Bet. 2000/01:FiU9

Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU09

Vissa kommunalekonomiska frågor (prop.

1999/2000:115)

FiU9

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 25 maj 2000 överlämnade regeringen till

riksdagen proposition 1999/2000:115 Vissa

kommunalekonomiska frågor. I propositionen föreslår

regeringen förändringar i kommunallagen, lagen om

kommunal redovisning och inkomstutjämningssystemet

för kommuner och landsting. Regeringen föreslår

också inrättandet av två statsbidrag till kommuner

med höga kostnader för insatser enligt lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS).

Fyra motioner, 1999/2000:Fi54-Fi57, som har väcks

med anledning av propositionen behandlas i

betänkandet. Några av yrkandena i följdmotionerna,

Fi54 (m) yrkandena 2, 3 och 4, Fi55 (kd) yrkandena

3, 4 och 5, Fi56 (fp) yrkandena 7 och 8 samt Fi57

(c) yrkande 4, avser kommunkontosystemet eller

frågan om konkurrensneutraliteten inom tandvården.

Eftersom regeringen inte lämnar några förslag inom

dessa områden i den aktuella propositionen och

liknande motionsyrkanden även väckts under den

allmänna motionstiden, avser utskottet att behandla

yrkandena samlat i betänkande 2000/01:FiU3 Allmänna

bidrag till kommuner.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslagen i

proposition 1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska

frågor samt fyra motioner som väckts med anledning

av propositionen.

Förändringar i kommunallagen

Regeringen föreslår en ändring i kommunallagen

(1991:900), som innebär att regeln om god ekonomisk

hushållning även skall omfatta kommunala företag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Förändringar i lagen om kommunal redovisning

Regeringen föreslår förändringar på flera punkter i

lagen om kommunal redovisning (1997:614). Förslagen

är i huvudsak föranledda av behovet att anpassa

lagstiftningen så att den kan tillämpas oavsett

vilken bokföringsteknik som används. Propositionen

innehåller också förslag till en komplettering av

informationen som lämnas i den gemensamma

förvaltningsberättelsen i kommunernas

årsredovisningar. Utskottet ställer sig bakom

regeringens förslag.

Inkomstutjämning för kommuner och landsting

I syfte att komma till rätta med de negativa

marginaleffekterna i det kommunala

inkomstutjämningssystemet föreslår regeringen

förändringar av lagarna (1995:1515) och (1995:1516)

om utjämningsbidrag respektive utjämningsavgift för

kommuner och landsting. Förändringarna innebär att

en kommun vars skatteunderlag från ett år till nästa

växer snabbare än riksgenomsnittet inte längre kan

få en ökning av sina skatteinkomster efter utjämning

som är mindre än riksgenomsnittet för samma period.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Omställningsbidrag till landsting med minskande

befolkning

Ett omställningsbidrag för landsting med minskande

befolkning föreslås inrättas för åren 2001 och 2002.

Landsting vars befolkning minskat mer än 2 % under

en femårsperiod föreslås bli berättigade till

bidraget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Statsbidrag för LSS-kostnader

Två bidrag föreslås inrättas för åren 2001 och 2002.

Ett statsbidrag till kommuner med höga kostnader för

insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade (LSS) samt ett extra

bidrag som kommuner med särskilt kostnadskrävande

LSS-insatser ges möjlighet att söka. Utskottet

tillstyrker regeringens båda förslag.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 11 reservationer.

Innehållsförteckning

Propositionen

I proposition 1999/2000:115 föreslår regeringen att

riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i

kommunallagen (1991:900),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen om kommunal redovisning (1997:614),

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till

kommuner och landsting,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner

och landsting,

5. godkänner inrättandet av ett omställningsbidrag

för landsting med minskande befolkning,

6. godkänner inrättandet av ett statsbidrag för

kommuner med höga kostnader för verksamhet enligt

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS),

7. godkänner inrättandet av ett extra statsbidrag

för särskilt kostnadskrävande insatser enligt

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS).

Följdmotioner

I motion 1999/2000:Fi54 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i berörd del

och beslutar om ändringar av den kommunala

inkomstutjämningen i enlighet med vad som anförts

i motionen,

5. att riksdagen avslår propositionen i berörda

delar och begär att regeringen snarast återkommer

med förslag där staten övertar finansieringen av

LSS-verksamhet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätten för den som

har bistånd enligt LSS att söka vård och boende i

annan än hemkommunen.

I motion 1999/2000:Fi55 av Per Landgren m.fl. (kd)

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

snarast tillsätta en ny utredning med uppdrag att

utreda förutsättningarna för ett statligt

utjämningssystem där pomperipossaeffekten helt kan

elimineras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett statligt

finansieringsansvar för LSS.

I motion 1999/2000:Fi56 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avveckling av

kommunala bolag,

2. att riksdagen, i avvaktan på ett avvecklande av

huvuddelen av de kommunala bolagen, som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kravet på god hushållning i de kommunala

bolagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förändringar i den

kommunala redovisningslagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

utreda kravet på att den kommunala förmögenheten

inte får minska,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om

förändringar i det kommunala

inkomstutjämningssystemet och som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

minskning av inkomstutjämningsgraden för att komma

till rätta med de s.k. pomperipossaeffekterna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om LSS-kostnader.

I motion 1999/2000:Fi57 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skapa ett nytt

utjämningssystem med enklare och mer överblickbara

regler,

2. att riksdagen beslutar att som en permanent

lösning låta ersättningen vid en

befolkningsminskning över en femårsperiod vara 100

kr per invånare för befolkningsminskning

överstigande 2 % för såväl kommuner som landsting,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att införa en alternativregel vid större

befolkningsminskning än 2 % under en tvåårsperiod.

Utskottets överväganden

Förändringar i kommunallagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i kommunallagen (1991:900), som

innebär att lagens regel om god ekonomisk

hushållning även skall omfatta kommunala

företag, och avslår motion Fi56 (fp)

yrkandena 1 och 2. Jämför reservationerna 1

(m, kd) och 2 (fp).

Propositionen

I propositionen Den kommunala redovisningen (prop.

1996/97:52) föreslog regeringen att ett balanskrav

för kommuner och landsting skulle införas.

Balanskravet föreslogs inte omfatta de kommunala

företagen men regeringen ansåg att det fanns skäl

att utreda huruvida även dessa borde omfattas av

balanskravet. I november 1998 överlämnade

Utredningen om utvidgat balanskrav sitt betänkande

Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i

kommunala företag (SOU 1998:150). Utredningen ansåg

inte att ett utvidgat balanskrav skulle leda fram

till den helhetssyn som bör eftersträvas i den

kommunala verksamheten. I stället föreslog

utredningen en komplettering av regelverket genom

att 8 kap. 1 § i kommunallagen om god ekonomisk

hushållning bör omfatta även kommunala företag.

Regeringen föreslår att kommunallagen ändras i

enlighet med utredningens förslag (yrkande 1).

Motionerna

I motion Fi56 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls

att de kommunala bolagen i första hand bör avvecklas

(yrkande 1). Kommunala företag har ofta ett ojämlikt

övertag gentemot privata konkurrenter och

bolagsformen försvårar i praktiken allmänhetens

demokratiska insyn. Motionärerna framhåller att

kommunerna dels skall koncentrera sin verksamhet

till det som kan anses vara kärnverksamhet, dels att

kommunal verksamhet endast i undantagsfall skall

bedrivas i bolagsform. För att åstadkomma en

uppstramning av verksamheten inom de bolag som ändå

skall kvarstå i kommunal ägo accepterar motionärerna

regeringens förslag om god ekonomisk hushållning men

anser att det är ett minimivillkor (yrkande 2).

Motionärerna accepterar också förslaget att

särskilda upplysningar skall lämnas av de kommunala

bolagen.

Utskottets ställningstagande

Liknande motionsyrkanden har behandlats tidigare av

konstitutionsutskottet. Våren 1999 behandlades

frågor om legala begränsningar i kommuners rätt att

bedriva verksamhet i bolagsform (bet. 1998/99:KU24).

Konstitutionsutskottet anförde att man i ett

tidigare betänkande hade uttalat att verksamhetens

speciella förutsättningar och den samlade kommunala

nyttan bör vara utgångspunkten för organisatoriska

överväganden. Konstitutionsutskottet hade heller

inte funnit skäl att föreslå ändringar i

kommunallagen om inskränkningar i rätten att bilda

bolag eller om avveckling av kommunala bolag. Våren

1999 fann konstitutionsutskottet inte skäl att

frångå tidigare ställningstaganden i dessa frågor.

Finansutskottet ställer sig bakom dessa bedömningar.

Finansutskottet anser att kommuner och landsting

inom ramen för nuvarande regelsystem skall ha frihet

att organisera sin verksamhet efter de

förutsättningar som råder. Den nuvarande ordningen

fungerar enligt utskottets uppfattning i allt

väsentligt på ett tillfredsställande sätt.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motion Fi56 (fp) yrkandena 1

och 2.

Förändringar i lagen om kommunal

redovisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen om kommunal redovisning

(1997:614) och avslår därmed motion Fi56 (fp)

yrkandena 3 och 4. Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Den 1 januari 1998 trädde lagen (1997:614) om

kommunal redovisning i kraft. Därefter har

Redovisningskommittén bl.a. lämnat förslag som

gäller den löpande bokföringen. Regeringen föreslog

förändringar i bokföringslagen (prop. 1998/99:130),

och den 1 januari 2000 trädde de nya reglerna i

kraft. De nya bestämmelserna innebär en

modernisering så att bokföringslagens bestämmelser

skall kunna tillämpas oavsett vilken

bokföringsteknik som används. Den tekniska

utvecklingen vad gäller bokföring påverkar kommuner

och landsting på samma sätt som den privata sektorn,

och regeringen anser inte att det finns några tungt

vägande skäl för att kraven som ställs på kommuner,

landsting och kommunalförbund skall avvika från dem

som ställs på bokföringsskyldiga enligt

bokföringslagen.

Med anledning av detta tillsatte regeringen den 17

juni 1999 en arbetsgrupp för att se över den

kommunala redovisningslagen och föreslå

följdanpassningar till den nya bokföringslagen. I

november 1999 överlämnade arbetsgruppen rapporten

Den kommunala redovisningslagen - förslag till

förändringar i kap. 1 och 2 (Ds 1999:71). Regeringen

föreslår nu förändringar av den kommunala

redovisningslagen avseende löpande bokföring,

räkenskapsinformation, grundbokföring och

huvudbokföring, verifikationer, bevarande av

räkenskapsinformation och arkivering (yrkande 2).

Utredningen om utvidgat balanskrav föreslog vid

sidan av förslagen om ändringar i kommunallagen, som

behandlas i föregående avsnitt, också att 8 kap. 1 §

lagen om kommunal redovisning borde ändras så att

särskilda upplysningar om den ekonomiska

utvecklingen i de kommunala företagen samt risker

med verksamheten lämnas i den gemensamma

förvaltningsberättelsen.

Motionerna

I motion Fi56 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls

att frågan om den kommunala förmögenhetsmassan bör

bli föremål för granskning (yrkande 3). Det är

enligt motionärerna rimligt att det finns regler som

motverkar att engångsintäkter används för permanenta

åtaganden, men det finns heller ingen anledning för

kommuner att ha stora förmögenhetsmassor. Denna

fråga bör enligt motionärerna bli föremål för

utredning (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Det kan förutsättas att god kommunal redovisningssed

kommer att utvecklas även på de områden som nu

föreslås bli lagreglerade och avseende de frågor som

motionärerna tar upp. Utskottet ser inte behov av

att riksdagen begär en särskild utredning om de

frågor som motionärerna tar upp. Utskottet

tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker

motion Fi56 (fp) yrkandena 3 och 4.

Inkomstutjämning för kommuner och

landsting

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om

ändringar i systemet för kommunal

inkomstutjämning. Förändringarna innebär i

korthet att en kommun vars skatteunderlag

från ett år till nästa växer snabbare än

riksgenomsnittet inte längre kan få en ökning

av sina skatteinkomster efter utjämning som

är mindre än riksgenomsnittet för samma

period. Motionerna Fi54 (m) yrkande 1, Fi55

(kd) yrkande 1, Fi56 (fp) yrkande 5 samt Fi57

(c) yrkande 1 avslås därmed av riksdagen.

Jämför reservationerna 4 (m), 5 (kd), 6 (fp)

och 7 (c).

Propositionen

Vid remissbehandlingen av Kommunala

utjämningsutredningens betänkande (SOU 1998:151)

pekade ett antal remissinstanser på nackdelarna med

de negativa marginaleffekter som för vissa kommuner

och landsting kan uppstå inom

inkomstutjämningssystemet. I propositionen

Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och

landsting (prop. 1998/99:89) aviserades ett fortsatt

arbete för att eliminera dessa effekter utan att ge

avkall på målet om en långtgående utjämning. Nu

föreslår regeringen en förändring som eliminerar de

negativa marginaleffekterna i inkomstutjämningen och

samtidigt bibehåller en långtgående utjämning.

Förslaget innebär att för en kommun eller ett

landsting vars skatteunderlag, uttryckt i kronor per

invånare, ökar mer än skatteunderlaget för landet

mellan två år, skall bidraget respektive avgiften i

inkomstutjämningen ökas respektive minskas så att

den procentuella förändringen av de sammanlagda

inkomsterna (preliminära kommunalskattemedel per

invånare efter inkomstutjämning) mellan de två åren

motsvarar 95 % av den genomsnittliga förändringen av

hela landets skatteunderlag per invånare plus 5 % av

den procentuella förändringen av kommunens eller

landstingets eget skatteunderlag. Motsvarande skall

gälla om skatteunderlaget, uttryckt i kronor per

invånare, ökar långsammare mellan två år än för hela

landet, dvs. bidraget respektive avgiften i

inkomstutjämningen skall i detta fall minskas

respektive ökas så att den procentuella förändringen

av de sammanlagda inkomsterna (skatteinkomster netto

per invånare efter inkomstutjämning) mellan de två

åren motsvarar 95 % av den genomsnittliga

förändringen av landets skatteunderlag plus 5 % av

den procentuella förändringen av det egna

skatteunderlaget.

Eventuella skillnader mellan summan av bidrag och

summan av avgifter regleras inom utjämningssystemet

med ett för kommunerna respektive landstingen

enhetligt belopp, uttryckt i kronor per invånare,

vilket gör förslaget statsfinansiellt neutralt.

Förslaget innebär visserligen att beräkningarna av

inkomstutjämningen blir mer komplicerade men

regeringen bedömer ändå att förändringen bör

genomföras.

Motionerna

I motion Fi54 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås

förändringar av utjämningssystemet som innebär att

en relativ skattekraftstillväxt i en kommun helt

skall få behållas av kommunen (yrkande 1). En sådan

förändring skulle enligt motionärerna i avvaktan på

ett nytt utjämningssystem rätta till de mest

tillväxtfientliga inslagen i dagens grundlagsvidriga

inomkommunala utjämningssystem. Det underskott som

därvid uppstår i systemet föreslås täckas genom

motsvarande minskning i det invånarbaserade

statsbidragssystemet.

I motion Fi55 av Per Landgren m.fl. (kd) framhålls

att regeringens föreslagna förändringar för att

komma till rätta med utjämningssystemets negativa

marginaleffekter är helt otillräckliga. Flera

remissinstanser visar, enligt motionärerna, att

problemet inte löses genom regeringens förslag.

Motionärerna föreslår att regeringen snarast bör

tillsätta en ny utredning för att utreda

förutsättningarna för en övergång från ett

inomkommunalt till ett statligt utjämningssystem där

de negativa marginaleffekterna helt kan elimineras

(yrkande 1).

Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhåller i motion Fi56

att regeringens förslag innebär en mycket marginell

förändring av inkomstutjämningssystemet som inte

löser problemet med negativa marginaleffekter.

Motionärerna föreslår i stället att ansträngningarna

bör inriktas på en övergång till ett enklare system

med en lägre utjämningsgrad i inkomstutjämningen och

färre faktorer när det gäller kostnadsutjämningen

för att på så sätt eliminera de negativa marginal-

effekterna (yrkande 5).

I motion Fi57 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) godtas

regeringens förlag till förändringar av

inkomstutjämningen eftersom det innebär att de

negativa marginaleffekterna i inkomstutjämningen

minskas utan att nuvarande kompensationsgrad sänks.

Motionärerna föreslår fortsatt utredning i syfte att

göra systemet enklare och mer överblickbart samt

eliminera de negativa marginaleffekterna, utan att

utjämningsgraden sänks (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Skillnaderna mellan olika kommuner och landsting när

det gäller skattekraft är betydande. För att ge

likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner

och landsting att bedriva sin verksamhet finns ett

utjämningssystem med höga utjämningsambitioner. Inom

detta utjämningssystem är inkomstutjämningen enligt

utskottets uppfattning den mest betydelsefulla

faktorn för att nå dessa höga ambitioner. Vid

remissbehandlingen av Kommunala

utjämningsutredningens betänkande pekade ett stort

antal remissinstanser på nackdelarna med de negativa

marginaleffekter som kan uppstå i systemet. Den 23

juni 1999 beslöt regeringen att tillkalla en

särskild delegation, Delegationen för fortsatt

utveckling av utjämningssystemet för kommuner och

landsting (Fi 1999:11). Delegationen fick bl.a. i

uppdrag att utreda alternativa utformningar av

inkomstutjämningen som kunde eliminera de negativa

marginaleffekterna utan att ge avkall på

utjämningsgraden. I februari i år överlämnade

delegationen en delrapport som bl.a. innehöll

förslag till förändringar av inkomstutjämningen. Det

förslag som regeringen nu lämnar för kommuner och

landsting överensstämmer med utredningens förslag

fastän detta endast avsåg kommunerna. Enligt

utskottets uppfattning innebär regeringens förslag

en lämplig avvägning mellan å ena sidan intresset

att en kommun eller landsting får behålla en del av

skatteinkomsterna från tillväxt i den egna kommunen

som överstiger riksgenomsnittet och å andra sidan en

långtgående utjämning av kommunala skatteinkomster.

I motion Fi54 (m) förordas att skatteinkomsterna i

en kommun från den tillväxt som överstiger

riksgenomsnittet helt skall få behållas av kommunen

själv. En sådan ordning skulle emellertid innebära

att skillnaderna mellan kommunernas skatteinkomster,

och därmed förutsättningarna att bedriva kommunal

verksamhet, skulle öka väsentligt. Utskottet ställer

sig därför avvisande till motionärernas förslag. I

motion Fi56 (fp) föreslås att utjämningsgraden skall

sänkas i syfte att eliminera de negativa

marginaleffekterna i inkomstutjämningen. Utskottet

anser inte att det finns skäl att sänka

utjämningsambitionerna på det sätt som föreslagits i

motionen och kan därför inte ställa sig bakom

motionärernas förslag.

I motionerna Fi55 (kd) yrkande 1 och Fi57 (c)

yrkande 1 föreslås att det kommunala

utjämningssystemet bör utredas ytterligare.

Utskottet konstaterar att regeringen i juni 1999

tillsatte dels en delegation med uppgift att följa

och utvärdera delar av utjämningssystemet (dir.

1999:57), dels en expertgrupp för att utreda

möjligheterna att förenkla utjämningssystemet och

att göra det mer stabilt (dir. 1999:58). Båda

utredningarna skall redovisa sina uppdrag till

regeringen senast den 30 november 2000. Utskottet

finner det mot denna bakgrund inte motiverat att

föreslå ytterligare utredningar.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag och avstyrker motionerna Fi54 (m) yrkande 1,

Fi55 (kd) yrkande 1, Fi56 (fp) yrkande 5 samt Fi57

(c) yrkande 1.

Omställningsbidrag till landsting

med minskande befolkning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att regeringen inrättar

ett omställningsbidrag för landsting med

minskande befolkning och avslår därmed motion

Fi57 (c) yrkandena 2 och 3. Riksdagen delar

regeringens bedömning att finansieringen bör

ske från anslaget Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting.

Jämför reservation 8 (c).

Propositionen

I kostnadsutjämningen för kommuner finns en särskild

kompensation som utges vid stor

befolkningsminskning. Delegationen (Fi 1999:11) har

haft i uppdrag att överväga en motsvarande

kompensation för landsting. De enskilda landstingens

skatteinkomster, bidrag/avgift i inkomstutjämningen

och generella statsbidrag förändras sammantaget i

huvudsak i takt med folkmängden. Anpassningen av

kostnaderna för verksamheten i landsting med

minskande befolkning tar längre tid, särskilt vad

gäller fasta kostnader. Regeringen föreslår därför

att ett särskilt omställningsbidrag införs

tillfälligt för åren 2001 och 2002 till landsting

vars befolkning under en femårsperiod minskat med

mer än 2 % (yrkande 5). Omställningsbidraget

föreslås utgå med 60 kr per invånare i landstinget

för varje procentenhet med vilken minskningen av

befolkningen överstiger gränsen 2 %. För att undvika

oönskade marginaleffekter bör stödet inte sättas

högre än 60 kr - en bedömning som delas av

Landstingsförbundet. Denna gräns är satt också med

hänsyn till att sjukvårdsmodellen i landstingens

kostnadsutjämning dessutom i praktiken ger en ökad

ersättning per invånare vid befolkningsminskning.

Utgifterna för omställningsbidraget, vilka beräknas

till 150 miljoner kronor, bör enligt regeringens

bedömning finansieras med medel från anslaget Bidrag

till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting under utgiftsområdet Allmänna bidrag till

kommuner och landsting. Regeringen anmäler i

propositionen att den avser återkomma med

anslagsfrågor i budgetpropositionen för 2001.

Utjämningsdelegationen har i sitt fortsatta arbete

att behandla bl.a. frågan om

befolkningsförändringarnas konsekvenser för den

kommunala verksamheten och ekonomin samt frågan om

huruvida merkostnader för hälso- och sjukvård i

storstadsregioner och i glesbygd beaktas på ett

rimligt sätt i kostnadsutjämningen. Delegationen

skall lämna sitt slutliga förslag till förändringar

i utjämningssystemet senast den 30 november 2000 och

först då kan behovet av mer permanenta förändringar

i utjämningssystemet överblickas.

Motionerna

I motion Fi57 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) understryks

vikten av att kommuner och landsting ges möjlighet

att under lugna former anpassa sin verksamhet till

en minskande befolkning. Centerpartiet har tidigare

krävt att den kompensation för minskande befolkning

som finns för kommuner också skall gälla för

landsting. Motionärerna ser därför på regeringens

förslag med viss tillfredsställelse men framhåller

samtidigt att det föreslagna omställningsbidraget är

för lågt och att frågan bör lösas permanent inom

utjämningssystemets ram. Således föreslår

motionärerna i yrkande 2 att ersättningen sätts till

100 kr per invånare för befolkningsminskning

överstigande 2 % över en femårsperiod och att detta

skall gälla både för kommuner och landsting.

Dessutom förespråkar motionärerna att en

alternativregel bör införas för de fall

befolkningsminskningen överstiger 2 % under en

tvåårsperiod. Ersättning bör i sådana fall utgå med

150 kr per invånare för såväl kommuner som landsting

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Minskande befolkning innebär vikande skatteintäkter

och behov av omstruktureringar av verksamheter inom

kommuner och landsting. Kostnaderna för verksamheten

kan många gånger vara bundna i form av fasta

kostnader för lokaler o.d. och därför vara svåra att

anpassa nedåt i takt med de minskande

skatteintäkterna. Kommuner med stor

befolkningsminskning kompenseras för detta inom

ramen för kostnadsutjämningen medan motsvarande

kompensation till landstingen saknas. Utskottet

finner det motiverat att även landstingen ges en

liknande kompensation.

I motion Fi57 (c) kritiseras regeringens förslag

för att omställningsbidraget är för lågt. Utskottet

anser emellertid i likhet med regeringen och

Landstingsförbundet att nivån på bidraget är avvägd

på ett lämpligt sätt.

Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag och

avstyrker motion Fi57 (c) yrkandena

2 och 3.

Statsbidrag till kommuner med höga

LSS-kostnader samt extra statsbidrag

för särskilt kostnadskrävande LSS-

insatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att regeringen inrättar

ett statsbidrag till kommuner med höga LSS-

kostnader samt inrättar ett extra bidrag som

kommuner med särskilt kostnadskrävande LSS-

insatser ges möjlighet att söka. Riksdagen

avslår därmed motionerna Fi54 (m) yrkandena 5

och 6, Fi55 (kd) yrkande 2 och Fi56 (fp)

yrkande 6. Jämför reservationerna 9 (m), 10

(kd) och 11 (fp).

Propositionen

Huvudmannaskapet för den tidigare omsorgen om

psykiskt utvecklingsstörda fördes över från

landstingen till kommunerna före utgången av 1995.

Eftersom kostnaderna är ojämnt fördelade mellan

kommunerna har länsvisa s.k. mellankommunala

utjämningssystem utvecklats i varje län för sig,

vilket resulterat i att det finns flera olika system

för utjämning mellan kommuner av kostnader för

insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade (LSS). Några av de

länsvisa utjämningssystemen har löpt ut och några

kommer att göra det under de närmaste åren. I syfte

att införa ett nytt system för utjämning mellan

kommuner av LSS-kostnader fr.o.m. 2001 tillsatte

regeringen i maj 1999 en arbetsgrupp som fick i

uppdrag att utforma ett sådant förslag.

Arbetsgruppen lämnade förslag till en

utjämningsmodell som skulle kunna införas från 2001

men konstaterade också att det borde vara möjligt

att utveckla en annan modell på lång sikt.

Arbetsgruppens förslag mötte emellertid kritik från

flera remissinstanser bl.a. för att vara

kostnadsdrivande eftersom kommunerna kunde påverka

hur mycket bidrag de skulle vara berättigade till.

Efter att ha övervägt arbetsgruppens förslag

tillsammans med remissinstansernas synpunkter lämnar

regeringen i den nu aktuella propositionen ett

förslag som är mer begränsat än arbetsgruppens.

Regeringens förslag innebär att en form av

högkostnadsskydd för kommunerna skapas för åren 2001

och 2002. Ett statsbidrag inrättas som skall

kompensera kommuner som både har höga

verksamhetskostnader och standardkostnader för LSS

(yrkande 6). Samtidigt tillsätts en utredning med

uppgift att överväga olika långsiktiga lösningar för

utjämning av LSS-kostnader.

Regeringen föreslår vidare att ett extra

statsbidrag införs för åren 2001 och 2002 som

kommunerna kan ansöka för särskilt kostnadskrävande

insatser enligt LSS (yrkande 7). Kostnaderna för

funktionshindrade kan variera kraftigt. För små

kommuner kan kostnaden för enstaka personer med

funktionshinder som kräver särskilda insatser vara

kännbara. Regeringen anser därför att ett extra

statsbidrag bör införas för kommuner vars

funktionshindrade är i behov av extra kostsamma

insatser. Socialstyrelsen bör pröva kommunernas

ansökningar om det extra statsbidraget.

Beträffande kommunernas rätt att träffa avtal om

kostnadsansvar för personer bokförda i en annan

kommun avser regeringen att återkomma till riksdagen

med förslag under hösten. Det kommande förslaget

syftar till att skapa en utvidgad rätt att träffa

sådana avtal. Förslaget bör kunna träda i kraft vid

årsskiftet och gälla under 2001 och 2002 i avvaktan

på utredningens förslag till långsiktiga lösningar

för utjämning av LSS-kostnader.

Statsbidragen bör enligt regeringens bedömning

uppgå till sammanlagt ca 450 miljoner kronor. Detta

bör finansieras genom att anslagen Generellt

statsbidrag till kommuner och landsting samt

anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting minskas med 350 respektive

100 miljoner kronor. Regeringen anmäler i

propositionen att den avser återkomma med

anslagsfrågor i budgetpropositionen för 2001.

Motionerna

I motion Fi54 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

förespråkas att kostnadsansvaret för LSS-verksamhet

flyttas från kommunerna till staten (yrkande 5).

Motionärerna anser inte att det är lämpligt, och

dessutom i strid med handikappreformens ursprungliga

intentioner, att kostnaderna för

assistansersättningen ställs mot annan kommunal

verksamhet. Reglerna kring den personliga

assistansen är enligt motionärerna så hårt styrda av

staten att kommunal finansiering är problematisk

utifrån principen om kommunal självstyrelse.

Dessutom finns problem inom LSS-verksamheten, anför

motionärerna, genom att kommuner med vårdhem och

boendeformer som attraherar människor även från

andra kommuner drabbas av orimliga kostnader.

Regeringens förslag ger inte någon

tillfredsställande lösning på detta problem.

Motionärerna anför också att regeringen bör lämna

förslag till riksdagen om att även personer som får

hjälp enligt LSS ges en reell möjlighet att - med

bibehållet finansieringsansvar för hemkommunen -

söka boende och vård i andra kommuner (yrkande 6).

I motion Fi55 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att

eftersom LSS är statligt reglerat men innefattar

faktorer som kommunerna kan påverka bör en

långsiktigt hållbar utjämning av LSS-kostnaderna

åstadkommas genom att staten tar över

finansieringsansvaret (yrkande 2). Propositionens

förslag om en övergångslösning med statsbidrag anser

dock motionärerna vara ett steg i rätt riktning.

I motion Fi56 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhävs

att det är angeläget att finna en långsiktig lösning

på frågorna om hur LSS-kostnaderna skall hanteras

(yrkande 6). I avvaktan på en sådan lösning anser

motionärerna att regeringens förslag kan accepteras.

Utskottets ställningstagande

I proposition 1998/99:89 Förändringar i

utjämningssystemet för kommuner och landsting m.m.

anmälde regeringen att frågan om ett särskilt

statsbidrag avseende personer med funktionshinder

bereddes vidare inom Regeringskansliet. Regeringen

anger i budgetpropositionen för 2001 (prop.

2000/01:1) att den avser tillsätta en parlamentarisk

utredning med uppgift att lägga fram förslag om en

permanent nationell utjämning av LSS-kostnader som

kan träda i kraft 2003. I avvaktan på en sådan

lösning föreslår regeringen i den nu aktuella

propositionen att två tidsbegränsade bidrag inrättas

för 2001 och 2002. Utskottet konstaterar att det

föreligger stora kostnadsskillnader avseende LSS-

verksamheten mellan kommunerna och delar liksom

tidigare regeringens uppfattning att någon form av

utjämning behöver införas.

Vad gäller frågan om statligt övertagande av

finansieringsansvaret för LSS vill utskottet

framhålla att socialtjänstlagen stadgar att kommunen

har det yttersta ansvaret för att de som vistas i

kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

Ansvaret för boendet för personer med behov av

särskilt stöd har varit ett kommunalt åtagande sedan

mycket länge. Kommunerna hade enligt omsorgslagen

ansvaret för utvecklingsstörda även innan LSS

infördes. LSS ersatte omsorgslagen 1993 varvid nya

grupper kom att omfattas av lagen. Kostnaderna för

kommunerna till följd av LSS reglerades mellan

kommunerna och staten då lagen infördes.

Finansutskottet ställer sig avvisande till att

staten tar över finansieringsansvaret för kostnader

för verksamhet enligt LSS. Frågan om

finansieringsansvaret för den personliga assistansen

har flera gånger behandlats av socialutskottet,

senast i betänkande 1999/2000:SoU1. Socialutskottet

motsätter sig i detta betänkande fortfarande

förslaget om ett förstatligande av de första 20

timmarna. Finansutskottet delar denna uppfattning.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag och avstyrker motionerna Fi54 (m) yrkandena

5 och 6, Fi55 (kd) yrkande 2 och Fi56 (fp) yrkande

6.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Förändringar i kommunallagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i kommunallagen (1991:900). Därmed

bifaller riksdagen proposition 1999/2000:115

yrkande 1 och avslår motion 1999/2000:Fi56

yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m, kd)

Reservation 2 (fp)

2. Förändringar i lagen om kommunal

redovisning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen om kommunal redovisning

(1997:614) Därmed bifaller riksdagen proposition

1999/2000:115 yrkande 2 och avslår motion

1999/2000:Fi56 yrkandena 3 och 4.

Reservation 3 (fp)

3. Inkomstutjämning för kommuner och

landsting

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag

till kommuner och landsting samt regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516)

om utjämningsavgift för kommuner och landsting,

enligt bilaga 2 till betänkandet. Därmed bifaller

riksdagen proposition 1999/2000:115 yrkandena 3

och 4 och avslår motionerna 1999/2000:Fi54

yrkande 1, 1999/2000:Fi55 yrkande 1,

1999/2000:Fi56 yrkande 5 samt 1999/2000:Fi57

yrkande 1.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (c)

4. Omställningsbidrag till landsting med

minskande befolkning

Riksdagen godkänner regeringens förslag att

inrätta ett omställningsbidrag för landsting med

minskande befolkning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 1999/2000:115 yrkande 5 och avslår

motion 1999/2000:Fi57 yrkandena 2 och 3.

Reservation 8 (c)

5. Statsbidrag för LSS-kostnader

Riksdagen godkänner regeringens förslag att

dels inrätta ett statsbidrag för kommuner med

höga kostnader för verksamhet enligt lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS), dels inrätta ett extra

statsbidrag för särskilt kostnadskrävande

insatser enligt samma lag. Riksdagen bifaller

därmed proposition 1999/2000:115 yrkandena 6 och

7 samt avslår motionerna 1999/2000:Fi54 yrkandena

5 och 6, 1999/2000:Fi55 yrkande 2 och

1999/2000:Fi56 yrkande 6.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (kd)

Reservation 11 (fp)

Stockholm den 26 oktober 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv

Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter

(fp) och Tommy Waidelich (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Kommunala företag (punkt 1) (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd) och Anna Åkerhielm (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i kommunallagen (1991:900) samt tillkännager

för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen proposition

1999/2000:115 yrkande 1 och motion 1999/2000:Fi56

yrkande 2. Motion 1999/2000:Fi56 yrkande 1 bifalls

delvis.

Ställningstagande

Vi anser dels att kommuner skall koncentrera sin

verksamhet till det som kan anses vara kommunens

kärnuppgifter, dels att kommunal verksamhet i

allmänhet skall bedrivas i förvaltningsform och

endast undantagsvis i bolagsform. Vi anser

följaktligen att de kommunala bolagen i första hand

skall avvecklas. Kommunala bolag skapar alltför ofta

problem beträffande demokratin, ekonomin och

konkurrensen gentemot privata företag. Vi vill även

fästa uppmärksamheten på att ett stort inslag av

bolag i den kommunala verksamheten gör det svårare

för kommuninvånarna att överblicka hela

verksamheten, vilket är en nackdel från demokrati-

och insynssynpunkt. Som framhölls i en avvikande

mening till finansutskottets yttrande till

konstitutionsutskottet med anledning av proposition

1998/99:66 En stärkt kommunal revision

(1998/99:FiU4y), anser vi att det är angeläget att

regelverket på sikt utformas så att

förvaltningsformen åter blir den helt dominerande

formen för kommunal verksamhet. För att åstadkomma

en uppstramning av verksamheten som äger rum i bolag

som ändå skall kvarstå i kommunal ägo hänvisar vi

till samma avvikande mening till finansutskottets

yttrande ovan angående särskild bolagsform för

kommunala företag. Vi anser dessutom att regeringens

förslag, att kommunallagens krav på god ekonomisk

hushållning utsträcks till att gälla även de

kommunala bolagen, är ett minimivillkor. Vi föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen.

Vi föreslår således att riksdagen bifaller

proposition 115 yrkande 1 och motion Fi56 (fp)

yrkande 2. Motion Fi56 (fp) yrkande 1 bifalls

delvis.

2. Kommunala företag (punkt 1) (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i kommunallagen (1991:900) samt tillkännager

för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 2. Därmed bifalls proposition

1999/2000:115 yrkande 1 och motion 1999/2000:Fi56

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser dels att kommuner skall koncentrera sin

verksamhet till det som kan anses vara kommunens

kärnuppgifter, dels att kommunal verksamhet i

allmänhet skall bedrivas i förvaltningsform och

endast undantagsvis i bolagsform. Jag anser

följaktligen att de kommunala bolagen i första hand

skall avvecklas. Kommunala bolag skapar problem

beträffande demokratin, ekonomin och konkurrensen

gentemot privata företag. Jag vill även fästa

uppmärksamheten på att ett stort inslag av bolag i

den kommunala verksamheten gör det svårare för

kommuninvånarna att överblicka hela verksamheten,

vilket är en nackdel från demokrati- och

insynssynpunkt. Som framhölls i en avvikande mening

till finansutskottets yttrande till

konstitutionsutskottet med anledning av proposition

1998/99:66 En stärkt kommunal revision (1998/99:

FiU4y), anser jag att det är angeläget att

regelverket på sikt utformas så att

förvaltningsformen åter blir den helt dominerande

formen för kommunal verksamhet. För att åstadkomma

en uppstramning av verksamheten som äger rum i bolag

som ändå skall kvarstå i kommunal ägo anser jag att

regeringens förslag, att kommunallagens krav på god

ekonomisk hushållning utsträcks till att gälla även

de kommunala bolagen, är ett minimivillkor. Jag

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs i reservationen.

Jag föreslår således att riksdagen bifaller

proposition 115 yrkande 1 och motion Fi56

(fp) yrkandena 1 och 2.

3. Förändringar i lagen om kommunal

redovisning (punkt 2) (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen om kommunal redovisning (1997:614)

samt tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed proposition 1999/2000:115 yrkande 2 och

motion 1999/2000:Fi56 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Jag accepterar de förändringar i den kommunala

redovisningslagen som föreslås i propositionen och

som bl.a. innebär att den kommunala redovisningen

anpassas till vad som gäller i näringslivet. När det

gäller frågan om avsättningar, främst vad avser

pensionsförpliktelser, föreslår regeringen ingen

ändring. Jag anser det i samband härmed angeläget

att frågan om den kommunala förmögenhetsmassan blir

föremål för granskning. Som kommunallagen är

utformad kan en kommun inte låta sin förmögenhet

minska. Detta innebär för t.ex. tillväxtkommuner att

de, i den här aktuella frågan, måste göra

avsättningar trots att befintliga tillgångar väl

svarar mot pensionsåtagandena. Det är rimligt att

det finns regler som motverkar att kommuner på ett

ansvarslöst sätt använder engångsintäkter för att

finansiera permanenta åtaganden, men det finns ingen

anledning att kommuner skall ha stora

förmögenhetsmassor. Denna fråga bör bli föremål för

utredning. Jag anser att det framförda bör

tillkännages regeringen som riksdagens mening.

Jag föreslår således att riksdagen bifaller

proposition 115 yrkande 2 och motion Fi56 (fp)

yrkandena 3 och 4.

4. Inkomstutjämning för kommuner och landsting

(punkt 3) (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Anna Åkerhielm (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till

kommuner och landsting samt regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting samt

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller därmed

motion 1999/2000:Fi54 yrkande 1 och avslår

proposition 1999/2000:115 yrkandena 3 och 4 samt

motionerna 1999/2000:Fi55 yrkande 1, 1999/2000:Fi56

yrkande 5 och 1999/2000:Fi57 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att dagens system för inkomstutjämning

mellan kommunerna är direkt tillväxtfientligt.

Dagens förhållanden innebär att en kommun kan

drabbas av att mer än 100 % av en relativ

inkomstökning konfiskeras, en ren

pomperipossaeffekt. Regeringens förslag innebär att

en relativ inkomstökning i stället beskattas med 95

%, vilket enligt vår mening närmast är parodiskt med

tanke på att regeringen säger sig vilja verka för

tillväxt. Vi anser att riksdagen snarast bör besluta

om en ordning där relativ tillväxt får behållas i

sin helhet var den än förekommer bland landets

kommuner. En sådan förändring av dagens system är

enkel att genomföra, kan förenas med en fortsatt hög

utjämningsgrad och skulle bli en signal att belöna

tillväxt var den än finns i hela landet. Detta

skulle övergångsvis - i avvaktan på ett nytt

utjämningssystem - rätta till de mest

tillväxtfientliga inslagen i dagens grundlagsvidriga

inomkommunala utjämningssystem. Det underskott som

därvid uppstår i systemet får täckas genom

motsvarande minskning i det invånarbaserade

statsbidragssystemet. Vi föreslår att regeringens

förslag till ändring av inkomstutjämningen avslås

och att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad vi framfört i reservationen.

Vi föreslår således att riksdagen bifaller motion

Fi54 (m) yrkande 1 och avslår proposition 115

yrkandena 3 och 4 samt motionerna Fi55 (kd) yrkande

1, Fi56 (fp) yrkande 5 och Fi57 (c) yrkande 1.

5. Inkomstutjämning för kommuner och landsting

(punkt 3) (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till

kommuner och landsting samt regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting samt

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller därmed

proposition 1999/2000:115 yrkandena 3 och 4 samt

motion 1999/2000:Fi55 yrkande 1 och avslår

motionerna 1999/2000:Fi54 yrkande 1, 1999/2000:Fi56

yrkande 5 och 1999/2000: Fi57 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att dagens system för kommunal

inkomstutjämning är kontraproduktivt.

Tillväxtkommuner med hög skattekraft riskerar att på

grund av sänkta bidrag relativt landet i övrigt

förlora ekonomiskt på ökade skatteintäkter, dvs.

drabbas av en pomperipossaliknande effekt.

Regeringen avser med föreliggande proposition

åtgärda detta missförhållande, men de föreslagna

ändringarna kommer alldeles för sent och är dessutom

helt otillräckliga. Vi anser således att problemet

inte löses genom regeringens förslag. Vår mening är

att nuvarande ordning med inomkommunal utjämning går

emot grundlagens intentioner med den kommunala

självstyrelsen, lokaliseringsprincipen och den

kommunala beskattningsrätten. Regeringen bör enligt

vår mening snarast tillsätta en ny utredning med

uppdrag att utreda förutsättningarna för ett

statligt utjämningssystem där den

pomperipossaliknande effekten helt kan elimineras.

Vi föreslår således att riksdagen bifaller

proposition 115 yrkandena 3 och 4 samt

motion Fi55 (kd) yrkande 1 och avslår

motionerna Fi54 (m) yrkande 1, Fi56 (fp)

yrkande 5 och Fi57 (c) yrkande 1.

6. Inkomstutjämning för kommuner och landsting

(punkt 3) (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till

kommuner och landsting samt regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting samt

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller därmed

motion 1999/2000:Fi56 yrkande 5 och avslår

proposition 1999/2000:115 yrkandena 3 och 4 samt

motionerna 1999/2000:Fi54 yrkande 1, 1999/2000:Fi55

yrkande 1 och 1999/2000:Fi57 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag vill åstadkomma en förändring bl.a. genom att

sänka utjämningsgraden i utjämningssystemet och ser

ingen anledning att acceptera regeringens åtgärd.

Ansträngningarna bör enligt min uppfattning inriktas

på att gå över till ett enklare system med en lägre

utjämningsgrad i inkomstutjämningen och färre

faktorer när det gäller kostnadsutjämningen. På så

sätt kan pomperipossaeffekten elimineras. Jag

föreslår därför att regeringens förslag om ändringar

i inkomstutjämningen avslås och att riksdagen

tillkännager för regeringen vad jag har framfört.

Jag föreslår således att riksdagen bifaller motion

Fi56 (fp) yrkande 5 och avslår proposition 115

yrkandena 3 och 4 samt motionerna Fi54 (m) yrkande

1, Fi55 (kd) yrkande 1 och Fi57 (c) yrkande 1.

7. Inkomstutjämning för kommuner och landsting

(punkt 3) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till

kommuner och landsting samt regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting samt

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller därmed

proposition 1999/2000:115 yrkandena 3 och 4 samt

motion 1999/2000:Fi57 yrkande 1 och avslår

motionerna 1999/2000:Fi54 yrkande 1, 1999/2000:Fi55

yrkande 1 och 1999/2000: Fi56 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag anser att en viktig förutsättning för tillväxt

och livskraft i hela landet är ett utjämningssystem

som skapar likvärdiga förutsättningar för alla

kommuner att bedriva kommunal verksamhet. Jag anser

att ett nytt system, med enklare regler som stärker

den demokratiska kontrollen, måste utvecklas för

framtiden. Denna s.k. pomperipossaeffekt måste

avskaffas i ett reformerat system, då den upplevs

som orättfärdig och inkräktar på det kommunala

självstyret. En sänkning av kompensationsgraden i

dagens system är dock ett oacceptabelt sätt att

komma till rätta med pomperipossaeffekten. De

förändringar av inkomstutjämningen som regeringen

föreslår gör att beräkningarna blir mer

komplicerade. Jag anser att det bör tillkännages för

regeringen att det finns behov av fortsatt utredning

för att skapa ett nytt utjämningssystem, med enklare

och mer överblickbara regler.

Jag föreslår således att riksdagen bifaller

proposition 115 yrkandena 3 och 4 samt motion Fi57

(c) yrkande 1 och avslår motionerna Fi54 (m) yrkande

1, Fi55 (kd) yrkande 1 och Fi56 (fp) yrkande 5.

8. Omställningsbidrag till landsting med

minskande befolkning (punkt 4) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 4 borde ha följande lydelse:

4. Riksdagen avslår regeringens förslag att inrätta

ett omställningsbidrag för landsting med minskande

befolkning samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs om bidrag till kommuner och

landsting med minskande befolkning. Riksdagen

tillkännager dessutom för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller

riksdagen motion 1999/2000:Fi57 yrkandena 2 och 3

samt avslår proposition 1999/2000:115 yrkande 5.

Ställningstagande

Tryggheten i vården är inte förenlig med tvära kast.

För att ge möjlighet till en anpassning av

kostnaderna under lugna former har vi tidigare krävt

en alternativregel i inkomstutjämningen som tar

hänsyn till snabba befolkningsminskningar i såväl

kommuner som landsting. Mot denna bakgrund ger det

viss tillfredsställelse att regeringen nu försöker

lösa problemet med stora befolkningsminskningar även

för landstingen. Regeringens förslag är emellertid

inte tillfredsställande, dels för att

omställningsbidraget är för lågt, dels för att

lösningen är tillfällig. Jag anser att det behövs en

permanent lösning inom det befintliga

utjämningssystemet och föreslår därför att

ersättningen vid en befolkningsminskning som

överstiger 2 % över en femårsperiod sätts till 100

kr per invånare och att detta skall gälla såväl

kommuner som landsting. Jag anser dessutom att en

alternativregel bör införas för att mildra

effekterna av befolkningsminskningar större än 2 %

under en tvåårsperiod. Vid tillämpningen av regeln

bör ersättningen förslagsvis sättas till 150 kr per

invånare för både kommuner och landsting. Jag

föreslår att regeringens förslag om bidrag till

landsting med minskande befolkning avslås och att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad jag framfört om bidrag till kommuner och

landsting med minskande befolkning.

Jag föreslår således att riksdagen bifaller motion

Fi57 (c) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition

115 yrkande 5.

9. Statsbidrag för LSS-kostnader (punkt 5) (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Anna Åkerhielm (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen avslår regeringens förslag att dels

inrätta ett statsbidrag för kommuner med höga

kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),

dels inrätta ett extra statsbidrag för särskilt

kostnadskrävande insatser enligt samma lag.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

dels vad som framförs i reservation 9. Riksdagen

bifaller därmed motion 1999/2000:Fi54 yrkandena 5

och 6 samt avslår proposition 1999/2000:115

yrkandena 6 och 7 samt motionerna 1999/2000:Fi55

yrkande 2 och 1999/2000:Fi56 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningen skall återgå till staten.

Reglerna för den personliga assistansen är så hårt

styrda av staten att den inte bör finansieras med

kommunalskattemedel och generella statsbidrag. Ett

system där staten i princip står för besluten

samtidigt som kommunerna får betala är mycket

problematiskt utifrån principen om kommunal

självstyrelse. Svarar staten för styrningen i detalj

bör staten också vara finansiär. Insatserna för

funktionshindrade får enligt vår mening inte ställas

mot andra kommunala utgifter på det sätt som i dag

är fallet. Därför har vi flera gånger föreslagit att

hela det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningen skall återgå till staten. Vi

anser vidare att ett problem som i dag finns inom

LSS-verksamheten - att kommuner med vårdhem och

boendeformer som attraherar även människor i andra

kommuner kan drabbas av orimliga kostnader -inte får

någon tillfredsställande lösning genom regeringens

förslag. Dessa kommuner förblir utlämnade till andra

kommuners eller statliga bidragsgivares välvilja och

godtycke. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag som säkrar att även de som får hjälp

enligt LSS garanteras reella möjligheter att - med

bibehållet finansieringsansvar för hemkommunen -

söka boende och vårdformer i annan kommun. Vi

föreslår att riksdagen bifaller motion Fi54 yrkande

5 och tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservationen om rätten för den som

har bistånd enligt LSS till vård och boende i andra

kommuner än hemkommunen.

Vi föreslår således att riksdagen bifaller motion

Fi54 (m) yrkandena 5 och 6 samt avslår proposition

115 yrkandena 6 och 7 samt motionerna Fi55 (kd)

yrkande 2 och Fi56 (fp) yrkande 6.

10. Statsbidrag för LSS-kostnader (punkt 5)

(kd)

av Mats Odell och Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen godkänner regeringens förslag att dels

inrätta ett statsbidrag för kommuner med höga

kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),

dels inrätta ett extra statsbidrag för särskilt

kostnadskrävande insatser enligt samma lag.

Riksdagen tillkännager även för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Riksdagen

bifaller därmed proposition 1999/2000:115 yrkandena

6 och 7 samt motion 1999/2000:Fi55 yrkande 2 och

avslår motionerna 1999/2000:Fi54 yrkandena 5 och 6

och 1999/2000:Fi56 yrkande 6.

Ställningstagande

Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att

alla kommuner och landsting skall ha likvärdiga

ekonomiska förutsättningar att bedriva sin

verksamhet. Eftersom LSS är statligt reglerad men

innefattar faktorer som kommunerna kan påverka anser

vi att en långsiktigt hållbar utjämning av LSS-

kostnaderna bör åstadkommas genom att staten tar

över finansieringsansvaret. Regeringens förslag om

övergångslösning med statsbidrag anser vi emellertid

vara ett steg i rätt riktning. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen.

Vi föreslår således att riksdagen bifaller

proposition 115 yrkandena 6 och 7 samt motion Fi55

(kd) yrkande 2 och avslår motionerna Fi54 (m)

yrkandena 5 och 6 och Fi56 (fp) yrkande 6.

11. Statsbidrag för LSS-kostnader (punkt 5)

(fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen godkänner regeringens förslag att dels

inrätta ett statsbidrag för kommuner med höga

kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),

dels inrätta ett extra statsbidrag för särskilt

kostnadskrävande insatser enligt samma lag.

Riksdagen tillkännager även för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Riksdagen

bifaller därmed proposition 1999/2000:115 yrkandena

6 och 7 samt motion 1999/2000:Fi56 yrkande 6 och

avslår motionerna 1999/2000:Fi54 yrkandena 5 och 6

och 1999/2000:Fi55 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att det är angeläget att finna en

långsiktig lösning på frågorna om kommuner med höga

kostnader enligt LSS genom att kostnaderna för LSS

åter förstatligas. Detta gäller också

kostnadsansvaret för personer som är folkbokförda i

annan kommun än där de får vård. I avvaktan på

långsiktiga lösningar anser jag att de tillfälliga

statsbidragen accepteras. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen.

Jag föreslår således att riksdagen bifaller

proposition 115 yrkandena 6 och 7 samt motion Fi56

(fp) yrkande 6 och avslår motionerna Fi54 (m)

yrkandena 5 och 6 och Fi55 (kd) yrkande 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

kommunallagen

(1991:900)

2 Förslag till lag om ändring i

lagen (1997:614) om

kommunal redovisning

3 Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1515) om

utjämningsbidrag till kommuner

och landsting

4 Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift till kommuner

och landsting

4 §

-----------------------------------------

-----------------------------------------

Kommuner och landsting vars

garanterade skatteunderlag understiger

det uppräknade skatteunderlaget skall

betala en avgift som motsvarar

mellanskillnaden, multiplicerat med en

skattesats som fastställs enligt 7 §

andra stycket.

-----------------------------------------För kommuner och

landsting vars

skattesats enligt 7

§ andra stycket

överstiger 95

procent av den av

kommunen eller

landstinget

fastställda

skattesatsen för

året före

avgiftsåret skall

dock avgiften

beräknas enligt

följande.

Avgiften skall

beräknas så att den

procentuella

förändringen av

kommunens eller

landstingets

nettoinkomster

mellan året före

avgiftsåret och

avgiftsåret

motsvarar summan av

95 procent av den

procentuella

förändringen av den

uppräknade medel-

skattekraften och 5

procent av den

procentuella

förändringen av

kommunens eller

landstingets

uppräknade

skatteunderlag per

folkbokförd

invånare i kommunen

eller landstinget

den 1 november året

före respektive år.

-----------------------------------------

Denna lag träder i kraft

den 1 januari 2001.