Bet. 2000/01:FiU22

Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU22

Statlig fastighetsförvaltning

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

FiU22

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har tidigare på förslag av finansutskottet

(prop. 2000/01:1 volym 2 UO 2, bet. 2000/01:FiU2 s.

30-31, rskr. 2000/01:123) godkänt regeringens

förslag till investeringsplan och låneram för

Statens fastighetsverk.

I detta betänkande behandlar utskottet tio

fristående motioner väckta under allmänna

motionstiden 2000, vilka tar upp frågor med

anknytning till statlig fastighetsförvaltning.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet tio motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2000 och som tar

upp frågor med anknytning till statlig

fastighetsförvaltning. I sju av motionerna

aktualiseras frågan om hyressättningen för

ändamålsfastigheter, dvs. byggnader särskilt

anpassade för kulturella och vetenskapliga

institutioner. En motion avser Fastighetsverkets

förvaltning av skogar, ytterligare en användningen

av överblivna statliga skärgårdsfastigheter medan

den tionde motionen tar upp frågan om fasadbelysning

av statliga byggnader i Stockholm.

Utskottet avstyrker samtliga behandlade motioner.

I betänkandet finns två reservationer.

Motioner från allmänna

motionstiden

I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade

motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen

fattar följande beslut

2000/01:Fi501 av Bertil Persson (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om de onödigt höga hyrorna för

högskolor, universitet och kulturinstitutioner.

2000/01:Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om den aviserade utredningen av

statens skogsinnehav.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

tillfälligt stopp för avverkningar på

Fastighetsverkets marker införs i avvaktan på att

utredningen genomförs.

2000/01:Fi504 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kulturinstitutionernas

hyreskostnader.

2000/01:Fi510 av Eva Arvidsson och Christina

Pettersson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ett särskilt

hänsynstagande vid användande av mark och

fastigheter i skärgården.

2000/01:Fi905 av Anita Johansson m.fl. (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fasadbelysning av statliga

fastigheter i Stockholms innerstad.

2000/01:Fi906 av Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-

Nordlund (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att statliga Akademiska Hus AB skall ta rimliga

hyror för små groddföretag i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:Kr208 av Harald Nordlund (fp)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lönsamhet för institutioner

för kultur och vetenskap.

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c)

13. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om

att bilda ett statligt bolag för

kulturfastigheter.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd)

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

ändamålsfastigheter inom kultursektorn.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp)

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hyressättning för

s.k. ändamålsfastigheter.

Utskottets överväganden

Hyressättningen för statliga lokaler

Utskottets förslag i korthet

Med hänsyn till att Riksdagerns revisorer för

närvarande granskar principerna för den

statliga fastighetsförvaltningen och

hyressättningen för ändamålsfastigheter och

då frågor av detta slag för närvarande också

prövas inom Regeringskansliet finner

utskottet det inte motiverat att riksdagen

tar ett initiativ på detta område. Utskottet

avstyrker därför de i detta sammanhang

behandlade motionerna.

Jämför reservation 1 (c).

Motionerna

I sju motioner aktualiseras frågan om

hyreskostnaderna för kulturella och vetenskapliga

institutioner inrymda i statligt förvaltade lokaler.

Bertil Persson (m) föreslår i motion Fi501 att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om de

onödigt höga hyrorna för högskolor, universitet och

kulturinstitutioner. Motionären anser att det är hög

tid att se över statens hyreskostnader. Akademiska

Hus AB har i realiteten monopol på uthyrningen till

universitet och högskolor, och motionären anser att

företagets hyressättning är utmanande i många

avseenden. Akademiska Hus bör därför utsättas för

reell konkurrens genom att universitet och högskolor

ges frihet att upphandla lokaler på effektivaste

sätt.

För kulturinstitutioner är situationen likartad,

hävdar motionären. Dessa byggnader belastas med

"marknadshyror", och trots att ingen annan

intressent än kulturinstitutionen finns tillgänglig,

dikteras hyresnivåerna av presumerade

fastighetsvärden och självkostnader som inte är

konkurrensutsatta.

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi504 av

Elisabeth Fleetwood m.fl. att man måste se över

hyressättningen för kulturinstitutioner, vilket

skulle innebära att mer av deras anslag kunde

användas för den egentliga verksamheten i stället

för att som i dag gå till hyror.

Hyrorna måste enligt motionärernas mening

preciseras så att det framgår vad som är

kapitalkostnader och vad som är kostnader för drift

och underhåll. Dessutom måste en ny beräkning göras

av fastigheternas ingångsvärden, varvid markvärdet

särskilt måste uppmärksammas. Avkastningskravet på

ändamålsfastigheter måste få variera efter

användningsområde och bör, anser motionärerna, kunna

sättas till 0 % för de fasta kulturinstitutionerna.

I motionen föreslås också att förvaltning, drift

och underhåll skall kunna upphandlas på entreprenad

och att Fastighetsverket därför bör organiseras så

att man kan uppträda som en av flera aktörer på

marknaden. Slutligen måste det tydligt slås fast att

de besparingar en kulturinstitution gör på sina

lokalkostnader inte får leda till att anslaget skärs

ned.

Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

kräver i motion Fi906 att Akademiska Hus AB skall ta

rimliga hyror av små groddföretag, dvs. företag som

finns etablerade i lokaler vid universiteten och som

bidrar till kunskapsöverföringen till samhället. De

hyresnivåer som Akademiska Hus begär av dessa

företag är orimliga, anser motionärerna, vilket

enligt deras mening försvårar vårt lands möjligheter

att utnyttja universitetens kunskaper för att stärka

vårt näringsliv.

Harald Nordlund (fp) anser i motion Kr208 att man

måste finna nya former för finansiering av

lokalkostnader. Han föreslår att riksdagen skall

göra ett tillkännagivande om lönsamheten för

institutioner för kultur och vetenskap. Motionären

anser att det är orimligt att lägga avkastningskrav

på grundforskningsinstitutioner, liksom på

riksmuseer, nationalscener och riksbibliotek.

Likafullt har det lagts hyror och avkastningskrav på

gamla byggnader till nivåer som gör det omöjligt för

dessa institutioner att bedriva sin verksamhet.

Centerpartiet föreslår i motion Kr289 av Birgitta

Sellén m.fl. att man skall utreda möjligheten att

bilda ett statligt bolag för kulturfastigheter

(yrkande 13) för att frigöra en större andel av

kulturanslaget till kulturverksamhet. Med nuvarande

ordning tvingades under 1999 vissa

kulturinstitutioner använda över 50 % av det

statliga anslaget till fastighetshyra.

Kristdemokraterna vill i motion Kr345 av Inger

Davidson m.fl. att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om hyreskostnaderna för

ändamålsfastigheter inom kultursektorn (yrkande 5).

När systemet med marknadshyror infördes

kompenserades institutionerna fullt ut, men under

åren därefter har denna kompensation i många fall

urholkats, och sedan 1994/95 ges ingen automatisk

kompensation för ökade hyreskostnader. Motionärerna

lyfter fram Naturhistoriska riksmuseet som ett

exempel och påpekar att detta museum lyckades få en

rimligare hyra genom enträgen kamp, men det

anslagssparande som därigenom uppkom använde

regeringen för satsning på ett annat museum. Att

Naturhistoriska riksmuseet nu får tillbaka medlen i

form av ett lån förändrar inte bilden, anser

motionärerna.

Folkpartiet föreslår i motion Kr346 av Lennart

Kollmats och Kenth Skårvik ett tillkännagivande om

hyressättningen för ändamålsfastigheter (yrkande

32). Nuvarande ordning innebär enligt motionärerna

att staten är ansvarig för såväl fastighetsägarens

som hyresgästernas intressen, vilket uppenbart är

svårt, för att inte säga omöjligt. Fastighetsägaren

har monopol och hyresgästen kan inte flytta till

alternativa lokaler. Hyresgästerna befinner sig i en

tvångssituation, hävdar motionärerna. För dem finns

det inget större intresse av att spara pengar på

hyror för att i stället använda pengarna till den

verksamhet som är avsikten med institutionen.

Motionärerna anser därför att regeringen snarast bör

tillsätta en utredning för att effektivisera och

konkurrensutsätta drift, underhåll och förvaltning

av s.k. ändamålsfastigheter.

Regeringskansliets översyn av hyressättningen

för ändamålsfastigheter

I budgetpropositionen för 2001[1] aviserade

regeringen att man inom Regeringskansliet skyndsamt

skulle se över frågan om lokalförsörjningen för

statliga myndigheter och vissa bolag. Som en följd

härav tillsattes den 7 november 2000 en arbetsgrupp

som i dagarna har redovisat sitt uppdrag i en intern

promemoria. Arbetsgruppens förslag väntas komma upp

till prövning vid utformningen av regeringens

budgetförslag för 2002.

Riksdagens revisorers granskning av statlig

fastighetsförvaltning

Riksdagens revisorer har i en förstudie[2] nyligen

konstaterat att det är svårt för kulturinstitutioner

som är inrymda i statligt förvaltade

ändamålsfastigheter att påverka sina hyror.

Fastigheternas särskilda karaktär gör att brukarna

knappast har några alternativ och att de därmed

också har små möjligheter att sätta press på

fastighetsägaren. Enligt revisorerna är det också

oklart om institutionerna får kompensation för sina

hyror. Revisorerna anser vidare att det bör kunna

övervägas om det är mest effektivt att

Fastighetsverket som fastighetsförvaltare har

monopol på fastighetsskötseln.

Revisorerna har med hänsyn härtill funnit det

motiverat att gå vidare med en större granskning av

principerna för statens fastighetsförvaltning. En

sådan granskning skall främst avse statligt ägda

ändamålsfastigheter inom såväl kultursektorn som

andra sektorer och utgå från 1991 och 1998 års

riksdagsbeslut om statlig fastighetsförvaltning. Vid

granskningen skall revisorerna bl.a. undersöka hur

effektiva Fastighetsverket och andra statliga

fastighetsförvaltare är som fastighetsskötare samt

hur man tillämpar de av riksdagen beslutade

principerna för ändamålsfastigheternas

hyressättning.

Utskottets ställningstagande

Såsom Riksdagens revisorer konstaterat i en

förstudie finns det vissa problem förknippade med

förvaltningen av statliga lokaler och

hyressättningen för i första hand

ändamålsfastigheter. Riksdagens revisorer har därför

beslutat att göra en fördjupad granskning i ämnet.

Även regeringen har sin uppmärksamhet riktad på

dessa problem och har låtit en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet se över dessa frågor och utarbeta

förslag till lösningar som enligt vad utskottet

inhämtat kommer att prövas vid beredningen av

regeringens budgetförslag för 2002.

Med hänsyn härtill kommer enligt utskottets

bedömning de i motionerna aktualiserade frågorna i

allt väsentligt upp till prövning i dessa

sammanhang. Riksdagens revisorer har för avsikt att

senare i år redovisa sina iakttagelser i en

granskningspromemoria. Starka skäl talar för att

riksdagen inte nu vidtar någon åtgärd utan avvaktar

resultatet av denna granskning liksom de förslag

till lösningar som regeringen kommer att presentera

i budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker därför motionerna Fi501 (m),

Fi504 (m), Fi906 (m), Kr208 (fp), Kr289 (c) yrkande

13, Kr345 (kd) yrkande 5 och Kr346 (fp) yrkande 32.

Utredning om statens skogsinnehav

Utskottets förslag i korthet

Med hänsyn till att regeringen nyligen

tillkallat en särskild utredare som på ett

allsidigt sätt skall pröva formerna för

statens samlade skogsförvaltning, anser

utskottet att riksdagen inte nu skall ta

något initiativ på detta område. Utskottet

avstyrker därför det i detta sammanhang

behandlade motionsyrkandet.

Motionen

Vänsterpartiet kritiserar i motion Fi503 av Jonas

Ringqvist m.fl. (v) Fastighetsverket för dess

förvaltning av statliga skogar. Enligt motionärerna

har i dessa sammanhang Fastighetsverket inte i

tillräcklig omfattning beaktat naturvårdens och

turismens intressen, inte heller rennäringens och

lokalbefolkningens.

Motionärerna erinrar om att regeringen avser att

göra en översyn av Fastighetsverkets

skogsförvaltning. Enligt uttalande av regeringen

skall utredningen särskilt undersöka vilka

naturvårdshänsyn Fastighetsverket har visat i sitt

arbete. Men, påpekar motionärerna,

naturvårdshänsynen är endast en av de konflikter som

berör Fastighetsverkets skogsinnehav. Andra områden

som enligt deras mening också behöver belysas är hur

lokalbefolkningens medverkan och inflytande skall

garanteras, hur alternativa brukningsmetoder kan

utformas samt hur skogens alternativa värden för

t.ex. fritidsliv och turism bör värderas. Det är

därför viktigt att statens skogsinnehavs ekonomiska

och biologiska värden utreds. Riksdagen bör enligt

motionärerna göra ett tillkännagivande av denna

innebörd (yrkande 1).

Utredning om förvaltningen av statligt ägd

skogsmark

Regeringen har beslutat tillkalla en särskild

utredare[3] med uppgift (dir. 2000:60) att inventera

all skogsmark som ägs direkt av staten eller via ett

helägt statligt aktiebolag och att lägga fram

förslag till en mer effektiv förvaltning av statens

totala skogsinnehav.

I direktiven sägs att de nuvarande formerna för

statlig skogsförvaltning inte kan anses ligga i

linje med de grundläggande krav som gäller för

statlig tillgångsförvaltning i allmänhet, nämligen

affärsmässighet, effektivitet och renodling av

verksamheten.

Det övergripande målet skall vara att statens

skogar skall förvaltas på ett föredömligt sätt som

tryggar en långsiktigt ekologiskt och

produktionsmässigt hållbar utveckling. Även de

affärsmässiga ambitioner som ligger bakom

förvaltningen av statens skogsinnehav skall kunna

fullföljas effektivt. Förvaltningen skall därför

präglas av en samlad helhetssyn.

Den särskilde utredaren skall pröva om ansvaret

för förvaltningen av statens skogar kan inordnas i

en ny myndighet med en samlad helhetssyn på

styrning, policy och ambitionsnivåer, så att staten

på allra bästa sätt kan sköta sina skogar ur både

miljö- och produktionssynpunkt. Enligt direktiven är

det viktigt att dessa frågor får en allsidig

belysning. Utredaren skall därför redovisa flera

alternativ för den statliga skogsförvaltningen och

analysera dessa samt ange deras för- och nackdelar.

Av direktiven framgår också att utredaren skall

arbeta i samverkan med de olika förvaltarna av det

statliga skogsinnehavet samt samråda med de

myndigheter, intresseorganisationer och företag som

hon finner lämpligt.

Uppdraget skall vara slutfört och redovisat till

regeringen senast den 1 oktober 2001.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det bra att regeringen

givit en särskild utredare i uppdrag att göra en

samlad översyn av förvaltningen av statens totala

skogsinnehav. Inriktningen på uppdraget skall vara

att pröva om ansvaret för förvaltningen av statens

skogar kan inordnas i en ny myndighet med en samlad

helhetssyn på styrning, policy och ambitionsnivåer,

så att staten på allra bästa sätt kan sköta sina

skogar ur både miljö- och produktionssynpunkt. Av

direktiven framgår att det är viktigt att dessa

frågor får en allsidig belysning.

Mot bakgrund härav ter det sig naturligt att de

frågor som aktualiseras i motionen kommer upp till

prövning under utredningsarbetets gång utan att

riksdagen tar något särskilt initiativ i frågan.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion

Fi503 yrkande 1.

Tillfälligt avverkningsstopp i

Fastighetsverkets skogar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om ett

tillfälligt avverkningsstopp i de av

Fastighetsverket förvaltade skogarna.

Jämför reservation 2 (v, mp).

Motioner

I motion Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) erinrar

Vänsterpartiet om att utredningen om förvaltningen

av statligt ägd skogsmark även skall belysa vilka

konsekvenser Fastighetsverkets avkastningskrav har

haft samt komma med förslag om en rimlig

avkastningsnivå. I avvaktan på att utredningen har

slutfört sitt uppdrag bör man enligt motionärerna

införa ett tillfälligt stopp för skogsavverkning på

Fastighetsverkets marker (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utredningen om förvaltning av statligt ägd skogsmark

skall enligt sina direktiv arbeta skyndsamt. I de av

regeringen i september 2000 fastställda direktiven

(dir. 2000:60) föreskrivs att uppdraget skall vara

slutfört och redovisat senast den 1 oktober 2001.

Mot bakgrunden härav finner utskottet det inte

motiverat att införa ett temporärt avverkningsstopp

i avvaktan på utredningens förslag. Utskottet

avstyrker därför motion Fi503 (v) yrkande 2.

Användningen av statliga

skärgårdsfastigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att

överblivna statliga skärgårdsfastigheter bör

arrenderas ut till lokala näringsidkare för

en avgift motsvarande underhålls- och

driftskostnaderna.

Motionen

Eva Arvidsson och Christina Pettersson (s) föreslår

i motion Fi510 att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om att man måste ta särskild hänsyn

vid användningen av statlig mark och statliga

fastigheter i skärgården. Markpriserna i skärgården

har stigit kraftigt under senare år, vilket

försvårat för företagare som söker lämpliga lokaler

och mark för sin verksamhet. När olika statliga

myndigheter avvecklar sin verksamhet i skärgården

vore det därför lämpligt om de fastigheter som blir

över kunde samlas i en särskild avdelning av den

statliga fastighetsförvaltningen för

arrendeupplåtelse till lokala näringsidkare.

Prissättningen bör i just dessa fastigheter motsvara

underhålls- och driftskostnaderna och tilldelningen

vara villkorad mot olika former av varaktig

näringsverksamhet i skärgårdens glesbygd.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt med en levande skärgård. Stat,

landsting och kommuner försöker därför på olika sätt

underlätta för lokala näringsidkare att etablera sig

i skärgården. Statligt stöd utgår i form av olika

regionalpolitiska insatser som i skärgårdsområdet

framför allt har formen av småföretagarstöd och

landsbygdsstöd.

Tillsammans med Stockholms läns landsting och

berörda kommuner har regeringen också fattat beslut

om ett utvecklingsprogram för Stockholms skärgård.

Programmet kallas Utvecklingsförutsättningar i

Stockholms skärgård och innebär att 29 miljoner

kronor satsades under perioden 1998-2000.

Regeringens bidrag var därvid 9 miljoner kronor och

avsåg vissa initialkostnader i samband med

utlokaliseringen av statlig och annan offentlig

verksamhet. Övriga medel, dvs. ca 20 miljoner

kronor, avsåg generella utvecklingsinsatser för att

stimulera företagandet och boendet i skärgården.

Till skärgårdsområden kan också EU-bidrag utgå för

medfinansierade projekt enligt den för 2000-2006

fastställda utvecklingsplanen för mål 2-öar.

Genom generella stödåtgärder av detta slag främjas

en levande skärgård. Enligt utskottets mening kan

det dock ifrågasättas om det är rimligt att staten

på det sätt som föreslås i motionen skall arrendera

ut vissa fastigheter i skärgårdarna på mycket

förmånliga villkor genom att ta ut en avgift som

motsvarar endast underhålls- och driftskostnaderna.

Av betydelse i sammanhanget är dessutom att formerna

för arrendeavtal regleras i särskild lagstiftning,

vilket innebär att sådana upplåtelser inte kan

jämställas med ett vanligt hyresförhållande.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

Fi510 (s).

Fasadbelysning av statliga byggnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om

fasadbelysning av statliga byggnader i

Stockholm.

Motionen

Anita Johansson m.fl. (s) anser i motion Fi905 att

staten som förvaltare av det svenska kulturarvet bör

vara ett föredöme och använda fasadbelysning och

andra visuella effekter på byggnader utomhus. Att

inrätta och underhålla anläggningar för

fasadbelysning bör i Stockholms innerstad ingå i det

ordinarie fastighetsunderhållet av byggnader som ägs

eller nyttjas av staten. Riksdagen bör göra ett

tillkännagivande av denna innebörd föreslår

motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsverket ansvarar för merparten av de

statliga fastigheter som hör till det svenska

kulturarvet. Av dessa har några fasadbelysning. Det

gäller bl.a. Kungliga slottet, Nationalmuseet, delar

av Nordiska museet, Riddarholmskyrkan, Dramaten och

Operan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

fasadbelysning kan vara ett sätt att markera en

vacker byggnad. Utskottet anser dock inte att detta

är en åtgärd som bör ingå i det ordinarie

fastighetsunderhållet. Eventuella önskemål om en

utbyggd fasadbelysning bör i stället prövas från

fall till fall i överenskommelser mellan i första

hand Fastighetsverket och berörda hyresgäster.

Sådana önskemål måste också avvägas mot andra

omständigheter. Fastighetsverket är pilotmyndighet i

miljöfrågor och skall som sådan även ta hänsyn till

behovet av energibesparingsåtgärder. I sammanhanget

måste också beaktas de antikvariska och estetiska

synpunkter som Riksantikvarieämbetet och Stockholms

skönhetsråd har att tillgodose.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi905

(s).

**FOOTNOTES**

[1]: Prop. 2000/01:1, vol. 9, Uo17, s. 26.

[2]: Kulturinstitutionernas hyror, Förstudie

2000/01:12 beslutad av Riksdagens revisorer i

plenum den 13 december 2000.

[3]: Till särskild utredare utsågs den 5

februari 2001 skogsförvaltaren vid Svenska

kyrkan i Västerås stift, Åsa Tham.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Hyressättningen för statliga lokaler

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi501,

2000/01:Fi504, 2000/01: Fi906, 2000/01:Kr208,

2000/01:Kr289 yrkande 13, 2000/01:Kr345 yrkande 5

och 2000/01:Kr346 yrkande 32.

Reservation 1 (c)

2. Utredningen om statens skogsinnehav

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi503 yrkande

1.

3. Tillfälligt avverkningsstopp i

Fastighetsverkets skogar

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi503 yrkande

2.

Reservation 2 (v, mp)

4. Användningen av statliga

skärgårdsfastigheter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi510.

5. Fasadbelysning av statliga byggnader

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi905.

Stockholm den 20 mars 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Anna Åkerhielm (m), Kjell Nordström (s), Per

Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp),

Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich

(s) och Marie Engström (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Hyressättningen för statliga lokaler

(punkt 1) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att frågan om att bilda ett statligt bolag

för kulturfastigheter bör utredas. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:Kr289 yrkande 13 samt

avslår motionerna 2000/01:Fi501, 2000/01:Fi504,

2000/01:Fi906, 2000/01:Kr208, 2000/01: Kr345 yrkande

5 och 2000/01:Kr346 yrkande 32.

Ställningstagande

Såsom Centerpartiet framhåller i motion Kr289

tvingas ett flertal kulturinstitutioner använda en

stor del av sina kulturanslag till hyreskostnader på

grund av att Fastighetsverket tar ut marknadsmässiga

hyror även på dessa byggnader. Vissa institutioner

tvingades under 1999 använda mer än 50 % av det

statliga anslaget till fastighetshyra. För att

frigöra en större andel av kulturanslaget till

kulturverksamhet bör frågan om att bilda ett bolag

för de kulturfastigheter som staten äger utredas.

Detta förslag bör riksdagen som sin mening ge till

känna för regeringen.

2. Tillfälligt avverkningsstopp i

Fastighetsverkets skogar (punkt 3) (v, mp)

av Johan Lönnroth (v), Yvonne Ruwaida (mp) och

Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ett tillfälligt avverkningsstopp bör

införas i skogar förvaltade av Statens

fastighetsverk i avvaktan på att utredningen om

förvaltning av statligt ägd skogsmark har slutfört

sitt uppdrag. Riksdagen bifaller därmed motion

2000/01:Fi503 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen har nyligen tillkallat en

utredningsman med uppgift att se över

förvaltningen av statligt ägd skogsmark (dir.

2000:60). Vi förväntar oss att man i denna

utredning kommer att ta upp de frågor som

Vänsterpartiet har aktualiserat i motion Fi503

och har därför avstått från att reservera oss i

den delen. Alltjämt anser vi emellertid att

Fastighetsverket bör avstå från att avverka skog

i avvaktan på att utredningen slutfört sitt

arbete och dess förslag omsatts i praktisk

tillämpning. En sådan åtgärd framstår som desto

mer angelägen som det har tagit mer än ett halvt

år för regeringen att utse en utredningsman och

det inte framstår som troligt att det i

direktiven föreskrivna slutdatumet för

utredningen - den 1 oktober 2001 - kommer att

kunna hållas.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Utredning om statens skogsinnehav (punkt 2) (c)

av Lena Ek (c).

Det är bra att regeringen nu tillkallat en

särskild utredare för att se över förvaltningen

av statligt ägd skogsmark och pröva om ansvaret

för denna förvaltningen kan inordnas i en ny

myndighet med en samlad helhetssyn på styrning,

policy och ambitionsnivåer. Det är en inriktning

som ligger i linje med vad Centerpartiet tidigare

hävdat. Enligt vår mening bör nämligen inte

principerna för skogsförvaltning skilja sig åt

mellan de olika statliga skogsförvaltarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag