Bet. 2000/01:FöU1

Försvarsutskottets betänkande

2000/01:FÖU01

Totalförsvarsbudgeten för år 2001

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

FöU1

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till anslag, bemyndiganden,

investeringsplaner och avgiftsuttag inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Folkpartiet liberalerna reserverar sig

mot utskottets ställningstagande.

Folkpartiet vill omfördela 500 miljoner

kronor från anslaget till

Försvarsmaktens anslag för

förbandsverksamhet till anslaget för

internationella insatser.

I ett antal motioner - bl.a.

kommitt,motioner av Moderata

samlingspartiet, Vänsterpartiet,

Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet

de gröna - som väckts under den allmänna

motionstiden aktualiseras ett antal

försvarspolitiska planeringsfrågor med

riktlinjer för hur nästa försvarsbeslut

skall förberedas.

Som ett väsentlig led i förberedelserna

för försvarsbeslutet verkar

Försvarsberedningen. En

säkerhetspolitisk och en

försvarspolitisk rapport väntas lämnas

av Försvarsberedningen under våren 2001.

Utskottet räknar med att vissa av de

frågor som aktualiseras i motionerna

kommer att övervägas i det sammanhanget.

De partier som medverkar i

Försvarsberedningen kommer att påverka

underlagsframtagandet. Parallellt med

det arbete som Försvarsberedningen

bedriver utreds ett antal specialfrågor

inom det försvarspolitiska området.

Offentliga utredningar omfattar

Försvarsmaktens personalförsörjning,

försvarets materielförsörjning,

försvarsforskningen samt de frivilliga

försvarsorganisationerna. Vidare har

Pliktutredningen nyligen avlåtit sitt

betänkande. Utskottet bedömer att

regeringens ställningstagande till dessa

fem offentliga utredningar kommer att

redovisas i den kommande

försvarspolitiska propositionen hösten

2001.

Utskottet ser därmed inget behov att

riksdagen nu uttalar sig om ytterligare

riktlinjer för hur försvarsbeslutet

skall förberedas.

När det gäller det militära försvaret

förordar utskottet att riksdagen

godkänner den av regeringen föreslagna

inriktningen för förbandsverksamhet,

stöd till samhället, beredskap, materiel-

och anläggningsförsörjning samt

forskning och teknikutveckling för år

2001. Utskottet föreslår också att

riksdagen godkänner investeringsplanen

samt lämnar regeringen begärda

bemyndiganden för materiel- och

anläggningsanskaffning. I anslutning

härtill behandlar utskottet två förslag

från Riksdagens revisorer om en

förbättrad redovisning av bemyndiganden.

Vidare föreslår utskottet att det

nationella flygtekniska

forskningsprogrammet förlängs med en

treårsperiod t.o.m. år 2003.

Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Folkpartiet

liberalerna framför i skilda

reservationer förslag till andra

inriktningar för förbandsverksamhet och

materielförsörjning. Vänsterpartiet

reserverar sig mot delar av inriktningen

av materielförsörjningen.

När det gäller det civila försvaret

anser utskottet att de medel som tagits

från den civila ekonomiska

planeringsramen för att finansiera annan

verksamhet inom utgiftsområde 6

Totalförsvar motsäger den långsiktiga

inriktningen som riksdagen angivit för

försvarspolitiken. I ett kortsiktigt

perspektiv inser utskottet att det

alltid kan diskuteras att få till stånd

angelägna insatser. Men långsiktigt

måste, enligt utskottets mening, den

fastlagda ominriktningen inom

totalförsvarsramen tydligt framgå.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att

inriktningen inom det civila försvaret

fortsättningsvis skall utgå från den

ekonomiska planeringsram som riksdagen

en gång lagt fast.

Utskottet föreslår också att riksdagen

godkänner det föreslagna nya målet för

funktionen Postbefordran.

Folkpartiet liberalerna har i en

reservation föreslagit en lägre

bemyndiganderam för funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst än

vad utskottets tillstyrkt.

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner det föreslagna målet för

politik-området Skydd mot olyckor.

Propositionen

Regeringen yrkar i proposition 2000/01:1

utgiftsområde 6 Totalförsvar

1. att riksdagen bemyndigar regeringen

att utnyttja en kredit om 40 000 000 000

kr i Riksgäldskontoret om krig,

krigsfara eller andra utomordentliga

förhållanden föreligger (avsnitt 3.5),

2. att riksdagen godkänner förslaget

till inriktning för förbandsverksamhet

(avsnitt 3.9.4),

3. att riksdagen godkänner förslaget

till inriktning för incidentinsatser

(avsnitt 3.9.4),

4. att riksdagen godkänner förslaget

till inriktning för stöd till samhället

(avsnitt 3.9.4),

5. att riksdagen godkänner förslaget

beträffande beredskap (avsnitt 3.9.4),

6. att riksdagen godkänner förslaget

till inriktning för materiel,

anläggningar samt för forskning och

teknikutveckling (avsnitt 3.9.4),

7. att riksdagen godkänner att det

nationella flygtekniska

forskningsprogrammet skall fortsätta

under perioden 2001-2003 och att det

statliga bidraget till finansieringen av

programmet skall vara högst 90 000 000

kr under perioden (avsnitt 3.9.4),

8. att riksdagen godkänner förslaget

till investeringsplan för Försvarsmakten

för perioden 2001-2003 (avsnitt

3.9.6.3),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen

att i fråga om ramanslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling medge beställningar av

materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 2001 för

dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 77 936 125

000 kr (avsnitt 3.9.6.3),

10. att riksdagen godkänner förslaget

till investeringsplan för Överstyrelsen

för civil beredskap, såvitt avser

Funktionen Civil ledning, för perioden

2001-2003 (avsnitt 3.10.7.1),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001, i fråga om ramanslaget

6:4 Funktionen Civil ledning, genomföra

beställningar av kommunaltekniska

anläggningar, telesäkerhetsåtgärder,

skyddade ledningsplatser och signalskydd

så att behovet av anslagsmedel efter

2001 för dessa och tidigare

beställningar uppgår högst till 55 000

000 kr (avsnitt 3.10.7.1),

12. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för 2001 låta Överstyrelsen för

civil beredskap disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 325 000 000 kr

(avsnitt 3.10.7.2),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001, i fråga om ramanslaget

6:5 Funktionen Försörjning med

industrivaror, godkänna avtal om nya

beredskapsåtgärder så att behovet av

anslagsmedel efter 2001 för dessa och

tidigare beställningar uppgår till högst

27 000 000 kr (avsnitt 3.10.7.2),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för 2001 låta Statens räddningsverk

disponera en låneram i Riksgäldskontoret

för beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 720 000 000 kr

(avsnitt 3.10.7.3),

15. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för 2001, i fråga om ramanslaget 6:6

Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst, medge beställningar av

skyddsrum och ledningsplatser m.m. så

att behovet av anslagsmedel efter 2001

för dessa och tidigare beställningar

uppgår till högst 195 000 000 kr

(avsnitt 3.10.7.3),

16. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001, i fråga om ramanslaget

6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,

godkänna avtal och beställningar, såvitt

avser beredskapsåtgärder, så att behovet

av anslagsmedel efter 2001 för dessa och

tidigare avtal och beställningar uppgår

högst 12 000 000 kr (avsnitt 3.10.7.6),

17. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för 2001 låta Socialstyrelsen

disponera en låneram i Riksgäldskontoret

för beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 220 000 000 kr

(avsnitt 3.10.7.6),

18. att riksdagen fastställer

avgiftsuttaget för

teleberedskapsavgiften, såvitt avser

Funktionen Telekommunikationer m.m.,

till sammanlagt högst 100 000 000 kr

under 2001 (avsnitt 3.10.7.7),

19. att riksdagen godkänner förslaget

till investeringsplan för Post- och

telestyrelsen, såvitt avser Funktionen

Telekommunikationer m.m., för perioden

2001-2003 (avsnitt 3.10.7.7),

20. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001, i fråga om ramanslaget

6:10 Funktionen Telekommunikationer

m.m., godkänna avtal och beställningar,

såvitt avser tjänster, utrustning och

anläggningar för beredskapsåtgärder, så

att behovet av anslagsmedel efter 2001

för dessa och tidigare avtal och

beställningar uppgår till högst

150 000 000 kr (avsnitt 3.10.7.7),

21. att riksdagen godkänner att målet

för Funktionen Postbefordran är att

verksamheten skall bedrivas så att

totalförsvarets behov av postal

kommunikation skall kunna tillgodoses

under höjd beredskap och skall bedrivas

så att de resurser och den beredskap som

skapas skall kunna utnyttjas vid svåra

påfrestningar på samhället i fred

(avsnitt 3.10.7.8),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001, i fråga om ramanslaget

6:12 Funktionen Transporter, godkänna

avtal och beställningar, såvitt avser

tjänster, utrustning och anläggningar

för beredskapsåtgärder, så att behovet

av anslagsmedel efter 2001 för dessa och

tidigare avtal och beställningar uppgår

till högst 25 000 000 kr (avsnitt

3.10.7.9),

23. att riksdagen fastställer

avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften,

såvitt avser Funktionen

Energiförsörjning, till sammanlagt högst

200 000 000 kr under 2001 (avsnitt

3.10.7.10),

24. att riksdagen bemyndigar regeringen

att, genom en kredit i Riksgäldskontoret

om högst 23 000 000 000 kr, tillgodose

Försvarets materielverks behov av

rörelsekapital för budgetåret 2001

(avsnitt 3.11.4.1),

25. att riksdagen godkänner förslaget

till investeringsplan för Försvarets

materielverk för perioden 2001-2003

(avsnitt 3.11.4.1),

26. att riksdagen godkänner det

föreslagna målet för politikområdet

Skydd mot olyckor (avsnitt 3.11.4.1),

27. att riksdagen godkänner förslaget

till investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 2001-2004

(avsnitt 4.9.1),

28. att riksdagen godkänner att de

tidigare beslutade målen för

Kustbevakningens verksamhet inom

utgiftsområdet upphör att gälla fr.o.m.

2001 (avsnitt 4.9.1),

29. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001, i fråga om ramanslaget

7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande

åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor m.m., besluta om bidrag så

att behovet av anslagsmedel efter 2001

exklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 15 000 000 kr (avsnitt

4.9.2),

30. att riksdagen godkänner förslaget

till investeringsplan för Statens

räddningsverk, såvitt avser Samhällets

skydd mot olyckor, för perioden

2001-2003 (avsnitt 4.9.4),

31. att riksdagen för budgetåret 2001

anvisar anslag under utgiftsområde 6

Totalförsvar enligt följande

uppställning:

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Ansla Regerin

gstyp gens

förslag

06 1 Förbandsverksamhet (ram) 18 266

och beredskap m.m. 092

06 2 Fredsfrämjande (ram) 1 000

truppinsatser 762

06 3 Materiel, (ram) 23 314

anläggningar samt 833

forskning och

teknikutveckling

06 4 Funktionen Civil (ram) 488

ledning 507

06 5 Funktionen (ram) 40 000

Försörjning med

industrivaror

06 6 Funktionen (ram) 593

Befolkningsskydd och rädd- 809

ningstjänst

06 7 Funktionen (ram) 20 000

Psykologiskt försvar

06 8 Funktionen Ordning (ram) 22 841

och säkerhet

06 9 Funktionen Hälso- (ram) 101

och sjukvård 936

06 10 Funktionen (ram) 199

Telekommunikationer m.m. 000

06 11 Funktionen (ram) 3 000

Postbefordran

06 12 Funktionen (ram) 163

Transporter 000

06 13 Funktionen (ram) 220

Energiförsörjning 569

06 14 Totalförsvarets (ram) 253

pliktverk 140

06 15 Försvarshögskolan (ram) 31 445

06 16 Försvarets (ram) 441

radioanstalt 333

06 17 Totalförsvarets (ram) 184

forskningsinstitut 893

06 18 Stöd till (obet 88 265

frivilliga .)

försvarsorganisationer

inom

totalförsvaret

06 19 Nämnder m.m. (ram) 12 019

07 1 Kustbevakningen (ram) 473

764

07 2 Statens (ram) 25 000

räddningsverk:

Förebyggande

åtgärder mot

jordskred och andra

naturolyckor m.m.

07 3 Statens (ram) 13 431

räddningsverk: Ersättning

för

verksamhet vid

räddningstjänst m.m.

07 4 Statens (ram) 555

räddningsverk: Samhällets 449

skydd

mot olyckor

07 5 Brandfarliga och (ram) 17 017

explosiva varor

Summa 46 530

105

Förslag 2000/01:RR2 Bemyndiganden med

utgångspunkt i försvaret

2000/01:RR2 vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad revisorerna

har anfört under avsnitt 3.1 Förslag om

bättre redovisning av försvaret till

riksdagen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad revisorerna

anfört under avsnitt 3.2 Bättre

administrativt stöd till Försvarsmakten.

Motionerna

2000/01:Fö205 av Roy Hansson (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skapa förutsättningar att

lösa det av riksdag och regering

beslutade uppdraget avseende

samordningsmöjligheter av resurser på

Gotland.

2000/01:Fö206 av Lars Ångström m.fl.

(mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen ger

Försvarsmakten i uppdrag att ta fram en

plan för hur en halvering av det

militära försvaret på sex år skulle

kunna genomföras på ett för samhället så

smidigt sätt som möjligt.

2. Riksdagen begär att regeringen i sin

försvarsproposition konkretiserar

tidigare riksdagsbeslut om vidgad

hotbild och omfattar förslag till hur

miljöhot, IT-hot och hot från

sönderrostande atomubåtar i Murmansk

skall kunna mötas.

3. Riksdagen begär att regeringen i sin

kommande försvarsproposition presenterar

ett nytt system för ett försvar byggt på

frivillighet öppet för både män och

kvinnor i stället för

värnpliktssystemet.

4. Riksdagen begär att regeringen i sin

kommande försvarsproposition

konkretiserar sitt handlingsprogram för

att förebygga väpnade konflikter med att

se över möjligheten att skapa ett

institut för internationell

konfliktförebyggande verksamhet.

5. Riksdagen begär att regeringen i sin

försvarsproposition konkretiserar sitt

handlingsprogram för att förebygga

väpnade konflikter genom att se över

möjligheten att skapa ett svenskt

konfliktlösningscenter.

6. Riksdagen begär att regeringen i

enlighet med sitt handlingsprogram för

en konfliktförebyggande politik verkar

för Europaparlamentets beslut om en

genomförbarhetsstudie för en europeisk

civil fredskår.

2000/01:Fö207 av Henrik Landerholm m.fl.

(m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att oförändrade försvarsanslag

bör vara utgångspunkten för

förändringsprocessen.

6. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att nu undvika en omfattande

avveckling av kompetens samt onödig

materielförstöring samt att förmågan att

bygga upp ett starkare försvar i en

framtid skall säkras.

2000/01:Fö208 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förstärkning av

förbandsverksamheten.

6. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om de nationella skyddsstyrkorna.

7. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheterna att behålla

ytterligare två ubåtar i drift.

8. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om teknikrekryteringen till

helikopterförbanden.

13. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en kartläggning av den

efterfrågan som finns på

överskkottsmaterielet bland militära och

civila myndigheter, organisationer och

företag.

18. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det civila försvarets

inriktning mot en minskad sårbarhet i

infrastrukturen snarast måste få ett

tydligt genomslag i den framtida

planeringen av det civila försvaret.

22. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förstärkning av anslaget

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m. med 500 miljoner kronor.

23. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förstärkning av anslaget 7:1

Kustbevakningen med 50 miljoner kronor.

24. Riksdagen anvisar med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 6

Totalförsvar enligt uppställning:

Anslag Regering Kristdemokrate

(tusental ens rna

kronor) förslag

6.1 18 266 + 500 000 =

Förbandsverksam 092 18 766 092

het och

beredskap m.m.

7.1 473 764 + 50 000 =

Kustbevakningen 523 996

Summa 46 530 + 550 000 =

Utgiftsområde 6 105 47 080 105

2000/01:Fö210 av Henrik Landerholm m.fl.

(m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om anslagen inom politikområdena

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m., 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

och 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad

som i motionen anförs till utgiftsområde

6 politikområde 6:1 Förbandsverksamhet

och beredskap m.m. 850 000 000 kr utöver

vad regerigen föreslår eller således

19 116 092 000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad

som anförs i motionen till utgiftsområde

6 politikområde 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser 0 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad

som i motionen anförs till utgiftsområde

6 politikområde 6:3 Materiel,

anläggingar samt forskning och teknik-

utveckling 1 350 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslår eller således

24 664 833 000 kr.

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om politikområdena 6:4 till 6:13

om det civila försvaret.

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad

som anförs i motionen till utgiftsområde

6 politikområde 6:4 Funktionen Civil

ledning 360 083 000 kr.

7. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om politikområde 7:1

Kustbevakningen.

8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad

som anförs i motionen till utgiftsområde

6 politikområde 7:1 Kustbevakningen 446

369 000 kr.

2000/01:Fö211 av Eva Johansson (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vidareutveckla forskningen

om nya hot och risker.

2000/01:Fö212 av Runar Patriksson och

Eva Flyborg (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen

snarast kommer med förslag rörande

personalförsörjning,

materielförsörjning,

ledningsorganisation,

informationskrigföring och IT-säkerhet

m.m.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Försvarsmakten får 3

miljarder kronor utöver vad regeringen

föreslagit i omställningsbidrag att

anslås under perioden 2002-2003.

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av försvarsmateriell

förnyelse.

4. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av försvarsindustriell

samverkan.

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det svenska försvaret

omedelbart måste ges förutsättningar för

internationella insatser av en

storleksordning två till tre gånger den

nuvarande.

6. Riksdagen anvisar med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 6

Totalförsvar enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag

Anslagsförändring

6:1 18 266 000 - 500 000

Förbandsverksam

het och

beredskap m.m.

6:2 1 001 000 + 500 000

Fredsfrämjande

truppinsatser

Summa för 45 445 000

utgiftsområdet 0

9. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att begränsa bemyndigandet för

anslaget 6:6 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst till högst 100

miljoner kronor.

2000/01:Fö307 av Margareta Viklund och

Olle Lindström (kd, m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillsätta en

parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift

att genomlysa beslutsprocessen inför och

konsekvenserna av det förslag som

presenterades i regeringens proposition

Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30)

samt för riksdagen presentera förslag

till förändringar i det fattade beslutet

mot bakgrund av dragna slutsatser.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett moratorium gällande

avyttrande av mark, anläggningar och

lokaler som ånyo kan komma att tas i

anspråk för Försvarsmaktens behov.

2000/01:Fö309 av Maud Ekendahl och

Elizabeth Nyström (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att införa en lagändring som innebär att

hemvärnets mannar förvarar sina vapen i

ett säkerhetsskåp eller att hemvärnets

vapen endast förvaras i ett centralt

vapenskåp.

2000/01:Fö312 av Stig Sandström m.fl.

(v) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen i

planeringsförutsättningarna inför 2002

och 2003 inkluderar en omfördelning av

500 miljoner kronor per år enligt vad i

motinen anförs.

2. Riksdagen begär att regeringen ger

Materielförsörjningsutredningen ett

tilläggsdirektiv om att föreslå hur

försvarsindustrins civila inriktning kan

utvecklas samt att utvärdera tidigare

regeringsansträngningar för försäljning

av krigsmateriel.

3. Riksdagen begär att regeringen

tillsätter en arbetsgrupp med uppgift

att omförhandla JAS-beställningen.

4. Riksdagen begär att regeringen

upprättar ett separat handlingsprogram i

syfte att hantera övertaligheten på den

civila sidan.

2000/01:Fö322 av Anna Lilliehöök (m)

vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inte flytta

örlogsskolornas skolledning med fem

tjänster till Kungsholmens fort i

Karlskrona.

2000/01:Fö324 av Henrik Landerholm m.fl.

(m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen ger

tilläggsdirektiv till

Personalförsörjningsutredningen om vad i

motionen anförs om helhetssyn på

personalförsörjningen innefattande såväl

anställda (reserv- och yrkesofficerare),

pliktpersonal (inklusive värnpliktiga

officerare), frivilliga som

civilanställda.

2. Riksdagen begär att regeringen ger

tilläggsdirektiv till

Personalförsörjningsutredningen om vad i

motionen anförs om befälsordning för

utbildning av yrkes-, reserv- och

värnpliktsofficerare.

2000/01:Fö325 av Henrik Landerholm m.fl.

(m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om örlogsskolorna och

officershögskolorna.

2000/01:Fö328 av Ingvar Eriksson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kapitalförstöringen inom

försvaret.

2. Riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag inför det

försvarsbeslut som skall fattas hösten

2001 i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Fö403 av Erik Arthur Egervärn

och Ola Rask (c, s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om följa upp och utvärdera 1999

års upprepade och omfattande elavbrott.

2000/01:Fö601 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utökade resurser i

politikområdet Skydd mot olyckor med

50 miljoner kronor utöver regeringens

förslag under anslag 7:1

Kustbevakningen.

2000/01:Fö801 av Amanda Agestav och

Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

en höjning av dagersättningen till 100

kr för totalförsvarspliktiga.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

13. Riksdagen anvisar för budgetåret

2001 anslagen under utgiftsområde 6

Totalförsvar enligt uppställningen i

bilaga 2 (i mkr):

Anslag

Regeringens förslag

Anslagsförändring

6:1 18 266 - 500

Förbandsverksam

het och

beredskap m.m.

6:2 1 001 + 500

Fredsfrämjande

truppinsatser

Summa för 45 445

utgiftsområdet 0

2000/01:U401 av Berit J¢hannesson m.fl.

(v) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening att regeringen

skall ge Försvarsmakten i uppdrag att

svara för att varje soldat i Kosovo

skall få en kroppsburen dosimeter.

4. Riksdagen begär att regeringen ger

FOA i uppdrag att analysera de

internationella undersökningarna samt

att forska kring effekterna och riskerna

med användningen av depleted uranium i

ammunition.

Utskottet

Utgiftsområde 6 - Totalförsvar

Utgiftsområdet omfattar militärt

försvar, civilt försvar,

Kustbevakningen, nämnder samt

totalförsvarsgemensamma verksamheter

(tidigare benämnt stödverksamhet till

det militära och civila försvaret).

Vidare ingår även internationell

fredsfrämjande verksamhet med svensk

trupp utomlands, verksamhet som bedrivs

av Kustbevakningen, Statens

räddningsverk avseende

fredsräddningstjänst, vissa nämnder och

Sprängämnesinspektionen.

Två politikområden

Utgiftsområde 6 Totalförsvar omfattar i

budgetpropositionen för år 2001

politikområdet Försvarspolitik

respektive politikområdet Skydd mot

olyckor.

Politikområdet Försvarspolitik består av

det militära försvaret och det civila

försvaret.

Politikområdet Skydd mot olyckor

omfattar förebyggande, konsekvens-

begränsande och skadeavhjälpande

åtgärder avseende olyckor.

Politikområdet Skydd mot olyckor

begränsas till att omfatta verksamheter

som bedrivs av myndigheter inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Kustbevakningens verksamhet kommer

fr.o.m. 2001 att tillhöra flera

politikområden men har sitt anslag under

utgiftsområde 6 Totalförsvar och

politikområdet Skydd mot olyckor. I

budgetprositionen (volym 5) lämnar

regeringen en redovisning av

Kustbevakningens verksamheter utanför

politikområdet Skydd mot olyckor.

Försvarspolitik

Politikområdets omfattning

Regeringen framhåller att riksdagen

genom lagen (1992:1403) om totalförsvar

och höjd beredskap har definierat

totalförsvar som verksamhet som behövs

för att förbereda Sverige för krig.

Under högsta beredskap är totalförsvar

all samhällsverksamhet som då skall

bedrivas. Totalförsvar avser således en

verksamhet och inte en organisation. Med

totalförsvarsresurser avses alla de

resurser som finns för

totalförsvarsverksamhet.

Försvarspolitiken omfattar planering,

förberedelser och utnyttjande av

totalförsvarsresurser för att lösa de av

riksdagen angivna målen samt att på

andra sätt stödja svensk

säkerhetspolitik.

Försvarspolitiken omfattar det militära

försvaret och det civila försvaret.

Totalförsvarsgemensamma verksamheter

redovisas särskilt.

Försvarspolitikens mål och inriktning

Regeringen anser att försvarspolitiken

skall bidra till att bevara vårt lands

fred och självständighet. Vi skall kunna

möta militära hot som direkt berör

Sverige. Internationellt skall vi bidra

till fred och säkerhet i omvärlden genom

gemensamma fredsfrämjande och humanitära

insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall kunna

användas för följande huvudändamål:

* försvara Sverige mot väpnat

angrepp,

* hävda vår territoriella

integritet,

* bidra till fred och säkerhet i

omvärlden och

* stärka det svenska samhället

vid svåra påfrestningar i fred.

Regeringen pekar på att det svenska

totalförsvaret genomgår en omfattande

reformering och effektivisering.

Inriktningen är att utveckla det svenska

försvaret från invasionsförsvar till ett

flexibelt insatsförsvar med förmåga till

anpassning. Det svenska försvaret skall

kännetecknas av ständig utveckling och

förnyelse, hög teknologisk nivå,

ekonomisk effektivitet och folkförsvar.

Hoten mot vårt land har förändrats.

Både den säkerhetspolitiska utvecklingen

och den övriga samhällsutvecklingen

ligger bakom det reformbehov som uppstod

i slutet av 1990-talet.

Samtidigt som invasionshotet ter sig

avlägset för de närmaste tio åren,

förutsatt att vårt land har en

grundläggande försvarsförmåga, så har

andra hot mot vårt samhälle fått ökad

aktualitet. Exempel på denna typ av hot

är NBC-hotet (nukleära, biologiska och

kemiska vapen) samt hotet mot

informationssamhället.

Det nya försvaret ger enligt

regeringens mening Sverige en förmåga

att försvara landet utifrån dagens

säkerhetspolitiska förutsättningar. Den

nya strukturen skapar dessutom

förutsättningar för att utveckla och

förändra försvarets resurser över tiden.

Därigenom skapas både flexibilitet och

förmåga till anpassning.

Försvarsreformen syftar samtidigt till

att utveckla samhällets förmåga att möta

hot inom det vidgade säkerhetsbegreppets

ram.

Regeringen anser att Sverige skall

fullt ut delta i den europeiska

krishanteringen. Vårt deltagande i

internationella insatser och arbetet med

att utforma och förstärka EU:s

krishanteringsförmåga såväl militärt som

civilt kommer att ställa stora krav på

oss, inte minst när vi innehar

ordförandeskapet i EU. Mot denna

bakgrund skall vår förmåga att delta i

både militära och civila fredsfrämjande

och humanitära operationer fortsätta att

utvecklas.

Försvarsreformen innebär enligt

regeringen att Sverige får ett försvar

som både är anpassat till dagens

säkerhetspolitiska förhållanden och har

en beredskap att följa utvecklingen mot

förändrade hot i framtiden.

Regeringens kommande underlag för

framtida riksdagsbeslut

Regeringens årliga redovisning till

riksdagen av beredskapen mot svåra

påfrestningar på samhället i fred kommer

att lämnas i en särskild skrivelse i

slutet av 2000.

Under 2001 kommer utvecklingsarbetet att

följas upp och drivas vidare. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen under

hösten 2001 med en försvarspolitisk

proposition.

Regeringen avser att våren 2002 lämna en

proposition till riksdagen om frågor

rörande civilt försvar och beredskapen

mot svåra påfrestningar på samhället i

fred. I propositionen kommer att lämnas

förslag med anledning av resultatet av

dels utredningen om principer för en

bättre helhetssyn vid planeringen av

civilt försvar och beredskapen mot svåra

påfrestningar på samhället i fred

(dir. 1999:63), dels den genomgång som

för närvarande utförs av departementen

avseende behov av åtgärder och

författningsreglering inom de områden

som kan bli berörda vid svåra

påfrestningar på samhället i fred.

Beredskapskredit för totalförsvaret

I detta avsnitt behandlar utskottet

regeringens förslag om en

beredskapskredit för totalförsvaret.

Regeringen

Riksdagen bemyndigade regeringen att

utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret

om 40 000 000 000 kr för budgetåret 2000

om krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden föreligger.

Regeringen anser att ett motsvarande

bemyndigande, avseende samma belopp, bör

lämnas för budgetåret 2001.

Beredskapskrediten skall säkerställa

att en nödvändig beredskapshöjning inte

förhindras eller fördröjs därför att

regeringen inte disponerar erforderliga

betalningsmedel. Krediten är beräknad

att täcka de utgifter som motsvarar en

månads beredskapshöjande verksamhet.

Krediten är beräknad att utnyttjas i

ungefär lika delar mellan militärt och

civilt försvar.

Om beredskapskrediten utnyttjas, avser

regeringen att återkomma till riksdagen

med redovisning av behovet av medel för

den fortsatta verksamheten.

Regeringen föreslår (hemställan nr 1)

att riksdagen för år 2001 bemyndigar

regeringen att utnyttja en kredit om 40

miljarder kronor i Riksgäldskontoret.

Krediten skall kunna utnyttjas om krig,

krigsfara eller andra utomordentliga

förhållanden föreligger.

Utskottet

Beredskapskrediten skall säkerställa att

en nödvändig beredskaphöjning inte

förhindras eller fördröjs på grund av

att regeringen inte disponerar

erforderliga medel. Utskottet föreslår

därför att riksdagen bifaller

regeringens förslag till

beredskapskredit för totalförsvaret.

Försvarspolitiska planeringsfrågor

I detta avsnitt behandlas motionerna

Fö206 (mp) yrkandena 1-6, Fö207 (m)

yrkande 3 , Fö211 (s), Fö212 (fp)

yrkandena 1 och 2, Fö307 (m, kd) samt

Fö312 (v) yrkande 1.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i

Fö207 (m kommitt,) att ett förslag till

ett samlat försvarsbeslut kommer att

läggas fram hösten 2001. Utgångspunkter

för detta samlade beslut måste ges redan

nu. Den ekonomiska inriktningen,

innefattande en reducering av

försvarsanslagen med närmare 20 %, måse

stoppas. Personalförsörjning, logistik,

forskning och utveckling samt

materielförsörjning måste gå hand i hand

med den omprövning och breddning av

försvarets uppgifter som skett under

senare år. Oförändrade försvars-anslag

bör vara utgångspunkten i

förändringsprocessen (yrkande 3).

Vänsterpartiet framhåller i Fö312 (v

kommitt,) att en av försvarets fyra

huvuduppgifter är att bidra till fred

och säkerhet i omvärlden.

Internationella insatser kommer att

utgöra en stor del av den operativa

verksamheten i framtiden. I samband med

Sveriges deltagande med fredsbevarande

styrka i Kosovo kritiserades

beslutsprocessen för att vara långsam

och ineffektiv. Den militära insatsen

fördröjdes bl.a. genom att

finansieringen av verksamheten var oklar

och att grundutbildningen inom försvaret

var otillräcklig. Då internationella

insatser är en del av Försvarsmaktens

ordinarie verksamhet bör finansieringen

av dessa ingå i försvarets planerade

utgifter och inte som i det här fallet

genom att ta resurser från annan

verksamhet, t.ex. civil krishantering.

Därför är det både viktigt och naturligt

att Försvarsmakten inom sin budgetram

ser till att det finns resurser för

denna verksamhet.

Planeringsförutsättningarna inför 2002

och 2003 bör därför inkludera en

omfördelning av 500 miljoner kronor per

år för att inom utgiftsområdet

säkerställa resurser för internationell

verksamhet (yrkande 1).

Folkpartiet liberalerna pekar i motion

Fö212 (fp kommitt,) att regeringen har

aviserat att senast hösten 2001

återkomma till riksdagen med en lång rad

av frågeställningar rörande

personalförsörjning,

materielförsörjning,

ledningsorganisation,

informationskrigföring och IT-säkerhet

m.m. Detta är viktiga grundpelare i det

nya försvar som skall verka fr.o.m.

2002. Folkpartiet anser att dessa frågor

är av sådan dignitet att ett förslag bör

komma på riksdagens bord snarast möjligt

(yrkande 1).

Folkpartiet har accepterat sänkningen

av försvarsramen men anser i likhet med

när försvarsförhandlingarna avbröts att

det s.k. omställningsbidraget måste vara

större.

Utöver regeringens föreslagna anslag

vill Folkpartiet anslå ytterligare 3

miljarder kronor i omställningsbidrag

för åren 2002-2003. På så sätt skulle

den modernisering av försvaret som

motionärerna anser nödvändig

möjliggöras. Viktiga delar i en sådan

modernisering är dels materiell

förnyelse såsom t.ex. elektroniska

motmedel, nytt robotsystem för

luftförsvaret och attackhelikoptrar,

dels ett nytt värnpliktssystem, som

bygger på en könsneutral värnplikt och

bl.a. ökar möjligheterna att ha personal

med specialkompetenser snabbt

tillgänglig för internationella insatser

och dels kraftigt utökade resurser för

internationella fredsbevarande insatser

i t.ex. FN- eller EU-regi (yrkande 2).

Miljöpartiet de gröna pekar i motion

Fö206 (mp kommitt,) på att riksdagen år

2001 skall fatta en nytt försvarsbeslut.

För att snabbare kunna genomföra

neddragningar av det militära försvaret

behövs en konkret planering. Regeringen

bör ge Försvarsmakten i uppdrag att ta

fram en plan för hur en halvering av det

militära försvaret på sex år skall kunna

genomföras på ett för samhället så

smidigt sätt som möjligt (yrkande 1).

Regeringen bör i sin aviserade

proposition konkretisera tidigare

riksdagsbeslut om en vidgad hotbild som

bör innehålla förslag till hur miljöhot,

IT-hot och hot från sönderrostande

atomubåtar i Murmansk skall kunna mötas

(yrkande 2).

Vidare bör regeringen presentera ett

förslag till ett nytt system för ett

försvar byggt på frivillighet öppet för

både män och kvinnor i stället för

värnpliktssystemet (yrkande 3).

För att förebygga väpnade konflikter

bör regeringen se över möjligheten att

skapa ett institut för internationell

konfliktförebyggande verksamhet (yrkande

4) samt möjligheten att skapa ett

svenskt konfliktlösningscenter (yrkande

5).

Ett viktigt svenskt steg borde vara att

ta initiativ till en civil fredskår för

krigsföregripande insatser inom Europa.

Målet skall vara en icke-militär

multinationell insatsenhet tillgänglig

med kort varsel och med en beredskap att

utvidga gruppens storlek beroende på

situationens krav. Om en gemensam

utrikes- och säkerhetspolitik inom EU

fortsätter att utvecklas - trots

välmotiverad kritik och riskerna med en

sådan - bör denna fokuseras på att skapa

civila föregripande instrument.

Regeringen bör därför i EU verka för att

genomföra den genomförbarhetsstudie för

en europeisk civil fredskår som EU-

parlamentet föreslagit (yrkande 6).

I motion Fö307 av Margareta Viklund och

Olle Lindström (m, kd) anser

motionärerna att en parlamentariskt

sammansatt arbetsgrupp bör tillsättas

och ges i uppdrag att genomlysa den

utredningsprocess som föregick

riksdagens beslut den 30 mars 2000. Med

utredningsprocessen menas dels den

process som ägde rum i Försvarsmakten

fr.o.m. hösten 1998 och fram till den 19

maj 1999, dels den process som ägde rum

i den s.k. "styrgruppen" under perioden

maj-oktober 1999. I arbetsgruppens

uppdrag bör också ingå en genomlysning

av de processer i Regeringskansliet som

resulterade i inrättandet av

"styrgruppen" samt arbetet i samband med

utformningen av "styrgruppens" direktiv.

I utredningsuppdraget bör också beaktas

de numera relativt allmänt kända

uppgifterna att enskilda militära

befattningshavare på hög nivå tidigt

föregrep kommande steg i

utredningsprocessen, bl.a. genom att

utarbeta s.k.

"grundorganisationshypoteser" med klara

ställningstaganden mot vissa förband och

orter (yrkande 1). Regeringen bör vidta

åtgärder för att förhindra att mark,

anläggningar och lokaler som ånyo kan

komma att tas i anspråk för verksamhet i

Försvarsmaktens regi avyttras. Ett

moratorium bör införas gällande

avyttrande av mark, anläggningar och

lokaler som ånyo kan komma att tas i

anspråk för Försvarsmaktens behov

(yrkande 2).

I motion Fö211 av Eva Johansson (s)

pekar motionären på att i takt med nya

tekniska landvinningar och ett ökat

internationellt beroende växer riskerna

för att samhället drabbas av nya hot som

helt skiljer sig från gårdagens.

Forskningen om nya hot och risker måste

vidareutvecklas av regeringen.

Utskottet

Riksdagen har våren 1999 beslutat om

inriktningen för de ekonomiska ramarna

för utgiftsområde 6 Totalförsvar för

åren 2001-2004.

Den ekonomiska ramen för utgiftsområdet

för varje år under perioden 2002-2004

skall vara 4 miljarder kronor mindre än

den ram för år 2001 som riksdagen

godkände våren 1998, exklusive den

materielförskjutning riksdagen beslutade

om våren 1996.

Vidare beslutades att ett

omställningsbidrag anslås med 3

miljarder kronor år 2002 och 1 miljard

kronor år 2003 att användas för de

kostnader som hänger samman med sådana

strukturförändringar inom

Försvarsmaktens krigs- och

grundorganisation som presenteras i

denna proposition samt för de

förskjutningar av materielleveranser som

genomförs.

Några andra ekonomiska utgångspunkter

än de riksdagen har beslutat - vilket

föreslås i Fö207 yrkande 3, Fö212

yrkande 2 och Fö206 yrkande 1 - bör

enligt utskottets mening inte ligga till

grund för försvarsplaneringen. Om det är

motiverat med andra ekonomiska ramar

framgent bör detta prövas i ett mer

samlat sammanhang där riksdagen

samtidigt överväger det

säkerhetspolitiska läget och de

militärstrategiska förhållandena.

Riksdagen har genom försvarsutskottets

betänkande 1999/2000:FöU2 Det nya

försvaret pekat på vilket ytterligare

beslutsunderlag och redovisningar som

behöver föreläggas riksdagen senast i

samband med nästa försvarsbeslut.

Regeringen har därför i juni 2000

uppdragit åt Försvarsmakten att lämna

underlag för redovisningar och beslut i

de avseenden som riksdagen har begärt på

en lång rad punkter.

Som ett väsentlig led i förberedelserna

för försvarsbeslutet verkar

Försvarsberedningen. En

säkerhetspolitisk och en

försvarspolitisk rapport väntas lämnas

av Försvarsberedningen under våren 2001.

Utskottet räknar med att konsekvenserna

av den vidgade hotbilden, och därmed

vissa av de frågor som aktualiseras i

motionerna Fö206 (mp) yrkande 2 och

Fö211 (s), kommer att övervägas i det

sammanhanget. De partier som medverkar i

Försvarsberedningen kommer att påverka

underlagsframtagandet.

Parallellt med det arbete som

Försvarsberedningen bedriver utreds ett

antal specialfrågor inom det

försvarspolitiska området. Offentliga

utredningar omfattar Försvarsmaktens

personalförsörjning, försvarets

materielförsörjning, försvarsforskningen

samt de frivilliga

försvarsorganisationerna. Vidare har

Pliktutredningen nyligen avlåtit sitt

betänkande.

Utskottet bedömer att regeringens

ställningstagande till dessa fem

offentliga utredningar kommer att

redovisas för riksdagen i den kommande

försvarspolitiska propositionen hösten

2001.

Regeringen har i budgetpropositionen

aviserat att våren 2002 lämna en

proposition till riksdagen om frågor

rörande civilt försvar och beredskapen

mot svåra påfrestningar på samhället i

fred. I propositionen kommer att lämnas

förslag med anledning av resultatet,

dels av den s.k. Sårbarhets- och

säkerhetsutredningen, dels den genomgång

som för närvarande utförs av

departementen avseende behov av åtgärder

och författningsreglering inom de

områden som kan bli berörda vid svåra

påfrestningar på samhället i fred.

I motionerna Fö312 (v) yrkande 1, Fö212

(fp) yrkande 2 och Fö206 (mp) yrkandena

4-6 akutaliseras beslut som rör Sveriges

bidrag till internationell fred och

säkerhet.

Regeringen anför i budgetpropositionen

att "Sverige skall fullt ut delta i den

europeiska krishanteringen. Vårt

deltagande i internationella insatser

och arbetet med att utforma och

förstärka EU:s krishanteringsförmåga

såväl militärt som civilt kommer att

ställa stora krav på oss, inte minst när

vi innehar ordförandeskapet i EU. Mot

denna bakgrund skall vår förmåga att

delta i både militära och civila

fredsfrämjande och humanitära

operationer fortsätta att utvecklas."

Utskottet konstaterar att såväl Sverige

som övriga stater i Europeiska unionen

är inne i ett konstruktivt skede för att

forma en gemensam europeisk förmåga att

med såväl civila som militära medel

bidra till internationell fred och

säkerhet. Utskottet utesluter inte att

åtgärder som föreslås t.ex. i motion

Fö206 kommer att övervägas i det

sammanhanget. Utskottet är emellertid

inte berett att tillstyrka förslaget att

riksdagen skall uppdra åt regeringen att

nu verka för en genomförbarhetsstudie av

en civil europeisk fredskår. Frågan om

t.ex. personalförsörjningen av en sådan

från svensk sida har prövats av

riksdagen i betänkande 1997/98:FöU7

bl.a. med anledning av motion

1997/98:Fö220 (kd kommitt,) yrkande 3.

Utskottet konstaterade därvid att

nuvarande pliktlagstiftning inte medger

att någon får tas ut med plikt för att

utbildas för internationella uppdrag.

Utskottet konstaterar att riksdagen

våren 1999 beslutade om de ekonomiska

ramarna för perioden 2002-2004. Under

våren 2000 beslutade riksdagen om den

krigsorganisatoriska inriktningen i

stort samt om fredsorganisationen under

samma period. Övriga frågor som redan

aktualierats av riksdagen samt de

förslag som läggs fram av

Försvarsberedningen och de fem

offentliga utredningarna samt som följer

av den process inom EU som syftar till

att stärka unionens förmåga att bidra

till fred och säkerhet genom civil och

militär krishantering, återstår för

riksdagen att ta ställning till hösten

2001. Utskottet ser inget behov av att

riksdagen nu uttalar sig om ytterligare

riktlinjer för hur försvarsbeslutet

skall förberedas.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan

anfört beträffande försvarspolitiska

planeringsfrågor avstyrker utskottet

motionerna Fö206 (mp) yrkandena 1-6,

Fö207 (m) yrkande 3, Fö211 (s), Fö212

(fp) yrkandena 1 och 2 samt Fö312 (v)

yrkande 1.

Beträffande förslagen i motion Fö307

anser utskottet inte det motiverat att

en parlamentariskt sammansatt

arbetsgrupp ser över den beslutsprocess

som föregick riksdagens beslut den 30

mars 2000. Utskottet hade vid

beslutstillfället inga invändningar mot

hur regeringen hade berett

propositionen. I den mån det funnits

brister i handläggningen inom

Försvarsmakten anser utskottet att det

bör ankomma på ledningen för myndigheten

Försvarsmakten att granska detta.

Sålunda bör motion Fö307 avslås.

Det militära försvaret

Utgiftsutvecklingen

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 23) anfört om

utgiftsutvecklingen.

Regeringen

Regeringen anmäler att de sammanlagda

utgifterna för det militära försvaret

under 1999 översteg tillgängligt belopp

med ca 185 miljoner kronor. På anslagen

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m. och 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser skedde en

underförbrukning. Det samlade

anslagssparandet uppgick till ca 705

miljoner kronor. För anslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling behövde en

anslagskredit om ca 890 miljoner kronor

utnyttjas.

Regeringen bedömer att utgifterna inom

det militära försvaret kommer att uppgå

till 41 363 miljoner kronor under år

2000.

Regeringen erinrar om att riksdagen

tidigare har beslutat att den ekonomiska

ramen för utgiftsområde 6 Totalförsvar

skall minskas med 4 000 miljoner kronor

fr.o.m. år 2002 (prop. 1998/99:74, bet.

1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Vid

samma tillfälle beslutade riksdagen att

inriktningen skall vara att ett

omställningsbidrag om 3 000 miljoner

kronor år 2002 och 1 000 miljoner kronor

år 2003 skall anslås för att underlätta

omställningen inom försvarsområdet.

Regeringen anmäler att den planerat in

hela reduceringen fördelad på anslagen

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m. och 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling.

Regeringen redovisar följande tabell

över utgiftsutveckling för det militära

försvaret.

Miljoner kronor

Utf Ans Utg För Ber Ber

all lag ift sla äkn äkn

199 200 s- g at at

9 0 1 prg ans ans

nos lag ans lag

200 200 lag 200

0 1 200 3

2

6:1 18 19 19 18 16 17

Förbandsverksam 410 544 300 266 772 669

het och

beredskap m.m.

6:2 675 900 980 1 905 925

Fredsfrämjande 001

truppinsatser

6:3 Materiel, 21 22 21 23 20 20

anläggningar 048 341 084 315 306 291

samt forskning

och

teknikutvecklin

g

Omställningsbid 3 1

rag3 000 000

Summa 40 42 41 42 40 39

133 785 364 582 983 885

Utskottet

Utskottet har erfarit att de

anslagsbelopp som regeringen redovisar

för 2002 och 2003, utan förslag till

riksdagsbeslut, innefattar en

förskjutning av 485 miljoner kronor i

förhållande till tidigare planering från

anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. och 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling till anslaget 6:2

Fredsfrämjande truppinsatser. Utskottet

noterar denna regeringens avsikt utan

att ta ställning till fördelningen

mellan anslagen under utgiftsområde 6

för de angivna åren.

Resultatbedömning

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 23-37) anfört om

resultatbedömning. Redovisningen utgör

ett sammandrag. För en fullständig

redovisning hänvisas till propositionen.

Regeringen

Sammantaget bedömer regeringen att

förbandsverksamheten väsentligt har

bidragit till att uppfylla

Försvarsmaktens förmåga att lösa

uppgifter enligt den inriktning som

riksdagen har beslutat.

Regeringen redovisar sin bedömning av

resultatet i anslutning till de

verksamhetsanknutna rubrikerna

Förbandsverksamhet, Incidentinsatser,

Stöd till samhället, Beredskap,

Internationella insatser, Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Redovisningen avslutas

med en samlad bedömning av

Försvarsmaktens operativa förmåga.

Förbandsverksamhet

Operativa lednings- och

underhållsförband

De operativa lednings- och

underhållsförbanden har under 1999 bl.a.

innefattat Högkvarteret, tre

militärområdesstaber med stabs- och

sambandsförband m.m. samt tre

underhållsregementen.

Underhållsregementena har påbörjat

omförrådsställning till central- och

arsenalsförråd samt fortsatt

avvecklingen av materiel. Fyra

nyinvesteringar i arsenals- och

centralförråd har genomförts.

Regeringen bedömer att läget inom de

operativa lednings- och

underhållsförbanden i nuvarande

omvärldsläge sammantaget är godtagbart,

om än med vissa brister. Försvarsmakten

har under första halvåret 2000 förberett

övergången till den nya

ledningsorganisation som infördes

fr.o.m. 1 juli 2000. Inrättandet av

Operativa insatsledningen m.m. medför

därmed förändrade förutsättningar för

sammansättningen, utbildningen och

övningen av de operativa lednings- och

underhållsförbanden. För att uppnå en

god ledningsförmåga och åtgärda

nuvarande brister är det enligt

regeringens mening angeläget att

successivt öka övningsverksamheten efter

hand som den nya lednings- och

underhållsorganisationen utvecklas.

Arm,stridskrafter

I fördelningsförbanden har under 1999

ingått bl.a. tre fördelningsstaber, tre

artilleriregementsstaber med

fördelningsartilleribataljoner samt

jägarförband, luftvärnsförband och

fältsjukhus.

Vid fördelningsförbanden har

kvalitetsmålen enligt Försvarsmakten i

huvudsak uppnåtts, främst beroende på

att slutövningar har kunnat genomföras

under 1999.

I försvarsområdesförbanden har under

1999 ingått bl.a. tretton försvars-

områdesstaber, förband för stads- och

gränsstrid, luftvärns- och

ingenjörförband samt hemvärn.

Hemvärnets personalstyrka uppgår till

ca 70 000. Målet med 125 000 hemvärnsmän

har därmed inte uppnåtts. Den

förbättrade rekryteringen har inte fått

förväntat genomslag på grund av ökande

avgångar.

Hemvärnet, tillsammans med förband

under grundutbildning, har med framgång

utnyttjats som stöd till samhället vid

skogsbrandsbekämpning, översvämningar

och eftersökning av försvunna personer.

Hemvärnsverksamheten har under första

halvåret i år genomförts enligt uppgjord

planering. Försvarsmakten bedömer dock

att nyrekryteringen inte kommer att

täcka avgångarna under innevarande år,

varför hemvärnets numerär kommer att

minska ytterligare i förhållande till

föregående år.

Regeringen erinrar om att

försvarsutskottet anfört (bet.

1999/2000:FöU2) att de s.k. nationella

skyddsstyrkornas närmare uppgifter,

utformning, ledning och beredskap ännu

är oklara. Utskottet förutsatte sålunda

att regeringen återkommer med ett

fördjupat underlag i dessa frågor senast

i samband med nästa försvarsbeslut.

Regeringen har därför uppdragit åt

Försvarsmakten att senast den 1 mars

2001 lämna en redovisning i ämnet till

regeringen. Regeringen kan därefter

komma att föreslå riksdagen förändringar

av bl.a. hemvärnets numerär.

I arm,brigadförbanden har under 1999

ingått fyra infanteribrigader, tre

Norrlandsbrigader samt sex mekaniserade

brigader.

Vid arm,brigadförbanden har anbefallda

kvalitetsmål för ledningsförbanden i

huvudsak nåtts under 1999. För övriga

förband inom brigaderna har endast målen

för grupp, pluton och för vissa

kompanier nåtts. Endast ett förband har

nått målen för utbildning i bataljon.

Brister finns vid alla förband vad avser

mörkerstridsförmåga. På grund av det

reducerade antalet inkallade

totalförsvarspliktiga har en omfattande

befälsutbildning kunnat genomföras på

respektive förbands nya materiel.

Försök med utbildning med

internationell inriktning har enligt

Försvars-makten skett vid en mekaniserad

brigad med gott resultat.

Flertalet av beställda stridsvagnar 121

(160 stycken) och drygt hälften av

beställda stridsvagnar 122 (ca 70

stycken) är levererade. Leverans av

stridsfordon 90 (330 av 500),

pansarbandvagn 501 och brobandvagn 971

har fortsatt under 1999. Anskaffning av

IRV-sikte till robotsystem 56 för

grundutbildning har genomförts. Studier

av splitterskyddat bataljonsartilleri,

granatkastarsystemet Amos, har

påbörjats.

Sammantaget bedömer regeringen att

läget inom arm,stridskrafterna, trots

bristande måluppfyllnad, är godtagbart.

Modern materiel tillförs förbanden.

Övningsverksamheten har till övervägande

del bedrivits på lägre förbandsnivåer

(upp t.o.m. kompani) vilket är en viktig

orsak till att personalens kompetens

under 1999 endast har kunnat höjas i

begränsad omfattning.

Marinstridskrafter

I lednings- och underhållsförbanden har

under 1999 bl.a. ingått fyra

marinkommandon, en rörlig marin

ledningsgrupp, fem underhållsbataljoner

samt fartyget HMS Orion.

Vid de marina lednings- och

underhållsförbanden har krigsförbandens

förmåga i stort bibehållits. Förmågan

avseende stöd till samhället, medverkan

i internationell verksamhet och rörlig

underhållstjänst har utvecklats under

året.

I stridsfartygsförbanden har under 1999

bl.a. ingått två ytstridsflottiljer

(innehållande bl.a. sex korvetter, sex

robotbåtar och tolv patrullbåtar), tre

minkrigsavdelningar (innehållande elva

minröjningsfartyg och två minfartyg),

fyra minsvepningsförband och en

ubåtsflottilj (innehållande bl.a. nio

ubåtar, varav två i materielberedskap,

samt ett ubåtsräddningsfartyg).

Vid stridsfartygsförbanden har

krigsförbandens förmåga i stort

bibehållits. Förmågan till ubåtsjakt och

minering har dock minskat medan förmågan

till minröjning har ökat.

Ytstridsförbandens förmåga till

samverkan med civila myndigheter har

bibehållits genom deltagande i

sjöräddning och sjöräddningsövningar.

Utbildningsnivån för internationell

tjänst har utvecklats främst beroende på

ett flertal genomförda internationella

övningar och utbildningstillfällen.

Förmågan vid minkrigsförbanden har

avseende luftförsvar, minering och

ubåtsskydd minskat något. Förmågan till

minröjning har däremot utvecklats bl.a.

till följd av internationella övningar

och operationer.

Ubåtsförbanden har uppnått en

grundläggande förmåga till väpnad strid.

God förmåga har uppnåtts avseende

internationella övningar, marina

specialföretag samt särskilda spanings-

och underrättelseföretag.

I kustförsvarsförbanden har under 1999

bl.a. ingått fyra marinregementen, två

kustartilleribrigadledningar, sex

amfibiebataljoner, tre

kustartilleribataljoner (12/80), ett

tungt kustrobotbatteri samt sex

kustförsvarsbataljoner.

Vid kustförsvarsförbanden finns brister

i mörkerstridsförmåga och skydd mot NBC-

stridsmedel. Genom utformningen av årets

förbandsövningar har förmågan till

medverkan i internationella övningar och

insatser fortsatt att utvecklas.

Avvecklingen av det fasta

kustartilleriet har inletts.

Regeringen bedömer sammantaget att de

marina förbandens förmåga att klara

ställda krav är godtagbar.

Försvarsmakten har även tidigare år

anmält att marinstridskrafternas förmåga

till minering och ubåtsjakt har minskat,

och regeringen avser därför att genom

uppdrag i det kommande regleringsbrevet

för 2001 särskilt följa upp dessa

frågor.

Flygstridskrafter

Inom flygstridskrafterna har under 1999

bl.a. följande förband ingått: tre

flygkommandostaber, sex stridslednings-

och luftbevakningsbataljoner, 16

basbataljoner, två JAS 39 Gripen-

divisioner, åtta JA 37-divisioner (varav

en i lägre beredskap), två AJS 37-

divisioner, fyra centrala

transportflygdivisioner och fyra

regionala transportflygdivisioner.

De befintliga systemen vid lednings-

och underhållsförbanden har bibehållits

under 1999. De 16 basbataljonerna har

vidmakthållits, varav en med lägre

beredskap.

Under 1999 har två divisioner JAS 39

Gripen krigsorganiserats.

Flygtidsproduktionen har inte nått

uppsatta kvalitetsmål fullt ut.

Ombeväpningstakten har därför blivit

något lägre än planerat. Övriga

stridsflygförband har i allt väsentligt

bibehållit sin förmåga.

Transportflygförbanden har

vidmakthållit sin förmåga.

Utbildningen och teknikutvecklingen för

JAS 39 Gripen har fortsatt. Den 1

september 2000 hade 85 flygplan JAS 39

Gripen och 5 flygplan JAS 39 B Gripen,

dvs. den tvåsitsiga versionen,

levererats till Försvarsmakten.

Regeringen konstaterar att flygtjänsten

med SK 60 har genomförts i begränsad

omfattning på grund av problem med

flygplanets motor. Den grundläggande

flygutbildningen av militära flygförare

försenas därigenom.

Sammantaget har verksamheten inom

flygvapenförbanden påverkats negativt av

bristen på tekniker och flygstridsledare

(tidigare benämnda radar-jaktledare).

Flygtidsproduktionen har fått

dimensioneras efter tillgången på

tekniker.

När det gäller teknikerbristen

konstaterar regeringen att avgångarna

bromsats upp sedan Försvarsmakten

vidtagit vissa löneåtgärder för denna

personalkategori.

Regeringen noterar att Försvarsmakten

aktivt också försöker minska bristen på

flygstridsledare genom olika åtgärder.

Ett annat problem är pilotavgångarna.

Under 1999 lämnade ett 30-tal

stridsflygare Försvarsmakten för att ta

civila arbeten. Ytterligare 30-40

flygförare aviserade att de avsåg att

lämna Försvarsmakten. Myndigheten har

dock vidtagit en rad åtgärder för att

motverka dessa avgångar, bl.a. har ett

nytt flygföraravtal slutits med de

fackliga organisationerna. Regeringen

konstaterar att de åtgärder

Försvarsmakten vidtagit har lett till

att ett stort antal flygförare

återkallat sina anmälningar om att lämna

försvaret. Regeringen erinrar också om

Försvarsdepartementets initiativ till en

nordisk arbetsgrupp för att belysa

pilotfrågor inom de nordiska

försvarsmakterna. Försvarsmakten har

börjat vidta de åtgärder som

arbetsgruppen föreslagit, bl.a. att öka

flygtidstilldelningen. Regeringen

konstaterar sammanfattningsvis att även

om det föreligger en brist på flygförare

vid några förband äventyrar inte detta i

nuläget möjligheterna att nå

verksamhetsmålen.

Under år 2000 har förbandsverksamheten

i stort sett följt den uppgjorda

planeringen.

Jaktflygdivisionerna har deltagit i de

planerade övningarna med bra resultat.

För AJS 37-förbanden har

spaningsberedskapen inneburit att den

ianspråktagna flygtiden överskrider den

planerade.

Anpassningen av Blekinge flygflottilj,

F 17, till Gripensystemet har inletts

med bl.a. omskolning av teknisk

personal.

Sammantaget anser regeringen att

bristerna på tekniker och

flygstridsledare, och i viss mån

piloter, innebär problem för

flygvapenförbanden. Samtidigt

konstaterar regeringen att

Försvarsmakten har vidtagit åtgärder och

att vissa resultat av dessa åtgärder

redan föreligger. Regeringen avser att

följa utvecklingen.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen

att läget inom flygstridskrafterna är

godtagbart.

Helikopterförband

Regeringen anför att det inom

helikopterförbanden under 1999 har

ingått bl.a. följande förband: en rörlig

helikopterledning, en arm,flygbataljon,

två pansarvärnshelikopterkompanier, två

marina helikopterdivisioner och sex

flygräddningsgrupper.

Från att ha varit en försvarsgrensvis

helikopterverksamhet har den omformats

till en försvarsmaktsgemensam sådan.

Regeringen konstaterar att

helikopterförbandens förmåga inte har

kunnat förbättras under 1999. Detta

beror främst på en låg

flygtidstilldelning, brister i

materieltillgängligheten och

otillräcklig värnpliktstilldelning. De

åtgärder som Försvarsmakten vidtog under

året har ännu inte givit tillräcklig

effekt. Inte heller har

vidareutvecklingen mot operativt rörliga

helikopterförband kunnat genomföras

eller förmågan till rörlig

basorganisation kunnat ökas i

tillräcklig grad. Brister i sistnämnda

avseende finns främst inom de

sjöoperativa helikopterdivisionerna.

De markoperativa helikopterförbanden

har genomfört en omfattande

övningsverksamhet och deltagit i de

flesta av arm,stridskrafternas större

förbandsövningar

De sjöoperativa helikopterförbanden har

endast i mindre omfattning deltagit i

marinstridskrafternas förbandsövningar.

Besättningarnas flygtrim ligger nu på en

lägsta godtagbar nivå. För de

luftoperativa helikopterförbanden har

den tidigare inledda

besättningsutbildningen börjat ge

resultat genom ett tillskott på

färdigutbildad personal. Vidare har ett

åtgärdsprogram satts i gång för att höja

tillgängligheten på helikopter 10.

Erfarenheterna av den nya

organisationen med Försvarsmaktens

helikopterflottilj med fyra

helikopterbataljoner är i huvudsak goda.

Myndigheten framhåller dock att

organisationen är personalsvag, vilket

inneburit ett lägre flygtidsuttag än

planerat. Förbanden har dock deltagit i

nationella och internationella övningar

med bra resultat.

År 1999 tillämpades direktrekrytering

till helikopterflottiljen för första

gången och resultatet blev över

förväntan.

Problemen med personalavgångar och

bristande materiell tillgänglighet är

störst inom de sjöoperativa förbanden.

Regeringen avser att följa utvecklingen

i dessa avseenden.

Under år 2000 har utbildningen fortsatt

med grundläggande helikopterutbildning

och en flyginstruktörskurs, med gott

resultat.

Sammantaget bedömer regeringen att

läget inom helikopterförbanden är

godtagbart. Regeringen väger därvid in

att Försvarsmakten har vidtagit en rad

åtgärder, vilka delvis redan har givit

resultat.

Övrigt

Anställd personal

Regeringen uppger att ca 900

yrkesofficerare har lämnat sina

anställningar och ca 400 har nyanställts

under 1999. Detta innebär att antalet

yrkesofficerare i Försvarsmakten, vid

Försvarets materielverk och vid

Försvarshögskolan m.fl. närstående

myndigheter har minskat från ca 14 800

till ca 14 300. Minskningen

överensstämmer med den som

Försvarsmakten planerat.

Yrkesofficerarnas åldersstruktur har

fortsatt att försämras under 1999 varvid

genomsnittsåldern ökat från 40 till 41

år. Detta är en följd dels av att

Försvarsmakten under flera år utnyttjat

rekryteringsbegränsningar som en metod

för att snabbt minska den anställda

personalens numerär, dels av att de

relativt omfattande spontana avgångarna

har sin tyngdpunkt i åldersgruppen 27-37

år.

Antalet tjänstlediga yrkesofficerare

har ökat från ca 700 årsarbetare 1998

till ca 900 under 1999. Regeringen

bedömer att de viktigaste skälen till

ökningen är den relativa osäkerhet som

rått beträffande Försvarsmaktens

långsiktiga utveckling och att

yrkesofficerarnas allmänna kompetens

varit efterfrågad på arbetsmarknaden.

Tyngdpunkten bland de tjänstlediga är i

åldrarna under 40 år. Regeringen bedömer

att tjänstledighetssituationen kommer

att leda till en fortsatt försämrad

åldersstruktur.

Regeringen konstaterar att minskningen

vad avser yrkesofficerarnas numerär

följer den planerade men också att det

finns anledning för Försvarsmakten att

fortsätta vidta sådana åtgärder som

syftar till att förbättra yrkes-

officerarnas åldersstruktur. Tillgången

till unga yrkesofficerare påverkar både

produktionen i kärnverksamheten och

möjligheterna att bemanna de

internationella insatserna. I ett längre

perspektiv påverkas hela

personalförsörjningen.

Under 1999 har antalet kvinnliga

yrkesofficerare (årsarbetare) ökat från

286 till 293. Ökningen är således

marginell. Inte heller ökar andelen

kvinnliga elever vid militärhögskolorna.

Regeringen är angelägen om att Försvars-

makten intensifierar sitt arbete med att

öka andelen kvinnliga yrkesofficerare

och avser att återkomma till frågan i

regleringsbrevet för år 2001.

Regeringen uppger att ca 650

civilanställda har lämnat sina

anställningar och ca 70 har

nyrekryterats. ven bland den

civilanställda personalen tenderar

antalet tjänstlediga att öka, dock i en

lägre takt än för yrkesofficerarna.

Antalet civilanställda i Försvarsmakten

har sålunda under året minskat från ca

9 300 till ca 8 800 årsarbetare.

Minskningen överstiger den planerade med

ca 50 årsarbetare. Genomsnittsåldern

ökat från 47 till 48 år. Regeringen

konstaterar därför att det även för den

civilanställda personalen finns

anledning för Försvarsmakten att

fortsätta vidta sådana åtgärder som

förbättrar åldersstrukturen.

Vid utgången av 1999 fanns ca 17 600

reservofficerare. Av dessa hade ca 8 000

tecknat nya tjänstgöringsavtal. Övriga

reservofficerare är endera i ett sådant

åldersläge att någon tjänstgöring inte

längre är aktuell eller så har de valt

att inte förnya sina avtal.

Reservofficerarnas möjligheter till

tjänstgöring har även under 1999 varit

begränsade. Detta beror främst på att

fortsättningsutbildningen varit av ringa

omfattning.

Av Försvarsmaktens delårsrapport för

första halvåret 2000 framgår att

personalreduktionen i allt väsentligt

fortgår enligt myndighetens plan för

omstruktureringen. Försvarsmakten anser

dock att avgångarna inom vissa yrkes-

officersgrupper är större än vad som är

önskvärt. Regeringen delar denna

bedömning.

Sammantaget anser regeringen att

Försvarsmakten under 1999 och

inledningen av 2000 skapat

förutsättningar för att fullfölja den

personella omstrukturering som är

nödvändig mot bakgrund av de beslut

beträffande Försvarsmaktens uppgifter,

resurser och organisation som riksdagen

har fattat under åren 1999 och 2000.

Totalförsvarspliktig personal

Under 1999 har 18 711

totalförsvarspliktiga som fullgör

värnplikt ryckt in för grundutbildning.

16 005 har fullgjort grundutbildningen

under 1999. Andelen som inte fullföljer

grundutbildningen efter inryckningen är

fortfarande hög, ca 13 %. Av

delårsrapporten framgår att denna andel

tenderar att minska. På halvårsbasis har

den sålunda minskat till ca 10 %.

Försvarsmakten har fortsatt sitt arbete

med att utveckla och förbättra de

totalförsvarspliktigas möjlighet att få

arbete och studieplats efter fullgjord

grundutbildning.

Miljöarbete

Regeringen konstaterar att

Försvarsmaktens miljöarbete har fortsatt

i linje med den inriktning regeringen

gett. Förbanden har tillförts

miljökompetens och miljöengagemanget vid

förbanden har ökat. Samtliga

underhållsregementen har också vidtagit

åtgärder för att kunna certifieras

enligt miljöledningsstandarden ISO 14001

avseende hantering av miljöfarligt

avfall.

Åtgärderna för att minska utsläppen

genom förbränning av fossila bränslen

har fortsatt. När det gäller att minska

spridningen av skadliga ämnen har de

flesta förband infört källsortering och

en säkrare hantering av farligt avfall.

Vidare har återvinningsstationer

anskaffats. Efterbehandling av förorenad

mark genomförs i enlighet med den av

myndigheten fastlagda planen.

Utvecklingen av blyfri ammunition har

fortsatt. Försvarsmakten bedömer att

viss serietillverkning kan komma i gång

hösten 2000.

Inom det internationella

försvarsmiljösamarbetet har

Försvarsmakten medverkat i olika

Natokommitt,er. I det nordiska

försvarsmaktssamarbetet arbetar en grupp

med miljöfrågor vid större övningar. På

regeringens uppdrag har Försvarsmakten

genomfört försvarsmiljöprojekt i

Estland, Lettland och Litauen.

Myndigheten har vidare på regeringens

uppdrag inlett ett miljösamarbete med

den ryska försvarsmakten.

Regeringen anser att det miljöarbete som

Försvarsmakten har genomfört lägger en

god grund dels för utövandet av

myndighetens sektorsansvar, dels för

införandet av ett miljöledningssystem i

hela organisationen år 2001.

Försvarsmaktens omstrukturering

När det gäller omstruktureringsarbetet

med anledning av 1996 års försvarsbeslut

konstaterar regeringen att avvecklingen

av krigsförband i allt väsentligt är

slutförd. ven avvecklingen av mark,

anläggningar och lokaler är i allt

väsentligt genomförd.

Ammunition och minröjning

Försvarsmakten har på uppdrag av

regeringen redovisat utvecklingen inom

ammunitions- och minröjningsområdet. Av

rapporten framgår att en omfattande

verksamhet bedrivs och att den svenska

förmågan har fortsatt att utvecklas.

Totalförsvarets ammunitions- och

minröjningscentrum (SWEDEC) har

arrangerat en ammunitions- och

minröjningskonferens. Bland annat

utarbetades där ett förslag till

inriktning av svensk

ammunitionsröjningsverksamhet.

SWEDEC har även utbildat civil personal

från olika humanitära organisationer.

Därtill kommer en omfattande

utbildningsverksamhet för lokala

insatser i mindrabbade länder.

När det gäller materiel- och

metodutveckling för ammunition och

minröjning pågår ett vittgående studie-

och utvecklingsarbete. Vidare beslutade

regeringen i juli 2000 att ingå en

internationell överenskommelse för att

ytterligare främja utvecklingen inom

minröjningsområdet. Verksamheten inom

överenskommelsen, International Test and

Evaluation Program (ITEP), syftar till

att skapa förutsättningar för att de

stater och organisationer som ingår i

samarbetet skall kunna utväxla resultat

från nationella försök med ammunitions-

och minröjningsutrustningar. Sverige har

genom det arbete som bedrivs inom

Försvarsmakten (SWEDEC), Försvarets

materielverk, Statens räddningsverk och

Försvarets forskningsanstalt goda

möjligheter att ge värdefulla bidrag

till samarbetet.

Incidentinsatser

Regeringen anmäler att Sveriges

sjöterritorium under året har övervakats

från marina ledningscentraler med

radarstationer och andra sensorer samt

från fartyg till sjöss.

Ubåtsskyddsförband har upprätthållit

beredskap för att kunna ingripa inom

ramen för marinstridskrafternas

ordinarie förbandsverksamhet. En

kränkning av svenskt territorium har

skett med främmande ytfartyg. Ingen

rapporterad händelse utgör enligt

Försvarsmakten tillräcklig grund för att

konstatera att främmande

undervattensverksamhet pågått på svenskt

sjöterritorium.

Sveriges luftrum har övervakats från

luftförsvarscentraler med radarstationer

och från flygplan. Tretton kränkningar

av svenskt luftrum har konstaterats.

Samtliga har utgjorts av Natoflyg.

Konstaterade incidenter i luften har

nedgått med sex stycken jämfört med 1998

och ligger på samma nivå som 1997.

Vid ett tillfälle under 1999 har en

svensk militär flygenhet kränkt

utländskt territorium.

Sammantaget bedömer regeringen att

insatser mot incidenter har genomförts i

enlighet med ställda krav.

Stöd till samhället

Försvarsmakten har deltagit i

räddningstjänst och annan stödverksamhet

vid ett flertal tillfällen under 1999.

Exempel på viktiga insatser är vid

skogsbränderna i Storstockholmsområdet

där myndigheten bidrog med

ledningsresurser, helikoptrar och

marktrupp. Försvarsmakten bedömer att

räddningstjänsten inte hade kunnat klara

den brand som härjade i Tyrestaområdet

utan de militära insatserna. Ett annat

exempel på en betydande insats är

evakueringen av den brinnande norska

färjan Princesse Ragnhild. Exempel på

viktiga insatser 2000 är de som gjordes

vid översvämningarna i Norrland i

somras.

Totalt genomförde Försvarsmakten under

året 1 237 insatser med helikopter för

räddningstjänst och sjuktransporter

enligt nödhelikoptersystemet. Härvid

undsattes 117 människor. År 1998 var

siffrorna 1 001 insatser och 166

undsatta människor. Till detta kommer

att Försvarsmakten under året utförde ca

400 ambulanshelikopteruppdrag för

Västerbottens läns landsting i enlighet

med avtalet om sjuktransporter med

helikopter.

För att utveckla sin förmåga att lämna

stöd till samhället har Försvars-makten

genomfört övningar tillsammans med andra

myndigheter. Myndigheten har också

regelbundna samverkansmöten med

Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen.

Enligt regeringens mening har

Försvarsmakten en stor betydelse när det

gäller stöd till samhällets

räddningstjänst, framför allt vid större

olyckor, och till sjukvården. Uppgiften

att kunna lämna stöd till samhället

skall dock inte vara dimensionerande när

det gäller Försvarsmaktens utformning

eller omfattning. En viktig del av

stödet till samhället utgörs av insatser

med helikopter. Regeringen konstaterar

att myndigheten har gjort ett stort

antal insatser och att detta lett till

att ett betydande antal människor har

kunnat und-sättas. Regeringen noterar

att systemet med nödhelikopter fungerar

allt bättre och att det utgör en

betydelsefull transportmöjlighet för

sjukvårdshuvudmännen i många

situationer.

Beredskap

Grundberedskap

Beredskapen har generellt upprätthållits

på samma nivå som under 1998, vilket

enligt regeringen uppfyller ställda krav

i nuvarande omvärldsläge.

Mobiliseringsberedskapen har

differentierats och ett nytt

beredskapssy-stem prövas. Systemet

innebär att förbanden indelas i olika

beredskapsgrupper. Regeringen har

uppdragit åt Försvarsmakten att lämna

förslag till hur beredskapssystemet

skall kunna utvecklas för att kunna

tillämpas mer flexibelt.

Milostaberna har genomfört planerade

ledningsövningar varav en större inom

Södra militärområdet. Milostaberna har

vidare genomfört beredskaps-kontroller

med hög måluppfyllnad vid övade förband.

Beredskap för stöd till samhället

Regeringen konstaterar att

Försvarsmaktens beredskap för insatser

till stöd för samhället i övrigt efter

hand har förbättrats. Samverkan mellan

de militära förbanden och kommunerna har

ökat. De omfattande räddningstjänst-

insatserna under 1999 har också medfört

att kunnandet och beredskapen för

ytterligare insatser som stöd till

samhället har förbättrats.

Beredskap för internationella insatser

Under 1999 har snabbinsatsstyrkan Swerap

vidareutvecklats till en komplett

mekaniserad bataljon. Omfattande

förberedelser, såsom rekrytering,

utbildning samt tillförsel av materiel,

har gjorts inför insatsen i Kosovo.

Försvarsmakten har under 1999 deltagit

i nio övningar som arrangerats antingen

inom ramen för Partnerskap för fred

(PFF), eller som övningar i PFF:s anda.

En av dessa var Viking 99, som

Försvarsmakten planerade och genomförde.

Viking 99 var den första datorstödda

simuleringsövningen med Partnership for

Peace Simulation Network (PSN) som bas.

Försvarsmakten har vidare deltagit i en

teknologidemonstration av PSN i samband

med Natos toppmöte i Washington i april

1999.

Ett omfattande stöd har lämnats i

samband med uppbyggandet av de baltiska

staternas försvarsmakter. Försvarsmakten

har deltagit med instruktörer samt

överfört materiel inom de multilaterala

projekten Baltbat, Baltron och

Baltdefcol. Bilateralt har

Försvarsmakten utbildat ett antal

baltiska officerare i Sverige.

Försvarsmakten har vidare röjt minor i

baltiska farvatten.

Ammunitions- och

landminröjningsförmågan håller

fortfarande en relativt hög

internationell standard och fortsatt

utveckling pågår.

Under första halvåret 2000 har

Försvarsmakten deltagit i ett antal

övningar som arrangerats antingen inom

ramen för PFF eller i PFF:s anda.

Stödet till de baltiska staternas

försvarsmakter har fortsatt under 2000.

Incidentberedskap

Incidentberedskap har upprätthållits med

resurser ur grundorganisationen.

Sammantaget bedömer regeringen att

Försvarsmakten har upprätthållit

incidentberedskap enligt ställda krav.

Internationella insatser

Sverige har under 1999 deltagit i tre

fredsfrämjande truppinsatser: FN:s

preventiva mission Unpredep (United

Nations Preventive Deployment Force) i

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,

FYROM, samt de båda Nato-ledda

multinationella fredsstyrkorna SFOR

(Stabilization Force) i Bosnien-

Hercegovina och KFOR (Kosovo Force) i

Kosovo.

Unpredep

En preventiv närvaro av FN-trupp har

funnits i Makedonien sedan januari 1993.

Unpredep har haft till huvuduppgift att

övervaka och rapportera om händelser

längs Makedoniens gränser som skulle

kunna äventyra landets säkerhet samt att

genom sin närvaro vid gränsen avskräcka

från hot och förhindra sammanstötningar.

Unpredeps truppstyrka var fördelad på en

nordisk och en amerikansk bataljon samt

en mindre indonesisk ingenjörenhet.

Efter det att FN:s säkerhetsråd i

februari 1999 inte kunnat enas om ett

förlängt bemyndigande avslutades

insatsen. Avvecklingen genomfördes

skyndsamt och i april 1999 lämnade de

sista svenskarna Makedonien. Det svenska

truppbidraget var 112 personer.

SFOR

Nato har i enlighet med beslut av FN:s

säkerhetsråd lett en multinationell

fredsstyrka i Bosnien-Hercegovina sedan

december 1995. Sverige har deltagit i

den nordisk-polska brigaden inom denna

styrka. Enligt fredsavtalet för Bosnien-

Hercegovina är SFOR:s uppgift dels att

genomföra militära uppgifter i syfte att

avskräcka de före detta krigförande

parterna från att ta till militära

medel, dels att understödja

genomförandet av avtalet i sin helhet.

FN:s säkerhetsråd har i resolution 1305

den 21 juni 2000 gett ett förlängt

bemyndigande till Nato samt mandat för

den multinationella fredsstyrkan SFOR

till den 21 juni 2001.

Den svenska kontingenten har under

huvuddelen av 1999 uppgått till ca 500

personer indelade i en skyttebataljon,

ett sjukvårdskompani samt stabs- och

underhållsenheter. I den svenska

kontingenten har även enheter för

ammunitions- och minröjning ingått. Inom

Nato och SFOR pågick under första

halvåret 1999 planering för en

reducering och omstrukturering av

fredsstyrkan. Den nordisk-polska

brigaden avsågs härvid utgå. Regeringen

beslutade därför under hösten 1999 bl.a.

om avveckling av hittillsvarande

bataljon och om formerna för ett förnyat

svenskt bidrag. Sverige deltar nu med en

styrka om ca 40 personer vars främsta

uppgift är civil-militär samverkan

(Cimic).

KFOR

FN:s säkerhetsråd har, med stöd av

kapitel VII i FN-stadgan, i resolution

1244 den 10 juni 1999 gett Nato mandat

för en multinationell fredsstyrka i

Kosovo till den 9 juni 2000. Närvaron av

en multinationell fredsstyrka kommer att

fortsätta, om inte Säkerhetsrådet

beslutar annorlunda. En internationell

fredsstyrka (KFOR) etablerades den 11

juni 1999 i Kosovo. Styrkan leds av

Nato.

Efter riksdagens medgivande beslutade

regeringen att ställa en väpnad styrka

till förfogande som ett svenskt bidrag

till en internationell fredsstyrka i

Kosovo. Styrkan, som omfattade en

mekaniserad bataljon med bataljonsstab,

stabs- och understödskompani, två

mekaniserade skyttekompanier,

ingenjörkompani, trosskompani samt ett

mindre antal övriga enheter, totalt ca

850 personer, kunde nedtransporteras i

september 1999. Styrkan tog ansvar för

ett område den 25 oktober 1999. Den

svenska bataljonen är insatt i den

brittiska brigadens område. Bataljonens

uppgifter har bl.a. varit att övervaka

gränsen till Serbien, genomföra

patrullering, upprätta vägspärrar,

bevaka fasta anläggningar, eskortera

personer samt lösa humanitära uppgifter

och samverka med FN:s civilpoliser för

att upprätthålla säkerheten för

civilbefolkningen.

Det svenska truppbidraget innefattar

två enheter för utbildning i minkännedom

(Mine Awareness Teams). Dessa har

utbildat mer än 3 500 elever ur

internationella organisationer som FN,

OSSE, Internationella Röda kors-

kommitt,n m.fl. hjälporganisationer.

Den svenska KFOR-styrkan har under 2000

minskats från ca 850 till 800 personer,

dock utan att försämra bataljonens

operativa förmåga.

Första halvåret har präglats av

intensiv verksamhet där förbandet har

ställts inför mycket svåra uppgifter där

bl.a. verkanseld har behövt användas.

Unifil

Föranlett av det israeliska

tillbakadragandet från södra Libanon och

efter förfrågan från FN förstärker

Sverige under tiden juli t.o.m. december

2000 FN:s insats i området (Unifil) med

en ammunitions- och minröjningspluton

med stödpersonal.

Förbandet har röjt oexploderad

ammunition samt påbörjat minklarering i

tidigare Israelkontrollerat område.

Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling

Materiel

Regeringen sammanfattar i bilaga 1 till

budgetpropositionen under följande

rubriker den verksamhet som under 1999

har genomförts inom materielområdet:

* Materielsystem som under 1999

har tillförts Försvarsmakten.

*

* Studie- och utvecklingsarbete

under 1999.

*

* Materielsystem som

Försvarsmakten efter regeringens

prövning har fått beställa under 1999.

*

* Materielsystem som

Försvarsmakten efter regeringens

prövning har fått beställa under första

halvåret 2000.

*

För närmare information i dessa delar

hänvisas till budgetpropositionens

bilaga.

För att förbättra styrning och

uppföljning av materielförsörjningen

infördes för några år sedan s.k.

objektsramar för större

materielinvesteringar. En objektsram

skall bestå av ett väldefinierat

materielinnehåll, en ekonomisk ram samt

en tidsplan.

Regeringen informerar årligen riksdagen

om utvecklingen inom respektive

objektsram. Denna redovisning återfinns

i bilaga 2 till budgetpropositionen.

I sammanfattning gör regeringen

följande resultatbedömning för de tio

redovisade materielsystemen. För en

fullständig redovisning hänvisas till

bilagan:

JAS 39 Gripen

Objektsramen skall omfatta tiden

fr.o.m. år 1997 t.o.m. år 2009. Den

ekonomiska planeringsramen skall uppgå

till högst 77 260 miljoner kronor.

Till och med den 31 december 1999 har

25 790 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

JAS-Gripensystemet anskaffas för att

Försvarsmakten skall kunna ha

grundberedskap och beredskap att på kort

sikt kunna möta insatser av

fjärrstridsmedel och begränsade

luftrörliga styrkor samt på medellång

sikt kunna utveckla förmåga att möta mer

omfattande militära operationer. Vidare

skall systemet bidra till

Försvarsmaktens förmåga att upptäcka och

ingripa mot kränkningar av territoriet.

Utvecklingsarbetet för den tvåsitsiga

JAS 39 B avslutades i huvudsak i maj

1998.

Vidareutveckling av flygplan ingående i

delserie 1, delserie 2 och

utvecklingsarbete för flygplan i

delserie 3 löper väl. Utvecklingsarbetet

införs successivt i serieproduktion av

flygplan eller som modifieringar i

levererade flygplan.

Den första etappen med flygplan ur

delserie 2 är slutlevererad och avslutad

under året till ett lägre pris än

riktpriset. Under året har omförhandling

avseende beställningen av delserie 2 och

3 genomförts med industrin för att skapa

utrymme för andra prioriterade delsystem

till JAS 39 Gripen. Slutleverans av

flygplanen i delserie 3 beräknas vara

genomförd 2007.

Inom området anpassning av framtida

vapen fortlöper samarbetet med Tyskland,

Italien, Grekland, Norge och Kanada

avseende utveckling av IR-jaktroboten

IRIS-T enligt plan.

Grundintegrationsarbetet av

radarjaktrobot Amraam på JAS 39 Gripen

har under året slutförts med gott

resultat.

Regeringens samlade bedömning är att

JAS 39 Gripen-systemet fortsätter att

utvecklas enligt den planerade

inriktningen. Erfarenheterna hittills

visar att systemet väl uppfyller ställda

krav och förväntningar. Programmet som

helhet bedöms ha uppnått en god

ekonomisk och teknisk säkerhet.

Regeringen bedömer att den fortsatta

inriktningen av planeringen medger

sådana utvecklingsmöjligheter att JAS 39

Gripen-systemet kan möta de krav som

framtiden ställer. Regeringen anser det

däremot angeläget att industrin och

Försvarets materielverk snarast vidtar

åtgärder för att successivt komma till

rätta med de problem som innebär

begränsningar i utnyttjandet av flygsy-

stemet. Regeringen avser särskilt

uppmärksamma denna fråga under 2001.

Spanings- och eldledningsradar (Arte

740)

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1996 t.o.m. år 2009. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

600 miljoner kronor.

Arte 740 anskaffas för att

Försvarsmakten skall kunna ha

grundberedskap och beredskap att på kort

sikt kunna möta kränkningar av vårt

territorium samt hot och begränsade

insatser med fjärrstridsmedel. Systemet

skall bidra till att utveckla

kustförsvarsförbandens förmåga såväl vad

avser ytspaning som spaning och

invisning mot luftmål.

Till och med den 31 december 1999 har

28 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens samlade bedömning är att

genomförd studiefas av Arte 740 samt

pågående prov och försök med

prototypfordonet visar att systemet

utvecklas enligt den planerade

inriktningen. Programmet som helhet

bedöms ha en god ekonomisk och teknisk

säkerhet. Erfarenheterna visar att

systemet kommer att uppfylla ställda

krav.

Stridsvagn 121/122 Leopard

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1994 t.o.m. år 2008. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

11 261 miljoner kronor.

Stridsvagnssystemet anskaffas för att

Försvarsmakten skall ha beredskap att på

kort sikt kunna möta insatser av

begränsade luftrörliga insatsstyrkor och

på medellång sikt möta mer omfattande

militära landoperationer.

Till och med den 31 december 1999 har

5 144 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens bedömning är att systemet

utvecklas enligt den planerade

inriktningen. Programmet som helhet

bedöms ha uppnått en god ekonomisk och

teknisk säkerhet. Till och med den 1

september 2000 har samtliga 160

stridsvagnar av modell 121 och 80

stridsvagnar av modell 122 levererats

till Försvarsmakten. Erfarenheterna

hittills visar att stridsvagnssystemet

kommer att uppfylla ställda krav.

Måldetekterande artillerigranat (Bonus)

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1994 t.o.m. år 2006. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

1 215 miljoner kronor.

Den måldetekterande artillerigranaten

Bonus anskaffas för att utveckla

Försvarsmaktens förmåga att möta

insatser av begränsade luftrörliga

insatsstyrkor. Systemet innebär en

väsentlig höjning av

markstridskrafternas förmåga att med

indirekt eld från artilleripjäser

bekämpa stridsfordon på långa avstånd

och kompletterar därmed våra

direktriktade pansarvärnssystem.

Till och med den 31 december 1999 har

443 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens bedömning är att

utvecklingsfasen av systemet utvisat att

granatsystemet uppfyller ställda krav.

Samarbetet med Frankrike utvecklas väl.

Stridsfordon 90

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1994 t.o.m. år 2007. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

11 818 miljoner kronor.

Stridsfordon 90 anskaffas för att

Försvarsmakten skall kunna ha beredskap

att på kort sikt möta insatser av

begränsade luftrörliga insatsstyrkor.

Systemet medför i grundversion ökad

förmåga till transport och strid för

infanteriförband. Därutöver finns

versioner med speciella komponenter och

beväpning för främst ledning, indirekt

eld och luftvärn.

Till och med 31 december 1999 har 6 450

miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens bedömning är att systemet

utvecklats enligt den planerade

inriktningen. Programmet som helhet

bedöms ha uppnått en god ekonomisk och

teknisk säkerhet. Erfarenheterna

hittills visar att stridsfordonssystemet

väl uppfyller ställda krav.

Splitterskyddad 120 mm granatkastare

(Amos)

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1998 t.o.m. år 2008. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

1 618 miljoner kronor.

Splitterskyddad granatkastare anskaffas

för att utveckla Försvarsmaktens förmåga

att möta insatser av begränsade

luftrörliga insatsstyrkor. Systemet

medför förmåga till indirekt eld från

ett fordon som har både splitterskydd

och högre rörlighet när den ersätter

dagens 12 cm granatkastare. Som

granatkastarfordon kommer bandgående

stridsfordon 90 att användas för de

förband som har dessa och hjulgående

splitterskyddade fordon anskaffas för

övriga förband.

Till och med den 31 december 1999 har

0,7 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens bedömning är att

utvecklingsfasen av systemet hittills

utvisat att systemet uppfyller ställda

krav.

Korvett av Visbyklass

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1995 t.o.m. år 2009. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

8 374 miljoner kronor.

Korvetter av Visbyklass anskaffas för

att utveckla Försvarsmaktens förmåga att

i grundberedskap upptäcka och ingripa

mot kränkningar av territoriet. Systemet

har flexibilitet att i svår elektronisk

miljö genomföra uppgifterna ubåtsjakt,

minröjning och sjömålsbekämpning samt

kan utföra spanings-, bevaknings- och

övervakningsuppgifter i samtliga

konfliktnivåer.

Till och med den 31 december 1999 har

552 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens bedömning är att

utvecklingsfasen av systemet hittills

utvisat att systemet uppfyller ställda

krav. Första fartyget bedöms kunna

levereras 2001.

Torpeder

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1993 t.o.m. år 2005. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

1 279 miljoner kronor.

Torpeder anskaffas för att utveckla

Försvarsmaktens förmåga att ingripa mot

kränkningar av territoriet genom förmåga

att från ubåtar och ytstridsfartyg

bekämpa sjömål.

Till och med den 31 december 1999 har

433 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens bedömning är att utveckling

och påbörjad anskaffning av torped 62

hittills utvisat att torpedsystemet

kommer att uppfylla ställda krav. De

första tunga torpederna levereras år

2000.

Flygburet radarsystem (FSR 890)

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år

1985 t.o.m. år 2005. Den ekonomiska

planeringsramen skall uppgå till högst

3 305 miljoner kronor.

FSR 890 anskaffas för att

Försvarsmakten i grundberedskap skall ha

förmåga att snabbt kunna öka förmågan

att upptäcka, analysera och ingripa mot

kränkningar av territoriet samt för att

möta insatser med fjärrstridsmedel.

Systemet medför väsentlig höjning av

förmågan att samla

stridsledningsresurser vid taktiskt och

operativt viktiga situationer och med

förbättringar därutöver vad avser

låghöjdstäckning och förmåga att

upptäcka små mål.

Till och med den 31 december 1999 har

2 668 miljoner kronor i löpande priser

utbetalats.

Regeringens bedömning är att det

flygburna radarspaningssystemet

uppfyller ställda krav. Programmet som

helhet bedöms ha uppnått en god

ekonomisk och teknisk säkerhet.

Försvarsmaktens IT-system

Objektsramen för IT-system omfattar

tiden fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2004.

Den ekonomiska planeringsramen skall för

den verksamhet som avses bli genomförd

fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2004 och

totalt uppgå till 1 104 miljoner kronor.

Anskaffningen skall redovisas av

Försvarsmakten efter samråd med

Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet).

Regeringen bedömer att objektsramen för

IT-system medför förbättrad möjlighet

att styra, följa upp och vid behov

förändra pågående utveckling och

anskaffning av verksamheten inom ramen.

Under det första halvåret 2000

avslutades det inledande arbetet med att

identifiera den förrådsställda materiel

som insatsorganisationen kommer att

behöva. Därutöver slutfördes

avvecklingen av den materiel som utgjort

överskott med anledning av

försvarsbeslutet 1996.

Vissa överskottsförnödenheter har

avvecklats genom gåva till humanitära

ändamål, till statliga myndigheter och

genom bilateralt bistånd. Den största

mottagaren av överskottsförnödenheter

för det humanitära biståndet under 1999

var Turkiet genom svenska

biståndsorganisationer. Under det första

halvåret 2000 har de baltiska staterna

varit de största enskilda mottagarna av

övertalig materiel.

Anläggningar

Verksamheten inom området har bedrivits

på en låg nivå i avvaktan på riksdagens

beslut våren 2000 om Försvarsmaktens

framtida organisation och struktur.

Forskning och teknikutveckling

Under 1999 har forskning och

teknikutveckling bl.a. inriktats mot

områdena spaningsförmåga mot luft- och

markmål, ledningsförmåga på operativ och

taktisk nivå, duellförmåga på det

framtida slagfältet och förmåga till

väpnad strid, användning och skydd mot

fjärrstridsmedel samt ammunitions- och

minröjningsförmåga. Kunskapsuppbyggnad

har påbörjats i syfte att kunna utveckla

nya IT-säkerhetsförband. NBC-studier har

samordnats med övriga studier på området

inom totalförsvaret.

Teknikstudier av generell karaktär i

syfte att öka Försvarsmaktens

anpassningsförmåga har genomförts.

Riktade satsningar inom telekrigsteknik

och signaturanpassningsteknik har

påbörjats.

Internationellt materielsamarbete

För att underlätta en omstrukturering av

den europeiska försvarsindustrin och

göra den mer konkurrenskraftig har

försvarsministrarna i Frankrike,

Italien, Spanien, Storbritannien,

Sverige och Tyskland den 6 juli 1998

undertecknat en avsiktsförklaring om

ökat försvarsmaterielsamarbete. Med stöd

av avsiktsförklaringen har företrädare

för de sex länderna förhandlat om ett

ramavtal innehållande konkreta åtgärder.

Ramavtalet undertecknades av alla parter

den 27 juli 2000 i Storbritannien.

Vid försvarsministermötet i Luxemburg

förra året enades länderna i den s.k.

Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen

(WEAG) om ett förfarande som gör det

möjligt för observatörsländerna,

däribland Sverige, att bli fullvärdiga

medlemmar i WEAG. Beslutet möjliggör

också fullt medlemskap för de nya

Natoländerna Polen, Tjeckien och Ungern.

WEAG-ländernas beslut har öppnat en

möjlighet för Sverige att fullt ut delta

i samarbetet. Denna utveckling ligger i

linje med inriktningen i 1996 års

försvarsbeslut att Sverige bör

eftersträva att gå med i WEAG.

Regeringen har därför ansökt om svenskt

medlemskap i WEAG. Ett positivt

ställningstagande för Sverige skulle

möjliggöra medlemskap från årsskiftet.

Under året har nya bilaterala

samarbetsavtal på

försvarsmaterielområdet ingåtts med

Brasilien och Sydafrika. Vidare har ett

generellt säkerhetsskyddsavtal ingåtts

med Tjeckien.

Inom det nordiska

försvarsmaterielsamarbetet har

verksamheten under det senaste året ökat

betydligt. Det gäller såväl det nordiska

samarbetet som Sveriges bilaterala

samarbete med de enskilda nordiska

länderna. Sverige har bl.a. beslutat

fortsätta samarbetet inom det nordiska

ubåtsprojektet Viking. Den gemensamma

upphandlingen av standardhelikoptrar

fortsätter med en utvärdering av inkomna

offerter. Beslut i frågan kan väntas mot

innevarande års slut.

Den exportstödjande verksamheten har

under året koncentrerats till stöd för

JAS 39 Gripen, flygburet

radarvarningssystem,

stridsledningssystem, olika styrda

vapensystem, fartyg och pansrade fordon.

Stödet har bedrivits samordnat och

aktivt från såväl Regeringskansliet som

myndigheterna. En översyn av det

nuvarande exportstödet har resulterat i

ett mer effektivt stöd som tar hänsyn

till industrins omstrukturering och det

Tkade internationella

försvarsmaterielsamarbetet.

Regeringen bedömer att verksamheten i

huvudsak har genomförts i enlighet med

plan och att den väsentligt har bidragit

till att uppfylla Försvars-maktens

förmåga att lösa uppgifter i enlighet

med vad riksdagen beslutat om. Enligt

regeringens bedömning genomförs

avvecklingen av materiel och

förnödenheter skyndsamt. Den planeras

vara slutförd i december 2004.

Bedömning av Försvarsmaktens operativa

förmåga i olika avseenden

Regeringen gör följande bedömning av

Försvarsmaktens operativa förmåga i

olika avseenden.

Förmågan att försvara mot väpnat

angrepp bedöms vara godtagbar. Brister

finns dock vad avser skydd mot NBC-

stridsmedel, informationskrigföring och

förmågan mot kryssningsmissiler.

Förmågan att hävda svensk territoriell

integritet är godtagbar. Begränsningar

föreligger dock alltjämt avseende

förmågan att ingripa mot främmande

undervattensverksamhet.

Förmågan att bidra till fred och

säkerhet i omvärlden är godtagbar.

Materiella brister påverkar dock

förmågan att genomföra

fredsframtvingande insatser.

Förmågan att stärka det svenska

samhället vid svåra påfrestningar i fred

är god. Förmågan har under året

förbättrats främst genom ökad samverkan

med andra myndigheter. Som exempel kan

nämnas en överenskommelse om stöd vid

kärnenergiolyckor mellan Försvarsmakten

och Statens strålskyddsinstitut.

Förmågan till anpassning bedöms vara

godtagbar. Förmågan att genomföra strid

i högre förband har dock successivt

minskat de senaste åren. Det är av

avgörande betydelse att denna förmåga

förbättras eftersom hela

anpassningsprincipen kan riskeras, om

kompetensen för väpnad strid försämras.

Det omfattande omstruktureringsarbetet

har enligt Försvarsmakten inneburit att

arbetet med anpassningsplaneringen har

nedprioriterats, varför denna

fortfarande är behäftad med osäkerheter.

Försvarsmakten bedömer att en

realiserbarhetsprövad kris- och

anpassningsplanering tidigast kan

föreligga 2001 eller 2002.

Regeringen anser att det är angeläget

att anpassningsplaneringen förbättras.

Regeringen har därför i juni 2000

uppdragit åt Försvarsmakten att i

budgetunderlaget för 2002 redovisa sin

planering för anpassning på både kort

och lång sikt.

Försvarsmakten har hemställt att kraven

på operativ förmåga utökas så att sjö-

och flygstridskrafter skall kunna delta

i fredsfrämjande insatser i Europa och

dess närhet. Regeringen avser inte att

nu lämna förslag till ändring av kravet

på Försvarsmaktens operativa förmåga i

olika avseenden. Frågan kommer att

behandlas inför nästa försvarsbeslut.

Regeringen återkommer vid behov till

riksdagen i denna fråga.

Bedömning av Försvarsmaktens samlade

operativa förmåga

Regeringen gör samma bedömning som

Försvarsmakten och anser att den samlade

operativa förmågan i nuvarande

säkerhetspolitiska läge är godtagbar.

De större samövningar som genomförts

mellan förband från olika militär-

områden har enligt Försvarsmakten

resulterat i att yrkesofficerarnas

truppföringsförmåga ökat något i

jämförelse med tidigare år. Totalt sett

är dock förmågan fortfarande på en för

låg nivå i förhållande till de krav som

ställs på Försvarsmakten.

Regeringen bedömer att det är

synnerligen angeläget att i första hand

övnings- och utbildningsverksamheten kan

öka såväl i intensitet som i högre

förbandsnivåer. Att utveckla personalens

kompetens är därför den enskilt mest

angelägna åtgärden för att förbättra

Försvarsmaktens förmåga i respektive

uppgifter.

Utskottet

Riksdagen har efterlyst en förbättrad

resultatredovisning från regeringen. Som

en följd av riksdagens beslut (prop.

1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr.

1997/98:269) om förändrad styrning av

Försvarsmakten sker

resultatredovisningen för 1999 i en ny

struktur. Efter att tidigare ha

redovisat verksamheten i anslutning till

olika krigs- och fredsorganisatoriska

program beskrivs resultatet nu i

verksamhets- och förmågetermer.

Utskottet kan konstatera att den nu

föreliggande resultatredovisningen i

propositionens huvudtext och bilagor är

betydligt bättre genomarbetad och

sammanhållen i jämförelse med tidigare.

Redovisningen bör ändå kunna utvecklas

ytterligare. Det som utskottet därvid

främst saknar är en koppling mellan de

olika genomförda verksamheterna och

tillhörande kostnader.

En annan förbättring som bör komma till

stånd är ökade möjligheter att jämföra

resultatutvecklingen mellan olika år.

Det bör bl.a. framgå hur olika förmågor

har utvecklats, vilken effekt åtgärder

har haft för att komma till rätta med

tidigare anmälda brister, vilka brister

som kvarstår och skälen till detta. En

sådan jämförbarhet förutsätter en

stabilitet och stringens i

redovisningsmetod och struktur under en

följd av år.

Utskottet skulle vidare önska en

ytterligare precisering av de nu ganska

allmänna kriterierna för bedömning av

förmågor som framgår på s. 23 i

propositionen.

Utskottet konstaterar att regeringens

resultatredovisning för år 1999

innehåller såväl positiva som negativa

omdömen. Till de positiva hör:

* I nuvarande omvärldsläge är

Försvarsmaktens förmåga att försvara mot

väpnat angrepp, hävda svensk integritet,

bidra till fred och säkerhet i omvärlden

samt till anpassning godtagbar. Förmågan

att stärka det svenska samhället vid

svåra påfrestningar i fred är god.

*

* Beredskapen uppfyller ställda

krav i nuvarande omvärldsläge.

*

* Ny materiel har tillförts i

betydande omfattning.

*

* Omstruktureringsarbetet som

följd av 1996 års försvarsbeslut är i

allt väsentligt genomfört.

*

* De allvarliga brister i

utvecklingen av IT-system som anmäldes i

föregående årsredovisning har föranlett

Ftgärder för att förbättra styrning och

uppföljning.

Regeringskansliet/Försvarsdepartementet

skall bl.a. lämna samråd i utvecklings-

och anskaffningsfrågor.

*

Till de negativa hör:

* Avgångarna bland främst yngre

officerare har medfört en obalans i

yrkesofficerarnas åldersprofil.

Tillsammans med bristande

övningsverksamhet i bataljon

(motsvarande) och högre förband har

detta medfört kompetensbrister som kan

komma att påverka kärnverksamheten

negativt liksom möjligheterna att

medverka i internationell verksamhet.

Dessutom kan hela anpassningsprincipen

komma att riskeras om inte kompetensen

för väpnad strid förbättras. Dessa

kompetensbrister synes vara det för

närvarande dominerande problemet.

*

* Bristen på tekniker och

flygförare är fortfarande besvärande.

Särskilt har bristen på tekniker

inverkat menligt på övnings- och

insatsmöjligheterna för

helikopterförbanden. Problemen togs upp

i förra årsredovisningen. Regeringen

anmäler emellertid att

teknikeravgångarna nu har bromsats upp

och att pilotavgångarna synes vara

hanterbara.

*

* Värnpliktsavgångarna är

fortfarande i genomsnitt 13%, vilket är

oacceptabelt högt. De har inte minskat

sedan år 1998.

*

* Avgångarna inom hemvärnet är

stora. Trots en förbättrad rekrytering

har det inte gått att öka

personalstyrkan, vilken ligger på en

nivå långt från målet.

*

Utskottet återkommer med synpunkter på

här redovisade problem och brister i

samband med behandlingen av regeringens

förslag till inriktning av

förbandsverksamheten och med anledning

av därav avgivna motioner.

Inriktning

Utskottet behandlar i det följande vad

regeringen i budgetpropositionen (s.

37-53) har anfört om inriktningen av

Försvarsmaktens olika verksamhetsgrenar,

nämligen förbandsverksamhet,

incidentinsatser, stöd till samhället,

beredskap, internationella insatser,

materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling. Utskottet

behandlar också därtill hörande motioner

avgivna under den allmänna motionstiden,

nämligen Fö207 (m) yrkande 6, Fö208 (kd)

yrkandena 5 delvis, 6-8, 13, 22 (delvis)

och 24 (delvis), Fö210 (m) yrkandena 2-4

(samtliga delvis), Fö212 (fp) yrkandena

3-5 och 6 (delvis), Fö309 (m), Fö312 (v)

yrkandena 2-4, Fö322 (m), Fö324 (m),

Fö325 (m) yrkande 3, Fö328 (m), Fö801

(kd) samt U401 (v) yrkandena 3 och 4.

Inriktning för förbandsverksamheten

Regeringen

Regeringen föreslår följande inriktning

för förbandsverksamheten. Verksamhet som

leder till ökad kompetens för

yrkesofficerarna att leda militära

enheter skall prioriteras. Övningar

skall genomföras i en sådan omfattning

och med sådana förbandstyper att

övningarna bidrar till att öka denna

nämnda kompetens och förbandens förmåga

att strida i höga förbandsnivåer.

Regeringen hemställer att riksdagen

godkänner förslaget till inriktning av

förbandsverksamhet.

I sina skäl för förslagen betonar

regeringen att förmågan till väpnad

strid i sammansatta och integrerade

förband utgör grunden för

Försvarsmaktens verksamhet och

utformning i fred. Regeringen bedömer

att den pågående reformeringen av

utbildningssystemet bidrar till att

Försvarsmakten kan uppnå de kvalitativa

målen. Från och med 2001 bör, enligt

regeringen, fördelningen av

totalförsvarspliktiga medge att övningar

successivt utvecklas till brigads och

flottiljs ram. Därefter bör övningar

årligen bedrivas via brigad-, flottilj-

och divisionsnivån till nivån

sammansatta operativa insatsstyrkor.

Arm,stridskrafter

Förändringar under 2000

Under 2000 påbörjas avveckling av ett

stort antal krigsförband, däribland tre

fördelningsstaber, tio

divisionsluftvärnsbataljoner (robot

70/90), tretton försvarsområdesstaber,

två gränsjägarstaber, fyra

infanteribrigader, tre norrlandsbrigader

och sex mekaniserade brigader.

Inriktning för 2001

Enligt riksdagens beslut (prop.

1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168) skall

insatsorganisationens arm,stridskrafter

under perioden 2001-2003 ges följande

utformning:

* En divisionsstab med

tillhörande förband, bland dem en NBC-

insatsstyrka och två jägarbataljoner.

*

* Sex brigadledningar, sexton

mekaniserade bataljoner, fyra

luftvärnsbataljoner, fyra

haubitsbataljoner, fyra

pionjärbataljoner, fyra

underhållsbataljoner, sex

stadsskyttebataljoner och en luftburen

bataljon.

*

* Nationella skyddsstyrkor,

inkluderande bl.a. tolv

markstridsbataljoner och hemvärn.

*

Regeringen avser att återkomma till

riksdagen hösten 2001 med en närmare

redovisning av de nya förbandstypernas

organisation, tidpunkt för organisering

samt vilka operativa behov de är avsedda

att tillgodose.

Regeringen erinrar om att materiel

kommer att bibehållas så länge som det

är kostnadseffektivt för att säkerställa

förmågan till anpassning. Enligt

regeringen finns tillväxtpotential för

bl.a. nedanstående förband:

* två fördelningskanonbataljoner,

*

* två

fördelningsluftvärnsbataljoner robot 70,

*

* en divisionsstab med

stabsbataljon,

*

* ett

fördelningspansarvärnskompani robot 55,

*

* femton

försvarsområdesluftvärnskompanier,

*

* åtta insatsbataljoner,

*

* två brigadluftvärnsbataljoner

rb 70,

*

* två brigadartilleribataljoner

77 A,

*

* två pansarvärnsrobotkompanier,

*

* två spaningskompanier,

*

* två pionjärbataljoner och

*

* två underhållsbataljoner.

*

Enligt regeringen är det angeläget att

arm,stridskrafterna ökar

övningsverksamheten. Sålunda bör en

ambitionsökning planeras successivt från

2001. Efter 2001 bör förbandens

övningsverksamheten inriktas mot att

kunna lösa huvuduppgifter för bataljon.

Enligt regeringens mening bör övning i

högre förband (brigad) genomföras minst

en gång per år. De större övningarna bör

genomföras i skilda delar av landet

under olika miljöförhållanden.

Vid förbandsutbildning av

arm,stridskrafterna skall allsidigt

sammansatta förband som kan verka både

nationellt och internationellt

prioriteras.

Hemvärnsförbandens utbildning skall så

långt det är möjligt genomföras

integrerat med övriga förbands

utbildning och övningar.

Arm,stridskrafterna tillförs under 2001

bl.a. artillerilokaliseringsradar

Arthur, snabbpejlsystem till televapen,

stridsvagn 122 Leopard och stridsfordon

90.

Marinstridskrafter

Förändringar under 2000

Huvuddelen av lednings- och

underhållsförbanden har avvecklats och

omstruktureras till två marinbaser och

två marina underhållsförband. De två

ytstridsflottiljerna behålls.

Minkrigsavdelningen har omstrukturerats

till en minkrigsflottilj och kommer

främst att innehålla två röjstyrkor och

ett minfartyg. Ett minfartyg har

överförts till att bli lag- och

ledningsfartyg för andra

ytstridsflottiljen. Ubåtsflottiljen

behålls och innehåller förutom ubåtar en

dykeri- och räddningsdivision.

Marinregementena, tre amfibiebataljoner,

kustartilleribataljonerna (12/80), det

tunga kustrobotbatteriet samt

kustförsvarsbataljonerna har avvecklats.

Delar överförs till de nationella

skyddsstyrkorna. De två

kustartilleribrigadledningarna har

omstrukturerats till en

amfibiebrigadledning.

Inriktning för 2001

Regeringen anser att det är angeläget

att även marinstridskrafternas

övningsverksamhet ökar.

Utbildnings- och övningsverksamheten

skall inriktas så att förbanden

utvecklas mot en hög operativ rörlighet

samt förmåga att uppträda från

tillfällig basering. Dessutom skall

utbildningen av marinstridskrafterna

inriktas mot att utveckla förmågan till

marin närvaro och att tidigt kunna hävda

territoriell integritet. Regeringen

anser vidare att det är angeläget att

minröjningsoperationerna och

utbildningen av de baltiska

marinstridskrafterna i baltiska

farvatten fortsätter.

Inriktningen för marinstridskrafterna i

övrigt för 2001 och översiktligt för

2002-2003 innebär bl.a. följande:

* Robotbåtarna avvecklas ur

insatsorganisationen 2001.

*

* Patrullbåtarna avvecklas

successivt då de ersätts av korvetter av

Visbyklass.

*

* Minsvepningsflottiljerna kommer

under 2001 att omstruktureras till att

bli mindre förband med

minspaningsuppgifter. Dessa förband och

bevakningsflottiljerna kommer att ingå i

de nationella skyddsstyrkorna.

*

* Antalet ubåtar reduceras

successivt till fem stycken: tre ubåtar

av Gotlandsklass samt två ubåtar av

Västergötlandsklass.

*

Marinstridskrafterna tillförs under 2001

bl.a. den första korvetten av

Visbyklass, torped 62 och stridsbåt 90.

Korvetterna av Stockholmsklass och

minröjningsfartyg av Landsortsklass

genomgår halvtidsmodernisering.

Halvtidsmodernisering av minfartyget

Carlskrona påbörjas. Dessutom fortsätter

utveckling av luftoberoende

ubåtsmaskineri samt utveckling inom det

nordiska ubåtsprojektet Viking.

Regeringen vill vidare erinra om att

materiel kommer att behållas så länge

som det bedöms vara kostnadseffektivt

för att säkerställa förmågan till

anpassning. Följande tillväxtförmåga

finns:

* Minröjningsförbanden kan

tillväxa med ett fartyg av typ Landsort.

*

* Två ubåtar av typ

Västergötland.

*

* Tung kustrobot kan utnyttjas

för tillväxt för korvettförband.

*

* Två kustartilleribataljoner.

*

* En amfibiebataljon.

*

Flygstridskrafter

Förändringar under 2000

Under 2000 påbörjas avvecklingen av tre

flygkommandostaber med stabs-förband.

Inriktning för 2001

Utbildnings- och övningsverksamheten

skall inriktas mot att förbanden kan

verka i operativt samordnade insatser.

Enligt regeringen skall

flygstridskrafternas förbandsutbildning

vidare inriktas mot att tidigt kunna

hävda territoriell integritet.

Utbildningen av JAS 39 Gripen-förband

skall prioriteras och särskild vikt

läggas vid att uppträda och nyttja

systemets kapacitet i alla de tre

rollerna jakt, attack och spaning.

Regeringen anser vidare att det är

angeläget att flygstridskrafternas

övningsverksamhet ökar. Större övningar

med flygstridskrafterna bör således

genomföras såväl 2001 som åren därefter.

Regeringen vill vidare framhålla

angelägenheten i att

flygtidsproduktionen prioriteras så att

bristerna inom stridsflygförbanden kan

Ftgärdas. Det är också viktigt att

fullfölja de planerade och redan inledda

åtgärderna för att komma till rätta med

bristerna på tekniker, flygstridsledare

och piloter.

Inriktningen av flygstridskrafterna i

övrigt för 2001 och översiktligt för

2002-2003 innebär i huvudsak följande:

* Den första radarflyggruppen

(FSR 890) skall organiseras 2001.

*

* Antalet stridslednings- och

luftbevakningsbataljoner minskas från

nuvarande sex till tre.

*

* Basbataljonsorganisationen

förändras och en ny rörlig struktur som

är anpassad till JAS 39 Gripen-systemet

skall gälla från och med 2001.

*

* De nuvarande 16 basbataljonerna

ersätts med åtta nya flygbasbataljoner.

*

* Organiseringen av JAS 39 Gripen-

divisioner skall fortsätta så att åtta

divisioner är organiserade 2003.

*

* JA 37-divisionerna skall

successivt avvecklas ur

insatsorganisationen. Den sista JA 37-

divisionen avvecklas därvid 2002. Två JA

37-divisioner skall tills vidare

behållas inom grundorganisationen för

att säkerställa ombeväpning och

pilotutbildning. En AJS 37-division

skall behållas till och med 2003 för att

säkerställa spaningsförmågan intill dess

Gripendivisionerna har erforderlig

spaningskapacitet.

*

* Transportflygförbanden

vidmakthålls.

*

Flygstridskrafterna tillförs under 2001

det flygburna radarsystemet FSR 890 och

ytterligare JAS 39 Gripen-flygplan.

Leveranserna av de nya

stridsledningscentralerna (StriC)

fortsätter, liksom av det taktiska

radiosystemet (TARAS).

Regeringen erinrar om att så länge som

det bedöms vara kostnadseffektivt så

kommer viss materiel att behållas för

att säkerställa förmågan till

anpassning. Tillväxtpotential finns

sålunda för bl.a. nedanstående:

* Två

stridsledningscentralskompanier.

*

* Ytterligare flygbasförband.

*

* Två stridslednings- och

luftbevakningsanläggningar.

*

* JA 37- och AJS 37-systemen.

*

Tillväxtpotentialen minskar dock

allteftersom ombeväpningen till JAS 39

Gripen genomförs.

ven om det för JAS 39 Gripen-förbanden

inte finns någon särskild materiel

avdelad för anpassning, kommer det sedan

de beställda flygplanen har levererats

att vara möjligt att öka antalet JAS 39

Gripen-divisioner från åtta till tolv.

För transportflygförbanden finns ingen

särskild materiel avdelad för

anpassning.

Helikopterförband

Det är enligt regeringen angeläget att

förbandsutbildningen ges hög prioritet

och att övningsverksamheten ökas så att

förbandens förmåga generellt förbättras.

Detta gäller i synnerhet de sjöoperativa

förbanden.

I övrigt bör helikopterförbanden ges

följande huvudsakliga inriktning för

2001 och översiktligt för 2002-2003:

* Den rörliga helikopterledningen

och arm,flygbataljonen avvecklas 2001.

*

* Två helikopterbataljoner, varav

en med markoperativ inriktning och en

med sjöoperativ inriktning,

vidmakthålls. I dessa bataljoner ingår

s.k. SAR-grupper (räddningstjänst).

*

Den inledda anskaffningen av nya

helikoptrar i samverkan med de övriga

nordiska staterna fortsätter.

Det finns inte någon särskild materiel

avdelad för anpassning för

helikopterförbanden.

Verksamheten i Karlskrona

Regeringen bedömer att den marina

bassäkerhetsutbildningen vid Berga bör

omlokaliseras till Kungsholmen i

Karlskrona den 31 januari 2001.

Ledningen för Örlogsskolorna bör

omlokaliseras från Berga till

Karlskrona.

Regeringen anger i skälen för sin

bedömning att riksdagen i mars 2000

beslutat att verksamheten vid

Örlogsskolorna i Karlskrona bör flyttas

till Kungsholmen, dels att regeringen

bör uppdra åt Försvarsmakten att

överväga att förlägga lämplig del av den

planerade bassäkerhetsutbildningen till

Kungsholmen (bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168). Regeringen har inhämtat

underlag från Försvarsmakten i båda

frågorna.

Regeringen anser att fördelningen av

fartyg m.m. mellan Sydkustens marinbas i

Karlskrona och Ostkustens marinbas i

Berga i allt väsentligt är ändamålsenlig

och lämplig. Det finns emellertid skäl

för att stärka de sammantagna marina

grundorganisatoriska resurserna i

Karlskronaregionen.

Örlogsskolorna bedriver för närvarande

verksamhet i Haninge/Berga och i

Karlskrona. Den 1 juli 2000 inordnades

Sjöstridsskolan i Karlskronadelen av

Örlogsskolorna.

Försvarsmaktens organisatoriska

planering av Örlogsskolorna innebär att

det skall finnas en chef med stab

(huvuddelen lokaliserad till Berga), en

linjeavdelning (merparten i Karlskrona),

Vapen- och ledningssystemsskolan

(Berga), Sjösäkerhetsskolan (ledningen

och två utbildningsenheter i Berga samt

två utbildningsenheter i Karlskrona),

Fartygsbefälsskolan (Karlskrona) samt

Sjömansskolan (Karlskrona).

Utbildningsverksamheten vid

Örlogsskolorna bedrivs enligt följande:

* Rekrytutbildning för ungefär

1 200 värnpliktiga. Verksamheten

genomförs huvudsakligen i Karlskrona.

*

* Yrkesutbildning för ungefär 650

värnpliktiga. Verksamheten är delad

mellan Berga och Karlskrona.

*

* Utbildning inom marinens

yrkesofficersprogram för ungefär 210

elever. Verksamheten genomförs

huvudsakligen i Karlskrona.

*

* Utbildning inom flottans

taktiska program för ungefär 70 elever.

Verksamheten är delad mellan Berga och

Karlskrona.

*

* Ej programbunden

officersutbildning för ungefär 500

elever. Verksamheten är delad mellan

Berga och Karlskrona.

*

* Utbildning för Försvarsmakten i

övrigt och för civila myndigheter och

skolor för ungefär 500 elever.

Verksamheten är delad mellan Berga och

Karlskrona.

*

Regeringen bedömer att verksamheten vid

Karlskronadelen av Örlogsskolorna är så

omfattande att den av utrymmesskäl

svårligen skulle inrymmas på

Kungsholmen. Kostnaderna för att göra

erforderliga om- och tillbyggnader, och

anpassa dessa byggnationer till den

kulturhistoriska miljön, skulle också

bli så höga att det inte vore ekonomiskt

försvarbart att omlokalisera hela

verksamheten. Regeringen konstaterar

därför att det inte är möjligt att

omlokalisera hela verksamheten till

Kungsholmen. Regeringen konstaterar

också att en omlokalisering av hela

eller delar av Örlogsskolorna skulle

leda till försämrad rationalitet i

utbildningen och fördyrad verksamhet för

Försvars-makten.

I och med att Karlskrona

kustartilleriregemente (KA 2) läggs ned

den 31 oktober i år, upphör den militära

utbildningsverksamheten på Kungsholmen.

Regeringen anser emellertid att militär

verksamhet även fortsättningsvis bör

bedrivas på Kungsholmen. Regeringen har

därför prövat om det är möjligt att

omlokalisera delar av Örlogsskolorna

dit. Regeringen har prövat följande

alternativ:

* Marinens kadettutbildning.

Sammantaget beräknas

nettoinvesteringarna till ungefär 70

miljoner kronor. Försvarsmaktens

driftskostnader beräknas öka med ungefär

18,5 miljoner kronor per år.

*

* Flottans rekrytutbildning.

Rekrytutbildningen är en del av

Sjömansskolan. Varje år rekrytutbildas

ungefär 1 200 totalförsvarspliktiga.

Sammantaget beräknas i detta alternativ

nettoinvesteringarna till drygt 26

miljoner kronor för bl.a. kontors- och

undervisningslokaler. För-svarsmaktens

driftskostnader beräknas öka med ungefär

15 miljoner kronor per år.

*

* Försvarsmaktens

bassäkerhetsutbildning. Regeringen anser

därvid att det är olämpligt att

lokalisera utbildningen av

flygstridskrafternas och

arm,stridskrafternas

bassäkerhetsförband, dvs. utbildning av

flygbas-jägare och militärpoliser, till

Kungsholmen. De utbildningarna ställer

särskilda krav på utbildningsterräng och

utbildningsförutsättningar som inte kan

uppfyllas på Kungsholmen.

*

Den marina bassäkerhetsutbildningen

bedrivs sedan 1995 vid Berga. Förs-

varsmakten planerar att flytta

utbildningen till Vaxholms

amfibieregemente i Vaxholm. Denna

bassäkerhetsutbildning omfattar ungefär

80 värnpliktiga per år. I och med att

den är volymmässigt begränsad är det

enligt regeringens mening olämpligt att

dela den på två olika

utbildningsställen. Regeringen bedömer

dock att det skulle vara möjligt att

lokalisera hela den marina

bassäkerhetsutbildningen till

Kungsholmen. En sådan omlokalisering

beräknas medföra ett

nettoinvesteringsbehov om ungefär sex

miljoner kronor avseende bl.a. en

hundgård. Försvarsmaktens

driftskostnader beräknas öka med ungefär

6,5 miljoner kronor per år.

För att åstadkomma en maximal

beläggning på Kungsholmen har regeringen

även prövat en kombination av de här

redovisade alternativen. Det är således

enligt regeringens mening rent

utrymmesmässigt möjligt att förlägga

såväl kadettutbildningen som

bassäkerhetsutbildningen till

Kungsholmen. Sammantaget beräknas i ett

sådant alternativ nettoinvesteringarna

till knappt 70 miljoner kronor.

Försvarsmaktens driftskostnader beräknas

öka med ungefär 20 miljoner kronor per

år.

Regeringen anser att det av

kostnadsskäl är mindre lämpligt att

omlokalisera kadettutbildningen. Det

skulle krävas omfattande investeringar

vilket leder till väsentligt ökade

hyreskostnader. När det gäller

rekrytutbildningen anser regeringen att

även detta alternativ leder till

betydande fördyringar av verksamheten,

samtidigt som verksamheten blir mycket

störningskänslig. ven alternativet att

lokalisera den marina

bassäkerhetsutbildningen till

Kungsholmen medför vissa fördyringar. I

detta alternativ ser regeringen

emellertid fördelar i och med att den

infrastruktur som redan finns på

Kungsholmen för amfibieutbildningen kan

utnyttjas. Visserligen uteblir

samordningsvinsterna mellan

bassäkerhetsförbanden och

amfibieförbanden avseende bl.a.

utveckling av utbildningen. Men

regeringen anser ändock att fördelarna

är sådana att verksamheten bör

omlokaliseras. Regeringen har då vägt in

även de goda utbildningsbetingelserna i

Karlskronaområdet. Alternativet ger en

relativt jämn beläggning på Kungsholmen

med ungefär tolv befäl och 80-100

värnpliktiga. Genom att

bassäkerhetsutbildningen förläggs till

Kungsholmen vidmakthålls

förbandsutbildningen där.

Omlokaliseringen bör genomföras den 31

december 2001.

Regeringen anser emellertid att

ytterligare åtgärder kan vidtas. Chefen

för Örlogsskolorna och huvuddelen av

Örlogsskolornas stab är lokaliserad till

Berga. Regeringen anser att det finns

skäl att ytterligare stärka

Örlogsskolornas ställning i

Karlskronaregionen. Detta kan på ett

ändamålsenligt sätt åstadkommas genom

att skolledningen omlokaliseras till

Karlskrona. Vid omlokaliseringen bör

vissa rationaliseringseffekter kunna

uppnås varför det i praktiken blir

aktuellt att flytta ungefär fem

tjänster. Omlokaliseringen bör

genomföras den 1 juli 2001.

Regeringen avser således att uppdra åt

Försvarsmakten att genomföra de två

omlokaliseringarna från

Stockholmsområdet till Karlskrona.

Övriga frågor inom verksamhetsgrenen

förbandsverksamhet

Anställd personal

Regeringen hänvisar till att riksdagen

vid flera tillfällen har ställt krav på

förslag om ett sammanhållet, reformerat

personalförsörjningssystem. Regeringen

har därför, och som en del av

förberedelserna inför 2001 års

försvarsbeslut, i november 1999 beslutat

direktiv till en utredning vars uppgift

är att redovisa en samlad syn på

Försvarsmaktens personalförsörjning.

Utredningen skall belysa

förutsättningarna för och lämna förslag

till hur Försvarsmakten skall kunna

rekrytera, utveckla och avveckla

personal på ett väl avvägt sätt och över

tiden. Utredningen skall även behandla

behovet av jämställdhet och kulturell

mångfald, åldersstrukturproblemen,

anpassningsprincipens påverkan på

personalförsörjningen och hur kraven på

Försvarsmaktens deltagande i

internationell verksamhet skall kunna

tillgodoses. Reservofficerssystemet och

reservofficerarnas

tjänstgöringsförhållanden i fredstid

skall särskilt uppmärksammas.

Utredningen skall ha slutfört sitt

arbete senast den 28 februari 2001 (dir.

1999:84, 2000:12 och 2000:46).

Utredningen har antagit namnet

Personalförsörjningsutredningen.

Under 1999 har Riksrevisionsverket

genomfört en uppföljning av den

granskning av formerna för lönebildning

m.m. inom Försvarsmakten som verket

redovisade våren 1998 (RRV 1998:20). I

sin rapport efter uppföljningen är

Riksrevisionsverket fortsatt kritiskt

till Försvarsmakten (RRV 2000:10). Bland

annat anser Riksrevisionsverket att

alltför få förändringar i lönebildningen

har skett sedan föregående granskning

för att arbetsgivarrollen skulle kunna

sägas ha stärkts på några avgörande

punkter. Vidare kritiserar

Riksrevisionsverket omfattningen av och

kostnaderna för lönetilläggen inom

Försvarsmakten. Enligt

Riksrevisionsverket borde Försvarsmakten

stärka sin roll som arbetsgivare bl.a.

genom att ta initiativ till att ompröva

och strama upp tillämpningen av gällande

avtal.

Försvarsmakten, som i allt väsentligt

delar Riksrevisionsverkets iakttagelser,

uppges ha vidtagit en rad åtgärder sedan

den förra rapporten. Försvars-makten har

också angett att fler åtgärder kommer

att vidtas i enlighet med

Riksrevisionsverkets rekommendationer.

Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) har inhämtat ett

fördjupat underlag beträffande de

åtgärder som Försvarsmakten avser vidta

för att skapa ett ändamålsenligt

lönebildningssystem som är anpassat till

de verksamhetsintressen som föreligger i

den omstrukturerade Försvarsmakten. Av

under-laget framgår att myndigheten

anser det nödvändigt att under 2001

påbörja relativt omfattande åtgärder

syftande till att förändra formerna för

lönesättning och att begränsa antalet

olika lönetillägg. Regeringen anser att

det åtgärdsprogram som Försvarsmakten

presenterat kan rätta till de brister

som Riksrevisionsverket påtalat och

skapa balans mellan myndighetens

verksamhetsintresse och de

lönerelaterade personalkostnaderna.

Regeringen bedömer vidare att den

förändring beträffande lönebildningen

m.m. som Försvars-makten planerar kan

komma att underlättas av det centrala

samarbetsavtal som Arbetsgivarverket

slutit med arbetstagarorganisationerna

och som underställts regeringen för

godkännande.

Enligt regeringens uppfattning finns

det ett starkt samband mellan För-

svarsmaktens arbetsgivarroll,

lönebildning m.m. och myndighetens

personalförsörjning. Regeringen har

därför i juni 2000 genom

tilläggsdirektiv gett

Personalförsörjningsutredningen i

uppdrag att belysa olika möjligheter att

utveckla och stärka Försvarsmaktens

arbetsgivarroll (dir. 2000:46).

Regeringen genomförde 1997 en

utvärdering av den reformerade

arbetsgivarpolitiken, men där

konstaterades att det hade gått alltför

kort tid för att kunna dra mera

långtgående slutsatser. Regeringen avser

därför att göra en ny utvärdering av

arbetsgivarreformen, där bl.a. en samlad

bedömning av effekten av reformen

avseende lönebildningen och

personalförsörjningen inom

statsförvaltningen görs. Direktiv till

utvärderingen förbereds f.n. inom

Regeringskansliet

(Justitiedepartementet).

I samband med att Försvarsmakten

lämnade sitt budgetunderlag för 2001

framkom att myndigheten i underlaget

inför den säkerhetspolitiska

kontrollstationen 1999 överskattat

möjligheterna att minska den anställda

personalens numerär. Diskrepansen var så

stor (drygt 2 000 fler årsarbetare 2004)

att regeringen inte ansåg sig kunna

använda budgetunderlaget för mer

långsiktiga avvägningar beträffande de

personella resurserna. För att få en

oberoende granskning av behovet av

anställd personal har regeringen därför

i ovannämnda tilläggsdirektiv gett

Personalförsörjningsutredningen i

uppgift att göra en genomlysning av

Försvarsmaktens behov av yrkesofficerare

såväl totalt som på olika

kompetensnivåer.

Inom Försvarsmakten pågår en studie som

syftar till att belysa hur reserv-

officerssystemet påverkas av den

omstrukturering som Försvarsmakten

genomgår. Studiens resultat ingår i det

underlag som Personalförsörjning-

utredningen fortlöpande får från

Försvarsmakten. Regeringen avser

återkomma beträffande

reservofficerssystemets utveckling i

samband med redovisningen av det

sammanhållna, reformerade

personalförsörjningssystem som riksdagen

ställt krav på.

På uppdrag av regeringen har

Försvarsmakten analyserat kostnaderna

för den militära skolverksamheten. Av

analysen framgår att de besparingar som

angetts i utredningsbetänkandet

Försvarsmaktsgemensam utbildning för

framtida krav (SOU 1998:42) inte till

fullo bedöms kunna infrias. Enligt

Försvarsmaktens uppfattning beror detta

på Försvarsmaktens utökade uppgifter och

på att den generella kvalitetshöjningen

av officersutbildningen fördyrat den

militära skolverksamheten.

Regeringen anser att det finns ett

starkt samband mellan

personalförsörjning i termer av

kompetensförsörjning och utformningen av

det militära utbildningssystemet. Mot

denna bakgrund anser regeringen också

att det först bör klarläggas vilka

kompetenser som skall utvecklas inom det

militära utbildningssystemet innan den

kostnadsanalys som gjorts utnyttjas för

avvägningar beträffande ambitionsnivåer.

Mot denna bakgrund har regeringen i

ovannämnda tilläggsdirektiv uppdragit åt

Personalförsörjningsutredningen att

beakta Försvarsmaktens kostnadsanalys

när det nya utbildningssystemet

utvärderas.

På uppdrag av regeringen har

Försvarsmakten utrett hur

militärhögskolorna bör dimensioneras,

organiseras och lokaliseras. Av det

underlag som Försvarsmakten presenterade

den 30 juni 2000 framgår att

Försvarsmakten förordar en nedläggning

av militärhögskolan i Östersund och en

utökning av kapaciteten på Karlberg och

i Halmstad. Det främsta skälet till

Försvars-maktens ställningstagande är

att myndigheten anser att

militärhögskolornas behov av lärare

bättre kan tillgodoses med två större än

med tre mindre enheter och att

militärhögskolorna på Karlberg och i

Halmstad i så fall har bäst

förutsättningar. Försvarsmakten föreslår

därför att nedläggningstidpunkten för

militärhögskolan i Östersund bör vara

den 1 juli 2002.

Regeringen anser det vara väsentligt

att den militära skolorganisationen

dimensioneras och organiseras med stöd

av den utvärdering av det nya

utbildningssystemet och den genomlysning

av yrkesofficersbehovet som

Personalförsörjningsutredningen kommer

att göra. Således bör utredningens

betänkande avvaktas innan ställning tas

till eventuella förändringar av den

militära skolorganisationen. Enligt

regeringens mening bör även frågan om

Försvarshögskolans framtida lokalbehov

beaktas i detta sammanhang.

Sammanfattningsvis konstaterar

regeringen att de personella

konsekvenserna av den omstrukturering

som inletts är betydande och att alla

problem-områden inte kunnat förutses.

Med den bredd som

Personalförsörjningsutredningen har att

bedriva sitt arbete bedömer dock

regeringen att det försvarsbeslut som

riksdagen skall fatta 2001 kommer att

kunna grundas på ett

personalförsörjningssystem som ger

Försvarsmakten de personella resurser

som de av riksdagen fastlagda

uppgifterna kräver.

Mot bakgrund av vad som redovisats

tidigare beträffande antalet kvinnliga

yrkesofficerare anser dock regeringen

att Försvarsmakten redan under 2001

måste öka ansträngningarna för att

successivt, och i högre takt än

hitintills, öka andelen kvinnliga

yrkesofficerare.

Totalförsvarspliktig personal

Regeringen anger att Försvarsmakten

under år 2001 skall utbilda 15 000

värnpliktiga. ven värnpliktsutbildning

omfattande tre månader för rekrytering

till hemvärnet bör fortsätta under 2001.

Arbetet med att minska avgångarna under

grundutbildningen skall fortsätta och

arbetet med att öka intresset bland

kvinnor att fullgöra värnplikt skall

likaså fortsätta.

Regeringen anger vidare att

Pliktutredningen i betänkandet

Totalförsvarsplikten (SOU 2000:21) bl.a.

har berört frågor om inskrivning och

mönstring, påföljd vid brott mot

totalförsvarsplikten och

motivationshöjande åtgärder. Betänkandet

remissbehandlas för närvarande.

Regeringen konstaterar att den

fortsatta inriktningen av utbildningen

av totalförsvarspliktig personal är

beroende av ställningstagandena till

Pliktutredningens betänkande samt de

slutsatser som

Personalförsörjningsutredningen kan

komma att dra.

Grundorganisationen

Regeringen uppdrog den 30 mars 2000 och

den 15 juni 2000 åt Försvars-makten att

genomföra de förändringar av

Försvarsmaktens grundorganisation som

riksdagen beslutat (prop. 1999/2000:30,

bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168, prop. 1999/2000:97, bet.

1999/2000:FöU7, rskr. 1999/2000:250,

bet. 1999/2000:FöU8, rskr.

1999/2000:251). Inriktningen är att

förändringarna skall vara genomförda

senast den 31 december 2001.

Specialflyget

På regeringens uppdrag har

Försvarsmakten den 30 juni 2000

redovisat förutsättningarna för att

kunna integrera de flygburna signal-

respektive radarspaningsflygförbanden,

dvs. den s.k. specialflygverksamheten,

med verksamheten vid F 16 i Uppsala.

Försvarsmakten förordar en fortsatt

lokalisering av specialflyget till

Malmen. Som skäl anför myndigheten att

en omlokalisering kräver omfattande

investeringar vid F 16 samt risken för

att nyckelpersonal inte skulle flytta

med till Uppsala med åtföljande

allvarlig kompetenssvacka. Regeringen

har ingen annan uppfattning än

Försvarsmakten.

Miljöarbete

Regeringen bedömer att utgångspunkten

för Försvarsmaktens miljöarbete bör vara

sektorsansvaret för ekologisk

hållbarhet. Inom ramen för detta ansvar

bör Försvarsmakten under 2001 införa ett

miljöledningssystem i hela

organisationen.

I skälen för sin bedömning anför

regeringen att Försvarsmakten under 2001

bör fördjupa arbetet med sektorsansvaret

för ekologisk hållbarhet. Det är

angeläget att detta arbete får genomslag

i form av ett allt mer ensat miljöarbete

inom sektorn, i linje med det av

riksdagen fastlagda övergripande

miljömålsarbetet.

En annan huvuduppgift för

Försvarsmakten när det gäller

miljöarbetet är att under 2001 införa

ett miljöledningssystem enligt

standarden ISO 14001 i hela

organisationen.

Härutöver anser regeringen att

miljöarbetet i övrigt bör utvecklas

vidare. Miljöutbildningen bör sålunda

fortsätta. Arbetet med strategiska

miljöbedömningar bör fördjupas och

konkretiseras under året. Avvecklingen

av användningen av ämnen som bryter ned

ozonskiktet bör fortsätta, liksom

arbetet med att begränsa effekterna av

skott- och flygbuller. ven arbetet med

att begränsa utsläppen till luft, mark

och vatten från skadliga ämnen och

fossila bränslen bör fortsätta.

Regeringen vill också peka på betydelsen

för miljön av att de fastställda

riktlinjerna för miljöanpassad

försörjning av försvarsmateriel

successivt börjar tillämpas.

Försvarets forskningsanstalt har

redovisat rapporten Avmaterialisering

inom försvaret. Syftet med denna är att

diskutera en minskad resursanvändning

inom försvaret och att utveckla metoder

för att kunna analysera försvarets

totala resursanvändning. Rapporten är

huvudsakligen inriktad på återanvändning

och återvinning i samband med att

vapensystem avvecklas. Rapporten har

remissbehandlats. Regeringen anser att

rapporten pekar på väsentliga aspekter

när det gäller utvecklingen mot ett

ekologiskt hållbart samhälle. Regeringen

anser att rapporten kan ligga till grund

för Försvarsmakten i sitt fortsatta

miljöarbete.

Den miljösanering av fastigheter som

Försvarsmakten enligt miljöskyddslagen

(1969:387) har skyldighet att genomföra

för fastigheter som avvecklas, bör

genomföras i en takt som resurserna

medger.

I det internationella arbetet bör

miljösamarbetet med de övriga nordiska

försvarsmakterna vidareutvecklas.

Härutöver bör samverkan med bl.a.

amerikanska myndigheter och den ryska

försvarsmakten fortsätta i enlighet med

regeringens särskilda beslut.

Stöd till de baltiska staterna

Regeringen anför att stödet till de

baltiska staterna skall kännetecknas av

långsiktighet och uthållighet. Det skall

ha sin tyngdpunkt i rådgivning,

kunskapsöverföring och utbildningsstöd.

Stödet skall ges inom ramen för

demokratisk styrning i respektive stat

och med den huvudsakliga inriktningen

mot folkligt förankrade existensförsvar.

ven materielstöd är viktigt. Det är en

fördel om stödet så långt möjligt kan få

karaktären av fleråriga systempaket.

Försvarsmakten bör översiktligt följa

utvecklingen av respektive stats

försvarsmakt och det internationella

stöd som lämnas i sammanhanget samt

föreslå regeringen beslut om lämpliga

åtgärder, i förekommande fall i

samverkan med andra länder.

Utbildning i NBC-skydd

Det är enligt regeringens uppfattning

angeläget att ambitionerna höjs när det

gäller Försvarsmaktens utbildning i

skydd mot nukleära, biologiska och

kemiska stridsmedel (NBC). Inriktningen

bör vara att förmågan att hantera NBC-

hot skall kunna ökas, såväl när det

gäller att försvara Sverige mot väpnat

angrepp som att stärka det svenska

samhället vid svåra påfrestningar i fred

som när det gäller att bidra till fred

och säkerhet i omvärlden. Vid

internationella insatser där man inte

kan utesluta NBC-hot bör strävan vara

att öka förbandens NBC-skyddsnivå med

målet att anskaffad utrustning skall

vara nationellt och internationellt

interoperabel.

Frivillig försvarsverksamhet

Enligt regeringen bör utbildningen av de

frivilliga försvarsorganisationerna

vidmakthållas på en sådan kvalitativ

nivå att utbildningen dels leder till

godtagbar kunskap och förmåga i

krigsuppgifter, dels leder till en god

rekrytering i förhållande till

insatsorganisationens behov.

Försvarsmakten bör stödja och bistå

frivilligorganisationerna så att deras

verksamhet kan bidra till att

vidmakthålla försvarsviljan, ge

försvarsverksamheten en bred förankring

och att avdelade resurser nyttjas

effektivt.

Motionerna

Övergripande frågor

I Moderaternas kommitt,motion Fö207 (m)

av Henrik Landerholm m.fl. konstateras

att regeringen avser att återkomma till

riksdagen med ett förslag till samlat

försvarspolitiskt beslut hösten 2001.

Utgångspunkterna för detta samlade

beslut måste ges redan nu. Enligt

motionärerna måste den valda ekonomiska

inriktningen, innefattande en reell

reducering av försvarsanslagen med

närmare 20 %, stoppas. Motionärerna ger

förslag till en sådan inriktning och

framhåller att försvarets

omstrukturering måste börja på bredden.

Personalförsörjning, logistik, forskning

och utveckling samt materielförsörjning

sägs behöva gå hand i hand med den

omprövning av försvarets uppgifter som

fortlöpande skett under senare år.

Motionärerna föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nu

undvika en omfattande avveckling av

kompetens samt onödig materielförstöring

samt att förmågan att bygga upp ett

starkare försvar i en framtid skall

säkras (yrkande 6 delvis). I det

följande återges motionens förslag i

dessa delar under skilda rubriker.

I Moderaternas kommitt,motion Fö210 (m)

av Henrik Landerholm m.fl. föreslås att

850 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslår anvisas till

förbandsverksamheten (yrkande 2 delvis).

I Kristdemokraternas kommitt,motion

Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. anförs

att framtida insatser kommer att ställa

höga krav på kompetens hos all personal.

Våra operativa insatsstyrkor skall kunna

genomföra integrerade insatser inom

ramen för insatsstyrkor. Dessa skall

kunna sättas samman av förband ur alla

försvarsgrenar och typer av

stridskrafter och kunna agera integrerat

med stor operativ rörlighet. Enligt

motionärerna kräver detta hög

samverkansförmåga inom insatsstyrkorna.

Behovet av samträning sägs därför bli än

mer centralt i framtidens försvarsmakt.

Kristdemokraterna anser att

förbandsverksamheten måste förstärkas

för att bl.a. kunna upprätthålla och

vidareutveckla den unika kompetensen att

genomföra kvalificerad väpnad strid,

både nationellt och vid multinationella

fredsfrämjande insatser. Förmågan till

väpnad strid måste tränas genom

realistiska förbandsövningar under

varierande förhållanden samt genom att

delta i internationell verksamhet.

Motionärerna föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

förstärkning av förbandsverksamheten

(yrkande 5 i denna del) samt att 500

miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit anvisas till anslaget 6.1

Förbandsverksamhet och beredskap m. m.

(yrkandena 22 och 24, båda delvis).

Folkpartiet föreslår i sin

kommitt,motion 212 (fp) (yrkande 6

delvis) att 500 miljoner kronor

omfördelas från anslaget 6.1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

till anslaget 6.2 Fredsfrämjande

truppinsatser.

I motion Fö801 (kd) av Amanda Agestav

och Magnus Jacobsson anför motionärerna

att landets totalförsvarspliktiga i

dagsläget får 50 kr i s.k.

dagersättning. Denna är tänkt att täcka

kostnader för kläder, fritidsnöjen,

tidningar m.m. Motionärerna hävdar att

utvecklingen av dagersättningen varit

negativ. Klyftan mellan dem som gör sin

plikttjänstgöring och dem som inte gör

den har ökat. Fängelseinterner får

nästan det dubbla för sitt bidrag till

samhällsutvecklingen. Detta sägs sända

fel signaler till de

totalförsvarspliktiga och till samhället

i övrigt. Med en minskad volym

totalförsvarspliktiga är det extra

viktigt att plikttjänstgöringen blir

attraktiv, även på det ekonomiska

området. Motionärerna föreslår därför

att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs

i motionen om en höjning av

dagersättningen till 100 kronor till

totalförsvarspliktiga.

Arm,stridskrafter

I kommitt,motion Fö207 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. förordas att det inom

markstridskrafterna behålls tio

brigadledningar samtidigt som en av

dessa ges i tillikauppgift att utgöra

ledningsorganisation för den nordiska

brigad som nu är under utveckling.

Motionärerna anser att detta kan

åstadkommas inom ramen för den beslutade

grundorganisationen genom en utveckling

av garnisoner med allsidig utbildning.

De anser att förutsättningarna för att

sätta upp mekaniserade

bataljonsstridsgrupper i Kristinehamn,

Halmstad, Eksjö och Kungsängen bör

prövas (yrkande 6 delvis).

I Kristdemokraternas kommitt,motion

Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. påpekas

att vårt territorialförsvar, där

hemvärnet ingår, utvecklas mot

nationella skyddsstyrkor. Eftersom de

nationella skyddsstyrkorna bl.a. skall

stödja de operativa förbanden måste de,

enligt motionärerna, organiseras och

utvecklas mot en breddad hot- och

riskbild till allsidigt användbara

förbands-enheter. Motionärerna föreslår

att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om de nationella skyddsstyrkorna

(yrkande 6).

Marinstridskrafter

I kommitt,motion Fö207 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. förordas att det inom

de marina stridskrafterna organiseras

tre ytflottiljledningar, varav en för

internationell verksamhet, en ubåts- och

en minkrigsflottiljledning samt en

brigadledning för amfibieförband. Minst

fyra ytfartygsdivisioner, med 16 till 20

fartyg varje, bör upprätthållas genom

att de nyligen moderniserade

patrullbåtarna behålls. Likaså bör

samtliga ubåtar i Gotlands- och

Västergötlandsklasserna behållas.

Amfibieförbanden bör utökas och

kustartilleribataljonerna behållas tills

vidare (yrkande 6 delvis).

I Kristdemokraternas kommitt,motion

Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. erinrar

motionärerna om att riksdagen våren 2000

(prop. 1999/2000:30, bet.

1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168)

ställde sig bakom regeringens förslag

att reducera antalet ubåtar till fem

samt att det skall finnas ytterligare

två ubåtar att tillgå under en

övergångsperiod för tillväxt.

Motionärerna anför en rad fördelar med

ubåtssystemet och anser att fem ubåtar

är en kritisk gräns när det gäller

operativ verksamhet. Samtidigt hävdas

att en rekryteringsbas om fem ubåtar är

otillräcklig för att tillgodose

nödvändig personalförsörjning, som även

innefattar ubåtsräddningsorganisationen

med räddningsfartyget Belos och

ubåtsräddningsfarkosten URF. För att

ubåtssystemet även fortsättningsvis

skall kunna fungera säkerhetsmässigt och

organisatoriskt bör därför möjligheterna

för att behålla ytterligare två ubåtar i

drift undersökas (yrkande 7).

Helikopterförband

I den nyss nämnda kommitt,motionen Fö208

(kd) av Åke Carnerö m.fl. hänvisas till

förra höstens budgetproposition (prop.

1999/2000:1) och de däri beskrivna

problemen inom helikopterförbanden;

materielbrister, brist på tekniker och

piloter samt otillräcklig flygtid.

Helikopterförbandens förmåga sägs inte

ha förbättrats under 1999.

Huvudproblemet anges vara en stor brist

på tekniker, vilket medför ett lågt

uttag av flygtid. Dessutom sägs

allvarliga materielbrister förekomma,

till nackdel för helikoptrarnas

tillgänglighet. Detta har bl.a. påverkat

flygtidsproduktionen negativt liksom

förbandsutbildningen vid de sjöoperativa

förbanden.

Kristdemokraterna anser att den

intensifierade teknikerrekryteringen

måste fortsätta för att säkerställa

helikopterförbandens operativa förmåga.

Motionärerna föreslår därför att

riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

teknikerrekryteringen till

helikopterförbanden (yrkande 8).

Flygstridskrafter

I kommitt,motion Fö207 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. förordas att det antal

JAS 39 Gripen som beställts utnyttjas så

effektivt som möjligt inom ramen för

fyra aktiva divisioner. Förutsättningar

bör skapas för en kontinuerlig

modifiering av de flygplan som

successivt tillförs, liksom för större

utrymme för beväpning och annan

utrustning. Enligt motionärerna bör

utbildningskapaciteten för flygförare

och tekniker samt tillgången på

förtidsavgångna aktiva flygförare medge

att ytterligare divisioner kan

organiseras (yrkande 6 delvis).

Verksamheten i Karlskrona

I propositionen gör regeringen noggranna

överväganden om

utbildningsorganisationen i Karlskrona,

bl.a. beträffande Örlogsskolorna.

I Moderaternas kommitt,motion Fö325 (m)

av Henrik Landerholm m.fl. påpekas att

rekrytering och utbildning av officerare

Dr en långsiktig verksamhet. Den spänner

över officerens hela yrkesverksamma tid.

Den riktas mot alla typer av förband och

successivt över åren mot alla

kompetenser. Utvecklingen av

officersutbildningen sägs ständigt

förändras och därmed också dess former

och organisation. Denna utveckling är i

grunden ett ansvar för

verksamhetsledningen inom

Försvarsmakten. Enligt motionärernas

mening bör det därför ankomma på

myndighetens chef att själv besluta om

förändringar av skolor och centrum samt

om formerna för dessas

verksamhetsledning. Det är således inte

lämpligt att riksdagen i detalj beslutar

om lokaliseringen av såväl ledning som

enskild verksamhet vid Örlogsskolorna.

Motionärerna föreslår därför att

riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

Örlogsskolorna och Officershögskolorna

(yrkande 3).

En delvis likartad kritik framförs i

motion Fö322 (m) av Anna Lilliehöök. Hon

ifrågasätter flyttningen av marinens

bassäkerhetsutbildning till Karlskrona

och kan inte heller se några rationella

skäl till att omlokalisera

örlogsskolornas ledning med fem tjänster

till Kungsholms fort i Karlskrona.

Anställd personal

Moderaterna föreslår i sin

kommitt,motion Fö324 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. att riksdagen ger

tilläggsdirektiv till

Personalförsörjningsutredningen om vad i

motionen anförs om helhelssyn på

personalförsörjningen innefattande såväl

anställda (reserv- och yrkesofficerare),

pliktpersonal (inklusive värnpliktiga

officerare), frivilliga och

civilanställda (yrkande 1).

Motionärerna föreslår vidare att

riksdagen begär att regeringen ger

tilläggsdirektiv till

Personalförsörjningsutredningen om vad i

motionen anförs om befälsordning för

utbildning av yrkes-, reserv- och

värnpliktsofficerare (yrkande 2).

I sina motiv till förslagen framhåller

motionärerna bl.a. att försvarets

omstrukturering kräver att också

personalförsörjningen som helhet

genomlyses. Den nya verksamhetsid,n

måste följas av en ny personalstruktur.

Att var för sig behandla frågan om

värnpliktiga och anställd personal

riskerar att skapa ett system med

obalanser och allvarlig suboptimering.

Ett alternativ som bör prövas inom ramen

för en sådan översyn av hela

personalförsörjningen är att huvuddelen

av alla vapenföra unga män genomgår en

grundläggande soldat-utbildning för att

skapa en bredare rekryteringsbas för

dagens uppgifter och handlingsfrihet för

framtida behov. Det skulle kunna skapa

en bättre bas för antagning och

uttagning till vidare utbildning och

tjänstgöring inom För-svarsmakten,

grundat på intresse och motivation

snarare än på tvång. De sociala,

ekonomiska och effektmässiga

konsekvenserna av en sådan ordning bör

därför prövas av

Personalförsörjningsutredningen.

I framtiden kommer färre värnpliktiga

att behöva utbildas årligen. Detta avser

de längre reguljära utbildningarna. Det

ställer enligt motionärerna nya krav på

pliktsystemets utformning. De som skall

genomgå längre utbildning måste

kompenseras för detta. Ersättning och

meritvärde är en viktig del av den

attraktionskraft som försvaret måste ha

för att tillräckligt många och

tillräckligt kvalificerade unga

människor aktivt skall söka sig till

försvaret även inom pliktsystemets ram.

Likaså måste all befäls- och

officersutbildning vara meriterande och

bör, där så är möjligt, poängvärderas på

samma sätt som högskolestudier. En annan

viktig uppgift är att skapa en situation

där yrkes-, reserv- och

värnpliktsofficerare inte bedöms efter

olika måttstockar när

krigsorganisationens befattningar fylls.

Förbandsövningar och annan utbildning

bör genomföras i sådan omfattning att

alla officerare får tjänstgöra i sina

befattningar. Annars försvinner såväl

motivation som kompetens. Motionärerna

anser att det bör vara ett oeftergivligt

krav att de nyutexaminerade officerarna

har förmåga att föra befäl över sina

typförband i insatsorganisationen.

Vid sidan av rekrytering av officerare,

såväl grundrekrytering som

kompletterande rekrytering av civila

experter senare i livet, bör frågan om

vilken civil kompetens som bör tillföras

försvaret också övervägas. Kvalificerade

civilanställda, där den militära

befälsnivån inte har betydelse, har

enligt motionärerna därför en given

plats även i framtidens försvarsmakt.

Motionärerna anser att

korttidsanställda soldater och sjömän

sannolikt är nödvändiga i framtidens

försvarsmakt. Främst de internationella

insatserna, men också kraven på

samtränade förband för att uppnå

erforderlig förmåga, talar för detta.

Det bör ankomma på regeringen att

utforma arbetsrättsliga regler som

möjliggör korttids- och

kontraktsanställning också av annan

militär personal än befäl.

Personalförsörjningsutredningen bör

enligt motionärerna dessutom pröva

möjligheterna att utforma en

befälsordning med flera parallella

officerskarriärer som tillgodoser

behovet av chefer, utbildare och fackmän

på alla nivåer utan att för den skull

nödvändigtvis förena dessa egenskaper i

samma personer. För yrkesofficerarna bör

ytterligare en karriär, mer inriktad på

fackmanna- och utbildarbanan, övervägas

vid sidan av dagens mer generella

inriktning. ven yrkeserfarenheter i det

civila samhället bör vara ett normal-

inslag i yrkesofficerens karriär. Kravet

på internrekrytering till ett

livstidsyrke är inte längre hållbart.

Visstidsanställning för vissa kategorier

officerare bör övervägas. Med en allt

smalare rekryteringsbas bör även

direktrekrytering till officersyrket

övervägas. Enligt motionärerna suddas

därmed gränsen mellan yrkes-, reserv-

och värnpliktsofficeren ut. Utan goda

möjligheter för officeren till

yrkesväxling flera gånger under livet

skulle Försvarsmakten avsäga sig

möjligheten att tillföra kompetens från

det civila samhället, vilket enligt

motionärerna kommer att bli allt mer

nödvändigt i framtiden. Att integrera

delar av officersutbildningen med det

civila samhällets universitets- och

högskoleutbildning sägs således vara

nödvändigt. En nödvändig akademisering

av officersyrket behöver dock inte ske

inom ramen för militära

utbildningsinstitutioner. Dessa bör i

stället fokusera på utbildning och

träning i de exklusivt militära

kärnkunskaperna.

ven i perspektivet av den föreslagna

kompletterande officerskarriären med

inriktning på fackmanna- och

utbildarfunktionerna bör, enligt

motionärerna, den grundläggande

officersutbildningen noga utvärderas.

I Vänsterpartiets kommitt,motion Fö312

(v) anför motionärerna uppgifter om att

den militära personalen inom

Försvarsmakten inte i någon stor

utsträckning har drabbats av

arbetslöshet med anledning av

omstruktureringen. Trygghetssystemen

verkar därmed ha fungerat bra.

Motionärerna anför vidare att uppgifter

tyder på att omstruktureringen har

drabbat den civila personalen hårdare.

Den är också ofta lägre utbildad än

yrkesofficerarna, har högre medelålder

och har större andel kvinnor.

Trygghetssystemen sägs vara sämre på den

civila sidan än på den militära. Enligt

motionärerna bör därför staten som

arbetsgivare ta sitt ansvar för den

civila personal som drabbas av

försvarets omstrukturering. Motionärerna

föreslår att riksdagen begär att

regeringen upprättar ett separat

handlingsprogram i syfte att hantera

övertaligheten på den civila sidan

(yrkande 4).

Utskottet

Riksdagen beslutade våren 2000 (prop.

1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168) bl.a. om operativa

förmågor för Försvarsmakten samt om

inriktningen av den krigsorganisatoriska

utvecklingen. I sammanhanget

konstaterade utskottet (bet.

1999/2000:FöU2 s. 84) att underlaget för

ställningstagandet till

krigsorganisationens långsiktiga

inriktning behöver preciseras på ett

antal punkter.

Regeringen ger nu i budgetpropositionen

ett närmare förslag till den

krigsorganisatoriska utvecklingen för

perioden 2001-2003 samt förslag till

inriktning för år 2001 av

verksamhetsgrenen förbandsverksamhet.

Härvid berörs arm,-, marin- och

flygstridskrafter, helikopterförband,

verksamheten i Karlskrona samt vissa

övriga verksamheter som

personalutveckling, grundorganisationens

utveckling, specialflyg, miljöarbetet,

stödet till de baltiska staterna,

utbildningen i NBC-skydd och frivillig

försvarsverksamhet. Regeringen avser

återkomma till riksdagen hösten 2001 med

en redovisning av de nya

förbandstypernas organisation och av

vilka operativa behov som de är avsedda

att tillgodose.

Övergripande frågor

I tre kommitt,motioner förordas en annan

övergripande inriktning och andra

anslagsbelopp för förbandsverksamheten

än vad regeringen föreslår. Moderata

samlingspartiet vill sålunda (Fö210 (m)

yrkande 2 i denna del) öka anslaget med

850 miljoner kronor. Kristdemokraterna

anser att förbandsverksamheten måste

förstärkas och avdelar 500 miljoner

kronor utöver regeringens förslag (Fö208

(kd) yrkandena 5, 22 och 24, samtliga i

denna del). Folkpartiet liberalerna

anser å sin sida att verksamheten går

att genomföra med mindre personal till

en lägre kostnad och vill föra över 500

miljoner kronor till anslaget för

fredsfrämjande truppinsatser (Fö212 (fp)

yrkande 6 i denna del).

I samband med 1999 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1998/99:100) och

den säkerhetspolitiska kontrollstationen

våren 1999 beslutade riksdagen (prop.

1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr.

1998/99:224) bl.a. om de ekonomiska

riktlinjerna för utgiftsområdet

totalförsvar för perioden 2000-2004.

Riksdagen har därefter (prop.

1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168) beslutat om bl.a. vilka

förmågor som Försvarsmakten skall ha

samt om inriktningen av

förbandsutvecklingen.

Det är utskottets uppfattning att den

övergripande inriktning av verksamhet

och medelstilldelning som föreslås i de

nyss nämnda kommitt,motionerna avviker

från de grundläggande förutsättningar

som riksdagen har beslutat. De aktuella

motionsyrkandena bör därför avslås.

I motion Fö801 (kd) föreslås en höjning

av dagersättningen till

totalförsvarspliktiga till 100 kr.

Utskottet konstaterar att 1998 års

pliktutredning bl.a. har föreslagit (SOU

2000:21) flera förbättringar av de

ekonomiska villkoren i anslutning till

plikttjänstgöring. Efter en

remissbehandling bereder nu regeringen

ärendet. Utskottet konstaterar vidare

att riksdagen till regeringen har

delegerat att besluta om

dagersättningens storlek.

Utskottet anser det angeläget att

förbättra de ekonomiska villkoren för

totalförsvarspliktiga men vill i

avvaktan på ett samlat förslag från

regeringen inte nu göra uttalanden om

enskildheter i denna fråga. Motionen bör

därför avslås.

Inriktning av arm,-, marin- och

flygstridskrafterna samt

helikopterförband

I två kommitt,motioner föreslås en

delvis annan inriktning för arm,-, marin-

, respektive flygstridskrafterna.

Sålunda förordas i motion Fö207 (m)

yrkande 6 bl.a. att tio brigadledningar

skall behållas liksom fler

ytstridsfartyg och ubåtar än vad

regeringen förordar. Vidare sägs i

motionen att möjligheterna bör prövas

att organisera ytterligare

bataljonsstridsgrupper, amfibieförband

och flygdivisioner. I motion Fö208 (kd)

föreslås allsidigt användbara nationella

skyddsstyrkor (yrkande 6), att

ytterligare två ubåtar behålls i drift

(yrkande 7) samt att rekryteringen av

tekniker till helikopterförbanden

förbättras (yrkande 8).

Utskottet har i det föregående

konstaterat att förlorad kompetens till

följd av avgångarna bland främst yngre

yrkesofficerare och bristande

övningstillfällen i bataljon

(motsvarande) och högre förband

sannolikt utgör det för närvarande

största problemet för Försvarsmakten.

Detta har också uppmärksammats i

kommitt,motionerna Fö207 (m) yrkande 6 i

denna del och i Fö208 (kd) yrkandena 5

och 8. Utskottet kan vidare konstatera

att regeringen i sitt förslag till

inriktning för förbandsverksamheten för

år 2001 har gett högsta prioritet åt

åtgärder som leder till ökad kompetens

för yrkesofficerare att leda militära

enheter. Övningar skall genomföras i en

sådan omfattning och med sådana

förbandstyper att förmågan till strid i

högre förband förbättras.

Utskottet biträder regeringens

inriktning i denna del. Det är således

nödvändigt att åtgärda dessa

kompetensbrister om inte förmågan till

strid i sammansatta högre förband skall

gå förlorad och därmed också grunden

till vår anpassningsförmåga. De aktuella

motionsyrkandena i berörd del bör därmed

kunna bli tillgodosedda.

Utskottet har erfarit att regeringen i

juni i år uppdragit åt Försvarsmakten

att i en rad konkreta frågor redovisa

underlag till försvarsbeslutet hösten

2001. Utgångspunkt för flera av dessa

frågor är vad utskottet anförde vid

behandlingen av regeringens proposition

Det nya försvaret (prop. 1999/ 2000:30,

bet. 1999/2000:FöU2). Försvarsmakten

skall sålunda redovisa förmåga och

utformning av de s.k. nationella

skyddsstyrkorna och en planering för att

vid behov kunna organisera ytterligare

bl.a. två arm,brigader, en

amfibiebataljon, två

kustartilleribataljoner, två ubåtar, ett

minröjningsfartyg och stridsflyg upp

till 12 divisioner. Utskottet anser att

regeringens redovisning och förslag

skall inväntas. Motionerna Fö207 (m)

yrkande 6 i denna del och Fö208 (kd)

yrkandena 6-8 bör därför avslås.

Verksamheten i Karlskrona

När utskottet våren 2000 behandlade

försvarets förändrade inriktning anförde

utskottet (prop. 1999/2000:30, bet.

1999/2000:FöU2 s. 161, rskr. 1999/

2000:168) att verksamheten vid

Örlogsskolorna i Karlskrona bör flyttas

till Kungsholmen. Utskottet ansåg att

regeringen borde uppdra åt

Försvarsmakten att överväga att till

Kungsholmen förlägga lämplig del av den

bassäkerhetsutbildning som planeras.

Regeringen redovisar i propositionen

sin bedömning av möjligheterna att

lokalisera Örlogsskolornas verksamhet

till Kungsholmen. Efter att ha granskat

olika alternativ anser regeringen att

den marina bassäkerhetsutbildningen vid

Berga bör omlokaliseras till

Kungsholmen. Därutöver bedömer

regeringen att ledningen för

Örlogsskolorna bör omlokaliseras från

Berga till Karlskrona. Regeringen

anmäler sin avsikt att uppdra åt

Försvarsmakten att genomföra dessa båda

omlokaliseringar.

I kommitt,motion Fö325 (m) och i motion

Fö322 (m) vänder sig motionärerna mot

vad de anser vara en oacceptabel

detaljreglering av de

fredsorganisatoriska förhållandena i

Karlskronaområdet.

Som nyss framgått ansåg utskottet vid

behandlingen av försvarets inriktning

våren 2000 att det fanns skäl för att

stärka de grundorganisatoriska

resurserna i Karlskrona. Utskottet

konstaterar att regeringen mot bakgrund

av riksdagens beslut nu har övervägt och

i propositionen redovisat sådana

åtgärder. Utskottet ifrågasätter inte

regeringens bedömning. Motionerna Fö325

(m) yrkande 3 och Fö322 (m) bör därför

avslås.

Anställd personal

Utskottet har, vilket också regeringen

framhåller i propositionen, under en

följd av år ställt krav på ett

sammanhållet reformerat

personalförsörjningssystem. När

utskottet senast behandlade denna fråga

(prop. 1999/2000:30, bet.

1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168)

våren 2000 välkomnade utskottet den av

regeringen nyligen tillsatta

Personalförsörjningsutredningen.

Utskottet betonade i sammanhanget bl.a.

betydelsen av att regeringen i den

samlade översynen belyser frågor rörande

utvecklingen av den befintliga

personalen som exempelvis frågor om ett

effektivare befordrings- och

karriärsystem, en väl avvägd och

verksamhetseffektiv rörlighet för

yrkesofficerare och de civilanställdas

kompetensutveckling. Utskottet pekade

också på det stora behovet att se över

reservofficerssystemet så att denna

personalresurs på ett kostnadseffektivt

sätt kan utnyttjas i det nya försvaret.

Försvarsmaktens behov av officerare,

totalt och på olika nivåer, borde därför

på nytt genomlysas. Utskottet ansåg att

detta borde ske i den tillsatta

Personalförsörjningsutredningen. Vad

utskottet då anförde om Försvarsmaktens

personalförsörjning (bet. 1999/2000:FöU2

s. 191-192) gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna.

Utskottet anser att det varit mycket

tydligt i sina krav på regeringen när

det gäller att göra en samlad och

grundlig genomgång av Försvarsmaktens

personalförsörjning. Utskottet har i det

föregående också varit mycket tydligt

när det gäller behovet av att förbättra

officerarnas kompetensutveckling, bl.a.

genom utökade övningstillfällen i

bataljon (motsvarande) och högre

förband.

Det som utskottet tidigare har anfört

om kraven på en reformerad

personalförsörjning för Försvarsmakten

synes täckas in i regeringens direktiv

till Personalförsörjningsutredningen och

i anvisningarna till Försvarsmakten om

att lämna underlag i denna fråga. I det

fortsatta arbetet är det viktigt att

försörjningen med pliktpersonal och med

anställd personal behandlas som en

helhet. Inte minst är detta

betydelsefullt med tanke på att

kontrakts- och visstidsanställningar,

som kan ligga i gränsskiktet mellan de

angivna personalkategorierna, kan komma

att öka i framtiden. Utskottet utgår

från att Personalförsörjningsutredningen

och Regeringskansliet har en sådan bredd

i sitt arbete att det försvarsbeslut som

riksdagen skall fatta hösten 2001 kommer

att kunna grundas på ett

personalförsörjningssystem som ger

Försvars-makten de personella resurser

som de av riksdagen fastlagda

uppgifterna kräver. Motionärernas

förslag bör sålunda kunna bli

tillgodosedda. Utskottet ser därför inte

något behov av att riksdagen av

regeringen begär tilläggsdirektiv till

Personalförsörjningsutredningen i

enlighet med vad som föreslås i

kommitt,motion Fö324 (m) yrkandena 1 och

2. Motionsyrkandena bör sålunda avslås

av riksdagen.

I kommitt,motion Fö312 (v) förordas ett

separat handlingsprogram för att hantera

övertaligheten för civil personal inom

Försvarsmakten. Utskottet anser att

frågan om hur övertaligheten inom

Försvarsmakten bäst bör hanteras i

första hand är en uppgift för

arbetsmarknadens parter. Det är således

Försvarsmaktens ansvar att tillsammans

med arbetstagarorganisationerna finna

lösningar. Utskottet har erfarit att

Försvarsmakten sålunda tillämpar ett

åtgärdspaket för att stimulera och

stödja anställda att söka arbeten

utanför Försvarsmakten. De anställda som

inte valt att utnyttja dessa möjligheter

eller ta erbjudanden om arbete på annan

ort än den där förband läggs ned sägs

upp på grund av arbetsbrist. Dessa

anställda omfattas av trygghetsavtalet.

Därutöver har Försvarsmakten gett civil

personal som är mellan 58 och 60 år

möjlighet att frivilligt begära

entledigande med en individuell

uppsägningstid på upp till två år. Vid

uppnådda 60 år beviljas sedan den

anställde pension enligt 14 õ

trygghetsavtalet. Utskottet kan därför

inte biträda motionärernas förslag utan

föreslår att riksdagen avslår yrkande 4

i den nämnda motionen.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår sammanfattningsvis

att riksdagen

* godkänner regeringens förslag

till inriktning av förbandsverksamheten,

*

* avslår motionerna Fö207 (m)

yrkande 6 i denna del, Fö208 (kd)

yrkandena 5 i denna del och 6-8, Fö322

(m), Fö312 (v) yrkande 4, Fö324 (m)

yrkandena 1 och 2, Fö325 (m) yrkande 3

samt Fö801.

*

Utskottet har också behandlat motionerna

Fö210 (m) yrkande 2 i denna del, Fö208

(kd) yrkandena 5, 22 och 24 samtliga i

denna del och Fö212 (fp) yrkande 6 i

denna del. Dessa motionsyrkanden, som

alla innehåller konkreta förslag till

andra anslagsbelopp, avgörs slutligt i

samband med utskottets behandling av det

samlade budgetförslaget.

Inriktning av incidentinsatser

Regeringen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten

skall genomföra incidentinsatser, dvs.

upptäcka, ingripa och avvisa varje form

av kränkning av svenskt territorium för

att hävda rikets territoriella

integritet i luften, till sjöss och på

marken, med de förband och enheter som

har beredskap för detta ändamål.

Regeringen hemställer att riksdagen

godkänner förslaget till inriktning för

incidentinsatser.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad

regeringen har anfört och föreslår att

riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för verksamhetsgrenen

incident-insatser.

Inriktning av stöd till samhället

Regeringen

Regeringen föreslår följande inriktning

för Försvarsmaktens stöd till samhället.

Vid sidan om sin skyldighet att medverka

i räddningstjänst enligt

räddningstjänstlagen (1986:1102), skall

Försvarsmakten bidra till att stärka det

svenska samhället vid svåra

påfrestningar på samhället i fred.

Försvars-makten skall därvid kunna

samverka med andra myndigheter och

ställa resurser till förfogande.

Regeringen hemställer att riksdagen

godkänner förslaget till inriktning för

stöd till samhället.

I skälen för sina förslag anför

regeringen att Försvarsmakten skall

kunna bistå ansvariga myndigheter med

insatser för stöd vid räddningstjänst

enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)

och för att stärka det svenska samhället

vid svåra påfrestningar på samhället i

fred. Det är enligt regeringens mening

angeläget att Försvarsmakten, inom ramen

för kraven på förmåga för de övriga

försvarsuppgifterna, vidmakthåller och

utvecklar möjligheterna att lämna stöd

vid sådana situationer.

Regeringen anser vidare att

Försvarsmakten tillsammans med de

berörda myndigheterna bör fördjupa

planeringen för militära stödinsatser

vid det tiotal exempel på svåra

påfrestningar som prioriterats av

statsmakterna.

Den vidgade synen på hot och risker

kan, enligt regeringen, innebära att

Försvarsmaktens förmåga behöver tas i

anspråk även vid andra händelser än de

som faller inom ramen för

räddningstjänstlagen eller utgör svåra

påfrestningar på samhället i fred. I

detta avseende bör, om inte annat

föreskrivs i särskild ordning, stöd

enligt regeringens mening kunna lämnas i

situationer där ansvarig myndighets

ordinarie resurser inte räcker till. Ett

exempel på lämplig samverkansform

härvidlag är Försvarsmaktens avtal med

Sjöfartsverket om helikopterberedskap på

fem orter i Sverige. Regeringen vill i

sammanhanget understryka att

Försvarsmakten vid en insats, oavsett

slaget av insats, skall biträda den

ansvariga myndigheten. Ansvaret för att

begära stöd skall således ligga på den

andra myndigheten.

Avslutningsvis erinrar regeringen om

att polisen, tullen och Kustbevakningen

den 1 juli 2000, genom en ändring i

förordningen (1986:1111) om militär

medverkan i civil verksamhet, har fått

tydligare möjligheter att använda

Försvarsmaktens resurser för transporter

för att dessa myndigheter skall kunna

utföra sina uppgifter.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad

regeringen har anfört och föreslår att

riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för verksamhetsgrenen stöd

till samhället.

Inriktning av beredskap

Regeringen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten

skall upprätthålla beredskap enligt de

tidsramar som regeringen beslutar.

Regeringen hemställer att riksdagen

godkänner förslaget beträffande

beredskap.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten

bör kunna delta i fredsfrämjande

insatser med förbandsenheter med

snabbinsatsförmåga från såväl arm,-

marin- som flygstridskrafterna i

enlighet med fastställda partnerskapsmål

inom ramen för PFF:s planerings- och

översynsprocess. Detta är särskilt

viktigt i samband med Sveriges

ordförandeskap i EU.

I skälen för sina förslag och sin

bedömning anför regeringen bl.a.

följande.

Grundberedskap

Övergången från ett invasionsförsvar

till ett insatsförsvar med

anpassningsförmåga ger bättre

möjligheter att flexibelt utnyttja

Försvarsmaktens resurser. Det blir

möjligt att sätta samman dessa till

operativa insatsstyrkor efter aktuella

behov. Försvarsmaktens beredskapssystem

skall anpassas till dessa nya

förutsättningar. Regeringen har därför

beslutat att Försvarsmakten skall lämna

förslag till hur beredskapssystemet

skall utvecklas för att kunna tillämpas

mer flexibelt. Uppdraget skall redovisas

i budgetunderlaget för 2002.

Beredskap för internationella insatser

Regeringen anser att utvecklingen av

Försvarsmaktens förmåga att delta i

internationella insatser bör utgå ifrån

PFF:s planerings- och översynsprocess

(PARP).

Regeringen har i juni 2000 beslutat att

anta ett antal partnerskapsmål inom

ramen för PARP. Partnerskapsmålen

omfattar perioden 2001-2006 och har

utarbetats i dialog mellan Sverige och

Nato.

De partnerskapsmål som regeringen

beslutat att anta omfattar följande

förbandstyper med tillhörande förmåga:

* Ledningsresurs från 2001.

*

* Stabspersonal för civil-militär

samverkan (Cimic) från 2002.

*

* Två mekaniserade

infanteribataljoner från 2001.

*

* Militärpoliskompani från 2003.

*

* Ingenjörkompani med ammunitions-

och minröjningsförmåga från 2002.

*

* Marint minröjningsförband från

2001.

*

* Spaningsflygförband AJS 37

Viggen från 2001(ersätts av JAS 39

Gripen från 2004).

*

* Transportflygförband från 2001.

*

Förbanden skall ha 30 respektive 90

dagars beredskap.

Regeringen anser att de förbandstyper

och den förmåga som utvecklas inom ramen

för PARP skall vara utgångspunkten för

Sveriges anmälan till andra

internationella förbandsregister.

I december 1999 enades EU:s

medlemsländer om ett övergripande mål

(Headline Goal) för att kunna hantera

hela spektrumet av s.k.

Petersbergsinsatser. Detta mål bestod i

att år 2003 ha styrkor tillgängliga upp

till 60 000 man jämte relevanta marin-

och flygstridskrafter. Styrkorna skall

kunna vara insatta i ett konfliktområde

inom 60 dagar och vara självförsörjande

under ett år. Under hösten 2000 kommer

en kapacitetskonferens att hållas där

medlemsländerna anmäler sina bidrag till

det övergripande målet. Denna process

kommer sedan att fortsätta under det

svenska ordförandeskapet våren 2001.

Incidentberedskap

Försvarsmakten skall kunna upptäcka,

identifiera, avvisa och dokumentera

kränkningar av territoriet i enlighet

med förordningen (1982:756) om

Försvarsmaktens ingripande vid

kränkningar av Sveriges territorium i

fred och neutralitet, m.m. (IKFN-

förordningen).

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad

regeringen har anfört och föreslår att

riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för verksamhetsgrenen

beredskap.

Inriktning av internationella insatser

Regeringen

Regeringen bedömer att inriktningen för

internationella insatser bör vara

följande. Försvarsmakten skall delta med

en bataljon i en multinationell

fredsstyrka i Kosovo och fortsatt ställa

resurser till SFOR:s förfogande i

Bosnien-Hercegovina.

I skälen för sin bedömning anför

regeringen bl.a. följande. Läget på

västra Balkan är fortsatt instabilt och

kräver ett fortsatt internationellt

engagemang där Sverige bör delta.

Närvaron av en multinationell

fredsstyrka kommer att fortsätta om inte

Säkerhetsrådet beslutar annorlunda. Den

svenska KFOR-styrkan har under 2000

minskats från ca 850 till 800 personer.

Regeringen anser att Sverige bör ställa

motsvarande resurser till KFOR:s

förfogande i Kosovo under 2001.

Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-

Hercegovina har förlängts till den 21

juni 2001. Regeringen anser att det

nuvarande svenska truppbidraget

omfattande ca 40 personer för bl.a.

civil-militär samverkan (Cimic) är

ändamålsenligt. Under 2001 bör Sverige

ställa motsvarande resurser till SFOR:s

förfogande i Bosnien-Hercegovina.

Motionerna

I Kristdemokraternas kommitt,motion

Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. anförs

att internationell verksamhet är ett

medel för att även utveckla och stärka

vår nationella försvarsförmåga.

Motionärerna menar att det av samarbetet

inom Partnerskap för fred (PFF) följer

att den av Nato med partnerländerna

utvecklade standarden för samverkan

utgör grunden för utvecklingen av

Sveriges förmåga. På sikt bör därför

alla svenska operativa insatsförband ha

sådan samverkansförmåga att de kan ingå

i Natoledda krishanteringsinsatser.

För att stärka Sveriges förmåga att

kunna bidra till fred och säkerhet i

Europa och dess närhet genom att delta i

internationell fredsfrämjande och

humanitär verksamhet föreslår

Kristdemokraterna att 500 miljoner

kronor per år utöver regeringens förslag

tillförs under anslag 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

för åren 2001-2003 (yrkande 24 i denna

del).

I Moderata samlingspartiets

kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 3

föreslås att fredsfrämjande

truppinsatser enbart skall omfatta

kostnader i samband med insatser och

helt finansieras utanför

försvarsanslaget. Till politikområde 6:2

Fredsfrämjande truppinsatser bör därför

anvisas 0 kr.

Sverige har en lång tradition av

deltagande i fredsbevarande militära

insatser i FN:s regi, anför Folkpartiet

i sin kommitt,motion Fö212 (fp) av Runar

Patriksson m.fl. Det svenska försvaret

har fått värdefulla erfarenheter genom

att under 1990-talet delta i de

fredsbevarande och fredsskapande

insatserna i Bosnien, Makedonien och nu

senast i Kosovo. Dessa insatser i

europeiska konflikthärdar sägs också mer

påtagligt ha bidragit till att skapa

förutsättningar för vår egen säkerhet.

Motionärerna kritiserar senfärdigheten

när det gäller insatsen i Kosovo. Efter

valen i Jugoslavien sägs utvecklingen på

Balkan vara mycket osäker. Sverige måste

därför vara berett på att omedelbart

kunna utföra fredsbevarande och

fredsfrämjande insatser om nya

konflikter blossar upp. Motionärerna

anser att det svenska försvaret redan i

omedelbar närtid måste ges

förutsättningar för internationella

insatser av en storleksordning två till

tre gånger den nuvarande (yrkande 5).

Folkpartiet föreslår därför att anslaget

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas

med 500 miljoner kronor i förhållande

till vad regeringen har föreslagit

(yrkande 6 i denna del).

Vänsterpartiets kommitt,motion U401 (v)

uppmärksammar bl.a. riskerna med

användning av s.k. utarmat uran i

projektiler. Motionärerna föreslår

(yrkande 2) att regeringen skall verka

för ett internationellt förbud mot

användning av utarmat uran i ammunition.

Denna fråga bereds av utrikesutskottet.

Motionärerna föreslår vidare att

riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening att regeringen skall ge

Försvarsmakten i uppdrag att svara för

att varje soldat i Kosovo skall få en

kroppsburen dosimeter (yrkande 3).

Motionärerna konstaterar att med

försvarets nya inriktning mot mer

internationell verksamhet så kan en

svensk soldat vara ute i ett

konfliktområde flera gånger.

Motionärerna konstaterar vidare att det

i fråga om Kosovo och Serbien råder

osäkerhet om ammunition med utarmat uran

använts och att risken för skador som

följd av radioaktiv strålning inte kan

uteslutas. Den utrustning för mätning av

radioaktiv strålning som nu finns vid

vårt förband i Kosovo, en s.k.

intensimeter per grupp, borde därför

enligt motionärerna kompletteras. Varje

soldat borde sålunda få en dosimeter för

att den sammanlagt erhållna stråldosen

skall kunna kontrolleras.

Utskottet

Utskottet delar regeringens bedömning

att Försvarsmakten under år 2001 skall

delta med en bataljon i en

multinationell fredsstyrka i Kosovo och

fortsatt ställa resurser till SFOR:s

förfogande i Bosnien-Hercegovina.

I samband med behandlingen av 1997 års

ekonomiska vårproposition (prop.

1996/97:150) beslutade regeringen att

föra över verksamhet och medel för

fredsbevarande uppgifter från

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

till utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Utskottet har därefter vid flera

tillfällen, senast hösten 1999,

behandlat förslag från Moderata

samlingspartiet om en återgång till den

ordning som rådde fram till våren 1996.

Utskottet är med avseende på budgeten

för år 2001 inte berett att föreslå

någon omprövning i denna fråga.

Riksdagen bör därför avslå

kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 3.

Utskottet är heller inte berett att för

år 2001 föreslå riksdagen en inriktning

som innebär två till tre gånger så stora

internationella insatser, vilket

Folkpartiet liberalerna föreslår, eller

den utökade verksamhet som

Kristdemokraterna föreslår. Riksdagen

bör sålunda också avslå

kommitt,motionerna Fö212 (fp) yrkandena

5 och 6 i denna del samt Fö208 (kd)

yrkande 24 i denna del.

Utskottet håller med motionärerna i

motion U401 (v) om betydelsen av att

minimera riskerna för de soldater som

deltar i internationella fredsfrämjande

insatser. Regeringen har också

uppmärksammat detta och bl.a. anfört

(prop. 1999/2000:1 volym 5 s. 47) att

"vid internationella insatser där NBC-

hot ej är uteslutet bör strävan vara att

öka förbandens NBC-skyddsnivå med det

framtida målet att utrustningen skall

vara nationellt och internationellt

interoperabel". Utskottet har godkänt

denna inriktning och har erfarit att

anskaffning av en kroppsburen dosimeter

avsedd för personal som ingår i

internationella förband har påbörjats

under innevarande år och avslutas 2001.

Denna anskaffning avser inte enbart

förbanden i Kosovo utan skall kunna

användas vid varje utlandsinsats oavsett

geografiskt område. Kommitt,motion U401

(v) yrkande 3 bör sålunda bli beaktad

varför det inte behöver bifallas.

Motionerna Fö208 (kd) yrkande 24 i

denna del, Fö210 (m) yrkande 3 i denna

del och Fö212 (fp) yrkande 6 i denna

del, som alla innehåller konkreta

förslag till ändrade anslagsbelopp,

avgörs slutligt i samband med utskottets

behandling av det samlade

budgetförslaget.

Inriktning av anskaffning av materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Regeringen

Regeringen föreslår följande inriktning

för försörjningen med materiel och

anläggningar samt för forskning och

teknikutveckling.

* Anskaffning av

organisationsbestämmande materiel och

förnödenheter samt materiel och

förnödenheter som omedelbart måste vara

tillgängliga för beredskapsändamål skall

prioriteras. Därutöver skall anskaffning

av materiel till de förband som skall

kunna användas vid internationella

insatser och som Sverige anmält inom

ramen för PARP prioriteras.

*

* Materielsystem som inte behövs

skall avvecklas så fort som möjligt.

*

* Försvarsmakten skall fortsätta

att planera materielanskaffningen mot

ett ökat inslag av demonstratorer och

simulatorer.

*

* Försvarsmaktens

materielförsörjning och

materielavveckling skall ske på ett

miljöanpassat sätt.

*

* Inhemsk fortifikatorisk

kompetens skall upprätthållas.

*

* Inom Försvarsmaktens forsknings-

och teknikutveckling skall följande

områden prioriteras: ledningsförmåga på

operativ och taktisk nivå med

tillhörande IT-systemteknik,

underrättelsesystem, förmåga till väpnad

strid, informationsoperationer samt

skydd mot NBC-stridsmedel.

Försvarsmaktens forskning och

teknikutveckling skall vidare stödja

utvecklingen av nya förbandstyper som IT-

säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka.

Beträffande forskning och

teknikutveckling för internationella

insatser skall förmåga till ammunitions-

och minröjningsförmåga prioriteras.

*

Regeringen hemställer att riksdagen

godkänner förslaget till inriktning för

materiel och anläggningar samt för

forskning och teknikutveckling.

Regeringen hemställer vidare att

riksdagen godkänner att det nationella

flygtekniska programmet skall fortsätta

under perioden 2001-2003 och att det

statliga bidraget till finansieringen av

programmet skall vara högst 90 000 000

kr under perioden.

I skälen för sina förslag anför

regeringen bl.a. följande.

Materiel

Försvarsmaktens långsiktiga

materielförsörjning skall utgå från den

inriktning som riksdagen har beslutat

under våren 2000 (prop. 1999/2000:30,

bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168).

Försvarsministern informerade i juni

2000 riksdagen muntligen om bl.a.

regeringens inriktning och åtgärder

avseende den västeuropeiska

försvarsmaterielgruppen Western Europeen

Armament Group (WEAG), om genomförandet

av den gemensamma avsiktsförklaringen

inom ramen för det s.k. LoI-samarbetet

(Letter of Intent), om regeringens

intresse av att fortsätta nära samarbete

med USA och Sveriges medverkan i

utvecklingen av en europeisk

radarjaktrobot.

Regeringen vill därutöver informera

riksdagen om följande frågor.

Regeringen beskrev i proposition

1999/2000:30 Det nya försvaret konse-

kvenserna för försvarsindustrin av den

planerade omstruktureringen av

Försvarsmakten med tillhörande

förändringar i materielanskaffningen.

Den redovisade strategin för att kunna

delta i internationell samutveckling, i

syfte att bidra till att upprätthålla

viktiga kompetensområden, tillämpas nu

inför en internationell samutveckling av

en radarjaktrobot med lång räckvidd

avsedd som beväpning till flygplanet JAS

39 Gripen.

Regeringen meddelade i proposition

1999/2000:30 sin avsikt att informera

riksdagen om utvecklingen inom

robotområdet. Det är regeringens

bedömning att det inte är möjligt att

långsiktigt skapa en tillräcklig

tillgång till strategisk robotkompetens

inom landet enbart genom de robotprojekt

som Försvars-makten har behov av. För

att säkerställa en långsiktig tillgång

till kompetens inom detta område, som är

belagt med mycket hög sekretess såväl

nationellt som internationellt, krävs

att svensk försvarsindustri deltar på

ett tillfredsställande sätt i

internationella robotprojekt. Vid ett

svenskt deltagande i internationella

robotprojekt bör strävan vara att skapa

ett ömsesidigt beroende där svensk

industri besitter strategisk kompetens

inom vissa nischer. Det är därför

väsentligt att bibehålla en utvecklande

och producerande konkurrenskraftig

svensk robotindustri.

Under året har Försvarets materielverk

förhandlat med försvarsindustrin om

villkor och förutsättningar för att inom

givna ekonomiska ramar långsiktigt kunna

behålla viktig robotkompetens inom

landet. Resultatet härav är att den

svenska utvecklande och producerande

robotindustrin endast kan behållas på

sikt om det skapas en helhetslösning.

Grunden för en sådan består av att

Försvarsmakten beställer en begränsad

anskaffning av luftvärnsrobotsy-stemet

23 Bamse och en realiserbarhetsstudie

inför utveckling av en s.k. digital

gruppantenn (DGA Bamse). Studien syftar

till att undersöka möjligheterna att

integrera sjö- och markmålsfunktion i

samma system. En utveckling och

anskaffning av DGA Bamse förutsätter att

industrin etablerar ett internationellt

samarbetsprojekt.

Vidare förutsätts att Försvarsmakten

beställer IR-jaktroboten IRIS-T samt att

Sverige deltar i utvecklingen av det

europeiska radarjaktrobotprojektet

Meteor.

Regeringen konstaterar att denna

helhetslösning innebär ett långsiktigt

ekonomiskt åtagande för staten där det

inte finns utrymme för ambitions-

minskningar om den svenska tillgången

till viktig robotkompetens skall kunna

bibehållas. Regeringen finner det

angeläget att bibehålla viktig

robotkompetens i Sverige. Regeringen har

därför under våren 2000 bemyndigat

Försvarets materielverk att förhandla om

ett svenskt deltagande i Meteorprojektet

samt beslutat att Försvarsmakten får

beställa serieförberedelser och en

begränsad anskaffning av

luftvärnsrobotsystemet 23 Bamse.

Regeringen avser att pröva lämpligheten

att styra robotanskaffningen genom en

gemensam objektsram.

Regeringen har tidigare (prop.

1999/2000:30) redovisat sin bedömning av

inom vilka teknikområden som Sverige

behöver ha tillgång till strategiska

kompetenser. Regeringen avser nu att gå

vidare med att ta fram en strategi för

hur tillgång till strategiska

kompetenser skall säkerställas.

Regeringen har därför uppdragit åt

Försvarets materielverk att i samråd med

Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil

beredskap, Flygtekniska försöksanstalten

och Försvarets forskningsanstalt

utarbeta förslag till en sådan strategi.

Regeringen återkommer till riksdagen i

frågan.

Regeringen har informerat riksdagen

(prop. 1999/2000:30) om avsikten att ge

direktiv till en utredning att se över

den militära

materielförsörjningsprocessen.

Regeringen har nu beslutat om direktiv

till en särskild utredare som skall

kartlägga nuläge och förändringsfaktorer

för det militära försvarets

materielförsörjning samt föreslå

utvecklings- och

effektiviseringsåtgärder (dir. 2000:13).

Utredaren skall i en första etapp

kartlägga och analysera dels den

nuvarande materielförsörjningen, dels

sådana förändringsfaktorer som bedöms ha

betydelse för materielförsörjningens

fortsatta utveckling. Denna första etapp

har redovisats i juni 2000 (SOU 2000:54,

Det militära försvarets

materielförsörjning).

Utredaren skall i en andra etapp

föreslå utvecklings- och

effektiviseringsåtgärder för

materielförsörjningen. Därvid skall han

bl.a. överväga hur materielförsörjningen

kan göras mer flexibel och

anpassningsbar till förändrade

säkerhetspolitiska, försvarspolitiska,

organisatoriska och tekniska

förutsättningar och behov. Vidare skall

utredaren överväga hur det

internationella samarbetet inom området

kan stärkas samt hur resursfördelningen

i princip bör göras mellan olika faser

av materielförsörjningen. Etapp två

skall redovisas senast den 28 februari

2001.

Regeringen har vidare redovisat (prop.

1998/99:74 och prop. 1999/2000: 30) sin

avsikt att låta göra en översyn av

forskning och utveckling inom

totalförsvaret. Regeringen beslutade i

mars 2000 om direktiv för en sådan

översyn (dir. 2000:14). Enligt

direktiven skall en särskild utredare

analysera och lämna förslag till hur

nationell och internationell forskning

och utveckling skall kunna nyttiggöras

för behov inom totalförsvaret. Arbetet

skall bedrivas med utgångspunkt från de

senare årens utveckling i omvärlden,

ominriktningen av totalförsvaret samt

principen om anpassning. Utredaren har i

september 2000 redovisat delbetänkandet

Forskning och utveckling för

totalförsvaret - kartläggning och

probleminventering (SOU 2000:84). Enligt

direktiven skall ett slutbetänkande

redovisas senast den 28 februari 2001.

Regeringen har även informerat

riksdagen (prop. 1999/2000:30) om

regeringens inriktning av

förnödenhetsavvecklingen samt om

regeringens avsikt att se över gällande

reglering på området. Regeringen har

därefter beslutat förordningen

(2000:278) om gåvor och överföringar av

överskottsmateriel hos Försvarsmakten.

Förordningen trädde i kraft den 1 juli

2000. Därigenom kan de frivilliga

försvarsorganisationerna och svenska

myndigheter få materiellt tillskott

samtidigt som stöd till internationella

humanitära insatser möjliggörs. Stödet

till Estland, Lettland och Litauen genom

överlåtelser av överskottsförnödenheter

som inte klassas som krigsmateriel

kommer fortsättningsvis att hanteras som

en integrerad del av årsprogrammen för

länderna.

Dessutom vill regeringen informera om

under 2001 planerade leveranser till

Försvarsmakten av större materielsystem.

Hit hör bl.a. leveranser av materiel,

vapen, underhållsutrustning m.m. till

stridsvagn 121/122 Leopard, stridsfordon

90, stridsfartyg, ubåtar, torpeder, JAS

39 Gripen, flygburen spaningsradar FSR

890 och till stridsledningscentraler.

Därutöver vidmakthålls materiel som

skall bibehållas på sikt samt avvecklas

en stor mängd utgående materiel.

Internationellt materielsamarbete

Den 27 juli 2000 undertecknade

försvarsministrarna i Frankrike,

Italien, Spanien, Storbritannien,

Sverige och Tyskland ett ramavtal om

åtgärder för att underlätta

omstrukturering och drift av den

europeiska flygindustrin. Regeringen

avser att hösten 2000 förelägga

riksdagen avtalet för godkännande.

Anläggningar

Regeringen anser att inriktningen för

området anläggningar skall vara flexibel

så att den kan utgöra en integrerad del

av Försvarsmaktens förmåga till

anpassning mot framtida nya hot och

risker. Verksamheten inom området bör

utgå från den framtida

insatsorganisationens utformning. Den

långsiktiga fortifikatoriska kompetensen

skall säkerställas. Ett antal skyddade

ledningsplatser för vissa

totalförsvarsfunktioner bör behållas i

ett sådant skick att platserna kan

användas vid behov.

Forskning och teknikutveckling

Regeringen har anfört (prop.

1999/2000:30) att de icke objektbundna

satsningarna på forskning och

teknikutveckling inom respektive område

bör ligga kvar på dagens nivå för att

säkerställa tillgång till strategisk

kompetens på lång sikt. Regeringen

bedömde också att innehållet i

Försvarsmaktens forsknings- och

teknikutvecklingsplan var väl avvägt mot

Försvarsmaktens uppgifter och

ominriktning. Regeringen gör nu ingen

annan bedömning.

Försvarsmaktens forskning och

teknikutveckling skall generera kunskap,

kompetens och teknik för att dels

utveckla förmågan att lösa nuvarande

uppgifter, dels kunna möta framtida hot

och risker. Verksamheten har därigenom

stor betydelse för anpassningsprincipen.

Resurserna skall främst utnyttjas inom

områden som är specifika för

Försvarsmaktens behov och där inhemsk

kompetens är av stor betydelse för

Försvarsmaktens anpassningsförmåga.

Regeringen anser att särskilt viktiga

områden som ledningsförmåga på operativ

och taktisk nivå med tillhörande IT-

system, underrättelsesystem, förmåga

till väpnad strid, skydd mot NBC-

stridsmedel samt informations-

operationer skall prioriteras.

Försvarsmaktens forskning och

teknikutveckling skall vidare stödja

utvecklingen av nya förbandstyper som IT-

säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka.

När det gäller forskning och

teknikutveckling för internationella

insatser anser regeringen att förmågan

till ammunitions- och minröjning skall

prioriteras.

Det nationella flygtekniska

forskningsprogrammet

Regeringen föreslår att det nationella

flygtekniska forskningprogrammet skall

fortsätta under perioden 2001-2003. Det

statliga bidraget till finansieringen av

programmet skall vara högst 90 000 000

kr under perioden.

Regeringen hemställer att riksdagen

godkänner att det nationella

flygtekniska forskningsprogrammet skall

fortsätta under perioden 2001-2003 och

att det statliga bidraget till

finansieringen av programmet skall vara

högst 90 000 000 kr under perioden.

I skälen för sina förslag anför

regeringen bl.a. följande. Riksdagen har

beslutat om det nationella flygtekniska

forskningsprogrammet 1993, 1996 och 1999

(prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:FöU13,

rskr. 1992/93:393, prop. 1996/97:5, bet.

1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99, prop.

1996/97:1, bet. 1996/97:FöU1, rskr.

1996/97:109, prop. 1999/2000:1, bet.

1999/2000:FöU1, rskr. 1999/2000:74).

Riksdagsbesluten omfattar tillsammans

perioden 1993/94-2000. Statens totala

bidrag till finansieringen av programmet

har hittills legat på 30 miljoner kronor

per år och omfattar totalt 225 miljoner

kronor för perioden. Flygindustrin har

bidragit med lika mycket. Målet för

programmet är att genom stimulans till

forskning bidra till utvecklingen av

kompetens och konkurrenskraft inom

svensk flygindustri. Programmet omfattar

sådan flygteknisk forskning som är av

gemensamt civilt och militärt intresse.

Projekten inom programmet genomförs i

samverkan mellan flygindustri,

universitet, högskola och försvarets

forskningsorgan. Programmet leds i

samverkan mellan industrin och staten.

Regeringen har inför det nu aktuella

samlade forskningspolitiska beslutet

låtit utvärdera programmet. Regeringen

bedömer att programmet har bedrivits på

ett effektivt sätt och att resultaten

hittills är positiva. Flygindustrin

stöder förslagen i utvärderingsrapporten

om en fortsättning av programmet.

Programmets betydelse från försvars- och

näringspolitiska utgångspunkter

motiverar enligt regeringen att

programmet fortsätter.

Regeringen beräknar för perioden

2001-2003 ett totalt statligt bidrag om

90 miljoner kronor till finansieringen

av programmet, varav 60 miljoner kronor

under utgiftsområde 6 Totalförsvar och

30 miljoner kronor under utgiftsområde

24 Näringsliv. För 2001 beräknar

regeringen dels 20 miljoner kronor under

politikområde 6 Försvarspolitik, anslag

6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling, dels 10

miljoner kronor under politikområde 26

Forskningspolitik, anslag 26:2 Verket

för innovationssy-stem: Forskning och

utveckling.

Regeringen avser att uppdra åt en

särskild förhandlare att förhandla med

flygindustrin om programmets omfattning,

avgränsning, inriktning och styrning

under perioden 2001-2003.

Det bör enligt regeringens uppfattning

vara en uppgift för Försvarsmakten och

den nya myndighet som skall inrättas den

1 januari 2001, Verket för

innovationssystem, att tillsammans och

för staten ta ställning till programmets

eventuella fortsättning efter 2003.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna har sedan 1970-

talet hela tiden varit en stark

förespråkare för en materiell förnyelse

och en ökad kvalitet i utbildningen inom

det svenska försvaret. I kommitt,motion

Fö212 (fp) hävdar motionärerna att

försvarsbeslutet våren 2000 främst

utgjort en budgetbetingad bantning av

försvarets omfattning, och då i huvudsak

av den fredstida

utbildningsorganisationen. Eftersom

utrymme inte skapats för en erforderlig

materiell förnyelse har egentligen

försvaret enbart blivit smalare men på

intet sätt vassare. Motionärerna

förordar en kvantitativ minskning av

förband och personal för att möjliggöra

en nödvändig försvarsmateriell förnyelse

(yrkande 3).

I samma motion betonas att den inhemska

materielutvecklingen har givit flera

fördelar. Det är dock uppenbart att den

tid är ute då svenskt försvar var

tillräcklig grund för en allsidig

inhemsk försvarsindustri. Motionärerna

konstaterar att den svenska

försvarsindustrin håller på att

omstruktureras till att bli en del av

europeisk industri. Denna

omstrukturering bejakas. Enligt

motionärerna får den dock inte stå i

motsats till att svensk försvarsindustri

också framgent kan samverka med

amerikansk försvarsindustri.

Alternativet till europeisk samverkan

för Sveriges del sägs vara att vi inte

kommer att ha någon försvarsindustri

alls. Motionärerna föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av för-svarsindustriell

samverkan (yrkande 4).

Kristdemokraternas kommitt,motion Fö208

(kd) av Åke Carnerö m.fl. hänvisar till

att riksdagsbeslutet våren 2000 (prop.

1999/2000:30, bet. 1999/ 2000:FöU2,

rskr. 1999/2000:168) bl.a. innebär att

överskottsförnödenheter i första hand

bör utnyttjas inom de frivilliga

försvarsorganisationerna, för humanitära

insatser, för militärt

säkerhetsfrämjande materielsamarbete och

för att stärka det svenska samhället vid

svåra påfrestningar i fred. För att

kunna minska kostnaderna för

lagerhållning, och därmed frigöra medel

till förnyelse, föreslår motionärerna

att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en kartläggning av den

efterfrågan som finns på

överskottsmateriel bland militära och

civila myndigheter, organisationer och

företag (yrkande 13).

I det föregående har behandlats det som

anförts i Moderaternas kommitt,motion

Fö207 (m) yrkande 6 om att ange en

inriktning för förbandsverksamheten

inför försvarsbeslutet hösten 2001. Vad

som i motionen, i anslutning till samma

yrkande, anförs om inriktning inom

materielområdet tas upp här.

Motionärerna anser sålunda att modern

försvarsmateriel bör behållas i stället

för att avvecklas. Härigenom ökar

möjligheterna att behålla kompetensen

inom olika funktioner och för att

utveckla förmågan inom olika områden.

Förutsättningar skapas för tillväxt.

Dessutom undviks en onödig

materielförstöring. Detta sägs inte

minst gälla för artillerifunktionen inom

arm,n och marinen samt för ytfartyg och

ubåtar.

I Moderata samlingspartiets

kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 4

(delvis) föreslås att

materielanskaffningen tillförs 1 350

miljoner kronor utöver vad regeringen

har föreslagit.

Vänsterpartiet pekar i sin

kommitt,motion Fö312 (v) av Stig

Sandström m.fl. på att det för

närvarande pågår en omvärdering och ett

nytänkande inom Försvarsmakten vad

gäller materielförsörjningen.

Materielförsörjningsutredningen och

Riksdagens revisorer som arbetar med

frågan sägs i delrapporter ha ifrågasatt

den tidigare materielpolitiken. Detta

sker samtidigt som regeringen anser att

Sverige skall tillföras stora

exportinkomster genom försäljning av

vapensystem som t.ex. JAS 39 Gripen.

Motionärerna anser därför att

Materielförsörjningsutredningen, helst

genom en förstärkning av civil ekonomisk

kompetens, ges tilläggsdirektiv med

uppgift dels att föreslå hur

försvarsindustrins civila inriktning kan

utvecklas, dels att utvärdera tidigare

regeringsansträngningar för försäljning

av krigsmateriel. Riksdagen föreslås hos

regeringen begära att

Materielförsörjningsutredningen ges

tilläggsdirektiv med här angiven

innebörd (yrkande 2).

I samma motion erinras om att det pågår

ett omfattande program med syftet att

avveckla militär materiel som levererats

under invasionstänkandets tid.

Motionärerna anför att det fortfarande

finns ännu inte levererade

materielbeställningar till

invasionsförsvaret. Vänsterpartiet har

tidigare föreslagit att man skall

tillsätta en arbetsgrupp med hög

juridisk kompetens för att se över

sådana ännu inte levererade

beställningar i syfte att anpassa

materielinköpen efter behoven. JAS 39

Gripen sägs var ett belysande exempel

eftersom det fortfarande återstår en

kostnad på ca 70 miljarder kronor för

inköpet av dessa plan. Vänsterpartiet

menar att detta innebär ett

resursslöseri. Riksdagen föreslås därför

tillkännage för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att

omförhandla beställningen av JAS 39

Gripen (yrkande 3).

I motion Fö328 (m) av Ingvar Eriksson

konstaterar motionären att vårens

försvarsbeslut i många fall leder till

nedläggningar av landets mest moderna

förband. De nya investeringar som följer

av beslutet sägs röra sig om mellan

1 500 och 2 000 miljoner kronor.

Motionären anser att det finns mycket

starka såväl försvarspolitiska som

samhällsekonomiska skäl för att göra en

översyn av försvarsbeslutets effekter

innan regeringen hösten 2001 lägger fram

nya förslag om försvaret. Motionären

föreslår därför dels att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kapitalförstöring inom försvaret

(yrkande 1), dels att riksdagen begär

att regeringen lägger fram förslag inför

det försvarsbeslut som skall fattas

hösten 2001 i enlighet med vad som

anförs i motionen (yrkande 2).

I det föregående har behandlats ett

yrkande i kommitt,motion U401 (v) som

rör risker med användning av utarmat

uran i ammunition. I samma motion

föreslår motionärerna att riksdagen

begär att regeringen ger FOA i uppdrag

att analysera de internationella

undersökningarna samt forska kring

effekterna och riskerna med användning

av utarmat uran i ammunition (yrkande

4).

I motion Fö309 (m) av Maud Ekendahl och

Elizabeth Nyström anser motionärerna att

det är en stor miss att den nya

vapenlagstiftningen inte innefattar

regler för hemvärnets vapenförvaring.

Hemvärnsmän bör sålunda förvara sina

vapen på samma betryggande sätt som

jägarna. Motionärerna föreslår därför

att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en lagändring som

innebär att hemvärnsmän förvarar sina

vapen i ett säkerhetsskåp eller att

hemvärnets vapen endast förvaras i ett

centralt vapenskåp.

Utskottet

Riksdagens beslut våren 2000 (prop.

1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168) om en flerårig utveckling

av försvaret innefattade en långsiktig

inriktning av Försvarsmaktens

försörjning med materiel och

anläggningar. Med utgångspunkt från

detta beslut föreslår regeringen nu

verksamhet och prioriteringar för

materiel- och anläggningsförsörjningen

under år 2001. Regeringen redogör i

propositionen också för åtgärder som den

anser nödvändiga för att långsiktigt

kunna behålla nödvändig inhemsk

kompetens inom robotområdet. Häri

innefattas ett inte obetydligt

industriellt utlandssamarbete.

Regeringen redogör vidare för olika

åtgärder för att skapa ett genomarbetat

underlag i materiel och forskningsfrågor

inför långsiktiga ställningstaganden i

försvarsbeslutet hösten 2001.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens redogörelse. Den föreslagna

inriktningen för materiel- och

anläggningsförsörjning samt för

forskning och teknikutveckling för år

2001 synes ligga väl i linje med

riksdagens tidigare beslut. Utskottet

delar regeringens bedömning när det

gäller behov och åtaganden i en

helhetslösning för att långsiktigt

säkerställa erforderlig inhemsk

kompetens inom robotområdet. En

objektsram för att styra

robotanskaffningen synes lämplig.

Utskottet delar också regeringens syn på

behovet av en plan för att kunna

säkerställa s.k. strategiska

kompetenser. En sådan planering bör

redovisas för riksdagen.

Vad utskottet här har anfört innebär

att utskottet inte delar bedömningen i

kommitt,motion Fö212 (fp) om att den av

regeringen föreslagna inriktningen

saknar utrymme för en nödvändig

försvarsmateriell förnyelse. Utskottet

delar inte heller motionärernas farhågor

för otillräckliga möjligheter till

försvarsindustriell samverkan. Riksdagen

bör därför avslå yrkandena 3 och 4 i

nämnda motion.

Det anförda innebär vidare att

utskottet inte heller kan dela

motionärernas synsätt i kommitt,motion

Fö210 (m) om en högre ambitionsnivå i

materielförsörjningen och ett därav

betingat behov av att förstärka

materielanslaget. Yrkande 4 (i denna

del) i nämnda motion bör därför avslås

av riksdagen.

Utskottet har i det föregående i

samband med övervägandena om

inriktningen av förbandsverksamheten

anfört att det inte kan ansluta sig till

den högre ambition för verksamheten som

förordas i kommitt,motion Fö207 (m).

Härav följer att utskottet inte heller

kan godta vad motionärerna föreslår i

fråga om att behålla materiel utöver den

som erfordras i krigs- och

fredsorganisationen och inom ramen för

den av riksdagen beslutade

anpassningsplaneringen. Riksdagen bör

sålunda avslå yrkande 6 (i denna del) i

motion Fö207 (m).

I kommitt,motion Fö208 (kd) förordas en

kartläggning av efterfrågan på

överskottsmateriel i syfte att minska

kostnaderna för lagerhållning och därmed

frigöra medel till pågående förnyelse.

Utskottet har erfarit att regeringen i

förordningen (2000:278) om gåvor och

överföringar av överskottsmateriel

bemyndigat Försvarsmakten att skänka

överskottsförnödenheter som inte är

krigsmateriel till humanitärt bistånd

samt till frivilliga

försvarsorganisationer och statliga

myndigheter under regeringen. När det

gäller affärsmässig försäljning gäller

förordningen (1996:1191) om överlåtelse

av statens lösa egendom. Med stöd av den

först nämnda förordningen har

Försvarsmakten hittills fattat 52 skilda

beslut om överlåtelse eller överföring

av övertalig materiel fördelade på

följande ändamål:

* 34 avseende överlåtelse för

humanitära ändamål.

*

* 13 avseende överföring till

annan statlig myndighet.

*

* 5 avseende bilateralt bistånd.

*

Utskottet har vidare erfarit att de

frivilliga försvarsorganisationernas

behov inventerades i december 1999 och

att en överföring av förnödenheter till

dessa därefter har inletts.

En dialog pågår mellan Försvarsmakten

och bl.a. Räddningsverket och

Rikspolisstyrelsen om dessa myndigheters

behov av materiel.

Utskottet bedömer att det helhetsgrepp

som efterfrågas i motionen har tagits av

regeringen och Försvarsmakten. Utskottet

är inte berett att föreslå några

ytterligare åtgärder varför yrkande 13 i

nämnda motion bör avslås av riksdagen.

I Vänsterpartiets kommitt,motion Fö312

(v) förordas tilläggsdirektiv till

Materielförsörjningsutredningen med

innebörd att föreslå åtgärder för en

ökad civil produktion i

försvarsindustrin samt att granska

regeringens ansträngningar att exportera

krigsmateriel. Utskottet konstaterar att

det våren 2000 behandlade (bet.

1999/2000:FöU2 s. 178) ett

motionsyrkande från Vänsterpartiet om

övergång från militär till civil

produktion. Utskottet framhöll då att

det till följd av den kraftigt minskade

beställningsvolymen förelåg alldeles

tillräckliga incitament för

försvarsindustrins omställning.

Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Utskottet kan vidare konstatera att

Materiel- försörjningsutredningen kommer

att belysa frågan om civil industris

roll i materielförsörjningen och därmed

ett möjligt närmande mellan civil

industri och försvarsindustri.

Utredningen kommer också att behandla

frågan om exportstöd. Utskottet ser

därför inget behov av att ge

tilläggsdirektiv till

Materielförsörjningsutredningen i

enlighet med vad motionärerna föreslår.

Motionens yrkande 2 bör därför avslås.

I samma motion återkommer

Vänsterpartiet till ett flera gånger

tidigare, senast våren 2000, framfört

krav om att omförhandla kontraktet för

JAS 39 Gripen. Utskottet redogjorde då

utförligt (bet. 1999/2000:FöU2 s. 177)

för förhandlingsläge och vidtagna

åtgärder samt konstaterade att det

utifrån gällande avtal mellan staten och

försvarsindustrin inte finns några

förutsättningar för staten att med

ekonomiskt godtagbart resultat

ytterligare omförhandla JAS 39 Gripen-

systemet eller andra större

materielkontrakt. Utskottet gör nu ingen

annan bedömning varför yrkande 3 i

motionen bör avslås.

Riksdagens beslut (prop. 1999/2000:30,

bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168) om försvarets inriktning

förutsatte att effektivitet och

långsiktighet skall vara styrande för

grundorganisationens utveckling. För

arbetet med underlag för

försvarsbeslutet gällde bl.a. att de

grundorganisatoriska förändringarna

sammantaget skall medföra en total

utgiftsnivå som långsiktigt är anpassad

till Försvarsmaktens framtida

anslagstilldelning samt att kostnader

för nyinvesteringar och omlokaliseringar

skulle hållas så låga som möjligt. En

annan utgångspunkt för beslutet var att

förändringarna skall medge rationella

produktionsförutsättningar och en

långsiktigt hållbar

organisationsstruktur. Riksdagsbeslutet

är en sammanvägning av de utgångspunkter

som gällt för förändringsarbetet och

beslutet skall ses som en helhet.

Utskottet delar därför inte motionärens

synsätt i motion Fö328 (m) om

kapitalförstöring och försvarsbeslutets

effekter. Motionen bör därför avslås.

Det är Försvarets forskningsanstalts

(FOA:s) uppgift att bl.a. forska och

följa utvecklingen kring skyddet mot

s.k. NBC-stridsmedel. Utskottet har

erfarit att Försvarsmakten mottagit ett

forskningsförslag från FOA om riskerna

med användning av utarmat uran i

ammunition. Utskottet anser inte att det

ankommer på riksdagen att uttala sig om

enskilda forskningsprojekt.

Kommitt,motion U401 (v) yrkande 4 bör

därför avslås.

I motion Fö309 (m) föreslås att

hemvärnsmän genom en lagändring tvingas

förvara sina vapen i s.k. säkerhetsskåp.

Bestämmelser om hemvärnsmäns förvaring

av skjutvapen regleras i vapenlagen

(1996:67), vapenförordningen (1996:70)

och förordningen (1996:31) om statliga

myndigheters skjutvapen m.m.

Bestämmelser finns även i

Försvarsmaktens föreskrifter.

Utskottet har erfarit att

Försvarsmakten fortlöpande genomför

åtgärder för att höja säkerheten vid

förvaring och transport av vapen och

ammunition. Bl.a. beslutade

Försvarsmakten år 1995 att göra

hemvärnets vapenförvaring säkrare genom

att anskaffa låsanordningar för vapen

som förvaras i bostaden. Efter att ha

utrett olika alternativ har

Försvarsmakten beslutat att anskaffa

s.k. patronlägeslås till automatkarbin

4. Detta lås är så säkert att det inte

kan avlägsnas utan korrekt nyckel. Vid

åverkan på låset blir vapnet permanent

obrukbart. Försvarsmakten bedömer

patronlägeslås vara vida överlägset

alternativet med förvaring i vapenskåp,

vilka vid ett inbrott kan brytas upp

eller brytas loss för att öppnas på

annan plats. Dessutom är patronlägeslås

billigare, ca 500 kr/lås jämfört med ca

3 000 kr/vapenskåp. Utdelning av

patronlägeslås har påbörjats och uppges

vara genomförd under 2001.

Med utgångspunkt från de åtgärder som

Försvarsmakten har vidtagit ser

utskottet för närvarande inget behov av

en sådan lagändring som förordas i

motion Fö309 (m). Motionen bör sålunda

avslås.

När det gäller den i propositionen

föreslagna fortsättningen på det

nationella flygtekniska program som löpt

i treårsperioder sedan år 1993 delar

utskottet regeringens bedömning.

Programmet bör således fortsätta i

ytterligare tre år t.o.m. år 2003 med en

statlig finansiering på sammanlagt högst

90 000 000 kr. Programmet skall genom

att stimulera forskning bidra till

utvecklingen av flygteknisk kompetens

som är av gemensamt civilt och militärt

intresse. Riksdagen bör således godkänna

den föreslagna förlängningen av det

nationella flygtekniska programmet.

Vad utskottet här har anfört innebär

sammanfattningsvis att riksdagen

* bör godkänna förslaget till

inriktning för materiel och anläggningar

samt för forskning och teknikutveckling,

*

* bör godkänna att det nationella

flygtekniska forskningsprogrammet skall

fortsätta under perioden 2001-2003 och

att det statliga bidraget till

finansieringen skall vara högst

90 000 000 kr,

*

* bör avslå motionerna Fö207 (m)

yrkande 6 i denna del, Fö208 (kd)

yrkande 13, Fö212 (fp) yrkandena 3 och

4, Fö309 (m), Fö312 (v) yrkandena 2 och

3, Fö328 (m) yrkandena 1 och 2 samt U401

(v) yrkande 4.

*

Motion Fö210 (m) yrkande 4 i denna del,

som innehåller ett konkret förslag till

ändrat anslagsbelopp, avgörs slutligt i

samband med utskottets behandling av det

samlade budgetförslaget.

Budgetförslag

Utskottet behandlar i det följande vad

regeringen i budgetpropositionen (s.

53-56) har anfört om anslagen 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser samt

6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling.

Utskottet behandlar även riksdagens

revisorers förslag (förs. 2000/01:2)

angående bemyndiganden med utgångspunkt

i försvaret. Utskottet behandlar vidare

motioner avgivna under den allmänna

motionstiden, nämligen Fö208 (kd)

yrkandena 22 och 24 (båda delvis), Fö210

(m) yrkandena 1 och 2-4 (delvis) samt

Fö212 (fp) yrkande 6 (delvis).

Regeringen

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m.

Regeringen redovisar följande tabell

över anslagsutvecklingen.

Tusental kronor

Ansla

199 Utfal gs-

9 l 18 410 spara 606 268

015 nde

Utgif

200 Ansla 19 543 ts- 19 300

0 g 9541 progn 000

os

200 Försl 18 266

1 ag 092

200 Beräk 16 771

2 nat 8522

200 Beräk 17 668

3 nat 5763

1 Inklusive en minskning med 700 000 tkr

på tilläggsbudget i samband med den

ekonomiska vårpropositionen.

2 Motsvarar 16 430 236 tkr i 2001 års

prisläge.

3 Motsvarar 16 938 236 tkr i 2001 års

prisläge.

Regeringen anger att anslaget

finansierar verksamheterna

förbandsverksamhet, incidentinsatser,

stöd till samhället samt beredskap.

Under anslaget beräknas dessutom belopp

för de frivilliga

försvarsorganisationernas

utbildningsverksamhet, liksom för deras

verksamhet i de baltiska länderna samt i

Polen och Ryssland. Regeringen avser att

ställa ett mindre belopp till

regeringens disposition inom anslaget

för sådan verksamhet som ej kan förutses

då budgetpropositionen beslutas. Det rör

bl.a. verksamhet inom ramen för PFF samt

stöd till Estland, Lettland och Litauen

inom försvarsområdet.

Anslagssparandet från 1999 är en följd

av att Försvarsmakten under 1999 inledde

omstruktureringsarbetet mot det nya

försvaret. Arbetet fick till följd att

viss verksamhet bedrevs på en låg nivå

eller försköts till kommande år.

Anslaget har i budgetpropositionen för

2000 justerats för att kompensera för

ökade kostnader för premier för de

statliga avtalsförsäkringarna. En

ytterligare ändring görs nu med

anledning av att justeringen inte på ett

korrekt sätt tog hänsyn till de

verksamheter som är både anslags- och

avgiftsfinansierade.

Regeringen redovisar följande beräkning

av anslagsbeloppet för 2001.

Tusental kronor

Anslag 2000 19 543 954

Pris- och 420 403

löneomräkning

Överföring inom UO 6 -736 000

Kompensation för 238 970

ålderspensionsavgift

er för

totalförsvarspliktig

a

Övriga1 -1 154 811

Justering av -46 424

premiekompensation

Förslag 2001 18 266 092

1 Bl.a. besparing i enlighet med

proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-

politiska åtgärder, m.m.

Anslag 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

Regeringen redovisar följande tabell

över anslagsutvecklingen.

Tusental kronor

Anslag

199 Utfal s-

9 l 675 sparan 99 552

448 de

Utgift

200 Ansla 900 s- 980

0 g 083 progno 000

s

200 Försl 1 000

1 ag 762

200 Beräk 904

2 nat 4831

200 Beräk 924

3 nat 4661

1 Motsvarar 885 762 tkr i 2001 års

prisnivå.

Regeringen anger att anslaget

finansierar den fredsfrämjande

verksamhet med trupp utomlands som

Försvarsmakten genomför efter beslut av

regeringen. Inriktningen för 2001 är att

nu pågående missioner i Kosovo och

Bosnien skall fortsätta.

Anslagssparandet från 1999 beräknas

till största delen användas under år

2000 för verksamheten i de missioner

Försvarsmakten deltar i.

I budgetpropositionen för år 2000

justerades anslag för att kompensera för

ökade kostnader för premier för de

statliga avtalsförsäkringarna. En

ytterligare ändring görs nu med

anledning av att justeringen inte på ett

korrekt sätt tog hänsyn till de

verksamheter som är både anslags- och

avgiftsfinansierade.

Regeringen redovisar följande beräkning

av anslagsbeloppet för 2001.

Tusental kronor

Anslag 2000 900 083

Pris- och 5 679

löneomräkning

Överföring inom UO 6 60 000

Justering av 35 000

premiekompensation

Förslag 2001 1 000 762

Anslag 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling

Regeringen redovisar följande tabell

över anslagsutvecklingen.

Tusental kronor

Anslags-

199 Utfal 21 048 kredit

9 l 023 889 195

Utgifts-

200 Ansla 23 040 1 prognos 21 082

0 g 782 550

200 Försl 23 314

1 ag 833

200 Beräk 20 305 2

2 nat 439

200 Beräk 20 290 3

3 nat 930

1 Varav 700 000 tkr på tilläggsbudget i

samband med den ekonomiska

vårpropositionen 2000.

2 Motsvarar 19 759 826 tkr i 2001 års

prisnivå.

3 Motsvarar 19 251 826 tkr i 2001 års

prisnivå.

Regeringen anför att anslaget

finansierar utveckling, anskaffning,

vidmakthållande och avveckling av

materiel, anskaffning, vidmakthållande

och avveckling av anslagsfinansierade

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Anslaget används också

för finansiering av det nationella

flygtekniska forskningsprogrammet.

Anslagsutfallet för 1999 medförde att

en anslagskredit om 889 miljoner kronor

utnyttjades, uteslutande inom

materielområdet. I början av 1999

förelåg en risk att den beslutade

anslagskrediten för året inte skulle

vara tillräcklig. Omfattande

förhandlingar med försvarsindustrin om

förskjutna och minskade

materielleveranser fick dock till följd

att utnyttjandet av krediten kunde

begränsas.

Investeringsplan

Regeringen redovisar följande

investeringsplan.

Tusental kronor

Progno Budget Beräkn Beräkn

s 2001 at at

2000 2002 2003

Materiel 20 182 22 149 19 188 19 073

550 092 640 474

Anläggnin 230 233 203 202

gar 000 148 054 909

Forskning 870 932 913 1 014

och 000 593 745 547

teknikutv

eckling

Summa 21 282 23 314 20 305 20 290

investeri 550 833 439 930

ngar

Anslag 21 282 23 314 20 305 20 290

550 833 439 930

Summa 21 282 23 314 20 305 20 290

finansier 550 833 439 930

ing

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvarsmakten för

perioden 2001-2003.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringen redovisar följande behov av

bemyndiganden för ekonomiska

förpliktelser.

Tusental kronor

1999 2000 2001 2002 2003 -

utfall prognos beräkna beräkna beräkna

t t t

Uteståe 80 186 73 886 77 891

nde 056 400 186

förplik

telser

vid

årets

början

Nya för- 15 969 25 370 24 735

pliktel 523 052 121

ser

Infriad -22 269 -22 735 -24 690 -22 475 -55 460

e för- 179 000 182 232 892

pliktel

ser*

Uteståe 73 886 76 521 77 936

nde 400 452 125

förplik

telser

vid

årets

slut

Erhålle 90 051 76 521 77 936

n/ 400 452 125

föresla

gen

bemyndi

gandera

m

* Utgiftsutfall till följd av ingångna

förpliktelser.

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att i fråga om

ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling

medge beställningar av materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 2001 för

dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst

77 936 125 000 kr.

Regeringen anmäler att anslaget i

budgetpropositionen för 2000 har

justerats för att kompensera för ökade

kostnader för premier för de statliga

avtalsförsäkringarna. En ytterligare

ändring görs nu med anledning av att

justeringen inte på ett korrekt sätt tog

hänsyn till de verksamheter som är både

anslags- och avgiftsfinansierade.

Tusental kronor

Anslag 2000 22 340 782

Pris- och 399 815

löneomräkning

Överföring inom UO 6 587 637

Justering av -13 401

premiekompensation

Förslag 2001 23 314 833

Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har på eget

initiativ granskat hur regeringen och

Försvarsmakten hanterar och redovisar

bemyndiganden i det militära försvaret

(förs. 2000/01:RR2). Granskningen har

inriktats mot frågan om hur regeringens

redovisning av bemyndiganden till

riksdagen kan förbättras.

Utgångspunkten för revisorernas

granskning är regeringsformens (1974:

152) bestämmelse att regeringen inte får

använda statens medel på annat sätt än

riksdagen har bestämt (9 kap. 2 õ).

Regeringen får inte heller utan

riksdagens bemyndigande ikläda staten

ekonomiska förpliktelser (9 kap. 10 õ).

Ofta innebär beslut om stora

investeringar långsiktiga ekonomiska

åtaganden utöver budgetårsgränsen.

Enligt revisorerna är regeringsformen

tydlig. Det krävs bemyndiganden från

riksdagen när regeringen eller

myndigheterna tecknar långsiktiga avtal

som innebär ekonomiska förpliktelser för

staten.

Revisorerna anser att det av

regeringens redovisning i

budgetpropositionen är svårt att se en

koppling mellan den bemyndiganderam för

försvaret som riksdagen tar ställning

till och materielanskaffningen. ven om

regeringens redovisning av s.k.

objektsramar ger riksdagen en god

uppfattning om huvuddelen av

anskaffningen av försvarsmateriel så

finns ingen information om vilken

försvarsmateriel som ingår i

bemyndiganderamen. Revisorerna menar

därför att riksdagen, utifrån

budgetpropositionens information, har

små förutsättningar att göra en lika

noggrann prövning som vid anslagsbeslut.

Som följd av sina överväganden anser

revisorerna att regeringen i

budgetpropositionen skall redogöra dels

för hur bemyndiganderamen årsvis

beräknas utvecklas de närmaste tre åren,

dels hur bemyndigandena har utvecklats

under de senaste fem åren. Revisorerna

föreslår att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad

revisorerna har anfört om bättre

redovisning av försvaret till riksdagen

(yrkande 1).

Försvarsmaktens beställningsverksamhet

är mycket omfattande. Revisorernas

granskning sägs visa att Försvarsmakten

saknar administrativa stödsystem som kan

hantera bemyndiganden. Enligt

revisorernas uppfattning är det därför

angeläget att Försvarsmakten har

tillgång till ett sådant stödsy-stem.

Revisorerna föreslår att regeringen ger

Ekonomistyrningsverket i uppdrag att

tillsammans med Försvarsmakten utveckla

de administrativa rutinerna och stöden

för bemyndigandena (yrkande 2).

Motionerna

I kommitt,motion Fö208 (kd) av Åke

Carnerö m.fl. anför motionärerna att

Kristdemokraterna i sitt budgetförslag

avsätter 500 miljoner kronor per år

utöver regeringens förslag under anslag

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m. för åren 2001-2003. Som framgått av

det föregående är motivet för detta en

önskan att stärka Sveriges förmåga att

bidra till fred och säkerhet i Europa

och dess närhet genom att delta i

internationell fredsfrämjande

verksamhet. Motionärerna föreslår att

riksdagen som sin mening ger regeringen

detta till känna (yrkandena 22 och 24,

båda delvis).

Försvaret skall inte bara klara dagens

hot, utan måste också byggas för att

kunna möta morgondagens osäkerhet säger

motionärerna i kommitt,motion Fö210 (m)

av Henrik Landerholm m.fl. Våra

ansträngningar för att anpassa försvaret

för att verka i olika situationer skall

dessutom skapa reella möjligheter att

aktivt använda detta som en del i den

dagliga säkerhetspolitiken. Motionärerna

menar att det är orealistiskt att tro

att försvaret snabbt och enkelt skall

kunna "anpassas", dvs. kunna rustas upp

eller förmå skapa ny förmåga för att

möta förändrade hot. Anpassning kan

således inte vara ett motiv för en

massiv och ensidig nedrustning.

Motionärerna anser därför att det inte

är hållbart med en planering som

förutsätter att det inte kan bli krig de

närmaste tio åren. En omfattande

avveckling av kompetens samt onödig och

felaktig materielförstöring måste

undvikas. Omstruktureringen av det

svenska försvaret blir svår nog med

oförändrade försvarsanslag.

Försvaret bör därför, enligt

motionärerna, utvecklas i huvudsak på

samma ekonomiska nivå som under den

senaste försvarsbeslutsperioden. En

långsiktig nivå avseende drift,

vidmakthållande och investeringar samt

forskning och utveckling på ca 41

miljarder kronor bör eftersträvas.

Fördelningen mellan anslagen 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

samt 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling bör vara

preliminär i avvaktan på

försvarsbeslutet hösten 2001.

Motionärerna anser vidare att anslaget

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser enbart

skall omfatta kostnader i samband med

insatser. Det bör helt finansieras

utanför försvarsanslaget medan

kostnaderna för materielanskaffning,

uttagning, utbildning och

beredskapshållning av förband för

internationella uppgifter bör ingå i

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m.. Om insatskostnaderna

framdeles skulle tas inom de ordinarie

försvarsanslagen riskeras en allvarlig

urholkning av försvarets förmåga. En

sådan utveckling måste enligt

motionärerna till varje pris undvikas.

Inför det kommande försvarsbeslutet bör

vidare en annorlunda indelning av

anslagen 6:1 och 6:3 övervägas. Till

anslaget Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. bör sålunda alla

kostnader för drift, underhåll och

vidmakthållande av Försvarsmaktens

förband med anbefalld beredskap föras.

Anslaget 6:3 kan därmed renodlas till

att enbart omfatta framtida utveckling,

dvs. investeringar samt forskning och

utveckling.

Mot bakgrund av det anförda föreslår

motionärerna att riksdagen

dels tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

anslagen inom politikområdena 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser och 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling (yrkande 1),

dels anvisar, i enlighet med vad som

anförs i motionen, till utgiftsområde 6

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. 850 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslår eller således

19 116 092 000 kr (yrkande 2 delvis),

dels anvisar, i enlighet med vad som

anförs i motionen, till utgiftsområde 6

anslaget 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser 0 kr (yrkande 3 delvis),

dels anvisar, i enlighet med vad som

anförs i motionen, till utgiftsområde 6

anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling

1 350 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslår eller således 24 664 833 000 kr

(yrkande 4 delvis),

I det föregående under avsnittet om

inriktning av verksamheten anförs att

Folkpartiet liberalerna i sin

kommitt,motion Fö212 (fp) förordat att

det svenska försvaret i omedelbar närtid

ges förutsättningar för internationella

insatser av i storleksordningen två till

tre gånger den nuvarande. Motionärerna

föreslår med anledning härav att

riksdagen

dels under anslaget 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser anvisar 500 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslår (yrkande

6 delvis),

dels under anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

anvisar 500 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslår (yrkande 6 delvis).

Utskottet

Beräkning av anslag

Regeringen redovisar i propositionen sin

beräkning av anslagsbeloppen för 2001

för anslagen 6:1 Förbandsutveckling och

beredskap m.m., 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser och 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Regeringen utgår

härvid från den inriktning som

beskrivits och föreslagits för den

verksamhet som finansieras under

respektive anslag.

Utskottet har i det föregående

behandlat denna inriktning och

föreslagit att riksdagen med bifall till

propositionen godkänner inriktningen för

förbandsverksamhet, beredskap,

incidentinsatser, stöd till samhället,

materiel- och anläggningsförsörjning

samt forskning och teknikutveckling.

Utskottet delar vidare regeringens

bedömning i fråga om internationella

insatser. Utskottet kan därför ansluta

sig till regeringens beräkning av

anslagsbeloppen för år 2001 för anslagen

6:1 Förbandsutveckling och beredskap

m.m., 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

och 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling.

Samtidigt vill utskottet erinra om att

det förutsatt (bet. 1999/2000:FöU2 s.

56) att regeringen snarast återkommer

med ett förslag till riksdagen efter

vilka principer som utlandsinsatser bör

finansieras.

Härav följer att utskottet inte delar

Moderata samlingspartiets bedömningar i

kommitt,motionerna Fö207 (m) och Fö210

(m) vari bl.a. hävdas att den av

regeringen föreslagna planeringen

innebär för stora risker och att därför

avveckling av kompetens och materiel

måste undvikas. De i kommitt,motion

Fö210 (m) yrkandena 2 och 4, båda i

denna del, förordade högre anslagsbelopp

än vad regeringen föreslår för anslagen

6:1 Förbandsutveckling och beredskap

m.m. och 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling bör

alltså avslås av riksdagen.

Utskottet har också i det föregående

avvisat motionärernas förslag om att

inte anvisa något belopp till anslaget

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

(yrkande 3 i denna del).

Utskottet kan heller inte ansluta sig

till den i samma motion föreslagna

annorlunda indelningen av anslagen inom

politikområdena 6:1 Förbandsverksamhet

och beredskap m.m., 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser samt 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling (yrkande 1). ven dessa

båda yrkanden bör således avslås.

ven i kommitt,motionerna Fö208 (kd)

yrkandena 22 och 24 och Fö212 (fp)

yrkande 6 föreslås andra anslagsbelopp

än vad utskottet är berett att

tillstyrka. Utskottet har i det

föregående inte heller godtagit den

inriktning som hör ihop med dessa

annorlunda anslagsbelopp. Nyss nämnda

motionsyrkanden bör därför också avslås.

Investeringsplan

Regeringen redovisar i propositionen en

investeringsplan för materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling för åren 2001-2003.

Utskottet har av representanter från

Försvarsdepartementet fått en muntlig

genomgång av materielplaneringen.

Utskottet har vidare av representanter

från Riksrevisionsverket (RRV) fått en

redovisning av huvuddrag och slutsatser

i rapporten (RRV 2000:23) från Hot till

Skrot - Ny materiel i försvaret.

Representanter från Försvarsmakten och

Försvarsdepartementet har getts

tillfälle att kommentera rapporter och

svara på frågor.

RRV pekar i sin rapport bl.a. på att

det under vissa förutsättningar finns

risker för att Försvarsmaktens

materielplanering är underfinansierad

med drygt 15 miljarder kronor fram till

år 2010. RRV anför vidare att dess

granskning visat att det ännu inte finns

någon samlad och tillräckligt styrande

strategi för den framtida

materielanskaffningen. Verket föreslår

bl.a. ett utvecklingsarbete i

materielplaneringen som ökar den s.k.

spårbarheten, dvs. möjligheter att kunna

följa sammanhanget i kedjan mellan krav

på viss förmåga för Försvarsmakten -

behovet av visst slags förband - behovet

av viss materiel - prioritering mellan

olika behov - anskaffning av olika

objekt och system. RRV föreslår vidare

en förbättrad uppföljning innefattande

bl.a. efterkalkyler.

Utskottet har erfarit att såväl

Försvarsmakten som Regeringskansliet i

huvudsak kan instämma i RRV:s

bedömningar. Utskottet utgår därför från

att den fortsatta utvecklingen av

materielplaneringen leder till en samlad

långsiktig strategi för Försvarsmaktens

materielanskaffning och att en sådan

redovisas för riksdagen hösten 2001 som

en del i underlaget för nästa

försvarsbeslut. Utskottet förutsätter

vidare att regeringen då också redovisar

en materielplanering som dels innefattar

en bättre spårbarhet än för närvarande,

dels ger vägar för hur de risker för

underfinansiering som RRV pekar på skall

hanteras.

Utskottet föreslår därför att

riksdagen, med tillkännagivande av de

synpunkter som utskottet här har anfört,

godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvarsmakten för

perioden 2001-2003.

Bemyndiganden

Regeringen redovisar i propositionen ett

beräknat behov av bemyndiganden för nya

beställningar och för att kunna

likvidera tidigare beslutade

beställningar. Utskottet har av

representanter för Försvarsdepartementet

härutöver fått en muntlig redovisning av

regeringens beräkning av

bemyndigandebehovet och vilka ekonomiska

förpliktelser som därvid knyts till

viktigare materielobjekt och system.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens redovisning.

Riksdagens revisorer föreslår (yrkande

1) en bättre redovisning av behovet av

bemyndiganden till riksdagen. Bl.a.

önskar revisorerna en mer precis

koppling mellan enskilda objekt i

materielplaneringen och

bemyndigandeberäkningen. ven om

bemyndiganderedovisningen i

propositionen säkert kan utvecklas och

bli mer innehållsrik, anser utskottet

att det inte är realistiskt att i ett

öppet dokument kräva en så detaljerad

redovisning som revisorerna förespråkar.

En fullständig redovisning system för

system skulle ge industrin besked om hur

stora anskaffningsramar som avsatts i

planeringen. Sådana uppgifter brukar

normalt omfattas av kommersiell

sekretess. Som nyss framgått får

utskottet därför i samband med

beredningen av regeringens budgetförslag

muntliga redovisningar av representanter

för Regeringskansliet, och vid behov

också av Försvarsmakten, för att

utskottet skall få ett

tillfredsställande beslutsunderlag för

sina ställningstaganden till behovet av

bemyndiganden.

Utskottet kan, i likhet med

revisorerna, se fördelar med att

bemyndigandebehovet för de två sista

åren i perioden redovisas fullständigt

och inte endast som ett beräknat

utgiftsutfall som följd av ingångna

förpliktelser. En fullständig beräkning

skulle ge besked om vilket fritt utrymme

för nya beställningar som finns i

materielplanen.

Det skulle även innebära fördelar med

en överblick bakåt av

bemyndigandeutvecklingen i enlighet med

vad revisorerna föreslår. En sådan

samlad redovisning har dock lägre

prioritet eftersom informationen kan

sammanställas från tidigare

propositioner.

Revisorerna föreslår också att

Försvarsmakten utvecklar de

administrativa rutinerna och stöden för

bemyndigandena (yrkande 2). Utskottet

har inget häremot men anser att detta är

en fråga närmast för regeringen och

myndigheten själv.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar

regeringen det föreslagna bemyndigandet

och samtidigt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet här

har anfört med anledning av riksdagens

revisorers förslag om bemyndiganden.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis

att riksdagen

* avslår motion Fö210 (m) yrkande

1 angående politikområdena 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser och 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling,

*

* med tillkännagivande av

utskottets synpunkter godkänner den av

regeringen föreslagna

investeringsplanen,

*

* bemyndigar regeringen att för

anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling medge

beställningar materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling så

att behovet av anslagsmedel efter

budgetåret 2001 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till

högst 77 936 125 000 kr,

*

Motioner som innefattar förslag om andra

anslagsbelopp - dvs. Fö208 (kd)

yrkandena 22 och 24, Fö210 (m) yrkandena

2-4 och Fö212 (fp) yrkande 6 - avgörs

slutligt i samband med behandlingen av

det samlade budgetförslaget.

Det civila försvaret

Omfattning, mål, resultatbedömning m.m.

Regeringen

Det civila försvaret omfattar all

samhällsverksamhet som skall bedrivas i

krig. I fred är civilt försvar

verksamhet som genomförs för att höja

samhällets förmåga att motstå ett väpnat

angrepp. Det civila försvaret är därmed

inte en organisation utan verksamhet som

ett flertal aktörer genomför i syfte att

komplettera det fredstida samhällets

förmåga. För att möjliggöra styrning av

de fredstida beredskapsförberedelserna

är civilt försvar uppdelat i 18

funktioner, dvs. samhällssektorer som är

särskilt viktiga i en krissituation. För

varje funktion finns en central

myndighet som har ansvar för att bl.a.

samordna verksamheten inom funktionen.

Av de 18 funktionerna ingår tio i den

civila ekonomiska planeringsramen och

tilldelas medel inom utgiftsområde 6

Totalförsvar för att genomföra vissa

beredskapsåtgärder. Vad gäller

resterande åtta funktioner utgör

kostnader för verksamhet som avser

civilt försvar en del i respektive

funktionsansvarig myndighets ordinarie

anslag. Speciella medel för verksamhet

som avser civilt försvar tilldelas

därmed inte dessa funktioner.

Målet för verksamheten inom det civila

försvaret och för utformningen av

resurserna är att värna

civilbefolkningen, trygga en

livsnödvändig försörjning, säkerställa

de viktigaste samhällsfunktionerna och

bidra till Försvars-maktens förmåga vid

ett väpnat angrepp och krig i vår

omvärld. Målet är också att bidra till

fred och säkerhet i omvärlden samt att

stärka samhällets förmåga att förebygga

och hantera svåra påfrestningar på

samhället i fred.

Målen för de olika funktionerna är en

nedbrytning av de ovan angivna målen för

civilt försvar.

Den civila ekonomiska planeringsramen

uppgick år 1999 till 2 489 miljoner

kronor, år 2000 till 1 868 miljoner

kronor och beräknas för år 2001 uppgå

till 1 852 miljoner kronor. Utgifterna

för det civila försvaret beräknas för år

2000 bli 2 261 miljoner kronor och för

år 2001 1 978 miljoner kronor.

Mellanskillnaden skall finansieras via

anslagssparande från tidigare år.

Utskottet

I budgetpropositionen redovisas den

modell som tillämpas för att bedöma

beredskapsläget för funktionerna inom

det civila försvaret. En redovisning

finns också av de funktionsansvariga

myndigheternas bedömning av de olika

funktionernas förmågor. Utskottet har

därvid kunnat konstatera att bedömningen

som Överstyrelsen för civil beredskap

redovisar är att funktionernas samlade

faktiska förmåga i nuvarande

omvärldsläge var godtagbart vid utgången

av år 1999. Samtliga funktioner anger

dock att detta förutsätter att det finns

fungerande energiförsörjning och

telekommunikationer, dvs. dessa faktorer

är gränssättande för funktionens

faktiska förmåga.

Utskottet, som tagit del av den

värdefulla resultatredovisning som

regeringen lämnar i budgetpropositionen,

behandlar nedan under respektive

funktionsavsnitt regeringens analys och

slutsatser i bedömningen av

funktionernas förmågor. Under de olika

funktionsavsnitten behandlas också

frågor om anslag, avgifter,

bemyndiganden om ekonomiska

förpliktelser m.m. för respektive

funktion.

Civil ledning

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga

(s. 68-69), anslag, investeringsplan och

bemyndiganden om ekonomiska

förpliktelser (s. 76-77) till Funktionen

Civil ledning. Utskottet behandlar här

även motion Fö210 (m) yrkandena 5 och 6.

Regeringen

Regeringen bedömer att den verksamhet

som har bedrivits inom Funktionen Civil

ledning har genomförts på ett godtagbart

sätt. Förmågan inom Funktionen Civil

ledning är beroende av att det hos

centrala myndigheter, länsstyrelser och

kommuner finns utbildad och övad

personal samt tillgång till tekniskt

ledningsstöd. Då det gäller tillgång

till skyddade ledningsplatser och

robusta system för kommunikation är

förmågan ännu inte godtagbar, även om

den har förbättrats inom dessa områden

under det senaste året. Funktionen har

emellertid en godtagbar förmåga då det

gäller utbildad och övad personal. Det

innebär dock att den sammantagna

förmågan ännu inte är godtagbar inom

funktionen.

Regeringen bedömer mot bakgrund av

Överstyrelsen för civil beredskaps

redovisningar att en förbättring av

funktionens förmåga har uppnåtts, men

vissa brister finns vad gäller

ledningsplatser och tekniska

ledningssystem samt samhällsviktiga

datasystem. Regeringen gör också den

bedömningen att det är viktigt att

länsstyrelserna har förmåga att

identifiera, förebygga och möta nya

sårbarheter och hot. Det är därför

fortsättningsvis viktigt att följa

utvecklingen inom dessa områden.

Mot bakgrund av den i propositionen

(prop. 1998/99:74) Förändrad omvärld -

omdanat försvar angivna

anpassningsperioden inom det civila

försvaret på fem till tio år bör

ytterligare prioriteringar göras av

vilka åtgärder som är nödvändiga för att

funktionen skall uppvisa en godtagbar

förmåga vid försvarsbeslutsperiodens

slut. Detta gäller främst vilka

investeringar som måste genomföras för

att funktionen skall ha en godtagbar

grundförmåga. Regeringen anser att de

investeringar som avser det fysiska

skyddet kan anstå till en

anpassningsperiod. När det gäller

överföring av signalskyddad information

bör en analys göras av vad som kan anstå

till en anpassningsperiod. Det är

emellertid av vikt att ledningsplatserna

vid länsstyrelserna färdigställs samt

att bidrag till den kommunaltekniska

försörjningen fortsätter att betalas ut.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen att riksdagen för år 2001

anvisar ett ramanslag på 488 507 000 kr

till anslaget 6:4 Funktionen Civil

ledning.

Vidare föreslår regeringen att

riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Överstyrelsen för

civil beredskap, såvitt avser Funktionen

Civil ledning, för perioden 2001-2003.

Planen är att göra investeringar för

perioden på totalt 163 miljoner kronor,

varav 73 miljoner kronor för budgetåret

2001.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2001,

i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen

Civil ledning, genomföra beställningar

av kommunaltekniska anläggningar,

telesäkerhetsåtgärder, skyddade

ledningsplatser och signalskydd så att

behovet av anslagsmedel efter 2001 för

dessa och tidigare beställningar uppgår

till högst 55 miljoner kronor.

Motionen

I kommitt,motion Fö210 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. framhålls att uppgifter

och effektmål för totalförsvarets

samlade ledning saknas. Ett nytt

heltäckande försvarsbeslut avses fattas

hösten 2001. Trots detta har anslagen

till det civila försvaret - 6:4 till

6:13 - utan närmare motiveringar ökat. I

avvaktan på att nästa heltäckande

försvarsbeslut och att uppgifter och

effektmål för totalförsvarets samlade

ledning har beslutats av riksdagen bör

anslagen behållas på nuvarande nivå

(yrkande 5). I samma motion yrkas också

att riksdagen till anslaget 6:4

Funktionen Civil ledning anvisar 360 083

000 kr för budgetåret 2001 (yrkande 6).

Utskottet

Utskottet noterar att regeringens

bedömning är att den sammantagna

förmågan ännu inte är godtagbar inom

funktionen. En förbättring av

funktionens förmåga har uppnåtts, men

vissa brister finns vad gäller

ledningsplatser och tekniska

ledningssystem samt samhällsviktiga

datasystem. Utskottet instämmer i

regeringens bedömning i det viktiga i

att länsstyrelserna har förmåga att

identifiera, förebygga och möta nya

sårbarheter och hot. Utskottet anser det

därför viktigt att fortsättningsvis

följa utvecklingen inom dessa områden.

Utskottet har inget att erinra mot vad

regeringen anför om prioriteringar m.m.

för att funktionen skall kunna uppvisa

en godtagbar förmåga vid

försvarsbeslutsperiodens slut år 2001.

I kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 5

föreslås att anslagen till det civila

försvaret bör behållas på nuvarande

nivå.

Utskottet vill med anledning av detta

yrkande framhålla att enligt regeringens

förslag och riksdagens godkännande i

december 1998 och december 1999 uppgick

den civila ekonomiska planeringsramen

till 2 489 miljoner kronor under år 1999

och till 1 868 miljoner kronor under år

2000. Av årets budgetproposition framgår

att anslagen 6:4 till 6:13, dvs. den

ekonomiska civila planeringsramen,

föreslås uppgå till 1 852 miljoner

kronor för år 2001. Detta innebär att

den civila ekonomiska planeringsramen

har minskat med ca 637 miljoner kronor

sedan år 1999 och med 16 miljoner sedan

år 2000. Som utskottet ser det ligger

denna minskning väl i linje med vad som

efterfrågas i motion Fö210 (m) yrkande

5. Utskottet föreslår därför att

kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 5 inte

bifalls av riksdagen.

I samma motion (yrkande 6) föreslås att

anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning

uppgår till 360 miljoner kronor, dvs. ca

130 miljoner kronor lägre än vad

regeringen föreslår i

budgetpropositionen. Motivet till den

ökning av anslaget Funktionen Civil

ledning med drygt 50 miljoner kronor,

som föreslås i propositionen jämfört med

år 2000, är att Överstyrelsen för civil

beredskap som disponerar anslaget skall

bygga upp en enhet i Sollefteå. Enheten

skall inledningsvis bestå av sextio

årsarbetskrafter. Vidare skall

Överstyrelsen överta vissa uppgifter som

Civilbefälhavarna innehar fram till den

sista december 2000 samt inrätta en

central stödresurs till i första hand

den regionala nivån inom det civila

försvaret.

Mot bakgrund av de nya och tillkommande

uppgifter som Överstyrelsen får fr.o.m.

nästa år gör utskottet ingen annan

bedömning än regeringen i fråga om

anslagets storlek till Funktionen Civil

ledning. Utskottet föreslår därför att

riksdagen inte bifaller kommitt,motion

Fö210 (m) yrkande 6.

Utskottet föreslår att riksdagen för år

2001 anvisar ett ramanslag på

488 507 000 kr till anslaget 6:4

Funktionen Civil ledning.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

godkänner förslaget till

investeringsplan för Överstyrelsen för

civil beredskap, såvitt avser Funktionen

Civil ledning, för perioden 2001-2003.

Planen är att göra investeringar för

perioden på totalt 163 miljoner kronor,

varav 73 miljoner kronor för budgetåret

2001.

Utskottet föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2001,

i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen

Civil ledning, genomföra beställningar

av kommunaltekniska anläggningar,

telesäkerhetsåtgärder, skyddade

ledningsplatser och signalskydd så att

behovet av anslagsmedel efter 2001 för

dessa och tidigare beställningar uppgår

till högst 55 miljoner kronor.

Försörjning med industrivaror

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga

(s. 69), anslag, beredskapsinvesteringar

och bemyndiganden om ekonomiska

förpliktelser (s. 77-78) till Funktionen

Försörjning med industrivaror.

Regeringen

Mot bakgrund av Överstyrelsen för civil

beredskaps redovisningar bedömer

regeringen att verksamheten inom

funktionen under 1999 bedrivits så att

målen för året har uppnåtts. Vid

påfrestningar i nuvarande omvärldsläge

har funktionen en godtagbar förmåga.

Förmågan består av industriell

kapacitet, kompetens och materiel som

t.ex. elektronikkomponenter för service

och underhåll för vissa prioriterade

system samt den handlingsberedskap som

byggts upp bl.a. genom övningar med

Försörjningskommissionen.

Vid ett angreppshot i ett förändrat

omvärldsläge med iståndsatta styrkor är

förmågan inte godtagbar i förhållande

till totalförsvarsbeslutets mål för

2001. Brister finns vad gäller IT-,

elektronik-, kemi-, plast- och

verkstadsområdena. Dessa områden är i

stor utsträckning beroende av den

internationella marknaden. Funktionen

har försökt minimera konsekvenser av

detta genom att utveckla olika metoder

för omvärldsbevakning och

marknadsanalyser. Regeringen bedömer att

det leder till att sannolikheten ökar

för att funktionen skall kunna anpassa

beredskapen till en förändrad hotbild.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen att riksdagen för år 2001

anvisar ett ramanslag på 40 000 000 kr

till anslaget 6:5 Funktionen Försörjning

med industrivaror.

Vidare föreslår regeringen att

riksdagen bemyndigar regeringen att för

år 2001 låta Överstyrelsen för civil

beredskap disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 325 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2001,

i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen

Försörjning med industrivaror, godkänna

avtal om nya beredskapsåtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter 2001 för

dessa och tidigare beställningar uppgår

till högst 27 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad

regeringen anfört om Funktionen

Försörjning med industrivaror.

Utskottet föreslår att riksdagen för år

2001 anvisar ett ramanslag på 40 000 000

kr till anslaget 6:5 Funktionen

Försörjning med industrivaror.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

bemyndigar regeringen att för år 2001

låta Överstyrelsen för civil beredskap

disponera en låneram i Riksgäldskontoret

för beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 325 miljoner

kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2001,

i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen

Försörjning med industrivaror, godkänna

avtal om nya beredskapsåtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter 2001 för

dessa och tidigare beställningar uppgår

till högst 27 miljoner kronor.

Befolkningsskydd och räddningstjänst

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga

(s. 69-70), anslag,

beredskapsinvesteringar och

bemyndiganden om ekonomiska

förpliktelser (s. 78-80) till Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Utskottet behandlar även här motion

Fö212 (fp) yrkande 9.

Regeringen

Regeringen bedömer utifrån myndighetens

redovisning att funktionens förmåga har

ökat. I förhållande till önskvärd

förmåga år 2001 är förmågan dock

fortfarande inte godtagbar. Funktionens

förmåga per den 31 december 1999 bedöms

vid angreppshot i nuvarande omvärldsläge

som inte godtagbar vad avser personal-

och materieltillgång.

Vid angreppshot i ett förändrat

omvärldsläge med iståndsatta styrkor

bedöms förmågan som inte godtagbar.

Förmågan förbättras successivt och

inriktningen har ändrats så att år 2007

skall en grundförmåga ha uppnåtts och

full förmåga uppnås efter en femårig

anpassningsperiod. Brister redovisas

inom räddningstjänstens förmåga att

hantera situationer med kemiska

stridsmedel och oexploderad ammunition.

Befolkningsskyddets förmåga är godtagbar

med en mindre brist på skyddsrumsplatser

i vissa storstadsområden.

Räddningsverket skall fortsätta att

fullfölja den beslutade mer begränsade

inriktningen för befolkningsskyddet men

även fortsättningsvis arbeta med att

stärka den kommunala räddningstjänstens

förmåga. Räddningstjänsten behöver

stärkas vad gäller räddningscentraler

samt personal- och materieltillgång. Det

är även av vikt att stärka allmänhetens

förmåga att handla rationellt vid

olyckor och vid andra störningar genom

självskyddskurser. Räddningsverket skall

även tillse att samhället har ett

fungerande varningssystem.

Med hänsyn till omvärldsläget är det

möjligt att begränsa åtgärderna inom

funktionen och prioritera

fredsverksamheten inom

räddningstjänstområdet. Regeringen avser

att utreda det framtida behovet av

befolkningsskydd.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen att riksdagen för år 2001

anvisar ett ramanslag på 593 809 000 kr

till anslaget 6:6 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Vidare föreslår regeringen att

riksdagen bemyndigar regeringen att för

år 2001 låta Statens räddningsverk

disponera en låneram i Riksgäldskontoret

för beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 720 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2001, i

fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst,

medge beställningar av skyddsrum och

ledningsplatser m.m. så att behovet av

anslagsmedel efter 2001 för dessa och

tidigare beställningar uppgår till högst

195 miljoner kronor.

Motionen

I kommitt,motion Fö212 (fp) av Runar

Patriksson och Eva Flyborg anför

motionärerna att i likhet med föregående

år föreslås riksdagen begränsa det nya

bemyndigandet för anslag 6:6 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst för

år 2001 till sammanlagt 100 miljoner

kronor eller 60 miljoner kronor lägre än

vad regeringen föreslår. Motionärerna

anser också att produktionen av

skyddsrum bör begränsas och inriktas mot

områden där riskerna bedöms som störst

(yrkande 9).

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad

regeringen anfört om Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Utskottet noterar med

tillfredsställelse att regeringen avser

att utreda det framtida behovet av

befolkningsskydd.

Med anledning av yrkande 9 i

kommitt,motion Fö212 (fp) vill utskottet

framhålla att i riksdagsbeslutet om

försvarspolitiken (prop. 1998/99:74,

bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224)

uttalade regering och riksdag att den

förändrade hotbilden medför att bl.a.

skyddsrumsbyggandet kan minska

väsentligt.

Utskottet har nu erfarit att

skyddsrumsbyggandet omfattar endast ny-

och ombyggnad i särskilt utsatta områden

och att all övrig produktion hänskjuts

till en anpassningsperiod. För år 2001

har regeringen föreslagit att

bemyndigandet för skyddsrum och

ledningsplatser skall uppgå till 195

miljoner kronor. Detta är en minskning

med 295 miljoner kronor jämfört med

bemyndigandet för år 2000. Av

regeringens föreslagna bemyndigande på

195 miljoner kronor avser 50 miljoner

kronor nybyggnation av skyddsrum.

Resterande bemyndigande är att hänföra

till byggande av ledningsplatser och

utestående förpliktelser.

Mot bakgrund av vad utskottet erfarit i

fråga om skyddsrumsbyggandet bedömer

utskottet att yrkandet i motion Fö212

(fp) i det närmaste torde vara

tillgodosett. Kommitt,motion Fö212 (fp)

yrkande 9 behöver därför inte bifallas

av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen för år

2001 anvisar ett ramanslag på

593 809 000 kr till anslaget 6:6

Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

bemyndigar regeringen att för år 2001

låta Statens räddningsverk disponera en

låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 720 miljoner

kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2001, i

fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst,

medge beställningar av skyddsrum och

ledningsplatser m.m. så att behovet av

anslagsmedel efter 2001 för dessa och

tidigare beställningar uppgår till högst

195 miljoner kronor.

Psykologiskt försvar

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga

(s. 70) och anslag (s. 80-81) till

Funktionen Psykologiskt försvar.

Regeringen

Funktionen Psykologiskt försvar hade

enligt Styrelsen för psykologiskt

försvar (SPF) vid utgången av 1999 en

godtagbar förmåga såväl i nuvarande

omvärldsläge som vid ett förändrat

omvärldsläge. Regeringen gör ingen annan

bedömning.

Regeringen bedömer att de åtgärder som

vidtagits för att förbättra funktionens

förmåga har genomförts på ett godtagbart

sätt och att den av SPF redovisade

inriktningen av forskning och studier,

informationsberedskap och information om

säkerhetspolitik och totalförsvar under

2001 kan anses vara tillfredsställande.

Regeringen anser att en högre

ambitionsnivå för funktionen under 2001

bör anstå intill det att bl.a. den

funktionsgenomgång som Överstyrelsen för

civil beredskap har uppdrag att

genomföra är avslutad.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen att riksdagen för år 2001

anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr

till anslaget 6:7 Funktionen

Psykologiskt försvar.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad

regeringen anfört om Funktionen

Psykologiskt försvar.

Utskottet föreslår att riksdagen för år

2001 anvisar ett ramanslag på 20 000 000

kr till anslaget 6:7 Funktionen

Psykologiskt försvar.

Ordning och säkerhet

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga

(s. 70) och anslag (s. 81) till

Funktionen Ordning och säkerhet.

Regeringen

Vid utgången av 1999 bedömde

Rikspolisstyrelsen att funktionen hade

en godtagbar beredskapsförmåga i

nuvarande omvärldsläge och vid

angreppshot med iståndsatta styrkor i

ett förändrat omvärldsläge med ett års

anpassning. Regeringen delar den