Bet. 2000/01:BoU8

Bostadsutskottets betänkande

2000/01:BOU08

Egenskapskrav på byggnader

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

BoU8

Sammanfattning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande

motioner som i vid bemärkelse tar upp frågor om de

krav som bör ställas på byggnaders egenskaper och i

samband med byggande. Det gäller frågor om ett

miljöanpassat byggande och boende,

energianvändningen i bostäder, regler för

äldreboende och barnsäkerhet i bostäder samt krav på

obligatorisk användning av brandvarnare respektive

jordfelsbrytare.

Utskottet avstyrker samtliga behandlade motioner.

I flertalet frågor hänvisar utskottet till redan

pågående utvecklingsarbete och utredningar eller

till beredningen inom Regeringskansliet.

Till betänkandet har fogats elva reservationer och

två särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Inledning

I detta betänkande behandlas motioner från 2000 års

allmänna motionstid i frågor om egenskapskrav på

byggnader. Dessutom behandlas ett yrkande i en

motion väckt med anledning av skrivelse

1999/2000:137, Redogörelse för barnpolitiken i

Sverige med utgångspunkt i FN:s konvention om

barnets rättigheter.

Vid nybyggnad och ändring av byggnadsverk regleras

utformningen av byggnad och tomt genom plan- och

byggnadslagstiftningen. De centrala lagarna i detta

sammanhang är plan- och bygglagen (1987:10) - PBL -

samt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på

byggnadsverk m.m. - BVL. De tekniska egenskapskraven

förtydligas i förordningen (1994:1215) om

egenskapskrav på byggnadsverk m.m. - BVF. I

Boverkets byggregler - BBR - finns föreskrifter och

allmänna råd till bl.a. PBL, BVL och BVF. BBR gäller

vid uppförande av nya byggnader och tillbyggnader.

För andra ändringar än tillbyggnader gäller enbart

bestämmelserna i PBL, BVL och BVF.

Miljöanpassat byggande och boende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- ekologiskt anpassat byggande, jämför

reservation 1 (c),

- försiktighetsprincipen vid användning av

byggmaterial, jämför

reservation 2 (c, mp),

- kretsloppslösningar som krav vid byggande,

jämför reservation 3

(v, c, mp),

- åtgärder mot allergi, jämför reservation 4

(kd, c, fp, mp),

- deklaration av bostäder, jämför

reservationerna 5 (v, kd, c) och

6 (fp).

Vad gäller motiveringen till utskottets

ställningstagande i frågor

om miljöanpassat byggande och boende m.m.,

jämför särskilt yttrande 1 (m).

Ekologiskt anpassat byggande

Behovet av en anpassning av byggverksamheten till de

ekologiska förutsättningarna framhålls särskilt i

två motioner.

I motion 2000/01:Bo236 (s) yrkande 5 anförs att

ett ekologiskt tänkande måste få brett genomslag vid

planering av boendemiljöer och byggande av bostäder.

Det bör enligt motionärerna också vara möjligt att

riva miljöfientliga boendemiljöer som ett led i att

öka om- och tillbyggnaden av bostäder.

Även i motion 2000/01:Bo223 (c) anförs att det

ekologiska byggandet måste införas på bred front.

Såväl nybyggnation som ombyggnader och upprustningar

bör genomföras ekologiskt. I motionens yrkande 13

förordas att staten på olika sätt skall stödja

större byggprojekt med ekologisk byggteknik.

Bostadsutskottet delar bedömningen i de aktuella

motionerna om att en fortsatt omställning av

byggsektorn i ekologisk riktning måste komma till

stånd. Motionsyrkandena ligger väl i linje med den

uppfattning som utskottet under de senaste åren

givit uttryck för vid upprepade tillfällen. Ett

omfattande arbete med en ekologisk omställning av

bygg- och bostadssektorn har också inletts. Ett

flertal olika riksdags- och regeringsbeslut har

varit inriktade på att stödja och påskynda denna

utveckling. Bostadsutskottet har för sin del sökt

initiera och påskynda olika insatser som kan ge

sektorn stöd i förändringsarbetet. Riksdagen har

således på bostadsutskottets förslag gjort ett

flertal tillkännagivanden till regeringen med

önskemål om insatser som på olika sätt kan anses

syfta till att förbättra förutsättningarna för ett

ekologiskt och miljöanpassat byggande och boende.

Dessa initiativ har bl.a. resulterat i att ett

betydande utrednings- och utvecklingsarbete inom

området har bedrivits vid bl.a. Boverket.

De ökade krav som bör ställas på bygg- och

bostadssektorn vad gäller ekologisk anpassning kan

givetvis inte ses isolerat från de motsvarande krav

som bör ställas inom övriga samhällssektorer. En

viktigt steg på vägen mot en sammanhållen strategi

för en hållbar samhällsutveckling togs våren 1999

genom riksdagens beslut att fastställa 15 nationella

miljökvalitetsmål. Ett av dessa mål avser en god

bebyggd miljö och lyder:

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall

utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt

medverka till en god regional och global miljö.

Natur- och kulturvärden skall tas till vara och

utvecklas. Byggnader och anläggningar skall

lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat

sätt och så att en långsiktigt god hushållning

med mark, vatten och andra resurser främjas.

En parlamentarisk beredning, Miljömålskommittén, har

haft i uppdrag att bl.a. föreslå delmål till de

fastställda miljökvalitetsmålen. Kommittén har

redovisat sina överväganden och förslag i sitt

slutbetänkande Framtidens miljö (SOU 2000:52). I

frågan om målet om en god bebyggd miljö har

underlaget till kommitténs arbete tagits fram av

Boverket. Miljömålskommittén föreslår i sitt

slutbetänkande att detta mål kompletteras och

preciseras i flera avseenden samt att delmål

fastställs som ett led i förändringsarbetet.

Regeringen har aviserat att en proposition om

miljömålen kommer att avlämnas till riksdagen under

våren 2001.

Vad gäller förslaget i en av motionerna om att ett

statligt stöd bör utgå till byggprojekt som

tillämpar kretsloppsteknik vill utskottet erinra om

det bidrag med denna inriktning som nyligen har

införts. Sedan årsskiftet kan bidrag utgå enligt

förordningen (2000:1389) om statligt

investeringsbidrag som främjar ekologisk hållbarhet

vid bostadsbyggande. Enligt förordningen kan bidrag

lämnas för merkostnader för investeringar som

främjar ekologisk hållbarhet vid ny- eller ombyggnad

av hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna

bostadsområden.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att en

process som ligger väl i linje med motionärernas

önskemål redan pågår. Det kan visserligen alltid

hävdas att det är möjligt att påskynda denna process

och vidta ytterligare åtgärder men utskottet anser

för sin del att ett tillkännagivande enligt

motionsförslagen i dagsläget inte är erforderligt.

Det finns god grund för uppfattningen att även

regeringen delar motionärernas syn på vikten av en

ekologiskt inriktad omställning av bygg- och

bostadssektorn. Även om utskottet i sak delar

motionärernas uppfattning avstyrks därför de

aktuella motionerna 2000/01:Bo236 (s) yrkande 5 och

2000/01:Bo223 (c) yrkande 13.

Försiktighetsprincipen vid användning av

byggmaterial

Inomhusmiljöns betydelse för barnens uppväxtmiljö

och hälsa framhålls i Centerpartiets partimotion

2000:MJ711. Motionärerna framhåller att antalet

allergier har ökat och att detta kan bero på nya

byggmetoder och nya material i våra bostäder. I

motionens yrkande 2 föreslås mot denna bakgrund att

riksdagen i ett tillkännagivande skall framhålla att

försiktighetsprincipen bör gälla vid introduktion av

nya byggmaterial.

Bostadsutskottet delar bedömningen att frågor om

olika byggmetoders och byggmaterials betydelse för

inomhusmiljön är av största vikt. Dessa frågor har

också ägnats en omfattande uppmärksamhet under

senare år. Utskottet kan även instämma i att stora

försiktighetsmått bör gälla vid introduktion av nya

tekniker och material. Erfarenheterna från de

senaste årtiondenas byggande har visat att

outvecklade produktionsmetoder och oprövade material

inte sällan lett till byggskador eller en undermålig

inomhusmiljö.

Det är givetvis av ett brett samhällsintresse att

inte nya osunda bostadsmiljöer skapas, men det bör

samtidigt framhållas att ansvaret för att

byggverksamheten bedrivs i enlighet med gällande

krav primärt faller på byggherre och byggare. Krav

på såväl de byggprodukter som skall ingå i ett

byggnadsverk som det färdiga byggnadsverket finns

uppställda i lagen (1994:847) om tekniska

egenskapskrav, m.m. (BVL). Bland dessa regler finns

krav i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa

och miljö. De lämplighetskrav på byggprodukter som

finns uppställda i BVL överensstämmer med de krav

som följer av EG:s byggproduktdirektiv.

Parallellt med BVL skall också miljöbalkens regler

följas av den som bedriver byggverksamhet. Bland

miljöbalkens allmänna hänsynsregler finns en s.k.

försiktighetsprincip formulerad (2 kap. 3 § MB). Det

kan erinras om att regeringen i förslaget om

miljöbalk (prop. 1997/98:45) underströk att avsikten

var att hänsynsreglerna i balken skulle tillämpas på

all verksamhet och alla åtgärder som riskerar att

orsaka olägenhet eller skada för människors hälsa

eller miljön om inte åtgärden är av försumbar

betydelse.

Det framgår inte av motionen om det är

försiktighetsprincipen i miljöbalkens hänsynsregler

som åsyftas eller om förslaget mer allmänt gäller

inriktningen av arbetet inom byggsektorn. Med

utgångspunkt i motionens mycket kortfattade

förslagsmotivering har utskottet därför inte

underlag för mer ingående överväganden i frågan. Vad

gäller det allmänna arbetet med att påverka

byggsektorn att iaktta nödvändiga försiktighetsmått

vill utskottet dock hänvisa till ett

regeringsuppdrag till ett antal statliga myndigheter

som själva har uppgifter som byggherrar. Dessa

myndigheter har fått i uppdrag att tillsammans bilda

ett byggbranschens kvalitetsråd. Avsikten är att

alla aktörer på byggområdet skall ingå i rådet.

Huvudsyftet är att skynda på ett systematiskt

kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen

av byggnadsverk. Arbetet i kvalitetsrådet skall i

hög grad vara inriktat på att minska kvalitetsfelen,

få färre byggskador och att uppnå en bättre

inomhusmiljö med beaktande av arbetsmiljö- och

utomhusaspekter. I regeringens direktiv framhålls

särskilt att kvalitetsrådet bör överväga vilka

åtgärder branschen behöver vidta för att

byggprodukter i fortsättningen inte skall användas

oprövade i verkliga byggnadsverk.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2000/01:MJ711 (c) yrkande 2.

Kretsloppslösningar som krav vid byggande

I lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på

byggnader, m.m. (BVL) ställs krav på byggnadsverk

och byggprodukter. I 2 § BVL anges att byggnadsverk

som uppförs eller ändras skall uppfylla väsentliga

tekniska egenskapskrav i fråga om egenskaper som

anges i nio punkter. I motion 2000/01:

Bo513 (v) yrkande 10 föreslås att paragrafen

kompletteras med en tionde punkt med krav på

tillämpning av ett ekologiskt kretsloppstänkande i

sin helhet. Motionärerna framhåller att motsvarande

krav enligt miljöbalken bör få en uppföljning i BVL.

Vidare föreslås i motionen att Boverket skall få i

uppdrag att komplettera de nu gällande byggreglerna

utifrån det nya egenskapskravet.

Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen

(senast i bet. 1998/99:

BoU8) behandlat och avstyrkt motsvarande

motionsförslag. Utskottet har i dessa sammanhang

bl.a. hänvisat till det omfattande arbete som pågår

med att åstadkomma en kretsloppsanpassning av

byggsektorn. Inte minst det ovan omnämnda arbetet

med att utveckla miljökvalitetsmål har en sådan

inriktning. Vidare bör det framhållas att bland de

nio punkterna med egenskapskrav enligt 2 § BVL finns

krav bl.a. på skydd med hänsyn till miljön,

energihushållning och hushållning med vatten och

avfall. Vad gäller hushållningskrav med en bredare

inriktning finns sådana, som motionärerna själva

framhåller, i miljöbalken. Här kan exempelvis

nämnas balkens 2 kap. 5 § som ger uttryck för den

s.k. hushållnings- respektive kretsloppsprincipen.

Med hänvisning till det anförda står

bostadsutskottet fast vid sitt tidigare

ställningstagande och avstyrker således motion

2000/01:Bo513 (v) yrkande 10.

Åtgärder mot allergi

I motionerna 2000/01:Bo520 (mp) yrkandena 1 och 2

samt 2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21 föreslås

att det skall upprättas långsiktiga program för

allergisanering respektive luftvård. Motionärerna

erinrar om de senaste decenniernas ökning av antalet

allergier och framhåller att det finns kunskap om

hur denna trend skulle kunna vändas. Denna kunskap

gäller framför allt den betydelse som inomhusmiljön

och luftkvaliteten både inomhus och utomhus har i

detta sammanhang. En av de viktigaste åtgärderna för

att förebygga uppkomsten av allergier är enligt

motionärerna att slutföra saneringsåtgärder i

skolor, daghem och bostäder.

Frågor om inomhusmiljön och dess betydelse för

bl.a. uppkomsten av allergier har under det senaste

årtiondet behandlats av bostadsutskottet vid

återkommande tillfällen. Olika former av stöd har

under flera år kunnat utgå till saneringsåtgärder av

det slag som motionärerna efterfrågar. Sedan hösten

2000 kan sådant stöd ges inom ramen för det statliga

bidraget till lokala investeringsprogram som ökar

den ekologiska hållbarheten i samhället. Vad gäller

bredare program- och informationsinsatser vill

utskottet framför allt erinra om det arbete som

Folkhälsoinstitutet bedriver med utgångspunkt i

erfarenheterna från Innemiljöåret 1999. Inom

Folkhälsoinstitutet pågår nu ett arbete med att ta

fram ett förslag till en nationell handlingsplan mot

allergier.

Utskottet kan således konstatera att det redan

pågår ett arbete med den inriktning som förordats i

de aktuella motionerna. Något tillkännagivande i

frågan är därför inte erforderligt. Motionerna

2000/01:Bo520 (mp) yrkandena 1 och 2 samt

2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21 avstyrks med

hänvisning till det anförda.

Deklaration av bostäder

Förslag om olika former av deklaration av bostäder

förs fram i tre motioner.

I motion 2000/01:Bo230 (c) yrkande 14 föreslås att

ett system för miljöklassning av bostäder skall

införas.

Enligt motion 2000/01:Bo511 (v) är det angeläget

att ge konsumenterna ett tydligt redskap i valet av

bostad ur miljö- och energisynpunkt. Motionärerna

hänvisar till den effekt som miljömärkning har haft

på konsumenternas val inom andra områden. Enligt

motionens yrkande 1 bör riksdagen begära att

regeringen prioriterar arbetet med att ta fram ett

system för miljö- och energideklaration av bostäder

som kan användas senast år 2002.

Deklarationssystemet bör även inkludera allergi- och

överkänslighetsaspekterna och ta hänsyn till

miljöpåverkan vid framställning, underhållsarbete,

livslängd och återvinningsbarhet av

byggnadsmaterial.

Det är enligt motion 2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7

angeläget att en så stor del av det svenska

bostadsbeståndet som möjligt ljudklassas enligt den

svenska standard som har fastställts. Enligt

motionen skulle en ljudklassning vara en viktig

konsumentupplysning för dem som avser att hyra eller

köpa en bostad.

Motioner med förslag om olika former av system för

deklaration av bostäder har behandlats av utskottet

vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkande

1999/2000:BoU9. På bostadsutskottets förslag gjorde

riksdagen hösten 1995 ett tillkännagivande i frågan

om deklaration av bostäder (bet. 1995/96:BoU1).

Innebörden i tillkännagivandet var att ett system

för kvalitetsdeklaration borde utvecklas och komma i

praktiskt bruk så snart som möjligt. Regeringen gav

med anledning av riksdagens ställningstagande

Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att

utveckla ett system för kvalitetsdeklaration av

bostäder. Verket redovisade år 1998 utredningens

resultat i rapporten Deklaration av bostäder.

Rapporten innehåller dels en genomgång av olika

befintliga svenska och utländska system, dels en

redovisning av Boverkets slutsatser och förslag.

Regeringen har låtit remissbehandla rapporten från

Boverket och därefter givit ett förnyat uppdrag till

verket att genomföra en försöksverksamhet med

deklarering av bostäder, skolor och förskolor med

utgångspunkt i de framlagda förslagen. I uppdraget

ingår bl.a. att klarlägga omfattningen av vilka

uppgifter som bör ingå i en deklaration för att den

skall få ändamålsenlig utformning. De

deklarationsblanketter som tagits fram till

försöksverksamheten täcker en rad egenskaper som

påverkar bl.a. säkerhet, tillgänglighet, miljö och

hälsa. Avsikten är att bostadsdeklarationen skall ge

en beskrivning av byggnadens, lägenhetens,

innemiljöns och utemiljöns egenskaper. Målet är att

deklarationerna skall kartlägga eventuella problem

men även lyfta fram de goda egenskaper som finns.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den

30 juni 2001.

Vid sidan av uppdraget till Boverket bedrivs såväl

i Sverige som i andra länder ett arbete med att från

olika utgångspunkter och för olika ändamål upprätta

deklarationer av bostäder. Här kan exempelvis nämnas

det system som Hyresgästernas Riksförbund, SABO och

Sveriges Fastighetsägareförbund gemensamt tagit fram

för bedömning av bl.a. inomhusmiljön, den s.k. MIBB-

metoden. Avsikten är att bedömningen skall utföras

av certifierade miljöinventerare. Även HSB och

Riksbyggen avser att delta i det fortsatta arbetet

med MIBB-metoden.

Det utvecklingsarbete som bedrivs av Boverket har

det ovan omnämnda tillkännagivandet från riksdagen

som utgångspunkt. Det förefaller mot denna bakgrund

inte rimligt att föregripa den pågående

försöksverksamheten med deklarationer av bl.a.

bostäder. Boverkets avrapportering av uppdraget samt

regeringens beredning av frågan bör avvaktas. Av

detta skäl avstyrks motionerna 2000/01:Bo230 (c)

yrkande 14, 2000/01:Bo511 (v) yrkande 1 och

2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7.

Energianvändningen i bostäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- direktverkande elvärme, jämför reservation

7 (v, c, mp),

- åtgärdande av tvåglasfönster, jämför

reservation 8 (fp).

Direktverkande elvärme

I förordningen om tekniska egenskapskrav på

byggnader, m.m. finns reglerat vissa krav som ställs

på uppvärmningssystem i nya byggnader. I

förordningens 10 § anges att för byggnader som

innehåller bostäder eller arbetslokaler gäller att

uppvärmningssystemet i skälig utsträckning skall

utformas så att skilda energislag kan användas utan

omfattande ändringar. En- och tvåbostadshus som i

huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas

skall ha en sådan planlösning att ett byte till

uppvärmning med ett annat energislag underlättas.

Det anges emellertid att en- och tvåbostadshus får

förses med uppvärmningssystem för direktverkande

elvärme om byggnaden har särskilt goda egenskaper

när det gäller energihushållning.

Möjligheten att enligt det sistnämnda villkoret

installera direktverkande elvärme vid nybyggnad

eller ombyggnad av en- och tvåbostadshus tas upp i

motion 2000/01:Bo513 (v) yrkande 11. Motionärerna

föreslår att denna möjlighet tas bort utom vad

gäller fritidshus. Förslaget motiveras med behovet

av att minska elanvändningen samt att använda el

till annat än uppvärmning.

Frågan om vilka krav som bör ställas på

uppvärmningssystem i nytillkommande bostäder är

givetvis inte bara av byggnadstekniskt intresse.

Energianvändningen inom bostadssektorn har stor

betydelse i samband med olika energipolitiska

överväganden och beslut. Användningen av el för

uppvärmningsändamål har sedan länge varit

omdiskuterad i den energipolitiska debatten. Detta

har särskilt gällt för direktverkande elvärme. Denna

uppvärmningsmetod har visserligen fördelen av

begränsade investeringskostnader i den enskilda

bostaden, men samtidigt nackdelen att byte av

värmekälla normalt inte kan ske utan relativt

kostsamma och komplicerade ingrepp. Svårigheterna

att anpassa en bostad med direktverkande elvärme

till nya system och värmekällor är också bakgrunden

till de särregler som i dag finns i

byggnadslagstiftningen. Det kan samtidigt

konstateras att de krav på särskilt goda egenskaper

när det gäller energihushållning som ställs upp i

förordningen som villkor för installation av

direktverkande elvärme inte finns preciserade

närmare genom exempelvis myndighetsföreskrifter.

Enligt de uppgifter som finns tillgängliga om

uppvärmningssystem i nybyggda småhus är endast en

mindre andel av de hus som byggts under senare år

försedda med direktverkande elvärme som enda

värmekälla. Bostadsutskottet vill emellertid inte

ifrågasätta att det kan finnas skäl att ta upp de

nuvarande reglerna i byggnadslagstiftningen om

direktverkande elvärme till nya överväganden. Detta

bör emellertid i så fall ske samordnat med bredare

överväganden från en energi- och miljöpolitisk

utgångspunkt. Miljömålskommittén har kommit in på

denna fråga i arbetet med att utforma förslag till

etappmål för det av riksdagen beslutade målet om god

bebyggd miljö. Kommittén föreslår i sitt

slutbetänkande (SOU 2000:52) att som ett delmål

skall gälla att direktverkande elvärme vid

nybebyggelse från år 2005 endast används för

fritidshus.

Som framgått ovan har regeringen aviserat en

proposition om miljömålen till våren 2001. Det finns

således skäl att avvakta regeringens

ställningstagande i frågan. Motion 2000/01:Bo513 (v)

yrkande 11 avstyrks av detta skäl.

Åtgärdande av tvåglasfönster

I motion 2000/01:Bo205 (fp) diskuteras problemen med

miljöfarliga utsläpp, bl.a. av koldioxid.

Motionärerna framhåller att en minskning av

utsläppen måste komma till stånd. Ett sätt är att

minska energiåtgången för uppvärmning av våra

bostäder. Detta kan bl.a. åstadkommas genom att

minska värmeförlusterna genom tvåglasfönster.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att

"uppgradering" av befintliga tvåglasfönster bör

stimuleras dels genom ökad information, dels genom

någon form av ekonomisk stimulans.

Bostadsutskottet kan konstatera att information i

frågor om byte av fönster eller komplettering av

befintliga fönster med en extra glasruta finns att

tillgå hos bl.a. Statens energimyndighet. I denna

information finns bl.a. uppgifter om vilka

energibesparingar som kan åstadkommas med olika

åtgärder och vad man bör tänka på innan ett byte

eller en komplettering genomförs. Erfarenheter från

olika försöksprojekt med fönsterbyte och

komplettering av befintliga fönster finns också att

tillgå.

Utskottet ser gärna att tillgänglig kunskap om

möjligheterna att spara energi genom olika

byggnadstekniska åtgärder, t.ex. byte av

fönsterglas, får en vid spridning. Något särskilt

tillkännagivande till regeringen i denna fråga kan

däremot inte anses vara nödvändigt. Utskottet är

inte heller berett att ställa sig bakom

motionärernas förslag om ekonomiska stimulanser för

åtgärdande av tvåglasfönster. Motion 2000/01:Bo205

(fp) avstyrks således.

Övriga frågor om egenskapskrav

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- byggregler för äldreboende, jämför

reservation 9 (kd, c, fp),

- barnsäkerhetskrav i bostäder, jämför

reservation 10 (v, kd, c, fp, mp),

- brandvarnare, jämför särskilt yttrande 2

(kd),

- jordfelsbrytare, jämför reservation 11 (kd,

c, mp).

Byggregler för äldreboende

Behovet av nya former för äldreboende tas upp i

motion 2000/01:Bo233 (kd). Motionärerna framhåller

särskilt behovet av en "mellanboendeform" som ett

steg mellan en vanlig bostad och särskilt

äldreboende. Enligt motionens yrkande 15 bör

Boverket ges i uppdrag att förenkla regelsystemet så

att sådana boendeformer kan skapas.

I huvudsak gäller samma egenskapskrav på bostäder

oavsett om de är avsedda att användas av personer i

en viss ålderkategori eller ej. Vissa särregler

finns emellertid i Boverkets byggregler för bl.a.

särskilda boendeformer för äldre. Enligt dessa

regler är det möjligt att göra vissa avsteg från de

regler som gäller för övriga bostäder. Det gäller

framför allt möjligheten att göra vissa

inskränkningar i den enskilda lägenhetens standard

och ersätta detta med gemensamma lösningar för flera

bostäder.

Det framgår inte av den aktuella motionen i vilka

avseenden som det nuvarande regelverket anses

motverka den form av boende som motionärerna

förespråkar. Utskottet har därför inte underlag för

vidare överväganden i frågan. Motion 2000/01:Bo233

(kd) yrkande 15 avstyrks.

Barnsäkerhetskrav i bostäder

Riksdagen gjorde våren 1997 på bostadsutskottets

förslag ett tillkännagivande om barnsäkerhet i

byggnader (1996/97:BoU12). Enligt utskottet borde

frågan ges hög prioritet och särskild vikt läggas på

informationsinsatser. Utskottet ansåg det viktigt

att de erfarenheter som vunnits om barnsäkerhet i

byggnader gavs stor spridning och att det var

angeläget att alla berörda gavs information om vilka

krav som följde av gällande regler, men också om vad

som kunde åstadkommas med enkla medel på frivillig

väg. Regeringen redovisade våren 1999 i proposition

1998/99:62 de åtgärder för ökad barnsäkerhet i

byggnader som vidtagits sedan riksdagen gjorde sitt

tillkännagivande. En skärpning av Boverkets

byggregler hade genomförts avseende balkongräcken

och balkonginglasningar. Vidare hänvisade regeringen

till Boverkets arbete med att aktivt sprida

information till myndigheter och allmänhet.

Behovet av ytterligare åtgärder i syfte att

förbättra barnsäkerheten i byggnader har under flera

år framhållits i motioner. Även under höstens

allmänna motionstid har denna fråga uppmärksammats.

Gemensamt för de tre motionerna 2000/01:So12 (fp)

yrkande 14, 2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt

2000/01:Bo540 (fp, s, m, kd, c, mp) yrkande 1 är att

de förordar en översyn och ändring av

byggnadslagstiftningen vad gäller

barnsäkerhetskraven i äldre bostäder. Förslagen

innebär att regler om barnsäkerhet skall ställas

även i de byggnader som inte omfattas av gällande

regler, dvs. bostäder byggda före 1973 eller

ombyggda före 1976. I motionerna framhålls att stora

delar av det s.k. miljonprogrammets bostäder

fortfarande saknar skydd mot barnolycksfall.

Motionärerna föreslår också att behovet av

information och forskning om barnsäkerhet skall

uppmärksammas i högre utsträckning än i dag.

När bostadsutskottet tidigare har behandlat

förslag om åtgärder för ökad barnsäkerhet har

utskottet understrukit att frågan om barnsäkerhet i

byggnader är av sådan vikt att den bör vara föremål

för kontinuerlig uppmärksamhet från berörda

myndigheter och övriga parter som kan bidra till en

bättre barnsäkerhet. Utskottet har särskilt

framhållit behovet av informationsinsatser och har

som framgått ovan även tagit initiativ till sådana

insatser. När det däremot gäller frågan om att

införa krav i byggnadslagstiftningen på åtgärder i

befintlig bebyggelse har utskottet ansett att ett

ställningstagande från regeringens sida bör

avvaktas. Förslag med motsvarande inriktning som i

motionerna har tidigare lagts fram av

Barnombudsmannen. Regeringen är således redan

uppmärksammad på frågan. Bostadsutskottet är därför

inte nu berett att föreslå en ändring i

byggnadslagstiftningen med den inriktning som

förordas i de aktuella motionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrks

motionerna 2000/01:So12 (fp) yrkande 14,

2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt 2000/01:Bo540 (fp,

s, m, kd, c, mp) yrkande 1.

Brandvarnare

Riksdagen gjorde våren 1997 på bostadsutskottets

förslag även ett tillkännagivande om behovet av

brandvarnare (bet. 1996/97:BoU12). Utskottet

konstaterade i detta sammanhang att krav på

brandvarnare i samband med ny- och tillbyggnad var

under införande. Utskottet underströk emellertid att

informationsåtgärder vad gäller behovet av

brandvarnare i det befintliga bostadsbeståndet borde

komma till stånd. Sedan riksdagen gjorde sitt

uttalande i frågan har krav införts i Boverkets

byggregler på att nya bostadshus skall förses med

"anordning för tidig upptäckt av brand samt

utrymningslarm". Vidare har Boverket och andra

myndigheter och organisationer genomfört

informationsinsatser om behovet av att installera

brandvarnare även i befintliga bostäder.

Enligt motion 2000/01:Bo519 (s) saknar en miljon

svenska hushåll fortfarande brandvarnare.

Motionärerna anser att det därför krävs

lagstiftningsåtgärder för att alla hushåll skall ha

minst en brandvarnare per våningsplan i bostaden.

Lagen föreslås vara så utformad att detta krav skall

vara uppfyllt senast år 2002.

Bostadsutskottet instämmer i vad som anförs i

motionen om vikten av att förebygga bränder i vårt

bostadsbestånd och i övriga byggnader. Ett viktigt

steg i detta arbete togs i och med den ändring i

byggreglerna som innebär att nybyggda bostäder skall

förses med brandvarnare. Det är emellertid

nödvändigt att fortsätta arbetet med att öka

användningen av brandvarnare även i det befintliga

bostadsbeståndet. Kostnaden för att installera en

brandvarnare är i dag så begränsad att detta inte

bör hindra en betydligt bredare användning.

Den fråga som aktualiseras genom motionen är om

det är nödvändigt eller lämpligt att införa en

särskild lag med krav på att det i varje hushåll

skall finnas en brandvarnare. Utskottet har tidigare

ställt sig tveksamt till en sådan lösning med

hänvisning till bl.a. de insatser som myndigheter,

försäkringsbolag och andra genomför för att öka

användningen på frivillig basis. Det bör också

framhållas att redan gällande lagstiftning ställer

mycket höga krav på fastighetsägare att förebygga

bränder. I räddningstjänstlagen (1986:1102) finns

således regler som berörda myndigheter i sin

tillämpning i princip ansett motsvara vad som

efterfrågas i motionen.

Enligt 41 § räddningstjänstlagen skall ägare av

byggnader i skälig omfattning hålla utrustning för

bl.a. släckning av brand och i övrigt vidta de

åtgärder som behövs för att förebygga brand och för

att hindra eller begränsa skador till följd av

brand. Räddningsnämnden i Malmö har med stöd av

denna paragraf beslutat att brandförsvaret skall

verka för att alla bostäder i kommunen från den 1

januari 2001 skall ha fungerande brandlarm. Ett

motsvarande beslut fattades av Stockholms brand- och

räddningsnämnd den 6 mars i år. Beslutet innebar att

brandförsvaret fick i uppdrag att "tillse att varje

ägare av byggnader eller andra anläggningar som

innehåller bostäder vidtar åtgärder för att hindra

eller begränsa skador till följd av brand. Detta

skall ske genom att det i varje bostad skall finnas

minst en fungerande brandvarnare." Målet är att alla

bostäder i Stockholm skall vara utrustade med minst

en fungerande brandvarnare före år 2003. Även flera

andra kommuner har agerat på motsvarande sätt eller

planerar att vidta åtgärder för att kräva en

obligatorisk användning av brandvarnare med

hänvisning till räddningstjänstlagen.

Den tolkning av räddningstjänstlagen som gjorts av

berörda myndigheter i flera kommuner innebär att

installationen av brandvarnare i det befintliga

bostadsbeståndet kan förväntas bli väsentligt

påskyndad. Miljöministern uttalade i en

interpellationsdebatt i riksdagen den 13 mars i år

att regeringen ser positivt på de initiativ som

tagits i kommunerna. Regeringen följer utvecklingen

i den aktuella frågan med intresse, och ministern

framhöll att regeringen är beredd att ta de

ytterligare initiativ som kan krävas. Av uttalandet

framgår även att regeringen med utgångspunkt från

vunna erfarenheter är beredd att överväga vilket

behov som kan finnas av statliga insatser för att

komplettera och förstärka utvecklingen.

Även bostadsutskottet ser mycket positivt på de

initiativ som tagits för att öka användningen av

brandvarnare. Dessa initiativ ligger väl i linje med

det aktuella motionsförslagets syfte. Utskottet

anser liksom miljöministern att erfarenheterna av

det pågående arbetet bör avvaktas. Som framgått av

den refererade interpellationsdebatten har

regeringen frågan under observation. Ett riksdagens

tillkännagivande kan därmed inte anses vara

nödvändigt. Motion 2000/01:Bo519 (s) avstyrks av

detta skäl.

Jordfelsbrytare

I två motioner har frågor om elsäkerheten i

byggnader tagits upp. Framför allt uppmärksammas

behovet av en ur elsynpunkt säker miljö i alla

förskolor, skolor och övriga lokaler där barn

vistas. Enligt motionerna finns det brister i

elsäkerheten i äldre lokaler och bostäder som saknar

jordfelsbrytare.

I motion 2000/01:Bo523 (s) föreslås mot denna

bakgrund att alla offentliga lokaler där barn vistas

skall utrustas med jordfelsbrytare. Motsvarande

förslag läggs också fram i motion 2000/01:Bo527

(mp). Motionären framhåller att kravet också måste

omfatta äldre elanläggningar. I denna motion anförs

vidare att jordfelsbrytare även bör installeras i

bostäder där detta är möjligt.

Regler om att elinstallationer i byggnader skall

utföras på ett säkert sätt finns både i byggnads-

och i ellagstiftningen. Enligt förordningen om

tekniska egenskapskrav på byggnader skall

byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett

sådant sätt att det inte innebär oacceptabel risk

för bl.a. elektriska stötar. I Boverkets byggregler

anges att byggnader skall utformas så att risken för

personskador till följd av elstötar och elchocker

begränsas. I övrigt hänvisas i byggreglerna till

Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK:FS

1999:5). Enligt dessa föreskrifter gäller sedan den

1 juli 2000 vid nyuppförande av bostäder,

grundskolor, fritidshem och daghem att den

elektriska installationens gruppledningar skall

skyddas av jordfelsbrytare. Detsamma gäller vid

utbyte av befintliga gruppcentraler.

En ändring i ellagstiftningen har således nyligen

genomförts som åtminstone till en del tillgodoser

vad som motionärerna åsyftar. Bostäder och lokaler

där barn vistas kommer successivt att förses med

jordfelsbrytare, dels genom nyproduktion, dels i

samband med ombyggnader som omfattar

elinstallationerna i byggnaden. Bostadsutskottet kan

instämma i att det vore önskvärt om hela det

befintliga byggnadsbeståndet, och då särskilt

bostäder och de lokaler där barn vistas, snarast

skulle kunna förses med en så god elstandard som ny

elteknik och jordfelsbrytare ger möjlighet till.

Ingrepp i befintliga elinstallationer är emellertid

ofta tekniskt komplicerade och kostsamma att

genomföra. Det får därför accepteras att en

förbättring av säkerhetsstandarden på det sätt som

motionärerna efterfrågar tar en viss tid att

genomföra. Det bör emellertid understrykas att

gällande regelverk ställer höga krav på elstandarden

även i de fall när inte jordfelsbrytare är

obligatorisk. Vidare kan det erinras om att det i

dag finns enkla lösningar som kan höja elstandarden

utan att en fast jordfelsbrytare installeras i en

anläggnings gruppcentral. Exempelvis finns det på

marknaden billiga portabla jordfelsbrytare som kan

användas för att höja elstandarden i delar av

befintliga elsystem.

Bostadsutskottet delar sammanfattningsvis

motionärernas uppfattning att frågor om

elsäkerheten, särskilt i lokaler där barn vistas,

bör ägnas stor uppmärksamhet. Det är angeläget att

de myndigheter som har uppgifter inom det aktuella

området och övriga berörda parter informerar om de

möjligheter som finns att förbättra elsäkerheten i

våra byggnader. En ökad användning av

jordfelsbrytare utgör en viktig del i dessa

strävanden. Utskottet är emellertid i dagsläget inte

berett att ställa sig bakom ett krav på att

jordfelsbrytare skall installeras i den befintliga

bebyggelsen utöver vad som följer av den nyligen

genomförda revideringen av

starkströmsföreskrifterna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2000/01:Bo523 (s) samt

2000/01:Bo527 (mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Ekologiskt anpassat byggande

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo223

yrkande 13 och 2000/01:

Bo236 yrkande 5.

Reservation 1 (c)

2. Försiktighetsprincipen vid användning av

byggmaterial

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande

2.

Reservation 2 (c, mp)

3. Kretsloppslösningar som krav vid

byggande

Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo513 yrkande

10.

Reservation 3 (v, c, mp)

4. Åtgärder mot allergi

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo520

yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Sf274 yrkandena 20

och 21.

Reservation 4 (kd, c, fp, mp)

5. Deklaration av bostäder

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo230

yrkande 14, 2000/01:

Bo511 yrkande 1 och 2000/01:MJ797 yrkande 7.

Reservation 5 (v, kd, c)

Reservation 6 (fp)

6. Direktverkande elvärme

Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo513 yrkande

11.

Reservation 7 (v, c, mp)

7. Åtgärdande av tvåglasfönster

Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo205.

Reservation 8 (fp)

8. Byggregler för äldreboende

Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo233 yrkande

15.

Reservation 9 (kd, c, fp)

9. Barnsäkerhetskrav i bostäder

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:So12

yrkande 14, 2000/01:Bo511 yrkande 3 och

2000/01:Bo540 yrkande 1.

Reservation 10 (v, kd, c, fp, mp)

10. Brandvarnare

Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo519.

11. Jordfelsbrytare

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo523 och

2000/01:Bo527.

Reservation 11 (kd, c, mp)

Stockholm den 5 april 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Carl-

Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c), Leif

Jakobsson (s), Harald Bergström (kd), Helena

Bargholtz (fp), Mikael Johansson (mp) och Dag

Ericson (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Ekologiskt anpassat byggande (punkt 1)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1.

Tillkännagivandet görs med anledning av motion

2000/01:

Bo223 yrkande 13. Därmed avslås motion 2000/01:Bo236

yrkande 5.

Ställningstagande

Det ekologiska byggandet har hittills mest utgjorts

av mindre hus och ekobyar. Ett brett

kunskapsunderlag har vunnits genom dessa delvis mer

experimentellt inriktade satsningar. Tillräcklig

kunskap finns emellertid nu för att på bred front

introducera ekologiskt riktiga metoder i det vanliga

byggandet. Som anförs i motion 2000/01:Bo223 (c) är

det dags att börja tillämpa de ekologiska

lösningarna också i stadsmiljö och i mer storskaligt

byggande. Även ombyggnader och upprustningar av

befintliga hus bör kunna genomföras ekologiskt. En

målsättning bör vara att kretsloppsteknik tillämpas

i såväl nyproduktionen som vid ombyggnader och

förtätningar i befintliga bostadsområden.

Avloppsfrågan har här en central betydelse. Tekniska

lösningar som gör en introduktion av

kretsloppsanpassade system genomförbar även i

stadsområden måste stimuleras. Det är således

angeläget att statens stöd på byggområdet i

fortsättningen utformas så att även större

byggprojekt i ekologisk byggteknik blir möjliga att

genomföra.

Det som jag ovan anfört om ekologisk

byggnadsteknik i stadsmiljö med anledning av motion

2000/01:Bo223 (c) yrkande 13 bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening.

2. Försiktighetsprincipen vid användning av

byggmaterial (punkt 2)

av Rigmor Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2.

Tillkännagivandet görs med anledning av motion

2000/01:

MJ711 yrkande 2.

Ställningstagande

Under de senaste årtiondena har det med jämna

mellanrum kommit larmrapporter om ohälsosamma

inomhusmiljöer i våra bostäder och skolor. Samtidigt

ökar antalet allergier och andra tecken på ohälsa

som sannolikt har starkt samband med bristerna i

inomhusmiljön. Särskilt bland barnen finns det

mycket oroande tecken på att hälsotillståndet

försämras år från år.

Felaktiga byggmetoder, byggfusk och olämpligt

byggmaterial ligger sannolikt bakom större delen av

bristerna i inomhusmiljön. Det finns därför skäl att

öka kraven på byggsektorn och fastighetsägarna att

ta sitt ansvar för att produktionen av bostäder och

andra byggnader sker med utnyttjande av all den

kunskap som i dag finns att tillgå om lämpliga

byggmetoder och byggmaterial. När det inte finns

tillräcklig kunskap på ett område är det självklart

att försiktighetsprincipen måste tillämpas. Detta

gäller, som framhålls i motion 2000/01:MJ711 (c),

inte minst vid introduktionen av nya byggmaterial.

Det kan inte vara rimligt att bygga in material i

byggnader som skall utnyttjas under en mycket lång

tidsperiod utan att de långsiktiga egenskaperna hos

materialet är väl kända. Erfarenheterna från en

storskalig introduktion av exempelvis hälsofarligt

flytspackel och miljöfarliga tätmassor förskräcker.

Vi anser att det bör ankomma på regeringen att ta

de initiativ som kan behövas för att

försiktighetsprincipen skall få brett genomslag i

byggproduktionen. Det kan handla om information och

klarlägganden om vilka krav som dagens lagstiftning

ställer på att tillämpa försiktighetsprincipen vid

val av byggmaterial. Det kan också handla om att

utarbeta förslag till förtydligande av gällande

lagkrav.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager vad vi ovan

anfört. Vårt förslag lämnas med anledning av motion

2000/01:MJ711 (c) yrkande 2.

3. Kretsloppslösningar som krav vid byggande

(punkt 3)

av Owe Hellberg (v), Sten Lundström (v), Rigmor

Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3.

Tillkännagivandet görs med anledning av motion

2000/01:

Bo513 yrkande 10.

Ställningstagande

Ekologisk hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp,

vilket blir väldigt tydligt när det gäller den

byggda miljön. Den nu gällande lagstiftningen ger

inte något bra svar på vad som menas med ekologisk

hållbarhet när det gäller bebyggelsen. I lagen om

tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL)

finns en rad egenskapskrav som skall uppfyllas i

samband med byggnation. Där nämns skydd med hänsyn

till miljön, energihushållning och värmeisolering

samt hushållning med vatten och avfall. Ingenting

nämns däremot om ekologisk kretsloppstillämpning i

sin helhet.

Av miljöbalkens 2 kap. 4 och 5 §§ framgår att

mark, vatten och fysisk miljö skall användas så att

en från ekologisk synpunkt långsiktigt god

hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning,

liksom annan hushållning med material, råvaror och

energi skall främjas så att ett kretslopp uppnås.

Principen om ekologiskt kretsloppstänkande bör få

genomslag i byggprocessen och slås fast genom de

författningsbestämmelser som gäller byggnadsverk och

byggprodukter. Detta kan ske genom att miljöbalkens

krav följs upp i BVL. Andra paragrafen i BVL bör i

detta syfte kompletteras med ett tionde

egenskapskrav, nämligen ett krav på tillämpning av

ekologiskt hållbara kretsloppslösningar i sin

helhet.

Regeringen bör till riksdagen snarast återkomma

med ett lagförslag med den innebörd som vi förordat.

Vidare bör Boverket få i uppdrag att komplettera de

nu gällande byggreglerna utifrån detta nya

egenskapskrav. Vi föreslår att riksdagen ger

regeringen detta till känna. Vårt förslag lämnas med

anledning av motion 2000/01:Bo513 (v) yrkande 10.

4. Åtgärder mot allergi (punkt 4)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),

Harald Bergström (kd), Helena Bargholtz (fp) och

Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4.

Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna

2000/01:

Bo520 yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Sf274 yrkandena

20 och 21.

Ställningstagande

Allergisjukdomarna innebär stora lidanden och sänkt

livskvalitet. De senaste decenniernas ökningstakt av

allergier är mer än oroväckande. I dag lider omkring

40 % av 11-åringarna och 50 % av 20-åringarna av

någon form av allergi. Att det är våra barn som är

hårdast drabbade borde få oss alla att vakna. Vi vet

att det är faktorer i vår omgivande miljö som

orsakar ökningen. Förändringar i vår livsmiljö har

skett i snabb takt. En viktig faktor i sammanhanget

är sannolikt det fenomen som vi brukar kalla

samhällets kemikalisering. Till detta kan även

räknas den dåliga luftkvalitet vi får både inomhus

och utomhus till följd av biltrafiken, industriella

punktutsläpp, olämpliga byggnadsmaterial, felaktig

ventilation och dålig städning.

Det finns ett stort behov av ytterligare kunskap

om orsakerna till allergier och vad som kan göras

för att motverka dem. Redan i dag finns emellertid

kunskaper om vad som krävs för att vända på trenden

med ökande allergiproblem. Dessa kunskaper gäller

framför allt betydelsen av en god inomhusmiljö och

en bra luftkvalitet. Tillräckliga kunskaper finns

också om vilka åtgärder som kan vidtas för att

förbättra miljön i våra bostäder, skolor, daghem och

övriga lokaler där barn vistas. Det är nu nödvändigt

att omsätta denna kunskap i politiska beslut och

praktisk handling. Det har visserligen under senare

år tagits flera goda initiativ på området men vad

som fattas är ett sammanhållet handlingsprogram för

åtgärder mot allergi och för en bättre luftvård. Det

är också nödvändigt att saneringsåtgärderna för att

förhindra allergi kan fortsätta och slutföras i

skolor, daghem och i våra bostäder.

Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande bör

begära att regeringen så snart som möjligt

återkommer med förslag om ett nationellt

handlingsprogram med den inriktning som vi ovan

förordat. Underlag för ett sådant handlingsprogram

kan bl.a. hämtas från erfarenheterna av

Innemiljöåret 1999 och det arbete som bedrivs inom

Folkhälsoinstitutet i allergifrågor. Vårt förslag

ansluter till vad som förordats i motionerna

2000/01:Bo520 (mp) yrkandena 1 och 2 samt

2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21.

5. Deklaration av bostäder (punkt 5)

av Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),

Sten Lundström (v), Rigmor Stenmark (c) och

Harald Bergström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5.

Tillkännagivandet görs med anledning av

motionerna 2000/01:Bo230 yrkande 14,

2000/01:Bo511 yrkande 1 och 2000/01:

MJ797 yrkande 7.

Ställningstagande

Bostaden och den byggda miljön är en viktig del av

människors liv och påverkar både hälsan och den

yttre miljön. Det är angeläget att genom olika

åtgärder påskynda utvecklingen mot miljöanpassade

bostäder som inte riskerar de boendes hälsa och

leder fram till att allergiproblemen ytterligare

breder ut sig. Ett viktigt led i detta arbete är att

ge konsumenterna ett tydligt redskap i valet av

bostad från miljö- och energisynpunkt. Miljömärkning

har på andra områden visat sig ha stor effekt både

på konsumenternas val och producenternas utveckling

av nya och bättre produkter. För att stimulera såväl

efterfrågan som utbud av miljöanpassade och

energisnåla bostäder bör därför ett system för

deklaration av bostäder utvecklas. Systemet bör ta

upp såväl miljö- och energibedömningar som andra

kvalitetsaspekter och uppmärksamma risker från

allergi- och överkänslighetssynpunkt. Det innebär

bl.a. att användningen av olika byggmaterial bör

uppmärksammas. Deklarationerna kan därigenom också

få betydelse för möjligheterna att återvinna och

återanvända byggmaterial och på så sätt bidra till

en kretsloppsanpassning av byggandet. Sett i detta

perspektiv finns det även skäl att ta hänsyn till

miljöpåverkan vid framställning och underhåll av

byggmaterialet samt den beräknade livslängden och

graden av återvinningsbarhet.

Miljö- och energideklarationer bör ges en viktig

funktion både när det gäller nybyggda och befintliga

bostäder. För nybyggnationen tvingar deklarationen

byggherrarna att visa en produkt som får

konsumenternas godkännande. I den redan byggda

miljön tvingas fastighetsägarna att göra en miljö-

och kvalitetsinventering. Genom en sådan inventering

kan fel och brister uppmärksammas och rättas till.

Boverket presenterade redan år 1998 en rapport om

deklaration av bostäder. I rapporten redogörs för

olika metoder och aspekter på energi- och

miljödeklaration. Rapporten har remissbehandlats,

och Boverket håller nu på att slutföra en

försöksverksamhet med deklaration av bostäder och

lokaler. Det är viktigt att regeringen nu

prioriterar arbetet med att ta fram ett system som

kan introduceras på bred front. Inriktningen på

arbetet bör vara att presentera ett fungerande

system för miljö- och energideklaration som kan

användas senast år 2002.

Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna det som vi anfört ovan med

anledning av motionerna 2000/01:Bo230 (c) yrkande 14

och 2000/01:Bo511 (v) yrkande 1. Detta innebär att

även förslaget om ljudklassning i motion

2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7 kan anses vara

tillgodosett.

6. Deklaration av bostäder (punkt 5)

av Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6.

Tillkännagivandet görs med anledning av motion

2000/01:MJ797 yrkande 7. Därmed avslås motionerna

2000/01:Bo230 yrkande 14 och 2000/01:Bo511

yrkande 1.

Ställningstagande

Problem med buller och andra störande ljud har

tilltagit markant under de senaste årtiondena. Många

människor upplever detta som ett av de mest

påtagliga miljöproblemen i sitt boende.

Störningskällorna finns både utomhus genom

trafikbuller m.m. och inomhus genom störningar från

grannar eller hissar och annan teknisk utrustning.

Folkpartiet har sedan länge försökt lyfta fram

bullerbekämpningen som en fråga som bör ges hög

prioritet. En handlingsplan mot buller utarbetades

under det borgerliga regeringsinnehavet.

Handlingsplanens förverkligande har emellertid gått

mycket långsamt under de senaste åren. Det är därför

angeläget att detta arbete nu intensifieras inom

alla samhällssektorer. Inom bostadsutskottets

beredningsområde är en av de angelägna åtgärderna

att stimulera en ljudklassning av det svenska

bostadsbeståndet. En sådan klassning kan utgöra ett

värdefullt underlag för beslut om vilka åtgärder som

kan vidtas för att minska bullerproblemen.

En svensk standard för ljudklassning av bostäder

har utarbetats och fastställts. Den är ett

instrument som möjliggör för dem som avser att hyra

eller köpa en bostad att få erforderlig

konsumentupplysning beträffande bostadens

ljudkvaliteter. Ljudklassning enligt svensk standard

har hittills främst kommit till användning i

nyproduktionen. Det emellertid minst lika angeläget

att en klassning sker av det äldre bostadsbeståndet

där det finns stora brister i ljudisoleringen.

Jag anser att regeringen på olika sätt bör bidra

till att en ljudklassning genomförs i en så stor del

av bostadsbeståndet som möjligt. Insatserna mot

buller bör sedan anpassas till de vunna

erfarenheterna om ljudstandarden i våra bostäder.

Det är nödvändigt att det arbete som inleddes med

riksdagens beslut år 1994 om en handlingsplan mot

buller nu förs vidare på bred front.

Vad jag nu anfört med anledning av förslaget i

motion 2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

7. Direktverkande elvärme (punkt 6)

av Owe Hellberg (v), Sten Lundström (v), Rigmor

Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7.

Tillkännagivandet görs med anledning av motion

2000/01:

Bo513 yrkande 11.

Ställningstagande

Elektricitet är en högkvalitativ energiform, som bör

användas på bästa sätt. Mer än 40 % av Sveriges

elenergi används i dag för uppvärmning och

luftkonditionering av bostäder och lokaler. Det

finns flera skäl att vidta olika åtgärder för att

minska denna användning av elenergin. Ett skäl att

är att kärnkraften skall avvecklas, men huvudskälet

är att elenergin bör användas i mer tekniskt

komplicerade sammanhang där alternativ ofta saknas.

I en- och tvåbostadshus är det fortfarande möjligt

att installera direktverkande elvärme om byggnaden

har särskilt goda egenskaper när det gäller

energihushållning. Det gäller såväl vid nybyggnation

som ombyggnation av sådana hus. Kraven på särskilt

god energihushållning preciseras emellertid inte i

byggnadslagstiftningen. I praktiken gäller därför

samma krav på hus med direktverkande elvärme som för

övriga hus. Detta är olyckligt eftersom användningen

av direktverkande elvärme påtagligt försvårar

övergången till alternativa uppvärmningsmetoder. Ett

byte av energikälla i dessa hus blir ofta kostsam

och kräver relativt stora ingrepp i byggnaden.

Det finns nu skäl att ge byggbranschen och

bostadskonsumenterna en tydlig signal om att

användningen av el för uppvärmning successivt

kommer att fasas ut. Ett först steg i detta arbete

bör vara att förbjuda användningen av direktverkande

elvärme både vid nybyggnation och vid större

ombyggnader. För fritidshus bör dock fortfarande

gälla ett undantag från dessa bestämmelser.

Regeringen bör snarast utarbeta

författningsändringar med denna innebörd och vid

behov underställa riksdagen frågan för beslut.

Vad vi ovan anfört om direktverkande elvärme bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vårt förslag lämnas med anledning av motion

2000/01:Bo513 (v) yrkande 11.

8. Åtgärdande av tvåglasfönster (punkt 7)

av Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 8.

Tillkännagivandet görs med anledning av motion

2000/01:

Bo205.

Ställningstagande

Miljöfarliga utsläpp, bl.a. av koldioxid, hotar på

sikt att förstöra vår jord. Regeringens målsättning

att koldioxidutsläppen skall vara nere på 1990 års

nivå senast år 2010 innebär att vi måste minska

utsläppen med nära 700 000 ton varje år. Detta måste

vi åstadkomma genom både minskad energiförbrukning

för fordon och minskad energianvändning för

uppvärmning av våra bostäder.

Enligt uppgifter som presenterats av

Energimyndigheten försvinner cirka en tredjedel av

husens värme ut genom fönstren. En av de bästa

metoderna för att åstadkomma en minskad

energianvändning i bostadsbeståndet skulle därför

vara att minska värmeutstrålningen genom fönstren.

Omkring 80 % av fönsterytorna i vårt land består av

tvåglasfönster. Värmeförlusten genom ett två-

glasfönster är tre gånger så stor som genom ett

treglasfönster av modernt snitt. Det finns i dag

teknik som möjliggör ändring av ett tvåglasfönster

till treglasfönster utan att hela fönstret behöver

bytas. Denna åtgärd kan vidtas till betydligt lägre

kostnader än för ett helt utbyte av fönster.

Det är framför allt ur miljösynpunkt som det är

nödvändigt att minska energiåtgången för uppvärmning

av bostäder och andra fastigheter. Rätt vidtagna

energibesparingsåtgärder kan emellertid också leda

till stora besparingar dels för den enskilde

fastighetsägaren, dels sett i ett samhällsekonomiskt

perspektiv. Det finns därför all anledning för

staten att stimulera en "uppgradering" av befintliga

tvåglasfönster. Detta kan ske både genom ökad

information om fördelarna med sådana åtgärder och

genom någon form av ekonomisk stimulans. Ett sätt

kan vara ett ge en mindre skattelättnad för de hus

som minskar energiförbrukningen. Det bör ankomma på

regeringen att vidta de nödvändiga åtgärderna och

vid behov återkomma till riksdagen med förslag i

frågan.

Jag anser att riksdagen i ett tillkännagivande

till regeringen bör framföra vad jag ovan anfört med

anledning av förslaget i motion 2000/01:Bo205 (fp).

9. Byggregler för äldreboende (punkt 8)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),

Harald Bergström (kd) och Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 9.

Tillkännagivandet görs med anledning av motion

2000/01:

Bo233 yrkande 15.

Ställningstagande

Vid alla former av bostadsplanering är det

nödvändigt att ta hänsyn till de särskilda krav som

olika grupper kan ställa på sitt boende. En grupp

som får en allt större betydelse i och med den

förändrade åldersammansättningen i befolkningen är

de äldre. Utgångspunkten vid planeringen för de

äldres boende måste vara att valfrihet skall råda.

Man skall kunna bo kvar i sin vanliga bostad så

länge man önskar och har möjlighet till det. Det

skall också vara möjligt att byta till olika former

av seniorboende eller särskilda boendeformer där

även viss vård kan erbjudas. I dag innebär det ofta

en alltför stor förändring för den enskilde att ta

steget från den egna bostaden direkt till de

särskilda boendeformerna. Det finns därför skäl att

stimulera alternativa idéer för de äldres boende.

Vi anser att det nuvarande regelsystemet styr

utformningen av äldrebostäder i för stor

utsträckning. Det är således svårt att skapa den typ

av mellanboendeformer som alltfler verkar

efterfråga. Vi anser därför att Boverket bör få i

uppdrag att genomföra en översyn av de byggregler

som påverkar utformningen av bostäder för äldre.

Syftet med översynen skall vara att utforma regler

som ger utrymme för stor valfrihet och flexibilitet

både vad gäller bostadens utformning och utrustning.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi anfört ovan. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo233

(kd) yrkande 15.

10. Barnsäkerhetskrav i bostäder (punkt 9)

av Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),

Sten Lundström (v), Rigmor Stenmark (c), Harald

Bergström (kd), Helena Bargholtz (fp) och Mikael

Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 10.

Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna

2000/01:So12 yrkande 14, 2000/01:Bo511 yrkande 3 och

2000/01:Bo540 yrkande 1.

Ställningstagande

Under en lång rad år har det i motioner föreslagits

att åtgärder skall vidtas för att förebygga

barnolycksfall i våra bostäder. Bostadsutskottets

och riksdagens majoritet har avvisat dessa förslag

med hänvisning till pågående överväganden eller

genomförda informationskampanjer. Några mer

påtagliga åtgärder för att förbättra barnsäkerheten

i det befintliga bostadsbeståndet har emellertid

inte vidtagits. Under de senaste åren har därför

utskottets ledamöter från (v), (kd), (c), (fp) och

(mp) i gemensamma reservationer föreslagit att

regeringen skall ges i uppdrag att föreslå

förändringar i byggnadslagstiftningen som innebär

att krav på barnsäkerhetsutrustning skall ställas i

hela bostadsbeståndet. Vi har för avsikt att

återkomma med detta förslag tills vi får gehör även

hos riksdag och regering. Ett skrämmande stort antal

barnolycksfall varje år understryker allvaret i vårt

förslag.

Regler som syftar till att förhindra

barnolycksfall infördes i byggnadslagstiftningen för

nybyggda hus 1973 och för ombyggnader 1976. Det

innebär med stor sannolikhet att bl.a. större delen

av miljonprogrammets bostäder inte från början

försetts med sådan utrustning. Även om vissa

kompletteringar i efterhand kan ha gjorts i delar av

det äldre bostadsbeståndet finns det förmodligen ett

mycket stort antal lägenheter i områden med en hög

andel barnfamiljer som helt saknar

säkerhetsutrustning.

De undersökningar som Barnombudsmannen (BO) gjort

av barnolycksfall utgör en sorglig bekräftelse på

detta förhållande. BO:s undersökningar visar att

nästan alla dödsolyckor under senare år där barn

fallit ut från fönster och balkonger har inträffat i

hus byggda före 1973. BO har konstaterat att många

av olyckorna hade kunnat undvikas om krav på

säkerhetsanordningar funnits även för dessa årgångar

av hus.

BO har i flera av sina årsrapporter till

regeringen, senast 1999, föreslagit att

barnsäkerhetskraven i Boverkets byggregler även

skall gälla fastigheter byggda före 1973. Boverket

föreslog samma sak redan 1993. Ännu har inte

regeringen reagerat på dessa förslag. Det är rimligt

att kräva ett ställningstagande av regeringen i en

så viktig fråga.

Vi anser således att det är hög tid att regeringen

nu agerar. Regeringen bör därför ges i uppdrag att

skyndsamt se över lagstiftningen om barnsäkerhet,

särskilt med inriktning på vilka krav som är möjliga

att ställa på äldre bostadsfastigheter. Ett underlag

för denna översyn kan hämtas i redan gjorda

undersökningar av bl.a. Boverket och BO. Det bör mot

denna bakgrund vara möjligt för regeringen att inom

kort återkomma till riksdagen i frågan.

Även om ändringarna i byggreglerna framstår som

den enskilt mest angelägna åtgärden för att

förbättra barnsäkerheten finns även behov av andra

insatser. Kunskapen om hur barnens miljö bäst skall

utformas behöver på vissa områden förbättras genom

forskningsinsatser. Inom många områden är det

emellertid redan väl känt hur säkerheten kan

förbättras och hur riskerna kan byggas bort. Här

behövs omfattande informationsåtgärder men också

tvingande regler som kan bidra till att skapa trygga

miljöer för barnen.

Sammanfattningsvis instämmer vi i de förslag till

åtgärder för att öka barnsäkerheten i byggnader som

framförs i motionerna 2000/01:So12 (fp) yrkande 14,

2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt 2000/01:Bo540 (fp,

s, m, kd, c, mp) yrkande 1. Vi föreslår således att

riksdagen med anledning av dessa motioner som sin

mening ger regeringen till känna vad vi ovan anfört

om barnsäkerhetskrav i bostäder.

11. Jordfelsbrytare (punkt 11)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),

Harald Bergström (kd) och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 11.

Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna

2000/01:Bo523 och 2000/01:Bo527.

Ställningstagande

Det finns i dag stora brister i elsäkerheten i vårt

byggnadsbestånd. Många tragiska olyckor skulle kunna

undvikas om lämpliga åtgärder för att höja

elstandarden kom till stånd. En jordfelsbrytare

utgör ett mycket effektivt skydd mot elolycksfall.

Framför allt i de lokaler där barn vistas, dvs. i

förskolor och skolor, borde det vara en självklarhet

att elinstallationerna är försedda med

jordfelsbrytare. Även i bostäder finns det anledning

att ställa motsvarande krav.

Nyligen har föreskrifterna till ellagen ändrats så

att krav ställs på jordfelsbrytare i nybyggda

daghem, skolor och bostäder. Dessa regler innebär

emellertid att det under överskådlig tid endast

kommer att vara en mycket liten del av det totala

byggnadsbeståndet som har en acceptabel elstandard.

Vi anser att det behövs en lagstiftning som medför

att alla elinstallationer i förskolor, skolor och

offentliga lokaler snarast förses med

jordfelsbrytare. Där det är möjligt bör

jordfelsbrytare även krävas i äldre bostäder. För

bostäderna bör emellertid en tillräcklig tidsperiod

medges för att genomföra installationerna. Under

denna period bör Elsäkerhetsverket genomföra en

omfattande informationskampanj för att stimulera

fastighetsägarna att frivilligt installera

jordfelsbrytare. Målet måste vara att

jordfelsbrytare skall bli standard i samhället.

Det vi ovan har föreslagit om krav på

jordfelsbrytare bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Vårt förslag lämnas med

anledning av motionerna 2000/01:Bo523 (s) och

2000/01:Bo527 (mp).

Särskilda yttranden

1. Miljöanpassat byggande och boende

m.m.

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande ett

antal motioner med ofta vagt formulerade önskemål om

olika statliga insatser för att styra byggandets

inriktning. Detta gäller särskilt de förslag som tas

upp i avsnittet Miljöanpassat byggande och boende.

Utskottet besvarar dessa motioner med att hänvisa

till en rad pågående statliga utredningar,

stödformer och överväganden. Vi har inte reserverat

oss mot utskottets avslagsmotiveringar eftersom de i

huvudsak innebär en redovisning av vad som faktiskt

pågår. Detta innebär självfallet inte att vi står

bakom alla satsningar eller att vi anser att de

pågående utredningarna bör leda till beslut om

ytterligare regleringar inom byggsektorn. Tvärtom

har vi i riksdagsarbetet motsatt oss införandet av

nya statliga stödformer och regleringar. Vi har

exempelvis hela tiden ställt oss mycket kritiska

till det statliga stödet till de lokala

investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar

utveckling som omnämns i utskottets överväganden. Vi

kritiserade även beslutet om att införa ett nytt

statligt investeringsbidrag "som främjar ekologisk

hållbarhet vid bostadsbyggande" från det senaste

årsskiftet.

Moderata samlingspartiet har

givetvis inte några invändningar mot

strävandena att miljöanpassa

byggprocessen och

fastighetsförvaltningen i olika

avseenden. Dessa strävanden får

emellertid inte innebära ett

okritiskt accepterande av alla

aktiviteter finansierade med

statliga medel som sägs innebära

satsningar på ekologisk hållbarhet,

kretsloppsanpassning m.m. Det bör i

sammanhanget understrykas att staten

varken bör eller kan ta på sig

huvudansvaret för "en ekologisk

omställning av bygg- och

bostadssektorn". Statens

huvuduppgift är att lägga fast de

legala och ekonomiska

förutsättningarna för branschens

eget arbete. Om branschen ges goda

förutsättningar att tillgodose

konsumenternas efterfrågan kommer

också miljöarbetet att påskyndas.

Utvecklingen hittills visar att det

bland såväl byggföretag som

fastighetsägare och hyresgäster

redan finns ett stort intresse för

miljöfrågorna. Olika initiativ har

också tagits utan statliga stöd

eller regleringar. Flera byggföretag

bedriver sedan länge ett aktivt

miljöarbete och branschgemensamma

satsningar görs genom bl.a.

Byggsektorns Kretsloppsråd. Ett

samarbete pågår också mellan

fastighetsägare och hyresgäster vad

gäller frågan om deklaration av

bostäder.

2. Brandvarnare

Ulla-Britt Hagström (kd) och Harald Bergström (kd)

anför:

Antalet dödsolyckor i samband med brand är

fortfarande oacceptabelt stort. Under år 2000

inträffade 100 dödsbränder med sammanlagt 106

omkomna människor i Sverige. År 1999 inträffade det

100 dödsbränder med sammanlagt 110 omkomna.

En åtgärd som kan minska antalet dödsbränder är

att sprida kunskap om de vanligaste orsakerna till

bränder. Det är då frågan om att undvika bränder

till följd av bl.a. rökning, elektriska fel, levande

ljus, vedeldning och glömda spisar. Antalet

dödsbränder med okänd orsak är emellertid

fortfarande stort.

En annan åtgärd som visat sig vara effektiv för

att undvika eller tidigt upptäcka bränder är att

installera brandvarnare. Det är numera obligatoriskt

att installera brandvarnare i nybyggda bostäder.

Däremot är användningen av brandvarnare i det

befintliga bostadsbeståndet långt ifrån tillräckligt

utbredd. Statistik visar att det saknades fungerande

larm vid 87 % av de kartlagda dödsbränderna.

Det är mot denna bakgrund som förslaget i en

motion om att införa lagkrav på brandvarnare i varje

hushåll bör ses. Vi ställer oss i princip positiva

till detta förslag. Som framgår av utskottets

överväganden har emellertid räddningsnämnderna i

flera kommuner redan ställt krav på obligatorisk

brandvarnare med hänvisning till

räddningstjänstlagens gällande bestämmelser. Vidare

har miljöministern i en interpellationsdebatt

utlovat att följa hur frågan utvecklas och vid behov

vidta åtgärder för att komplettera och förstärka

utvecklingen.

Mot denna bakgrund har vi valt att inte nu

reservera oss i frågan om brandvarnare. Vi

förutsätter emellertid att regeringen vidtar de

utlovade åtgärderna för att påskynda installation av

brandvarnare i hela bostadsbeståndet. Om det skulle

visa sig att räddningstjänstlagen inte ger underlag

för kravet på obligatorisk brandvarnare förutsätter

vi att regeringen snarast återkommer till riksdagen

med förslag om lämpliga alternativa åtgärder.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Bo205 av Yvonne Ångström och Helena

Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

att minska energiåtgången för uppvärmning av

fastigheter och önskvärdheten av snara

stimulansåtgärder.

2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ekologisk

byggnadsteknik.

2000/01:Bo230 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om system för

miljöklassning av bostäder.

2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regelsystemet

för äldreboende förenklas, så att möjlighet till

mellanboendeformer ges.

2000/01:Bo236 av Inger Segelström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett ekologiskt

tänkande vid om- och tillbyggnad av bostäder.

2000/01:Bo511 av Sten Lundström m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miljö- och

energideklarationer av bostäder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnsäkerhetskrav i

bostäder.

2000/01:Bo513 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillföra

ekologiskt hållbara kretsloppslösningar som

egenskapskrav i BVL.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta bort

undantaget för direktverkande elvärme i en- och

tvåbostadshus.

2000/01:Bo519 av Sonja Fransson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av lag om

brandvarnare i varje hushåll.

2000/01:Bo520 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om långsiktiga program

för allergisanering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om långsiktiga program

för luftvård.

2000/01:Bo523 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barns rätt till en

eltrygg miljö i offentliga lokaler.

2000/01:Bo527 av Thomas Julin (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om installation av

jordfelsbrytare.

2000/01:Bo540 av Johan Pehrson m.fl. (fp, s, m, kd,

c, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

information och forskning om bygglagstiftningen på

ett sådant sätt att bostäder i fastigheter byggda

före 1973 kommer att omfattas av reglerna om

barnsäkerhet.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försiktighetsprincipen bör gälla vid introduktion av

nya byggmaterial.

2000/01:MJ797 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att så stor del av

det svenska bostadsbeståndet som möjligt blir

ljudklassat enligt svensk standard.

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om långsiktiga program

för allergisanering.

21. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om långsiktiga

program för luftvård.

Motion väckt med anledning av

skrivelse 1999/2000:137

2000/01:So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

information och forskning och av att ändra

bygglagstiftningen på ett sådant sätt att bostäder i

fastigheter byggda före 1973 kommer att omfattas av

reglerna om barnsäkerhet.