Bet. 2000/01:JuU29

Justitieutskottets betänkande

2000/01:JUU29

Reformeringen av domstolsväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

JuU29

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet en skrivelse

från regeringen som innehåller information om hur

reformarbetet i domstolarna utvecklas. Vidare

redogörs för några pågående utredningar som berör

domstolarna samt processuella förändringar som

planeras eller som nyligen beslutats. Slutligen

redogör regeringen i skrivelsen för genomförda,

beslutade och planerade förändringar av

tingsrättsorganisationen samtidigt som en

utvärdering aviseras. Utskottet utgår för sin del

från att utvärderingen kommer att få ett

parlamentariskt inslag.

Utskottet behandlar också ett antal motioner som

väckts med anledning av skrivelsen. Motionerna går

bl.a. ut på att inga ytterligare

organisationsförändringar skall genomföras innan de

redan vidtagna utvärderats.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen

till handlingarna och avslår samtliga motioner.

I ärendet finns sju reservationer (m, kd och c)

samt ett särskilt yttrande (m).

Följdmotioner

2000/01:Ju22 av Per-Richard Molén (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sollefteå bör

få behålla sin tingsrätt.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatta

nedläggningar av tingsrätter i Sverige i avvaktan

på flera erfarenheter av redan genomförda

avvecklingar i andra delar av Sverige.

2000/01:Ju23 av Olle Lindström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tingsrättsorganisationen i

Boden, Luleå och Piteå.

2000/01:Ju24 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om domstolarnas

särställning inom rättsväsendet.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

lagförslag om upprättande av en ny fristående

domstolsadministration.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

utvärdering av redan genomförda och beslutade

förändringar i domstolsorganisationen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen och

formerna för utvärderingen av genomförda och

fattade beslut.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i

avvaktan på en utvärdering av redan fattade beslut

inte skall fatta några nya beslut rörande

reformeringen av domstolarnas organisation.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om närmandet av de

allmänna domstolarna och de allmänna

förvaltningsdomstolarna.

2000/01:Ju25 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen utvärderar de

redan genomförda och de beslutade förändringarna

inom domstolsväsendet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvärderingen

av förändringarna inom domstolsväsendet inte skall

göras av Domstolsverket.

2000/01:Ju26 av Ola Karlsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

behålla tingsrätter för att klara ett lokalt

förankrat rättsväsende.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att större

förändringar av domstolsorganisationen bör

underställas riksdagen för beslut.

2000/01:Ju27 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvärdering av

förändringarna inom domstolsorganisationen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

utbildning i mångfalds- och diskrimineringsfrågor

inom domstolsväsendet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvärderingar

av förändringar i domstolsväsendet ej bör

genomföras av Domstolsverket.

2000/01:Ju28 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rättsväsendets

förändringar skall göras utifrån ett

medborgarperspektiv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att väga in de

konsekvenser som den nu föreslagna förändringen

leder till juridiskt, socialt och

regionalpolitiskt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i avvaktan på

en sådan översyn låta omorganisationen vila.

2000/01:Ju29 av Gunnel Wallin m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en decentraliserad

tingsrättsorganisation.

2. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 1 kap. 1 §

rättegångsbalken att riksdagen skall ha

beslutanderätten angående indelningen i domsagor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att innan

riksdagen har beslutanderätten angående

indelningen i domsagor bör regeringen inte fatta

några beslut om nedläggning av någon tingsrätt.

4. Riksdagen begär att regeringen utvärderar redan

genomförda och beslutade förändringar inom

domstolsväsendet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvärderingar av

förändringar i domstolsväsendet ej bör genomföras av

Domstolsverket.

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringen överlämnade i april 2000 en skrivelse

till riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet -

en handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I skrivelsen

redovisade regeringen de principer som ligger till

grund för reformeringen av domstolsväsendet.

Regeringen redovisade även planerna för det

fortsatta reformarbetet. Riksdagen ställde sig bakom

skrivelsen (bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 255).

I den nu överlämnade skrivelsen informerar

regeringen om hur reformarbetet i domstolarna

utvecklas. I skrivelsen redogörs också för några

pågående utredningar som berör domstolarna samt

processuella förändringar som planeras eller som

nyligen har beslutats. Slutligen redogörs i

skrivelsen för de organisatoriska förändringar av

tingsrättsorganisationen som genomförts, beslutats

och planeras samt flera av de utredningar i övrigt

av organisationen som pågår.

I det följande behandlar utskottet ett antal

frågor, i vilka det väckts motioner med anledning av

skrivelsen.

Tingsrättsorganisationen

Reformarbetets inriktning

Utskottets förslag i korthet

En av utgångspunkterna vid reformeringen av

tingsrättsorganisationen är att de allra

flesta medborgarna skall ha ett rimligt

avstånd till en tingsrätt. Härigenom anser

utskottet att motionsyrkanden om vikten av en

lokalt förankrad rättskipning över hela

landet får anses vara tillgodosedda. Jämför

reservation 1 (kd, c).

Också ett yrkande om att öka kompetensen

inom domstolsväsendet i mångfalds- och

diskrimineringsfrågor avstyrks eftersom dessa

frågor ryms inom de utbildningssatsningar som

nu pågår.

I den handlingsplan som presenterades förra året

beskrev regeringen de allmänna principer som borde

bilda utgångspunkt vid reformeringen av

domstolsväsendet. Riksdagen ställde sig bakom dessa

utgångspunkter liksom regeringens tankar i fråga om

de organisatoriska lösningarna (bet.

1999/2000:JuU22, rskr. 255). Följande allmänna

principer ligger härigenom till grund för

reformeringen av domstolsväsendet.

Domstolarna bör finnas på sådana platser i landet

att de allra flesta medborgarna har ett rimligt

avstånd till en tingsrätt. För att även i framtiden

klara en snabb och kompetent handläggning fordras en

stärkt beredningsorganisation, som kan renodla

domarens arbete till verksamhet som kräver domarens

kompetens. För att åstadkomma detta behövs ett

större målunderlag än vad de allra minsta

tingsrätterna numera har. Målunderlaget bör vara

tillräckligt stort för att möjliggöra

specialisering. För att säkerställa ett brett

rekryteringsunderlag måste man se till att

domstolarna är attraktiva arbetsplatser med god

arbetsmiljö och goda möjligheter till personlig

utveckling för de anställda. Behovet av

kompetensutveckling måste kunna tillgodoses. Starka

praktiska skäl talar för en bättre geografisk

samordning med rättsväsendets övriga myndigheter,

framför allt med åklagarorganisationen.

Den organisatoriska lösningen bör vara att större

domkretsar skapas. Här arbetar regeringen med tre

olika modeller. Den första går ut på att tingsrätter

läggs samman. Den andra lösningen är att

verksamheten bedrivs i en domkrets med permanent

verksamhet på flera orter. Detta innebär att de

befintliga domstolarna bildar en myndighet med

kanslier på flera orter. En tredje lösning är att, i

de fall målunderlaget inte bär permanent verksamhet

på mer än en ort, tillgängligheten och den lokala

förankringen skall tillgodoses genom att domstolen

har s.k. tingsställe vid en eller flera orter. Med

tingsställe menas att personal från kansliorten med

viss regelbundenhet besöker orten i fråga för att

hålla sammanträden för företrädesvis

huvudförhandling i brottmål.

I motionerna Ju26 (m) och Ju29 (c) understryks

vikten av en lokalt förankrad rättskipning över hela

landet.

Som framgått ovan är en av utgångspunkterna för

reformeringen att domstolarna skall finnas på sådana

platser i landet att de allra flesta medborgarna har

ett rimligt avstånd till en tingsrätt. Den

geografiska närheten till domstolen och domstolens

lokala förankring i allmänhet måste enligt

utskottets mening få väga tungt. Avståndsfaktorn har

också beaktats vid de genomförda och beslutade

organisationsförändringarna. Inte i något fall har

lösningen blivit vad som skulle kunna kallas en

länstingsrätt; det finns inte heller något som tyder

på att de kommande förändringarna skulle leda till

en så stark koncentration av den dömande

verksamheten.

Såsom utskottet konstaterade vid behandlingen av

ett motsvarande

motionsyrkande väckt med anledning av

handlingsplanen finns det inte någon principiell

meningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna

i denna fråga (bet. 1999/2000:JuU22 s. 7). Något

riksdagsuttalande behövs inte, och utskottet

föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju26 och

Ju29 i här aktuella delar.

En annan av de principer som gäller för

reformeringsarbetet är att behovet av

kompetensutveckling skall kunna tillgodoses. I

motion Ju27 (fp) understryker motionärerna vikten av

att öka kompetensen inom domstolsväsendet i

mångfalds- och diskrimineringsfrågor.

Enligt skrivelsen genomförs nu de

utbildningssatsningar som aviserades i

handlingsplanen. Detta innebär att baskurser,

grundkurser, påbyggnadskurser och återkommande

utbildningar för de olika personalkategorierna hålls

i enlighet med den utbildningsplan för

domstolsanställda som Domstolsverket tagit fram.

Därutöver kommer fördjupningskurser och

specialkurser att anordnas inom aktuella områden.

Utskottet har från Domstolsverket inhämtat att

utbildning i mångfalds- och

diskrimineringsfrågor, liksom i

jämställdhetsfrågor, intensifierats under det

senaste året. Utbildning förekommer för

samtliga personalkategorier och under såväl

basutbildningen som i form av återkommande

utbildningar. Mot denna bakgrund får

motionsönskemålet enligt utskottets mening

anses vara tillgodosett, och utskottet föreslår

att riksdagen avslår motion Ju27 i denna del.

Domkretsindelningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om att det skall vara

riksdagen - i stället för som nu regeringen -

som skall besluta om indelningen i domsagor.

Jämför reservation 2 (kd, c).

I motionerna Ju26 (m) och Ju29 (c) begärs att

tingsrättsorganisationen skall beslutas av

riksdagen. I den sistnämnda motionen yrkas även att

regeringen bör avstå från att fatta några beslut

angående indelningen i domsagor för tiden fram till

dess att beslutanderätten överförts till riksdagen.

Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a.

att föreskrifter om huvuddragen av domstolarnas

organisation meddelas i lag. I 1 kap. 1 §

rättegångsbalken stadgas inledningsvis att tingsrätt

är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet,

första domstol. Av paragrafens andra stycke framgår

att domsaga är tingsrättens domkrets och att

regeringen förordnar om indelningen i domsagor.

Denna ordning har gällt sedan år 1969.

Tingsrätternas domkretsar bestäms genom

förordningen (1982:996) om rikets indelning i

domsagor. Även om det sålunda är regeringen som

bestämmer om indelningen i domsagor och därmed om

antalet tingsrätter får, med hänsyn till de

ändringar i anslagsbehov och personaluppsättning som

en domsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta

ett avgörande inflytande på frågan (se betänkandet

Ny domkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4

s. 32).

Utskottet har under de senaste åren återkommande

behandlat här aktuella frågor. Senast skedde detta i

samband med budgetberedningen i höstas (se bet.

2000/01:JuU1 s. 68 f). Utskottet upprepade då

tidigare ställningstaganden som sammanfattningsvis

innebär att det inte finns anledning att lagreglera

domkretsindelningen eller på annat sätt överföra

beslutanderätten till riksdagen. Utskottet förordade

- och förordar alltjämt - den nuvarande ordningen

där regeringen informerar riksdagen om kommande

förändringar. Att regeringen i sina överväganden

beaktar vad riksdagen uttalat om principerna för

domstolsorganisationen, som återgetts ovan, är en

självklarhet.

Utskottet avstyrker motionerna Ju26 och Ju29 i

här behandlade delar.

Det fortsatta reformarbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig positivt till att

förändringarna i tingsrättsorganisationen

utvärderas, och utskottet förutsätter att

utvärderingen får ett parlamentariskt inslag.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden som går

ut på att ytterligare

organisationsförändringar skall anstå tills

utvärderingen gjorts respektive att

Domstolsverket inte skall medverka i

utvärderingen. Jämför reservation 3 (m, kd,

c).

I skrivelsen redogör regeringen för de förändringar

av tingsrättsorganisationen som genomförts. Sålunda

har Jakobsbergs och Sollentuna tingsrätter slagits

samman, liksom tingsrätterna i Hudiksvall och

Ljusdal. Utskottet har inhämtat att den i

handlingsplanen aviserade sammanslagningen av

tingsrätterna i Västra Östergötland också

genomförts. Det innebär att tingsrätterna i Motala,

Mjölby och Linköping lagts samman till en domkrets

med kansliorter i Linköping och Motala.

Regeringen redogör i skrivelsen vidare dels för

sådana förändringar av tingsrättsorganisationen som

beslutats, dels för sådana som befinner sig på

planeringsstadiet. Härutöver driver Domstolsverket

organisationsprojekt i flera regioner.

De redan beslutade förändringarna rör

tingsrätterna i Västmanlands län, Blekinge län,

Nordvästra Skåne, Dalarnas län liksom Örebro och

Hallsbergs tingsrätter, Falköpings och Skövde

tingsrätter samt Simrishamns och Ystads tingsrätter.

Vidare planeras organisationsförändringar avseende

Härnösands, Sollefteå och Örnsköldsviks tingsrätter,

tingsrätterna i Eslöv, Lund och Landskrona samt

Boden, Luleå och Piteå tingsrätter.

Domstolsverket har tillsatt organisationsprojekt

beträffande tingsrätterna i Värmlands län, Karlskoga

och Lindesbergs tingsrätter, tingsrätterna i Kalmar,

Oskarshamn och Västervik samt Svegs och Östersunds

tingsrätter. Särskilda utredare har tillsatts för

att se över dels tingsrättsorganisationen i

Gävleborgs län, dels organisationen för

tingsrätterna i Strömstad, Uddevalla, Vänersborg,

Trollhättan och Stenungsund.

Regeringen gör i skrivelsen bedömningen att det

finns behov av att utvärdera de förändringar som

genomförts. Vid en sådan utvärdering bör särskilt

belysas den nya organisationens effekter för

verksamheten i berörda tingsrätter och för

medborgarna på berörda orter. Belysas bör enligt

regeringen även effekterna på rättsväsendet i övrigt

och andra myndigheter samt berörd personal.

Regeringen avser därför att hösten 2001 låta påbörja

en utvärdering av genomförda förändringar av

tingsrättsorganisationen. Utvärderingens resultat

skall ligga till grund för inriktningen av det

fortsatta reformarbetet och arbetet med att

identifiera de regioner där behov av översyn och

förändring av tingsrättsorganisationen föreligger.

Först när denna översyn är klar kommer regeringen

att ta ställning till eventuella förslag rörande

tingsrätterna i Strömstad, Uddevalla, Vänersborg,

Trollhättan och Stenungsund.

I skrivelsen framhåller regeringen slutligen att

det finns skäl att nu också överväga om den

nuvarande organisationen i storstäderna är

ändamålsenlig. Regeringen avser därför att under

hösten 2001 ge Domstolsverket i uppdrag att utreda

tingsrättsorganisationen i Stockholmsområdet.

I en rad motioner understryks vikten av att redan

genomförda liksom de redan beslutade förändringarna

av tingsrättsorganisationen utvärderas. I samtliga

motioner - Ju22 och Ju24 (båda m), Ju25 (kd), Ju27

och Ju28 (båda fp) samt Ju29 (c) - anser

motionärerna att några ytterligare förändringar över

huvud taget inte skall vidtas innan utvärderingen är

genomförd.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av

att de organisationsförändringar som genomförs också

följs upp och utvärderas. Det finns emellertid inte

anledning att avvakta med att genomföra de

förändringar som redan planerats. Såvitt gäller

övriga initierade projekt och utredningar bör

resultatet av utvärderingen enligt utskottets mening

avvaktas innan organisationsförändringar genomförs

såvida det inte är oundgängligen nödvändigt för

verksamhetens fullgörande. I detta sammanhang vill

utskottet framhålla att utskottet ser med

tillfredsställelse att organisationen i storstäderna

nu också kommer att övervägas.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna Ju22, Ju24, Ju25, Ju27,

Ju28 och Ju29 i nu berörda delar.

På samma grund anser utskottet att ett yrkande i

motion Ju22 (m) bör avslås; motionären anser att

Sollefteå tingsrätt inte bör läggas samman med

Härnösands och Örnsköldsviks tingsrätter. Detsamma

gäller ett yrkande i motion Ju23 (m) om att någon

sammanslagning inte bör ske av Boden, Luleå och

Piteå tingsrätter. Här vill utskottet tillägga att

de planerade förändringarna inte innebär något

avsteg från de riktlinjer som gäller för

tingsrättsorganisationen. Såväl behovet av lokal

förankring som de geografiska förhållandena på

respektive ort har beaktats av regeringen.

I motionerna Ju24 (m), Ju25 (kd), Ju27 (fp) och

Ju29 (c) anför motionärerna att den aviserade

utvärderingen inte bör genomföras av Domstolsverket.

I skrivelsen har regeringen inte uttalat sig

närmare om i vilka former utvärderingen bör drivas.

Utskottet utgår för sin del från att regeringen

utformar utvärderingsarbetet så, att

organisationsförändringarna blir genomlysta på bästa

sätt. Inte minst mot bakgrund av den

förankringsprocess som sker i riksdagen när det

gäller organisationsförändringar inom

domstolsväsendet förutsätter utskottet att

utvärderingen också kommer att innehålla ett

parlamentariskt inslag. Något särskilt uttalande

från riksdagen behövs inte.

Utskottet avstyrker här behandlade delar av

motionerna Ju24, Ju25, Ju27 och Ju29.

Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar

Utskottets förslag i korthet

I skrivelsen överväger regeringen ett förslag

om gemensam ledning och administrativ

samordning för länsrätter och tingsrätter på

orter där det är lämpligt. Utskottet anser

att beredningen i ärendet inte bör föregripas

och avstyrker därför bifall till ett

motionsyrkande om att de allmänna domstolarna

och förvaltningsdomstolarna på sikt bör slås

samman. Jämför reservation 4 (m, kd).

I motion Ju24 (m) anförs att de allmänna domstolarna

och förvaltningsdomstolarna på sikt bör slås samman.

I skrivelsen gör regeringen den bedömningen att

länsrätter och tingsrätter bör samordnas med en

gemensam chef och en gemensam administration vid

orter där det är lämpligt. En särskild utredare har

föreslagit vissa författnings-ändringar för att

samordningen skall vara möjlig. Utredarens förslag

är på remiss och regeringen avser att återkomma till

riksdagen med författningsförslag i

budgetpropositionen för år 2002.

Utskottet har tidigare haft att ta ställning till

motsvarande motionsyrkande. I den principiella

frågan om en sammanslagning av de allmänna

domstolarna och förvaltningsdomstolarna har

utskottet anfört att det för sin del inte vill

bestrida att det kan finnas vissa fördelar med en

sammanslagning av de båda domstolsorganisationerna.

En sådan ordning skulle enligt utskottet antagligen

framstå som lättare att överblicka för enskilda.

Medborgarperspektivet skulle alltså tjäna på det.

Mot en sådan ordning har utskottet ansett att man

dock måste ställa nackdelar som också de har sitt

samband med just medborgarperspektivet. En viktig

fråga i det sammanhanget har enligt utskottets

mening varit att allmänhetens berättigade krav på en

kompetent rättskipning kräver specialisering. En

förändring mot en sammanslagning av domstolsslagen

skulle kunna leda till att specialiseringen tunnades

ut. Utskottet har vidare konstaterat att de övriga

fördelar som en sammanslagning skulle kunna erbjuda

också kan tas till vara inom ramen för en sådan

inriktning av reformarbetet som regeringen tagit upp

i handlingsplanen, dvs. med gemensam ledning och

administrativ samverkan. Utskottet har avstyrkt

väckta motioner, senast med hänvisning till pågående

utvärderings- och beredningsarbete (bet.

2000/01:JuU1 s. 72 f). Också nu anser utskottet att

riksdagen bör avslå den här väckta motion Ju24 i

denna del, eftersom beredningsarbetet inte bör

föregripas.

Domstolarnas ställning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att förstärka domstolarnas

ställning, bl.a. genom att föra över ärenden

om domstolarna från justitieutskottet till

konstitutionsutskottet. Jämför reservation 5

(m, kd).

I motion Ju24 (m) begärs förslag om förstärkning av

domstolarnas ställning. Motionärerna anser bl.a. att

regeringens ambitioner vad gäller en långtgående

samverkan mellan rättsväsendets myndigheter endast

med stor försiktighet bör omfatta samarbete mellan

domstolar och andra myndigheter. För att tydliggöra

domstolsväsendets särskilda ställning i

konstitutionellt hänseende begärs vidare att ärenden

om domstolarna skall föras över från

justitieutskottet till konstitutionsutskottet.

Frågan om domstolarnas ställning har aktualiserats

motionsvägen vid ett antal tillfällen under senare

år. Senast behandlade konstitutionsutskottet frågan

i februari i år i ett betänkande rörande

författningsfrågor (bet. 2000/01:KU11 s. 46 f).

Domstolarnas självständighet har ifrågasatts av

motionärerna bl.a. på den grunden att det är

regeringen som utfärdar förordningar med

instruktioner för respektive domstol med

bestämmelser av administrativ karaktär. I förordning

föreskrivs vidare att Domstolsverket bl.a. skall

meddela föreskrifter och allmänna råd.

I konstitutionsutskottets ovan nämnda betänkande

finns en utförlig redogörelse för gällande ordning,

internationella åtaganden och tidigare bedömningar i

riksdagen liksom för ett utredningsbetänkande om

domstolsledning och utnämningen av högre domare.

Varken konstitutionsutskottet eller

justitieutskottet har funnit skäl att bifalla

motionsönskemål motsvarande det nu aktuella.

Konstitutionsutskottet har emellertid funnit skäl

att uppmärksamma gränsdragningen mellan dömande och

administrativ verksamhet; andra myndigheters

befogenhet att besluta om bindande normer för

domstolarnas administration får naturligtvis inte

utnyttjas på det sättet att det inkräktar på

domstolarnas självständighet och integritet när det

gäller den dömande verksamheten (bet. 1996/97:KU26

s. 17 f). Justitieutskottet har för sin del anmärkt

att sådana allmänna råd som Domstolsverket meddelar

om domstolars arbetsordningar inte är bindande (bet.

1997/98:JuU24 s. 6 f).

Utskottet ställer sig bakom de tidigare uttalanden

som gjorts. Vidare anser utskottet att det

utvecklingsarbete som nu bedrivs inom rättsväsendet

för att öka samverkan mellan myndigheterna är

värdefullt. Det sker med iakttagande av de skilda

myndigheternas kompetens- och ansvarsområde och kan

som utskottet ser det inte sägas utgöra något hot

mot domstolarnas självständighet eller opartiskhet.

Konstitutionsutskottet fann i det ovan nämnda

betänkandet 2000/01:KU11 att ett överförande av

ärenden om domstolarna till konstitutionsutskottets

beredningsområde inte skulle innebära någon ändring

av domstolarnas konstitutionella ställning. Inte

heller justitieutskottet kan se att en sådan

överföring av frågorna i sig skulle innebära att

domstolarnas ställning stärktes.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motion Ju24

i denna del bör avslås.

Domstolsverkets ställning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att utreda Domstolsverkets

roll. Jämför reservationerna 6 (m, kd) och 7

(c).

I motion Ju24 (m) begärs en utredning av

Domstolsverkets funktion och ställning i förhållande

till domstolarna. Motionärerna anser att en

domstolsstyrelse bör inrättas efter dansk modell.

Utskottet har behandlat motionsyrkanden

motsvarande det nu aktuella vid ett flertal tidigare

tillfällen. För en utförlig redogörelse av den

självständighetsprincip som råder för domstolarna,

de överväganden som gjordes inför inrättandet av

Domstolsverket år 1975, för innehållet i

Domstolsverkets instruktion samt för den danska

domstolsstyrelsen hänvisas här till betänkande

2000/01:JuU1 (s. 61 f).

Senast vid budgetbehandlingen i höstas ställde sig

utskottet bakom sina tidigare uttalanden i frågan.

Av dessa följer att Domstolsverkets verksamhet inte

i något hänseende får inkräkta på domstolarnas

självständighet i deras rättstillämpande och dömande

verksamhet. Domstolsverkets uppgift är i stället att

tillhandahålla kvalificerad service åt domstolarna i

administrativa frågor. Visserligen bör

Domstolsverket eftersträva att

domstolsorganisationen är effektiv, men utskottet

har understrukit att strävan efter effektivitet inte

får gå ut över rättssäkerheten. Enligt utskottets

uppfattning kommer det nu redovisade synsättet också

väl till uttryck i Domstolsverkets instruktion. Mot

denna bakgrund har utskottet under senare år inte

funnit skäl för att tillsätta en utredning om

Domstolsverkets ställning i förhållande till

domstolarna.

Frågan har enligt utskottets mening inte kommit i

något annat läge, och utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion Ju24 i denna del.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

regeringens skrivelse till handlingarna.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lokal förankring

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju26

yrkande 1 och 2000/01:Ju29 yrkande 1.

Reservation 1 (kd, c)

2. Kompetensutveckling

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju27 yrkande 2.

3. Domkretsindelningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju26

yrkande 2 och 2000/01:Ju29 yrkandena 2 och 3.

Reservation 2 (kd, c)

4. Utvärdering av reformarbetet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju22 yrkande

2, 2000/01:Ju24 yrkandena 4-6, 2000/01:Ju25

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ju27 yrkandena 1 och 3,

2000/01:Ju28 och 2000/01:Ju29 yrkandena 4 och 5.

Reservation 3 (m, kd, c)

5. Regionala projekt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju22

yrkande 1 och 2000/01:Ju23.

6. Allmänna domstolar och

förvaltningsdomstolar

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju24 yrkande 7.

Reservation 4 (m, kd)

7. Domstolarnas ställning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju24 yrkande 1.

Reservation 5 (m, kd)

8. Domstolsverkets ställning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju24 yrkande 2.

Reservation 6 (m, kd)

Reservation 7 (c)

9. Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:112

till handlingarna.

Stockholm den 29 maj 2001

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik

Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson

(s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),

Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m), Ann-

Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Helena

Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c) och Göran Norlander (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Lokal förankring (punkt 1)

av Ingemar Vänerlöv (kd), Ragnwi Marcelind (kd)

och Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motionerna

2000/01:Ju26 yrkande 1 och 2000/01:Ju29 yrkande 1

som sin mening för regeringen vad som anförs i

reservation 1.

Ställningstagande

Vi anser att medborgarperspektivet inte fått ett

tillräckligt stort utrymme i regeringens

överväganden. Här står medborgarnas krav på

tillgänglighet i förgrunden. Detta innebär i

praktiken att alla måste ha någorlunda nära till en

tingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer man

också en lokal förankring i den dömande

verksamheten. Medborgarnas förtroende och respekt

för domstolarnas avgöranden ökar med vetskapen om

att lokalt verksamma domare och nämndemän sköter den

dömande verksamheten. Detta bör regeringen beakta i

det fortsatta reformarbetet.

2. Domkretsindelningen (punkt 3)

av Ingemar Vänerlöv (kd), Ragnwi Marcelind (kd)

och Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motionerna

2000/01:Ju26 yrkande 2 och 2000/01:Ju29 yrkandena 2

och 3 som sin mening för regeringen vad som anförs i

reservation 2.

Ställningstagande

Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationen

bör ha en bred politisk förankring. Det är därför

lämpligt att dessa beslutas av riksdagen, som

därigenom ges en direkt möjlighet att påverka

reformarbetet. Domkretsindelningen bör därför göras

i lag. En sådan ordning skulle också ligga mer i

linje med regeringsformens krav på att huvuddragen i

domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav

som Europakonventionen ställer på att domstolar

skall vara upprättade enligt lag. Över huvud taget

skulle en lagreglering bidra till ett ökat skydd för

de enskilda domstolarnas självständighet.

Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till

riksdagen med ett lagförslag. I avvaktan på att ett

sådant förslag presenteras bör regeringen avstå från

ytterligare organisatoriska förändringar av

tingsrättsorganisationen.

3. Utvärdering av reformarbetet (punkt 4)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),

Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m) och Gunnel

Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motionerna

2000/01:Ju22 yrkande 2, 2000/01:Ju24 yrkandena 4-6,

2000/01:Ju25 yrkandena 1 och 2, 2000/01:

Ju27 yrkandena 1 och 3, 2000/01:Ju28 och

2000/01:Ju29 yrkandena 4 och 5 som sin mening för

regeringen vad som anförs i reservation 3.

Ställningstagande

En utvärdering av förändringarna inom

tingsrättsorganisationen är angelägen och det är

därför positivt att regeringen aviserar att en sådan

kommer att genomföras. Enligt vår mening bör en

sådan utvärdering emellertid inte utföras av

Domstolsverket som ju är den myndighet som varit

delaktig i utformandet av förändringarna. I stället

bör regeringen ge utvärderingsuppdraget till en

oberoende utredning eller kommitté. I avvaktan på

utvärderingen bör inga nya beslut fattas om

förändring av tingsrättsorganisationen utöver redan

fattade förslag; i stället bör erfarenheterna från

utvärderingen tillvaratas i det fortsatta arbetet.

Detta bör ges regeringen till känna.

4. Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar

(punkt 6)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),

Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi

Marcelind (kd) och Jeppe Johnsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:Ju24 yrkande 7 som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 4.

Ställningstagande

Vi anser att en del av det dömande som i dag sker i

länsrätterna bör kunna flyttas över till

tingsrätterna. De mindre tingsrätterna skulle

därigenom erhålla ett större målunderlag, något som

i enlighet med huvuddragen i regeringens

handlingsplan också skulle kunna leda till en

specialisering. Totalt sett skulle en sådan ordning

kunna innebära att fler domstolar bevaras, vilket

också skulle gagna den lokala förankringen i

rättskipningen.

På längre sikt bör de båda domstolsslagen helt

slås ihop. Som vi ser det skulle en sådan ordning

medverka till att domstolsväsendet uppfattas mer

enhetligt. Även ur personalsynpunkt finns det skäl

att överväga en sådan förändring. Det bör ankomma på

regeringen att beakta det anförda inom ramen för det

fortsatta reformarbetet.

5. Domstolarnas ställning (punkt 7)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),

Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi

Marcelind (kd) och Jeppe Johnsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:Ju24 yrkande 1 som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 5.

Ställningstagande

Rättsstatens kärna utgörs av oberoende och

oavhängiga domstolar. Den dömande makten skall

utövas under lagarna och präglas av opartiskhet,

förutsebarhet och likabehandling. Domstolarna har

därmed en särställning jämfört med andra

samhällsorgan. Regeringens benägenhet att behandla

domstolarna som enbart en länk i en s.k. rättskedja

är mot denna bakgrund ytterst olycklig. Domstolarna

har en väsentligt annan funktion att fylla jämfört

med polisväsendet, åklagarväsendet och

kriminalvården. De ambitioner regeringen har vad

gäller långtgående samverkan mellan rättsväsendets

myndigheter bör därför endast med stor försiktighet

omfatta samverkan mellan domstolar och andra

myndigheter. Regeringens rättskedjetänkande får

därför inte drivas för långt, och domstolarnas

särställning bör tydligare markeras. Detta bör

riksdagen ge regeringen till känna.

6. Domstolsverkets ställning (punkt 8)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),

Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi

Marcelind (kd) och Jeppe Johnsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:Ju24 yrkande 2 som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 6.

Ställningstagande

Vi anser att den centrala domstolsadministrationen

inte bör utformas på ett sätt som riskerar ett

oberoende domstolsväsende. Den nuvarande

konstruktionen ger regeringen ett starkt grepp om

domstolsorganisationen. Det finns därför skäl att

överväga en annan ordning. Med ett självständigt

serviceorgan skulle också domstolarnas

självständighet kunna garanteras. I sammanhanget

vill vi som ett alternativ peka på det danska

systemet med en myndighet som i stället ligger under

riksdagen och vars verksamhet regleras i lag.

Vi anser att regeringen bör få i uppdrag att

utreda frågan om Domstolsverkets ställning och

funktion i förhållande till domstolarna med det

danska systemet som förebild.

7. Domstolsverkets ställning (punkt 8)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:Ju24 yrkande 2 som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 7.

Ställningstagande

Om Domstolsverket ges en alltför stark ställning,

kan det innebära ett hot mot domstolarnas

självständighet. En tänkbar möjlighet att komma till

rätta med detta problem vore att lägga ut verkets

uppgifter på domstolarna. Regeringen bör få i

uppdrag att utreda en nedläggning av Domstolsverket

och en decentralisering av dess verksamhet.

Särskilt yttrande

Domstolarnas ställning

av Fredrik Reinfeldt (m), Anders G Högmark (m), Maud

Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m).

För att tydliggöra domstolsväsendets särskilda

ställning i konstitutionellt hänseende avser vi

verka för att domstolsfrågorna i fortsättningen

skall behandlas av riksdagens konstitutionsutskott.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringen (Justitiedepartementet) informerar i

skrivelse 2000/01:112 om hur reformarbetet i

domstolarna utvecklas.