Bet. 2000/01:KrU2

Kulturutskottets betänkande

2000/01:KRU02

Filmfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från allmänna

motionstiden hösten 2000.

Yrkanden som rör filmpolitikens inriktning och

inrättandet av en utvecklingsfond för fria filmare

behandlas. Vidare tas upp yrkanden om

produktionsstöd dels för samiska filmer, dels för

filmer med jämlika sexuella skildringar.

Utskottet behandlar vidare en motion om vissa

folkrörelsers möjlighet att ägna sig åt att visa

film för de minsta barnen. Förslag om att en

standard skall utarbetas för dold textning av

svenska filmer på video och dvd behandlas också i

betänkandet.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Två reservationer och två särskilda yttranden har

avgivits.

Utskottets överväganden

Filmpolitiska frågor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- filmpolitikens inriktning,

- inrättande av en utvecklingsfond, jämför

reservation 1 (fp, mp),

- produktionsstöd för vissa typer av

film, jämför reservation 2 (mp),

- Knattebio,

- textning av film.

Filmpolitikens inriktning

Motionen

I motion Kr235 (m) framhålls bl.a. att filmen är en

viktig näringssektor, alltifrån produktion till

distribution och att många människor får arbete

genom filminspelningar. Yrkandet syftar till att

filmproduktionen i olika delar av landet skall

underlättas. Motionärerna anser vidare att

etablerandet av s.k. Film Commissions bör uppmuntras

i Sverige. Slutligen framför motionärerna åsikten

att vårt betydelsefulla filmarv skall tas om hand,

t.ex. genom att inrätta ett s.k. Film-Sesam-projekt

(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att

filmindustrin är en viktig näring som består av

många olika delar, bl.a. produktion, distribution

och visning. Samtidigt är film ett konstnärligt

uttrycksmedel och filmproduktion och filmvisning är

därmed också i hög grad en kulturell företeelse.

Från statens sida har sedan 1990-talet satsningar

gjorts för att stimulera utvecklingen av

filmverksamhet i hela landet genom att stödja

uppbyggnaden av regionala resurscentrum för film och

video. För närvarande finns 17 sådana resurscentrum,

t.ex. Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne.

Vidare är tre nya resurscentrum under uppbyggnad. I

26 § filmavtalet regleras stödet till regionala

resurscentrum.

I 26 § återfinns också bestämmelser om stöd till

regionala filmproduktionscentrum, som har till syfte

att stödja och främja filmproduktion. Tre regionala

filmproduktionscentrum, knutna till de ovan nämnda

resurscentrumen Film i Väst, Filmpool Nord och Film

i Skåne, tilldelades 1 miljon kronor vardera för år

2000. De tre organisationerna fördelar därefter

bidragsmedlen - tillsammans med intäkter från andra

bidragsgivare såsom landsting, kommun eller annan

huvudman - till regionala filmprojekt. Det anförda

visar att motionsyrkandet - i den del som syftar

till att filmproduktionen i olika delar av landet

skall underlättas - i viss grad är tillgodosett.

Då det gäller förslaget i motionen att staten

skall uppmuntra inrättandet av s.k. Film Commissions

vill utskottet anföra följande.

I Sverige finns fyra regionala s.k. Film

Commissions, nämligen Gotland Film Commission,

Dalarna Film Commission, West Sweden Film Commission

och Barents Euro Arctic Film Commission. På

nationell nivå fungerar Sweden Film Commission inom

Svenska Filminstitutet som paraplyorganisation för

samtliga regionala kommissioner. (I fortsättningen

används även det försvenskade begreppet

"filmkommission".)

En filmkommission har i uppgift att marknadsföra

sin region, locka filmproducenter att göra film i

regionen, förmedla användbara regionala kontakter

etc. Den som företräder en filmkommission skall

genom sina kunskaper om regionen kunna förmedla

uppgifter om var lämpliga inspelningsplatser,

studior, maskinell utrustning, personal m.m. finns

att tillgå i regionen. Filmkommissionen är således

ett förmedlande och kontaktskapande organ, som

saknar egna inspelningsfaciliteter såsom lokaler,

maskinell utrustning m.m. Enligt uppgift från

Svenska Filminstitutet gäller dessa förhållanden

även för filmkommissioner i utlandet.

Filmkommissionerna är organiserade på olika sätt.

T.ex. är West Sweden Film Commission knuten till

Västsvenska turistrådet och finansieras helt av

Västra Götalandsregionen. Gotland Film Commission är

knuten till det regionala resurscentrumet på

Gotland, Film på Gotland, och lyder under den

kommunala kultur- och fritidsförvaltningen.

Enligt utskottets uppfattning ankommer det på

Filminstitutet och den till Filminstitutet knutna

paraplyorganisationen Sweden Film Commission att

fungera som inspiratör och samtalspart för de delar

av landet som önskar inrätta egna filmkommissioner.

Utskottet är inte berett att föreslå att regeringen

skall vidta några särskilda åtgärder med anledning

av motionsförslaget i denna del.

Då det gäller den del av yrkandet som syftar till

att vårt filmarv skall tas om hand, t.ex. genom ett

s.k. Film-Sesam-projekt vill utskottet erinra om att

34 § filmavtalet stadgar att Filminstitutet av

influtna medel årligen skall använda 5 miljoner

kronor för restaurering av svensk färgfilm. Denna

satsning är en fortsättning på det arbete som

inleddes år 1996 då regeringen, efter ett

tillkännagivande från riksdagen, tilldelade

Filminstitutet ett engångsbidrag på 12 miljoner

kronor av s.k. Sesammedel, medel för

sysselsättningsinsatser på kulturområdet (jfr prop.

1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr.

1994/95:251).

Då det gäller det filmkulturella arvet i övrigt

kan nämnas att regeringen år 1998 tillkallade en

särskild utredare med uppgift att se över

förutsättningarna för att bevara respektive göra

dokumentära filmer tillgängliga i framtiden samt att

analysera förutsättningarna för att etablera en

filmvårdscentral i Grängesberg. Utredaren

presenterade i mars 1999 sina förslag i betänkandet

Bevara dokumentärfilmens kulturarv (SOU 1999:41),

som därefter har remissbehandlats. Regeringskansliet

utreder nu hur en filmvårdscentral i Grängesberg på

sikt kan organiseras och finansieras (jfr prop.

2000/01:1 utg.omr. 17 s. 29). Utskottet anser att

riksdagen inte bör föregripa den beredning av

ärendet som pågår inom Regeringskansliet.

Sammantaget innebär utskottets ställningstagande

att motion Kr235 (m) yrkande 4 avstyrks.

Inrättande av en utvecklingsfond

Motionen

Förslaget i motion Kr701 (mp) syftar till att

regeringen skall överväga om en utvecklingsfond för

fria filmare bör inrättas. En sådan fond skulle

enligt motionärerna bakom motionen öka möjligheterna

för fria filmare att söka bidrag för sina

produktioner (yrkande 35).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat

yrkanden liknande det nu aktuella, senast i

betänkande 1999/2000:KrU8 s. 25. Utskottet erinrade

därvid om det utredningsförslag som en särskild

utredare lagt fram i betänkandet Bidrag till fri

svensk TV-produktion (SOU 1997:172). Förslaget

innebär bl.a. att en fond skall inrättas med

ändamålet att stödja svensk kvalitetstelevision

producerad utanför de sändande bolagen. Medel ur

fonden skall enligt utredningsförslaget kunna utgå

till TV-program inom genregrupperna kortfilm och

dokumentärer. Liksom vid tidigare tillfällen anser

utskottet att riksdagen inte skall föregripa

regeringens överväganden med anledning av

utredningsförslaget om stöd till kvalificerad TV-

produktion.

Vidare påminner utskottet om att 2000 års

filmavtal innehåller bestämmelser om stöd till

produktion av långfilm, barn- och ungdomsfilm samt

dokumentärfilm. Inom ramen för filmavtalet finns

även ett s.k. utvecklingsstöd som omfattar

projektstöd till manusförfattare, producenter och

regissörer, växthusverksamhet för unga filmskapare,

stöd till fortbildning för etablerade filmskapare

samt företagsstöd till oberoende producenter (19 §).

En tanke bakom tillkomsten av detta stöd har varit

att det är viktigt att det finns producentmiljöer

där inte minst oberoende producenter får möjlighet

att vara konstnärligt drivande och där de får

möjlighet till noggranna förberedelser av sina

filmprojekt. Det har också ansetts att mer tid för

manusbearbetning och utveckling av filmidéer behövs

(prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik

s. 19-20).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

Kr701 (mp) yrkande 35.

Produktionsstöd för vissa typer av film

Motionerna

I två nu aktuella motioner behandlas frågor om

produktionsstöd till vissa typer av film.

Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) anser att det

är otillfredsställande att ursprungsbefolkning och

minoriteter i dag konkurrerar på samma villkor som

alla andra som söker produktionsstöd hos

Filminstitutet. I motionen föreslås att ett visst -

icke preciserat - belopp under en övergångstid skall

avsättas för samisk filmproduktion (yrkande 39).

I motion Ub821 (v) begärs ett tillkännagivande om

att ett offentligt stöd skall inrättas för

produktion och distribution av filmer med jämlika

sexuella skildringar. Motionärerna bakom motionen

anser att ett sådant stöd skulle kunna höja

kvaliteten på filmer med sexuella skildringar och

hjälpa människor att finna sin egen fria sexualitet

(yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i ett inledningsavsnitt till detta

betänkande gäller nuvarande filmavtal t.o.m. den 31

december 2004. Avtalet innehåller allmänt hållna

stödregler för produktion och distribution av

filmer. De medel som står till Filminstitutets

förfogande för utdelning av produktionsstöd m.m. är

begränsade och måste självfallet tilldelas

filmprojekt som håller hög kvalitet. Samiska

filmprojekt liksom filmprojekt som inrymmer

skildringar av jämlika sexuella förhållanden har

enligt utskottets synsätt samma möjligheter att

erhålla stöd som andra filmprojekt.

Utskottet är - i den mån yrkandena syftar till

ingripanden i filmavtalet - inte berett att medverka

till att upphäva eller ändra avtalet med anledning

av nu aktuella motioner.

Då det gäller förslaget i motion Kr701 (mp) att

avsätta medel för samisk filmproduktion erinrar

utskottet även om att det inom ramen för den

statliga kulturbudgeten finns en viss möjlighet för

samiska filmare att erhålla stöd från de medel som

anvisas för samisk kultur och som disponeras av

Sametinget (anslagsposten 5 Bidrag till samisk

kultur under anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete). Utskottet vill

därutöver tillägga att Kulturrådet på uppdrag av

regeringen under våren 2001 skall redovisa hur bl.a.

samisk kultur skall få tillräckligt utrymme i

svenskt kulturliv. Utskottet utgår från att olika

kulturyttringar, således även filmproduktion,

omfattas av uppdraget. Enligt utskottets uppfattning

ankommer det närmast på regeringen att bl.a. med

utgångspunkt i det redovisade uppdraget bedöma vilka

åtgärder som bör vidtas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr701 (mp) yrkande 39 och Ub821

(v) yrkande 6.

Knattebio

Motionen

I motion Kr299 (s) framhålls att de ideella

folkrörelserna Unga Örnar, Folkets hus och Våra

Gårdar bedriver filmverksamhet trots minskade bidrag

från Filminstitutet. De ideella organisationernas

roll får - menar motionärerna bakom motionen - inte

underskattas då det gäller spridning av film till de

minsta barnen. Det borde vara möjligt för

Filminstitutet att i samarbete med dessa

organisationer distribuera och visa de filmer som

ingår i det s.k. Knattefilmspaketet, en verksamhet

som Filminstitutet initierat för barn.

Utskottets ställningstagande

Av den summa som totalt går till distribution och

visning av film i hela landet enligt 23 §

filmavtalet skall enligt 28 § en del gå till

visningsorganisationerna, varmed i första hand avses

en sammanslutning av allmännyttiga ideella för-

eningar, som i egen regi eller genom anslutna

medlemmar visar film på biograf.

För år 2001 har en prognos gjorts för de inkomster

som kommer att genereras av filmavtalet. Med

utgångspunkt i prognosen har 7 550 000 kronor

reserverats för visningsorganisationerna för år

2001. (Avtalets formulering om "minst 9 procent"

innebär att Filminstitutet för år 2001 av de i

prognosen uppskattade inkomsterna skulle vara

skyldigt att anvisa minst 6 813 000 kronor.)

Utskottet har inhämtat att Filminstitutets

bidragsfördelning till de tre i motionen nämnda

organisationerna fördelar sig enligt följande under

perioden 1998-2001.

--------------------------------------------------------------------

1998 1999 2000 2001

--------------------------------------------------------------------

Unga Örnars Riksförbund 600 000 300 000 300 000 300 000

--------------------------------------------------------------------

Riksföreningen Våra Gårdar 300 000 300 000 300 000 400 000

--------------------------------------------------------------------

Folkets Hus 2 000 1 900 2 150 2 150 000

Riksorganisation (fr.o.m 000 000 000

år 2000 Folkets Hus &

Parker)

--------------------------------------------------------------------

Utskottet uttalade vid föregående riksmöte med anledning av

ett yrkande liknande det nu aktuella att det är viktigt att

även de minsta barnen får tillgång till ett utbud av

kvalitetsfilm som kan visas över hela landet. Vidare ansåg

utskottet att de ideella organisationernas roll i detta

sammanhang inte borde underskattas. Det borde - enligt

utskottets uppfattning - vara möjligt för Filminstitutet

att i samarbete med dessa organisationer distribuera och

visa de filmer som ingår i Knattefilmspaketet (bet.

1999/2000:KrU1 s. 67).

Utskottet har inhämtat att Filminstitutet tillsammans med

Folkets bio och Film i Väst sammanställt fem filmpaket med

kortfilmer för den yngsta biopubliken. I det s.k.

Knattefilmspaketet finns vanlig spelfilm, animationer och

dockfilmer. Paketen, som visas av Filminstitutet på hyrd

biograf i Stockholm, distribueras även till biografer i

hela landet och kan således bokas av de i motionen nämnda

visningsorganisationerna.

Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.

Textning av film

Motionen

Förslaget i motion Kr223 (kd) syftar till att en standard

skall utarbetas för dold textning av svenska filmer på

video och dvd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar inledningsvis om att 32 § filmavtalet

medger att ett särskilt stöd utgår för att göra film

lättillgänglig för funktionshindrade. Enligt information

från Filminstitutet har filmavtalets första år resulterat i

att distributörer till 43 långfilmer på dvd (digital

versatile disc) och video erhållit bidrag för textning,

vilket bedöms som framgångsrikt, inte minst med tanke på

stödstorlekens begränsade omfattning.

I övrigt konstaterar utskottet att dvd synes vara på väg

att slå ut videotekniken. Hos dvd och dvd-spelare finns

redan en funktion för dold textning. Däremot synes det inte

vara praktiskt genomförbart att införa dold textning då det

gäller video, eftersom ytterst få videobandspelare - i

praktiken endast professionell apparatur - är försedda med

en sådan funktion.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

hörselskadades - liksom andra funktionshindrades - tillgång

till olika kulturyttringar underlättas. Filmavtalet speglar

också denna inställning genom att de avtalsslutande

parterna enats om att avsätta medel för att göra film mer

lättillgänglig för funktionshindrade.

I den mån det skulle finnas behov av standardisering i

enlighet med motionsförslaget bör det enligt utskottet

ankomma på video- och dvd-branschen att ta ett sådant

initiativ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr223 (kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Filmpolitikens inriktning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande 4.

2. Inrättande av en utvecklingsfond

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande 35.

Reservation 1 (fp, mp)

3. Produktionsstöd för vissa typer av film

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701

yrkande 39 och 2000/01:Ub821 yrkande 6.

Reservation 2 (mp)

4. Knattebio

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr299.

5. Textning av film

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr223.

Stockholm den 15 februari 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén

(c), Lennart Kollmats (fp) och Gunilla Tjernberg

(kd).

Filmavtalet

Riksdagens beslut hösten 1996 att anta nya mål för

kulturpolitiken innebar att även filmområdet i

realiteten kom att innefattas i kulturområdet. De

nationella kulturpolitiska målen utgör därmed

grunden även för den nationella filmpolitiken.

Jämför prop. 1996/97:3, bet 1996/97:KrU1 s. 40-41,

rskr. 1996/97:129.

Statens insatser på filmområdet är knutna till den

avtalsmodell som funnits i Sverige sedan år 1963 och

som alltjämt råder. Nu gällande avtal, 2000 års

filmavtal, avser tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den

31 december 2004. De avtalsslutande parterna är,

förutom staten, filmbranschen, dvs. Sveriges

Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas

Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar,

Sveriges Filmuthyrareförening och Föreningen

Sveriges Filmproducenter, samt TV-företagen Sveriges

Television AB (SVT) och TV 4 AB.

Regeringen redovisade i proposition 1998/99:131 Ny

svensk filmpolitik innehållet i 2000 års filmavtal,

som parterna träffat i april 1999. Riksdagens beslut

med anledning av propositionen innebar ett

godkännande av att, utöver sådana ändamål som ingått

i det tidigare avtalet, de statliga stöden till

filmkulturella ändamål och till regional verksamhet

skulle omfattas av det nya avtalet (bet.

1999/2000:KrU5, rskr. 1999/2000:13).

Av avtalet framgår att Stiftelsen Svenska

Filminstitutet under avtalsperioden årligen skall

erhålla ett bidrag på 200,5 miljoner kronor från

staten. Den s.k. biografavgiften, som filmbranschen

bidrar med, uppgår till 10 % av

bruttobiljettintäkterna vid föreställningar. SVT och

TV 4 bidrar vardera årligen med minst 38 miljoner

kronor respektive minst 7,2 miljoner kronor.

Slutligen skall Föreningen Sveriges Filmproducenter

årligen lämna ett bidrag till Filminstitutet som

uppgår till högst 2 miljoner kronor. Intäkterna till

Filminstitutet för år 2000 uppgick till 366 miljoner

kronor (preliminärt belopp den 8 februari 2001).

Filminstitutet skall enligt avtalet använda de medel

som tillförts institutet för följande ändamål:

- produktionsstöd till svensk film,

- stöd till distribution och visning av film i hela

landet och

- stöd till filmkulturell verksamhet m.m.

Utskottets uppföljningsarbete

En förutsättning för filmavtalets giltighet var att

Europeiska gemenskapens kommission skulle godkänna

stödformerna i avtalet. I enlighet med EG-fördragets

artikel 88.3 anmäldes avtalet till kommissionen i

slutet av år 1999.

Utskottet erhöll i december 1999 viss skriftlig

information från Kulturdepartementet om den s.k.

notifieringen av filmavtalet.

Som ett led i utskottets arbete med att följa upp

riksdagens beslut har utskottet i februari 2001

låtit sig ytterligare informeras av kulturministern

om resultatet av notifieringen.

Kommissionen ansåg att vissa bidragsregler i

avtalet stred mot EU:s konkurrensregler. Resultatet

blev att Sverige tvingades till vissa modifieringar

i tillämpningen av avtalet. Efter godkännande av

avtalsparterna har Filminstitutet i sina

bestämmelser för produktionsstödet angivit att en

filmproduktion inte får finansieras till mer än 50 %

av de statsbudgetmedel och de medel från SVT som

enligt filmavtalet inflyter till Filminstitutet.

Eftersom intäkterna till Filminstitutet enligt

filmavtalet även härrör från andra - icke-statliga

eller offentliga - intäktskällor får emellertid det

totala produktionsstödet till en film uppgå till

högst 80 %. (Här kan nämnas att EU:s

konkurrensregler även påverkat stödet till

distribution av film. Högst 50 % av ett sådant

bidrag får utgöras av statsbudgetmedel och medel

från SVT.)

Utskottet har vidare från kulturministern inhämtat

att Sverige under sitt ordförandeskap i Europeiska

unionen avser att följa frågan om i vilken

utsträckning den gemensamma konkurrenslagstiftningen

begränsar medlemsstaternas möjligheter att föra en

aktiv kulturpolitik, bl.a. på filmområdet.

Utskottet har även vid ett studiebesök hos

Filminstitutet i januari 2001 informerats om de

hittills vunna erfarenheterna av det ett år gamla

filmavtalet. Vidare har utskottet undersökt vilka

möjligheter filmavtalet ger dels för att stödja

visningsorganisationerna, dels för att stödja och

uppmuntra återväxt av unga filmare.

Även frågor som rör s.k. e-bio har behandlats inom

ramen för utskottets uppföljningsarbete. (Begreppet

e-bio är inte något entydigt samlingsbegrepp men kan

avse "kollektiv upplevelse av rörliga bilder och

användning av avancerade bredbandstjänster i en ny

form av offentliga lokaler". Definitionen har

hämtats från skriften E-bions teknik, ekonomi och

marknad. Rapport 1, utgiven av Arbetsgruppen för e-

bio, Svenska Filminstitutet.)

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Inrättande av en utvecklingsfond (punkt 2)

av Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Tillkännagivandet görs

med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 35.

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget att möjligheterna för fria

filmare att söka bidrag för sina produktioner ökas. En

särskild utvecklingsfond bör därför inrättas för detta

ändamål. Den inom Regeringskansliet sedan lång tid tillbaka

pågående beredningen av frågan om en utvecklingsfond skall

inrättas bör nu avslutas. Regeringen bör därefter lämna

förslag i frågan till riksdagen. Vad vi här anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr701 (mp) yrkande 35 som

sin mening tillkännage för regeringen.

2. Produktionsstöd för vissa typer av film (punkt 3)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Tillkännagivandet görs

med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 39. Därmed

avslås motion 2000/01:Ub821 yrkande 6.

Ställningstagande

När det gäller stödet till samisk filmproduktion återstår

alltjämt mycket att önska. Samiska filmare konkurrerar i

dag på samma villkor som andra filmare som ansöker om

bidrag hos Filminstitutet. Under en övergångstid bör enligt

min mening de samiska filmarna få en positiv särbehandling

genom att särskilda medel avsätts för deras filmproduktion.

Regeringen bör lämna förslag till riksdagen i denna fråga.

Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr701 (mp)

yrkande 39 som sin mening tillkännage för regeringen.

Motion Ub821 (v) yrkande 6 bör avslås.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Filmpolitikens inriktning (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m).

De ansträngningar som görs för att bevara film och de

resurser som enligt filmavtalet avsätts för ändamålet är

självklart välkomna. Vi vill emellertid påminna om att det

av den moderata partimotionen Kr235 (m) framgår att

betydligt större ansträngningar behöver göras för att ett

stort antal äldre spel- och dokumentärfilmer - och därmed

viktiga delar av vårt filmkulturella arv - inte skall gå

förlorade.

2. Produktionsstöd för vissa typer av film (punkt 3)

av Charlotta L Bjälkebring (v).

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för

motionerna Kr701 (mp) yrkande 39 och Ub821 (v) yrkande 6 om

inrättande av särskilt produktionsstöd till samiska filmer

och till filmer med goda sexuella skildringar. Jag anser

att båda typerna av film är angelägna. Jag konstaterar att

det inom filmavtalets ram finns möjligheter för båda dessa

filmtyper att erhålla produktionsstöd.

Förteckning över behandlade förslag

I detta sammanhang behandlar utskottet nedan uppräknade

motioner i vilka föreslås att riksdagen fattar följande

beslut.

2000/01:Kr223 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om standard gällande dold textning på

svenska video- och dvd-filmer.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om inriktningen av filmpolitiken.

2000/01:Kr299 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om folkrörelsernas möjligheter att bedriva

filmverksamhet.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att överväga om en utvecklingsfond för fria filmare bör

inrättas.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att samisk filmproduktion behöver en positiv

särbehandling och öronmärkta pengar under en

övergångstid.

2000/01:Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso Stafilidis (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att offentligt stöd till

produktion och distribution av jämlika sexuella skildringar

kan hjälpa människor att hitta sin egen fria sexualitet.