Bet. 2000/01:FiU2

Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU02

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

FiU2

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

I budgetpropositionen föreslår regeringen för utgiftsområde 2 att

riksdagen dels godkänner de mål som förordas för utgiftsområdets båda

politikområden, dels godkänner den föreslagna fördelningen av anslag inom

utgiftsområdet liksom förslagen till investeringsplaner för Statens

fastighetsverk och Fortifikationsförvaltningen. Regeringen inhämtar i

detta sammanhang också riksdagens bemyndigande att få besluta om dels

låneramar för dessa båda myndigheter, dels en rörlig kredit för

Premiepensionsmyndigheten.

I anslutning till dessa förslag behandlar utskottet också ett antal

motioner väckta under allmänna motionstiden.

Förslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1.

Utfrågningar

Den 21 november 2000 kommenterade generaldirektör Claes Norgren och

analytiker Hans Bäckström från Finansinspektionen regeringsrapporten

Finanssektorns stabilitet (2000:5).

Samma dag redogjorde konsulterna Jens Albråten och Johan Hyltenstam för

förslagen i den promemoria som de utarbetat på uppdrag av finansutskottets

utvärderingsgrupp om Statens styrning och resultatuppföljning av Finans-

inspektionens verksamhet. Rapporten kommer att publiceras i riksdagens

utredningsserie URD 2000/01:2. En sammanfattning av promemorian redovisas

i bilaga 2.

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till mål för

de båda politikområden som ingår i utgiftsområdet samt det i propositionen

framförda förslaget till fördelning av utgifter på anslag inom

utgiftsområdet.

I betänkandet redovisas också en fördjupad fallstudie som finansutskottets

utvärderingsgrupp har låtit göra av mål- och resultatstyrningen av

Finansinspektionens verksamhet. I den framtagna rapporten ges exempel på

hur uppföljningen av Finansinspektionens verksamhet kan förbättras med

hjälp av olika resultatindikatorer.

Ett antal motioner med anknytning till utgiftsområdet behandlas också i

betänkandet. Motionerna avstyrks.

I betänkandet finns tre reservationer och fyra särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 2000/01:1 Budgetpropositionen för 2001 utgiftsområde 2

föreslår regeringen

1. att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena

Effektiv statsförvaltning (avsnitt 3.3) och Finansiella system och tillsyn

(avsnitt 4.3) samt att de nuvarande målen inom utgiftsområdet upphör att

gälla (avsnitten 3.3 och 4.3),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 1:13 Utvecklingsarbete, göra ekonomiska åtaganden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kr efter

år 2001 (avsnitt 3.9.12),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens

fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000 000 kr i

Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 3.9.13),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att

Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 4 200 000 000 kr

i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 3.9.14),

5. att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk i

enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.13),

6. att riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket i

enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.14),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta om en

rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att

tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med

fondandelar (avsnitt 4.8.9),

8. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning:

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-

Regeringens

förslag

typ

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

1:1 Konjunkturinstitutet (ram) 44 036

-------------------------------------------------------------

1:2 Riksrevisionsverket (ram) 152 140

-------------------------------------------------------------

1:3 Ekonomistyrningsverket (ram) 58 475

-------------------------------------------------------------

1:4 Statskontoret (ram) 72 054

-------------------------------------------------------------

1:5 Täckning av merkostnader för lokaler (ram) 8 800

-------------------------------------------------------------

1:6 Statistiska centralbyrån (ram) 376 303

-------------------------------------------------------------

1:7 Folk- och bostadsräkning (res.) 10 000

-------------------------------------------------------------

1:8 Kammarkollegiet (ram) 31 049

-------------------------------------------------------------

1:9 Nämnden för offentlig upphandling (ram) 7 235

-------------------------------------------------------------

1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd (ram) 10 954

-------------------------------------------------------------

1:12 Ekonomiska rådet (ram) 2 052

-------------------------------------------------------------

1:13 Utvecklingsarbete (ram) 19 720

-------------------------------------------------------------

2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet (ram) 1

-------------------------------------------------------------

2:2 Finansinspektionen (ram) 130 186

-------------------------------------------------------------

2:3 Insättningsgarantinämnden (ram) 8 093

-------------------------------------------------------------

2:4 Riksgäldskontoret: (ram) 256 402

Förvaltningskostnader

-------------------------------------------------------------

2:6 Bokföringsnämnden (ram) 7 432

-------------------------------------------------------------

2:7 Avgift för Stadshypotekskassans (ram) 9 400

grundfond

-------------------------------------------------------------

2:8 Kapitalhöjning i Nordiska (ram) 18 700

investeringsbanken

-------------------------------------------------------------

2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska (ram) 60 000

utvecklingsbanken

-------------------------------------------------------------

90:1 Riksdagens revisorer (ram) 24 623

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Summa 1 307

655

-------------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

I detta sammanhang behandlar utskottet nedan uppräknade motioner i vilka

föreslås att riksdagen fattar följande beslut.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommunerna enligt uppställningen i bilaga 2, i denna del

Belopp i miljoner kronor

-----------------------------------------------

Uo 02 Samhällsekonomi och -10

finansförvaltning

-----------------------------------------------

Anslag Folk- och bostadsräkning -10

1:7

-----------------------------------------------

2000/01:Fi219 av Siv Holma m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en beskrivning av hur

arbetet intensifierats med att utveckla analysmetoder ur ett

genusperspektiv på den ekonomiska politiken.

2. Riksdagen begär att regeringen i nästa års finansplan återkommer med

utvecklade analysmetoder innehållande ett genusperspektiv enligt vad i

motionen anförs om könsuppdelad statistik av antalet sysselsatta,

arbetslösa och över löneutvecklingen.

3. Riksdagen begär att regeringen i nästa års finansplan återkommer med

utvecklade analysmetoder utifrån ett genusperspektiv över hur

skatteförändringar påverkar kvinnor och män.

4. Riksdagen begär att regeringen i nästa års statsbudget återkommer med

utvecklade analysmetoder ur ett genusperspektiv över hur statliga medel,

samt infrastruktursatsningar, fördelas mellan kvinnor och män.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en beskrivning av hur

arbetet intensifierats avseende utvecklingen av analysmetoder,

innehållande ett genusperspektiv, enligt vad i motionen anförs om

genusperspektiv i framtidsscenarier.

6. Riksdagen begär att regeringen i framtida framtidsscenarier skall

konsekvensanalysera arbetskraftsutbud, konsumtionsförändringar samt

produktivitets- och effektivitetsökningar ur ett genusperspektiv.

2000/01:Fi502 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen i samband med budgetpropositionen varje år

presenterar generationsräkenskaper.

2000/01:Fi506 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning.

Belopp i 1000-tal kronor

------------------------------------------------------

Politikområde Regeringens

Anslagsförändring

förslag (c)

Anslag

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

1:1 Konjunkturinstitutet 44 036 -2 036

------------------------------------------------------

1:4 Statskontoret 72 054 -10 000

------------------------------------------------------

1:5 Täckning av merkostnader för 8 800 -4 000

lokaler

------------------------------------------------------

1:6 Statistiska centralbyrån 376 303 -3 000

------------------------------------------------------

1:10 Statens kvalitets- och 10 954 -10 954

kompetensråd

------------------------------------------------------

1:13 Utvecklingsarbete 19 720 -19 720

------------------------------------------------------

2:4 Riksgäldskontoret: 256 402 -86 402

Förvaltningskostnader

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Summa för hela utgiftsområdet 1 307 655 -136

112

------------------------------------------------------

2000/01:Fi507 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att

tillsätta en utredning som ser över Finansinspektionens möjligheter till

en effektivare finansiering av sin verksamhet i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2001 anvisa anslagen under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande

förändringar i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning.

Belopp i 1000-tal kronor

----------------------------------------------------

Politikområde Regeringens

Anslagsförändring

förslag (kd)

Anslag

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

1:2 Riksrevisionsverket 152 140 -5 000

----------------------------------------------------

1:4 Statskontoret 72 054 -15 000

----------------------------------------------------

1:6 Statistiska centralbyrån 376 303 -15 000

----------------------------------------------------

1:7 Folk- och bostadsräkning 10 000 -5 000

----------------------------------------------------

1:8 Kammarkollegiet 31 049 -2 500

----------------------------------------------------

1:9 Nämnden för offentlig 7 235 +2 765

upphandling

----------------------------------------------------

1:10 Statens kvalitets- och 10 954 -10 954

kompetensråd

----------------------------------------------------

1:12 Ekonomiska rådet 2 052 -2 052

----------------------------------------------------

1:13 Utvecklingsarbete 19 720 -10 000

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

Summa för hela utgiftsområdet 1 307 655 -62 741

----------------------------------------------------

2000/01:Fi508 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 2 politikområde 1:6 Statistiska centralbyrån för år 2001

336 303 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 2 politikområde 1:9 Nämnden för offentlig upphandling för år

2001 3 618 000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 2 politikområde 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd för

år 2001 5 454 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 2 politikområde 90:1 Riksdagens revisorer för år 2001

22 623 000 kr.

5. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget politikområde 1:7 Folk- och

bostadsräkning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Fi509 av Karin Pilsäter och Lars Leijonborg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stopp för planering av folk- och bostadsräkningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om att anslaget 1:7 Folk- och bostadsräkningen minskas med 10

miljoner kronor 2001, 78 000 kr 2002 och 12 miljoner kronor 2003.

2000/01:Fi907 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Statistiska

centralbyrån får i uppdrag att fortlöpande sammanställa könsuppdelad

statistik över antalet ordförande- och styrelseposter i aktiebolagen samt

övriga topptjänster i såväl privat som offentligt ägda aktiebolag.

2000/01:MJ837 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om gröna nyckeltal.

2000/01:MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige under sin tid som ordförandeland inom EU tar

initiativ till att utveckla systemet med gröna räkenskaper.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland inom EU

verkar för att systemet med gröna nyckeltal införs även på EU-nivå.

2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att den könsuppdelade statistiken inte efterlevs.

Bilaga 2

Sammanfattning av rapport om Finansinspektionens verksamhet

Rapporten, som har rubriken Statens styrning och resultatuppföljning av

Finansinspektionens verksamhet, kommer i sin helhet att publiceras i

riksdagens utredningsserie URD 2000/01:2.

Sammanfattning och slutsatser

Riksdagens roll är att på förslag av regeringen besluta om övergripande

mål för de statliga insatserna i det finansiella systemet samt besluta om

anslag för den statliga verksamheten inom området.

Riksdagens finansutskott har som ett led i sitt uppföljnings- och

utvärderingsarbete bedömt det angeläget att i form av en fallstudie

närmare studera Fi-

nansinspektionens verksamhet.

Finansutskottet har i sin kravspecifikation för uppdraget angivit följande

utgångspunkter för studien;

Studien skall omfatta en analys av möjligheten att bryta ned de

övergripande målen om stabilitet, effektivitet och konsumentskydd i

konkreta och uppföljningsbara delmål.

I studien skall också belysas olika förutsättningar att bedöma kvaliteten

och effektiviteten i Finansinspektionens arbete liksom möjligheterna att

hitta modeller för att fortlöpande följa hur förtroendet för

finansmarknaden utvecklas.

I studien bör även ingå analys och förslag till ett antal

resultatindikatorer som gör det möjligt att följa hur de finansiella

institutens arbete utvecklas när det gäller risktagande och riskhantering.

De övergripande målen med Finansinspektionens verksamhet är att bidra till

stabilitet, effektivitet och ett gott konsumentskydd i den finansiella

sektorn. För att ge riksdagen möjlighet att följa upp om inspektionens

verksamhet leder mot de övergripande målen lämnas i denna rapport förslag

till resultatindikatorer som från skilda utgångspunkter kan antas ge ett

betydande förklaringsvärde. Genom att skapa tidsserier för var och en av

dessa uppföljningsbara indikatorer bör möjligheterna öka för riksdagen att

följa effekterna av Finansinspektionens verksamhet jämfört med dagens

situation.

Två skäl gör de övergripande målen svårhanterliga dels att tydligt

definiera dem, dels att identifiera inspektionens bidrag till

måluppfyllelse. Det finns en rad faktorer utanför inspektionens

verksamhetsområde som starkt påverkar såväl stabilitet, effektivitet som

gott konsumentskydd i den finansiella sektorn som t.ex. konjunkturförlopp,

strukturförändringar och politiska beslut. Dessutom är det möjligt att

inspektionens tolkning av och bidrag till målen varierar över tiden.

I uppdraget har inte ingått att bedöma inspektionens nuvarande

organisation, arbetssätt eller förmåga att lämna bidrag till möjligheten

att nå de övergripande målen. Utredningen konstaterar dock att efterfrågan

på kunskap om inspektionens bidrag till måluppfyllelsen är stor. I

rapporten konstateras också att det finns flera statliga myndigheter som

verkar inom den finansiella sektorn med likartade eller angränsande

målområde som Finansinspektionen. Riksbanken skall verka för stabilitet i

betalningssystemet, Konkurrensverket skall verka för effektiv konkurrens

på marknaden, Konsumentverket skall verka för ett gott konsumentskydd,

Insättargarantinämnden skall verka för att hålla kontohavare (upp till 250

000 kr) skadeslösa vid konkurs. I vissa fall kompletterar myndigheternas

verksamhet varandra, i andra fall är sannolikt gränsdragningarna oklara.

Oklara aktionsmandat kan leda till såväl dubbelarbete som osäkerhet i

myndighetens agerande, vilket i sin tur kan leda till minskad effektivitet

och lägre generellt förtroende för den finansiella sektorn i allmänhet och

myndigheten i synnerhet. Rapportens förslag till resultatindikatorer

behöver därför inte begränsa sig till enbart Finansinspektionens

verksamhet. De kan användas mer generellt för att bedöma om även andra

myndigheters verksamhet i någon mån leder till att de centrala

övergripande målen, stabilitet, effektivitet och gott konsumentskydd,

uppnås inom den finansiella sektorn. Gränsdragning mellan olika

myndigheters mål och följaktligen val av indikatorer får utredas vidare.

De förslag till indikatorer som presenteras i rapporten, och i tabellen

nedan, innebär ett antal aktiviteter som kan mätas och stämmas av mot

uppsatta delmål, vilka i sin tur antas ha härletts ur de övergripande

målen. Det är angeläget att framhålla att de föreslagna

resultatindikatorerna inte är mål i sig utan aktiviteter som skall

indikera måluppfyllelse för de övergripande målen. Indikatorerna

presenteras kortfattat i slutet av detta avsnitt.

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-----

Mål Delmål Resultatindikatorer

Mätmetod

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-----

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-----

StabilitetAnsvara för att de institut 6.2.1 Index för förbättrad standard på

Kvalitativ

som är bärare av riskmätningen i det finansiella systemet.

bedömning

betalningssystemet övervakas

på sådant sätt att 6.2.2 Index över avvikelser ifrån allmänna råd.

Tidsserie

institutens olika risker

identifieras, mäts och 6.2.3 Incitament till institutionerna att

Visad risk

prissätts på ett effektivt använda förbättrad riskmätning/hantering.

sätt så att förmågan att

Statistik

fullgöra tagna förpliktelser 6.3.1 Makro-mikro-indikator.

inte äventyras. Institutens

Statistiska

samlade finansiella 6.3.2 Snabb utvärdering av de finansiella

diagram

ställning, risktagande och institutionernas riskrapportering.

riskhanteringsförmåga skall

Kvalitativ

kunna överblickas. 6.3.3 Priset på institutets förlagslån som

analys

indikator på institutets stabilitet.

Därutöver skall inspektionen

Kvalitativ

övervaka att samtliga 6.4.1 Kunskapsöverföring mellan internationella

analys

institut under tillsyn ratinginstitut samt andra länders

uppfyller de krav som finansinspektioner och den svenska angående

statsmakterna ställer. riskmätning och tidig varning om instabilitet.

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-----

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-----

EffektivitetAtt efterlevnaden av 7.2.1 Finansinspektionens regler och råd

bidrar Kvalitativ

Finansinspektionens regler till att upprätthålla sund konkurrens på lika

analys

och råd bidrar till att villkor.

upprätthålla sund konkurrens

Genomförande-

på lika villkor. 7.2.2 Kvalitetssäkring och kvalitet i

tillsynsarbete. analys

Finansinspektionens egen

verksamhet kvalitetssäkras. 7.2.3 Högre informationsvärde i varje uppgift.

Kvalitativ

analys

7.2.4 Resursåtgång för den verksamhet som kan

mätas med indikatorer och vad som återstår. Statistik

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-----

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-------

Mål Delmål Resultatindikatorer

Mätmetod

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-------

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-------

Konsument-Medverka till att 7.4.1 Medverka till att allmänheten ges

Attitydundersökning

skydd allmänheten ges meningsfull meningsfull information om den

finansiella

information om den sektorn för jämförelse och kunskapsuppbyggnad.

finansiella sektorn för att

möjliggöra jämförelse mellan 7.4.2 Medverka till att information av väsentlig

Rådgivning med

olika alternativ och finansiell betydelse ges på rationella och

numerisk

kunskapsuppbyggnad avseende etiska grunder. Arbete mot oetiskt beteende och

uppföljning

kostnader, risker, brott mot bl.a. insiderlagstiftningen.

servicegrad etc.

Attitydundersökning

7.4.3 Konsumenternas förtroende för det

Medverka till att finansiella systemet.

information av väsentlig

finansiell betydelse ges på

rationella och etiska

grunder. Arbeta mot oetiskt

beteende och brott mot bl.a.

insiderlagstiftningen.

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------

-------

Finansinspektionen kan exempelvis påverka de finansiella instituten till

att arbeta med relevanta riskmodeller som mäter de faktiska risker

institutet är exponerat för. Vidare kan inspektionen påverka instituten så

att de kan hantera dessa risker och så att man följer den lagstiftning som

riksdagen har utfärdat för den finansiella sektorn. Denna verksamhet från

inspektionens sida kan antas leda till ökad stabilitet. Rapporten föreslår

indikatorer som mäter myndighetens verksamhet i denna kapacitet. På samma

sätt går rapporten tillväga för alla föreslagna resultatindikationer.

Genom att följa indikatorerna i tidsserier skapas ett verksamt instrument,

som inte utnyttjats tidigare, för att följa effekterna av

Finansinspektionens verksamhet. Det skall dock framhållas att

indikatorerna endast mäter den del av inspektionens verksamhet som kan

göras mätbar. Men med resultatindikatorerna kan verksamheten bli mer

effektstyrd i den meningen att man åtminstone till viss del kan få mer

information om inspektionens bidrag till de övergripande målen. Rapportens

förslag till resultatindikatorer kräver i flera fall ett fortsatt

utredningsarbete för att göra dem operationella, dock finns information

för att konstruera en del av indikatorerna för närvarande tillgänglig hos

inspektionen eller hos andra myndigheter.

Nedan presenteras resultatindikatorerna i tabellform. I tabellen framgår

vilka indikatorer som rapporten bedömer kan konstrueras med i dag

tillgänglig information och teknik och vidare vilka som har mer

experimentell karaktär. Dessutom framgår rapportens bedömning av

svårighetsgraden i konstruktionsarbetet för respektive indikator i en

skala från omfattande till begränsade insatser.

-------------------------------------------------------------------------------

Finns till viss del i Finns inte. Finns inte.

dag.

Kan organiseras. Kan prövas

Kan vidareutvecklas.

experimentellt.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Omfattande 7.2.1 7.2.4 Resursåtgång för 6.2.3 Incitament

Finansinspektionens den verksamhet som kan till insti-

insatser regler och råd bidrar mätas med indikatorer tutionerna att

till att upprätthålla och vad som återstår. använda förbätt-

sund konkurrens på lika rad risk-

villkor. 6.2.1 Index för mätning/hanter-

förbättrad standard på ing.

7.2.3 Högre riskmätningen i det

informationsvärde i finansiella systemet.

varje uppgift.

7.4.2 Medverka till att

information av

väsentlig finansiell

betydelse ges på

rationella och etiska

grunder. Arbete mot

oetiskt beteende och

brott mot bl.a.

insiderlagstiftningen.

-------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------

Finns till viss del i Finns inte. Finns inte.

dag.

Kan organiseras. Kan prövas

Kan vidareutvecklas.

experimentellt.

------------------------------------------------------------------------------

Medel 7.4.1 Medverka till 6.4.1

att allmänheten ges Kunskapsöverföring

meningsfull mellan

information om den internationella

finansiella sektorn ratinginstitut samt

för jämförelse och andra länders

kunskapsuppbyggnad. finansinspektioner

och den svenska

7.4.3 Konsumenternas angående

förtroende för det fi- riskmätning och

nansiella systemet. tidig varning om

instabilitet.

------------------------------------------------------------------------------

Begränsade7.2.2 Kvalitetssäkring 6.2.2 Index över

insatser och kvalitet i avvikelser ifrån

tillsynsarbete. allmänna råd.

6.3.1 Makro-mikro- 6.3.2 Snabb

indikator. utvärdering av de

finansiella

6.3.3 Priset på institutionernas risk-

institutets förlagslån rapportering.

som indikator på

institutets

stabilitet.

------------------------------------------------------------------------------

I dag är den allmänna kunskapen svag om inspektionens verksamhet och dess

bidrag till de mål myndigheten är satt att uppnå. Genom att införa ett

antal resultatindikatorer på delar av inspektionens verksamhet kommer det

att bli möjligt att följa myndighetens arbete mot målen ur skilda vinklar.

Det är dock inte säkert att indikatorerna ger någon meningsfull

information tagna var för sig eller för enskilda observationer. Men som

tidsserier och som komplement till varandra bör de vara viktiga verktyg

för en bättre genomlysning av såväl inspektionens verksamhet som

konkurrensen, riskbenägenheten och konsumentskyddet i den finansiella

sektorn.

Kort presentation av resultatindikatorerna

Stabilitet

Index för förbättrad standard på riskmätning i det finansiella systemet

I syfte att förbättra den allmänna standarden i riskhanteringssyfte och

att analysera effekterna av regelförändringar som kan påverka det

finansiella systemet föreslås Finansinspektionen att regelbundet genomföra

seminarieserier i detta syfte. Uppföljningen kan genomföras via

attitydundersökningar på hur man uppfattar inspektionens insatser i dessa

avseenden, avsnitt 6.2.1.

Index över avvikelser ifrån allmänna råd

I samband med de standardiserade platsbesöken undersöker

Finansinspektionen om institutet avviker från de allmänna råd som

inspektionen har utfärdat angående riskhantering.

Indikatorn föreslås vara tidsserier byggda på avvikelser från de allmänna

råden, avsnitt 6.2.2.

Incitament till instituten att använda förbättrad riskmätning/ hantering

Baselkommittén föreslår en förändring av kapitaltäckningsreglerna på så

sätt att instituten kan, efter godkännande av Finansinspektionen, få

använda riskmodeller som utgår från institutens specifika risker i stället

för schablonmätning av risker. Index på förändringar i skillnaden mellan

dessa mätmetoder kan då vara en indikator på förbättring och även

effektivisering av riskhanteringen, avsnitt 6.2.3.

Makro-mikro-indikator.

En "tidig varning"-indikator där centrala makroindikatorer som exempelvis

belåningsgrad bland allmänheten och räntebindningstid presenteras i ett

diagram tillsammans med mikroindikatorer som riskkoncentration och

kapitaltäckningsgrad, avsnitt 6.3.1.

Snabb utvärdering av de finansiella institutens riskrapportering

Bidragande till stabiliteten är att institutionernas rapporter om

riskmätning sammanställs så att de kan ge relevant upplysning om den

förändring av riskerna som sker över tiden. Slutsatser från ett sådant

index kan ge tidig varning om hot mot stabiliteten. De finansiella

marknaderna karakteriseras av snabba händelseförlopp. Det är därför av

vikt för myndigheterna att minska tidsspannet mellan institutens

rapportering och myndighetens utvärdering.

Ett sätt att gradera upp informationen kan vara att identifiera ett mindre

antal nyckelvariabler som man sedan sammanställer och rapporterar med

Internetbaserad teknik.

Genom sådan teknik kan informationen förmedlas omedelbart. Därmed kan ett

antal viktiga nyckeltal över risksituationen som instituten löpande

framställer användas i en mer omfattande frekvens av inspektionen utan att

arbetsbördan ökar. En sådan sammanställning ger en omedelbar indikator

över hur riskerna i instituten förändras över tiden och hur inspektionen

anpassat sig till denna förändring, avsnitt 6.3.2.

Priset på institutens förlagslån som indikator på institutens stabilitet

En indikator för att mäta institutens stabilitet kan utgöras av

prisindikationer på bankernas förlagslån. Förlagslånen utges

internationellt och utgivande bank är föremål för en omfattande

undersökning av investerarnas experter och analytiker. Vid förändringar i

bankens risknivåer ändras prisbilden på förlagslånet. Ett index för att

följa prisbilden för bankernas förlagslån ger en uppfattning om hur de

aktörer som har betydande information om enskilda banker tolkar

förväntningar om framtida risker, avsnitt 6.3.3.

Kunskapsöverföring mellan internationella ratinginstitut samt andra

länders finansinspektioner och den svenska Finansinspektionen angående

riskmätning och tidig varning" om instabilitet

Indikatorn kan utformas på så sätt att en jämförelse eller benchmarking

görs mellan den svenska Finansinspektionen och motsvarande myndigheter i

andra länder samt internationella ratinginstitut. Detta skall göras med

avseende på val av indikatorer samt återkommande jämförelse mellan

inspektionen och ratinginstitutens bedömning av läget på den svenska

finansmarknaden, avsnitt 6.4.1.

Effektivitet

Vaksamhet mot hinder för sund konkurrens

Avvägning mellan antalet regler och självsanering måste göras.

Finansinspektionen föreslås kvantifiera antalet regler som kan ersättas

med kvalitativ självsanering. Givet kvalitativa restriktioner bör ett

minskat antal regler leda till högre effektivitet, avsnitt 7.2.1.

Kvalitetssäkring och kvalitet i tillsynsarbetet

Förutom kvalitetssäkring i tillsyns-, tillstånds- och anmälningsärenden

föreslås Finansinspektionen genomföra regelbundna Internetbaserade

attitydundersökningar på hur de finansiella instituten uppfattar

inspektionens arbete i detta avseende, avsnitt 7.2.2.

Högre informationsvärde i varje uppgift

Genom att effektivisera Finansinspektionens verksamhet kan tillsynsarbetet

bedrivas med högre informationsvärde i varje uppgift och med färre antal

föreskrifter, rapporter eller uppgifter. För att observera

effektivitetsförändringen bör en indikator skapas som mäter antalet moment

enligt ovan över tiden, avsnitt 7.2.3.

Resursåtgång för den verksamhet som kan mätas över tiden och vad som

återstår

En indikator kan illustrera utvecklingen mellan inspektionens mätbara

verksamhet (uppföljningsbar med resultatindikatorer) och den omätbara.

Indikatorn kan ge ett mått på effektivitetsutvecklingen i inspektionens

arbete, avsnitt 7.2.4.

Konsumentskydd

Medverka till att allmänheten ges meningsfull information av den

finansiella sektorn för jämförelse och kunskapsuppbyggnad

Finansinspektionens hemsida skulle kunna utvecklas till ett centralt

informationsbibliotek för konsumentupplysning inom det finansiella

området. Indikatorn utgörs bl.a. av antalet besökare på inspektionens

hemsida, avsnitt 7.4.1.

Medverka till att information av väsentlig finansiell betydelse ges på

rationella och etiska grunder. Arbete mot oetiskt beteende och brott mot

bl.a. insiderlagstiftningen

Hur ofta informerar Finansinspektionen marknadens aktörer om etiska regler

och insiderlagstiftningen? En sådan statistik föreslås kompletterad med

undersökningar av hur kunskapen och medvetenheten är bland marknadens

aktörer i dessa frågor, avsnitt 7.4.2.

Konsumenternas förtroende för det finansiella systemet

Återkommande attitydundersökningar hos konsumenterna.

Index över ärendebehandlingar hos Konsumentverket.

Sanktionssystemets betydelse. Indikatorn kan vara en statistisk

redovisning av sanktioner med en uppföljning om hur dessa påverkade

marknadsbetingelserna för instituten och deras kunder, avsnitt 7.4.3.

Utskottets överväganden

Mål för utgiftsområdets politikområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för politikområdena

Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Indelningen

i politikområden behöver dock vidareutvecklas och anpassas till riksdagens

arbetsformer. Dessutom måste det i budgetpropositionen finnas en tydligare

koppling mellan mål, resultat och budget. Finansutskottet har genom sin

utvärderingsgrupp tagit fram förslag på hur en sådan koppling kan

åstadkommas.

Propositionen

Utgiftsområdet är i regeringens budgetförslag uppdelat på två

politikområden. Till utgiftsområdet har förts hela politikområdet Effektiv

statsförvaltning utom de på utgiftsområde 14 uppförda anslagen för

Arbetsgivarverket samt statliga tjänstepensioner. Vidare ingår

politikområdet Finansiella system och tillsyn med undantag av det på

utgiftsområde 17 uppförda anslaget för Lotteriinspektionen. Till

utgiftsområdet hör också anslaget till Riksdagens revisorer som dock inte

hänförts till något politikområde eftersom det inte ankommer på regeringen

att fastställa mål för verksamheter på bl.a. riksdagens område.

Regeringen föreslår att nuvarande mål för utgiftsområdet skall ersättas av

de i propositionen föreslagna målen för politikområdena Effektiv

statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Regeringen begär

också att riksdagen skall godkänna dessa nya mål (punkt 1).

Målet för politikområdet Effektiv statsförvaltning bör enligt regeringen

vara att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas

av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för

beslutsfattare, medborgare och näringsliv.

Eftersom politikområdets syfte är brett, antalet myndigheter är stort och

deras verksamhet har mycket skiftande karaktär är det enligt regeringen

naturligt att vid en precisering av målet för politikområdet i huvudsak

inrikta sig mot sex delverksamheter, snarare än mot politikområdet i dess

helhet eller mot enskilda myndigheter. Målet sägs därför uppnås genom

- relevanta granskningar och beslutsunderlag som bidrar till att förbättra

effektiviteten i statligt finansierad verksamhet,

- marknadsanpassat, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till

statliga myndigheter,

- en samordnad statlig arbetsgivarpolitik, som säkerställer att relevant

kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat,

- tillförlitliga, träffsäkra och transparenta prognoser och analyser över

den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen,

- lättillgänglig statistik som är opartisk, relevant, tillförlitlig,

aktuell och jämförbar,

- en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning, som med

rimligt risktagande kan tillhandahålla likvärdig avkastning och service

jämfört med privata alternativ respektive ändamålsenliga lokaler till

brukarna.

Målet för politikområdet Finansiella system och tillsyn bör enligt

regeringen vara att se till att det finansiella systemet är effektivt och

tillgodoser såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas

intresse av ett gott skydd. Vidare skall tillsynen inom politikområdet

liksom statens finansförvaltning bedrivas effektivt. Kostnaderna för

statsskulden skall dessutom långsiktigt minimeras samtidigt som risken i

förvaltningen beaktas.

Utskottets ställningstagande

Som ett led i arbetet med att förbättra mål- och resultatstyrningen av

myndigheternas verksamhet presenterar regeringen i årets budgetproposition

en helt ny indelning av statsbudgeten. Den hittillsvarande grupperingen av

statsbudgetens anslag på 27 utgiftsområden har kompletterats med en

indelning där anslagen fördelats på 47 politikområden. Med

politikområdesindelningen vill regeringen få till stånd en bättre koppling

mellan mål, kostnader och resultat.

Finansutskottet har nyligen (bet. 2000/01:FiU1 s. 273 f.) kommenterat

detta förslag och därvid redovisat vissa principiella synpunkter som

enligt utskottets mening bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet.

För det första måste indelningen i politikområden anpassas till riksdagens

arbetsformer. Riksdagens utskott ansvarar i dag för olika utgiftsområden

och inom varje utgiftsområde behandlas anslagen samlat och odelat. Skall

den eftersträvade kopplingen mellan mål, kostnader och resultat kunna

upprätthållas bör man undvika att ha en politikområdesindelning som

innebär att ett politikområde fördelar sig över två eller flera

utgiftsområden, eftersom mål och resultat för en viss verksamhet då kommer

att behandlas i ett utskott medan ansvaret för resurstilldelningen ligger

på ett annat.

För det andra ansåg utskottet att det finns anledning att minska

skillnaderna mellan politikområdenas storlek. Den varierar nämligen

kraftigt, från det minsta Minoritetspolitik på 8 miljoner kronor till det

största Ersättning för arbetsoförmåga på 101 950 miljoner kronor.

För det tredje varierar också antalet anslag mellan politikområdena, och

som minst finns det på ett politikområde endast ett anslag. Även i detta

avseende ansåg utskottet att förändringar borde komma till stånd.

På det nu aktuella utgiftsområdet - utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning, - finns två politikområden samt ett anslag som inte

fördelats på något politikområde. Till de båda politikområdena har förts

anslag från olika utgiftsområden, och således fördelar sig ansvaret för

dessa politikområden inte enbart på finansutskottet utan också på andra

utskott.

I politikområdet Effektiv statsförvaltning ingår två anslag som finns

uppförda på utgiftsområde 14 Arbetsliv, vilket arbetsmarknadsutskottet

ansvarar för. Det gäller anslagen för Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket

på 2,2 miljoner kronor och Statliga tjänstepensioner på 7 500 miljoner

kronor. Med nuvarande ansvarsfördelning mellan utskotten kommer därigenom

målen och resultaten för dessa båda verksamheter att beredas av

finansutskottet, medan medelstilldelningen hanteras av

arbetsmarknadsutskottet. Genom att tjänstepensionerna har inordnats i

politikområdet har detta dessutom blivit mer än tio gånger större än det

annars skulle ha varit. Det har också lett till att man inom ett och samma

politikområde blandar transfereringsutgifter med förvaltningsutgifter,

något som strider mot intentionerna bakom den nuvarande indelningen i

utgiftsområden. Motivet för att hålla sådana utgifter åtskilda var enligt

Riksdagsutredningen (1993/94:TK3) att deras realekonomiska effekter är

väsentligt olika och att de därför av analysskäl borde hållas isär.

Till politikområdet Finansiella system och tillsyn har man fört anslaget

för Lotteriinspektionen som finns uppfört på utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid som bereds av kulturutskottet. Även här

delar alltså finansutskottet beredningsansvaret med ett annat utskott i

och med att finansutskottet behandlar mål och resultat för

Lotteriinspektionen medan kulturutskottet bereder inspektionens

anslagsfrågor.

Att frågan om resurser bereds inom ett utgiftsområde och frågan om mål och

resultat behandlas i anslutning till ett annat kommer naturligtvis att

skapa problem när man i ett senare skede skall utvärdera verksamheten inom

respektive politikområde.

Utskottet vill i detta sammanhang slutligen också peka på att Riksdagens

revisorers anslag inte hänförts till något politikområde medan

Riksrevisionsverkets ingår i politikområdet Effektiv statsförvaltning. En

konsekvens härav är att de båda myndigheter som sysslar med samma typ av

granskning av statlig verksamhet inte behandlas inom samma politikområde.

Dessa exempel kompletterar den bild som utskottet tidigare givit och visar

att indelningen i politikområden och utgiftsområden behöver

vidareutvecklas och samordnas för att politikområdena skall kunna bli en

stabil grund även för riksdagens resultatstyrning.

Finansutskottet har vid upprepade tillfällen slagit fast att målen för en

verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och uppföljningsbara för att

resultatstyrningen skall bli meningsfull och målen skall kunna ställas i

relation till kostnaderna. Det är också av värde om målen uttrycks i

sådana termer att de kan bilda utgångspunkt för politiska prioriteringar

och diskussioner. Målen får således inte vara för vagt eller allmänt

formulerade.

I Regeringskansliet pågår ett omfattande arbete med att utveckla mål- och

resultatstyrningen. Utskottet har tidigare ställt sig positivt till att

man i denna s.k. tvåårsöversyn tagit ett samlat grepp om målfrågor.

Utskottet har också välkomnat att man i detta sammanhang arbetar med att

utveckla strategier för uppföljning och utvärdering av statlig verksamhet.

Vid behandlingen av vårpropositionen för 2000 konstaterade finansutskottet

(bet. 1999/2000:FiU20 s. 192 f.) att resultatredovisningen förbättrats

under de senaste åren. Utskottet ansåg att utvecklingsarbetet inför det nu

aktuella budgetförslaget för 2001 borde bedrivas enligt vissa riktlinjer

som preciserades i tio punkter:

1. Verksamhetsmålen bör formuleras på ett sådant sätt att de är möjliga

att följa upp.

2. Resultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de

uppställda målen. Resultat och utveckling bör i större utsträckning än

hittills redovisas i kvantitativa termer med hjälp av indikatorer eller

nyckeltal.

3. Regeringens redovisning till riksdagen skall ha sådan kvalitet att mål-

uppfyllelsen kan bedömas av riksdagen.

4. Redovisningen skall i större utsträckning än hittills avse resultat,

och i mindre grad aktiviteter av typen vidtagna åtgärder eller pågående

utredningar.

5. Redovisningen skall i ökad utsträckning, inte minst beträffande

statliga insatser som är sektorsövergripande, avse verksamheter och i

mindre grad myndighetsprestationer.

6. Kopplingen mellan uppnådda resultat och föreslagna anslag bör

förbättras samtidigt som anslagsberäkningarna bör göras tydligare och

redovisas för riksdagen.

7. Grundläggande är att resultatanalysen är faktabaserad och inriktad på

att bedöma föregående års resultat i förhållande till uppställda mål. En

tydlig åtskillnad skall göras mellan å ena sidan resultatinformation och

resultatanalys samt å andra sidan regeringens resultatbedömning.

8. För att förbättra kopplingen mellan måluppfyllelse och förslag till

budget bör motiven för regeringens bedömning och slutsatser framgå

tydligt.

9. Redovisningens omfång bör vara bättre anpassat till de statliga

resursinsatsernas omfattning och till områdets politiska intresse. Detta

innebär att budgetpropositionens totala omfång kan få öka.

10. Dialogen mellan riksdagen och regeringen bör fortsätta. Från

riksdagens och utskottens sida bör utgiftsområdesvisa diskussioner föras

som tar upp såväl brister och förtjänster i den föregående

budgetpropositionen som krav och förväntningar på kommande

budgetpropositioner. Det bör vara en gemensam ambition för riksdagen och

regeringen att ytterligare utveckla resultatstyrningen mot en budget

fokuserad på resultat.

Statskontoret har kartlagt i vilken utsträckning det i förra årets

budgetproposition förekom resultatredovisning och resultatbedömning.

Kartläggningen har nyligen presenterats i rapporten (2000:19)

Resultatredovisning och resultatbedömning i budgetpropositionen för 2000.

Statskontoret har analyserat 16 utgiftsområden och undersökt på vilken

nivå den huvudsakliga resultatredovisningen sker, om en tydlig åtskillnad

görs mellan resultatredovisning och resultatbedömning och om det

förekommer mätbara resultatindikatorer och tidsserier. Av rapporten

framgår att redovisningen varierar mellan olika utgiftsområden och att den

kan förbättras i olika avseenden.

En brist i tidigare års resultatredovisningar har enligt utskottets mening

varit att det inte alltid gått att avgöra på vilka grunder regeringen

bedömt måluppfyllelsen. I det avseendet är emellertid årets

budgetproposition bättre. Så t.ex. framgår att statistikdatabaser

kostnadsfritt gjorts tillgängliga på Internet, vilket främjat målet om att

statistikproduktionen skall bidra till ökad kunskap om

samhällsutvecklingen. För andra myndigheter konstateras att fastställda

avkastningskrav har uppfyllts.

Förbättringarna till trots finns det emellertid fortfarande utrymme för

att vidareutveckla resultatredovisningen, vilket för övrigt också

konstateras i propositionen där regeringen själv framhåller att målen för

politikområdet Effektiv statsförvaltning inte till fullo kan belysas och

bedömas med tillgängliga indikatorer.

I några fall har regeringen avstått från att redovisa nyckeltal och i

stället gjort mer sammanfattande bedömningar. För t.ex. Statens

fastighetsverk och Fortifikationsverket konstateras att en hög andel

hyresgäster har uppfattat myndigheterna som goda och serviceinriktade

hyresvärdar. Och om Konjunkturinstitutet sägs att träffsäkerheten i

prognoserna har ökat under 1990-talet. Enligt utskottets mening är det i

sig inget fel att sammanfatta stora mängder data på detta sätt, men

samtidigt kan det finnas anledning att redovisa bakomliggande uppgifter

för riksdagen. Hur den rätta balansen skall uppnås kan inte generellt

anges. En möjlig lösning är att redovisningen på politikområdesnivå hålls

på ett mer allmänt plan, och att man till resultatredovisningen knyter

fler nyckeltal när anslaget för Statens fastighetsverk respektive

Konjunkturinstitutet redovisas. En sådan lösning skulle dessutom göra det

möjligt att föra en diskussion om förhållandet mellan å ena sidan uppnådda

resultat och å andra sidan förbrukade respektive framtida resurser.

I propositionen jämförs dessutom 1999 års resultat med målen för 2000. En

rimligare ordning hade enligt utskottets mening varit att i första hand

utvärdera resultaten i förhållande till de mål som gällde för det aktuella

verksamhetsåret.

Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att precisera målen

och göra dem mer konkreta, mätbara och uppföljningsbara i samband med att

regleringsbreven utformas för myndigheternas verksamheter. Enligt

utskottets mening bör dock målen formuleras på ett sådant sätt att de är

konkreta, mätbara och uppföljningsbara redan när riksdagen skall ta

ställning till hur stora resurser som skall tillföras en viss verksamhet.

I annat fall framstår det inte som meningsfullt för riksdagen att pröva

tilldelningen av resurser mot uppställda mål.

De i årets budgetproposition presenterade målen på politikområdesnivå är

allmänt hållna och blir därmed svåra att lägga till grund för politiska

prioriteringar.

Utskottet har en särskild beredningsgrupp bestående av ledamöter från

utskottet och med uppgift att bevaka uppföljnings- och utvärderingsfrågor.

Gruppen har under 2000 gjort en fallstudie i vilken man närmare studerat

Finansinspektionens verksamhet. Gruppen har därvid inriktat sig på sådana

mål- och resultatfrågor som rör relationen mellan riksdag och regering.

Med anledning av utvärderingsgruppens genomgång vill utskottet framhålla

följande beträffande Finansinspektionen.

Den disposition som valts för resultatredovisningen i årets

budgetproposition är tydligare än tidigare och betydligt bättre såtillvida

att resultatbedömningen görs i ett fristående avsnitt. Tidigare har

insatser och situationsbeskrivningar redovisats blandat med resultat i

avsnittet för resultatbedömning. I år inleds resultatredovisningen med en

redovisning av politikens inriktning. Därefter följer en redovisning av

statliga insatser inom och utom politikområdet. Redovisningen av

inspektionens insatser är exempelvis mycket omfattande. Först därefter

görs i ett särskilt avsnitt en resultatbedömning.

När det gäller resultatredovisningen har utskottet tidigare generellt

uttalat sig för att det ur riksdagens synvinkel är av primärt intresse att

få en bättre redovisning i termer av effekter, utfall och måluppfyllelse

på samhällsnivå. Utskottet är samtidigt medvetet om att det finansiella

systemet påverkas av många olika faktorer och att det kan vara svårt att

urskilja de direkta effekterna av statliga insatser. Det är enligt

utskottet därvid önskvärt att ett antal olika resultatindikatorer tas fram

som belyser utfallet av de statliga insatserna från skilda synvinklar.

Utskottet har mot denna bakgrund låtit utvärderingsgruppen med hjälp av

utomstående expertis fördjupa sig i dessa frågor. Utskottet anser att det

material som utvärderingsgruppen tagit fram är värdefullt och bör kunna

ligga till grund för en påtagligt förbättrad mål- och resultatredovisning

inom det finansiella området. Det är som utskottet ser det av särskilt

värde att förslagen kunnat utarbetas från en mer fristående utgångspunkt

än från regerings- eller myndighetsperspektivet. Det framgår att alla

förslag inte är möjliga att genomföra utan omfattande insatser. Det får

naturligtvis prövas i det fortsatta arbetet i vilken takt och utsträckning

som förslagen kan genomföras. Utskottet ser det dock som angeläget att en

utveckling i den föreslagna riktningen kommer till stånd. Mål- och

resultatstyrningen har alltför länge saknat konkretion och tydlig koppling

till de resurser som avsätts för verksamheten. Det är utskottets

förhoppning att det utvecklingsarbete som utskottet tagit initiativ till

skall kunna medverka till en förändring av detta förhållande.

Utskottet noterar också att regeringen samtidigt gjort en översyn av Fi-

nansinspektionens uppdrag. Den har bl.a. resulterat i en mer utvecklad

beskrivning av Finansinspektionens uppdrag och en strävan att renodla

inspektionens arbetsuppgifter. Utifrån denna översyn har regeringens

ambition varit att konkretisera inspektionens verksamhetsmål och göra dem

mer uppföljningsbara. Vidare har nya mätmetoder och återrapporteringskrav

utarbetats. Bland annat skall inspektionen undersöka möjligheten att

utarbeta ett system för intern gradering av finansiella instituts

stabilitet. Syftet med ett sådant system är att ge inspektionen underlag

för att kunna uttala sig om institutens samlade stabilitet eller deras

kapacitet att klara finansiella chocker. Inspektionen skall också utarbeta

en modell för löpande undersökningar av institutens uppfattning om den

finansiella tillsynen. En första undersökning skall genomföras och

presenteras i årsredovisningen för 2000.

Det är utskottets förhoppning att det underlag som utvärderingsgruppen

låtit ta fram skall kunna utgöra ett verksamt tillskott till det arbete

som inletts. En självklar utgångspunkt är därvid att de verksamhetsmål som

regeringen ställer upp i regleringsbrev har samma inriktning som de mål

som riksdagen lagt fast och att de även är möjliga att följa upp.

Utskottet ser regeringens utvecklingsarbete som ett led i denna strävan.

Utskottet anser således att ökade ansträngningar behöver göras för att få

till stånd en tydligare koppling i budgetpropositionen mellan mål,

resultat och budget. Med den rapport som tagits fram genom

utvärderingsgruppens försorg lämnar utskottet ett underlag för

förbättringar. En sammanfattning av rapporten bifogas utskottets

betänkande (bilaga 2).

Förslagen i rapporten avser Finansinspektionens verksamhet men är också

allmängiltiga och bör enligt utskottets mening därför kunna tillämpas även

på andra verksamheter och inom andra politikområden för att riksdagen

skall få ett bättre beslutsunderlag. I samma syfte behöver också den nu

redovisade indelningen i politikområden vidareutvecklas och anpassas till

riksdagens arbetsformer. Med de angivna förbehållen tillstyrker utskottet

regeringens förslag till mål för utgiftsområdets båda politikområden.

Anslagen för 2001 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till fördelning av anslag inom

utgiftsområde 2 samt bemyndigar regeringen att under 2001 ikläda sig

ekonomiska förpliktelser som leder till utgifter under efterföljande år

för det s.k. VESTA-projektet.

De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.

Jämför reservation 1 (fp).

Regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet uppgår till

1 307,7 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda

ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt som

framgår av efterföljande tabell (punkt 8). Av tabellen framgår också vilka

alternativa anslagsnivåer som förordas av oppositionspartierna.

Utgiftsområdet är uppdelat på politikområdena Effektiv statsförvaltning

samt Finansiella system och tillsyn. Dessutom ingår ett fristående anslag

som regeringen inte förfogar över, nämligen anslaget till Riksdagens

revisorer.

I det följande återges först de förslag i propositionen och motionerna som

har effekt på utgiftsområdets medelsbehov varefter utskottet redovisar sin

syn på förslagen under rubriken Utskottets syn på anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 2.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för 2001 inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Belopp i 1 000-tal kronor

Politikområdet Effektiv statsförvaltning

Verksamheten inom politikområdet syftar till att effektivisera och

utveckla statsförvaltningen. Ett tiotal stabs- och servicemyndigheter som

har detta som huvuduppgift är närmast berörda.

Politikområdet omfattar de helt eller delvis anslagsfinansierade

myndigheterna Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket,

Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Statistiska

centralbyrån, Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets-

och kompetensråd. Dessutom ingår de avgiftsfinansierade myndigheterna

Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Vidare ingår

Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk samt vissa nämnder som alla hör

till utgiftsområde 14 och vars anslag därför inte behandlas i detta

sammanhang.

Konjunkturinstitutet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med

44,0 miljoner kronor för 2001. Anslaget har därvid räknats upp med drygt 4

miljoner kronor, varav 1,6 miljoner kronor avser utbyggnad av

tjänstebarometern, 1,0 miljoner kronor kostnaderna för en ny årlig rapport

om de samhällsekonomiska förutsättningarna för löneförhandlingar och

ytterligare 1,0 miljon kronor är avsedda för att förbättra

modellutvecklingsarbetet.

Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas

nästa år uppgå till 1,5 miljoner kronor.

Motionen

Centerpartiet anser i motion Fi506 att utvidgningen av tjänstebarometern

inte är motiverad. Motionärerna föreslår därför att anslaget skall minskas

med 2,0 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:2 Riksrevisionsverket förs upp med

152,1 miljoner kronor för 2001.

Till detta kommer intäkterna från Riksrevisionsverkets avgiftsbelagda

verksamhet som nästa år beräknas uppgå till 56 miljoner kronor.

Motionen

Kristdemokraterna förordar i motion Fi507 att en ny oberoende

revisionsmyndighet inrättas under riksdagen i enlighet med förslaget

1999/2000:RS1 Riksdagen och den statliga revisionen. En successivt högre

andel avgiftsfinansiering och den förestående sammanslagningen med

Riksdagens revisorer 2003 torde enligt motionärerna kunna ge en sammanlagd

besparing på 15 miljoner kronor 2001 och 2002. Motionärerna föreslår

därför att anslaget för 2001 minskas med 5 miljoner kronor (yrkande 2).

Ekonomistyrningsverket

Propositionen

Ekonomistyrningsverkets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med

avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget 1:3 Ekonomistyrningsverket

skall uppgå till 58,5 miljoner kronor för 2001. Vid beräkningen av

anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 0,8 miljoner kronor.

Anslaget har emellertid också minskats med 2,0 miljoner kronor för att

finansiera dels en del av satsningen på ekonomisk statistik, dels den

kvalitetsgranskning som RRV skall genomföra av ESV.

Intäkterna från Ekonomistyrningsverkets uppdragsverksamhet beräknas nästa

år uppgå till 191,2 miljoner kronor.

Statskontoret

Propositionen

Statskontorets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter.

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:4 Statskontoret förs upp med 72,1

miljoner kronor för 2001. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och

löneomräkning gjorts med 1,0 miljon kronor. Anslaget har emellertid också

minskats med ett lika stort belopp med anledning av ändrad finansiering av

avtalsförsäkringar inom det statliga området. Ytterligare 1 miljon kronor

av anslaget har omfördelats till annat ändamål inom utgiftsområdet.

Intäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas

nästa år uppgå till 55,9 miljoner kronor, varav 38,6 miljoner kronor utgör

intäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar

över.

Motionerna

Kristdemokraterna anser i motion Fi507 bl.a. att Statskontorets verksamhet

med inriktning på effektivitet i statsförvaltningen bör koncentreras till

RRV och att ett - som motionärerna uttrycker det - vässat Statskontor

borde kunna samordnas med Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår därför

att anslaget för nästa år minskas med 15 miljoner kronor (yrkande 2).

Centerpartiet föreslår i motion Fi506 att administrationen inom

Statskontoret minskas och begränsar med hänsyn härtill anslaget med 10

miljoner kronor.

Täckning av merkostnader för lokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler

förs upp med 8,8 miljoner kronor för 2001.

De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler för

vilka staten har betalningsansvar till dess att avtalen går att avveckla.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är

avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra

hand. Statskontoret disponerar anslaget.

Motionen

Centerpartiet anser i motion Fi506 att anslaget kan minskas med 4,0

miljoner kronor. Med den efterfrågan som i pågående högkonjunktur finns på

lokaler borde enligt motionärerna flertalet av de avtal som belastar

anslaget kunna omförhandlas.

Statistiska centralbyrån

Propositionen

Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet finansieras till knappt hälften

av anslag och i övrigt av avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget

1:6 Statistiska centralbyrån skall uppgå till 376,3 miljoner kronor för

2001. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts

med 5,2 miljoner kronor. Anslaget har också tillförts 25,2 miljoner kronor

för att SCB skall kunna förbättra arbetsmarknadsstatistiken, den

ekonomiska statistiken och vakansstatistiken. Med hänsyn till att det

nyinrättade Medlingsinstitutet i fortsättningen skall ansvara för

lönestatistiken har samtidigt 26 miljoner kronor av anslaget förts över

till institutet.

Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år

uppgå till 406 miljoner kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet ifrågasätter i motion Fi508 i hur stor

utsträckning skattemedel skall avsättas för att finansiera en ökad

statistikproduktion. Enligt motionärerna bör SCB:s uppgifter begränsas och

fokuseras mot väl avvägda behov. Dessutom bör en större del än i dag

avgiftsfinansieras. Anslaget bör därför minskas med 40 miljoner kronor

nästa år (yrkande 1).

Kristdemokraterna framhåller i motion Fi507 att de uppgifter som

regeringen vill överföra till Medlingsinstitutet bör ligga kvar inom SCB.

Motionärerna föreslår samtidigt att graden av avgiftsfinansiering höjs

till det maximala och anser att anslaget för nästa år skall begränsas med

15 miljoner kronor (yrkande 2).

Centerpartiet föreslår i motion Fi506 att anslaget minskas med 3 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag. I motionen hänvisas till att

utgiftsprognosen för SCB visar att verksamheten kommer att göra ett

överskott på knappt 8 miljoner kronor i år.

Folkpartiet förordar i motion Fi211 att lönestatistiken inte förs över

till Medlingsinstitutet utan får ligga kvar hos SCB men finansieras inom

anslaget. Något formellt yrkande i frågan har dock inte Folkpartiet.

Folk- och bostadsräkning

Propositionen

Avsikten är att en registerbaserad folk- och bostadsräkning skall

genomföras 2005, och för detta ändamål finns ett särskilt

reservationsanslag uppfört på statsbudgeten. Vid utgången av 1999 fanns på

detta anslag ett anslagssparande på 181 miljoner kronor. Den höga nivån

sammanhänger med att förberedelsearbetet har senarelagts. Regeringen

föreslår att 10 miljoner kronor anvisas på anslaget 1:7 Folk- och

bostadsräkning för 2001.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi508 genomförandet av en

registerbaserad folk- och bostadsräkning. Motionärerna anser därför att

några medel inte skall anvisas på anslaget (yrkande 5).

Kristdemokraterna framhåller i motion Fi507 att partiet motsatt sig

tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister och föreslår med hänvisning

härtill att anslaget för 2001 minskas med 5 miljoner kronor (yrkande 2).

Folkpartiet anser i motion Fi211 att den planerade folk- och

bostadsräkningen inte bör genomföras av integritetsskäl. Några medel bör

därför inte anvisas på anslaget (yrkande 10, i denna del). Samma förslag

framför Folkpartiet i motion Fi509 (yrkandena 1 och 3).

Kammarkollegiet

Propositionen

Kammarkollegiets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med

avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Kammarkollegiet förs upp

med 31,0 miljoner kronor för 2001.

Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år

uppgå till 166,8 miljoner kronor.

Motionen

Kristdemokraterna vill i motion Fi507 undersöka om inte kollegiets

hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till

Riksskatteverket. I motionen förespråkas också att den redan höga graden

av intäktsfinansiering höjs till det maximala. Anslaget bör enligt

motionärerna minskas med 2,5 miljoner kronor 2001 (yrkande 2).

Nämnden för offentlig upphandling

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:9 Nämnden för offentlig upphandling

förs upp med 7,2 miljoner kronor för 2001.

Motionerna

Moderata samlingspartiet erinrar i motion Fi508 om att

Upphandlingskommittén föreslagit att NOU slås samman med Konkurrensverket

som ombildas till en ny myndighet benämnd Konkurrens- och

upphandlingsverket. Detta förslag ligger i linje med vad Moderata

samlingspartiet tidigare föreslagit. Motionärerna utgår från att vissa

samordningsfördelar kan uppnås, vilket enligt deras mening möjliggör en

besparing motsvarande hela anslaget. För 2001 föreslår de emellertid

endast att anslaget halveras (yrkande 2).

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi507 att NOU:s verksamhet successivt

förstärks och vill för 2001 höja anslaget till 10 miljoner kronor, dvs.

med 2,8 miljoner kronor (yrkande 2).

Statens kvalitets- och kompetensråd

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Statens kvalitets- och

kompetensråd förs upp med 11,0 miljoner kronor för 2001.

Statens kvalitets- och kompetensråd skall stödja och stimulera arbetet med

kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga

förvaltningen. Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till

viss del även med avgiftsintäkter.

Avgiftsintäkterna beräknas nästa år uppgå till 1,0 miljon kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi508 att rådet bör avvecklas och

föreslår att anslaget för 2001 minskas med 5,5 miljoner kronor (yrkande

3).

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi507 att hela anslaget till rådet

dras in (yrkande 2).

Centerpartiet uppger i motion Fi506 att partiet tidigare motsatt sig att

rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.

Ekonomiska rådet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:12 Ekonomiska rådet förs upp med 2,1

miljoner kronor för 2001.

Ekonomiska rådet består av nationalekonomiska forskare och är knutet till

Finansdepartementet. Den föreslagna medelsberäkningen inkluderar en

engångshöjning på 0,3 miljoner kronor för att rådet skall kunna arrangera

en konferens om finanspolitiken inom EMU under det svenska

ordförandeskapet våren 2001.

Motionen

Kristdemokraterna bedömer i motion Fi507 att den typ av insatser som rådet

bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår därför

att anslaget avvecklas (yrkande 2).

Utvecklingsarbete

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:13 Utvecklingsarbete förs upp med

19,7 miljoner kronor för 2001.

Anslaget används av Finansdepartementet, framför allt för att bekosta det

utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för VESTA (Verktyg för ekonomisk

styrning i staten). Syftet med VESTA-projektet är att skapa ett integrerat

statligt koncernsystem för prognos, budgetering, resultatstyrning och

betalningsinformation. Under 1999 kom projektarbetet att försenas, vilket

bidrog till att belastningen på anslaget blev betydligt lägre än beräknat.

Av denna anledning uppstod ett stort anslagssparande under 1999.

Regeringen räknar dock med att detta anslagssparande till stor del skall

ha förbrukats under innevarande år.

Om det behövs för att kunna genomföra VESTA-projektet får regeringen

ikläda sig ekonomiska förpliktelser som leder till utgifter på sammanlagt

högst 50 miljoner kronor efter 2000. Av propositionen framgår att

regeringen inte hade utnyttjat detta bemyndigande fram till

budgetpropositionens avlämnande. Regeringen bedömer dock att ett sådant

bemyndigande behövs även för nästa år. I propositionen föreslås därför att

riksdagen i anslutning till detta anslag skall bemyndiga regeringen att

under 2001 göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden

leder till utgifter på högst 50 miljoner kronor efter år 2001 (punkt 2).

Motionerna

Kristdemokraterna erinrar i motion Fi507 om att det utvecklingsarbete som

anslaget skall finansiera gäller metoder för styrning och uppföljning av

statens resurser, något som enligt motionärerna nu sköts av t.ex. RRV och

ESV. Bland annat med hänvisning härtill föreslås i motionen att anslaget

minskas med 10 miljoner kronor 2001 (yrkande 2).

Centerpartiet anser i motion Fi506 att verksamhetsutveckling samt

utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom respektive

myndighets ramanslag. I motionen föreslås därför att anslaget avvecklas.

Politikområdet Finansiella system och tillsyn

Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av finansiella marknader,

statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in- och

utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt

finansiellt samarbete, kompletterande redovisningsnormer samt tillsyn av

spelmarknaden.

De myndigheter som ingår i politikområdet är de helt eller delvis

anslagsfinansierade myndigheterna Finansinspektionen,

Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden.

Dessutom ingår den avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare

ingår den på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen. Tillsammans

har dessa myndigheter ca 580 anställda.

Finansinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Finansinspektionen förs upp med

130,2 miljoner kronor för 2001.

Finansinspektionens verksamhet finansieras med anslag, och baserat på dess

storlek tar inspektionen årligen ut en obligatorisk tillsynsavgift samt

ansökningsavgifter för prövning av olika typer av ärenden. Inkomsterna

från avgifterna redovisas på inkomsttitel.

Därutöver uppbär Finansinspektionen vissa administrativa avgifter från

Bokföringsnämnden och Insättningsgarantinämnden som inte har samband med

tillsynsverksamheten och som inspektionen själv får disponera. För nästa

år beräknas dessa inkomster uppgå till 7,5 miljoner kronor.

Finansutskottets utvärderingsgrupp

Som framgått av föregående avsnitt om Mål för utgiftsområdets

politikområden har en särskild utvärderingsgrupp bestående av ledamöter

från finansutskottet genomfört en fallstudie av Finansinspektionens

verksamhet. Gruppen har framför allt inriktat sig på sådana mål- och

resultatfrågor som rör relationen mellan riksdag och regering. Med hjälp

av två fristående konsulter har gruppen genomfört en studie, i vilken

experterna analyserat om det är möjligt att bryta ned Finansinspektionens

övergripande mål om stabilitet, effektivitet och konsumentskydd i konkreta

och uppföljningsbara delmål. Arbetet har presenterats i en rapport kallad

Statens styrning och resultatuppföljning av Finansinspektionens verksamhet

(URD 2000/01:2). En sammanfattning av denna rapport finns i bilaga 2 till

betänkandet. I rapporten lämnas förslag till olika resultatindikatorer som

gör det möjligt för riksdagen att följa upp Finansinspektionens verksamhet

för att se om den svarar mot de övergripande målen. I rapporten sägs också

att riksdagens möjligheter att följa effekterna av Finansinspektionens

verksamhet förbättras om man skapar tidsserier för var och en av dessa

uppföljningsbara indikatorer.

Utvärderingsgruppen har i en skrivelse till utskottet ställt sig bakom

regeringens förslag till resurser för Finansinspektionen.

Insättningsgarantinämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Insättningsgarantinämnden förs upp

med 8,1 miljoner kronor för 2001.

Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga

insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet. De

institut som omfattas av dessa båda system skall också svara för deras

finansiering. För garantisystemet uppgick avgiftsuttaget 1999 till 0,5 %

av värdet av de garanterade insättningarna. Avgiftsinkomsterna placeras på

räntebärande konto i Riksgäldskontoret.

Ett belopp motsvarande anslaget till IGN avräknas från de avgifter som tas

ut och redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.

Riksgäldskontoret

På utgiftsområdet finns för närvarande tre anslag som berör

Riksgäldskontorets verksamhet. De avser kontorets förvaltningskostnader,

kostnaderna för upplåning och låneförvaltning, främst

provisionskostnaderna för kronskulden samt kostnaderna för

garantiverksamheten. Dessutom finns inom utgiftsområde 26 ett särskilt

anslag för statsskuldsräntor och ett anslag för provisionskostnader i

samband med Riksgäldskontorets utlandsupplåning.

Propositionen

Regeringens budgetförslag innebär att anslaget för provisionskostnaderna

för kronskulden förs över från utgiftsområde 2 till utgiftsområde 26. Det

senare utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Enligt regeringen kan det inte uteslutas att upplåningen i svenska kronor

alltmer börjar likna den som finns på de internationella marknaderna,

vilket skulle innebära att Riksgäldskontoret i större utsträckning

kanaliserar sin upplåning via exempelvis banksystemet. En sådan upplåning

är förenad med provisionskostnader men skulle å andra sidan kunna leda

till lägre totala upplåningskostnader jämfört med alternativa

upplåningsformer.

För att Riksgäldskontoret inte skall tvingas avstå från denna typ av

upplåning enbart på grund av att anslaget riskerar att överskridas,

föreslår regeringen att man, i likhet med vad som gjordes 1998 med

provisionskostnaderna för valutaskulden, för över även kronskuldens

provisionskostnader till utgiftsområde 26 utanför utgiftstaket. Dessa

provisionskostnader beräknas till 255 miljoner kronor. Därmed skulle alla

provisionskostnader, vilka kan betraktas som ett räntesubstitut, och

räntor behandlas i ett sammanhang.

Kvarstående kostnader som hittills finansierats över anslaget för

upplåning och låneförvaltning bör enligt regeringen sammanföras med

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader samt även i fortsättningen

behandlas inom ramen för utgiftsområde 2 och utgiftstaket. Denna del av

anslaget beräknas till 170 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets garantiverksamhet

Sedan 1998 styrs den statliga garantigivningen av nya principer.

Omläggningen genomfördes för att kostnaderna för statens garantigivning

skulle bli synliga och för att verksamheten långsiktigt skulle bli

finansiellt självbärande. I det nya garantisystemet förutsätts avgifterna

täcka såväl den förväntade risken för ett infriande av en garanti som de

administrativa kostnaderna. Tas inte full avgift ut betraktas

mellanskillnaden som en subvention, vilken skall belasta ett anslag på

budgeten.

Kvarstående garantier som utfärdats enligt äldre regler - s.k. äldre

garantier - skall invärderas i det nya garantisystemet och avgiftsbeläggas

i enlighet med de nya principerna. Finansutskottet har tidigare uttalat

att denna invärdering bör vara avslutad senast den 31 december 2001 (bet.

1999/2000:FiU24). Av budgetpropositionen framgår att invärderingsarbetet

fortskrider i den takt som regeringen har förväntat sig och beräknas kunna

slutföras i tid.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksam-

het förs upp med 1 000 kr för 2001.

Anslaget belastas med Riksgäldskontorets kostnader för infriande av äldre

garantier. Det får även utnyttjas för eventuella förluster i samband med

Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk och för de

förvaltningskostnader som är förknippade med hanteringen av dessa

garantier och lån. Till anslaget förs de intäkter som uppkommer i

verksamheten, huvudsakligen i form av influtna avgifter och återvunna

medel. Överskottet i verksamheten förs mot inkomsttitel på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader förs upp med 256,4 miljoner kronor för 2001.

Vid beräkningen av anslagsnivån har 170,3 miljoner kronor tillförts från

det nuvarande anslaget för upplåning och låneförvaltning, dvs. den del av

detta avvecklade anslag som inte förts över till utgiftsområde 26.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi506 att anslaget minskas med 86,4

miljoner kronor. Motionärerna erinrar om att statens kostnader för

statsskuldsräntor redovisas vid sidan av utgiftstaket, vilket enligt vad

som uppges i motionen däremot inte gäller för Riksgäldskontorets

provisionskostnader för kronskulden. Centerpartiet vill i sitt

budgetalternativ amortera statsskulden snabbare än regeringen, vilket

minskar upplåningsbehovet. Motionärerna anser därför att anslaget kan

minskas i den föreslagna omfattningen.

Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Bokföringsnämnden förs upp med 7,4

miljoner kronor för 2001. Vid beräkningen av anslaget har nivån minskats

med 1,5 miljoner kronor eftersom nämnden för innevarande år fått ett

tillfälligt resurstillskott av denna storlek.

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans

grundfond förs upp med 9,4 miljoner kronor för 2001.

I februari 1997 beslutade regeringen att sälja statens innehav av aktier i

Stadshypotek AB till Svenska Handelsbanken. Stadshypotekskassan har numera

till uppgift att förvalta den återstående obligationsskulden som per den

31 december 1999 uppgick till ca 13,4 miljarder kronor. När låneskulden

enligt planerna har reglerats 2005 skall kassan likvideras. För att trygga

utestående lån finns en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse.

Staten har åtagit sig att svara för avgiften för denna garantiförbindelse,

och för att synliggöra denna subvention har avgiften förts upp som ett

anslag.

I förra årets budgetproposition beräknades att medelsbehovet på detta

anslag skulle uppgå till 16,4 miljoner kronor 2001. Garantin har

emellertid avvecklats snabbare än beräknat och medelsbehovet för nästa år

väntas nu begränsa sig till 9,4 miljoner kronor.

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska

investeringsbanken förs upp med 18,7 miljoner kronor för 2001.

Den ordinarie verksamheten i Nordiska investeringsbanken (NIB) avser

utlåning och garantigivning inom Norden. Vid sidan härav har NIB en

omfattande internationell utlåning inom ramen för den s.k.

Projektinvesteringslåneordningen (PIL). Det primära syftet är att främja

nordisk projektexport till länder som har relativt god kreditvärdighet.

Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en höjning av NIB:s

grundkapital. Den andel som med början 1999 skall betalas in i tre lika

stora poster under lika många år uppgår till 2 075 641 euro, eller ca 18

miljoner kronor per år. Med det nu föreslagna tillskottet är det 1998

beslutade grundkapitaltillskottet[1] därmed genomfört.

Kapitalbidrag till Europeiska utvecklingsbanken

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken förs upp med 60 miljoner kronor för 2001.

Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en höjning av

utvecklingsbankens grundkapital och teckna andelar motsvarande 228

miljoner euro. Av detta belopp skall sammanlagt 22,5 % betalas in i åtta

lika stora poster fördelade på lika många år. Varje sådan årlig post

uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller 60 miljoner kronor.

Riksdagens revisorer

Propositionen

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska

statlig verksamhet. Riksdagens förvaltningsstyrelse har föreslagit att

ramanslaget 90:1 Riksdagens revisorer skall föras upp med 24,6 miljoner

kronor för 2001.

Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 0,3

miljoner kronor. Anslaget har därutöver räknats upp med 0,8 miljoner

kronor, vilket tillsammans med tidigare resurstillskott innebär att

Riksdagens revisorer under en treårsperiod nu tillförts sammanlagt 5,0

miljoner kronor i enlighet med tidigare riksdagsbeslut (bet.

1997/98:KU27).

Motionen

Moderata samlingspartiet erinrar i motion Fi508 om riksdagsstyrelsens

förslag om en sammanhållen revisionsmyndighet under riksdagen.

Motionärerna anser att en sammanslagning av Riksrevisionsverket och

Riksdagens revisorer kommer att ge samordningsfördelar. De utgår också

från att riksdagsstyrelsens förslag kan träda i kraft den 1 januari 2003.

I avvaktan härpå bör enligt deras mening Riksdagens revisorers anslag inte

öka utan trappas ned. I motionen föreslås att den i propositionen angivna

anslagsnivån för 2001 minskas med 2 miljoner kronor.

Utskottets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar utgifter

för ett antal centrala myndigheter, kostnader för vissa garantiåtaganden

samt kapitaltillskott till två internationella kreditinstitut.

Av utgiftsområdets 21 anslag fördelar sig 20 på två politikområden. Ett

anslag - anslaget till Riksdagens revisorer - har inte hänförts till något

politikområde.

De i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar sig till 1 307,7

miljoner kronor, dvs. samma nivå som riksdagen i första steget av

budgetprocessen lagt fast som ram för utgiftsområdet (bet. 2000/01:FiU1).

Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna. Samtliga dessa alternativ ryms inom den fastställda

utgiftsramen och innebär att de samlade utgifterna på utgiftsområdet

begränsas med alltifrån 10 till 136 miljoner kronor.

Utskottet har på de närmast föregående sidorna redovisat hur regeringen

önskar fördela anslagen på utgiftsområdet och vilka av

oppositionspartiernas förslag som har effekt på denna fördelning. I

motionerna föreslås alternativa nivåer för sammanlagt 13 av

utgiftsområdets 21 anslag. Utskottet övergår nu till att redovisa sin

samlade syn på anslagsfördelningen. Prövningen inriktas i första hand på

de förslag där skilda meningar framkommit.

Centerpartiet motsätter sig att Konjunkturinstitutet föreslås få ett

resurstillskott på 1,6 miljoner kronor för att bygga ut sin

tjänstebarometer. En sådan utbyggnad anser partiet inte vara motiverad. På

vilken grund förslaget avvisas framgår inte av motionen.

Redan i förra årets budgetproposition aviserade regeringen att

Konjunkturinstitutet skulle tillföras 1,6 miljoner kronor för en utbyggnad

av tjänstebarometern. Till följd av det ansträngda budgetläget för 2000

ansåg regeringen dock att budgetmedel skulle tillföras först fr.o.m. 2001,

vilket nu alltså sker. Regeringen motiverade sitt förslag med att en

utvidgad tjänstebarometer skulle förbättra möjligheterna att göra

prognoser över svensk ekonomi och öka precisionen i prognoserna. En sådan

förbättring ansågs viktig eftersom analyser av BNP-utvecklingen alltmer

skulle komma att ta sin utgångspunkt i den svenska ekonomins utbudssida,

vilket krävde en väsentligt ökad kunskap om utvecklingen inom

tjänstesektorn.

Enligt finansutskottets mening framstår det föreslagna resurstillskottet

för en utbyggnad av tjänstebarometern som välmotiverat. Utskottet

tillstyrker således propositionens förslag och avvisar det

centerpartistiska yrkandet.

Kristdemokraterna anser att Riksrevisionsverket bör kunna öka sin

avgiftsfinansiering och att den förestående sammanslagningen med

Riksdagens revisorer kan leda till vissa besparingar. Partiet vill därför

minska RRV:s anslag med 5 miljoner kronor nästa år. I motionen anges inte

vilken del av RRV:s verksamhet som omfattas av kravet på en ökad

avgiftsfinansiering. Dessutom gäller att RRV:s avgiftsbelagda verksamhet i

stor utsträckning avser uppdrag som genomförs för regeringens eller andra

myndigheters räkning. Under 1999 var det mindre än 20 % av RRV:s intäkter

som kom från annat håll än staten. En ökad avgiftsfinansiering kan därför

möjligen minska belastningen på RRV:s anslag men ger knappast en besparing

på statsbudgeten i dess helhet. Utskottet har även svårt att förstå hur en

eventuellt förestående sammanslagning med Riksdagens revisorer som ligger

relativt långt fram i tiden skall kunna ge besparingsvinster redan nästa

år.

Med hänsyn härtill finner utskottet inte anledning att frångå regeringens

förslag till medelsanvisning för RRV.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets anslag för

nästa år skall minskas med 15 respektive 10 miljoner kronor. Genom att

föra över delar av Statskontoret till RRV - som i Kristdemokraternas

budgetalternativ redan fått sitt anslag nedskuret - och samordna

kvarvarande delar med Kammarkollegiet tror sig Kristdemokraterna kunna

begränsa Statskontorets anslag med drygt 20 % nästa år. Centerpartiet

anser tydligen att denna myndighet, vars verksamhet helt är inriktad på

att främja effektiviteten i statsförvaltningen, har en onödigt stor

administrativ överrock eftersom partiet vill minska denna och räknar med

att därigenom kunna minska Statskontorets anslag med ca 14 % nästa år.

Även bortsett från den omständigheten att de båda partierna helt blundar

för de avvecklingskostnader som alltid uppkommer vid nedskärningar av

detta slag, anser utskottet att förändringar av denna omfattning knappast

kan förenas med en god hushållning med statens resurser.

Centerpartiet anser att man borde kunna i det närmaste halvera anslaget

för Täckning av merkostnader för lokaler från 8,8 till 4,8 miljoner kronor

med hänsyn till den efterfrågan på lokaler som finns i nuvarande

högkonjunktur. Utskottet har för sin del svårt att tro att inte också

regeringen noterat den pågående högkonjunkturen och redan beaktat de

effekter detta har på lokalefterfrågan. Något skäl att ompröva den i

propositionen föreslagna medelsberäkningen på detta anslag föreligger

därför inte.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att

Statistiska centralbyråns anslag nästa år skall minskas med 40, 15

respektive 3 miljoner kronor. Moderata samlingspartiet är rent generellt

kritiskt till att skattemedel i så stor utsträckning används för att

finansiera en ökad statistikproduktion och vill därför begränsa SCB:s

uppgifter samt öka avgiftsfinansieringen. Även Kristdemokraterna

förespråkar en ökad avgiftsfinansiering. Detta parti motsätter sig

dessutom att ansvaret för lönestatistiken förs över till

Medlingsinstitutet, men föreslår trots det att SCB:s anslag skall minskas

med 15 miljoner kronor. Eftersom kostnaderna för att producera denna

lönestatistik uppgår till 26 miljoner kronor föreslår Kristdemokraterna i

praktiken en lika stor besparing på anslaget som Moderata samlingspartiet,

dvs. ca 40 miljoner kronor. Centerpartiet vill med hänvisning till att

SCB:s anslagsförbrukning under innevarande år väntas understiga anvisade

medel begränsa nästa års anslag med 3 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening fullgör SCB en viktig uppgift genom att på ett

opartiskt sätt redovisa tillförlitlig statistik som är ett nödvändigt

underlag för statens, kommunernas och näringslivets planering. Utskottet

finner för egen del att det i propositionen föreslagna medelstillskottet

till SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB.

Utskottet ser därför ingen anledning att ompröva förslaget att 376,3

miljoner kronor skall anvisas till SCB för 2001.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet vill helt

eller delvis begränsa anslaget till Folk- och bostadsräkningen.

Kristdemokraterna vill halvera anslaget medan de båda övriga partierna

helt motsätter sig att ett anslag förs upp i budgeten.

Riksdagen har tidigare på förslag av finansutskottet[2] lagt fast

riktlinjer för registerbaserade folk- och bostadsräkningar. Den föreslagna

medelsanvisningen är en följd av riksdagens tidigare beslut. Utskottet

finner för egen del ingen anledning att ompröva sitt tidigare stöd för

denna typ av undersökningar och tillstyrker därför regeringens

medelsberäkning.

Kristdemokraterna anser att Kammarkollegiets redan höga grad av

avgiftsfinansiering bör höjas ytterligare och föreslår därför att anslaget

minskas med 2,5 miljoner kronor.

Finansutskottet avstyrker detta förslag.

Moderata samlingspartiet samt Kristdemokraterna föreslår att anslaget till

Nämnden för offentlig upphandling halveras respektive ökas med närmare 3

miljoner kronor.

Nämndens verksamhet är för närvarande föremål för översyn av

Upphandlingskommittén som redan avlämnat ett delbetänkande[3] och som

väntas avsluta sitt arbete den 1 mars 2001. Enligt utskottets mening bör

NOU:s verksamhet vara oförändrad i avvaktan på resultatet av denna

översyn. De båda partiernas förslag bör därför inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill alla

avveckla Statens kvalitets- och kompetensråd. Moderata samlingspartiet

föreslår av denna anledning att anslaget för nästa år halveras. De båda

övriga partierna vill däremot redan då helt avskaffa anslaget.

Kvalitets- och kompetensrådet, som varit verksamt sedan början av 1999,

har till uppgift att stimulera myndigheternas kompetensförsörjning samt

att främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt utskottets mening

finns det inte anledning att ompröva detta beslut.

Kristdemokraterna föreslår att det till Finansdepartementet knutna

Ekonomiska rådet avvecklas och att något anslag för detta ändamål inte

förs upp i budgeten.

Finansutskottet avstyrker detta förslag.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att anslaget för

Utvecklingsarbete halveras respektive avvecklas. Det utvecklingsarbete som

anslaget är avsett att finansiera sköts enligt Kristdemokraterna nu av

t.ex. RRV och ESV. Centerpartiet hävdar att verksamhetsutveckling samt

utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom respektive

myndighets ramanslag.

Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen är detta anslag inte

avsett för generella utvecklingsinsatser utan används i första hand för

att finansiera det s.k. VESTA-projektet, ett brett upplagt projekt som

tillkommit för att få till stånd ett integrerat statligt koncernsystem för

prognoser, budgetering, resultatstyrning och betalningsinformation.

Avsikten är att hela statsförvaltningen skall inordnas i detta system. I

projektet medverkar experter från Regeringskansliet, riksdagen och ett

antal myndigheter, däribland RRV och ESV. Även företrädare för de olika

partigrupperna i finansutskottet medverkar i arbete genom en

parlamentarisk referensgrupp som knutits till projektet.

Finansutskottet har tidigare ställt sig bakom det utvecklingsarbete som

bedrivs inom VESTA-projektets ram och finner inte anledning att nu ompröva

detta ställningstagande. Utskottet biträder därför regeringens förslag

till medelsberäkning på anslaget.

Utskottet tillstyrker också det i propositionen framförda förslaget att

regeringen skall bemyndigas att även för nästa år ingå mer långsiktiga

ekonomiska förpliktelser i anslutning till VESTA-projektet. Om så krävs

för att detta projekt skall kunna genomföras, bör således regeringen under

2001 kunna göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden

leder till utgifter på högst 50 miljoner kronor efter 2001.

Centerpartiet föreslår att anslaget för Riksgäldskontorets

förvaltningskostnader skall minskas med 86,4 miljoner kronor. Motivet

härför sägs vara att statsskulden kommer att minska snabbare med

Centerpartiets förslag till inriktning av budgetpolitiken, vilket i sin

tur begränsar utgifterna för provisioner för kronskulden.

Såsom framgår av budgetpropositionen föreslår regeringen att de

provisionskostnader som avser kronskulden nästa år skall föras över från

utgiftsområde 2 till utgiftsområde 26. Några provisionskostnader finns

således inte uppförda bland Riksgäldskontorets förvaltningskostnader och

utskottet avstyrker därför Centerpartiets förslag beträffande detta

anslag.

Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget till Riksdagens revisorer

skall minskas med 2 miljoner kronor. I avvaktan på den förestående

sammanslagningen av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer bör inte

Riksdagens revisorers anslag öka, utan tvärtom trappas ned, anser

motionärerna.

Enligt finansutskottets mening kan det vid ett eventuellt samgående mellan

RRV och Riksdagens revisorer finnas anledning att se över de båda

myndigheternas anslagstilldelning. Det bör dock ske först efter det att

formerna för ett sådant eventuellt samgående närmare klarlagts. Med hänsyn

härtill avstyrker utskottet Moderata samlingspartiets förslag.

Sammanfattningsvis biträder alltså utskottet regeringens förslag till

fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 (punkt 8) liksom förslaget om

ett bemyndigande knutet till anslaget Utvecklingsarbete (punkt 2).

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta sammanhang avstyrks, dvs.

motionerna Fi211 (fp) yrkande 10 i denna del, Fi506 (c), Fi507 (kd)

yrkande 2, Fi508 (m) samt Fi509 (fp) yrkandena 1 och 3.

Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan och låneram

för Fastighetsverket.

Regeringen bör redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av ett

tidigare riksdagsbeslut om statlig fastighetsförvaltning och

lokalförsörjning.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna en i propositionen

redovisad investeringsplan för Statens fastighetsverk (punkt 5). Vidare

föreslås att Fastighetsverket även nästa år skall tilldelas en låneram på

7 miljarder kronor (punkt 3).

I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för

Fastighetsverket.

Investeringsplan för statens fastighetsverk

Miljoner kronor

-----------------------------------------------

AnskaffatPrognosBudget Beräknat

Beräknat

1999 2000 2001 2002 2003

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Inrikes 159 327 348 320 188

-----------------------------------------------

Utrikes 77 43 237 27 13

-----------------------------------------------

Mark 2 31 7 4 4

-----------------------------------------------

Summa 237 398 378 351 205

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Under förutsättning av att soliditeten inte understiger 50 % kommer nya

lån årligen att tas upp i Riksgäldskontoret för att finansiera de löpande

investeringarna. Under åren framöver kommer enligt regeringen den av

riksdagen beviljade låneramen på 7 miljarder kronor att utnyttjas i

betydligt större utsträckning, bl.a. beroende på det nya

världskulturmuseum som skall byggas i Göteborg och ombyggnaden av

Regeringskansliets lokaler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag till investeringsplan och låneram

för Statens fastighetsverk. Det innebär att utskottet tillstyrker

punkterna 3 och 5 i propositionen.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp en annan fråga med anknytning

till Fastighetsverket. Våren 1998 behandlade utskottet en proposition om

statlig fastighetsförvaltning och statliga myndigheters

lokalförsörjning[4]. Utskottet tog ställning till propositionens förslag i

fem moment i betänkandets hemställan och gjorde i det sammanhanget också

ett tillkännagivande om att direktiven till förvaltare av

ändamålsfastigheter bör utformas på ett sådant sätt att

fastighetsverksamheten blir ett stöd för den verksamhet som bedrivs i

lokalerna. När regeringen ett år senare lämnade sin redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser (skr. 1998/99:75) anmäldes dels

vilka åtgärder som vidtagits med anledning av två av momenten i

betänkandet, dels att den i detta ärende avgivna riksdagsskrivelsen var

slutbehandlad. Eftersom någon annan redovisning inte lämnats i detta

ärende kan utskottet för sin del inte finna annat än att tre moment i

betänkandet, inklusive det med ett tillkännagivande, fortfarande är

utestående (mom. 1, 5 och 6). Regeringen bör återkomma med en redovisning

av de åtgärder som vidtagits i dessa frågor.

Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan och låneram

för Fortifikationsverket.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna en i propositionen

redovisad investeringsplan för Fortifikationsverket (punkt 6). Vidare

föreslås att Fortifikationsverket nästa år skall tilldelas en låneram på

4,2 miljarder kronor (punkt 4).

I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för

Fortifikationsverket.

Investeringsplan för fortifikationsverket

Miljoner kronor

-----------------------------------------------

AnskaffatPrognosBudget Beräknat

Beräknat

1999 2000 2001 2002 2003

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Summa 564 558 800 700 550

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Regeringen föreslår att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret

höjs till totalt 4,2 miljarder kronor. Låneramen är avsedd för

investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag till investeringsplan och låneram

för Fortifikationsverket. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna

4 och 6 i propositionen.

Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om en rörlig kredit för

Premiepensionsmyndighetens handel med fondandelar.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen även för 2001 skall bemyndigas att

tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM) en rörlig kredit i

Riksgäldskontoret på högst 500 miljoner kronor. Den rörliga krediten är

avsedd att tillgodose PPM:s behov av likviditet vid handeln med

fondandelar (punkt 7).

PPM:s verksamhet finansieras under uppbyggnadsskedet med lån i

Riksgäldskontoret. Lånen avser såväl rörelsekapital som investeringar i

anläggningstillgångar. Från och med i år förfogar PPM dessutom över en

rörlig kredit på 500 miljoner kronor avsedd för myndighetens handel med

fondandelar.

Utgifterna för PPM:s administration skall under 2001 täckas dels med

avgifter på högst 0,3 % som tas ut på behållningen på de försäkrades

premiepensionskonton, dels med lån i Riksgäldskontoret för

rörelsekapitalbehov.

När PPM placerar spararnas pensionsrätter i olika fonder eller ombesörjer

byten mellan fonder kan temporära likviditetsunderskott uppstå i PPM:s

handel med fondandelar. I extrema situationer kan detta underskott uppgå

till 450 miljoner kronor. PPM behöver dessutom hålla ett handelslager för

att kunna effektivisera fondhandeln och undvika handel med små belopp.

Regeringen anser att detta handelslager bör ha en omfattning på 50

miljoner kronor. Den rörliga kredit som skall tillgodose PPM:s behov av

likviditet i fondhandeln bör enligt propositionen alltså uppgå till

sammanlagt 500 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag om en rörlig kredit på 500 miljoner

kronor i Riksgäldskontoret för Premiepensionsmyndighetens handel med

fondandelar. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 7 i

propositionen.

Finansinspektionens finansiering

Utskottets förslag i korthet

Finansinspektionen bör inte få tillgodogöra sig avgiftsinkomster direkt

eftersom detta strider mot budgetlagens krav på bruttoredovisning av

offentligrättsliga avgifter.

Den i frågan väckta motionen avstyrks.

Jämför reservation 2 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi507 att man skall utreda om inte

Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett effektivare sätt.

För egen del anser motionärerna att Finansinspektionen som

tillsynsmyndighet på sikt bör kunna avgiftsfinansiera sin verksamhet genom

att tillåtas debitera finansinstituten direkt för sina kostnader (yrkande

1).

I motionen erinras om att de institut som står under Finansinspektionens

tillsyn varje år betalar avgifter enligt förordning 1995:1116. Dessa

avgifter skall motsvara Finansinspektionens kostnader och redovisas mot en

inkomsttitel på statsbudgeten. Inspektionen får alltså inte tillgodogöra

sig avgifterna direkt utan dess verksamhet finansieras över anslag.

De avgifterna som tas in är av två slag, nämligen ansökningsavgifter och

tillsynsavgifter. Ansökningsavgifterna följer avgiftsförordningen och

brukar varje år uppgå till ca 7 miljoner kronor. Tillsynsavgifterna

anpassas varje år till inspektionens anslag och varierar således.

Motionärerna påpekar att med den avgiftsstruktur som gäller för

Finansinspektionen så kommer ett resurstillskott inte att belasta

statskassan, eftersom ett ökat ramanslag automatiskt leder till ökade

avgifter för de institut som står under tillsyn.

Utskottets ställningstagande

Såsom utskottet redan tidigare har berört och som också framgår av

motionen finansieras Finansinspektionens verksamhet med ett ramanslag, och

baserat på dess storlek tar inspektionen ut en obligatorisk, årlig

tillsynsavgift samt ansökningsavgifter för prövning av olika typer av

ärenden. De samlade avgifternas storlek skall i princip motsvara

Finansinspektionens anslag.

De tillsynsavgifter och ansökningsavgifter som betalas till

Finansinspektionen är offentligrättsliga avgifter som redovisas i

statsbudgeten på en särskild inkomsttitel benämnd 2548 Avgifter för

Finansinspektionens verksamhet. För de institut som omfattas av

Finansinspektionens tillsyn utgår avgifterna till övervägande del som en

procentuell andel av balansomslutningen med en minimiavgift som varierar

beroende på typ av institut.

Enligt 9 § i budgetlagen (1996:1059) skall offentligrättsliga avgifter som

beräknas av riksdagen redovisas mot inkomsttitlar. I 17 § samma lag

föreskrivs att statens inkomster och utgifter skall budgeteras och

redovisas brutto på statsbudgeten. Av förarbetena till budgetlagen (prop.

1995/96:220 s. 94) framgår att det inte finns något undantag från

bruttoprincipen beträffande inkomster som redovisas mot inkomsttitlar.

Sådana inkomster skall därför alltid budgeteras och redovisas brutto.

Att låta Finansinspektionen tillgodogöra sig avgiftsinkomsterna direkt kan

alltså ses som ett avsteg från budgetlagens krav på bruttoredovisning.

Enligt finansutskottets mening finns det i det aktuella fallet inte

anledning att frångå detta krav. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion Fi507 (kd) yrkande 1.

Könsuppdelad statistik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra ett tillkännagivande om en förbättrad könsuppdelad

statistik m.m. eftersom jämställdhetsfrågor av detta slag redan är

prioriterade områden i regeringens politik.

De i frågan väckta motionerna avstyrks.

Jämför reservation 3 (v).

Motionerna

I motion Fi219 av Siv Holma m.fl. (v) anförs att regeringen bör

intensifiera arbetet med att utveckla analysmetoderna utifrån ett

genusperspektiv i den ekonomiska politiken (yrkande 1). De mått och

definitioner som används i dag är könsblinda. De olika verkligheter som

män och kvinnor lever i måste synliggöras. Till exempel bör det centrala

begreppet infrastruktur breddas till att även omfatta social- och

serviceinfrastruktur, vilka är av särskild betydelse för kvinnors liv och

villkor. Det är viktigt att genusperspektivet blir en naturlig del i

budgetprocessen och finansplanen. Ett minimikrav är att det i finansplanen

bör finnas könsuppdelad statistik som beskriver hur många av de

sysselsatta och arbetslösa som är kvinnor respektive män. Analysmetoder

för könsuppdelad statistik avseende sysselsättning, arbetslöshet och

löneutveckling bör utvecklas inför nästa finansplan (yrkande 2). Även

metoder som beskriver hur skatteförändringar påverkar män respektive

kvinnor bör tas fram (yrkande 3). Vidare är det nödvändigt att

fördelningen av statens medel i budgeten beskrivs ur ett genusperspektiv.

Speciellt viktigt i detta sammanhang är att statens

infrastrukturinvesteringar uppmärksammas ur ett genusperspektiv (yrkande

4). Det är också viktigt att framtidsscenarier, som t.ex.

Långtidsutredningen, kompletteras med konsekvensanalyser av hur kvinnor

och män påverkas av tänkta scenarier (yrkande 5). De antaganden om

förändrat arbetskraftsutbud, förändrat konsumtionsmönster och antagandena

om framtida produktivitets- och effektivitetsförbättringar som görs i

Långtidsutredningen måste analyseras utifrån ett genusperspektiv (yrkande

6).

I motion Fi907 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att ett av målen för

regeringens jämställdhetspolitik är en jämn fördelning av makt och

inflytande mellan kvinnor och män. Båda könen skall vara representerade

inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer. Att uppnå en jämn

könsfördelning mellan män och kvinnor på beslutsfattande positioner inom

den offentliga sektorn, liksom i det privata näringslivet är en viktig

makt- och resursfråga. Dessvärre är det inte bara så att det saknas

jämställdhet i bolagsstyrelserna, det saknas också statistik om hur

verkligheten ser ut. Därför bör Statistiska centralbyrån få i uppgift att

löpande sammanställa könsuppdelad statistik över antalet ordförande- och

styrelseposter i aktiebolagen samt över övriga topptjänster i såväl privat

som offentligt ägda aktiebolag (yrkande 1).

I motion A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp) hävdas att trots att det

finns krav på könsuppdelad statistik efterlevs inte detta. Regeringen bör

enligt motionärerna se till att den framtagna statistiken används

konsekvent när olika förslag till ändringar i lagstiftningen framförs

(yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Frågor om könsuppdelad statistik och genusperspektiv i ekonomisk analys

och ekonomisk politik behandlades senast av utskottet i betänkande

2000/01:FiU1.

Utskottet framhöll då att regeringens utgångspunkt i jämställdhetsarbetet

är att såväl den politiska som den verkställande delen av regeringsarbetet

skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel gäller att

olika förhållanden och villkor för kvinnor och män skall synliggöras, att

varje fråga skall prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och att

konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor

respektive män skall analyseras. Inför varje viktig regelförändring i

skatte- och transfereringssystemet genomförs analyser av de olika

åtgärdernas fördelningseffekter. Beräkningarna omfattar t.ex. utfallet för

kvinnor respektive män samt hur åtgärden sammantaget påverkar

inkomstspridningen. Resultaten redovisas löpande i utredningsbetänkanden,

propositioner och skrivelser. I t.ex. budgetpropositionen för 2001

redovisas fördelningseffekterna av förslagen till skatteförändringar,

höjda barnbidrag och höjda bostadstillägg till pensionärerna. Av

redovisningen framgår att kvinnor gynnas något mer än män av de föreslagna

åtgärderna.

Även i andra fördelningspolitiska studier som utarbetas av

Finansdepartementets fördelningspolitiska enhet har regelmässigt en

uppdelning gjorts av resultaten på kvinnor respektive män. Sedan 1994

publiceras som bilagor till vår- och budgetpropositionerna redovisningar

av olika typer av fördelningseffekter, som t.ex. fördelningseffekterna av

saneringen av de offentliga finanserna, regional inkomstfördelning,

fördelning när det gäller utnyttjandet av offentlig service och tjänster

etc. I budgetpropositionen för 2001 behandlas i bilaga 4 den ur

välfärdssynpunkt så viktiga fördelningen av offentlig produktion, arbete i

hemmet och fritid samt hur hushållen anpassar sig efter olika

regelförändringar. Utskottet vill i anslutning till detta också erinra om

att det i vårpropositionen för 2000 bilaga 3 finns en redovisning av hur

utvecklingen av arbetet med fördelningsanalyser och fördelningsstatistik

fortskrider. Redovisningen begärdes av utskottet i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för 1999.

I det konkreta budgetarbetet arbetar regeringen med könsperspektivet på

flera olika plan. Ett plan är, som nämnts ovan, fördelningen av olika

ekonomisk-politiska åtgärder. Ett annat är anslagen och budgetens

omslutning. Sedan 1999 har en arbetsgrupp med representanter från bl.a.

olika departement och myndigheter arbetat med att ta fram metoder för att

könsuppdela uppgifter för ett antal anslag i budgeten. I samband därmed

har Statistiska centralbyrån (SCB) tillförts ökade resurser för att ta

fram nödvändigt statistiskt underlag för könsuppdelning av anslag. I

startgroparna ligger nu ett projekt inom Näringsdepartementet om att

integrera könsperspektivet i den statliga budgetprocessen. Projektet skall

pågå under 2001 och syftet är bl.a. att utarbeta förslag till struktur för

det fortsatta jämställdhetsarbetet i budgetprocessen, att visa hur en

koppling kan göras mellan mål, budget och resultatredovisning samt att

utveckla en strategi för uppföljning och utvärdering av

jämställdhetspolitiken.

När det gäller könsuppdelad statistik över antalet styrelseposter i

aktiebolag publicerar Näringsdepartementet och Statistiska centralbyrån

årligen uppgifter om antalet män och kvinnor i statliga bolag, bl.a. i den

skrivelse om företag med statligt ägande som regeringen årligen överlämnar

till riksdagen. Någon offentlig insamling av könsfördelningen av

styrelseposter i privata aktiebolag finns inte. Däremot samlar flera

privata statistikproducenter in uppgifter av detta slag. Enligt 2000 års

redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 1999/2000:120) var 28 %

av ledamöterna i statliga bolagsstyrelser under 1999 kvinnor medan 72 %

var män. Under samma period var könsfördelningen i de börsnoterade bolagen

5 % kvinnor och 95 % män, enligt Dagens Nyheters Ägarservice AB. Utskottet

vill erinra om att regeringens mål är en ökad jämställdhet inom

bolagsstyrelserna och att andelen kvinnor i de statliga bolagsstyrelserna

skall uppgå till 40 % 2003.

Utskottet kan i övrigt hänvisa till SCB:s årliga publikation "På tal om

kvinnor och män". I publikationens avsnitt om inflytande och makt

redovisas könsfördelningen i olika politiska församlingar, statliga och

kommunala styrelser och organ. Vidare redovisas t.ex. könsfördelning inom

större fackförbunds ledningsorganisationer och andelen kvinnliga

respektive manliga chefer i både privat och offentlig sektor.

Utskottet vill understryka att jämställdhet berör alla samhällsområden.

Jämställdhet handlar om rättvisa och fördelning av ekonomisk och politisk

makt. Det handlar om demokrati, om att värdera kvinnor och män lika.

Därför är det också viktigt att genusperspektivet blir en naturlig del i

budgetprocessen och i finansplanen. För att nå ett solidariskt, rättvist

och jämställt samhälle är det nödvändigt att det i beslutsunderlagen finns

konsekvensanalyser utifrån ett genusperspektiv. Sammanfattningsvis kan

utskottet konstatera att jämställdhet är en fråga med högsta prioritet.

Mycket återstår att göra. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen

arbetar intensivt med att på olika sätt införliva könsperspektivet i

budgetprocessen och i den ekonomiska politiken.

Utskottets här gjorda genomgång visar att regeringen ser de frågor som

motionärerna aktualiserar som viktiga och att man också arbetar intensivt

för att komma till rätta med de påtalade problemen. Jämställdhet är ett

prioriterat område i regeringens politik. Med hänsyn härtill är det enligt

utskottets mening inte nödvändigt att riksdagen gör ett särskilt

tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi219

(v), Fi907 (v) yrkande 1 och A808 (mp) yrkande 5.

Miljöstatistik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra ett tillkännagivande om gröna räkenskaper och

gröna nyckeltal eftersom frågor av detta slag redan är prioriterade

områden i regeringens politik.

Motionerna

I motion MJ837 av Alf Svensson m.fl. (kd) konstateras att i regeringens

gröna nyckeltal ingår ett antal ISO- och EMAS-registrerade företag. Denna

certifiering används som en konkurrensfördel, men är ganska kostsam.

Därför är det framför allt de kapitalstarka företagen som certifieras.

Även många mindre och medelstora företag arbetar med miljöledningssystem

utan att det registreras. Den höga kostnaden är ett hinder för

registrering men inte för ett aktivt miljöarbete i företagen. Regeringen

bör därför i sina gröna nyckeltal även ta med de företag som aktivt

arbetar med miljön (yrkande 3).

I motion MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) anförs att den blinda jakten

på ständigt ökad konsumtion och ökad BNP är ett av EU:s huvudmål, trots

att miljöforskningen påvisar att det är just ett ökat materialflöde som är

ett av de stora hindren på vägen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. De

bruttovinster som uppnås i miljöarbetet i form av bättre teknik och

effektiviseringar blir sällan nettovinster då den ökade konsumtionen av

varor äter upp de framsteg som görs. Att ha ett sådant ekonomiskt

beräkningssätt som mål för den ekonomiska politiken är ohållbart och

omodernt. Sverige bör därför som ordförandeland i EU första halvåret 2001

ta initiativ till att utveckla systemet med s.k. gröna räkenskaper eller

"grön NNP" där även slitage på det naturliga kapitalet finns med i

kalkylen (yrkande 5). Sverige bör också verka för att systemet med gröna

nyckeltal i budgeten även införs på EU-nivå. Med ett sådant system är det

lättare att se de ekologiska konsekvenserna av den förda ekonomiska

politiken (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om

miljöräkenskaper och gröna nyckeltal, senast i betänkandena 1999/2000:FiU1

och 1999/2000:FiU2.

Utvecklingen av miljöräkenskaper bedrivs i Sverige som ett gemensamt

projekt mellan Naturvårdsverket (NV), Konjunkturinstitutet (KI) och SCB.

Liksom tidigare anser utskottet att detta är ett mycket viktigt och

intressant projekt. Man måste dock beakta att det är ett projekt med

långsiktig inriktning och att arbetet fortfarande till stor del avser

forskning och metodutveckling. Under de senaste tre åren har NV, KI och

SCB i den gemensamma rapportserien "Miljöräkenskaper" publicerat 21

rapporter om metoder, analyser och mätdata. Hittills i år har sju

rapporter publicerats om bl.a. framtida nationell materialflödesstatistik,

industrins miljökostnader, metoder för samhällsekonomisk analys av

miljöåtgärder.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att miljöräkenskaper i högsta grad

är ett internationellt projekt, i vilket EU och speciellt Sverige är

ledande och långt framme i processen. Miljöfrågor är dessutom en av de

frågor som regeringen särskilt kommer att driva under sitt ordförandeskap

första halvåret 2001.

Det internationella samarbetet drivs framför allt i FN:s regi. Det är inom

FN:s ram som EU-länderna främst samarbetar kring frågan om

miljöräkenskaper. Ett viktigt framsteg på området är att det inom kort

publiceras en ny och förbättrad handbok om miljöräkenskaper. Den handbok

som nu används av flertalet länder togs fram 1993, då de flesta ländernas

räkenskapsprojekt låg i startgroparna. Handboken har utarbetats av FN:s

expertgrupp, den s.k. Londongruppen, i vilken Sverige finns representerad.

Som ett av de första länderna i världen presenterade regeringen en

uppsättning s.k. gröna nyckeltal i 1999 års ekonomiska vårproposition.

Nyckeltalen är ett av regeringens instrument för att följa miljöpolitikens

övergripande mål. Nyckeltalen används som vägledning för politiska beslut

och som underlag för samhällsdebatt på samma sätt som andra ekonomiska

nyckeltal. De gröna nyckeltalen presenteras löpande för riksdagen och

senast gjordes detta i budgetpropositionen för 2001. Arbetet med att

vidareutveckla nyckeltalen pågår löpande och utskottet finner inte

anledningen att styra inriktningen på detta arbete genom uttalanden.

I detta sammanhang finns det också anledning att erinra om att det i EU

pågår arbete på flera plan för att utveckla indikatorer för en hållbar

utveckling. Till exempel har en till kommissionen knuten expertgrupp sedan

början av 1999 arbetat med att ta fram övergripande miljöindikatorer på

EU-nivå, motsvarande de gröna nyckeltal som regeringen arbetar med.

Sverige deltar i expertgruppen genom representanter från

Miljödepartementet och Naturvårdsverket. Expertgruppen börjar bli klar med

sitt arbete och enligt planen skall ett konkret förslag till

miljönyckeltal presenteras vid ministerrådets möte i Kiruna i mars 2001,

då även EU:s nya sjätte miljöhandlingsprogram skall avhandlas.

SCB har fått i uppdrag av regeringen att ta fram övergripande indikatorer

för hållbar utveckling, dvs. indikatorer som summerar utvecklingen inom

områdena ekonomisk-, social- och ekologisk hållbar utveckling. Arbetet med

dessa hållbarhetsindikatorer pågår, och enligt planen skall SCB:s rapport

presenteras vid toppmötet i Göteborg i juni 2001, som ett svenskt exempel

på hur indikatorer över hållbar utveckling kan utformas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna MJ837 (kd) yrkande 3 och

MJ838 (mp) yrkandena 5 och 6.

Generationsräkenskaper

Utskottets förslag i korthet

Det bör inte införas några årliga generationsräkenskaper.

Motionen

I motion Fi502 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) sägs att det är

av stor vikt att samhället kontinuerligt ser över stödet till olika

generationer. Det är inte rimligt att en generation skor sig på resten av

befolkningen. Fyrtiotalisterna som varit med och skapat det samhälle som

vi lever i borde ta ett större ansvar. Det är inte mer än rätt att de bär

sina egna kostnader. Enligt motionärerna bör därför regeringen presentera

årliga generationsräkenskaper.

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare behandlat förslag om generationsräkenskaper.

Redan i betänkande 1994/95:FiU13 pekade utskottet på att de

generationsräkenskaper som dittills hade utvecklats i vissa länder var

inriktade på att belysa hur den offentliga sektorns nettoskuld, rådande

skattesystem och offentligt utgiftsmönster påverkar inkomstfördelningen

mellan dagens och morgondagens generationer. En sådan redovisning har,

ansåg utskottet, flera inslag som förtjänar att studeras närmare. Eftersom

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) ungefär samtidigt hade

givit Konjunkturinstitutet i uppdrag att arbeta med frågor av detta slag

avstyrkte utskottet den då aktuella motionen.

Konjunkturinstitutets arbete redovisades sedermera i rapporten

Generationsräkenskaper (Ds 1995:70). Där konstaterades att varje försök

att värdera hur olika generationer påverkas av sådana faktorer som

utlandsskulden, pensionsskulden, statsskulden, miljöskulden och den

sociala skulden stöter på stora principiella och statistiska svårigheter.

Särskild uppmärksamhet ägnades åt den s.k. Kotlikoffmodellen för

generationsräkenskaper, men i rapporten redovisades också flera

invändningar mot denna modell.

Utskottet har från Finansdepartementet inhämtat att Konjunkturinstitutets

rapport inte lett till något fortsatt utvecklingsarbete för att skapa

årliga generationsräkenskaper i budgetpropositionen. Det innebär

emellertid inte att frågan har förblivit outredd. Långtidsutredningen lade

särskild vikt vid den demografiska utvecklingens betydelse för

välfärdssystemen, tillväxten och sysselsättningen (SOU 2000:7). I en

bilaga ägnas särskild uppmärksamhet åt den åldrande befolkningens

konsekvenser för svensk ekonomi (bilaga 9). Pensionsreformen har också

inneburit att generationsfrågan kommit upp till belysning. Vidare har

frågan återigen aktualiserats inom ESO i rapporten 40-talisternas uttåg

(Ds 2000:13).

Utskottet kan se värdet av generationsräkenskaper, men finner det inte

motiverat att man varje år tar fram sådana räkenskaper.

Utskottet konstaterar att motion Fi502 (kd) innehåller överdrivna och

ogrundade påståenden och avstyrker därför motionen.

**FOOTNOTES**

[1]: Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU2, rskr. 1998/99:85.

[2]: Prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr.

1998/99:249.

[3]: Effektivare offentlig upphandling - för fortsatt

välfärd, trygghet och tillväxt (SOU 1999:139).

[4]: Prop. 1997/98:137 om Förvaltning av statens

fastigheter och statliga myndigheters lokalförsörjning

m.m., bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets

överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:

1. Mål för utgiftsområdets politikområden

Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för politikområdena

Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn samt beslutar

att nuvarande mål inom utgiftsområdet skall upphöra att gälla. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2000/01:1 utgiftsområde 2 punkt 1.

2. Anslagen för 2001 inom utgiftsområde 2

Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning på det sätt som framgår av

efterföljande specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition

2000/01:1 utgiftsområde 2 punkterna 2 och 8 samt avslår motionerna

2000/01:Fi211 yrkande 10 i denna del, 2000/01:Fi506, 2000/01:Fi507 yrkande

2, 2000/01:Fi508 samt 2000/01:Fi509 yrkandena 1 och 3.

Reservation 1 (fp)

3. Statens fastighetsverk

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för

Statens fastighetsverk samt bemyndigar regeringen att i enlighet med

propositionens förslag besluta om att Fastighetsverket får ta upp lån inom

en ram på högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar

m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:1 utgiftsområde 2

punkterna 3 och 5.

4. Fortifikationsverket

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för

Fortifikationsverket samt bemyndigar regeringen att i enlighet med

propositionens förslag besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån

inom en ram på högst 4,2 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för

investeringar m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:1

utgiftsområde 2 punkterna 4 och 6.

5. Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 besluta om en rörlig kredit

i Riksgäldskontoret på högst 500 miljoner kronor för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:1 utgiftsområde 2 punkt 7.

6. Finansinspektionens finansiering

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi507 yrkande 1.

Reservation 2 (kd)

7. Könsuppdelad statistik

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi219, 2000/01:Fi907 yrkande 1 och

2000/01:A808 yrkande 5.

Reservation 3 (v)

8. Miljöstatistik

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ837 yrkande 3 samt 2000/01:MJ838

yrkandena 5 och 6.

9. Generationsräkenskaper

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi502.

Stockholm den 30 november 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell

(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),

Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik

Reinfeldt (m), Kjell Nordström (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna

Åkerhielm (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Tommy Waidelich (s) och

Bo Könberg (fp).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet har avgivit särskilda yttranden.

1 000-tal kronor

-----------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

Reservation

förslag 1 (fp)

Anslag

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

1 Effektiv statsförvaltning

-----------------------------------------------------

1 Konjunkturinstitutet (ram) 44 036

-----------------------------------------------------

2 Riksrevisionsverket (ram) 152 140

-----------------------------------------------------

3 Ekonomistyrningsverket (ram) 58 475

-----------------------------------------------------

4 Statskontoret (ram) 72 054

-----------------------------------------------------

5 Täckning av merkostnader för 8 800

lokaler (ram)

-----------------------------------------------------

6 Statistiska centralbyrån (ram) 376 303

-----------------------------------------------------

7 Folk- och bostadsräkning (res.) 10 000 -10 000

-----------------------------------------------------

8 Kammarkollegiet (ram) 31 049

-----------------------------------------------------

9 Nämnden för offentlig 7 235

upphandling (ram)

-----------------------------------------------------

10 Statens kvalitets- och 10 954

kompetensråd (ram)

-----------------------------------------------------

12 Ekonomiska rådet (ram) 2 052

-----------------------------------------------------

13 Utvecklingsarbete (ram) 19 720

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2 Finansiella system och tillsyn

-----------------------------------------------------

1 Riksgäldskontoret: 1

Garantiverksamhet (ram)

-----------------------------------------------------

2 Finansinspektionen (ram) 130 186

-----------------------------------------------------

3 Insättningsgarantinämnden (ram) 8 093

-----------------------------------------------------

4 Riksgäldskontoret: 256 402

Förvaltningskostnader (ram)

-----------------------------------------------------

6 Bokföringsnämnden (ram) 7 432

-----------------------------------------------------

7 Avgift för Stadshypotekskassans 9 400

grundfond (ram)

-----------------------------------------------------

8 Kapitalhöjning i Nordiska 18 700

investeringsbanken (ram)

-----------------------------------------------------

9 Bidrag till kapitalet i 60 000

Europeiska utvecklingsbanken

(ram)

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

90 Övrig verksamhet

-----------------------------------------------------

1 Riksdagens revisorer (ram) 24 623

-----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 1 307 -10 000

655

----------------------------------------------------

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.Anslagen för 2001 inom utgiftsområde 2 (punkt 2) (fp)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning på det sätt som framgår av det med

reservation 1 (fp) betecknade förslaget i den specifikation som följer

efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:Fi211 yrkande 10 i denna del och 2000/01:Fi509 yrkandena 1 och 3

liksom proposition 2000/01:1 utgiftsområde 2 punkterna 2 delvis och 8 samt

avslår motionerna 2000/01:Fi506, 2000/01:Fi507 yrkande 2 och

2000/01:Fi508.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna har hela tiden motsatt sig planerna på en

registrerad folk- och bostadsräkning. Av integritetsskäl bör någon sådan

inte genomföras. Allt förberedelsearbete bör omedelbart avbrytas, och

reservationsanslaget 1:7 Folk- och bostadsräkningar bör utgå i sin helhet

varvid innestående reservationsmedelsbehållningar avvecklas.

Folkpartiet motsätter sig också att lönestatistiken förs över från SCB

till det nyinrättade Medlingsinstitutet. Den för SCB föreslagna

verksamheten inklusive lönestatistiken bör enligt Folkpartiets mening

kunna bedrivas inom befintlig ram för SCB, bl.a. med hänsyn till att man

bör minska statistikproduktionen genom uppgiftsinlämnande från individer

och företag.

Jag föreslår alltså att riksdagen bifaller de båda folkpartistiska

motionerna Fi211 yrkande 10 i denna del och Fi509 yrkandena 1 och 3.

2.Finansinspektionens finansiering (punkt 6) (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att

finansieringen av Finansinspektionens verksamhet bör ses över. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:Fi507 yrkande 1.

Ställningstagande

Finansinspektionens verksamhet är helt avgiftsfinansierad, men

inspektionen får inte tillgodogöra sig de avgifter den tar ut. Dessa

redovisas i stället mot en inkomsttitel på statsbudgeten och inspektionen

tilldelas ett anslag som är lika stort som de samlade avgifterna.

Principen är därvid den att det är Finansinspektionens samlade

anslagsbehov som styr hur stora avgifter som varje år skall tas ut. Får

inspektionen ett resurstillskott påverkas således inte statskassan,

eftersom ett ökat ramanslag innebär ökade avgifter för institut under

tillsyn.

Vi vill starkt ifrågasätta denna rundgång mellan avgifter och anslag. På

sikt bör enligt vår mening Finansinspektionen få rätt att själv debitera

finansinstituten direkt för sin verksamhet enligt den modell som tillämpas

i Storbritannien och som även gäller för annan statlig verksamhet.

Utvecklingen inom finansmarknaderna ställer höga krav på alla aktörer,

inklusive Finansinspektionen. Om inspektionen själv får förfoga över sina

intäkter kan verksamheten snabbt anpassas till uppkomna behov när så är

nödvändigt utan att man behöver gå omvägen via statsbudgeten.

Enligt vår mening bör regeringen få uppdrag att utreda om inte

Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett mer effektivt sätt

än i dag. I första hand tänker vi oss att Finansinspektionen på angivet

sätt skall frikopplas från statsbudgeten, varvid utgiftstaket självklart

får justeras ned med ett belopp motsvarande det nuvarande anslaget.

Vi föreslår alltså att riksdagen bifaller den kristdemokratiska motionen

Fi507 yrkande 1.

3.Könsuppdelad statistik (punkt 7) (v)

av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen att arbetet med

jämställdhetsbokslut och annan könsuppdelad statistik måste påskyndas.

Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna 2000/01:Fi219, 2000/01:Fi907

yrkande 1 samt 2000/01:A808 yrkande 5.

Ställningstagande

Jämställdhet berör alla samhällsområden. Sveriges riksdag antog våren 1994

en ny nationell handlingsplan för jämställdhetspolitiken. I den förutsätts

att alla förslag och beslut på såväl central som regional och lokal nivå

skall analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att man skall

klarlägga vilka konsekvenser åtgärderna har för kvinnor respektive män.

För att detta skall vara möjligt måste statistiken vara uppdelat på kön.

Målet är att all statistik som avser individer inte bara skall samlas in,

analyseras och presenteras fördelad på kön. Den skall också spegla

jämställdhetsfrågor och genusrelaterade problem i samhället. Kön skall

vara en övergripande och allomfattande indelningsgrund för all

individstatistik.

Vänsterpartiet vill få till stånd ett nytt förhållningssätt till

ekonomiska definitioner, vilka enligt vår mening bör ses utifrån ett

genusperspektiv. Det är också viktigt att genusperspektivet blir en

naturlig del i budgetprocess och finansplan samt att frågor av detta slag

också genomsyrar andra typer av regeringsförslag liksom offentliga

utredningar och offentlig statistik.

Regeringen har på många av dessa områden visat en god vilja att komma till

rätta med problemen, men mycket lite har i praktiken hänt.

Ett minimikrav är att man i finansplanen redovisar könsuppdelad statistik

som beskriver hur många av de sysselsatta och arbetslösa som är kvinnor

respektive män. Sådan statistik finns att tillgå och kan mycket lätt tas

med i finansplanen för att där användas som underlag för analyser och

bedömningar. Men trots upprepade påstötningar från vår sida har detta ännu

inte skett.

Även i andra sammanhang, som exempelvis Långtidsutredningen, lyser

könsperspektivet helt med sin frånvaro, trots att framtidsfrågor och

möjligheterna att säkerställa den offentliga sektorn är av avgörande

betydelse för det fortsatta jämställdhetsarbetet.

För något år sedan fick en arbetsgrupp med representanter från olika

departement och myndigheter i uppdrag att utarbeta ett

jämställdhetsbokslut och att ta fram metoder för att könsuppdela uppgifter

för ett antal anslag i budgeten. Men inget har hänt och nu tycks detta

projekt helt ha runnit ut i sanden.

Listan över ofullgångna initiativ kan göras längre, men dessa exempel ger

ändå en rätt tydlig bild av att regeringen nu måste gå från ord till

handling och visa att man tar jämställdhetsarbetet på allvar.

Vi anser att riksdagen bör tillkännage vad vi här har sagt med anledning

av de båda vänsterpartistiska motionerna Fi219 och Fi907 samt den

miljöpartistiska motionen A808.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda

yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslagen för 2001 inom utgiftsområde 2 (punkt 2) (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Anna Åkerhielm

(alla m).

Den 22 november 2000 beslöt en majoritet i riksdagen bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att för 2001

fastställa såväl nivå för utgiftstaket som ramar för de olika

utgiftsområdena. Beslutet innefattade också en beräkning av statsbudgetens

inkomster för 2001 liksom de skatteförändringar som påverkar detta års

inkomster.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag är tydligt utbudsinriktade och syftar till att skapa

förutsättningar för en varaktig hög tillväxt med låg inflation och sund

löneutveckling. Ett övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara

en successivt sänkt offentlig utgiftskvot. För det krävs såväl en

moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som sänkta skatter och lägre

offentliga utgifter.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom

utgiftsområde 2 borde ha begränsats med sammanlagt 61,1 miljoner kronor på

det sätt som framgår av den moderata motionen Fi508.

Vi har bl.a. visat på vilka besparingar som kan göras på anslagen till

statistikproduktion. Omfattningen av offentlig statistik ökar år från år.

Önskemål inom statistikområdet är omättligt och man kan fråga sig i hur

stor utsträckning skattemedel skall avsättas för att tillgodose mer eller

mindre klarlagda behov. Vi anser att SCB:s uppgifter bör begränsas och

fokuseras på väl avvägda behov. Dessutom bör en större del av verksamheten

avgiftsfinansieras för att öka medvetenheten om de verkliga behoven.

Vi vill dessutom inte avdela några medel till en folk- och bostadsräkning

2005. Det räcker om man gör en mindre kartläggning som kompletterar

folkbokföringen och som tillgodoser de behov som bl.a. samhällsplaneringen

har.

Statens kvalitets- och kompetensråd bör enligt vår mening avvecklas, och

vidare anser vi att anslagen till Riksdagens revisorer och Nämnden för

offentlig upphandling bör minskas med tanke på de omorganisationer som

dessa båda myndigheter står inför.

2. Anslagen för 2001 inom utgiftsområde 2 (punkt 2) (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Riksdagen har den 22 november 2000 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för år 2001. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2001 gäller därmed att de samlade utgifterna på

utgiftsområde 2 inte får överstiga 1 307,7 miljoner kronor under

riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på

utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp

till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom

utgiftsområde 2 borde ha begränsats med netto 62,7 miljoner kronor på det

sätt som framgår av den kristdemokratiska motionen Fi507.

I den föreslår vi att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets- och

kompetensråd avvecklas. Deras uppgifter kan ombesörjas på annat sätt. Vi

vill också omfördela Statskontorets och Kammarkollegiets arbetsuppgifter

och räknar med att det skall minska budgetbelastningen. Regeringens

satsning på utvecklingsarbete vill vi halvera eftersom det på detta anslag

redan finns ett stort anslagssparande och frågor av detta slag i dag sköts

av RRV och ESV. Även anslaget till folk- och bostadsräkningen vill vi

halvera, främst med hänsyn till att vi motsätter oss det sätt på vilket

yrkesregistret har hanterats. En stor del av Statistiska centralbyråns

verksamhet är i dag avgiftsfinansierad och vi anser att denna andel kan

öka. Därmed minskar också behovet av att anslagsfinansiera SCB:s

verksamhet i den utsträckning som i dag sker. Riksrevisionsverket skall

enligt ett utredningsförslag gå samman med Riksdagens revisorer, och

enligt vår mening bör därför anslaget till RRV kunna begränsas.

Med tanke på den mycket omfattande offentliga upphandling som förekommer i

Sverige har Nämnden för offentlig upphandling alltför begränsade resurser.

I ett första steg vill vi öka nämndens resurser med ca 25 %.

3. Anslagen för 2001 inom utgiftsområde 2 (punkt 2) (c)

av Lena Ek (c).

Riksdagen har den 22 november 2000 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för år 2001. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2001 gäller därmed att de samlade utgifterna på

utgiftsområde 2 inte får överstiga 1 307,7 miljoner kronor under

riksdagens fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet

understiger klart denna nivå och kan således formellt tas upp till

behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom

utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 136,1 miljoner kronor på det sätt

som framgår av den centerpartistiska motionen Fi506.

Statens kvalitets- och kompetensråd bör enligt vår mening helt avvecklas

liksom anslaget för utvecklingsarbete. På utgiftsområdet vill vi också

minska Riksgäldskontorets förvaltningskostnader samt anslaget till

Statskontoret. Anslaget till Konjunkturinstitutet har under senare år ökat

kraftigt och det kan därför vara motiverat att se över vilken typ av

rapporter som institutet skall producera, inte minst mot bakgrund av att

det numera finns flera fristående institut som kommer med konjunktur- och

branschrapporter. Någon utvidgning av KI:s tjänstebarometer är med hänsyn

härtill inte nödvändig. Statistiska centralbyrån kommer i år inte att göra

av med sitt anslag. Detta ökade anslagssparande motiverar en viss

besparing på SCB:s anslag. På utgiftsområdet finns slutligen också ett

anslag för merkostnader för tomma lokaler. I nuvarande högkonjunktur borde

man kunna begränsa detta anslag kraftigt med tanke på att efterfrågan på

lokaler just nu är mycket stor.

4. Statens fastighetsverk (punkt 3) (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Anna Åkerhielm

(alla m).

Moderata samlingspartiet har flera gånger tidigare påpekat att

redovisningen i budgetpropositionen av Fastighetsverkets

investeringsplaner ger en otillräcklig bild av de projekt verket avser att

genomföra. Det har därför varit svårt att bedöma om Fastighetsverket

hanterar tilldelade resurser på ett rationellt och ekonomiskt sätt som

tillgodoser medborgarnas krav på sparsamhet med statliga medel. Vi hade

hoppats att årets budgetproposition skulle ge en fylligare beskrivning i

detta avseende, men så är inte fallet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag