Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.
  • behandlar Prop. 2000/01:116 Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser om kommunala b

Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser om kommunala bostadsföretag

2001-05-17 · 8 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2000/01:BoU10, Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser om kommunala bostadsföretag

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Bostadsutskottets betänkande

2000/01:BOU10

Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser om

kommunala bostadsföretag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotion

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Bilaga 2

2000/01

BoU10

Redogörelse för ärendet

Regeringen har genom beslut den 22 mars 2001 till

riksdagen överlämnat proposition 2000/01:116

Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser om

kommunala bostadsföretag. Regeringens förslag till

riksdagsbeslut framgår av bilaga 1.

En motion, 2000/01:Bo9, har väckts i anslutning

till propositionen. Den är gemensam för samtliga av

utskottets ledamöter från Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet.

Motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av

bilaga 1.

Sammanfattning

Utskottet föreslår riksdagen att lagen (1999:608) om

tillfällig minskning av det generella statsbidraget

vid avyttring av aktier eller andelar i eller

utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. skall

ges förlängd giltighetstid. Förslaget innebär att

lagen skall tillämpas på avyttringar och beslut om

frivillig likvidation t.o.m. den 31 mars 2002 och på

utdelningar och aktieägartillskott t.o.m. den 30

juni 2003.

Utskottets förslag föranleds av proposition

2000/01:116 Förlängd giltighetstid för vissa

bestämmelser om kommunala bostadsföretag. Genom sitt

förslag tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker en följdmotion till propositionen.

Till betänkandet har en reservation fogats (m, kd,

c, fp).

Propositionen

I proposition 2000/01:116 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1999:608) om tillfällig minskning av det

generella statsbidraget vid avyttring av aktier

eller andelar i eller utdelning från kommunala

bostadsföretag, m.m.

Följdmotion

2000/01:Bo9 av Knut Billing m.fl. (m, kd, c, fp):

Riksdagen avslår regeringens proposition

(2000/01:116) Förlängd giltighetstid för vissa

bestämmelser om kommunala bostadsbolag.

Utskottets överväganden

Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser

om kommunala bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör förlänga giltighetstiden för

lagen (1999:608) om tillfällig minskning av

det generella statsbidraget vid avyttring av

aktier eller andelar i eller utdelning från

kommunala bostadsföretag, m.m. Därmed kommer

riksdagen att bifalla propositionens förslag

och avslå det mot detta stående

motionsförslaget. Jämför reservationen (m,

kd, c, fp).

Bakgrund

Särskilda bestämmelser om sanktioner gäller vid

försäljning av aktier eller andelar i samt vid

utdelning från kommunala bostadsföretag.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna finns i lagen (1999:608) om

tillfällig minskning av det generella statsbidraget

vid avyttring av aktier eller andelar i eller

utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. (prop.

1998/99:122, bet. 1998/99:BoU11, rskr. 1998/99:251).

De innebär i huvudsak följande.

Om en kommun säljer aktier eller andelar i det

kommunala bostadsbolaget i sådan omfattning att

kommunen förlorar det bestämmande inflytandet i

företaget så skall en minskning av kommunens

generella statsbidrag ske. I sådant fall skall även

bostadsföretagets godkännande som allmännyttigt

återkallas. Likaså skall en kommun som använder sitt

bestämmande inflytande i ett kommunalt

bostadsföretag och härigenom tillför kommunen en

utdelning, som överstiger en skälig avkastning på

det ursprungliga aktiekapitalet, få vidkännas en

minskning av det generella statsbidraget. Regeringen

har föreskrivit att skälig avkastning under

kalenderåret 2001 skall vara 7,5 %.

Om kommunen organiserat sin verksamhet i en

aktiebolagsrättslig koncern skall motsvarande

sanktion inträffa om tillgångar överförs i form av

utdelning eller aktieägartillskott till ett annat

bolag i samma koncern som inte huvudsakligen ägnar

sig åt bostadsförsörjning. Även i det fall

bostadsföretaget träder i frivillig likvidation

skall det generella statsbidraget minskas.

Bestämmelserna trädde i kraft den 19 juni 1999 och

tillämpas på avyttringar och beslut om frivillig

likvidation t.o.m. den 30 juni 2001 och på

utdelningar och aktieägartillskott t.o.m. den 30

juni 2002.

Utskottets ställningstagande

Enligt regeringens förslag i proposition 2000/01:116

skall giltighetstiden för lagen (1999:608) om

tillfällig minskning av det generella statsbidraget

vid avyttring av aktier eller andelar i eller

utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.

förlängas till den 31 mars 2002 vad avser avyttring

av aktier m.m. samt till den 30 juni 2003 vad avser

utdelning m.m. Se vidare regeringens lagförslag,

bilaga 2.

Enligt förslaget i motion 2000/01:Bo9 skall

regeringens proposition avslås. Förslaget motiveras

i allt väsentligt av hänsyn till den kommunala

självstyrelsen.

De kommunala bostadsföretagen har enligt

regeringens i propositionen redovisade principiella

uppfattning en central funktion att fylla på den

svenska bostadsmarknaden. Utskottet delar denna

uppfattning. Företagen är, och har varit, en viktig

förutsättning för att kommunerna skall kunna

fullgöra de uppgifter inom bostadsförsörjningen som

är grunden för nuvarande ansvarsfördelning inom

bostadspolitiken. Det innebär att staten svarar för

att legala och finansiella verktyg finns

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

tillgängliga för bostadsbyggandet, medan kommunerna

tillsammans med andra aktörer svarar för att de

bostäder som behövs också erbjuds kommunens

invånare. Tillämpningen av hyreslagens

bruksvärdessystem förutsätter att det finns ett

allmännyttigt bostadsbestånd som jämförelsenorm.

Staten har även ett intresse i att de betydande

ekonomiska resurser som under årens lopp tillförts

de kommunala bostadsföretagen inte genom olika

transaktioner överförs till annan kommunal

verksamhet utan behålls inom bostadsförsörjningen.

Det finns många goda skäl för kommunerna att på

olika sätt utveckla sina bostadsföretag. Under

senare år har det emellertid vid flera tillfällen

diskuterats och genomförts ett antal försäljningar

av fastigheter och hela företag av till synes

kortsiktiga politiska och ekonomiska motiv. Vad som

under lång tid byggts upp riskerar att lättvindigt

brytas ned.

Det nuvarande tidsbegränsade sanktionssystemet

infördes mot bakgrund av dessa utförsäljningar.

Syftet med sanktionssystemet är att motverka att

kommunala bostadsföretag säljs ut eller att pengar

förs över från bostadsföretagen till annan

verksamhet i kommunerna under den tid som krävs för

att möjliggöra en bred diskussion om de långsiktiga

förutsättningarna för de allmännyttiga

bostadsföretagens verksamhet.

Samtidigt med införandet av bestämmelserna

beslutade regeringen om direktiv till en särskild

utredare med uppgift att ta fram underlag för

kommande beslut om allmännyttiga bostadsföretag

(Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet, Fi

1999:05). Utredningen har lagt fram två betänkanden.

I betänkandet På de boendes villkor (SOU 1999:148)

förordas bl.a. att det skall införas ett särskilt

regelverk för allmännyttiga bostadsföretag och

regler om förköpsrätt för hyresgästerna vid

försäljning av aktier och fastigheter i kommunala

bostadsföretag. En parlamentariskt sammansatt

kommitté (ALLBO-kommittén, Fi 2000:01) har haft som

uppgift att värdera utredningens förslag om olika

verksamhetsformer för icke vinstdrivande företag

m.m. och bedöma behovet av ett nytt regelverk för

sådana företag. ALLBO-kommittén presenterade i ett

delbetänkande den 16 november 2000 (SOU 2000:104)

förslag till en särskild lag med kommunala

beslutsregler vid överlåtelse av aktier eller

andelar i ett kommunalt bostadsföretag och vid

överlåtelse av bostadsfastigheter som ägs av en

kommun eller av ett kommunalt bostadsföretag.

Förslaget innebar att vissa beslut om försäljning av

aktier eller lägenheter i ett kommunalt

bostadsföretag skulle fattas av kommunfullmäktige

med kvalificerad majoritet bestående av två

tredjedelar av avgivna röster. Betänkandet har

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

remissbehandlats. Den övervägande majoriteten av

remissinstanserna avstyrker betänkandets förslag,

med huvudsaklig hänvisning till det ingrepp det

skulle innebära i den kommunala självstyrelsen.

Några instanser, däribland Svea hovrätt och

Boverket, har som alternativ förordat en förlängning

av gällande bestämmelser i avvaktan på ett nytt

regelverk för allmännyttiga bostadsföretag. De

instanser som hörts under hand har inte haft några

invändningar mot förslaget om förlängning av

gällande bestämmelser. Kommittén som försenats i

sitt arbete har den 26 mars 2001 lämnat sitt

slutbetänkande Allmännyttiga bostadsföretag och

kommunernas boendeplanering (SOU 2001:27).

Kommitténs förslag omfattar dels införandet av en

lag om allmännyttiga bostadsföretag, dels att i en

lag om rätt till förköp en reglering sker av en

företrädesordning vid försäljning av kommunalt

fastighetsbestånd eller aktier i kommunalt

bostadsföretag. Vidare omfattar kommitténs

överväganden ett flertal frågor som gäller den

enskildes rätt till bostad och kommunernas ansvar

för boendeplaneringen.

Regeringen anser att det är av yttersta vikt att

ALLBO-kommitténs förslag och remissinstansernas

synpunkter på dem avvaktas innan slutlig ställning

tas till vilka regler som skall gälla vid avyttring

av kommunala bostadsföretag eller deras fastigheter.

Utskottet delar denna uppfattning.

Därtill kommer att regeringen genom

tilläggsdirektiv givit Kommundemokratikommittén (Ju

2000:03, dir. 2001:36) i uppdrag att presentera ett

förslag till vad som i propositionen benämns som en

demokratigaranti. Kommittén har bl.a. i uppdrag att

överväga hur avgöranden på kommunal nivå av

långsiktig karaktär och av stor principiell

betydelse kan skyddas mot kortsiktigt framhastade

beslut. Den skall också utreda behovet av särskilda

bestämmelser för sådana avgöranden. Om kommittén

finner att det finns behov av särskilda

bestämmelser, skall den i första hand överväga en

modell med krav på två likalydande beslut i den

beslutande församlingen med mellanliggande val. Det

står dock kommittén fritt att komma med förslag på

andra typer av bestämmelser med samma syfte.

Kommittén skall analysera hur förslagen förhåller

sig till principen om den kommunala självstyrelsen

enligt regeringsformen och se till att de förslag

som lämnas inte kommer i konflikt med denna princip.

Kommittén skall lämna förslag till de

författningsändringar som den anser befogade.

Resultatet av uppdraget skall redovisas till

regeringen senast den 30 september 2001.

De skäl som ovan redovisats - och som också

regeringen anför i propositionen - för att motverka

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

utförsäljningar av de kommunala bostadsföretagen och

deras fastighetsbestånd i avvaktan på permanenta

regler kvarstår. Utskottet anser mot denna bakgrund

att de nuvarande bestämmelserna om sanktioner vid

försäljning av aktier eller andelar i samt vid

utdelning från kommunala bostadsföretag m.m. bör

tillämpas även efter den 30 juni 2001 respektive den

30 juni 2002, dock längst till den 31 mars 2002

respektive den 30 juni 2003. Utskottet föreslår

därför att riksdagen med avslag på motion

2000/01:Bo9 (m, kd, c, fp) antar det av regeringen

framlagda lagförslaget.

Bristen på bostäder riskerar i flera kommuner att

leda till allvarliga problem för regionens och

landets ekonomiska tillväxt. Syftet med det

tillfälliga sanktionssystemet är bl.a. att

genererade överskott i bostadsföretagen även

fortsättningsvis kan användas i

bostadsförsörjningen, t.ex. genom nyproduktion. Det

kan dock inte uteslutas att berörda kommuner - som

ett led i en ökad nyproduktion - har behov av en

omdisponering av tillgängliga medel utöver de

gränser som anges i lagen. Regeringen har därför i

propositionen tydliggjort att lagen innehåller en

särskild bestämmelse (7 § första stycket 3) som ger

regeringen en möjlighet att befria från

sanktionsreglerna i sådana fall.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation.

Förlängd giltighetstid för vissa

bestämmelser om kommunala bostadsföretag

av Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd),

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Annelie

Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne

Ångström (fp) och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande

lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:608) om tillfällig minskning

av det generella statsbidraget vid avyttring av

aktier eller andelar i eller utdelning från

kommunala bostadsföretag, m.m. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Bo9.

Ställningstagande

Vi motsätter oss regeringens förslag om en

förlängning av lagen (1999:608) om tillfällig

minskning av det generella statsbidraget vid

avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning

från kommunala bostadsföretag, m.m. (den s.k.

stopplagen). Regeringens förslag utgör ytterligare

ett exempel på bristande respekt för den lokala

demokratin och den grundlagsstadgade kommunala

självstyrelsen.

Regeringsformens portalparagraf (1 kap. 1 §) slår

fast att den kommunala självstyrelsen är en av de

två grundläggande beståndsdelarna i den svenska

demokratin. All offentlig makt i Sverige utgår från

folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den

förverkligas genom ett representativt och

parlamentariskt statsskick och genom kommunal

självstyrelse.

En decentraliserad förvaltning har ansetts vara

väsentlig från demokratisk synpunkt. I kommunen är

det lättare att hålla fortlöpande kontakt mellan

beslutsfattare och enskilda.

Vi ser med stor oro på den tydliga tendensen att

regeringen vill kringskära den kommunala

självstyrelsen.

Kommunerna måste tillåtas fatta sina egna beslut

och hitta de lösningar som passar dem bäst. Statliga

pekpinnar och sanktionssystem som bakbinder de

kommuner som valt andra vägar än de regeringen pekar

ut skall inte förekomma. Det behöver betonas att det

alltid skall vara kommunen själv som avgör hur

mycket eller hur litet av bostadsbeståndet som skall

vara i kommunens ägo. Vårt förslag till

riksdagsbeslut innebär inte ett ställningstagande

emot kommunala bostadsföretag utan är ett

ställningstagande för den kommunala självstyrelsen.

Den demokratiskt uttryckta folkviljan i kommunerna

måste respekteras. Om riksdagen bifaller

regeringsförslaget kommer de kommunalt folkvalda att

hindras att fatta beslut i enlighet med den politik

de finner bäst gagna kommunmedborgarnas intressen

och för vilken de vunnit majoritet i fria och

allmänna kommunala val.

Stopplagen medger en dispensmöjlighet för kommuner

som, enligt regeringens uppfattning, har godtagbara

skäl att vidta sådana åtgärder som i annat fall

skall bestraffas med minskade statsbidrag. Sådana

skäl kan vara att en rekonstruktion av det kommunala

bostadsföretaget är nödvändig, att kommunen befinner

sig i en allvarlig ekonomisk situation och att den

nu aktuella åtgärden är nödvändig för att sanera

kommunens ekonomi eller om det annars finns

särskilda skäl. Dispensregeln är ett exempel på

vilka konsekvenser en lagstiftning av stopplagens

karaktär kan få. Det är oacceptabelt att regeringen

godtyckligt skall kunna avgöra vilka skäl som är

tillräckliga för att en kommun skall kunna begära

dispens. Det finns en uppenbar risk för att

välskötta kommuner kommer att bli lidande och att

färgen på den politiska majoriteten i kommunen i

vissa fall kan bli avgörande för om dispens beviljas

eller inte. Lagar som öppnar för sådana konsekvenser

skall över huvud taget inte stiftas och således inte

heller få förlängd giltighetstid.

Det är inte en statlig uppgift att fatta beslut om

handhavandet av de kommunalt ägda bostadsföretagen.

Sådana ställningstaganden måste i stället göras i

kommunerna, mot bakgrund av förhållandena i det

enskilda fallet och på det sätt den demokratiskt

valda kommunmajoriteten, liksom majoriteten i

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

bostadsföretagets styrelse, finner lämpligt.

Vid införandet av stopplagstiftningen 1999 hade

flera remissinstanser invändningar mot förslaget. De

menade att förslaget skulle strida mot den kommunala

självstyrelsen.

När stopplagen föreslogs ansåg regeringen att det

inte fanns tid att inhämta Lagrådets yttrande utan

hänvisade i stället till ett tidigare yttrande.

Lagrådet hade tidigare (prop. 1995/96:213) godtagit

en lag som medgav en minskning av statsbidragen för

en kommun som höjde den kommunala skattesatsen. Med

hänvisning till detta, och att lagen föreslogs vara

tidsbegränsad, ansåg regeringen att stopplagen var

förenlig med den kommunala självstyrelsen.

Genom ett ingripande av bostadsutskottet

inhämtades emellertid Lagrådets yttrande. Lagrådet

uttalade att det fanns skillnader mellan

stopplagstiftningen och det av regeringen åberopade

ärendet. Ärendet rörande den kommunala skattesatsen

byggde på ett samband mellan ökade skatteintäkter

och minskade statsbidrag. När det gällde

stopplagstiftningen gjorde sig inte sambandet lika

starkt gällande, eftersom det generella

statsbidraget används som sanktion mot ett oönskat

beteende inom ett enskilt område av den kommunala

verksamheten. Lagrådet påpekade också att ett sådant

ekonomiskt samband saknas i de fall kommunerna

säljer sitt bostadsföretag uteslutande av

ideologiska skäl.

Lagrådet uttalade vidare att förslaget var avsett

att ge samma resultat som en långtgående

förbudslagstiftning eller mycket restriktiva

tillståndsregler. Lagrådet ansåg dessutom att det

knappast kan ha varit avsikten med det generella

statsbidraget att det skulle kunna användas som ett

påtryckningsmedel gentemot enskilda kommuner för

speciella ändamål. Sammanfattningsvis ifrågasatte

Lagrådet allvarligt om en inskränkning i den

kommunala självstyrelsen borde göras på det sätt som

stopplagstiftningen innebär.

Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till

flerpartimotionen 2000/01:Bo9 (m, kd, c, fp) avslå

regeringens proposition 2000/01:116 Förlängd

giltighetstid för vissa bestämmelser om kommunala

bostadsbolag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till den motivering som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet

att riksdagen fattar följande beslut.

Förlängd giltighetstid för vissa

bestämmelser om kommunala bostadsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:608) om tillfällig

minskning av det generella statsbidraget vid

avyttring av aktier eller andelar i eller

utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.

enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

proposition 2000/01:116 och avslår motion

2000/01:Bo9.

Reservation (m, kd, c, fp)

Stockholm den 17 maj 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Anders Ygeman (s), Sten Lundström (v), Annelie

Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar

Rosenqvist (mp), Yvonne Ångström (fp), Carina

Adolfsson Elgestam (s), Leif Jakobsson (s) och Agne

Hansson (c).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:608) om

tillfällig minskning av det generella statsbidraget

vid avyttring av aktier eller andelar i eller

utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna

till lagen (1999:608) om tillfällig minskning av det

generella statsbidraget vid avyttring av aktier

eller andelar i eller utdelning från kommunala

bostadsföretag, m.m. skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i Denna lag träder i

kraft den 19 juni 1999 kraft den 19 juni 1999

och tillämpas på och tillämpas på

avyttringar och beslut om avyttringar och beslut om

frivillig likvidation frivillig likvidation

till och med den 30 juni till och med den 31 mars

2001 och på utdelningar 2002 och på utdelningar

och aktieägartillskott och aktieägartillskott

till och med den 30 juni till och med den 30 juni

2002. Lagen tillämpas 2003. Lagen tillämpas

dock inte på utdelningar dock inte på utdelningar

och aktieägartillskott och aktieägartillskott

som hänför sig till som hänför sig till

räkenskapsår som löpt ut räkenskapsår som löpt ut

före den 1 januari 1999. före den 1 januari 1999.

-----------------------------------------------------