Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2000-11-14 · 115 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2000/01:KrU1, Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Dokumentets text
Kulturutskottets betänkande
2000/01:KRU01
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid (prop. 2000/01:1)
Innehåll
Sammanfattning
Propositionen
Motionerna
Utskottet
Hemställan
Reservationer
2000/01
KrU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen i vad
avser fördelningen på anslag inom utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2001.
Regeringens förslag till fördelning på anslag liksom
fyra partiers olika budgetförslag redovisas i bilaga
3 i betänkandet. Ett stort antal motionsyrkanden med
anknytning till budgeten för år 2001 behandlas.
Utskottet behandlar vissa motionsyrkanden som inte
har en direkt anknytning till medelsanvisningen för
budgetåret 2001, men som rör sådana frågor som även
tas upp i budgetpropositionen eller i
budgetmotionerna.
Utskottet redovisar och kommenterar inledningsvis
den av regeringen introducerade indelningen av
budgeten i politikområden. För kulturutskottets del
faller tre politikområden, Kulturpolitik, Ungdoms-
politik och Folkrörelsepolitik, helt inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid. Fyra politikområden, däribland Mediepolitik,
berör både utgiftsområde 17 och andra
utgiftsområden. Utskottet anser att
politikområdesindelningen om möjligt bör anpassas
till utgiftsområdesindelningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål
för politikområdena Folkrörelsepolitik och
Mediepolitik. Utskottet framhåller att de mål som
riksdagen tidigare antagit för kulturpolitiken och
ungdomspolitiken till sin karaktär är
sektorsövergripande och bör genomsyra även andra
statliga sektorer och andra samhällsområden.
Utskottet har genom protokollsutdrag meddelat
finansutskottet att kulturutskottet tillstyrker
regeringens förslag till ram för år 2001 för
utgiftsområde 17. I sitt betänkande 2000/01:FiU1 har
finansutskottet den 9 november 2000 tillstyrkt
regeringens förslag till utgiftsramar för år 2001,
bl.a. ram för utgiftsområde 17 vilken föreslås uppgå
till drygt 7,8 miljarder kronor. Riksdagen väntas
fatta beslut om utgiftsramar den 22 november 2000.
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens
förslag till medelsfördelning på anslag inom ramen
för utgiftsområde 17. Fördelningen på anslag och
anslagens storlek redovisas i bilaga 4 i
betänkandet. Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag om vissa bemyndiganden för regeringen att
fatta beslut som medför utgifter efter år 2001.
Representanterna i kulturutskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet liberalerna har efter det att
finansutskottet den 9 november tillstyrkt
regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17
avstått från att reservera sig och erinrar i
särskilda yttranden (nr 8-11) om huvuddragen i sina
respektive budgetförslag.
Bland de satsningar som görs i den av utskottets
tillstyrkta budgeten kan nämnas insatser för att
förbättra konstnärernas villkor och förstärkningar
av stödet till de centrala och regionala museerna.
Vissa förstärkningar görs även av bidragen till
Dramaten, Drottningholmsteatern, Vadstena-Akademien,
m.fl. institutioner. Vidare får en ny länsteater i
Södermanlands län bidrag. Ett nytt nationellt
uppdrag med inriktning mot samverkan mellan
barnkultur och forskning inrättas fr.o.m. år 2001.
Läsfrämjande insatser tillstyrks.
Utskottet avstyrker motioner om
kulturinstitutionernas hyreskostnader och hänvisar
till att regeringen nu avser att göra en översyn av
vissa myndigheters och bolags lokalförsörjning.
Utskottet anser att det är mycket angeläget att
denna översyn prioriteras och utgår från att
översynen inom kultursektorn påbörjas utan dröjsmål.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsberäkning för de avgiftsfinansierade public
service-företagen, Sveriges Television AB (SVT)
inklusive Dövas TV, Sveriges Radio AB (SR) inklusive
Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB (UR).
De tre företagen tilldelas även särskilda medel för
förnyelse, dvs. ny distributionsteknik, nya
programkanaler m.m. Därutöver tilldelas SVT medel
för särskilt kvalificerad programproduktion och SR
medel för att värna mångfald och kvalitet i
programutbudet. Sammantaget tilldelas de tre
företagen närmare 5,5 miljarder kronor i 1998 års
prisläge.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till
höjning av TV-avgiften med 24 kr till sammanlagt 1
668 kronor fr.o.m. den 1 januari 2001. Utskottet
konstaterar att det råder en viss osäkerhet om ett
positivt resultat på rundradiokontot kan
upprätthållas genom den föreslagna avgiftshöjningen.
Utskottet förutsätter att frågan noga analyseras av
den beredningsgrupp som för närvarande förbereder en
ny tillståndsperiod fr.o.m. år 2002 för de tre
public service-företagen.
Utskottet anser att det är viktigt att alla som bor
i Sverige kan välja mellan samtliga
distributionsformer för TV och inte enbart är
hänvisade till satellit eller kabel. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om att digital
marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela
landet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
ändring i begravningslagen (1990:1144) med viss
ändring i fråga om ikraftträdandebestämmelsen.
I betänkandet finns 30 reservationer och 11
särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) har i proposition
2000/01:1 Förslag till statsbudget för 2001
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
(avsnitt 4.8),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
(avsnitt 5.9.5),
3. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde (avsnitt
8.1.1),
4. att riksdagen godkänner det föreslagna målet för
politikområdet Mediepolitik (avsnitt 5.3),
5. att riksdagen godkänner det föreslagna målet för
politikområdet Folkrörelsepolitik (avsnitt 7.3),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om ändrade riktlinjer för statens stöd till
produktion och utgivning av fonogram, att gälla
under en prövotid av tre år (avsnitt 4.9.7),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 28:12 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på
högst 4 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt
4.9.12),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 28:16 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön, beställa
konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 2001
(avsnitt 4.9.16),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 28:27 Bidrag till
kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000
000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004
(avsnitt 4.9.27),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i
fråga om ramanslaget 28:32 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000
000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004
(avsnitt 4.9.31),
11. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om att digital marksänd TV får byggas ut till att
omfatta hela landet (avsnitt 5.8),
12. att riksdagen godkänner regeringens förslag
till medelsberäkning för år 2001 för den
avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av
Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV), Sveriges
Radio AB (inkl. Radio Sweden) och Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5),
13. att riksdagen godkänner regeringens förslag
till medelstilldelning för år 2001 från
rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida
avseende Granskningsnämnden för Radio och TV
(avsnitt 5.9.5),
14. att riksdagen godkänner regeringens förslag att
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB sammanlagt för år 2001
tilldelas 45 000 000 kronor ur rundradiokontot för
satsning på förnyelse (avsnitt 5.9.5),
15. att riksdagen godkänner regeringens förslag att
Sveriges Television AB för år 2001 skall tilldelas
särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradio-
kontot för särskilt kvalificerad programproduktion
(avsnitt 5.9.5),
16. att riksdagen godkänner regeringens förslag att
Sveriges Radio AB för år 2001 skall tilldelas
särskilda medel på 5 000 000 kronor ur
rundradiokontot för att värna mångfald och kvalitet
i programutbudet (avsnitt 5.9.5),
17. att riksdagen godkänner att regeringen på AB
Svenska Spels bolagsstämma år 2001 verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i
form av ett bidrag på 60 000 000 kronor (avsnitt
7.6.2),
18. att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid enligt följande uppställning:
-----------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
-----------------------------------------------------------
2:1 Lotteriinspektionen ramanslag 28 878 000
-----------------------------------------------------------
25:1 Bidrag till folkbildningen obetecknat 2 513 068
anslag 000
-----------------------------------------------------------
25:2 Bidrag till vissa obetecknat 73 422 000
handikappåtgärder inom anslag
folkbildningen
-----------------------------------------------------------
25:3 Bidrag till obetecknat 9 237 000
kontakttolkutbildning anslag
-----------------------------------------------------------
26:1 Statens ljud- och bildarkiv ramanslag 35 092 000
-----------------------------------------------------------
27:1 Statens biografbyrå ramanslag 9 172 000
-----------------------------------------------------------
27:2 Utbyte av TV-sändningar obetecknat 23 454 000
mellan Sverige och Finland anslag
-----------------------------------------------------------
27:3 Bidrag till dokumentation om ramanslag 821 000
den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
-----------------------------------------------------------
27:4 Forskning och dokumentation obetecknat 1 288 000
om medieutvecklingen anslag
-----------------------------------------------------------
28:1 Statens kulturråd ramanslag 37 503 000
-----------------------------------------------------------
28:2 Bidrag till allmän ramanslag 224 463 000
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
-----------------------------------------------------------
28:3 Nationella uppdrag ramanslag 8 000 000
-----------------------------------------------------------
28:4 Försöksverksamhet med ändrad obetecknat143 073 000
regional fördelning av anslag
kulturpolitiska medel
-----------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Riksteatern, obetecknat779 264 000
Operan, Dramaten, Dansens Hus anslag
och Svenska rikskonserter
-----------------------------------------------------------
28:6 Bidrag till regional obetecknat544 933 000
musikverksamhet samt anslag
regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner
-----------------------------------------------------------
28:7 Bidrag till vissa teater-, ramanslag 113 000 000
dans och musikändamål
-----------------------------------------------------------
28:8 Bidrag till regional obetecknat 36 657 000
biblioteksverksamhet anslag
-----------------------------------------------------------
28:9 Litteraturstöd ramanslag 91 917 000
-----------------------------------------------------------
28:10 Stöd till kulturtidskrifter ramanslag 20 650 000
-----------------------------------------------------------
28:11 Stöd till bokhandel ramanslag 9 801 000
-----------------------------------------------------------
28:12 Talboks- och ramanslag 62 529 000
punktskriftsbiblioteket
-----------------------------------------------------------
28:13 Bidrag till Stiftelsen för obetecknat 14 211 000
lättläst nyhetsinformation anslag
och litteratur
-----------------------------------------------------------
28:14 Bidrag till Svenska obetecknat 4 569 000
språknämnden och anslag
Sverigefinska språknämnden
-----------------------------------------------------------
28:15 Statens konstråd ramanslag 5 558 000
-----------------------------------------------------------
28:16 Konstnärlig gestaltning av ramanslag 40 438 000
den gemensamma miljön
-----------------------------------------------------------
28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor ramanslag 1 509 000
-----------------------------------------------------------
28:18 Främjande av hemslöjden ramanslag 17 712 000
-----------------------------------------------------------
28:19 Bidrag till bild- och ramanslag 29 234 000
formområdet
-----------------------------------------------------------
28:20 Konstnärsnämnden ramanslag 10 176 000
-----------------------------------------------------------
28:21 Ersättningar och bidrag till ramanslag 264 933 000
konstnärer
-----------------------------------------------------------
28:22 Riksarkivet och landsarkiven ramanslag 256 913 000
-----------------------------------------------------------
28:23 Bidrag till regional obetecknat 4 699 000
arkivverksamhet anslag
-----------------------------------------------------------
28:24 Språk- och ramanslag 26 489 000
folkminnesinstitutet
-----------------------------------------------------------
28:25 Svenskt biografiskt lexikon ramanslag 3 878 000
-----------------------------------------------------------
28:26 Riksantikvarieämbetet ramanslag 163 934 000
-----------------------------------------------------------
28:27 Bidrag till kulturmiljövård ramanslag 247 038 000
-----------------------------------------------------------
28:28 Centrala museer: Myndigheter ramanslag 665 966 000
-----------------------------------------------------------
28:29 Centrala museer: Stiftelser obetecknat192 919 000
anslag
-----------------------------------------------------------
28:30 Bidrag till regionala museer obetecknat117 857 000
anslag
-----------------------------------------------------------
28:31 Bidrag till vissa museer obetecknat 30 500 000
anslag
-----------------------------------------------------------
28:32 Stöd till icke-statliga ramanslag 10 000 000
kulturlokaler
-----------------------------------------------------------
28:33 Riksutställningar ramanslag 38 046 000
-----------------------------------------------------------
28:34 Statliga ramanslag 80 000
utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
-----------------------------------------------------------
28:35 Filmstöd ramanslag 205 161 000
-----------------------------------------------------------
28:36 Forsknings- och ramanslag 36 236 000
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
-----------------------------------------------------------
28:37 Samarbetsnämnden för ramanslag 2 500 000
statsbidrag till trossamfund
-----------------------------------------------------------
28:38 Stöd till trossamfund ramanslag 50 750 000
-----------------------------------------------------------
29:1 Ungdomsstyrelsen ramanslag 16 829 000
-----------------------------------------------------------
29:2 Bidrag till nationell och ramanslag 89 889 000
internationell
ungdomsverksamhet m.m.
-----------------------------------------------------------
30:1 Stöd till idrotten ramanslag 457 240 000
-----------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna ramanslag 19 000 000
samlingslokaler
-----------------------------------------------------------
30:3 Bidrag till obetecknat 3 432 000
kvinnoorganisationernas anslag
centrala verksamhet
-----------------------------------------------------------
30:4 Stöd till obetecknat 13 000 000
friluftsorganisationer anslag
-----------------------------------------------------------
Summa 7 806 918
000
-----------------------------------------------------------
Motionerna
Motion från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om
vikten av opartiskhet och insyn vid bidragsgivning till kulturlivet.
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:Kr202 av Bertil Persson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
behovet av att lägga ned Riksteatern.
2000/01:Kr220 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om ett statligt stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
2000/01:Kr224 av Runar Patriksson och Harald Nordlund (fp) vari föreslås att
riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i
motionen anförs om att Dalhalla bör bli nationalscen med ekonomiskt stöd.
2000/01:Kr225 av Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
behovet av genrecentrum och att Göteborgsmusiken bör bli ett första nytt
sådant
centrum.
2000/01:Kr228 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
ett nationellt uppdrag till Bildens Hus i Sundsvall.
2000/01:Kr229 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (m) vari
föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening
vad i motionen anförs om ett årligt stöd om 1,7 miljoner kronor till
Nordiska
akvarellmuseet i Skärhamn.
2000/01:Kr231 av Kent Olsson och Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
Nordiska
Akvarellmuseet bör tillföras 1,5 miljoner kronor i enlighet med vad som i
motionen
anförs.
2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
utgångspunkterna för kulturen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
grundprinciperna för den regionala försöksverksamheten.
2000/01:Kr236 av Kenneth Johansson och Birgitta Sellén (c) vari föreslås att
riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
bygga ut musikverksamheten med en ny institution, nämligen Dalhalla.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
verksamheten vid Dalhalla bör ges ett nationellt uppdrag.
2000/01:Kr237 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att statsbidraget till Tobo folkmusikinstitut skall uppräknas i
takt med
kostnadsutvecklingen samt att pengar öronmärks i budgeten för detta ändamål.
2000/01:Kr244 av Kenth Högström (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
anslagen till kulturreservat och industrisamhällets kulturarv.
2000/01:Kr248 av Anita Sidén m.fl. (m, kd, c, fp, mp) vari föreslås att
riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i
motionen anförs om statsbidrag till Göteborgsoperan.
2000/01:Kr253 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, fp) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om ytterligare ekonomiska resurser från kulturanslaget till
Vadstena-Akademien.
2000/01:Kr254 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen anvisar till anslaget 28:2 Statens kulturråd för
budgetåret
2001 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 239,5
miljoner
kronor.
2000/01:Kr255 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om
inrättande
av en fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller i enlighet med
vad som
anförs i motionen.
2000/01:Kr256 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
att tilldela NorrDans ett nytt nationellt uppdrag för dans.
2000/01:Kr264 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (s) vari föreslås att
riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i
motionen anförs om att Vadstena slott blir tillgängligt för alla även vad
gäller
rikssalarna, varför intäktskrav ej bör gälla i denna del.
2000/01:Kr279 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
Kunskapscentrum för fotografi, Bildens Hus i Sundsvall.
2000/01:Kr280 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om Akvarellmuseet i Skärhamn på Tjörn.
2000/01:Kr285 av Åke Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
marksänd digital-TV bör byggas ut så att den görs tillgänglig för minst
99,8 % av
Sveriges befolkning.
2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
minst 25 % av det statliga kulturanslaget bör avsättas till kultur för
barn och
ungdom.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
den svenska kulturpolitiken anpassas efter den mångfald som finns i det
svenska
samhället.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
satsningar på ungdomskultur i hela landet, det så kallade Kul-bidraget, och
på den
kulturella infrastrukturen i hela landet är viktigt för den regionala balansen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
bredband för snabb datakommunikation skall omfatta samlingslokaler i hela
landet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
regionerna själva skall ansvara för att fördela sitt kulturanslag.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett
nationellt uppdrag för Dalhalla musikteater i Rättvik.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
ge Röhsska museet i Göteborg ökade resurser för att upprätta
ett
nationellt/internationellt nätverk för design.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett
övergripande ansvar för att säkra en positiv utveckling för den verksamhet
Forum för
världskulturen driver.
16. Riksdagen begär att låta utreda länsmuseernas ekonomiska situation.
2000/01:Kr291 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:1 Statens kulturråd för år 2001 18 503 000 kronor.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet m.m. för år 2001 124
463 000
kronor.
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:5 Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. för år 2001 609
264 000
kronor.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:7 Bidrag till vissa teaterändamål m.m. för år 2001 20 000 000
kronor
mer än regeringen eller således 133 000 000 kronor.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:8 Bidrag till regional biblioteksverksamhet för år 2001 25
657 000
kronor.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:9 Litteraturstöd för år 2001 61 917 000 kronor.
7. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 28:11 Stöd till bokhandel i
enlighet med
vad som anförs i motionen.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för år 2001 9 801 000
kronor
utöver vad regeringen föreslår eller således 72 330 000 kronor.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för
år 2001
29 438 000 kronor.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2001 224
933 000
kronor.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:27 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad
för år
2001 25 000 000 kronor utöver vad regeringen föreslår eller således 272
038 000
kronor.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyreskostnader.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en
ny museistruktur.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:29 Centrala museer för år 2001 181 578 000
kronor.
15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 0 kronor.
16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:33 Riksutställningar för år 2001 13 046 000 kronor.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:39 Kulturfond för år 2001 120 000 000 kronor.
18. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från
utgiftsområde 17
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
till utgiftsområde 16 i enlighet med vad som anförs i motionen.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 25:1 Bidrag till folkbildningen för år 2001 1 363 068 000 kronor.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 29:1 Ungdomsstyrelsen för år 2001 5 829 000 kronor.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
17 889
000 kronor.
22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för år 2001 0 kronor.
23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationer för år 2001 2 432 000
kronor.
24. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 30:4 Stöd till friluftsorganisationer för år 2001 10 000 000
kronor.
25. Riksdagen avslår regeringens förslag att höja TV-licensen från den 1 januari
2001
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr292 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med
uppdrag
att ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehållsmässig samordning
mellan
kultursektorn och övriga utgiftsområden skall genomföras i enlighet med vad i
motionen
anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte att se
över
kulturpolitikens struktur samt återkommer med förslag till åtgärder i enlighet
med vad
i motionen anförs.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med
uppdrag
att se över hyrorna för kulturens ändamålsfastigheter i avsikt att överskjutande
medel
i enlighet med vad som anförs i motionen skall återföras till kultursektorn.
2000/01:Kr293 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en
förnyad prövning av innehållet i kommittén Forum för världskulturs
delbetänkande.
2000/01:Kr294 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
enligt
följande uppställning:
---------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens |
Anslagsförändring |
| |förslag | |
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
|28:3 |Nationella uppdrag | 8 000 000 | +3 000|
| | | | 000|
---------------------------------------------------------
|28:9 |Litteraturstöd |91 917 000 | -36 500|
| | | | 000|
---------------------------------------------------------
|28:11 |Stöd till bokhandel | 9 801 000 | -9 801|
| | | | 000|
---------------------------------------------------------
|28:12 |Talboks- och |62 529.000 | +10 301|
| |punktskriftsbibliotek | | 000|
---------------------------------------------------------
|28:22 |Riksarkivet |256 913 000 | +2 000|
| | | | 000|
---------------------------------------------------------
|28:27 |Kulturmiljövård |247 038 000 | +3 000|
| | | | 000|
---------------------------------------------------------
|29:2 |Bidrag till nationell |89 889 000 | +65 000|
| |och internationell | | 000|
| |ungdomskultur | | |
---------------------------------------------------------
|30:1 |Stöd till idrotten |457 240 000 | +7 000|
| | | | 000|
---------------------------------------------------------
|30:2 |Allmänna samlingslokaler |19 000 000 | +21 000|
| | | | 000|
---------------------------------------------------------
|Nytt |Kul-bidrag | 0 |+100 000|
|anslag:| | | 000|
---------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet | 7 806 918 |+165 000|
| | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
2000/01:Kr300 av Sonja Fransson och Berndt Ekholm (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följa
nde beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om
Immigrantinstitutets verksamhet.
2000/01:Kr303 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
Göteborgsoperan.
2000/01:Kr304 av Per Landgren m.fl. (kd, v, fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
Göteborgsmusiken som stomme till ett genrecentrum för blåsmusik i Göteborg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det
statliga bidraget till Göteborgsmusiken justeras upp enligt motionen genom
anslaget för Svenska
Rikskonserter.
2000/01:Kr305 av Claes-Göran Brandin och Marianne Carlström (s) vari föreslås
att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen
anförs om behovet av genrecentrum och att Göteborgsmusiken blir ett första nytt
sådant centrum.
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
2000/01:Kr315 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att Röhsska
museet måtte tilldelas ett nationellt uppdrag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om det textila
arvets betydelse för näringslivsutveckling och ekonomi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ett nationellt
uppdrag till Textilmuseet i Borås.
2000/01:Kr330 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Gamla teatern
i Eskilstuna med Teaterhistoriskt museum bör få ett nationellt uppdrag.
2000/01:Kr333 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett nationellt
uppdrag att uppföra ett museum för politisk illustrationskonst i Söderköping.
2000/01:Kr340 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Public
service-utredningen till sig
bör knyta en referensgrupp bestående av representanter för de
funktionshindrades organisationer
enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
litteraturstöd
till de nationella minoriteterna.
2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om mål för
mediepolitiken.
2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör utreda
möjligheterna att
inrätta ett nationellt uppdrag för folkbiblioteksverksamhet i enlighet med
vad som anförs i
motionen.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om samhällets
stöd till kultursektorn.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
resurser till centralmuseerna.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
resurser till de regionala museerna.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Nordiska
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
Akvarellmuseet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Arbetets
museum.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den
Stockholmsbaserade delen av Statens museer för världskultur.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regional
arkivverksamhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
folkrörelsearkiven.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till
Dansens Hus.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
resurser till länsmusiken samt annan regional musik-, teater- och
dansverksamhet.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om Stockholms
Läns Blåsarsymfoniker.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om musikteatern
Dalhalla.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
fonogrammarknaden.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett
nationellt uppdrag till danskonstområdet.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om LL-
stiftelsen.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om resurser till
icke-statliga kulturlokaler.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om resurser till
trossamfunden.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om resurser till
allmänna samlingslokaler.
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utveckling av
den ideella sektorn.
50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att medlen
avsatta för utvecklingsverksamhet förs över till det samlade anslaget för
folkbildningen.
52. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om särskilda
medel till Sveriges Radios programutbud.
53. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 med följande ändringar i förhållande
till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
enligt följande
uppställning:
----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Riksteatern, 779 264 +1 000
Operan, Dramaten, Dansens 000 000
Hus, Svenska rikskonserter
----------------------------------------------------------
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
28:6 Bidrag till regional 544 933 +15 000
musikverksamhet samt 000 000
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
----------------------------------------------------------
28:7 Bidrag till vissa teater-, 113 000 +7 500
dans- och musikändamål 000 000
----------------------------------------------------------
28:13 Bidrag till Stiftelsen för 14 211 +1 000
lättläst nyhetsinformation 000 000
och litteratur
----------------------------------------------------------
28:23 Bidrag till regional 4 699 000 +1 000
arkivverksamhet 000
----------------------------------------------------------
28:28-29Bidrag till centrala museer 665 966 +10 000
000 000
----------------------------------------------------------
28:30 Bidrag till regionala 117 857 +10 000
museer 000 000
----------------------------------------------------------
28:31 Bidrag till vissa museer 30 500 +500 000
000
----------------------------------------------------------
28:32 Bidrag till icke-statliga 10 000 +2 000
kulturlokaler 000 000
----------------------------------------------------------
28:38 Stöd till trossamfund 50 750 +3 000
000 000
----------------------------------------------------------
28:9 Litteraturstöd (En bok för 91 917 -2 000
alla) 000 000
----------------------------------------------------------
28:9 Litteraturstöd (till +1 000
läsfrämjande åtgärder) 000
----------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna 19 000 +10 000
samlingslokaler 000 000
----------------------------------------------------------
Nytt Utveckling av den ideella +10 000
anslag: sektorn 000
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 7 806 918 +70 000
000 000
----------------------------------------------------------
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande bes
lut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
kulturpolitiken i enlighet med vad
i
motionen anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om alternativ finansier
ing
av Kulturnät Sverige.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring för
hur Riksutställningar kan
förändras i enlighet med vad som anförs i motionen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om nationellt uppdrag
för
Textilmuseet i Borås.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslag till Nordi
ska
akvarellmuseet.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändring a
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
v
Riksteatern.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslagen till
de
regionala teatrarna.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om bidrag för rustning o
ch
handikappanpassning av bygdegårdar.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om anslag till Mode
rna
museet, Dramatiska Teatern och Kungl. Operan.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslag t
ill
Göteborgsoperan.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om anslag till länsmusike
n.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om anslag till konstnärl
ig
gestaltning av den gemensamma miljön.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslag till Stat
ens
kulturråd.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bidragsgiva
nde
myndigheter och styrelser.
33. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjda TV-avgifter.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ambitionerna inom
SVT
och SR att investera i digitalteknik.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statligt stöd ti
ll
trossamfunden.
36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen unde
r
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:
-----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
-----------------------------------------------------------
28:1 Statens kulturråd 37 503 -7 000
000 000
-----------------------------------------------------------
28:3 Nationella uppdrag 8 000 000 +1 000
000
-----------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Riksteatern, 779 264 -34 000
Operan, Dramaten, Dansens Hus 000 000
och Svenska rikskonserter
-----------------------------------------------------------
28:6 Bidrag till regional 544 933 +60 000
musikverksamhet m.m. 000 000
-----------------------------------------------------------
28:16 Konstnärlig gestaltning av 40 438 -5 000
den gemensamma miljön 000 000
-----------------------------------------------------------
28:28 Centrala museer: Myndigheter 665 966 +3 000
(Moderna museet) 000 000
-----------------------------------------------------------
28:30 Bidrag till regionala museer 117 857 +7 000
(Nordiska akvarellmuseet 000 000
m.m.)
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
-----------------------------------------------------------
28:33 Riksutställningar 38 046 -5 000
000 000
-----------------------------------------------------------
28:38 Stöd till trossamfund 50 750 +10 000
000 000
-----------------------------------------------------------
30:1 Stöd till idrotten 457 240 +5 000
000 000
-----------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna 19 000 +5 000
samlingslokaler 000 000
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 7 806 918 +40 000
000 000
----------------------------------------------------------
2000/01:Kr517 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen beslutar i förhållande till regeringens förslag att
utgiftsområde 17 anslag 30:2 Bidra
g till allmänna
samlingslokaler uppräknas till 40 miljoner kronor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att säkra och snabb
a lösningar för
modern informations- och kommunikationsteknik garanteras alla allmänna
samlingslokaler i Sverige.
2000/01:Kr519 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksd
agen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det statliga
stödet för om- och tillbyggn
ad av allmänna
samlingslokaler.
2000/01:Kr520 av Ulf Björklund (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen
tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för år 2001 anslå 10
miljoner kronor utöver reger
ingens förslag
till allmänna samlingslokaler, utgiftsområde 17 anslag 30:2, således totalt 29
miljoner kronor.
2000/01:Kr525 av Lena Ek (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännage
r för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att särskilt anslag avsätts för
handikappanpassning och miljöf
örbättringar av
allmänna samlingslokaler.
2000/01:Kr526 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barns och ungdoma
rs tillgång till
kultur.
2000/01:Kr535 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att centrum för idrotts
forskning (CIF)
får ett uttalat programansvar att stödja forskning även om friluftsliv och annan
lågintensiv fysisk akti
vitet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att folkhälsoargume
ntet skall få
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
genomslag i fördelningen av forskningsanslag till Centrum för idrottsforskning
(CIF).
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att
fördjupa och bredda idrotts
forskningen med
en tillfredsställande finansiering och organisation.
2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att anslaget till
idrottsforskning
skall höjas med 5 miljoner kronor.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att barns rätt att
aktivt delta i kulturlivet
inte skall vara
en fråga om kostnad eller bostadsort.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det kan finnas
anledning att gå före me
d behandling av
kulturändamålsfastigheters avkastningskrav.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att världsmusiken kan
behöva ett nationellt
uppdrag och att
regeringen i så fall återkommer till riksdagen med ett sådant förslag.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga Dalhalla
Festspelsscens behov av
ett permanent
nationellt stöd.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga om stödet
till kulturtidskrifterna
s återkommande
evenemang behöver öka.
2000/01:K400 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
3. Riksdagen beslutar om ändring av målet för mediepolitiken i enlighet med vad
som anförs i motionen.rn
as återkommandev æ èÚøÿÈ z @uttalat programansvar att stödja forskning även
om friluftsliv och annan låginten
siv fysisk aktivitet.t.øæ " @*Motioniononioningtning) æ À Úøÿ2 @ om
kostnad eller bostadsort.00.°æ àÙøÿ úÿÿ: @damålsfa
stigheters avkastningskrav.v.000¸æ ÀÙøÿ° R @0:Kr314 av Lennart
Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrk
as)))Ðæ @bet. 2000/01rU1) æ @
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
markbundna digitala TV
-sändningar.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att varken stat
liga medel eller
statliga bolag skall användas för att subventionera dekodrar.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
19. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund o
ch fritid enligt
följande uppställning:
-----------------------------------------------------
Anslag
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
Ändringsförslag
------------------------------------------------------
28:1 Statens kulturråd -7 000 000
------------------------------------------------------
28:3 Nationella uppdrag +1 000 000
------------------------------------------------------
28:5 Bidrag till Riksteatern, -34 000 000
Operan, Dramaten, Dansens Hus,
Sv Rikskonserter
------------------------------------------------------
28:6 Bidrag till regional +60 000 000
musikverksamhet m.m.
------------------------------------------------------
28:16 Konstnärlig gestaltning av den -5 000 000
gemensamma miljön
------------------------------------------------------
28:28 Centrala museer: myndigheter +3 000 000
(Moderna museet)
------------------------------------------------------
28:30 Bidrag till regionala museer +7 000 000
------------------------------------------------------
28:33 Riksutställningar -5 000 000
------------------------------------------------------
28:38 Stöd till trossamfund +10 000 000
------------------------------------------------------
30:1 Stöd till idrotten +5 000 000
------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna +5 000 000
samlingslokaler
-----------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet +40 000 000
-----------------------------------------------------
2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
20. Riksdagen beslutar att stoppa digital marksänd TV i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
det digitala markbundn
a TV-nätet.
2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avstå från en f
ortsatt statlig utbyggnad av
marksänd digital-TV.
2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behoven av en kulturpo
litisk reform.
Förteckning över bilagor
I proposition 2000/01:1 Förslag till statsbudget för 2001, m.m.
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid framlagda förslag till
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift och
lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartemente
ts verksamhetsområde
återfinns i bilaga 1.
Av utskottet framlagt förslag till
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) återfinns i bilaga 2.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beslut om anvisande av
medel för budgetåret 2001
under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och medier återfinns i bilaga 3.
Utskottets förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 2001 under
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och medier återfinns i bilaga 4.
Förteckning över i utskottets hemställan moment 49 h avstyrkta motionsyrkanden
återfinns i bilaga 5.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har på kulturutskottets begäran information
lämnats av statssekreterare
Gunilla Thorgren och andra
företrädare för Kulturdepartementet.
Likaledes har på utskottets begäran representanter för Svenska Museiföreningen
lämnat information.
Företrädare för följande institutioner och organisationer m.m. har uppvaktat
utskottet:
Föreningen Sveriges länsarkivarier, Kultur Skåne, Länsteatrarnas
samarbetsråd, Teatercentrum, Teat
erförbundet och Teatrarnas
riksförbund (TR).
Ett antal skrivelser m.m. har inkommit med anledning av propositionen.
Utskottet
1 Inledning
1.1 Betänkandets disposition
Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak den ordning som används i budget
I betänkandets avsnitt 2 behandlas förslaget till lag om ändring i begravningsl
Därefter behandlar utskottet i betänkandets avsnitt 3-9 de politikområde
utgiftsområde 17, nämligen
Kulturpolitik (politikområde 28),
Mediepolitik (politikområde 27),
Ungdomspolitik (politikområde 29),
Folkrörelsepolitik (politikområde 30),
Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 (politikområde 25),
Forskning under utgiftsområde 17, (politikområde 26) respektive
Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 (politikområde 2).
Under politikområde 28 Kulturpolitik har utskottet som underrubriker bib
underindelningen i verksamhetsområden för att det skall bli lättare at
kulturpolitikområdet.
1.2 Indelningen i politikområden
Propositionen
Inom Regeringskansliet pågår ett utvecklingsarbete med syfte att långsiktigt fö
budgetdisciplinen. Arbetet redovisas i budgetpropositionen (Förslag till statsb
Under år 2000 har arbetet till största delen rört presentationen av
Utgångspunkten har varit att statsbudgeten och redovisningen skall ge en så go
förutsätter att statsbudgeten och redovisningen har en ändamålsenlig avgräns
redovisningsdokumenten presenteras i skärningar som är lämpliga för politisk
är att riksdagen och regeringen skall få ett bättre underlag för prioriterings
resurser.
Enligt budgetpropositionen är det tydligaste resultatet av översynen den i
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
Politikområden införs eftersom det har visat sig svårt att med utgiftsomr
specifika för att resultaten skall kunna följas upp och måluppfyllelsen bedöma
skapa områden som är lämpliga för inbördes avvägningar och prioriteringar.
Totalt indelas den statliga verksamheten i 47 politikområden. Regeringen har in
budgetpropositionen tillämpade, indelningen i politikområden.
För varje politikområde avses det finnas ett eller flera mål. För flera
förslag till nya mål. Det är dock enligt regeringens bedömning först i nästa
respektive politikområde, som det är möjligt att fullt ut tillgodose riksdagens
I avsnitt 7 Utgiftsramar och politikområden för åren 2001-2003 (volym 1 s. 177-
samtliga politikområden, deras omfattning, mål och inriktning samt info
politikområdena.
Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett u
flera utgiftsområden. De kallas sektorsövergripande politikområden.
Utskottets bedömning
Statsbudgeten är enligt riksdagens beslut indelad i utgiftsområden. Utgiftso
olika angivna utskott. De delas således inte mellan utskott. Utgiftsområde 17
riksdagsordningen till kulturutskottets beredningsområde.
För kulturutskottets del innebär indelningen i politikområden följande.
Tre politikområden, nämligen Kulturpolitik (politikområde 28), Ungdom
(politikområde 30), finns helt och hållet inom utgiftsområde 17. Mål för omr
behandlas i detta betänkande under avsnitt 6. Mål finns redan för områdena Ku
3.1 i detta betänkande är målen för kulturpolitiken till sin karaktär sektorsöv
inte endast det som regeringen nu för till politikområde 28 Kulturpolitik ut
Mediepolitik. De kulturpolitiska målen bör ha sin tillämpning även inom and
riksdagen antog hösten 1999 för ungdomspolitiken är sektorsövergripande (se avs
Politikområde 27 Mediepolitik finns både inom utgiftsområdena 1 Rikets sty
Kultur, medier, trossamfund och fritid. Mål för politikområdet föreslås under
(avsnitt 4 i detta betänkande).
Politikområde 25 Utbildningspolitik är uppdelat mellan fyra utgiftsområden, dä
och fritid. Mål för politikområdet föreslås under utgiftsområde 16 Utb
utbildningsutskottet.
Politikområde 26 Forskning är uppdelat på sex utgiftsområden, däribland utgifts
föreslås under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, vilket be
Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn är uppdelat på utgiftsområdena 2
medier, trossamfund och fritid. Nya mål föreslås ersätta gamla mål under utgift
Utskottet anser att indelningen av budgeten i politikområden om möjlig
utgiftsområdesindelningen av budgeten, eftersom denna enligt riksdagsordningen
Politikområden borde, liksom utgiftsområden, utformas så att de blir relativt b
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
och uppföljningsbarhet. Politikområdena borde därför inte få påverkas i någon h
Utskottet, som utgår från det faktum att prioriteringarna mellan olika an
utgiftsområdena, ställer sig något frågande inför det som redovisas i propositi
till att prioriteringar skall kunna göras mellan olika politikområden trots
Utskottet förutsätter att denna fråga klargörs i det fortsatta utvecklingsarbet
Riksdagen godkände hösten 1996 mål på anslagsnivå för en rad myndigheter och fö
betänkande beträffande politikområde 28 Kulturpolitik och bet. 1999/2000:KrU1 s
propositionen aviseras att det i fortsättningen även skall finnas mål för verks
det inom kulturutskottets beredningsområde kommer att finnas mål på politikområ
Utskottet förutsätter att en analys av målnivåerna och av de praktiska kon
samband med införande av mål för verksamhetsområden.
Utskottet vill i anslutning till frågan om befintliga och eventuellt utök
understryka vikten av det som anförs i propositionen, nämligen att mål
uppföljningsbara. Alltför övergripande och allmänt hållna mål, särskilt för en
sin karaktär i många stycken redan kan vara svår att uttrycka i mätbara term
utvärderingssammanhang. Allmänna och övergripande mål för större områden h
regeringens vilja när det gäller inriktningen av t.ex. kulturpolitiken
kulturpolitikområdet. De kan också bidra till att den önskade inriktningen av
samhällssektorer och utanför det statliga ansvarsområdet.
2 Ändring i begravningslagen
Propositionen
Enligt 9 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144) skall den som är folkbokförd
(begravningsavgift). Enligt 9 kap. 2 § samma lag skall avgiften betalas
avgiftsskyldige är folkbokförd.
I begravningslagen anges inte hur en persons skyldighet att betala begravni
innebär att det kan vara oklart om betalningsskyldighet alls föreligger, t.ex.
vara oklart vilken huvudman som har rätt till avgiften när personen flyttar.
För att råda bot på oklarheterna föreslår regeringen det förtydligandet i beg
före inkomståret är avgörande för frågan om skyldigheten att betala begravnings
Regeringen föreslår att lagändringen skall träda i kraft den 31 december 2000 o
för 2001 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det klart bör framgå vem som är skyld
har rätt till begravningsavgiften när en person flyttar. Utskottet tillstyrker
I fråga om ikraftträdandet anser utskottet att den av regeringen föreslagna lyd
då skattemyndigheten skall fatta ett beslut om preliminär skatt för år
överensstämma med den slutliga skatten. Vidare bör det enligt utskottets uppfat
begära att de äldre reglerna skall tillämpas i fråga om inkomster som uppbu
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
bilaga 2 upptagna ändringsförslaget i enlighet härmed.
3 Kulturpolitik (politikområde 28)
3.1 Mål för kulturpolitiken
Bakgrund
I den av regeringen använda indelningen av budgetpropositionen i politikområde
särskilda mål som riksdagen fastställde hösten 1996 (prop. 1996/97:3, bet. 19
ersattes 1974 års kulturpolitiska mål med följande nationella kulturpolitiska m
- att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att anvä
-
- att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till
-
- att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och d
verkningar,
-
- att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden k
-
- att bevara och bruka kulturarvet,
-
- att främja bildningssträvandena,
-
- att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom
-
Hösten 1996 beslöt riksdagen även om övergripande mål på anslagsnivå för myndig
Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Talboks- och punktskriftsbibliotek
Konstnärsnämnden, Riksarkivet och landsarkiven, Arkivet för ljud och bild,
lexikon, Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Riksutställningar, Statens biografb
också om övergripande mål för statsbidrag till Svenska riksteatern, LL-s
rundradiokontot), Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt för
bidragen till museer och övriga institutioner (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:Kr
Riksdagen har också beslutat om mål eller syften för vissa områden, oftast verk
statsbidrag till vissa verksamheter.
Syftet med myndigheters arkivbildning har införts i arkivlagen (1990:782) i e
(prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Dessa syften öve
anslagsnivå som hösten 1996 godkändes av riksdagen för Riksarkivet och landsark
Våren 1998 beslöt riksdagen om mål för statens arbete med arkitektur, formgivni
rskr. 1997/98:225). Dessa mål är sektorsövergripande.
Mål för arbetet för kulturmiljön beslutades våren 2000 (prop. 1998/99:114, bet.
gjordes samtidigt av de av riksdagen hösten 1996 beslutade övergripande målen f
Riksdagen har i enlighet med proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunde
regeringens förslag till lag om stöd till trossamfund (yttr. 1999/2000:K
(1999:932) finns intaget mål för stödet.
Motionen
Förslaget i motion Kr346 (fp) syftar till en ändring av de nationella kulturpol
bakom motionen anför att målen bör utgå från tre fundamentala principer i
kvalitet. Genom att renodla dessa tre principer och uttrycka dem som mål
verktygen för att nå dem.
Frihetsmålet föreslås få följande lydelse.
För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins ideal s
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
nyttja den skall värnas. Det finns förutsättningar för ett dynamiskt, utmanand
kunskaps- och idébildning.
Mångfaldsmålet uttrycks på följande sätt.
För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring
aktörer. Kulturarvet bevaras och brukas. Kulturlivet är då tillgängligt för a
funktionshinder eller dylikt. För att målet skall vara uppfyllt krävs att
kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.
Kvalitetsmålet bör enligt motionen ha följande lydelse.
Målet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir vägledande för ku
gångbart. Förnyelse inom kulturlivet bör stödjas. Det innebär att de
arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska eller andra syften överordnas kvalitet
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar - då det gäller förslaget i motion Kr346 (fp) om att införa
nya eller ändrade kulturpolitiska mål behandlats och avstyrkts av utskottet vid
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är angeläget att 1996 års mål får gä
på samma sätt som blev fallet med 1974 års mål. Motion Kr346 (fp) yrkande 1 avs
Utskottet vill i sammanhanget starkt understryka att de nationella kulturpol
bemärkelse och inte enbart för det som nu av regeringen förts till politikom
karaktär och avser i princip även det som nu förts till politikområde 27
politikområden och samhällssektorer.
3.2 Vissa övergripande frågor
3.2.1 Utgångspunkterna för kulturpolitiken
Motionerna
I motion Kr235 (m) hemställs att riksdagen skall tillkännage för regeringen
för kulturpolitiken (yrkande 1). Vidare bör riksdagen enligt motion N266 till
av dessa utgångspunkter (yrkande 7).
Internet, bredband, digital TV och andra sätt att sända och ta emot impulser oc
vikten av anpassning och förmågan att tänka nytt. Den nya mediesituationen ä
kulturområdet. Fria medier är en av det öppna samhällets viktigaste förutsät
fortsätta och måste leda till förändringar av mediepolitiken. IT kan br
möjligheter att utveckla nya arbetsformer och öka tillgängligheten av kulturarv
en rimlig chans att vara med i det främsta ledet i IT-användandet.
Motionärerna framhåller att en av de bärande grunderna för förslagen i mot
innebär att staten i praktiken centralt skall värna bl.a. det gemensamma ku
Ansvaret för det som kan göras bättre på regional eller lokal nivå skall föras
mot verksamheter som har nationellt intresse och som inte skulle komma till stå
Ett ökat internationellt utbyte och nya medier ger helt nya förutsättningar och
upplevelser känner inga stats- eller landsgränser. Gamla traditioner, gammal ku
detta ställer helt nya krav på utformningen av kulturpolitiken. Motionärerna fö
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
välja just den kulturyttring han eller hon önskar och som möter den nya global
kulturella arv bevaras och synliggöras.
Motionärerna anser att kulturdebatten bör handla mer om innehåll och kvalitet
kommun skall inte styra innehållet men kan genom bidrag ge de förutsättningar
som står fri i förhållande till politiska beslutsfattare är en viktig del a
initiativ ta upp de problem man vill belysa.
En god förankring i den egna kulturen ger nödvändig trygghet för alla, både
Förtrogenhet även med det nya landets kultur är väsentlig för att de invandrade
Det som på kommersiell grund efterfrågas kommer enligt motionärernas mening som
produceras är ofta bra, t.o.m. mycket bra även om långt ifrån allt med rimliga
Kulturens betydelse för näringslivet - och även det omvända förhållandet - har
att reglerna för kultursponsring görs tydligare. Kulturen skall samtidigt kunna
Kulturstödet bör kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den pl
vara en utvecklad nations kännemärke.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare riksmöten avstyrkt yrkanden motsvarande det som nu
motionärerna dels utvecklat sin allmänna syn på kulturpolitiken, dels framfört
inte funnit skäl att närmare diskutera (bet. 1997/98:KrU1 s. 26, 1998/99:KrU7
hänvisat till den diskussion om statens ansvar som fördes i Kulturutredning
markerade bl.a. att det är viktigt att många tar ett direkt och personligt ans
ansvar för det som idéburna rörelser eller andra kan göra lika bra eller b
intressen kan tillgodoses genom en väl fungerande marknad. Utredningen utt
kulturpolitiska mål och diskuterade rollfördelningen med tyngdpunkt på frågan
ändamålsenligt och nödvändigt det statliga kulturstödet är. Utskottet har se
fall inte vid denna tidpunkt skulle vara en meningsfull resursinsats att sö
kulturområdet som motionärerna efterlyser. Utskottet har i sammanhanget framhål
mera långtgående uppslutning kring ett sådant preciseringsförslag. Utskottet an
kultursektorer - göras med utgångspunkt i fastställda nationella kulturpolitisk
Utskottet har tidigare, senast våren 2000, behandlat motionsyrkanden om
föreslås i motion Kr235 (m). Utskottet har därvid tolkat förslagen i motionen
under senare år om minskad medelsanvisning till kultursektorn - så att alltför
beroende av offentliga bidrag. Utskottet har hänvisat till att den nya budge
det inte är möjligt att från ett år till ett annat skära ner de statliga kul
att landstingens och kommunernas planering rubbas. Utskottet har också anf
fördelas av flera instanser, varvid utskottet påmint om att statligt kulturstö
Kulturrådet till sin hjälp har referens- och arbetsgrupper.
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
Utskottet hänvisar vidare - när det gäller frågan om en mångfald av bidra
tillskapande av fonder avstyrkts, bl.a. en s.k. dubbleringsfond (bet. KrU 1985/
s. 22-23, bet. 1996/97:KrU1 s. 46 och 156 samt bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33).
Utskottet vill framhålla att samhällets och kulturens förutsättningar, likso
medverkande i kulturens yttringar, snabbt förändras bl.a. mot bakgrund av den s
och att detta synsätt kommer till uttryck inte endast i den nu aktuella motione
bedömningar även i den kulturpolitik som förordas av övriga partier i riksdagen
Utskottet redovisade under hösten 1999 (bet. 1999/2000:KrU2 s. 6-7) viss
betydelse för kultur och medier och framhöll att den nationella IT-strategin (s
användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet, till
om arkiv-, biblioteks- och museiinstitutionernas eget ansvar för att inom givna
rådgivning, utbildning, information etc.
Utskottet, som hänvisar till sina tidigare ställningstaganden i aktuella frågor
(m) yrkande 7.
3.2.2 Samhällets stöd till kultursektorn
Motionen
I motion Kr345 (kd) framhålls att kulturpolitiken måste uppmuntra och verka för
delaktighet, genomsyra och befrukta alla sektorer i samhället samt uppmuntra ti
Staten bör enligt motionen ha ett grundläggande ansvar för den nationella
ansvarsmuseer. Staten bör också verka för ett levande kulturliv i hela landet.
Den framtida regionala organisationen är en kärnfråga inom kulturpolitiken.
Motionärerna anser att det är viktigt att dra lärdom av de utvärderingar s
långsiktiga satsningar skall kunna göras. Kulturpolitiken bör därvid bygg
eldsjälar samverkar med medel från offentlig och privat sektor.
Barn måste under sin uppväxt ges möjlighet att ta del av och delta i olika k
barnomsorgens, skolans och massmediernas betydelse, betonas i motionen. B
utvecklas genom att resurser styrs till deras kulturutbud. Samhällets insatser
men mer kan och bör göras.
Vad som anförts i motionen om samhällets stöd till kultursektorn bör ges regeri
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett motionsyrkande motsvarande de
konstaterade att många av de aspekter på kulturpolitiken som framfördes i den d
av riksdagen år 1996 antagna nationella kulturpolitiska målen. Detta gäller äve
ansvarsfördelningen mellan den centrala, regionala och lokala nivån, statens an
prioriteringen av barn och ungdomar inom kulturpolitiken. Den nu pågående försö
statliga bidrag har i PARK-kommitténs betänkande Regionalt folkstyre oc
förlängd och utvidgad.
Utskottet anser - liksom vid föregående riksmöte - att det mot den redovisade
sådant uttalande som begärs i motionen.
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
Frågor som rör storleken på de fortsatta statliga insatserna för kulturen, däri
utbyggnad av den regionala, kulturella infrastrukturen, bör avgöras i det årlig
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion Kr345 (k
3.2.3 Kulturpolitiska utredningar
Motionen
I motion Kr292 (v) anförs att den första fasen i den kulturpolitiska utveckling
sett genomförts genom den utbyggnad som skett av den kulturella infrastrukturen
i hela landet. Det är enligt motionärernas mening dags att gå vidare i en
ojämlikhet och för att motverka att marknaden, dvs. enskilda människors köpk
kulturen.
Motionärerna anser att en samordning bör göras mellan de olika budgetområdena
kulturpolitiska områden och övriga samhällssektorer. Kultur i vården, kultur
kulturinsatser som av regionernas och kommunernas satsningar på kultur.
Systemet för fördelning av statliga resurser till kulturen, som nu har
kulturpolitiken. Även Kulturrådets verksamhet och struktur bör ses över med sy
kompetens som finns inom rådet till den regionala och lokala nivån. Det b
användas på ett bättre sätt för att tillgodose de regionala och lokala behoven
anförs det i motionen.
Den s.k. enprocentsreglen som finns, men inte alltid tillämpas, inom byggsekto
tillämpas för att främja integrering av kultur av skilda slag inom de flest
arbetsliv, hälsovård, sjukvård och social omsorg, samhällsplanering och bostads
sätt skulle enligt motionen social och geografisk ojämlikhet på kulturområdet
utjämnat en stor del av skillnaderna, men även inom detta område skull
nedrustningen inom den offentliga sektorn.
Mot bakgrund av det anförda föreslår motionärerna att riksdagen skall tillkänna
bör tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehå
utgiftsområden skall genomföras (yrkande 1) respektive se över kulturpolit
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att de kulturpolitiska målen från år 1974 har ha
viljeinriktning och genom att även anammas och stimulera utvecklingen på a
grunden för reformer inom kulturområdet under mer än 20 år.
Efter en omfattande utvärdering inom Kulturpolitiska utredningen (SOU 1995:8
1996 nya kulturpolitiska mål (bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41, se även avsnitt 3.1 i
förhållande till dessa av riksdagen antagna, nya nationella kulturpolitiska mål
fr.o.m. år 1997.
När statliga liksom andra resurser är begränsade är det av särskilt stor vikt a
utnyttjas på bästa sätt såväl inom som utanför kulturinstitutionerna för a
gäller allas möjlighet till delaktighet i kulturen och fördelningen av de sta
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
stora krav på de bidragsfördelande instanserna att kunna göra ibland svåra avv
grundas på tillförlitliga utvärderingsresultat.
Som redovisats i det föregående i detta betänkande (avsnitt 1.2) pågår ett
mål- och resultatstyrningsprocessen. Arbetet syftar till att underlätta för rik
ekonomin och av effekterna av gjorda satsningar.
Kulturrådet har som huvuduppgift att fördela bidrag, följa utvecklingen inom ku
för den statliga kulturpolitiken och biträda vid genomförandet av denna samt a
åtgärderna. Kulturrådet skall också utveckla metoder för mål- och resultatstyrn
Under åren efter 1996 har Kulturrådet påbörjat en systematisk uppföljning och u
uppföljningar och utvärderingar skall måluppfyllelse och effekter av bidragsför
hittills genomförda uppföljningarna och utvärderingarna har lagts till grund
och de årliga anslagsframställningarna till regeringen.
Utskottet vill även framhålla följande. På kulturutskottets förslag beslöt
regionala fördelningen av kulturresurserna i landet. Utskottet gör i de
sammanfattning av regeringens redovisning och analys i budgetpropositionen betr
år 1999. Utskottet anser att det är värdefullt att sådana uppgifter om
kulturområdet nu redovisas årligen. Värdet ökar ytterligare, när det blir möjli
Utskottet vill - liksom föregående år - poängtera vikten av en fortsatt kraft
som byggts upp i hela landet under de senaste 25 åren och av att det finns e
och lokalt ansvariga.
Försöksverksamheten med förändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel
PARK-kommittén (SOU 2000:85). Kommittén har föreslagit en förlängd och utvidgad
beredning inom Regeringskansliet. Det kan nämnas att utskottet, som informerad
i maj 1999, under hösten 2000 har blivit informerat om verksamhetens vidare
företrädare för Kultur Skåne.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är motiverat
kulturpolitikens struktur eller om samordning mellan kultursektorn och övriga
motion Kr292 (v) yrkandena 1 och 2.
3.2.4 Kultur riktad till barn och ungdomar
Motionerna
Tre motioner tar upp frågor om kultur riktad till barn och ungdomar.
I motion Kr289 (c) föreslås att 25 % av de statliga kulturanslagen bör avsättas
I motion Kr526 (v) framhåller motionärerna att en översyn bör göras på ku
samhällets resurser till barn och ungdomar (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) anser att alla barn, oavsett var de bor i
till kultur och rätt att gå i musik- eller kulturskola (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Beträffande frågan om anslag och resurser till barn och ungdomar som tas upp
utskottet i betänkande 1999/2000:KrU9 uttalat bl.a. följande.
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
Utskottet har i sitt betänkande 1999/2000:KrU4 om ungdomspolitiken påmint om at
deltagande i kulturlivet var ett genomgående tema när riksdagen hösten 1996 bes
liksom i ungdomspropositionen 1998/99:115 och i betänkande 1999/2000:KrU4 - at
olika uppväxtvillkor, föräldrar med olika intressen och olika ekonomiska föru
som vuxenvärlden måste respektera och kommunicera med.
Utskottet vill framhålla att delaktighetsmålet för den nationella kulturpolitik
och unga. Det betyder att satsningar på kultur för, med och av unga bör ingå i
I ungdomspropositionen (1998/99:115) aviserade regeringen en särskild treåri
ungdomars egen kulturverksamhet inom främst musik, teater, dans och eget ska
Vidare anfördes det att studieförbunden, som har ett stort statligt stöd, har
fritidsverksamhet, exempelvis inom musikens område. Regeringen aviserade
vidareutveckla det samarbete som finns mellan olika centrala bidragsgivare me
till sin verksamhet.
I sammanhanget bör också nämnas att 20 % av det förväntade överskottet på AB Sv
miljoner kronor på sikt, avses gå till ungdomsorganisationernas lokala verksamh
Stödet till barn och ungdom är högt prioriterat inom den statliga kulturbudgete
Enligt utskottets mening måste det - beträffande användningen av medlen - ino
vilken omfattning särskilda medel bör reserveras för kultur för barn och ungdom
När det gäller den del av yrkandet i Kr701 (mp) som gäller barns rätt till b
året, i betänkande 1999/2000:KrU10, att det är och förblir kommunernas ansv
kulturskolor och att staten kan bidra till stimulans och utveckling men inte ti
1996 beslutade att det skall finnas ett treårigt nationellt uppdrag inom område
att regeringen beslutat att tilldela Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMOK)
Med hänvisning till dessa ställningstaganden, vilka utskottet vidhåller, avstyr
(v) yrkande 1 och Kr701 (mp) yrkande 1.
3.2.5 Kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald
Motionen
I motion Kr289 (c) anförs att det mångkulturella samhället måste främjas genom
kultur och kultur från andra länder. Kulturen skall finnas i vardagslivet,
bostadsområden. Att hitta en balans mellan integrering och acceptans är e
samhället samtidigt som vi låter samhället utvecklas till följd av nya impulser
Alla konstnärliga institutioner bör enligt motionen ges i uppdrag att främja
verksamhet som vänder sig till hela befolkningen (yrkande 6). Sådana verksa
ramen för institutionernas ansvarsområden. Föreningslivet bör involveras mer än
Utskottets ställningstagande
Utskottet påminner först om att kulturell mångfald, allas möjlighet till delakt
skapande samt främjande av internationellt kulturutbyte och möten mellan olika
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
nationella kulturpolitiska mål som riksdagen fastställde hösten 1996 (prop. 199
Utskottet instämmer till fullo i vad som anförs i motionen om vikten av att d
vara delaktiga i kulturen och om kulturens möjlighet och förmåga att fr
Kulturinstitutioner m.fl. bör spegla den mångkulturella verklighet s
främlingsfientlighet och rasism motarbetas. Utskottet förutsätter självfallet
de statliga och de statligt stödda kulturinstitutionernas verksamhet utan at
antagit de nya kulturpolitiska målen - skall behöva göra ett särskilt uttalande
målen har utvecklats i detaljerade verksamhetsmål i regeringens regleringsbrev
regeringen, som begärs i motion Kr289 (c) yrkande 6, behövs inte. Yrkandet avst
3.3 Regional fördelning av statens stöd till kultur
Tidigare riksdagsbehandling
En av huvudfrågorna vid riksdagens beslut i mitten av 1970-talet om nya statlig
kulturens infrastruktur i hela landet. Nya stödformer infördes för regionala oc
det statliga stödet till storstadsområdena och till övriga delar av la
Diskussionen togs upp på nytt i samband med att Kulturutredningen år 1995 lade
I anslutning till behandlingen av den kulturpolitiska propositionen 1996/97:3
utredning om fördelningen av kulturresurserna i landet. Den borde omfa
kulturinstitutioner. Resultaten av utredningen borde läggas till grund fö
fördelningen av resurser till den regionala och lokala kulturen. Riksdagen gav
anfört (bet. 1996/97:KrU1 s. 64-65, rskr. 1996/97:129).
I budgetpropositionen för år 1998 redovisade regeringen resultaten av det ditti
budgetåret 1995/96 (prop. 1997/98:1 volym 9 utg.omr. 17, avsnitt 3.7). Denna
betalats ut av Kulturrådet samt bidraget till Riksteatern.
I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 volym 9 utgiftsområde 17,
regionala analyserna utan även den regionala fördelningen av landstingens
Regeringen ansåg att det fortfarande inte gick att sammanfatta analyserna i for
län.
Hösten 1999 betonade regeringen åter svårigheten i att analysera det regionala
svårt att kunna få en övergripande bild av den regionala fördelningen
utvecklingsarbete återstod innan resultaten av en regional analys kunde läggas
regionala fördelningen av resurserna inom kulturområdet.
Utskottet delade regeringens åsikt att - trots att det skulle komma att dröja y
göras grundade på analyser av kartläggningsresultaten - insatser ändå fortlö
kultursatsningarna i landet. Utskottet utgick från att regeringen i budgetpr
den regionala fördelningen av de statliga insatserna på kulturområdet som r
åtgärder som bör vidtas för en bättre regional spridning av insatserna. Även
analysutvecklingen och av analysen skulle redovisas, liksom hur sådana eventuel
Propositionen
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
I årets budgetproposition redovisar regeringen den regionala fördelningen av
analys och bedömning av de redovisade förhållandena (utgiftsområde 17, rubri
propositionen grundar sig på Statens kulturråds i ordningen tredje rapport om d
uppdrag. Rapporten Kulturen i ett regionalt perspektiv (2000:3) ingår i Kulturr
Regeringen konstaterar att statens insatser inom kulturområdet har en
inriktning. Myndigheterna och de centrala institutionerna inom kulturområdet ha
områden. För flera av dessa är det endast en del av verksamheten som har region
dessutom starkt i sina praktiska uttryck. Regeringen har därför valt att i sin
Den första kategorin avser nationella verksamheter, där publiken och användarn
där lokaliseringsorten har vissa, t.ex. sysselsättningsmässiga förde
organisationsbidrag, centrala myndigheters verksamhet m.m. Regeringen bed
visserligen är belägna i Stockholms län men att verksamheten kommer hela landet
Den andra kategorin omfattar nationella verksamheter där publiken och användarn
län, har bättre tillgång till utbudet, dvs. till de centrala musei-, arkiv- och
har dock verksamhet i andra län, såsom Riksarkivet och landsarkiven, Språ
nationalscenernas möjligheter att ha verksamheter utanför Stockholm begränsas a
radio och TV, samarbete med reseföretag och genom sommarspel när många gästa
inom denna andra kategori kommer hela landet till godo i skilda former.
Den tredje kategorin avser regionala och lokala verksamheter och uppgifter,
till regionala och lokala institutioner och verksamheter samt verksamheten in
Regeringen bedömer att dessa regionalt fördelningsbara verksamheter har
bidragsgivning är starkt koncentrerad till storstadslänen har sin förklari
Regeringen noterar att även Riksteatern och Rikskonserter har en relativt stor
Den fjärde kategorin, nämligen internationell verksamhet, ingår inte i den regi
Regeringens slutsats är att en god regional spridning fortsatt är en viktig del
utgångspunkt för den långsiktiga kulturpolitiken. Insatser bör därför for
kultursatsningarna i landet; t.ex. bör Riksteaterns publiktal utanför Stoc
Rikskonserter bör nå fler utanför Stockholmsområdet, liksom det är viktigt at
godo.
Regeringen anser att årets regionala analys inte bör föranleda några förändri
till regional och lokal kultur. Fortsatta satsningar på uppbyggnaden av den re
göras. Förslag av detta slag återfinns under flera anslag i årets budgetproposi
Utskottets bedömning
Utskottet anser att det är värdefullt att utvecklingsarbetet med redovisning
insatserna på kulturområdet resulterat i att det nu finns en början på en serie
och institutioner som kan läggas till grund för regeringens redovisning till ri
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
Värdet av en årlig redovisning och analys av den regionala fördelningen av
möjligt att följa utvecklingen under en längre period. Då kan också mera d
utvecklad redovisning underlättar också bedömningen av om vissa områden inom ku
knappa resurser och ger också bättre förutsättningar för att bedöma behovet av
av hur statens, landstingskommunernas och kommunernas insatser utvecklas. Y
jämförelser är förhållandena i länen där försök pågår med regional fördelning a
Förutsättningen för att kunna göra en helhetsbedömning är att det i kommand
till kulturen även vägs in bidrag från andra statliga sektorer och från EU.
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen, såsom förutskickas i pro
institutioner m.fl. preciserar och tydliggör vikten av en god regional balans.
följa utvecklingen.
Utskottet tar i det följande under respektive anslag ställning till regeringe
av medel som påverkar den regionala fördelningen av de statliga insatserna.
3.4 Hyreskostnader för vissa kulturinstitutioner
Utredningar
En särskild utredare fick i mars 1996 i uppdrag att göra en utvärdering
omtalas även som den "Franzénska utredningen" efter utredningsmannens namn.)
ombildningen, belysa om syftena uppnåtts, peka på eventuella brister och lämna
Utredningen avgav delbetänkandet Statens ändamålsfastigheter, principer f
slutbetänkandet Lokalförsörjning och fastighetsägande, en utvärdering av sta
tilläggsdirektiv (dir. 1997:88) - betänkandet Försvarets fastigheter, form
förvaltning (SOU 1997:144).
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är en kommitté under Fin
ett projekt avseende Statens fastighetsverks hyressättning av ändamålslokale
Leka marknad, ett arbetspapper till en ESO-rapport om kulturens hyror, av Len
Statens kulturråds hemsida.
Tidigare riksdagsbehandling
Våren 1998 avlämnade regeringen proposition 1997/98:137 Förvaltning av statens
m.m.
Kulturutskottet yttrade sig över propositionens avsnitt 5 och 6 rörande Statens
ändamålslokaler respektive Styrningen av den statliga lokalförsörjningen s
(yttr. 1997/98:KrU3y).
Ett enigt kulturutskottet anförde bl.a. följande.
- - -
Utskottet delar regeringens uppfattning att gränsen mellan vad som kan beteckna
ofta är mycket svår att dra. Utskottet anser att en gränsdragning likväl måste
vilken hyressättningsprincip de har att utgå från.
Utskottet vill här - i likhet med vad som görs i propositionen och motionerna -
dialog mellan hyresvärd och hyresgäst.
För vissa statliga hyresgäster inom kulturområdet, framför allt för dem som
lokalhyran en mycket stor del av verksamhetens totala kostnader. Situationen är
några, alternativ till de nuvarande lokalerna och därför är bundna vid stat
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
enligt utskottet, föranleda att statens målsättning i fråga om fastigheter av
brukar lokalerna i sin verksamhet. Ett självklart mål bör vara att optimer
maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god servic
För denna typ av ändamålsfastigheter är det, enligt utskottets mening och som f
tala om en marknad eller en marknadslik hyra.
För att det tydligt skall framgå hur hyran räknas fram anser utskottet,
motionerna, att hyran skall utformas som en komponenthyra, dvs. att kapitalko
och klart redovisas för hyresgästen.
Vidare bör, såsom utredningen föreslår, en separat klausul tas in i kontraktet
att ta ut mer än marknadsmässig ersättning för drift och underhåll, dels att
och liknande.
Hur den del av hyran som utgör kapitalkostnad skall betalas, dvs. enligt en nom
över tiden, eller enligt en balanshyresmodell, där hyran ligger på en konstan
utskottets mening parterna ha möjlighet att förhandla fritt om.
För vissa ändamålsfastigheter inom kulturområdet finns ofta särskilda skäl t
sådant skäl kan vara att byggnaden är symbol för den primära verksamhet som
kulturhistoriska värde. Någon alternativ användning av lokalerna är då inte ak
minst då frågan om tillgodoseende av ett avkastningskrav, som är en del av kapi
Dessutom anser utskottet att fastighetsägaren inte bör ta betalt för de
situationen är den att hyresgästen i praktiken saknar alternativ till lokal. Dä
I den öppna och aktiva dialogen mellan fastighetsägare och hyresgäst
kapitalkostnadens olika delar. Detta bör göras för att undanröja en del av de o
uppstått inom kultursektorn sedan lokalförsörjningsreformen genomfördes.
Beträffande myndigheters effektivitet i lokalförsörjningen vill utskottet i lik
av att effektiviteten i förvaltningen av statliga ändamålsfastigheter ses
tydligt framgå i den modell för redovisning av effektiviteten som regeringen av
I utredningen föreslås att frågor om ersättning för drift- och underhållsko
kompletteringar, om tvist uppkommer, skall hänskjutas till en skiljenämnd. Rege
tvister bör avgöras av skiljenämnd eller på annat sätt. Utskottet förutsä
beredningsarbete.
Det är utskottets bestämda uppfattning att de hittillsvarande svårigheterna
kulturområdet måste avhjälpas genom tydliga ägardirektiv och spelregler a
parterna. Finansutskottet bör vid sin behandling av propositionen i dess helhet
med anledning av propositionen och motionerna i de delar som rör kulturområdet.
- - -
I sitt betänkande 1997/98:FiU25 över propositionen föreslog finansutskottet -
kulturutskottet och utbildningsutskottet - riksdagen att göra ett tillkännagiva
för ändamålsfastigheter. Finansutskottet anförde bl.a. följande.
- - -
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
De problem som i vissa fall har uppstått mellan hyresvärd och hyresgäst för
grund i att det vid fastighetsreformens genomförande inte analyserades vilka
utgångspunkt för såväl utredningens som regeringens bedömningar är att de
ändamålsfastigheter har sin grund i avsaknaden av tydliga ägardirektiv och klar
uppstått osäkerhet om och skilda tolkningar av på vilka principiella grunder de
del orsakat de svårigheter i hyresförhandlingar m.m. som förevarit.
- - -
Finansutskottet noterar att det i propositionen tas fasta på att direkti
kundnytta och kostnadseffektivitet för att styra verksamheterna i den
ändamålsfastigheternas särdrag. Såsom har påpekats i flera motioner och
ändamålskaraktär starkt förbunden med den verksamhet som bedrivs i fastighete
utskottets mening utgå ifrån att tillgodose en primärverksamhets behov av ända
som läggs på lokalanskaffning. Samtidigt måste krav ställas att verksamheterna
Direktiv med utgångspunkt från ovanstående resonemang anser utskottet ha en hö
begreppet kundnytta bör enligt utskottets uppfattning inrymmas vad utrednin
gemensamt upprättade förvaltningsplaner för de olika objekten, att hyresv
ersättning för underhåll, service m.m. som värden utför, att neddragning av u
för hyresgästen så att fastigheternas långsiktiga användning hotas, att möjligh
i hyressättningen m.m. En grundläggande förutsättning för att uppnå maxima
uppfattning att denne känner att det råder god insyn i förvaltningen. En n
öppenhet i den meningen att de olika hyresdelarna öppet redovisas, både d
komponenter som ingår i kapitalkostnader.
När kostnadseffektiviteten bedöms måste enligt utskottets mening beaktas d
fastigheterna, dels inflations- och ränterisk och dels att drift- och underhål
utgörs av kapitalkostnaden, dvs. avskrivningar och räntekravet på bundet kapita
Sammantaget delar finansutskottet regeringens uppfattning att det inte är önskv
hyressättning. Propositionen innebär som utskottet ser det ett förtydlig
ändamålslokaler jämfört med riksdagens beslut från 1992. Utskottet anser do
känna vad utskottet ovan anfört om att direktiven till aktuella verk och bola
på att fastighetsverksamheten är ett stöd till den verksamhet som bedrivs i lok
- - -
Riksdagen beslöt i enlighet med finansutskottets förslag i denna fråga (rskr. 1
I betänkande 1997/98:FiU25 behandlades några motioner vari föreslogs ett sänkt
avstyrkte motionerna med bl.a. följande motivering.
- - -
Finansutskottet har under beredningen inhämtat följande upplysningar. Statens
2,8 %. Detta avkastningskrav är uppbyggt från de olika verksamhetsgrenarnas avk
utrikes hyresfastigheter 5 %, mark 2 % och bidragsfastigheter 0 %. I och med at
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
utgångspunkt från de olika verksamhetsgrenarnas andel kapital och avkastning bä
Utskottet vill erinra om att en av riktlinjerna inför reformen 1991/92 var at
statsbudgeten. Även i det fall fastigheten är helt avskriven finns det
möjlighet att utnyttja byggnaden för annat ändamål. Statens fastighetsverk besl
som grund för kapitalkostnaden. Därigenom fås en hyra som indikerar vad den sta
Väl att märka justerades myndigheternas anslag inför systemomläggningen för
verksamhetens förutsättningar. Skulle man sänka avkastningskravet och dä
myndigheternas anslag med ett belopp motsvarande denna hyressänkning. Manövern
att kapitalkostnaden minskar. Från statens synvinkel skulle ett ändrat
fastighetsverk, vilket i sin tur skulle leda till ökat upplåningsbehov och därm
att, om det finns önskemål om att öka de statliga medlen till kulturinstit
anslag i den årliga budgetberedningen än att subventionera deras hyreskos
fastighetsverk.
Finansutskottet vill emellertid inte utesluta att beslut om värderingar
Utskottet utgår därför från att regeringen i dialog med berörda myndigheter vid
mer rättvisande bild av lokalkostnaderna i statsbudgeten i enlighet med riksdag
fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen.
Utskottet vill vidare peka på att när hyresgästen har begränsade alternativ
naturligt att utgångspunkten för hyressättningen är självkostnad. I regeri
riskfördelningen i varje enskild situation. Det är utifrån marknadsmässi
specialanpassning i investeringarna, desto naturligare är det att hyresgästen
överföring av verksamhetsrisken på hyresgästen som detta medför innebär att fas
- - -
I sitt ovan angivna yttrande till finansutskottet framhöll kulturutskottet vida
andel av institutionernas anslag. Finansutskottet föreslog inte någon ri
1997/98:FiU25 (s. 19) att det föreföll naturligt att - när riksdagen finner de
myndigheternas lokalförsörjning på t.ex. ett verksamhetsområde. Det kunde e
angeläget på politikområden med många ändamålslokaler och där hyreskostnaderna
Våren 1999 gjorde riksdagen på kulturutskottets förslag ett tillkännagiva
budgetpropositioner borde ange hur stor del av föregående års bidrag til
hyreskostnader (bet. 1998/99:KrU6, rskr. 1998/99:188). Syftet var att få kla
faktiska verksamheten vid institutionerna respektive till hyreskostnader.
Den första redovisningen av kulturinstitutioners hyreskostnader gjordes i
utgiftsområde 17). Utskottet anförde att det för tydlighets skull vore önskvärt
vilka institutioner som har lokaler i s.k. ändamålsfastigheter och dessa lok
1999/2000:KrU1 s. 24-25).
Riksdagens revisorer
Kulturutskottet beslöt våren 2000 att föreslå Riksdagens revisorer att
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
kulturområdet (KrU prot. 1999/2000:26). I en sådan granskning borde enligt
fastighetsverks principer för hyressättningen och dess rätt att ställa avkastni
bör göras med andra hyresvärdars hyressättning när det gäller lokaler av mot
som ingår i hyran (kapitalkostnad, drift, underhåll, specialinstallationer som
utvecklats. Det borde också klargöras vilka principer som gäller och hur mycket
statliga anslagen när t.ex. hyran förhandlats ned, när hyresgästerna minskat
till andra.
Riksdagens revisorer har i Granskningsplan för hösten 2000 och våren 2001
hyror. Förstudien beräknas vara avslutad i slutet av november 2000.
Propositionen
I årets budgetproposition har regeringen redovisat vissa kulturinstituti
kulturpolitikområdet under rubriken 4.6 Resultatbedömning (s. 55-56). Redovisn
mellan institutionerna, från 8,9 % (Riksteatern) till 53,0 % (Tekniska musee
anför att hyreskostnaden är av stor betydelse för kulturinstitutionerna då de
tilldelat anslag. När det gäller förvaltningen av s.k. ändamålsfastigheter p
enligt riksdagens beslut 1997/98 (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98
ändamålsfastigheternas andel av institutionernas hyreskostnader har inte gjorts
Regeringen framhåller i propositionen (s. 26) att en framgångsrik och långsikti
fungerande kulturinstitutioner. I 2000 års ekonomiska vårproposition uppmär
bekymmersamt och att den ekonomiska basen allmänt sett behöver stärkas. För
kulturinstitutioner - utgör hyreskostnaden en betydande del av tilldelat ansl
ekonomiska problem. Med anledning av detta skall Regeringskansliet skyndsa
myndigheter och vissa bolag.
Regeringen redovisar även att hyres- och lokalfrågor skall beaktas i en fortsat
Motionerna
Under den allmänna motionstiden år 2000 har ett antal motioner väckts
avkastningskrav m.m.
Fem motionsyrkanden - som huvudsakligen rör former för viss statlig fastighets
statligt ägda fastigheter m.m. - har remitterats till finansutskottet, nämligen
yrkande 5 och Kr346 (fp) yrkande 32.
Fyra motionsyrkanden, nämligen Kr264 (s), Kr291 (m) yrkande 12, Kr292 (v) y
kulturutskottet.
I motion Kr291 (m) yrkande 12 hemställs att riksdagen skall tillkännage för
hyreskostnader som aviseras i propositionen måste arbeta skyndsamt och avge sin
I motion Kr701 (mp) yrkande 2 begärs att behandlingen av frågan om kulturändamå
före i den kommande utredningen.
Enligt motion Kr292 (v) yrkande 3 bör riksdagen begära att en parlamentarisk ut
kulturens ändamålsfastigheter. Utredningsarbetet bör bl.a. ha som mål a
överskjutande medel skall återföras till kultursektorn.
En särskild institutions hyreskostnader tas upp i motion Kr264 (s). Motionä
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
slottsbyggnad skall hyras ut till arkivverksamhet. De delar av slottsbyggna
tillgängliga för alla. För att uppnå detta bör några intäktskrav inte gälla för
återuppförda slottsvallarna m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser liksom regeringen allvarligt på den ekonomiska situationen för
bekymmersamma ekonomiska situationen i stort och behovet av förstärkningar
under respektive anslag i det följande i detta betänkande.
Som anförs i propositionen och i de motioner som remitterats efter årets all
kulturutskottet utgör hyreskostnaden en betydande andel av många institutioners
av orsakerna till deras ekonomiska problem. Den av riksdagen begärda redovisn
institutionernas statsbidrag visar en avsevärd variation mellan institutionerna
Utskottet ansåg våren 2000 att det av de dittills gjorda utredningarna om stat
år 2000 redovisade hyreskostnaderna för kulturinstitutioner, inte gick at
lokalförhållanden. Som redovisats i det föregående beslöt utskottet därför at
fastighetsverks hyressättning inom kulturområdet (KrU prot. 1999/2000:26),
avkastningskrav på ändamålsfastigheter, andra hyresvärdars hyressättning för lo
ingår i hyran (kapitalkostnad, drift, underhåll, specialinstallationer som hy
också klargöra vilka principer som gäller och hur mycket Fastighetsverkets hyr
gått ned eller när lokalytan gått ned. För närvarande pågår en förstudie av des
Utskottet finner det mycket värdefullt att även regeringen avser att göra
myndigheter och bolag, däribland inom kulturområdet. Utskottet finner det oc
Eftersom problemen inom kulturområdet påtalats under en följd av år och m
bekymmersamt ekonomiskt läge utgår utskottet från att regeringen utan dröjsmål
Mot bakgrund av att regeringen nu tagit ett initiativ till en översyn av frågan
nödvändigt att riksdagen gör ett uttalande i frågan, varför motionerna Kr291
yrkande 2 avstyrks.
Utskottet kommer att följa frågorna om kulturinstitutionernas lokaler med stort
sig om resultaten av Riksdagens revisorers förstudie. Utskottet förutsätter at
hur översynen inom Regeringskansliet av lokalfrågorna fortskrider.
Utskottet anser att det inte bör ankomma på riksdagen att besluta om använd
Vadstena slott. Utskottet, som vid föregående riksmöte avstyrkte ett moti
1999/2000:KrU13 s. 24), föreslår att riksdagen avslår motion Kr264 (s).
3.5 Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
3.5.1 Statens kulturråd (28:1)
Inledning
Statens kulturråd är central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Rådet sk
den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av de
samordning och effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturområdet.
Propositionen
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
Regeringen påpekar, i det inledande avsnittet av kulturpolitikområdet att d
kommer att vara till ända i och med utgången av år 2000 (s. 31, 38). Regeringen
om närmare riktlinjer för verksamheten, bl.a. med utgångspunkt i det slutbetänk
Kulturrådet föreslås få ett utökat ansvar för insatser inom det mångkulturella
med 1,5 miljoner kronor. I övrigt föreslås inga förändringar av inriktningen av
000 kronor.
Motionerna
I motion Kr291 (m) yrkande 1 föreslås en minskning av anslaget med 19 miljo
alltför dominerande ställning, som medför att kulturens vitalitet riskeras.
I motionerna Kr346 (fp) yrkandena 5, 26 och 36 i denna del samt Fi211 (fp) yr
med 7 miljoner kronor. Minskningen avser en indragning av 2 miljoner kronor a
offentliga medel, och en besparing med 5 miljoner kronor motiverad av att Kultu
fördelningen av statsbidrag till regionala institutioner på försök lagts ut på
I motion Kr289 (c) yrkande 14 föreslås att riksdag och regering tar ett över
den verksamhet som Forum för världskultur bedriver. Motionärerna anser att en a
Kulturrådet av medel och ansvar för insatser för mångkulturell verksamhet
verksamheten. Det skulle kunna medföra att det världskulturella perspektivet ho
uppmärksamheten.
I motion Kr293 (v) yrkande 2 föreslås att förslagen i Forum för världskulturs
prövning av regeringen. Motionärerna anser att det är för tidigt att redan å
det behövs ytterligare en tids försöksverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om Kulturrådets
betänkande 1997/98:KrU1 (s. 26). Utskottet vidhåller - liksom föregåend
1997/98:KrU1 (s. 65-66), nämligen att det behövs en central myndighet på kultur
bidragsfördelningsuppgiften även ett omfattande ansvar för bl.a. uppföljning
(bet. 1999/2000:KrU1 s. 26) - den bedömningen att Kulturnät Sverige bör drivas
hänvisning till det anförda motionerna Kr291 (m) yrkande 1, Kr346 (fp) yrkanden
denna del. Riksdagen bör anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.
När det gäller frågan om verksamheten vid Forum för världskultur, som tas u
redovisa följande.
Kommittén för Forum för världskultur tillsattes våren 1998 med uppgift att åre
samordnande försöksverksamhet benämnd Forum för världskultur (dir. 1998:14).
kultur i det svenska kulturlivet. I propositionen (s. 38) beskrivs verksamhe
att stimulera det svenska kulturlivet till att uppmärksamma och ta till sig
invandring.
Kommittén har den 1 mars 2000 avlämnat en delrapport, Forum för världskultur
anfört att målet skall vara att de världskulturella perspektiven skall f
kulturinstitutioners planering av sin verksamhet. Frågor om de världskulturell
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
därför på sikt inlemmas som en del i Kulturrådets uppdrag. Utvecklings- och
form under ytterligare omkring tre år. Det behövs en självständig aktör för
utredningsbetänkandet.
En slutrapport skall enligt tilläggsdirektiven (dir. 1999:55) avlämnas den 31 d
Verksamheten med Forum för världskultur har bekostats enligt ett avtal mellan
I propositionen (s. 31) redovisar regeringen att Stockholms stad och Stockhol
långsiktiga åtaganden. Mot denna bakgrund kan verksamheten inte drivas i en sjä
denna bakgrund som regeringen föreslår överföring av medel och ansvar till Ku
inom det mångkulturella området.
Utskottet kan instämma i motionärernas och kommitténs uppfattning att verk
längre tid än drygt två år för att få ett nödvändigt genomslag hos kulturmynd
perspektiv. Det är dock utskottets uppfattning att, i den situation som upp
Kulturrådet bör innebära att utvecklingen, trots bortfallet av stadens oc
omfattning. Utskottet utgår självfallet från att regeringen kommer att
delbetänkandet (SOU 2000:15) och de förslag som den kommer att avlämna i sitt s
det är av stor vikt att utvecklingen på olika sätt drivs på, när det gäller att
kulturer. Som anförs i motionerna är det viktigt att öka den kulturella mångfal
föreningar och kulturinstitutioner och genom att få ett genomslag av
institutioners och myndigheters verksamhet. En sådan utveckling skulle också k
integrationsarbete.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte göra något uttalande som för
kommitténs betänkanden. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Kr289
3.5.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kult
Inledning
Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda ändamål inom kulturområde
fördela anslaget på anslagsposter. Medel beräknas bl.a. till Statens k
utvecklingskaraktär eller som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Vi
centrumbildningar, lokalhållande organisationer för kulturverksamhet, organi
internationellt kulturutbyte och samarbete. Inom anslaget beräknas också
länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverksamhet, till län
institutet. Svenska statens bidrag till svenskhemmet Voksenåsen i Norge och Ha
de ändamål för vilka medel beräknas under anslaget.
Propositionen
I inledningen till politikområdet lämnar regeringen samlade redovisningar oc
Eftersom anslaget omfattar de flesta av kulturpolitikens områden återfinns re
som bekostas under anslaget på skilda ställen i inledningsavsnittet (s. 24, 25,
kulturråds bidragsgivning till kulturverksamhet på regional och lokal nivå och
kulturlivets utveckling och att den bidrar till att uppfylla flertalet av målen
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
har genomförts med hjälp av statliga bidrag och betydelsefull kulturverksamhet
betydande utsträckning. Även de statliga insatserna för att främja samisk kultu
har haft positiv effekt på utvecklingen.
Under anslaget anför regeringen att bidragsgivningen och medelsförbrukningen sk
Regeringen redovisar vissa förändrade grunder för beräkningen av anslaget. Från
permanentning av försöksverksamheten med centrumbildningarnas arbetsförmedla
teatern (Teateralliansen AB). Vidare ökas medlen för handlingsprogrammet för ök
7,5 miljoner kronor. För försöksverksamhet med stöd till arrangerande konstf
försök med länsteaterverksamhet i Södermanlands län beräknas 1,5 miljoner kron
miljoner kronor, varav 0,5 avser Barents litteraturcentrum i Överkalix och 2,
samarbetar med Backa Teater i Göteborg. Slutligen har sammanlagt 78 miljoner kr
dans- och musikinstitutioner av tekniska skäl beräknats under detta anslag.
Sammanlagt föreslår regeringen att 224 463 000 kronor skall anvisas under ansla
Motionerna
Enligt motion Kr291 (m) bör flera av de uppgifter som bekostas med medel från a
efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med att överlev
årliga anslag. Statens ansvarsområde bör närmare definieras och klart avgrän
och den föreslagna permanentningen av bidraget till en tredje anställningsform
Sammanlagt bör anslaget minskas med 100 miljoner kronor (yrkande 2).
En ökning av anslaget med 15 miljoner kronor föreslås i motion Kr254 (c,
musikteatern i Västra Götalands län, där Göteborgsoperan, länsteatern i Skarabo
att staten bör ta sin del av ansvaret för konsolidering och utveckling av denna
en kraftfull satsning år 2001. Ökningen av anslaget bör för år 2001 kunn
utgiftsområde 17.
I motion Kr300 (s) yrkas att riksdagen skall tillkännage för regeringen att
Motionärerna redovisar att institutet - förutom ett mindre bidrag från Borås ko
Kulturrådet och att detta bidrag för år 2000 minskats.
Stockholms Läns Blåsarsymfoniker bör enligt motion Kr345 (kd) yrkande 23 få
anslaget i avvaktan på att förhandlingarna mellan Stockholms läns landsting
länet.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av motion Kr291 (m) yrkande 2 vill utskottet redovisa till vilka
anslaget för år 2000.
För innevarande år står sammanlagt 88 417 000 kronor till Kulturrådets disposit
utvecklingsverksamhet och bidrag till allmän kulturverksamhet och ca 33 mil
centrumbildningar, lokalhållande organisationer för kulturverksamhet och mång
närmare 17 miljoner kronor för bidrag till internationellt kulturutbyte, var
Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo och Hanaholmens kulturcentrum för Sverig
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
miljoner kronor för bidrag till kultur i arbetslivet, länsbildningsförbund,
kulturlivet.
Under rubriken Propositionen ovan har redovisats regeringens förslag i budget
budgetår bl.a. beräkna 25 miljoner kronor för permanentning av försö
centrumbildningarna och med Teateralliansen AB. Vidare föreslås ökningar med
handikappades tillgänglighet till kulturlivet, 1 miljon kronor till försöksve
1,5 miljoner kronor för ett treårigt försök med länsteaterverksamhet i Söder
kronor för pensionspremier vid offentligstödda teater-, dans- och musikinstitut
Utskottet, som haft att ta ställning till yrkanden under tidigare år motsvarand
sådan avsevärd minskning av anslaget med 100 miljoner kronor som motionärern
verksamheter inom många av kulturpolitikens områden på ett mycket kännbart sä
för konstnärerna inom teaterområdet att - som föreslås i motionen - inte kunn
inom teatern. Motion Kr291 (m) yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
Utskottet anser att riksdagen inte - som föreslås i motion Kr254 (c, fp)
kronor finansierad genom indragning av ospecificerat anslagssparande inom utgif
verksamheter av en sådan åtgärd kan inte överblickas. Anslagssparande kan t.ex.
betalning av tidigare gjorda beställningar. Bidrag till regionala teater-, dans
28:6, varvid avvägningar får göras beträffande det samlade medelsbehove
förnyelse och utveckling av verksamheten. Med hänvisning till det anförda före
avslår motion Kr254 (c, fp) om 15 miljoner kronor till musikteaterverksamheten
Regeringen beslutar sedan ett antal år om anslagsposter under anslaget. Under e
kulturområdet finns en underpost benämnd Mångkulturella organisationer. Ku
underpost. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om enskildheter i
bakgrund avstyrks motion Kr300 (s) om ökat bidrag till Immigrantinstitutet.
Vid föregående riksmöte behandlade riksdagen motioner om att Stockholms Spårvä
ker) skulle bli en statsbidragsberättigad länsmusikinstitution (bet. 1999/2000:
KrU1 s. 37-39). Utskottet återgav de utgångspunkter för länsmusikverksamheten
regionmusiken och Rikskonserter. Utskottet redovisade också den av riksdagen go
staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala
endast lämnas till regionala och lokala kulturinstitutioner som också får bi
huvudman (förordningen 1996:1598 om statsbidrag till regional kulturverksamhet)
regionala kulturinstitutioner borde enligt utskottets mening också gälla för St
regional musikorganisation skall inrättas. Utskottet utgick från att regeringen
länsmusikorganisation inom Stockholms läns landstings område. I detta s
initiativ i frågan från riksdagens sida.
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
I budgetpropositionen (under anslaget 28:6, s. 64) redovisar regeringen att Sto
utformning av ett länsmusikuppdrag och begärt statsbidrag för verksamheten. Kul
landstinget i frågan och att redovisa sina slutsatser senast den 31 december 20
mycket positivt på en sådan utveckling av frågan om att även i Stoc
musikorganisation.
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om att avsätta särskilda m
Blåsarsymfoniker år 2001, då överläggningar ännu pågår och förutsättninga
klarlagts. Utskottet kan inte heller förorda att riksdagen skall uttala sig
regeringen som beslutar om indelning av anslaget i anslagsposter, och då
skulle få för de olika ändamål som avses bekostas från anslaget. Utskottet utgå
Blåsarsymfonikers situation vid fördelningen av anslaget. Med hänvisning till
yrkande 23.
Utskottet, som således avstyrker de aktuella motionsyrkandena, har inte n
bidragsändamålen under anslaget och föreslår att riksdagen anvisar 224 4
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
(Under anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer behandlar utskottet motionsyrka
skall disponeras för bidrag från anslaget 28:31 till Nordiska akvarellmuseet. D
aktuella anslaget.)
3.5.3 Nationella uppdrag (28:3)
Tidigare riksdagsbehandling
Efter förslag av Kulturutredningen föreslog regeringen i 1996 års kulturpropos
utveckling och förnyelse inom en konstriktning, genre eller verksamhetsform s
för de nationella uppdragen och regeringen utser innehavaren. Riksdagen
ämnesområden, nämligen barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdom
1996/97:KrU1, rskr. 129) samt formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1
årligen vardera 1 miljon kronor.
Innehavarna av de sju ämnesområdena för nationella uppdrag är för närvarande:
-------------------------------------------------------
|Ämnesområde |Innehavare |
Treårsperiod |
| | | |
|(beslutas av |(utses av regeringen) | |
|riksdagen) | | |
-------------------------------------------------------
|Barn- och |Gottsunda teater i |2000-2002
|
|ungdomsteater |Uppsala | |
-------------------------------------------------------
|Regional |Filmpool Nord i Luleå |2000-2002
|
|filmverksamhet | | |
-------------------------------------------------------
|Ungdomskultur |Cirkus Cirkör i Botkyrka |2000-2002
|
-------------------------------------------------------
|Musik |Sveriges Musik- och |2000-2002
|
| |Kulturskoleråd | |
-------------------------------------------------------
|Samtidskonst |Bildmuseet i Umeå |2000-2002
|
-------------------------------------------------------
|Museiverksamhet |Kalmar läns museum |2000-2002
|
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------
|Formgivning och |Svensk form |1999-2001
|
|design | | |
-------------------------------------------------------
Propositionen
Under anslaget beräknas medel för de tidsbegränsade nationella uppdragen i
kultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet samt formgivning och design. Utöve
regeringen att ytterligare ett ämnesområde - med inriktning mot samverkan
informerar om att den har för avsikt att utse Regionteatern Blekinge-Kronobe
2000-2002. Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor skall anslås för de åtta n
Motionerna
I ett antal motionsyrkanden hemställs om nya innehavare av nationella uppdr
tabell.
----------------------------------------------------------
Motion Ämnesområde Innehavare Utgift,
(beslutas av (utses av kr
riksdagen) regeringen)
----------------------------------------------------------
Kr228 (c) Bildens hus i Se nedan
Sundsvall
----------------------------------------------------------
Kr289 (c) Dalhalla Se nedan
yrk. 11 musikteater i
Rättvik
----------------------------------------------------------
Kr236 (c) Dalhalla Se nedan
yrk. 2 musikteater i
Rättvik
----------------------------------------------------------
Kr289 (c) Ett Röhsska museet i Se nedan
yrk. 12 nationellt/in- Göteborg
ternationellt
nätverk för
design
----------------------------------------------------------
Kr294 (c), Dalhalla, +3 000
(delvis) Röhsska och 000
Bildens hus
----------------------------------------------------------
Kr346 (fp) Textilmuseet i +1 000
yrk. 14 och Borås 000
36,
(delvis)
----------------------------------------------------------
Fi211 (fp) +1 000
yrk. 19, 000
(delvis)
----------------------------------------------------------
I ytterligare ett antal motioner föreslås nya inriktningar och/eller n
nedanstående tabell:
---------------------------------------------------------
Motion Ämnesområde Innehavare
(beslutas av (utses av regeringen)
riksdagen)
---------------------------------------------------------
Kr315 (c) Form och design Röhsska museet i
yrk. 2 Göteborg
---------------------------------------------------------
Kr315 (c) Museiverksamhet Textilmuseet i Borås
yrk. 3 och m.m.
4
---------------------------------------------------------
Kr330 (v) Museiverksamhet Gamla teatern med
Teaterhistoriskt museum
i Eskilstuna
---------------------------------------------------------
Kr256 (s) Danskonstområdet NorrDans i Härnösand
---------------------------------------------------------
Kr345 (kd) Danskonstområdet -
yrk. 29
---------------------------------------------------------
Kr344 (v) Biblioteksområdet -
yrk. 3
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
Kr279 (s) Kunskapscentrum i Bildens Hus i Sundsvall
fotografi
---------------------------------------------------------
Kr701 (mp) Världsmusik -
yrk. 11
---------------------------------------------------------
Kr333 (s) Politisk Ett planerat museum i
illustrationskonst Söderköping
---------------------------------------------------------
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för åtta natione
inte berett att ytterligare utöka antalet uppdrag redan nästa budgetår. Utskott
yrkande 2, Kr289 (c) yrkandena 11 och 12, Kr294 (c) i denna del, Kr346 (fp) yrk
När det gäller nya innehavare av ett nationellt uppdrag vill utskottet påminna
de nationella uppdragen, medan regeringen utser innehavarna. Utskottet anser at
nationella uppdrag, varför motionerna Kr315 (c) yrkandena 3 och 4 samt Kr330 (v
Utskottet avstyrker även motion Kr315 (c) yrkande 2.
Utskottet instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att det är angelä
1999/2000:KrU1 s. 29):
Intresset för dans som konstform har ökat under senare tid. Dansen har ly
ytterligare och nå nya publikgrupper.
Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt uppdrag inom dansområdet inrä
utvecklas i hela landet.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen åter prövar behovet av
det blir aktuellt att öka antalet uppdrag.
Motionerna Kr256 (s) och Kr345 (kd) yrkande 29 avstyrks därmed.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att besluta om fyra motionsvis
om innehavare av två av dessa. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr279 (s),
Utskottet vill i sammanhanget åter understryka att grundtanken med ett tidsbegr
kulturlivet i stort. Institutioner eller verksamheter som får nationella uppdra
och förnyelse inom ett konstområde. Ett nationellt uppdrag får självfallet inte
3.5.4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel
Utredning
Sedan budgetpropositionen avlämnades har den parlamentariska regionkommittén (P
regeringen. Bland kommitténs förslag kan - i all korthet - följande nämnas. K
Västra Götalands län skall förlängas till att omfatta perioden den 1 januari
det regionala kulturstödet. Självstyrelseorganen föreslås få befogenhet att
regeringen om vilka institutioner som är bidragsberättigade. Vidare föreslås at
självstyrelseorganen. Ansvaret för fördelning av s.k. utvecklingsmedel till reg
att fördela statsbidrag till regionala kulturinstitutioner bör även ingå i förs
Betänkandet har nyligen remitterats. Regeringen avser att under år 2001 lämna f
Propositionen
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands o
regionala självstyrelseorgan fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd öve
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2001 anvisas 143 073 000 kron
Motionerna
I två motioner behandlas frågan om principerna för fördelningen av de regionala
Motionärerna bakom motion Kr235 (m) berör i yrkande 5 grundprinciperna för den
I motion Kr289 (c) yrkas att de självstyrande regionerna - inklusive Västra Göt
Utskottets ställningstagande
Då det gäller yrkande 5 i motion Kr235 (m) vill utskottet erinra om
budgetpropositionen för år 1998. Bl.a. uttalade regeringen att de regionala sjä
mellan regionala kulturinstitutioner. Självstyrelseorganen skulle även få ett ö
regionens kulturliv. Därmed skulle förutsättningar skapas för den regionala k
utgångspunkt vid fördelningen av de statliga medlen skulle vara de nationel
fastslå vilka institutioner som skulle vara stödberättigade. Vidare framhölls a
skulle ligga utanför försöksverksamheten. Inte heller skulle de statsbidrag til
Med anledning av viss kritik som hade framförts från de regionala självstyra
regionerna hade möjligheter att dels göra omfördelningar av de befintliga bidra
ändrad omfattning av verksamheten. Regeringen anförde i sammanhanget bl.a. följ
Det innebär t.ex. att förteckningen över stödberättigade regionala kulturinstit
att väga in dessa uppgifter i budgetunderlag till regeringen. Från regerin
försöksverksamheten. Regeringen avser att ha en fortsatt dialog med försöksläne
Enligt vad utskottet har inhämtat från Kulturrådet har det från försökslänen
regionala kulturinstitutioner. Vidare har utskottet från Regeringskansliet inhä
Beträffande förslaget i motion Kr289 (c) har utskottet noterat att PARK-kommitt
som framförs i motionen (yrkande 9). En kort sammanfattning av utredningens för
Enligt utskottets uppfattning bör regeringens beredning av PARK-kommitténs förs
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr235 (m) yrkand
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.6 Teater, dans och musik (28:5-28:7)
3.6.1 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska riksko
Inledning
Regeringen lämnar i inledningsavsnittet till Kulturpolitikområdet (s. 41) en s
teater-, dans- och musikområdet har haft god effekt, sett i förhållande till de
är dock svårt att hitta belägg för att ökade besökssiffror också innebär att te
nå en ung publik. Fortfarande återstår enligt regeringens bedömning ett utveck
till teater-, dans- och musikområdet bör därför även i fortsättningen knytas ti
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
Från anslaget lämnas bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och
fördelar medlen mellan de fem institutionerna.
Propositionen
Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en folk
främjande uppgifter. Under anslaget redovisar regeringen Riksteaterns starka pu
fortsatt arbete med att omvandla Södra teatern till en mötesplats för skilda ku
Operan och Dramaten är nationalscener för talteater respektive opera och balett
Teatern AB. Regeringen redovisar både under inledningsavsnittet (s. 26) och und
ekonomisk ställning. Regeringen kommer att uppmärksamt följa Operans ut
statsbidraget med anledning av att staten övertagit ett lån Dramaten tidigare
återstående tre årens avräkningar att ge allvarliga återverkningar på verksamhe
Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de institutioner som har större fasta da
emot svenska och internationella dansgästspel. Verksamheten samfinansieras med
kronor av staten och Stockholms stad men att större delen därav, efter ändrade
att prioritera en anslagsökning till Dansens Hus för år 2001 och anför att Dans
Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse med uppgift att främja u
presentation av svensk musik i utlandet. Medel beräknas för en förstä
folkmusikscenen Stallet i Rikskonserters lokaler.
Sammantaget föreslås anslaget uppgå till 779 264 000 kronor.
Motionerna
I motion Kr291 (m) hemställs att det statliga stödet till vuxenteaterverksamhet
vilka i likhet med flera stadsteatrar turnerar och i vissa fall har annexscener
dock få fortsatt statsbidrag till specialensemblerna, t.ex. Tyst teater och
produktionen bör minska. Den löpande fonogramutgivningen bör ske på samma
(yrkande 3).
Även i motionerna Kr346 (fp) yrkandena 16 och 36 i denna del samt Fi211
vuxenteaterverksamheten. Statsbidrag till rollen som samordnare av teatrars
fortfarande utgå. En sådan omställning tar tid varför motionärerna föreslår att
19 och 36, båda yrkandena i denna del, samt Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del h
kunna fungera i enlighet med de uppdrag de fått som nationella institutioner. S
En ökning av anslaget till Dansens Hus med 1 miljon kronor föreslås i motion Kr
föreslagit någon ökning av anslaget till Dansens Hus för att täcka de ökade kos
I motion Kr202 (m) hemställs om ett tillkännagivande till regeringen om behovet
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen tagit ställning till yrkanden som gäller avs
då funnit att en genomgripande förändring inte bör ske av institutionernas
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionerna Kr291 (
Utskottet kan mycket väl instämma i vad som anförs i propositionen och motio
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
det möjligt att inom givna ramar prioritera dessa institutioner på annat sätt
det extraordinära ekonomiska läget vid denna institution. Mot denna bakgrund
Kr346 (fp) yrkandena 19 och 36, båda yrkandena i denna del, samt Fi211 (fp) yrk
Utskottet har under rubriken Propositionen redovisat att Riksteatern är orga
producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Statens engagemang i verksam
uppföljning och utvärdering av hur målen för statsbidraget uppfylls. Mot den
regeringen om att Riksteatern skall läggas ned.
(Under anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och l
under anslaget 28:5 avseende Rikskonserter skall disponeras för bidrag till Göt
3.6.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, d
Propositionen
Under anslaget anvisas medel till länsmusikverksamhet samt regionala och lo
fördelning av kulturpolitiska medel i Skåne, Kalmar och Gotlands län lämnas frå
län. Övriga medel som berör dessa län beräknas under anslaget Försöksverksamhet
I propositionen erinrar regeringen om kulturutskottets uttalande under riksmöte
till stånd inom Stockholms läns landstings område i enlighet med förutsättninga
utgångspunkter m.m. för länsmusiken. Av propositionen framgår att Stockholms lä
län samt begärt statsbidrag för verksamheten. Regeringen har därefter uppdr
musikverksamhet. Kulturrådet skall redovisa sina slutsatser för regeringen sena
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2001 skall anvisas 544 933 00
Motionerna
I flera här aktuella motioner föreslås en uppräkning av anslaget.
I motion Kr345 (kd) föreslås att anslaget skall tillföras 15 miljoner kro
regional musik-, teater- och dansverksamhet (yrkandena 21 och 53 i motsvarande
En ökning om 60 miljoner kronor föreslås i motionerna Kr346 (fp) yrkande 36 i m
17 i motion Kr346 (fp) 30 miljoner kronor användas för de regionala teatrarna o
vidare (yrkande 21) att länsmusiken utgör motorn i det regionala kulturlivet oc
via biljettförsäljning.
Motionärerna bakom motion Kr248 (m, kd, c, fp, mp) föreslår en ökning a
Göteborgsoperan. Motionärerna framhåller att Göteborgsoperan saknar långsikti
verksamhet.
I motion Kr304 (kd, v, fp) föreslås att anslaget genom omfördelning inom utgift
kunna bli stommen i ett genrecentrum för blåsmusik i Sverige (yrkandena 1 och 2
Liknande förslag - innebärande att Göteborgsmusiken skall bli ett genrecent
Motionären bakom motion Kr225 (m), i denna del, föreslår att anslaget skall
Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonsert
bidraget till Göteborgsmusiken bör finansieras genom omfördelning mellan anslag
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
I tre motioner lämnas förslag av mer principiell karaktär.
I motion Kr303 (s) föreslås att en översyn skall göras av statsbidraget till Gö
alltför begränsade resurser. Det statliga verksamhetsbidraget bör - menar motio
att den kulturella statusen i Västra Götalandsregionen skall kunna befästas.
I motionerna Kr225 (m) och Kr305 (s), båda motionerna i motsvarande del, föresl
svenskt musikliv. Enligt motionärerna bakom motionerna kan ett genrecentrum
också vara ett notcentrum, en centralpunkt för utbildning, ett resurscentrum fö
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar inledningsvis förslagen om medelsanvisning.
Utskottet finner anledning att liksom vid föregående riksmöte erinra om att ri
länsmusiken med 50 miljoner kronor, en sänkning som skulle fördelas på åren
behovet av en omfördelning inom anslagsområdet till förmån bl.a. för musikte
bidragsnivå (jfr prop. 1996/97:3 s. 80-82). Utskottet är inte berett att för år
medelstilldelning för övriga stödändamål under anslaget. Därmed tillstyrker uts
(m, kd, c, fp, mp), Kr304 (kd, v, fp), Kr305 (s) i motsvarande del, Kr345 (kd)
(fp) yrkande 19 i motsvarande del.
Då det gäller förslaget i motion Kr303 (s) om en översyn av Göteborgsoperans
att Göteborgsoperan väl motsvarar de förväntningar som fanns när riksdagen höst
institution både för regionen och för musikteaterns utveckling i hela landet (b
Utskottet förutsätter att Kulturdepartementet årligen i budgetarbetet gör en ö
olika angelägna behov därvid vägs mot varandra. Vidare vill utskottet i sammanh
i rapporter som speglar förhållandet inom kulturinstitutionerna. Göteborgsope
Statens kulturråd 1998:4). Detta förhållande har också berörts i flera av
utgöra referensmaterial för regeringens framtida överväganden inom området. En
Göteborgsoperans statsbidrag, varför motion Kr303 (s) avstyrks.
Utskottet övergår till att behandla förslagen i motionerna Kr225 (m) och Kr305
Utskottet har inhämtat att Svenska Jazzriksförbundet nyligen erhöll ett bidr
står Kulturrådet fritt att på liknande sätt stödja utredningar inom andra gen
behov av en samlad utredning som avser etablerandet av flera olika slags genrec
3.6.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (28:7)
Inledning
Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och m
vissa mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse såsom Drottningholmstea
fr.o.m. år 2000, Orionteatern. Vidare beräknas medel för Musikaliska akademien
Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) - Svensk Musik för notutgi
Propositionen
Regeringen begär bemyndigande att få besluta om ändrade riktlinjer för statens
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
regeringen att det finns skäl till viss återhållsamhet med tanke på den snabb
friare former genomförs inom en totalt sett minskad medelsram för bidrag till f
För en ökning av bidraget till Internationella Vadstena-Akademien beräknas 750
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 113 000 000 krono
Motionerna
Enligt motion Kr291 (m) bör bidraget till de fria grupperna öka med 20 miljon
förhållanden. Gruppernas insatser för att sprida teaterkultur är dessutom oer
föreslås en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor (yrkande 4).
I motion Kr345 (kd), yrkandena 25 och 53 båda yrkandena i denna del, föreslås e
motionärerna bör få permanent stöd i likhet med de mindre teaterinstitution
miljoner kronorna av ökningen bör gå till fria teater-, dans- och musikgrupper
Även i motionerna Kr224 (fp), Kr236 (c), yrkande 1 och motion Kr701 (mp), yrkan
några medel skall anvisas för år 2001.
I motion Kr253 (kd, fp) föreslås att riksdagen skall ge regeringen till känna a
I motion Kr237 (c) föreslås att folkmusikinstitutet i Tobo skall ha ett special
I motion Kr345 (kd) yrkande 26 föreslås att regeringen under hela den treåriga
redovisa utvecklingen för bidragen till respektive genre.
Utskottets ställningstagande
Bidraget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna samt de arrangerande mu
från Statens kulturråd har en större del av denna ökning fördelats till arrange
budgetramar tillföra ytterligare medel för de fria grupperna. Motionerna Kr291
Beträffande motionsyrkandena om bidrag till Dalhalla för år 2001 vill utskottet
i budgetpropositionen (utg.omr. 17 s. 28) aviserat att musikteatern ko
(Dalasinfoniettan) tidigare fått en medelsförstärkning för medverkan i verksamh
i vad avser ökning av anslaget med 1 miljon kronor för budgetåret 2001 till Dal
Utskottet är inte berett att nu ta ställning till om resurser bör beräknas för
nationellt intresse, som får bidrag under anslaget. Därmed avstyrks motionerna
stöd till Dalhalla.
Som redovisats ovan föreslår regeringen att Vadstena-Akademien skall få ytterli
bör vara tillgodosett. Någon ökning därutöver kan utskottet inte tillstyrka, va
Vid föregående riksmöte noterade utskottet att regeringen ansåg att långsiktiga
1999/2000:KrU1 s. 42). Utskottet förutsatte att regeringen skulle återk
redovisning kommer att föreligga under det kommande året. I avvaktan på redovis
folkmusikinstitut som yrkas i motion Kr237 (c), varför den avstyrks.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att folkmusiken fått en förstärkning g
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 113 000 000 kronor skall anvisas
Då det gäller förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 26 att regeringen, un
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
genreutvecklingen vill utskottet anföra följande. Utskottet förutsätter att de
försöksperioden. I den nu föreslagna försöksverksamheten med bidragsgivning
effekterna på utgivningen av olika genrer. Med hänvisning till det anförda avst
3.7 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
3.7.1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet (28:8)
Inledning
Från anslaget utgår statsbidrag till länsbiblioteken, tre allmänna lånecentrale
fjärrlånefunktionen och att stödja utvecklingsverksamhet. Lånecentralerna kompl
bibliografiskt komplicerade ärenden, lokaliserar och förmedlar avancerad
referensarbete.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget anvisas 36 657 000 kronor för år 200
Motionen
I motion Kr291 (m) föreslås en minskning av anslaget med 11 miljoner kronor i f
innebära en förenkling och rationalisering av fjärrlåneverksamheten, vilket bör
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning har lånecentralerna liksom länsbiblioteken en vi
folkbibliotek kan beställa böcker, tidnings- eller tidskriftsartiklar, trots at
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att folkbiblio
Utskottet har inhämtat att s.k. elektronisk effektuering sker i viss utsträc
och kan levereras till låntagaren snabbt och till låg kostnad för bibliot
understryka att fjärrlånen till övervägande del avser hantering och distributio
publicerad - är det givetvis fullt tänkbart att även fjärrlån av böcker kan ske
Enligt utskottets uppfattning skulle en minskning av anslaget i enlighet med fö
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Som ett led i utskottets uppföljning av riksdagens tidigare beslut bör i detta
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Lagen (1996:1596) trädde i kr
överväga möjligheterna att i den nya lagen införa en bestämmelse som anger
Utskottet framhöll att regeringens överväganden borde ske med beaktande av
(rskr. 1996/97:129).
Av budgetpropositionen framgår att utvecklingen på biblioteksområdet bl.a. har
biblioteksverksamheten. Utskottet har noterat att regeringen anser att det är a
ändringar av lagen under år 2001 (prop. s. 28).
3.7.2 Litteraturstöd (28:9)
Inledning
Under anslaget anvisas medel bl.a. för stöd till utgivning och distribution
utgivningsstödd litteratur. Inom ramen för utgivningsstödet utgår även mede
Svenska Vitterhetssamfundet, Samfundet De Nio och till stöd för författarverkst
för alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris sam
Frågor om bokmoms bereds i riksdagen av finansutskottet i anslutning till budge
Propositionen
Regeringen föreslår att verksamheten med En bok för alla tillförs 2 miljoner k
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
att det under anslaget bör anvisas 91 917 000 kronor.
Motionerna
Motionsvägen föreslår företrädare för tre av partierna en minskning av anslaget
Motionärerna bakom motion Kr291 (m) föreslår att anslaget skall minskas med 3
utgivningsstödet kunna minska. Vidare föreslås att En bok för alla AB inte skal
Även i motion Kr294 (c) föreslås en minskning av anslaget, nämligen med
(motionen i motsvarande del).
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) anser att regeringens förslag att tilldela
avslås av riksdagen. Vidare föreslås att anslaget skall ökas med 1 miljon krono
miljon kronor.
Yrkande 5 i motion Kr341 (v) syftar till att regeringen i kommande re
minoritetsspråken kan stärkas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden som avser en minsk
Utskottet anser nu liksom tidigare att vuxenboksutgivningen skall fortsätta. De
lässtimulerande insatser utgör enligt utskottets uppfattning en betydelsefull d
En bok för alla 2 miljoner kronor för utgivning av barn- och ungdomsböcker som
Utskottet är således inte berett att i förhållande till regeringens f
medelstilldelningen till några av de övriga bidragsändamålen under anslaget.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att motionerna Kr291 (m
regeringens förslag till medelstilldelning tillstyrks.
Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 5 i motion Kr341 (v), som s
minoritetsspråken skall stärkas.
För år 2000 tillfördes anslaget Litteraturstöd särskilda medel, 750 000 kronor,
grupper som enligt riksdagens beslut utgör nationella minoriteter är s
(tornedalsfinska), romani chib och jiddisch (prop. 1998/99:143, yttr. 1999/2000
Av regleringsbrevet för år 2000 framgår det att minst 750 000 kronor av anslags
för att främja utgivning av nationella minoriteters litteratur. Medlen
informationsinsatser i syfte att stimulera sådan utgivning. Stödet fördelas av
minoritetsspråk tagit initiativ till att träffa företrädare för de olika m
uppdrag att utreda hur samisk, finsk, tornedalsk, romsk och judisk kultur sk
nationella minoriteterna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2001.
Utskottet anser att det är angeläget att de nationella minoriteterna bistås p
lämpligt att regeringen i regleringsbrevet ger alltför detaljerade föreskrifter
Kulturrådet att i kontakterna med företrädare för minoritetsgrupperna informera
3.7.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)
Inledning
Från anslaget utgår produktionsstöd och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter.
dessutom ett särskilt prenumerationsstöd till biblioteken.
Propositionen
Regeringen bedömer att det inom ramen för kulturtidskriftsstödets utvec
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
evenemangsverksamhet. Prövningen av sådana årliga bidrag bör följa tidskriftsst
intäkter inte beräknas täcka deras kostnader. Regeringen avser att låta påbörja
Av propositionen framgår att antalet ansökningar om tidskriftsstöd sjunker meda
att noga följa och analysera utvecklingen med avseende på vilka följdverkningar
Regeringen föreslår att 20 650 000 kronor skall anvisas under anslaget för år 2
Motionen
I motion Kr701 (mp) yrkas att stödet till kulturtidskrifternas återkommande eve
Utskottets ställningstagande
Utvecklingsstödet till kulturtidskrifter är enligt förordningen (1993:567) om s
utbildning (§ 12). Försöksverksamheten med stöd till kulturtidskriftseve
tidskrifter som anordnar årligen återkommande evenemang i form av författarfram
betydelse för tidskrifternas spridning och existens.
Utskottet konstaterar att regeringen inte föreslagit några nya resurser för fin
Regeringen har inte angivit hur stort belopp som skall avsättas för stödet
ökning i förhållande till regeringens bedömning. Enligt utskottets uppfattn
Yrkande 9 i motionen avstyrks därmed.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Utskottet vill i sammanhanget beröra frågan om varför antalet ansökningar till
analys och sina slutsatser av detta förhållande. I ett sådant sammanhang bör be
främjas. Vidare bör en bedömning göras av om stödreglerna är ändamålsenligt utf
3.7.4 Stöd till bokhandel (28:11)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivni
Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor anvisas under anslaget för år 2001.
Motionerna
I motion Kr291 (m) yrkande 7 föreslås att stödet till bokhandeln skall avveckl
stödet. Även motionärerna bakom motion Kr294 (c) föreslår att stödet skall upph
Utskottets ställningstagande
Under föregående riksmöte avstyrkte utskottet ett motionsyrkande med samma
stödet till bokhandeln syftar till att öka tillgängligheten av kvalitetslitte
anförde utskottet följande.
Utskottet vill i sammanhanget peka på det kulturpolitiska värdet i att även små
konkret kan ta i och bläddra i böckerna och där det finns personal som kan bist
att allmänheten kan få tillgång till ett brett utbud av litteratur på e
stödberättigade, något som för övrigt även gäller bokklubbarna. Utskottet kan i
Utskottet, som inte har funnit anledning att ändra uppfattning i frågan, avsty
medelsanvisning.
3.7.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (28:12)
Inledning
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i sam
litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och pun
Propositionen
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
Mot bakgrund av den digitala teknikens stora betydelse för läshandikappade är d
(Digital Audiobased Information System). Projektet syftar till att det samlade
ändamål föreslås att anslaget förstärks med 2 miljoner kronor. Sammantaget före
Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att göra beställni
utgifter på högst 4 miljoner kronor under år 2002.
Motionerna
I motion Kr291 (m) föreslås en ökning av anslaget med 9 801 000 kronor utöver
föreslår på andra områden när det gäller satsningar på funktionshindrade (yrkan
I motion Kr294 (c) föreslås en ökning med 10 301 000 kronor utöver regeringens
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att TPB kan full
avstyrker här aktuella motionsyrkanden, nämligen Kr291 (m) yrkande 8 och Kr294
Utskottet tillstyrker även förslaget att riksdagen skall bemyndiga regeringen a
år 2002.
3.7.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (28:
Inledning
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättlä
lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten bedrivs inom ramen för ett avtal so
2002.
Propositionen
Av propositionen framgår att behovet av lättläst litteratur för åldern 9-14 år
ungdomar inte får litteratur, som är anpassad efter deras ålder, finns det risk
ändamål föreslår regeringen att anslaget skall förstärkas med 500 000 kronor. S
Motionen
I motion Kr345 (kd) föreslås att anslaget skall tillföras 1 miljon kronor utöve
användas för marknadsföring av LL-stiftelsens utbud. En brett upplagd informati
och till allmänheten, anser motionärerna (yrkandena 37 och 53 i motsvarande del
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det av propositionen framgår att LL-stiftelse
stiftelsens utbud, ökat kraftigt. Slutligen kan nämnas att även Nyhetstidningen
Med hänvisning till det anförda anser utskottet - liksom då samma fråga behandl
Utskottet avstyrker därför motion Kr345 (kd) yrkandena 37 och 53 i motsvarande
3.7.7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (28:14)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigef
Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden är att nämnden skall följa
språkanvändarna för att främja gott språkbruk. Sverigefinska språknämnden skall
Regeringen föreslår att 4 569 000 kronor anvisas under anslaget för år 2001.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Som ett led i utskottets uppföljning av riksdagens tidigare beslut bör i detta
regeringen till känna att en parlamentarisk språkpolitisk utredning borde till
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
Svenska språknämnden föreslå ett handlingsprogram som dels syftar till att
sina förutsättningar skulle ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska
Regeringen har nyligen utfärdat direktiv till en sådan utredning och tillkal
utg.omr. 17 s. 28.)
3.8 Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
3.8.1 Statens konstråd (28:15)
Propositionen
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt
byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Sedan år 1997 har Konstråd
Konstrådet skall också sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhälls
Regeringen bedömer att verksamheten har motsvarat de mål som har satts upp för
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen om 5 4
3.8.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (28:16)
Inledning
Från anslaget bekostas konstförvärv som beslutats av Statens konstråd, dvs. ko
miljöer än de statliga. Vidare beräknas medel för bidrag till folkparkernas och
Propositionen
I inledningen till kulturpolitikområdet under rubriken 4.6 Resultatbedömning (s
mindre i dag än för tio år sedan på grund av minskat byggande. Konstrådets
omfattning. En stor andel unga konstnärer har fått uppdrag, och verksamhet
tidigare axlat uppgiften att vara nationell inspiratör på området offentlig ko
samtidskonst utanför storstadsområdena och att göra inbrytningar i nya publikgr
Regeringen framhåller vidare att det stöd till konstinköp som fördelas till fol
i landets omkring 2 400 föreningshus och folkparker. Regeringen betonar o
samlingslokaler och folkparker.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få göra beställningar av konstverk
Anslaget föreslås förbli oförändrat 40 438 000 kronor.
Motionerna
En minskning av anslaget med 11 miljoner kronor föreslås i motion Kr291 (m)
ansvar för konstnärlig utsmyckning av andra gemensamma miljöer än de statliga.
för praktiskt taget all offentlig utsmyckning.
I två motioner, nämligen Kr346 (fp) yrkandena 24 och 36 i denna del samt Fi211
motiveras av att staten inte skall överta ansvaret för utsmyckningen av den gem
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara en prioriterad uppgift
inbrytningar i nya publikgrupper. Användningen av resurserna under det nu aktue
medför att fler uppdrag ges till konstnärer över hela landet och att den d
införande av ett statligt stöd till utsmyckning av skolor, bostadsområden
motionerna att minska medlen avsedda för konstnärlig utsmyckning av andra gemen
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Kr291 (m) yrkande 9, Kr346 (
enlighet med regeringens förslag.
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda beställningsbemyndigandet
3.8.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:17)
Propositionen
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt förordningen med instruktion för Nämnd
hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. N
Verksamheten vid Nämnden för hemslöjdsfrågor har enligt regeringens bedömning g
föreslår att anslaget för 2001 skall uppgå till 1 509 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året aktivt arbetat för att stärka hemsl
verksamhet och ideologi initierats. Hemslöjdens barn- och ungdomsverksamhet ha
och mångfalden i syfte att finna arbetsformer, samla kunskap och bygga up
liksom under anslaget, endast redovisat denna verksamhet.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i kommande budgetpropositioner
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
3.8.4 Främjande av hemslöjden (28:18)
Propositionen
Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor för bidrag till hemslöjdskon
Regeringen föreslår, inklusive pris- och löneomräkning, att anslaget för år 200
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
3.8.5 Bidrag till bild- och formområdet (28:19)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för bidrag till organisationer m.m. på bild- och f
bidraget förstärks med 1,5 miljoner kronor, så att verksamhetsbidraget till vis
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 29 234 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen på grundval av resultatet av senare års
formkonstnärerna, eftersom dessa har det särskilt svårt att försörja sig på sit
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.9 Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20-28:21)
3.9.1 Konstnärsnämnden (28:20)
Inledning
Det övergripande målet för Konstnärsnämnden är att främja bild-, form-,
ton-, scen- och filmkonstnärers möjlighet att ägna sig åt kvalificerat konstnär
skall bidra till ökade kunskaper om konstnärernas ekonomiska och sociala f
styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av inkomstgar
Propositionen
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att statens insatser för att
konstnärerna handlar enligt regeringen både om direkta stöd- och stimulansåtgär
andra samhällsområden till de speciella villkor som gäller för konstnärerna.
Regeringen redovisade i förra årets budgetproposition att en informell arbetsgr
regeringen ansåg det angeläget att regelverken på alla politikområden anpassas
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
Utskottet förutsatte i förra årets budgetbetänkande (1999:2000:KrU1) att re
aktuella.
Regeringen har i årets budgetproposition redovisat att det inom Regeringsk
musik- och dansområdet. Den gäller också frågan hur bestämmelserna kring dessa
fortlöpande samråd med arbetsmarknadens parter. För fria teatergrupper utan til
att införa en kompletterande avtalspension. Regeringen ser i budgetproposit
syfte att underlätta en anslutning till pensionsavtal.
I budgetpropositionen uppges vidare att regeringen överväger att under år 2001
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 10 176 000 kronor under anslaget
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 22 och 2000/01:
opartiska, har en sammansättning som är bredast möjlig samt har en garanterad i
myndigheter och styrelser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning är regeringen i anslagsfrågan och föreslå
Utskottet delar vidare regeringens inställning att generella regelverk på andra
följa det arbete som bedrivs för att få till stånd nödvändiga förändringar och
att den aviserade översynen av de fria gruppernas pensionsförhållanden sker sky
Beträffande motionsyrkandena bör beaktas att regeringen, efter hemställa
förslagsrätten vid tillsättning av styrelseledamöter i Konstnärsnämnden och Bil
organisationer utpekas som förslagsställare.
Utskottet delar motionärernas inställning att det är av vikt att bidragsgivande
grundläggande och betydelsefull faktor vid valet av bidragstagare. Genom ändrin
Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden vidgats. Ändringen gör det möjl
ytterligare öka att finna ledamöter i styrelser som har den kompetens, de goda
betydelsefulla arbetet i dessa styrelser. Motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkan
avslås av riksdagen.
3.9.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:21)
Inledning
Under anslag 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer beräknas medel till
upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). BUS fördelar
bidrag till konstnärer som fördelas av Konstnärsnämnden respektive Sveriges för
Propositionen
Efter förslag i 2000 års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat att p
som inleddes 1999 för att stimulera konstnärernas arbetsmarknad (prop. 1999/20
varav 25 miljoner kronor överförs från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
utgiftsområde 13 överförda medlen går 10 miljoner kronor till arbetsförmedling
teatern. Dessa medel föreslås anvisas under anslag 28:2 Bidrag till allmän kul
till konstnärer avser permanentning av de tidsbegränsade stödinsatserna, bl
arrangörer.
Regeringen föreslår att bidragen till bild- och formkonstnärer förstärks samt a
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
Inom anslaget finns ett anslagssparande. Enligt regeringens förslag skall 3 265
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 264 933 000 kronor under anslage
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr291 (m) anser att anslaget skall minska med 40
yrkesverksamma konstnärer i större utsträckning skall få ersättning för utfört
I motion Kr255 (v) föreslår motionärerna att det inrättas en fond där dramatike
där teatrarna kan söka bidrag för att köpa in pjäser med sådana roller. Denna f
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 2
Beträffande motionsyrkandet om inrättande av en fond för bidrag till nyskriven
dramatik, utan inriktning på kön, har varit i bruk sedan år 1999. För år 2000 l
Utskottet är inte berett att tillstyrka att medel omfördelas från andra anslag
avstyrks.
3.10 Arkiv (28:22-28:25)
3.10.1 Riksarkivet och landsarkiven (28:22)
Inledning
Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar
(1990:782), arkivförordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med
Regeringskansliet.
Propositionen
För utökade uppgifter i samband med mottagandet och förvarandet av de kyrkliga
förstärkning av bidraget till Stiftelsen för Arbetarrörelsens arkiv och bibliot
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 256 913 000 kronor.
Motionen
I motion Kr345 (kd) yrkande 14 anförs att regeringens extra satsning på Arbetar
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påminna om att riksdagen på utskottets förslag våren 2000 gav re
arkivutredningen snarast påbörjas (bet. 1999/2000:KrU12, rskr. 1999/2000:178).
avsikt att tillsätta en utredningsman under hösten 2000 och att arbetet skall a
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om en ökning av anslage
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.10.2 Bidrag till regional arkivverksamhet (28:23)
Propositionen
Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598)
699 000 kronor.
Motionerna
I motion Kr294 (c) i denna del föreslås att ytterligare medel, nämligen 2 milj
och högskolor.
I motion Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i denna del föreslås en uppräkning av a
Utskottets ställningstagande
Anslaget till de regionala museerna har i årets budgetproposition föreslagits
för arkivsektorn. Utskottet är emellertid inte berett att för år 2001 förorda e
motionerna Kr294 (c) i denna del och Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i denna del
3.10.3 Språk- och folkminnesinstitutet (28:24)
Propositionen
Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk- och
dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn.
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 26 489 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.10.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:25)
Propositionen
Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biog
lexikon.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 3 878 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.11 Kulturmiljö (28:26-28:27)
3.11.1 Riksantikvarieämbetet (28:26)
Inledning
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön.
medverka i EU-arbetet och i det internationella arbetet med kulturmiljön, svara
RAÄ fördelar fr.o.m. juli 1998 även statsbidrag till regionala och lokala musee
regionala museer).
Propositionen
Regeringen anför att det tvärsektoriella arbetet under senare år har fått e
miljömålsarbetet och arbetet med de regionala tillväxtavtalen till stor del
industrisamhällets kulturarv haft stor påverkan på verksamheten.
Regeringen föreslår att 163 934 000 kronor skall anvisas under anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.11.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:27)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag till byggnadsvård samt forn- och la
underhåll av vissa kyrkliga inventarier. De får användas även när det finns sär
renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
I propositionen redovisas att 92 % av de medel som år 1999 betalades ut från an
Propositionen
Mot bakgrund av det stora behov och intresse som finns för bildandet av kulturr
att anslaget ökas med 1 miljon kronor i förhållande till innevarande år.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 247 038 000 kronor skall anvisas und
Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 200
2001, dock längst t.o.m. år 2004.
Motionerna
I motion Kr291 (m) föreslås - med hänvisning till att den verksamhet som erhåll
förhållande till regeringens förslag (yrkande 11).
Även i motion Kr294 (c) i motsvarande del föreslås en ökning av anslaget, nämli
Motionären bakom motion Kr244 (s) påpekar att det är positivt att extra medel a
anslaget till industrisamhällets kulturarv, vars medel enligt motionären helt f
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill som tidigare år framhålla att betydande summor anvisats un
påbörjades år 1999, att fortgå beträffande industrisamhällets kulturarv, stor
förstnämnda satsningarna finns inom utgiftsområde 17. Dessutom har ett flertal
satsning på Östersjösamarbetet.
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning som överstiger den som
och Kr294 (c) i motsvarande del och beslutar att anvisa medel under anslaget i
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2
2001, dock längst t.o.m. år 2004.
Beträffande den oro som uttrycks i motion Kr244 (s) bör uppmärksammas att under
år 1999, ca 12 miljoner kronor år 2000 och ca 6 miljoner kronor år 2001. Det in
år 2000. Med hänvisning härtill avstyrks motion Kr244 (s).
Utskottet har inhämtat att regeringen fram till den 19 oktober 2000 har besl
kronor. Medlen har efter förslag från Delegationen för industrisamhällets k
Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Hembygdsförbund, Virserums konst
Götaland, Sjöhistoriska museet, Skånes hembygdsförbund, Föreningen Dialoger, St
3.12 Museer och utställningar (28:28-28:34)
3.12.1 Centrala museer: Myndigheter (28:28)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för följande museer, vilka samtliga är statliga
riksmuseet, Statens museer för världskultur, Statens sjöhistoriska museer,
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget Centrala museer: Myndigheter för år
Flera av de centrala museimyndigheterna föreslås få anslagsförstärkningar, vilk
Anslaget till Statens historiska museer föreslås tillföras 2 miljoner kronor
kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling. Anslaget bör äv
(närmare redovisat under anslaget 28:30 Bidrag till regionala museer).
Anslaget till Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde föreslås öka med 4,
verksamheten. Av beloppet föreslås 800 000 kronor anvisas till Prins Eugens Wal
För Statens sjöhistoriska museer föreslås en permanentning av tidigare engångsa
sammanlagd förstärkning med 2 miljoner kronor. Av medlen är 1 miljon kronor avs
Arkitekturmuseets anslag bör enligt regeringen öka med 1,5 miljoner kronor fr.o
Slutligen föreslås att Moderna museets anslag skall höjas med 6,5 miljoner kron
och säkerställa en hög nivå på arbetet med bevarande och kunskapsuppbyggnad. V
miljoner kronor beräknas för år 2001 för detta ändamål.
Då det gäller den nya museimyndigheten Statens museum för världskultur bedömer
Regeringen redovisar under anslaget även sin bedömning av Riksrevisionsverkets
Moderna museet har för verksamhetsåret 1999 fått en revisionsberättelse me
dessa som en immateriell tillgång i balansräkningen. Under förutsättning att RR
Vidare redovisar regeringen att Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eug
eventuella skulder och fordringar. Regeringen förutsätter att myndigheterna föl
Motionerna
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
I några motionsyrkanden föreslås nivåhöjning av anslaget utöver regeringens för
I motion Kr345 (kd) föreslås en ökning i förhållande till regeringens försla
anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser. Motionärerna anser att det finns et
blivit bättre genom Sesamprojektet, men ännu finns betydande behov av ändamålse
satsning på centralmuseernas samlingar (yrkande 53 i motsvarande del).
I motionerna Kr346 (fp), yrkande 36 i motsvarande del, och Fi211 (fp), yrkande
förslag. Ökningen bör enligt motion Kr346 (fp) tillfalla Moderna museet, som ha
konstmuseerna i landet (yrkande 19 i motsvarande del).
I motion Kr345 (kd) anförs att mycket tyder på att Folkens museum - etnografi
museimyndigheten Statens museer för världskultur med säte i Göteborg,
Anslagshöjningar kommer, hävdar motionärerna, endast att gå till det nya Götebo
situation (yrkande 10).
I två motionsyrkanden behandlas frågor som berör centralmuseernas ekonomi och m
I motion Kr291 (m) anförs att det är otillfredsställande att regeringen inte he
förtydligas anser motionärerna bakom motionen (yrkande 13).
I motion Kr345 (kd) behandlas frågan om centralmuseernas ekonomiska situation.
propositionen - stor oro för museerna och efterlyser ett samlat grepp för att f
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis noterar utskottet - som ett led i arbetet med uppföljning av rik
organisationsförändring inom Statens sjöhistoriska museer kommer att uppnås (jf
Vidare har utskottet noterat att RRV i sin revisionsberättelse kommit me
regeringen att Moderna museet följer RRV:s rekommendationer.
Då det gäller förslagen till medelsanvisning anser utskottet liksom regeringen
Utskottet anser att den nivå som föreslås av regeringen är rimlig och är därför
tillstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker moti
del, och Fi211 (fp) yrkande 19 i motsvarande del.
Med anledning av den oro som uttrycks i motion Kr345 (kd) yrkande 10 över den e
utskottet om det tillkännagivande som riksdagen gjorde hösten 1998 på
Stockholmsmuseerna och vid Etnografiska museet i Göteborg inom myndighe
utvecklingsmöjligheter för personalen, utställningar m.m. (bet. 1998/99:KrU1 s.
Utskottet förutsätter självfallet att regeringen beaktar vad riksdagen sålunda
vid samtliga centrala museimyndigheter och gör de nödvändiga avvägningar s
utifrån de farhågor som framförs i motionen begära att regeringen skall lämn
därmed.
Utskottet erinrar om att frågan om en ny myndighetsstruktur på museiområdet so
motion Kr345 (kd) yrkande 6 behandlades utförligt vid föregående riksmöte (bet.
myndighetsstrukturen på museiområdet snarast skulle slutföras. Utskottet anförd
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
Därvid bör - som regeringen framhöll i budgetpropositionen för år 2000 - museer
bl.a. leder fram till förslag på åtgärder som kan innebära en effektivare resur
möjligheter till en långsiktig och säkrare planering förbättras. Förhållandet
bör analyseras. De varningssignaler som kommit från olika museer då det gäller
Riksdagen tillkännagav för regeringen vad utskottet anfört (rskr. 1999/2000:
177).
I årets budgetproposition har regeringen lämnat en redogörelse för det pågåen
som en del av genomlysningen av museiområdet göra en särskild granskning av
flera håll är ansträngd, vilket inte minst gäller de centrala museerna. Slutl
exempelvis magasinering, vård, konservering, IT och kompetensutveckling, kan ge
analysen av de centrala museerna kommer även hyres- och lokalfrågor att beaktas
Utskottet konstaterar att arbete fortfarande pågår inom Regeringskanslie
redovisningar i propositionen beaktas. Utskottet förutsätter att det sedan lång
motionerna, Kr291 (m) yrkande 13 och Kr345 (kd) yrkande 6, bör inte vidtas. Yrk
3.12.2 Centrala museer: Stiftelser (28:29)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för följande centrala museer, vilka är stiftelser:
erhålla stöd inom ramen för anslaget i stället för under anslaget 28:31 Bidrag
Propositionen
I propositionen föreslås att bidraget till Nordiska museet årligen under tre år
under anslag 28:30 Bidrag till regionala museer).
Som skäl till sitt förslag att överflytta Arbetets museum till förevarande ansl
Arbetets museum bedriver en omfattande och till stora delar unik verksamhet. I
nätverk m.m. Det nationella uppdrag som museet innehaft under åren 1997-1999
följd av år erhållit statliga medel inom ramen för anslaget Bidrag till vissa
verksamheten vid centralmuseerna. Bl.a. mot bakgrund av detta föreslår regering
Regeringen föreslår att det under anslaget skall anvisas 192 919 000 kronor.
I propositionen har felaktigt angivits att Skansen respektive Tekniska museet
att 819 000 kronor tillförts Skansen vid anslagsberäkningen, medel som är a
således vara 48 536 000 respektive 40 022 000 kronor.
Motionerna
I två motionsyrkanden föreslås ändrade anslagsnivåer jämfört med regeringens fö
I motion Kr345 (kd) föreslås - som redovisats under anslag 28:28 Centrala musee
närmare precisering skall tillföras dels förevarande anslag, dels anslaget 28:2
registrering, dokumentation och digitalisering på museerna. Mycket har blivit b
föreslagna förstärkningen skall enligt motionen användas för en riktad satsning
I motion Kr291 (m) föreslås en minskning av anslaget med 11 341 000 kron
återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska museer, industrimuseer m.m. Vida
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Motionärerna bakom motionen
anslag från anslaget Bidrag till vissa museer (yrkande 14).
I ett motionsyrkande, yrkande 9 i motion Kr345 (kd), begärs en utförligare
visserligen är positiva till den verksamhet som bedrivs vid Arbetets muse
budgetteknisk fråga, anför de och föreslår att regeringen nästa år skall återko
Utskottets ställningstagande
Då det gäller medelsanvisningen vill utskottet anföra följande.
Utskottet anser att det inte finns utrymme för en höjning av anslaget utöver re
Utskottet har ett flertal gånger uttalat att verksamheten vid Arbetets museum
alltjämt samma uppfattning i frågan. Som framgår av propositionen har Arbetets
museet med en stor mängd olika institutioner, föreningar m.m. och kan därigenom
Enligt utskottets uppfattning är den nivå på anslaget som regeringen föreslår
motsvarande del anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.
Förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 9 innebär att regeringen skall lämna en
förklaring som regeringen lämnat i budgetpropositionen tillräcklig motivering f
3.12.3 Bidrag till regionala museer (28:30)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för regionala museer samt för lönebidragsanställda
Kalmar, Skåne och Gotlands län beräknas medel för regionala institutioner
kulturpolitiska medel.
Bidrag fördelas, utom när det gäller museernas verksamhet med kulturmiljövård
museerna för kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Gotlands län fördelas av Riksa
Propositionen
Regeringen föreslår en treårig museipedagogisk satsning på de regionala musee
erfarenhetsutbytet inom detta område, men många av museerna har ett pressat eko
Satsningen bör enligt regeringen stärka samarbetet mellan museerna och stödja p
detta ändamål att anslaget ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Histori
särskilda medel för ändamålet under anslagen för centrala museer (anslagen 28:2
Vidare föreslås att det särskilda utvecklingsbidraget till de regionala museern
institutioner på regional och lokal nivå.
Sammanlagt innebär förslagen att det under detta anslag för år 2001 bör anvisas
Motionerna
I fem motionsyrkanden behandlas frågor om medelsanvisningen.
I motion Kr345 (kd) yrkas att anslaget skall öka med 10 miljoner kronor utöver
dag då den av regeringen föreslagna treåriga museipedagogiska satsningen tar sl
I motionerna Kr346 (fp) yrkande 36 i motsvarande del och Fi211 (fp) yrkand
motion Kr346 (fp) framgår att 2 miljoner kronor av den föreslagna ökningen
betydelsefull konstinstitution. Det är, menar motionärerna, viktigt att staten
Slutligen tas frågan om länsmuseernas ekonomi upp i motion Kr289 (c). Motionäre
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
har de ekonomiska problem. Därför krävs i motionen en utredning av länsmuseerna
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar de av regeringen föreslagna satsningarna på museipedagogik
ytterligare medel. Beträffande förslaget att Nordiska akvarellmuseet skall erh
ställningstaganden i museifrågor, som bl.a. innebär att det ankommer på lo
initiativ till nya museer tas - det är initiativtagarnas ansvar att invester
förslag till medelsanvisning för år 2001 och avstyrker motionerna Kr345 (kd) yr
19 i motsvarande del. (Motionsförslag rörande Nordiska akvarellmuseet behandlas
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr289 (c) att även de re
regeringen torde dock underlätta för de regionala museerna att fullfölja sitt u
Syftet med översynen är att
- översiktligt beskriva samspelet mellan staten och de regionala museerna i sk
-
- redogöra för statens mål, medel och principer för stöd till regionala museer
-
- belysa frågeställningar som är viktiga för fortsatt regional verksamhet och
-
1 dra slutsatser om hur regional museiverksamhet kan vidareutvecklas med staten
2
Översynen kommer att läggas till grund för Kulturrådets ställningstaganden i ko
utredning av länsmuseernas ekonomiska situation görs. Motion Kr289 (c) yrkande
3.12.4 Bidrag till vissa museer (28:31)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal museer och andra institu
Kiruna, Strindbergsmuseet, Rooseum, Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet
Propositionen
I propositionen föreslås att Judiska museet skall få en förstärkning fr.o.m. år
nationellt angelägen verksamhet som rönt stor uppskattning.
Bidraget för Arbetets museum beräknas fr.o.m. nästa budgetår under anslaget Cen
Sammanlagt föreslår regeringen att det under detta anslag skall anvisas 30 500
Motionerna
En rad motionsyrkanden har väckts som alla avser Nordiska akvarellmuseet.
I motion Kr345 (kd) föreslås en ökning av anslaget med 500 000 kronor för bid
sig som en betydelsefull konstinstitution, som bedriver ett kraftfullt utveckli
I motion Kr220 (c) föreslås att Akvarellmuseet skall tilldelas 1,8 miljoner
att det är angeläget att en långsiktig finansiering av Akvarellmuseet kan säker
Också i motion Kr231 (m) föreslås att Akvarellmuseet skall tillföras medel
närmar sig det som man kan förvänta sig av ett statligt centralmuseum, anser
internationellt kulturutbyte och samarbete.
Slutligen föreslås i motion Kr280 (s) att staten skall delta i den långsiktiga
anvisas för ändamålet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i ett tidigare avsnitt (under anslag 28:30) i detta betänkande av
regionala museer. Utskottet erinrar även i detta sammanhang om sina principiell
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
att inrätta avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer samt att - när in
(jfr bet. 1999/2000:KrU1 s. 61). Utskottet är således inte berett att föreslå n
förmån för Akvarellmuseet. Utskottet kan inte överblicka konsekvenserna av såda
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr220 (c),
förslag till medelsanvisning.
Även förslaget i motion Kr280 (s), som syftar till att staten vid en ick
Akvarellmuseet avstyrks. Utskottet hänvisar ånyo bl. a. till att det ankommer p
3.12.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler (28:32)
Inledning
Bidraget anvisas enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statlig
teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag kan också
inventarier till sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingsl
utbetalas när arbetena är avslutade, ibland flera år efter bidragsbeslutet.
Utskottet har inhämtat att det under år 2000 inkommit ansökningar om stöd för 5
erhållit bidrag på sammanlagt 10 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för år 2001 anvisar 10 miljoner kronor under
Dessutom föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att beslut
längst t.o.m. år 2004.
Motionerna
I motion Kr291 (m) anser motionärerna att regeringens förslag om bidrag til
skall stå för lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett statligt anslag til
handikappanpassning bör enligt motionärerna bestridas från anslag inom utgiftso
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) anser att det finns anledning att göra
översyn och för att göra redan nu nödvändiga handikappanpassningar av lokaler
för år 2001 om 2 miljoner kronor föreslås (yrkande 53 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Att behovet av stöd till icke-statliga kulturlokaler är stort framgår inte min
att ta bort anslaget. Å andra sidan är utskottet inte berett att förorda inom
således regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Kr291
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, dock längst t.o.m. år 2004.
Beträffande den översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler som motionä
redovisade ett regeringsuppdrag som gällde att utreda de framtida behoven av st
föreslog bl.a. att bidragssystemet skulle förstärkas och att mer hänsyn skulle
Med hänvisning till att Boverket relativt nyligen sett över stödet till icke-st
3.12.6 Riksutställningar (28:33)
Propositionen
Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsv
övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, deb
Regeringen föreslår att det under detta anslag skall anvisas 38 046 000 kronor
Motionerna
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
Förslag om minskning av anslaget till Riksutställningar har framförts i tre
motionerna Fi211 (fp) yrkande 19 i motsvarande del och Kr346 (fp) yrkandena 11
(fp) syftar främst till att Riksutställningar skall minska antalet egna produkt
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att Riksutställningars verksamhet har stor regional- och kult
avstyrker därmed motionerna Kr291 (m) yrkande 16, Kr346 (fp) yrkande 11 och
till medelsanvisning.
3.12.7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (28:34)
Propositionen
Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, h
Den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vis
kulturmanifestationer utomlands.
Av propositionen framgår att anslaget utnyttjades år 1999 för ett bidrag till S
som tillverkades till konung Adolf Fredriks kröning år 1751.
Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas för år 2001.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.13 Film (28:35-28:36)
3.13.1 Filmstöd (28:35)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. s
Den 1 januari 2000 trädde 2000 års filmavtal i kraft. Detta femåriga avtal m
filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet.
En redogörelse för filmavtalets innehåll lämnas i propositionen i inledningen t
Regeringen föreslår att anslaget för filmstöd för år 2001 skall anvisas med ofö
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Utskottet vill i detta sammanhang - som ett led i arbetet med uppföljn
redogörelse för Sesamprojektet på filmområdet (prop. s. 46). Utskottet, som sak
Sesam-projektet, kan nu konstatera att syftet med det tillkännagivande om stöd
har uppnåtts (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251)
Av regeringens redogörelse framgår att riksdagen anvisade totalt 235 mil
filmrestaureringsprojekt i maj 1996. Projektet avsåg svensk färgfilm produce
färdigrestaurerats. En del av Sesammedlen har använts för att delfinansie
restaurering av filmmaterial. I övrigt har medlen i huvudsak använts till perso
Med hjälp av de ytterligare medel, som Filminstitutet tilldelats i Ingmar Bergm
att restaurera.
3.14 Forskning
3.14.1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (28:36)
Propositionen
Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkiv
med en del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhisto
Regeringen redovisar inriktningen av kulturmyndigheternas forskning och drar sl
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 36 236 000 kronor i
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Under rubriken "Forskning under utgiftsområde 17 (politikområde 26)" i det följ
3.15 Trossamfund (28:37-28:38)
3.15.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (28:37)
Propositionen
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har till uppgift att pröva f
statsbidrag till trossamfund. Förvaltningskostnaderna för Samarbetsnämnden för
trossamfund.
Regeringen föreslår att nämndens förvaltningskostnader fr.o.m. år 2001 anvisas
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 2 500 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
3.15.2 Stöd till trossamfund (28:38)
Propositionen
Statsbidrag lämnas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och proj
trossamfund.
Statsbidraget bidrar till att skapa förutsättningar för olika samfund att behål
till gudstjänstlokaler har ökat genom bidrag till bl.a. handikappanpassning.
Regeringen har under anslaget till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossa
därför med 2,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 50 750 000 kronor.
Motionerna
I motionerna Kr346 (fp) yrkandena 35 och 36 i denna del och Fi211 (fp) yrkande
eller minskat under senare år.
I motion Kr345 (kd) yrkandena 39 och 53 i denna del föreslås en ökning av ansl
av lokaler. För år 2001 föreslås att 3 miljoner kronor anvisas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som anser att det saknas utrymme för en ökning av anslaget, tillst
(fp) yrkandena 35 och 36 i denna del samt Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del avs
3.16 Övrigt
3.16.1 Kulturfond
Motionen
I motion Kr291 (m) föreslås att en s.k. dubbleringsfond om 120 000 000 kronor s
kunna få stöd från fonden. Stöd från fonden skall utgå med samma belopp som de
att finansiera verksamheter som får offentliga bidrag på annat sätt.
Utskottets ställningstagande
Vid utskottets behandling vid föregående riksmöten av motsvarande motionsy
1996/97:KrU1 s. 46-47, bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33, 72-73, bet. 1998/99:KrU1 s
riksdagens initiativ med syfte att få till stånd bl.a. en sådan typ av fond som
bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som motionärerna föreslår. Me
4 Mediepolitik (politikområde 27)
4.1 Politikens inriktning
Propositionen
I propositionen (utg.omr. 17 s. 98 -102) redovisar regeringen utförligt inriktn
och inom utgiftsområde 17. De anslag som hör till utgiftsområde 1 och som bered
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
Granskningsnämnden för radio och TV samt presstödet. Till utgiftsområde 17, som
Finland, Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen o
kulturutskottet även frågor som rör public service-verksamheten.
Då det gäller presspolitiken erinrar regeringen om att de grundläggande princip
direkta insatser för dagspressen bör verka för att värna mångfalden på
inriktningen för de nuvarande statliga insatserna för dagspressen lades fram
konkurrens mellan dagstidningar och förekomsten av monopolbrytande, komplettera
Statliga insatser borde också inriktas på att göra det möjligt för synskadade o
Regeringen konstaterar att massmedielandskapet har förändrats sedan grunden för
demokratiska systemet och stor betydelse för mångfalden. Inriktningen för de st
Public service-verksamheten, dvs. den verksamhet som bedrivs av Sveriges Televi
stark ställning och har enligt regeringen lyckats väl med att bevara denna tr
service-företagen är ensamma om möjligheten att göra program utan krav på lö
service-företagen har dessutom ett stort ansvar för att program görs för mi
svensk public service-radio och -TV ges goda förutsättningar att klara dessa vi
Riktlinjerna för public service-verksamheten slogs senast fast genom beslut
2001. För närvarande arbetar en parlamentarisk beredningsgrupp med representant
med början år 2002. Regeringens ambition är att beredningen av nya sändnin
framgångsrik verksamhet också i framtiden (prop. utg.omr. 17 s. 100).
Då det gäller frågan om skadligt medieinnehåll anför regeringen bl.a. att det
förutsättningar finnas för att minska tillgängligheten till medieinnehåll so
erfarenhet och kunskap som krävs för att kunna förstå och bearbeta sina intryck
Regeringen anser att medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn bör följa
åtgärder inom området behöver ständigt övervägas i ljuset av teknikutvecklingen
Även den s.k. konvergensfrågan berörs i propositionen (prop. utg.omr. 17 s. 100
hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av elektroniska distributions
Det blir möjligt att förmedla samma tjänster i olika slag av nät och att utnytt
olika branscher förskjuts. En följd av konvergensen kan enligt propositio
upprätthållas.
Även frågan om ägarkoncentration berörs i propositionen (prop. utg.omr. 17 s
medieområdet koncentreras till färre och större företag. Det ger upphov till fa
av makt och ägande. I propositionen nämns att Mediekoncentrationskommittén (dir
bl.a. förslag till en ny mediekoncentrationslag. Beredning av betänkandet pågår
4.2 Mål för mediepolitiken
Propositionen
I propositionen anges att politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden
Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Regeringen har inom ramen för en pågående översyn av mål- och verksamhetsstru
beslutas av riksdagen.
Regeringen föreslår att målet för mediepolitiken skall vara att stödja
massmedierna (prop. utg.omr. 17 s. 98).
Regeringen understryker att massmedierna spelar en fundamental roll i det moder
kunna leva och verka tillsammans i ett demokratiskt samhälle. I dag når dag
viktigast för nyhetsförmedling och debatt.
Vidare framhålls i propositionen att medieområdet nu kännetecknas av en sna
företag. Ny teknik skapar förutsättningar för nya medier, samtidigt som ändra
inom mediepolitiken, anförs det, syftar till att stödja massmedierna i deras vi
Motionerna
Förslag som avser mediepolitikens mål framförs i två motionsyrkanden.
I motion K400 (m) yrkande 3 föreslås vissa ändringar av regeringens målformuler
- Målet för mediepolitiken skall vara att säkerställa yttrandefriheten, respek
-
- Det offentliga får inte genom skattemedel eller andra med tvång uttaxerade m
-
- Staten får inte utöva sin makt så att den styr och dominerar medieutbudet. D
medieutbudet med det som andra inte förmår.
-
- Staten skall verka för etableringsfrihet så långt tekniken medger. Inom rame
bästa sättet att utan offentliga regleringar motverka mediekoncentration.
-
- Den nya tidens medier skall, liksom den fria pressen, stå oberoende från st
få sända.
-
- Tryckfrihetens principer och yttrandefrihetsgrundlagen skall vara den enda r
-
- Olika medier skall ha rätt att söka sin finansiering genom t.ex. reklam elle
-
- Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier, som Internet. Förhandsgrans
-
- Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden skall inte förekomma.
-
I motion Kr343 (c) yrkas att målen för mediepolitiken skall inriktas
ägarkoncentration motverkas. Slutligen föreslås att utbudet av produktioner frå
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att anslagen inom politikområde 27 Mediepol
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, som bereds av kulturu
television och film liksom andra ärenden som angår bl.a. yttrandefrihet oc
radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets berednin
Utskottet övergår nu till att behandla förslagen till mål för mediepolitiken.
Utskottet välkomnar de mål för politikområdet som nu föreslås och som står
informationsfrihet. Utskottet anser att de överväganden som görs i propositione
Vidare konstaterar utskottet att de av regeringen nu föreslagna målen, som riks
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
regeringen - utan att begära riksdagens ställningstagande - angav i budgetpropo
åren 1998-2000 för utgiftsområde 1. Syftet med dessa tidigare - av r
yttrandemöjligheter, att garantera massmediernas oberoende, att säkerställa til
tillgång till ett varierat utbud.
Då det gäller förslagen i motion K400 (m) yrkande 3 finns en viss överensstäm
mediepolitiken i yttrandefriheten, mediernas mångfald, oberoende och til
målformuleringsförslag som finns i motionen. Utskottet inskränker sig till att
Flera av punkterna i motion K400 (m) syftar till att begränsningar i
mediekoncentrationen. Utskottet anser att det är angeläget att bevaka de tydlig
koncentration kan komma att innebära. Utskottet vill tillägga att frågor
proposition i bl.a. denna fråga förbereds inom Regeringskansliet och - som näm
bör inte föregripas av riksdagen.
Två av punkterna i motionen syftar till att fördelningen av sändningsfrekvenser
Utskottet vill med anledning härav erinra om att frekvensband i radiospektrum
dagens teknik ofrånkomlig. Utskottet förutsätter att regeringen i urvals- och b
intressen och smakriktningar, så att flera av varandra oberoende programföretag
rskr. 1996/97:178).
Då det gäller motion Kr343 (c) skiljer sig utskottets synpunkter inte på något
att en mångfald röster skall tryggas. Utskottet har inte heller något i sak att
sådant krav inbegrips i målformuleringen om att yttrandefriheten skall stödjas.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att regeringens förslag till m
bör avslås.
4.3 Utbyggnad av digital marksänd TV (avsnitt 5.8)
Bakgrund
Bakgrundsuppgifterna i detta avsnitt har huvudsakligen hämtats från propositio
med statligt ägande s. 122 och 191 samt från Radio- och TV-verkets skrift Medie
År 1997 beslutade riksdagen efter förslag av regeringen att digital marksänd TV
(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Regeringen beslutade i november 1997 att sändningar skulle få inledas i
Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd.
Vidare skulle en parlamentariskt sammansatt kommitté, Digital-TV-kommittén (Ku
Sändningarna i det digitala marknätet startade under år 1999. För närvarande fi
åvilar det regeringen att efter förslag av Radio- och TV-verket besluta om till
Teracom AB är ett statligt bolag som bildades den 1 juli 1992 efter beslut av r
rundradionätet och skall enligt sin bolagsordning bedriva utsändning och överfö
har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenl
För att tittare med nuvarande analoga TV-apparater skall kunna ta emot digita
eller set top box), dels ett programkort. Företaget Boxer TV-Access AB
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
utvecklingen genom att underlätta för hushåll att få tillgång till digital-TV-b
användning och hantering av digital-TV-boxar och kringutrustning. Framför allt
TV-tittarna behöver som nämnts också ha tillgång till ett programkort för att f
SVT, UR och Teracom, hyr ut programkort och sköter administration kring abonnem
Antalet hushåll som tar emot sändningarna via det digitala mark-TV-nätet har -
september 2000 var antalet abonnenter ca 30 000.
Propositionen
I propositionen föreslås att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta
Regeringens ställningstagande bygger på den parlamentariska Digital-TV-kommitté
% befolkningstäckning.
Regeringen anför som skäl för sitt förslag till utbyggnad bl.a. följande (prop.
Det är ett viktigt demokratiskt krav att alla som bor i Sverige har tillgång ti
program och även till olika nya tjänster som blir möjliga genom digi
distributionskanaler. Eftersom den digitala tekniken är mer frekvenssnål än den
de analoga sändningarna först har upphört.
- - -
För att de analoga sändningarna skall kunna avvecklas krävs emellertid att det
för närvarande. Det är angeläget att allmänheten har möjlighet att välja distri
Även om en betydande andel av de svenska hushållen kommer att kunna ta emot TV-
remissinstanser, att endast sändningar i marknätet ger tillräckligt god tillgän
Regeringen bedömer att åtminstone 98 % befolkningstäckning kommer att kunna upp
Motionerna
Förslagen i fyra av de nu aktuella motionsyrkandena, nämligen K400 (m) yrkande
marksänd TV skall stoppas, med hänvisning dels till att det finns andra
kommunikationstjänster. I två av motionerna, K400 (m) och T717 (m), efterlyses
vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för staten och inblandade företag ink
och konsumenternas betalningsvilja.
Förslag innebärande att marksänd digital TV skall byggas ut, så att den blir ti
Slutligen yrkas i motion K400 (m) att statliga medel inte vare sig över statsbu
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna bakom motion Kr285 (c)
välja mellan samtliga distributionsformer och inte är hänvisade enbart till mot
marksändningarna. (Jfr prop. utg.omr. 17 s. 107.)
Utskottet vill understryka att ett riksdagens beslut i enlighet med förslag
"att åtminstone 98 % befolkningstäckning kommer att kunna uppnås under år 2002"
bedömning av vid vilken tidpunkt täckning av hela landet kan uppnås har
infrastrukturen för analoga TV-sändningar kan användas och kompletteras i vissa
De ekonomiska konsekvenserna av utbyggnaden har efterlysts i två av motionerna,
KU 2000/1681/Me) framgår att kommittén har genomfört en samhällsekonomisk analy
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
en fortsatt användning och en snabb utbyggnad till rikstäckning av det dig
orsaker till detta är att den digitala distributionstekniken erbjuder betydl
lägre än i det analoga nätet. Marksänd digital TV innebär stora mervärden och ö
Kommittén anger att investeringskostnaden för att bygga ut en frekvenskanal til
frekvenskanaler som för närvarande finns tillgängliga. (En digital frekvenskana
Hittills har 450 miljoner kronor investerats inom ramen för den nuvarande täc
kostnad som Teracom enligt Digital-TV-kommittén avser att dela upp på tre år.
Då det gäller sändningskostnaderna i det digitala marknätet för de sända
befolkningstäckning på 98 procent är omkring 160 miljoner kronor per år.
Motionärerna tar även upp frågan om sändarföretagens och konsumenternas betalni
2000 eller början av år 2001 kommer att ske ett genombrott för digital-TV. Prog
Vidare har de påpekat att det är viktigt att marknätet på ett tidigt stadium ka
välja marksänd digital TV beror, menar de, på hur snabbt marknätet byggs ut och
Av propositionen framgår att intresset från konsumenterna för marksänd digi
Utskottet har inhämtat att det i början av oktober 2000 fanns ca 33 000 abonnen
I sammanhanget bör även nämnas att frågor om SVT:s kostnader för övergång
särskild utredare i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst, ett beredni
kan stängas, vilket enligt utredaren bör kunna ske någon gång mellan åren 2007
av de villkor som skall gälla för public service-verksamheten under nästa tills
riksdagen våren 2001.
Utskottet har med hänvisning till det anförda och i likhet med regeringen kommi
hela landet. Regeringens förslag tillstyrks således. Motionerna Kr285 (c), K400
Då det gäller förslaget i motion K400 (m) yrkande 8 att varken statliga medel e
företaget Boxer främst ägnar sig åt uthyrning av dekodrar. Det är företaget som
från att företaget - liksom företagets ägare Teracom och Skandia - gjort lå
Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon anledning för riksdagen at
riksdagen att uttala sig om huruvida statliga medel skall få användas till att
4.4 Anslagen inom mediepolitiken
4.4.1 Statens biografbyrå (27:1)
Propositionen
Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll
filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offe
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 9 172 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tagit del av Biografbyråns anslagsframställning för år 2001,
antingen framstår som definitionsmässigt alltid uppfyllda eller som helt omöjli
lyder: "Målet för Statens biografbyrå är att förhindra förekomsten av filmer so
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
Utskottet anser att en meningsfull mål- och resultatdialog måste kunna ha sin u
antingen arbetas om eller konkretiseras i t.ex. delmål. Utskottet ser m
målformuleringarna och deras tillämpning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
4.4.2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (27:2)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom AB har för rundradiosänd
tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, de kos
i Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 23 454 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
4.4.3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till eur
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i Audiovisuella Eureka och Eu
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 821 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
4.4.4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (27:4)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordicom-Sverige (Nordicom) vid Göte
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 1 288 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
4.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst
4.5.1 Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 1996 om de villkor och riktlinjer som skall gälla för
december 2001 samt för Utbildningsradion (UR) under tillståndsperioden den 1
beslutade riksdagen att förlänga UR:s sändningstillstånd från den 1 janua
1998/99:100).
Public service-företagen finansieras i huvudsak med TV-avgifter som anvisas frå
enligt ett särskilt kompensationsindex.
Regeringen beslutade i december 1996 - samt för UR:s del även i dec
medelstilldelning och anslagsvillkor för de tre programföretagen.
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med TV-avgiftsmedel och
De tre public service-företagen har sedan år 1997 tilldelats särskilda medel fö
den 1 juli 1998 och SR sedan den 1 januari 2000 fått särskilda medel för kvalif
En särskild utredare har på regeringens uppdrag lagt fram ett brett underlag
tillståndsperiod i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst, ett beredni
med uppgift att medverka i beredningen av en proposition i denna fråga. Arbe
skall gälla för den fortsatta public service-verksamheten.
4.5.2 Medelsberäkning för år 2001
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att de tre public service-företagen för år 20
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
gällande fördelningsnyckel bör av de samlade medlen 3 209,3 miljoner kronor (=
4,76 %) beräknas för UR. Därutöver föreslås att 40,3 miljoner kronor i 1998 års
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras enligt riksdagens beslut om rik
som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag om medelstilld
anslag för år 2001 föreslås uppgå till 8 164 000 kronor. Regeringen föreslår at
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens förslag till medels
Utskottet föreslår även att riksdagen skall godkänna regeringens försla
Granskningsnämnden för radio och TV.
4.5.3 Särskilda medel för förnyelse
Bakgrund
I budgetpropositionen för år 1999 uttalade regeringen att SVT och SR borde til
vilket avsåg såväl ny distributionsteknik som möjligheter att vidareutveckla pr
tilldelas de två företagen. Riksdagen beslutade att - utöver SVT och S
fördelningsnyckelns procentsats, dvs. 4,76 % (eller 4,76 miljoner kronor) av
som regeringen avsett i sitt förslag, vilket innebar att SVT tilldelades 63 % e
bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).
För år 2000 beslutade riksdagen att 100 miljoner kronor i 1998 års prisläge sku
60,57 miljoner kronor, SR 34,67 miljoner kronor och UR 4,76 miljoner kronor (pr
Propositionen
I årets budgetproposition föreslår regeringen att en särskild medelstilldelning
Medlen föreslås fördelade enligt gällande fördelningsnyckel.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr346 (fp) anser att det finns anledning för SVT och
tillämpningen av ny teknik är mycket dyr i början för att därefter falla i pris
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag skall beslu
Med anledning av yrkandet i motion Kr346 (fp) erinrar utskottet om sitt st
uttalade då bl.a. följande (bet. 1999/2000:KrU8 s. 20).
Public service-verksamheten intar en central roll bland medierna och kan s
Enligt utskottets uppfattning är det därför angeläget att public service-föret
programformer och ny teknik. Samtidigt vill utskottet understryka att kostnader
som kan förväntas av teknikövergången.
Utskottet, som alltjämt intar samma ståndpunkt, vill tillägga att övergången ti
Vidare bör i sammanhanget nämnas att frågor om public service-företagens övergå
utredare som haft regeringens uppdrag att lägga fram ett underlag inför bere
Regeringen avser - som nämnts i det föregående - att lämna en proposition till
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr346 (fp) yrkande 3
4.5.4 Särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program
Bakgrund
Sedan den 1 juli 1998 har SVT erhållit särskilda medel för kvalificerad prod
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
var inledningsvis avsedda för särskilt kvalificerad programproduktion som t
föreslogs i budgetpropositionen för år 1999, innebärande att medlen till si
produktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och producen
1998/99:55).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att SVT för år 2001 skall tilldelas 75 miljoner
ambitionsnivå för produktion av kvalitetsprogram skall höjas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag skall beslu
4.5.5 Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios pro
Propositionen
Riksdagen fattade hösten 1999 beslut med anledning av regeringens förslag i bud
kronor för år 2000 för att värna mångfalden och kvaliteten i programutbudet. Vi
1999/2000:1, utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87).
I budgetpropositionen föreslås att SR för år 2001 skall tilldelas 5 miljoner kr
ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av utomstående i programverksamh
Motionen
I motion Kr345 (kd) föreslås att SR skall tilldelas 10 miljoner kronor,
(yrkande 52). I motionen nämns att SR i sin public service-redovisning för år
effekter på olika programområden såsom nyhets- och samhällsprogram.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar - med anledning av förslaget i motion Kr345 (kd) - om att et
att värna mångfald och kvalitet i företagets programutbud var att SR enligt sit
översättas i ett krav på att det skall finnas många produktionskällor och medve
grad användas för att skapa ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av u
Vidare konstaterar utskottet - med hänvisning till att motionärerna åberopar ut
satsningen bör kunna avläsas först i public service-redovisningen för år 2000.
Utskottet, som inte är berett att förorda ett högre medelstillskott än det som
kronor. Motion Kr345 (kd) yrkande 52 avstyrks därmed.
4.5.6 TV-avgiften och rundradiokontot
Propositionen
I budgetpropositionen anges att en avgörande faktor för rundradiokontots result
påverkas även av utvecklingen av antalet TV-avgiftsbetalare samt av storleken p
Regeringen har vid sina beräkningar utgått från att kompensationsindex under år
även beaktat att de inbetalningar som Teracom AB gjort på rundradiokontot sedan
Regeringen föreslår att TV-avgiften höjs med 24 kronor till 1 668 kronor per he
om TV-avgift.
Motionerna
I två motioner avvisas förslaget till höjning av TV-avgiften, nämligen i motion
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning skulle en utebliven höjning av TV-avgiften, s
rundradiokontot. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att en höj
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
osäkerhet om ett positivt resultat på rundradiokontot för år 2001 kan upprätthå
bereder de villkor som skall gälla för public service-verksamheten fr.o.m. år 2
deras programverksamhet. I anslutning till en sådan analys bör självfallet fråg
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att TV- avgiften höjs så
enlighet härmed. Motionsyrkandena avstyrks.
4.5.7 Fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr340 (v) anser att regeringen i den aviserade propos
öka funktionshindrades tillgång till public service-utbudet. För att till
organisationer till den beredningsgrupp som för närvarande förbereder nya publi
Utskottets ställningstagande
Sändningstillstånden för SR, SVT och UR upphör att gälla den 31 december 2001.
den s.k. public service-beredningen. Gruppen har att ta ställning till vilka ri
om teknik och distribution samt finansieringsfrågor.
Utskottet har vid flera tillfällen understrukit vikten av att grupper med olika
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt och anser att det är lika viktigt att
Utskottet konstaterar att den pågående public service-beredningen kan - om den
riksdagen med anledning av motionsyrkandet är därför inte motiverat. Yrkande 2
5 Ungdomspolitik (politikområde 29)
5.1 Målen för ungdomspolitiken
I den av regeringen använda indelningen av budgetpropositionen i politikområden
För flera av politikområdena föreslår regeringen i budgetpropositionen att riks
Riksdagen beslutade nämligen hösten 1999 om följande nya sektorsövergripande må
Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv.
Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.
Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till
Till dessa mål hör också delmål som beslutas av regeringen och goda exempel
ungdomspolitikens mål uppnås.
5.2 Regeringens bedömning av ungdomspolitiken
Regeringen påminner om att den svenska ungdomspolitiken är sektorsövergripande
berör och berörs av en lång rad andra politikområden.
Uppföljningen av ungdomspolitiken samordnas av Ungdomsstyrelsen.
I inledningsavsnittet till ungdomspolitikområdet (s. 115-121) redovisar rege
resultatbedömning.
Med den målstyrningsmodell som tillämpas fr.o.m. år 2000 ökar enligt regeringen
en rad olika områden. Genom att de tre av riksdagen beslutade övergripande mål
samlat utvärdera ungdomspolitiken. Den nya målstyrningsmodellen tydliggör och f
Sveriges ungdomar mellan 15 och 24 år är en socialt, etniskt och kulturellt het
finns dock en mindre grupp ungdomar som ser pessimistiskt på framtiden. Detta ä
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
De flesta ungdomar vill vara med och påverka, bestämma och ta ansvar för sina l
positivt att de unga tar en mängd egna initiativ som skapar nya och mer direkta
Den starka tillväxten i Sverige har förbättrat situationen även för ungdomarna.
skriande brist på lägenheter, vilket i hög utsträckning drabbar ungdomar, anför
5.3 Anslagen inom ungdomspolitiken (29:1-29:2)
5.3.1 Ungdomsstyrelsen (29:1)
Propositionen
Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen har god förmåga att genomföra de upp
ett bra stöd för beslut på såväl statlig som kommunal nivå. Ungdomsstyrel
Regeringen noterar att alltfler centrala myndigheter och organisationer konsul
frågor har fungerat bra. Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen på ett aktivt sä
insatser utvecklas när det gäller att identifiera, presentera och sprida goda e
Genom riksdagens beslut om propositionen På ungdomars villkor (prop. 1998/1999:
analys av ungdomspolitiken.
Anslaget föreslås öka med 1 miljon kronor år 2001 och uppgå till 16 829 000 kro
Motionen
I motion Kr291 (m) yrkande 20 hemställs att anslaget skall minskas med
ungdomsorganisationerna som Ungdomsstyrelsen har att hantera.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även tidigare år haft att ta ställning till ett motsvarande moti
Ungdomsstyrelsens ökade uppgifter att följa upp och analysera den förda ungdoms
även till att det är viktigt att Ungdomsstyrelsen kan stödja kommunerna i deras
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ökad medelsanvisning under ansla
5.3.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (29:2)
Inledning
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordnin
ungdomsverksamhet.
Propositionen
De nya formerna för ungdomsorganisationernas bidragsprövning som infördes under
om ungdomsorganisationernas verksamhet. Bidragsgivningen till ungdomsorganisati
ungdomsverksamheterna.
Efter en utvärdering av det målrelaterade bidragssystemet, som visade att bidra
översyn av regelsystemet särskilt beakta konflikten mellan mål och regler
sammanhållet bidragssystem i tre nivåer som bl.a. skall göra det lättare för
verksamheter föreslås. Efter remissbehandling bereds frågan i Regeringskansliet
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 89 889 000 kronor, dvs. en minsk
Ungdomsstyrelsen och 4 miljoner kronor till anslaget 30:2 Bidrag till allmä
ungdomars nyttjande av samlingslokaler.
Motionerna
Som redovisats under anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen föreslås i motion Kr291
kronor (yrkande 21). Minskningen avser den internationella verksamheten och gru
ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya grupper.
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
I motion Kr294 (c) hemställs om en ökning av anslaget 29:2 med 65 miljoner k
nytt anslag benämnt Kul-bidraget att användas för stöd till ungdomar så at
Medlen skall fördelas till kommunala ungdomsråd e.d. för att utveckla kultur
satsningar på ungdomskultur genom det s.k. Kul-bidraget och på den kulturella i
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att vissa förändring
regelsystemet i något avseende skall hämma föreningslivets utveckling. Utskotte
Liksom regeringen anser utskottet att det statliga stödet till ungdomsorganisat
möjligheter till inflytande. Utskottet, som behandlade ett motsvarande motionsy
kraftig minskning av anslaget.
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet även motionsförslag om en avs
(bet. 1999/2000:KrU1 s. 75-76). Utskottet påminde då om att ett genomgående
eget skapande och deltagande i kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1
den nationella kulturpolitiken gäller alla människor i landet, givetvis också b
kommunala kulturpolitiken. Utskottet påminde också om att viss satsningar på un
överskottet på AB Svenska Spels värdeautomater avses gå till ungdomsorganisatio
uteslutet att göra så stora omfördelningar inom utgiftsområdet som ett bifall t
denna del.
Utskottet avstyrker också motion Kr289 (c) yrkande 7 om ett uttalande om betyde
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisni
6 Folkrörelsepolitik (politikområde 30)
6.1 Inledning
Genom att folkrörelsefrågor i årets budgetproposition fått ett eget politikområ
Enligt regeringen omfattar folkrörelsepolitiken generella frågor kring b
finansiering, regeringens och statsförvaltningens dialog och samverkan med före
och föreningar.
6.2 Mål för folkrörelsepolitiken
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner följande mål för politikområdet Fol
Målet skall vara att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda
I propositionen anges att regeringen genom en aktiv folkrörelsepolitik vill bid
Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är enligt regeringen sammanslutni
Regeringen vill bidra till att värna om och stärka dessa värden genom att inom
till externt kapital.
Inom EU diskuteras och bereds frågor som på olika sätt har eller kommer att få
enligt regeringen att delta aktivt i detta EU-arbete.
Beträffande de statliga insatserna inom politikområdet räknar regeringen upp en
hur lagstiftningen inom olika områden specifikt påverkar de ideella förenin
folkrörelser, en arbetsgrupp inrättas för samråd kring frågor om folkrörels
svenskarnas engagemang i ideella och ekonomiska föreningar.
Utskottets ställningstagande
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
Utskottet vill understryka vikten av att vi värnar om, tar till vara, stödjer
föreningar och liknande sammanslutningar. I linje härmed ansluter sig utskottet
att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olik
För att staten skall kunna ge bästa möjliga förutsättningar för människor att b
Utskottet ser positivt på de insatser regeringen enligt vad som sägs i pro
insatserna och anger vilka åtgärder som fortsättningsvis kan bli aktuella.
6.3 Anslagen inom folkrörelsepolitiken (30:1-30:4)
6.3.1 Stöd till idrotten (30:1)
Inledning
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för den verksa
De övergripande syftena med statsbidraget är att stödja verksamhet som
- bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för moti
-
- gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion,
-
- syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsve
-
- främjar integration och god etik,
-
- bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en
-
Propositionen
Regeringen avser att under kommande år fördubbla medlen till idrottsforskn
forskningsprojekt. De ökade resurserna bör enligt regeringen tillföras idrottsf
Efter begäran från RF har regeringen för avsikt att sänka den övre åldersgränse
från år 2001. Härigenom uppstår enligt regeringen ett behov av en särskild sats
dessa ungdomar att verka som ungdomsledare. I en sådan satsning bör idrottsröre
I propositionen anges att det under år 1999 har genererats ett överskott från d
kronor tillförts idrottsrörelsen under år 2000.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 457 240 000 kronor.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svens
bidrag på 60 miljoner kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr294 (c) i denna del föreslår att anslaget ökas me
och ungdomsidrott.
I motionerna Kr346 (fp) yrkande 36 i denna del, Kr539 (fp) yrkande 10 o
förhållande till regeringens förslag. De extra medlen skall enligt motionärerna
behov men också kring idrottens betydelse ur sociologisk, ekonomisk och samhäll
Idrottsforskning tas också upp i två motioner från Vänsterpartiet.
I motion Kr535 (v) anförs att idrottsforskning av tradition ofta haft en stark
ger Centrum för idrottsforskning (CIF) ett uttalat programansvar att stödja for
1). Motionären anser vidare att folkhälsoargumentet skall få genomslag i fördel
Motionären bakom motion Kr538 (v) anser att finansieringen och den totala orga
som på ett mer klargörande sätt redovisar den framtida finansieringen och organ
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
och bredda idrottsforskningen så att även folkhälsoperspektivet belyses (yrkand
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Kr346 (fp) yrk
regeringens bedömning att ökningen bör ske inom ramen för det av regeringen
medel till barn- och ungdomsverksamhet på idrottsområdet kan erinras om att det
ungdomsverksamhet. År 1999 uppgick detta belopp till 50 miljoner kronor. För år
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelstilldelningen och avst
denna del, Kr539 (fp) yrkande 10 och Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en del av överskottet från AB Svens
därför enligt utskottets mening godkänna att regeringen på AB Svenska Spels bol
miljoner kronor.
Utskottet har inhämtat följande beträffande Centrum för idrottsforskning (CIF):
CIF instiftades 1988 och är en statlig verksamhet som organisatoriskt hör till
stödja forskning inom idrottens område. Dessutom har CIF ett ansar för att info
med lika delar från RF och Utbildningsdepartementet. Till CIF är knutet ett vet
projektansökningar till ett belopp av ca 35 miljoner kronor samt ett antal ansö
CIF har i sin programförklaring angett: "Inom idrottsforskningen söker man ny
betydelse och kan omfatta tävlingsidrott, motionsidrott, idrott som undervisn
medvetet iscensätter med syftet att bibehålla eller förbättra hälsan och presta
Utskottet delar motionärernas inställning att det är av vikt att i idr
programförklaring har en mycket vid syn på begreppet idrott, där friluftsliv oc
i enlighet med motionärens önskemål i motion Kr535 (v). Med anledning av önskem
utskottet erinra om att CIF redan i dag stöder forskingsprojekt som tar upp fo
skall betonas att CIF inte bedriver någon egen forskning utan forskningsinrik
yrkandena 1 och 2.
Beträffande finansieringen av stödet till idrottsforskning uppges i proposition
Statens stöd till idrotten. Stödet till idrottsforskning kommer således att höj
Idrottsutredningen genomförde år 1997 en kartläggning av idrottsforskningen i l
att de mest omfattande och permanenta resurserna för idrottsforskning är
bidragsgivaren. Som ovan anförts hör CIF organisatoriskt till Karolinska Instit
anslagsframställan för år 2001 anfört att Idrottshögskolan skulle vara en lämpl
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr538 (v) yrkande 2.
6. 3. 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler (30:2)
Inledning
Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas för köp, nybyggnad, ombyggn
bidragsberättigande åtgärder.
Propositionen
Regeringen föreslår att 4 miljoner kronor som tidigare anvisats under ansl
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
Bidraget skall gå till samlingslokalorganisationerna för informationsinsatser o
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 19 miljoner kronor.
Motionerna
Enligt motion Kr291 (m) bör anslaget avskaffas. Motionärerna anser det vara e
bör enligt motionärerna anslås från ett annat utgiftsområde (yrkande 22).
Motionärerna bakom motionerna Kr345 (kd) yrkandena 40 och 53 i denna del och K
regeringen föreslår, den internationella ungdomsverksamheten skall avstå mede
prioriteras inom anslaget, men att det för detta ändamål krävs nya medel. Det ä
10 miljoner kronor årligen under den närmaste treårsperioden.
Motionärerna bakom motionerna Kr294 (c) i denna del och Kr517 (c) yrkande 1 ans
21 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt moti
informationsinsatser och utredningsarbete.
För att samlingslokaler skall fungera som träffpunkter för människor och kunna
och Kr517 (c) yrkande 2 få tillgång till goda datakommunikationer. Detta är enl
Bygdegårdarna bidrar enligt motionärerna bakom motion Kr346 (fp) yrkande 18 och
samlingspunkter på många orter i Sverige. Det är enligt motionärerna viktigt at
funktionshinder. Motionärerna vill därför att riksdagen anslår 5 miljoner krono
Motionären bakom motion Kr525 (c) anser att ett särskilt anslag borde avsättas
I motionen Kr519 (s) framhålls det stora behovet av allmänna samlingslokaler.
Utskottets ställningstagande
Samlingslokalstödet är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse när det
regionalpolitisk synvinkel är det av stor betydelse att det finns tillgång till
den som regeringen har föreslagit.
Utskottet anser inte att det inom anslaget skall finnas medel för ett särskilt
handikappanpassning och miljöförbättringar av lokalerna. Det får ankomma på
(1996:1593) kan finansieras inom anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens
denna del, Kr345 (kd) yrkandena 40 och 53 i denna del, Kr346 (fp) yrkandena 18
i denna del.
6.3.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (30:3)
Inledning
Bidraget skall användas till kostnader för kvinnoorganisationernas centrala ver
om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Det övergripan
kvinnor och män. Stödet består av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag.
En särskild utredare som har sett över statsbidraget till kvinnoorganisationer
2000:18). Utredarens förslag remissbehandlas för närvarande och skall enligt re
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 3 432 000 kronor.
Motionen
I motion Kr291 (m) anförs att motionärerna strävar efter likabehandling av de p
Utskottets ställningstagande
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
Utskottet anser att bidraget är av stor betydelse när det gäller att stärka
innefattar önskemål som kommer att prövas i ett större sammanhang vid de
ställningstagande. I avvaktan på regeringens behandling anser utskottet att för
medelsanvisning och avstyrker motion Kr291 (m) yrkande 23.
6.3.4 Stöd till friluftsorganisationer (30:4)
Inledning
Stödet till friluftsorganisationerna ingick till och med år 1999 som en del av
främjandeverksamheten.
Under år 1999 har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet genomfört en översyn av
friluftsstöd i fortsättningen skall kunna utgå till ideella organisationer som
arbetsgruppen i första hand ges i form av organisationsbidrag. Organisationerna
viss verksamhet är särskilt angelägen att driva bör staten enligt arbetsgruppen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 13 miljoner kronor.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr291 (m) anser att stödet till friluftsorganisatione
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser, i avvaktan på regeringens ställningstagande till förslagen i
24 avstyrks.
6.3.5 Stöd till ideell verksamhet
Tidigare riksdagsbehandling
Stöd till ideell verksamhet infördes från och med budgetåret 1993. Stödet skul
bedrevs i offentlig regi. Syftet var att utveckla generationsövergripande ve
1992/93:KrU12, rskr. 1992/93:196). Året därpå tillsatte regeringen Beredninge
forskningsprojekt för att utveckla den ideella sektorn och att se över rollförd
Riksdagen beslutade med anledning av förslag i budgetpropositionen hösten 1996
bedömdes som strategiskt intressanta för en demokratisk utveckling. Regeringen
hänsyn till att anslaget fick en förändrad inriktning bytte anslaget namn till
bet. 1996/97:KrU1 s. 206, rskr. 1996/97:132).
I 1998 års budgetproposition föreslogs av regeringen och beslutades av riksdage
Invandrare och flyktingar. Stödet skulle ingå i ett nytt anslag benämn
integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som förebygger och motverka
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) ser positivt på att regeringen nu dragit
används synonymt med den ideella eller tredje sektorn. För att arbetet på områd
införas. De framhåller att det ideella arbetet har sin huvuduppgift i att skapa
sektorn i gränszonen mellan privat och offentlig sektor. Folkrörelser och fri
upptäcker kantigheterna, kartlägger nya områden och antar nya utmaningar.
anvisas under ett nytt anslag (yrkande 53 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser i likhet med motionärerna positivt på att regeringen nu inrätta
statens sida vad gäller relationerna till föreningar och folkrörelseorganisatio
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
avsikt att genomföra på området. Utskottet är dock inte berett att tillstyrka a
införa ett nytt anslag för de ändamål som tas upp i motionen. Utskottet avstyrk
7 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 (politikområde 25)
7.1 Anslagen inom folkbildningspolitiken
7.1.1 Bidrag till folkbildningen (25:1)
Propositionen
Regeringen föreslår under utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforsknin
vars anslag hör till utgiftsområde 17. Det föreslagna målet är att Sverige skal
tillväxt och rättvisa. Under utgiftsområde 16 redovisar regeringen även politik
Regeringen föreslår under utgiftsområde 17 att det i lagen (1976:1046) om överl
ger Folkbildningsrådet (FBR) rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidr
Motiveringen till lagförslaget redovisar regeringen under utgiftsområde 16 (avs
Eftersom Folkbildningsrådet har etablerade kontakter med berörda intress
studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Rådet kan enligt propositionen
för avsett ändamål. Regeringen föreslår att FBR får fördela medel till inte bar
Eftersom FBR enligt lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifte
statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund, krävs en lagändring.
Statsbidrag från anslaget utbetalas till Folkbildningsrådet som ett samlat fina
Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och studieförbunden bedrivit en v
1999. Motsvarande gäller för de särskilda resurser som anvisats till folkhögsko
Regeringen föreslår att anslaget för 2001 skall uppgå till 2 513 068 000 kronor
en konsekvens av att Kunskapslyftets omfattning minskas.
Motionerna
I motion Kr291 (m) yrkandena 18 och 19 föreslås att anslaget skall minskas med
bli överfört till utgiftsområde 16, dels av en besparing under anslaget på 300
I motion Kr345 (kd) yrkande 50 föreslås att det under anslaget särskilt av
folkbildningen.
Utskottets ställningstagande
Kulturutskottet har inte något att erinra mot det föreslagna målet för u
anknytning även till områdena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik. Utskottet v
godkänner syftena med statsbidraget till folkbildningen (se bet. 1997/98:KrU
utbildningspolitiken bereds av utbildningsutskottet.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen av lagen (1976:104
Enligt utskottets mening är regeringens förslag till anslagsnivå för år 2
avsevärd besparing på anslaget som föreslås i motion Kr291 (m) yrkande 19 allva
att i ökad utsträckning finansiera sin verksamhet genom att erbjuda den som upp
mellan två utgiftsområden på det sätt som föreslås i motionens yrkande 18. Yrka
Slutligen vad gäller motion Kr345 (kd) yrkande 50 anser utskottet att det ännu
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
dessa medel integreras i det samlade folkbildningsanslaget bör ytterligare erfa
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
I propositionen konstaterar regeringen att vissa kommuner har dragit ner betydl
och landstingen. En fungerande folkbildning är en förutsättning för att medborg
framsteg i hela landet. Uteblivna eller kraftigt sänkta bidrag minskar i hög g
Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa samt kommentera utvecklingstendensern
Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag granskat folkbildni
fördelningsmodeller som FBR tillämpar i stor utsträckning är inriktade på kvant
RRV framhåller bl.a. att FBR mer aktivt bör stimulera folkbildningens styrning
Revisionen har i övrigt inget att anmärka på Folkbildningsrådet. Folkbildningsr
Under såväl inledningen till utgiftsområde 16 som under utgiftsområde 17, a
folkbildningen och innehålla en redovisning av formerna för en ny statlig
regeringen dels om de utvärderingsprojekt som FBR avslutat under år 2000, dels
Under rubriken Analys och slutsatser hänvisas till den kommande propositionen.
Utskottet förutsätter att regeringen under år 2001 för riksdagen redovisar sin
folkhögskolor samt sin syn på RRV:s rapport och på de synpunkter på RRV:s rapp
regeringens syn på hur de nya bidragskriterierna till studieförbunden har
propositionen av de olika utvärderingarna av folkbildningen, de hittillsvarande
7.1.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (25:2)
Propositionen
Från anslaget utbetalas statsbidrag till Statens institut för särskilt utbil
Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till
teckenspråkslärarutbildning.
Regeringen föreslår att anslaget skall vara oförändrat år 2001 och endast juste
Utskottets ställningstagande
Med anledning av en motion beslöt riksdagen i maj 1997 att ge regeringen
1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229). Översynen skulle bl.a. omfatta en förutsättni
utbildningarna av teckenspråks/dövblindtolkar, teckenspråkslärare m.m. bo
teckenspråksutbildningarna inom folkhögskolan och högskolan bör samordnas. R
översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) att göra denna översyn. S
Med anledning av en annan motion beslutade riksdagen år 1997 att ge regeringen
1996/97:229). Regeringen lämnade ett uppdrag till Kunskapslyftskommittén att
nyligen redovisat sitt slutbetänkande, Kunskapsbygget 2000 - det livslånga
assistansersättning i samband med vuxenutbildning säkerställs.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i dessa frågor i den aviserade
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
7.1.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (25:3)
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
Propositionen
Anslaget disponeras av Stockholms universitet som utbetalar medlen till studief
(TÖI). Regeringen beräknar oförändrad nivå på anslaget för 2001 och föreslår at
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget
8 Forskning under utgiftsområde 17 (politikområde 26)
8.1 Statens ljud- och bildarkiv (26:1)
Propositionen
Statens ljud- och bildarkiv skall möjliggöra forskning om svensk kultur och o
offentliggörs i form av ljudupptagningar och rörliga bilder. Myndighetens uppgi
Regeringen föreslår att anslaget år 2001 skall uppgå till 35 092 000 kronor.
Regeringen har fört anslaget Statens ljud- och bildarkiv till det nya politikom
regeringen att följande mål skall uppställas för politikområdet Forskning
kvalitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet har inte något att erinra mot det föreslagna målet för forskningso
utbildningsutskottet.
Under rubriken "Kulturpolitik (politikområde 28)" har utskottet behandlat ansla
9 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 (politikområde 2)
9.1 Lotteriinspektionen (2:1)
Inledning
Lotteriinspektionen är en central förvaltningsmyndighet för tillsyn av spel- oc
Spel- och lotterimarknaden har under de senaste åren varit under utredning. U
tombola till Internet (SOU 2000:50), överlämnats till regeringen. Enligt
betänkandena.
Propositionen
Genom tillkomsten av nya spel, t.ex. internationella kasinon samt hundkapplöpni
Lotteriinspektionens verksamhet och organisation påverkas.
Etableringen av internationella kasinon planeras enligt regeringen, efter den f
år 2000 inte har kunnat utnyttjas fullt ut.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 28 878 000 kronor under anslaget
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
Hemställan
Finansutskottet har i sitt betänkande 2000/01:FiU1 daterat den 9 november 2000
besluta om utgiftsramar den 22 november 2000. Kulturutskottets förslag i det fö
trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 2001 hörande frågor gör
utgiftsområde 17.
Utskottet hemställer
Ändring i begravningslagen
1. beträffande ändringar i begravningslagen
att riksdagen antar regeringens förslag (yrkande 1) till lag om ändrin
(avsnitt 2)
Mål för kulturpolitiken
2. beträffande nya mål för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr346 yrkande 1, (avsnitt 3.1)
res. 1 (fp)
Vissa övergripande frågor
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 1 och 2000/01:N266 yrka
res. 2 (m)
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
4. beträffande samhällets stöd till kultursektorn
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 1, (avsnitt 3.2.2)
res. 3 (kd)
5. beträffande kulturpolitiska utredningar
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr292 yrkandena 1 och 2, (avsnitt 3.2.3)
res. 4 (v)
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr289 yrkande 1, 2000/01:
Kr526 yrkande 1 och 2000/01:Kr701 yrkande 1, (avsnitt 3.2.4)
res. 5 (c)
res. 6 (mp)
7. beträffande kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkande 6, (avsnitt 3.2.5)
Hyreskostnader för vissa statliga kulturinstitutioner
8. beträffande kulturinstitutionernas hyreskostnader
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 12, 2000/01:
Kr292 yrkande 3 och 2000/01:Kr701 yrkande 2, (avsnitt 3.4)
res. 7 (v)
9. beträffande hyressättningen för vissa utrymmen inom Vadstena slott
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr264, (avsnitt 3.4)
Allmän kulturverksamhet
10. beträffande Forum för världskultur
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr289 yrkande 14 och 2000/01:Kr293 yr
res. 8 (c)
11. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet
museiverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr315 yrkandena 3 och 4 samt 2000/01:
res. 9 (c, fp)
12. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form
och design
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr315 yrkande 2, (avsnitt 3.5.3)
res. 10 (c)
13. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr256 och 2000/01:345 yrkande 29, (av
res. 11 (kd)
14. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i
fotografi
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr279, (avsnitt 3.5.3)
res. 12 (c)
15. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet politisk
illustrationskonst
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr333, (avsnitt 3.5.3)
16. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliotek
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr344 yrkande 3, (avsnitt 3.5.3)
res. 13 (v)
17. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet
världsmusik
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande 11, (avsnitt 3.5.3)
res. 14 (mp)
18. beträffande principerna för fördelningen av de regionala stöden till
försökslänen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 5 och 2000/01:Kr289 yrk
res. 15 (c, fp)
Teater, dans och musik
19. beträffande nedläggning av Riksteatern
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr202, (avsnitt 3.6.1)
20. beträffande översyn av Göteborgsoperans statsbidrag
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr303, (avsnitt 3.6.2)
21. beträffande utredning av behovet av olika genrecentrum
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr225 i denna del och 2000/01:Kr305 i
22. beträffande Musikteatern Dalhalla
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr224, 2000/01:Kr236 yrkande 1, 2000/
res. 16 (kd, c, mp)
23. beträffande försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till
fonogram
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 26, (avsnitt 3.6.3)
res. 17 (kd)
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
24. beträffande utgivning m.m. av litteratur på de nationella minoritetsspråken
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr341 yrkande 5, (avsnitt 3.7.2)
Ersättningar och bidrag till konstnärer
25. beträffande bidragsgivande myndigheter och styrelser
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 22 och 2000/01:Kr346
res. 18 (fp)
26. beträffande en fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr255, (avsnitt 3.9.2)
Kulturmiljö
27. beträffande industrisamhällets kulturarv
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr244, (avsnitt 3.11.2)
Museer och utställningar
28. beträffande Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 10, (avsnitt 3.12.1)
res. 19 (kd)
29. beträffande museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:291 yrkande 13 och 2000/01:Kr345 yrka
res. 20 (m, kd)
30. beträffande motivering till överflyttningen av bidraget till Arbetets museum
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 9, (avsnitt 3.12.2)
31. beträffande utredning av länsmuseernas ekonomiska situation
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkande 16, (avsnitt 3.12.3)
res. 21 (c, fp)
32. beträffande den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr280, (avsnitt 3.12.4)
res. 22 (kd, c, fp, mp)
33. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 38, (avsnitt 3.12.5)
res. 23 (kd)
Mediepolitik
34. beträffande mål för mediepolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:Kr343 yrkande 1 och 2000/01:K4
res. 24 (m)
35. beträffande utbyggnad av digital marksänd TV
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:Kr285, 2000/01:
K400 yrkande 6, 2000/01:T201 yrkande 20, 2000/01:T717 yrkande 4 och 2000/01:T71
att omfatta hela landet, (avsnitt 4.3)
res. 25 (m, fp)
36. beträffande subventionering av dekodrar
att riksdagen avslår motion 2000/01:K400 yrkande 8, (avsnitt 4.3)
res. 26 (m)
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
Radio och TV i allmänhetens tjänst
37. beträffande medelsberäkning för år 2001 för den avgiftsfinansierade
verksamhet som bedrivs av Sverige
s Television AB (inklusive Dövas TV), Sveriges Radio AB (inklusive Radio
Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 12), (avsnitt 4.5.2)
38. beträffande medelstilldelning för år 2001 från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida avsee
nde Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 13), (avsnitt 4.5.2)
39. beträffande särskilda medel för förnyelse
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 14) att Sveriges Televis
satsning på förnyelse, (avsnitt 4.5.3)
40. beträffande satsningar på ny teknik
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr346 yrkande 34, (avsnitt 4.5.3)
res. 27 (fp)
41. beträffande särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 15) att Sveriges Televis
(avsnitt 4.5.4)
42. beträffande särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges
Radios programutbud
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:Kr345 yrkande 52 godkänner regerin
värna mångfald och kvalitet i programutbudet, (avsnitt 4.5.5)
res. 28 (kd)
43. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:291 yrkande 25 och 2000/01:Kr3
res. 29 (m, fp)
44. beträffande fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr340 yrkande 2, (avsnitt 4.5.7)
res. 30 (v)
Folkrörelsepolitik
45. beträffande mål för folkrörelsepolitiken
att riksdagen godkänner det av regeringen föreslagna målet (yrkande 5) för po
46. beträffande Centrum för idrottsforskning
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr535, (avsnitt 6.3.1)
47. beträffande finansiering och organisation av idrottsforskning
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr538 yrkande 2, (avsnitt 6.3.1)
Bidrag till folkbildningen
48. beträffande ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepa
rtementets område
att riksdagen antar regeringens förslag (yrkande 3) till lag om ändring i lag
Medelsanvisningen för år 2001 m.m.
49. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid för år
2001, m.m.
att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag (yrkande 6) bemyndigar regeringen att b
en prövotid av tre år, (avsnitt 3.6.3)
b) med bifall till regeringens förslag (yrkande 7) bemyndigar regeringen a
punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden me
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
c) med bifall till regeringens förslag (yrkande 8) bemyndigar regeringen at
konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000
d) med bifall till regeringens förslag (yrkande 9) bemyndigar regeringen att un
tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor efter år 2001, do
e) med bifall till regeringens förslag (yrkande 10) bemyndigar regeringen att u
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år
f) med bifall till regeringens förslag (yrkande 17) godkänner att regeringen på
form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, (avsnitt 6.3.1)
g) anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och frit
h) avslår de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena. (avsnitten 3-9)
Stockholm den 14 november 2000
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fle
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Han
Dunker (m).
Reservationer
1. Nya mål för kulturpolitiken (mom. 2)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.1 Mål för kul
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr346 (fp) att de nationel
Kulturpolitiken måste nämligen styras av konkreta och mätbara mål; det måste va
Målen bör i enlighet med här aktuell motion ha följande lydelse.
För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins idea
ett dynamiskt, utmanande och fritt kulturliv. Människor erbjuds möjlighet till
För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring sam
då tillgängligt för alla, oavsett ålder, utbildning, ekonomi, bostadsort, funkt
och att olika kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.
Målet kvalitet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir vägle
stödjas. Det innebär att den konstnärlig kvaliteten blir avgörande utan att arb
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nya mål för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr346 yrkande 1 som sin mening ger
2. Utgångspunkterna för kulturpolitiken (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.1 Utgångspu
Utskottet delar den syn på behoven av förändrade utgångspunkter för kulturpolit
yrkande 7.
En ny mediesituation, med Internet, bredband, digital TV och andra sätt att sän
förmågan att tänka nytt. Fria medier är en av det öppna samhällets viktigaste f
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
mediepolitiken. IT kan bredda demokratin och delaktigheten inom kulturområdet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att staten måste renodla sitt ansvar
och musik. Statens insatser på kulturområdet bör styras mot verksamheter som ha
kan göras bättre på regional eller lokal nivå skall föras över dit.
Ett ökat internationellt utbyte och nya medier ger helt nya förutsätt
kulturpolitiken. Den enskilde bör få ett större utrymme att välja just den kult
Sveriges historiska och kulturella arv bevaras och synliggörs.
Kulturdebatten bör handla mer om innehåll och kvalitet och mindre om resurse
och ramar inom vilka kulturen kan utvecklas.
En kultur som står fri i förhållande till politiska beslutsfattare är en viktig
En god förankring i den egna kulturen ger nödvändig trygghet för alla, både f
för att de invandrade skall kunna finna sig till rätta i det nya landet.
Det som på kommersiell grund efterfrågas kommer enligt motionärernas mening
långt ifrån allt med rimliga mått mätt håller en önskvärd eller godtagbar kvali
Kulturens betydelse för näringslivet - och även det omvända förhållandet - har
Kulturen skall samtidigt kunna vara en fri och obunden kraft.
Kulturstödet bör kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den plur
Vad utskottet här anfört om utgångspunkterna för kulturpolitiken och om en kult
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 1 och 2000/01:N2
3. Samhällets stöd till kultursektorn (mom. 4)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.2 Samhället
lydelse:
Utskottet delar den syn på samhällets stöd till kultursektorn som uttrycks i mo
för allas delaktighet, genomsyra och befrukta alla sektorer i samhället samt up
Staten bör - som sägs i motionen - ha ett grundläggande ansvar för den nationel
levande kulturliv i hela landet. Besluten skall tas så nära verksamhe
kulturpolitiken.
Erfarenheter från utvärderingar måste tas till vara för att långsiktiga satsn
Kulturpolitiken bör bygga på en helhetssyn där ideella insatser från kulturens
En viktig del av samhällets stöd till kultursektorn är att barn under s
väsentligt att även betona föräldrarnas ansvar, liksom barnomsorgens, skolans o
resurser styrs till deras kulturutbud. Samhällets insatser för kultur till barn
ungdom.
Vad utskottet anfört om samhällets stöd till kultursektorn bör riksdagen med bi
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
4. beträffande samhällets stöd till kultursektorn
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 1 som sin mening ger
4. Kulturpolitiska utredningar (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under 3.2.3 Kulturpolitiska ut
Som anförs i motion Kr292 (v) har den första fasen i den kulturpolitiska
kulturella infrastrukturen, såsom musik- och teaterinstitutioner, bibliotek
till rätta med orättvisor och ojämlikhet och för att motverka att marknaden, dv
I denna nya fas av kulturpolitikens utveckling bör som motionärerna förordar en
varit meningen - verkligen kommer att genomsyra samtliga kulturpolitiska område
del av såväl statens kulturinsatser som regionernas och kommunernas satsningar
Systemet för fördelning av statliga resurser till kulturen, som nu har tillämpa
bör ses över med syfte att finna olika åtgärder för att sprida den kompetens s
skulle kunna användas på ett bättre sätt för att tillgodose de regionala och lo
Med syfte att motverka social och geografisk ojämlikhet på kulturområde
arbetsliv, hälsovård, sjukvård och social omsorg, samhällsplanering och bostads
utsträckning tillämpas inom byggsektorn. För ungdomens del har skolan hittills
bl.a. för att motverka nedrustningen inom denna del av den offentliga sektorn.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till mo
tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehå
kulturpolitikens struktur och komma med förslag i enlighet med vad som anförts
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kulturpolitiska utredningar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr292 yrkandena 1 och 2 som sin me
5. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.4 Kultur r
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr289 (c) att en växand
% av de statliga resurserna av kulturanslaget bör avsättas till kultur för bar
diskrimineras i förhållande till vuxenkulturen. Barn och ungdomar bör kunna
känna sig själva och omvärlden. Deras kultur har också ett egenvärde.
Vad utskottet anfört om barns och ungas andel av kulturbudgeten bör riksdagen m
(mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 1 och med anledning
Kr701 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
6. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.4 Kultur ri
lydelse:
Utskottet vill framhålla att tillgången till kultur är något som inte bara den
viktigt. Utskottet anser att kultur i alla dess former är något som samhället s
priserna på kultur inte får hindra barn och ungdomar att ta del av kultur. Va
kultur. Utskottet anser därmed också att alla barn skall ha rätt att gå på musi
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr701 (mp) yrkande
känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:701 yrkande 1 och med avslag på m
Kr526 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Kulturinstitutionernas hyreskostnader (mom. 8)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under 3.4 Hyreskostnader för v
Utskottet kan utifrån regeringens redovisning i budgetpropositionen konstate
också stora summor från kultursektorn in till statsbudgetens inkomstsida via St
Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen nu avser att göra en
påbörjas utan dröjsmål.
Utskottet anser vidare att det även bör tillsättas en parlamentariskt sammansat
bör ha som mål bl.a. att - i den mån institutionernas hyreskostnader minskar -
Följden av åtgärder som innebär att hyran sänks får således inte innebära att m
rättmätig del av de överskjutande medlen. Medlen skall också i viss mån kunna o
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr292 (v) yrkande
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kulturinstitutionernas hyreskostnader
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr292 yrkande 3 och med avslag på
8. Forum för världskultur (mom. 10)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.1 Statens k
Utskottet instämmer i motionärernas och kommitténs uppfattning att Forum för vä
till att öka den kulturella mångfalden i Sverige. Inom ramen för detta har komm
föreningar. Enligt Forum för världskultur behövs det ett utvecklingsarbete, fra
redan efter två års arbete försöka inlemma alla aktuella uppgifter i de
perspektivet inte får den fokusering som är nödvändig. Utskottet anser, i lik
bör ta ett övergripande ansvar för att säkra en positiv utveckling för den ve
till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Forum för världskultur
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 14 och med anledning
9. Innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet museiverksamhet (mo
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3. Nationel
Den ordning som riksdagen beslutade om år 1996, nämligen att regeringen utser i
vissa fall kunna frångås. Riksdagen bör besluta om innehavare av ett nationel
yrkandena 3 och 4. Utskottet tillstyrker således motion Kr315 (c) yrkandena 3 o
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet museiv
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr315 yrkandena 3 och 4 och med av
10. Innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form och design (m
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3. Nationel
Den ordning som riksdagen beslutade om år 1996, nämligen att regeringen uts
vissa fall kunna frångås. Riksdagen bör nämligen besluta om innehavare av ett
till innehavare av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet form och design.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form o
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr315 yrkande 2 som sin mening ger
11. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet (mom. 13)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Natione
lydelse:
Utskottet instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att det är angelä
1999/2000:KrU1 s. 29):
Intresset för dans som konstform har ökat under senare tid. Dansen har lyckats
ytterligare och nå nya publikgrupper.
Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt uppdrag inom dansområdet inrätt
utvecklas i hela landet.
Utskottet anser, i enlighet med förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 29, att e
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 29 och med anledning
12. Inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i fotografi (m
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt nationellt uppdrag bör inrättas, nämligen för et
uppdrag. Utskottet tillstyrker därför motion Kr279 (s), medan motionerna Kr333
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
14. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr279 som sin mening ger regeringe
13. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliotek (mom. 16)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt nationellt uppdrag bör inrättas, nämligen inom ä
Kr333 (s) och Kr701 (mp) yrkande 11 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliote
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr344 yrkande 3 som sin mening ger
14. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet världsmusik (mom. 17
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt nationellt uppdrag bör inrättas, nämligen inom äm
offentliga forum som radio och arrangerade föreställningar. För att öka förstå
ett sådant förslag till riksdagen. Utskottet tillstyrker därför motion Kr701 (m
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet världsmu
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 11 som sin mening ge
15. Principerna för fördelningen av de regionala stöden till försökslänen (mom.
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.4 Försöksve
med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör samtliga regioner som ingår i försöksverksam
tilldelas regionerna. Utskottet anser således att inte endast Gotlands, Kalmar
Västra Götaland utökas till att omfatta uppgiften att fördela statsbidrag till
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr289 (c) yrk
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande principerna för fördelningen av de regionala stöden till försök
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 9 och med avslag på
16. Musikteatern Dalhalla (mom. 22)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.6.3. Bidrag
Dalhalla" bort ha följande lydelse:
Dalhalla bör räknas till de mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse s
en bred publik, motsvarar mycket väl de krav som bör ställas på en sådan instit
denna del och Kr701 (mp) yrkande 14 om permanent stöd till Dalhalla musikteater
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande Musikteatern Dalhalla
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Kr224, 2000/01:
Kr236 yrkande 1, 2000/01:Kr345 yrkande 25 i denna del och 2000/01:
Kr701 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till fonogram (mom. 23
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.6.3
bemyndigandet" bort ha följande lydelse:
Regeringen vill pröva nya modeller för bidragsgivning som medger en anpassning
genrerna har så vitt skilda förutsättningar på marknaden - bör utvärdera och re
motion Kr345 (kd) yrkande 26.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till fonog
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 26 som sin mening ge
18. Bidragsgivande myndigheter och styrelser (mom. 25)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.9.1 K
följande lydelse:
Att fördela ersättningar, stipendier m.m. till konstnärer är som framhålls i
moral, liksom kunskap om vad som är kvalitet. Samtidigt finns det andra aspekte
Det bör vara självklart att ledamöter i anslagsgivande organ strikt måste beakt
Bidragsgivande myndigheter försöker värna en god kvalitet genom ett nära samarb
gynnande av en speciell sammanslutning framför en annan.
Sammansättningen av styrelser som beviljar stöd och ger andra förmåner måste de
mellan särintressen och beslutsfattare. Neutraliteten mellan olika organisati
organisatorisk tillhörighet. Det är professionalismen i konstnärsutövandet som
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:
Kr314 (fp) yrkande 22 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 28 som sin mening ge reger
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande bidragsgivande myndigheter och styrelser
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 22 och 2000/01
19. Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (mom
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.1 Centrala
följande lydelse:
Utskottet förutsätter att regeringen beaktar vad riksdagen uttalat beträ
Utskottet vill understryka att verksamheterna vid de tre Stockholmsmuseerna Fo
oacceptabelt om dessa tre museer i ekonomiskt hänseende fick stå tillbaka för e
angeläget att regeringen snarast lämnar en klargörande redogörelse till riksdag
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr345 (kd) yr
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 10 som sin mening ge
20. Museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet (mom. 29)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Dan Kihlström
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.1 Centrala
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det fortfarande pågår ett arbete inom Kulturd
förväntat sig att i budgetpropositionen få ta del av regeringens överväganden o
fullfölja arbetet, så att riksdagen kan få ta ställning till ett samlat förslag
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr291 (m)
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 13 och 2000/01:K
21. Utredning av länsmuseernas ekonomiska situation (mom. 31)
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.3 Bidrag t
följande lydelse:
Som anförs i motion Kr289 (c) har länsmuseerna på flera håll i landet ekonomisk
den översyn som gjorts inom Kulturrådet och som i dagarna presenteras för rådet
snarast låta göra en sådan utredning. Resultatet av utredningen och de ställnin
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr289 (c) yrk
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande utredning av länsmuseernas ekonomiska situation
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 16 som sin mening ge
22. Den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet (mom. 32)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c)
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.4 Bidrag t
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning motiverar det utvecklingsarbete som bedrivs inom
staten deltar i den långsiktiga finansieringen av museet. Statens bidrag har
som verksamheten kräver.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr280 (s) som
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr280 som sin mening ger regeringe
23. Översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler (mom. 33)
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.5 Stöd t
följande lydelse:
Med hänsyn till den stora efterfrågan på bidrag från anslaget Stöd till icke
anledning att se över storleken på anslaget. Detta bör riksdagen med bifall til
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 38 som sin mening ge
24. Mål för mediepolitiken (mom. 34)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.2 Mål för med
I likhet med motionärerna bakom motion K400 (m) anser utskottet att det ska
ramen för dagens tekniska begränsningar för medier skall det vara läsarna, lyss
distribueras. Det får inte vara politiskt grundat godtycke som avgör mediernas
Utskottet vill understryka att det ankommer på staten att slå vakt om yttrande-
kultursamhälle är det av stor vikt att det finns så många forum för skapande so
som publiken efterfrågar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de mål för mediepolitiken s
och rättigheter och därför bör antas av riksdagen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K400 (m) yrka
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande mål för mediepolitiken
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K400 yrkande 3 och med avslag på r
25. Utbyggnad av digital marksänd TV (mom. 35)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.3 Utbyggnad a
ha följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden - i motsats till regeringen - funnit att de
propositionen. Skälen till utskottets ställningstagande är följande.
Enligt utskottets uppfattning är utbyggnaden av digital marksänd TV en tekno
Det digitala marknätet kan inte uppfattas på annat sätt än som ett missl
marknadsföringsinsatser från Teracoms och Boxers sida har endast drygt 30 000 a
Vidare innebär utbyggnaden av digital marksänd TV att värdefullt frekvensutrymm
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna K400 (m)
förslag samt motion Kr285 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande utbyggnad av digital marksänd TV
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:K400 yrkande 6, 2000/01:T201 y
T718 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag (yrkande 11) och motion 20
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
26. Subventionering av dekodrar (mom. 36)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.3 Utbyggnad a
därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det företag som ägnar sig åt uthyrning av dekodrar, Bo
motion K400 (m) anser utskottet att det inte finns någon anledning att byg
uttalande, innebärande att statliga medel inte vare sig över statsbudgeten elle
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K400 (m) yrka
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande subventionering av dekodrar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K400 yrkande 8 som sin mening ger
27. Satsningar på ny teknik (mom. 40)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.3 Särskilda
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr346 (fp)
visar nämligen att så länge tekniken är ny är tillämpningen av den mycket kos
marknaden ännu inte synes vara mogen att i större utsträckning ta till sig den
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande satsningar på ny teknik
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr346 yrkande 34 som sin mening ge
28. Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios progr
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.5 Särskilda
och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr345 (kd) att det är an
kronor, dvs. 5 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Ett sådant
programverksamheten och att värna mångfald och kvalitet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr345 (kd) yr
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 52 och med avslag på
29. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 43)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.6 TV-avgift
följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden funnit att TV-avgiften för år 2001 inte bör
Utskottet konstaterar att frågan om TV-avgiftens storlek har ett nära s
förutsätter att den arbetsgrupp som för närvarande bereder de villkor som skal
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
programföretagen i förhållande till omfattningen av deras programverksamhet
finansieringsfrågor i övrigt ingå.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr291 (m) yrkande 25 och Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 25 och 2000/01:K
30. Fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV (mom. 44)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.7 Fråga o
(v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
För att funktionshindrades tillgång till public service-företagens utbud skal
representanter för funktionshindrades organisationer. Referensgruppen bör knyta
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr340 (v) yrkande 2 s
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr340 yrkande 2 som sin mening ger
Särskilda yttranden
1. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag vill påminna om att jag i motion Kr526 (v) framhållit att en översyn bör gö
ungdomar. I motionen har framhållits att översynen bör göras för att det skall
ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtids
Ungdomsstyrelsen enligt sina uppdrag att följa upp den statliga politiken på si
inom kultursektorn. Jag vill också lyfta fram den åsikt som uttrycks i motion K
till kultur.
2. Kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald (mom. 7)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag förutsätter - liksom utskottet i dess helhet - att de nationella kulturpoli
grunden för de statliga och statligt stödda kulturinstitutionernas verksamhet.
att institutionerna och föreningslivet har en mycket viktig uppgift i att driva
3. Forum för världskultur (mom. 10)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
I vår motion Kr293 (v) har vi pekat på riskerna med att Forum för världskulturs
förutsätter att de riktlinjer för den fortsatta verksamheten, som regeringen av
ett konstnärligt utforskande av det världskulturella perspektivet. Vi m
integrationsarbete som bygger på reflektion, respekt och nyfikenhet inför det s
4. Utredning av behovet av olika genrecentrum (mom. 21) och Anvisande av medel
m.m. i vad gäller Göteborgsoperan, Göteborgsmusiken och Nordiska akvarellmuseet
Lennart Fridén (m) anför:
Det har inte varit möjligt för utskottet att inrymma flera, motionsvägen aktual
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
motionsförslag i förhoppningen att det skall bli möjligt att med andra finansie
Jag vill bl.a. påminna om att det i motion Kr248 (m, kd, c, fp, mp) framhålls a
som väl kan mäta sig med Kungl. Operans vad gäller antalet föreställningar och
uppbyggnaden av en stor publikbas. Enligt min mening hade det funnits goda skäl
Det hade också funnits goda skäl för utskottet att tillstyrka förslag i motione
bidraget till Göteborgsmusiken och samtidigt ge orkestern uppdraget att bli ett
I detta sammanhang vill jag också påminna om behovet av att en utredning gö
motionerna Kr225 (m) och Kr305 (s), båda motionerna i motsvarande del.
Slutligen vill jag erinra om att Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn tagit
centralmuseum. För att ge museet en nödvändig ekonomisk stabilitet hade det där
föreslagits i motion Kr231 (m).
5. Utgivning m.m. av litteratur på de nationella minoritetsspråken (mom. 24)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag har avstått från att yrka bifall till motion Kr341 (v) yrkande 5, eftersom
nationella minoritetsspråken och tillsammans med dessa diskutera lämplig fördel
framkommit att en utredning görs inom Kulturrådet i syfte att de nationella min
med det i motionen framlagda förslaget kommer att beaktas i den aktuella proces
6. En fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller (mom. 26)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag vill påminna om att jag i motion Kr255 (v) föreslagit att det bör inrätta
huvud- och biroller och där teatrarna kan söka bidrag för att köpa in pjäser me
budgetramar.
7. Idrottsforskning (mom. 46 och 47)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
Vi noterar med tillfredsställelse att utskottet betonat att det är av vikt
utredningen om Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer (Ds
att forskningen om friluftsliv bör förstärkas och att folkhälsoargumentet bör f
Riksidrottsförbundet (RF) konstaterar i sitt budgetunderlag för år 2001 att med
är en ringa andel i jämförelse med de medel som avsätts för forskning inom andr
till idrottsforskningen inom ramen för anslaget Statens stöd till idrottsforskn
Kr538 (v) framförts att det inte tydligt framgår hur denna finansiering drabbar
gäller idrottsforskningen.
8. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fr
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
Den 9 november 2000 beslöt en majoritet bestående av socialdemokrater, vänsterp
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkom
2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi
sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Än
genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Friheten att vä
större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till omf
är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom beslut den 22 november om ramar för de
beslutet i kulturutskottet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 17.
För budgetåret 2001 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion Kr235 oc
Vi anser att kulturpolitiken måste stå väl rustad inför den nya tiden, med vad
Kulturverksamhet för barn och ungdom skall prioriteras. Statens ansvar bör kon
verksamheter skall komma till stånd. Samtidigt är det av största vikt att ob
hela landet. Vi tillskapar därför bl a en ny kulturfond, som initialt til
Anslaget till Statens Kulturråd och till allmän kulturverksamhet kan därför min
Efter det att de regionala institutionerna har byggts ut kan anslaget till Ri
avvisar arbetsförmedlingen Teateralliansen och förordar att det bildas ett bema
till vaktslåendet om kulturmiljövård, vilket vi menar är en prioriterad statlig
Avslutningsvis föreslår vi att anslaget till allmänna samlingslokaler tas bort
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets dominerande roll och de risk
minskning av kulturbyråkratin genom ett med 19 miljoner kronor minskat ansla
tilldelande av statliga medel och uppföljning av de områden där staten genom
att utkräva normalt politiskt ansvar. Bidragen fördelas genom bedömningsgrupp
till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla av skepsis mot Kulturrå
beredande organ åt Stiftelsen framtidens kultur, som tillkom just med den avsik
I flera motioner från Moderata samlingspartiet förordas att statens uppgifter i
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samar
stöd skall inte alltid kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som
minskning med 100 miljoner kronor av anslaget. I minskningen ingår också att vi
därvid påminna om att vi i vår motion 2000/01:Kr230 (m) har anvisat andra väg
som missgynnar kulturarbetare. Denna motions olika yrkanden bereds av åtta av r
Teater, dans, och musik (28:5-28:7)
Vi har i vår motion Kr291 (m) påmint om att Riksteatern skapades för att produc
i princip heltäckande nät av länsteatrar, några med flera scener. Både länstea
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
sprida teater. Mot denna bakgrund har vi i motionen framhållit att det inte
upphöra och bibehållna specialensembler, som Tyst teater och Cullbergbaletten,
Rikskonserters verksamhet bör minskas ytterligare och att dess fonogramutgiv
anslaget 28:5 med 170 miljoner kronor.
Vi vill också påminna om att vi i vår kommittémotion, Kr291 (m) yrkande 4, före
för att sprida teaterkultur är oerhört viktig, inte minst för att de når person
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
Vi har i motion Kr291 (m) föreslagit en minskning av anslaget 28:8 Bidrag till
motionen framgår att den datatekniska utvecklingen torde komma att innebära en
regionala verksamheten.
I samma motion föreslår vi en minskning av anslaget 28:29 Litteraturstöd med 30
utgivning av vuxenböcker skall upphöra (yrkande 6). I detta sammanhang v
regeringen skall låta utreda effekterna av och möjligheten till en gemensam mom
Vidare har vi i yrkande 7 i motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget 28:11 S
internetbokhandlar inte får ta del av det.
Under anslaget 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket föreslår vi en ökning
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 1999 att anslaget skulle minsk
med vad Moderaterna föreslår på andra områden som gäller funktionshindrade.
Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
Vi har i vår motion Kr291 (m) framhållit att bidragen till konstnärlig utsmyckn
utsmyckning i bostadsområden eller skol- och fritidsmiljöer. Annars kan staten
olika kulturverksamheter, varför anslaget 28:16 enligt motionen bör minskas med
Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20-28:21)
I motion Kr230 (m) presenterar vi en lång rad förslag för att göra den ekonomis
inom flera av riksdagens utskott. De förslag på nödvändiga förändringar som vi
till konstnärer (28:21) kan minska med 40 miljoner kronor i förhållande till re
Kulturmiljö (28:26-28:27)
Vi finner det glädjande att regeringen, efter att ha minskat anslaget Bidrag ti
till detta område. Vi anser dock att denna ökning inte räcker. Med hänvisning t
anslaget skall ökas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens försl
Museer och utställningar (28:28-28:34)
Vi har i vår motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget 28:29 Centrala museer: St
Syftet med en sådan minskning är att bidraget till museet skall upphöra. Som f
verksamheten har de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Av polit
skäl har vänt oss mot i motionen.
Vidare har vi i samma motion, Kr291 (m), föreslagit en minskning av anslaget 28
framgår av vår motion anser vi att Riksutställningars egna produktioner
utställningsarrangörer.
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
Moderata samlingspartiet har i motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget Stöd ti
anser nämligen att det inte är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för
handikappanpassning bör enligt motionen i stället bestridas från anslag inom ut
Kulturpolitik - övrigt
Vi vill påminna om att vi i vår motion Kr291 (m) åter föreslagit riksdagen att
offentliga medel på annat sätt. Stöd från fonden skall utgå med samma belopp s
krona"-fond kommer att leda till att det görs mera "på platsen-satsningar" fr
det regionala tänkandet i EU. Genom en sådan fond undviker man också schabl
satsningarna ökar kommer det också med den tänkta konstruktionen att leda til
år inledningsvis anvisas.
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Vi har i motion Kr291 (m) föreslagit att bidragen till ungdomsverksamheten bör
dela in människor i schablonartade kategorier. I första hand vill vi minska bid
minskat medlemsantal, medan ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar ti
miljoner kronor till 5 829 000 kronor och anslaget 29:2 till organisationerna m
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Kr291 (m) att anslaget 30:2 Bidrag t
uppgift att i förekommande fall bistå med kostnader för allmänna samlingslokale
Vi strävar enligt samma motion också efter likabehandling av de politiska
centrala verksamhet bör minska med 1 miljon kronor i förhållande till regeringe
Vi vill också påminna om att vi i motionen föreslagit att anslaget 30:4 Stöd ti
Folkbildning (25:1-25:3)
I vår kommittémotion Kr291(m) yrkandena 18 och 19 föreslog vi att bidraget t
och samtidigt gjorde vi en besparing på 300 miljoner kronor på folkbildningsan
dels skulle kunna öka andelen uppdragsutbildning och annan icke-bidragsberoende
9. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fr
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:
I kulturen finns en kärna, en själ och ett hjärta som inte låter sig definieras
dimension av livet vi alla behöver för att leva ett rikt liv. Kulturen ger oss
Den kristdemokratiska kulturpolitiken hämtar sin näring ur vår grundläggande id
inte endast är en varelse formad av materiella behov. För att växa och bli hel
Att den kristdemokratiska kulturpolitiken tar sin utgångspunkt i helhetssynen p
Kultur påverkar alla områden i samhället och kan egentligen inte stängas in i e
alla sektorer i samhället, inte bara som instrument för något annat, utan för v
måste det finnas lyhördhet för kulturens värde.
Med människan i centrum och kulturens roll för hennes välbefinnande byggs den k
Hur samhället stöder kulturpolitiken utvecklas närmare i vår motion Kr346 (kd)
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
Vi vill påminna om att vi i vår motion Kr345 (kd) har framhållit att Da
institutionen har stor betydelse för att fånga och behålla en ny publik.
förslagit att - innan den aviserade översynen av kulturinstitutionernas hyror h
28:5.
Vi vill också påminna om att vi i motion Kr345 (kd) föreslagit att anslaget 28:
skall tillföras 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkandena
musiklivet fått vidkännas gör att det fortfarande riskerar att utarmas. Därför
regional musik-, teater- och dansverksamhet.
I vår kommittémotion Kr345 (kd) yrkande 24 och 53 i denna del ville vi avsätta
vikt vi lägger vid denna verksamhet. Det finns all anledning att genom sta
långsiktig verksamhet. Regeringen konstaterar att man under åren 1997-1999
denna höjning gått till arrangerande musikföreningar. Det är således många som
Dalhalla musikteater har på ett fåtal år blivit en av Sveriges stora scener
fortsätter att attrahera nya besökargrupper. Inte minst glädjande är att dessa
anser att Dalhalla mycket väl motsvarar de krav som kan ställas på en musiktea
ledning. Att Dalhalla utan större statliga medel lyckats bygga upp en verk
begränsade engångsstöd på 500 000 kronor som regeringen bidrog med förra året
tillräckligt. I vår motion Kr345 (kd) yrkandena 25 och 53 i denna del föreslo
majoriteten.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
I motion Kr345 (kd) avvisar vi regeringens förslag att En bok för alla under a
- att anslaget skall öka med 1 miljon kronor, medel som är avsedda för läsfr
nyhetsinformation och litteratur skall tillföras 1 miljon kronor utöver vad reg
genomföra en brett upplagd informationskampanj som gör det möjligt för stiftels
I detta sammanhang vill vi erinra om att vi i motion Kr345 (kd) föreslår en sä
anser att en sådan sänkning av bokmomsen med stor sannolikhet skulle
skatteutskottet.
Arkiv (28:22-28:25)
Vi vill påminna om att vi i vår kommittémotion Kr345 (kd) yrkande 14 menade att
och bibliotek borde ses som en helhet. Den speciella satsningen på den senare b
Vi vill också påminna om att vi vår motion Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i den
arkiv utgör en värdefull resurs för såväl den privata som den ideella och den o
arkiven brottas med stora ekonomiska problem.
Museer och utställningar (28:28-28:34)
Vi har i motion Kr345 (kd) föreslagit att anslagen 28:28 Centrala museer: Myndi
motsvarande del). I motionen redovisar vi att det hos centralmuseerna finns ett
insatser som kunnat göras tack vare Sesamprojektet.
För det långsiktiga arbetet vid länsmuseerna föreslår vi att anslaget 28:30
yrkandena 7 och 53 i motsvarande del). I motionen framhåller vi att det är n
satsningen tar slut.
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
Vi vill vidare påminna om att det av motion Kr345 (kd) framgår att vi - i fö
ett belopp som vi vill tillföra Nordiska akvarellmuseet. Museet bedriver näml
statligt stöd (yrkandena 8 och 53 i motsvarande del).
För att göra nödvändiga handikappanpassningar i icke-statliga kulturlokaler mö
för år 2001 således skall vara 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Trossamfund (28:37-28:38)
I vår motion Kr345 (kd) yrkandena 39 och 53 i denna del påpekade vi att trossam
nödvändig handikappanpassning av lokaler. Därför föreslog vi att anslag
handikappanpassning av lokaler är mycket stort.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Kristdemokraterna anser att bidraget till allmänna samlingslokaler är väsentlig
mindre orter och i glesbygd är dessa lokaler ofta den enda samlingspunkten för
kronor tycker vi är bra. Vi anser emellertid att det är oacceptabelt att ökning
tillgång till lokaler vara ett prioriterat område men för detta krävs enligt v
att anslaget bör ökas med 10 miljoner kronor.
Kristdemokraterna ser positivt på att regeringen nu startat ett arbete för att
den tredje sektorn. För att arbetet på området skall utvecklas anser vi dock,
och att 10 miljoner kronor anvisas under detta anslag.
Folkbildning (25:1-25:3)
Att ge folkbildningen möjlighet att utvecklas handlar om att stärka den demo
folkbildningen skall kunna göra detta är att den skall styras av sin egen i
dessa syften. I vår motion Kr345 (kd) yrkande 50 har vi därför pekat på att
Folkbildningsrådet bedriver till exempel självt en aktiv försöks- och utvecklin
motionen, föreslagit att de 10 miljoner kronor som regeringen avsatt till speci
10. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och f
Birgitta Sellén (c) anför:
Inledning
Centerpartiet anför i sin kommittémotion Kr289 (c) att partiet vill skapa en ku
mycket för gemensamma angelägenheter såsom barns och ungdomars utveckling, arbe
utveckling av den regionala balansen i Sverige, särskilt genom satsningar på ba
formas underifrån av de människor som skall utföra den. Utifrån dessa utgångspu
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Jag vill påminna om att det i Centerpartiets kommittémotioner Kr289 (c) och Kr2
28:3 Nationella uppdrag med 3 miljoner kronor för att Dalhalla musikteater i
nationella uppdrag. Dalhalla har lyckats med att väcka ett stort folkligt i
sitt område och kan med ett nationellt uppdrag få möjligheter att utveckla
utveckla verksamhet riktad mot allmänheten, skolan och högskolan.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag vill påminna om att motionären bakom motion Kr237 (c) pekade på det levande
här i landet för folkmusik, dans och sång, och Tobo folkmusikinstitut bedriver
bidrag.
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
I Centerpartiets kommittémotion Kr294 (c) anförs att staten inte bör prioritera
miljoner kronor till 55 417 000 kronor. Vidare föreslås i motionen att anslaget
(c) - vilken remitterats till skatteutskottet för beredning - har föreslagit at
Jag vill också påminna om att en satsning föreslås i motion Kr294 (
punktskriftsbibliotekets anslag 28:12 föreslås ökas med 10 301 000 kronor.
Arkiv (28:22-28:25)
Centerpartiet har i sin kommittémotion Kr294 (c) föreslagit en ökning av anslag
bl.a. skolor och högskolor.
Kulturmiljö (28:26-28:27)
Centerpartiet föreslår i motion Kr294 (c) att anslaget Bidrag till kulturmiljöv
Museer och utställningar (28:28-28:34)
Under anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer bör enligt motion Kr220 (c) en om
högtstående verksamhet vid museet. Motionärerna framhåller att Nordiska akvarel
ett kraftfullt utvecklingsarbete och tar ett ansvar som närmar sig det som kan
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Jag vill påminna om att Centerpartiet förordar extra satsningar för att skapa l
ungdomsorganisationerna (29:2) med 65 miljoner kronor till ung kultur. Vidar
stöd till ungdomar så att de skall kunna satsa på den verksamhet som de själva
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
I motion Kr294 (c) föreslår Centerpartiet att anslaget 30:1 Stöd till idrotten
och ungdomsidrott.
I en rad Centermotioner föreslås vidare att anslaget 30:2 Bidrag till all
föreslagna ökning av lokalbidraget äts enligt motionen upp genom att Ungdomss
samlingslokaler skall fungera som träffpunkter för människor och kunna
datakommunikationer.
11. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och f
Lennart Kollmats (fp) anför:
Inledning
Folkpartiet liberalerna har i en rad motioner föreslagit en alternativ budget f
långsiktig och uthållig tillväxt samt en mer rättvis skattepolitik för bl.a. b
miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning, se reservation nr 15 i
FiU1). För utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid föreslo
finansutskottet i budgetprocessens första steg, och jag anser mig nu vara f
2000/01:FiU1 i den del som avser utgiftsområde 17.
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Som framgår av vår kommittémotion Kr346 (fp) och vår partimotion Fi211 (fp) för
anslaget 28:1 Statens kulturråd. Av beloppet utgör 5 miljoner kronor en bespari
kronor av minskningen avser Kulturnät Sverige. Vi kan konstatera att tillgängli
att få efterfrågan och utbud att mötas. Därför är det positivt att Kulturnät Sv
dock inget skäl till att det skall finansieras av offentliga medel. Kulturnät S
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i samma motioner, Kr346 (
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
uppdrag därför bör höjas med 1 miljon kronor. I motion Kr436 (fp) föreslås att
starkt textilt centrum i Sverige, och Textilmuseet har en dokumentationsverks
museet att utveckla kunskaper om textilhistorien samtidigt som det varit framti
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i motion Kr346 (fp) anfört att
regionteatrarna och de större stadsteatrarna. Riksteatern skulle dock ha kvar
En sådan radikal förändring tar tid att genomföra, varför anslaget 28:5 enlig
regionala teatrarna. Partiet avser att föreslå minskat bidrag till Riksteatern
I motion Kr348 (fp) anförs vidare att det är viktigt att de nationella scenerna
sin verksamhet för att bl.a. vara inspiratörer för andra teaterinstitutioner.
föreslås ökas med 3 miljoner kronor.
Jag påminner också om att Folkpartiet liberalerna i motionerna Kr346 (fp) och
teater-, dans- och musikinstitutioner skall ökas med 60 miljoner kronor ut
teatrarna och 5 miljoner kronor till Göteborgsoperan. Dessutom bör av den för
skall kunna upprätthålla en hög ambitionsnivå.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:9-28:14)
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Folkpartiet liberalerna i motionerna
nivå, dvs. 6 %, för att stimulera läsandet. Yrkandena avser en sänkning redan å
Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i motion Kr346 (fp) har framhål
hel del av dessa insatser inte är statens direkta kostnadsansvar utan att lands
återställas till 1999 års nivå, dvs. minskas med 5 miljoner kronor.
Museer och utställningar (28:28-28:34)
I motionerna Kr346 (fp) och Fi211 (fp) föreslår Folkpartiet liberalerna en ökni
att 2 miljoner kronor av denna ökning bör tilldelas Nordiska akvarellmuseet på
kraftfullt utvecklingsarbete inom det konstpedagogiska området. Det är viktigt
I samma motioner, Kr346 (fp) och Fi211 (fp), föreslår vi att anslaget 28:33 Rik
Riksutställningars uppdrag att producera utställningar bör kunna överföras på d
övriga delar av museiväsendet genom att aktivt medverka till att produktioner f
Trossamfund (28:37-28:38)
Stödet till trossamfunden har minskat eller legat stilla under senare år.
påminna om att vi i våra två motioner Kr346 (fp) och Fi211 (fp) föreslagit en ö
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Folkpartiet liberalerna anser att forskning inom idrotten är mycket viktig och
kring människans fysiska förmåga och behov utan i hög grad också om idrotte
insatserna och resurserna till idrottsforskningen bör öka men anser till skil
enligt motionerna Kr346 (fp), Kr539 (fp) och Fi211 (fp) ökas med 5 miljoner kro
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
Bygdegårdarna bidrar enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning till att kultu
sina motioner att 5 miljoner kronor skall anvisas utöver regeringens förslag så
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § begravningslagen (1990:
1144) skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
9 kap.
5 § 1
-----------------------------------------------------
Vid beräkning, Vid bestämmande,
debitering, redovisning debitering, redovisning
och betalning av och betalning av
begravningsavgiften begravningsavgiften
gäller skattebetal- gäller skattebetal-
ningslagen (1997:483). ningslagen (1997:483).
Vid tillämpningen av 1
och 2 §§ skall den
avgiftsskyldiges
folkbokföring den 1
november året före
inkomståret anses gälla
hela inkomståret.
-----------------------------------------------------
________________
Denna lag träder i kraft den 31 december 2000 och tillämpas första gången i frå
___________________________________
1 Senaste lydelse 1999:306.
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lyd
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 §2
-----------------------------------------------------
TV-avgiften är 1 644 TV-avgiften är 1 668
kronor för ett år. Den kronor för ett år. Den
skall betalas i fyra skall betalas i fyra
poster om 411 kronor. poster om 417 kronor.
-----------------------------------------------------
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och
skall betalas senast sista vardagen före
avgiftsperiodens början.
-----------------------------------------------------
För innehav av TV-mottagare under tiden före den
första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så
stort belopp i förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt
till jämnt antal kronor.
-----------------------------------------------------
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
____________________
2 Senaste lydelse 1999:1345.
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltnings
Härigenom föreskrivs att 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltning
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 b §3
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
-----------------------------------------------------
Folkbildningsrådet prövar Folkbildningsrådet
frågor om fördelning av prövar frågor om
statsbidrag mellan fördelning av statsbidrag
folkhögskolor och mellan folkhögskolor,
studieförbund. studieförbund och
studerandeorganisationer
inom folkhögskolan.
-----------------------------------------------------
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
_______________________________
3 Senaste lydelse 1991:1125.
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § begravningslagen (1990:
1144) skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
9 kap.
5 § 1
-----------------------------------------------------
Vid bestämmande, debitering, redovisning och
betalning av begravningsavgiften gäller skattebetal-
ningslagen (1997:483).
Vid tillämpningen av 1 och 2 §§ skall den
avgiftsskyldiges folkbokföring den 1 november året
före inkomståret anses gälla hela inkomståret.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
---------------- --------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 31 december 2000 och den 31 december 2000 och
tillämpas första gången tillämpas första gången i
ifråga om preliminär fråga om preliminär skatt
skatt för 2001 och för 2000 och slutlig
slutlig skatt enligt 2001 skatt enligt 2001 års
års taxering. taxering.
De äldre bestämmelserna
skall dock tillämpas i
fråga om preliminär skatt
för 2000 och slutlig
skatt enligt 2001 års
taxering om den avgifts-
skyldige begär det.
-----------------------------------------------------
___________________________________
1 Senaste lydelse 1999:306.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till
beslut om anvisande av medel för budgetåret 2001
under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid
-----------------------------------------------------
Belopp i 1000-tal kronor
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Anslag Regeringensm kd c fp
förslag Kr291 Kr345 Kr294 Kr346
Fi211
-----------------------------------------------------------
02 Lotteriinspektionen28 878
1
-----------------------------------------------------------
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
25 Bidrag till 2 513 -1 150
1 folkbildningen 068 0001
-----------------------------------------------------------
25 Bidrag till 73 422
2 vissa
handikappåtgärder
inom
folkbildningen
-----------------------------------------------------------
25 Bidrag till 9 237
3 kontakttolk-
utbildning
-----------------------------------------------------------
26 Statens ljud- 35 092
1 och bildarkiv
-----------------------------------------------------------
27 Statens 9 172
1 biografbyrå
-----------------------------------------------------------
27 Utbyte av TV- 23 454
2 sändningar
mellan Sverige
och Finland
-----------------------------------------------------------
27 Bidrag till 821
3 dokumentation om
den
mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
-----------------------------------------------------------
27 Forskning och 1 288
4 dokumentation om
medieutvecklingen
-----------------------------------------------------------
28 Statens 37 503 -19 000 -7
1 kulturråd 000
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 224 463 -100 000
2 allmän kul-
turverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete
-----------------------------------------------------------
28 Nationella 8 000 +3 000 +1
3 uppdrag 000
-----------------------------------------------------------
28 Försöksverksamhet143 073
4 med ändrad
regional
fördelning av
kulturpolitiska
medel
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 779 264 -170 000 +1 000 -34
5 Riksteatern, 000
Operan,
Dramaten,
Dansens Hus och
Svenska
rikskonserter
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 544 933 +15 +60
6 regional 000 000
musikverksamhet
samt regionala
och lokala
teater-, dans-
och musik-
institutioner
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 113 000 +20 000 +7 500
7 vissa teater-,
dans- och
musikändamål
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 36 657 -11 000
8 regional bib-
lioteksverksamhet
-----------------------------------------------------------
28 Litteraturstöd 91 917 -30 000 -1 000 -36
9 500
-----------------------------------------------------------
1) Överföring till UO16 av 850 000 tkr avseende bidraget
till folkhögskolorna
-----------------------------------------------------------
28 Stöd till 20 650
10 kulturtidskrifter
-----------------------------------------------------------
28 Stöd till 9 801 -9 801 -9 801
11 bokhandel
-----------------------------------------------------------
28 Talboks- och 62 529 +9 801 +10
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
12 punktskriftsbiblioteket 301
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 14 211 +1 000
13 Stiftelsen för
lättläst
nyhetsinformation
och litteratur
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 4 569
14 Svenska språk-
nämnden och
Sverigefinska
språknämnden
-----------------------------------------------------------
28 Statens konstråd 5 558
15
-----------------------------------------------------------
28 Konstnärlig 40 438 -11 000 -5
16 gestaltning av 000
den gemensamma
miljön
-----------------------------------------------------------
28 Nämnden för 1 509
17 hemslöjdsfrågor
-----------------------------------------------------------
28 Främjande av 17 712
18 hemslöjden
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 29 234
19 bild- och form-
området
-----------------------------------------------------------
28 Konstnärsnämnden 10 176
20
-----------------------------------------------------------
28 Ersättningar och 264 933 -40 000
21 bidrag till
konstnärer
-----------------------------------------------------------
28 Riksarkivet och 256 913 +2 000
22 landsarkiven
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 4 699 +1 000
23 regional arkiv-
verksamhet
-----------------------------------------------------------
28 Språk- och 26 489
24 folkminnes-
institutet
-----------------------------------------------------------
28 Svenskt 3 878
25 biografiskt
lexikon
-----------------------------------------------------------
28 Riksantikvarieämbetet163 934
26
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 247 038 +25 000 +3 000
27 kulturmiljövård
-----------------------------------------------------------
28 Centrala museer: 665 966 +5 000 +3
28 Myndigheter 000
-----------------------------------------------------------
28 Centrala museer: 192 919 -11 341 +5 000
29 Stiftelser
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 117 857 +10 +7
30 regionala museer 000 000
-----------------------------------------------------------
28 Bidrag till 30 500 +500
31 vissa museer
-----------------------------------------------------------
28 Stöd till icke- 10 000 -10 000 +2 000
32 statliga kul-
turlokaler
-----------------------------------------------------------
28 Riksutställningar 38 046 -25 000 -5
33 000
-----------------------------------------------------------
28 Statliga 80
34 utställningsgaran-
tier och inköp
av vissa kul-
turföremål
-----------------------------------------------------------
28 Filmstöd 205 161
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
35
-----------------------------------------------------------
28 Forsknings- och 36 236
36 utveck-
lingsinsatser
inom
kulturområdet
-----------------------------------------------------------
28 Samarbetsnämnden 2 500
37 för statsbidrag
till trossamfund
-----------------------------------------------------------
28 Stöd till 50 750 +3 000 +10
38 trossamfund 000
-----------------------------------------------------------
28 Kulturfond +120 000
39
-----------------------------------------------------------
29 Ungdomsstyrelsen 16 829 -11 000
1
-----------------------------------------------------------
29 Bidrag till 89 889 -72 000 +65
2 nationell och 000
internationell
ungdoms-
verksamhet m.m.
-----------------------------------------------------------
29 Kul-bidrag +100
3 000
-----------------------------------------------------------
30 Stöd till 457 240 +7 000 +5
1 idrotten 000
-----------------------------------------------------------
30 Bidrag till 19 000 -19 000 +10 +21 +5
2 allmänna sam- 000 000 000
lingslokaler
-----------------------------------------------------------
30 Bidrag till 3 432 -1 000
3 kvinnoor-
ganisationernas
centrala verk-
samhet
-----------------------------------------------------------
30 Stöd till 13 000 -3 000
4 friluftsorganisationer
-----------------------------------------------------------
30 Utveckling av +10
5 den ideella 000
sektorn
-----------------------------------------------------------
TOTAL 7 806 -1 518 +70 +165 +40
918 3411 000 000 000
-----------------------------------------------------------
1) Överföring till UO16 av 850 000 tkr avseende bidraget
till folkhögskolorna
-----------------------------------------------------------
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
Belopp i 1 000-tal kronor
----------------------------------------------------------
Politikområde, anslag och Regeringens Utskottets
(anslagstyp)
förslag förslag
----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
02 Finansiella system och tillsyn
----------------------------------------------------------
1 Lotteriinspektionen (ram) 28 878 28 878
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
----------------------------------------------------------
1 Bidrag till folkbildningen 2 513 068 2 513 068
(obet.)
----------------------------------------------------------
2 Bidrag till vissa 73 422 73 422
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
handikappåtgärder inom
folkbildningen (obet.)
----------------------------------------------------------
3 Bidrag till 9 237 9 237
kontakttolkutbildning (obet.)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
----------------------------------------------------------
1 Statens ljud- och bildarkiv 35 092 35 092
(ram)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
27 Mediepolitik
----------------------------------------------------------
1 Statens biografbyrå (ram) 9 172 9 172
----------------------------------------------------------
2 Utbyte av TV-sändningar mellan 23 454 23 454
Sverige och Finland (obet.)
----------------------------------------------------------
3 Bidrag till dokumentation om 821 821
den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
(ram)
----------------------------------------------------------
4 Forskning och dokumentation om 1 288 1 288
medieutvecklingen (obet.)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
28 Kulturpolitik
----------------------------------------------------------
1 Statens kulturråd (ram) 37 503 37 503
----------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmän 224 463 224 463
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
(ram)
----------------------------------------------------------
3 Nationella uppdrag (ram) 8 000 8 000
----------------------------------------------------------
4 Försöksverksamhet med ändrad 143 073 143 073
regional fördelning av
kulturpolitiska medel (obet.)
----------------------------------------------------------
5 Bidrag till Riksteatern, 779 264 779 264
Operan, Dramaten, Dansens Hus
och Svenska rikskonserter
(obet.)
----------------------------------------------------------
6 Bidrag till regional 544 933 544 933
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (obet.)
----------------------------------------------------------
7 Bidrag till vissa teater-, 113 000 113 000
dans- och musikändamål (ram)
----------------------------------------------------------
8 Bidrag till regional 36 657 36 657
biblioteksverksamhet (obet.)
----------------------------------------------------------
9 Litteraturstöd (ram) 91 917 91 917
----------------------------------------------------------
10 Stöd till kulturtidskrifter 20 650 20 650
(ram)
----------------------------------------------------------
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
11 Stöd till bokhandel (ram) 9 801 9 801
----------------------------------------------------------
12 Talboks- och 62 529 62 529
punktskriftsbiblioteket (ram)
----------------------------------------------------------
13 Bidrag till Stiftelsen för 14 211 14 211
lättläst nyhetsinformation och
litteratur (obet.)
----------------------------------------------------------
14 Bidrag till Svenska 4 569 4 569
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (obet.)
----------------------------------------------------------
15 Statens konstråd (ram) 5 558 5 558
----------------------------------------------------------
16 Konstnärlig gestaltning av den 40 438 40 438
gemensamma miljön (ram)
----------------------------------------------------------
17 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1 509 1 509
(ram)
----------------------------------------------------------
18 Främjande av hemslöjden (ram) 17 712 17 712
----------------------------------------------------------
19 Bidrag till bild- och 29 234 29 234
formområdet (ram)
----------------------------------------------------------
20 Konstnärsnämnden (ram) 10 176 10 176
----------------------------------------------------------
21 Ersättningar och bidrag till 264 933 264 933
konstnärer (ram)
----------------------------------------------------------
22 Riksarkivet och landsarkiven 256 913 256 913
(ram)
----------------------------------------------------------
23 Bidrag till regional 4 699 4 699
arkivverksamhet (obet.)
----------------------------------------------------------
24 Språk- och 26 489 26 489
folkminnesinstitutet (ram)
----------------------------------------------------------
25 Svenskt biografiskt lexikon 3 878 3 878
(ram)
----------------------------------------------------------
26 Riksantikvarieämbetet (ram) 163 934 163 934
----------------------------------------------------------
27 Bidrag till kulturmiljövård 247 038 247 038
(ram)
----------------------------------------------------------
28 Centrala museer: Myndigheter 665 966 665 966
(ram)
----------------------------------------------------------
29 Centrala museer: Stiftelser 192 919 192 919
(obet.)
----------------------------------------------------------
30 Bidrag till regionala museer 117 857 117 857
(obet.)
----------------------------------------------------------
31 Bidrag till vissa museer 30 500 30 500
(obet.)
----------------------------------------------------------
32 Stöd till icke-statliga 10 000 10 000
kulturlokaler (ram)
----------------------------------------------------------
33 Riksutställningar (ram) 38 046 38 046
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
----------------------------------------------------------
34 Statliga utställningsgarantier 80 80
och inköp av vissa
kulturföremål (ram)
----------------------------------------------------------
35 Filmstöd (ram) 205 161 205 161
----------------------------------------------------------
36 Forsknings- och 36 236 36 236
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (ram)
----------------------------------------------------------
37 Samarbetsnämnden för 2 500 2 500
statsbidrag till trossamfund
(ram)
----------------------------------------------------------
38 Stöd till trossamfund (ram) 50 750 50 750
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
29 Ungdomspolitik
----------------------------------------------------------
1 Ungdomsstyrelsen (ram) 16 829 16 829
----------------------------------------------------------
2 Bidrag till nationell och 89 889 89 889
internationell
ungdomsverksamhet m.m. (ram)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
30 Folkrörelsepolitik
-----------------------------------------------------------
1 Stöd till idrotten (ram) 457 240 457 240
-----------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmänna 19 000 19 000
samlingslokaler (ram)
-----------------------------------------------------------
3 Bidrag till 3 432 3 432
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (obet.)
-----------------------------------------------------------
4 Stöd till 13 000 13 000
friluftsorganisationer (obet.)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
SUMMA 7 806 918 7 806 918
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Förteckning över i utskottets hemställan moment 49 h) avstyrkta motionsyrkand
------------------------------------------------------------
Motion Parti Yrkande
------------------------------------------------------------
Kr220 (c)
------------------------------------------------------------
Kr225 (m) delvis
------------------------------------------------------------
Kr228 (c)
------------------------------------------------------------
Kr229 (m)
------------------------------------------------------------
Kr231 (m)
------------------------------------------------------------
Kr236 (c) 2
------------------------------------------------------------
Kr237 (c)
------------------------------------------------------------
Kr248 (m, kd, c, fp, mp)
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
------------------------------------------------------------
Kr253 (kd, fp)
------------------------------------------------------------
Kr254 (c, fp)
------------------------------------------------------------
Kr289 (c) 7, 8, 11, 12
------------------------------------------------------------
Kr291 (m) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15,
16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24
------------------------------------------------------------
Kr294 (c)
------------------------------------------------------------
Kr300 (s)
------------------------------------------------------------
Kr304 (kd, v, fp)
------------------------------------------------------------
Kr305 (s) delvis
------------------------------------------------------------
Kr345 (kd) 7, 8, 13, 14, 18, 21, 23, 25 delvis, 37, 39,
40, 44, 50, 53
------------------------------------------------------------
Kr346 (fp) 5, 11, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 24,
26, 35, 36
------------------------------------------------------------
Kr517 (c)
------------------------------------------------------------
Kr519 (s)
------------------------------------------------------------
Kr520 (kd)
------------------------------------------------------------
Kr525 (c)
------------------------------------------------------------
Kr539 (fp) 10
------------------------------------------------------------
Kr701 (mp) 19
------------------------------------------------------------
Fi211 (fp) 19
------------------------------------------------------------