Bet. 2000/01:FiU8

Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU08

Offentlig upphandling i informationssamhället,

m.m. (prop.1999/2000:128)

FiU8

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

förslag i proposition 1999/2000:128 till ändringar i

lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Regeringen föreslår att upphandlande enheter skall

få möjlighet att tillåta att anbud och

anbudsansökningar lämnas genom elektronisk

överföring eller på annat sätt. Regeringen föreslår

också att telefonitjänster, oavsett värde, skall

omfattas av upphandlingsreglerna. Vidare föreslås en

ny upphandlingsform för upphandlingar under

tröskelvärdena, urvalsupphandling. Slutligen

föreslås att en enhet som använder förenklad

upphandling - med några begränsade undantag - alltid

skall annonsera upphandlingen i en elektronisk

databas som är allmänt tillgänglig eller annonsera

på annat sätt som leder till effektiv konkurrens.

Vid urvalsupphandling skall enheten alltid annonsera

ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är

allmänt tillgänglig.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2001.

I betänkandet behandlar utskottet också fem

motioner som väckts med anledning av propositionen

och 29 motionsyrkanden som väckts under den allmänna

motionstiden år 2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet föreslår också att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad utskottet framfört

om omfattningen av regelverket för upphandling under

tröskelvärdena. Därmed tillstyrker utskottet delvis

bifall till en motion. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

I betänkandet finns 11 reservationer.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Allmänt om propositionen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi62 (c)

yrkande 1 om avslag på propositionen. Jämför

reservation 1 (c).

Propositionen

Genom beslut den 25 juli 1998 (dir. 1998:58)

tillkallade regeringen en särskild utredare för att

utreda organisationen av Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) m.m. Den 12 maj 1999 beslutade

regeringen - efter ett tillkännagivande från

riksdagen - att ge utredningen en parlamentarisk

sammansättning, tilläggsdirektiv (dir. 1999:34) och

förlängd utredningstid t.o.m. december år 2000.

Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén lämna ett

delbetänkande omfattande det uppdrag som kommittén

fått genom direktiv 1998:58. Utredningen, som

antagit namnet Upphandlingskommittén, överlämnade i

december 1999 delbetänkandet (SOU 1999:139)

Effektivare offentlig upphandling - För fortsatt

välfärd, trygghet och tillväxt. Betänkandet har

remissbehandlats.

Regeringen beslöt den 17 juni 1999 att ge

Statskontoret i uppdrag att se över möjligheterna

till elektronisk upphandling under de s.k.

tröskelvärdena, dvs. i enlighet med de bestämmelser

som finns i 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling (LOU). Uppdraget redovisades i november

1999 i Statskontorets rapport (1999:39) Elektronisk

upphandling under tröskelvärdena. Rapporten har

remissbehandlats.

Inom Finansdepartementet har det utretts om det är

möjligt att införa elektronisk upphandling även för

upphandlingar över tröskelvärdena. Förslaget har

presenterats i promemorian Elektronisk upphandling

över och under tröskelvärdena. Promemorian har

remissbehandlats.

I den aktuella propositionen tar regeringen upp

vissa av Upphandlings- kommitténs förslag samt

Statskontorets och departementets förslag om

elektronisk upphandling. Upphandlingskommittén

arbetar vidare och skall senast i december 2000

avlämna sitt slutbetänkande.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkande 1 anför motionärerna att de anser att

samtliga ändringar av LOU bör behandlas i ett

sammanhang. Enligt motionärerna bör regeringen

avvakta Upphandlingskommitténs slutbetänkande innan

en proposition lämnas till riksdagen. Motionärerna

anser att riksdagen bör avslå den aktuella

propositionen och ge regeringen i uppdrag att

återkomma med ett helhetsförslag där

Upphandlingskommitténs slutbetänkande har beaktats.

Utskottets ställningstagande

Upphandlingskommittén har i sitt delbetänkande som

överlämnades till regeringen i december 1999

föreslagit ett antal förändringar i LOU. Med

anledning därav föreslår regeringen ett antal enkla

och praktiska förändringar av LOU. Enligt utskottets

mening är det värdefullt att regeringen har lagt

fram dessa förslag till förbättringar av LOU som kan

träda i kraft redan den 1 januari 2001.

Med det anförda avstyrker utskottet motion

1999/2000:Fi62 (c) yrkande 1.

De framtida tillsynsuppgifterna

Utskottets förslag i korthet

I motionerna föreslås omedelbara förändringar

av en framtida tillsynsmyndighets

organisation och befogenheter. Med hänvisning

till att dessa frågor är föremål för

beredning inom Regeringskansliet avstyrker

utskottet motionerna. Utskottet föreslår

alltså att riksdagen avslår motionerna

1999/2000:Fi58 (m), 1999/2000:Fi59 (kd)

yrkande 1, 1999/2000:Fi60 (fp),

1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1, 2000/01:Fi802

(m) yrkandena 6, 7 och 8 samt 2000/01:Fi804

(m, kd, c, fp). Jämför reservation 2 (m, kd,

c).

Propositionen

Nämnden för offentlig upphandling, som har cirka tio

anställda, utövar tillsynen över LOU. I Sverige

finns cirka 10 000 upphandlande enheter, och dessa

gör varje år omkring 200 000 förenklade

upphandlingar enligt bestämmelserna i 6 kap. och

omkring 3 500 direktivstyrda upphandlingar. Till

detta kommer en avsevärd mängd direktupphandlingar.

Det sammanlagda värdet av upphandlingar enligt 6

kap. är högre än värdet av de direktivstyrda

upphandlingarna.

Regeringen anser att det av flera skäl är

angeläget att bestämmelserna om offentlig

upphandling följs. Med hänsyn till den offentliga

upphandlingens omfattning och möjligheterna till

effektiviseringar betonade regeringen i direktiven

till Upphandlingskommittén vikten av att det finns

en ändamålsenlig tillsynsfunktion på

upphandlingsområdet. Hur denna bör vara organiserad

och huruvida den eller andra organisationer bör ha

rätt att väcka talan var några av frågorna som

kommittén skulle överväga.

Upphandlingskommittén har föreslagit att

tillsynsmyndigheten ges talerätt i länsrätt och att

en länsrätt skall kunna meddela förbud vid vite

eller, vid allvarliga överträdelser, kunna utdöma en

s.k. marknadsskadeavgift. Tillsyns- myndigheten

föreslås vidare få talerätt inom ramen för nuvarande

s.k. överprövningsmål. Talerätten föreslås även

omfatta berörd leverantör eller en sammanslutning av

leverantörer. Kommittén föreslår i

organisationsfrågan att en ny myndighet, benämnd

Konkurrens- och upphandlingsverket, ledd av en

styrelse eller ett insynsråd, bildas genom en

sammanslagning av nuvarande Konkurrensverket och

Nämnden för offentlig upphandling. Kommittén anser

att ytterligare resurser behövs för tillsynen.

Regeringen delar kommitténs bedömning att det är

viktigt att tillsynen över den offentliga

upphandlingen är effektiv och ger upphandlande

enheter och anbudsgivare vägledning om hur lagen

skall tillämpas. I propositionen konstaterar

regeringen att de förslag som kommittén lämnat i

denna del fått ett positivt gensvar samtidigt som de

aktualiserar vissa frågor om den närmare

utformningen av en stärkt tillsyn. Det gäller såväl

regelverket som organisationen. Regeringen anser

dock att dessa frågor behöver beredas ytterligare.

Regeringen avser att så snart som möjligt återkomma

till dessa frågor.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Fi58 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m), 1999/2000:Fi60 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),

1999/2000:Fi61 av Matz Hammarström (mp) yrkande 1,

2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 6

och 2000/01:Fi804 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c,

fp) anför motionärerna att de anser att

tillsynsmyndigheten måste ges bättre förutsättningar

att klara sin uppgift. Enligt motionärerna bör

tillsynsmyndigheten ges bättre sanktionsmöjligheter

och en ny organisation. Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) bör slås samman med

Konkurrensverket till ett Konkurrens- och

upphandlingsverk. Motionärerna i Fi802 (m) yrkandena

7 och 8 samt Fi804 (m, kd, c, fp) instämmer i

Upphandlingskommitténs förslag om att Konkurrens-

och upphandlingsverket skall få möjlighet att föra

talan om s.k. marknadsskadeavgift vid länsrätt och

att branschorganisationer skall få talerätt i

upphandlingsmål.

I motion 1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd)

yrkande 1 anförs att NOU snarast i samband med en

resursförstärkning bör förändras till en s.k.

enrådighetsmyndighet alternativt samordnas med

Konkurrensverket. Oavsett vilken lösning som väljs

anser motionärerna att det skall bildas ett

insynsråd där de olika parternas organisationer kan

diskutera principiella och långsiktiga frågor för

tillsynsmyndighetens verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att tillsynen

över den offentliga upphandlingen är effektiv och

ger upphandlande enheter och anbudsgivare vägledning

om hur lagen skall tillämpas. I propositionen anförs

att Upphandlingskommitténs förslag aktualiserar

vissa frågor om den närmare utformningen av en

stärkt tillsyn vad gäller såväl regelverket som

organisationen. Regeringen gör bedömningen att dessa

frågor behöver övervägas ytterligare. Inom

Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete

med att närmare analysera vilka befogenheter en

framtida tillsynsmyndighet skall ha och hur

tillsynsmyndigheten bör vara organiserad.

Inom Regeringskansliet pågår således ett

omfattande arbete med att analysera en framtida

tillsynsmyndighets befogenheter och organisation.

Utskottet anser inte att detta arbete bör

föregripas. Utskottet avstyrker därför motionerna

1999/2000:Fi58 (m), 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 1,

1999/2000:Fi60 (fp), 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1,

2000/01:Fi802 (m) yrkandena 6, 7 och 8 samt

2000/01:Fi804 (m, kd, c, fp).

Upphandling under tröskelvärdena

Utskottets förslag i korthet

I en motion motsätter sig motionären

regeringens bedömning att regler för

upphandlingar under tröskelvärdena bör finnas

i huvudsak i samma omfattning som i dag. Med

hänvisning till Upphandlingskommitténs arbete

anser inte utskottet att det finns någon

anledning att nu göra någon bedömning av

vilken omfattning reglerna för upphandlingar

under tröskelvärdena bör ha. Utskottet

föreslår därför att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad utskottet

anfört om omfattningen av regelverket för

upphandling under tröskelvärdena. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion

1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 2 och avslår

motionerna 1999/2000:

Fi62 (c) yrkande 2 och 2000/01:Fi802 (m)

yrkande 3. Jämför reservationerna 3 (m, kd,

fp) och 4 (c).

Propositionen

Genom LOU genomförs EG:s regler om den offentliga

upphandlingen inom den inre marknaden. I 1 kap. LOU

finns gemensamma regler och definitioner som i

princip gäller för såväl de direktivstyrda

upphandlingarna över tröskelvärdena enligt 2-5 kap.

som de icke-direktivstyrda upphandlingarna under

tröskelvärdena enligt 6 kap. Bestämmelserna i 6 kap.

omfattar alla slags upphandlingar under

tröskelvärdena - varor, byggentreprenader,

försörjningssektorer (vatten-, energi-, transport-

och telekommunikationssektorerna) och s.k. A-

tjänster (konsulttjänster, datatjänster,

arkitekttjänster m.m.). Vidare omfattar 6 kap.

upphandling av s.k. B-tjänster oavsett värde. Med B-

tjänster avses t.ex. tjänster inom kultur-, fritids-

och idrottsverksamhet samt utbildnings-, social-,

hälso- och sjukvårdstjänster. Slutligen skall

upphandlingar som omfattas av sekretess eller andra

särskilda begränsningar med hänsyn till rikets

säkerhet och försvarsupphandlingar göras i enlighet

med 6 kap. oavsett värde.

Upphandlingen enligt 6 kap. är sammantaget mer

omfattande än den upphandling som sker enligt de

direktivstyrda reglerna. Som framgått ovan görs det

cirka 200 000 förenklade upphandlingar årligen

enligt bestämmelserna i 6 kap. Härutöver tillkommer

ett stort antal direktupphandlingar. Antalet

upphandlingar som görs enligt de direktivstyrda

reglerna är avsevärt lägre, närmare bestämt cirka 3

500. Det sammanlagda värdet av upphandlingarna

enligt 6 kap. är högre än det sammanlagda värdet av

de direktivstyrda upphandlingarna.

Utöver Sverige har ett flertal andra EU-länder

bestämmelser som, åtminstone delvis, reglerar

upphandlingar under tröskelvärdena och upphandling

av B-tjänster.

Bestämmelserna i 6 kap. LOU, som trädde i kraft

den 1 januari 1994, utformades efter mönster av

bestämmelserna i de regelverk som tidigare gällde i

Sverige. Dessa regler fanns i en

upphandlingsförordning som gällde för statliga

myndigheter och i ett upphandlingsreglemente som

frivilligt tillämpades av kommuner och landsting.

Trots att det ibland framkommit kritik mot att

reglerna i 6 kap. är krångliga, har det enligt

Upphandlingskommittén inte förts fram krav på

avskaffande av 6 kap. eller en återgång till den

reglering som gällde före 1994. Regler för

upphandling under tröskelvärdena har tvärtom bedömts

vara av stor betydelse bl.a. för små och medelstora

företags deltagande i den offentliga upphandlingen.

Regeringen anser i likhet med kommittén att

upphandlingar under tröskelvärdena bör regleras i

LOU, eftersom det totalt sett rör sig om betydande

belopp och det är av stor vikt för samhällsekonomin

att offentliga resurser används på ett effektivt

sätt. Regeringen gör bedömningen att regler bör

finnas i huvudsak i samma omfattning som i dag.

Regeringen anser vidare att det är viktigt med en

effektiv konkurrens. Lagstiftningen kan emellertid

förtydligas och kompletteras i några delar utan att

det innebär att den blir svårtillämpad eller alltför

detaljrik. Några förslag till förbättringar tas upp

i den aktuella propositionen.

Motionerna

I motion 1999/2000:Fi61 av Matz Hammarström (mp)

yrkande 2 motsätter sig motionären regeringens

formulering i propositionen att "Regler bör finnas i

huvudsak i samma omfattning som i dag". Motionären

anser att formuleringen bör strykas i avvaktan på

Upphandlingskommitténs slutbetänkande. Kommittén kan

komma att föreslå vissa förändringar av dessa regler

och det vore olyckligt att redan nu begränsa

kommitténs arbete.

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkande 2 anser motionärerna att

Upphandlingskommittén bör ges i uppdrag att i sitt

fortsatta arbete närmare utreda möjligheterna att

reglera upphandling under tröskelvärderna i särskild

ordning med iakttagande av gemenskapsrättens

grundläggande principer om likabehandling,

transparens, ömsesidigt erkännande och

proportionalitet.

I motion 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkande 3 anför motionärerna att

upphandlingsreglerna skapar betydande problem vid

avknoppning av offentlig verksamhet framför allt på

B-tjänsternas område. Med avknoppning menar

motionärerna att en offentlig myndighet lämnar ett

entreprenaduppdrag till ett företag som ägs och

drivs av tidigare offentliga anställda i

verksamheten. Motionärerna anser att avknoppning

ökar konkurrensen genom att marknadsstrukturen

förändras i riktning mot flera alternativ och mindre

fåtalsdominans. Motionärerna anser därför att B-

tjänster under tröskelvärdena bör undantas från LOU.

Utskottets ställningstagande

Det sammanlagda värdet av upphandlingar under

tröskelvärdena är högt. Enligt utskottet är det av

stor vikt för samhällsekonomin att offentliga

resurser används på ett effektivt sätt. Mot denna

bakgrund anser utskottet att upphandlingar under

tröskelvärdena bör regleras i LOU.

I propositionen gör regeringen bedömningen att

regler för upphandlingar under tröskelvärdena bör

finnas i huvudsak i samma omfattning som i dag. Som

redovisats ovan kommer Upphandlingskommittén i

december innevarande år att överlämna sitt

slutbetänkande till regeringen. Med hänsyn härtill

anser inte utskottet att det finns anledning att nu

göra någon bedömning av vilken omfattning reglerna

för upphandlingar under tröskelvärdena bör ha.

Upphandlingskommitténs slutbetänkande bör således

avvaktas innan ställning tas i denna fråga.

Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad utskottet framfört om

omfattningen av regelverket för upphandlingar under

tröskelvärdena. Därmed tillstyrker utskottet delvis

motion 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 2. Motionerna

1999/2000:Fi62 (c) yrkande 2 och 2000/01:Fi802 (m)

yrkande 3 avstyrks.

Elektronisk upphandling över och

under tröskelvärdena

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att

upphandlande enheter skall få möjlighet att

tillåta att anbud lämnas inte bara

skriftligen utan också genom elektronisk

överföring eller på annat sätt. Riksdagen

avslår motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 3.

Jämför reservation 5 (c).

Propositionen

Den 11 mars 1998 antog EG-kommissionen ett

meddelande - Offentlig upphandling inom Europeiska

unionen, KOM (98)143 - där handlingsplanen för de

närmaste fem åren anges. Här aviseras riktlinjer för

ändringar i direktiven. Förändringarna berör

elektronisk upphandling och de syftar bl.a. till att

ge de upphandlande enheterna möjlighet att välja

bort det skriftliga förfaringssättet vid

anbudslämnande till förmån för elektroniskt lämnade

anbud. Det kan dock dröja några år innan eventuella

direktivändringar kan bli verklighet.

Regeringen anser att det finns ett behov av att

kunna använda den moderna kommunikationstekniken i

upphandlingsförfarandet. Att regelverket bör

anpassas så att denna teknik kan användas i de olika

leden av offentlig upphandling har regeringen också

klargjort i en skrivelse till riksdagen (skr.

1997/98:190 Elektronisk handel). Regeringen anser

att Sverige inte bör avvakta eventuella

direktivändringar utan redan i dag ta till vara de

möjligheter till elektronisk överföring som de

nuvarande direktiven medger.

Direktiven tillåter under vissa angivna

förutsättningar att anbud lämnas på andra sätt än

skriftligen. Regeringen anser därför att det bör

införas en sådan möjlighet i LOU. Regeringen

föreslår att upphandlande enheter skall få möjlighet

att tillåta att anbud lämnas inte bara skriftligen

utan också genom elektronisk överföring eller på

annat sätt. Denna reglering bör gälla för

upphandlingar såväl över som under tröskelvärdena.

En förutsättning som måste vara uppfylld och som bör

framgå av LOU är att innehållet i anbuden skall

förbli okänt för den upphandlande enheten intill

dess att anbuden får öppnas. Detta villkor innebär

att det ställs strikta krav på den teknik som

används.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkande 3 anför motionärerna att de anser att

regeringens ambition beträffande elektronisk

upphandling är alltför låg. Motionärerna anser att

på sikt bör målet utsträckas till att upphandling i

stor utsträckning skall ske endast elektroniskt. För

att detta skall vara möjligt bör regeringen driva

frågan inom ramen för det europeiska samarbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att ta till

vara de möjligheter till elektronisk överföring som

de nuvarande direktiven medger. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag.

Kommissionen har nyligen presenterat ett förslag

till direktivändringar som bl.a. innehåller förslag

om att elektronisk överföring skall medges i all

kommunikation inom offentlig upphandling. Enligt

förslaget skall reglerna också innehålla incitament

att använda elektronisk kommunikation. Enligt

kommissionens strategi för den inre marknaden skall

de föreslagna direktiv- ändringarna antas av

parlamentet och rådet i juni 2001. Inom EU pågår

således redan det arbete som motionärerna efterlyser

varför motion 1999/2000:

Fi62 (c) yrkande 3 avstyrks.

Urvalsupphandling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att

det skall införas en ny upphandlingsform -

urvalsupphandling - för upphandlingar under

tröskelvärdena. Riksdagen avslår motion

1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 2. Jämför

reservation 6 (m, kd).

Propositionen

Enligt nu gällande regler i 6 kap. LOU får en

upphandlande enhet inte avvisa en leverantör med

hänvisning till att det redan finns ett tillräckligt

antal anbudsgivare. Följden kan bli att

utvärderingsprocessen blir mycket tids- och

resurskrävande, eftersom enheten måste utvärdera

alla inkomna anbud.

Vid upphandling över tröskelvärdena enligt 2-5

kap. är det däremot tillåtet att begränsa antalet

anbudsgivare, vilket gäller för upphandlingsformerna

selektiv och förhandlad upphandling. Dessa former av

upphandling kan sålunda förenkla upphandlingsarbetet

inom områden där det finns ett stort antal företag

som är beredda att lämna anbud.

I propositionen redovisas att

Upphandlingskommittén och remissinstanserna är ense

om att det finns ett behov av en motsvarande

upphandlingsform för upphandlingar enligt 6 kap. En

invändning som har anförts mot kommitténs förslag är

att det skulle vara mindre väl avvägt i förhållande

till önskemålet om ett lättillämpat regelverk.

Enligt regeringen kan införandet av en ny

upphandlingsform emellertid ses som att

upphandlingen kan underlättas snarare än att den

blir mer komplicerad. Regeringen anser således att

den nya upphandlingsformen bör introduceras i 6 kap.

Denna kan lämpligen kallas urvalsupphandling, med

tanke på att den upphandlande enheten får göra ett

urval bland intresserade leverantörer innan den

bjuder in till anbudsgivning.

I förhållande till vanlig förenklad upphandling

måste urvalsupphandlingen vara något mera

formaliserad. Framför allt bör det i LOU tas in en

bestämmelse om minsta tid som de intresserade har på

sig för att lämna in sina ansökningar om att få

lämna anbud. Syftet med detta är att främja den

anbudskonkurrens som annars skulle begränsas i det

nya förfarandet genom att inte alla som så önskar

får lämna anbud. Vilket antal leverantörer som är

lämpligt att bjuda in att lämna anbud i det enskilda

fallet torde variera från bransch till bransch. Det

är därför mindre lämpligt att i LOU ange något

bestämt antal. Av LOU bör framgå att det minsta

antalet skall vara sådant att en effektiv konkurrens

säkerställs. För urvalsupphandlingarna bör det

vidare vara ett oeftergivligt krav att den

upphandlande enheten annonserar sin

ansökningsinbjudan.

Motionen

I motion 1999:2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd)

yrkande 2 anförs att med den föreslagna

urvalsupphandlingen öppnas ett utrymme för godtycke.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det tillfredsställande att

regeringen föreslår att det skall införas en ny

upphandlingsform som gör det möjligt att begränsa

antalet anbudsgivare även vid upphandlingar under

tröskelvärdena. Enligt förslaget skall

urvalsupphandlingen vara något mer formaliserad än

vanlig förenklad upphandling. Utskottet delar inte

motionärernas farhågor om att den nya

upphandlingsformen öppnar utrymme för godtycke. Med

det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motion 1999/2000:Fi59 (kd)

yrkande 2.

Annonsering i elektronisk databas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att

en enhet som använder förenklad upphandling -

med några begränsade undantag - alltid skall

annonsera upphandlingen i en elektronisk

databas som är allmänt tillgänglig eller

annonsera på annat sätt som leder till

effektiv konkurrens. Vid urvalsupphandling

skall enheten alltid annonsera

ansökningsinbjudan i en elektronisk databas

som är allmänt tillgänglig. Riksdagen avslår

motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4. Jämför

reservation 7 (c).

Propositionen

Inom EU pågår, som framgått ovan, ett arbete med att

ändra direktiven så att elektronisk upphandling kan

underlättas. Detta arbete tar bl.a. sikte på

annonseringen. Vid upphandling i enlighet med de

direktivstyrda reglerna görs i de flesta fall

annonsering av upphandlingen i EU:s elektroniska

databas Tender Electronic Daily (TED). Denna

annonsering ombesörjs av kommissionen.

I 6 kap. LOU finns bestämmelser om att den

upphandlande enheten vid förenklad upphandling skall

infordra anbud genom annons eller skrivelse. Vid

avvägningen av hur omfattande annonseringen eller

utskicket av skrivelser behöver vara skall enheten -

enligt vad som sägs i 6 kap. 4 § - särskilt beakta

huvudregeln om affärsmässighet i 1 kap. 4 §. Det

finns sålunda för närvarande inte något krav på att

en förenklad upphandling skall annonseras. Många

upphandlingar, i synnerhet sådana som avser högre

belopp, är dock föremål för annonsering i olika

slags publikationer, ofta i fackpress.

Nuvarande lagstiftning hindrar inte att

annonsering sker i elektronisk form. Regeringen

anser dock att LOU bör förtydligas på den här

punkten så att det blir klart att det är en tillåten

annonseringsform. Dessutom finns det skäl att lyfta

fram det elektroniska sättet att offentliggöra vilka

upphandlingar som är förestående, eftersom detta kan

komma att skynda på utvecklingen av elektronisk

upphandling.

Mot bakgrund av att små och medelstora företags

deltagande i offentlig upphandling bör främjas, att

ökad konkurrens leder till bättre kvalitet och lägre

priser för upphandlande enheter samt att

utvecklingen mot elektronisk upphandling bör främjas

föreslår regeringen att en upphandlande enhet som

använder förenklad upphandling skall - utom i vissa

särskilda fall - annonsera upphandlingen i en

elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller

annonsera på annat sätt som leder till effektiv

konkurrens. Vid urvalsupphandling skall en

upphandlande enhet alltid annonsera

ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är

allmänt tillgänglig.

I LOU föreslås inte någon annan reglering än att

databasen skall vara allmänt tillgänglig. Med detta

menas att annonseringssättet och databasen skall

vara så kända att en upphandlande enhet genom att

annonsera uppnår effektiv konkurrens. Att driva

dessa databaser bör, enligt regeringen, inte vara en

statlig uppgift. Regeringen anser att det får vara

upp till marknadskrafterna att utveckla system som

är attraktiva för de upphandlande enheterna och

leverantörerna. Regeringen avser att uppdra åt NOU

att - efter samråd med några andra myndigheter -

verka för en god utveckling av elektroniska

databaser och sprida information om dessa.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkande 4 anser motionärerna att för att den

elektroniska upphandlingen skall fungera rationellt

så bör det finnas en gemensam handelsplats för all

offentlig upphandling. Motionärerna anser att en av

regeringen utsedd myndighet, t.ex. NOU, bör ges i

uppdrag att skapa en gemensam handelsplats för all

offentlig upphandling. Utöver att informationen

publiceras anser motionärerna att NUTEK bör få i

uppdrag att arbeta vidare med att etablera

elektronisk handel i små företag, inledningsvis med

inriktning att de skall kunna delta i elektronisk

upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom regeringen att det är

önskvärt att statliga myndigheter verkar för en god

utveckling av elektroniska databaser och sprider

information om dessa. Däremot är det inte lika

självklart att staten skall ta ansvar för att driva

elektroniska databaser i syfte att skapa en gemensam

handelsplats för all offentlig upphandling. Det får

i stället bli en uppgift för marknadskrafterna att

utveckla system som är attraktiva för de

upphandlande enheterna och leverantörerna. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag och

avstyrker motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4.

Förenklad upphandling med

anbudsinfordran från endast en

leverantör

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att

en upphandlande enhet utan föregående

annonsering får begära anbud genom att skicka

skrivelser till en leverantör endast om

särskilt angivna förutsättningar föreligger.

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi59 (kd)

yrkande 3. Jämför reservation 8 (m, kd).

Propositionen

I 2-5 kap. LOU ges en upphandlande enhet möjlighet

till förhandlad upphandling utan annonsering. Det

innebär att den upphandlande enheten genom ett

skriftligt förfarande, under vissa förutsättningar,

kan vända sig till endast en leverantör utan att

dessförinnan ha annonserat upphandlingen. Någon

motsvarande reglering finns inte i 6 kap. LOU.

Regeringen anser att det inte finns anledning att

för de aktuella fallen ha en reglering som för

upphandlingar under tröskelvärdena är strängare än

vad de är för upphandlingar över tröskelvärdena.

Exempelvis bör en upphandlande enhet som investerat

miljontals kronor i att utveckla ett nytt

datorsystem på liknande sätt, som vid upphandling

över tröskelvärdena, kunna köpa tilläggstjänster

från samma leverantör. Att kräva att en ny

upphandling görs kan inte anses skäligt i det fall

byte av leverantör är förenligt med stora tekniska

svårigheter eller kostnader.

Regeringen anser således att det i 6 kap. bör

införas en bestämmelse som tillåter att

upphandlingar får göras genom att den upphandlande

enheten skriftligen vänder sig direkt till berörd

leverantör. Förenklad upphandling genom

anbudsinfordran från endast en leverantör får ske

endast om de förutsättningar är uppfyllda som i

huvudsak redan anges i 2-5 kap.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd)

yrkande 3 motsätter sig motionärerna regeringens

förslag. Visserligen torde gällande praxis redan ge

en sådan möjlighet, men motionärerna anser att ett

uttryckligt stadgande kan riskera tolkningsproblem

och tas till intäkt för ett ökat bruk. Motionärerna

yrkar således avslag på regeringens förslag i denna

del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det vara värdefullt att det i 6 kap.

LOU införs en bestämmelse som tillåter att

upphandlingar får göras genom att den upphandlande

enheten skriftligen vänder sig direkt till berörd

leverantör i de fall då särskilt angivna

förutsättningar föreligger. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker motion

1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 3.

Propositionens förslag i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om

upphandling av telefonitjänster,

försvarsupphandlingar, formgivningstävlingar

och dokumentation, m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att telefonitjänster, oavsett

värde, skall upphandlas enligt bestämmelserna i 6

kap. LOU.

Det föreslås att vid upphandling som avses i 1

kap. 3 § andra stycket LOU får regeringen föreskriva

om de undantag från bestämmelserna i 6 kap. som är

nödvändiga med hänsyn till försvars- och

säkerhetspolitiska intressen samt föreskriva eller i

enskilda fall besluta om undantag från

bestämmelserna om annonsering.

Regeringen föreslår också att

formgivningstävlingar skall få arrangeras även för

upphandlingar under tröskelvärdena.

En upphandlande enhet skall vid upphandlingar

enligt 6 kap. LOU dokumentera skälen för sina beslut

och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid

upphandlingsförfarandet. Detta gäller inte

upphandlingar som avser lågt värde.

Regeringen föreslår vidare att de bestämmelser i 6

kap. LOU som har sin motsvarighet i andra kapitlet i

lagen ges motsvarande lydelse.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari

2001. Detta gäller också förslaget om att en

upphandlande enhet skall - utom när några särskilda

förutsättningar föreligger - annonsera de förenklade

upphandlingarna i en elektronisk databas eller också

på annat sätt. Det kan dock ifrågasättas om alla

upphandlande enheter i tid hinner skapa de rutiner

som behövs för det skärpta annonseringskravet. Till

bilden hör att lagändringen inte kommer att kunna

utfärdas förrän ungefär en månad före

ikraftträdandet. Regeringen anser därför att

nuvarande ordning i 6 kap. 4 § LOU, som innebär

att förenklad upphandling får genomföras genom

utskick av skrivelser, även bör få tillämpas till

och med den 30 juni 2001. Under en övergångsperiod

om ett halvår får enheten således möjlighet att

välja hur en förenklad upphandling skall genomföras,

genom annons eller genom skrivelse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

upphandling av telefonitjänster,

försvarsupphandlingar, formgivningstävlingar och

dokumentation, m.m.

Motionsförslag till ändringar i LOU

Utskottets förslag i korthet

I flera motioner föreslås ett antal ändringar

i LOU. Med hänvisning till pågående

utredningsarbete föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi801

(s), 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 9 och 10,

2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805 (s),

2000/01:Fi806 (s), 2000/01:Fi807 (fp),

2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809 (s),

2000/01:Fi810 (s), 2000/01:K399 (mp) yrkande

3, 2000/01:U511 (mp) yrkande 16,

2000/01:MJ234 (v) yrkande 5, 2000/01:MJ711

(c) yrkande 40 och 2000/01:N324 (kd) yrkande

12. Jämför reservation 9 (m, kd, c, fp)

Motionerna

I motion 2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c)

yrkande 40 förespråkas att regeringen inom EU aktivt

bör verka för att upphandlingsdirektiven ändras så

att det blir möjligt för de upphandlande enheterna

att ställa offensiva miljökrav vid offentlig

upphandling. I motion 2000/01:Fi803 av Agneta

Ringman (s) anför motionären att det är angeläget

att regeringen överväger hur det ekologiska

synsättet skall få ordentligt genomslag i

upphandlingar på lokal nivå. I motion 2000/01:MJ234

av Karin Svensson Smith m.fl. (v) yrkande 5 anser

motionärerna att regeringen bör verka för att krav

på miljöhänsyn och närproduktion skall ställas på

produkter vid offentlig upphandling. I motion

2000/01:Fi807 av Harald Nordlund (fp) anförs att de

regler som i dag gäller för kommunal upphandling

motverkar genomförandet av åtagandena i Agenda 21.

Motionären anser att frågan hur direktiven i Agenda

21 skall kunna följas vid kommunal upphandling måste

klaras ut inom EU.

I motion 2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

yrkande 16 anförs att en prioriterad fråga för

Sverige skall vara att verka för att EU:s

upphandlingsregler ändras så att lokal upphandling

kan ske utan inskränkning. I motion 2000/01:Fi810 av

Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) anförs att

regeringen måste uppmärksamma de småskaliga

verksamheternas problem vid upphandling och

konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.

I motion 2000/01:Fi805 av Carina Hägg (s) anförs

att de upphandlande enheterna vid upphandling av

verksamhet till fullo måste beakta arbetsmiljölagens

regler. I motion 2000/01:Fi808 av Anders Ygeman (s)

föreslås att det bör göras en översyn av hur LOU

förhåller sig till viss lagstiftning på

arbetsrättens område, t.ex arbetsmiljölagen och

diskrimineringslagarna. I motion 2000/01:Fi809 av

Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s) anförs att för

att motverka diskriminering och främja mångfald är

det viktigt att dessa faktorer beaktas i

upphandlingar som görs av staten, kommuner och

landsting. I motion 2000/01:Fi806 av Carina Hägg och

Bernt Ekholm (s) föreslås att staten, kommuner och

landsting vid upphandlingar ställer krav på att

barnarbete inte använts. Motionärerna föreslår

vidare att svenska företag vid upphandlingar skall

ställa krav på att importerade varor inte är

tillverkade av barn. I motion 2000/01:K399 av Per

Lager m.fl. (mp) yrkande 3 förepråkar motionärerna

att det skall införas antidiskrimineringsklausuler

vid offentliga upphandlingar.

I motion 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkandena 9 och 10 instämmer motionärerna i

Upphandlingskommitténs förslag om att möjligheterna

för en förfördelad leverantör att erhålla skadestånd

förbättras och att preskriptionstiden i skadestånds-

och marknadsskademål förlängs. I motion 2000/01:N324

av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 12 föreslår

motionärerna att LOU bör ses över i syfte att

förverkliga principerna om affärsmässighet,

konkurrens och icke-diskriminering. I motion

2000/01:Fi801 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s)

anförs att det trots ett bra regelverk görs många

dåliga upphandlingar och att det finns ett behov av

förstärkt kompetens vid upphandling i stat, kommun

och landsting.

Pågående utredningsarbete

Som redovisats ovan tillkallade regeringen genom

beslut den 25 juli 1998 (dir. 1998:58) en särskild

utredare för att utreda organisationen av Nämnden

för offentlig upphandling (NOU) m.m. Den 12 maj 1999

beslutade regeringen - efter ett tillkännagivande

från riksdagen - att ge utredningen en

parlamentarisk sammansättning, tilläggsdirektiv

(dir. 1999:34) och förlängd utredningstid t.o.m.

december år 2000. Enligt tilläggsdirektiven skall

kommittén lämna ett delbetänkande omfattande det

uppdrag som kommittén fått genom direktiv 1998:58.

Utredningen, som antagit namnet

Upphandlingskommittén, överlämnade i december 1999

delbetänkandet (SOU 1999:139) Effektivare offentlig

upphandling - För fortsatt välfärd, trygghet och

tillväxt.

Upphandlingskommittén skall överlämna sitt

slutbetänkande senast i december 2000. Kommittén

skall i sitt slutbetänkande bedöma vilka närmare

avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när

enheten skall anta det anbud som är ekonomiskt mest

fördelaktigt. Kommittén skall ta fram rikt-linjer

för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i

Europeiska unionen. Kommittén skall också följa det

arbete som bedrivs i fråga om miljökrav vid

offentlig upphandling. Vidare skall kommittén

behandla frågan om möjlig-heten att upphandla

lokalt. Slutligen skall kommittén analysera

möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in

s.k. antidiskrimineringsklausuler i upp-

handlingsavtalet.

Upphandlingskommitténs delbetänkande har

remissbehandlats. I proposition 1999/2000:128

Offentlig upphandling i informationssamhället tar

regeringen upp vissa av kommitténs förslag.

Regeringen inrättade under 1998 Delegationen för

ekologiskt hållbar upphandling. Delegationen har

till uppgift att arbeta pådrivande för att den

offentliga upphandlingen skall vara ett instrument

för att åstadkomma en ekologiskt hållbar

samhällsutveckling. Delegationen skall bl.a.

initiera och utveckla konkreta vägledningar och

metoder för hur miljökrav, kvalitetskrav och andra

krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid

offentlig upphandling inom stat, kommun, landsting

samt offentligt ägda bolag. Den skall också initiera

utbildningar för upphandlare och leverantörer.

Enligt direktiven (dir. 1998:8) skall uppdraget

redovisas senast den 31 december 2000.

Regeringen beslutade den 6 juli 2000 att ge

delegationen tilläggsdirektiv (dir. 2000:54). Enligt

direktiven ges delegationen i uppdrag att ta fram

ett för hela den offentliga sektorn gemensamt

Internetbaserat verktyg som skall tjäna som modell

för ekologiskt hållbara upphandlingar. Delegationen

skall vidare analysera behovet av ett förslag till

upphandlingspolicy som hjälp för de myndigheter,

kommuner, landsting m.fl., som avser att formulera

en policy för ekologiskt hållbar upphandling.

Delegationen skall senast den 1 november 2000

redovisa en analys av behovet av ett förslag till

upphandlingspolicy. Delegationens uppdrag i övrigt

skall redovisas senast den 1 maj 2001.

Pågående arbete inom EU

Det pågår ett omfattande arbete inom EU med

upphandlingsfrågor. Offentlig upphandling är ett

område som enligt kommissionens handlingsplan för

den inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen har

i ett meddelande om offentlig upphandling (KOM (98)

143) anfört att reglerna bör göras enklare, mer

flexibla och anpassade efter förändringarna på

marknaden. Genom Amsterdamfördraget betonas att

miljöhänsyn skall integreras i alla gemenskapens

politikområden för att en hållbar utveckling skall

uppnås.

Kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag

till Europaparlamentets och rådets direktiv om

samordning av förfarandena vid offentlig upphandling

av varor, tjänster och byggentreprenader och

Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning

av förfarandena vid upphandling på områdena vatten,

energi och transporter. Förslaget innehåller såväl

rent redaktionella som sakliga ändringar. I

förslaget har bl.a. ordet miljöegenskaper lagts till

som ett utvärderingskriterium. Enligt kommissionen

utgör inte detta någon ändring i sak utan endast ett

förtydligande. Kommissionen skall under hösten 2000

presentera ett tolkningsmeddelande angående

miljökrav vid offentlig upphandling. Regeringen

anser att det först därefter kan avgöras om det är

en tillräcklig ändring att miljöegenskaper har lagts

till som ett utvärderingskriterium. Enligt förslaget

till direktivändringar skall elektronisk överföring

medges i all kommunikation inom offentlig

upphandling. Reglerna skall också enligt förslaget

innehålla incitament att använda elektronisk

kommunikation. Enligt kommissionens strategi för den

inre marknaden skall de föreslagna

direktivändringarna antas av parlamentet och rådet i

juni 2001.

Kommissionen har också uttalat att den skall

presentera ett tolkningsmeddelande angående små och

medelstora företags deltagande i

upphandlingsprocessen. Kommissionen har vidare

uttalat att den i ett tolkningsmeddelande skall

förtydliga gällande principer som tillåter

beaktandet av sociala och arbetsmarknadspolitiska

hänsyn.

Kommissionen skall således under hösten 2000 i ett

tolkningsmeddelande förtydliga under vilka

förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig

upphandling. Meddelandet diskuteras nu i EU:s

rådgivande kommitté för offentlig upphandling.

Regeringskansliet har i skrivelser till kommissionen

lämnat synpunkter på kommissionens dokument

Offentlig upphandling och miljö. Av skrivelsen

framgår att regeringen anser att det är angeläget

att skapa klarhet på det här området. Bl.a. skall

det vara möjligt att ställa krav på att produkter

som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning.

Vidare skall upphandlare kunna ställa krav på att

anbudsgivare uppfyller kriterierna för

miljöledningssystemet EMAS eller likvärdiga system.

Det är dock angeläget att kommissionen först gör en

analys av de samhällsekonomiska effekterna.

Inom Regeringskansliet arbetar en beredningsgrupp

med att ta fram en svensk ståndpunkt om vilka

miljökrav som bör kunna få ställas vid offentlig

upphandling. Avsikten är att Sverige utifrån den

ståndpunkten skall verka för att EG-direktiven

klargörs eller ändras så att det tydligt framgår

vilka miljökrav som får ställas.

Utskottets ställningstagande

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen

uppgår till ca 400 miljarder kronor per år. Det

motsvarar drygt 23 % av värdet av

bruttonationalprodukten, dvs. den samlade

produktionen av varor och tjänster i Sverige.

Utskottet anser därför att det är av stort

samhällsekonomiskt intresse att den offentliga

upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling

kan verksamt bidra till besparingar i de offentliga

utgifterna. Utskottet anser det angeläget med ett

upphandlingssystem där de upphandlande enheterna

skall kunna ställa rimliga miljökrav. Den offentliga

upphandlingen bör utvecklas till ett aktivt och

effektivt instrument för att påverka utbudet på

marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan

anpassas till kraven på ekologisk hållbarhet.

Reglerna bör vara klara och tydliga, och det är

nödvändigt att det finns en god information om

reglerna.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen

om offentlig upphandling framgår att LOU har lett

till goda ekonomiska effekter i den offentliga

upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha

bidragit till en nettobesparing på 3,3 miljarder

kronor per år. Upphandlingskommittén konstaterar i

sitt betänkande att LOU lett till förbättrad

kvalitet och goda ekonomiska effekter. Kommittén gör

bedömningen att det finns en stor potential för

kvalitetsförbättringar och besparingar om den

offentliga upphandlingen effektiviseras ytterligare.

Upphandlingskommitténs delbetänkande har

remissbehandlats och regeringen har lagt fram vissa

av kommitténs förslag i proposition 1999/2000:128

Offentlig upphandling i informationsamhället. I

detta betänkande tillstyrker utskottet bifall till

propositionen. Upphandlingskommittén skall i sitt

fortsatta arbete bl.a. följa det arbete som bedrivs

i fråga om miljökrav vid offentlig upphandling,

behandla frågan om möjligheten att upphandla lokalt

samt analysera möjligheterna för en upphandlande

enhet att ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i

upphandlingsavtalet. Kommittén skall också ta fram

riktlinjer för det svenska arbetet med

upphandlingsfrågor i EU.

Som redovisats ovan pågår även ett omfattande

arbete inom EU med upphandlingsfrågor. Ett stort

antal av de frågor som är aktuella inom EU är sådana

som utskottet anser vara viktiga, t.ex. möjligheten

att ställa miljökrav. Utskottet ser med

tillfredsställelse på denna utveckling och

förutsätter att Sverige driver dessa frågor med stor

kraft.

Utskottet kan konstatera att Upphandlingskommittén

i sitt slutbetänkande kommer att behandla ett stort

antal av de frågeställningar som motionärerna tar

upp. Vidare kan konstateras att det även inom EU

pågår ett arbete med vissa av de frågor som

motionärerna tar upp, t.ex. möjligheten att ställa

miljökrav. Utskottet anser inte att det redovisade

arbetet bör föregripas. Utskottet avstyrker därför

motionerna 2000/01:Fi801 (s), 2000/01:Fi802 (m)

yrkandena 9 och 10, 2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805

(s), 2000/01:Fi806 (s), 2000/01:Fi807 (fp),

2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809 (s), 2000/01:Fi810

(s), 2000/01:K399 (mp) yrkande 3, 2000/01:U511 (mp)

yrkande 16, 2000/01:

MJ234 (v) yrkande 5, 2000/01:MJ711 (c) yrkande 40

och 2000/01:N324 (kd) yrkande 12.

Verksamhet i offentlig egenregi och

obligatorisk upphandling

Utskottets förslag i korthet

I motionerna föreslås bl.a. att offentlig

verksamhet bör utsättas för kokurrens.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 1, 2,

4 och 5, 2000/01:K344 (m) yrkandena 4, 7 och

8 samt 2000/01:N381 (m) yrkande 12. Jämför

reservationerna 10 (m) och 11 (kd, fp).

Motionerna

I motionerna 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m) yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:K344 av Per

Westerberg m.fl. (m) yrkande 8 föreslås att LOU bör

kompletteras så att det införs ett krav på att all

verksamhet där förutsättningar finns skall

upphandlas i konkurrens. I praktiken innebär detta

att all verksamhet som inte är myndighetsutövning

eller finansieras via olika sorters pengasystem

skall upphandlas i konkurrens. LOU bör också

kompletteras med ett krav på att affärsmässighet

skall gälla vid avbrytande av upphandling. För tiden

intill dess att all verksamhet konkurrensupphandlas

anser motionärerna att en lagstadgad utmaningsrätt

bör gälla. Den skall innehålla en skyldighet för

kommuner att upphandla varje verksamhet, förutom

myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare

så begär. I motion 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 4 och

5, motion 2000/01:K344 yrkandena 4 och 7 och motion

2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)

yrkande 12 anför motionärerna att det finns många

exempel på hur kommuner gynnar den egna verksamheten

genom skattesubventionering och underprissättning.

De anser därför att en lag om konkurrensneutralitet

vid offentlig prissättning bör införas med krav på

att offentlig näringsverksamhet skall redovisas

skild från annan verksamhet. De föreslår vidare att

det i LOU skall införas en regel som gör offentlig

näringsverksamhet olaglig om den inte beslutas

formellt av staten, kommuner eller landsting.

Utskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i LOU. Enligt 1

kap. 4 § LOU skall upp- handling göras med

utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns

och även i övrigt genomföras affärsmässigt.

Avbrytande av en upphandling måste grundas på

affärsmässighet. Upphandlingskommittén föreslår i

sitt delbetänkande att det skall införas ett krav på

att det skall föreligga sakliga skäl för att en

påbörjad upphandling skall få avbrytas.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615)

om ingripande mot otillbörligt beteende avseende

offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka ett

behov som inte kan fyllas genom LOU eller

konkurrenslagen. La-gen omfattar ett system med

rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämp-

lig form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande

beteenden. Den pröv-ning av oberoende part som

systemet skapar syftar till att hos företagen väcka

förtroende för att de skall få en objektiv och

rättvis behandling i samband med offentlig

upphandling.

Regeringen inrättade under år 1998 Rådet för

konkurrens på lika villkor mellan offentlig och

privat sektor där representanter för offentlig och

privat verksamhet ingår. Rådets uppgift är att

behandla enskilda klagomål om

konkurrenssnedvridningar och att försöka nå en

samsyn om de långsiktiga spelreglerna (dir.

1997:145). Rådet skall bedriva sin verksamhet under

tre år och skall fortlöpande informera om resultatet

av sitt arbete. Vidare skall rådet senast den 31

december 2000 redovisa sina samlade erfarenheter och

de resultat som uppnåtts. Om det finns behov av det

får rådet lämna förslag till ytterligare åtgärder

som rådet kan bedöma motiverade.

Inom Regeringskansliet arbetar en arbetsgrupp med

att göra en problemin- ventering beträffande

förutsättningarna för rättslig prövning när kommunal

och privat näringsverksamhet möts.

Utskottet har senast i betänkande 1999/2000:FiU16

behandlat likalydande motionsyrkanden. Utskottet

uttalade bl.a. att utskottet ansåg att det var

självklart att kommunerna skall kunna bedriva

verksamhet i egen regi om de så önskar. På förslag

från utskottet avslog riksdagen motionerna.

Utskottet finner inte anledning att föreslå någon

ändring av riksdagens tidigare ställningstagande och

avstyrker motionerna 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 1,

2, 4 och 5, 2000/01:K344 (m) yrkandena 4, 7 och 8

samt 2000/01:N381 (m) yrkande 12.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Allmänt om propositionen m.m.

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi62 yrkande

1.

Reservation 1 (c)

2. De framtida tillsynsuppgifterna

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi58,

1999/2000:Fi59 yrkande 1, 1999/2000:Fi60,

1999/2000:Fi61 yrkande 1, 2000/01:Fi802 yrkandena

6, 7 och 8 samt 2000/01:Fi804.

Reservation 2 (m, kd, c)

3. Upphandling under tröskelvärdena

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet framfört om omfattningen av

regelverket för upphandling under tröskelvärdena.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

1999/2000:Fi61 yrkande 2 och avslår motionerna

1999/2000:Fi62 yrkande 2 och 2000/01: Fi802

yrkande 3.

Reservation 3 (m, kd, fp)

Reservation 4 (c)

4. Elektronisk upphandling över och under

tröskelvärdena

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i

denna del och avslår motion 1999/2000:Fi62

yrkande 3.

Reservation 5 (c)

5. Urvalsupphandling

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i

denna del och avslår motion 1999/2000:Fi59

yrkande 2.

Reservation 6 (m, kd)

6. Annonsering i elektronisk databas

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i

denna del och avslår motion 1999/2000:Fi62

yrkande 4.

Reservation 7 (c)

7. Förenklad upphandling med

anbudsinfordran från endast en leverantör

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i

denna del och avslår motion 1999/2000:Fi59

yrkande 3.

Reservation 8 (m, kd)

8. Propositionens förslag i övrigt

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört och

bifaller därmed regeringens förslag i denna del.

9. Lagförslaget

I enlighet med ovan redovisade

ställningstaganden (punkterna 1-8) antar

riksdagen regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

10. Motionsförslag till ändringar i LOU

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi801,

2000/01:Fi802 yrkandena 9 och 10, 2000/01:Fi803,

2000/01:Fi805, 2000/01:Fi806, 2000/01:Fi807,

2000/01:Fi808, 2000/01:Fi809, 2000/01:Fi810,

2000/01:K399 yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande 16,

2000/01:MJ234 yrkande 5, 2000/01:MJ711 yrkande 40

och 2000/01:N324 yrkande 12.

Reservation 9 (m, kd, c, fp)

11. Verksamhet i offentlig egenregi och

obligatorisk upphandling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi802

yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2000/01:K344 yrkandena

4, 7 och 8 samt 2000/01:N381 yrkande 12.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd, fp)

Stockholm den 26 oktober 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Siv

Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter

(fp) och Gunnar Axén (m).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 1999/2000:128 Offentlig upphandling i

informationssamhället föreslår regeringen att

riksdagen antar det förslag till ändringar i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling som lagts fram

i propositionen. Regeringens förslag återges i

bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har fem motioner

väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även

29 motionsyrkanden som väckts under den allmänna

motionstiden år 2000. Förslagen i motionerna återges

i bilaga 1.

Under behandlingen av propositionen har utskottet

mottagit skrivelser i ärendet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Allmänt om propositionen m.m. (punkt 1) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår proposition 1999/2000:128.

Därmed bifaller riksdagen motion 1999/2000:Fi62

yrkande 1.

Ställningstagande

Upphandlingskommittén har i december 1999 överlämnat

sitt delbetänkande och kommittén skall överlämna

sitt slutbetänkande senast i december innevarande

år. Jag anser att kommitténs samtliga förslag måste

ses som en helhet och därför behandlas i ett

sammanhang. Jag anser alltså att regeringen borde ha

avvaktat kommitténs slutbetänkande innan någon

proposition överlämnades till riksdagen.

Jag föreslår alltså att riksdagen avslår

propositionen. Därmed bifaller riksdagen motion

1999/2000:Fi62 (c) yrkande 1.

2. De framtida tillsynsuppgifterna (punkt 2)

(m, kd, c)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m), Lena Ek (c) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Riksdagen

bifaller därmed delvis motionerna 1999/2000:Fi58,

1999/2000:Fi59 yrkande 1, 1999/2000:Fi60,

2000/01:Fi802 yrkandena 6, 7 och 8 och 2000/01:Fi804

samt avslår motion 1999/2000:Fi61 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att en framtida tillsynsmyndighet måste ges

bättre förutsättningar att klara sin uppgift. En

framtida tillsynsmyndighet bör ges bättre

sanktionsmöjligheter och en ny organisation. Vi

anser att Nämnden för offentlig upphand-

ling (NOU) bör slås samman med Konkurrensverket till

ett Konkurrens- och upphandlingsverk. Vi förutsätter

att NOU ges en naturlig roll i den nya

organisationen. En tänkbar möjlighet är att inrätta

ett forum där de olika parternas organisationer kan

diskutera principiella och långsiktiga frågor för

tillsynsmyndighetens verksamhet.

Vi anser också att Konkurrens- och

upphandlingsverket skall få möjlighet att föra talan

om s.k. marknadsskadeavgift vid länsrätt och att

branschorganisationer skall få talerätt i

upphandlingsmål. I motsats till regeringen anser vi

att dessa frågor inte behöver utredas ytterligare.

Upphandlingskommittén har övervägt frågorna och

betänkandet har remissbehandlats. Detta måste utgöra

ett tillräckligt beslutsunderlag.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om de

framtida tillsynsuppgifterna. Detta innebär att

riksdagen delvis bifaller motionerna 1999/2000:Fi58

(m), 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 1, 1999/2000:Fi60

(fp), 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 6, 7 och 8 och

2000/01:Fi804 (m, kd, c, fp) samt avslår motion

1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1.

3. Upphandling under tröskelvärdena (punkt 3)

(m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:Fi802 yrkande 3 och

avslår motionerna 1999/2000:Fi61 yrkande 2 och

1999/2000:Fi62 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att upphandlingsreglerna skapar betydande

problem vid avknoppning av offentlig verksamhet,

framför allt på B-tjänsternas område. Med

avknoppning menar vi att en offentlig myndighet

lämnar ett entreprenaduppdrag till ett företag som

ägs och drivs av tidigare offentligt anställda i

verksamheten. Vi anser att avknoppning ökar

konkurrensen genom att marknadsstrukturen förändras

i riktning mot flera alternativ och mindre

fåtalsdominans. Vi anser därför att

Upphandlingskommittén bör överväga om B-tjänster

under en begränsad tid skall undantas, för att

underlätta avknoppning av offentlig verksamhet.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om

undantag från LOU. Detta innebär att riksdagen

bifaller motion 2000/01:Fi802 (m) yrkande 3 och

avslår motionerna 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 2 och

1999/2000:Fi62 (c) yrkande 2.

4. Upphandling under tröskelvärdena (punkt 3)

(c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Riksdagen

bifaller därmed motion 1999/2000:Fi62 yrkande 2 och

avslår motionerna 1999/2000:Fi61 yrkande 2 och

2000/01:Fi802 yrkande 3.

Ställningstagande

Upphandlingsreglerna i LOU uppfattas i allmänhet som

snåriga. Jag efterlyser enklare regler. EU:s

direktiv gäller upphandlingar över tröskelvärdena.

Sverige har emellertid valt att även reglera

upphandlingar under tröskelvärdena i LOU. Jag ser

inte att det finns några praktiska fördelar med

samma regelverk för små och stora inköp. Jag anser

att regeringen bör ge Upphandlingskommittén i

uppdrag att i sitt fortsatta arbete närmare utreda

möjligheterna att reglera upphandling under

tröskelvärderna i särskild ordning med iakttagande

av gemenskapsrättens grundläggande principer om

likabehandling, transparens, ömsesidigt erkännande

och proportionalitet.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag har framfört om

upphandling under tröskelvärdena. Detta innebär att

riksdagen bifaller motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande

2 och avslår motionerna 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande

2 och 2000/01:Fi802 (m) yrkande 3.

5. Elektronisk upphandling över och under

tröskelvärdena (punkt 4) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 4 borde ha följande lydelse:

4. Riksdagen godkänner vad som framförs i

reservation 5 och tillkännager detta för regeringen

som sin mening. Riksdagen bifaller därmed

regeringens förslag i denna del och motion

1999/2000:Fi62 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning men

jag anser att regeringens ambition beträffande

elektronisk upphandling är alltför låg.

Rationaliseringsvinsterna vid tillämpning av

elektronisk upphandling är stora, och det vore

oklokt av den offentliga sektorn att inte ta del av

dessa vinster fullt ut. Jag anser att målet på sikt

bör utsträckas till att upphandling i stor

utsträckning skall ske endast elektroniskt. För att

detta skall vara möjligt bör regeringen driva frågan

inom ramen för det europeiska samarbetet.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag har framfört om

elektronisk upphandling. Detta innebär att riksdagen

bifaller regeringens förslag i denna del och motion

1999/2000:Fi62 (c) yrkande 3.

6. Urvalsupphandling (punkt 5) (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen godkänner vad som framförs i

reservation 6 och tillkännager detta för regeringen

som sin mening. Riksdagen bifaller därmed

regeringens förslag i denna del och motion

1999/2000:Fi59 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill - samtidigt som vi tillstyrker regeringens

förslag i denna del - understryka att lagstiftaren

måste vara medveten om den stora risken för

missbruk. Vi anser att den nya upphandlingsformen

öppnar ett inte oansenligt utrymme för godtycke.

Detta kan emellertid kompenseras bl.a. av att

förfarandet skall motiveras av synnerliga skäl, att

annonsering och dokumentation av hela

upphandlingsprocessen skall vara obligatorisk.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om

urvalsupphandling. Detta innebär att riksdagen

bifaller regeringens förslag i denna del och motion

1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 2.

7. Annonsering i elektronisk databas (punkt 6)

(c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen godkänner vad som framförs i

reservation 7 och tillkännager detta för regeringen

som sin mening. Riksdagen bifaller därmed

regeringens förslag i denna del och motion

1999/2000:Fi62 yrkande 4.

Ställningstagande

Jag tillstyrker visserligen regeringens förslag men

jag anser att för att den elektroniska upphandlingen

skall fungera rationellt så bör det finnas en

gemensam handelsplats för all offentlig upphandling.

I motsats till regeringen så anser jag att det är en

statlig uppgift att driva databaser för att

annonsera anbud. Jag anser att en av regeringen

utsedd myndighet, t.ex. NOU, bör ges i uppdrag att

skapa en gemensam handelsplats för all offentlig

upphandling. De enskilda myndigheternas

förfrågningar bör publiceras såväl inom en egen

databas som på den gemensamma. Utöver att

informationen publiceras anser jag att NUTEK bör få

i uppdrag att arbeta vidare med att etablera

elektronisk handel i små företag, inledningsvis med

inriktning att de skall kunna delta i elektronisk

upphandling.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag har framfört om en

gemensam elektronisk handelsplats. Detta innebär att

riksdagen bifaller regeringens förslag i denna del

och motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4.

8. Förenklad upphandling med anbudsinfordran

från endast en leverantör (punkt 7) (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 7 borde ha följande lydelse:

7. Riksdagen godkänner vad som framförs i

reservation 8. Riksdagen avslår därmed regeringens

förslag i denna del och bifaller motion

1999/2000:Fi59 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi avstyrker regeringens förslag i denna del.

Visserligen torde gällande praxis redan ge den

möjlighet som propositionen föreslår, men vi anser

att ett uttryckligt stadgande kan riskera

tolkningsproblem och tas till intäkt för ett ökat

bruk. Vi anser att de av EG-direktiv styrda reglerna

om direktupphandling är tillräckliga. Vi avstyrker

således regeringens förslag i denna del och bifaller

därmed motion 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 3.

9. Motionsförslag till ändringar i LOU

(punkt 10) (m, kd, c, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar

Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 10 borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller utskottet delvis motionerna 2000/01:Fi802

yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ711 yrkande 40 och

2000/01:N324 yrkande 12 samt avslår motionerna

2000/01:Fi801, 2000/01:Fi803, 2000/01:Fi805,

2000/01:Fi806, 2000/01:Fi807, 2000/01:Fi808,

2000/01:Fi809, 2000/01:

Fi810, 2000/01:K399 yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande

16 och 2000/01:

MJ234 yrkande 5.

Ställningstagande

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen

uppgår till ca 400 miljarder kronor per år. Det

motsvarar drygt 23 % av värdet av

bruttonationalprodukten, dvs. den samlade

produktionen av varor och tjänster i Sverige. Vi

anser därför att det är av stort samhällsekonomiskt

intresse att den offentliga upphandlingen fungerar

väl. En effektiv upphandling kan verksamt bidra till

besparingar i de offentliga utgifterna. Vi anser

också att den offentliga upphandlingen bör vara ett

effektivt instrument för att påverka utbudet på

marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan

anpassas till kraven på miljömässiga hänsyn.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen

om offentlig upphandling framgår att LOU har lett

till goda ekonomiska effekter i den offentliga

upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha

bidragit till en nettobesparing på 3,3 miljarder

kronor per år. Besparingen har kunnat ske med

bibehållen kvalitet. Det finns emellertid en stor

och ännu inte utnyttjad besparingspotential som

enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgår till

ytterligare 15-20 miljarder kronor per år. Siffrorna

belyser den samhällsekonomiska betydelsen av en

effektiv offentlig upphandling liksom också vikten

av att en ökande andel av den offentliga sektorns

verksamhet utsätts för konkurrens.

Upphandlingskommitténs delbetänkande har

remissbehandlats och regeringen har lagt fram vissa

av kommitténs förslag i proposition 1999/2000:128

som behandlas i detta betänkande.

Upphandlingskommittén skall i sitt fortsatta arbete

bl.a. följa det arbete som bedrivs i fråga om

miljökrav vid offentlig upphandling, behandla frågan

om möjligheten att upphandla lokalt samt analysera

möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in

s.k. antidiskrimineringsklausuler i

upphandlingsavtalet. Kommittén skall också ta fram

riktlinjer för det svenska arbetet med

upphandlingsfrågor i EU.

Vi ser med tillfredsställelse på att ett antal

frågor rörande upphandling har övervägts och är

under övervägande av Upphandlingskommittén. Idéerna

om affärsmässighet, konkurrens och icke-

diskriminering som ligger till grund för

lagstiftningen bör förverkligas. Det är ytterst

angeläget att åstadkomma en skärpt lagstiftning med

effektiva sanktionsmöjligheter, vidgade möjligheter

att överklaga felaktiga beslut, talerätt för

sammanslutningar av företagare samt en myndighet för

tillsyn över lagens efterlevnad som har erforderliga

resurser, initiativrätt och befogenheter. Det är

också viktigt att översynen leder fram till

regelförenklingar i upphandlingar under

tröskelvärdena och att man klargör hur man i

upphandlingar kan underlätta för små och medelstora

företag att delta. Vi anser vidare att det är

angeläget att kraftansträngningar görs för att

åstadkomma en bättre fungerande offentlig

upphandling även i andra EU-länder. Kommittén bör

också lägga fram förslag som säkerställer att

besparingspotentialen utnyttjas genom en mer

omfattande offentlig upphandling i stat, kommuner

och landsting.

Vi anser att det är mycket angeläget att

regeringen med stor kraft deltar i arbetet inom EU

med upphandlingsfrågorna. Som utskottet tidigare

uttalat (jfr bet. 1998/99:FiU17 s. 14 f.) är det

väsentligt att det klargörs under vilka

förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig

upphandling. Vi anser att det bör vara möjligt att

ställa krav på att produkter som köps in uppfyller

kriterier för miljömärkning.

Beträffande små och medelstora företags deltagande

i upphandlingsprocessen har kommissionen aviserat

att den skall presentera ett tolkningsmeddelande. Vi

vill i sammanhanget understryka vikten av att det

befintliga regelverket utnyttjas fullt ut. Som

exempel kan nämnas den möjlighet som LOU ger de

upphandlande enheterna att, efter det att värdet av

hela upphandlingen bestämts, dela upp t.ex.

upphandlingen av ett projekt i mindre delar.

Utskottet har tidigare uttalat att om en

upphandlande enhet använder sig av den möjlighet som

LOU föreskriver kan detta skapa bättre

förutsättningar för företag av olika storlek att

delta i upphandlingen (bet. 1997/98:FiU7 och bet.

1998/99:

FiU17).

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om

ändringar i LOU. Detta innebär att riksdagen delvis

bifaller motionerna 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 9

och 10, 2000/01:MJ711 (c) yrkande 40 och

2000/01:N324 (kd) yrkande 12 samt avslår motionerna

2000/01:Fi801 (s), 2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805

(s), 2000/01:Fi806 (s), 2000/01:Fi807 (fp),

2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809 (s), 2000/01:Fi810

(s), 2000/01:K399 (mp) yrkande 3, 2000/01:U511 (mp)

yrkande 16 och 2000/01:

MJ234 (v) yrkande 5.

10. Verksamhet i offentlig egenregi och

obligatorisk upphandling (punkt 11) (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna

Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Riksdagen

bifaller därmed helt motion 2000/01:Fi802 yrkandena

1, 2, 4 och 5 och delvis motionerna 2000/01:K344

yrkandena 4, 7 och 8 samt 2000/01:N381 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att LOU bör kompletteras så att det införs

ett krav på att all verksamhet där förutsättningar

finns skall upphandlas i konkurrens. I praktiken

innebär detta att all verksamhet som inte är

myndighetsutövning eller finansieras via olika

sorters pengasystem skall upphandlas i konkurrens.

LOU bör också kompletteras med ett krav på att

affärsmässighet skall gälla vid avbrytande av

upphandling. För tiden intill dess att all

verksamhet konkurrensupphandlas anser vi att en

lagstadgad utmaningsrätt bör gälla. Den skall

innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla

varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i

konkurrens när en företagare så begär. Det finns

många exempel på hur kommuner gynnar den egna

verksamheten genom skattesubventionering och

underprissättning. Vi anser därför att en lag om

konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör

införas med krav på att offentlig näringsverksamhet

skall redovisas skild från annan verksamhet. Vi

föreslår vidare att det i LOU skall införas en regel

som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om den

inte beslutas formellt av staten, kommuner eller

landsting.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om

upphandling i konkurrens. Detta innebär att

riksdagen helt bifaller motionerna 2000/01:Fi802 (m)

yrkandena 1, 2, 4 och 5 och delvis bifaller

motionerna 2000/01:K344 (m) yrkandena 4, 7 och 8

samt 2000/01:

N381 (m) yrkande 12.

11. Verksamhet i offentlig egenregi och

obligatorisk upphandling (punkt 11) (kd, fp)

av Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen helt motion 2000/01:N381 och

delvis motionerna 2000/01:Fi802 yrkandena 1, 2, 4

och 5 samt 2000/01:K344 yrkandena 4, 7 och 8.

Ställningstagande

Vi anser att kravet på konkurrensneutralitet vid

offentlig prissättning bör skärpas genom en lag som

stadgar att offentlig näringsverksamhet skall

redovisas skild från annan verksamhet och att priset

skall baseras på en självkostnadskalkyl på likvärdig

grund som enskilda företag. Vi anser att LOU bör

kompletteras med en regel om att all offentlig

näringsverksamhet måste grundas på formella beslut

av stat, kommun eller landsting.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om

offentlig näringsverksamhet. Detta innebär att

riksdagen helt bifaller motion 2000/01:N381 (m, kd,

c, fp) och delvis bifaller motionerna 2000/01:Fi802

(m) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 2000/01:K344 (m)

yrkandena 4, 7 och 8.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 1999/2000:128 föreslås att riksdagen

skall anta regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Följdmotioner

1999/2000:Fi58 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Nämnden för

offentlig upphandling och Konkurrensverket slås

samman till ett nytt verk - Konkurrens- och

upphandlingsverket.

1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt

återkommer med en lösning av den framtida

organisationen och uppgifterna för statlig tillsyn

över offentlig upphandling,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om urvalsupphandling,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till

förenklad upphandling med anbudsinfordran från

endast en leverantör.

1999/2000:Fi60 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett förslag om

en ny organisation av tillsynen över den offentliga

upphandlingen.

1999/2000:Fi61 av Matz Hammarström (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att samla

tillsynen av den offentliga upphandlingen i en ny

myndighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stryka

formuleringen Regler bör finnas i samma omfattning

som i dag i propositionens kapitel 4.2.

1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition

1999/2000:128 och begär att regeringen återkommer

med ett helhetsförslag där Upphandlingskommitténs

slutbetänkande kan beaktas,

2. att riksdagen beslutar att ge

Upphandlingskommittén i uppdrag att i sitt fortsatta

arbete närmare utreda möjligheterna att upphandling

under tröskelvärdena regleras i särskild ordning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om mål för

elektronisk upphandling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om gemensam

elektronisk handelsplats för all offentlig

upphandling samt elektronisk handel i små företag.

Motioner från allmänna motionstiden

år 2000

2000/01:Fi801 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av förstärkt

kompetens vid upphandling i stat, kommun och

landsting.

2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att det införs ett

krav på konkurrensupphandling av all offentlig

verksamhet exklusive myndighetsutövning i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att det införs en

utmaningsrätt för företag i enlighet med vad som

anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för ökad

konkurrens inom vissa samhällssektorer.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

lagförslag om förbud mot offentlig näringsverksamhet

i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

lagförslag med regler om konkurrensneutralitet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slå ihop Nämnden

för offentlig upphandling och Konkurrensverket till

en gemensam myndighet, Konkurrens- och

upphandlingsverket.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att

marknadsskadeavgift införs som en sanktionsmöjlighet

i enlighet med vad som anförs i motionen.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att det införs

talerätt för branschorganisationer i enlighet med

vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att

skadeståndsmöjligheterna förbättras i enlighet med

vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att

preskriptionstiden förlängs till två år i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2000/01:Fi803 av Agneta Ringman (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ekologiskt hållbar upphandling.

2000/01:Fi804 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att lägga fram

förslag som stärker tillsynen över den offentliga

upphandlingen.

2000/01:Fi805 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att påtala att

arbetsmiljölagen skall beaktas vid upphandling av

verksamheter.

2000/01:Fi806 av Carina Hägg och Berndt Ekholm (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta hänsyn till

att barnarbete inte använts vid upphandling inom

kommuner, landsting eller staten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att näringslivet

beaktar risken för barnarbete vid upphandling.

2000/01:Fi807 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kommunal upphandling och Agenda

21.

2000/01:Fi808 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av översyn och

förändringar i lagen om offentlig upphandling.

2000/01:Fi809 av Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om antidiskriminerings- och

mångfaldsklausuler i upphandlingsavtal.

2000/01:Fi810 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att uppmärksamma de

småskaliga verksamheternas problem vid upphandling

och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.

2000/01:K344 av Per Westerberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ändringar i LOU.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en lag om

konkurrensneutralitet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en lagstadgad

utmaningsrätt.

2000/01:K399 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om införande av MR-

klausuler vid offentliga upphandlingar (avsnitt

3.2).

2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka

för att EU:s upphandlingsregler ändras så att lokal

upphandling kan ske utan inskränkningar.

2000/01:MJ234 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen begär att regeringen verkar för att

krav på miljöhänsyn och närproduktion ställs på

produkter vid offentlig upphandling.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

vara pådrivande inom EU för att förändra

upphandlingsdirektiven så att det blir möjligt att

ställa offensiva miljökrav.

2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändringar i lagen om offentlig

upphandling i syfte att förverkliga principerna om

affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering.

2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skärpta krav på

konkurrensneutralitet för att undvika snedvriden

konkurrens.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om

offentlig upphandling