Bet. 2000/01:JuU6

Justitieutskottets betänkande

2000/01:JUU06

Ekonomisk brottslighet

Innehåll

Sammanfattning

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 1

2000/01

JuU6

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

I april 1995 beslutade regeringen om en samlad

strategi mot den ekonomiska brottsligheten.

Strategin redovisades för riksdagen i skrivelse

1994/95:217. Riksdagen hade ingenting att erinra mot

den framlagda strategin (bet. 1994/95:JuU25, rskr.

412).

I strategin slås fast att det övergripande målet

är att påtagligt minska den ekonomiska

brottsligheten genom åtgärder som innebär en kraftig

förstärkning av samhällets samlade insatser mot

sådan kriminalitet. Åtgärder skall vidtas som

innebär en effektivisering när det gäller att

förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk

brottslighet. En ökad tonvikt skall läggas vid det

förebyggande arbetet. I detta ligger bl.a. att

kontrollen skall effektiviseras och att

myndigheterna skall utveckla ett problemorienterat

arbetssätt.

Kampen mot den ekonomiska brottsligheten skall

vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna.

Särskild vikt skall läggas vid att samordna

myndigheternas prioriteringar och att utveckla deras

samarbete. Vidare skall myndigheternas kompetens i

fråga om ekonomisk brottslighet höjas.

En annan huvudpunkt i strategin är att

näringslivet måste ta ett ökat ansvar i kampen mot

den ekonomiska brottsligheten, bl.a. genom att

utveckla affärs-etik och kontroll.

För att genomföra dessa mål redovisades i

strategin ett brett åtgärdsprogram. Detta omfattar

bl.a. förstärkt skattekontroll och förenklad

skattelagstiftning, förbättrad myndighetsstruktur,

gemensamma kontrollaktioner från myndigheterna,

affärsetik och internkontroll inom näringslivet,

snabbare utredning och process, förbättrad

lagstiftning om bolagsstyrelser m.m., sanering av

utsatta branscher, effektivare lagstiftning om

penningtvätt, effektivare sanktionsregler, aktivt

internationellt arbete bl.a. inom EU, ökad

forskning, information till allmänheten samt

effektivare styrning och uppföljning av

myndigheternas verksamhet.

I syfte att underlätta arbetet inrättades i

december 1994 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet.

Arbetsgruppen, som kallas regeringens

ekobrottsberedning, består av tjänstemän från

Justitiedepartementet, Finansdepartementet och

Näringsdepartementet. En chefstjänsteman vid

Justitiedepartementet är ordförande.

Regeringen redovisar sedan år 1996 varje år läget

beträffande den ekonomiska brottsligheten i en

skrivelse till riksdagen (skr. 1996/97:49,

1997/98:38, 1998/99:25 och 1999/2000:22).

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I den nu aktuella skrivelsen redovisas översiktligt

de åtgärder som vidtagits sedan föregående

lägesrapport i oktober 1999 inom ramen för

regeringens strategi för samlade åtgärder mot den

ekonomiska brottsligheten.

Till de åtgärder som behandlas hör utvecklingen av

det brottsförebyggande arbetet, utvecklingen av det

internationella arbetet, uppbyggnaden av den nya

myndighetsstrukturen samt forskning om ekonomisk

brottslighet.

Vidare redovisas lagstiftningsarbete och andra

åtgärder rörande bl.a. förverkande, handel med

skalbolag, insiderhandel, penningtvätt,

konkurstillsyn, varusmuggling, ekonomisk

brottslighet inom restaurangbranschen och brott mot

miljön, t.ex. föroreningar från fartyg.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

årliga skrivelse om den ekonomiska brottsligheten,

två med anledning av skrivelsen väckta motioner samt

yrkanden ur sex motioner väckta under den allmänna

motionstiden 2000. Utskottet föreslår att riksdagen

lägger regeringens skrivelse till handlingarna samt

avslår samtliga motionsyrkanden.

I ärendet föreligger tre reservationer, samtliga

(kd) och två särskilda yttranden, varav ett (m) och

ett (kd).

Följdmotioner

2000/01:Ju1 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta skatter som

ett effektivt medel mot ekonomisk brottslighet.

2000/01:Ju2 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

särskild åtgärdsplan för att motverka

arbetsmiljöbrott, miljöbrott samt ekonomisk

brottslighet i byggbranschen.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Ju303 av Krister Örnfjäder och Lilian Virgin

(s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge myndigheter

möjlighet till utbyte av information för att

motarbeta den ekonomiska brottsligheten.

2000/01:Ju304 av Bengt Silfverstrand och Claes-Göran

Brandin (s) vari yrkas

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

Ekobrottsmyndighetens likställighet med

polismyndighet i vissa avseenden.

2000/01:Ju913 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av lagstiftningen så att

Ekobrottsmyndigheten tillåts skapa ett eget

spaningsregister.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Ekobrottsmyndigheten skall utreda citesbrott och

allvarliga miljöbrott.

2000/01:L909 av Per Landgren (kd) vari yrkas

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkt samarbete

mellan polis och åklagare i olika länder inom EU-

området.

2000/01:U512 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom EU verka

för en europeisk åklagarmyndighet för bekämpning av

svinn i EU:s medel.

2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

12. Riksdagen begär hos regeringen förslag till

införande av miljöåklagare.

Utskottets överväganden

Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse

läggs till handlingarna och att de i ärendet

behandlade motionerna avslås. Jämför

reservationerna 1-3 (alla kd).

Sänkta skatter för att bekämpa ekonomisk

brottslighet

I motion Ju1 (m) föreslås att sänkta skatter skall

användas som ett medel att bekämpa ekonomisk

brottslighet.

Finansutskottet behandlade nyligen frågan om

skattepolitikens allmänna inriktning. Därvid

behandlades även en motion med likartade synpunkter

som de nu aktuella (bet. 2000/01:FiU1 s. 155 f).

Finansutskottet ställde sig bakom den av regeringen

förordade inriktningen av skattepolitiken och

avstyrkte den då aktuella motionen. Riksdagen

fattade beslut i enlighet med utskottets förslag

(rskr. 2000/01:36).

Utskottet finner inte skäl att frångå den

bedömning som finansutskottet nyss gjort.

Motion Ju1 avstyrks.

Den ekonomiska brottsligheten inom byggbranschen

I motion Ju2 (s) begärs en åtgärdsplan mot den

ekonomiska brottsligheten inom byggbranschen.

Regeringen tillkallade i november 1995 en särskild

utredare för att utreda vissa frågor om

effektivisering av kampen mot den ekonomiska

brottsligheten. Utredaren skulle därvid bl.a.

överväga vilka åtgärder som krävdes för att sanera

branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk

brottslighet (dir. 1995:142).

Utredningen, som antog namnet

Branschsaneringsutredningen, överlämnade sitt

huvudbetänkande Branschsanering - och andra metoder

mot ekobrott (SOU 1997:111) till regeringen i

september 1997. I betänkandet finns en beskrivning

av de problem som finns inom byggbranschen i fråga

om ekonomisk brottslighet. Vidare lämnas vissa

förslag till hur branschen skulle kunna saneras från

ekonomisk brottslighet.

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I vissa

delar har dock beredningen avslutats, t.ex. i fråga

om bestämmelserna om offentlig upphandling.

Det kan också nämnas att det på myndighetsnivå

pågår visst arbete på området. Riksskatteverket

bedriver i samarbete med Ekobrottsmyndigheten ett

projekt för att bekämpa svart arbetskraft inom

byggbranschen. En första avstämning av projektet

skall göras hösten 2001. Inom ramen för projektet

har det bildats en särskild lagstiftningsgrupp som

skall överväga vilka lag-ändringar som skulle

behövas för att på ett effektivt sätt kunna bekämpa

denna brottslighet.

Utskottet delar i och för sig motionärernas

uppfattning att den ekonomiska brottsligheten inom

byggbranschen utgör ett problem och att det är av

stor vikt att denna brottslighet bekämpas. Arbete

pågår emellertid på området såväl inom

Regeringskansliet som på myndighetsnivå. Enligt

utskottet finns det mot den bakgrunden inte skäl för

riksdagen att nu göra något särskilt uttalande i

frågan. Motion Ju2 avstyrks.

Ekonomisk brottslighet och sekretess, m.m.

I motion Ju303 (s) begärs, i syfte att effektivisera

ekobrottsbekämpningen, att de brottsutredande

myndigheterna skall ges ökade möjligheter att utbyta

information utan hinder av gällande sekretess. I

samma syfte begärs i motionerna Ju304 (s) och Ju913

(kd) att Ekobrottsmyndigheten skall ges tillgång

till de polisiära spaningsregistren i sin verksamhet

respektive att Ekobrottsmyndigheten skall få

upprätta ett eget spanings- och

underrättelseregister.

Regeringen tillkallade i april 1997 en särskild

utredare med uppdrag att utreda frågor om sekretess

vid bekämpning av ekonomisk brottslighet, m.m. (dir.

1997:61). Ett mål för utredningen skulle vara att

föreslå åtgärder i syfte att effektivisera

bekämpningen av ekonomisk brottslighet genom att

göra det möjligt för berörda myndigheter och andra

organ att i ökad utsträckning lämna information om

sådant som har betydelse för att förebygga, upptäcka

eller utreda ekonomisk brottslighet, t.ex. vid

gemensamma kontrollaktioner.

Utredningen, som antog namnet

Ekosekretessutredningen, överlämnade sitt betänkande

Ekonomisk brottslighet och sekretess (SOU 1999:53)

till regeringen i maj 1999. I betänkandet redogörs

för gällande bestämmelser på området samt i vilken

mån de bör ändras. Vissa utvidgningar i

myndigheternas möjligheter att utbyta information

med varandra föreslås, t.ex. anser utredningen att

myndigheter, utan hinder av sekretess, i vissa fall

skall kunna lämna uppgifter om planerad brottslighet

till polis, tull eller polisman vid

Ekobrottsmyndigheten. Det föreslås också att polisen

och tullen skall ges ökade möjligheter till

informationsutbyte med varandra.

Ekosekretessutredningens förslag bereds för

närvarande inom Justitiedepartementet. En

proposition förväntas kunna överlämnas till

riksdagen under våren 2001.

Ekobrottsmyndigheten har i yttrande över

Ekosekretessutredningens betänkande pekat på att

myndigheten inte har tillgång till samma verktyg som

polisen och skattebrottsenheterna har för att

bedriva kriminalunderrättelseverksamhet. Frånvaron

härav har enligt Ekobrottsmyndigheten medfört

effektivitetsförluster i det operativa arbetet och

hindrat myndighetens utvecklingsarbete när det

gäller det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten

anser därför att den bör ges samma befogenheter som

dem polisen har på området, t.ex. genom att

polisdatalagen (1998:622) utvidgas till att även

omfatta Ekobrottsmyndigheten. En begäran härom har

framställts till regeringen i en promemoria av den 2

oktober 2000 (dnr Ju2000/4982).

Ekobrottsmyndighetens begäran bereds för

närvarande inom Justitiedepartementet.

Utskottet konstaterar att såväl frågan om

utvidgade möjligheter till informationsutbyte mellan

de brottsutredande myndigheterna som frågan om vilka

register Ekobrottsmyndigheten bör ha tillgång till

bereds inom Justitedepartementet. Det pågående

arbetet bör inte föregripas. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motionerna Ju303, Ju304 och Ju913 i

nu behandlade delar.

En effektivare miljöbrottsbekämpning

I motion Ju913 (kd) begärs att allvarliga miljöbrott

och s.k. citesbrott, dvs. brott som rör handel med

växter och djur, skall handläggas vid

Ekobrottsmyndigheten. I motion MJ841 (fp) begärs att

en särskild miljöåklagare skall inrättas med uppgift

att bl.a. ta emot och utreda enskilda personers

klagomål över förhållanden på miljöområdet samt, när

det behövs, framföra förslag till ändrade

föreskrifter på området.

I regeringens strategi för samlade åtgärder mot

den ekonomiska brottsligheten slås fast att

begreppet ekonomisk brottslighet också kan innefatta

miljöbrott (skr. 1994/95:217 s. 6).

I 1998 års lägesrapport om den ekonomiska

brottsligheten presenterade regeringen en strategi

för bekämpning av miljöbrott. Denna innebar en

precisering och vidareutveckling av

ekobrottsstrategin inom miljöbrottsområdet. Bland

annat framfördes det att miljöbrottsbekämpningen

skall vara en prioriterad verksamhet för polis och

åklagare samt att begångna brott skall utredas och

lagföras betydligt snabbare och i långt större

utsträckning än tidigare. Det konstaterades också

att ett mycket viktigt inslag i effektiviseringen av

miljöbrottsbekämpningen är att målmedvetet utveckla

kompetens och rutiner när det gäller anmälan av

misstänkt miljöbrottslighet (skr. 1998/99:25 s. 7

f).

På uppdrag av regeringen inrättade Riksåklagaren

(RÅ) i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS) den 1

januari 2000 en ny organisation för bekämpning av

brotten mot miljön. En enhet hos RÅ har givits ett

nationellt ansvar för miljöbrottsbekämpningen.

Enheten, som är samlokaliserad med

Rikskriminalpolisens miljöbrottsrotel, har bl.a. i

uppgift att svara för nationell samordning av

miljöbrottsbekämpningen, planering, uppföljning och

analys av åklagarväsendets insatser, rättslig

uppföljning och utveckling av miljöbrotts-området,

metodutveckling och informationsinsatser samt frågor

om kompetensutveckling. Det operativa ansvaret för

miljöbrottsbekämpningen åvilar däremot samtliga

myndigheter inom åklagarväsendet. Normalt sett skall

miljöbrottsärenden handläggas av åklagare och

poliser med specialistkompetens. Vid handläggningen

av komplicerade miljöbrott kan biträde ges av den

särskilda enheten hos RÅ.

Av budgetpropositionen för år 2001 framgår att

Ekobrottsmyndighetens ansvar för

miljöbrottsbekämpningen är begränsat till de

situationer där det finns sådana samband mellan

utredningar om ekonomisk brottslighet och

miljöbrottslighet att det är lämpligast att

handläggningen sker där (prop. 2000/01:1 utg.omr. 4,

avsnitt 4.6.2).

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden liknande

de nu aktuella. Senast skedde det i samband med

budgetpropositionen för år 2000 (bet. 1999/2000:JuU1

s. 45 f). Utskottet kunde då inte finna annat än att

organisationen av miljöbrottsbekämpningen och

avgränsningen av fall där Ekobrottsmyndigheten

skulle ha ett operativt ansvar föreföll ha fått en

lämplig utformning och avstyrkte de då aktuella

motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden.

Motionerna Ju913 och MJ841 avstyrks i nu behandlade

delar.

Brottsbekämpningen inom EU

I motion L909 (kd) begärs att samarbetet mellan

poliser och åklagare inom EU förstärks i syfte att

motverka den gränsöverskridande handeln med stulna

fordon.

Regeringen anför i skrivelsen att det för att

effektivt kunna bekämpa gränsöverskridande

brottslighet krävs att myndigheterna i berörda

länder kan samarbeta med varandra. Enligt regeringen

har medlemskapet inom EU givit nya möjligheter till

ett sådant samarbete.

Under de senaste åren har en rad åtgärder

genomförts i syfte att förbättra samarbetet mellan

medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter.

Den 29 juni 1998 antog Europeiska rådet en

gemensam åtgärd om inrättande av ett europeiskt

rättsligt nätverk bestående av myndigheter i

medlemsstaterna som ansvarar för det rättsliga

samarbetet i brottmål. Åtgärden syftade till att ett

kontaktnät skulle upprättas för att underlätta

samarbetet mellan medlemsstaterna.

För samarbetet mellan unionens polisorganisationer

har en europeisk polisbyrå, Europol, inrättats.

Europol har sedan dess verksamhet inleddes den 1

juli 1999 tillsammans med olika medlemsländer

deltagit i ett flertal framgångsrika operationer som

bl.a. rört stulna bilar. Medlemsstaternas

polismyndigheter samverkar också inom ramen för

Schengensamarbetet. Detta samarbete är av stor

betydelse när det gäller att bekämpa in- och

utförseln av stöldgods över gränserna. Sverige

kommer att inträda fullt ut i det operativa

Schengensamarbetet den 25 mars 2001.

Vad gäller samarbetet mellan åklagare beslöts det

vid det extra toppmötet i Tammerfors den 15-16

oktober 1999 att en enhet, kallad Eurojust, skall

inrättas bestående av nationella åklagare,

förundersökningsdomare eller polismän med

motsvarande behörighet, vilka har avdelats från

varje medlemsstat i enlighet med dess rättssystem.

Eurojust skall bl.a. ha till uppgift att samordna

internationella brottsutredningar. Vid

ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor

(RIF-rådet) den 28 september 2000 nåddes politisk

överenskommelse om att ett provisoriskt Eurojust

skall inrättas i avvaktan på att en överenskommelse

kan nås om inrättandet av en permanent enhet. Enligt

slutsatserna från Tammerfors skall beslut om den

permanenta enheten tas före utgången av år 2001.

Utskottet har tidigare uttalat sig över

motionsyrkanden rörande samarbetet mellan poliser

och åklagare inom EU, senast under våren 2000 (bet.

1999/2000:JuU19 s. 6 f). Utskottet framhöll därvid

att det inom EU pågår ett omfattande arbete för att

förbättra det rättsliga samarbetet mellan

medlemsstaterna och avstyrkte de då aktuella

motionerna.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

samarbetet mellan de brottsutredande myndigheterna

inom EU är av stor betydelse när det gäller att

motverka den gränsöverskridande brottsligheten. Som

framgår ovan har under senare år ett flertal

åtgärder vidtagits för att utveckla detta samarbete.

Utskottet anser inte att något särskilt uttalande

krävs i frågan och föreslår att riksdagen avslår

motion L909 i denna del.

I motion U512 (kd) begärs att en åklagarmyndighet

inrättas inom EU för att bekämpa brott mot

gemenskapens ekonomiska intressen, t.ex.

bidragsfusk.

Av artikel 280 i EG-fördraget följer att

medlemsstaterna skall bekämpa all olaglig verksamhet

som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska

intressen, bl.a. har medlemsstaterna att vidta samma

åtgärder för att bekämpa bedrägerier riktade mot

gemenskapens ekonomiska intressen som de vidtar mot

bedrägerier riktade mot sina egna ekonomiska

intressen. Enligt samma artikel skall

medlemsstaterna samordna sina åtgärder i detta

avseende.

Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har

i sina bidrag till årets regeringskonferens om

institutionella frågor framfört att EG-fördraget bör

ändras så att en oberoende europeisk

åklagarmyndighet kan inrättas. Denna myndighet skall

inom ramen för särskilda regler kunna väcka talan

vid medlemsstaternas domstolar i frågor rörande

skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen. Bland

annat skall myndigheten kunna åtala bedrägerier som

riktar sig mot gemenskapens budget. Förslaget bygger

på ett tidigare presenterat förslag till

straffrättsliga bestämmelser för att skydda unionens

ekonomiska intressen, Corpus juris, som utarbetats

av en av kommissionen tillsatt expertgrupp.

Om Corpus juris-förslaget genomförs skulle

medlemsstaterna vara tvungna att i vissa avseenden

harmonisera sin lagstiftning, t.ex. i fråga om

tillämpliga straffbestämmelser, hur den europeiska

åklagarmyndigheten skall kunna kopplas in och vilka

utredningsbefogenheter den skall ha. Regler måste

också införas om domstols kontroll av myndighetens

ämbetsutövning. För svensk del skulle en rad frågor

aktualiseras, t.ex. frågan om straffansvar för

juridiska personer. Även bevisföringsreglerna skulle

i vissa avseenden behöva ändras då svensk

processrätt bygger på principen om fri bevisprövning

och sålunda i stor utsträckning saknar bestämmelser

om otillåten bevisning. Det skulle också kunna bli

aktuellt med vissa grundlagsändringar. Bland annat

medger inte tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen förbud mot

offentliggörande av uppgifter om bevisning på det

sätt som förutsätts i Corpus juris. Därtill kommer

att endast svensk myndighet normalt sett får utöva

myndighet i Sverige. För att överföra

myndighetsutövning till en gemenskapsmyndighet av

detta slag krävs att riksdagen beslutar därom på det

sätt som anges i 10 kap. 5 § fjärde stycket

regeringsformen, dvs. med tre fjärdedels majoritet

eller i den ordning som stadgas för ändring av

grundlag.

Enligt vad utskottet har inhämtat kom förslaget om

en oberoende europeisk åklagarmyndighet inte upp

till behandling vid årets regeringskonferens om

institutionella frågor eftersom stöd för förslaget

saknades bland flertalet av medlemsstaterna. Detta

var också den inställning som Sveriges regering

intog i förhållande till förslaget.

Utskottet konstaterar att inrättandet av en

överstatlig europeisk åklagarmyndighet skulle kunna

få stora konsekvenser för svensk lagstiftning.

Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att nu

ställa sig bakom ett sådant förslag. Ansvaret att

bekämpa brott som riktar sig mot gemenskapens

ekonomiska intressen bör även fortsättningsvis åvila

de enskilda medlemsstaterna. Samarbete kan härvid

bedrivas genom de samverkansorgan som finns inom

unionen, t.ex. det nyligen beslutade Eurojust.

Motion U512 avstyrks i nu behandlad del.

Övrigt

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Sänkta skatter för att bekämpa ekonomisk

brottslighet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju1.

2. Ekonomisk brottslighet inom

byggbranschen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju2.

3. Ekonomisk brottslighet och sekretess,

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju303,

2000/01:Ju304 yrkande 2 och 2000/01:Ju913 yrkande

9.

Reservation 1 (kd)

4. En effektivare miljöbrottsbekämpning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju913

yrkande 10 och 2000/01:MJ841 yrkande 12.

Reservation 2 (kd)

5. Det rättsliga samarbetet inom EU

Riksdagen avslår motion 2000/01:L909 yrkande 2.

6. Inrättandet av en europeisk

åklagarmyndighet

Riksdagen avslår motion 2000/01:U512 yrkande 15.

Reservation 3 (kd)

7. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska

brottsligheten

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:25

till handlingarna.

Stockholm den 14 december 2000

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gun

Hellsvik (m), Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson

(s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),

Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m), Ann-

Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Morgan

Johansson (s), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Göran

Norlander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Christer

Nylander (fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Ekonomisk brottslighet och sekretess, m.m.

(punkt 3)

av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager med anledning av

motionerna 2000/01:Ju303, 2000/01:Ju304 yrkande 2

och 2000/01:Ju913 yrkande 9 som sin mening för

regeringen vad som anförts i denna reservation.

Ställningstagande

Det är enligt vår mening viktigt att de

brottsutredande myndigheterna har tillgång till

tillräcklig information i sin verksamhet för att på

ett effektivt sätt kunna bekämpa ekonomiska brott.

Eftersom polisdatalagen i dag inte gäller för

Ekobrottsmyndighetens verksamhet har denna myndighet

inte rätt att skapa sitt eget

kriminalunderrättelseregister. Enligt vår mening

skulle Ekobrottsmyndighetens möjligheter att

effektivt utreda brott väsentligt förbättras om den

hade tillgång till ett sådant register. Myndigheten

bör därför ges möjlighet att skapa ett register

liknande det som polisen för.

Det ankommer på regeringen att beakta vad vi nu

anfört med anledning av motionerna Ju303, Ju304 och

Ju913 inom ramen för pågående beredning och snarast

återkomma till riksdagen med ett förslag till

lagändring.

2. En effektivare miljöbrottsbekämpning

(punkt 4)

av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:Ju913 yrkande 10 och med avslag på motion

2000/01:MJ841 yrkande 12 som sin mening för

regeringen vad som anförts i denna reservation.

Ställningstagande

Vi anser att allvarliga miljöbrott skall ses som en

del av den ekonomiska brottsligheten. Miljöbrottens

karaktär är densamma som traditionell

ekobrottslighet på det sättet att brottet begås i

näringsverksamhet och utgör ett utpräglat

vinningsbrott. Bekämpandet av miljöbrott kräver hög

kompetens och en avancerad organisationsstruktur.

Det är därför naturligt att Ekobrottsmyndigheten

skall handlägga de ärenden som rör allvarliga

miljöbrott. Detta gäller i hög grad även s.k.

citesbrott. För att de nu anförda typerna av brott

bör handläggas på ett och samma ställe talar också

det förhållandet att internationellt samarbete på

hög nivå ofta är en förutsättning för att man skall

kunna utreda och bekämpa dem. Den nuvarande

ordningen, där frågan om miljöbrott skall handläggas

vid Ekobrottsmyndigheten avgörs från fall till fall,

är således inte tillfredsställande.

Det ankommer på regeringen att vidta åtgärder med

anledning av det nu anförda. Detta innebär att vi

stöder motion Ju913.

Motion MJ841 bör avslås på de skäl majoriteten

anför.

3. Inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet

(punkt 6)

av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager med anledning av motion

2000/01:U512 yrkande 15 som sin mening för

regeringen vad som anförts i denna reservation.

Ställningstagande

De medel som EU förfogar över är offentliga medel.

Enligt vår mening är det oacceptabelt att

bedrägerier och misskötsel av dessa medel kan

förekomma i så stor utsträckning som i dag. En

europeisk åklagarmyndighet vars behörighet är

begränsad till att utreda brott mot gemenskapens

ekonomiska intressen bör därför inrättas.

Det ankommer på regeringen att verka för att det

inom EU inrättas en europeisk åklagarmyndighet med

denna uppgift.

Särskilda yttranden

1. Sänkta skatter för att bekämpa ekonomisk

brottslighet

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud

Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför:

Vi anser i och för sig att det vore ett mycket

effektivt sätt att förebygga och minska den

ekonomiska brottsligheten att genomföra

skattesänkningar på vissa områden. Höga skatter kan

i vissa fall få till följd att personer begår brott,

t.ex. främjar ett högt skattetryck uppkomsten och

utvecklingen av en ökande svart arbets- och

tjänstesektor. Vi förordar bl.a. därför en sänkning

av skattetrycket, men driver denna fråga i annan

ordning. Vi avstår därför från att reservera oss

till förmån för Ju1.

2. Det rättsliga samarbetet inom EU

Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind (kd)

anför:

Vi har under lång tid förespråkat att samarbetet

mellan åklagare och poliser i de olika

medlemsstaterna måste utvecklas. Ett väl utvecklat

samarbete mellan olika länders brottsutredande

myndigheter är en förutsättning för att på ett

effektivt sätt kunna bekämpa den gränsöverskridande

brottsligheten, t.ex. handeln med stulna bilar. Det

arbete som pågår inom EU på detta område, såsom

inrättandet av ett Eurojust, är sålunda mycket

positivt. Vi kommer att noga följa detta arbete.

Skulle nu aktuella samverkansformer visa sig vara

otillräckliga avser vi att återkomma till riksdagen

i frågan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringen (Justitiedepartementet) har i skrivelse

2000/01:25 lämnat sin årliga rapport till riksdagen

om läget i fråga om den ekonomiska brottsligheten.