Bet. 2000/01:JuU23

Justitieutskottets betänkande

2000/01:JUU23

7 kap. rättegångsbalken

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

JuU23

Sammanfattning

I detta ärende föreslår utskottet att riksdagen, med

en språklig förändring, antar ett förslag från

regeringen som rör rättegångsbalkens bestämmelser om

åklagare. Förslaget innebär en modernisering av

gällande regler.

Utskottet behandlar också ett par motioner som rör

reglerna om jäv mot åklagare och

överprövningsförfarandet inom åklagarväsendet.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.

I ärendet finns en reservation från (v, mp).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

rättegångsbalken.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

avslår en motion om en utredning av

regleringen rörande jäv mot åklagare.

Utskottet hänvisar till att något behov av

förändring inte synes föreligga. Jämför

reservationen (v, mp).

Slutligen föreslås att riksdagen avslår

en motion där det begärs en

författningsreglering av

överprövningsverksamheten inom

åklagarväsendet. Här hänvisar utskottet till

en av riksdagen initierad utredning.

Allmänt om regeringens förslag

De grundläggande bestämmelserna i 7 kap.

rättegångsbalken om åklagare och polismyndighet har

endast ändrats i mindre omfattning under de senaste

decennierna trots att åklagarväsendet har

reformerats flera gånger. Den ursprungliga

systematiken har behållits vilket medfört att flera

av bestämmelserna inte längre passar för

åklagarväsendet.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag i

detta ärende innebär en modernisering såväl i

sakligt som i språkligt hänseende av reglerna i 7

kap. rättegångsbalken. Utskottet välkomnar

regeringens förslag. En språklig förändring bör dock

göras i ett par av bestämmelserna. Till frågorna om

jäv mot åklagare och om överprövningsförfarandet

återkommer utskottet i det följande.

Jäv mot åklagare

Gällande bestämmelser såvitt gäller jäv mot åklagare

innebär att en åklagare är jävig på samma grunder

som en domare. Enligt ordalydelsen av den aktuella

paragrafen, 7 kap. 6 § rättegångsbalken, omfattas

endast åklagares befattning med förundersökning och

åtal för brott. Vidare gäller att en invändning om

jäv inte kan grundas på en åtgärd som åklagaren

vidtagit på tjänstens vägnar eller på en gärning som

förövats mot åklagaren i eller för dennes tjänst.

Regeringens förslag i propositionen innebär att

bestämmelsen om jäv mot åklagare ändras så att den

också gäller vid fullgörandet av andra

åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt

rättegångsbalken. Vidare föreslås att frågor om jäv

mot åklagare skall prövas av den överåklagare som är

chef för den myndighet där åklagaruppgiften

fullgörs. I propositionen görs slutligen bedömningen

att det inte finns skäl att ändra själva

jävsgrunderna.

I motion Ju301 (v) begärs att frågan om jäv som

rör åklagare skall utredas i syfte att åstadkomma en

separat reglering.

Utskottet konstaterar att domares och åklagares

olika roller och arbetsuppgifter i rättsväsendet

torde innebära att resultatet av en jävsprövning

inte alltid blir detsamma för åklagare som för

domare trots att det i grunden rör sig om samma

regler om vad som utgör jäv. Några problem med detta

sätt att reglera jävsgrunderna har såvitt utskottet

känner till inte förekommit. Frågan har nyligen

varit föremål för översyn i den promemoria som

ligger till grund för förslagen utan att något behov

av förändring i denna del framkommit. Härtill kommer

att regeringens förslag i detta ärende innebär

förbättringar av reglerna på området; framför allt

blir det nu tydligt vem som skall pröva frågan om

jäv mot åklagare. Mot denna bakgrund ser utskottet i

vart fall för närvarande inget behov av en ny

översyn av jävsreglerna. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion Ju301.

Överprövning av åklagarbeslut

Möjligheterna för högre åklagare att överpröva lägre

åklagares beslut härleds ur bestämmelserna om de

högre åklagarnas ansvar för åklagarverksamheten och

deras möjlighet att ta över arbetsuppgifter från

lägre åklagare.

Själva överprövningsförfarandet är inte

författningsreglerat. Däremot gäller av riksdagen

godkända riktlinjer för verksamheten i

Riksåklagarens kansli (JuU 1984/85:30).

Sammanfattningsvis innebär de följande. Ett

åklagarbeslut som kommer att prövas av domstol,

t.ex. ett åtalsbeslut, tas normalt inte upp till

prövning. Det sker inte heller någon överprövning av

beslut som kan prövas av domstol, t.ex. beslut om

beslag. Vidare prövas åklagarbeslut i princip endast

av en högre åklagare. Det står dock riksåklagaren

fritt att ta upp ett överprövningsbeslut till

prövning eller direkt pröva ett beslut av åklagare

som ännu inte överprövats. Riktlinjerna innebär

också att det krävs ett legitimt intresse för att få

en framställning prövad. Brottsmisstänkta,

tilltalade och målsägande, liksom myndigheter med

tillsynsuppgifter, anses ha ett sådant intresse.

Slutligen anses att en högre åklagare kan ta upp en

lägre åklagares beslut till överprövning trots att

det beslutet med hänsyn till riktlinjerna normalt

sett inte skulle bli föremål för överprövning.

Exempelvis är det alltid nödvändigt att överpröva

ett åklagarbeslut som inte vilar på laglig grund,

även om beslutet senare kan upphävas av domstol.

När det gäller praxis i fråga om

överprövningsverksamheten har utskottet inhämtat

följande. Flertalet av de framställningar som kommer

in till Riksåklagaren rör åklagarbeslut som redan

överprövats en gång. Dessa beslut prövas normalt

inte i sak. Om ett åklagarbeslut har fattats av

kammaråklagare och beslutet inte har prövats av en

överordnad åklagare överlämnas ärendet till

vederbörande åklagarmyndighet. För att riksåklagaren

skall ta upp ett tidigare överprövat beslut till ny

fullständig sakprövning krävs antingen att det

tillkommit nya fakta som ger underlag för en förnyad

bedömning eller att det uppdagas sådana fel i

handläggningen som kan ha påverkat utgången. Vem som

hos Riksåklagaren fattar beslut i

överprövningsärenden är en fråga som regleras i

myndighetens arbetsordning.

Överprövningsverksamheten vid åklagarmyndigheterna

utövas enligt de riktlinjer som nyss redovisats.

Prövningen av dessa ärenden sker huvudsakligen av de

biträdande överåklagarna.

I propositionen görs bedömningen att

överprövningsförfarandet inte bör

författningsregleras under det att det i motion Ju18

(m) begärs en sådan reglering.

Utskottet konstaterar att riksdagen godkänt

riktlinjer för hur överprövningsförfarandet skall gå

till. I den mån det behövs mer detaljerade

föreskrifter i ämnet är det rimligt att det sker i

form av föreskrifter inom åklagarväsendet. I

sammanhanget vill utskottet också påpeka att

riksdagen våren 2000 på förslag av utskottet

beslutade ett tillkännagivande om att regeringen

skulle låta utreda frågan om ett oberoende organ för

tillsyn över polisen och åklagarna (bet.

1999/2000:JuU11 s. 5). I kommitténs direktiv (dir.

2000:101) nämns bl.a. att den skall analysera vilken

betydelse överprövningsverksamheten har för att

tillgodose de krav som bör ställas på en effektiv

tillsyn. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag

senast den 28 juni 2002. Utskottet anser att

kommitténs arbete bör avvaktas innan ytterligare

överväganden görs i ämnet. Riksdagen bör avslå

motion Ju18.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Översyn av jävsreglerna (punkt 1)

av Alice Åström (v), Yvonne Oscarsson (v) och Kia

Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:Ju301 som sin mening för regeringen vad som

anförs i reservationen.

Ställningstagande

Domare och åklagare har olika roller i

brottmålsförfarandet. Åklagarens grundläggande

uppgift är att - förutom att besluta om

strafförelägganden och åtalsunderlåtelser - uppträda

som part i målet och att i förekommande fall

företräda målsäganden vid utförande av talan om

enskilt anspråk. Domarens uppgift är att skipa rätt.

Samtidigt som åklagaren är part i målet skall

objektivitet iakttas. Den rollkonflikt som detta

leder till innebär att frågan om vilka jävsgrunder

som skall gälla för åklagare bör regleras särskilt.

Nuvarande ordning, med en reservationslös hänvisning

till jävsreglerna för domare, är enligt vår mening

inte tillfredsställande. En utredning bör ges i

uppdrag att överväga en särskild reglering av jäv

för åklagare. I avvaktan på resultatet av den bör

riksdagen anta regeringens förslag till

modernisering av de nuvarande reglerna.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:92 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

rättegångsbalken.

Följdmotion

2000/01:Ju18 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär hos regeringen förslag om en

lagreglering av överprövningsförfarandet inom

åklagarväsendet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

Motion från allmänna motionstiden

2000/01:Ju301 av Alice Åström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att i den översyn som skall göras av

brottsutredningsverksamheten skall även frågan om

åklagarjäv och prövning av åklagarjäv tas upp.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

BILAGA 3

Utskottets förslag till ändring i

regeringens förslag till lag om

ändring i rättegångsbalken

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

7 kap.

4 §1

-----------------------------------------------------

Allmänna åklagare utför åklagaruppgifter i tingsrätt

och hovrätt. Endast riksåklagaren är emellertid

allmän åklagare i hovrätt i mål som avses i 2 kap. 2

§ första stycket.

-----------------------------------------------------

Riksåklagaren är allmän åklagare i Högsta domstolen.

-----------------------------------------------------

Om ett mål har Om ett överklagande har

överklagats till Högsta gjorts till Högsta

domstolen endast av domstolen endast av

enskild part, får även en enskild part, får även en

annan allmän åklagare annan allmän åklagare

föra talan där, efter föra talan där, efter

förordnande av förordnande av

riksåklagaren. riksåklagaren.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

7 §2

-----------------------------------------------------

Inom åklagarväsendet får det finnas biträdande

åklagare. Dessa åklagare får i den omfattning som

regeringen bestämmer utföra uppgifter som skall

utföras av allmän åklagare. Väckande eller

fullföljande av åtal i Högsta domstolen får dock

inte beslutas av någon annan än riksåklagaren.

-----------------------------------------------------

Riksåklagaren och, i den Riksåklagaren och, i den

omfattning regeringen omfattning regeringen

bestämmer, överåklagare bestämmer, överåklagare

som är myndighetschefer som är myndighetschefer

inom åklagarväsendet får inom åklagarväsendet får

förordna extra åklagare förordna extra åklagare

att utföra uppgifter som att utföra uppgifter som

skall utföras av annan skall utföras av annan

allmän åklagare än allmän åklagare än

riksåklagaren eller vice riksåklagaren eller vice

riksåklagaren. riksåklagaren.

Riksåklagaren får också Riksåklagaren får också

förordna extra åklagare förordna extra åklagare

att utföra talan i Högsta att utföra talan i Högsta

domstolen, om ett mål har domstolen, om ett

överklagats endast av överklagande har gjorts

enskild part. endast av enskild part.

-----------------------------------------------------

1 Senaste lydelse 1981:1312.

2 Tidigare 7 § upphävd genom 1983:999.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Översyn av jävsreglerna

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju301.

Reservation (v, mp)

2. Överprövningsförfarandet inom

åklagarväsendet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju18.

3. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i rättegångsbalken, dock att 7 kap. 4 och 7

§§ ges den lydelse som utskottet föreslår i bilaga

3.

Stockholm den 26 april 2001

På justitieutskottets vägnar

Ingvar Johnsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström

(s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s),

Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c), Anita Sidén (m) och Staffan

Werme (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet ett förslag från

regeringen om ändringar i rättegångsbalkens

bestämmelser om åklagarväsendet. Förslagen bygger på

Riksåklagarens promemoria En översyn av 7 kap.

rättegångsbalken och remissbehandlingen av den

(regeringens Dnr Ju2000/2293/PÅ).

Lagrådet har i sitt yttrande förordat vissa

ändringar i regeringens förslag, och regeringen har

justerat sitt förslag i enlighet härmed.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utöver regeringens förslag behandlar utskottet

dels en motion som väckts med anledning av

propositionen, dels en motion som väcktes under den

allmänna motionstiden år 2000.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i

bestämmelserna i 7 kap. rättegångsbalken. Det

föreslås en uttrycklig bestämmelse om vilka åklagare

som är allmänna åklagare. Av den bestämmelsen följer

också vissa förändringar när det gäller titulaturen

inom åklagarväsendet. Samlingsbegreppen di-

striktsåklagare och statsåklagare utmönstras ur

rättegångsbalken. Dessutom föreslås att den

nuvarande biträdande riksåklagaren skall vara allmän

åklagare. Även i fortsättningen skall det finnas

biträdande åklagare och extra åklagare inom

åklagarväsendet.

Det föreslås inga sakliga ändringar när det gäller

riksåklagarens och de nuvarande statsåklagarnas rätt

att överta uppgifter som skall utföras av lägre

åklagare. Regeringen gör bedömningen att

överprövningsförfarandet inte bör

författningsregleras. När det gäller bestämmelserna

om allmänna åklagares behörighet innebär förslaget

en anpassning till åklagar- och

domstolsorganisationen. Det föreslås en utvidgning

av bestämmelsen om jäv mot åklagare på så sätt att

den också skall gälla vid fullgörandet av andra

åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt

rättegångsbalken. Nuvarande bestämmelse om jäv mot

polismyndighet och polisman ändras till att gälla

anställda inom polisväsendet som har att vidta

åtgärd eller fatta beslut enligt rättegångsbalken.

Förslagen föranleder redaktionella ändringar i 48

kap. 14 § rättegångsbalken.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2002.