Bet. 2000/01:JuU21

Justitieutskottets betänkande

2000/01:JUU21

Från anstalt till frihet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

JuU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Inom Justitiedepartementet utarbetades under år 2000

promemorian Från anstalt till frihet (Ds 2000:37).

Promemorian innehåller förslag till åtgärder för att

på olika sätt underlätta fängelsedömdas övergång

från tiden i anstalt till ett liv i frihet. Bland

annat föreslås en försöksverksamhet med

intensifierade frigivningsförberedelser och

möjlighet för långtidsdömda att, som ett led i

frigivningsförberedelserna, avtjäna de sista

månaderna före den villkorliga frigivningen genom

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Promemorian har remissbehandlats. En

sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i

Justitiedepartementet (dnr Ju 2000/2959).

Förslagen i propositionen grundar sig på

departementspromemorian och remissbehandlingen

därav.

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har

fogats till betänkandet, se bilaga 2.

Tre motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en treårig

försöksverksamhet som syftar till att ytterligare

intensifiera och strukturera arbetet med att

förbereda de intagna inför frigivningen. Förslaget

innebär bl.a. att den intagnes frigivningssituation

alltid skall utredas och planeras på ett

strukturerat sätt i samarbete med berörda

myndigheter, organisationer och enskilda. En samlad

lagreglering av denna innebörd föreslås.

Inom ramen för försöksverksamheten skall det också

vara möjligt att i vissa fall genomföra

frigivningsförberedelser utanför anstalten. Intagna

som avtjänar långa fängelsestraff skall under vissa

förutsättningar ges möjlighet att avtjäna den sista

tiden före den villkorliga frigivningen genom

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Målsättningen på sikt är att alla intagna, som har

behov av det, skall kunna få någon form av

strukturerad, successiv övergång från anstaltsliv

till ett liv i frihet.

I propositionen föreslås också att

Kriminalvårdsstyrelsen skall ges möjlighet att till

de lokala kriminalvårdsmyndigheterna delegera sin

beslutanderätt när det gäller verkställighet med

intensivövervakning som ersättning för korta

fängelsestraff.

Vidare görs i propositionen bedömningen att det,

åtminstone för närvarande, inte finns tillräckliga

skäl att införa en möjlighet att använda

intensivövervakning i samband med permissioner.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1

oktober 2001.

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet ett

regeringsförslag som syftar till att förbättra

frigivningsförberedelserna för fängelsedömda och

därigenom minska risken för återfall i brott. Bland

annat föreslås en treårig försöksverksamhet med

intensifierade och mer strukturerade

frigivningsförberedelser. Inom ramen för denna skall

intagna som avtjänar fängelsestraff om lägst två år

kunna ges möjlighet att avtjäna den sista tiden före

den villkorliga frigivningen genom

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Vidare behandlar utskottet ett förslag att

Kriminalvårdsstyrelsen skall kunna delegera

möjligheten att fatta beslut om intensivövervakning

som ett alternativ till korta fängelsestraff till de

lokala kriminalvårdsmyndigheterna. Delegationsrätten

skall däremot inte omfatta beslut om

intensivövervakning som ett led i

frigivningsförberedelserna.

Tre motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

oktober 2001.

I ärendet finns reservationer av (m) och (kd).

Propositionen

I proposition 2000/01:76 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt,

2. lag om ändring i lagen (1994:451) om

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Följdmotioner

2000/01:Ju8 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari

yrkas:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

så att försöksverksamheten med utökad

intensivövervakning även omfattar

intensivövervakning med elektronisk kontroll i

samband med permissioner.

2000/01:Ju9 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

yrkas:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen - med

avslag på propositionen i berörd del - som sin

mening vad i motionen anförs om ytterligare

beredningsarbete kring användningen av

intensivövervakning med elektronisk kontroll för

intagna som avtjänar långa fängelsestraff.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen - med

avslag på propositionen i berörd del - som sin

mening vad i motionen anförs om avgift enligt 5 §

lagen (1994:451) om intensivövervakning med

elektronisk kontroll.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen - med

avslag på propositionen i berörd del - som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

stödja det tekniska utvecklingsarbetet beträffande

förfinad intensivövervakning med elektronisk

kontroll i samband med villkorade permissioner.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen - med

avslag på propositionen i berörd del - som sin

mening vad i motionen anförs om att nu aktuella

förslag bör inarbetas i en särskild

försöksverksamhetslagstiftning.

2000/01:Ju10 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari

yrkas:

Riksdagen avslår propositionen.

Utskottets överväganden

Förbättrade frigivningsförberedelser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändringar i lagen om

kriminalvård i anstalt. I huvudsak innebär

förslaget att en försöksverksamhet om tre år

med intensifierade och mer strukturerade

frigivningsförberedelser inleds. Inom ramen

för försöksverksamheten skall det bli möjligt

för långtidsdömda att avtjäna den sista tiden

före den villkorliga frigivningen genom

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Utskottet föreslår också att riksdagen avslår

tre motionsyrkanden om att propositionen helt

eller delvis skall avslås samt ett

motionsyrkande om att den som, inom ramen för

frigivningsförberedelserna, verkställer del

av sitt straff genom intensivövervakning

skall betala avgift enligt 5 § lagen om

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Jämför reservation 1 (m).

Avslag på propositionen

I motion Ju10 (m) begärs att propositionen skall

avslås. Enligt motionärerna saknas det skäl att

utöka möjligheterna till frigång, verkställighet och

annan vistelse utanför anstalt. Liknande synpunkter

framförs i motion Ju9 (m). I den senare motionen

hävdas också att den föreslagna försöksverksamheten

i vart fall bör regleras i en särskild

försökslagstiftning.

Utgångspunkten för förslagen i propositionen är

att övergången från anstaltsliv till ett liv i

frihet utgör ett kritiskt moment. Det är därför

önskvärt att utveckla former som möjliggör en

successiv övergång. Målsättningen bör sålunda vara

att det för varje intagen med längre strafftid

planeras för en strukturerad övergång från anstalt

till frihet med någon form av placering eller

aktivitet utanför anstalten. På grund av t.ex.

säkerhetsskäl eller bristande motivation hos den

intagne kommer detta dock inte att vara möjligt för

alla intagna. Däremot bör det för alla intagna gälla

att den aktuella frigivningssituationen utreds och

att erforderliga kontakter tas med andra

myndigheter, organisationer och enskilda personer.

Syftet bör vara att, när behov finns, hjälpa den

intagne att bygga upp fungerande nätverk av social

och samhällsstödjande karaktär.

Enligt gällande rätt finns det i princip två

alternativ till en successiv övergång från

anstaltsliv till ett liv i frihet, nämligen s.k.

frigång enligt 11 § lagen (1974:203) om kriminalvård

i anstalt (KvaL) och placering enligt 34 § samma

lag.

I propositionen framhålls att behov finns att

vidareutveckla formerna för sådan successiv

övergång, särskilt för intagna med långa

strafftider. Utslussningen måste dock utformas på

ett sådant sätt att verkställigheten av

fängelsestraffet inte urholkas. Av vikt är därför

att utslussningen sker i strikt kontrollerade

former. Tekniken med elektronisk övervakning

erbjuder här ett alternativ. I propositionen

föreslås sålunda att det införs en möjlighet att

avtjäna den sista tiden av anstaltsvistelsen i

frihet genom intensivövervakning med elektronisk

kontroll. Ett sådant system har ett flertal såväl

praktiska som psykologiska fördelar. Det möjliggör

för den intagne att tillbringa den sista tiden före

den villkorliga frigivningen utanför anstalten med

att bygga upp sin tillvaro samtidigt som han eller

hon kan stå under effektiv övervakning och få del av

den hjälp och det stöd som frivården tillsammans med

andra ansvariga myndigheter kan erbjuda. Härigenom

får den intagne stora möjligheter till social och

personlig träning under kontrollerade former genom

vilka hans eller hennes övergång från anstaltsliv

till ett liv i frihet kan underlättas.

Möjligheten att verkställa del av straffet genom

intensivövervakning bör enligt regeringen, i vart

fall under försöksperioden, begränsas till dem som

avtjänar domar på fängelse i två år eller mer eller,

om flera straff verkställs samtidigt, fängelsestraff

på sammanlagt minst två år. Anledningen härtill är

att behovet av en strukturerad, successiv övergång

från frihet till anstalt gör sig särskilt starkt

gällande i fråga om de långtidsdömda. Vid

bedömningen av om verkställighet genom

intensivövervakning skall medges i det enskilda

fallet bör de riktlinjer som gäller för

verkställighet av korta fängelsestraff genom

intensivövervakning vara vägledande. Särskild hänsyn

måste emellertid tas till att det här är fråga om

personer som är dömda för allvarlig brottslighet

till långa straff. Samhällsskyddsaspekterna måste

alltså tillmätas stor vikt, och riskbedömningarna

måste utgöra en viktig del av den individuella

prövningen. Verkställighet genom intensivövervakning

under slutskedet av en anstaltsvistelse bör - liksom

frigång - inte komma i fråga om det kan befaras att

den intagne kommer att avvika, återfalla i brott

eller ägna sig åt missbruk.

Riktlinjerna för arbetet med att underlätta de

intagnas övergång från anstalt till frihet bör vara

reglerade i lag. Eftersom hela

frigivningssituationen för närvarande är föremål för

övervägande i olika sammanhang är det lämpligt att

de förändringar som föreslås i propositionen prövas

under en försöksperiod. I fråga om försöksperiodens

längd måste å ena sidan beaktas att det redan finns

kunskaper om och erfarenheter av själva systemet med

intensivövervakning. Å andra sidan måste

försökstiden ha viss längd för att åtgärderna skall

kunna utvärderas och bedömas på ett adekvat sätt.

Med hänsyn till det sistnämnda torde det enligt

regeringen krävas en försöksperiod på tre år.

När det gäller den lagtekniska frågan har

regeringen framhållit vikten av att

försöksverksamheten med intensifierade

frigivningsförberedelser ses som en del i en större

helhet där övriga övergångsalternativ, t.ex.

frigång, utgör viktiga delar. En reglering i KvaL är

därför att föredra framför en reglering i en

särskild försökslag. Med hänsyn till att en ordning

med tidsbegränsade ändringar i KvaL kan medföra

olägenheter om ändringar behöver göras i de aktuella

paragraferna under försöksperioden har regeringen

valt att inte föreslå någon bestämd giltighetstid

för den föreslagna regleringen. Den bör i stället

omprövas när erforderlig erfarenhet har vunnits av

dess tillämpning.

Av propositionen framgår att regeringen avser att

återkomma till riksdagen med en redovisning av

erfarenheterna av försöksverksamheten efter tre år.

Lagrådet har inte riktat någon kritik mot att

bestämmelserna tagits in i KvaL. Däremot har

Lagrådet haft andra lagtekniska synpunkter som

beaktats av regeringen.

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av

att kriminalvårdens arbete inriktas på att förhindra

att den dömde, efter avtjänat straff, återfaller i

brott. Viktigt härvid är att

frigivningsförberedelserna för dem som är intagna på

anstalt struktureras på ett sådant sätt att de efter

anstaltsvistelsen är väl förberedda för ett liv i

frihet. Utskottet välkomnar därför regeringens

förslag om att kriminalvården ytterligare skall

intensifiera och strukturera

frigivningsförberedelserna. Som ett led i detta

arbete kan det vara värdefullt att pröva ett system

med successiv utslussning ur anstalt genom

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Omfattningen av den föreslagna verksamheten synes ha

fått en lämplig utformning.

När det gäller frågan om hur försöksverksamheten

lagtekniskt skall regleras har utskottet i och för

sig förståelse för motionärens synpunkter om att

verksamheten borde ha reglerats i en särskild

försökslagstiftning. Som regeringen anfört finns det

emellertid fördelar med att de aktuella frågorna

regleras i KvaL. Regeringen har också aviserat att

den efter tre år kommer att återkomma till riksdagen

med en redovisning av erfarenheterna av

försöksverksamheten. Riksdagen kommer då att ges

möjlighet att avgöra om försöksverksamheten skall

permanentas eller inte. Utskottet har mot den

bakgrunden inte några invändningar mot den

lagtekniska lösning som regeringen valt.

Sammantaget föreslår utskottet att riksdagen antar

regeringens förslag till ändringar i KvaL samt

avslår motion Ju9 i nu behandlade delar och motion

Ju10.

Avgiften för intensivövervakning

I motion Ju9 (m) framhålls att den som, inom ramen

för frigivningsförberedelserna, verkställer del av

sitt straff genom intensivövervakning skall betala

avgift enligt 5 § lagen (1994:451) om

intensivövervakning med elektronisk kontroll (IövL).

Enligt 5 § IövL skall den som verkställer sitt

fängelsestraff genom intensivövervakning med

elektronisk kontroll betala en avgift, om detta är

motiverat med hänsyn till hans eller hennes

möjligheter att erhålla inkomst under

verkställighetstiden. Avgiften uppgår till 50 kr per

dag som verkställigheten skall pågå, dock högst 3

000 kr.

Som skäl för avgiftens införande anfördes att det

framstår som orättvist att den som verkställer sitt

straff utanför anstalt skall kunna få stora

ekonomiska fördelar jämfört med den som avtjänar

straffet i anstalt och alltså inte kan behålla sin

vanliga inkomst (prop. 1993/94:184 s. 19).

Utskottet anser i likhet med regeringen att

övervägande skäl talar för att 5 § IövL inte

skall tillämpas vid intensivövervakning som sker som

ett led i frigivningsförberedelserna. Utskottet tar

härvid hänsyn till att den aktuella gruppen dömda

suttit i fängelse under lång tid och därför, till

skillnad från dem som verkställer korta

fängelsestraff genom intensivövervakning, kan antas

ha mycket dåliga ekonomiska förutsättningar. Vidare

beaktas att det vid övriga övergångsalternativ inte

utgår någon särskild avgift. Utskottet föreslår

sålunda att riksdagen avslår motion Ju9 i nu

behandlad del.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändringar i lagen om

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Förslaget innebär en utökad delegationsrätt

för Kriminalvårdsstyrelsen vad gäller beslut

om intensivövervakning som ett alternativ

till korta fängelsestraff. Utskottet föreslår

vidare att riksdagen avslår två

motionsyrkanden om att intensivövervakning

med elektronisk kontroll skall kunna användas

i samband med permissioner. Jämför

reservation 2 (m, kd).

Kriminalvårdsstyrelsens delegationsmöjligheter

Av 9 § IövL följer att Kriminalvårdsstyrelsen prövar

frågan om den dömde skall få undergå

verkställigheten av dom på fängelse genom

intensivövervakning. Styrelsen får dock föreskriva

att frågan i stället skall prövas av en

regionmyndighet.

Den 15 februari 2000 avskaffades

regionmyndigheterna inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen har hemställt om att få

möjlighet att i stället delegera sin beslutanderätt

till de lokala kriminalvårdsmyndigheterna. Styrelsen

har i sammanhanget anfört att man på lokal nivå

numera är väl förtrogen med systemet med

intensivövervakning och att den juridiska

kompetensen på denna nivå har stärkts. Vidare finns

det enligt Kriminalvårdsstyrelsen numera en relativt

fast praxis på området.

Regeringen har mot denna bakgrund gjort

bedömningen att hinder inte möter mot en utvidgad

delegationsmöjlighet i fråga om verkställighet av

korta fängelsestraff genom intensivövervakning. När

det gäller nu aktuell försöksverksamhet med

intensivövervakning som ett led i

frigivningsförberedelserna anser regeringen däremot

inte, med hänsyn tagen bl.a. till

säkerhetsskyddsaspekterna, att det är lämpligt att

besluten fattas på lokal nivå.

Utskottet har inte något att invända mot

regeringens överväganden i denna del och föreslår

att riksdagen antar regeringens förslag till

ändringar i IövL.

Intensivövervakning i samband med permissioner

I motion Ju8 (kd) begärs att intensivövervakning med

elektronisk kontroll även skall användas i samband

med permissioner. I motion Ju9 (m) begärs att de

tekniska förutsättningarna att använda

intensivövervakning i samband med permissioner skall

utredas vidare.

I propositionen görs bedömningen att det för

närvarande inte finns tillräckliga skäl att införa

en möjlighet att använda intensivövervakning vid

permissioner. Som skäl för detta ställningstagande

anförs bl.a. följande. Intensivövervakning med

elektronisk kontroll innebär att kriminalvården

larmas om den övervakade lämnar sitt hem under tid

då han har utegångsförbud. Systemet medger däremot

inte någon möjlighet till kontroll av den dömdes

förehavanden på tid som inte omfattas av

utegångsförbudet och utgör således inte något hinder

mot att begå brott. De kontroll- och stödeffekter

som skulle kunna uppnås genom intensivövervakning

torde i de flesta fall kunna uppnås genom en utökad

användning av möjligheten att ställa villkor vid

permissioner, t.ex. om vistelseadress,

anmälningsplikt hos polis- eller

kriminalvårdsmyndighet eller hembesök av

kriminalvårdspersonal. Dessutom är den utredning som

måste föregå intensivövervakningen och

installationen av det tekniska systemet

resurskrävande och torde inte stå i proportion till

de vinster som eventuellt skulle kunna uppnås genom

att använda sådan övervakning i samband med

permissioner.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om

intensivövervakning i samband med permissioner,

senast i februari 2001 (bet. 2000/01:JuU12 s. 11 f).

Då aktuella motionsyrkanden avstyrktes i avvaktan på

den här aktuella propositionen.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de

vinster som skulle kunna uppnås genom att använda

intensivövervakning i samband med permissioner inte

står i proportion till de resurser som skulle krävas

för ändamålet. Mot den bakgrunden är utskottet inte

för närvarande berett att förorda en sådan ordning.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Ju8

och motion Ju9 i nu behandlad del.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju9

yrkandena 1 och 4 samt 2000/01:Ju10.

Reservation 1 (m)

2. Avgiften för intensivövervakning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i

anstalt såvitt avser 33 b § och avslår därmed

motion 2000/01:Ju9 yrkande 2.

3. Lagen om kriminalvård i anstalt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i

anstalt i den mån det inte omfattas av utskottets

förslag ovan.

4. Lagen om intensivövervakning med

elektronisk kontroll

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning

med elektronisk kontroll.

5. Intensivövervakning i samband med

permissioner

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju8 och

2000/01:Ju9 yrkande 3.

Reservation 2 (m, kd)

Stockholm den 19 april 2001

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström

(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m),

Ann-Marie Fagerström (s), Helena Zakariasén (s),

Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe

Johnsson (m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin

(c), Anita Sidén (m), Yilmaz Kerimo (s) och Staffan

Werme (fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Fredrik Reinfeldt (m), Anders G Högmark (m),

Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2000/01:76. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ju9 yrkande 1

och 2000/01:Ju10 samt avslår motion 2000/01:Ju9

yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med majoriteten att det är viktigt

att fängelsedömda i möjligaste mån förbereds inför

sin frigivning. Kriminalvårdens skyldigheter bör

dock, liksom enligt gällande lagstiftning,

inskränkas till att utreda den intagnes behov av

stöd samt att hålla andra samhällsorgan informerade

om dessa behov och den förestående frigivningen.

Vi anser vidare att regeringens förslag om

utslussning ur anstalt genom intensivövervakning med

elektronisk kontroll innebär att straffsystemets

tydlighet och förutsägbarhet urholkas såväl för den

dömde som för medborgarna i övrigt. Med hänsyn till

samhällets skyddsbehov och allmänhetens förtroende

för rättsväsendet är det av yttersta vikt att

påföljder verkställs i enlighet med domstolarnas

domslut. Mot den bakgrunden ser vi inte några skäl

till att utöka möjligheterna till frigång,

verkställighet eller vistelse utanför anstalt.

Propositionen bör sålunda avslås.

Det anförda innebär att vi ställer oss bakom

motion Ju9 i den del som berör frågan om utökade

möjligheter till utslussning ur anstalt samt motion

Ju10. Yrkandet i Ju9 om en särskild

försökslagstiftning bör därmed inte föranleda någon

åtgärd.

2. Intensivövervakning i samband med

permissioner (punkt 5)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),

Anders G Högmark (m), Ragnwi Marcelind (kd),

Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motionerna

2000/01:Ju8 och 2000/01:Ju9 yrkande 3 som sin mening

för regeringen vad som anförs i denna reservation.

Ställningstagande

Vi anser i och för sig att permissioner kan användas

som ett led i den dömdes återanpassning i samhället.

Dessvärre förekommer det i relativt stor

utsträckning att intagna rymmer under permissionerna

eller på annat sätt missköter sig. Detta är enligt

vår mening helt oacceptabelt. Åtgärder måste vidtas

för att förhindra sådana avvikelser och annan

misskötsamhet. Det är därför viktigt att kontrollen

av dem som beviljas permission är effektiv. Ett sätt

att effektivisera kontrollen av beviljade

permissioner skulle kunna vara att använda

intensivövervakning med elektronisk kontroll. Vi

anser att en försöksverksamhet med sådan inriktning

bör inledas.

Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till

riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser vad vi

nu anfört.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag