Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2000
2000-11-09 · 30 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2000/01:FiU11, Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2000
Dokumentets text
Finansutskottets betänkande
2000/01:FIU11
Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2000
FiU11
(prop. 2000/01:1)
Innehåll
Sammanfattning
Propositionen
Motionen
Utskottets överväganden
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 2
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen (prop. 2000/01:1, volym 1,
avsnitt 6.3) föreslår regeringen ändringar på
tilläggsbudget. Regeringens förslag återges i
bilaga 1.
Med anledning av förslagen om tilläggsbudget har
en motion väckts. Förslaget i motionen återges i
bilaga 1.
Finansutskottet har berett berörda utskott
tillfälle att yttra sig över de förslag i
propositionen jämte motioner som rör respektive
utskotts område.
Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet (2000/01:KU2y),
- justitieutskottet (protokollsutdrag
2000/01:2.5),
- socialförsäkringsutskottet (protokollsutdrag
2000/01:2.3),
- socialutskottet (protokollsutdrag 2000/01:2.4),
- kulturutskottet (protokollsutdrag 2000/01:2.3),
- utbildningsutskottet (2000/01:UbU1y),
- trafikutskottet (protokollsutdrag 2000/01:3.3),
- arbetsmarknadsutskottet (protokollsutdrag
2000/01:5.5 bilaga 5) och
- bostadsutskottet (2000/01:BoU2y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 3-11.
Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat att inte avge
något yttrande.
I bilaga 2 till betänkandet finns en
sammanställning av förändringar på tilläggsbudget
1 och 2 för budgetåret 2000 på
utgiftsområdesnivå.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
förslag om tilläggsbudget till statsbudget för
budgetåret 2000. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag. Den motion som väckts med anledning av
propositionen avstyrks.
Regeringens förslag till ökningar av anslagen
uppgår till brutto 6 737 miljoner kronor. I vissa
fall finns förslag till finansiering av den
föreslagna utgiftsökningen genom minskning av 2000
års anslag. Minskningarna av 2000 års anslag uppgår
totalt till 823 miljoner kronor. Således innebär
detta att anvisade medel sammanlagt ökar med 5 914
miljoner kronor.
Regeringens ambition är att ökade utgifter skall
finansieras genom motsvarande minskning av
utgifterna samma år. Efter de föreslagna åtgärderna
uppgår budgeteringsmarginalen till 0,6 miljarder
kronor för år 2000.
Till betänkandet har fogats en reservation (fp) och
tre särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 2000/01:1 föreslår regeringen
- såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 -
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att
ikläda staten en ekonomisk förpliktelse
angående vissa pensioner vid Spri i enlighet
med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3.4),
16. att riksdagen godkänner att 1 350 000 000 kr
från inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning
(avsnitt 6.3.7),
17. att riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget A
2 Miljöövervakning m.m. (avsnitt 6.3.11),
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om tidigareläggning av investeringar
som ingår i de nationella och regionala
infrastrukturplanerna, eller på annat sätt
beslutats av riksdagen, under förutsättning att
förskottering sker från kommuner eller enskilda
i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt
6.3.12),
19. att riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda ramanslaget C 1 Post-
och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för
vissa myndighetsuppgifter (avsnitt 6.3.12),
20. att riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner uppförda
ramanslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser
i vissa kommuner och landsting (avsnitt
6.3.13),
21. att riksdagen bemyndigar regeringen att med
högst 4 300 000 000 kr skriva ned den vid
utgången av år 2000 i statens redovisning
upptagna fordran som motsvarar underskottet i
kommunkontosystemet (avsnitt 6.3.13),
22. att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 godkänner
ändrade ramar för utgiftsområden
samt anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med
specifikation i tabell 2.1,
Motionen
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas:
25. Riksdagen beslutar, såvitt avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2000, att avvisa regeringens förslag om
bemyndigande att med högst 4 300 000 000 kr
skriva ned den vid utgången av år 2000 i statens
redovisning upptagna fordran som motsvarar
underskottet i kommunkontosystemet.
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen
för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny
beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa
nya anslag. I samband med den ekonomiska
vårpropositionen beslutade riksdagen om nya och
förändrade anslag för statsbudgeten för
budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:100, bet.
1999/2000:FiU27, rskr. 1999/2000:262). Regeringen
återkommer nu i budgetpropositionen med förslag
till ytterligare ändringar på tilläggsbudget
(prop. 2000/01:1, volym 1, avsnitt 6.3).
Utskottet behandlar förslagen på tilläggsbudget
utgiftsområdesvis. I det avslutande avsnittet
Finansutskottets sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget redovisar
utskottet konsekvenserna av sina
ställningstaganden för anslag och utgiftsområden
för 2000.
I bilaga 2 till betänkandet återfinns en
sammanställning av förändringar på tilläggsbudget
1 och 2 under 2000 på utgiftsområdesnivå.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Regeringskansliet m.m. (C 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslag C 1
Regeringskansliet m.m. ökas med 22 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslag inom
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning minskas.
Höjningen sker för att det arbete som den nu
avslutade Millenniekommittén initierat skall
kunna fullföljas.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Justitiekanslern (D 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget D 1
Justitiekanslern ökas med 300 000 kr.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet upptagna anslaget
F 8 Avgifter till vissa internationella
sammanslutningar minskas med motsvarande belopp.
I januari 1998 ändrades finansieringen av de
avtalsenliga försäkringarna. Myndigheterna
betalar numera myndighetsvis beräknade
försäkringspremier. Anslagsnivåerna har justerats
i olika omgångar för att ekonomiskt kompensera
myndigheterna. Medel behöver tillskjutas eftersom
kompensationen inte överensstämmer med premiernas
storlek för Justitiekanslerns del.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Polisorganisationen (A 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 1
Polisorganisationen ökas med 20 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget A 2
Säkerhetspolisen minskas med motsvarande belopp.
Polisen beräknas under innevarande år förbruka
330 miljoner kronor mer än anvisat belopp över
statsbudgeten. Detta finansieras till en del
genom utnyttjande av anslagssparande och
anslagskredit. Den tilläggsbudget som riksdagen
beslöt i våras tillförde dessutom polisen inemot
200 miljoner kronor i form av anslagsmedel och
avgiftsinkomster. Regeringen gör nu bedömningen
att ytterligare medel bör tillskjutas.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Domstolsväsendet (C 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget C 1
Domstolsväsendet ökas med 500 000 kr.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg upptagna anslaget A 3 Bidrag till hälso-
och sjukvård minskas med motsvarande belopp.
Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen
(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård bl.a.
beträffande bestämmelserna om förordnande av
sakkunnig vid muntlig förhandling vid länsrätt.
Denna ändring kan, som regeringen framhöll i
propositionen (prop. 1999/2000:44, bet.
1999/2000:SoU13, rskr. 1999/2000:207), förväntas
innebära en kostnadsökning för domstolsväsendet.
Anslaget behöver därför ökas.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Kriminalvården (D 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget D 1
Kriminalvården ökas med 10 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget A 2
Säkerhetspolisen minskas.
Kriminalvården beräknas under innevarande år
förbruka 190 miljoner kronor mer än anvisat
belopp över statsbudgeten. Detta täcks genom
utnyttjande av anslagskrediten. Kriminalvården
arbetar aktivt med att komma till rätta med den
finansiella situationen. Regeringen bedömer att
ett resurstillskott redan innevarande år är
nödvändigt.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Brottsförebyggande rådet (F 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget F 1
Brottsförebyggande rådet ökas med 11 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget F 8 Avgifter
för vissa internationella sammanslutningar
minskas med 5 000 000 kr samt att anslaget F 9
Bidrag till brottsförebyggande arbete minskas med
6 000 000 kr.
Regeringen anför att Brottsförebyggande rådet
spelar en viktig roll i det brottsförebyggande
arbetet. För att temporärt ytterligare stärka
rådets möjligheter att dels intensifiera
insatserna i internationella sammanhang och
utveckla kriminalstatistiken, dels fullfölja och
avsluta påbörjade projekt rörande forskning om
ekonomisk brottslighet, anser regeringen att
anslaget behöver tillföras medel.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
Statens invandrarverk (A 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 1 Statens
invandrarverk ökas med 4 000 000 kr. Finansiering
sker genom att anslaget A3 Migrationspolitiska
åtgärder minskas med motsvarande belopp.
För att handläggningstiderna och de långa
väntetiderna i Migrationsverkets
mottagningssystem skall minska anser regeringen
att anslaget behöver ökas.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 22 delvis).
Utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg
Bemyndigande angående vissa
pensionsåtaganden vid Spri
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
regeringen bemyndigas att ikläda staten en
ekonomisk förpliktelse angående vissa
pensioner vid Spri.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att ikläda staten en ekonomisk
förpliktelse angående vissa pensioner vid Spri.
Staten och Landstingsförbundet bildade år 1995
gemensamt den ideella föreningen Spri - Hälso-
och sjukvårdens utvecklingsinstitut, ideell
förening (Spri). Staten och förbundet har enats
om att upplösa Spri (jfr prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249). I samband med
föreningens upplösning betalas dess skulder och
kostnader i anledning av avvecklingen ur
föreningens tillgångar. Av föreningens stadgar
framgår att eventuella överskott skall tillfalla
staten och Landstingsförbundet med hälften var.
Om det uppstår brist eller om det krävs av
likviditetsskäl skall, enligt nämnda
överenskommelse, staten och Landstingsförbundet,
om de inte enas om annat och under förutsättning
att båda parter disponerar erforderliga medel,
med sinsemellan lika stora delar tillskjuta medel
till föreningen, om detta krävs för att fullgöra
föreningens behöriga åtaganden (jfr prop.
1999/2000:1, bet. 1999/2000:SoU1, rskr.
1999/2000:93).
I samband med avvecklingen har Spri,
beträffande vissa närmare angivna
pensionsåtaganden uppgående till omkring 54
miljoner kronor, träffat avtal med ett
försäkringsbolag om inlösen av denna
pensionsskuld. Spris ansvar för dessa pensioner
kan dock inte i alla avseende nu definitivt
regleras genom avtal med försäkringsgivare eller
på annat sätt. För att undvika att värdet av
framtida behöriga pensionsanspråk på Spri
försämras med anledning av Spris upplösning har
regeringen och Landstingsförbundet träffat en
överenskommelse om att Landstingsförbundet
primärt skall svara för de aktuella
pensionsåtagandena i den mån de inte kan täckas
av nämnda försäkringsavtal eller eventuellt
överskott av förvaltningen av pensionskapitalet.
För statens del har överenskommelsen tecknats med
förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga
beslut. Enligt överenskommelsen gäller vidare att
staten skall ersätta Landstingsförbundet med
hälften av det belopp som förbundet kan komma att
utge på grund av nämnda åtagande. Huruvida
åtagandet verkligen leder till framtida
utbetalning är ovisst. Det belopp det kan vara
fråga om för staten bedöms vara litet.
Överenskommelsen innehåller också bestämmelser om
hur ett eventuellt överskott av förvaltningen av
pensionskapitalet skall fördelas.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag (yrkande
15).
Utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp
Sjukpenning och rehabilitering m.m. (A 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 1 Sjukpenning
och rehabilitering m.m. ökas med 2 300 000 000
kr.
På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron
har utgifterna för sjukpenning fortsatt att öka
kraftigt för år 2000 i förhållande till
budgeterade medel. För närvarande finns det
ingenting som tyder på att utgifterna kommer att
minska. Anvisade anslagsmedel inklusive
anslagskredit förutses bli förbrukade i
månadsskiftet november/december 2000. Anslaget
bör därför ökas.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 22 delvis).
Utgiftsområde 13 Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet
Bidrag till arbetslöshetsersättning (A 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 1 Bidrag till
arbetslöshetsersättning ökas med 3 300 000 000
kr.
Utgifterna under anslaget beräknas bli högre än
vad som beräknades i budgetpropositionen för
2000. Utgifterna har inte minskat i samma takt
som den öppna arbetslösheten. Det beror på att
utvecklingen av antalet arbetslösa med
inkomstrelaterad ersättning har underskattats.
Ytterligare medel behöver därför tillföras
anslaget.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att redan i
förra årets budgetproposition redovisades att
medelsåtgången inte minskar proportionellt med
arbetslösheten. Denna utveckling har hållit i sig
och blivit mer påtaglig. Det är fråga om en
relativt kraftig anslagsökning, vilket också gör
det särskilt angeläget att understryka vikten av
att förslagen i budgetpropositionen grundas på så
välutvecklade beräkningsmodeller som möjligt.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv
Medel för individuellt kompetenssparande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
1 350 000 000 kr av inkomsterna under år
2000 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt
förs till Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning avsedda för ett system för
individuellt kompetenssparande.
Propositionen
Regeringen föreslår att av inkomsterna under år
2000 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs
1 350 000 000 kr avsedda för ett system för
individuellt kompetenssparande till
Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning.
En utredare lämnade i maj 2000 ett
principförslag (SOU 2000:51) till ett system för
individuellt kompetenssparande samt ett förslag
till hur redan avsatta medel skall förvaltas.
Förslaget innebär att alla löntagare och
företagare skall ha möjlighet att med en statlig
skattesubvention, i form av uppskjuten
beskattning, spara på ett eget kompetenskonto för
sin framtida kompetensutveckling. Arbetsgivare
som vill medverka skall ha möjlighet att avsätta
medel till individens konto. Individen bestämmer
dock själv till vilken typ av utbildning medlen
skall användas. När pengarna tas ut från kontot
beskattas de som inkomst och därutöver utfaller
en extra skattesubvention i form av en
kompetenspremie.
Utredaren har föreslagit att 1 350 000 000 kr
från år 2000 och 1 150 000 000 kr från år 2001
som avsatts för ändamålet förs till ett
räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Medlen
skall, enligt utredarens förslag, användas till
startpremier för att stimulera igångsättningen av
ett system för individuellt kompetenssparande och
förvaltas av Riksgäldskontoret till dess att de
används för de ändamål som riksdagen fastställer.
Utredaren väntas lämna ett slutbetänkande i
december 2000.
I avvaktan på att utredaren lämnar sitt
slutliga förslag till hur ett system med
individuellt kompetenssparande kan utformas och
fungera samt regeringen kunnat ta ställning till
detta och lämna ett förslag till riksdagen, bör
de medel från inkomsttiteln 1428 Energiskatt som
under år 2000 (prop. 1999/2000:1 volym 1 s. 19,
209, 213 och 215) avsetts för ändamålet överföras
till ett konto i Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning. I samband med att regeringen lämnar
ett förslag om utformningen av systemet för
individuell kompetensutveckling till riksdagen
kommer också förslag att lämnas om hur dessa
medel skall hanteras. Systemet avses träda i
kraft senast år 2002.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Arbetsmarknadsutskottet ser det som mycket
angeläget att stärka arbetstagarnas ställning på
den alltmer krävande och föränderliga
arbetsmarknaden. Därför välkomnar
arbetsmarknadsutskottet att regeringen nu
aviserar att ett system för individuell
kompetensutveckling i arbetslivet skall införas.
För att det praktiska genomförandet inte skall
hindras eller fördröjas av brist på resurser är
det bra att medel för ändamålet avskiljs redan
nu, även om det slutliga förslaget måste
avvaktas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens förslag
(yrkande 16).
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m. (B 52)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget B 52 Enskilda
och kommunala högskoleutbildningar m.m. ökas med
198 344 000 kr.
Höjningen av anslaget avser att täcka kostnader
som regeringen, genom långsiktiga ramavtal om
utbildning och forskning med Stiftelsen Högskolan
i Jönköping respektive Stiftelsen Chalmers
tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola
AB, är skyldig att betala för viss ingående
mervärdesskatt samt för räntekostnader som
uppkommit vid försenade utbetalningar.
För att finansiera denna och andra
utgiftsökningar föreslår regeringen att
grundutbildningsanslagen till 26 universitet och
högskolor minskas med sammanlagt 295,5 miljoner
kronor.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande
(UbU1y) propositionens förslag.
Utbildningsutskottet erinrar om att i
propositionen ges ingen information om vilken
påverkan som dessa anslagsminskningar till
universitet och högskolor får på den pågående
verksamheten vid dessa. Utbildningsutskottet har
inhämtat att samtliga anslagsminskningar
motsvarar belopp som respektive lärosäte
tilldelats för att genomföra naturvetenskaplig
och teknisk utbildning för studerande med
särskilt vuxenstudiestöd (s.k. NT-
svuxutbildning). Dessa medel får lärosätena
enligt regleringsbrevet endast disponera i den
omfattning som de genomför sådan utbildning. Till
NT-svuxutbildningen antogs studenter för sista
gången höstterminen 1998. Det har framgått av
bl.a. de senaste årens budgetpropositioner att
nästan inget lärosäte har genomfört NT-
svuxutbildning i den omfattning som budgeterats.
De belopp som nu föreslås bli omfördelade skulle
därför inte ha kunnat utnyttjas av lärosätena.
Vidare påpekar utbildningsutskottet att den
största anslagsökningen i regeringens förslag
inom utskottets område avser anslaget B 52
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.,
närmare bestämt anslagsposten
Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Dessa kostnader har under en följd av år
budgeterats till avsevärt lägre belopp än vad som
visat sig behövas. Staten har i avtalen när de
båda stiftelserna bildades år 1994 förbundit sig
att kostnadsneutralitet skall råda mellan de
statliga högskolorna och stiftelsehögskolorna,
när det gäller mervärdesskatt. Vilka mervärdes-
skattekostnaderna vid stiftelsehögskolorna blir
är avhängigt beslut av respektive högskolas
styrelse om fördelning av tillgängliga medel
mellan lönekostnader för utbildning och
forskning, som är momsfria, och lokal- och
utrustningskostnader, för vilka de betalar moms.
Avtalen mellan staten och de båda
stiftelsehögskolorna löper t.o.m. den 30 juni
2009 och förnyas då på 15 år, såvida de inte
sagts upp två år innan dess.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. (B 53)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget B 53 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. ökas
med 53 664 000 kr. Finansiering sker genom att
andra anslag inom utgiftsområdet minskas.
Höjningen av anslaget behövs främst för att
finansiera av riksdagen tidigare beslutade
investeringar i inredning och utrustning för
universitet och högskolor. Från och med
budgetåret 1994/95 finansieras sådana
investeringar genom att universitet och högskolor
tar upp lån i Riksgäldskontoret. De tidigare
avsatta medlen för investeringar finansierar i
stället lånekostnaderna. Under anslaget har
tidigare beräknats medel för beslutade
investeringar vars realiserande sker under
efterföljande budgetår. Medel motsvarande
26 164 000 kr saknas för att finansiera den sista
delbetalningen till Kungl. Tekniska högskolan och
Stockholms universitet avseende
investeringskostnader i Fysikcentrum samt
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
26 000 000 kr till Lunds universitet avseende
investeringskostnader till Biomedicinskt centrum.
Vidare behövs 1 500 000 kr för att finansiera
genomförandet av Tempus-programmet under
budgetåret 2000.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande
(UbU1y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Kungl. biblioteket (D 12)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget D 12 Kungl.
biblioteket ökas med 23 000 000 kr. Finansiering
sker genom att andra anslag inom utgiftsområdet
minskas.
Kungl. biblioteket (KB) visar i sin
halvårsrapport ett prognostiserat underskott på
23 miljoner kronor. Regeringen anser det
angeläget att KB får fullfölja de åtaganden och
projekt som regeringen ålagt myndigheten.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande
(UbU1y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens förslag
(yrkande 22 delvis).
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
Centrala museer: Myndigheter (H 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget H 1 Centrala
museer: Myndigheter ökas med 8 500 000 kr.
I enlighet med riksdagens beslut (prop.
1998/99:1, utg.omr.17, bet. 1998/99:KrU1, rskr.
1998/99:55) avskildes Moderna museet den 1 juli
1999 från Statens konstmuseer och bildade en egen
myndighet. Samtidigt bytte Statens konstmuseer
namn till Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde. Både Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde och Moderna museet drabbades
av stora underskott i verksamheten år 1999.
Huvudsakligen går detta att hänföra till att
museernas avgiftsinkomster och övriga inkomster
detta år blev lägre än budgeterat. För att ge de
bägge myndigheterna möjlighet att lösa sina akuta
ekonomiska problem behöver anslaget ökas.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag (yrkande
22 delvis).
Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Bostadsbidrag (A 10)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 10
Bostadsbidrag minskas med 470 000 000 kr.
Utgifterna för bostadsbidrag är starkt beroende
av inkomst-, boendekostnads- och
arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den
samhällsekonomiska utvecklingen i stort.
Minskande arbetslöshet och ökade reallöner
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
innebär att kostnaderna för bostadsbidrag
minskar. Mot bakgrund av den senaste ekonomiska
bedömningen kan därför anslaget A 10
Bostadsbidrag minskas.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande
(BoU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag (yrkande
22 delvis).
Vissa investeringsbidrag (nytt anslag)
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag A 13
Vissa investeringsbidrag på 6 000 000 kr anvisas.
Regeringen avser att finansiera det nya anslaget
genom att dra in motsvarande belopp från det
senast år 1999 på statsbudgeten uppförda
ramanslaget A 12 Investeringsbidrag för
anordnande av bostäder för studenter m.fl.
I mitten av 1990-talet lämnade staten
investeringsbidrag för vissa förbättringsåtgärder
i bostäder och lokaler. Bidragen finansierades
från det på tionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, som senast budgetåret 1995/96 var
uppfört på statsbudgeten. Detta anslag kan inte
användas efter utgången av år 1999. Till följd av
överklaganden återstår fortfarande vissa äldre
utfästelser om bidrag som behöver infrias. Ett
nytt anslag bör anvisas för ändamålet.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande
(BoU2y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag (yrkande
22 delvis).
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
Miljöövervakning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
ramanslaget A 2 Miljöövervakning m.m. även
får användas för aktieägartillskott till
AB Svenska Miljöstyrningsrådet om högst
1 500 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 2
Miljöövervakning m.m. även får användas för
aktieägartillskott till AB Svenska
Miljöstyrningsrådet om högst 1 500 000 kr.
AB Svenska Miljöstyrningsrådet har bildats av
staten, Kommunförbundet, Industriförbundet och
Företagarnas Riksorganisation. Bolaget
registrerar på uppdrag av regeringen företag
enligt EU:s frivilliga miljöledningssystem Eco
Management and Audit Scheme (EMAS) samt utför
informationsarbete om systemet.
Staten är sedan 1995 huvudägare av AB Svenska
Miljöstyrningsrådet med 90 % av aktieinnehavet.
Riksdagen beslutade (prop. 1994/95:101, bet.
1994/95:JoU9, rskr. 1994/95:86) hösten 1994 att
inom ramen för befintliga medel på det dåvarande
anslaget A 2 Bidrag till miljöarbete under
fjortonde huvudtiteln tillföra AB Svenska
Miljöstyrningsrådet 1 miljon kronor för att täcka
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
initialkostnader. Därefter beslutade riksdagen
(prop. 1995/96:107, bet. 1995/96:JoU15, rskr.
1995/96:38) att regeringen fick tillföra ett
aktieägartillskott om 2 miljoner kronor. För att
möjliggöra att bolaget fullgör sina uppgifter
avseende information om EMAS-systemet kan det bli
nödvändigt att tillskjuta ytterligare
ägarkapital. Som villkor skall gälla att
överskott från verksamheten skall användas för
att återbetala tillskjutet kapital. Regeringen
avser att närmare se över verksamhetens former.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens
förslag (yrkande 17).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Väghållning och statsbidrag (A 2) samt
Banhållning (A 4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om
ytterligare medel. Vidare bifaller
riksdagen att regeringen får besluta om
tidigareläggning av investeringar som
ingår i de nationella och regionala
infrastrukturplanerna, eller på annat sätt
beslutats av riksdagen, under
förutsättning att förskottering sker från
kommuner eller enskilda i enlighet med vad
regeringen föreslår.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 2 Väghållning
och statsbidrag ökas med 80 000 000 kr och
anslaget A 4 Banhållning ökas med 70 000 000 kr.
Sommarens översvämningar kräver extraordinära
insatser för att återställa vägnätet och
järnvägsnätet. En del av återställningsbehovet
bedöms kunna åtgärdas under 2000 medan resterande
behov beräknas kunna åtgärdas först under år
2001. De totala kostnaderna för
återställningsarbetet har av Vägverket bedömts
uppgå till 550 miljoner kronor, fördelat med 350
miljoner kronor 2000 och 200 miljoner kronor
2001. Kostnaden för Banverket bedöms uppgå till
70 miljoner kronor under 2000. Samtliga kostnader
för Banverket bedöms falla ut 2000. För att
möjliggöra dessa särskilda insatser anser
regeringen att anslaget A 2 Väghållning och
statsbidrag behöver ökas med 80 000 000 kr och
anslaget A 4 Banhållning behöver ökas med
70 000 000 kr. I regeringens budgetförslag för år
2001 ingår ytterligare 200 000 000 kr under
anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag.
Resterande behov av medel för att återställa
skadad infrastruktur får Vägverket och Banverket
tills vidare finansiera genom omprioriteringar
och genom att nyttja sina anslagskrediter.
Regeringen föreslår vidare att den bemyndigas
att för anslagen A 2 Väghållning och statsbidrag
samt A 4 Banhållning besluta om tidigareläggning
av investeringar som ingår i de nationella och
regionala infrastrukturplanerna, eller på annat
sätt beslutats av riksdagen, om kommuner eller
enskilda förskotterar investeringsutgifterna.
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
Sådan förskottering får aldrig överstiga 30 % av
de medel som under respektive anslag är
tillgängliga för investeringar.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:100
bilaga 8, TU26, rskr. 326 och TU25, rskr. 325)
får regeringen medge tidigareläggningar av
investeringar i vägar och järnvägar om utgifterna
förskotteras av kommuner eller enskilda. Det
sammanlagda värdet av förskotteringarna får uppgå
till högst 20 % av de medel som är tillgängliga
för infrastrukturinvesteringar. Regeringen anser
att det är en fördel om planerade investeringar
kan genomföras tidigare än de anvisade
anslagsmedlen tillåter eller planen förutser
under förutsättning av att kommuner eller
enskilda förskotterar medel och inga krav ställs
på indexuppräkning eller ränta på förskotterat
belopp. För att möjliggöra ytterligare
tidigareläggningar bör den högsta tillåtna
omfattningen av förskotteringar därför nu höjas
från 20 % till 30 % av de medel som under
respektive anslag är tillgängliga för
investeringar.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag om ökad
medelstilldelning (yrkande 22 delvis).
Vidare tillstyrker finansutskottet, också detta
i likhet med trafikutskottet, att regeringen får
det önskade bemyndigandet (yrkande 18).
Bidrag till sjöfarten (B 3)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget B 3 Bidrag till
sjöfarten ökas med 10 000 000 kr. Finansiering
sker genom att anslaget D1 Ersättning till
Statens järnvägar i samband med utdelning från AB
Swedcarrier minskas med motsvarande belopp.
Bidrag utgår enligt förordningen (1996:1559) om
statligt bidrag till svensk sjöfart. Ytterligare
medel behöver tillföras anslaget.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag (yrkande
22 delvis).
Post- och telestyrelsen:
Förvaltningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
anslaget C 1 Post- och telestyrelsen:
Förvaltningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter också skall kunna
användas till att finansiera
marknadskontroll av radio- och
teleterminalutrustning.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget C 1 Post- och
telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter också skall kunna användas
till att finansiera den marknadskontroll av
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
radio- och teleterminalutrustning som Post- och
telestyrelsen skall bedriva enligt lagen
(2000:121) om radio- och teleterminalutrustning.
Post- och telestyrelsen (PTS) ansvarar
tillsammans med Elsäkerhetsverket för
marknadskontroll av radio- och
teleterminalutrustning. Denna uppgift regleras i
lagen (2000:121) om radio- och
teleterminalutrustning som trädde i kraft den 8
april 2000. Huvuddelen av PTS
verksamhetskostnader finansieras genom avgifter.
Det finns däremot inget lagstöd för PTS att under
2000 ta ut avgifter för finansiering av
marknadskontroll av radio- och
teleterminalutrustning. Från och med 2001 kommer
verksamheten att finansieras genom avgiftsuttag.
Regeringen anser att det nu aktuella anslaget
skall kunna användas till att finansiera
kostnader under år 2000.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag (yrkande
19).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner
Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
högst 100 miljoner kronor av anslaget A 2
Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting får användas för
att bistå kommuner, som har haft betydande
kostnader till följd av översvämningarna i
juli 2000.
Vidare bifaller riksdagen regeringens
förslag att anslaget får användas för
analys- och utvecklingsarbete avseende
kommunkontosy-
stemet.
Propositionen
Regeringen bedömer att högst 100 miljoner kronor
av anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting behöver användas för
att bistå kommuner, som har haft betydande
kostnader till följd av översvämningarna i juli
2000. Utan ett sådant stöd finns det risk för att
verksamheten i berörda kommuner påverkas
negativt. För att få ekonomiskt stöd skall
kommunerna ansöka om ersättning hos regeringen,
varefter en prövning görs.
Vidare föreslår regeringen att anslaget får
användas för analys- och utvecklingsarbete
avseende kommunkontosystemet. Regeringen har
nyligen behandlat frågan om kommunkontosystemet,
dels i 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.
1999/2000:100), dels i propositionen Vissa
kommunalekonomiska frågor (prop. 1999/2000:115).
Ytterligare analysarbete behöver göras, bl.a. för
att förklara de stora variationerna i
utbetalningar som föreligger mellan olika
kommuner. Vidare är det regeringens avsikt att
inleda ett utvecklingsarbete i syfte att stärka
möjligheterna till uppföljning och kontroll av
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
kommunkontosystemet. För detta ändamål bedömer
regeringen att högst 1 500 000 kr av anslaget
behöver användas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens
förslag (yrkande 20).
Statligt utjämningsbidrag till kommuner och
landsting (A 3)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och landsting ökas
med 619 233 000 kr. Finansiering sker genom att
den utjämningsavgift som kommuner och landsting
betalar in till staten ökar i motsvarande
omfattning.
Det kommunala utjämningssystemet syftar till
att ge kommuner och landsting likvärdiga
ekonomiska förutsättningar. Detta sker genom en
utjämning för skillnader i skatteunderlag
(inkomstutjämning) och för strukturellt betingade
kostnadsskillnader (kostnadsutjämning).
Utgifterna för utjäm-ningsbidraget belastar det
nu aktuella anslaget. Inkomsterna från den
utjämningsavgift som kommuner och landsting
betalar till staten redovisas på statsbudgetens
inkomstsida. Systemet är i princip
självfinansierat.
Storleken på utjämningsbidraget respektive
utjämningsavgiften fastställs under budgetåret,
varför avvikelser kan förekomma i förhållande
till det av riksdagen beslutade anslaget. De
definitiva beräkningarna av Statistiska cen-
tralbyrån avseende bidragsåret 2000 visar att
omslutningen i utjämningssystemet blir drygt 619
miljoner kronor högre än vad som beräknades i
budget-propositionen för 2000. Orsaken är främst
att omslutningen i inkomstutjämningen ökat. Den
ökade omslutningen innebär att såväl
utjämningsbidraget som utjämningsavgiften har
ökat. Statsbudgetens saldo påverkas därmed inte.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens
förslag (yrkande 22 delvis).
Kommunkontosystemet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
den i statens redovisning upptagna fordran
som motsvarar underskottet i
kommunkontosystemet, dock högst
4 300 000 000 kr, skrivs ned vid utgången
av år 2000. Riksdagen avslår därmed motion
Fi211 (fp) yrkande 25.
Jämför reservation (fp).
Propositionen
Regeringen föreslår att den i statens redovisning
upptagna fordran som motsvarar underskottet i
kommunkontosystemet, dock högst 4 300 000 000 kr,
skrivs ned vid utgången av år 2000.
Genom det s.k. kommunkontosystemet, som
infördes 1996, får kommuner och landsting
tillbaka ingående moms. Kommunkontosystemet
består av två räntebärande konton hos
Riksgäldskontoret, ett för kommuner och ett för
landsting. Utgifterna från kontona finansieras
genom ett enhetligt tillskottsbelopp per invånare
som kommuner respektive landsting betalar.
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
Riksskatteverket fastställer tillskottsbeloppets
storlek årligen. Systemet omslöt totalt 27,2
miljarder kronor år 1999. Omslutningen har ökat
med 4,7 miljarder kronor eller 21 % sedan
systemet infördes.
Under de senaste åren har de av staten
fastställda tillskottsbeloppen till kommunkontot
inte räckt för att täcka utbetalningarna till
kommuner och landsting. Vid utgången av år 2000
bedöms underskottet i kommunkontosystemet uppgå
till högst 4,3 miljarder kronor vilket är något
högre än den prognos som angavs i den ekonomiska
vårpropositionen.
Kommunkontosystemet bibehålls år 2001. En
utredning tillsattes hösten 1998 med uppgift att
analysera och förklara orsakerna till de ökade
utbetalningarna samt den omfördelningseffekt som
uppstår på grund av den kollektiva
finansieringen. Utredningen lämnade hösten 1999
betänkandet Kommunkontosystemet och rättvisan
(SOU 1999:133). Ett fortsatt analysarbete av
kommunkontosystemet kommer att genomföras.
Avsikten är att kommuner och landsting skall
lämna betydligt fler uppgifter än i dag vid
ansökan om utbetalning ur kommunkontosystemet.
Uppgifterna skall möjliggöra en förbättrad
uppföljning av kommunkontosystemet. Vidare
behöver en analys genomföras av de stora
variationerna av utbetalningarna mellan olika
kommuner respektive landsting. Dessutom påbörjas
en analys av hur ansökningarna till systemet
skall kunna kontrolleras samt hur en eventuell
omprövning av beslut om utbetalning skall kunna
göras. Regeringen avser också att tillsätta en
arbetsgrupp för att se över systemet som helhet.
Efter dessa analyser avser regeringen att
återkomma till riksdagen.
Grunden för kommunkontosystemet är att det är
kommunerna och landstingen som skall finansiera
systemet. Det vore inte rimligt att höja avgiften
så mycket att den även täcker det ackumulerade
underskottet, bl.a. mot bakgrund av de stora
variationerna i utbetalningar mellan olika
kommuner och landsting. En sådan höjning skulle
märkbart påverka kommunernas och landstingens
ekonomi. Regeringen föreslår därför att den i
statens redovisning upptagna fordran som
motsvarar underskottet i kommunkontosystemet,
dock högst 4 300 000 000 kr, skrivs ned vid
utgången av år 2000. Underskottet har
finansierats av Riksgäldskontoret de år då det
uppstått. Nedskrivningen påverkar därför inte
ytterligare statens lånebehov.
Motionen
I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås att riksdagen avvisar regeringens
förslag (yrkande 25).
Finansutskottets ställningstagande
Som regeringen påpekar vore det inte rimligt att
höja avgiften så mycket att den även täcker det
ackumulerade underskottet, bl.a. mot bakgrund av
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
de stora variationerna i utbetalningar mellan
olika kommuner och landsting. En sådan höjning
skulle märkbart påverka kommunernas och
landstingens ekonomi.
Finansutskottet tillstyrker således
propositionens förslag (yrkande 21). Motion Fi211
(fp) yrkande 25 avstyrks därmed.
Utskottet behandlar andra frågor om
kommunkontosystemet i betänkande 2000/01:FiU3
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Finansutskottets sammanställning
av anslag och utgiftsområden på
tilläggsbudget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag
till ändrad fördelning på utgiftsområdena
och om ändrade och nya anslag på
tilläggsbudget.
Regeringens förslag till ökningar av anslagen
uppgår till brutto 6 737 miljoner kronor. I vissa
fall finns förslag till finansiering av den
föreslagna utgiftsökningen genom minskning av
2000 års anslag. Minskningarna av 2000 års anslag
uppgår totalt till 823 miljoner kronor. Således
innebär detta att anvisade medel sammanlagt ökar
med 5 914 miljoner kronor.
Regeringens ambition är att ökade utgifter
skall finansieras genom motsvarande minskning av
utgifterna samma år. Efter de föreslagna
åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 0,6
miljarder kronor för år 2000.
Finansutskottet har i det föregående tagit
ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har i samtliga
fall tillstyrkt regeringens förslag. Inga
motioner har väckts rörande anslagsfrågorna. Det
innebär att utskottet också tillstyrker
regeringens förslag om ändrad fördelning på
utgiftsområdena. Således tillstyrks
propositionens yrkande 22. Utskottets förslag
till riksdagsbeslut framgår av punkt 8 i
utskottets förslag jämte den efterföljande
specifikationen över ändrade ramar på
utgiftsområden och ändrade och nya anslag.
I bilaga 2 till betänkandet återfinns en
sammanställning av förändringar på tilläggsbudget
1 och 2 under 2000 på utgiftsområdesnivå.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Bemyndigande om nedskrivning av fordran i
kommunkontosystemet (punkt 7) (fp)
av Bo Könberg (fp)
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7
borde ha följande lydelse:
7. Riksdagen avslår regeringens förslag yrkande
21. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Fi211 yrkande 25.
Ställningstagande
Jag anser att regeringens förslag om avskrivning
av fordran motsvarande underskottet i
kommunkontosystemet bör avvisas. Det nuvarande
systemet är svåröverskådligt och behöver ändras.
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
I avvaktan på att detta sker bör underskott
täckas inom systemets ram. Kommunmomsen bör
därför inte efterskänkas utan erläggas i beräknad
omfattning.
Jag föreslår således att
riksdagen avslår regeringens
förslag yrkande 21. Därmed
bifaller riksdagen motion
2000/01:Fi211 (fp) yrkande
25.
Särskilda yttranden
1. Sjukpenning och rehabilitering
(utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp) (m, kd, c och fp)
Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Lena Ek (c), Gunnar Axén (m) och Bo Könberg
(fp) anför:
Vi kan konstatera att utgifterna för
sjukpenningen fortfarande ökar kraftigt. I
rådande situation är riksdagen i praktiken
tvungen att skjuta till mer medel. Vi vill dock
markera att regeringens hantering av frågan inte
är tillfredsställande. Regeringen har reagerat
för sent. Genom att använda
budgeteringsmarginalen för ofinansierade utgifter
har regeringen försatt sig i en komplicerad
situation. Den tidigare tillämpningen av
begränsningsbeloppen visar att regeringen kan
hamna i en situation där den tvingas att agera
utan närmare eftertanke.
Vi tvingas konstatera att
budgeteringsmarginalen återigen har missbrukats
för syften som den inte ursprungligen var avsedd
för. Regeringen har visat sig vara alltför ivrig
att se budgeteringsmarginalen som ett
reformutrymme, inte som en buffert för
förändringar i de ekonomiska förutsättningarna.
När utgifterna fått skena i väg för bl.a.
sjukförsäkringen har regeringen använt limiter på
andra områden i form av begränsningsbelopp. I
budgetpropositionen (s. 141) anmäler regeringen
att den avser att nu, i syfte att undvika ett
överskridande av utgiftstaket, ytterligare sänka
begränsningsbeloppen för två utgiftsområden.
Därutöver tillämpas begränsningsbelopp på
ytterligare två anslag. Regeringens budgetpolitik
saknar långsiktighet, vilket innebär att
nödvändiga strukturella förändringar inte kommer
till stånd.
2. Bemyndigande om nedskrivning av fordran
i kommunkontosystemet (punkt 7) (m)
Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna Åkerhielm
och Gunnar Axén (alla m) anför:
Det är en angelägen statlig uppgift att medverka
till att det skapas utrymme för sänkta
kommunalskatter, även om de faktiska besluten i
denna del fattas i kommunerna. Vi vill erinra om
att Moderata samlingspartiet i sin motion
1999/2000:Fi12 med anledning av 2000 års
ekonomiska vårproposition föreslog att de
kommuner som sänker kommunalskatten 2001 inte
skulle behöva betala sin skuld till staten i
kommunkontosystemet för moms. Därmed skulle
kommunerna få en tydlig signal att komma i gång
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
med skattesänkningar. Riksdagen avslog i juni
2000 vårt förslag. Eftersom kommunerna nu i
praktiken slutfört sitt budgetarbete för 2001 har
vi inte bedömt det meningsfullt eller möjligt att
upprepa vårt yrkande från i våras. Vi vill dock
framhålla att om riksdagen då biträtt vårt
yrkande skulle ett stort antal kommuner valt att
sänka sin skatt med de positiva verkningar det
skulle ha haft.
3. Utgifterna för arbetslösheten och vissa
investeringar i kommunikationer (c)
Lena Ek (c) anför:
Utöver de ökade utgifterna för sjukförsäkringen
tvingas regeringen också att begära mer medel
till arbetslöshetsersättningen. Jag vill erinra
om att Centerpartiet inte accepterar att Sverige
i en brinnande högkonjunktur har 7 % av
befolkningen, motsvarande 300 000 personer, i
åldern 20-64 år i arbetslöshet. Människor måste
få arbete i stället för att låsas in i åtgärder.
Alltför många människor har fastnat i en rundgång
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och öppen
arbetslöshet i stället för att komma ut i arbete.
Jag anser att en samordning av
försörjningsstöden bör genomföras och samtliga
försörjningsstöd vid arbetslöshet bör föras över
till utgiftsområde 13. Då uppnås en bättre
samordning och större flexibilitet med ett bättre
utfall som följd. Sammantaget innebär Centerns
politik mindre utgifter för arbetslösheten.
När det gäller regeringens förslag om anslag
rörande väghållning och banhållning inom
utgiftsområde 22 vill jag påpeka att regeringen
generellt sett tyvärr inte visar något intresse
för att åtgärda de brister som finns i dagens
infrastruktur. På många håll i landet är
vägtrafik det enda realistiska fysiska
transportmedlet. Centerpartiet avsätter betydligt
mycket mer pengar än regeringen till
bärighetshöjande åtgärder, drift och underhåll av
det befintliga vägnätet. Genom att omfördela
stödet för Öresundsbron till investeringar kommer
Centerpartiet att avsätta mer medel än regeringen
till investeringar på järnvägsområdet.
Jag vill också påpeka att Centerpartiet anser att
det verkligen är dags att pröva PPP-modellen
(Public Private Partnership, Offentligt Privat
Partnerskap) för att se om det är något som vi i
Sverige skall använda oss av. PPP-lösningar är
ett sätt att möjliggöra att tillräckliga medel
fås fram till angelägna infrastrukturprojekt.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår
finansutskottet att riksdagen fattar följande
beslut.
1. Bemyndigande angående vissa
pensionsåtaganden vid Spri
Riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
staten en ekonomisk förpliktelse angående vissa
pensioner vid Spri i enlighet med vad regeringen
föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:1 yrkande 15.
2. Medel för individuellt
kompetenssparande
Riksdagen godkänner att 1 350 000 000 kr från
inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:1
yrkande 16.
3. Användningen av anslaget
Miljöövervakning m.m.
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård uppförda anslaget A2 Miljöövervakning
m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:1 yrkande 17.
4. Bemyndigande för anslagen Väghållning
och statsbidrag samt Banhållning om
tidigareläggning av investeringar
Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
tidigareläggning av investeringar som ingår i de
nationella och regionala infrastrukturplanerna,
eller på annat sätt beslutats av riksdagen, under
förutsättning att förskottering sker från
kommuner eller enskilda i enlighet med vad
regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:1 yrkande 18.
5. Användningen av medel för
marknadskontroll av radio- och
teleterminalutrustning
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer
uppförda ramanslaget C1 Post- och telestyrelsen:
Förvaltningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:1 yrkande 19.
6. Användningen av anslaget Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner uppförda ramanslaget A2 Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
till dels bistånd till översvämningsdrabbade
kommuner, dels analys och utvecklingsarbete
avseende kommunkontosystemet. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:1 yrkande 20.
7. Bemyndigande om nedskrivning av fordran
i kommunkontosystemet
Riksdagen bemyndigar regeringen att med högst
4 300 000 000 kr skriva ned den vid utgången av
år 2000 i statens redovisning upptagna fordran
som motsvarar underskottet i kommunkontosystemet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:1
yrkande 21 och avslår motion 2000/01:Fi211
yrkande 25.
Reservation (fp)
8. Sammanställning av anslag och
utgiftsramar på tilläggsbudget för
budgetåret 2000
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2000 i enlighet med efterföljande specifikation till
denna punkt i utskottets förslag till
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
riksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:1 yrkande 22.
Stockholm den 9 november 2000
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Carin Lundberg
(s), Kjell Nordström (s), Siv Holma (v), Per
Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén (m), Lars Bäckström
(v) och Bo Könberg (fp).
---------------------------------------------------------
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag för budgetåret 2000 (punkt 8 i
utskottets förslag till riksdagsbeslut)
---------------------------------------------------------
Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer
med regeringens förslag.
---------------------------------------------------------
Belopp i 1000-tal kronor
--------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Regeringens
enligt förslag
--------------------------------------------------------------------
Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram
2000 + av ram /Ny
TB1 /anslag
anslagsnivå
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
1 Rikets styrelse 4 693 583 +22 300 4 715
883
--------------------------------------------------------------------
C 1 Regeringskansliet m.m., ramanslag 2 730 155 +22 000 2 752
155
--------------------------------------------------------------------
D 1 Justitiekanslern, ramanslag 12 651 +300 12 951
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
4 Rättsväsendet 22 743 +200 22 744
985 185
--------------------------------------------------------------------
A 1 Polisorganisationen, ramanslag 11 607 +20 000 11 627
301 301
--------------------------------------------------------------------
A 2 Säkerhetspolisen, ramanslag 540 747 -30 000 510 747
--------------------------------------------------------------------
C 1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag 3 358 956 +500 3 359
456
--------------------------------------------------------------------
D 1 Kriminalvården, ramanslag 3 820 254 +10 000 3 830
254
--------------------------------------------------------------------
F 1 Brottsförebyggande rådet, 50 005 +11 000 61 005
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
F 8 Avgifter till vissa
internationella sammanslutningar,
ramanslag 6 606 -5 300 1 306
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
--------------------------------------------------------------------
F 9 Bidrag till brottsförebyggande 7 600 -6 000 1 600
arbete, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
8 Invandrare och flyktingar 4 900 562 ±0 4 900
562
--------------------------------------------------------------------
A 1 Statens invandrarverk, ramanslag 449 877 +4 000 453 877
--------------------------------------------------------------------
A 3 Migrationspolitiska åtgärder, 321 589 -4 000 317 589
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
9 Hälsovård, sjukvård och social 27 488 -500 27 487
omsorg 182 682
--------------------------------------------------------------------
A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård, 980 225 -500 979 725
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
93 970 +2 300 000 96 270
469 469
--------------------------------------------------------------------
A 1 Sjukpenning och rehabilitering 33 002 +2 300 000 35 302
m.m., ramanslag 036 036
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
13 Ekonomisk trygghet vid 30 573 +3 300 000 33 873
arbetslöshet 000 000
--------------------------------------------------------------------
A 1 Bidrag till 29 696 +3 300 000 32 996
arbetslöshetsersättning, 000 000
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
16 Utbildning och 32 534 -22 000 32 512
universitetsforskning 575 575
--------------------------------------------------------------------
B 1 Uppsala universitet: 802 766 -32 180 770 586
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 3 Lunds universitet: 1 029 776 -52 391 977 385
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 5 Göteborgs universitet:
Grundutbildning, ramanslag
984 972 -12 757 972 215
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Regeringens
enligt förslag
--------------------------------------------------------------------
Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram
2000 + av ram /Ny
TB1 /anslag
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
anslagsnivå
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
B 7 Stockholms universitet:
Grundutbildning, ramanslag
685 183 -11 349 673 834
--------------------------------------------------------------------
B 9 Umeå universitet: 742 064 -11 221 730 843
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 11 Linköpings universitet:
Grundutbildning, ramanslag
729 320 -23 564 705 756
--------------------------------------------------------------------
B 13 Karolinska institutet:
Grundutbildning, ramanslag
259 942 -24 156 235 786
--------------------------------------------------------------------
B 15 Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning, ramanslag
735 243 -22 701 712 542
--------------------------------------------------------------------
B 17 Luleå tekniska universitet:
Grundutbildning, ramanslag
398 973 -1 022 397 951
--------------------------------------------------------------------
B 19 Karlstads universitet:
Grundutbildning, ramanslag
314 527 -14 050 300 477
--------------------------------------------------------------------
B 21 Växjö universitet: 270 279 -18 895 251 384
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 23 Örebro universitet: 323 509 -15 919 307 590
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 25 Mitthögskolan: Grundutbildning, 453 409 -10 449 442 960
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning, ramanslag
161 113 -5 913 155 200
--------------------------------------------------------------------
B 29 Malmö högskola: Grundutbildning, 429 665 -2 361 427 304
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 31 Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning, ramanslag
246 915 -2 084 244 831
--------------------------------------------------------------------
B 35 Högskolan i Borås: 192 351 -7 568 184 783
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 36 Högskolan Dalarna: 229 635 -928 228 707
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
B 37 Högskolan på Gotland:
Grundutbildning, ramanslag
69 957 -2 934 67 023
--------------------------------------------------------------------
B 38 Högskolan i Gävle: 220 567 -3 409 217 158
Grundutbildning, ramanslag
--------------------------------------------------------------------
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
B 39 Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning, ramanslag
156 075 -2 033 154 042
--------------------------------------------------------------------
B 40 Högskolan Kristianstad:
Grundutbildning, ramanslag
171 620 -3 661 167 959
--------------------------------------------------------------------
B 41 Högskolan i Skövde:
Grundutbildning, ramanslag
158 076 -4 810 153 266
--------------------------------------------------------------------
B 42 Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning, ramanslag 139 532 -2 471 137 061
--------------------------------------------------------------------
B 47 Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning, ramanslag
305 055 -1 348 303 707
--------------------------------------------------------------------
B 48 Mälardalens högskola:
Grundutbildning, ramanslag
314 951 -5 334 309 617
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Regeringens
enligt förslag
--------------------------------------------------------------------
Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram
2000 + av ram /Ny
TB1 /anslag
anslagsnivå
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
B 52 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m.,
ramanslag 1 544 146 +198 344 1 742
490
--------------------------------------------------------------------
B 53 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.,
ramanslag 391 293 +53 664 444 957
--------------------------------------------------------------------
D 12 Kungl. biblioteket, ramanslag 200 811 +23 000 223 811
--------------------------------------------------------------------
E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco m.m., ramanslag
37 629 -1 500 36 129
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
17 Kultur, medier, trossamfund och 7 588 486 +8 500 7 596
fritid 986
--------------------------------------------------------------------
H 1 Centrala museer: Myndigheter, 641 692 +8 500 650 192
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
15 093 -464 000 14 629
068 068
--------------------------------------------------------------------
A 10 Bostadsbidrag, ramanslag 5 170 000 -470 000 4 700
000
--------------------------------------------------------------------
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
A 13 Vissa investeringsbidrag, Nytt +6 000 6 000
ramanslag
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
22 Kommunikationer 25 519 +150 000 25 669
347 347
--------------------------------------------------------------------
A 2 Väghållning och statsbidrag, 12 834 +80 000 12 914
ramanslag 719 719
--------------------------------------------------------------------
A 4 Banverket: Banhållning, ramanslag 6 279 322 +70 000 6 349
322
--------------------------------------------------------------------
B 3 Bidrag till sjöfarten, ramanslag 405 000 +10 000 415 000
--------------------------------------------------------------------
D 1 Ersättning till Statens järnvägar
i samband med utdelning från AB
Swedcarrier, ramanslag 33 000 -10 000 23 000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
25 Allmänna bidrag till kommuner 97 666 +619 233 98 285
700 933
--------------------------------------------------------------------
A 3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting,
obetecknat anslag 18 571 +619 233 19 190
000 233
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Summa anslagsförändringar på +5 913 733
tilläggsbudget 2
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Bilaga 2
Sammanställning av förändringar på
tilläggsbudget 1 och 2 för
budgetåret 2000
Belopp i tusental kronor
---------------------------------------------------------
Utgiftsområde Statsbudget TB 1 TB 2
för
2000 Våren Hösten
2000 2000
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
1 Rikets styrelse 4 460 +233 +22 300
583 000
---------------------------------------------------------
2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1 578 -6 700 -
345
---------------------------------------------------------
4 Rättsväsendet 22 667 +76 882 +200
103
---------------------------------------------------------
5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
2 983 -175 -
393 630
---------------------------------------------------------
6 Totalförsvar 46 648 +11 890 -
614
---------------------------------------------------------
8 Invandrare och flyktingar 4 900 - 01
562
---------------------------------------------------------
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
9 Hälsovård, sjukvård och 25 362 +2 125 -500
social omsorg 652 530
---------------------------------------------------------
10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
92 470 +1 500 +2 300
469 000 000
---------------------------------------------------------
11 Ekonomisk trygghet vid 33 618 01 -
ålderdom 800
---------------------------------------------------------
12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
44 755 +12 500 -
500
---------------------------------------------------------
13 Ekonomisk trygghet vid 30 573 - + 3 300
arbetslöshet 000 000
---------------------------------------------------------
14 Arbetsmarknad och 46 129 +212 -
arbetsliv 988 920
---------------------------------------------------------
15 Studiestöd 20 981 -539 -
447 805
---------------------------------------------------------
16 Utbildning och 32 572 -38 013 -22 000
universitetsforskning 588
---------------------------------------------------------
17 Kultur, medier, 7 570 +18 000 +8 500
trossamfund och fritid 486
---------------------------------------------------------
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande 15 592 -499 -464 000
068 000
---------------------------------------------------------
19 Regional utjämning och 3 310 +175 -
utveckling 433 036
---------------------------------------------------------
21 Energi 1 445 +434 -
526 870
---------------------------------------------------------
22 Kommunikationer 25 532 -13 093 +150 000
440
---------------------------------------------------------
23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar 9 726 +6 610 -
327
---------------------------------------------------------
24 Näringsliv 2 983 +17 522 -
313
---------------------------------------------------------
25 Allmänna bidrag till 97 666 - +619 233
kommuner 700
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Summa anslagsförändringar på +3 126 +5 913
tilläggsbudget 679 733
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
1 Omfördelning av medel mellan anslag har gjorts på
utgiftsområdet.
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
2000/01:KU2y
Tilläggsbudget för budgetåret
2000
(prop. 2000/01:1)
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 september 2000
beslutat bereda bl.a. konstitutionsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition
2000/01:1 Budgetpropositionen för 2001 (volym
1) i vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena
15-22) jämte motioner i de delar som berör
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
utskottets beredningsområde.
Konstitutionsutskottets yttrande avser
yrkande 22.
Propositionen
För löpande budgetår kan riksdagen, enligt 9
kap. 5 § regeringsformen, på tilläggsbudget
göra en ny beräkning av statsinkomster samt
ändra anslag och anvisa nya anslag.
Regeringen föreslår i propositionen (volym
1) yrkande 22 att riksdagen på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 2000
godkänner ändrade ramar för utgiftsområden
samt anvisar ändrade och nya anslag i
enlighet med specifikation. Beträffande
utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslår
regeringen att anslaget skall ökas med
22 300 000 kronor. Förändringarna avser dels
en ökning av anslaget C1 Regeringskansliet
m.m. med 22 000 000 kronor, dels en ökning av
anslaget D1 Justitiekanslern med
300 000 kronor. Finansieringen sker genom att
anslag inom utgiftsområdena 4 och 16 minskas
med motsvarande belopp.
Utskottets bedömning
Utskottet, som noterar att de föreslagna
utgiftsökningarna finansieras genom
motsvarande minskningar av andra utgifter
samma år, tillstyrker att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2000 beslutar öka anslagen till
Regeringskansliet och Justitiekanslern i
enlighet med regeringens förslag.
Stockholm den 24 oktober 2000
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m),
Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund
(s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s),
Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn
von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m),
Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena
Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s),
Per-Samuel Nisser (m) och Carl-Erik Skårman
(m).
Bilaga 4
Justitieutskottets
protokollsutdrag
2000/01:2.5
Bilaga 5
Socialförsäkringsutskottets
protokollsutdrag
2000/01:2.3
Bilaga 6
Socialutskottets protokollsutdrag
2000/01:2.4
Bilaga 7
Kulturutskottets protokollsutdrag
2000/01:2.3
Bilaga 8
Utbildningsutskottets yttrande
2000/01:UbU1y
Tilläggsbudget för år 2000 -
Utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 september 2000
beslutat att bereda övriga berörda utskott
tillfälle att yttra sig över
budgetpropositionen för år 2001 (prop.
2000/01:1) såvitt avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena
15-22) jämte motioner i de delar som berör
respektive utskotts beredningsområde.
Utbildningsutskottet yttrar sig i den del av
regeringens förslag till tilläggsbudget som
avser utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Inga motioner har
väckts med anledning av regeringens förslag i
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
den delen.
Regeringen föreslår ökningar av fyra anslag.
Ett tillhör utgiftsområde 1 Rikets styrelse
och avser fullföljande av arbetet i
Millenniekommittén. Vidare föreslår
regeringen ökningar under tre anslag inom
utgiftsområde 16. Det gäller drygt 198
miljoner kronor under anslaget B52 Enskilda
och kommunala högskoleutbildningar m.m.,
knappt 54 miljoner kronor under anslaget B53
Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. och 23 miljoner kronor under
anslaget D12 Kungl. Biblioteket. Sammanlagt
således drygt 297 miljoner kronor.
För att finansiera dessa ökningar föreslår
regeringen att grundutbildningsanslagen till
26 universitet och högskolor minskas med
sammanlagt 295,5 miljoner kronor. Vidare
föreslås att anslaget E1 Sveriges medlemskap
i Unesco m.m. minskas med 1,5 miljoner
kronor.
I propositionen ges ingen information om
vilken påverkan som dessa anslagsminskningar
till universitet och högskolor får på den
pågående verksamheten vid dessa.
Utbildningsutskottet har inhämtat att
samtliga anslagsminskningar motsvarar belopp
som respektive lärosäte tilldelats för att
genomföra naturvetenskaplig och teknisk
utbildning för studerande med särskilt
vuxenstudiestöd (s.k. NT-svuxutbildning).
Dessa medel får lärosätena enligt
regleringsbrevet endast disponera i den
omfattning som de genomför sådan utbildning.
Till NT-svuxutbildningen antogs studenter för
sista gången höstterminen 1998. Det har
framgått av bl.a. de senaste årens
budgetpropositioner att nästan inget lärosäte
har genomfört NT-svuxutbildning i den
omfattning som budgeterats. De belopp som nu
föreslås bli omfördelade skulle därför inte
ha kunnat utnyttjas av lärosätena.
Den största anslagsökningen i regeringens
förslag avser anslaget B52 Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m., närmare
bestämt anslagsposten
Mervärdesskattekostnader för Chalmers
tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan
i Jönköping. Dessa kostnader har under en
följd av år budgeterats till avsevärt lägre
belopp än vad som visat sig behövas. Staten
har i avtalen när de båda stiftelserna
bildades år 1994 förbundit sig att
kostnadsneutralitet skall råda mellan de
statliga högskolorna och
stiftelsehögskolorna, när det gäller
mervärdesskatt. Vilka mervärdes-
skattekostnaderna vid stiftelsehögskolorna
blir, är avhängigt beslut av respektive
högskolas styrelse om fördelning av
tillgängliga medel mellan lönekostnader för
utbildning och forskning, som är momsfria,
och lokal- och utrustningskostnader, för
vilka de betalar moms. Avtalen mellan staten
och de båda stiftelsehögskolorna löper t.o.m.
den 30 juni 2009 och förnyas då på 15 år,
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
såvida de inte sagts upp två år innan dess.
Utbildningsutskottet har inget att invända
mot regeringens förslag till tilläggsbudget
för år 2000 när det gäller utgiftsområde 16.
Stockholm den 12 oktober 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s),
Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m),
Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne
Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Gunnar
Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund (m)
och Nils-Erik Söderqvist (s).
Bilaga 9
Trafikutskottets protokollsutdrag
2000/01:3.3
Bilaga 10
Arbetsmarknadsutskottets
protokollsutdrag
2000/01:5.5, bilaga 5
Bilaga 11
Bostadsutskottets yttrande
2000/01:BoU2y
Tilläggsbudget för år 2000 -
utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett berörda utskott
tillfälle att avge yttrande över proposition
2000/2001:1 Budgetpropositionen för år 2001
(volym 1) i vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000 jämte
motioner i de delar som berör respektive
utskotts beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande
de förslag i tilläggsbudgeten som avser
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande.
Utskottet
I tilläggsbudgeten för budgetåret 2000
föreslår regeringen förändringar av två
anslag inom utgiftsområde 18.
När det gäller anslaget A10 Bostadsbidrag
föreslår regeringen att det skall minskas med
470 miljoner kronor. I skälen för förslaget
anges bl.a. följande. Utgifterna för
bostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-,
boendekostnads- och arbetslöshetsutvecklingen
och därmed av samhällsutvecklingen i stort.
Minskad arbetslöshet och ökade reallöner gör
att kostnaderna för bostadsbidrag beräknas
minska med 470 miljoner kronor.
Dessutom föreslår regeringen att ett nytt
ramanslag A13 Vissa investeringsbidrag skall
anvisas med ett belopp av 6 miljoner kronor.
De skäl som anförs för detta förslag är i
korthet följande. I mitten av 1990-talet
lämnades investeringsbidrag för vissa
förbättringsåtgärder i bostäder och lokaler.
Bidragen har hittills finansierats med
arbetsmarknadspolitiska medel. Det aktuella
reservationsanslaget kan inte längre
användas. För att kunna infria gjorda
utfästelser bör enligt regeringen därför ett
nytt anslag inrättas inom utgiftsområde 18.
Det nya anslaget finansieras genom att 6
miljoner kronor tas av outnyttjade medel från
det senast år 1999 på statsbudgeten uppförda
ramanslaget A12 Investeringsbidrag för
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
anordnande av bostäder för studenter m.fl.
Regeringens förslag till tilläggsbudget för
budgetåret 2000, som inte mött invändningar i
motioner, tillstyrks av utskottet.
Stockholm den 26 oktober 2000
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m),
Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s), Owe
Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten
Andersson (m), Inga Berggren (m), Anders
Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten
Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-
Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist
(mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström
(fp), Carina A Elgestam (s) och Leif
Jakobsson (s).
Elanders Gotab, Stockholm 2000