Bet. 2000/01:FöU4

Försvarsutskottets betänkande

2000/01:FÖU04

Försvarshögskolan

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Bilaga 2

2000/01

FöU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet Riksdagens

revisorers förslag 1999/2000: RR10 angående

Försvarshögskolan i det nya försvaret.

Försvarhögskolans helt dominerande uppgift är att

vidareutbilda Försvars-maktens officerare så att

dess krigs- och grundorganisation kan bemannas.

Därmed torde syftet med den utbildning som

Försvarshögskolan bedriver för Försvarsmakten stå

helt klar. Därför behöver inte riksdagen nu ta något

initiativ till en uppföljning och utvärdering av den

utbildning och forskning som Försvarsmakten

beställer, på det sätt som revisorerna föreslår.

Däremot anser utskottet att det är lämpligt att

Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap

(ÖCB) vid vissa tillfällen redovisar en analys av

den utbildning och forskning som Försvarshögskolan

genomfört på dessa myndigheters uppdrag. Sådan

redovisning behöver dock inte ske årligen.

Riksdagens revisorers förslag bör i detta avseende

delvis bifallas.

Utskottet bejakar att högskolan vänder sig till en

bredare krets av uppdragsgivare än hittills, vilket

föreslås av revisorerna. Detta bör dock i första

hand ske om det motiveras av att bättre kunna

tillgodose de behov som ställs av regeringen, eller

av Försvarshögskolans huvudavnämare Försvarsmakten

och ÖCB. Utskottet delar därmed inte revisorernas

förslag att regeringen bör uppdra åt

Försvarhögskolan att aktivt öka sina ansträngningar

att söka sig till intressenter både i Sverige och i

andra länder.

Utskottet delar revisorernas mening att det kan

vara lämpligt med en översyn av styrelsens för

Försvarshögskolan ställning och sammansättning. En

sådan översyn bör vara klar när förordnandet för den

nuvarande styrelsen löper ut. Utskottet är

emellertid inte nu berett att ta ställning till om

styrelsen bör ha det ansvar och den sammansättning

som revisorernas föreslår.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att det

kan vara motiverat med en översyn av styr- och

finansieringsformerna. Det centrala i

Försvarshögskolans verksamhet är enligt utskottets

mening att utbilda Försvarsmaktens officerare i

förmågan att leda militära förband i väpnad strid.

Därför ligger det inte i totalförsvarets intresse

att ge Försvarshögskolan en ställning som statlig

högskola, underställd högskolelagen och

högskoleförordningen. Utskottet bedömer att

utbildningen och forskningen vid Försvarshögskolan

även fortsättningsvis kan bedrivas med hög kvalitet

- och med hög relevans för avnämarna - även utan att

FHS har examensrätt enligt högskoleförordningen.

Utskottet är dock medvetet om att det kan finnas

vissa fördelar - t.ex. från

kvalitetssäkringssynpunkt - både för FHS som

utbildningsinrättning och för vissa elever om FHS

ges rätt att ge examen i vissa ämnen.

En sådan rätt innebär sannolikt att de nuvarande

styr- och finansieringsformerna kan behöva ändras.

Om införandet av en examensrätt i sig ger sådana

fördelar att det motiverar en ändring av den

nuvarande ordningen, bör därför prövas i den översyn

av styr- och finanseringsformerna som utskottet

bejakar.

Utskottet anser att det i översynen även bör

övervägas om det är lämpligt med en

tyngdpunktsförskjutning mot en friare forskning inom

FHS efter de principer som finns i högskolelagen.

Utskottets överväganden

Utbildning och forskning vid

Försvarshögskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagens revisorers förslag bör inte bifallas

av riksdagen.

Revisorerna

Revisorerna framhåller att en utgångspunkt för

avgiftsfinansiering är att beställare har goda

kunskaper om vad som skall beställas och att

verksamheten utförs på det sätt beställaren

efterfrågar. Därför anser revisorerna att Försvars-

makten måste kunna vara en kunnig beställare. Därför

bör regeringen se till att Försvarsmakten har

kunskaper att genomföra upphandling av utbildning

och forskning. Försvarsmakten bör även analysera

vilken användning Försvarsmakten har av

Försvarshögskolans utbildningar. Revisorerna anser

att regeringen bör överväga att ge ÖCB i uppdrag att

inom myndigheten inrätta en motsvarighet till det

utbildningsråd som bedrivs av Institutet för högre

totalförsvarsutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan mening än revisorerna när

det gäller synen på behovet av att Försvarsmakten är

en kompetent beställare av utbildning m.m. av

officerare m.fl. av Försvarshögskolan. Det är

emellertid inte fråga om en rent kommersiell

relation mellan Försvarsmakten och de

uppdragsfinansierade stödmyndigheterna, t.ex.

Försvarshögskolan, Försvarets materielverk och

Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett kommersiellt

förhållningssätt vore olyckligt. Det är viktigt att

ansvars- och kompetensfördelningen mellan

myndigheterna är tydlig, men relationen bör präglas

av ömsesidigt förtroende och insyn i respektive

myndighets verksamhet. Det är utskottets bedömning

att så är fallet. Vidare har utskottet inhämtat att

en särskild funktion nyligen organiserats inom

Försvarsmaktens högkvarter för att samverka med

Försvarshögskolan i sådana frågor.

Revisorerna anser att Försvarsmakten bör ges i

uppdrag att analysera vilken användning

Försvarsmakten har av högskolans utbildningar.

Enligt utskottets mening är Försvarshögskolans helt

dominerande uppgift att vidareutbilda

Försvarsmaktens officerare så att Försvarsmaktens

krigs- och grundorganisation kan bemannas. Därmed

torde syftet med den utbildning som

Försvarshögskolan bedriver för Försvarsmakten stå

helt klar.

Utskottet anser sålunda att riksdagen nu inte

behöver ta något initiativ till en uppföljning och

utvärdering av den utbildning och forskning som För-

svarsmakten beställer. Revisorernas förslag bör

därför inte bifallas av riksdagen.

Krav på Försvarshögskolans

beställare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad

utskottet anfört om en redovisning av en analys

av utbildningen och forskningen vid

Försvarshögskolan. Riksdagen bör således delvis

bifalla revisorernas förslag.

Revisorerna

Revisorerna föreslår att Försvarsmakten och ÖCB

aktivt måste undersöka om det för en bestämd

utbildning finns andra utbildningsanordnare än

Försvarshögskolan. Om Försvarsmakten och ÖCB söker

direkta kontakter med andra högskolor, institut m.m.

ökar kontakterna med det civila samhället. Samtidigt

tvingas Försvarshögskolan att konkurrera med civila

utbildningsanordnare.

Utskottets ställningstagande

Enligt sin instruktion (1996:1476) har

Försvarshögskolan till uppgift att bl.a. bedriva

högskoleutbildning av yrkes- och reservofficerare på

högre nivåer för krigs- och fredsbefattningar.

Utskottet anser att det inte är nödvändigt att

Försvarsmakten aktivt undersöker alternativ till

Försvarshögskolan som anordnare och sammanhållande

av den nivåhöjande utbildningen av officerare,

eftersom statsmakterna beslutat att just

Försvarshögskolan skall ansvara för den högre

officersutbildningen. Någon konkurrens mellan

Försvarshögskolan och civila utbildningsanordnare

finns inte, och skall inte finnas.

Det ligger i sakens natur att Försvarshögskolan är

huvudleverantör till Försvarsmakten av den typ av

officersutbildning som genomförs där. Att

Försvarsmakten - vid sidan av den sammanhållna

nivåhöjande utbildningen av högre officerare -

anlitar andra instanser i sin officersutbildning som

komplement till Försvarshögskolan eller inom ramen

för utbildningen vid t.ex. Militärhögskolorna är

helt naturligt, och sker också. Utskottet anser att

Försvarsmakten inte närmare behöver redovisa varför

och vilka instanser som utnyttjas som komplement

till den rent militära utbildningen.

Däremot anser utskottet att det är lämpligt att

Försvarsmakten och ÖCB vid vissa tillfällen - på det

sätt som revisorerna föreslår - redovisar en analys

av den utbildning och forskning som

Försvarshögskolan genomfört på dessa myndigheters

uppdrag. Sådan redovisning behöver dock inte ske

årligen. Riksdagens revisorers förslag bör i detta

avseende delvis bifallas av riksdagen. Vad utskottet

här anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

Krav på Försvarshögskolan

Utskottets förslag i korthet

Revisorernas förslag bör inte bifallas av

riksdagen.

Revisorerna

Revisorerna anser att Försvarshögskolan bör öka sina

ansträngningar att söka sig till intressenter både i

Sverige och i andra länder. Med fler intressenter

minskar Försvarshögskolans beroende av Försvars-

makten. Samtidigt ökar förutsättningarna för att

avgiftsfinansiering skall fungera. Revisorerna

föreslår att regeringen ger Försvarshögskolan i upp-

drag att upprätta en handlingsplan för hur skolan i

större utsträckning skall nå ut till fler

beställare.

Revisorerna föreslår att regeringen i

regleringsbrevet till Försvarshögskolan begär att

skolan i sin årsredovisning skall redovisa resultat

och måluppfyllelse i förhållande till de krav som

beställarna har ställt på skolan.

Det finns ingen utomstående som bedömer

utbildningarnas innehåll och kvalitet. Enligt

revisorernas mening är det angeläget att

Försvarshögskolans utbildningar bedöms av någon

utomstående. Enligt förordning (1995:945) med

instruktion för Högskoleverket har verket i första

hand ansvar för universitet och högskolor. Av

förordningen framgår emellertid att Högskoleverket

också kan ha uppgifter som rör andra utbildningar på

eftergymnasial nivå. Revisorerna anser därför att

regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att

bedriva tillsyn över Försvarshögskolans

utbildningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet bejakar att högskolan vänder sig till en

bredare krets av uppdragsgivare än hittills. Detta

bör dock i första hand ske om det motiveras av att

bättre kunna tillgodose de behov som ställs av

regeringen eller av Försvarshögskolans huvudavnämare

Försvarsmakten och ÖCB. Utskottet delar därmed inte

revisorernas förslag att regeringen bör uppdra åt

Försvarshögskolan att aktivt öka sina ansträngningar

att söka sig till intressenter både i Sverige och i

andra länder.

När det gäller frågan om att ställa

Försvarshögskolan under tillsyn av Högskoleverket

återkommer försvarsutskottet till frågan under

avsnittet om styr- och finansieringsformer för

Försvarshögskolan.

Försvarshögskolans styrelse

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad

utskottet anfört om Försvarshögskolans

styrelse. Revisorernas förslag bör således

endast delvis bifallas.

Revisorerna

Revisorerna föreslår att Försvarshögskolan skall ges

en styrelse med fullt ansvar. Därmed skulle det inte

råda något tvivel om att styrelsen har det fulla

ansvaret för Försvarshögskolans verksamhet.

Styrelsens ledamöter bör stå obundna i förhållande

till olika partsintressen. Skolans beställare bör

därför inte vara representerade i styrelsen. Inte

heller bör någon tjänsteman från

Försvarsdepartementet ingå i styrelsen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening kan det vara lämpligt med

en översyn av styrelsens ställning och

sammansättning. En sådan översyn bör vara klar när

förordnandet för den nuvarande styrelsen löper ut.

Utskottet är emellertid inte nu berett att ta

ställning till om styrelsen bör ha det ansvar och

den sammansättning som revisorerna föreslår. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Analys av styr- och

finansieringsformer för att bli ett

akademiskt lärosäte

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad

utskottet anfört om utgångspunkterna för en

översyn av styr- och finansieringsformerna.

Revisorernas förslag bör delvis bifallas.

Revisorerna

Revisorerna erfar att det kan vara både tidskrävande

och besvärligt för en yrkesskola att bli

högskolemässig. Revisorerna ser också att det kan

finnas en motsättning mellan avgiftsfinansiering och

Försvarshögskolans strävan att bli ett akademiskt

lärosäte.

Revisorerna föreslår att regeringen ger

Försvarshögskolan i uppdrag att analysera vilka

styr- och finansieringsformer som är lämpligast

utifrån att skolan blir ett akademiskt lärosäte.

Utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har yttrat (2000/01:UbU3y) sig

till försvarsutskottet över Riksdagens revisorers

förslag. Utbildningsutskottet pekar på att

Försvarshögskolan skiljer sig i väsentliga avseenden

från universiteten och högskolorna under

Utbildnings- och Jordbruksdepartementen. För de

senare gäller högskolelagen (1992:1434) och

högskoleförordningen (1993:100) respektive

förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet

(1993:221).

Enligt högskolelagen skall utbildningen vid de

statliga högskolorna vila på vetenskaplig eller

konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och

verksamheten skall bedrivas så att det finns ett

nära samband mellan forskning och utbildning. Den

som vill delta i grundläggande högskoleutbildning

söker själv till önskad kurs eller önskat

utbildningsprogram, prövas mot fastställda

behörighetsvillkor och jämförs med övriga sökande

enligt fastställda urvalsregler. Anställning hos

någon viss arbetsgivare är aldrig ett villkor för

att bli antagen till grundläggande

högskoleutbildning.

Inom ramen för ett övergripande utbildningsuppdrag

som ges av regeringen i regleringsbrev bestämmer

varje universitet eller högskola själv sitt utbud av

kurser och utbildningsprogram. Den grundläggande

utbildningen finansieras helt med anslag på

statsbudgeten till respektive universitet eller

högskola. Forskningen och forskarutbildningen

finansieras dels genom anslag till respektive

lärosäte, dels genom medel från externa finansiärer,

framför allt statliga forskningsråd och stiftelser.

I viss utsträckning bedrivs också uppdragsforskning,

dvs. forskning där uppdraget anges av en

finansierande beställare.

Huruvida det ligger i totalförsvarets intresse att

Försvarshögskolan ges ställning som statlig

högskola, underställd högskolelagen och

högskoleförordningen, ankommer det inte på

utbildningsutskottet att bedöma. Så länge

Försvarshögskolan inte är en sådan statlig högskola

finns det enligt utskottets uppfattning inte

anledning att ställa den under Högskoleverkets

tillsyn.

Utskottets ställningstagande

Försvarshögskolan är en myndighet under

Försvarsdepartementet med uppgift att bedriva

utbildning och forskning huvudsakligen för det

militära försvarets och totalförsvarets behov.

Enligt sin instruktion (1996:1476) har

Försvarshögskolan till uppgift att bl.a. bedriva

högskoleutbildning av yrkes- och reservofficerare på

högre nivåer för krigs- och fredsbefattningar. Vid

Försvarshögskolan skall också enligt instruktionen

bedrivas forskning. Dess utbildningsverksamhet

bedrivs till helt övervägande del på beställning av

Försvars-makten och Överstyrelsen för civil

beredskap (ÖCB) och finansieras genom avgifter från

beställarna.

Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande

att termen akademiskt lärosäte inte har någon

formellt fastslagen eller allmänt vedertagen

definition. Innebörden av att Försvarshögskolan

skulle bli ett sådant lärosäte är därför inte

alldeles klar. Försvarshögskolan skiljer sig i

väsentliga avseenden från universiteten och

högskolorna under Utbildnings- och

Jordbruksdepartementen. Enligt utbildningsutskottet

är det dock uppenbart att Försvarshögskolan inte kan

bli en statlig högskola under högskolelagen och

högskoleförordningen med bibehållande av nuvarande

styr- och finansieringsformer. Utbildningsutskottet

har inte någon anledning att ha synpunkter på hur

beställarfunktionen och avgiftsfinansieringen

fungerar, och inte heller på sammansättningen och

ställningen för Försvarshögskolans styrelse, så

länge verksamheten beställs och finansieras på

nuvarande sätt.

Det centrala i Försvarshögskolans verksamhet är

enligt utskottets mening att utbilda Försvarsmaktens

officerare i förmågan att leda militära förband i

väpnad strid. Därför ligger det inte i

totalförsvarets intresse att ge Försvarshögskolan en

ställning som statlig högskola, underställd

högskolelagen och högskoleförordningen.

Försvarsutskottet har vid några tillfällen berört

frågan om insyn i och möjligheterna till styrning av

verksamheten i de intäktsfinansierade myndigheterna.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att det kan

vara motiverat med en översyn av styr- och

finansieringsformerna. Mot bakgrund av vad utskottet

ovan anfört bör översynen - i motsats till vad

revisorerna föreslår - inte bedrivas med det

uttalade syftet att Försvarshögskolan skall bli ett

s.k. akademiskt lärosäte.

Försvarshögskolan har för närvarande inte rätt att

ge examen enligt högskoleförordningen (1993:100).

Utskottet har erfarit att Försvarshögskolan

överväger att ansöka hos regeringen om att få

examensrätt. Utskottet bedömer att utbildningen och

forskningen vid Försvarshögskolan även

fortsättningsvis kan bedrivas med hög kvalitet - och

med hög relevans för avnämarna - även utan att FHS

har examensrätt enligt högskoleförordningen.

Utskottet är dock medvetet om att det kan finnas

vissa fördelar - t.ex. ur kvalitetssäkringssynpunkt

- både för FHS som utbildningsinrättning och för

vissa elever om FHS ges rätt att ge examen i vissa

ämnen.

En sådan rätt innebär sannolikt att de nuvarande

styr- och finansieringsformerna kan behöva ändras.

Om införandet av en examensrätt i sig ger sådana

fördelar att det motiverar en ändring av den

nuvarande ordningen bör därför prövas i den översyn

av styr- och finanseringsformerna som utskottet

bejakar.

Försvarsutskottet anser - likhet med

utbildningsutskottet - att om Försvarshögskolan,

utan att bli en statlig högskola likställd med de

övriga, däremot skulle ges rätt att utfärda vissa

examina enligt högskoleförordningen, är det dock

naturligt att den utbildning som berörs vid

Försvarshögskolan ställs under tillsyn av

Högskoleverket. Något särskilt beslut av riksdagen

behövs emellertid inte i den delen.

Utskottet vill i sammanhanget även aktualisera

forskningens ställning inom Försvarshögskolan.

Huvuddelen av den forskning som äger rum inriktas av

andra instanser än Försvarshögskolan själv.

Utskottet anser för sin del att det skulle vara av

värde om den fritt valda forskningen gavs ett större

utrymme inom Försvarshögskolan än för närvarande.

Enligt 6 § högskolelagen (1992:1434) skall som

allmän princip för forskningen gälla att

forskningsproblem fritt får väljas, att

forskningsmetoder fritt får utvecklas och att

forskningsresultaten fritt får publiceras. Utskottet

anser att det i översynen även bör övervägas om det

är lämpligt med en tyngdpunktsförskjutning mot en

friare forskning efter de principer som finns i

högskolelagen.

Den s.k. Personalförsörjningsutredningen har i

februari 2001 avgivit ett betänkande (SOU 2001:23)

Personal för ett nytt försvar. I betänkandet lämnas

förslag till ett nytt system med flera karriärvägar

för officerare inom Försvarsmakten. Vidare föreslås

ett reformerat skolsystem för officerare. Utskottet

räknar med att riksdagen senare kommer att få ta

ställning till regeringens överväganden och förslag

med anledning av utredningen.

I samband med att regeringen redovisar sina

ställningstaganden till

Personalförsörjningsutredningen är det lämpligt att

regeringen även lämnar sin bedömning av om de

nuvarande styr- och finansieringsformerna för

Försvarshögskolan är ändamålsenliga även

fortsättningsvis.

Vad utskottet anfört om utgångspunkterna för en

översyn av styr- och finansieringsformerna för

Försvarshögskolan bör riksdagen ge regeringen till

känna som sin mening.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR10 1-5 vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.1

angående att regeringen ger Försvarsmakten i

uppdrag att utveckla metoder för att följa upp och

utvärdera den utbildning och forskning som

Försvarsmakten beställer från Försvarshögskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.2

angående regeringens krav i regleringsbreven på

Försvarshögskolans beställare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.3

angående de krav regeringen bör ställa på

Försvarshögskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.4

angående Försvarshögskolans styrelse,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.5

angående att regeringen ger Försvarshögskolan i

uppdrag att analysera vilka styr- och

finansieringsformer som är lämpligast utifrån att

skolan blir ett akademiskt lärosäte.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Utbildning och forskning vid

Försvarshögskolan

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

(nr 1).

2. Krav på Försvarshögskolans beställare

Riksdagen tillkännager för regeringen vad

utskottet anfört om en redovisning av en analys

av utbildningen och forskningen vid

Försvarshögskolan. Därmed bifalls delvis

Riksdagens revisorers förslag (nr 2).

3. Krav på Försvarshögskolan

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

(nr 3).

4. Försvarshögskolans styrelse

Riksdagen tillkännager för regeringen vad

utskottet anfört om Försvarshögskolans styrelse.

Därmed bifalls delvis Riksdagens revisorers

förslag (nr 4).

5. Analys av styr- och finansieringsformer

för att bli ett akademiskt lärosäte

Riksdagen tillkännager för regeringen vad

utskottet anfört om utgångspunkterna för en översyn

av styr- och finansieringsformerna för

Försvarshögskolan. Därmed bifalls delvis Riksdagens

revisorers förslag (nr 5).

Stockholm den 22 mars 2001

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik

Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Christer Skoog

(s), Karin Wegestål (s), Stig Sandström (v), Olle

Lindström (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit

Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna

Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur

Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Björn Leivik

(m), Berndt Sköldestig (s) och Amanda Agestav (kd).

Redogörelse för Riksdagens

revisorers förslag

Ärendet och dess beredning

I samband med att Försvarsmakten bildades i juli

1994 övergick de flesta stödmyndigheter inom

försvaret från att ha varit anslagsfinansierade till

att i huvudsak eller delvis vara

avgiftsfinansierade. Förutom Försvarshögskolan är

också Fortifikationsverket, Försvarets materielverk,

Försvarets forskningsanstalt, Flygtekniska

försöksanstalten och Totalförsvarets pliktverk helt

eller delvis avgiftsfinansierade.

En tanke med avgiftsfinansiering är att

marknadsmässiga förhållanden mellan myndigheter i

viss mån skall efterliknas. Avgifter skall leda till

att verksamheten vid den utförande myndigheten blir

efterfrågestyrd. Genom avgiftsfinansiering skulle

Försvarsmakten och Försvarshögskolan få tydliga

roller som beställare och utförare. Försvarsmakten

skulle få stort inflytande över officersutbildningen

och försvarsforskningen genom sina beställningar av

utbildning och forskning från Försvarshögskolan.

Revisorerna har på eget initiativ granskat hur

regeringen och beställare styr Försvarshögskolan.

Försvarshögskolan är en myndighet under Försvarsde-

partementet. Försvarshögskolans verksamhet

finansieras emellertid huvudsakligen genom avgifter

från skolans beställare. Granskningen har inriktats

mot frågan hur avgiftsfinansieringen tillämpas vid

Försvarshögskolan.

Resultatet av granskningen har redovisats i

rapporten Försvarshögskolan i det nya försvaret

(1999/2000:5). Rapporten har remissbehandlats.

Inga motioner har avlåtits i anledning av Riksdagens

revisorers förslag (1999/2000:RR10) angående

Försvarshögskolan i det nya försvaret.

Utbildningsutskottet har yttrat (2000/01:UbU3y) sig

till försvarsutskottet över Riksdagens revisorers

förslag. Yttrandet bifogas detta betänkande.

Revisorernas överväganden

Allmänna synpunkter

Remissinstanserna

Remissinstanserna uttalar sig generellt positivt om

revisorernas granskning och förslag.

Expeditionschefen i Försvarsdepartementet anser dock

att revisorernas rapport "bygger på en missuppfatt-

ning". Enligt expeditionschefen har revisorerna

uppfattat att huvudsyftet med LEMO-reformen var att

skapa ett kommersiellt förhållande mellan

Försvarsmakten och Försvarshögskolan.

Försvarsmakten ställer sig bakom huvuddelen av

revisorernas rapport. Försvarsmakten ser rapporten

som ett gott stöd i den fortsatta utvecklingen av

relationen mellan Försvarsmakten och

Försvarshögskolan. Försvarsmakten konstaterar att

problem med att utveckla Högkvarteret och intern

samordning är en orsak till att det funnits brister

i relationen mellan Försvarsmakten och Försvars-

högskolan.

Försvarets materielverk uppger att myndigheten kan

dra lärdomar av revisorernas rapport eftersom

materielverkets relation till Försvarsmakten liknar

den som Försvarshögskolan har till Försvarsmakten.

Försvarshögskolan ställer sig positiv till de

överväganden och förslag som revisorerna har tagit

fram i rapporten. Försvarshögskolan menar vidare att

rapporten ger bra insikt i det arbete och de

processer som pågår inom myndigheterna för att

anpassa sig till avgiftsfinansiering. Enligt

Försvarshögskolan utgör rapporten ett utmärkt

dokument för alla berörda i det fortsatta arbetet

med att utveckla tillämpningen av beställar- och

utförarmodellen.

Överstyrelsen för civil beredskap anser att

revisorernas rapport är av väsentlig betydelse för

myndighetens arbete med att utveckla samarbetet med

Försvarshögskolan.

Utifrån förutsättningen att Försvarshögskolan

också fortsättningsvisskallvara avgiftsfinansierad

ställer sig Ekonomistyrningsverket generellt

positivt till revisorernas förslag.

Ekonomistyrningsverket efterlyser dock en analys där

avgiftsfinansieringen ställs mot alternativa

finansieringsformer.

Högskoleverket instämmer i de flesta förslag som

revisorerna lämnar i rapporten.

Totalförsvarets pliktverk och Försvarets

forskningsanstalt har inget att anföra mot

revisorernas slutsatser och förslag i rapporten.

Revisorerna

Revisorerna konstaterar att samtliga remissinstanser

med undantag av expeditionschefen i

Försvarsdepartementet uttalar sig generellt positivt

om revisorernas granskning och förslag.

Expeditionschefen menar att revisorerna uppfattat

att LEMO-reformens huvudsyfte var att skapa ett

kommersiellt förhållande mellan Försvarsmakten och

Försvarshögskolan.

Enligt revisorernas uppfattning syftade LEMO-

reformen inte till att skapa en kommersiell relation

mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Av

avgiftsförordningen (1992:191) följer dessutom att

Försvarshögskolan inte får ta ut så höga avgifter

att skolan går med vinst. Skolans ekonomiska mål är

därför att avgifterna skall motsvara skolans

kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten.

Enligt Försvarshögskolans samordningsavtal med För-

svarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap

ska skolan över tid nå ett nollresultat.

Revisorernas förslag i rapporten syftar inte

heller till att skapa en kommersiell relation mellan

Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Revisorernas

förslag syftar till att infria LEMO-reformens

intentioner som innebär att Försvarsmakten skall ha

ett stort inflytande över officersutbildningen. För

att avgiftsfinansiering skall fungera måste

beställaren ha kunskap och resurser att påverka den

verksamhet som man beställer. Genom att

Försvarsmakten ställer krav på Försvarshögskolan har

Försvarsmakten också lättare att följa upp och

utvärdera den utbildning och forskning som

myndigheten beställer från Försvarshögskolan.

Myndigheternas syn på avgiftsfinansiering

Rapporten

Revisorernas granskning har inriktats mot frågan hur

avgiftsfinansiering tillämpas vid Försvarshögskolan.

Som framgått finns det en rad faktorer som motverkar

de positiva effekterna av avgiftsfinansiering.

Samtidigt finns det mycket som talar för att

avgifter kan bidra till att Försvarshögskolans verk-

samhet tydligare anpassas till behoven hos både det

militära och det civila försvaret.

Remissinstanserna

Expeditionschefen i Försvarsdepartementet anser att

stödmyndigheterna inom försvaret skall vara

avgiftsfinansierade. Anledningen är att

avgiftsfinansiering innebär att Försvarsmakten får

odelat ansvar för hur resurserna skall fördelas och

vad som skall göras inom försvaret. Alternativet

hade varit att Försvarshögskolan var

anslagsfinansierad. Enligt expeditionschefen innebär

anslagsfinansiering att statsmakterna får ansvaret

för stödmyndigheternas verksamhet men ändå måste

förlita sig på Försvarsmakten om vad som skall göras

inom försvaret.

Försvarsmakten uppger i sitt remissvar att

Försvarsmakten och Försvarshögskolan har fortsatt

att utveckla rutinerna mellan myndigheterna efter

det att revisorerna kommit med sin rapport.

Försvarsmakten bedömer att avgiftsfinansieringen

kommer att fungera tillfredsställande.

Försvarshögskolan delar inte revisorernas

uppfattning att det finns många faktorer som

motverkar avgiftsfinansieringens positiva effekter.

Försvarshögskolan menar att skolans utbildning och

forskning blivit efterfrågestyrd ut-ifrån kundernas

önskemål. Inom Försvarshögskolan har beställar- och

utförarmodellen skapat större effektivitetstänkande

och kostnadsmedvetenhet. Försvarshögskolan menar att

de positiva effekterna av avgiftsfinansiering över-

väger de negativa effekterna.

Försvarshögskolan anser att anslagsfinansiering av

skolans verksamhet endast bör övervägas i vissa

fall. Som exempel nämner skolan verksamhetsgrenen

Högre chefsutbildning för totalförsvaret samt

arbetet med att utveckla skolans vetenskapliga

grund. Andra fall där anslagsfinansiering skulle

kunna övervägas är de fall där statsmakterna önskar

mer styrning och långsiktighet i jämförelse med den

styrning och långsiktighet som avgiftsfinansiering

kan bidra till. Enligt Försvarshögskolan skulle

anslagsfinansiering också kunna övervägas i de fall

statsmakterna temporärt önskar snabb utveckling

eller förändring.

Överstyrelsen för civil beredskap uppger att

samarbetet med Försvarshögskolan fungerar bra. De

båda myndigheterna arbetar kontinuerligt med att

utveckla sina roller som beställare och utförare.

ÖCB anser det viktigt att ÖCB finner former för att

säkerställa att myndigheten får rätt produkt till

rätt kostnad. Beställarrollen innebär också att

myndigheten är delaktig i styrning, uppföljning och

utvärdering. ÖCB anser att regelbunden utvärdering

är avgörande i myndighetens arbete med att

kvalitetssäkra och följa upp utbildningar.

Flygtekniska försöksanstalten ser svårigheter med

att få avgiftsfinansieringen att fungera effektivt

eftersom Försvarshögskolan har till huvuduppgift att

vidareutbilda officerare.

Ekonomistyrningsverket anser att beställar- och

utförarmodellen i princip är bra om förutsätt-

ningarna är goda. Enligt ESV kan revisorernas

förslag endast på vissa punkter ge sådana

förutsättningar att avgiftsfinansieringen kan

fungera tillfredsställande. ESV efterlyser därför en

analys där avgiftsfinansieringen ställs mot

alternativa finansieringsformer.

Högskoleverket uppger att en förutsättning för

Försvarshögskolans fortsatta akademisering är att

Försvarshögskolan är en fristående myndighet. Civila

universitet och högskolor är egna myndigheter som

oftast är underställda Utbildningsdepartementet. De

får därmed sina utbildningsuppdrag och anslag från

Utbildningsdepartementet.

Högskoleverket menar att Försvarshögskolans

närmande till det övriga högskolesystemet skulle

underlättas om Försvarshögskolan hade en likartad

ställning i förhållande till Regeringskansliet som

övriga högskolor. Försvarshögskolan skulle enligt

Högskoleverket ha större möjligheter att erbjuda

utbildning på liknande villkor som de civila

högskolorna om skolan finansieras med anslag direkt

från Försvarsdepartementet.

Revisorerna

Revisorerna uppfattar att Högskoleverket ser en motsättning

mellan avgiftsfinansiering och Försvarshögskolans

ambition att bli ett akademiskt lärosäte.

Högskoleverket konstaterar att Försvarshögskolans

närmande till det övriga högskolesystemet skulle

underlättas om Försvarshögskolan fick en likartad

ställning till Försvarsdepartementet som de övriga

högskolorna har till Utbildningsdepartementet.

Revisorerna noterar också att Ekonomistyrningsverket

önskar en analys där avgiftsfinansiering ställs mot

alternativa finansieringsformer.

Inom Försvarshögskolan pågår arbete med att

uppfylla de rekommendationer som Högskoleverket har

lämnat i samband med en utvärdering av skolan. Målet

för skolans arbete är att skolan skall söka exa-

mensrätt omkring år 2000. Försvarshögskolan skulle

då uppfylla de krav som Högskoleverket formellt

ställer på ett akademiskt lärosäte.

Revisorerna ser att det kan finnas en motsättning

mellan avgiftsfinansiering och Försvarshögskolans

strävan att bli ett akademiskt lärosäte. Revisorerna

föreslår att regeringen ger Försvarshögskolan i

uppdrag att analysera vilka styr- och

finansieringsformer som är lämpligast utifrån att

skolan blir ett akademiskt lärosäte.

Öppna officersutbildningen mot det civila

samhället

Rapporten

Både LEMO- och UTFÖR-utredningarna betonade vikten

av anknytning mellan den högre militära utbildningen

och samhällets övriga högre utbildning och forskning

(SOU 1993:42, SOU 1996:123). UTFÖR-utredningen ansåg

att Försvarsmaktens uppgifter i allt lägre grad hade

blivit rent militära. Försvarsmaktens uppgifter hade

i stället integrerats i andra samhällsområden.

UTFÖR-utredningen menade att de civila inslagen i

den högre officersutbildningen borde öka väsentligt.

Utredningen ansåg att det var angeläget att

officerskåren exponerades för den civila

högskolevärlden. Det borde t.ex. finnas krav på att

högre officerare också hade akademisk examen från en

civil högskola eller ett universitet (SOU 1996:123).

Försvarsberedningen har visat att

samhällsutvecklingen inneburit att totalförsvaret

måste förändras. Beredningen har också betonat att

det inom totalförsvaret måste göras större insatser

för att förebygga och hantera icke-militära hot och

risker (Ds 1999:2).

Statsmakterna, Försvarsmakten och

Försvarshögskolan har i olika sammanhang betonat

vikten av att officersutbildningen blir akademisk.

Försvarshögskolan vill därför till form och innehåll

närma sig de civila högskolorna. Försvarshögskolan

har bl.a. inrättat professurer inom säkerhetspolitik

och strategi, ledningsvetenskap, militärteknik,

ledarskapspsykologi, logistik, folkrätt, sociologi

och pedagogik. För att officerarna vid 30-40-

årsåldern skall kunna övergå till civila jobb vill

Försvarsmakten och Försvarshögskolan att

officersutbildningen skall kunna jämföras med civila

högskoleutbildningar.

I rapporten konstaterar revisorerna att

avgiftsfinansieringen inte fungerar. Försvarsmakten

saknar resurser att styra officersutbildningen.

Försvarshögskolan har monopol på att utbilda

officerare. Samtidigt är Försvarshögskolan

ekonomiskt beroende av Försvarsmakten.

I rapporten lämnar revisorerna förslag som syftar

till att minska de båda myndigheternas beroende av

varandra. Revisorerna menar att

avgiftsfinansieringen kommer att fungera bättre om

Försvarsmakten blir en kunnigare beställare och att

delar av Försvarshögskolans verksamhet utsätts för

konkurrens.

Remissinstanserna

Expeditionschefen i Försvarsdepartementet menar att

revisorerna missuppfattat LEMO-utredningen. Som

framgått anser expeditionschefen att revisorerna

uppfattat att huvudsyftet med LEMO-reformen var att

skapa ett kommersiellt förhållande mellan

Försvarsmakten och Försvarshögskolan.

Expeditionschefen hänvisar till LEMO-utredningen

och uppger att Försvarsmakten i första hand skall

vända sig till civila utbildningsanordnare på mark-

naden. I andra hand skall Försvarsmakten upphandla

stöd inom den övriga statsförvaltningen. I sista

hand, dvs. om det saknas andra alternativ, ska För-

svarsmakten beställa tjänster från Försvarshögskolan

och de övriga stödmyndigheterna.

Expeditionschefen hävdar att Försvarshögskolan

saknar konkurrenter. Statsmakterna har därför

beslutat att Försvarsmakten skall utbilda sina

officerare vid Försvarshögskolan. Enligt

expeditionschefen syftar inte avgiftsfinansiering

till att Försvarsmakten kommersiellt skall "köpa"

utbildning och forskning från Försvarshögskolan. I

stället skall relationen mellan myndigheterna bygga

på förtroende, att man kompletterar varandra samt

att myndigheterna har tydliga roller.

Samtidigt uppger expeditionschefen att

Försvarshögskolans officersutbildning i allt större

utsträckning fått civila inslag. Expeditionschefen

nämner också att Försvarshögskolan har ett utvecklat

samarbete med en rad universitet och högskolor.

Revisorerna

Oavsett om Försvarshögskolan har konkurrenter eller

inte handlade LEMO-reformen om att Försvarsmakten

genom avgiftsfinansiering skulle få större

inflytande över officersutbildningen.

Avgiftsfinansiering förutsätter att beställaren har

möjlighet att påverka den utförande myndigheten.

Enligt revisorernas mening är det viktigt att

Försvarsmakten kan ställa krav på Försvarshögskolan.

Av expeditionschefens remissvar framgår att LEMO-

reformen innebär att Försvarsmakten i första hand

skall vända sig till utbildningsanordnare som finns

på den civila marknaden. Expeditionschefen anser

dock att Försvarsmakten endast kan vända sig till

Försvarshögskolan eftersom skolan saknar

konkurrenter. Samtidigt uppger expeditionschefen att

officersutbildningen fått allt större civila inslag

och att Försvarshögskolan har ett utvecklat sam-

arbete med en rad universitet och högskolor.

Som framgått är inte revisorerna ensamma om

uppfattningen att officersutbildningen i större

utsträckning bör öppnas mot det civila samhället.

Akademiseringen av officersutbildningen förutsätter

att Försvarshögskolan närmar sig den övriga

högskolevärlden. Redan i dag omfattar undervisningen

vid Försvarshögskolan en rad civila ämnen som

ekonomi, psykologi, historia, statskunskap m.m.

Revisorerna har förståelse för att en stor del av

den verksamhet som Försvarsmakten beställer från

Försvarshögskolan har en speciell militär karaktär.

Av revisorernas rapport framgår att

Försvarshögskolan har unik kompetens inom vissa

specifika områden.

I takt med utvecklingen har dock Försvarsmaktens

uppgifter i allt lägre grad blivit rent militära.

Försvarshögskolan bedriver därför i högre grad

utbildning som Försvarsmakten skulle kunna beställa

från andra utbildningsanordnare.

Revisorerna ser många fördelar med att

Försvarsmakten aktivt söker sig till den

utbildningsanordnare som bäst tillgodoser

myndighetens behov. Om Försvarsmakten upphandlar i

konkurrens ökar myndighetens förutsättningar att

påverka priset och innehållet i utbildningarna.

Samtidigt ökar Försvarsmaktens och officerarnas

kontakter med det civila samhället.

Remissinstansernas synpunkter på revisorernas

förslag

Försvarsmakten saknar resurser

Rapporten

Rapporten visar att Försvarsmakten saknar resurser att avgöra

hur officersutbildningen skall vara utformad.

Avgiftsfinansieringen har inte heller inneburit att

Försvarsmakten och Försvarshögskolan har fått

tydliga roller som beställare och utförare.

Revisorerna menar att det är regeringens ansvar

att se till att Försvarsmakten genomför upphandling

och uppföljning på ett bra sätt. I rapporten

föreslår revisorerna att regeringen ger

Försvarsmakten i uppdrag att utveckla metoder för

att följa upp och utvärdera den utbildning och

forskning som Försvarsmakten beställer från För-

svarshögskolan.

Expeditionschefen i Försvarsdepartementet håller

med revisorerna om att Försvarsmakten, ÖCB och

Försvarshögskolan har fått otydliga roller som

beställare och utförare. Expeditionschefen anser det

viktigt att Försvarsmakten har rätt och tillräcklig

kompetens att beställa utbildning och forskning från

Försvarshögskolan.

Försvarsmakten uppger att myndighetens inflytande

över officersutbildningen vid Försvarshögskolan är

tillfredsställande. Försvarsmakten konstaterar dock

att den skriftliga dialogen med Försvarshögskolan

inte alltid omfattat de detaljer som

samordningsavtalet anger. Försvarsmaktens stora

beställningar har också inneburit svårigheter att

skapa en meningsfull återrapportering. Enligt

Försvarsmaktens bedömning kan den ofullständiga

dokumentationen bl.a. förklaras av resursbrist i

Högkvarteret och stort förtroende i Försvarsmakten

att Försvarshögskolan genomför utbildningen utifrån

Försvarsmaktens behov. Vidare har det saknats

anvisningar för hur Försvarsmakten och

Försvarshögskolan skall tillämpa samordningsavtalet

mellan myndigheterna.

Sedan revisorerna kom med sin rapport har

Försvarsmakten och Försvarshögskolan fortsatt att

utveckla rutinerna mellan myndigheterna. Försvars-

makten bedömer att avgiftsfinansieringen framöver

kommer att fungera tillfredsställande.

Försvarsmakten delar dock revisorernas uppfattning

om att styrning och uppföljning av utbildning i

ekonomiska termer bör utvecklas. Försvarsmakten

avser därför att genomföra en översyn av

myndighetens styrning och uppföljning.

Försvarsmakten ställer sig positiv till revisorernas

förslag om att regeringen skall ge Försvarsmakten i

uppdrag att utveckla metoder för att följa upp och

utvärdera den utbildning och forskning som

Försvarsmakten beställer från Försvarshögskolan.

Försvarsmakten framhåller att detta uppdrag bör

lösas gemensamt av såväl beställare som utförare.

Försvarsmakten föreslår därför att

regeringsuppdraget ges gemensamt till

Försvarsmakten, Försvarshögskolan och

Högskoleverket.

Revisorerna

Revisorerna konstaterar att Försvarsmakten ställer sig positiv

till att regeringen ger Försvarsmakten m.fl. i

uppdrag att utveckla metoder för att följa upp och

utvärdera den utbildning och forskning som

Försvarsmakten beställer från Försvarshögskolan.

Ställ krav på Försvarshögskolans beställare

Rapporten

Av rapporten framgår att regeringen är otydlig i sina

regleringsbrev till Försvarshögskolan,

Försvarsmakten och ÖCB. Bland myndigheterna finns

det en osäkerhet om vilka krav regeringen ställer

och vad regeringen vill att de olika myndigheterna

skall redovisa. I rapporten konstaterar revisorerna

också att regeringen i regleringsbreven gör

skillnader mellan Försvarsmakten och ÖCB.

Granskningen visar att regeringen inte har krävt

att Försvarsmakten skall motivera varför myndigheten

beställer viss utbildning och forskning från

Försvarshögskolan. Inte heller har regeringen begärt

att Försvarsmakten skall bedöma vilken användning

försvaret har haft av den utbildning och forskning

som Försvarsmakten har beställt från

Försvarshögskolan. I stället begär regeringen att

Försvarshögskolan själv skall redovisa på vilket

sätt skolans beställare har nytta av skolans

verksamhet.

Regeringen begär emellertid att ÖCB skall redogöra

för den utbildning och forskning som myndigheten

beställer från Försvarshögskolan och andra utförare.

Enligt regleringsbrevet skall ÖCB bl.a. redovisa

utifrån vilka grunder som ÖCB beställer forskning.

ÖCB skall också översiktligt redogöra för de forsk-

ningsuppdrag som myndigheterna i det civila

försvaret har lämnat, hur forskningsresultatet har

förmedlats i det civila försvaret samt hur genomförd

forskning har utvecklat försvarets förmåga.

Revisorerna anser att regeringen bör utgå från

myndigheternas roller som beställare och utförare

när kraven på respektive myndighet formuleras.

Regeringen bör begära att Försvarsmakten och ÖCB

motiverar och bedömer effekterna av den utbildning

och forskning som de köper från Försvarshögskolan. I

detta ligger att Försvarsmakten och ÖCB aktivt måste

undersöka om det för en bestämd utbildning finns

andra utbildningsanordnare än Försvarshögskolan. Om

Försvarsmakten och ÖCB söker direkta kontakter med

andra högskolor, institut m.m. ökar kontakterna med

det civila samhället. Samtidigt tvingas

Försvarshögskolan konkurrera med civila utbild-

ningsanordnare.

Remissinstanserna

Expeditionschefen i Försvarsdepartementet delar revisorernas

uppfattning om att regeringen i sin styrning bör

utgå från myndigheternas roller som beställare och

utförare. Expeditionschefen anser dock att

Försvarsmakten inte skall behöva motivera varför

myndigheten beställer utbildning och forskning från

Försvarshögskolan. Expeditionschefen uppger att

Försvarshögskolan saknar konkurrenter. Enligt

expeditionschefen ligger det därför i "sakens natur"

att Försvarsmakten beställer från Försvarshögskolan.

Försvarsmakten ställer sig också tveksam till att

Försvarsmakten skall motivera och bedöma effekterna

av den utbildning och forskning som Försvarsmakten

köper från Försvarshögskolan. Försvarsmakten menar

att motiven och effekterna av officersutbildningen

torde vara uppenbara. Samtidigt uppger För-

svarsmakten att myndigheten till regeringen

rapporterar resultatet av genomförd utbildning

jämfört med de krav som Försvarsmakten ställt på

Försvarshögskolan. Enligt Försvarsmakten rapporterar

Försvarsmakten också vilken användning myndigheten

har haft av Försvarshögskolans utbildning och

forskning.

Försvarshögskolan instämmer med revisorerna om att

regeringens styrning av avgiftsfinansierade

myndigheter inte funnit sina former.

Försvarshögskolan menar att regeringens styrning med

hjälp av mål och resultat inte fungerar på samma

sätt vid avgiftsfinansiering som vid

anslagsfinansiering. Vid avgiftsfinansiering bör

regeringens styrning inriktas mot att beställaren

får en central roll.

Överstyrelsen för civil beredskap framhåller att

myndigheten skall leva upp till regeringens mål för

forskningen. Enligt regleringsbrevet för år 2000

skall ÖCB redovisa grunderna för den forskning som

ÖCB beställt för det civila försvaret. ÖCB menar att

regeringens krav utgår från regeringens önskan att

kunna värdera på vilket sätt ÖCB tillgodoser det

långsiktiga kunskapsbehovet i det civila försvaret.

ÖCB kan mot denna bakgrund inte tillgodose reviso-

rernas förslag om att ÖCB skall redovisa motiven

till att myndigheten köper viss forskning från

Försvarshögskolan eller från någon annan producent.

Motiven till varför forskning beställs är enligt ÖCB

inte relevant för hur målen uppfylls. ÖCB ser heller

inga skäl till att myndigheten skall behöva redovisa

vilken användning ÖCB har av Försvarshögskolans

forskning. Enligt ÖCB täcks detta in på ett bättre

sätt av de återrapporteringskrav som redan finns i

regleringsbrevet.

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) delar

revisorernas förslag. FFA betonar vikten av att

beställaren har rätt kompetens. Enligt FFA bör

dialogerna utvecklas framför allt när det gäller att

redovisa resultatet av forskningen. FFA menar att

regeringens mål- och resultatstyrning i

regleringsbreven av forskningen inte fungerar som

den nu är utformad. Om regeringens mål- och

resultatstyrning av forskningen inte utvecklas så

att det fungerar bör statsmakterna enligt FFA

överväga att styra forskningen med andra former.

Ekonomistyrningsverket instämmer också med

revisorerna. ESV framhåller särskilt vikten av att

regeringen i sin styrning och uppföljning utgår från

de roller som myndigheterna har som beställare och

utförare.

Högskoleverket har inga invändningar mot att

revisorerna föreslår att regeringen skall begära att

Försvarsmakten och ÖCB redovisar motiven till att

myndigheterna har köpt viss utbildning och forskning

från Försvarshögskolan. Högskoleverket har heller

inget att anföra mot att Försvarsmakten och ÖCB

skall redovisa resultatet av genomförd utbildning

och forskning jämfört med de krav på resultat som

respektive myndighet har ställt på Försvarshögskolan

i sina beställningar. Inte heller har Högskoleverket

några invändningar mot att Försvarsmakten och ÖCB

skall redovisa vilken användning myndigheterna har

haft av den utbildning och forskning som de båda

myndigheterna har beställt från Försvarshögskolan.

Revisorerna

Revisorerna noterar att expeditionschefen i

Försvarsdepartementet uppger att Försvarshögskolan

saknar konkurrenter. Enligt expeditionschefen är det

därför onödigt att Försvarsmakten motiverar varför

myndigheten beställer från Försvarshögskolan.

Revisorerna är av en annan uppfattning. Enligt

revisorerna finns det inslag i Försvarshögskolans

verksamhet som Försvarsmakten och ÖCB skulle kunna

beställa från andra utbildningsanordnare.

Revisorerna konstaterar att FFA delar revisorernas

förslag och att Högskoleverket inte har några

invändningar. Försvarsmakten och ÖCB ställer sig

dock tveksamma till att motivera och bedöma vilken

användning myndigheterna och försvaret har av den

utbildning och forskning som de beställer från För-

svarshögskolan.

Samtidigt uppger Försvarsmakten att myndigheten

till regeringen rapporterar resultatet av den

beställda utbildningen och forskningen och vilken

användning Försvarsmakten har haft av Försvars-

högskolans verksamhet.

Revisorerna har i granskningen tagit del av

Försvarsmaktens återrapportering till regeringen. Av

granskningen framgår att Försvarsmakten i

årsredovisningen varken redovisar utbildningsbehov

eller vilka krav Försvarsmakten ställde på För-

svarshögskolan. Inte heller finns det där någon

redogörelse för på vilket sätt beställningarna till

Försvarshögskolan hade bidragit till ett bättre

försvar. Av granskningen framgår dessutom att För-

svarsmaktens redogörelser i årsredovisningen om

Försvarshögskolan kommer direkt från

Försvarshögskolan.

Efter det att revisorernas rapport blev

färdigställd har regeringen den 9 mars 2000 beslutat

om att tillsätta en särskild utredare (dir.

2000:14). Utredningen skall analysera och lämna

förslag till hur forskning och utveckling skall

kunna nyttjas som användbar kunskap och praktisk

tillämpning inom totalförsvaret. Utredaren skall

bl.a. analysera hur kvalitetssäkring och uppföljning

fungerar när det gäller forskning och utveckling som

beställs av Försvarsmakten, ÖCB och andra myndig-

heter inom försvaret. Utredaren skall också titta på

vilka konsekvenser avgiftsfinansiering har i

förhållande till de forskningsbehov som finns inom

totalförsvaret.

Revisorerna konstaterar att regeringen delar

revisorernas uppfattning om att det är angeläget att

totalförsvaret har användning för den verksamhet som

Försvarsmakten, ÖCB m.fl. beställer från

Försvarshögskolan och andra producenter. Enligt

revisorernas mening är det en självklarhet att

Försvarsmakten och ÖCB skall kunna motivera och

redovisa vilken användning myndigheterna har av den

verksamhet de beställer. Lika självklart är det att

myndigheterna aktivt undersöker om det finns andra

producenter än Försvarshögskolan. Genom direkta

kontakter med civila högskolor ökar försvarsmyndig-

heternas utbyte med det civila samhället. Samtidigt

utsätts Försvarshögskolan för konkurrens från de

civila högskolorna.

Ställ krav på Försvarshögskolan

Rapporten

Statsmakterna, Försvarsmakten och Försvarshögskolan har i olika

sammanhang betonat vikten av att den högre

officersutbildningen godkänns som akademisk

utbildning. Inom Försvarshögskolan pågår arbete med

att uppfylla de rekommendationer som Högskoleverket

har lämnat i samband med en utvärdering av skolan.

Målet för skolans arbete är att skolan skall söka

examensrätt omkring år 2000. Försvarshögskolan

skulle då uppfylla de krav som Högskoleverket

formellt ställer på ett akademiskt lärosäte.

Revisorerna erfar att det kan vara både

tidskrävande och besvärligt för en yrkesskola att

bli högskolemässig. Av revisorernas rapport framgår

att varken konkurrenter, statsmakterna eller För-

svarsmakten skapar något yttre tryck på

Försvarshögskolan att effektivisera sin verksamhet.

Det finns ingen utomstående som bedömer

utbildningarnas innehåll och kvalitet. Enligt

revisorernas mening är det angeläget att

Försvarshögskolans utbildningar bedöms av någon

utomstående.

Enligt förordning (1995:945) med instruktion för

Högskoleverket har verket i första hand ansvar för

universitet och högskolor. Av förordningen framgår

emellertid att Högskoleverket också kan ha uppgifter

som rör andra utbildningar på eftergymnasial nivå.

Revisorerna anser därför att regeringen bör ge

Högskoleverket i uppdrag att bedriva tillsyn över

Försvarshögskolans utbildningar.

Remissinstanserna

Expeditionschefen i Försvarsdepartementet meddelar att

regeringen har för avsikt att inom fem år låta

Högskoleverket göra en översyn av Försvarshögskolans

officersutbildning.

Försvarshögskolan är tveksam till revisorernas

förslag om att regeringen bör ge Högskoleverket i

uppdrag att bedriva tillsyn över Försvarshögskolans

utbildningar. Försvarshögskolan menar att det är

mindre lämpligt att Högskoleverket redan nu skall

börja bedriva tillsyn av Försvarshögskolan. Enligt

Försvarshögskolan kommer frågan om tillsyn att

behandlas i samband med att Försvarshögskolan lämnar

in en ansökan till Högskoleverket om examensrätt.

Högskoleverket ställer sig positivt till att, med

utgångspunkt i högskolelagen och högskoleförord-

ningen, bedöma innehåll och kvalitet i Försvarshög-

skolans utbildningar.

Revisorerna

Revisorerna anser det angeläget att någon utomstående granskar

innehållet och kvaliteten i Försvarshögskolans

utbildningar. Revisorerna anser att regeringen bör

ge Högskoleverket i uppdrag att utifrån

högskolelagen och högskoleförordningen bedriva

tillsyn över Försvarshögskolan.

Försvarshögskolans styrelse

Rapporten

En tanke med avgiftsfinansiering är att marknadsmässiga

förhållanden i viss mån skall efterliknas. Av

samordningsavtalet mellan Försvarshögskolan och

Försvarsmakten framgår att relationen mellan de båda

myndigheterna skall präglas av affärsmässighet.

Enligt regeringens prognoser har Försvarshögskolan

år 1999 genomfört verksamheter för ca 290 miljoner

kronor (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 6 Totalförsvar).

Samtidigt leds Försvarshögskolan av en

traditionell styrelse med begränsat ansvar. Utan

någon tydlig gränsdragning delar styrelsen och

skolans ledning ansvaret för Försvarshögskolan.

En annan komplikation är att Försvarshögskolans

stora beställare finns representerade i styrelsen.

Inom Försvarshögskolan finns det olika uppfattningar

om huruvida ledamöterna i styrelsen har kunnat

skilja på sina styrelse- och myndighetsroller.

Dessutom ingår företrädare för Försvarsdepartementet

i styrelsen. Det innebär att en tjänsteman i

Försvarsdepartementet både kan vara uppdragsgivare

till skolan, beslutande i styrelsen och - som ägare

- mottagare av styrelsens analyser.

Revisorerna föreslår att Försvarshögskolan ges en

styrelse med fullt ansvar. Därmed skulle det inte

råda något tvivel om att styrelsen har det fulla

ansvaret för Försvarshögskolans verksamhet.

Remissinstanserna

Expeditionschefen i Försvarsdepartementet uppger att

Försvarsdepartementet avser att se över

Försvarshögskolans styrelse. Expeditionschefens upp-

fattning är att Försvarshögskolans styrelse skall ha

samma form som de civila högskolorna, dvs. en

styrelse med begränsat ansvar.

Försvarshögskolan ställer sig också tveksam till

att skolan skall ha en styrelse med fullt ansvar.

Försvarshögskolan anser att skolan skall ha samma

styrelseform som de civila högskolorna.

Revisorerna

Revisorerna konstaterar att Försvarsforskningsutredningen i

sitt betänkande Ledande forskning - för säkerhets

skull (SOU 1999:110) har kommit till samma

slutsatser som revisorerna.

Försvarsforskningsutredningen hade i uppdrag att

lämna förslag till hur en sammanslagning av de

nuvarande myndigheterna Flygtekniska

försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt

skulle kunna genomföras (dir. 1999:33). Utredningen

föreslog att de båda myndigheterna skulle slås

samman till en ny forskningsmyndighet med namnet

Totalförsvarets forskningsinstitut (TFI).

Försvarsforskningsutredningen föreslog att den nya

forskningsmyndigheten skulle ledas av en styrelse

med fullt ansvar.

Enligt utredningens uppfattning är det viktigt att

styrelsens ledamöter står obundna i förhållande till

olika partsintressen. Skolans beställare bör därför

inte vara representerade i styrelsen. För att

undvika otydliga roller bör inte heller någon

tjänsteman från Försvarsdepartementet ingå i

styrelsen.

Revisorernas förslag

Försvarsmakten saknar resurser

En utgångspunkt för avgiftsfinansiering är att

beställare har goda kunskaper om vad han vill

beställa och att verksamheten hos den utförande myn-

digheten bestäms av beställarens efterfrågan.

Försvarsmakten saknar emellertid tillräckliga

resurser för att bestämma behovet av officerare och

innehållet i officersutbildningen.

Revisorerna anser att Försvarsmakten måste vara en

kunnig beställare. Enligt revisorernas mening är det

också viktigt att Försvarsmakten själv utvärderar

den utbildning och forskning som försvaret köper

från Försvarshögskolan.

Revisorerna menar att det är regeringens ansvar

att se till att Försvarsmakten genomför upphandling

och uppföljning på ett bra sätt. Regeringen bör

därför se till att Försvarsmakten har kunskaper att

genomföra upphandling av utbildning och forskning.

Revisorerna föreslår att regeringen ger Försvars-

makten i uppdrag att utveckla metoder för att följa

upp och utvärdera den utbildning och forskning som

Försvarsmakten beställer från Försvarshögskolan. I

detta ligger att Försvarsmakten behöver analysera

vilken användning försvaret har av

Försvarshögskolans utbildningar.

Regeringen har också ansvar att se till att ÖCB

genomför upphandling och uppföljning på ett bra

sätt. Revisorerna anser att regeringen bör överväga

att ge ÖCB i uppdrag att inom myndigheten inrätta en

motsvarighet till det utbildningsråd som bedrivs av

Institutet för högre totalförsvarsutbildning.

Ställ krav på Försvarshögskolans beställare

Enligt revisorernas uppfattning bör regeringen

begära att beställarna både motiverar och bedömer

effekterna av den utbildning och forskning som de

köper från Försvarshögskolan. I detta ligger att

Försvarsmakten och ÖCB aktivt måste undersöka om det

för en bestämd utbildning finns andra utbild-

ningsanordnare än Försvarshögskolan. Om

Försvarsmakten och ÖCB söker direkta kontakter med

andra högskolor, institut m.m. ökar kontakterna med

det civila samhället. Samtidigt tvingas

Försvarshögskolan konkurrera med civila utbild-

ningsanordnare.

Enligt revisorernas mening bör regeringen i

regleringsbreven begära att Försvarsmakten och ÖCB

skall redovisa

· motiven till att myndigheterna har köpt viss

utbildning och forskning från Försvarshögskolan

·

· resultatet av genomförd utbildning och forskning

jämfört med de krav som respektive myndighet har

ställt på Försvarshögskolan i sina beställningar

·

1. den användning myndigheterna har haft av

Försvarshögskolans utbildningar och forskning.

2.

Ställ krav på Försvarshögskolan

Revisorerna anser att Försvarshögskolan bör öka sina

ansträngningar att söka sig till intressenter både i

Sverige och i andra länder. Med fler intressenter

minskar Försvarshögskolans beroende av Försvars-

makten. Samtidigt ökar förutsättningarna för att

avgiftsfinansiering skall fungera.

Revisorerna föreslår att regeringen ger

Försvarshögskolan i uppdrag att upprätta en

handlingsplan för hur skolan i större utsträckning

skall nå ut till fler beställare.

I Försvarshögskolans årsredovisning för år 1998

finns det inga uppgifter om vilka utbildningskrav

Försvarsmakten och de andra beställarna hade ställt

på skolan. Det finns därför inga mål eller krav att

relatera den genomförda verksamheten till.

Revisorerna föreslår att regeringen i

regleringsbrevet till Försvarshögskolan begär att

skolan i sin årsredovisning skall redovisa resultat

och måluppfyllelse i förhållande till de krav som

beställarna har ställt på skolan.

Varken konkurrenter, statsmakterna eller För-

svarsmakten skapar något yttre tryck på

Försvarshögskolan att effektivisera sin verksamhet.

Det finns ingen utomstående som bedömer

utbildningarnas innehåll och kvalitet. Enligt

revisorernas mening är det angeläget att

Försvarshögskolans utbildningar bedöms av någon

utomstående.

Enligt förordning (1995:945) med instruktion för

Högskoleverket har verket i första hand ansvar för

universitet och högskolor. Av förordningen framgår

emellertid att Högskoleverket också kan ha uppgifter

som rör andra utbildningar på eftergymnasial nivå.

Revisorerna anser därför att regeringen bör ge

Högskoleverket i uppdrag att bedriva tillsyn över

Försvarshögskolans utbildningar.

Försvarshögskolans styrelse

Revisorerna föreslår att Försvarshögskolan skall ges

en styrelse med fullt ansvar. Därmed skulle det inte

råda något tvivel om att styrelsen har det fulla

ansvaret för Försvarshögskolans verksamhet.

Av verksförordningen (1995:1322) framgår att en

styrelse vanligtvis består av myndighetschefen och

högst åtta andra ledamöter. Detta gäller förvalt-

ningsmyndigheter med traditionell styrelse.

Styrelser med fullt ansvar har i regel färre

ledamöter, detta för att de skall fungera som bra

ledningsorgan. Enligt revisorernas mening bör

Försvarshögskolans styrelseordförande liksom

hittills vara en externt rekryterad person med goda

kontakter i framför allt den vetenskapliga världen.

Styrelsens ledamöter bör stå obundna i förhållande

till olika partsintressen. Skolans beställare bör

därför inte vara representerade i styrelsen. Inte

heller bör någon tjänsteman från

Försvarsdepartementet ingå i styrelsen. Enligt

revisorernas uppfattning bör antalet ledamöter i

Försvarshögskolans styrelse uppgå till högst åtta

inklusive ordförande och skolans rektor.

Försvarshögskolans finansiering om skolan blir

ett akademiskt lärosäte

Högskoleverket ser en motsättning mellan

avgiftsfinansiering och Försvarshögskolans ambition

att bli ett akademiskt lärosäte. Högskoleverket

konstaterar att Försvarshögskolans närmande till det

övriga högskolesystemet skulle underlättas om

Försvarshögskolan fick en likartad ställning till

Försvarsdepartementet som de övriga högskolorna har

till Utbildningsdepartementet. De civila högskolorna

får sina utbildningsuppdrag och anslag från

Utbildningsdepartementet.

Inom Försvarshögskolan pågår arbete med att

uppfylla de rekommendationer som Högskoleverket har

lämnat i samband med en utvärdering av skolan. Målet

för skolans arbete är att skolan skall söka exa-

mensrätt omkring år 2000. Försvarshögskolan skulle

då uppfylla de krav som Högskoleverket formellt

ställer på ett akademiskt lärosäte.

Revisorerna erfar att det kan vara både

tidskrävande och besvärligt för en yrkesskola att

bli högskolemässig. Revisorerna ser också att det

kan finnas en motsättning mellan avgiftsfinansiering

och Försvarshögskolans strävan att bli ett

akademiskt lärosäte.

Revisorerna föreslår att regeringen ger

Försvarshögskolan i uppdrag att analysera vilka

styr- och finansieringsformer som är lämpligast

utifrån att skolan blir ett akademiskt lärosäte.

Förslag

Riksdagens revisorer föreslår

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.1

angående att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag

att utveckla metoder för att följa upp och utvärdera

den utbildning och forskning som Försvarsmakten

beställer från Försvarshögskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.2

angående regeringens krav i regleringsbreven på

Försvarshögskolans beställare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.3

angående de krav regeringen bör ställa på

Försvarshögskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört under avsnitt 3.4

angående Försvarshögskolans styrelse,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad revisorerna har anfört under avsnitt

3.5 angående att regeringen ger Försvarshögskolan i

uppdrag att analysera vilka styr- och

finansieringsformer som är lämpligast utifrån att

skolan blir ett akademiskt lärosäte.

Bilaga 2

Utbildningsutskottets yttrande

2000/01:UbU3y

Försvarshögskolan i det nya

försvaret

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har den 30 november 2000 beslutat

bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig

över Riksdagens revisorers förslag 1999/2000: RR10

Försvarshögskolan i det nya försvaret.

Revisorernas förslag i huvudsak

Revisorerna har genomfört en granskning av hur

regeringen och beställare styr Försvarshögskolan.

Granskningen, som har inriktats mot frågan om hur

avgiftsfinansieringen tillämpas vid

Försvarshögskolan, utmynnar i fem förslag till

tillkännagivanden av riksdagen.

Revisorerna föreslår att regeringen skall ge

Försvarsmakten i uppdrag att utveckla metoder för

att följa upp och utvärdera den utbildning och

forskning som Försvarsmakten beställer från

Försvarshögskolan (punkt 1). Vidare föreslår

revisorerna att regeringen skall ställa krav på att

Försvarshögskolans beställare redovisar motiven till

att de köpt viss utbildning och forskning från

Försvarshögskolan, resultatet av genomförd

utbildning och forskning jämfört med kraven i

beställningen samt den användning myndigheterna har

haft av Försvarshögskolans utbildningar och

forskning (punkt 2). Regeringen bör enligt

revisorerna också ställa krav på Försvarshögskolan

att den redovisar resultat och måluppfyllelse i

förhållande till de krav som beställarna har ställt

på skolan. Revisorerna anser det angeläget att

Försvarshögskolans utbildningar bedöms av någon

utomstående. De föreslår att regeringen skall ge

Högskoleverket i uppdrag att bedriva tillsyn över

Försvarshögskolans utbildningar (punkt 3).

Försvarshögskolans styrelse bör enligt revisorerna

få fullt ansvar, styrelsens ordförande bör vara en

externt rekryterad person med goda kontakter framför

allt i den vetenskapliga världen, skolans beställare

bör inte vara representerade i styrelsen och antalet

styrelseledamöter bör minskas till högst åtta

inklusive ordföranden och rektorn (punkt 4).

Revisorerna anser att det kan finnas en motsättning

mellan avgiftsfinansiering och Försvarshögskolans

strävan att bli ett akademiskt lärosäte. De föreslår

att regeringen ger Försvarshögskolan i uppdrag att

analysera vilka styr- och finansieringsformer som är

lämpligast utifrån att skolan blir ett akademiskt

lärosäte (punkt 5).

Utbildningsutskottets överväganden

Försvarshögskolan är en myndighet under

Försvarsdepartementet med uppgift att bedriva

utbildning och forskning huvudsakligen för det

militära försvarets och totalförsvarets behov. Dess

utbildningsverksamhet bedrivs till helt övervägande

del på beställning av Försvarsmakten och

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och

finansieras genom avgifter från beställarna.

Utbildningsutskottet har inte någon anledning att ha

synpunkter på hur beställarfunktionen och

avgiftsfinansieringen fungerar, och inte heller på

sammansättningen och ställningen för

Försvarshögskolans styrelse, så länge verksamheten

beställs och finansieras på nuvarande sätt.

Enligt sin instruktion (1996:1476) har

Försvarshögskolan till uppgift att bl.a. bedriva

högskoleutbildning av yrkes- och reservofficerare på

högre nivåer för krigs- och fredsbefattningar. Vid

Försvarshögskolan skall också enligt instruktionen

bedrivas forskning. Utbildningen och forskningen

skall bedrivas främst inom ämnena säkerhets-,

försvars- och utrikespolitik, internationella

förhållanden, svenskt totalförsvar, ledarskap och

ledningsvetenskap, krigskonst med militärhistoria,

militärteknik samt ekonomi och logistik med avseende

på försvaret (1 §). Försvarshögskolan skall samverka

med universitet, andra högskolor, Totalförsvarets

forskningsinstitut m.fl. för att hålla sig

underrättad om sådan forskning och annan utveckling

som är av betydelse för Försvarshögskolans

verksamhetsområde (2 §). Försvarshögskolan får som

lärare anställa bl.a. professor, lektor, adjunkt och

forskarassistent. Vid sådana anställningar skall

bestämmelserna i högskoleförordningen om motsvarande

anställningar inom högskolan tillämpas. I stället

för fakultetsnämnd skall vid Försvarshögskolan dess

forsknings- och utbildningsnämnd medverka i

anställningsförfarandet (22 §).

Försvarshögskolan skiljer sig i väsentliga

avseenden från universiteten och högskolorna under

Utbildnings- och Jordbruksdepartementen. För de

senare gäller högskolelagen (1992:1434) och

högskoleförordningen (1993:100) respektive

förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet

(1993:221). Enligt högskolelagen skall utbildningen

vid de statliga högskolorna vila på vetenskaplig

eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet,

och verksamheten skall bedrivas så att det finns ett

nära samband mellan forskning och utbildning. För

forskningen gäller som allmänna principer att

forskningsproblem får fritt väljas,

forskningsmetoder fritt utvecklas och

forskningsresultat fritt publiceras. Den

grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver

kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga

till självständig och kritisk bedömning, förmåga att

självständigt lösa problem och förmåga att följa

kunskapsutvecklingen, allt inom det område som

utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla

studenternas förmåga till informationsutbyte på

vetenskaplig nivå. Den som vill delta i

grundläggande högskoleutbildning söker själv till

önskad kurs eller utbildningsprogram, prövas mot

fastställda behörighetsvillkor och jämförs med

övriga sökande enligt fastställda urvalsregler.

Anställning hos någon viss arbetsgivare är aldrig

ett villkor för att bli antagen till grundläggande

högskoleutbildning.

Inom ramen för ett övergripande utbildningsuppdrag

som ges av regeringen i regleringsbrev bestämmer

varje universitet eller högskola själv sitt utbud av

kurser och utbildningsprogram. Den grundläggande

utbildningen finansieras helt med anslag på

statsbudgeten till respektive universitet eller

högskola. Forskningen och forskarutbildningen

finansieras dels genom anslag till respektive

lärosäte, dels genom medel från externa finansiärer,

framför allt statliga forskningsråd och stiftelser.

I viss utsträckning bedrivs också uppdragsforskning,

dvs. forskning där uppdraget anges av en

finansierande beställare.

Sedan några år pågår en s.k. akademisering av

utbildningen vid Försvarshögskolan. Enligt vad som

redovisas i revisorernas rapport (bilaga 1 s. 75)

syftar denna till att förbereda eleverna för att som

officerare klara nya och okända arbetsuppgifter.

Akademiseringen skall förse skolans elever med

verktyg för att hantera nya situationer och ett

kritiskt och prövande förhållningssätt till kunskap.

Försvarsmakten har också behov av att föryngra

officerskåren. Därför vill man göra officerarnas

kompetens attraktiv på den civila arbetsmarknaden.

Termen akademiskt lärosäte har ingen formellt

fastslagen eller allmänt vedertagen definition.

Innebörden av att Försvarshögskolan skulle bli ett

sådant lärosäte är därför inte alldeles klar. Dock

är det uppenbart att Försvarshögskolan inte kan bli

en statlig högskola under högskolelagen och

högskoleförordningen med bibehållande av nuvarande

styr- och finansieringsformer.

Utbildningsutskottet konstaterar att revisorernas

rapport inte innehåller någon systematisk

redovisning av omfattning, inriktning eller den

närmare uppläggningen av verksamheten vid

Försvarshögskolan. Inte heller redovisas någon

samlad bedömning av verksamheten utifrån

vetenskapliga eller professionella kriterier.

Rapporten ger därför inte underlag för

ställningstaganden i fråga om verksamhetens status i

förhållande till den utbildning och forskning som

bedrivs vid universiteten och högskolorna under

Utbildnings- och Jordbruksdepartementen.

Utifrån allmänna utgångspunkter om angelägenheten

av att effektivt utnyttja landets samlade

utbildningsresurser ser utskottet det som önskvärt

med ett utökat samarbete mellan Försvarshögskolan

och de statliga universiteten och högskolorna när

det gäller utbildning i sådana ämnen som finns vid

de sistnämnda. Det är vidare angeläget att i det

civila samhället kunna ta till vara den kompetens

som utvecklas inom Försvarshögskolans utbildning på

områden som också har tillämpning utanför

totalförsvaret. De jämförelser som Högskoleverket på

regeringens uppdrag har gjort mellan

Försvarshögskolans utbildningar och vissa

högskoleutbildningar bör kunna underlätta att

kompetensen hos officerare som lämnar försvaret kan

tas till vara på andra håll i arbetslivet. Det är

t.ex. allmänt omvittnat att Försvarshögskolans

utbildning i ledarskap är värdefull för civil

lärarverksamhet.

Huruvida det ligger i totalförsvarets intresse att

Försvarshögskolan ges ställning som statlig

högskola, underställd högskolelagen och

högskoleförordningen, ankommer det inte på

utbildningsutskottet att bedöma. Så länge

Försvarshögskolan inte är en sådan statlig högskola

finns det enligt utskottets uppfattning inte

anledning att ställa den under Högskoleverkets

tillsyn. Om Försvarshögskolan, utan att bli en

statlig högskola likställd med de övriga, skulle ges

rätt att utfärda vissa examina enligt

högskoleförordningen, är det dock naturligt att den

därav berörda utbildningen vid Försvarshögskolan

ställs under tillsyn av Högskoleverket.

Stockholm den 22 februari 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne

Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist

(s).