Bet. 2000/01:FiU12

Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU12

Allmänna pensionsfondens

verksamhet 1999 (skr. 1999/2000:132)

FiU12

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande

regeringens skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av

Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999. Utskottet

föreslår att regeringens skrivelse läggs till

handlingarna. Ingen motion har väckts i ärendet.

I skrivelsen finns bl.a. en sammanställning av

fondstyrelsernas årsredovisningar samt regeringens

utvärdering av fondernas verksamhet, resultat och

förvaltning. AP-fondens marknadsvärderade resultat

uppgick 1999 till 77 miljarder kronor. Skillnaden

mellan pensionsavgifterna och

pensionsutbetalningarna - det s.k.

avgiftsunderskottet - blev under året 29,8 miljarder

kronor. De administrativa avgifterna uppgick till

0,8 miljarder kronor (ca 0,1 % av kapitalet) och som

en följd av det reformerade ålderspensionssystemet

levererade AP-fonden 45 miljarder kronor till staten

under 1999. Det sammantagna fondkapitalet ökade

därmed med 1,4 miljarder kronor till 746,7 miljarder

kronor.

Resultatet motsvarar en avkastning på 10,2 % av

det totala fondkapitalet. Räknas inflationen bort

ger det en real avkastning under 1999 på 8,8 %. De

senaste fem åren har avkastningen för första-femte

AP-fondstyrelserna legat på i genomsnitt 11,8 % per

år. Den reala avkastningen blev under samma period

11 % per år.

Utskottets överväganden

Allmänna pensionsfondens verksamhet

1999

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar lägga regeringens

skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av

Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1999

till handlingarna.

Skrivelsen

I skrivelsen lämnas en redovisning av Allmänna

pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet under 1999.

Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av

fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning

av styrelsernas utvärdering av förvaltningen samt

regeringens utvärdering och bedömning av

förvaltningen av fondkapitalet. I likhet med

tidigare år har regeringen anlitat konsultföretaget

William Mercer för att ta fram ett underlag för

regeringens utvärdering. Utvärderingen omfattar

första till sjätte fondstyrelsen. Den sjunde

fondstyrelsen ingår inte i utvärderingen eftersom

styrelsen inte förvaltat några medel under 1999.

AP-fondens sammantagna s.k. marknadsvärderade

resultat (direktavkastningen plus realiserade och ej

realiserade värdeförändringar av kapitalet) uppgick

under 1999 till 77 miljarder kronor, visar

sammanställningen av fondstyrelsernas

årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och

pensionsutbetalningarna - det s.k.

avgiftsunderskottet - blev under året 29,8 miljarder

kronor. De administrativa avgifterna uppgick till

0,8 miljarder kronor (ca 0,1 % av kapitalet) och som

en följd av det reformerade ålderspensionssystemet

levererade AP-fonden 45 miljarder kronor till staten

under 1999. Detta innebär sammantaget att

fondkapitalet under förra året enbart ökade med 1,4

miljarder kronor till 746,7 miljarder kronor, trots

resultatet på 77 miljarder kronor.

Resultatet motsvarar en nominell avkastning på

10,2 % av det totala fondkapitalet. Räknas

inflationen bort ger det en real avkastning under

1999 på 8,8 %. De senaste fem åren - dvs. perioden

1995-1999 vilket är den period som regeringen har

som utgångspunkt i sin utvärdering av

fondstyrelserna - har avkastningen för första-femte

AP-fondstyrelserna legat på i genomsnitt 11,8 % per

år. Den reala avkastningen blev under samma period

11 % per år.

Det marknadsvärderade resultatet för

första-tredje fondstyrelserna, de kapitalmässigt

största fonderna i AP-fondsystemet (se figur 1),

blev 3,6 miljarder kronor under 1999, vilket

motsvarar en avkastning på nominellt 0,6 % och realt

- 0,6 % av fondkapitalet. Under utvärderingsperioden

1995-1999 har avkastningen i genomsnitt varit 9,2 %

per år nominellt och 8,2 % realt. Fjärde

fondstyrelsens marknadsvärderade resultat för 1999

blev 58,4 miljarder kronor, vilket ger en nominell

avkastning på 64,7 % och en real avkastning på 62,8

%. De senaste fem åren har den nominella

avkastningen varit drygt 30 %. Det marknadsvärderade

resultatet för femte fondstyrelsen blev i fjol 8,2

miljarder kronor. Det motsvarar en nominell

avkastning på 53,1 % och en real avkastning på 51,3

%. Under den senaste femårsperioden har den femte

fondstyrelsens kapitalförvaltning gett en nominell

avkastning på i genomsnitt 30 % per år. Resultatet

för den sjätte fondstyrelsen blev 6,6 miljarder

kronor under 1999. Det ger en nominell avkastning på

55,8 % och en real avkastning på 54 %. Eftersom

sjätte fondstyrelsen endast varit verksam sedan

slutet av 1996 finns än så länge inga uppgifter om

styrelsens resultat under de senaste fem åren.

Figur 1. Storleken på fondstyrelserna 1999

(fondkapital i miljarder kronor)

Som framgår av figur 1 är första till tredje fondstyrelserna

de största fonderna med ett totalt fondkapital på drygt 557

miljarder kronor. Näst störst är fjärde fondstyrelsen med

drygt 147 miljarder kronor, följt av femte fondstyrelsen med

ett fondkapital på 23 miljarder kronor. Kapitalet i den

sjätte fondstyrelsen uppgick i slutet av 1999 till knappt 19

miljarder kronor.

I tabell 1 sammanfattas regeringens bedömning och

utvärdering av fondstyrelsernas resultat, mål och

placeringsinriktning under 1999.

Tabell 1. Regeringens bedömning av fondstyrelsernas verksamhet

-------------------------------------------------------------------------

| |Mål och inriktning av |Resultat av förvaltningen |

| |verksamheten | |

-------------------------------------------------------------------------

|Första-tredje|Målen för de olika |I fjol misslyckades styrelserna|

|fondstyrelserna|delportföljerna är i stort|med att nå det kortsiktiga

målet |

| |sett bra formulerade. Målet |att realvärdesäkra|

| |för den totala portföljen är |fondkapitalet. Sett över en|

| |dock mindre bra. Målet är |femårsperiod har dock målet|

| |otydligt. Ett tydligt och |uppnåtts. Förvaltningen av|

| |investeringsbart mål för hela |fastigheter har gett ett gott|

| |portföljens avkastning och |resultat de senaste fem åren.|

| |risk bör tas fram. Regeringen |Utvärderingen av den utländska|

| |delar styrelsernas syn att |ränteportföljen försvåras av att

|

| |ökade placeringar i utländska |andelen valutasäkring ändrats.|

| |tillgångar är fördelaktigt, |Målet att förvaltningen av|

| |men styrelsen bör precisera |svenska realobligationer skall|

| |om man i förvaltningen av den |överträffa ett realt|

| |utländska nominella |marknadsindex har inte uppnåtts|

| |portföljen avser att |under den period detta varit|

| |överträffa ett valutasäkrat |möjligt att utvärdera. |

| |eller ett ej valutasäkrat | |

| |index. Regeringen vidhåller | |

| |sin tidigare kritik att | |

| |riktmärket för den nominella | |

| |räntebärande portföljen bör | |

| |beräknas av en extern part. | |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------

|Fjärde |Regeringen noterar att både |Vare sig fjärde eller femte|

|och |fjärde och femte fondens |fonden har de senaste fem åren|

|femte |målformuleringar är väl |nått de uppsatta målen för den|

|fondstyrelserna|avvägda. Det gör att |totala förvaltningen. Fjärde|

| |förvaltningen kan utvärderas |fondens avkastning har de gångna

|

| |på ett bra sätt. Regeringen |fem åren varit 30,7 % per år,|

| |ställer sig däremot frågande |medan jämförelseindex avkastat|

| |till femte fondens val att |33,1 % per år. Femte fondens|

| |enbart exponera den utländska |avkastning har varit 30 % per år

|

| |portföljen mot Europa. En |medan jämförelseindex gett 32,5|

| |sådan snäv tolkning av |% per år. Det svagare resultatet

|

| |mandatet för |beror främst på dålig avkastning

|

| |utlandsplaceringar bör, |1998 samtidigt som den tidigare|

| |enligt regeringen, bygga på |höga likviditetsandelen i|

| |en tydlig strategi. En sådan |portföljen gjort det svårt att|

| |saknar emellertid femte |nå målen. Under 1999 har fjärde|

| |fondstyrelsen. |fonden nått målet att slå ett|

| | |kombinerat index. Resultatet för

|

| | |den femte fonden var i fjol|

| | |sämre än jämförelseindex. |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------

|Sjätte |Målen är i huvudsak |Eftersom verksamheten pågått|

|fondstyrelsen|välgrundade och möjliga att|under kort tid är det svårt

att |

| |följa upp. Målet för |utvärdera resultatet. Det är|

| |totalportföljen att slå det |dock positivt att portföljen med

|

| |s.k. FDAX-index är rimligt. |onoterade innehav har ökat.|

| |Enligt regeringen är dock |Däremot har fonden inte|

| |målet för lågt satt. Målet |utnyttjat de|

| |bör vara att överträffa FDAX |riskspridningsmöjligheter som|

| |med 0,5-1 procentenhet per |finns i att investera i företag|

| |år. |i olika mognadsfaser. Fonden är|

| | |överviktad i företag som|

| | |befinner sig i expansionsfasen.|

| | |Portföljerna bör renodlas.|

| | |Sammanblandningen av noterade|

| | |och onoterade innehav gör att|

| | |det blir svårt att utvärdera|

| | |resultatet samt svårare att nå|

| | |avkastningsmålet för den|

| | |onoterade portföljen. |

| | | |

-------------------------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 1999/2000:132

Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999 och föreslår

att skrivelsen läggs till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:132

till handlingarna.

Stockholm den 26 oktober 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv

Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter

(fp) och Tommy Waidelich (s).