Bet. 2000/01:JuU16

Justitieutskottets betänkande

2000/01:JUU16

Säkerhetskontroll i domstol

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Bilaga 2

2000/01

JuU16

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 1 januari 1982 infördes lagen (1981:1064) om

säkerhetskontroll vid domstolsförhandling. Härigenom

blev det möjligt att genomföra kontrollåtgärder i

samband med s.k. riskförhandlingar i domstol.

Kontrollen sker i form av kroppsvisitation och

undersökning av väskor m.m. och skall i första hand

ske vid ingången till rättssalen.

Olika händelser under senare år har aktualiserat

frågan om skyddet i domstolarna är tillräckligt. En

arbetsgrupp med företrädare för Riksåklagaren,

Domstolsverket, Rikskriminalpolisen och

Säkerhetspolisen har i sin rapport Åtgärder för att

öka skyddet för anställda inom domstolarna och

åklagarväsendet lämnat förslag till bl.a. ökade

möjligheter att genomföra säkerhetskontroll i

domstol (regeringens dnr Ju96/3967). Den nämnda

rapporten ligger till grund för förslagen i

propositionen. Detsamma gäller en av Domstolsverket

utarbetad rapport Förbättrat tillträdesskydd till

domstolslokaler (DV-rapport 1997:3, regeringens dnr

Ju97/2220).

Som ytterligare underlag för förslagen i

propositionen ligger två skrivelser - den ena från

Länsstyrelsen i Stockholms län och den andra från

Rikspolisstyrelsen - angående frågan om annan än

polisman skall få utföra säkerhetskontroller i

domstol (dnr Ju95/1434).

Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag,

och regeringen har följt Lagrådets synpunkter.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ändringar görs i lagen

(1981:1064) om säkerhetskontroll vid

domstolsförhandlingar och att rubriken till lagen

ändras till lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i

domstol. De föreslagna ändringarna har till syfte

att minska risken för våld och annan brottslighet av

allvarligare slag i domstolarna genom att förstärka

tillträdesskyddet till domstolslokalerna.

Två former av säkerhetskontroll föreslås: allmän

säkerhetskontroll och särskild säkerhetskontroll.

Domstolarna föreslås få möjlighet att, som ett

komplement till de nuvarande säkerhetskontrollerna

vid domstolsförhandlingar (särskild

säkerhetskontroll), utan koppling till ett visst mål

besluta om inpasseringskontroll av besökare till

domstolen med hjälp av teknisk utrustning, när det

finns anledning att befara att ett allvarligt brott

kan komma att begås i domstolens lokaler (allmän

säkerhetskontroll). Kontrollen får omfatta

kroppsvisitation och undersökning av väskor, paket

och andra föremål som besökare till domstolen har

med sig.

Allmän säkerhetskontroll skall beslutas i

administrativ ordning av domstolschefen eller, efter

delegering, av någon annan lagfaren domare vid

domstolen. Beslutet skall föregås av samråd med

polismyndigheten och föreslås gälla för viss tid.

Beslutet skall även, vid behov, innehålla uppgift om

vilka lokaler som beslutet avser.

Vid allmän säkerhetskontroll skall i princip samma

personer som vid särskild säkerhetskontroll samt

anställda vid domstolen vara undantagna från

kontrollen. Därutöver föreslås att personer som

infinner sig i domstolens lokaler på grund av

utövning av offentligt uppdrag skall undantas från

båda formerna av kontroll. Domstolens möjlighet att

i särskilda fall undanta också andra personer från

kontrollen skall gälla för båda formerna av

kontroll. Vid allmän säkerhetskontroll föreslås

domstolen, om särskilda skäl talar för det, få

inskränka kretsen av personer som generellt är

undantagna från kontroll. I lagen klargörs också att

identitetskontroll endast får äga rum för att kunna

fastställa om en person, som uppger sig inte

omfattas av säkerhetskontroll, skall undantas från

kontrollen.

I lagen föreslås att samma regler som för särskild

säkerhetskontroll också skall gälla i fråga om

följden av att vägra underkasta sig allmän

säkerhetskontroll.

Allmän säkerhetskontroll föreslås under vissa

förutsättningar kunna genomföras av annan personal

än polismän. Sådan personal skall ha

ordningsvaktsutbildning och vara förordnad av den

ansvariga polismyndigheten. Särskild

säkerhetskontroll skall, såsom gäller i dag, utföras

av polismän men föreslås vid behov kunna ske med

biträde av ordningsvakter. Manuell kroppsvisitation

får endast ske om det finns särskilda skäl för

åtgärden och skall utföras av polisman eller av

ordningsvakt som polismyndigheten har godkänt för

uppgiften.

Vid allmän säkerhetskontroll föreslås väskor och

andra föremål kunna lämnas till förvaring under

samma förutsättningar som gäller i dag, dock skall

okontrollerade föremål tas emot för förvaring endast

om det kan anses vara lämpligt. Vidare förtydligas

lagtexten så att det klart framgår att kontroll av

förvarade föremål får ske endast om det finns

särskilda skäl för det.

Den nya regleringen föreslås träda i kraft den 1

juli 2001.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett

regeringsförslag som innebär ökade möjligheter att

genomföra säkerhetskontroll i domstol.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

I proposition 2000/01:32 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1981:1064) om

säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder,

4. lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens

va-nämnd,

5. lag om ändring i lagen (1980:578)

om ordningsvakter.

Motioner

Inga motioner har väckts i ärendet.

Utskottets överväganden

Säkerhetskontroll i domstol

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag om inpasseringskontroll till domstol.

I ett fritt och demokratiskt samhälle är det av

grundläggande betydelse att domstolarna kan verka

fritt. Det är av största vikt att domstolarna kan

fullgöra sin verksamhet och också tillhandahålla en

god säkerhet för dem som besöker eller arbetar i

domstolen. Olika åtgärder vidtas därför för att

uppnå en god säkerhet.

Enligt nuvarande regler i lagen om

säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar kan

kontroll anordnas för en viss förhandling. Vidare

ställs det krav på en konkret hotbild för att

säkerhetskontroll skall få ske. I propositionen

framförs att det är mycket ovanligt att en sådan

konkret hotbild kan konstateras. I stället

förekommer hot mot domstolarna som inte kan kopplas

till ett visst mål utan som är av en mer generell

natur. Samtidigt har den allmänna risknivån höjts.

Nya typer av brottslighet, särskilt sådan som hänger

samman med vissa s.k. mc-gäng samt brottslighet med

nazistiska och andra antidemokratiska förtecken, har

bidragit till större risker för våldsdåd i

domstolarna.

Den nuvarande regleringen innebär att

säkerhetskontroller inte kan genomföras i vissa

situationer trots att det föreligger

säkerhetsrisker. För att möta behovet av förbättrad

säkerhet bör det enligt utskottets mening införas en

möjlighet att, som alternativ eller komplement till

de nuvarande säkerhetskontrollerna vid

domstolsförhandling, anordna inpasseringskontroller

i domstolarna på det sätt som regeringen föreslagit

i propositionen.

Till sin natur innebär säkerhetskontroller i

domstol en inskränkning i de grundläggande regler om

integritetsskydd och domstolsoffentlighet som finns

i 2 kap. 6 respektive 11 § regeringsformen. Sådana

inskränkningar är tillåtna enligt regeringsformen,

men det krävs bl.a. att de inte går längre än vad

som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som

har föranlett dem. I samband med att lagen om

säkerhetskontroll i domstol infördes år 1982 ansåg

konstitutionsutskottet att lagstiftningen höll sig

inom ramen för de rättighetsbegränsningar som får

anses tillåtna (KU 1981/82:2 y).

Regeringen har i den nu föreliggande propositionen

gjort en avvägning mellan å ena sidan intresset av

säkerhet för anställda samt parter och andra

besökare i domstolarna och å andra sidan intresset

av största möjliga öppenhet i domstolarnas arbete

och den enskildes intresse av skydd för den

personliga integriteten. Regeringen pekar på att de

kontroller som nu föreslås innebär ett relativt

litet ingrepp i den personliga integriteten och att

sådana kontroller förekommer ofta eller t.o.m.

regelmässigt även i andra sammanhang, t.ex. på

flygplatser. Den stora betydelse som domstolarnas

möjlighet att kunna verka fritt har för det

demokratiska samhället uppväger enligt regeringens

mening väl de begränsade inskränkningar som

föreslagits. Det är regeringens bedömning att de

samhällsviktiga intressen som förslaget om allmänna

säkerhetskontroller i domstol är avsedda att skydda

väger tyngre än de måttliga rättighetsinskränkningar

som det medför.

Justitieutskottet delar regeringens uppfattning.

Den nu föreslagna inpasseringskontrollen kan enligt

utskottets mening inte anses mer ingripande än de

säkerhetskontroller som redan i dag kan företas vid

domstolsförhandling. En annan sak är att de

föreslagna inpasseringskontrollerna kan förutses

förekomma oftare än de nuvarande

säkerhetskontrollerna. Detta är också en avsikt med

förslaget.

Inte heller i övrigt har utskottet någon erinran

mot de föreslagna lagändringarna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Säkerhetskontroll i domstol

Riksdagen antar de av regeringen framlagda förslagen

till

1. lag om ändring i lagen (1981:1064) om

säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder,

4. lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens

va-nämnd,

5. lag om ändring i lagen (1980:578) om

ordningsvakter.

Stockholm den 22 mars 2001

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström

(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström

(s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s),

Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp) och Anita

Sidén (m).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Elanders Gotab, Stockholm 2001