Bet. 2000/01:JuU31

Justitieutskottets betänkande

2000/01:JUU31

Behandling av personuppgifter inom kriminalvården

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

JuU31

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24

oktober 1998 och ersatte då datalagen (1973:289). Om

en behandling av personuppgifter för ett visst

ändamål har påbörjats före den dag då

personuppgiftslagen trädde i kraft gäller, enligt en

övergångsbestämmelse till lagen, fortfarande

datalagen fram till och med den 30 september 2001.

Det innebär att datalagen fortfarande tillämpas på

flertalet av de register som förs inom

kriminalvården. Det har mot den bakgrunden blivit

nödvändigt att överväga om det behövs någon särskild

lagstiftning för att reglera kriminalvårdens

möjligheter att i fortsättningen behandla

personuppgifter.

Inom Justitiedepartementet har utarbetats en

departementspromemoria - Behandling av

personuppgifter inom kriminalvården (Ds 2000:50) -

med förslag till en lag om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården. Promemorian har

remissbehandlats (dnr Ju 2000/3820). Regeringens

förslag i detta ärende bygger på promemorian och

remissbehandlingen av den.

Lagrådet har i sitt yttrande förordat vissa

ändringar i regeringens förslag, och regeringen har

justerat sitt förslag i enlighet härmed.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utöver regeringens förslag behandlar utskottet en

motion som väckts med anledning av propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården. Lagen skall

innehålla de bestämmelser som utöver

personuppgiftslagen är nödvändiga för

kriminalvårdens verksamhet. Regleringen kommer att

ersätta de tillstånd från Datainspektionen på vilka

huvuddelen av den nuvarande registerföringen vilar.

Personuppgifter får enligt lagen behandlas om det

behövs för att kriminalvården skall kunna fullgöra

sina uppgifter i enlighet med vad som föreskrivs i

lag eller förordning. Uppgifter skall vidare få

behandlas för att tillgodose rättsväsendets

myndigheters behov av information om verkställighet

av påföljd och häktning samt för att upprätthålla

säkerheten och förebygga brott under den tid som en

person är föremål för en kriminalvårdsåtgärd.

Dessutom får dessa personuppgifter också användas

för tillsyn, planering, uppföljning och

kvalitetssäkring av verksamheten.

Författningsförslaget innebär att kriminalvården

ges utökade möjligheter att behandla uppgifter om

intagna som utgör särskilda risker i t.ex. hot-

eller våldshänseende.

Sådana känsliga uppgifter som avses i 13 §

personuppgiftslagen skall få behandlas tillsammans

med andra uppgifter om det är oundgängligen

nödvändigt för syftet med behandlingen. Sådana

uppgifter får dock som huvudregel inte användas som

sökbegrepp.

Vidare införs en bestämmelse om att

personuppgifter som behandlats av kriminalvården

skall gallras senast tio år efter det att den

senaste registrerade påföljden eller åtgärden helt

har verkställts eller upphört.

Lagen innehåller bestämmelser om att regeringen

meddelar föreskrifter om vilka andra myndigheter som

skall få tillgång till personuppgifter som behandlas

inom kriminalvården samt vem som därvid skall få ha

direktåtkomst till sådana uppgifter.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober

2001.

Sammanfattning

I detta ärende föreslår utskottet att riksdagen

skall anta en ny lag, lag om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården. Lagförslaget

innehåller de bestämmelser som utöver

personuppgiftslagen (1998:204) är nödvändiga för

kriminalvårdens verksamhet. Utskottet har

kompletterat regeringens förslag med en

övergångsbestämmelse.

Vidare behandlar utskottet en motion som väckts

med anledning av propositionen och som rör den

författningstekniska lösning som valts, lagens

tillämpningsområde samt i vilken utsträckning

känsliga uppgifter skall få registreras.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober

2001.

I ärendet finns tre reservationer (c).

Propositionen

I proposition 2000/01:126 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården.

Följdmotioner

2000/01:Ju30 av Staffan Werme och Ana Maria Narti

(fp):

1. Riksdagen beslutar om ändring av 1 och 5 §§ i

lagförslaget i enlighet med vad som anförts i

motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

ett nytt lagförslag med beaktande av de ståndpunkter

i övrigt som framförts i motionen.

Utskottets överväganden

Inom kriminalvården finns ett antal olika

databaserade personregister som avser

klientadministration. Vissa register förs centralt

av Kriminalvårdsstyrelsen med stöd av förordningen

(1970:517) om rättsväsendets informationssystem (RI-

förordningen), andra av de olika myndigheterna efter

särskilda tillstånd av Datainspektionen. Vidare

antecknas en del personuppgifter manuellt.

Personuppgiftslagen omfattar all automatiserad

behandling av personuppgifter. Den omfattar vidare

behandling av personuppgifter i manuella register.

Lagen är generellt tillämplig. Avvikande

bestämmelser i lag eller förordning gäller dock

framför personuppgiftslagen. I detta ärende föreslås

att kriminalvårdens rätt att behandla uppgifter

automatiserat och i manuella register skall regleras

i en särskild lag.

Utskottet delar regeringens

uppfattning om att en sådan särskild

lag bör införas. I det följande

behandlas vissa frågor som berörts i

den med anledning av propositionen

väckta motionen.

Författningsteknisk lösning

Utskottets förslag i korthet

Den föreslagna lagen ger ramarna för när

behandling av personuppgifter är tillåten och

skall kompletteras av författningar på lägre

nivå. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

ett motionsyrkande om att det i lagen närmare

borde ha preciserats hur bestämmelserna skall

tillämpas. Jämför reservation 1 (c).

Den av regeringen föreslagna lagen skall bygga på

personuppgiftslagen och innehålla de särbestämmelser

som är nödvändiga för kriminalvården. Lagen skall ge

ramarna för när behandling av personuppgifter är

tillåten och skall kompletteras av mer detaljerade

författningar på lägre nivå. I propositionen anför

regeringen att integritetsaspekterna kommer att

uppmärksammas särskilt i det fortsatta

författningsarbetet. Vidare redogör regeringen för

de utgångspunkter som därvid bör gälla. Dessa

utgångspunkter präglas av en restriktiv tillämpning

av lagens bestämmelser.

I motion Ju30 (fp) ifrågasätts lagförslagets

utformning. Motionärerna anser att det i lagen, i

stället för i förordning, borde ha preciserats

närmare hur bestämmelserna skall tillämpas. Särskilt

nämns ändamålsbestämmelsen i 3 § lagförslaget som

reglerar frågan om när behandlingen av

personuppgifter skall vara tillåten.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en

lagreglering inte bör vara alltför detaljerad utan

endast innehålla de från integritetssynpunkt

viktigaste bestämmelserna. Det är enligt utskottets

mening inte praktiskt möjligt att i lag närmare

reglera t.ex. vilka uppgifter som skall få

behandlas. Vidare anser utskottet att det inte finns

några principiella invändningar mot att den närmare

regleringen görs i förordning.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion Ju30 i denna del.

Lagens tillämpningsområde

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker bifall till ett

motionsyrkande om att personer som är intagna

i häkte eller kriminalvårdsanstalt utan att

vara misstänkta eller dömda för brott skall

undantas från lagens tillämpningsområde.

Jämför reservation 2 (c).

Kriminalvården skall enligt förslaget få behandla

personuppgifter i första hand som ett stöd för att

administrera verksamheten. En självklar utgångspunkt

är därför att kriminalvården skall ha rätt att

behandla personuppgifter avseende personer som

ådömts påföljder som innebär frihetsberövande eller

övervakning. Enligt 1 § punkterna 3-7 i den

föreslagna lagen skall uppgifter få behandlas om

personer som är dömda till fängelse, skyddstillsyn

eller villkorlig dom med föreskrift om

samhällstjänst, ålagda fängelse som

förvandlingsstraff för böter eller vite samt

personer som på grund av utländsk dom skall

verkställa en sådan påföljd. Vidare skall enligt

förslaget även personuppgifter avseende personer som

är föremål för personutredning eller som är häktade

få behandlas (punkterna 1 och 2). Också beträffande

personer som på annan grund är intagna i häkte eller

kriminalvårdsanstalt är lagen tillämplig (punkt 8).

Det kan t.ex. gälla personer som förvaras i häkte

för att de är anhållna, omhändertagna enligt lagen

(1990:52) om vård av unga, lagen (1988:870) om vård

av missbrukare eller lagen (1976:511) om berusade

personer m.m., personer som är intagna i anstalt för

att de tagits i förvar enligt utlänningslagen

(1989:529) eller personer som är dömda till sluten

psykiatrisk vård men ännu inte överlämnats till

sådan vård. Slutligen skall lagen enligt 1 § punkt 9

vara tillämplig på personer som annars transporteras

av kriminalvårdens transporttjänst.

I motion Ju30 (fp) yrkas avslag på lagförslaget

såvitt avser 1 § första stycket punkten 8.

Motionärerna anser att det finns anledning att

ifrågasätta varför personer som inte är misstänkta

eller dömda för brott skall omfattas av lagen.

De personer som är intagna i häkte eller

kriminalvårdanstalt av andra skäl än att de är

misstänkta eller dömda för brott befinner sig även

de i kriminalvårdens förvar. Det är enligt

utskottets mening svårt att se hur kriminalvården

skulle kunna bedriva en verksamhet och uppfylla de

krav som kan ställas på en modern myndighet om

uppgifter om dessa personer inte fick behandlas

automatiserat. Däremot är det självfallet så att

inte fler uppgifter än de som är nödvändiga för

ändamålet får behandlas. Detta följer redan av

personuppgiftslagen.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion Ju30 i denna del.

Känsliga personuppgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att behandling av känsliga

personuppgifter endast skall få ske i fråga

om personer som är dömda till fängelse eller

annan påföljd. Jämför reservation 3 (c).

Enligt den föreslagna 5 § skall känsliga uppgifter -

dvs. uppgifter om ras eller etniskt ursprung,

politiska åsikter, religiös eller filosofisk

övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller

sexuell läggning - få behandlas tillsammans med

andra uppgifter om det är oundgängligen nödvändigt

för syftet med behandlingen.

I motion Ju30 (fp) föreslås en inskränkning på så

sätt att känsliga personuppgifter endast bör få

behandlas beträffande personer som dömts till

fängelse eller annan påföljd.

När det gäller personer som är intagna i häkte

eller anstalt på annan grund än att de är häktade,

dömda till fängelse eller ålagda fängelse som

förvandlingsstraff för böter eller vite torde det,

som regeringen konstaterar i propositionen, normalt

inte finnas behov för kriminalvården att behandla

andra känsliga personuppgifter än de som rör hälsa.

Det faktum att en person t.ex. har diabetes, gulsot

eller HIV kan även för dessa personer vara av

betydelse inte bara för den intagne själv, utan även

för personalen och medintagna. Det kan enligt

utskottets mening emellertid inte uteslutas att det

kan finnas ett behov av att behandla andra känsliga

personuppgifter också här. Ett syfte kan vara att

skydda den intagne från övergrepp eller

repressalier. Det förtjänas dock att understrykas

att sådana uppgifter bara får behandlas undantagsvis

och bara om det är oundgängligen nödvändigt för

syftet med behandlingen.

Utskottet anser sålunda att känsliga

personuppgifter bör kunna behandlas

beträffande samtliga de

personkategorier som omfattas av

lagens tillämpningsområde. Motion

Ju30 avstyrks i denna del.

Övrigt

Den nya lagen om behandling av personuppgifter inom

kriminalvården bör enligt utskottets mening

korrespondera med personuppgiftslagen. En

övergångsbestämmelse motsvarande den i

personuppgiftslagen såvitt avser manuell behandling

bör därför införas. Sådana övergångsbestämmelser har

också införts i andra lagar om behandling av

personuppgifter. Som exempel kan nämnas lagen

(2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets

verksamhet.

I fråga om manuell behandling av personuppgifter

innebär den av utskottet föreslagna

övergångsbestämmelsen alltså att lagen - när det

gäller sådan behandling som har påbörjats före den

24 oktober 1998 - träder i kraft först den 1 oktober

2007. Manuell behandling av personuppgifter som har

påbörjats efter den 24 oktober 1998 kommer

emellertid att omfattas av bestämmelserna i lagen om

behandling av personuppgifter inom kriminalvården

den 1 oktober 2001.

Utskottets förslag till övergångsbestämmelse finns

i bilaga 3. Där återfinns också en justering av

regeringens lagförslag såvitt avser 5 §.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Författningsteknisk lösning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju30 yrkande 2.

Reservation 1 (c)

2. Lagens tillämpningsområde

Riksdagen antar regeringens förslag till 1 §

första stycket punkt 8 lagen om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården och avslår

därmed motion 2000/01:Ju30 yrkande 1 (delvis).

Reservation 2 (c)

3. Känsliga uppgifter

Riksdagen antar regeringens förslag till 5 §

lagen om behandling av personuppgifter inom

kriminalvården, dock att bestämmelsen ges den

lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed

avslår riksdagen motion 2000/01:Ju30 yrkande 1

(delvis).

Reservation 3 (c)

4. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

behandling av personuppgifter inom kriminalvården

såvitt det inte omfattas av utskottets förslag ovan,

dock med tillägg av den övergångsbestämmelse som

utskottet föreslår i bilaga 3.

Stockholm den 29 maj 2001

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström

(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m),

Ann-Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Helena

Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c) och Yilmaz Kerimo (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Författningsteknisk lösning (punkt 1)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:Ju30 yrkande 2 som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 1.

Ställningstagande

Det är viktigt att riksdagen genom lagstiftning

reglerar när och på vilket sätt myndigheterna får

hantera personuppgifter vid sidan av vad som gäller

enligt personuppgiftslagen. Jag anser dock att man

måste ifrågasätta utformningen av det nu behandlade

lagförslaget. Genom att lagen endast är en ramlag

ger den ytterst begränsad vägledning till de

myndigheter och tjänstemän som skall tillämpa den.

Visserligen avser regeringen att senare komplettera

lagen med bestämmelser i form av förordningar om hur

lagen skall tillämpas. Jag anser emellertid att det

hade varit att föredra om det i lagen i högre grad

preciserats när behandlingen av personuppgifter

skall vara tillåten. Det får ankomma på regeringen

att återkomma med sådana mer detaljerade lagförslag.

2. Lagens tillämpningsområde (punkt 2)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till 1 § första

stycket punkt 8 lagen om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Ju30 yrkande 1 (delvis).

Ställningstagande

Enligt min mening är det inte rimligt att personer

som är intagna i häkte eller kriminalvårdsanstalt på

annan grund än brott eller misstanke om brott skall

omfattas av den föreslagna lagen. Det kan t.ex. röra

sig om en minderårig som är omhändertagen enligt

lagen om vård av unga eller någon som tagits i

förvar enligt utlänningslagen. Att behandla

personuppgifter rörande denna kategori personer ter

sig alltför integritetskränkande och framstår inte

som nödvändigt. Jag anser därför att riksdagen skall

avslå lagförslaget i denna del.

3. Känsliga uppgifter (punkt 3)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till 5 § lag om

behandling av personuppgifter inom kriminalvården

samt tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Ju30 yrkande 1 (delvis).

Ställningstagande

Enligt min mening kan det i vissa speciella fall

vara viktigt att kriminalvården har möjlighet att

kunna hantera känsliga personuppgifter. Det kan

t.ex. vara angeläget för kriminalvården att få

registrera att en intagen är medlem i en högerextrem

rörelse för att förhindra att det skapas sådana

nätverk inom landets anstalter. Enligt min mening är

det dock inte acceptabelt att personer som inte är

misstänkta eller dömda för brott skall omfattas av

bestämmelsen. Möjligheten att i undantagsfall

registrera känsliga uppgifter bör endast avse

personer som dömts för brott. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett kompletterande

förslag snarast före lagens ikraftträdande. Detta

bör riksdagen ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Utskottets förslag till ändring i

regeringens förslag till lag om

behandling av personuppgifter inom

kriminalvården

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Uppgifter om en person Uppgifter om en person

får inte behandlas enbart får inte behandlas enbart

på grund av vad som är på grund av vad som är

känt om personens ras känt om personens ras

eller etniska ursprung, eller etniska ursprung,

politiska åsikter, politiska åsikter,

religiösa eller religiösa eller

filosofiska övertygelse, filosofiska övertygelse,

medlemskap i medlemskap i

fackförening, hälsa eller fackförening, hälsa eller

sexuell läggning. sexuella läggning.

-----------------------------------------------------

Om uppgifter om en person behandlas på annan grund

får uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter

som avses i första stycket, om det är oundgängligen

nödvändigt för syftet med behandlingen.

-----------------------------------------------------

Personuppgifter enligt första stycket får inte

användas som sökbegrepp om inte regeringen har

föreskrivit det. Sådana föreskrifter får meddelas

endast för det ändamål som anges i 3 § första

stycket 3.

-----------------------------------------------------

2. Utskottets förslag till övergångsbestämmelse till

regeringens förslag till lag om behandling av

personuppgifter inom kriminalvården

Härigenom föreskrivs att det till förslaget till

lag om behandling av personuppgifter inom

kriminalvården skall fogas en övergångsbestämmelse

av följande lydelse.

Bestämmelserna i lagen skall inte börja tillämpas

förrän den 1 oktober 2007 i fråga om sådan manuell

behandling av personuppgifter som påbörjats före den

24 oktober 1998 eller manuell behandling som utförs

för ett visst bestämt ändamål om manuell behandling

för ändamålet påbörjats före den 24 oktober 1998.