Bet. 2000/01:FiU16

Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU16

Regeringens redovisning av resurser inom olika

politikområden (förs. 2000/01:RR3)

Innehåll

Sammanfattning

Följdmotion

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

FiU16

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande

förslagen i Riksdagens revisorers rapport

2000/01:RR3 angående regeringens redovisning av

resurser inom olika politikområden. I betänkandet

behandlas också en motion som väckts med anledning

revisorernas förslag.

Riksdagens revisorer efterlyser i rapporten en

ökad användning av tidsserier och internationella

jämförelser avseende statsbudgetens utgifter i rege-

ringens redovisning till riksdagen. Revisorerna

föreslår att regeringen utreder hur detta bör göras.

Utskottet tillstyrker delvis revisorernas förslag

och föreslår ett tillkännagivande om att regeringen

återkommer till riksdagen med utökad användning av

jämförande information. Revisorerna föreslår också

en reglering som säkerställer tillgången till

jämförande information när anslagsstrukturen ändras.

Utskottet är inte berett att tillstyrka detta

förslag eftersom en reglering av möjligheterna att

ändra anslagsstrukturen som revisorerna föreslår

skulle kunna leda till att politiskt önskvärda

strukturförändringar inte kan genomföras utan

dröjsmål. Utskottet föreslår emellertid att

riksdagen tillkännager för regeringen att det är

angeläget att regeringen tydligt förklarar hur varje

strukturförändring påverkar redovisningen i budgeten

och i största möjliga utsträckning skapar

förutsättningar att följa utgifternas utveckling

över tiden. Utskottet ställer sig också bakom

förslaget att regeringen bör öka inslaget av

internationella jämförelser i sin rapportering till

riksdagen. Utskottet avstyrker motionens båda

yrkanden.

Följdmotion

2000/01:Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

strukturförändringar och tidsserier i

budgetredovisningen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen senast i samband med riksmötet 2001/02 om

vilka åtgärder som vidtagits med anledning av

Riksdagens revisorers förslag.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat

regeringens redovisning av resurser.

Riksdagens revisorer har i tidigare rapporter

kritiserat regeringens redovisning av resurser inom

olika politikområden. Granskningarna har behandlat

rättsväsendet, det svenska biståndet, det militära

försvaret, grundskoleutbildningen och primärvården.

Revisorerna har pekat på att redovisningen utelämnat

viktiga förhållanden, saknat jämförelseobjekt eller

på annat sätt inte varit helt rättvisande. Genom att

använda jämförande information, dvs. tidsserier och

internationella jämförelser, har revisorerna kunnat

visa en annan bild av resursförbrukningen än den som

framträder i regeringens redovisning.

I rapporten visar revisorerna exempel på hur

jämförande information skulle kunna tas fram och

föreslår ökade krav på regeringens resursredovis-

ning, införande av regler för ändringar i

anslagsstrukturen och högre prioritet för

regeringens utvecklingsarbete avseende jämförande

information. Revisorerna lämnar också förslag om att

bättre samordna den internationella statistik-

rapporteringen.

I rapporten lämnar revisorerna fem förslag till

beslut, tre om användning av jämförande information

i redovisningen till riksdagen, ett om samordningen

av den internationella statistikrapporteringen och

ett om tidpunkten för regeringens återrapportering

med anledning av revisorernas förslag (se

förteckning över behandlade förslag).

Betänkandet består av tre delar. I den första

delen, användning av jämförande information i

regeringens redovisning till riksdagen, behandlas

revisorernas yrkanden 1, 2 och 3 samt motionens

yrkande 1. Den andra delen, internationella

jämförelser och Sveriges rapportering av statistik

till internationella organ, behandlar revisorernas

yrkande 4 och i den sista delen, tidpunkt för

regeringens återrapportering, behandlas revisorernas

yrkande 5 och motionens yrkande 2.

1. Användning av jämförande

information i regeringens

redovisning till riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening att regeringen

i högre grad än i dag bör använda jämförande

information över tiden avseende

statsbudgetens utgifter i sin rapportering

till riksdagen. Utskottet anser dock inte att

regeringens möjligheter att föreslå

förändringar i statsbudgetens anslagsstruktur

bör regleras. Därmed tillstyrker utskottet

delvis Riksdagens revisorers yrkanden 1, 2

och 3 samt avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande

1.

Revisorernas rapport

I rapporten konstaterar Riksdagens revisorer att

förändringar i redovisningsstrukturen orsakar

problem när man i efterhand skall ta fram tidsserier

över resursförbrukningen, och presenterar även

exempel på alternativa sätt att redovisa information

om statsbudgetens utgifter. Syftet med exemplen är

att visa att det går att ta fram och rapportera

jämförande information. Det finns dock problem med

att i efterhand skapa tidsserier över statsbudgetens

utgifter. I granskningen analyseras problem på grund

av s.k. engångshändelser, ändrade budgeterings- och

redovisningsprinciper, förändringar i

budgetstrukturen samt den snabba förändringen av

anslagens omfattning, syfte, benämning o.d.

Revisorerna anser att regeringens redovisning till

riksdagen inte i tillräcklig omfattning innehåller

jämförande information om resursförbrukningen inom

de olika politikområdena. Regeringen bör enligt

revisorernas uppfattning redovisa information om hur

resursförbrukningen för verksamheter som finansieras

över statsbudgeten förändrats under en längre tid.

Regeringen bör också göra internationella

jämförelser av resursförbrukningen i den mån

relevant statistik för andra länder finns att

tillgå. Redovisningen till riksdagen av jämförande

information bör ske regelbundet.

Det grundläggande problemet - om man i efterhand

vill skapa sig en uppfattning om utgiftsutvecklingen

inom ett specifikt område - är att anslagsstrukturer

ändras med jämna mellanrum. För att komma till rätta

med detta anser Riksdagens revisorer att regeringens

agerande vid ändringar i anslagsstrukturen bör

regleras. Regeringen skall inte kunna ändra vare sig

enskilda anslag eller hela anslagsstrukturer utan

att först se till att det finns system som gör det

möjligt att på ett enkelt sätt relatera anslagen

före och efter ändringen.

Revisorerna anser dock inte att riksdagens och

regeringens möjligheter att förändra

redovisningsstrukturen bör begränsas. Man

understryker också vikten av att det finns

underliggande system och beräkningsmetoder som

möjliggör jämförelser före och efter en

strukturförändring. Revisorerna framhåller att

jämförande information inte bör tas fram som

engångshändelse utan efterlyser i detta sammanhang

ett systemtänkande. Tillgången till jämförande

information är, enligt revisorernas mening, av

avgörande betydelse för att systemet med mål- och

resultatstyrning skall kunna fungera. Beslut om att

anvisa medel till en viss verksamhet måste bygga på

rättvisande information om verksamhetens tidigare

resultat och resursförbrukning. Jämförelser över

tiden måste kunna göras, och informationen skall

lämnas till riksdagen. Det räcker enligt revisorerna

inte med att tidsserier publiceras inom ramen för

Sveriges officiella statistik.

Revisorerna förespråkar också en komplettering av

lagen (1996:1059) om statsbudgeten så att det

tydligt framgår att jämförande information avseende

resursförbrukningen, t.ex. i form av långa

tidsserier och internationella jämförelser, utgör

ett sätt att uppfylla lagens krav på rättvisande

information.

Revisorerna menar att frågan om jämförbarhet över

tiden generellt sett inte fått tillräcklig

uppmärksamhet när man förändrat strukturen för

statsbudgeten vilket kan innebära problem om man i

efterhand vill skapa tidsserier. Revisorerna

framhåller även vikten av att redovisade tidsserier,

tabeller och diagram följs av kommentarer som på ett

tydligt sätt förklarar förändringar och trender i

resursutvecklingen. Utan förklarande kommentarer är

inte den jämförande informationen lika användbar som

beslutsunderlag.

Regeringskansliet, Ekonomistyrningsverket och

Statistiska centralbyrån bedriver olika verksamheter

som har det gemensamma syftet att ta fram jämförande

information. Revisorerna menar att detta arbete

måste ges högre prioritet. Frågan om att utveckla

jämförande information måste beaktas i regeringens

och myndigheternas parallella utvecklingsprojekt.

Det gäller bl.a. det s.k. Vestaprojektet.

Motionen

En motion, Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), har

väcks med anledning av revisorernas rapport.

Motionärerna framhåller att politikerna har ett

rättmätigt behov av att kunna göra

strukturförändringar av olika slag och att det

därför är naturligt att ansvaret för den aktuella

budgetredovisningen med strukturförändringar och

omläggningar av olika budgetposter ligger på

Regeringskansliet. Motionärerna anser dock att

arbetet med att ta fram längre jämförbara tidsserier

är svårt att passa in i Regeringskansliets arbete

och i stället bör sortera under

Ekonomistyrningsverket.

Utskottets ställningstagande

Riksdagens revisorer framhåller i sin granskning att

regeringens rapportering till riksdagen om

statsbudgetens utgifter är bristfällig. Man pekar på

att redovisningen skulle kunna vara fylligare och

utgöra ett bättre beslutsunderlag om regeringen i

högre grad än i dag använde sig av jämförande

information, dvs. tidsserier och internationella

jämförelser. Revisorerna har även i tidigare

rapporter visat att användningen av längre

tidsserier och jämförelser med andra länder kan ge

en annan bild av den statliga resursförbrukningen än

den som framträder i regeringens redovisning.

Redovisningen i de ekonomiska propositionerna har

förbättrats väsentligt sedan den nya budgetprocessen

infördes och budgetåret gjordes om till att

överensstämma med kalenderåret. I

budgetpropositionen förekommer redovisning av

tidsserier avseende svensk ekonomi, men i termer av

statsbudgeten är redovisningen av tidsserier mer

begränsad. Revisorerna visar i sin rapport två sätt

att redovisa tidsserier över statsbudgetens utgifter

genom att använda information som redan i dagsläget

finns tillgänglig. Revisorerna har gjort egna

beräkningar av utgifterna för några utvalda områden

genom att använda uppgifter från en rad

budgetpropositioner och korrigera dessa för omflytt-

ningar som gjorts inom budgeten. Revisorerna har

också med hjälp av ESV tagit fram tidsserier över

utgiftsområden för åren 1995 till 1998. Revisorerna

nämner också den redovisning som ESV gör av

statsbudgeten fördelad på ändamål enligt det s.k.

COFOG-systemet (Classification Of Functions Of

Government) men konstaterar att denna indelning inte

överensstämmer med utgiftsområdena eller de

underliggande verksamhetsområdena.

Det vore av stort värde för utskottet om riksdagen

vid sin behandling av t.ex. budgetpropositionen hade

tillgång till långa tidsserier i samma struktur som

det aktuella budgetförslaget och på så vis kunde

göra en enkel och tydlig koppling mellan den

historiska utvecklingen och de budgetbeslut som

skall fattas för framtiden. Utskottet har emellertid

förståelse för att en redovisning av tidsserier i

statsbudgetens struktur skulle medföra avsevärda

svårigheter.

Statsbudgetens struktur ändras ofta som en

konsekvens av att budgeten används som ett verktyg

för att styra resurser. Statsbudgetens anslag byter

namn, flyttas inom budgeten, lyfts in i respektive

ut ur budgeten, redovisningsprinciper ändras,

anslagens användning och ändamål skiftar m.m.

Budgeten föreläggs riksdagen i en viss struktur, och

beskrivningar av utgifternas utveckling framåt i

tiden görs i samma struktur. Att återskapa

tidsserier bakåt i samma indelning är ett svårt

arbete som i vissa fall även kan visa sig omöjligt.

Svårigheterna med att redovisa tidsserier över

statsbudgetens utgifter varierar dock i hög grad

mellan olika områden. Inom vissa områden kan

anslagsstrukturen vara relativt stabil. Redovisning

av ett sådant anslags utveckling över en längre tid

kan mycket väl vara både praktiskt möjlig och utgöra

relevant information till riksdagen. Inom andra

områden kan omläggningar av politiken,

organisationsförändringar eller andra faktorer

omöjliggöra en jämförelse bakåt i tiden.

En konsekvens av att redovisa tidsserier i

respektive års aktuella budgetstruktur är att

tidsserierna, för att återspegla den aktuella

strukturen, skulle behöva revideras varje gång

budgetstrukturen ändras. Detta innebär att de

redovisade utgifterna för ett avslutat år inte

skulle vara stabila. En sådan redovisning skulle

kunna bli svårbegriplig och motverka syftet att ge

rättvisande och tydlig information.

I budgetpropositionen för 2001 presenterades

budgetens utgifter för första gången indelade i 47

politikområden. Utskottet diskuterade denna

indelning i betänkandena 2000/01:FiU1 och FiU2 och

uttryckte då tveksamhet på flera punkter. Utskottet

framhöll bl.a. att eftersom

politikområdesindelningen i hög grad följer

departementen finns en risk att

politikområdesindelningen kontinuerligt kommer att

behöva anpassas till förändringar i

departementsorganisationen.

Det skulle mot ovanstående bakgrund kunna

övervägas om inte redovisningen av tidsserier borde

göras i en annan struktur än statsbudgetens. Redo-

visning av tidsserier skulle kunna göras med hjälp

av system och indelningar som är stabila över tiden

och oberoende av statsbudgetens aktuella utformning.

Sådana indelningar finns och används bl.a. till att

skapa jämförbarhet över långa tidsperioder och

mellan länder som sinsemellan redovisar sina

budgetar på olika sätt.

En möjlighet som utskottet vill peka på vore att

använda det s.k. COFOG-systemet, vilket är ett

internationellt etablerat system som bygger på att

utgifterna delas in efter sina ändamål.

Ekonomistyrningsverket (ESV) gör löpande en sådan

indelning av statsbudgetens utgifter och levererar

den i något bearbetad form till Statistiska

centralbyrån som sedan använder uppgifterna som

underlag för redovisningen av staten i

nationalräkenskaperna. Därutöver publicerar ESV

serier över statsbudgetens utgifter indelade i

COFOG-kategorier i skriften Statens finanser.

Grupperingen i COFOG-kategorier överensstämmer som

revisorerna påpekar inte med budgetens

utgiftsområden, men eftersom varje anslag klassifi-

ceras till en och endast en COFOG-kategori blir

kopplingen mellan COFOG- indelningen och

statsbudgeten relativt okomplicerad. En redovisning

av tidsserier i COFOG-termer löser förvisso inte

alla de problem som finns med jämförbarheten över

tiden och redovisning av tidsserier bör, som

revisorerna framhåller, givetvis åtföljas av

textförklaringar. Verksamheter som lyfts in i

respektive ut ur budgeten skapar brott i COFOG-

serierna liksom ändrade redovisningsprinciper och

engångshändelser. Omflyttningar inom budgeten och

ändrad departementsindelning skapar dock inte några

problem. Övergången från brutet budgetår till

kalenderbudgetår kan också göras på ett korrekt

sätt.

Utskottet delar således Riksdagens revisorers

uppfattning att redovisningen skulle kunna vara

fylligare och utgöra ett bättre beslutsunderlag om

regeringen i högre grad än i dag använde sig av

jämförande information, dvs. tidsserier och

internationella jämförelser. En reglering av

möjligheterna att ändra anslagsstrukturen som

revisorerna föreslår skulle emellertid kunna leda

till att politiskt önskvärda strukturförändringar

inte kan genomföras utan dröjsmål. Utskottet är mot

denna bakgrund inte berett att för närvarande

tillstyrka yrkande 2 i revisorernas förslag. Det är

emellertid angeläget att regeringen tydligt

förklarar hur varje strukturförändring påverkar

redovisningen i budgeten och i största möjliga

utsträckning skapar förutsättningar att följa

utgifternas utveckling över tiden.

Vad utskottet här redovisat med anledning av

revisorernas yrkanden 1, 2 och 3 bör riksdagen som

sin mening tillkännage för regeringen. Utskottet

avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande 1.

2. Internationella jämförelser och

Sveriges rapportering av statistik

till internationella organ

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillkännager för regeringen som sin

mening sin syn på samordning av

rapporteringen av ekonomisk statistik till

olika internationella organ. Revisorernas

yrkande 4 tillstyrks därmed delvis.

Revisorernas rapport

Det finns flera olika internationella organ som

producerar ekonomisk statistik baserad på olika

typer av nationell information. Statistiska

centralbyrån rapporterar in nationalräkenskapsdata

till Eurostat. Ekonomistyrningsverket levererar

annan ekonomisk statistik till den Internationella

valutafonden samt till OECD som även får statistik

direkt från Finansdepartementet.

Det grundläggande problemet som begränsar

möjligheterna att göra rättvisande internationella

jämförelser är enligt revisorerna att rapporteringen

till de internationella organ som tillhandahåller

sådan statistik inte är fullständig. Granskningen

visar att detta särskilt gäller statistik om

statsbudgetens utfall fördelat på politikområden

eller offentlig konsumtion fördelad på ändamål.

Ansvaret för den internationella rapporteringen är

delat. Olika myndigheter redovisar till olika

internationella organ enligt olika system. I dag

finns en struktur med ett tjugotal

statistikansvariga myndigheter. Var och en av dessa

myndigheter ansvarar, inom sina avgränsade områden,

för produktion av statistik. Revisorernas granskning

och förslag i rapporten avser dock inte produktionen

av statistik utan endast ansvaret för rapporteringen

till internationella organ.

Revisorerna efterlyser större samordning av

rapporteringen av statistiken. Detta skulle i

förlängningen kunna innebära att en myndighet ges

det övergripande ansvaret för den svenska

rapporteringen av statistiska uppgifter kring

statsbudgetens utfall och den offentliga

konsumtionen.

Utskottets ställningstagande

Ansvaret för rapportering till internationella organ

av statistik över statens finanser är uppdelat

mellan flera olika myndigheter. SCB som ansvarar för

nationalräkenskaperna följer ett internationellt

system som på ett mycket detaljerat sätt reglerar

statistiken. Reglerna bestäms på EU-nivå, och

Sverige är skyldigt att rapportera i enlighet med

dem. ESV:s rapporteringen till Internationella

valutafonden följer också ett klart definierat

internationellt system som Sverige har åtagit sig

att följa.

Sveriges rapportering av ekonomisk statistik till

olika internationella organ styrs i mycket stor

utsträckning av krav från de olika beställarna, krav

som sinsemellan inte helt överensstämmer. Detta

innebär med nödvändighet att uppgifterna som Sverige

rapporterar till olika internationella organ inte är

och heller inte skall vara enhetliga.

Även om det således föreligger olika typer av

definitionsskillnader mellan de olika systemen bör

det enligt utskottet vara möjligt för regeringen att

öka inslaget av internationella jämförelser av den

statliga ekonomin i sin rapportering till riksdagen

och därmed också underlätta det internationella

arbete som pågår för att öka jämförbarheten av olika

statistikmaterial.

Vad utskottet anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening. Utskottet tillstyrker

därmed delvis revisorernas yrkande 4.

3. Tidpunkt för regeringens

återrapportering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringen återkommer

till riksdagen senast under riksmötet 2002/03

med förslag som ökar möjligheterna att göra

jämförelser över längre tidsperioder avseende

statsbudgetens utgifter. Utskottet

tillstyrker därmed delvis revisorernas

yrkande 5 och avstyrker motion Fi8 (fp)

yrkande 2. Jämför reservation (fp).

Revisorernas rapport

Revisorerna anser att regeringen så snart som

möjligt bör påbörja det arbete som krävs för att

genomföra de förslag som revisorerna lagt fram.

Detta är inte minst viktigt med tanke på de

förändringar av statsbudgetens struktur som

regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2001

samt de förslag till förändringar som förväntas bli

resultatet av utvecklingsarbetet inom det s.k.

Vestaprojektet. Utvecklingsarbetet inom

Vestaprojektet skall enligt projektets egen tidsplan

leda till att regeringen från och med år 2003 skall

kunna presentera en statsbudget baserad på

information om kostnader.

Enligt revisorernas mening är det lämpligt att

regeringens redovisning av vilka åtgärder som

vidtagits med anledning av revisorernas förslag sker

i samband med slutförandet av utvecklingsarbetet

inom ramen för Vestaprojektet.

Motionen

Motionärerna, Karin Pilsäter m.fl. (fp), anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen med en

avrapportering av vilka åtgärder man vidtagit med

anledning av revisorernas förslag under riksmötet

2001/02, dvs. ett år tidigare än revisorerna

föreslår. Det är viktigt, anför motionärerna, att

riksdagen ges möjlighet att bedöma möjligheterna

till en bättre redovisning innan slutlig ställning

tas till de förändringar som kan komma att

föranledas av Vesta-projektet.

Utskottets ställningstagande

Revisorerna anser att regeringen snarast bör börja

arbetet med att förbättra rapporteringen av

jämförande information. Ökad användning av

tidsserier och internationella jämförelser borde

enligt utskottets uppfattning kunna åstadkommas

oavsett vilka förändringar av statsbudgeten som blir

resultatet av Vestaprojektet. Utskottet ser därför

inte skäl att knyta rapporteringen till hur

Vestaprojektet fortskrider.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår

utskottet att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening att regeringen senast under riksmötet

2002/03 återkommer med förslag som ökar

möjligheterna att göra jämförelser över längre

tidsperioder avseende statsbudgetens utgifter som

utskottet föreslagit. Därmed tillstyrker utskottet

delvis revisorernas yrkande 5 och avstyrker motion

Fi8 (fp) yrkande 2.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Tidpunkt för regeringens återrapportering

(punkt 3)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen senast under riksmötet 2001/02

återkommer till riksdagen med anledning av

utskottets förslag. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Fi8 yrkande 2 samt avslår Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag anser att det är av vikt att riksdagen i ett

sammanhang får underlag för att bedöma behovet av

och möjligheterna till en bättre redovisning av

användningen av olika resurser innan slutgiltig

ställning ska tas till de förändringar som kan komma

att föranledas av Vestaprojektet. Dessa förändringar

syftar bl.a. till att redovisa statsbudgeten i

kostnader och intäkter, inbetalningar och

utbetalningar samt tillgångar och skulder.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

den av utskottet föreslagna redovisningen senast

under riksmötet 2001/02.

Förteckning över behandlade

förslag

Revisorernas skrivelse

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat

regeringens redovisning av resurser och föreslår i

en skrivelse till riksdagen (2000/01:RR3)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna i avsnitt 2.1 anfört om att

regeringen utreder hur jämförande information om

resursförbrukningen för de verksamheter som

finansieras över statsbudgeten kan redovisas, med

vilken periodicitet denna redovisning ska göras

samt hur bestämmelser avseende detta ska utformas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna i avsnitt 2.2 anfört om att

regeringen överväger hur regler ska utformas, som

ska säkerställa tillgången till jämförande

information innan en förändring av statsbudgetens

struktur eller av enskilda anslag genomförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna i avsnitt 2.3 anfört om att

regeringen ger ökad prioritet åt arbetet med

utveckling av system för att tillgodose behovet av

jämförande information,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna i avsnitt 2.4 anfört om att

regeringen överväger hur ansvaret för den

internationella statistikrapporteringen kan

samordnas antingen under en myndighet eller i

andra former,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna i avsnitt 2.5 anfört om att

regeringen återkommer till riksdagen senast i sam-

band med riksmötet 2002/03 om vilka åtgärder som

vidtagits med anledning av revisorernas förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Användning av jämförande information i

regeringens redovisning till riksdagen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om att regeringen, i

den form man finner lämplig, återkommer till

riksdagen med utökad användning av jämförande

information över tiden avseende statsbudgetens

utgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis

Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3

yrkandena 1, 2 och 3 samt avslår motion

2000/01:Fi8 yrkande 1.

2. Internationella jämförelser och Sveriges

rapportering av statistik

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför angående

internationella jämförelser och samordning av

Sveriges rapportering av ekonomisk statistik till

olika internationella organ. Därmed bifaller

riksdagen delvis Riksdagens revisorers förslag

2000/01:RR3 yrkande 4.

3. Tidpunkt för regeringens återrapportering

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen senast under riksmötet

2002/03 återkommer med anledning av utskottets

förslag. Därmed bifaller riksdagen delvis

Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkande

5 och avslår motion 2000/01:Fi8 yrkande 2.

Reservation (fp)

Stockholm den 6 mars 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c),

Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Marie Engström

(v) och Matz Hammarström (mp).