Boverket.

Förslag om ett lägre myndighetsanslag läggs fram i Folkpartiets

partimotion Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp) yrkande 14, bägge

yrkandena i motsvarande delar. Förslagen, som innebär att anslaget för

Boverket reduceras med 50 miljoner kronor i förhållande till

regeringsförslaget, läggs fram med hänvisning till byråkratin inom

bostadsadministrationen. I motion Bo233 (kd) förordas motivledes att

anslaget skall minskas med 7 miljoner kronor år 2001.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och

avstyrker de aktuella motionsyrkandena. Någon förändring av Boverkets

uppgifter under år 2001 som motiverar en anslagsminskning i enlighet

med motionsförslagen är inte aktuell. Det kan för övrigt konstateras

att en nedskärning av verksamheten vid Boverket av den omfattning som

föreslås i fp-motionerna, genomförd med några månaders varsel, knappast

är förenlig med gällande arbetsrättsliga regler och avtal.

31:2 Räntebidrag m.m.

Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntebidrag för ny-

och ombyggnad av bostäder samt vissa underhålls- och

förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras

vidare för bidrag till förvaltningsförluster, s.k. 33 §-ersättning,

till kommuner.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 2001

anvisar ett ramanslag om 1 952 000 000 kr på anslaget Räntebidrag m.m.

Regeringens beräkning av anslagsbehovet baseras på vissa

förutsättningar avseende bl.a. ränteutvecklingen och

bostadsproduktionen som redovisas i propositionen. Anslagsberäkningen

utgår vidare från att riksdagen godkänner tre förslag om regeländringar

avseende de stödformer som belastar anslaget.

Det första förslaget avser en avveckling av det statliga räntestödet

för reparation och underhåll, det s.k. RBF-stödet. Regeringen föreslår

att stödet inte beräknas eller betalas ut fr.o.m. år 2001.

Det andra förslaget är att räntebidrag enligt 1991 års regler eller

äldre bestämmelser utbetalas för återstående bidragstid i respektive

ärende som ett engångsbelopp i januari månad 2001. Boverket skall vid

dessa beräkningar använda de i ärendet gällande subventionsräntorna

och, när bindningstiden för dessa går ut, den första subventionsränta

som fastställs av Boverket under år 2001.

Det tredje förslaget gäller räntebidrag för nybyggnad av egnahem

enligt 1993 års subventionssystem. Förslaget innebär att ansökan om

sådant bidrag skall ha kommit in till länsstyrelsen senast den 31 mars

år 2001. Dessutom skall projektet i sin helhet vara färdigställt och

ansökan om utbetalning av bidrag ha kommit in till länsstyrelsen senast

den 31 december år 2001.

De tre förslagen om regeländringar har inte i motioner eller vid

utskottets beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet

tillstyrker dessa förslag.

Däremot har i flera motioner redovisats förslag om minskat anslag för

räntebidrag. I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 3, det förstnämnda i

motsvarande del, föreslås att anslaget skall minskas med 800 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att

räntebidragen i det äldre systemet bör minskas snabbare än vad som sker

i dag. Subventionen föreslås avskaffas helt i samband med att

fastighetsskatten blir avvecklad i enlighet med ett förslag från

Moderata samlingspartiet.

Förslag om ett minskat anslag läggs också fram i Folkpartiets

partimotion Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp) yrkande 14, bägge

yrkandena i motsvarande del. Förslagen innebär att anslaget för

räntebidrag m.m. reduceras med 500 miljoner kronor i förhållande till

regeringsförslaget genom snabbare upptrappning av den s.k. garanterade

räntan.

I motion Bo233 (kd) förordas motivledes en minskning av

räntebidragsanslaget med 193 miljoner kronor för budgetåret 2001.

Bostadsutskottet anför följande vad gäller anslaget för räntebidrag

m.m.

Det bör inledningsvis framhållas att anslagsbehovet i princip är

bestämt av gällande regelsystem för räntebidrag samt de allmänna

ekonomiska förutsättningarna vad gäller räntenivå m.m. Förslag om

ändrad anslagsnivå förutsätter således att även förslag om ändrade

regler vad gäller de system som styr bidragsutbetalningarna kan

presenteras. Utskottet kan emellertid konstatera att motionsförslagen

om minskat räntebidragsanslag är mycket knapphändigt motiverade. I

motionerna hänvisas endast i allmänna ordalag till att minskningar av

bidragen enligt äldre system bör ske i snabbare takt än vad som gäller

i dag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om förslaget i

budgetpropositionen om att bidrag enligt äldre regler skall avvecklas

genom en engångsutbetalning i januari 2001. Detta förslag, som

utskottet ovan har ställt sig bakom, har inte rönt några invändningar i

de aktuella motionerna. Det får mot denna bakgrund förmodas att

motionärerna med sina förslag avser villkorsändringar i 1992 års

räntebidragssystem. En minskad anslagsbelastning av den storlek som

föreslagits torde knappast vara möjlig att uppnå på detta sätt.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag om att det under anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp

ett ramanslag om 1 952 miljoner kronor och avstyrker motstående förslag

i motionerna Bo231 (m) yrkandena 1 och 3, det förstnämnda i motsvarande

del, Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp) yrkande 14, bägge dessa

yrkanden i motsvarande delar.

31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten

Statens bostadskreditnämnd (BKN) kan lämna statliga kreditgarantier för

bostäder. Garantiverksamheten är indelad i tre resultatområden: Äldre

garantier, Nya garantier samt Kreditgarantier för avlösen av kommunala

borgensåtaganden. Anslaget 31:4 får användas för att täcka förluster

till följd av statliga garantier för ny- och ombyggnad av bostäder inom

resultatområdet Äldre garantier.

Regeringen föreslår att anslaget 31:4 fr.o.m. budgetåret 2001 skall

få anslagsavräknas vid överföring till Bostadskreditnämndens separata

garantireserv för resultatområdet Äldre garantier i Riksgäldskontoret.

Ett bifall till förslaget innebär att en avräkning enligt 10 § fjärde

stycket lagen om statsbudgeten möjliggörs.

Regeringens förslag överensstämmer med vad Riksdagens revisorer

förordade efter en granskning av den statliga garantimodellen (förs.

1999/2000:RR8). Enligt regeringens bedömning bör reserven tillföras 600

miljoner kronor per år under perioden 2001-2003 och i genomsnitt ca 100

miljoner kronor per år under de därpå följande 10 åren för att den

skall vara i långsiktig balans.

Regeringen föreslår även att anslaget 31:4 Statens

bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten för år 2001 förs upp med 600

miljoner kronor.

Regeringens förslag om anslag och former för anslagsavräkning

avseende anslaget 31:4 har inte i motioner eller vid utskottets

beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet tillstyrker

dessa förslag.

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

De utgifter som belastar detta anslag avser bidrag till kostnader för

att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av

tillgång på medel enligt förordningen (1993:712) om den statliga fonden

för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget belastas

med utgifter för kansli- och utredningskostnader.

Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor anvisas på anslaget för år

2001. Förslaget innebär en anslagsökning med 10 miljoner kronor i

förhållande till innevarande år.

I motion Bo225 (c) föreslås i motsvarande del att anslaget skall

tillföras ytterligare 10 miljoner kronor. Motionärerna framhåller att

det är angeläget att hjälpa dem som riskerar ohälsa till följd av fukt-

och mögelskador.

Enligt motion Bo231 (m) har stödet för fukt- och mögelskador spelat

ut sin roll. Med hänvisning till de nyligen ändrade självriskreglerna

anser emellertid motionärerna att bidrag skall kunna utgå ännu en tid.

I yrkande 4 föreslås mot denna bakgrund att riksdagen beslutar om en

successiv avveckling av bidragsformen fram till år 2004. I yrkandena 1

och 5, det förstnämnda i motsvarande del, föreslås att anslaget för år

2001 bestäms till 20 miljoner kronor.

Enligt uppgifter i budgetpropositionen har antalet ansökningar om

stöd från fonden ökat kraftigt efter den 1 januari 2000 då nya regler

om självrisk trädde i kraft. Denna ökning förväntas bestå då fler nu

kan söka stöd, men med högre minimisjälvrisk än vad som tidigare

gällde. Bostadsutskottet ställer sig mot denna bakgrund helt avvisande

till förslagen i motion Bo231 (m) som innebär att en snabb avveckling

av fonden skall inledas under nästa år. Utskottet utgår vidare från att

regeringen vid beräkningen av erforderligt anslag beaktat de nya

förutsättningar som regeländringarna för fonden medfört.

Anslagsförslaget i motion Bo225 (c) avstyrks av detta skäl. Regeringens

förslag om anslag för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

tillstyrks av utskottet.

31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

De utgifter som belastar anslaget för åtgärder mot radon i bostäder

avser bidrag till åtgärder mot radon i småhus. Bidrag lämnas om

radongashalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen

anser som godtagbart från hälsosynpunkt. Bidragsbestämmelserna finns i

förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem.

Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget för bidrag till åtgärder

mot radon i bostäder bestäms till 7 miljoner kronor, vilket är en

oförändrad nivå i förhållande till innevarande år.

I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 6, det förstnämnda i motsvarande

del, föreslås att den aktuella bidragsverksamheten avvecklas och att

inga medel beräknas på anslaget för år 2001. Enligt motionen visar nya

forskningsrön att sanering i radonhus kan öka i stället för att minska

halten av radon.

I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har utskottet vid ett

flertal tillfällen framhållit att detta bör vara en högt prioriterad

verksamhet. Utskottet anser det således mycket angeläget att lämpliga

åtgärder vidtas i den del av bostadsbeståndet som har radongashalter

som på sikt bedöms vara hälsovådliga. Det kan givetvis diskuteras vilka

statliga insatser som behövs för att nödvändiga åtgärder skall komma

till stånd. Riksdagen beslutade våren 2000 om vissa åtgärder i syfte

att förbättra effektiviteten i bidragsgivningen. En bredare översyn av

det statliga stödet pågår också för närvarande. En särskild utredare

har regeringens uppdrag (dir. 1999:102) att presentera förslag till

ändmålsenliga och effektiva statliga åtgärder som inom rimlig tid kan

bidra till att få ned radonhalterna under gällande gränsvärden.

Enligt utskottets uppfattning bör i avvaktan på resultatet av

översynen anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

fastställas till den nivå som regeringen föreslagit. Förslaget i motion

Bo231 (m) om en avveckling av stödet avstyrks således.

31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter

Riksdagen beslutade den 14 juni 2000 att införa ett tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (prop.

1999/2000:100, FiU27, BoU9y, rskr. 262). Investeringsbidraget lämnas

för anordnande av nya studentbostäder på eller i anslutning till orter

där det finns universitet eller högskola. Bidragsbestämmelserna, som

framgår av förordningen (2000:588) om statligt investeringsbidrag för

anordnande av bostäder för studenter, innebär bl.a. att bidrag kan

lämnas med upp till 15 % av ett bidragsunderlag. Maximalt kan bidraget

dock uppgå till 40 000 kr för varje nytt studentrum i lägenhet för en

eller två studenter.

Bidrag kan beviljas inom en total ram om 400 miljoner kronor. Om

ansökningarna om bidrag beräknas komma att överstiga tillgången på

medel, lämnas bidrag till de projekt som erbjuder de förmånligaste

villkoren för studenter.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen att anslaget för ändamålet

bestäms till 274 miljoner kronor.

Förslag om ett 50 miljoner kronor större anslag läggs fram i

Folkpartiets partimotion Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp)

yrkande 14, bägge yrkandena i motsvarande del. Motionärerna framhåller

att det är angeläget att ytterligare stimulera byggandet av

studentbostäder.

I ytterligare ett antal motioner tas frågor om bidraget till byggande

av studentbostäder upp. Utskottet återkommer till dessa förslag i den

del av betänkandet som inte avser nästa års budget.

Utskottet kan konstatera att det i de aktuella fp-motionerna inte

föreslagits någon utökning av den totala ramen för bidragsgivningen

eller några förändringar i bidragsbestämmelserna. Vad gäller det

anslag för år 2001 som föreslagits av regeringen har utskottet inte

erfarit att det hittills bedömts utgöra någon restriktion för

bidragsgivningen i samband med den preliminära ramfördelning på län som

Boverket beslutat om.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag avseende

investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter och

avstyrker de motstående motionsförslagen.

31:8 Statens geotekniska institut

Statens geotekniska institut (SGI) är en uppdragsmyndighet och har ett

sektorsövergripande ansvar för geoteknikfrågor. Institutet har ett

särskilt ansvar för ras- och skredfrågor.

I budgetpropositionen konstateras att den ekonomiska situationen vid

SGI under budgetåret 1999 varit otillfredsställande och därför

motiverar särskild uppmärksamhet. SGI bedömer dock att ekonomisk balans

kommer att uppnås vid utgången av år 2001.

Regeringen föreslår att anslaget 31:8, som finansierar SGI:s

verksamhetsområden Säkerhet och kvalitet, Forskning samt

Kunskapsförmedling, för år 2001 bestäms till 25 284 000 kr.

I motion Bo224 (m) föreslås att SGI och Räddningsverket utses som

ansvariga myndigheter rörande stranderosion. Enligt motionen bör medel

öronmärkas för detta ändamål.

Enligt vad utskottet erfarit har frågan om myndighetsansvar m.m.

avseende stranderosionsfrågor utretts av Naturvårdsverket på

regeringens uppdrag. I utredningen förordas att SGI ges ett uppdrag på

detta område. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Bostadsutskottet delar motionärernas bedömning att stranderosion

utgör ett stort problem i vissa delar av landet, bl.a. i Skåne och

Halland. Som motionärerna anför kan samhällets insatser på området

behöva samordnas och ansvarsfördelningen på myndighetsnivå läggas fast.

Något budgetutrymme för att öronmärka särskilda medel för denna

verksamhet inom ramen för SGI:s anslag för år 2001 synes dock inte

föreligga.

Regeringens ställningstagande till den omnämnda utredningen bör

avvaktas innan vidare överväganden görs om de ekonomiska konsekvenserna

av en reglering av myndighetsansvaret för frågor om stranderosion. Mot

denna bakgrund avstyrks motion Bo224 (m).

Regeringens förslag om anslag för SGI tillstyrks.

31:9 Lantmäteriverket

Lantmäteriverket har efter flera år med underskott i den statligt

finansierade verksamheten utnyttjat en betydande anslagskredit på

anslaget. Av redovisningen i budgetpropositionen framgår att denna

anslagskredit successivt har avamorterats för att under år 1999

ersättas med ett utgående anslagssparande på 14 miljoner kronor.

Vid anslagsberäkningen för 2001 har regeringen minskat anslaget dels

varaktigt med 10 miljoner kronor, dels tillfälligt med ytterligare 10

miljoner kronor med anledning av vissa ökade avgiftsintäkter. Anslaget

har dessutom minskats med 2,5 miljoner kronor med anledning av att

vidareutvecklingen av nationalatlasen upphört. Samtidigt har till

anslaget återförts 15 miljoner kronor, dvs. det belopp med vilket

anslaget tillfälligt minskats för innevarande budgetår. Totalt innebär

detta efter pris- och löneomräkning att anslaget föreslås uppfört med

416 323 000 kr för budgetåret 2001.

Regeringens förslag till anslagstilldelning för Lantmäteriverket för

budgetåret 2001 har inte mött invändningar i motioner. Tvärtom uttalas

i motion Bo231 (m) yrkande 7 att anslaget för detta år bör fastställas

i enlighet med regeringens förslag. Däremot förordas i motionen att

anslaget bör kunna minskas fr.o.m. budgetåret 2002 genom att delar av

verksamheten marknadsanpassas. På sikt bör statens anslag reformeras

till att motsvara ett anslag som står för vilka beställningar staten

lägger. Enligt motionen bör därför ett s.k. beställningsanslag

utvecklas.

Utskottet kan konstatera att enighet torde råda om

anslagstilldelningen för Lantmäteriverket för år 2001. Regeringens

förslag tillstyrks därför.

När det gäller den i motion Bo231 (m) aktualiserade frågan om

anslagstilldelningen liksom anslagskonstruktionen för åren efter 2001

gör utskottet följande bedömning. Det finns naturligtvis anledning att

från tid till annan överväga anslagstilldelningen till de statliga

myndigheterna liksom hur anslagen skall konstrueras. Ett sådant

ställningstagande bör dock baseras på ett underlag som möjliggör en

rimlig bedömning av framtida ekonomiska och andra förutsättningar för

verksamheten. Något sådant underlag har inte presenterats för

utskottet. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i

motion Bo231 (m) yrkande 7.

Utskottet tar i detta avsnitt även upp förslag om viss verksamhet vid

Lantmäteriverket eftersom ett bifall till dem torde påverka

anslagsbehovet för verket år 2001.

Förslag som avser taktila kartor, dvs. kartor avsedda för synskadade

och blinda, lämnas i två motioner.

Det är enligt motion Bo202 (m) viktigt för de funktionshindrades

eller synskadades delaktighet i samhället att de kan ta del av den

geografiska information som Lantmäteriverket har ansvar för. Det finns

enligt motionen därför ett behov av taktila kartor.

Som en del i ett program för funktionshindrades deltagande i

samhällslivet föreslås i Folkpartiets partimotion So538 yrkande 18 att

Lantmäteriverket skall ges ett ansvar för taktila kartor. Enligt

motionen bör en reguljär verksamhet med framställning av taktila kartor

omedelbart påbörjas.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att funktionshindrade

skall ges samma möjligheter som andra att delta i samhällslivet.

Utskottet har också i många sammanhang gett uttryck för denna grundsyn.

Tillgång till taktila kartor utgör ett exempel på hur delaktigheten kan

ökas. Lantmäteriverket har också med stöd från bl.a. EU bedrivit ett

projekt för att utveckla metoder för framställning av taktila kartor.

Detta utvecklingsarbete har helt nyligen avslutats. En rapport från

projektet om utveckling av produktionssystem för framställning av

taktila kartor och höjdmodeller samt ett taktilt GIS-system (GIS =

geografiska informationssystem) kommer också att läggas fram inom kort.

Något beslut om produktion av taktila kartor har dock ännu inte

fattats. Enligt utskottets mening bör det i första hand övervägas i

vilken utsträckning en produktion kan komma till stånd inom ramen för

nuvarande resurser och/eller med stöd av externa finansiärer. Det

utvecklingsarbete som nu genomförts torde också utgöra en god grund för

dessa överväganden. Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett

ställa sig bakom förslagen i motion Bo202 (m) samt partimotion So538

(fp) yrkande 18. Motionerna avstyrks sålunda.

Sverige har enligt motion Bo215 (kd, m, c) genom sitt utgångsläge på

kart- och fastighetsdataområdet goda förutsättningar att kunna bygga

upp digitala databaser för geografisk information. Dessa

förutsättningar har enligt motionen dock inte tagits till vara eftersom

tillräckliga resurser inte ställts till förfogande för verksamheten.

Databaserna bör enligt motionen byggas upp betydligt snabbare än vad

som sker i dag samtidigt som kvaliteten höjs. Resurser bör därför

säkerställas så att ytterligare investeringar kan göras i den digitala

Sverigekartan. En i detta sammanhang viktig strategisk fråga anges vara

att etablera ett GIS-institut i Gävle.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att kartor och

annan landskapsinformation liksom fastighetsinformation finns att

tillgå i digital form. Produktionen och användningen av

landskapsinformation i digital form har också ökat under en rad av år.

Verksamheten med landskaps- och fastighetsdata visar på en fortsatt

snabb utveckling för användningen av integrerad kart- och

registerinformation i geografiska informationssystem. Det är en enligt

utskottets mening mycket positiv utveckling. En förutsättning för att

den skall fortgå är att användarna får ökad kunskap om de möjligheter

som geografiska data i digital form erbjuder. Flera satsningar har

också gjorts för att stimulera till en ökad användning. Det gäller

bl.a. inom den offentliga sektorn där en utbildningssatsning riktas

till kommuner och länsstyrelser. Information i digital form används

redan bl.a. inom samhällsplanering, räddningstjänst, miljöövervakning,

trafikplanering och försvaret. Ett ytterligare exempel är att

länsstyrelserna har fått tillgång till den ekonomiska kartan i digital

form.

Geografiska informationssystem används också i allt högre grad inom

näringslivet. Inte minst gäller detta inom transportnäringen där

transportplanering och fortlöpande positionsbestämning av transporterna

blir allt vanligare. För en bredare allmänhet finns Sveriges

nationalatlas i en digital version.

Några skilda meningar i sak om vikten av att tillgången på och

användningen av digital landskaps- och fastighetsinformation ökar torde

enligt utskottets mening inte föreligga. Det frågan gäller är därför om

utvecklingen går tillräckligt snabbt eller inte. Enligt utskottets

mening kan denna fråga inte ses isolerad. Takten måste naturligtvis

bestämmas av såväl de behov som finns som av vilka medel som kan

avsättas för verksamheten. Utskottet har för sin del inte underlag för

någon annan bedömning än att den nuvarande utvecklingstakten är baserad

på en sammanvägning av dessa faktorer. I anslutning härtill vill

utskottet peka på de möjligheter som finns till samfinansiering mellan

Lantmäteriverket och t.ex. näringslivet i de fall insatser framstår som

särskilt viktiga. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte nu

berett att tillstyrka förslaget i motion Bo215 (kd, m, c).

31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet

Riksdagen beslutade våren 1998 om införandet av ett investeringsbidrag

för merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet vid

ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna

bostadsområden (prop. 1997/98:119, BoU10, rskr. 306). Bidragsformen var

avsedd att införas år 2000, men införandet har genom riksdagens beslut

hösten 1999 senarelagts till år 2001. Vidare var avsikten enligt det

ursprungliga beslutet att stödet skulle lämnas inom en årlig ram om 250

miljoner kronor.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget för den nya

stödformen för budgetåret 2001 bestäms till 135 miljoner kronor. Det

anges att anslaget reducerats med 115 miljoner kronor på grund av

omprioriteringar.

I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 8, det förstnämnda i motsvarande

del, föreslås att bidraget inte införs och att anslaget följaktligen

avskaffas. Motionärerna framhåller att subventioner har negativa

effekter på bostadsproduktionen och konkurrensen inom bostadsmarknaden.

Motivledes har även i motion Bo233 (kd) förordats att anslaget

avskaffas.

Bostadsutskottet finner det angeläget att den av riksdagen beslutade

bidragsformen kan införas som planerat. Regeringens anslagsförslag

tillstyrks. Det motstående motionsförslaget avstyrks.

Det bör i sammanhanget påpekas att regeringen i proposition

2000/01:26 lagt fram förslag om anslagets användande. Förslaget innebär

att högst 5 miljoner kronor av anslaget skall få användas till

inrättande av ett byggkostnadsforum. Avsikten är att detta forum skall

vara beredande organ för regeringens beslut i ärenden avseende den

aktuella stödformen. Utskottet tar ställning till dessa förslag i

betänkande 2000/01:BoU2.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

I budgetpropositionen föreslås att det till länsstyrelsernas verksamhet

år 2001 skall anvisas 1 864 659 000 kr. Vid anslagsberäkningen har

hänsyn tagits till ett flertal faktorer som redovisas i propositionen.

Det handlar vad gäller anslagshöjande faktorer förutom om pris- och

löneomräkning bl.a. om medel för den GIS-utbildning som länsstyrelserna

bedriver i samarbete med andra intressenter samt om medel för

administration av skogsinköp och strukturfondsprogrammet.

Anslagsminskande faktorer är bl.a. att länstyrelsernas administrativa

kostnader för vissa körkortsärenden bortfaller och den neddragning av

länsstyrelseanslaget som kan göras till följd av sammanläggningen av

länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt Älvsborgs län

till Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

I motion Bo225 (c) föreslås att anslaget till länsstyrelsernas

verksamhet skall bestämmas till belopp som är 46 983 000 kr lägre än

vad regeringen förordat. Motionärerna anför att anslaget inte bör höjas

med mer än vad som motiveras av pris- och lönejusteringar.

Bostadsutskottet går inte närmare in på de beräkningsförutsättningar

som redovisats i budgetpropositionen eftersom de i sak inte ifrågasatts

i den aktuella motionen. Utskottet ställer sig emellertid frågande till

motionärernas förslag, som tycks utgå från att hänsyn inte skall tas

till de faktiska förändringarna av länsstyrelsernas verksamhet och

uppgifter. Som redovisats ovan har förändringar skett som motiverar

såväl höjningar som sänkningar av anslaget. Det får anses vara

motiverat att vid beräkningen av anslagsbehovet ta hänsyn till den

sammantagna effekten av dessa faktorer.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag om anslaget för länsstyrelserna m.m. och avstyrker motstående

förslag i motion Bo225 (c) i motsvarande del.

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Stödet till lokala investeringsprogram beslutades av riksdagen i

enlighet med ett förslag i budgetpropositionen för 1998. Fördelningen

av medel regleras i förordningen (1998:23) om statliga bidrag till

lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i

samhället. Programmet omfattar satsningar om sammanlagt 7,2 miljarder

kronor för perioden 1998-2003.

Regeringen föreslår att anslaget för stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet för år 2001 bestäms till

1 364 500 000 kr. Vidare begärs ett bemyndigande för regeringen att

under år 2001, i fråga om anslaget, besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 900 miljoner kronor

under åren 2002-2004. I budgetpropositionen redovisas även vissa

överväganden om den fortsatta användningen av anslaget. Regeringens

avsikt är således att använda medel för vissa insatser avseende de

regionala tillväxtavtalen och för ett grönt kunskapslyft. Dessutom

avser regeringen att använda medel från anslaget till information,

utvärdering och uppföljning avseende programverksamheten. Avsikten är

också att lämna visst stöd till nationell verksamhet med det lokala

Agenda 21-arbetet.

Förslag om avveckling av stödet till lokala investeringsprogram och

ett till följd härav kraftigt minskat eller avskaffat anslag för år

2001 läggs fram i flera motioner.

I Moderata samlingspartiets partimotion MJ764 yrkande 4 och i motion

Bo231 (m) yrkande 10 föreslås en avveckling av stödet med hänvisning

till bl.a. de begränsade effekter som den hittillsvarande verksamheten

anses kunna uppvisa. Motionärerna hänvisar också till den kritik som

riktats mot det statliga stödet i olika utvärderingar, bl.a. av

Riksdagens revisorer. I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 11, det

förstnämnda i motsvarande del, föreslås mot bakgrund av

avvecklingsförslaget att anslaget för år 2001 bör bestämmas till 794

500 000 kr, dvs. ett i förhållande till regeringsförslaget med 570

miljoner kronor minskat anslag.

Enligt motion Bo233 (kd) bör stödet till de lokala

investeringsprogrammen avvecklas (yrkande 23) och anslaget för år 2001

bestämmas till ett i förhållande till regeringsförslaget med 800

miljoner kronor minskat anslag (yrkande 22 i motsvarande del). Även i

denna motion hänvisas till brister i den hittillsvarande

stödverksamheten. Motionärerna anför också att programmen tagit fasta

på nytänkande och innovationer i för liten utsträckning.

I Centerpartiets partimotion MJ711 yrkande 5 föreslås att redan

ingångna avtal om lokala investeringsprogram bör fullföljas, men att

stödet i övrigt bör avvecklas. Enligt motionen kan en annan användning

av de medel som avsatts för stödverksamheten ge större effekter både ur

miljö- och arbetsmarknadssynpunkt. Med samma argument föreslås i motion

Bo225 (c) i motsvarande del att såväl stödformen som anslaget för år

2001 helt avvecklas.

Även i motion Bo235 (fp) ifrågasätts programverksamhetens effekter ur

miljö- och sysselsättningssynpunkt. Enligt motionärerna talar mycket

för att styrmedel i form av skatter och avgifter är ett effektivare

sätt att nå miljöresultat. Vidare framhålls sänkt skatt på arbete och

en reformerad arbetsrätt som effektivare åtgärder för sysselsättningen.

I motionen föreslås att ytterligare medel inte skall utgå för det

statliga stödet till lokala investeringspro-gram (yrkande 9) och att

inget anslag beräknas för budgetåret 2001 (yrkande 14 i motsvarande

del). Även i Folkpartiets partimotion Fi211 yrkande 20 i motsvarande

del föreslås att anslaget tas bort för år 2001.

Bostadsutskottet har alltsedan riksdagen beslutade om att införa

möjligheten till statligt stöd till de lokala investeringsprogrammen

haft att ta ställning till motionsförslag om en avveckling av stödet.

Utskottet har avstyrkt dessa förslag bl.a. med hänvisning till behovet

av att på olika sätt stimulera övergången till ett långsiktigt

ekologiskt hållbart samhälle. Enligt utskottets uppfattning har det

statliga stödet en betydelsefull roll i detta sammanhang. Vad gäller

formerna för stödet har detta, som motionärerna framhåller, varit

föremål för olika utvärderingsinsatser. Bostadsutskottet har för sin

del låtit genomföra en uppföljning av vissa frågor (1998/99:URD1) och

även nyligen tagit ställning till en skrivelse från Riksdagens

revisorer med förslag föranledda av en granskning av stödverksamheten

(1999/2000:RR3, 1999/2000:

BoU4). Ingen av dessa uppföljningsinsatser har föranlett utskottet att

förorda en avveckling av stödverksamheten eller någon principiell

omläggning av stödets inriktning. Däremot kan det konstateras att såväl

formerna för stödhanteringen som användningen av det statliga stödet

och återrapporteringen av uppnådda resultat successivt utvecklats i

takt med vunna erfarenheter. Förordningen för stödverksamheten har

också ändrats i flera avseenden.

Utskottet kan konstatera att inget av vad som anförs i de aktuella

motionerna föranleder utskottet att ompröva sin i grunden positiva

inställning till det statliga stödet till lokala investeringsprogram.

Förslagen om en avveckling av stödformen avstyrks således, liksom

förslagen om ett avvecklat eller kraftigt reducerat anslag för år 2001.

Regeringens förslag om anslag för år 2001 tillstyrks. Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag om ett bemyndigande i fråga om

anslaget.

34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet inrättades den 1 februari

1999 inom ramen för de medel som beräknats för stöd till ekologisk

omställning och utveckling. Myndigheten, som är lokaliserad till Umeå,

har till uppgift att samla och förmedla kunskaper och erfarenheter om

hållbar utveckling. Den främsta uppgiften är att aktivt stödja

kommunerna i arbetet med att ta fram och genomföra lokala

investeringsprogram samt att sprida erfarenheter från dessa program.

Regeringen föreslår att 5 169 000 kr anslås till myndigheten för år

2001. I propositionen aviseras även behovet av en anslagsökning för

åren 2002 och 2003.

I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 12, det förstnämnda i motsvarande

del, föreslås att en avveckling av myndigheten genomförs under

nästkommande år samt att anslaget för år 2001 fastställs till 2 584 000

kr. Anslaget är enligt motionen endast avsett att täcka kostnaderna för

avvecklingen. Även i motion Bo225 (c) föreslås i motsvarande del att

myndigheten avvecklas. Enligt detta förslag kan anslaget helt avskaffas

för år 2001.

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om

fortsatt stöd till lokala investeringsprogram. Även verksamheten vid

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet bör fortsätta enligt

gällande planer. Regeringens anslagsförslag tillstyrks således. De

aktuella yrkandena i motionerna Bo225 (c) och Bo231 (m) avstyrks.

Övriga anslag i budgetpropositionen

Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag m.m. i

budgetpropositionen som inte mött invändningar i motioner eller vid

utskottets behandling.

I fråga om de anslag som inte behandlats av utskottet ovan föreslås i

budgetpropositionen att det för budgetåret 2001 under utgiftsområde 18

skall anvisas till anslaget

- 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ett

ramanslag om 13 383 000 kr,

-

- 31:10 Statens va-nämnd ett ramanslag om 6 519 000 kr,

-

- 32:2 Regionala självstyrelseorgan ett obetecknat anslag om

25 138 000 kr.

-

Den av regeringen förordade anslagstilldelningen avseende de nu

aktuella anslagen tillstyrks av utskottet.

Förslag om nytt anslag inom utgiftsområde 18

Utskottet har ovan tagit ställning till samtliga förslag som avser de

anslag som finns upptagna i budgetpropositionen inom utgiftsområde 18.

Avslutningsvis vad gäller budgeten för år 2001 behandlas i detta

avsnitt ett motionsförslag om att inrätta ett nytt anslag inom

utgiftsområdet.

Det är enligt motion Bo233 (kd) mycket angeläget att åtgärder vidtas

för att barnen skall ha möjlighet att vistas i sunda och hälsosamma

förskolor och skolor. Motionärerna hänvisar bl.a. till undersökningar

som visar att ett stort antal skolor har dålig ventilation och

fuktskador. Mot denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 22

inrättandet av ett anslag på 50 miljoner kronor till åtgärder för

bättre innemiljö i förskolor och skolor. Medel för ändamålet förutsätts

kunna anslås vid en avveckling av stödet till de lokala

investeringsprogrammen.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av fortsatta insatser för

att förbättra inomhusmiljön i såväl bostadsbeståndet som i den

offentliga miljön. I detta sammanhang är det givetvis av särskilt stor

vikt att vidta åtgärder i de byggnader där barn och ungdomar vistas

dagligen. Motionsförslaget utgår emellertid från att medel för

ändamålet kan anslås i samband med en avveckling av det statliga stödet

till lokala investeringsprogram. Förslagen om en avveckling av detta

stöd har ovan avstyrkts. Utskottet avstyrker av detta skäl även motion

Bo233 (kd) yrkande 22 i motsvarande del.

Det bör i sammanhanget framhållas att stödet till de lokala

investeringsprogrammen efter en regeländring den 1 oktober i år till

viss del kan användas för det av motionärerna förordade ändamålet.

Förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället

kompletterades således från denna tidpunkt med en regel som medger att

stöd beviljas för åtgärder som syftar till att förbättra inomhusmiljön

i byggnader genom att minska förekomsten av allergiframkallande eller

andra hälsofarliga ämnen eller material.

Bostadspolitikens inriktning m.m.

Utformningen av bostadspolitiken

Förslag som avser utformningen av bostadspolitiken har lämnats i

motioner som väckts dels under allmänna motionstiden 2000, dels med

anledning av proposition 2000/01:26 Bostadsförsörjningen m.m. Gemensamt

för motionerna är att de för fram förslag som täcker ett brett

bostadspolitiskt spektrum. Däremot är utgångspunkten för dem något

olika. Flera av motionerna har en mer allmän bostadspolitisk

utgångspunkt, medan andra har sitt ursprung i en strävan att öka

bostadsbyggandet i landet i sin helhet eller i tillväxtregionerna.

I Moderata samlingspartiets bostadspolitiska partimotion Bo414 (m)

yrkande 1 föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om

bostadspolitikens inriktning. Enligt motionen skall bostadspolitiken

inriktas på att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder

till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Boendemiljön

skall vidare bidra till värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja

en god uppväxt för barn och ungdomar. För att dessa mål skall uppnås

måste enligt motionen skatterna sänkas, avregleringen fortsätta,

bruksvärdesreglerna reformeras och eget ägande underlättas.

Utgångspunkten för förslagen i motion Bo3 (m) är en strävan att öka

bostadsbyggandet. I motionen föreslås sålunda att riksdagen skall göra

tillkännagivanden om åtgärder för sänkta byggkostnader (yrkande 5), för

ett ökat byggande och bättre utnyttjande av det befintliga

bostadsbeståndet (yrkande 6) samt om förutsättningarna för

bostadsbyggandet i tillväxtregionerna (yrkande 8). De åtgärder som

enligt motionen bör vidtas är bl.a. följande:

- sänkt skatt på byggandet,

-

- sänkt skatt på boendet,

-

- förändrat skatteutjämningssystem,

-

- en tillväxtanpassad ekonomisk politik,

-

- möjliggörande av tredimensionella fastigheter,

-

- möjliggörande av ägarlägenheter,

-

- satsningar på infrastruktur,

-

- möjliggörande av strandnära bebyggelse,

-

- en snabbare plan- och byggprocess samt

-

- en friare hyressättning.

-

Förslag om sänkta skatter och avgifter vid nybyggnation i syfte att

uppnå lägre boendekostnader förs även fram i motion Bo1 (m) yrkande 2.

Som en ytterligare åtgärd för att få till stånd ett ökat

bostadsbyggande föreslås i Moderata samlingspartiets partimotion Bo414

yrkande 2 en satsning på infrastrukturella investeringar. Enligt

motionen skulle ett utökat trafiknät och investeringar i

infrastrukturen leda till att fler bostadsbolag vågar satsa på nya

byggnadsprojekt. Med utgångspunkt i förhållandena i Stockholmsområdet

föreslås i motion N321 (m) yrkande 2 en nationell bostadspolitik som

möjliggör ett ökat bostadsbyggande. Även i denna motion framhålls

vikten av att vidta åtgärder för att bygga ut infrastrukturen.

De bostadspolitiska förslag som läggs fram i motion Bo233 (kd)

yrkande 12 syftar bl.a. till att förbättra de ekonomiska

förutsättningarna för barnfamiljers småhusboende. Enligt motionen skall

en utgångspunkt för bostadspolitiken vara att människor känner trygghet

i sitt boende. Den skall dessutom präglas av valfrihet där familjer kan

välja den boendeform som passar dem och där en boendemiljö skapas som

kan bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden för alla

människor och då särskilt för barn och ungdomar. De ekonomiska

förutsättningarna måste enligt motionen därför vara sådana att

barnfamiljer har råd att välja småhusboende om de så önskar.

För att få till stånd ett ökat bostadsbyggande i Stockholm måste

enligt motion Bo216 (kd) en ny bostadspolitik genomföras. De åtgärder

som måste ingå i en sådan politik är enligt motionen bl.a. att

fastighetsskatten ersätts med en låg kommunal fastighetsavgift, att

beskattningen av boendet ses över, att ett nytt hyressättningssystem

införs, att planprocessen reformeras, att tredimensionell

fastighetsbildning möjliggörs och att tillkomsten av s.k.

generationsbostäder stimuleras.

Även den med anledning av proposition 2000/21:26 väckta motion Bo2

(kd) syftar till att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande i

tillväxtregionerna. Enligt motionens yrkande 6 behöver

förutsättningarna för bostadsbyggande förbättras genom bl.a.:

- sänkt skatt på hushållstjänster,

-

- förändringar i det kommunala skatteutjämningssystemet,

-

- bidrag till marksanering,

-

- undantag för nyproduktionen från bruksvärdesreglerna,

-

- förändring av allmännyttans hyresledande roll,

-

- tredimensionell fastighetsbildning och

-

- kommunal avgift i stället för fastighetsskatt.

-

Enligt motion Bo230 (c) måste åtgärder vidtas för att åstadkomma valfrihet

och mångfald i boendet (yrkande 2), för att förbättra långsiktigheten i

bostadspolitiken (yrkande 6) och för att förbättra demokratin i boende

och samhällsplanering (yrkande 17). Även i Centerpartiets partimotion

So358 yrkande 9 förordas åtgärder för att öka valfriheten i boendet.

Enligt motionerna behövs det en bostadspolitik som kan tillfredsställa

människors varierande behov och önskemål. Det innebär att allt från

allmännyttiga hyresbostäder till ägarlägenheter skall erbjudas,

byggkostnaderna liksom skatter och avgifter på boende skall sänkas,

boendedemokratin stärkas, livsmiljön förbättras och trygghetsfrågorna

lyftas fram.

Förslag motsvarande de nu aktuella förs även fram i motion Bo230 (c)

yrkande 7 där ett riksdagens tillkännagivande om hyresmarknaden och

förutsättningarna för byggande av hyresbostäder begärs. Det anges bl.a.

innebära dels att en jämnare efterfrågan i olika delar av landet bör

eftersträvas, dels att byggandet av hyresbostäder i tillväxtområdena

måste öka. Enligt motionen bör det ske genom en aktivare

regionalpolitik och förbättrade pendlingsmöjligheter. Staten bör vidare

underlätta byggandet bl.a. genom lägre skatter på boendet och genom att

förenkla regelverken. Kommunerna bör dessutom göra planprocessen

smidigare och byggföretagen bör pressa produktionskostnaderna.

Även i Centerpartiets storstadsmotion Bo223 förs motsvarande

bostadspolitiska förslag fram. Enligt motionens yrkande 14 bör

riksdagen göra ett tillkännagivande angående om- och nybyggnationen.

Förutom att tillkännagivandet skall omfatta de allmänna

bostadspolitiska åtgärder som även föreslås i andra motioner (c)

förordas i motionen att staten tillsammans med kommunerna bör utarbeta

en strategi för ombyggnation av bl.a. miljonprogramsområdena. I

anslutning till detta skall också möjligheten att använda ekonomiska

instrument som stimulans övervägas.

I den med anledning av proposition 2000/01:26 väckta motion Bo7 (c)

förordas åtgärder dels för att få till stånd bättre fungerande

bostadsmarknader i hela landet (yrkande 1), dels för att främja ett

ökat bostadsbyggande (yrkande 7). Enligt motionen bör åtgärder vidtas

som kan ge

- bättre konkurrens på byggmarknaden,

-

- enklare regelverk för byggande,

-

- lägre skatter på boende samt

-

- en hyressättning som tar större hänsyn till efterfrågan och

verkliga kostnader.

-

Det finns enligt motion Bo235 (fp) yrkande 3 ett uttalat behov av en ny

och modern social bostadspolitik som

- ger valfrihet för konsumenterna genom ett brett utbud av alla

typer av bostäder,

-

- förbättrar konkurrensen med sänkta bygg- och underhållskostnader

som följd,

-

- ger en flexiblare hyressättning och neutralitet mellan

boendeformerna.

-

Samtidigt framhålls i motionen att kommunerna även i framtiden måste ha

ansvaret för de människor som har behov av ett socialt anpassat boende

och för sociala förturer. En förutsättningslös diskussion måste dock

enligt förslaget påbörjas om formerna för detta.

Som en del i en satsning på Storstockholm förs motsvarande förslag

till en ny inriktning av bostadspolitiken fram också i motion Ub808

(fp) yrkande 1. Även i denna motion betonas kommunernas ansvar för

bostadsförsörjningen. För att kommunerna skall kunna ta detta ansvar

måste enligt förslaget bl.a. det kommunala utjämningssystemet förändras

och delar av de kommunala bostadsbolagen avvecklas genom ombildning

till bostadsrätt samt genom försäljning till andra fastighetsägare.

I motion Bo226 (s) förordas ett riksdagens tillkännagivande om

behovet av en social bostadspolitik. Enligt motionen bör

tillkännagivandet innebära att regionala obalanser och segregation

skall motverkas, inomhusmiljön förbättras, byggkostnaderna hållas i

schack, teknikutvecklingen stimuleras och kommunernas markpriser hållas

nere.

För att i första hand lösa problemen i Stockholmsregionen förordas i

motion Bo232 (s) vissa bostadspolitiska insatser. Även om förslagen

utgår från förhållandena i Storstockholm är insatserna generella. De

förordade åtgärderna avser bl.a. förbättrad regionplanering, krav på

bostadsförmedling, möjlighet till bostadsanvisning, skydd mot

utförsäljning av allmännyttan och byggande av "Kvarteret Framtiden".

När det gäller den i motionerna aktualiserade frågan om

bostadspolitikens utformning gör utskottet följande bedömning.

Gemensamt för motionerna är att de på ett övergripande sätt beskriver

hur den framtida bostadspolitiken bör utformas. Det är alltså inte

fråga om att i detalj fastställa hur bostadspolitiken skall bedrivas,

utan att lägga fast det mål som skall vara styrande för politiken. Mer

ingående överväganden i sak om de olika åtgärder som kortfattat

förordas i motionerna för att uppnå uppsatta bostadspolitiska mål

redovisas av utskottet i andra delar av detta betänkande samt i

betänkanden inriktade på olika sakfrågor inom bostadspolitiken.

Utskottet har under en rad av år haft att ta ställning till förslag

som avser utformningen och inriktningen av bostadspolitiken. Med tanke

på den vikt de bostadspolitiska målen måste tillmätas är det värdefullt

att målen diskuteras och ses över med en viss regelbundenhet. Samtidigt

måste målen formuleras på ett sådant sätt att de ger en allmänt

eftersträvad långsiktighet i bostadspolitiken. När det däremot gäller

de bostadspolitiska medlen bör dessa naturligtvis på ett annat sätt

anpassas till de rådande samhällsförhållandena.

De mål som i dag gäller för bostadspolitiken antogs av riksdagen, på

förslag av bostadsutskottet, våren 1998. Bakgrunden till detta var i

korthet följande. I den bostadspolitiska proposition (prop.

1997/98:119) som lades fram våren 1998 redovisade regeringen sin

bedömning av hur de övergripande målen för bostadspolitiken borde

formuleras. Något förslag lämnades dock inte till riksdagen på denna

punkt. I sin behandling av propositionen fann dock utskottet att

målsättningen, sådan den formulerades i propositionen, hade i stort

sett samma lydelse som den som återfanns i den bostadspolitiska

utredningen. Bakom utredningens förslag i denna del stod företrädare

för samtliga riksdagspartier med undantag av Moderata samlingspartiet.

Det fanns enligt utskottets mening mot denna bakgrund goda skäl för

riksdagen att ansluta sig till den målformulering som förts fram i

propositionen. Enligt utskottet var det en styrka med en bred

uppslutning kring dessa mål. Det innebär att de bostadspolitiska målen

i dag formuleras på följande sätt.

Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa

förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga

kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt

hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga

levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och

ungdomar.

Vid sin bedömning av de nu aktuella motionsförslagen har utskottet inte

kunnat finna att förslagen i något avgörande avseende skulle stå i

motsatsförhållande till de mål som riksdagen lagt fast. Det frågan

närmast gäller är därför hur målen bör preciseras. Mot bakgrund av de

förslag som förs fram i motionerna vill utskottet erinra om att de

bostadspolitiska målen senast har preciserats på flera områden i 1998

års bostadspolitiska proposition.

Det gäller bl.a. beträffande

- bostaden som en social rättighet,

-

- bostadspolitikens inriktning på att skapa förutsättningar

för alla att växa upp och leva i en stimulerande och trygg miljö,

-

- de boendes inflytande över den egna bostaden m.m.,

-

- en bostadspolitik som utvecklas inom ekologiskt hållbara

ramar,

-

- utformning av boendemiljön för att bidra till att skapa

jämlika och värdiga bostadsförhållanden samt

-

-

utformning av bostadspolitiken så att social, ekonomisk och etnisk

inte-gration främjas.

-

Utskottet kan inte heller finna att de preciseringar som här redovisats

i något avgörande avseende skulle avvika från vad som har förordats i

motionerna. Även om det naturligtvis finns enskildheter som skiljer dem

såväl sinsemellan som från de redovisade preciseringarna är dessa

skiljaktigheter inte sådana att de nu bör föranleda något nytt

riksdagens ställningstagande i frågan.

När det däremot gäller med vilka medel som de uppsatta målen skall

nås kan utskottet konstatera att skiljaktigheterna är stora. Utskottet

är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom de mera konkreta

förslag som läggs fram i flera av motionerna. Det gäller bl.a.

förslagen om ägarlägenheter, tredimensionell fastighetsbildning och

fastighetsbeskattningen. Gemensamt för dessa förslag är att de antingen

är under utredning eller under beredning i Regeringskansliet. Det finns

mot bakgrund härav inte anledning för riksdagen att nu göra nya

tillkännagivanden i dessa frågor.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda partimotionerna

Bo223 (c) yrkande 14, Bo414 (m) yrkandena 1 och 2 och So358 (c) yrkande

9 samt motionerna Bo1 (m) yrkande 2, Bo2 (kd) yrkande 6, Bo3 (m)

yrkandena 5, 6 och 8, Bo7 (c) yrkandena 1 och 7, Bo216 (kd), Bo226 (s),

Bo230 (c) yrkandena 2, 6, 7 och 17, Bo232 (s), Bo233 (kd) yrkande 12,

2000/01:Bo235 yrkande 3, N321 (m) yrkande 2 samt Ub808 (fp) yrkande 1.

De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen

Det finns enligt motion Bo210 (v) ett stort behov av en samlad syn på

bostadspolitiken för att skapa en ekologiskt och socialt hållbar

utveckling. Det sätt på vilket regeringen organiserat sitt arbete med

de bostadspolitiska frågorna verkar däremot i motsatt riktning. Genom

att lägga olika delar av bostadspolitiken på olika departement har

regeringen tappat den helhetssyn som är nödvändig för att få en samlad

och fungerande bostadspolitik. Även om ett antal bostadspolitiska

frågor nu förts samman under den biträdande finansministern är detta

enligt motionen inte tillräckligt. Ett statsråd med övergripande ansvar

för de bostadspolitiska frågorna bör enligt motionens yrkande 1 därför

tillsättas.

Boendefrågorna har enligt motion Bo214 (kd) alltid aktualitet, och de

kommer också att kräva ett större utrymme i framtiden. Samtidigt kommer

framtidens planering att innebära krav på en mer blandad och ekologiskt

inriktad bebyggelse. Strävan måste vara att gå från det

funktionsuppdelade till det socialt och funktionellt integrerade

samhället. Sammantaget innebär detta enligt motionen att det bör finnas

en för dessa frågor ansvarig minister, som till sitt förfogande har ett

framtidsinriktat planerings- och bostadsdepartement.

Den sociala bostadspolitiken har enligt motion Bo221 (s) i mer än ett

halvsekel varit en av hörnstenarna i den svenska välfärdspolitiken. Det

är mot denna bakgrund oroande att marknadskrafterna får allt större

utrymme på bostadsmarknaden, att segregationen ökar och att

bostadsbristen tilltar på många orter. För att möta denna utveckling

bör enligt motionen ett bostadsdepartement inrättas med ett samlat

ansvar för den sociala bostadspolitiken.

Frågan om handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

har behandlats av riksdagen vid flera tidigare tillfällen.

Utskottet hade senast hösten 1999 att ta ställning till

motionsförslag om att en minister med särskilt ansvar för de

bostadspolitiska frågorna skulle tillsättas. I sitt ställningstagande

(bet. 1999/2000:BoU1 s. 34) redogjorde utskottet inledningsvis för den

tidigare behandlingen av motsvarande förslag. Av redovisningen framgår

bl.a. att frågan behandlats av såväl konstitutionsutskottet som

bostadsutskottet vid flera tidigare tillfällen. Förslagen har

avstyrkts med hänvisning till att det enligt regeringsformen är

statsministern som tillsätter övriga statsråd och regeringen som

fördelar ärenden mellan departementen. Konstitutionsutskottet har

dessutom betonat att riksdagen borde vara ytterst återhållsam med att

uttala sig eller på annat sätt söka påverka regeringen i fråga om hur

den skall organisera sitt arbete. Bostadsutskottet har i sina

överväganden betonat vikten av att bostadsfrågorna ges en sammanhållen

behandling i regeringsarbetet.

Av utskottets redovisning i 1999 års budgetbetänkande framgår också

att flera bostadsfrågor nu har koncentrerats till biträdande

finansministern. Sedan hösten 1999 har sålunda biträdande

finansministern förutom sitt ansvar för bostadsfinansiering m.m. också

ansvar för lagstiftningsärenden som gäller hyra, förvärv och

förvaltning av hyresfastigheter m.m. och bostadsrätt. Även ärenden som

avser bostadssociala frågor och äldreboende har tillförts den

biträdande finansministerns ansvarsområde. Det betyder att flera för

bostadspolitiken viktiga frågor nu förts samman till ett ansvarigt

statsråd. Även om någon bostadsminister till namnet inte har utnämnts

finns det därmed ett statsråd med ett vidgat bostadspolitiskt ansvar

som till gagnet i mångt och mycket motsvarar en sådan minister. De av

motionärerna förordade förutsättningarna för en mera sammanhållen

behandling av bostadsfrågorna i regeringsarbetet föreligger enligt

utskottets mening därmed. Med hänvisning härtill och till att det är

regeringen som har att organisera sitt arbete avstyrker utskottet

motionerna Bo210 (v) yrkande 1, Bo214 (kd) samt Bo221 (s).

Utredning om boendekostnaderna

Förslag om att inrätta en boendekostnadskommission läggs fram dels i

den under allmänna motionstiden väckta motionen Bo210 (v) yrkande 2,

dels i den med anledning av proposition 2000/01:26 väckta motion Bo5

(v) yrkande 6. Enligt motionerna bör en kommission med ledande

företrädare för i princip alla som kan påverka boendekostnaderna, dvs.

stat, kommun, byggbransch, fastighetsägare och boende, tillsättas. Dess

uppgift skall vara att granska parternas insatser, föreslå lösningar på

problemen och i någon form av samhällskontrakt ta itu med dem.

Bostadsutskottet och riksdagen har vid flera tidigare tillfällen

avstyrkt motionsförslag som avsett tillsättandet av en utredning om

boendekostnaderna. Under föregående riksmöte (bet. 1999/2000: BoU1 s.

35) gjordes detta bl.a. med hänvisning till de utredningsinsatser som

avser faktorer av betydelse för boendekostnaderna som då pågick. Det

gällde bl.a. utredningarna om fastighetsbeskattningen,

bruksvärdessystemet och om villkoren för de allmännyttiga

bostadsföretagen. Sedan utskottets ställningstagande hösten 1999 har

utredningarna på fastighetsskatteområdet avslutats. Beredning av

huvuddelen av förslagen pågår dock fortfarande inom Regeringskansliet.

När det gäller frågor om villkoren för de allmännyttiga

bostadsföretagen m.m. så utreds dessa av Allbokommittén.

Som framgår av den kortfattade redovisningen ovan så utreds eller

bereds flera frågor som tillsammans har en betydande påverkan på

boendekostnaderna. Inrättandet av ett byggkostnadsforum i enlighet med

regeringens förslag i proposition 2000/01:26 kan även det bidra till

att pressa byggkostnaderna och därmed också boendekostnaderna.

Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att nu tillsätta en

boendekostnadskommission med den inriktning som föreslås i motionerna

Bo210 (v) yrkande 2 samt Bo5 (v) yrkande 6. Motionerna avstyrks.

Förutsättningarna för bostadsbyggande

Utskottet har ovan behandlat flera motionsförslag som syftar till att

på olika sätt förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet och

därmed också öka nyproduktionen av bostäder. Gemensamt för dessa

motioner är att de innefattar förslag som i grunden avser utformningen

av hela den framtida bostadspolitiken. De motioner som tas upp i detta

avsnitt avser enskilda eller mindre omfattande åtgärder som mera direkt

gäller villkoren för ny- och ombyggnad av bostäder.

Med utgångspunkt i förhållandena i Gnosjö föreslås i motion Bo209

(kd) att en utredning skall tillsättas med uppgift att överväga hur

bostadsbyggandet i landets tillväxtregioner kan stimuleras. För att

utvecklingen i tillväxtregionerna inte skall mattas till följd av

bostadsbrist fordras enligt motionen någon form av stimulansåtgärder

för bostadsbyggande. Exempel på sådana stimulansåtgärder anges vara

skattemässig direktavskrivning eller sänkt moms på byggande.

Även i motion Bo233 (kd) hävdas att sänkt byggmoms skulle leda till

ett ökat nybyggande av bostäder. Med hänvisning härtill föreslås i

motionens yrkande 8 att en konsekvensutredning om effekterna av sänkt

byggmoms skall tillsättas.

I en interpellationsdebatt den 3 oktober i år om byggmomsen och

byggkostnaderna framhöll finansministern bl.a. att en särreglering inom

mervärdesskatteområdet inte var någon lämplig metod att minska

byggkostnaderna. Utskottet delar denna uppfattning. En generell

sänkning av momsen på byggande torde knappats heller vara förenlig med

EG:s momsregler. Det framstår enligt utskottets mening inte heller som

lämpligt att på annat sätt tillskapa särskilda skatte- eller

avskrivningsregler för investeringar i bostäder. Motionerna Bo209 (kd)

och Bo233 (kd) yrkande 8 avstyrks sålunda.

Ett av de främsta bekymren när det gäller möjligheterna för Uppsala

att utvecklas är enligt motion Bo234 (c) den ansträngda

bostadssituationen i kommunen. Enligt motionens yrkande 1 bör riksdagen

därför göra ett tillkännagivande om bostadsbristen i Uppsala och dess

konsekvenser för universitet och företagsutveckling.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att frågor om

bostadsförsörjningen primärt är en kommunal angelägenhet. Det förslag

till lag om kommunalt ansvar för bostadsförsörjningen som utskottet

ställt sig bakom ger också klart uttryck för detta. Samtidigt är det

statens uppgift att svara för att kommunerna har de medel till sitt

förfogande som fordras för att de skall kunna ta detta ansvar. I den nu

aktuella motionen har det enligt utskottets mening inte påvisats att

staten inte skulle ta sitt ansvar. Ett allmänt tillkännagivande om

bostadsbristen i Uppsala av den innebörd som föreslås i motionen kan

därmed inte anses fylla någon egentlig funktion. Motionen avstyrks.

Som en del i ett åtgärdsprogram för en levande skärgård föreslås i

Centerpartiets partimotion N261 yrkande 5 att marktillgången för

bostadsbyggande i Stockholms skärgård på initiativ av staten skall

inventeras.

Till grund för förslagen i partimotionen (c) om bostadsbyggande i

skärgården ligger en strävan att på olika sätt främja sysselsättning

och boende i våra skärgårdar. Det ligger även enligt utskottets mening

ett stort värde i att våra skärgårdar på detta sätt hålls levande.

Primärt är dock frågan om bostadsförsörjningen ett kommunalt ansvar.

Samtidigt kan utskottet konstatera att insatser av olika slag redan har

vidtagits av olika intressenter. Ett exempel på detta är att

Länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med SIKO (Skärgårdarnas intresse-

och kontaktorganisation) och Värmdö kommun arbetar med att ta fram goda

exempel för uppförande av småhus med hyresrätt i skärgården. Exemplen

syftar till att belysa förutsättningarna för att bygga bostäder för

permanentboende. Särskild uppmärksamhet ägnas åt ägar- och

upplåtelseformer som motverkar omvandling till fritidsbostäder.

Det får mot den ovan angivna bakgrunden förutsättas att insatser för

att underlätta permanentboende i skärgården även fortsättningsvis

tillkommer utifrån lokala behov och initiativ. Utskottet är med

hänvisning härtill inte nu berett att ställa sig bakom förslaget i

partimotion N261 (c) yrkande 5, varför den avstyrks.

Kommunala bostadsföretag

Villkoren för kommunala eller allmännyttiga bostadsföretag tas upp i

ett flertal motioner. I sex av dessa motioner diskuteras det

tillfälliga sanktionssystem som gäller för dessa företag.

Riksdagen beslutade våren 1999 (bet. 1998/99:BoU11) att införa ett

tidsbegränsat sanktionssystem vid försäljning av kommunala

bostadsföretag. Villkoren för sanktionssystemet regleras genom lagen

(1999:608) om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid

avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning från kommunala

bostadsföretag m.m. Bestämmelserna i lagen innebär att om en kommun

säljer aktier eller andelar i ett kommunalt bostadsföretag i sådan

omfattning att kommunen förlorar det dominerande inflytandet i

företaget minskas det generella statsbidraget till kommunen. Har

företaget godkänts som allmännyttigt skall dessutom godkännandet

återkallas.

Även i de fall då en kommun använder sitt bestämmande inflytande i

ett kommunalt bostadsföretag för att tillföra kommunen en utdelning som

överstiger en skälig avkastning på det ursprungliga aktiekapitalet

minskas det generella statsbidraget.

I det fall kommunen organiserat sin verksamhet i en

aktiebolagsrättslig koncern drabbar motsvarande sanktion kommunen, om

tillgångar överförs i form av utdelning eller aktieägartillskott till

ett annat i samma koncern ingående bolag som inte huvudsakligen ägnar

sig åt bostadsförsörjning.

Också i det fall då ett kommunalt bostadsföretag beslutar att träda i

frivillig likvidation minskas det generella statsbidraget.

Sanktionssystemet trädde i kraft den 19 juli 1999. På

ägarförändringar och beslut om frivillig likvidation skall lagen

tillämpas t.o.m. den 30 juni 2001 och på utdelningar och

aktieägartillskott t.o.m. den 30 juni 2002. Utdelningar och

aktieägartillskott som hänför sig till räkenskapsår som löpt ut före

den 1 januari 1999 omfattas inte av lagen.

Gemensamt för de sex motionerna som tagit upp frågor om sanktionssy-

stemet är att de förordar en avveckling av systemet. Detta gäller

partimotionerna Bo223 (c) yrkande 12 och Bo414 (m) yrkande 15 samt

motionerna Bo230 (c) yrkande 3, Bo233 (kd) yrkande 13, Bo235 (fp)

yrkande 2 och Fi617 (kd) yrkande 4. I flertalet av dessa motioner

framhålls att systemet innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala

självstyrelsen. Enligt motion Bo414 (m) leder detta till att många

nödvändiga omstruktureringar av de kommunala bostadsbestånden inte kan

genomföras. I motionerna Bo233 (kd) och Fi617 (kd) betonas att det

alltid skall vara kommunen själv som avgör hur stor del av

bostadsbeståndet som skall vara i det allmännas ägo. Kommunal

affärsverksamhet är enligt motion Bo235 (fp) förknippad med stora

problem. Motionärerna framhåller också att de kommunala bolagen

riskerar att snedvrida konkurrensen på marknaden.

Förslagen i Centerpartiets partimotion Bo223 samt i motion Bo230 (c)

har en något vidare inriktning än de övriga. I partimotionen föreslås

att de lagar som hindrar ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall

avskaffas. Förslaget i motion Bo230 (c) innebär att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer hinder för

allmännyttiga bolag att fungera på samma villkor som andra

bostadsbolag.

Bostadsutskottet anför följande om förslagen om avveckling av

sanktionssystemet mot försäljningar från kommunala bostadsföretag.

De kommunala bostadsföretagen har en mycket betydelsefull roll när

det gäller att förverkliga de nationella bostadspolitiska målen. De har

också en avgörande betydelse i flertalet kommuner som ett instrument

för att utveckla en väl fungerande bostadsförsörjning som når alla

medborgare. De kommunala bostadsföretagen har emellertid under senare

år fått vidkännas stora förändringar. Det är förändringar som har sin

grund såväl i det regelsystem och de förutsättningar i övrigt som

statsmakterna satt upp som i många kommuners hantering av dessa

företag.

Det är bl.a. mot den bakgrunden som regeringen våren 1999 tillsatte

en särskild utredare med uppgift att ta fram underlag för kommande

beslut om allmännyttiga bostadsföretag. Utredaren presenterade i

december 1999 dikussionsbetänkandet På de boendes villkor (SOU

1999:148). Därefter har regeringen tillsatt den parlamentariskt

sammansatta Allbokommittén (utredningen om allmännyttiga bostadsföretag

och bostadssocial utveckling) med uppgift att värdera förslagen som

lagts fram i diskussionsbetänkandet. Om Allbokommitténs överväganden

leder fram till uppfattningen att det behövs ett nytt regelverk för de

allmännyttiga bostadsföretagen skall kommittén utarbeta en komplett

lagreglering av dessa frågor. Kommittén har den 16 november avgivit

delbetänkandet Allmännyttan på 2000-talet (SOU 2000:104) med förslag om

regler som kan ersätta det tillfälliga sanktionssystemet.

Till grund för införandet av det tillfälliga sanktionssystem som nu

tillämpas ligger uppfattningen att under den tid som framtiden för de

allmännyttiga bostadsföretagen utreds skall systemet motverka att dessa

bostadsföretag säljs ut eller att pengar förs över från dem till annan

verksamhet i kommunerna. Skulle de kommunala bostadsföretagen försvinna

eller utarmas vore det praktiskt taget omöjligt att återskapa dem. Den

sociala bostadspolitik som sedan länge bedrivs i Sverige skulle drabbas

av svåra motgångar. Utskottet anser därför, nu liksom tidigare, att det

föreligger ett starkt behov av att behålla det tillfälliga

sanktionssystemet i avvaktan på att de framtida villkoren för de

kommunala bostadsföretagen kan läggas fast.

I de aktuella motionerna diskuteras endast kommunernas rätt att utan

begränsningar sälja ut sina bostadsföretag. Däremot förs knappast någon

diskussion alls om vilka långsiktiga följder detta kan tänkas få för

bostadsförsörjningen i kommunen eller för hyressättningssystemet.

Utskottet anser för sin del att det är angeläget att inte begränsa

handlingsutrymmet för de ställningstaganden som bl.a. Allbokommitténs

arbete kan komma att leda fram till.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslagen i

motionerna Bo223 (c) yrkande 12, Bo230 (c) yrkande 3, Bo233 (kd)

yrkande 13, Bo235 (fp) yrkande 2, Bo414 (m) yrkande 15 och Fi617 (kd)

yrkande 4.

I fyra motioner tas andra frågor upp om villkoren för de kommunala

bostadsföretagen än de ovan behandlade förslagen om det tillfälliga

sanktionssystemet.

Enligt motion Bo219 (m) bör regeringen tillsätta en utredning om hur

de allmännyttiga bostadsföretagen skall kunna föras över till de

boende. Syftet bör enligt motionären vara att föreslå formerna för en

förmögenhetsöverföring från kommunala bolag till enskilda, fattiga

människor.

I Moderata samlingspartiets partimotion Bo414 yrkande 6 föreslås att

riksdagen skall fatta beslut om att avskaffa begreppet allmännytta.

Motionärerna anser att begreppet helt kan utmönstras ur lagstiftningen

efter det att allmännyttans hyresledande roll har avskaffats.

Centerpartiet förordar i sin partimotion Sf611 yrkande 17 att de

kommunala bostadsbolagen bör stimulera de boende till självförvaltning

av bostadshusen. Motionärerna menar att detta kan vara ett led i

arbetet med att bryta segregationen och ensidigheten i vissa

bostadsområden.

Motion Bo212 (s) tar upp de ekonomiska problem som vissa

allmännyttiga bostadsföretag drabbats av till följd av ett stort antal

outhyrda lägenheter. Motionärerna anser att riksdagen i ett

tillkännagivande bör framhålla att det behövs ytterligare insatser för

att stödja dessa bolag. Vidare framhåller motionärerna att staten måste

ta ansvar för att företagen ges rimliga regler för sin fortsatta

verksamhet.

Även vad gäller ställningstagande till de villkor för kommunala

bostadsföretag i övrigt som tas upp i de aktuella motionerna anser

utskottet att det finns skäl att avvakta det pågående

utredningsarbetet. Som framgått ovan arbetar Allbokommittén med frågor

om hur villkoren för dessa företag bör förändras. Av utredningens

direktiv (dir. 1999:110) framgår att uppdraget innefattar flera av de

frågor som tagits upp i motionerna. Kommittén skall således bl.a.

klarlägga vilka kriterier som bör gälla för att ett bostadsbolag skall

betecknas som allmännyttigt. Vidare framhålls särskilt att kommittén

har att överväga lämpliga former för ett ökat boendeinflytande på

företagsnivå.

Utskottet avstyrker således motionerna Bo212 (s), Bo219 (m), Bo414

(m) yrkande 6 samt Sf611 (c) yrkande 17 med hänvisning till det

pågående utredningsarbetet om de fortsatt villkoren för kommunala och

allmännyttiga bostadsföretag.

Student- och ungdomsbostäder

Boendesituationen för studenter och ungdomar uppmärksammades i ett

stort antal motioner under 1999 års allmänna motionstid. Vid

beredningen av dessa motionsförslag kunde utskottet konstatera att

studenternas bostadssituation var föremål för olika diskussioner och

överväganden mellan statliga företrädare och kommunerna samt inom

Regeringskansliet. Utskottet förutsatte därför att regeringen skulle

återkomma till riksdagen med de förslag som de pågående övervägandena

kunde ge anledning till. Under det senaste året har också

förutsättningarna för byggande av framför allt studentbostäder ändrats

i flera avseenden. Riksdagen beslutade våren 2000 om införande av ett

investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter. Vidare har

Boverkets byggregler i juni 2000 reviderats vad gäller vissa regler för

särskilda boendeformer för studerande och ungdomar.

Även under årets allmänna motionstid har ett antal motioner tagit upp

olika frågor om bostadssituationen för studerande och ungdomar. Förslag

har lagts fram om statliga insatser för ett ökat bostadsbyggande för

dessa grupper, om investeringsbidrag och byggregler för studentbostäder

samt om de funktionshindrade studenternas bostadssituation.

I motion Bo203 (kd) föreslås att en översyn genomförs vad gäller

byggandet av ungdomsbostäder (yrkande 1) samt att ungdomar ges

möjlighet att delta i projekteringen av sådana bostäder (yrkande 2).

Detta uppdrag bör enligt motionärerna tilldelas Ungdomsstyrelsen i

samarbete med Boverket.

Enligt motion Ub479 (c) yrkande 12 bör regeringen bjuda in kommuner,

högskolor och studentkårer till överläggningar om hur

bostadssituationen för studenter skall hanteras framgent. I samma

motions yrkande 11 föreslås att förenklade regler bör införas vad

gäller byggande av studentbostäder. Motionärerna framhåller att

studenterna prioriterar låga boendekostnader före hög standard vad

gäller rumsstorlek och tillgång till olika faciliteter. Motionens

yrkande 13 innebär att åtgärder bör vidtas för att öka tillgången på

studentbostäder för funktionshindrade. Motionärerna anser att sådan

anpassad bostad måste kunna erbjudas utan extra kostnad för den

enskilde studenten.

De funktionshindrade studenternas bostadssituation uppmärksammas även

i motion Bo210 (v). Motionärerna framhåller att bristen på

handikappanpassade studentbostäder leder till svårigheter för

funktionshindrade att över huvud taget påbörja en högskoleutbildning. I

yrkande 7 föreslås att högskolekommunerna särskilt uppmärksammas på de

funktionshindrade studenternas bostadsproblem.

Tre motioner tar upp frågor om villkoren för det investeringsbidrag

för studentbostäder som infördes våren 2000. I motion Ub805 (kd)

yrkande 6 föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande skall uttala

sig för en höjning av nivån på bidraget. Detta kan enligt motionen

lämpligen ske genom en höjning av det belopp som maximalt kan betalas

ut. I motion Bo227 (s) framhålls att inte bara studenter utan även

ungdomar i övrigt har en svår situation på bostadsmarknaden.

Motionärerna föreslår därför att investeringsbidraget till

studentbostäder bör vidgas till att även omfatta ungdomsbostäder.

Enligt motion Bo228 (s) har inte tillräcklig hänsyn hittills tagits

till behoven i Gävle vid fördelningen av beslutsramar för

investeringsbidraget på länen. Riksdagen bör därför i ett

tillkännagivande framhålla behovet av studentbostäder i Gävle.

Utskottet tar inledningsvis ställning till de två motioner - Bo203

(kd) och Ub479 (c) - som förordat en översyn av och överläggningar om

bl.a. behovet av bostäder för studenter och ungdomar.

Redan hösten 1999 kunde utskottet konstatera att frågan om

studenternas bostadssituation ägnades stor uppmärksamhet. Under det år

som förflutit sedan dess har denna fråga haft fortsatt hög aktualitet i

såväl bostads- som utbildningspolitiska sammanhang. Bostadsutskottet

ägnade för sin del särskild uppmärksamhet åt frågan i samband med en

intern utfrågning av olika intressenter på området i februari i år. Som

exempel på överläggningar som tillkommit på statligt initiativ kan

nämnas det uppdrag som landshövdingen i Stockholms län haft att

överlägga med kommunerna i länet för att öka tillgången på bl.a.

studentbostäder. Vidare har Boverket haft regeringens uppdrag att se

över de byggregler som gäller för studentbostäder. De överläggningar

och översyner som genomförts har, som ovan nämnts, också resulterat i

beslut om investeringsbidrag och ändrade byggregler.

Vad gäller förslaget i motion Bo203 (kd) om ett samarbete mellan

Boverket och Ungdomsstyrelsen om byggande av ungdomsbostäder vill

utskottet erinra om att Boverket nyligen haft ett regeringsuppdrag med

en inriktning mycket snarlik den motionärerna efterfrågar. Uppdraget

innefattade således att samla, utvärdera och aktivt sprida erfarenheter

och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder. En idétävling

genomfördes för att initiera projekt där unga medverkar och där deras

idéer tas till vara. Uppdraget som slutrapporterades år 1998

resulterade bl.a. i en idéskrift och kunskapsspridning i olika former.

Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att

studenternas och ungdomarnas bostadssituation även fortsättningsvis bör

ägnas stor uppmärksamhet i olika sammanhang. Det får förutsättas att

även regeringen omfattar denna ståndpunkt. Något tillkännagivande om

behovet av överläggningar om bostäder för studenter och ungdomar kan

därför inte anses erforderligt i dagsläget. Motionerna Bo203 (kd) och

Ub479 (c) yrkande 12 avstyrks således.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom de förslag om

ändrade villkor för investeringsbidraget till studentbostäder som lagts

fram i tre motioner. Det är mindre än ett halvår sedan riksdagen

fattade beslut om att införa denna bidragsform. Prövningen av den

första omgången ansökningar av bidrag pågår för närvarande. Det kan

inte i detta läge anses vara lämpligt att ändra bidragsvillkoren eller

formerna för fördelning av bidragen.

Utskottet kan vidare konstatera att de problem med ramfördelningen av

bidragen på län som tas upp i motion Bo228 (s) nu torde ha fått sin

lösning. Motionärerna vände sig mot att Gävleborgs län i Boverkets

första fördelning inte tilldelats någon ram för länsstyrelsens beslut

om bidrag. Boverkets första fördelning i augusti avsåg de 13 län där

efterfrågan på nya studentbostäder bedömdes vara störst. Därefter har

emellertid Boverket i oktober fördelat ytterligare medel till övriga

län där en efterfrågan föreligger. Vid detta fördelningstillfälle har

även Gävleborgs län tilldelats en ram för beslut om bidrag till

studentbostäder.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo227

(s), Bo228 (s) och Ub805(kd) yrkande 6.

Den fråga som tas upp i motion Ub479 (c) yrkande 11, dvs.

möjligheterna att förenkla byggreglerna för studentbostäder, har varit

föremål för ingående överväganden under det senaste året. Regeringen

gav i december 1999 Boverket i uppdrag att se över de föreskrifter och

allmänna råd som gäller för utformningen av studentbostäder. Syftet med

uppdraget var att undersöka om förändringar i utformningen och

förenklingar i utrustningsstandarden kan leda till sänkta

produktionskostnader. Boverket presenterade våren 2000 resultatet av

översynen i rapporten Utformningen av studentbostäder. Till följd av de

förslag som Boverket lade fram i rapporten genomfördes i juni vissa

förändringar i verkets byggregler. Regeländringarna innebär dels

lättnader i kravet på fönster vid matlagningsplats, dels en utökning av

möjligheten att anordna gemensamt kök för ett antal lägenheter som

kompensation för inskränkningar i den enskilda lägenheten.

Bostadsutskottet har inte underlag eller skäl att ifrågasätta de

bedömningar som Boverket redovisat i sin rapport om möjliga och

lämpliga förändringar i byggreglerna för studentbostäder. I den

aktuella motionen redovisas inte heller några konkreta exempel på vilka

ytterligare förändringar som anses vara erforderliga. Motion Ub479 (c)

yrkande 11 avstyrks således.

Avslutningsvis tar utskottet upp de två motionsförslagen om

studentbostäder för funktionshindrade. Innebörden i dessa förslag är

att stor uppmärksamhet bör ägnas åt de funktionshindrade studenternas

bostadssituation och att tillgången på studentbostäder som är

anpassade för denna grupp måste öka.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det tillskott av

studentbostäder som kan förväntas på flertalet universitets- och

högskoleorter med stöd av det nyligen införda investeringsbidraget ökar

också tillgången på bostäder som kan användas av funktionshindrade. De

som är funktionshindrade bör självklart inte ha sämre förutsättningar

att studera på universitet och högskola än andra. Det är därför

angeläget att efterfrågan på bostäder för handikappade även

fortsättningsvis ges särskild uppmärksamhet när frågor om

studentbostäder behandlas. Även representanter för regeringen har i

olika sammanhang givit uttryck för denna uppfattning. Något särskilt

tillkännagivande i frågan kan därför inte anses vara erforderligt.

Motionerna Bo210 (v) yrkande 7 och Ub479 (c) yrkande 13 avstyrks

således.

Investeringsbidrag för byggande av bostäder

Det nuvarande statliga stödet till nyproduktion och ombyggnad av

bostäder utgår i huvudsak enligt det räntebidragssystem som infördes år

1993. Detta system har under vissa perioder kompletterats med

investeringsbidrag med olika inriktning. För närvarande kan således

investeringsbidrag utgå vid byggande av studentbostäder. Ett bidrag

till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet kommer att

införas vid kommande årsskifte.

Förslag om att utreda möjligheterna till ett mer allmänt inriktat

investeringsbidrag för byggande av bostäder förs fram i tre motioner.

Förslagen i motion Bo210 (v) tar sin utgångspunkt i behovet av ett

tillskott av hyreslägenheter med rimlig hyra. Enligt motionärerna kan

en bostadsproduktion med denna inriktning underlättas om ett

investeringsbidrag införs. Yrkande 4 i motionen innebär att en

utredning bör genomföras om möjligheterna att införa ett

investeringsbidrag för nyproduktion av hyresrätter. Bidraget skall

enligt förslaget endast utgå om ett krav på hyrestak vid

uthyrningstillfället tillgodoses. Motionärerna framhåller att

utredningen bör genomföras i samband med en översyn av det nuvarande

räntebidragssy-stemet och att införandet kan kopplas till en utfasning

av fastighetsskatten för hyresfastigheter.

I samma motions yrkande 5 läggs ett motsvarande förslag avseende

ombyggnader av bostäder fram. Förslaget innebär att utformningen av

investeringsbidrag för ombyggnad som kan avlösa dagens

räntebidragssystem bör utredas. Bidraget föreslås bli utformat så att

det dels stimulerar åtgärder i ekologiskt hållbar riktning, dels bidrar

till att hålla hyrorna nere.

Yrkande 6 i v-motionen utgår från det nuvarande investeringsbidraget

för anordnande av bostäder för studenter. Motionärerna hänvisar till

att denna bidragsform endast gäller till utgången av år 2002.

Regeringen föreslås därför återkomma med förslag om hur nyproduktionen

av studentbostäder skall kunna stimuleras genom ett mer generellt

utformat investeringsbidrag efter denna tidpunkt.

Bostadsbristen i framför allt Stockholms län diskuteras i motion

Bo222 (s). Motionärerna framhåller att det behövs insatser för att

stimulera byggandet i länet och föreslår ett tillkännagivande med denna

innebörd. En sådan insats skulle enligt motionärerna kunna vara ett

investeringsbidrag riktat till Stockholms län.

Enligt motion Bo236 (s) har dagens höga produktionskostnader lett

till alltför höga hyresnivåer i framför allt tillväxtorternas

nyproduktion av bostäder. För att motverka denna utveckling föreslås i

motionens yrkande 2 att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag

att överväga möjligheterna att införa ett statligt investeringsbidrag

för bostadsbyggande.

Formerna för det statliga stödet till nyproduktion och ombyggnad av

bostäder har kontinuerligt varit föremål för bostadspolitiska

diskussioner och överväganden under senare år. Dessa diskussioner har

till stor del också kommit att föras i anslutning till övervägandena om

beskattningen inom bostadssektorn.

Som exempel på övervägandena i frågan kan nämnas den bostadspolitiska

utredning som presenterade sitt slutbetänkande år 1996 (SOU 1996:156).

Utredningen gjorde bedömningen att ett investeringsbidrag för

bostadsbyggande har övervägande fördelar framför ett räntebidrag från

bl.a. statsfinansiell synpunkt. Därför förordades att räntebidragen

till ny- och ombyggnadsverksamhet skulle avskaffas och ersättas med ett

investeringsbidrag. I utredningens överväganden ingick också en

kvittning av fastighetsskatten mot en del av investeringsbidragen.

Kopplingen mellan fastighetsskatten och statens subventioner inom

bostadssektorn har också tagits upp av Fastighetsbeskattningskommittén

i slutbetänkandet Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU

2000:34). Kommittén föreslår att räntebidrag enligt 1993 års regler och

fastighetsskatt för hyresfastigheter avvecklas. Enligt kommitténs

bedömning bör eventuella stöd till nyproduktionen i stället ske genom

någon form av investeringsbidrag. I proposition 2000/01:26 om

bostadsförsörjningsfrågor m.m. framhålls att regeringen har för avsikt

att återkomma i dessa frågor i samband med beredningen av betänkandet

från Fastighetsbeskattningskommittén.

Bostadsutskottet vill för sin del inte ställa sig avvisande till

tanken på att omforma eller komplettera statens stöd till

bostadsproduktionen i den riktning som motionärerna och de refererade

utredningarna förordat. Det avgörande är givetvis att stödet får en

utformning som innebär att en bostadsproduktion av tillräcklig

omfattning och med lämplig inriktning kan komma till stånd. Det kan i

sammanhanget konstateras att bl.a. företrädare för byggherrarna och

kreditgivarna inom sektorn i olika sammanhang förordat ett stöd vars

totala omfattning är mer förutsägbart än vad räntebidragen anses vara.

Utgångspunkten för de fortsatta övervägandena i frågan bör emellertid

vara de konsekvenser som eventuella förändringar medför för

bostadssektorn i helhet och särskilt för dem som stödet ytterst är

riktat till, dvs. de boende. Även effekterna på statens finanser måste

naturligtvis vägas in. Bostadsutskottet är i dagsläget inte berett att

närmare ta ställning till den aktualiserade frågan. Det beslutsunderlag

som kan förväntas bli framtaget i samband med regeringens pågående

beredning bör avvaktas.

Motionerna Bo210 (v) yrkandena 4, 5 och 6, Bo222 (s) och Bo236 (s)

yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det ovan anförda.

Bosparande

Förslag som avser bosparande i olika former läggs fram i tre motioner.

Möjligheterna att spara till en egen bostad måste enligt motion Bo217

(m, kd, c, fp) vara goda. Enligt motionen bör en strävan vara att öka

den egna kapitalinsatsen vid ett bostadsköp. Motionärerna, som hänvisar

till ett förslag framtaget av Bofrämjandet, förordar en form av slutet

bosparande som möjliggör en totalfinansiering vid bostadsförvärv.

Tanken är att sparandet skall leda till en framtida lånerätt för köp av

bostad. Enligt motionärerna bör sparandet ske på marknadens villkor

utan statliga premier. Motionsförslaget innebär att riksdagen skall

besluta om regler som möjliggör ett slutet bosparande.

Även i motion Bo220 (kd) hänvisas till Bofrämjandets förslag till

sparlånesystem och till det system med denna inriktning som tillämpas i

Tyskland. Motionärerna föreslår att regeringen snarast bör återkomma

till riksdagen med ett förslag till bosparsystem.

Förslaget om bosparande i motion Bo235 (fp) yrkande 13 har en annan

inriktning än de övriga. Regeringen bör enligt motionen lägga fram ett

förslag om individuellt bostads- och pensionssparande. Tanken är att

det nuvarande individuella pensionssparandet kompletteras så att den

som sparar inom detta system skall erbjudas en lånerätt för förvärv av

bostad kopplad till sparandet. Lånet skall sedan återbetalas innan

pensionen börjar falla ut.

Förslag om olika former av statligt reglerat eller gynnat bosparande

har behandlats av bostadsutskottet vid ett flertal tillfällen under

senare år. Utskottet har vid dessa tillfällen ställt sig positivt till

ett ökat bosparande men samtidigt ifrågasatt lämpligheten i de former

för statlig reglering som förordats i motionerna. I stället har

utskottet framhållit att bosparandet i första hand bör stimuleras genom

information och opinionsbildning. Utskottet vidhåller denna

uppfattning.

När det gäller de förslag om slutna bosparsystem som läggs fram i två

motioner ger dessa inte underlag för annan bedömning än att dagens

finansiella lagstiftning ger utrymme för sådana lösningar. Inget

hindrar således de banker eller kreditinstitut som önskar erbjuda ett

bosparande till fast in- och utlåningsränta kombinerat med en lånerätt

att marknadsföra ett sådant sy-stem. Det kan ifrågasättas om det bör

vara riksdagens och regeringens sak att förorda de närmare villkoren

för ett sådant sparande. När staten tidigare vid olika tidpunkter genom

reglering framhållit vissa sparformer, exempelvis allemans- och

ungdomsbosparandet, har detta varit förenat med subventioner i form av

skatteförmån eller statlig bonusränta. Det kan konstateras att det

förslag till bosparande som utarbetats av Bofrämjandet och som

motionärerna hänvisar till utgår från att staten stimulerar systemet

genom en skattefri bosparpremie. Enligt motion Bo217 (m, kd, c, fp) är

dock inte avsikten med motionsförslaget att införa statliga stimulanser

till bosparandet. Vid en sådan uppfattning torde motivet för en

lagreglering enligt motionsförslaget i huvudsak bortfalla, om inte

avsikten är att ge möjlighet till nya former av ekonomisk förvaltning

som inte är förenliga med dagens lagstiftning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo217

(m, kd, c, fp) och Bo220 (kd).

Utskottet avstyrker även förslaget om ett kombinerat bostads- och

pensionssparande i motion Bo235 (fp) yrkande 13. Några bärande argument

för behovet av eller fördelarna med ett sådant system förs inte fram i

motionen. Däremot kan principiella invändningar riktas mot förslaget om

avsikten är att staten skall medverka till att pensionsbesparingar tas

i anspråk för andra ändamål.

Bostadsbidragen på längre sikt

Utskottet har i anslutning till sitt ställningstagande till

anslagsfördelningen för budgetåret 2001 ovan även behandlat förslag som

avser reglerna för bostadsbidragen för samma budgetår. I flera motioner

läggs dessutom fram förslag som avser utformningen av bostadsbidragen

på något längre sikt och som därigenom inte påverkar anslagen för

nästkommande år. Förslagen avser såväl en mera genomgripande

reformering av bostadsbidragen som enskildheter i dagens bidragssystem.

I Moderata samlingspartiets partimotion Bo414 yrkande 9 liksom i

motion Bo218 (m) yrkande 8 föreslås att bostadsbidragen skall ses över

i ett social- och skattepolitiskt sammanhang. Enligt motionerna innebär

det att bostadsbidragen bör samordnas med övriga socialpolitiska

åtgärder och att dagens bidrag på sikt växlas mot sänkta skatter. Även

i motion Bo201 (m) förs ett liknande förslag fram.

Folkpartiet föreslår i sin partimotion Sf308 yrkande 7 att

bostadsbidragen på sikt skall växlas mot ett generellt barnstöd. Till

grund för förslaget ligger enligt motionen en strävan att minska

marginaleffekterna och att upphöra med den konsumtionsstyrning som

dagens bostadsbidrag medför. Som en del i växlingen av bostadsbidragen

till ett generellt stöd föreslås i motion Bo235 (fp) yrkande 10 i

motsvarande del att reglerna för bostadsbidragen skall ändras.

Förslaget innebär att de individuella inkomstgränserna slopas och att

effekterna av reglerna om högsta bidragsgrundande bostadsyta begränsas.

Enligt motion Bo208 (v) yrkande 1 bör regeringen utifrån en av

Boverket genomförd analys av bostadsbidragen återkomma i

vårpropositionen 2001 med förslag till förändringar i bostadsbidragen

som tar större hänsyn till både inkomst- och

boendekostnadsutvecklingen. För att öka träffsäkerheten och

måluppfyllelsen för bostadsbidragen bör de enligt motionen förändras

genom överväganden om

(1) en godtrosregel för bostadsbidragen ( yrkande 2),

(2)

(3) rätten till inkomstöverföring av tillfälliga inkomster till annat

år vid beräkning av bostadsbidrag (yrkande 3),

(4)

(5) frågan om i vilka fall barns kapital och kapitalinkomster skall

ingå vid beräkning av bostadsbidrag (yrkande 4) samt

(6)

(7) försäkringskassorna bör ges rätt till kontrolluppgifter om

hushållets förmögenhet för beräkning av bostadsbidrag (yrkande 5).

(8)

För hushåll med små inkomster är bostadsbidragen enligt motion Bo236

(s) yrkande 3 mycket viktiga. Samtidigt är vissa grupper i dag inte

berättigade till bidrag. Det gäller enligt motionen bl.a. ensamstående

lågavlönade kvinnor och män. Enligt förslaget bör regeringen mot denna

bakgrund ges i uppdrag att utvärdera bostadsbidragens roll som

utjämnande faktor.

Det är enligt motion Bo211 (s) viktigt att alla politiska ambitioner

samverkar för att alla skall ges samma möjligheter att studera. Även

den som är ensamstående och inte har barn bör ha rätt till

bostadsbidrag vid studier. Enligt motionen bör regeringen snarast följa

upp reglerna för åldersgräns för bostadsbidrag vid studier.

I motion Bo206 (kd) förordas att reglerna för kontroll och

återbetalning av bostadsbidragen skall ses över. Enligt motionen bör en

avstämning av bostadsbidragen genomföras med tätare intervall än det

ettårsintervall som i dag gäller. Samtidigt anförs att anmälda

förändringar av inkomsten inte retroaktivt skall drabba bidragstagaren.

Även i motion Bo213 (kd) förordas en tätare kontroll av

bostadsbidraget. I motionen föreslås sålunda att avstämningen av det

preliminära bidraget och det slutliga bidraget skall göras halvårsvis.

Med anledning av vad som i motionerna föreslagits om bostadsbidragens

utformning på längre sikt vill utskottet anföra följande.

Den reformering av bostadsbidragen som genomförts sedan år 1997 har

lett till betydande förändringar för många bidragstagare. Det är mot

den bakgrunden som bostadsutskottet och riksdagen varit drivande när

det gäller att få till stånd en snabb och fortlöpande utvärdering av de

nya bidragen. På grundval av de preliminära resultat som tidigare

kommit fram vid utvärderingen har också flera förändringar vidtagits i

bostadsbidragssystemet. Som utskottet redovisat ovan har en lägsta nivå

för reduktion av boendekostnaden på grund av bostadsytan införts och

möjligheterna till eftergift av återbetalningskrav vidgats. Även om

förändringar redan gjorts utesluter det naturligtvis inte att

ytterligare justeringar av bostadsbidragssystemet kan behöva vidtas.

Till grund för förändringarna i bostadsbidragssystemet låg en strävan

att öka bidragens träffsäkerhet, men även ett behov av att minska

samhällets kostnader för bidragen. Samtidigt var det ett uttalat mål

att besparingarna inte fick utformas på ett sådant sätt att de

ytterligare skulle försvåra för barnfamiljer med låg ekonomisk bärkraft

att efterfråga en bostad med rimlig standard. Av regeringens

resultatbedömning i budgetpropositionen framgår bl.a. att bidragens

måluppfyllelse när det gäller hushållens utrymmesstandard varit i

princip oförändrad under 1999 jämfört med föregående år. När det gäller

systemets fördelningspolitiska profil anges den ha förstärkts

marginellt. Bostadsbidragens betydelse för hushåll med låga inkomster

belyses av uppgifter som Riksförsäkringsverket redovisat vid en

föredragning inför utskottet. I februari 2000 täckte sålunda

bostadsbidragen i genomsnitt omkring en tredjedel av boendekostnaden

för de hushåll som då erhöll bidrag. Det är mot denna bakgrund viktigt

att bostadsbidragen även fortsättningsvis utformas så att de svarar mot

sin roll som bostadspolitiskt instrument.

Vid sin behandling av motionsförslag om bostadsbidragens utformning

på längre sikt under föregående riksmöte (bet. 1999/2000:BoU1 s. 50)

uttalade utskottet att även om Riksförsäkringsverkets då redovisade

utvärdering visade att bostadsbidragssystemet i väsentliga delar torde

svara mot de uppsatta målen, fanns det enligt utskottets mening

anledning att ytterligare analysera resultaten från utvärderingen. Mot

bakgrund bl.a. av förslag som Riksförsäkringsverket lagt fram

förutsatte utskottet att i de överväganden som aviserats skulle ingå

frågan om en lagreglerad rätt för Riksförsäkringsverket och

försäkringskassorna att få tillgång till kontrolluppgifter. Även frågan

om en översyn med avseende på bostadsbidragen för studerande

förutsattes komma att ingå i övervägandena.

Samtidigt fanns det enligt utskottets mening anledning att

ytterligare fördjupa och bredda denna analys utöver de förslag som

förts fram i verkets slutrapport. Utskottet uttalade, dock utan något

formellt tillkännagivande till regeringen, härvid följande:

Resultaten från utvärderingen bör sålunda kunna ligga till grund för en

analys som bl.a. tar sikte på bostadsbidragens roll och effekter för

särskilda grupper som socialbidragstagare och arbetslösa där

inkomsterna kan variera kraftigt under året. På samma sätt kan det

finnas anledning att ytterligare belysa frågor som anknyter till

bostadsbidragens betydelse som bostadspolitiskt instrument. En fråga

som naturligen bör uppmärksammas i anslutning härtill är sambandet

mellan bidragen och skattesystemet liksom med socialbidragssystemet.

Utskottet har i detta sammanhang noterat att regeringen i

budgetpropositionen aviserar att den avser att i ett samlat perspektiv

se över de marginaleffekter som bl.a. bostadsbidragen kan ge upphov

till.

Den breddning av de aviserade överväganden om bostadsbidrag som

utskottet nu uttalat sig för bör enligt utskottets mening dessutom

omfatta följande i motioner (s) och (v) aktualiserade frågor.

-

Hur barns försäkringsersättningar och andra liknande ersättningar

skall beaktas vid bidragsgivningen.

-

-

Möjligheterna att införa en s.k. godtrosregel för de hushåll som

fullgjort sin anmälningsplikt m.m. men som ändå drabbas av återkrav.

-

- Förutsättningarna

för att kunna medge överföring av tillfälliga inkomster till ett

annat år vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten.

-

-

Möjligheterna att samordna de övriga ersättningar som

försäkringskassorna betalar ut med bostadsbidragen.

-

Den utvärdering av bostadsbidragen som nu gjorts grundar sig i princip

på erfarenheterna från det första bidragsåret med de nya reglerna. Det

finns mot den bakgrunden skäl att överväga vilka ytterligare

utvärderingsinsatser som kan erfordras. En fråga som särskilt bör

beaktas är hur träffsäkerheten i sy-stemet kommer att utvecklas. För

att bostadsbidragen skall få sin avsedda effekt fordras att de så väl

som möjligt svarar mot hushållets inkomst vid bidragstillfället.

Sedan utskottet gjorde sitt uttalande hösten 1999 har regeringen

tillsatt en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de

ekonomiska familjestöden (dir. 2000:16). Utredaren skall enligt

direktiven slutredovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2001.

Översynen omfattar förutom bostadsbidragen till barnfamiljer också

barnbidragen och underhållsstödet.

Enligt direktiven skall utredaren förutsättningslöst analysera

stödsystemen och pröva möjligheterna och förutsättningarna för att

förändra dem. Analyserna skall bl.a. omfatta

-

de ekonomiska förhållandena för dem som erhåller stöd samt stödens

nivå och träffsäkerhet,

-

-

marginaleffekter och de fattigdomsfällor som dessa skapar samt

fördelningseffekter,

-

-

i vilken utsträckning de nuvarande systemen är relevanta för att nå

målen för dem.

-

Utifrån dessa analyser skall utredaren bl.a. pröva möjligheterna att

förändra stöden i en riktning som innebär att de blir mer generella och

så att barnfamiljernas marginaleffekter minskar. Stöden skall dessutom

konstrueras så att möjligheterna till fusk minskas.

Enligt vad utskottet erfarit har utskottets ovan redovisade

ställningstaganden inkluderats i den nu pågående översynen av de

ekonomiska familjestöden. Det är naturligtvis bra att en bred översyn

av bostadsbidragen nu inletts. Utskottet utgår i detta sammanhang från

att översynen när det gäller bostadsbidragen har som grund att bidragen

även fortsättningsvis skall syfta till att ge ekonomiskt svaga hushåll

möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder.

Flera av de ändringsförslag som lagts fram i motioner liksom av

Riksförsäkringsverket är sådana att de bör kunna övervägas utan att

resultatet av utredningens arbete behöver avvaktas. Utan att här i

detalj gå in på vilka förslag det gäller vill utskottet framhålla

behovet av att redan nu överväga bl.a. försäkringskassornas tillgång

till kontrolluppgifter, hur barns försäkringsersättningar m.m. skall

beaktas, kravet på anmälningsplikt sedan bidraget upphört och

socialbidragstagares skyldighet att anmäla ökad inkomst.

Sammanfattningsvis anser utskottet att dessa och andra frågor som berör

enskildheter i bostadsbidragssystemet bör övervägas i särskild ordning,

så att resultaten av övervägandena och de eventuella förslag de kan

föranleda kan föreläggas riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen.

Med hänvisning till det nu anförda kan ett tillkännagivande till

regeringen i enlighet med förslagen i motionerna Bo208 (v), Bo211 (s)

samt Bo236 (s) yrkande 3 därmed inte anses vara erforderligt. Förslagen

i partimotionerna Bo414 (m) yrkande 9, Sf308 (fp) yrkande 7 samt i

motionerna Bo201 (m), Bo206 (kd), Bo213 (kd), Bo218 (m) yrkande 8 samt

Bo235 (fp) yrkande 10, i motsvarande del, avstyrks.

Avslutningsvis vad gäller bostadsbidragen behandlar utskottet frågan

om hur konstnärsstipendier skall beaktas vid bostadsbidragsgivningen.

Som en del i ett program för att förbättra konstnärernas situation

föreslås i motion Kr230 (m) yrkande 11 att konstnärsstipendier skall

räknas som bidragsgrundande inkomst.

Vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten är grundregeln att

den utgörs av summan av de skattepliktiga inkomsterna av tjänst,

näringsverksamhet och kapital. Dessa inkomster, som bestäms enligt

skattelagstiftningens regler, justeras sedan med vissa tillägg och

avdrag som anges i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Enligt

bestämmelserna i 4 § skall sålunda skattefria stipendier över 3 000

kronor per månad ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Till betydande

del är motionen således tillgodosedd redan genom de regler som i dag

gäller. Utskottet är med hänvisning härtill inte berett att ställa sig

bakom förslaget i motionen, varför den avstyrks.

Åtgärder mot segregation i boendet

Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motionsförslag som syftar till

att motverka segregation i boendet.

För att motverka segregation i boendet krävs enligt motion Bo230 (c)

yrkande 18 många olika typer av åtgärder. En medveten samhällsplanering

krävs där mångfald, variation och olikheter stimuleras. Motionärerna

framhåller också vikten av att de boende själva tar ett ökat ansvar och

ges möjlighet till inflytande.

Även i motion Bo233 (kd) yrkande 17 efterfrågas ett brett spektrum av

åtgärder för att mildra segregationen och dess negativa följder. Bland

dessa åtgärder nämns incitament för företag, institutioner och

myndigheter att etablera sig i segregerade bostadsområden, förbättrad

skol- och fritidsmiljö samt ett ökat boinflytande. Motionärerna

framhåller också att insatserna i miljonprogramsområdena och andra

utsatta områden inte skall styras av staten utan måste växa fram i

samarbete med de boende och den ansvariga kommunen.

Den lokala utvecklingen i utsatta bostadsområden bör enligt motion

Bo235 (fp) yrkande 7 styras av de människor som bor i områdena. Den

skaparkraft som bl.a. det lokala näringslivet, föreningslivet,

invandrarföreningarna, kyrkorna och andra lokala aktörer besitter måste

tas till vara. Motionärerna kritiserar däremot styrande uppifrån och

insatser som syftar till att på ett fåtal orter skapa nationella

exempel.

Det kan konstateras att de aktuella motionerna i relativt allmänna

ordalag tar upp vilka åtgärder som behövs för att minska de negativa

följderna av boendesegregationen. Utskottet har dock inte någon annan

uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att motarbeta

segregation i boendet liksom i samhällslivet i övrigt. Det är

självfallet viktigt att hela samhället tar ett ansvar för att

segregation på alla sätt motverkas. Ett framgångsrikt arbete mot

segregation förutsätter att alla berörda medverkar. Som framhålls i

motionerna behövs ett brett spektrum av åtgärder som kan bidra till att

hindra segregation och främja acceptans och integration. Utskottet kan

också instämma i att det lokala engagemanget är av avgörande betydelse

och att ett ökat boinflytande bör eftersträvas. Utskottet kan däremot

inte instämma i den kritiska inställning till statliga insatser i syfte

att stimulera en sådan utveckling som framskymtar i två av motionerna.

Bland dessa insatser kan nämnas de lokala utvecklingsavtal som slutits

mellan staten och vissa kommuner inom ramen för storstadspolitiken.

Dessa avtal omfattar en rad åtgärder i syfte att förbättra

levnadsvillkoren i utsatta bostadsområden. Självfallet bör avtalen utgå

från de behov som formuleras av de berörda kommunerna och de boende i

områdena.

När det gäller överväganden om nya insatser sett i ett

bostadspolitiskt perspektiv vill utskottet dels hänvisa till de

åtgärder som utskottet behandlar i betänkande 2000/01:BoU2 om

bostadförsörjningsfrågor m.m., dels till det arbete som bedrivs inom

ramen för Allbokommittén.

I betänkande 2000/01:BoU2 behandlas bl.a. förslag om att kommunerna

skall vara skyldiga att planera för tillgången på goda bostäder för

alla och, om det behövs, anordna bostadsförmedling. Dessa åtgärder har

givetvis också betydelse i den nu aktuella frågan, dvs. vilka

instrument som kan användas för att motverka boendesegregationen.

När det gäller Allbokommitténs uppdrag kan det konstateras att det i

huvudsak innefattar de direktiv som tidigare gällde för Boendesociala

beredningen som var verksam intill föregående årsskifte. I kommitténs

uppdrag ingår således att följa utvecklingen på det bostadssociala

området samt att lämna förslag till åtgärder för att stödja särskilt

utsatta grupper på bostadsmarknaden. Kommittén har också som särskild

uppgift att föreslå nya former för hyresgästinflytande.

Som framgår av redovisningen pågår ett arbete i syfte att hitta

metoder för att bättre kunna hantera bl.a. de problem som på olika sätt

har samband med segregation i boendet. Dessa insatser överensstämmer

till stora delar med vad som förordats i motionerna. Utskottet är mot

bakgrund härav inte nu berett att ställa sig bakom förslagen i

motionerna Bo230 (c) yrkande 18, Bo233 (kd) yrkande 17 samt Bo235 (fp)

yrkande 7.

Bygg- och bostadsforskning

I tre motioner föreslås tillkännagivanden från riksdagen i frågor om

inriktningen av och formerna för den statligt finansierade bygg- och

bostadsforskningen.

I motion Bo204 (kd) framhålls behovet av att väga in ett

genusperspektiv i bygg- och bostadsforskningen. Motionärerna anser

bl.a. att kvinnor och män har skilda utgångspunkter i många frågor som

gäller boendet. Det är därför angeläget att det finns forskning om

dessa förhållanden.

Enligt motion Bo233 (kd) yrkande 20 behöver den tvärvetenskapliga

inriktningen inom bygg- och bostadsforskningen förstärkas. Motionärerna

framhåller en rad områden som bör ägnas särskild uppmärksamhet i

forskningen. Vidare anförs att den problemorienterade forskningen som

rör plan-, bygg- och bostadssektorn bör hållas samman i ett

områdesinriktat forskningsråd.

I motion So549 (fp) yrkande 8 framhålls vikten av en god bostad.

Motionärerna hänvisar till de folkhälsoproblem som kan bli följden av

hälsovådliga byggmaterial eller olämpliga boendemiljöer. Enligt

motionen kan den beslutade förändringen av byggforskningen vara ett

allvarligt hot mot den forskning som bedrivs med syfte att åstadkomma

en bättre boendemiljö.

Riksdagen fattade våren 2000 beslut om en ny organisation för den

statliga forskningsfinansieringen (prop. 1999/2000:81, UbU17, rskr.

127). Beslutet innebär bl.a. att ett nytt forskningsråd för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande från årsskiftet övertar ansvaret

för finansieringen av den bygg- och bostadsforskning som hittills fått

stöd av byggforskningsrådet (BFR). Bostadsutskottet redovisade sin

inställning till denna organisationsförändring i ett yttrande till

utbildningsutskottet (1999/2000:BoU7y). För närvarande bereds inom

riksdagen en forskningspolitisk proposition (prop. 2000/01:3) som bl.a.

innehåller vissa överväganden om den framtida inriktningen av den nya

myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering.

Det är inte utskottets avsikt att i detta sammanhang ta upp det redan

fattade beslutet om myndighetsorganisationen till förnyad diskussion

eller att föregripa ställningstagandet till den forskningspolitiska

proposition som för närvarande bereds inom riksdagen. När det gäller de

frågor om bygg- och bostadsforskningen som tas upp i de nu aktuella

motionerna från allmänna motionstiden kan det dock konstateras att de

behandlats i de överväganden om verksamheten vid det nya

forskningsrådet som regeringen redovisat i proposition 2000/01:3.

Det kan konstateras att regeringens syn på behovet av

tvärvetenskaplighet och genusperspektiv i forskningen samt inriktningen

på miljöaspekterna i bygg- och bostadsforskningen synes sammanfalla med

motionärernas. Det framhålls således särskilt att Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande skall sträva efter ett

nära samarbete mellan olika discipliner med speciell uppmärksamhet

riktad mot möjligheterna att öka mångfald och tvärvetenskapliga

forskningsinsatser. Rådet skall vidare verka för att genusperspektivet

får ett stort genomslag i forskningen samt verka för jämställdhet

mellan kvinnor och män inom forskningen.

Vad slutligen gäller behovet av forskning kring miljöaspekterna på

byggande och boende är detta givetvis ett prioriterat område för det

nya forskningsrådet. Genom samordningen av resursfördelningen till

bostads- och miljöforskningen torde goda förutsättningar skapas för en

forskning om boendemiljön i vid bemärkelse.

Bostadsutskottet kan mot den redovisade bakgrunden inte finna något

behov av ett tillkännagivande enligt förslagen i motionerna Bo204 (kd),

Bo233 (kd) yrkande 20 samt So549 (fp) yrkande 8. Motionerna avstyrks

således.

Länsstyrelsernas verksamhet

Utskottet har i avsnittet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

behandlat de förslag angående länsstyrelserna som avser frågan om

länsstyrelseanslagets totala storlek. Två andra frågor om

resursanvändningen inom länsstyrelserna skall tas upp i detta avsnitt.

Det gäller dels frågan om vilka principer som skall tillämpas vid

fördelningen av länsstyrelseanslaget på länen, dels användningen av

s.k. nyckeltal för utvärdering av resursanvändningen vid

länsstyrelserna. I samband med beredningen av de motioner som tagit upp

dessa frågor har inför utskottet en redovisning av pågående

utvecklingsarbete m.m. lämnats av en företrädare för Regeringskansliet.

Enligt förslaget i motion Bo301 (c) bör ett nytt fördelningssystem

utarbetas avseende fördelningen av länsstyrelseanslaget på länen.

Motionären beskriver de konsekvenser som dagens fördelning får för

bl.a. Uppsala län. Innebörden i motionsförslaget är att

fördelningssystemet skall utgå från vissa principer där hänsyn tas till

bl.a. länsstyrelsernas arbetsbelastning och de krav som

samhällsutvecklingen medför.

Även i motion Bo306 (fp) föreslås en revidering av det nuvarande

systemet för anslagsfördelningen. I denna motion tas som utgångspunkt

förhållandena i Hallands län. Motionären framhåller bl.a. att detta län

tilldelas en mindre andel av länsstyrelseanslaget än andra län mätt i

kronor per invånare.

En utveckling av nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna

efterfrågas i motion Bo231 (m) yrkande 9. Nyckeltalen bör utformas så

att det blir möjligt att göra jämförelser mellan länsstyrelserna

avseende effektivitet och resursanvändning.

Utskottet tar först upp frågan om fördelningen av

länsstyrelseanslaget på länen.

En redovisning av den fördelning som regeringen avser att genomföra

under nästkommande år finns i budgetpropositionen. Redovisningen görs i

första hand för kännedom och som ett underlag för riksdagens beslut om

länsstyrelseanslagets totala omfattning. Frågan om fördelningen på län

underställs således inte riksdagen för beslut. Så har inte heller varit

fallet under tidigare år. Däremot har frågan om vilka principer som

skall ligga till grund för fördelningen behandlats av utskottet vid

flera tidigare tillfällen. Våren 1995 uttalade sålunda bostadsutskottet

och riksdagen (bet. 1994/95:BoU12) att det vid fördelningen av

länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas anledning

att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. I budgetpropositionen

avseende år 1998 redovisade också regeringen att det detta budgetår

skulle ske en omfördelning av anslaget mellan länsstyrelserna, varvid

bl.a. befolkningsstorleken skulle få genomslag. Till grund för denna

omfördelning låg delvis en utredning av Statskontoret där effekterna av

olika fördelningsmodeller ingående analyserats.

En omfördelning i den riktning som utskottet tidigare uttalat sig

för, och som även motionärerna förordar, har alltså delvis redan kommit

till stånd. Trots detta kan det naturligtvis hävdas att omfördelningen

av anslaget mellan länsstyrelserna inte är tillräckligt långtgående

eller att fördelningen inte blir rättvisande ur andra aspekter.

Utskottet har emellertid erfarit att frågan hålls under kontinuerlig

uppmärksamhet från Regeringskansliet. Det finns enligt den redogörelse

som utskottet erhållit en strävan att fördelningen så långt som möjligt

skall avspegla arbetsbelastningen och resursbehovet vid de olika

länsstyrelserna. Denna utgångspunkt tillämpas också särskilt vid

fördelningen av medel för nytillkommande verksamhet.

Det får förutsättas att regeringen fortsätter arbetet med de

aktualiserade frågorna om fördelningen av länsstyrelseanslaget.

Utskottet är dock inte berett att på de i motionerna Bo301 (c) och

Bo306 (fp) angivna grunderna förorda att fördelningen mellan

länsstyrelserna ges en annan utformning än den som regeringen redovisar

i budgetpropositionen.

Utskottet tar avslutningsvis upp frågan om nyckeltal för verksamheten

vid länsstyrelserna.

Bostadsutskottet instämmer givetvis i synpunkten att olika vägar bör

prövas för att utveckla och effektivisera verksamheten vid

länsstyrelserna. I ett sådant arbete har utvecklingen av

resultatredovisningar och andra underlag för uppföljning och

utvärdering stor betydelse. Redovisningen av verksamheten med hjälp av

s.k. nyckeltal kan ses som ett viktigt instrument för detta arbete. Det

kan exempelvis gälla att redovisa arbetsbelastningen inom olika

verksamhetsområden eller resursförbrukningen för en viss typ av ärende.

Användningen av nyckeltal måste givetvis även kompletteras med andra

former av redovisningar av pågående verksamhet och uppnådda resultat.

I årets budgetproposition redovisar regeringen kortfattat

inriktningen av vissa utvecklingsinsatser avseende länsstyrelserna. Det

framhålls att ett arbete pågår med att skapa principer för en enhetlig

redovisning av verksamhet och ekonomi. Syftet är bl.a. att förbättra

möjligheterna till uppföljning av och jämförelser mellan

länsstyrelsernas resultat. En mer utförlig redovisning av detta arbete

har i samband med motionsberedningen lämnats inför utskottet. Av denna

redovisning har framkommit att en utveckling och användning av

nyckeltal med i princip den inriktning som efterfrågas av motionärerna

redan pågår. Utskottet ser positivt på detta arbete som bör kunna

resultera i att även det beslutsunderlag som i olika sammanhang

underställs riksdagen successivt kan förbättras.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser utskottet att ett

tillkännagivande i enlighet med motion Bo231 (m) yrkande 9 kan

undvaras.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

budgetåret 2001

att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1 utgiftsområde 18 och

med avslag på de i bilaga 1 upptagna motionerna

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om avvecklingen av

det statliga räntestödet för reparation och underhåll,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om att räntebidrag

enligt 1991 års regler utbetalas som ett engångsbelopp i januari

2001,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om ändrade regler

för räntesubvention enligt 1993 års regler, såvitt gäller frågan

om viss tidpunkt för ansökan om bidrag och såvitt gäller frågan om

viss tidpunkt för ansökan om utbetalning av bidrag, m.m.,

dels godkänner vad i propositionen förordas om avräkning av

anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om bemyndigande i

fråga om anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet,

dels för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt vad som

i bilaga 2 angivits som utskottets förslag,

2. beträffande bostadspolitikens utformning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo1 yrkande 2, 2000/01:Bo2

yrkande 6, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och 8, 2000/01:Bo7 yrkandena

1 och 7, 2000/01:Bo216, 2000/01:Bo223 yrkande 14, 2000/01:

Bo226, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17, 2000/01:Bo232,

2000/01:Bo233 yrkande 12, 2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:

Bo414 yrkandena 1 och 2, 2000/01:N321 yrkande 2, 2000/01:So358

yrkande 9 samt 2000/01:Ub808 yrkande 1,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

3. beträffande handläggningen av de bostadspolitiska

frågorna i regeringen

att riksdagen avslår motionerna, 2000/01:Bo210 yrkande 1, 2000/01:

Bo214 och 2000/01:Bo221,

res. 5 (m) - motiv.

res. 6 (v)

4. beträffande utredning om boendekostnaderna

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo5 yrkande 6 och 2000/01:

Bo210 yrkande 2,

res. 7 (m, fp) - motiv.

res. 8 (kd, c) - motiv.

res. 9 (v)

5. beträffande byggmomsen och byggkostnaderna

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo209 och 2000/01:Bo233 yrkande

8,

res. 10 (kd, c)

6. beträffande bostadsbristen i Uppsala

att riksdagen avslår motion 2000/01:Bo234 yrkande 1,

res. 11 (m, kd) - motiv.

res. 12 (c)

7. beträffande bostadsbyggande i skärgården

att riksdagen avslår motion 2000/01:N261 yrkande 5,

res. 13 (m, kd) - motiv.

res. 14 (c)

8. beträffande avveckling av sanktionssystemet mot

försäljningar från kommunala bostadsföretag

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo223 yrkande 12, 2000/01:

Bo230 yrkande 3, 2000/01:Bo233 yrkande 13, 2000/01:Bo235 yrkande

2, 2000/01:Bo414 yrkande 15 samt 2000/01:Fi617 yrkande 4,

res. 15 (m, kd, c, fp)

9. beträffande villkor för kommunala bostadsföretag

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo212, 2000/01:Bo219, 2000/01:

Bo414 yrkande 6 och 2000/01:Sf611 yrkande 17,

res. 16 (m)

res. 17 (kd, c, fp)

10. beträffande behovet av bostäder för studenter och

ungdomar

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo203 och 2000/01:Ub479 yrkande 12,

res. 18 (m) - motiv.

res. 19 (kd, c, fp)

11. beträffande ändrade villkor för investeringsbidraget

till studentbostäder

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo227, 2000/01:Bo228 och

2000/01:Ub805 yrkande 6,

12. beträffande byggreglerna för studentbostäder

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande 11,

res. 20 (c)

13. beträffande studentbostäder för funktionshindrade

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo210 yrkande 7 och

2000/01:Ub479 yrkande 13,

res. 21 (v)

res. 22 (kd, c)

14. beträffande investeringsbidrag för bostadsbyggande

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo210 yrkandena 4, 5 och 6,

2000/01:Bo222 samt 2000/01:Bo236 yrkande 2,

res. 23 (m, kd) - motiv.

res. 24 (v)

res. 25 (c) - motiv.

15. beträffande slutna bosparsystem

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo217 och 2000/01:Bo220,

res. 26 (m, kd, c, fp)

16. beträffande kombinerat bostads- och pensionssparande

att riksdagen avslår motion 2000/01:Bo235 yrkande 13,

res. 27 (fp)

17. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo201, 2000/01:Bo206,

2000/01:Bo208, 2000/01:Bo211, 2000/01:Bo213, 2000/01:Bo218 yrkande

8, 2000/01:Bo235 yrkande 10, detta yrkande i motsvarande del,

2000/01:Bo236 yrkande 3, 2000/01:Bo414 yrkande 9 och 2000/01:

Sf308 yrkande 7,

res. 28 (m)

res. 29 (kd)

res. 30 (fp)

18. beträffande beräkningen av den bidragsgrundande

inkomsten

att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr230 yrkande 11,

res. 31 (m)

19. beträffande segregation i boendet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo230 yrkande 18, 2000/01:

Bo233 yrkande 17 och 2000/01:Bo235 yrkande 7,

0

res. 32 (m) - motiv.

res. 33 (kd, c, fp)

20. beträffande bygg- och bostadsforskningen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo204, 2000/01:Bo233 yrkande 20

och 2000/01:So549 yrkande 8,

res. 34 (kd, c, fp)

21. beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget på

länen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo301 och 2000/01:Bo306,

22. beträffande nyckeltal för verksamheten vid

länsstyrelserna

att riksdagen avslår motion 2000/01:Bo231 yrkande 9.

res. 35 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 28 november 2000

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m)1, Lennart Nilsson (s), Lilian

Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd)1, Sten Andersson

(m) 1, Inga Berggren (m) 1, Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s),

Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd) 1, Carl-Erik Skårman (m) 1,

Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c)1, Carina Adolfsson

Elgestam (s), Leif Jakobsson (s) och Lennart Degerliden (fp) 1.

1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under mom. 1.

Reservationer

1. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Sedan lång tid har en rad av bostadsmarknadens intressenter riktat

kritik mot den bostadspolitik som den nuvarande regeringen bedriver.

Utmärkande för den förda politiken är de omfattande regleringarna,

osäkerheten i de ekonomiska villkoren för byggande och boende och den

uttalade politiska styrningen.

Effekterna av denna politik framträder i dag med all önskvärd

tydlighet i form av höga boendekostnader, ett trots högkonjunkturen

extremt lågt nybyggande, obalanser på bostadsmarknaden, en växande

illegal marknad för hyreskontrakt och en tilltagande segregation. Det

är därför nu hög tid att dra lärdom av de gångna årens bostadspolitiska

misstag och forma en ny och långsiktigt hållbar bostadspolitik där den

boende ställs i centrum. Några som helst tecken på en sådan

omorientering finns dock inte. I stället går utvecklingen i rakt

motsatt riktning. Den politiska styrningen ökar genom ytterligare

regleringar och statliga ingripanden. Det senaste exemplet på detta är

den nya bostadsförsörjningslag som Socialdemokraterna med hjälp av

stödpartierna (v) och (mp) avser att driva igenom. Genom lagen kommer

kommunerna att åläggas en rad uppgifter som de i dag har frihet att

själva fatta beslut om utifrån de förhållanden som råder i kommunen.

Lagen kommer också att ge regeringen möjlighet till direkta ingripanden

i enskilda kommuner, bl.a. genom att regeringen kan tvinga en kommun

att inrätta kommunal bostadsförmedling.

Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är

den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som

Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta

tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom

att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska

rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett

allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. En fråga som infinner

sig i detta sammanhang är hur kommunerna skall kunna ta det ansvar för

bostadsförsörjningen som ålagts dem när den statliga styrningen lämnar

ett allt mindre utrymme för hänsynstaganden till de lokala

förhållandena.

Vad som erfordras i den situation som nu råder är ett visionärt och

innovativt nytänkande inom bostadspolitiken. Det innebär att den

framtida bostadspolitiken måste grundas på valfrihet och syfta till ett

bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Det innebär vidare att

boendet bör utvecklas utifrån människors egna önskemål och vilja i

stället för politiska planer. Utvecklingen måste gå i riktning mot

fasta och stabila spelregler och en bostadsmarknad där den enskildes

önskemål är styrande i stället för politiska regleringar. En

bostadspolitik med denna inriktning är också en förutsättning för att

ge en fungerande bostadsmarknad i hela landet. De stora regionala

skillnader i tillgången och efterfrågan på bostäder som finns fordrar

att dagens stelbenta bostadspolitik ersätts med en politik där de

lokala förhållandena och de boendes önskemål kan beaktas.

En ytterligare utgångspunkt för den framtida bostadspolitiken bör

vara att de boende ges möjlighet att fullt ut själva ta ansvar för sitt

boende och för sin bostad. Det innebär att den som vill skall kunna äga

sin bostad, och det oavsett om det är fråga om småhus eller

flerbostadshus. Därutöver skall naturligtvis de boendeformer i övrigt

som efterfrågas finnas tillgängliga. Genom en ökad mångfald ökar också

flexibiliteten på bostadsmarknaden. Det leder i sin tur till en större

rörlighet och därmed till ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet.

Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet relaterade

bostadspolitiska målen bör därför bl.a. följande åtgärder vidtas.

För att minska rundgången i systemet och för att skapa långsiktigt

hållbara förutsättningar för bostadsproduktionen bör

bostadssubventionerna avvecklas i takt med att fastighetsskatten tas

bort.

För att skapa bättre ekonomiska förutsättningar vid bostadsförvärv

för såväl samhället som den enskilde bör ett bosparsystem införas.

För att skapa lika förutsättningar för alla husägare bör

tomträttsinstitutet avskaffas. Det bör ske genom att tomträtterna säljs

till tomträttsinnehavarna. Det frigjorda kapitalet bör sedan användas i

kommunernas kärnverksamhet.

För att ge bostadsrätten samma förutsättningar och villkor som andra

boendeformer bör dess ställning stärkas. Det bör bl.a. ske genom en

återgång till enkel majoritet för ombildning och upphävande av förbudet

mot dubbelupplåtelse. Dessutom bör bostadsrättens ställning som pant

förbättras.

För att öka mångfalden och för att stärka äganderätten också i

boendet bör ägarlägenheter snarast införas. Den lagstiftning om

ägarlägenheter som riksdagen beställt bör därför omedelbart arbetas

fram och föreläggas riksdagen.

För att återge bruksvärdessystemet dess ursprungliga funktion bör de

kommunala bostadsföretagens hyresledande funktion avskaffas. Dessutom

måste hyressättningssystemet reformeras så att det bl.a. blir möjligt

för kund och fastighetsägare att vid inflyttning komma överens om en

hyra som är relaterad till efterfrågan på bostäder.

För att ge utrymme för de boendes önskemål och förutsättningar och

för att ge fastighetsägarna möjlighet att fullt ut svara mot dessa bör

kommunernas roll på det bostadspolitiska området begränsas. Det bör

bl.a. ske genom att det kommunala ägandet av bostadsföretag successivt

avvecklas.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i Moderata

samlingspartiets partimotion Bo414 yrkandena 1 och 2, samt motionerna

Bo1 (m) yrkande 2, Bo3 (m) yrkandena 5, 6 och 8 samt N321 (m) yrkande 2

anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens utformning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo1 yrkande 2,

2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och 8, 2000/01:Bo414 yrkandena 1 och 2

samt 2000/01:N321 yrkande 2 och med avslag på motionerna

2000/01:Bo2 yrkande 6, 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7, 2000/01:

Bo216, 2000/01:Bo223 yrkande 14, 2000/01:Bo226, 2000/01:Bo230

yrkandena 2, 6, 7 och 17, 2000/01:Bo232, 2000/01:Bo233 yrkande 12,

2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:So358 yrkande 9 samt 2000/01:

Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

För att vi skall kunna bygga ett samhälle som erbjuder trivsel,

trygghet och delaktighet krävs en vision av det goda samhället och av

det goda boendet. Denna vision bör ha som grund att samhällsbyggandet

skall ske utifrån människans behov av de små gemenskaperna. Ett sådant

synsätt innebär bl.a. att bostadsområden skall planeras så att det

finns utrymme för människor att mötas samtidigt som det erbjuder

småskalighet och ett boende som även passar barnen. Med detta

perspektiv på boendet är en bra bostad där familjens behov varit

styrande för utformningen en självklarhet.

Den nu i korthet skisserade visionen av det goda boendet och det goda

samhället kan inte nås med dagens bostadspolitik. Den nuvarande

regeringens politik verkar snarare i rakt motsatt riktning. I stället

för att de boende och de lokala aktörerna ges ett ökat inflytande ökar

den statliga politiska styrningen. Det senaste exemplet på detta är den

nya bostadsförsörjningslag som Socialdemokraterna med hjälp av

stödpartierna (v) och (mp) avser att driva igenom. Genom lagen kommer

kommunerna att åläggas en rad uppgifter som de i dag har frihet att

själva fatta beslut om utifrån de förhållanden som råder i kommunen.

Lagen kommer också att ge regeringen möjlighet till direkta ingripanden

i enskilda kommuner, bl.a. genom att regeringen kan tvinga en kommun

att inrätta kommunal bostadsförmedling.

Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är

den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som

Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta

tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom

att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska

rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett

allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. En fråga som infinner

sig i detta sammanhang är hur kommunerna skall kunna ta det ansvar för

bostadsförsörjningen som ålagts dem när den statliga styrningen lämnar

ett allt mindre utrymme för hänsynstagande till de lokala

förhållandena.

Det finns mot den här redovisade bakgrunden all anledning att lägga

om bostadspolitiken. De senaste årens bostadspolitik och därmed också

familjepolitiken har framför allt påverkats av två mot varandra stående

politiska strömningar. Den ena av dessa präglas av ett socialistiskt,

kollektivistiskt synsätt och den andra av ett liberalt,

individualistiskt. Inget av dessa synsätt leder till en bostadspolitik

som fyller det av riksdagen fastlagda målet: "Boendemiljön skall bidra

till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god

uppväxt för barn och ungdomar." Det innebär att politiken måste bygga

på en gemenskap där familjens roll och betydelse lyfts fram. En

ytterligare utgångspunkt bör vara att människor skall kunna känna

trygghet i sitt boende. En förutsättning för att detta skall bli

möjligt är att de boende ges stor frihet i valet av bostad. Så är i dag

inte fallet. Genom att öka valfriheten ökar också förutsättningarna för

en god boendemiljö för alla. Detta är inte minst viktigt med tanke på

barnens bästa.

De åtgärder som måste vidtas för att ge en bostadspolitik med den nu

förordade inriktningen är bl.a. följande.

Valfriheten och mångfalden i boendet måste öka. Bostadsbyggandet

måste accelerera. För att få fram bra bostäder till rimlig kostnad

måste de skenande byggkostnaderna minska. Konsekvensutredningen om

sänkt byggmoms skall genomföras. Kommunernas planberedskap och

byggherrarnas upphandling är viktiga faktorer som måste förbättras.

Riksdagen bör snarast föreläggas den lag om ägarlägenheter som

riksdagen beställt hos regeringen. Även i övrigt måste åtgärder vidtas

för att garantera ett brett utbud av bostäder av olika utformning och

med olika upplåtelseformer.

Studenterna är en grupp vars bostadssituation måste förbättras genom

en ökad ny- och ombyggnad av studentbostäder. Utskottet är mot denna

bakgrund positivt till att ett investeringsbidrag för studentbostäder

nu införts. Det bör dock betonas att utskottets ställningstagande i

denna del sker mot bakgrund av att det är fråga om ett tidsbegränsat

stöd till en på bostadsmarknaden särskilt utsatt grupp.

Bostadsrättens ställning måste stärkas. Det bör ske genom en återgång

till krav på enkel majoritet för ombildning m.m. Dessutom bör

bostadsrättens ställning som pant stärkas, bl.a. genom att införa ett

bostadsrättsregister.

Ett bosparsystem med de tyska bosparkassorna som förebild bör införas

för att underlätta för såväl den enskilde som samhället vid förvärv av

bostad.

Fastighetsskatten måste på sikt avvecklas. I stället bör kommunerna

ges en möjlighet att ta ut en avgift för att täcka kostnader för

gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service som är kopplad

till fastigheten. Detta finansieras genom att statsbidraget till

kommunerna minskas i motsvarande grad.

Boendesegregationen måste motverkas. Det bör ske genom ett förstärkt

lokalt inflytande där de boendes önskemål och förmåga tas till vara

samtidigt som utbudet av service förbättras. Möjligheterna till

självförvaltning bör förbättras genom ett höjt tak för skattefrihet och

genom att förbudet mot olika ersättning tas bort.

Bostadssituationen för särskilt utsatta grupper måste lösas. Det

gäller främst de hemlösa för vilka bostäder måste ordnas genom insatser

från i första hand kommunerna, men också från staten.

Kvaliteten i våra bostäder och bostadsområden måste säkras. Det

innebär att allt byggande måste ske med största möjliga hänsyn till

miljön och till de boende. Inomhusmiljön måste förbättras genom

insatser i befintliga bostäder och genom åtgärder som ger sunda nya

hus. All ny- och ombyggnad måste vidare ske med beaktande av

arkitektoniska och estetiska värden. Kulturmiljöer måste tas till vara.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo2 (kd) yrkande 6,

Bo216 (kd) samt Bo233 (kd) yrkande 12 anfört om utformningen av

bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens utformning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo2 yrkande 6,

2000/01:Bo216, 2000/01:Bo233 yrkande 12 och med avslag på

motionerna 2000/01:Bo1 yrkande 2, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och

8, 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7, 2000/01:Bo223 yrkande 14,

2000/01:

Bo226, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17, 2000/01:Bo232,

2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:Bo414 yrkandena 1 och 2,

2000/01:N321 yrkande 2, 2000/01:So358 yrkande 9 samt 2000/01:

Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)

Rigmor Stenmark (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Boendet är en av de absolut viktigaste förutsättningarna för trygghet

och livskvalitet. Att kunna välja sitt boende är primärt. Den som

känner trygghet i sitt val av boende får också en bra livskvalitet.

Valfrihet och mångfald i boendet måste därför vara en grundpelare i

bostadspolitiken och därmed också en viktig del i välfärden. Dagens

bostadspolitik svarar inte mot dessa grundläggande och därmed avgörande

krav. Politiken präglas i stället av reglering och centralstyrning. Det

senaste exemplet på detta är den nya bostadsförsörjningslag som

Socialdemokraterna med hjälp av stödpartierna (v) och (mp) avser att

driva igenom. Genom lagen kommer kommunerna att åläggas en rad

uppgifter som de i dag har frihet att själva fatta beslut om utifrån de

förhållanden som råder i kommunen. Lagen kommer också att ge regeringen

möjlighet till direkta ingripanden i enskilda kommuner, bl.a. genom

att regeringen kan tvinga en kommun att inrätta kommunal

bostadsförmedling.

Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är

den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som

Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta

tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom

att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska

rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett

allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. I förhållande till de

kommunala bostadsföretagen bör staten hålla sig neutral, vilket innebär

att den varken bör uppmuntra eller stoppa försäljningen av sådana

bostäder. En fråga som infinner sig i detta sammanhang är hur

kommunerna skall kunna ta det ansvar för bostadsförsörjningen som

ålagts dem när den statliga styrningen lämnar ett allt mindre utrymme

för hänsynstagande till de lokala förhållandena.

Ett av de främsta problemen i dagens samhälle är hur livskraften och

utvecklingen i hela landet skall kunna stärkas. Förutom åtgärder inom

bl.a. regional- och transportpolitiken måste bostadspolitiken utgöra

ett viktigt inslag i dessa strävanden. Den bostadspolitik som nu förs

verkar dock snarast i motsatt riktning. Ett utmärkande drag för dagens

bostadsmarknad är att den uppvisar kraftiga regionala skillnader, som

till stor del är effekterna av en stelbent politik som varken tar

tillräcklig hänsyn till de boendes önskemål eller till lokala och

regionala intressen.

Mot bakgrund av de ovan redovisade utgångspunkterna bör en för alla

boende och en för hela landet god bostadspolitik präglas av

-

mångfald i utbudet av bostäder med avseende på boendeformer och

utformning,

-

-

en överblickbar och mänsklig skala på bostadsområden och bostäder,

-

-

boendekostnader som är hanterliga för alla samt

-

-

valfrihet för det enskilda hushållet i fråga om bostadsort och

upplåtelseform.

-

Vi har i dag en bostadsbrist i vissa expansiva områden samtidigt som

det finns ett stort antal tomma lägenheter i andra delar av landet.

Utbudet av bostäder med olika upplåtelseformer är inte tillräckligt. I

många bostadsområden har den boende ingen möjlighet att välja mellan

hyresrätt och bostadsrätt genom att den ena boendeformen är

underrepresenterad där. Dessa brister måste nu rättas till. Möjligheten

att äga sin lägenhet såväl som ett eget småhus måste finnas. Att äga

sin bostad är ett värde i sig. En förutsättning för att mångfalden i

boendet skall kunna öka är att de hinder som nu finns för en sådan

utveckling undanröjs. Det innebär bl.a. att

- en väl fungerande bostadsmarknad måste skapas,

-

- neutraliteten mellan upplåtelseformerna måste återställas,

-

- bruksvärdessystemet måste tillämpas på ett mer flexibelt sätt och i

förlängningen ses över i sin helhet,

-

- de regelsystem som styr byggande och boende måste göras stabila och

långsiktiga,

-

- bostadsfinansieringen bör reformeras genom att riktade

investeringsbidrag införs vid behov - t.ex. för studentbostäder och

ekologiskt byggande - samtidigt som de s.k. eviga räntebidragen

avvecklas och

-

- de kommunala bostadsföretagens roll bör stärkas så att de kan

fungera på bostadsmarknaden på samma villkor som andra

bostadsföretag.

-

Vad utskottet nu med anslutning till Centerpartiets partimotion anfört

om utformningen av den framtida bostadspolitiken bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens utformning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7,

2000/01:Bo223 yrkande 14, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17,

2000/01:So358 yrkande 9 och med avslag på motionerna 2000/01:Bo1

yrkande 2, 2000/01:Bo2 yrkande 6, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och

8, 2000/01:Bo216, 2000/01:Bo226, 2000/01:Bo232, 2000/01:Bo233

yrkande 12, 2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:

Bo414 yrkandena 1 och 2, 2000/01:N321 yrkande 2 samt 2000/01:

Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)

Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Den svenska bostadsmarknaden präglas i dag av stora regionala

olikheter. Samtidigt som tillväxtregionerna uppvisar stor bostadsbrist

är överskottet på bostäder i andra delar av landet betydande. I de mest

expansiva regionerna börjar bostadsbristen rent av bli en

tillväxthämmande faktor. Den paradox som ligger i dessa förhållanden

har till stor del sin orsak i de senaste årens bostadspolitik, eller

rättare sagt brist på bostadspolitik. De bostadspolitiska insatser som

regeringen gjort har till övervägande delen bestått i att regleringarna

och därmed den politiska styrningen har ökat ytterligare. Det senaste

exemplet på detta är den nya bostadsförsörjningslag som

Socialdemokraterna med hjälp av stödpartierna (v) och (mp) avser att

driva igenom. Genom lagen kommer kommunerna att åläggas en rad

uppgifter som de i dag har frihet att själva fatta beslut om utifrån de

förhållanden som råder i kommunen. Lagen kommer också att ge regeringen

möjlighet till direkta ingripanden i enskilda kommuner, bl.a. genom att

regeringen kan tvinga en kommun att inrätta kommunal bostadsförmedling.

Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är

den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som

Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta

tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom

att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska

rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett

allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret.

För att komma till rätta med de ovan i korthet redovisade problemen

måste en ny, modern social bostadspolitik skapas - en politik som kan

möta den stora utmaning som detta innebär. Hörnstenarna i sådan

bostadspolitik skall vara

-

valfrihet för konsumenterna,

-

-

avreglering och konkurrens som sänker bygg- och underhållskostnader,

-

-

en mer flexibel hyressättning med bibehållen trygghet mot oskäliga

hyreshöjningar för hyresgästerna och

-

-

en återupprättad neutralitet mellan upplåtelseformerna.

-

De reformer som måste till för att de uppsatta målen skall kunna nås

innefattar bl.a. insatser för att

-

stimulera tillkomsten av bostadsrätter i områden där hyresrätter

dominerar,

-

-

snarast införa ägarlägenheter i enlighet med den beställning som

riksdagen gjort hos regeringen,

-

-

få till stånd ett ökat ny- och ombyggande genom avreglering och

förenklingar i regelsystemen,

-

-

skapa nya former för ägande och förvaltning av kommunala

bostadsföretag,

-

-

öka de boendes inflytande över såväl bostaden som det egna

bostadsområdet.

-

Ett genomförande av de nu förordade åtgärderna skulle leda till att en

rad av dagens bostadspolitiska problem skulle kunna lösas. Det skulle

ge ökad rörlighet på bostadsmarknaden med ett bättre utnyttjande av det

befintliga bostadsbeståndet som följd. Därmed skulle också

svårigheterna för ungdomar och andra grupper som inte är etablerade på

bostadsmarknaden minska.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo235

(fp) yrkande 3 och UB808 (fp) yrkande 1 anfört om en modern social

bostadspolitik bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens utformning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo235 yrkande 3 och

2000/01:Ub808 yrkande 1 och med avslag på motionerna 2000/01:Bo1

yrkande 2, 2000/01:Bo2 yrkande 6, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och

8, 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7, 2000/01:Bo216, 2000/01:Bo223

yrkande 14, 2000/01:Bo226, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17,

2000/01:Bo232, 2000/01:Bo233 yrkande 12, 2000/01:Bo414 yrkandena 1

och 2, 2000/01:N321 yrkande 2 samt 2000/01:So358 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen (mom. 3,

motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet hade" och på s. 34 slutar med "Bo221 (s)" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den uppfattning som konstitutionsutskottet

tidigare givit uttryck för, dvs. att riksdagen bör vara ytterst

återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka

regeringen när det gäller hur den skall organisera sitt arbete. Något

tillkännagivande eller annat ställningstagande i frågan från riksdagens

sida bör därför inte komma i fråga. Motionerna avstyrks sålunda.

6. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen (mom. 3)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med

"Utskottet hade" och på s. 34 slutar med "Bo221 (s)" bort ha följande

lydelse:

Det finns ett stort och påtagligt behov av en samlad syn på

bostadspolitiken - detta för att skapa en ekologiskt och socialt

hållbar utveckling. Trots att behovet av en samordning sedan länge

varit uppenbart är de bostadspolitiska frågorna fortfarande

uppsplittrade på flera olika departement och på flera ministrar. Den

helhetssyn som fordras för att framtidens bostadspolitik skall trygga

allas behov av en bostad på ett långsiktigt hållbart sätt saknas

därmed.

Även regeringen tycks nu i någon mån ha kommit till insikt om att

uppdelningen av det bostadspolitiska ansvaret leder till oklarheter i

den förda politiken. Regeringen drar däremot inte fullt ut

konsekvenserna av detta. Trots att den biträdande finansministern sedan

hösten 1999 fått ett utökat bostadspolitiskt ansvar är detta enligt

utskottets mening inte tillräckligt. Flera för en bostadspolitisk

helhetssyn viktiga frågor ligger fortfarande på andra ministrar och

andra departement. En framgångsrik bostadspolitik förutsätter att

ansvaret nu fullt ut läggs på ett enda statsråd. Det innebär bl.a. att

en för bostadspolitiken så viktig fråga som bostadsbidragen måste föras

över till detta statsråd.

Mot den nu skisserade bakgrunden bör riksdagen enligt utskottets

mening genom ett tillkännagivande kräva av regeringen att ett statsråd

med ett övergripande ansvar för de bostadspolitiska frågorna tillsätts

i enlighet med förslaget i motion Bo210 (v) yrkande 1. Även förslagen i

motionerna Bo214 (kd) samt Bo221 (s) är därmed tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i

regeringen

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Bo210 yrkande 1 och med med

anledning av motionerna 2000/01:Bo214 och 2000/01:Bo221 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Utredning om boendekostnaderna (mom. 4, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik

Skårman (m) och Lennart Degerliden (fp) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Bostadsutskottet och" och

slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med regeringen tycks motionärerna tro att tillsättandet av

olika utredningar, kommittéer eller kommissioner leder till minskade

bygg- och boendekostnader. Utskottet delar inte denna uppfattning.

Utskottet har svårt att tänka sig att en boendekostnadskommission eller

för den delen ett byggkostnadsforum skulle kunna lämna några

konstruktiva råd som skulle resultera i ett billigare och ett bättre

byggande eller leder till lägre boendekostnader. Det är givetvis så att

ansvaret för dessa frågor till stora delar ligger på aktörerna på

marknaden.

När det gäller att komma till rätta med byggkostnaderna och därmed

också boendekostnaderna är det i stället viktigt att fokusera på det

mest betydelsefulla, nämligen skatter och avgifter. Några sådana

åtgärder föreslås dock inte i motionerna, varför de avstyrks.

8. Utredning om boendekostnaderna (mom. 4, motiveringen)

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd) och Rigmor Stenmark (c)

anser att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med

"Bostadsutskottet och" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha

följande lydelse:

I likhet med regeringen tycks motionärerna sväva i tron att det går

att påverka bygg- och boendekostnaderna genom att tillsätta en

utredning, kommitté eller kommission. Utskottet har svårt att tänka sig

att en boendekostnadskommission eller för den delen ett

byggkostnadsforum skulle kunna lämna några konstruktiva råd som skulle

resultera i ett billigare och ett bättre byggande eller leda till lägre

boendekostnader. Det är givetvis så att ansvaret för dessa frågor till

stora delar ligger på aktörerna på marknaden.

En för byggkostnaderna och därmed också för boendekostnaderna viktig

fråga är konkurrensen inom sektorn. Det finns i dag tydliga tecken på

att den inte fungerar fullt ut. Ansvaret för att komma till rätta med

detta åvilar Konkurrensverket i samverkan med byggbranschen. Bland

annat måste transparensen i prissättningen stärkas i hela värdekedjan.

Med de tecken på karteller som byggmaterialbranschen visar antydningar

till måste det till kraftfullare medel än vad ett byggkostnadsforum

skulle utrustas med. Konkurrensverket är därför den naturliga

myndigheten för en sådan genomlysning och bevakning som kan utveckla en

mer effektiv och öppen byggmarknad. Konkurrensverket bör således

tilldelas uppgiften att följa upp konkurrensen inom byggsektorn.

Förslagen i v-motionerna om inrättande av en särskild kommission

avstyrks sålunda.

9. Utredning om boendekostnaderna (mom. 4)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med

"Bostadsutskottet och" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Boendekostnaderna påverkas av en rad faktorer där många intressenter

är inblandade. Det gäller stat och kommun, fastighetsägare och

boendeorganisationer, byggherrar och byggentreprenörer, liksom

byggbranschens olika sektorsorgan. De påverkar alla genom sitt agerande

boendekostnaderna, och deras agerande styrs i sin tur av deras olika

förutsättningar och intressen. Däremot finns det i dag inte någon som

har en samlad bild eller ett övergripande ansvar för hur dessa olika

faktorer påverkar den slutliga boendekostnaden.

Det är ett uttalat mål från samhällets sida att boendekostnaden som

andel av den disponibla inkomsten skall minska. Statsmakterna har från

sin sida medverkat till att söka sänka boendekostnaderna genom att

minska fastighetsbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen fr.o.m.

nästa år. Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga, utan ytterligare

insatser måste till för att pressa kostnaderna för boendet.

Byggkostnadsutredningen, som avslutade sitt arbete våren 2000, var

ett led i processen att söka minska boendekostnaderna. I utredningens

uppdrag ingick bl.a. att söka orsakerna till de höga byggkostnaderna

och finna goda exempel där kostnaderna hållits nere. Sett i ett

boendekostnadsperspektiv var dock utredningens uppgift alltför

begränsad. Vad som erfordras är därför en utredning som ges i uppgift

att se över alla de faktorer som påverkar boendekostnaderna. I enlighet

med förslaget i v-motionerna bör därför en boendekostnadskommission

tillsättas med representanter för alla intressenter. Kommissionens

ledamöter skall, utifrån de olika intressen som de företräder, söka

enas om vilka åtgärder som bör vidtas för att boendekostnaderna skall

kunna sänkas. I utredningsuppdraget skall vidare ingå att granska de

olika intressenternas påverkan på utvecklingen av boendekostnaderna.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo5 (v) yrkande 6

samt Bo210 (v) yrkande 2 förordat om att inrätta en

boendekostnadskommission bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utredning om boendekostnaderna

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo5 yrkande 6 och

2000/01:Bo210 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Byggmomsen och byggkostnaderna (mom. 5)

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd) och Rigmor Stenmark (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "I en"

och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Regeringens bostadspolitik har lett till den paradoxala situationen

att samtidigt som delar av landet har ett betydande överskott på

bostäder är bostadsbristen mycket besvärande i andra delar.

Bostadsbristen i tillväxtregionerna är nu sådan att den riskerar att

bromsa den ekonomiska utvecklingen. Det finns därför ett stort och

påtagligt behov av att öka bostadsbyggandet i de delar av landet där

tillväxten lett till bostadsbrist. Det gäller då inte bara våra

storstäder och de universitets- och högskoleorter som traditionellt

brukar räknas hit, utan även andra mindre orter där den industriella

utvecklingen varit stark. Ett exempel på en sådan expansiv ort är

Gnosjö.

För att öka bostadsbyggandet måste en rad insatser med olika

inriktning sättas in. Det gäller allt från en mer rationell kommunal

planering till en förbättrad byggprocess. En ytterligare väg som bör

övervägas är sänka momsen på byggande. Även andra åtgärder som påverkar

beskattningen av byggandet bör kunna ingå i övervägandena. Det gäller

bl.a. möjligheten att medge skattemässig direktavskrivning av

investeringar i bostäder.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo209

(kd) och Bo233 (kd) yrkande 8 anfört om en utredning av effekterna på

bostadsbyggandet av sänkt byggmoms m.m. bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande byggmomsen och byggkostnaderna

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo209 och 2000/01:Bo233

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. Bostadsbristen i Uppsala (mom. 6, motiveringen)

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Annelie Enochson (kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Frågor om bostadsförsörjningen är primärt en kommunal uppgift. Det

innebär att det är kommunerna som svarar för planering och andra

grundläggande kommunala åtgärder som behövs för att bostäder skall

kunna byggas. Vilka bostäder som skall byggas skall däremot bestämmas

av bostadskonsumenternas önskemål och efterfrågan. Själva produktionen

av bostäderna bör överlåtas till aktörerna på bostadsmarknaden. Statens

primära uppgifter i sammanhanget är två. Statsmakterna skall dels svara

för att kommunerna har de medel som fordras för en rationell planering

m.m., dels tillse att regelverket i övrigt ger förutsättningar för en

fungerande bostadsmarknad. Särskilt i det sistnämnda avseendet är dock

bristerna påtagliga. Utan att här i detalj gå in på vilka åtgärder som

måste vidtas för att få en bostadsmarknad i balans vill utskottet bara

peka på de snedvridande effekterna av fastighetsbeskattningen och av

dagens hyressättningssystem.

Vad som mot den nu skisserade bakgrunden erfordras för att komma till

rätta med bostadssituationen i Uppsala, liksom i landet i övrigt, är en

radikal omläggning av skatte- och bostadspolitiken. Ett allmänt hållet

tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget kan därför inte anses

tjäna något syfte. Motionen avstyrks.

12. Bostadsbristen i Uppsala (mom. 6)

Rigmor Stenmark (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Uppsala län tillhör ett av Europas mest expansiva områden. Det finns

en rad förklaringar till detta. I länet finns två välrenommerade

universitet med världsledande kunskap och kompetens liksom en rad

framgångsrika företag inom kunskapsorienterade framtidsbranscher som

läkemedel och IT. Det innebär bl.a. att förutsättningarna för en

fortsatt expansion är mycket goda. Här finns sålunda både utbildning

och forskning som kan svara mot de behov som de tekniskt avancerade

företagen har. På en punkt är dock förutsättningarna för fortsatt

tillväxt mindre goda, för att inte säga dåliga. Det gäller tillgången

på bostäder. Bostadsbristen i Uppsala börjar nu bli så allvarlig att

den hotar såväl tillströmningen av nya studenter som möjligheten att

rekrytera ny personal till företagen.

Det finns mot bakgrund av den nu redovisade situationen anledning att

understryka vikten av att situationen i Uppsala liksom i andra

tillväxtregioner beaktas fullt ut i alla bostadspolitiska sammanhang.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo234 (c) yrkande 1

anfört om bostadsbristen i Uppsala bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bostadsbristen i Uppsala

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo234 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Bostadsbyggande i skärgården (mom. 7, motiveringen)

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Annelie Enochson (kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Till grund"

och på s. 36 slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den strävan som motionen ger uttryck för:

Sysselsättning och boende skall främjas i våra skärgårdar. Det ligger

naturligtvis ett stort värde i att våra skärgårdar hålls levande. En

skärgård som erbjuder arbetstillfällen och bostäder för den fasta

befolkningen ger förutsättningar för ett utbud av service m.m. som

också kommer de fritidsboende till del.

I motionen lyfts bristen på mark som är tillgänglig för

bostadsbyggande fram som det främsta hindret för boende i skärgården.

Utskottet kan i och för sig dela uppfattningen att tillgången på mark

är en viktig faktor när det gäller att förbättra bostadssituationen i

just skärgården. Däremot delar inte utskottet uppfattningen att en

inventering av marktillgången på något avgörande sätt skulle leda till

ett ökat bostadsbyggande. Vad som erfordras är i stället generella

åtgärder som avser reglerna för planering och byggande. Även

strandskyddets nuvarande utformning utgör en starkt hämmande faktor.

Avgörande för om nya bostäder kommer till i skärgården, liksom på

andra platser, är också om det finns en efterfrågan på sådana bostäder.

När det gäller skärgården kan utskottet konstatera att en efterfrågan

finns, men att denna starkt hämmas av dagens fastighetsbeskattning. Ett

avskaffande av fastighetsskatten är därför en ytterligare förutsättning

för att underlätta byggande och boende i skärgården.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion N261

(c) yrkande 5.

14. Bostadsbyggande i skärgården (mom. 7)

Rigmor Stenmark (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Till

grund" och på s. 36 slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det torde knappast råda några delade meningar om värdet av en levande

skärgård där människor kan bo och få sin utkomst. Ett tillräckligt

stort antal bofasta är en förutsättning för att det skall finnas

tillgång till service och för att landskapet skall hållas öppet och

levande. Att så blir fallet är naturligtvis inte bara ett intresse för

de fastboende, utan även för dem som är fritidsboende eller mer

tillfälliga besökare.

Samtidigt som en betydande enighet råder om att boende och

sysselsättning i skärgården skall värnas blir hoten mot detta alltfler.

Det mest påtagliga exemplet på detta är skattepolitiken och då särskilt

fastighetsbeskattningen. Ett ytterligare hot är bristen på mark för

bostadsbyggande i stora delar av våra skärgårdar. Tillgången på mark är

en förutsättning både för den yngre generationens möjligheter att bo

kvar och för att en utflyttning till skärgården skall kunna ske.

Åtgärder måste därför vidtas så att ny mark för permanentbostäder kan

ställas i ordning. Det finns därför anledning att få en samlad bild av

marktillgången i alla skärgårdsområden - allt med syftet att värna om

och förbättra möjligheterna för permanentboende. I detta sammanhang

finns det även skäl att se över strandskyddsreglerna med avseende på

hur de påverkar tillgången på byggbar mark.

Särskilt uttalad är bristen på mark i Stockholms skärgård. Även om

det är kommunerna som har planeringsansvaret, måste samlade åtgärder

till för att öka tillgången på byggbar mark i Stockholms skärgård. För

att få en heltäckande bild av situationen måste hela skärgården ses som

en enhet där inventering och planering sker över kommungränserna. Som

företrädare för staten och för de allmänna intressena bör därför

Länsstyrelsen i Stockholms län få i uppdrag att initiera överläggningar

med kommunerna i syfte att skapa förutsättningar för fler

permanentbostäder i skärgården.

Vad utskottet nu anfört om åtgärder för ett ökat bostadsbyggande i

skärgården med anledning av Centerpartiets partimotion N261 yrkande 5

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande bostadsbyggande i skärgården

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:N261 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Avveckling av sanktionssystemet mot försäljningar från kommunala

bostadsföretag (mom. 8)

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor

Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "De

kommunala" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

En omfattande kritik har riktats mot det nuvarande sanktionssystemet

mot försäljningar från kommunala bostadsföretag under den tid det varit

i kraft. Den kommunala självstyrelsen har satts ur spel i en väsentlig

fråga. Systemet har fått helt orimliga konsekvenser för många kommuner

som inte tillåts fatta beslut om sitt eget bostadsbestånd. Regeringen

och dess stödpartier har trots denna kritik fortsatt på den inslagna

vägen och lagt fram nya förslag om statlig styrning av kommunernas

angelägenheter. Det senaste exemplet på bristande respekt för de

demokratiska grundprinciper som hittills tillämpats i Sverige är det

förslag som Allbokommittén nyligen presenterade om regler som är

avsedda att ersätta det nuvarande sanktionssystemet. Detta förslag, som

innebär att det skall krävas två tredjedels majoritet i

kommunfullmäktige vid försäljning av kommunala fastigheter, är givetvis

helt oacceptabelt. Det nuvarande sanktionssystemet skall inte ersättas,

det skall avvecklas.

Redan när regeringen våren 1999 lade fram förslaget om att sanktioner

skall drabba de kommuner som säljer sina bostadsföretag riktade

företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Folkpartiet och Centerpartiet starka principiella invändningar mot det

föreslagna sanktionssystemet. Dessa invändningar står kvar ograverade.

Utan att här i detalj gå in på de invändningar som fördes fram vill

utskottet bara peka på de brister som fanns i beredningen av förslaget

och i de motiv som vägledde det.

Den allvarligaste invändningen mot sanktionssystemet är den brist på

respekt för den kommunala självstyrelsen och den kommunala demokratin

som det visar. Trots att Lagrådet allvarligt ifrågasatte om en

inskränkning i den kommunala rätten till självstyrelse borde göras på

det sätt som sanktionssystemet innebär infördes systemet.

Den praktiska effekten av sanktionssystemet är att det är staten och

inte kommunerna som i dag bestämmer hur de kommunala bostadsföretagen

skall handhas. Det är naturligtvis inte en statlig uppgift att styra

kommunernas handlande när det gäller dessa företag. Sådana

ställningstaganden måste göras i kommunerna mot bakgrund av

förhållandena i det enskilda fallet. Det är därför bara de demokratiskt

valda företrädarna för kommunen och de kommunala bostadsföretagen som

kan fatta beslut i dessa frågor. Med avseende på det ekonomiska

risktagande som ägandet av bostadsföretagen trots allt utgör är det

viktigt att detta respekteras. En kommun som hamnar i ekonomiska

svårigheter, eller som riskerar att göra det, hindras av sanktionssy-

stemet att vidta nödvändiga åtgärder för att ändra mellan

besittningsformerna, sanera bostadsområden och för att motverka

segregation. Det kan också innebära att kommuner som önskar sälja en

del av sitt bostadsinnehav för att kunna göra nödvändiga investeringar

inom kommunala kärnuppgifter som skola, vård och omsorg eller för att

satsa ytterligare i segregerade bostadsområden hindras att göra en

sådan omfördelning.

Det finns således olika skäl till att en kommun önskar sälja delar av

det kommunala bostadsinnehavet. I vissa kommuner handlar det om att

skaffa kapital för att stärka beståndets långsiktiga livskraft genom

att t.ex. förbättra det kvarvarande bostadsbeståndet eller

boendemiljön. I andra kommuner kan det vara fråga om en medveten

strävan mot en ökad mångfald på bostadsmarknaden, t.ex. genom

ombildning till bostadsrätt. Varje kommun har en bostadsmarknad som i

något avseende är unik. Kommunerna har också i övrigt skilda

förutsättningar och behov.

Besluten om vilka åtgärder som kan behöva vidtas i det kommunägda

bostadsbeståndet kan bara fattas där kunskapen om dessa förhållanden

finns, dvs. i kommunerna. Sanktionssystemet bör därför omedelbart

avvecklas så att kommunerna får tillbaka sitt självbestämmande över de

kommunala bostadsföretagen och därmed också över den kommunala ekonomin

i sin helhet.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo223 (c)

yrkande 12, Bo230 (c) yrkande 3, Bo233 (kd) yrkande 13, Bo235 (fp)

yrkande 2, Bo414 (m) yrkande 15 samt Fi617 (kd) yrkande 4 anfört om

sanktionssystemet mot de kommunala bostadsföretagen bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande avveckling av sanktionssystemet mot försäljningar

från kommunala bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo223 yrkande 12,

2000/01:Bo230 yrkande 3, 2000/01:Bo233 yrkande 13, 2000/01:

Bo235 yrkande 2, 2000/01:Bo414 yrkande 15 samt 2000/01:Fi617

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Villkor för kommunala bostadsföretag (mom. 9)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Även

vad" och slutar med "allmännyttiga bostadsföretag" bort ha följande

lydelse:

De kommunala bostadsföretagen bör lyda under samma regler som andra

företag inom sektorn. Särregleringen av dessa företag i hyreslagen och

andra författningar bör således tas bort. Det innebär också att

begreppet allmännytta helt kan utmönstras ur lagstiftningen. Därefter

bör de enskilda kommunerna självständigt kunna besluta om nödvändiga

eller önskvärda åtgärder i sitt bostadsbestånd. Det kan t.ex. gälla

frågor om förvaltningen av bolagen eller ekonomiska dispositioner och

försäljning. Samma regler som för andra bolag skall också tillämpas för

hyressättning.

Den grundläggande principen bör i fortsättningen vara att det är

kommunerna, och inte staten, som skall fatta beslut om de kommunala

bostadsföretagens framtid.

Vad utskottet nu anfört med anledning av förslaget i Moderata

samlingspartiets partimotion Bo414 (m) yrkande 6 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i denna fråga

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande villkor för kommunala bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo414 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 2000/01:Bo212, 2000/01:Bo219 och

2000/01:Sf611 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

17. Villkor för kommunala bostadsföretag (mom. 9)

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)

och Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Även

vad" och slutar med "allmännyttiga bostadsföretag" bort ha följande

lydelse:

I många av de bostadsområden som karakteriseras av storskalighet och

segregation i boendet står ett kommunalt bostadsföretag som ensam eller

helt dominerande fastighetsägare. De boende har ingen möjlighet att

välja en annan hyresvärd eller någon annan upplåtelseform än hyresrätt

om de vill bo kvar i området.

Om valfrihet och mångfald i boendet skall gälla är det viktigt att

kommunala bostadsföretag kan konkurrera på lika villkor som privata.

Ungdomar vill i första hand flytta till en hyresrätt. Arbetsmarknaden i

dag innebär i vissa fall snabba omflyttningar. Vissa personer

prioriterar också den service som hyresboendet innebär.

Som framhålls i motion Sf611 (c) bör det vara möjligt att göra en

"bostadskarriär" i ett och samma bostadsområde. En ökad valfrihet och

mångfald kan bidra till bättre trivsel och motverka såväl social som

etnisk segregation. Villkoren för de kommunala bostadsföretagen bör

vara så utformade att ombildning till bostadsrätt underlättas, särskilt

i de områden där hyresrätten dominerar totalt. Där så är möjligt bör

även ett utbud av olika typer av bostäder, som radhus eller villor,

skapas genom kompletteringsbebyggelse. Det är också viktigt att de

boende hos de kommunala bolagen ges möjlighet till ett större

inflytande över den egna bostaden och det egna bostadsområdet. Dessa

bolag bör därför stimulera sina hyresgäster till ett ökat engagemang

genom olika former av självförvaltning. Detta bör dock ske utan statlig

styrning och anpassas till förutsättningarna och behoven i de olika

områdena.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med anledning motion Sf611

(c) yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande villkor för kommunala bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Sf611 yrkande 17 och med

avslag på motionerna 2000/01:Bo212, 2000/01:Bo219 och

2000/01:Bo414 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

18. Behovet av bostäder för studenter och ungdomar (mom. 10,

motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Redan hösten" och på s. 40 slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet kan instämma i de motioner som tar upp behovet av bostäder

för ungdomar och studerande så till vida att ett antal åtgärder behöver

vidtas för att bostadsbristen skall kunna hävas. Det bör emellertid

samtidigt understrykas att det inte finns anledning att utforma en

särskild bostadspolitik för studerande eller för ungdomar. Bristen på

bostäder för bl.a. studerande vid universitet och högskolor är i

stället ett av flera tecken på en dåligt fungerande bostadsmarknad.

Orsakerna till denna bristsituation sammanfaller till största delen med

de förhållanden som påverkar bostadsmarknaden i övrigt. De generella

åtgärder för en bättre fungerande bygg- och bostadssektor som förs fram

i motioner från Moderata samlingspartiet är därför giltiga även vad

gäller problemen med studenternas bostadssituation. Utskottet syftar

här på förslag om bl.a. sänkt skattetryck inom sektorn, bosparande,

flexiblare regler för hyressättning och en förenklad plan- och

byggprocess. Generella åtgärder med denna inriktning kommer att

förbättra förutsättningarna för byggande av alla typer av bostäder och

bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Särskilt för unga som

söker sin första bostad eller för studenter som söker en tillfällig

bostad på studieorten kan dessa åtgärder få stor betydelse.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i detta

avsnitt behandlade motionerna.

19. Behovet av bostäder för studenter och ungdomar (mom. 10)

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)

och Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Redan

hösten" och på s. 40 slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

Även om det nyligen införda investeringsbidraget för byggande av

studentbostäder kan bidra till en på sikt något bättre bostadssituation

för studerande vid universitet och högskola kvarstår ett stort behov av

nya bostäder både för studenter och ungdomar. Det är därför nödvändigt

att denna fråga ägnas fortsatt stor uppmärksamhet av alla berörda

parter. Kommunerna har givetvis ett ansvar för den lokala

bostadsmarknaden. Ett särskilt ansvar åvilar kommuner med universitet

eller högskolor. Det bör samtidigt framhållas att statliga insatser kan

behövas i flera frågor som kräver samordning och metodutveckling.

Utskottet ställer sig bakom de förslag om sådana insatser som läggs

fram i motionerna Bo203 (kd) och Ub479 (c).

Regeringen bör således bjuda in kommuner, högskolor och studentkårer

till återkommande överläggningar om hur bostadssituationen för

studerande har utvecklats och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.

Erfarenheterna från dessa överläggningar bör också användas vid

fördelningen av de resurser som satts av för det tillfälliga

investeringsbidraget för studentbostäder.

Det finns också ett behov av att utveckla metoder för byggande av

billiga och funktionella ungdomsbostäder. Utgångspunkten bör vara det

faktum att ungdomar inte har samma höga krav på sin första bostad som

de som ställs på övrig bostadsproduktion. Boverket bör därför i

samarbete med Ungdomsstyrelsen få i uppdrag att se över de regelsystem

och förhållanden i övrigt som i dag kan lägga hinder för byggande av

ungdomsbostäder. Det är viktigt att ungdomar ges tillfälle att delta i

arbetet och lägga synpunkter på vilka behov som behöver tillgodoses i

projekteringen av ungdomsbostäder.

Vad utskottet ovan anfört om behovet av student- och ungdomsbostäder

bör riksdagen med anledning av motionerna Bo203 (kd) och Ub479 (c)

yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande behovet av bostäder för studenter och ungdomar

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo203 och 2000/01:Ub479

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

20. Byggreglerna för studentbostäder (mom. 12)

Rigmor Stenmark (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med

"Bostadsutskottet har" och slutar med "11 avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet ser positivt på de förändringar som nyligen gjorts i

Boverkets byggregler och som innebär något större möjligheter till

byggande av studentbostäder med en enklare standard. Det kan emellertid

ifrågasättas om dessa förändringar är tillräckligt långtgående för att

möjliggöra en hyra som kan bäras av flertalet studenter. Enligt uppgift

bedöms regeländringarna endast leda till att produktionskostnaderna kan

sänkas med 20 000-30 000 kr per lägenhet. Boverket bör mot denna

bakgrund få i uppdrag att analysera vilka ytterligare förenklingar av

byggreglerna som är möjliga att genomföra i syfte att uppnå en så låg

boendekostnad som möjligt.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ub479 (c) yrkande 11

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande byggreglerna för studentbostäder

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub479 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Studentbostäder för funktionshindrade (mom. 13)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

Antalet studenter med funktionshinder kan förväntas öka i samband med

den kraftiga utbyggnaden av högskolan. Utskottet anser att den

självklara utgångspunkten måste vara att funktionshindrade skall kunna

studera på samma villkor som icke funktionshindrade. Regeringen har

givit Högskoleverket i uppdrag att se över systemet med stöd till

studenter med funktionshinder. En sådan översyn måste givetvis även

omfatta boendet.

På vissa högskoleorter, däribland Stockholm, saknas nästan helt

handi-kappanpassade studentbostäder och tillgången är även på övriga

orter starkt begränsad. Detta skapar svårigheter för funktionshindrade

att påbörja en högskoleutbildning. Det gör även att boendekostnaderna

ökar för denna grupp. Det är mot denna bakgrund särskilt angeläget att

nytillkommande studentbostäder ges en sådan utformning att de blir

tillgängliga och användbara för funktionshindrade studenter. Den

begränsade yta och särskilda utformning som ofta karakteriserar

studentbostäderna gör det särskilt angeläget att hävda

byggnadslagstiftningens tillgänglighetskrav vid projektering och

byggande av dessa bostäder. Det är inte acceptabelt att de

funktionshindrade hänvisas till ett litet antal särskilt

iordningställda handikapplägenheter. Vid nyproduktion bör i princip

gälla att alla bostäder skall kunna användas även av funktionshindrade.

Utskottet anser att regeringen bör uppmärksamma högskolekommunerna

och övriga berörda på de särskilda problem som gäller för

funktionshindrade studenter och vad som i detta sammanhang särskilt

måste iakttas vid nyproduktion och ombyggnad av studentbostäder. Vad

utskottet nu med anledning av motion Bo210 (v) yrkande 7 anfört om de

funktionshindrade studenternas bostadssituation bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I den mån motion Ub479 (c) yrkande 13

inte kan anses vara tillgodosedd med det anförda avstyrks den.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande studentbostäder för funktionshindrade

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo210 yrkande 7 och med

avslag på motion 2000/01:Ub479 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Studentbostäder för funktionshindrade (mom. 13)

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd) och Rigmor Stenmark (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

De handikappade studenternas bostadssituation har uppmärksammats i

flera motioner.

Olika undersökningar har visat att ungdomar med funktionshinder ofta

avstår från studier vid universitet och högskola. En av orsakerna till

detta är sannolikt bristen på bostäder som kan användas av denna grupp

studerande. På vissa orter saknas handikappanpassade studentbostäder

helt och på de flesta högskoleorterna är tillgången på sådana bostäder

starkt begränsad. För att samhällets mål om att alla skall ha rätt till

högre utbildning skall kunna uppnås måste därför tillgången på

studentbostäder för studenter med funktionshinder öka kraftigt. Det är

angeläget att dessa bostäder integreras i det övriga

studentbostadsbeståndet så att de funktionshindrade kan ta del i

studentlivet på samma villkor som andra studenter. De

handikappanpassade bostäderna bör också kunna erbjudas till motsvarande

kostnad som övriga studentbostäder i samma bostadsbestånd.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att ta de

initiativ som kan behövas för att efterfrågan på handikappanpassade

studentbostäder skall kunna tillgodoses. Vad utskottet nu anfört med

anledning av motion Ub479 (c) yrkande 13 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Detta innebär att även vad som förordats i

motion Bo210 (v) till stor del få anses vara tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande studentbostäder för funktionshindrade

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub479 yrkande 13 och med

avslag på motion 2000/01:Bo210 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom. 14, motiveringen)

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Annelie Enochson (kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser att

den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Formerna för"

och på

s. 43 slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:

De omfattande statliga subventioner som utgått till bostadsbyggandet

under flera årtionden har starkt bidragit till de problem som vi ser på

dagens bostadsmarknad. Bostäder och bostadsområden har inte utformats

efter människors efterfrågan utan efter regelsystemens styrande

inverkan. Upplåtelseformen har valts efter vad som har varit

förmånligast ur stödsynpunkt. Incitament att hålla nere bygg- och

boendekostnaderna har saknats. Resultatet har blivit en bostadsmarknad

i kraftig obalans med bostadsbrist, svarta affärer och Europas kanske

högsta boendekostnader.

Det är nu hög tid att avveckla den statliga styrningen av

bostadssektorn. Det nuvarande räntebidragssystemet bör avvecklas i takt

med att fastighetsskatten sänks och tas bort. Även övriga stödformer

bör avvecklas så snart som det är praktiskt möjligt. Det kan självklart

inte komma i fråga att, som föreslås i motioner (s) och (v), införa ett

nytt omfattande statligt stödsystem i form av investeringsbidrag.

Motionerna avstyrks.

24. Investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom. 14)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med

"Formerna för" och på s. 43 slutar med "ovan anförda" bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i motion Bo210 (v) är problemen inom bostadssektorn nu

så omfattande att ett större statligt ansvarstagande är nödvändigt. Det

krävs sannolikt också en mer genomgripande omläggning av det statliga

stödsy-stemet för bostadsbyggande. Bostadsbristen på många orter slår

särskilt hårt mot låg- och medelinkomsttagare. Även studerande vid

högskolor drabbas hårt. Den mycket begränsade nyproduktionen av

bostäder riktas i stor utsträckning till kapitalstarka grupper. En

normal löntagare klarar i dag inte boendekostnaderna i en nyproducerad

bostad.

Under år 1999 påbörjades 15 000 lägenheter i nyproduktion och 21 000

lägenheter i samband med ombyggnad. Det är en lägre nivå än vad som

förutspåddes och betydligt lägre än vad Boverket bedömer att

efterfrågan av bostäder kommer att vara de närmaste åren. Konsekvensen

av detta blir ökande köer till hyresrätter i tillväxtområdena och högre

priser på bostadsrätter och egnahem. Bristen på bostäder kan också

motverka den ekonomiska tillväxten. Ytterligare en orimlig effekt är

att statens räntebidrag till nyproduktion till största delen går till

de välbeställda, dvs. de som har råd att köpa en nyproducerad

bostadsrätt eller ett eget hem. Resultatet blir en omvänd

fördelningspolitik.

De höga boendekostnaderna i nyproduktionen har en rad olika orsaker.

Det handlar både om kostnader som byggindustrin själv kan påverka och

de skatter och avgifter som samhället lägger på boendet. Det kan

emellertid konstateras att byggandet i offentlig regi ofta sker till

betydligt lägre kostnad än motsvarande privata produktion. Det

understryker behovet av att stärka allmännyttans roll på bygg- och

bostadsmarknaden. Ett ökat byggande inom allmännyttans ram är också en

förutsättning för tillkomsten av hyresrätter med en rimlig hyra som kan

efterfrågas av låg- och medelinkomsttagare.

Ett tillräckligt byggande med den inriktning som utskottet förordar

förutsätter sannolikt en omläggning av det statliga stödet. Ett

investeringsbidrag för nyproduktion av hyresrätt med krav på ett

hyrestak vid uthyrningstillfället bör införas. Den närmare utformningen

av detta stöd bör snarast utredas i samband med en översyn av det

nuvarande räntebidragssystemet och i takt med att fastighetsskatten för

hyresrätt fasas ut.

Även behoven av en mer omfattande ombyggnadsverksamhet motiverar en

översyn av det statliga stödet till bostadssektorn. Enligt Boverkets

prognos skulle årligen 35 000 lägenheter fram till år 2010 behöva en

omfattande ombyggnad. Under de senaste åren har emellertid antalet

genomgripande ombyggnationer mer än halverats. Detta riskerar att på

sikt leda till att värdet på bostadsbeståndet som helhet minskar.

Risken är också stor att nödvändigt underhåll blir eftersatt och att

ombyggnadsåtgärder skjuts på en oviss framtid. Denna utveckling måste

snarast vändas.

Orsakerna till den minskade aktiviteten på ombyggnadssidan står

delvis att finna i de ändringar i subventionssystemet som genomförts

under 1990-talet. Dagens system ger endast stöd till en mindre del av

de åtgärder som behöver genomföras. Följden har blivit krav på stora

hyreshöjningar i samband med ombyggnad. Det krävs därför att även

stödet till investeringar i det befintliga bostadsbeståndet ökar. Ett

investeringsbidrag för ombyggnadsåtgärder i flerfamiljshus bör avlösa

dagens räntebidragssystem. Bidraget bör utformas dels så att hyrorna

kan hållas nere, dels så att olika åtgärder med en ekologiskt hållbar

inriktning stimuleras. Det kan t.ex. handla om system för källsortering

av sopor, alternativa dagvattensystem eller olika former av

energieffektivisering.

Slutligen vill utskottet framhålla behovet av att utforma långsiktigt

hållbara villkor för byggande av studentbostäder. Det nuvarande

investeringsbidraget bör efter år 2002 ersättas av ett system med en

mer generell inriktning. Den mest rimliga lösningen är att stödet för

studentbostäder samordnas med och inordnas i det generella system för

ett statligt investeringsbidrag till bostadsbyggandet som utskottet

ovan förordat. Subventionsnivån kan sedan bestämmas så att de

studerande kan ges en rimlig boendekostnad. Även andra åtgärder bör

prövas för att lösa den akuta bristen på studentbostäder. En sådan

åtgärd kan vara att ge stimulans för flyttning av flerfamiljshus från

avfolkningsbygder till högskoleorter. Utgångspunkten för de fortsatta

övervägandena om stödet till studentbostäderna måste vara att ingen

skall utstängas från högskolestudier på grund av sin ekonomiska

situation. Brist på kapital eller avsaknad av uppbackning från

föräldrar för att ordna en bostad får inte avgöra möjligheten till

högskolestudier.

Vad utskottet nu anfört om införande av investeringsbidrag för ny-

och ombyggnad av bostäder bör riksdagen med anledning av motion Bo210

(v) yrkandena 4, 5 och 6 som sin mening ge regeringen till känna. Detta

innebär att även vad som förordats i motionerna Bo222 (s) och Bo236 (s)

yrkande 2 får anses vara tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande investeringsbidrag för bostadsbyggande

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo210 yrkandena 4, 5 och

6, 2000/01:Bo222 samt 2000/01:Bo236 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom. 14, motiveringen)

Rigmor Stenmark (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s.

42 börjar med "Formerna för" och på s. 43 slutar med "ovan anförda"

bort ha följande lydelse:

Det system med statligt räntebidrag till ny- och ombyggnad av

bostäder som tillämpats under flera årtionden har under senare tid

kommit att fungera allt sämre. Det har inte kunnat bidra till att en

tillräcklig bostadsproduktion kommit till stånd i tillväxtområdena. Det

har inte heller inte kunnat användas för riktat stöd till exempelvis

studentbostäder och andra särskilt angelägna ändamål. Till detta kommer

att bostadssektorns aktörer sedan en längre tid ansett att

räntebidragen till sin utformning är så osäkra att de bara delvis kan

beaktas i samband med en kalkyl av ett nybyggnadsprojekt. Man har i

stället efterfrågat ett stöd vars totala omfattning är mer förutsägbar

än räntebidragen.

Det finns således anledning att se över hur det nuvarande

räntebidragssystemet skall kunna avvecklas och till viss del ersättas

av ett mer förutsägbart och flexibelt stöd till bostadsbyggande. Ett

system för riktade investeringsbidrag bör därför utarbetas. Övergången

till det nya systemet bör samordnas med nödvändiga åtgärder inom

fastighetsskattesystemets ram.

Det system för investeringsbidrag som utskottet förordar bör inte

utgå generellt till allt bostadsbyggande. Utgångspunkten bör vara att

investeringar inom bostadssektorn normalt bör ske på marknadsmässiga

grunder och utan statliga subventioner. Ett regelsystem bör dock

utformas som kan utnyttjas när det finns särskild anledning att gå in

med ett tidsbegränsat och riktat stöd. För närvarande är ett sådant

stöd motiverat till studentbostäder. Olika former av äldreboende kan

också komma i fråga för ett riktat bidrag. Vidare finns det skäl att

särskilt stimulera investeringar inom bostadssektorn som bidrar till en

övergång till ett mer ekologiskt riktigt utförande. Denna typ av stöd

skall i så fall givetvis kunna utgå till alla typer av bostäder och

till samtliga upplåtelseformer.

Bostadsutskottet ställer sig sammanfattningsvis positivt till tanken

på att ersätta det nuvarande räntebidragssystemet med ett riktat

investeringsbidrag. De aktuella motionerna utgår däremot från att ett

generellt investeringsbidrag som innebär en fortsatt statlig subvention

till den normala bostadsproduktionen skall utformas. Utskottet delar

inte denna uppfattning. Motionerna avstyrks således.

26. Slutna bosparsystem (mom. 15)

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor

Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med

"Förslag om" och på s. 44 slutar med "Bo220 (kd)" bort ha följande

lydelse:

Den egna bostaden har för de flesta människor en avgörande betydelse

för tryggheten och välbefinnandet. Kraven på bostaden varierar i olika

skeden av livet. Under ungdoms- och studieåren prioriterar de flesta

kanske låga boendekostnader och möjlighet att enkelt byta bostad. I ett

senare skede av livet är det för många människor i stället tryggheten

och inflytandet över den egna bostadens utformning och skötsel som är

viktigast. Störst inflytande över det egna boendet har givetvis den som

själv äger sin bostad. Ägandet ger större möjlighet att förutse

boendekostnaderna och kan också utgöra en ekonomisk trygghet på äldre

dagar.

Samtidigt som de flesta vill äga sin bostad kan det för många vara

svårt att svara upp mot de krav på kapitalinsats som ställs i samband

med förvärvet. För människor med en normal inkomst krävs i de flesta

fall någon form av sparkapital. Det är därför angeläget att marknaden

kan erbjuda olika former för sparande som tar sikte på ett framtida

bostadsförvärv. I motioner m, kd, c, fp som lagts fram under årets

allmänna motionstid föreslås formerna för ett sådant sparande.

Utskottet ställer sig bakom de tankar på ett system för slutet

bosparande som förs fram i dessa motioner.

Det är angeläget att ett regelsystem utformas som innebär att

formerna för det slutna bosparandet kan läggas fast. Sådana regler är

en förutsättning för att såväl spararna som kreditinstitutionerna skall

kunna känna trygghet i att systemen är utformade med stabila villkor

och tillräcklig kapitaltäckning. Som anförs i en av motionerna är ett

särskilt regelsystem för det slutna bosparandet sannolikt också en

förutsättning för att utländska bosparkassor skall etablera sig i

Sverige. Sådana etableringar finns det all anledning att underlätta

eftersom det ökar konkurrensen på den svenska kreditmarknaden och leder

till bättre spar- och lånevillkor och därmed till lägre

boendekostnader.

Det system som motionärerna och utskottet förordar har många likheter

med de bosparkassor som finns i Tyskland och med det förslag om ett

motsvarande svenskt system som lagts fram av Bofrämjandet. Systemet bör

emellertid fungera helt på marknadens villkor och inte kombineras med

någon statlig subvention. Den statliga insatsen bör bestå i att erbjuda

ett stabilt regelsystem som möjliggör och underlättar framväxten av

många konkurrerande slutna bosparkassor.

Reglerna för det slutna bosparandet bör i korthet vara så utformade

att såväl sparande som lån sker till en låg, i förväg fastlagd,

räntenivå. Sparandet skall också ge en förutbestämd lånerätt i samband

med förvärv av bostad. Kapitaltäckningen i systemet bör tillgodoses

genom att den totala utlåningen är kopplad till det totala sparandet.

Regler bör också finnas som förutsätter separat förvaltning av varje

slutet system och som även i övrigt tillgodoser de krav som bör ställas

avseende bl.a. kapitalplacering och tillsyn på det finansiella institut

som handhar systemet.

Det bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen

med förslag om regler för ett slutet bosparande i enlighet med vad

utskottet nu förordat. Regeringen torde i sitt arbete kunna ta sin

utgångpunkt i det lagförslag om slutet bosparande som utarbetats av

Bofrämjandet.

Vad nu förordats bör riksdagen med anledning av motionerna Bo217 (m,

kd, c, fp) och Bo220 (kd) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande slutna bosparsystem

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo217 och 2000/01:Bo220

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet förordat,

27. Kombinerat bostads- och pensionssparande (mom. 16)

Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med

"Utskottet avstyrker" och slutar med "andra ändamål" bort ha följande

lydelse:

Förutom det förordade systemet med slutna bosparkassor finns det

enligt utskottets mening anledning att ytterligare förbättra

förutsättningarna för bosparandet. Även regler för det system som

förordas i motion Bo235 (fp) bör därför utarbetas. Detta system innebär

att det nuvarande individuella pensionssparandet (IPS) kompletteras med

en möjlighet till bosparande och lån för bostadsförvärv. Det nya

systemet för individuellt bostads- och pensionssparande (IBPS) innebär

att en privat pensionsförsäkring skall kunna belånas vid förvärv av

egen bostad.

I enlighet med förslaget i motionen bör reglerna innebära att

sparandet skall kunna placeras på valfritt sätt inom ett auktoriserat

institut försett med en speciell dispositionsbegränsning. Medlen skall

inte kunna disponeras fritt före en viss ålder med undantag av förvärv

av egen bostad och mot säkerhet i denna. Sparandet skall ske med

skatteavdrag inom ramen för gällande pensionsförsäkringsregler.

Systemet skall kunna kombineras med en lånerätt i institutet. Den som

vill spara i IBPS skall erbjudas att låna motsvarande hela det sparade

beloppet eller mer till en förmånsränta som i princip motsvarar

institutets avkastning på medel placerade i bostadsobligationer. Lånet

skall återbetalas innan pensionen enligt avtal börjar falla ut.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Bo235 (fp)

yrkande 13 anfört om ett individuellt bostads- och pensionssparande bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande kombinerat bostads- och pensionssparande

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo235 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 17)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Den

reformering" och på s. 47 slutar med "del, avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i Moderata samlingspartiets partimotion Bo414 bör en

grundprincip vara att den som betalar skatt inte skall behöva bidrag

och den som behöver bidrag inte skall betala skatt. På sikt bör alltså

bostadsbidragen avvecklas och i stället ersättas med sänkt skatt. I en

situation där skattetrycket på boendet kraftigt har drivit upp

bostadskostnaderna och där inkomstbeskattningen lämnar alltför lite

kvar av lönen låter detta sig emellertid inte göras annat än stegvis.

Ett individuellt bostadsstöd i form av bostadsbidrag har därför blivit

ett nödvändigt instrument för att motverka de effekter som de höga

skatterna orsakar. Samtidigt illustrerar den utformning som

bostadsbidragen i dag har tydligt den rundgång som präglar statens

agerande gentemot familjer och enskilda. Åtgärder måste enligt

utskottets mening därför vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt

skatt. Målet bör självfallet vara att den enskilde skall kunna leva på

sin lön utan att vara beroende av bidrag. Som ett led i denna

utveckling bör en samordning av bostadsbidragen och övriga

socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den helhetssyn som detta ger

över den ekonomiska situationen för de berörda hushållen är en

nödvändig förutsättning för att den nu förordade växlingen av bidrag

mot sänkt skatt skall kunna inledas.

Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets

partimotion Bo414 yrkande 9 samt motionerna Bo218 (m) yrkande 8 och

Bo201 (m) anfört om samordning av bostadsbidragen och övrigt

socialpolitiskt stöd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo201, 2000/01:Bo218

yrkande 8 och 2000/01:Bo414 yrkande 9 och med avslag på motionerna

2000/01:Bo206, 2000/01:Bo208, 2000/01:Bo211, 2000/01:Bo213,

2000/01:Bo235 yrkande 10, detta yrkande i motsvarande del,

2000/01:Bo236 yrkande 3 och 2000/01:Sf308 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 17)

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Den

reformering" och på s. 47 slutar med "del, avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Den omfattande omdaning av bostadsbidragen som den socialdemokratiska

regeringen genomfört har inneburit stora försämringar för i första hand

ett stort antal barnfamiljer. Trots att bostadsbidragen är det

fördelningspolitiskt sett mest effektiva sättet att tillförsäkra också

lågavlönade, barnfamiljer och studenter en rimlig bostadsstandard har

de alltså skurits ned. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas om

målsättningen med bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna

efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum - längre kan anses

vägleda stödets utformning. Det är också mot den bakgrunden som

utskottet kan ställa sig bakom motionsförslag från Kristdemokraterna om

att redan 2001 reformera bostadsbidragen så att

-

den samlade familjeinkomsten läggs till grund för bostadsbidraget,

-

-

ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2 för alla

hushållstyper och

-

-

det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.

-

Genom de nu redovisade åtgärderna rättas de största orättvisorna i

dagens bostadsbidragssystem till. Därutöver finns det enligt utskottets

mening anledning att också se över den slutliga avstämningen av

bostadsbidragen. I dag bestäms det slutliga bostadsbidraget en gång per

år. Denna avstämning sker dessutom ett år efter bidragsåret. Det är en

enligt utskottets mening mindre lämplig ordning. För att mildra de

marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som har inkomsterna

ojämnt fördelade över året bör bostadsbidragen därför, på samma sätt

som studiestödet, omprövas halvårsvis. Genom att på detta sätt göra en

avstämning med tätare intervall förbättras träffsäkerheten i systemet.

En stor fördel med detta är att kraven på återbetalning av bidrag

kommer att minska. Vidare kommer bidraget att under bidragsperioden

vara bättre anpassat till den verkliga ekonomiska situationen.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo206 (kd) och Bo213

(kd) anfört om utformningen av bostadsbidragen och om avstämningen av

bidragen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo206 och 2000/01:Bo213

och med avslag på motionerna 2000/01:Bo201, 2000/01:Bo208,

2000/01:Bo211, 2000/01:Bo218 yrkande 8, 2000/01:

Bo235 yrkande 10, detta yrkande i motsvarande del, 2000/01:Bo236

yrkande 3, 2000/01:Bo414 yrkande 9 och 2000/01:Sf308 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 17)

Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Den

reformering" och på s. 47 slutar med "del, avstyrks" bort ha följande

lydelse:

För många familjer skapar dagens skatte- och bidragssystem stora

problem. Vi har i dag en situation där bostadsbidragen tillsammans med

skatterna, barnomsorgstaxorna och underhållsbidragen ger upphov till

helt orimliga marginaleffekter. För den barnfamilj som ökar sin inkomst

går i många fall större delen av ökningen bort i form av ökad skatt,

minskade bostadsbidrag och höjda barntillsynskostnader. Det är

naturligtvis inte rimligt att den som t.ex. går från studier eller

arbetslöshet till arbete eller ökar sin arbetstid inte skall ha något

ekonomiskt utbyte av detta. Ett sådant system ger inga incitament för

den enskilda att gå ut i förvärvsarbete eller att starta egen

verksamhet. Vad som erfordras är därför åtgärder som minskar

marginaleffekterna i såväl stödsystemen som i skattesystemet. En reform

som enligt utskottets mening omedelbart bör påbörjas är att successivt

minska bostadsbidragen och samtidigt öka det generella barnstödet.

Den nu förordade övergången från ett individuellt stöd till ett mera

generellt bör ske successivt. I ett första steg bör därför det

särskilda bidraget trappas ned med 100 kronor. Samtidigt införs ett

barnavdrag med 25 kronor per barn. Enbart genom dessa förändringar kan

20 000 barnfamiljer komma ur den fattigdomsfälla de i dag sitter i.

Efter detta första steg fortsätts sedan växlingen från individuellt

till generellt stöd under de efterföljande åren.

Vad utskottet nu med anslutning till Folkpartiets partimotion Sf308

yrkande 7 samt motion Bo235 (fp) yrkande 10 i motsvarande del anfört

om växling av bostadsbidragen mot ett generellt barnstöd bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo235 yrkande 10, i

motsvarande del, och 2000/01:Sf308 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 2000/01:Bo201, 2000/01:Bo206, 2000/01:Bo208,

2000/01:Bo211, 2000/01:Bo213, 2000/01:Bo218 yrkande 8, 2000/01:

Bo236 yrkande 3 och 2000/01:Bo414 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten (mom. 18)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Vid

beräkningen" och på s. 48 slutar med "den avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Även om det primärt inte är en fråga för bostadsutskottet delar

utskottet uppfattningen att det finns anledning att på olika sätt söka

förbättra situationen för många utövande konstnärer. Utskottet kan mot

den bakgrunden ställa sig bakom förslaget i motion Kr230 (m) om att

skattefria stipendier fullt ut bör ingå i den bostadsbidragsgrundande

inkomsten. Motionens yrkande 11 tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Kr230 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Segregation i boendet (mom. 19, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 48

börjar med "Det kan" och på s. 49 slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det finns all anledning att ta allvarligt på den

negativa utveckling som kännetecknar vissa bostadsområden. Problem med

ensidigt utbud av bostäder, bristande service, segregation, tilltagande

kriminalitet och en utbredd arbetslöshet kan emellertid inte lösas

genom riktade statliga program eller aldrig så välvilliga uttalanden

från olika utredningar och kommittéer. Vad som i stället krävs är ett

brett spektrum av åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar

för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Det krävs

åtgärder för ett bättre utbildningssystem och en flexiblare

arbetsmarknad. De enskilda människorna måste få ett större inflytande

över sina liv. Av särskild betydelse för s.k. utsatta bostadsområden är

att förutsättningarna för nyföretagande förbättras.

Även åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad erfordras för

att komma till rätta med dagens problem och för att undvika att nya

problemområden skapas. En avreglering ger förutsättningar för ett mer

varierat utbud av bostäder. Nya former för förvaltning och ägande av

bostäderna bör öppnas. För att möjliggöra ett varierat utbud är det

också nödvändigt att en försäljning av kommunala bostadsbolag åter blir

möjlig. Ett viktigt inslag i avregleringen är dessutom att få till

stånd en samordning av bostadsbidrag med socialpolitiken i övrigt.

Förslag om åtgärder med den inriktning som utskottet ovan förordat

har lagts fram i motioner från Moderata samlingspartiet.

Sakbehandlingen av huvuddelen av dessa förslag görs emellertid inte i

detta betänkande. I den mån de nu aktuella motionerna om segregation i

boendet inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda avstyrks de.

33. Segregation i boendet (mom. 19)

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)

och Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Det

kan" och på s. 49 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

De negativa följderna av en bostadspolitik som under flera årtionden

inte tagit tillräcklig hänsyn till de enskilda människornas behov måste

nu motarbetas med kraft. Under det s.k. miljonprogrammet eftersattes

estetiska, sociala och kulturella värden i stor utsträckning. De

bostadsområden som skapades blev ofta stereotypa och alltför stora.

Redan från början byggdes problem in genom att historielösheten och

anonymiteten inte motverkades. Under de årtionden som följt har de

ekonomiska förutsättningarna bidragit till en allt mer påtaglig

boendesegregation. I dag präglas många av dessa områden av etnisk och

social segregation, drogproblem, kriminalitet och social utslagning.

Det är nu hög tid att vända utvecklingen i positiv riktning.

För att motverka segregationen i boendet krävs en kombination av

många olika slags åtgärder. Samhällsplaneringen måste utformas så att

mångfald och variation stimuleras. Mötesplatser måste erbjudas för

människor från olika kulturer och med olika erfarenheter. Det är också

nödvändigt att människor i utsatta bostadsområden uppmuntras att ta ett

större ansvar för sin egen situation och ges möjlighet till ökat

boendeinflytande. Det kan t.ex. handla om självförvaltning av det egna

bostadsområdet eller andra åtgärder som ökar engagemanget i områdets

utveckling.

Incitament måste skapas för företag, institutioner och myndigheter

att etablera sig i dessa områden. Detta måste kombineras med åtgärder

för att utveckla en positiv skol- och fritidsmiljö. Kvinnors kunskaper

och erfarenheter måste tas till vara. Forskningen om bostadsmiljöer av

såväl kvinnor som män måste öka. Kommunerna måste prioritera

sammanhållna satsningar i miljonprogramsområdena och andra utsatta

områden. Dessa satsningar skall dock inte styras av staten, utan måste

växa fram tillsammans med de boende och den ansvariga kommunen.

Det är väsentligt att människorna själva tillåts släppa loss sin

skaparkraft. Lokalt näringsliv, föreningsliv, studieförbund,

invandrarföreningar, kyrkor, boendegrupper och andra lokala aktörer

spelar här en viktig roll för gemenskapen. Den enskildes önskemål skall

alltid vara utgångspunkten. Segregationen kan aldrig brytas genom att

försöka tvinga folk vare sig att bo kvar i eller flytta till ett visst

område.

Vad utskottet ovan anfört om utgångspunkterna för en politik som kan

bryta den negativa utvecklingen till följd av segregation i boendet bör

riksdagen med anledning av motionerna Bo230 (c) yrkande 18, Bo233 (kd)

yrkande 17 samt Bo235 (fp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande segregation i boendet

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo230 yrkande 18,

2000/01:Bo233 yrkande 17 och 2000/01:Bo235 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Bygg- och bostadsforskningen (mom. 20)

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)

och Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Det

är" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i de aktuella motionerna är det av stor vikt att en

sammanhållen bygg- och bostadsforskning kommer till stånd med en

inriktning som tillgodoser samhällets behov av kunskapsförsörjning inom

olika områden. Den av regeringen bedrivna forskningspolitiken har

emellertid under senare tid präglats av ryckighet och otydlighet. Den

nya organisation för den statliga forskningsfinansieringen som nu

håller på att etableras riskerar också att bidra till att

forskningsinsatserna inom bygg- och bostadsområdet ges lägre prioritet.

Det föreligger även en risk för att inriktningen av stödet till

forskningsinsatserna inte i tillräcklig utsträckning utgår från

sektorns behov och de krav på kvalitet och effektivitet som bör gälla.

Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen i ett

tillkännagivande till regeringen bör understryka att samhällets stöd

till forskning i bygg- och bostadsfrågor även i fortsättningen bör ske

i en sammanhållen form och att prioriteringarna av forskningsinsatser

bör ske utifrån ett krav på sektorrelevans och de behov som

samhällsutvecklingen medför. I detta sammanhang vill utskottet

understryka de frågor som särskilt behandlats i de aktuella motionerna,

dvs. vikten av att genusperspektivet lyfts fram, att

forskningsinsatserna utgår från ett tvärvetenskapligt angreppssätt och

att boendemiljöfrågorna ägnas tillräcklig uppmärksamhet.

Utskottet instämmer i de överväganden om genusperspektivets betydelse

inom bygg- och bostadsforskningen som finns redovisade i motion Bo204

(kd). Den manliga dominans som finns inom byggsektorn gör denna fråga

särskilt angelägen. Byggsektorns betydelse för det dagliga livet gör

att även det kvinnliga perspektivet måste få genomslag. Sektorns

forskningsaktörer bör därför påverkas och stimuleras att inrikta sin

kunskapsutveckling på dessa frågor. Även när det gäller forskning om

bostads- och samhällsplaneringsfrågor i ett bredare perspektiv måste

givetvis kvinnornas situation ges större tyngd. Detta skulle också

medföra att bl.a. barnens uppväxtmiljö, de estetiska frågorna och olika

vardagsnära problem lyfts fram på ett helt annat sätt än vad som

hittills varit fallet.

Flertalet av de frågor som är relevanta för bygg- och

bostadsforskningen är till sin natur tvärvetenskapliga och berör flera

samhällssektorer. Det är därför angeläget att rutiner upparbetas för

ett brett samarbete med forskningen om bl.a. miljöfrågor,

kommunikationer och de handikappades situation. Den angelägna

forskningen om inomhusmiljön förutsätter ett samarbete med både

energiforskning och forskningen om allergier och andra hälsoproblem.

Det bör särskilt framhållas att de förändringar i

forskningsfinansieringen som nu är aktuella inte får medföra att mindre

resurser satsas på forskningen om samhällsplanering och en god

boendemiljö i vid bemärkelse. En bra bostad är inte bara viktig sett i

ett folkhälsoperspektiv utan har också betydelse för

samhällsutvecklingen inom snart sagt alla sektorer.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Bo204 (kd),

Bo233 (kd) yrkande 20 samt So549 (fp) yrkande 8 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande bygg- och bostadsforskningen

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo204, 2000/01:

Bo233 yrkande 20 och 2000/01:So549 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna (mom. 22)

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor

Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med

"Bostadsutskottet instämmer" och slutar med "kan undvaras" bort ha

följande lydelse:

Som konstateras i motion Bo231 (m) är de medel som anslås till

länsstyrelserna ojämnt fördelade utifrån exempelvis antalet invånare i

respektive län. Det kan givetvis finnas olika godtagbara motiv för

denna avvikelse. Förhållandena i länen och kraven på insatser från

länsstyrelsernas sida varierar. Det är emellertid, som motionärerna

framhåller, angeläget att finna redovisningsmetoder som möjliggör en

uppföljning och utvärdering av dessa skillnader. Nyckeltal bör

utvecklas, så att det går att mäta effektiviteten vid länsstyrelsernas

olika avdelningar och göra jämförelser mellan olika län. Exempelvis bör

verksamheten vid miljövårdsenheterna kunna jämföras i termer av

ärendebelastningen per anställd, kostnaden per invånare etc.

Utskottet har erfarit att ett utvecklingsarbete med den förordade

inriktningen påbörjats inom Regeringskansliet. Det är angeläget att

resultatet från detta arbete snarast kommer till praktisk användning i

samband med resursfördelning och prioriteringar. Redovisningar med

denna inriktning bör också i lämpliga sammanhang föreläggas riksdagen.

I budgetpropositionen bör jämförelser med nyckeltal alltid ingå i det

redovisade beslutsunderlaget.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Bo231 (m) yrkande 9 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo231 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik

Skårman (m) anför:

Inledning

Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster avseende år 2001. Samtidigt

beslutades om preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat

en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning

som ger alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en större

enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie

arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser

genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar både till mångfald, en bättre kvalitet och en större

trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande över sina

liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag

till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst

behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna

genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om

ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av

politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 18.

För budgetåret 2001 förordar vi i vår kommittémotion Bo231 en

anslagsfördelning avseende utgiftsområde 18 som i korthet innebär

följande.

21:1 Bostadsbidrag

På samma sätt som tidigare vill vi ånyo hävda att den självklara

utgångspunkten bör vara att varje människa som har heltidsarbete skall

kunna leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som betalar skatt

inte skall behöva vara beroende av bidrag och att den som behöver

bidrag inte heller skall betala skatt. På sikt bör alltså

bostadsbidragen avskaffas och ersättas med avdrag på skatten. I

avvaktan på att en sådan, mera rationell, ordning kan införas finns det

enligt vår mening anledning att justera de regler som i dag gäller för

bidragen.

Moderata samlingspartiet har under en rad av år föreslagit att

ungdomsbostadsbidragen skall avvecklas. Vi har inte funnit skäl att

frångå denna uppfattning. Den besparing detta ger bör till en del

användas för att rätta till de värsta ofullkomligheterna i dagens

bostadsbidragssystem.

De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som enligt vår mening bör

träda i kraft redan fr.o.m. år 2001 är följande:

-

hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostadsbidraget,

-

-

ytnormen skall avskaffas,

-

-

barnpension skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten om den

inte kan användas för att täcka del av bostadskostnaden samt

-

-

reglerna för beräkningen av näringsidkares inkomst skall ändras.

-

Även sedan dessa justeringar gjorts kvarstår en besparing på sammanlagt

551 miljoner kronor till följd av regeländringarna. I enlighet med våra

motionsförslag bör därför bostadsbidragsanslaget minskas med detta

belopp.

31:2 Räntebidrag m.m.

Mätt som andel av den disponibla inkomsten ligger boendekostnaderna i

Sverige avsevärt högre än i andra jämförbara länder. Förklaringen till

detta är att räntebidragen och övriga subventioner inom bostadssektorn

tillsammans med ett högt skattetryck har bidragit till att driva upp

kostnaderna för byggandet och därmed också för boendet. Denna

utveckling måste nu inte bara stoppas utan vändas.

Som vi framhåller i vår kommittémotion kan redan nu besparingar göras

i räntebidragen. I det äldre fastighetsbeståndet bör sålunda

räntebidragen minskas i snabbare takt än vad som nu är fallet.

Samtidigt påbörjas en fastighetsskattesänkning i syfte att på sikt helt

avveckla fastighetsskatten. När väl avvecklingen av fastighetsskatten

är genomförd kan också räntebidragen helt tas bort för såväl beståndet

som nyproduktionen. Fram till den tidpunkt när fastighetsskatten är

helt avvecklad bör dock nyproduktionen tillförsäkras räntebidrag i

samma utsträckning som i dag.

Sammantaget innebär våra förslag att anslaget för räntebidrag för år

2001 kan minskas med över 800 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Vi har under en rad av år uttryckt uppfattningen att Fonden för fukt-

och mögelskador bör avvecklas. Vår principiella uppfattning på denna

punkt står kvar. Den typ av skador som fonden ersätter uppträder

normalt sett inom en tioårsperiod. Med tanke på att fonden inte lämnar

ersättning till hus byggda senare än 1988 är det nu hög tid att inleda

en avveckling.

Det finns dock en grupp småhus för vilken stöd enligt vår mening bör

kunna utgå under ytterligare en tid. Det gäller de småhus som före år

2000 inte kunnat erhålla stöd på grund av de höga självrisker som fram

till dess tillämpades. Genom att nya regler för självriskens storlek nu

tillämpas finns det enligt vår mening anledning att ge de småhusägare

som tidigare nekats stöd möjlighet att söka stöd på nytt. Stöd ur

fonden bör därför kunna erhållas under ytterligare något år. Målet bör

dock vara att stödverksamheten avvecklas i sådan takt att anslaget kan

upphöra fr.o.m. år 2004. För budgetåret 2001 bör anslaget bestämmas

till 20 miljoner kronor.

31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Den anslags- och rambegränsning som nu gäller för radonbidraget innebär

i praktiken att bidraget har mist sin betydelse när det gäller att

påverka fastighetsägarna att vidta åtgärder mot radonproblemen. Nya

forskningsrön visar dessutom att en del av de saneringsåtgärder som

vidtagits ökar i stället för att minska radonhalten. Vad som nu

erfordras är därför inte nya bidrag utan forskning och information som

leder till att rätt åtgärder vidtas i tillräcklig omfattning.

Sammantaget har detta lett oss till slutsatsen att bidragen och därmed

också anslaget bör avvecklas redan fr.o.m. år 2001.

31:7 Bidrag för anordnande av bostäder för studenter

Det är vår bestämda uppfattning att alla bostäder bör kunna byggas utan

statliga subventioner. Naturligtvis gäller detta också för

studentbostäder. För att detta skall bli möjligt fordras emellertid en

total omläggning av bostads- och skattepolitiken. Vi har också i flera

motioner lagt fram förslag med denna inriktning. I avvaktan på att den

enligt oss helt nödvändiga kursändringen kan genomföras bör

investeringsbidraget kunna accepteras även under nästa år. Från och med

år 2002 bör däremot bidraget avskaffas.

31:9 Lantmäteriverket

Det är enligt vår mening bra att Lantmäteriverket nu har betalat av de

tidigare så stora underskotten i den anslagsfinansierade delen av

verksamheten. Samtidigt tvingas vi dock konstatera att

uppdragsverksamheten fortfarande dras med betydande ackumulerade

underskott. Med utgångspunkt i den redovisning som lämnats i

budgetpropositionen utgår vi emellertid från att även dessa underskott

nu skall kunna avbetalas inom rimlig tid. Det finns mot denna bakgrund

nu anledning att gå vidare med den omstrukturering av Lantmäteriverkets

verksamhet som vi menar måste komma till stånd.

Redan när Lantmäteriverket bildades genom en sammanslagning av

dåvarande Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata

bolagiserades delar av verksamheten. Det var enligt vår mening en

riktig, men otillräcklig, åtgärd. När nu verkets finanser när det

gäller den anslagsfinansierade verksamheten är i balans finns det

därför anledning att på nytt pröva vilka ytterligare delar av

verksamheten som kan bolagiseras eller på annat sätt marknadsanpassas.

Den fortsatta omstrukturering av Lantmäteriverkets verksamhet som vi

nu förespråkar bör inledas i så god tid att den kan sättas i kraft

redan fr.o.m. budgetåret 2002. Som en följd av detta bör anslaget för

detta budgetår kunna minskas jämfört med vad som anvisas för budgetåret

2001. Även åren därefter bör verksamheten vid Lantmäteriverket

systematiskt ses över i avsikt att koncentrera verksamheten till de

rent statliga uppgifterna. På sikt bör statens anslag reformeras till

att motsvara ett anslag som står för de beställningar staten lägger på

verket. Det innebär att ett s.k. beställningsanslag bör utvecklas, dvs.

ett anslag där medelstilldelningen styrs av de årligen bestämda och

konkreta uppgifter som är knutna till medlen.

31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet

Av samma skäl som vi anser att bostads- och skattepolitiken skall vara

så utformad att bostäder skall kunna nyproduceras utan statligt stöd

anser vi att också underhållet av bostäderna skall kunna ske utan

statliga subventioner. Förutom att ett statligt stöd snedvrider

konkurrensen riskerar det att leda till minskad priskänslighet och

därmed till ökade kostnader för reparationer och underhåll. Lika

angeläget som det är att avveckla de tidigare subventionssystemen är

det därför att inte införa några nya. Vi avvisar därför bestämt

regeringens förslag till s.k. eko-bidrag.

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Vi har alltsedan införandet av stödet till lokala investeringsprogram

varnat för att det skulle leda till en rad oönskade effekter.

Erfarenheterna från den hittillsvarande bidragsgivningen har besannat

våra farhågor. Stöd har i vissa fall utgått på till synes godtyckliga

grunder och till ändamål som i alltför många fall starkt kan

ifrågasättas. Det flertal utvärderingar av verksamheten som har

genomförts har redovisat allvarliga brister i stödet och dess

tillämpning. Ett utmärkande drag är att de förväntade miljöeffekterna

många gånger har överskattats. Med tanke på den otydlighet som präglar

stödet och den mer eller mindre vildvuxna flora av åtgärder som är

stödberättigade är det inte konstigt att utfallet inte blivit det som

regeringen uppenbarligen tänkt sig. Kritik kan också riktas mot stödet

av det principiella skälet att konkurrensen inte heller på detta område

bör snedvridas genom mer eller mindre godtyckliga statliga

subventioner.

Vi anser därför att stödet snarast skall avvecklas och att inga

ytterligare bidrag skall beviljas. Därigenom kan stora besparingar

uppnås redan år 2001, även om betydande belopp måste avsättas för detta

år för att fullfölja redan gjorda åtaganden. Anslaget kan med denna

utgångspunkt minskas med 570 miljoner kronor för nästa budgetår.

34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet

Vi har redan från början motsatt oss att ett Centrum för kunskap om

ekologisk hållbarhet (tidigare kallat Kunskapscentrum för ekologisk

hållbarhet) inrättas. Centrumets främsta uppgift är att bistå de

kommuner som önskar söka stöd för lokala investeringsprogram. När detta

stöd avvecklas finns heller inget behov av myndigheten. Anslaget bör

därför halveras för år 2001 för att därefter helt avvecklas. Anslaget

för år 2001 är endast avsett att täcka avvecklingskostnaderna.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anför:

Inledning

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

regeringen och dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas

budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer och strategiska

skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas

förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bland annat om arbetsmarknaden som måste göras mer

flexibel. Det handlar om skatterna på arbete och företagande som måste

sänkas och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket som måste

förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att bättre

möta konsumenternas och brukarnas behov och bättre tillvarata

personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom

familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas

ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar

för en uthålligt hög tillväxt, där sysselsättningen kan öka utan att

inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar

och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga

sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av

krympande skattebaser och där statens finanser inte kollapsar vid nästa

lågkonjunktur.

Eftersom riksdagens majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - genom beslutet den 22 november om

ramar för de olika utgiftsområdena lagt fast en annan inriktning av

politiken redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av vår

politik som rör utgiftsområde 18. Förslag i denna del har lagts fram i

vår kommittémotion Bo233.

21:1 Bostadsbidrag

Enligt vår mening är bostadsbidragen fördelningspolitiskt sett det mest

effektiva sättet att tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer och

studenter en rimlig bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för

bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad

där varje barn har ett eget rum - ligger därför i princip fast. De

besparingar som gjorts i bostadsbidragen under senare år har emellertid

inneburit ett trendbrott när det gäller stödet till barnfamiljerna.

Besparingarna på bostadsbidragen har särskilt drabbat barnfamiljerna

hårt. De utvärderingar av bostadsbidragen för 1997 och 1998 som

Riksförsäkringsverket gjort visar också tydligt att det framför allt är

dessa hushåll som burit den stora delen av den uppkomna besparingen.

De förändringar i reglerna för bostadsbidragen som enligt vår mening

i första hand bör genomföras är följande:

-

den samlade familjeinkomsten läggs till grund för bostadsbidraget,

-

-

ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2 för alla

hushållstyper

-

-

det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.

-

De åtgärder vi nu redovisat rättar till de största orättvisorna i

dagens bostadsbidragssystem. Detta är dock inte tillräckligt. För att

mildra de marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som har

inkomsterna ojämnt fördelade över året bör bostadsbidragen dessutom, på

samma sätt som studie-stödet, omprövas halvårsvis. Genom en sådan

tätare avstämning förbättras träffsäkerheten i systemet. En stor fördel

med detta är att kraven på återbetalning av bidrag kommer att minska.

Vidare kommer bidraget att under bidragsperioden vara bättre anpassat

till familjens verkliga ekonomiska situation.

De förbättringar i bostadsbidragen vi nu föreslår bör finansieras

genom de 500 miljoner kronor vi kristdemokrater tillför

bostadsbidragsanslaget utöver vad regeringen föreslagit.

31:1 Boverket

Boverket bör åläggas ett sparkrav på 5 %, vilket gör att anslaget för

år 2001 kan minskas med 7 miljoner kronor.

31:2 Räntebidrag m.m.

Det är uppenbart för alla utom för regeringen och dess stödpartier (v)

och (mp) att beskattningen av boendet är alltför betungande för många

boende. Vi har därför lagt fram förslag om bl.a. sänkt fastighetsskatt,

en konsekvensutredning om sänkt byggmoms och sänkt moms på

fastighetsförvaltning. Dessa skattesänkningar ger utrymme för vissa

besparingar på räntebidragsanslaget redan under nästa år. Från och med

år 2001 bör därför en något snabbare avtrappning av räntebidragen till

det äldre fastighetsbeståndet inledas. Samtidigt bör räntebidragen till

de bostäder som nyproduceras upphöra. Vi bedömer att anslaget för

räntebidrag genom dessa åtgärder kan minskas med 193 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet

Utmärkande för de flesta subventionssystem är att det är svårt att

utforma dem så att de får sin avsedda effekt. Dessutom påverkar priser

och konkurrens på den marknad där de sätts in. Det är väl känt att ett

statligt stöd riskerar att snedvrida konkurrensen och att det dessutom

kan leda till minskad priskänslighet och därmed till ökade kostnader

för de åtgärder som det är avsett att subventionera. Vi avvisar därför

regeringens förslag till s.k. eko-bidrag.

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Stödet till lokala investeringsprogram har inte slagit väl ut. De

utvärderingar av stödet och stödhanteringen som genomförts har också

visat på stora brister. Kritiken gäller bl.a. att de beräknade

miljöeffekterna inte har uppnåtts och att det brustit i regeringens

administration och uppföljning av stödet. En ytterligare invändning har

gällt att de projekt som fått stöd i alltför liten utsträckning tagit

fasta på innovationer och nytänkande.

Enligt vår mening bör stödet till de lokala investeringsprogrammen

omedelbart avvecklas. Det innebär att inga nya projekt skall kunna

erhålla stöd och att utbetalningarna fortsättningsvis endast skall avse

redan beviljat stöd till de projekt som genomförs på det sätt och inom

den tid som stödvillkoren föreskriver. Sammantaget innebär detta enligt

vår bedömning att anslaget för budgetåret 2001 kan minskas med 800

miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. Vi har då även

tagit hänsyn till att en del av besparingen dessutom används till en

satsning på inomhusmiljön som vi återkommer till nedan. Vi anser även

att utrymmet för kommunernas Agenda 21-arbete bör stärkas. I

Kristdemokraternas förslag till budgeten har 3 miljarder kronor avsatts

till den kommunala sektorn. Principen om kommunal självstyrelse gör att

resurser också kan frigöras till utveckling av ett hållbart samhälle.

Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Vi föreslår att två nya anslag inrättas inom utgiftsområde 18.

Det ena anslaget gäller användningen av delar av de medel som kan

frigöras genom vårt förslag om de lokala investeringsprogrammen. Ett

anslag om 50 miljoner kronor bör inrättas för bidrag till åtgärder som

kan förbättra inomhusmiljön i bostäder, förskolor och skolor. Inte

minst den oroande utvecklingen vad gäller astma och allergibesvär

motiverar en sådan satsning. Det är nödvändigt att åtgärder omgående

vidtas för att förbättra innemiljön framför allt i de lokaler där barn

och ungdomar vistas dagligen.

Det andra anslaget gäller ett nytt stöd till Arkitekturåret 2001. För

att Arkitekturåret skall få det genomslag det förtjänar bör 25 miljoner

kronor anslås för ändamålet för år 2001.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001

Rigmor Stenmark (c) anför:

Inledning

Socialdemokraterna jämte Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildar i

riksdagen en majoritet för förslagen i budgetpropositionen till

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Samma majoritet står

också bakom beräkningen av statens inkomster år 2001 i den statliga

budgeten. Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Centerpartiets förslag syftar till att skapa goda förutsättningar för

Sveriges alla invånare oavsett om de bor i stora städer, på mindre

orter eller i glesbygd. Våra förslag avser att kvinnor såväl som män,

unga såväl som gamla skall ges bättre möjligheter att forma ett

variationsrikt samhälle. Variation och mångfald gör samhället starkt

och ger individen bäst tillfredsställelse. Bostadspolitiken har därvid

en central roll. Den fysiska planeringen är grundläggande för att nå

dessa mål.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken än den

vi förordat deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 18. Vid redovisar emellertid nedan

kortfattat inriktningen på vårt motionsförslag om anslagsfördelningen

inom utgiftsområdet. På följande punkter bör anslagsfördelningen ske

med andra utgångspunkter än vad regeringen föreslagit.

21:1 Bostadsbidrag

Centerpartiet har föreslagit att garantibeloppet i föräldraförsäkringen

skall höjas. Det är en enligt vår mening nödvändig reform för att

förbättra den ekonomiska situationen för de föräldrar som av omsorg om

sina barn väljer att stanna hos dem i hemmet under en längre tid. Vi

har också lagt fram förslag om sänkt skatt för låg- och

medelinkomsttagare. I dag uppbär många av de familjer som berörs av

dessa åtgärder bostadsbidrag. Den inkomstförbättring som ett höjt

garantibelopp och sänkt skatt innebär medför att behovet av

bostadsbidrag minskar. Vi har beräknat att denna minskning uppgår till

260 miljoner kronor. Anslaget till bostadsbidrag bör därför minskas med

denna summa för budgetåret 2001.

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Vi vill öka bidraget till Fonden för fukt- och mögelskador med 10

miljoner kronor under nästa budgetår. Enligt vad vi har erfarit är

efterfrågan på stöd från fonden nu så stor att en ökning av anslaget är

nödvändig. Det är ett samhälleligt ansvar att på olika sätt ge stöd åt

dem som drabbats av de felaktiga byggmetoder som tidigare använts och

som i många fall lett till omfattande skador. Det stöd som kan ges från

Fonden för fukt- och mögelskador har i detta sammanhang en viktig

uppgift. Bidraget från fonden kan tillsammans med den tekniska

sakkunskap som erbjuds ha en avgörande betydelse för att många hårt

drabbade familjer skall kunna sanera sitt mögelskadade hus. Ökningen av

anslaget för budgetåret 2001 bör finansieras av de medel som frigörs

genom att anslaget till Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet

avvecklas.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

Regeringens förslag innebär att länsstyrelserna tillförs medel utöver

vad som är motiverat med hänsyn till pris- och löneomräkningen. Vi

menar att någon sådan ytterligare medelstilldelning inte bör ske. De

förändringar i länsstyrelsernas verksamhet som kan förutses för nästa

budgetår innebär att vissa uppgifter tillkommer medan andra försvinner.

Vi menar därför att detta får lösas genom omfördelningar inom

länsstyrelserna. Med denna utgångspunkt kan anslaget till

länsstyrelserna minskas med närmare 50 miljoner kronor i förhållande

till vad regeringen föreslagit.

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Redan när stödet till de lokala investeringsprogrammen infördes riktade

Centerpartiet kritik mot att på så lös grund och utan en genomtänkt

miljöstrategi införa statliga subventioner. Tyvärr har våra farhågor

besannats. Effekterna av satsningen på lokala investeringsprogram har

visat sig vara mycket begränsade i förhållande till de stora resurser

som tagits i anspråk. De utvärderingar av stödet som gjorts visar också

att några verkliga miljöframsteg inte har uppnåtts. Det har varit fråga

om program som endast avsett en tidigareläggning av redan planerade

åtgärder och där de förväntade miljöeffekterna ofta övervärderats. Den

enda slutsats som kan dras av detta är att stödet omedelbart måste

avvecklas.

Vi anser att ingångna avtal med kommunerna bör fullföljas men att

stödgivningen i övrigt bör avvecklas. Ökade satsningar bör i stället

göras på mer riktade och effektiva åtgärder inom miljöområdet. Framför

allt bör politiken inriktas på att skapa sådana förutsättningar för

marknadsekonomin att den leder till en god hushållning och stimulerar

till miljöansvar.

34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet

Det Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet (tidigare kallat

Kunskaps-centrum för ekologisk hållbarhet) som regeringen inrättat har

i stort sett som sin enda egentliga uppgift att bistå de kommuner som

önskar söka stöd för lokala investeringsprogram. När detta stöd

avvecklas finns heller inget behov av myndigheten. Anslaget bör därför

avvecklas redan fr.o.m. budgetåret 2001.

4. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001

Lennart Degerliden (fp) anför:

Inledning

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2001 innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter för företagande och en långsiktig och uthållig

tillväxt, samt en mera rättvis skattepolitik för bl.a. barnfamiljer,

utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även

för utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare

redovisning se reservation 15 i betänkande 2000/01:FiU1).

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 18 - som var 2 504

miljoner kronor mindre än regeringens förslag - har emellertid den 22

november avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden. Nedan redovisas

emellertid kortfattat innebörden i den anslagsfördelning som vi

förordat för utgiftsområde 18.

21:1 Bostadsbidrag

Det finns enligt Folkpartiets mening all anledning att lindra de

marginaleffekter som följer av dagens bostadsbidragssystem vid sidan av

skatter, barnomsorgstaxor och underhållsbidrag. Det bör ske genom att

det generella barnstödet ökas samtidigt som bostadsbidragen minskas.

Enligt vår mening bör en sådan övergång ske successivt. I ett första

steg år 2001 bör därför det särkilda bidraget trappas ned med 100

kronor. Samtidigt införs ett barnavdrag med 25 kronor per barn. Enbart

genom dessa förändringar kan 20 000 barnfamiljer komma ur den

fattigdomsfälla de i dag sitter i. Växlingen från individuellt till

generellt stöd måste sedan fortsätta under de efterföljande åren. Den

besparing som uppkommer på bostadsbidragsanslaget genom denna och andra

åtgärder kan beräknas till 590 miljoner kronor. I förhållande till

regeringens förslag kan anslaget till bostadsbidrag därmed minskas med

detta belopp.

31:1 Boverket

Vi anser att det är möjligt att göra en besparing på 50 miljoner kronor

på verksamheten vid Boverket.

31:2 Räntebidrag

En snabbare avtrappning av räntebidragen kan ge en besparing på ränte-

bidragsanslaget med 500 miljoner kronor under nästa år.

31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter

Under senare år har antalet studieplatser vid universitet och högskolor

ökat. Antalet studentbostäder har däremot inte ökat i samma takt. På

vissa studieorter är tillgången på bostäder lämpliga för studenter i

dag så dålig att många studenters studier hotas. Studenter tvingas helt

enkelt tacka nej till en studieplats därför att de saknar bostad. Andra

studenter misslyckas i sina studier därför att sökandet efter bostad

tar för mycket tid eller därför att deras bostad inte erbjuder den

studiero som krävs. På många orter är den enda möjligheten att snabbt

få en vettig bostad att köpa den. Det stora flertalet studenter har

naturligtvis inte sådana ekonomiska möjligheter.

Från Folkpartiets sida anser vi att det är angeläget att stimulera

tillkomsten av nya studentbostäder såväl genom ny- som ombyggnad. Vi

delar därför uppfattningen att ett investeringsbidrag för

studentbostäder bör införas. För att stödet skall få sin avsedda effekt

vill vi dock anvisa ytterligare 50 miljoner kronor för ändamålet utöver

vad regeringen föreslagit.

31:9 Lantmäteriverket

Även om Lantmäteriverket under senare år genomgått betydande

förändringar finns det enligt Folkpartiets mening utrymme för

ytterligare rationaliseringar i verksamheten. Efterfrågan på många av

de tjänster som verket tillhandahåller har under senare år minskat. I

enlighet med vårt förslag bör därför anslaget till Lantmäteriverket

kunna minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag.

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Folkpartiet har alltsedan införandet kritiserat stödet till det lokala

investeringsprogrammen. Vi har menat att det finns anledning att

ifrågasätta såväl miljönyttan som sysselsättningseffekterna av

regeringens satsning på dessa program. Det flertal utvärderingar av

stödet som genomförts visar också tydligt att programmen inte haft sin

avsedda effekt. Dessutom reser den metod som valts för

bidragsfördelningen starka invändningar. Regeringen kan själv fördela

medlen efter eget gottfinnande med stöd av en mycket allmänt formulerad

förordning.

Den kritik som riktats mot stödet kommer såväl från myndigheter som

miljöorganisationer. Riksrevisionsverket har funnit att miljö- och

sysselsättningseffekterna av projekten har överskattats liksom att det

finns brister i Miljödepartementets handläggning av ansökningar om

stöd. Naturskyddsför-eningen visade redan år 1998 att miljönyttan av

investeringsprogrammen var mycket begränsad.

Folkpartiet anser mot denna bakgrund att stödverksamheten snarast bör

avvecklas.

5. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anför:

Som bakgrund till vårt ställningstagande när det gäller frågan om hur

plan- och bostadsfrågorna bör handhas i regeringen vill vi framföra

följande.

Människans närmiljö som den kommer till uttryck i vårt boende och

samhället runt omkring oss är av stor vikt för vårt psykiska och

fysiska välbefinnande. En trygg och estetiskt tilltalande närmiljö

integrerad i en genomtänkt och framtidsinriktad helhetsmiljö är

betydelsefull för att vi skall må väl och utvecklas i en positiv

riktning. Vår byggda miljö är det rum som vi tillbringar merparten av

vår tid i och som vi också kommer att lämna efter oss till våra barn.

Dessa rum är av stor vikt för oss alla och kräver att vi har en

långsiktig och hållbar planering som är djupt förankrad hos medborgarna

i främst kommunerna. Eftersom den fysiska miljöns kvaliteter och

boendefrågorna blir allt viktigare i människors vardag och

prioriteringar och svarar för en ökande andel av de offentliga och

privata investeringarna är det mer än rimligt att skapa ett nytt

departement för dessa sammanhängande frågor.

Fler och fler människor kommer sannolikt att bosätta sig i våra stora

städer, och Sverige har en hög grad av urbanisering. Sedan i början av

1960-talet har den svenska tätortsarealen vuxit med över 50 %, vilket

är dubbelt så mycket som befolkningstillväxten under samma period.

Internationellt är tendensen densamma. Detta har uppmärksammats av

bland annat FN-kon-ferensen HABITAT II, som hölls i Istanbul 1996.

HABITAT-dokumentet, som arbetades fram under konferensen i Istanbul,

inriktades på de två övergripande målen:

- en rimlig bostad för alla

-

- en hållbar utveckling av människors boplatser i en värld av

växande städer.

-

Det kommer framgent att bli fler komplexa samhällsbyggarfrågor i ett

växande kompakt och komplext samhälle. Vår traditionella

tillverkningsindustri, som vi byggt upp under det senast seklet, håller

på att radikalt minska sin andel av den totala sysselsättningen trots

allt högre produktionsvärden och ett stigande antal småföretag.

Industrin som helhet kommer till väsentliga delar att ersättas med

personalintensiva tjänsteföretag som till exempel IT-företag även om

dessa senare har de kvarvarande industriföretagen som stora kunder.

Samtidigt som de större tätorterna och deras vidgade omland av allt

att döma får en ökad befolkning är planeringen av vår stora lands- och

glesbygd av oerhörd stor vikt för hela samhället och inte minst

storstädernas rekreationskrävande invånare.

Trots inflyttningen till de större städerna under efterkrigstiden bor

det mellan 1 och 2 miljoner människor i det vi vanligtvis kallar

glesbygd. Därtill kommer invånarna i otaliga mindre handels- och

bruksorter i samtliga regioner. Dessa senare miljöer behöver få en

ansenlig andel av de totala planeringsinsatserna för sin framtida

utveckling, vilket samtidigt bidrar till en bättre livsmedels- och

energiförsörjning i städerna, en starkare och mer komplett

infrastruktur samt ett mer mångfaldigt och kreativt näringsliv.

Boendefrågor har alltid aktualitet och kommer också att kräva ett

större utrymme i framtiden. Boendemiljöerna kan aldrig byggas färdiga

utan måste ständigt anpassas till människornas nya krav, forskningsrön

kring exempelvis nya konstruktionsmaterial samt globala

omgivningsvillkor. Framtidens planering av bostäder innebär bl.a. att

ta ställning till kraven på en mer blandad och ekologiskt inriktad

bebyggelse. Vi behöver också planera för att gå från det

funktionsuppdelade till det socialt och funktionellt sett integrerade

samhället. Miljökvalitetsmålen som skall implementeras i all planering

kräver större samordning.

Allt detta sammantaget innebär att det bör finnas en ansvarig

minister som till sitt förfogande har ett framtidsinriktat planerings-

och bostadsdepartement. Trots att vi hyser denna grundläggande

uppfattning har vi avstått från att stödja de motioner som för fram

krav med denna innebörd. Skälet är framför allt den ståndpunkt som

konstitutionsutskottet intagit: att riksdagen bör vara ytterst

återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka

regeringen i fråga om hur den skall organisera sitt arbete.

Även om vi nu avstått från att kräva ett formellt ställningstagande

från riksdagen i frågan tänker vi fortsätta att i den politiska

debatten och på andra sätt försöka påverka regeringen i avsikt att få

en ansvarig bostadsminister som till sitt förfogande har ett

planerings- och bostadsdepartement.

6. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

Rigmor Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anför:

Med tanke på den betydelse som bostaden och boendemiljön har för alla

människor menar vi att dessa frågor måste hanteras på ett samlat sätt i

regeringen. Det innebär att alla de frågor som berör planering och

boende bör hållas samman i ett departement med ett ansvarigt statsråd.

Trots att vi hyser denna grundläggande uppfattning har vi avstått från

att stödja de motioner som för fram krav med denna innebörd. Skälet är

framför allt den ståndpunkt som konstitutionsutskottet intagit; att

riksdagen bör vara ytterst återhållsam med att uttala sig eller på

annat sätt söka påverka regeringen i fråga om hur den skall organisera

sitt arbete.

Även om vi nu avstått från att kräva ett formellt ställningstagande

från riksdagen i frågan tänker vi fortsätta att i den politiska

debatten och på andra sätt försöka påverka regeringen i avsikt att få

en ansvarig plan- och bostadsminister.

7. Bostadsbidragens utformning på längre sikt

Rigmor Stenmark (c) anför:

Vi har från Centerpartiets sida föreslagit att garantibeloppet i

föräldraförsäkringen skall höjas fr.o.m. år 2001. Vi menar att det är

en nödvändig reform för att förbättra den ekonomiska situationen för de

föräldrar som av omsorg om sina barn väljer att stanna hemma hos dem i

hemmet under en längre tid. Vi har också lagt fram förslag om sänkt

skatt för låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget innebär dessa

åtgärder att behovet av bostadsbidrag minskar för många familjer redan

2001. Vi har också i vår anslagsberäkning för detta budgetår tagit

hänsyn till detta. Effekten av dessa åtgärder består naturligtvis även

efter 2001. Det är därför vår ambition att en fortsatt reformering av

skatteuttaget m.m. skall leda till att behovet av bostadsbidrag minskar

ytterligare under de följande åren. Något behov av någon mer

långtgående reformering av bostadsbidragssystemet finns inte med detta

synsätt. Däremot vill vi starkt betona vikten av att den översyn av

delar bostadsbidragen som utskottet uttalar sig omedelbart genomförs.

Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i

utskottets förslag

--------------------------------------------------------------

Motion 2000/01: Motionär Yrkande nr

--------------------------------------------------------------

Bo202

Marietta de Pourbaix-Lundin

--------------------------------------------------------------

Bo215

Ragnwi Marcelind m.fl. (kd,

m, c)

--------------------------------------------------------------

Bo218

Knut Billing m.fl. (m) 1-7

--------------------------------------------------------------

Bo224

Maud Ekendahl och

Ingvar Eriksson (m)

--------------------------------------------------------------

Bo225

Rigmor Stenmark m.fl. (c)

--------------------------------------------------------------

Bo231

Knut Billing m.fl. (m) 1-8, 10-12

--------------------------------------------------------------

Bo233

Ulla-Britt Hagström m.fl. 18, 22, 23

(kd)

--------------------------------------------------------------

Bo235

Yvonne Ångström och 9, 10

delvis, 14

Helena Bargholtz (fp)

--------------------------------------------------------------

Bo414

Bo Lundgren m.fl. (m) 10

--------------------------------------------------------------

Fi211

Lars Leijonborg m.fl. (fp) 20

--------------------------------------------------------------

MJ711

Lennart Daléus m.fl. (s) 5

--------------------------------------------------------------

MJ764

Bo Lundgren m.fl. (m) 4

--------------------------------------------------------------

Sf273

Alf Svensson m.fl. (kd) 25

--------------------------------------------------------------

So538

Lars Leijonborg m.fl. (fp) 18

--------------------------------------------------------------

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning,

Belopp i 1 000-tal kronor

---------------------------------------------------------

Anslag Utskottets

förslag

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

21:1 Bostadsbidrag 4 760

000

---------------------------------------------------------

31:1 Boverket 135

765

---------------------------------------------------------

31:2 Räntebidrag m.m. 1 952

000

---------------------------------------------------------

31:3 Statens bostadskreditnämnd: 13 383

Förvaltningskostnader

---------------------------------------------------------

31:4 Statens bostadskreditnämnd: 600

Garantiverksamhet 000

---------------------------------------------------------

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och 50 000

mögelskador

---------------------------------------------------------

31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 7 000

---------------------------------------------------------

31:7 Investeringsbidrag för anordnande av 274

bostäder för studenter 000

---------------------------------------------------------

31:8 Statens geotekniska institut 25 284

---------------------------------------------------------

31:9 Lantmäteriverket 416

323

---------------------------------------------------------

31:10 Statens va-nämnd 6 519

---------------------------------------------------------

31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som 135

främjar 000

ekologisk hållbarhet

---------------------------------------------------------

32:1 Länsstyrelserna m.m. 1 864

659

---------------------------------------------------------

32:2 Regionala självstyrelseorgan 25 138

---------------------------------------------------------

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för 1 364

ekologisk hållbarhet 500

---------------------------------------------------------

34:2 Centrum för kunskap om ekologisk 5 169

hållbarhet

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 11 634

740

---------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Elanders Gotab, Stockholm 2000