Bet. 2000/01:JuU4

Justitieutskottets betänkande

2000/01:JUU04

Ny insiderstrafflag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

2000/01

JuU4

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett

regeringsförslag om ny insiderlagstiftning. Enligt

förslaget skall den nuvarande insiderlagen ersättas

av två nya lagar. Den ena av dessa -

insiderstrafflagen - skall innehålla straffrättsliga

bestämmelser och den andra - lagen om

anmälningsskyldighet för vissa innehav av

finansiella instrument - administrativa bestämmelser

om anmälningsskyldighet.

Till insiderstrafflagen förs bestämmelserna om

otillbörlig kurspåverkan i lagen om handel med

finansiella instrument. I flera hänseenden skärps

lagstiftningen mot insiderbrottslighet.

I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav

av finansiella instrument kortas den tid inom vilken

vissa personer skall anmäla aktieinnehav eller

ändring av innehavet till Finansinspektionen från

fjorton dagar till fem dagar.

Propositionen

I proposition 1999/2000:109 (Finansdepartementet)

har regeringen föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. insiderstrafflag,

2. lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav av

finansiella instrument,

3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713),

6. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa

riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.,

7. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

8. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

9. lag om ändring i lagen (1987:813) om

homosexuella sambor,

10. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med

finansiella instrument,

11. lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,

12. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet,

13. lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker,

14. lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument,

15. lag om ändring i lagen (2000:201) om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats

till betänkandet, se bilaga 1.

Utskottet

Inledning

Ärendet och dess beredning

I den inom Finansdepartementet upprättade

promemorian Ny insiderlagstiftning, m.m, (Ds 2000:4

), föreslogs en lagstiftning som skulle ersätta den

nuvarande insiderlagen (1990:1342) och

bestämmelserna om otillbörlig kurspåverkan i lagen

(1991:980) om handel med finansiella instrument. I

promemorian föreslogs bl.a. en uppdelning av

insiderlagen på två lagar, av vilka den ena skulle

innehålla straffrättsliga bestämmelser och den andra

administrativa bestämmelser om anmälningsskyldighet

m.m. Härutöver upptog promemorian förslag till nya

materiella bestämmelser i olika avseenden.

Promemorian har remissbehandlats.

Till grund för propositionen ligger förslagen i

promemorian jämte remissbehandlingen av denna.

Utskottet har i ärendet hållit en utfrågning med

företrädare för Finansinspektionen och Svenska

fondhandlareföreningen.

Skatteutskottet har till justitieutskottet

överlämnat ett av regeringen i proposition

1999/2000:122 Internationellt tullsamarbete framlagt

förslag till ändring i 1 kap. 4 § sekretesslagen

(1980:100).

Insiderlagstiftningen i huvuddrag

Lagstiftning om insiderhandel tillkom i Sverige för

första gången genom lagen (1971:827) om registrering

av vissa aktieinnehav. Lagen innebar i huvudsak en

skyldighet för vissa personkategorier att registrera

sina aktieinnehav i noterade aktiebolag. Ett direkt

förbud mot insiderhandel infördes först genom lagen

(1985:571) om värdepappersmarknaden.

Den nu gällande insiderlagen trädde i kraft den 1

februari 1991. Efter vissa ändringar som ägt rum

under 1990-talet innehåller lagen i stora drag

följande.

Lagen gäller vid handel på värdepappersmarknaden

och innehåller förbud mot handel med finansiella

instrument på denna marknad i vissa fall samt

bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter om

innehav av sådana instrument i vissa fall.

Med handel på värdepappersmarknaden förstås handel

på börs eller annan organiserad marknadsplats eller

genom någon som yrkesmässigt bedriver vissa slag av

handel som avses i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse.

Begreppet finansiellt instrument omfattar

fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse

avsedd för handel på värdepappersmarknaden. Till

fondpapper hänförs aktie och obligation samt sådana

andra delägarrätter eller fordringsrätter som är

utgivna för allmän omsättning, andel i

värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den

som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett

utländskt bolag (depåbevis).

Det grundläggande handelsförbudet i insiderlagen

riktar sig mot den som har anställning, uppdrag

eller annan befattning som innebär att han normalt

får kännedom om omständigheter som har betydelse för

kursen på finansiella instrument. Har en sådan

person på grund av sin ställning fått information om

en icke offentliggjord omständighet som är ägnad att

väsentligt påverka kursen på finansiella instrument

gäller följande. Innan omständigheten blivit allmänt

känd eller upphört att ha betydelse för

kurssättningen får han inte för egen eller annans

räkning köpa eller sälja sådana finansiella

instrument på värdepappersmarknaden. Han får inte

heller använda informationen eller kunskapen till

att med råd eller på annat sådant sätt föranleda

någon till köp eller försäljning av detta slag.

Förbudet gäller även den som har fått information

eller kunskap om en omständighet som rör ett

aktiebolag i vilket han äger aktier.

Vidare gäller att den som i något annat än de nu

angivna fallen fått kännedom om en icke

offentliggjord omständighet som är ägnad att

väsentligt påverka kursen på finansiella instrument

och som måste ha röjts av någon av de nyss angivna

eller eljest kommit ut obehörigen, inte för egen

eller annans räkning får köpa eller sälja sådana

finansiella instrument på värdepappersmarknaden

innan omständigheten blivit allmänt känd eller

upphört att ha betydelse för kurssättningen.

Insiderlagen ger sedan exempel på omständigheter

som kan vara ägnade att väsentligt påverka kursen på

finansiella instrument. Vidare stadgar den vissa

undantag från handelsförbudet.

Den som uppsåtligen bryter mot handelsförbudet döms

för insiderbrott till böter eller fängelse i högst

två år eller, om brottet med hänsyn till affärens

omfattning och övriga omständigheter är grovt, till

fängelse, lägst sex månader och högst fyra år, allt

under förutsättning att gärningen inte är belagd med

strängare straff i brottsbalken.

Den som av grov oaktsamhet bryter mot

handelsförbudet döms för vårdslöst insiderförfarande

till böter eller fängelse i högst ett år.

Överträdelser av handelsförbudet som kan antas

sakna betydelse för allmänhetens förtroende för

värdepappersmarknaden, eller som annars är ringa,

medför inte ansvar.

Insiderlagen räknar vidare upp vilka fysiska

personer som skall anses ha insynsställning i

aktiemarknadsbolag. Hit hör bl.a. styrelseledamot,

styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice

verkställande direktör, revisor och

revisorssuppleant i aktiemarknadsbolaget eller dess

moderföretag. Betydelsefullt är att också att den

som äger aktier i bolaget, motsvarande minst 10 % av

aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier

i bolaget, eller som äger aktier i denna omfattning

tillsammans med en på visst sätt närstående fysisk

eller juridisk person anses ha insynsställning.

Har någon insynsställning i ett aktiemarknadsbolag,

skall han skriftligen anmäla innehav av aktier i

bolaget eller förändringar i innehavet till Finans-

inspektionen. Sådan anmälan skall också göras av ett

aktiemarknadsbolag som äger egna aktier. Anmälan

till Finansinspektionen skall ske inom fjorton dagar

från det att bolagets aktier noterades,

insynsställning uppkom eller den anmälningsskyldige

eller någon honom närstående förvärvat eller

avyttrat aktier i bolaget.

Med aktier avses i detta hänseende även bl.a.

optioner och vissa aktieliknande finansiella

instrument.

Vissa undantag från anmälningsskyldigheten gäller

dock, bl.a. för vissa mindre omfattande

aktieinnehav.

Styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande

direktör, vice verkställande direktör, revisor eller

revisorssuppleant i ett aktiemarknadsbolag som

förvärvat aktier i detta får mot vederlag överlåta

aktier av samma slag upp till motsvarande antal

tidigast tre månader efter förvärvet (det s.k.

förbudet mot korttidshandel). Förbudet gäller även

fysiska och juridiska personer som är närstående

sådana befattningshavare samt aktiemarknadsbolag som

äger egna aktier.

Om det med hänsyn till tillgången på kurspåverkande

information inom en myndighet är påkallat för

kontroll av att handelsförbudet efterlevs, får reg-

eringen besluta att det vid myndigheten skall föras

en förteckning över innehav av finansiella

instrument avseende ledamöterna i styrelsen samt de

arbetstagare, uppdragstagare och andra funktionärer

som myndigheten bestämmer med hänsyn till deras

särskilda insynsställning.

Finansinspektionen är tillsynsmyndighet och

övervakar efterlevnaden av insiderlagens

bestämmelser.

Inspektionen för ett register över anmälningar av

vilka personer som har insynsställning

(insiderregister).

Insiderlagen innehåller slutligen bestämmelser om

Finansinspektionens rätt att utreda överträdelser av

lagen, att förelägga vite i vissa fall för att få

tillgång till uppgifter i en sådan utredning och att

ta ut administrativa avgifter vid överträdelser av

lagen.

Härutöver bör nämnas förbudet mot otillbörlig

kurspåverkan i 7 kap. 1 § lagen om handel med

finansiella instrument.

Enligt paragrafen gäller att den som, vid handel på

värdepappersmarknaden, i avsikt att otillbörligt

påverka priset vid allmän omsättning av finansiella

instrument

1. sluter avtal eller företar annan rättshandling

för skens skull,

2. i hemlighet förenar överlåtelse av finansiella

instrument med utfästelse att senare förvärva dessa

till visst lägsta pris eller med villkor som

begränsar rätten till fortsatt överlåtelse eller

annars är avsedda att undandra instrumenten allmän

omsättning,

döms för otillbörlig kurspåverkan till böter eller

fängelse i högst två år.

Detsamma gäller om någon, i annat fall än de nu

angivna, vid handel på värdepappersmarknaden i

avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän

omsättning av finansiella instrument ingår köp-

eller säljavtal, lämnar anbud om slutande av sådant

avtal, vidtar annan liknande åtgärd eller föranleder

någon annan till sådan rättshandling och åtgärden är

ägnad att vilseleda köpare och säljare av

finansiella instrument.

Är brottet med hänsyn till omfattningen av

kurspåverkan eller övriga omständigheter att anse

som grovt, är straffet fängelse i lägst sex månader

och högst fyra år.

Ansvar enligt paragrafen utdöms inte om gärningen

är belagd med straff i brottsbalken eller om

överträdelsen är ringa.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny insiderlagstiftning.

Den nya lagstiftningen ersätter den nuvarande

insiderlagen och bestämmelserna om otillbörlig kurs-

påverkan i lagen om handel med finansiella

instrument. Insiderlagstiftningen delas upp i en lag

med straffrättsliga bestämmelser -

insiderstrafflagen - och en lag med administrativa

bestämmelser om anmälningsskyldighet m.m. - lagen om

anmälningsskyldighet för vissa innehav av

finansiella instrument.

Insiderstrafflagen föreslås reglera förbudet mot

insiderhandel och otillbörlig kurspåverkan. Den nu

gällande förbudsregeln mot insiderhandel utformas i

stället som en ansvarsbestämmelse. Vidare införs en

definition av insiderinformation. Straffet för

insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan av

normalgraden skärps genom att böter utgår ur

straffskalan.

Enligt gällande lagstiftning skall en domstol inte

döma till ansvar för insiderbrott i fall som kan

antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende

för värdepappersmarknaden eller annars är ringa. Det

föreslås att dessa grunder för ansvarsfrihet

avskaffas. Ett nytt brott - insiderförseelse -

införs för insiderbrott som är att anse som ringa.

Straffbarhet införs även vid ringa fall av

otillbörlig kurspåverkan. Vidare införs ett nytt

brott - obehörigt röjande av insiderinformation -

för den som har anställning, uppdrag eller annan

befattning, som normalt innebär att han eller hon

får kännedom om omständigheter som har betydelse för

kursen på finansiella instrument, och som på grund

härav fått insiderinformation och som obehörigen

röjer sådan information. Detsamma gäller den som

fått insiderinformation beträffande ett aktiebolag i

vilket han eller hon äger aktier och som obehörigen

röjer sådan information.

Det finns enligt gällande lagstiftning inte någon

reglering av vid vilken tidpunkt Finansinspektionen

skall anmäla misstanke om brott till åklagare. En

regel införs enligt vilken Finansinspektionen är

skyldig att göra anmälan till åklagare när det finns

anledning att anta att brott enligt

insiderstrafflagen har begåtts.

De gällande bestämmelserna om anmälningsskyldighet

för personer med insynsställning m.m. och förbudet

mot korttidshandel placeras i lagen om

anmälningsskyldighet för vissa innehav av

finansiella instrument. Tidsfristen för anmälan om

aktieinnehav eller ändring i innehavet kortas ned

till fem dagar. Den som är anställd eller

uppdragstagare vid ett värdepappersinstitut, en börs

eller en auktoriserad marknadsplats och som normalt

kan antas ha tillgång till icke offentliggjord

information om sådant förhållande som kan påverka

kursen på finansiella instrument, skall i

fortsättningen till arbetsgivaren skriftligen anmäla

eget och vissa närstående fysiska personers innehav

av finansiella instrument och ändring i innehavet.

Institutet skall föra en förteckning över sådana

anmälningar.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari

2001.

Överväganden

Av propositionen framgår att de föreslagna

lagändringarna syftar till att göra

insiderlagstiftningen tydlig och funktionell. Ett

annat syfte med lagstiftningen är att det skall stå

klart för finansmarknadens aktörer att överträdelser

av förbudet mot insiderhandel löper risk att

upptäckas och att utredningar om sådana

överträdelser skall handläggas snabbt och effektivt.

Tillsammans med en kraftfull självreglering på de

finansiella marknaderna bör förslagen, enligt

regeringens bedömning, ge goda förutsättningar för

att upprätthålla förtroendet för marknaderna. Frågan

om en mera genomgripande förändring av

insiderlagstiftningen anser regeringen böra avvakta

ett inom EG-kommissionen pågående arbete med

framtagandet av ett förslag till direktiv mot

marknadsmanipulationer.

Enligt utskottets uppfattning är den föreslagna

uppdelningen av insiderlagen på en lag med

straffbestämmelser och en med bestämmelser av

administrativ art ägnad att öka tydlighet och

överskådlighet i lagstiftningen. De materiella

ändringar som föreslås torde bidra till att göra

insiderlagstiftningen mera ändamålsenlig. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag.

I propositionen föreslås ändringar i 8 kap. 5 §

sekretesslagen (1980:100). Förslaget bör samordnas

med den ändring i samma paragraf som föreslagits i

proposition 1999/2000:145 (bet. 2000/01:JuU3, rskr.

2000/01:000).

Regeringen har i proposition 1999/2000:122

Internationellt tullsamarbete lagt fram förslag till

ändring av 1 kap. 4 § sekretesslagen. Förslaget bör

samordnas med det förslag till ändring i samma

paragraf som regeringen lagt fram i detta ärende.

Utskottet lägger därför fram ett förslag till sådan

samordning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretess i statlig

myndighets verksamhet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

ändring av riksdagens tidigare beslut (bet.

2000/01:JuU3, rskr. 2000/01:000) såvitt gäller

lagen om ändring i sekretesslagen (1980:100)

bestämmer att 8 kap. 5 § sistnämnda lag skall

ges den lydelse utskottet föreslår i bilaga 2,

2. beträffande förslag till ändring i

sekretesslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i sekretesslagen (1980:100) såvitt det inte

omfattas av utskottets hemställan ovan, dock att

1 kap. 4 § ges den lydelse utskottet föreslår i

bilaga 2,

3. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) insiderstrafflag,

b) lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav

av finansiella instrument,

c) lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385),

d) lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713),

e) lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa

riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.,

f) lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

g) lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar,

h) lag om ändring i lagen (1987:813) om

homosexuella sambor,

i) lag om ändring i lagen (1991:980) om handel

med finansiella instrument,

j) lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,

k) lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-

och clearingverksamhet,

l) lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker,

m) lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument,

n) lag om ändring i lagen (2000:201) om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 9 november 2000

På justitieutskottets vägnar

Ingvar Johnsson

I beslutet har deltagit: Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s),

Margareta Sandgren (s), Alice

Åström (v), Ingemar Vänerlöv (kd),

Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl

(m), Helena Zakariasén (s), Yvonne

Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind

(kd), Jeppe Johnsson (m), Kia

Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c),

Göran Norlander (s), Anita Sidén

(m), Yilmaz Kerimo (s) och Johan

Pehrson (fp).

Regeringens lagförslag

Utskottets lagförslag

1. Utskottets förslag till ändring i

riksdagens beslut om lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt riksdagens Föreslagen lydelse

beslut (bet.

1999/2000:JuU3,

rskr.2000:000)

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2. Utskottets förslag till ändring i

regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

4 §[1]

-----------------------------------------------------

Gäller förbud enligt denna lag mot att röja uppgift,

får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför

den verksamhet i vilken sekretess gäller för

uppgiften.

-----------------------------------------------------

I insiderlagen I insiderstrafflagen

(1990:1342) finns (2000:000) finns

bestämmelser om förbud bestämmelser om förbud

att utnyttja vissa att utnyttja eller röja

uppgifter som är ägnade vissa uppgifter som är

att väsentligt påverka ägnade att väsentligt

kursen på finansiella påverka kursen på

instrument. finansiella instrument.

Bestämmelser som Bestämmelser som

begränsar möjligheten att begränsar möjligheten att

utnyttja vissa uppgifter utnyttja vissa uppgifter

som en svensk myndighet som en svensk myndighet

har fått från en har fått från en

myndighet i en annan stat myndighet i en annan stat

finns i lagen (2000:562) finns i lagen (2000:562)

om internationell om internationell

rättslig hjälp i rättslig hjälp i

brottmål, lagen brottmål, lagen

(2000:343) om (2000:343) om

internationellt polisiärt internationellt polisiärt

samarbete samt lagen samarbete, lagen

(2000:344) om Schengens (2000:344) om Schengens

informationssystem. informationssystem samt

lagen (2000:000) om

internationellt

tullsamarbete.

----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse SFS 2000:576.

Innehållsförteckning