Bet. 2000/01:BoU12

Bostadsutskottets betänkande

2000/01:BOU12

Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för år 2001

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

BoU12

Sammanfattning

Utskottet föreslår med utnyttjande av sin

initiativrätt att beräkningen av den

bostadsbidragsgrundande inkomsten för studerande med

studiebidrag skall ske enligt särskilda regler för

2001. Bakgrunden till utskottets initiativ är att

studiemedelssystemet fr.o.m. den 1 juli 2001 ändras

på ett sätt som för ett betydande antal studerande

med studiebidrag innebär att bostadsbidragen och

därmed också deras disponibla inkomst minskar. Genom

det lagförslag som utskottet lägger fram kompenseras

de studerande som berörs.

Ändringen i reglerna för bostadsbidragen är avsedd

att vara temporär i avvaktan på att ett förslag till

en långsiktig lösning kan läggas fram. Enligt

utskottet bör regeringen i budgetpropositionen för

2002 lägga fram ett förslag till en sådan lösning i

förening med ett förslag till finansiering. Vidare

uttalar utskottet att frågor om bl.a.

bostadsbidragens roll och effekter för särskilda

grupper som socialbidragstagare och arbetslösa med

varierande inkomster under året bör ses över.

Utskottet föreslår också att riksdagen som sin

mening tillkännager för regeringen vad utskottet i

dessa avseenden anfört.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och

två särskilda yttranden.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Bostadsbidragens utformning

Beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten

2001

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta utskottets förslag till

lag med särskild bestämmelse om bostadsbidrag

för år 2001.

Lagförslaget avser endast bostadsbidrag för

år 2001 och innebär att studiebidrag enligt

den nya studiestödslagen (1999:1395) endast

skall ingå till 80 % i den

bostadsbidragsgrundande inkomsten. Avsikten

med förslaget är att ändringarna i

studiemedelssystemet fr.o.m. den 1 juli 2001

inte skall leda till minskade bostadsbidrag

och därmed inte heller till minskad

disponibel inkomst för de studerande med

studiebidrag som också uppbär bostadsbidrag.

Som utskottet redovisat ovan innebär förändringen i

studiemedelssystemet bl.a. att bidragsandelen höjs

för gruppen universitets- och högskolestuderande

m.fl. Det totala studiemedelsbeloppet förändras

sålunda inte. En följd av den ökade bidragsandelen i

studiemedelsbeloppet blir emellertid att

bostadsbidraget minskar och därmed också studentens

disponibla inkomst. Även för studerande som övergår

från dagens vuxenstudiestöd (SVUX och SVUXA) till

studiemedelssystemet kan i vissa fall liknande

effekter uppstå. Enligt utskottets mening är det

inte rimligt att en reform som är avsedd att

förbättra de studerandes ekonomiska situation i

vissa fall leder till försämringar. Det finns mot

den bakgrunden anledning att överväga vad som kan

göras för att inte höjningen av studiebidragen skall

leda till minskade bostadsbidrag. Åtgärder bör

enligt utskottets mening därför vidtas inom ramen

för bostadsbidragen för att kompensera de studerande

som berörs.

För att kompensera de hushåll som får minskade

bostadsbidrag som en följd av att bidragsdelen av

studiemedlen ökar kan flera vägar väljas. En möjlig

väg är att öka bostadsbidragen för dem som berörs.

En annan väg är att höja inkomstgränserna för när

bostadsbidragen börjar reduceras. En tredje väg är

att ändra reglerna för hur den bidragsgrundande

inkomsten beräknas.

Med tanke på att regeländringen måste göras mitt

under ett bidragsår torde den minst komplicerade

vägen vara att ändra beräkningsgrunderna för den

inkomst som skall ingå i underlaget för

bostadsbidraget. Det kan ske på i princip två olika

sätt. Antingen kan ett fiktivt bidrag fastställas

genom att bidraget beräknas som om de gamla reglerna

för studiestöd fortsatt att gälla också under andra

halvåret 2001, eller också kan studiebidraget räknas

om med en schablon.

För metoden att vid bestämningen av

bostadsbidraget beräkna ett fiktivt bidrag genom att

tillämpa de äldre reglerna för beräkningen av

studiestödet talar bl.a. att den torde ge det mest

rättvisande utfallet för alla studerandegrupper.

Metoden torde dock i praktiken vara mycket svår att

använda och dessutom orsaka stora administrativa

problem för berörda myndigheter. Det beror bl.a. på

att jämförelser mellan det nya studiemedelssystemet

och de äldre systemen SVUX och SVUXA i det aktuella

avseendet synes vara synnerligen komplicerade för

att inte säga mer eller mindre omöjliga. Till detta

kommer att ett system med fiktiva bidrag förutsätter

att det äldre bidragssy-stemet behålls parallellt

under en övergångsperiod, något som inte är

förutsatt med avseende på medelstilldelning och

personalresurser m.m.

Enligt utskottets mening är mot den angivna

bakgrunden en schabloniserad metod att föredra. En

schablon för omräkning av studiebidraget kan

utformas med utgångspunkt i att den förändring av

studiemedlen som genomförs fr.o.m. den 1 juli

innebär att bidragsdelen för gruppen universitets-

och högskolestuderande m.fl. ökar från 27,8 % till

34,5 %. Det motsvarar en ökning av bidraget med

drygt 24 %. För att det ökade studiebidraget inte

skall ge minskat bostadsbidrag innebär det att den

del av bidraget som räknas in i den bidragsgrundande

inkomsten bör minskas till omkring 80 %.

En på detta sätt utformad schablon har den

uppenbara fördelen att den är enklare att tillämpa

än en regel som förutsätter att ett fiktivt bidrag

räknas fram. Samtidigt kan den invändningen göras

att en procentuell omräkning enligt schablonmetoden

inte tar hänsyn till att bidragsandelen för

vuxenstuderande är mer än dubbelt så hög jämfört med

övriga. Det innebär att en del bostadsbidragstagare

i denna grupp får höjningar av bostadsbidraget som i

kronor räknat är större än de för övriga studerande.

Enligt utskottets mening kan detta accepteras bl.a.

mot bakgrund av att reglerna är tillfälliga. Det är

dessutom utskottets uppfattning att det antal

vuxenstuderande som berörs är begränsat. Det beror

bl.a. på att de i högre grad torde omfattas av

reglerna för bostadsbidragen till hushåll med barn

där inkomstgränserna för reducerat bidrag ligger

väsentligt högre än de som gäller för

ungdomsbostadsbidragen.

Mot den nu angivna bakgrunden bör enligt

utskottets mening tillfälliga regler för beräkningen

av bostadsbidragsgrundande inkomsten införas för år

2001. Reglerna bör utformas så att av de

studiebidrag som avser andra halvåret endast 80 % av

bidraget ingår i den bostadsbidragsgrundande

inkomsten. Lagtekniskt åstadkoms detta genom att

reduceringen knyts till sådana studiebidrag som

utgår enligt den studiestödslag (1999:1395) som

träder i kraft den 1 juli 2001. Ett förslag till lag

med särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år

2001 läggs därför fram i bilaga till betänkandet.

Det förslag till temporär ändring i beräkningen

av den bostadsbidragsgrundande inkomsten som

utskottet nu för fram föreslås träda i kraft den 1

juli 2001, dvs. mitt under ett bidragsår. Det

betyder att de studerande som redan nu har

bostadsbidrag har fått sina bidrag beslutade med

tillämpning av delvis andra regler. Under

förutsättning av att de uppgivit en korrekt inkomst

för bidragsåret innebär detta att deras

bostadsbidrag är lägre än vad de blir med en

tillämpning av de nya tillfälliga reglerna för 2001.

För att dessa bidragstagare skall kunna få det nya

högre bidraget utbetalat fordras att de till

försäkringskassan anmäler den nya lägre

bidragsgrundande inkomst som följer av de

tillfälliga regler som utskottet nu föreslår. Det är

mot den bakgrunden viktigt att tydlig information

lämnas om de nya reglerna. Målet bör sålunda vara

att alla berörda bidragstagare redan under

bidragsåret skall få det högre bostadsbidrag som de

nya reglerna ger förutsättningar för.

Påverkan på anslaget till bostadsbidrag

Kostnaderna för den nu föreslagna ändringen av

bostadsbidragen är begränsade. För andra halvåret

2001 kan de beräknas till omkring 25 miljoner

kronor. Utskottet gör emellertid bedömningen att

denna begränsade utgiftsökning väl kommer att rymmas

inom anslaget för bostadsbidrag även efter den

anslagsminskning som regeringen föreslagit och som

utskottet tillstyrkt i yttrande 2000/01:BoU6y.

I tilläggsbudgeten för 2001 redovisar regeringen

att utgifterna för bostadsbidrag kommer att minska

som en följd av en gynnsam utveckling av

sysselsättning och reallöner. Med hänvisning härtill

föreslår regeringen därför ett minskat anslag.

Erfarenheterna från de senaste åren visar att

regeringen regelmässigt överskattat utgifterna för

bostadsbidragen. Detta gällde inte minst för

budgetåret 2000 där de slutliga utgifterna för

bostadsbidragen kom att ligga närmare 1 300 miljoner

kronor under det ursprungligen anvisade anslaget.

Det finns mot den bakgrunden inte anledning att nu

göra någon ytterligare justering av

bostadsbidragsanslaget. Bostadsutskottet har också

redovisat sin syn på denna fråga i det ovan angivna

yttrandet till finansutskottet.

Bostadsbidragens utformning efter 2001

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad

utskottet anför om bostadsbidragens

utformning efter 2001.

Förslaget innebär att regeringen i den

kommande budgetpropositionen bör föreslå

åtgärder för att långsiktigt säkerställa att

höjda studiemedel inte leder till sänkta

bostadsbidrag. Utskottets förslag innebär

dessutom att en översyn bör göras av bl.a.

bostadsbidragens roll och effekter för

särskilda grupper som socialbidragstagare och

arbetslösa där inkomsterna kan variera

kraftigt under året. Jämför reservationerna 1

(m), 2 (kd), 3 (c) och 4 (fp).

Det förslag avseende beräkningen av den bostadsbidragsgrundande

inkomsten som utskottet nu lägger fram avser endast

år 2001. De problem som förslaget syftar till att

lösa kvarstår dock även efter detta år. För att inte

de studerande som berörs skall få sänkta

bostadsbidrag fr.o.m. år 2002 måste därför åtgärder

vidtas för att långsiktigt säkerställa att höjda

studiemedel inte automatiskt leder till sänkta

bostadsbidrag. Utan att i detalj gå in på hur detta

kan och bör lösas vill utskottet peka på några

möjligheter. En sådan möjlighet är att höja de

inkomstgränser från vilka bostadsbidragen reduceras.

En annan möjlighet är att helt eller delvis undanta

studiebidragen när den bostadsbidragsgrundande

inkomsten bestäms. En tredje möjlighet är att höja

bostadsbidragen i takt med att studiebidragen höjs.

Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett

långsiktigt hållbart förslag med den inriktning som

utskottet nu förordat. Förslaget bör tillsammans med

ett förslag till finansiering föreläggas riksdagen i

budgetpropositionen för 2002.

Bostadsutskottet har sedan de nya reglerna för

bostadsbidrag infördes 1997 aktivt följt upp

utfallet av dem. Det har bl.a. skett genom interna

utfrågningar av företrädare för Regeringskansliet

och Riksförsäkringsverket. På initiativ av utskottet

har också flera ändringar i reglerna kommit till.

Det gäller bl.a. införandet av en lägsta nivå under

vilken boendekostnaden inte skall reduceras på grund

av bostadsytans storlek och att räntebidragen har

exkluderats från den bidragsgrundande inkomsten.

Även i övrigt har utskottet varit pådrivande när det

gäller att få till stånd justeringar i

bostadsbidragssystemet.

De tillfälliga regler för beräkningen av den

bostadsbidragsgrundande inkomsten för studerande som

utskottet nu föreslår aktualiserar frågan om

bostadsbidragens träffsäkerhet och funktion också i

andra avseenden. Utskottet har vid flera tidigare

tillfällen uppmärksammat frågor som enligt

utskottets mening bort utvärderas. Så sent som

hösten 2000 redovisade utskottet (bet. 2000/01:BoU1

s. 45-47) en samlad syn på vad som får anses vara

vissa ofullkomligheter i bostadsbidragssystemet.

Även om utskottets utgångspunkt var att

bostadsbidragssystemet i väsentliga delar torde

svara mot de uppsatta målen, lyfte utskottet på nytt

fram flera frågor som borde övervägas. Det skedde

dels med hänvisning till tidigare

ställningstaganden, dels med utgångspunkt i de nya

uppgifter som kommit fram.

Utan att här i detalj gå in på de tidigare

övervägandena vill utskottet peka på några av de

frågor som mot bakgrund av den nu uppkomna

situationen bör få sin lösning. Det gäller inte

minst frågan om bostadsbidragens roll och effekter

för särskilda grupper som socialbidragstagare och

arbetslösa där inkomsterna kan variera kraftigt

under året. Även vissa frågor av mer teknisk natur

kan behöva belysas ytterligare. Det gäller bl.a.

försäkringskassornas tillgång till

kontrolluppgifter, hur barns försäkringsersättningar

m.m. skall beaktas, kravet på anmälningsplikt sedan

bidraget upphört och socialbidragstagares skyldighet

att anmäla ökad inkomst.

Även om de tidigare överväganden som utskottet

kortfattat har redovisat ovan inte har varit

förenade med några formella tillkännagivanden

uttalade utskottet så sent som hösten 2000 att de

frågor som avsåg enskildheter i

bostadsbidragssystemet borde övervägas i särskild

ordning. Enligt utskottet borde resultaten av

övervägandena och eventuella förslag kunna

föreläggas riksdagen i den ekonomiska

vårpropositionen våren 2001. Så har dock inte skett.

När riksdagen gjorde sitt uttalande pågick den

särskilde utredarens översyn av de ekonomiska

familjestöden (dir. 2000:16). Utredaren har nu

redovisat sitt uppdrag i slutbetänkandet Ur

fattigdomsfällan (SOU 2001:24). Översynen har

förutom bostadsbidragen till barnfamiljer också

omfattat barnbidragen och underhållsstödet. Trots

den pågående beredningen av förslagen finns det

enligt utskottets mening fortsatt anledning att i

särskild ordning överväga de frågor avseende

bostadsbidragen som utskottet nu lyft fram. Enligt

utskottets mening bör regeringen därför ges i

uppdrag att dels presentera en långsiktigt hållbar

lösning på de problem beträffande bostadsbidragen

för vissa studerande som utskottet pekat på, dels

snarast göra de överväganden avseende

bostadsbidragen i övrigt som utskottet förordat. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till den motivtext som framförs under

Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Beräkningen av den

bostadsbidragsgrundande inkomsten 2001

Riksdagen antar utskottets förslag till lag med

särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år

2001.

2. Bostadsbidragens utformning efter 2001

Riksdagen tillkännager för regeringen vad

utskottet anför om bostadsbidragens utformning

efter 2001.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

Reservation 4 (fp)

Stockholm den 17 maj 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Anders Ygeman (s), Sten Lundström (v), Annelie

Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar

Rosenqvist (mp), Yvonne Ångström (fp), Carina

Adolfsson Elgestam (s), Leif Jakobsson (s) och Agne

Hansson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bostadsutskottet har på förslag av utskottets

socialdemokratiska ledamöter beslutat att med

användande av sin initiativrätt enligt 3 kap. 7 §

riksdagsordningen lägga fram ett förslag till lag

med särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år

2001. Bakgrunden till utskottets initiativ är att

studiemedelssy-stemet fr.o.m. den 1 juli 2001 ändras

på ett sätt som för vissa studerande med

studiebidrag innebär att bostadsbidragen och därmed

också deras disponibla inkomst minskar.

Under beredningen av ärendet har synpunkter under

hand inhämtats från Regeringskansliet,

Riksförsäkringsverket och Centrala

studiestödsnämnden.

Bakgrund

Beräkningen av den bostadsbidragsgrundande

inkomsten

Barnfamiljer liksom ungdomar som har fyllt 18 men

inte 29 år kan få bostadsbidrag. Bidragets storlek

bestäms i princip av hushållets sammansättning,

bostadskostnaden och hushållsmedlemmarnas inkomster.

Sedan år 1997 gäller att bostadsbidragen är

preliminära för att när taxeringen är klar stämmas

av mot den taxerade inkomsten för bidragsåret. Vid

denna avstämning får den som erhållit för lite i

bidrag detta utbetalat i efterskott, medan den som

fått för mycket i bidrag blir återbetalningsskyldig.

När det gäller den bostadsbidragsgrundande

inkomsten är grundregeln att den utgörs av summan av

de skattepliktiga inkomsterna av tjänst,

näringsverksamhet och kapital. Dessa inkomster, som

bestäms enligt skattelagstiftningens regler,

justeras sedan med vissa tillägg och avdrag som

anges i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Enligt

bestämmelserna i 4 § skall bl.a. studiemedel i form

av studiebidrag ingå i den bidragsgrundande

inkomsten.

Reformering av studiestödssystemet

Riksdagen fattade i december 1999 beslut om ett nytt

reformerat studiestödssystem som börjar tillämpas

fr.o.m. den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10, bet.

1999/2000:UbU7). Reformen innebär att ett samordnat

studiemedelssystem införs för alla studerande i

reguljär utbildning. Det sker genom att de tre

studiestöden studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd

(SVUX) samt särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

(SVUXA) sammanförs till ett enda stöd - studiemedel.

För den som i dag har rätt till studiemedel, dvs.

främst studerande vid universitet och högskolor,

innebär det nya stödsystemet att bidragsdelen i

studie-medlen ökar från nuvarande 27,8 % till 34,5

%. I normalfallet betyder det att studiebidraget vid

heltidsstudier ökar med ca 475 kr i månaden. Den

totala summan utgående studiemedel, dvs. summan av

lån och bidrag, är dock oförändrad och uppgår liksom

i dag till omkring 7 200 kr räknat per månad. För

hur lång tid studiemedel utgår under ett år bestäms

av det antal veckor under vilka studenten bedriver

studier enligt den kursplan eller motsvarande som

gäller för utbildningen. Det vanliga torde dock vara

att studiemedel som hittills utgår för omkring 9

månader per år.

Som framgår ovan är en del i reformen att de båda

stödformerna särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) samt

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA)

upphör och ersätts av studiemedel. Det totala

studiemedelsbeloppet för denna grupp studerande blir

detsamma som för övriga studerande med studiemedel.

Däremot är bidragsandelen högre och uppgår till 82

%. Den som någon gång uppburit SVUX eller SVUXA har

möjlighet att på vissa villkor övergångsvis

fortsätta att uppbära dessa stöd. Denna möjlighet

upphör dock fr.o.m. den 1 juli 2003.

Effekterna av det reformerade studiestödet på

bostadsbidragen

De som i dag har rätt till studiemedel är till

övervägande delen studerande vid universitet och

högskolor. Hur reformeringen av studiestödssystemet

kan påverka bostadsbidragen för denna grupp

studerande belyses med några exempel nedan.

Som redovisats ovan ingår bidragsdelen av

studiemedlen i den bostadsbidragsgrundande

inkomsten. Det innebär att en höjning av

bidragsdelen i sin tur minskar bostadsbidraget för

de bidragstagare som ligger över de inkomstgränser

för oreducerat bidrag som satts upp.

För barnfamiljer reduceras bostadsbidraget med 20

% av den bidragsgrundande inkomst som överstiger 117

000 kr för en sökande eller för makar 58 500 kr för

var och en av dem. För hushåll utan barn reduceras

bostadsbidraget med en tredjedel av den

bidragsgrundande inkomst som överstiger 41 000 kr

för ensamboende och 58 000 kr för makar.

Vid studier som ger rätt till fullt studiemedel

och därmed också fullt bidrag under 9 månader

innebär de nya reglerna att ökningen av bidragsdelen

med 475 kr per månad som mest reducerar

bostadsbidragen med omkring 120 kr per månad för

ensamstående studerande, 140 kr för studerande med

barn och 240 kr för studerande par utan barn. En

förutsättning för att utfallet skall bli det nu

redovisade är bl.a. att den eller de studerande

ligger över inkomstgränsen för oreducerat

bostadsbidrag.

För den som i dag uppbär någon av stödformerna för

vuxenstudier, dvs. SVUX eller SVUXA, och som fr.o.m.

den 1 juli 2001 väljer att i stället finansiera sina

studier med studiemedel kan naturligtvis den

disponibla inkomsten också påverkas. Studerande som

är i denna situation har emellertid möjligheten att

i stället stanna kvar i det tidigare stödsystemet

och därmed också fortsätta studierna på oförändrade

ekonomiska villkor.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer.

1. Bostadsbidragens utformning efter 2001

(punkt 2)

av Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 1 om bostadsbidragens

utformning efter 2001.

Ställningstagande

Vi har från Moderata samlingspartiets sida under en

rad av år framhållit att grundprincipen bör vara att

den som betalar skatt inte skall behöva bidrag och

den som behöver bidrag inte skall betala skatt. På

sikt bör alltså bostadsbidragen avvecklas och i

stället ersättas med sänkt skatt. I en situation där

skattetrycket på boendet kraftigt har drivit upp

bostadskostnaderna och där inkomstbeskattningen

lämnar alltför lite kvar av lönen låter detta sig

emellertid inte göras annat än stegvis. Ett

individuellt bostadsstöd i form av bostadsbidrag har

därför blivit ett nödvändigt instrument för att

motverka de effekter som de höga skatterna orsakar.

Samtidigt illustrerar den utformning som

bostadsbidragen i dag har tydligt den rundgång som

präglar statens agerande gentemot familjer och

enskilda. Vi menar därför att snabba åtgärder måste

vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt skatt.

Målet bör självfallet vara att den enskilde skall

kunna leva på sin lön utan att vara beroende av

bidrag. Som ett led i denna utveckling bör en

samordning av bostadsbidragen och övriga

socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den

helhetssyn som detta ger över den ekonomiska

situationen för de berörda hushållen är en nödvändig

förutsättning för att den nu förordade växlingen av

bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas.

Vad vi nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Bostadsbidragens utformning efter 2001

(punkt 2)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 2 om bostadsbidragens

utformning efter 2001.

Ställningstagande

Den omfattande omdaning av bostadsbidragen som den

socialdemokratiska regeringen genomfört har

inneburit stora försämringar för i första hand ett

stort antal barnfamiljer. Trots att bostadsbidragen

är det fördelningspolitiskt sett mest effektiva

sättet att tillförsäkra också lågavlönade,

barnfamiljer och studenter en rimlig bostadsstandard

har de alltså skurits ned. Det kan mot den

bakgrunden ifrågasättas om målsättningen med

bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna

efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum

- längre kan anses vägleda stödets utformning. Mot

den nu skisserade bakgrunden menar vi att

bostadsbidragen redan fr.o.m. år 2002 måste

reformeras så att

- den samlade familjeinkomsten läggs till grund för

bostadsbidraget,

-

- ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2

för alla hushållstyper och

-

- det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.

-

När de åtgärder som vi nu föreslår genomförts rättas

de största orättvisorna i dagens

bostadsbidragssystem till. Detta är dock inte

tillräckligt. Även andra felaktigheter i

bostadsbidragen måste ses över och åtgärdas. I

första hand gäller hur den slutliga avstämningen av

bostadsbidragen skall göras. I dag bestäms det

slutliga bostadsbidraget en gång per år. Denna

avstämning sker dessutom ett år efter bidragsåret.

Det har redan efter det första bidragsåret med det

nya bostadsbidragssystemet visat sig att det är en

mindre lämplig för att inte säga olämplig ordning.

För att mildra de marginaleffekter som kan uppkomma

för de familjer som har inkomsterna ojämnt fördelade

över året bör bostadsbidragen därför, på samma sätt

som studiestödet, omprövas halvårsvis. Genom att på

detta sätt göra en avstämning med tätare intervall

förbättras träffsäkerheten i systemet. En stor

fördel med detta är att kraven på återbetalning av

bidrag kommer att minska. Vidare kommer bidraget att

under bidragsperioden vara bättre anpassat till den

verkliga ekonomiska situationen.

Vad vi nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Bostadsbidragens utformning efter 2001

(punkt 2)

av Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 3 om bostadsbidragens

utformning efter 2001.

Ställningstagande

Det finns enligt min och Centerpartiets mening

anledning att inleda en översyn och reformering av

bostadsbidragssystemet. Denna omdaning av

bostadsbidragen bör ske med utgångspunkt i de

förslag som vi från Centerpartiet lagt fram till

förbättringar i föräldraförsäkringen och till

skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.

Båda dessa åtgärder leder till inkomstförstärkningar

för bl.a. barnfamiljer. En följd av detta är

naturligtvis att behoven av bostadsbidrag minskar.

Ett första steg mot ett minskat bidragsberoende har

därmed tagits.

De åtgärder jag nu beskrivit måste följas upp med

ytterligare insatser med samma inriktning. Det

betyder att behovet av bostadsbidrag kommer att

minska ytterligare under åren framöver. Utan att i

detalj gå in på hur detta bör påverka

bostadsbidragssystemet så innebär denna utveckling

naturligtvis att bidragen måste anpassas till

hushållens nya ekonomiska förutsättningar.

Vad jag nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Bostadsbidragens utformning efter 2001

(punkt 2)

av Yvonne Ångström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 4 om bostadsbidragens

utformning efter 2001.

Ställningstagande

För många familjer skapar dagens skatte- och

bidragssystem stora problem. Vi har i dag en

situation där bostadsbidragen tillsammans med

skatterna, barnomsorgstaxorna och underhållsbidragen

ger upphov till helt orimliga marginaleffekter. För

den barnfamilj som ökar sin inkomst går i många fall

större delen av ökningen bort i form av ökad skatt,

minskade bostadsbidrag och höjda

barntillsynskostnader. Det är naturligtvis inte

rimligt att den som t.ex. går från studier eller

arbetslöshet till arbete eller ökar sin arbetstid

inte skall ha något ekonomiskt utbyte av detta. Ett

sådant system ger inga incitament för den enskilda

att gå ut i förvärvsarbete eller att starta egen

verksamhet. Vad som erfordras är därför åtgärder som

minskar marginaleffekterna såväl i stödsystemen som

i skattesystemet. I enlighet med de förslag som

Folkpartiet tidigare lagt fram bör därför en

reformering av bostadsbidragen omedelbart påbörjas

där bostadsbidragen successivt minskar samtidigt som

det generella barnstödet ökar.

Ett första steg i denna successiva avveckling som

jag nu har föreslagit bör tas redan år 2002. Det bör

ske genom att bostadsbidragen minskar samtidigt som

barnbidragen ökar. Efter detta första steg fortsätts

sedan växlingen från individuellt till generellt

stöd under de efterföljande åren. Förslaget är helt

enkelt en väg ur den fattigdomsfälla som dagens

bidrag utgör.

Vad jag nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Beräkningen av den bostadsbidragsgrundande

inkomsten 2001

av Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne

Ångström (fp) och Agne Hansson (c).

Genom att inte samordna olika bidragssystem har de

socialdemokratiska ledamöterna tvingats till att ta

ett initiativ till en tillfällig ändring av

beräkningen av bostadsbidrag till studerande under

år 2001. Om inte beräkningsgrunderna ändras leder de

förändringar i studiemedelssystemet som träder i

kraft den 1 juli i år automatiskt till en sämre

ekonomisk situation för många studenter genom sänkta

bostadsbidrag.

Vi vill inte motsätta oss den föreslagna

tillfälliga ändringen av bidragsvillkoren trots att

vi inte står bakom bostadsbidragssystemet i dess

nuvarande utformning. Det skulle vara orimligt att

låta vad som får förmodas vara ett förbiseende eller

misstag från regeringens sida leda till att många

studerande under löpande bidragsår får en försämrad

ekonomisk situation. Detta särskilt som förändringen

i studiebidragssystemet lanserats som en förbättring

för studenterna. Vi anser det emellertid vara

anmärkningsvärt att regeringen i sitt

beredningsarbete inte kunnat förutse denna effekt

och i god tid vidtagit nödvändiga åtgärder.

Förbiseendet kan också ses som en indikation bland

flera på att det nuvarande systemet är för

komplicerat och i många avseenden leder till

oönskade effekter.

2. Beräkningen av den bostadsbidragsgrundande

inkomsten 2001

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson

(kd).

Kristdemokraterna har sedan länge reagerat mot

regeringens kortsiktiga politik i fråga om

bostadsbidragen. De förändringar i systemet som

genomfördes för några år sedan har lett till att

bidraget sammantaget har fått en prägel av stöd till

ensamföräldrar boende i hyresrätt. Kristdemokraterna

har därför begärt en översyn av

bostadsbidragsreglerna samt av de konsekvenser som

senare års förändringar medfört. Vi har också

föreslagit att de individuella inkomstgränserna som

bidragsgrund för bostadsbidragen skall slopas och

att den bidragsgrundande bostadsytan skall öka. Vårt

förslag innebär även att den barnrelaterade delen av

bostadsbidraget skall höjas för de hushåll som är

berättigade till bostadsbidrag.

Kristdemokraterna har också vid ett antal

tillfällen begärt att avstämnings-perioderna för

bostadsbidraget skall vara halvårsvisa. Ett sådant

system skulle minska de oönskade effekter som

uppkommer, inte minst när studier och förvärvsarbete

växlar under kalenderåret. Om vårt förslag tidigare

vunnit bifall hade det varit enklare att hantera de

problem med bostadsbidragen för studerande som

utskottet uppmärksammar i sitt yttrande. I det nu

uppkomna läget vill vi emellertid inte motsätta oss

det förslag om en tillfällig regeländring som

bostadsutskottet har för avsikt att lägga fram för

riksdagen. Det är givetvis orimligt att en

förändring i studiemedelssystemet med omfördelning

mellan lån och bidrag skall tillåtas leda till

minskade bostadsbidrag, trots att studenterna efter

omläggningen får en oförändrad ekonomisk situation.

Vi vill i sammanhanget också erinra om att

Kristdemokraterna förordat en något större ökning av

bidragsdelen i studiemedelssystemet än den

förändring som träder i kraft den 1 juli i år.

Utskottets lagförslag

Förslag till lag med särskild

bestämmelse om bostadsbidrag

för år 2001

Härigenom föreskrivs följande.

För år 2001 lämnas bostadsbidrag enligt lagen

(1993:737) om bostadsbidrag med följande avvikelse.

Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten

enligt 4 § skall studiebidrag enligt

studiestödslagen (1999:1395) ingå till endast åttio

procent.

-------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.