Bet. 2000/01:KrU3

Kulturutskottets betänkande

2000/01:KRU03

Konstnärsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

KrU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motioner

väckta under allmänna motionstiderna 1999/2000 och

2000/01. Motionerna gäller frågor om konstnärernas

villkor och det statliga stödets inriktning,

bemanningsföretag för kulturarbetare samt privata

försäkringsalternativ för konstnärer.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet har fem reservationer tagits in.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

ändrad inriktning på statens politik

beträffande konstnärernas villkor och det

statliga stödets inriktning, jämför

reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (mp),

initiativ till bildande av

bemanningsföretag för kulturarbetare,

jämför reservation 4 (m),

initiativ till privata

försäkringsalternativ för konstnärer,

jämför reservation 5 (m).

Konstnärernas villkor och det statliga stödets

inriktning

Motionerna

I fyra motioner från allmänna motionstiderna

1999/2000 och 2000/01 drar Moderata samlingspartiet

upp de riktlinjer som statens konstnärspolitik bör

utgå från och de konkreta förändringar och åtgärder

som bör vidtas.

De övergripande målen för konstnärspolitiken

presenteras i motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 9,

liksom i motion 1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7, väckt

vid föregående riksmöte. Kulturpolitiken måste

garantera mångfald, konstnärlig frihet och kvalitet.

Kulturskaparna bidrar till den demokratiska

utvecklingen, och konstnärskapet skall vara en fri

och obunden kraft i samhället. Konstnärer har låga

inkomster. Flertalet av dem hindras från att

försörja sig på inkomsten från den konstnärliga

verksamheten av olika faktorer inom skattesystemet

och den arbetsrättsliga lagstiftningen. (Särskilda

yrkanden i skatte- och arbetsrättsfrågor i motioner

från Moderata samlingspartiet har remitterats av

kammaren för behandling till skatte- och arbetsmark-

nadsutskotten.)

Statliga konstnärsstipendier bör enligt motionerna

avse en längre, men begränsad, tid och i första hand

ges till unga lovande konstnärer. I den mån

stipendier skall vara pensionsberättigade bör

stipendiebeloppen räknas upp för att

pensionsavgifter skall kunna betalas.

I motion 2000/01:Kr230 (m) utvecklas de

övergripande riktlinjerna i förslag till åtgärder

inom kulturområdet. Det är enligt motionens yrkanden

5 och 14, och även enligt motion 1999/2000:Kr317 (m)

yrkande 7, självklart att konstnärer bör kunna

basera sin försörjning på ersättning för utfört

konstnärligt arbete och inte på bidrag. Det

offentliga samhällets satsningar på konst skall ske

genom direkt arbete till konstnärerna och inte genom

arbetsmarknadspolitik. Obalansen på konstnärernas

arbetsmarknad beror bl.a. på överetablering, varför

en minskning av utbildningsplatserna för

konstnärliga utbildningar är önskvärd. Olika former

av stöd och ersättningsformer bör avvecklas, t.ex.

visningsersättning, utställningsersättning,

konstnärsbidrag, projektbidrag och

långtidsstipendier. De sistnämnda bör enligt motion

2000/01:Kr230 (m) minskas och i första hand ges till

unga, icke etablerade konstnärer (yrkande 6).

I två motioner från Kristdemokraterna behandlas

inriktningen av den statliga konstnärspolitiken.

I motionerna 1999/200:Kr313 (kd) yrkande 26 och

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del framhålls

att kulturell frihet, mångfald och vidareutveckling

skall främjas genom att kulturskaparna får goda

arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Människor har

behov av god konst i många olika sammanhang, i t.ex.

förskolor, skolor, sjukhus, bibliotek, parker och på

torg. Varje kommun bör ha en plan för den

konstnärliga utsmyckningen. Stödet till enskilda

konstnärer bör i större utsträckning knytas till

särskilda projekt eller bestämda konstnärliga

uppdrag. Motionärerna konstaterar att det finns en

strukturell obalans mellan utbud och efterfrågan och

att de statliga bidragen ökat i betydelse för

konstnärernas möjligheter att ägna sig åt sitt yrke.

Motionärerna anser att utvecklingen har medfört att

det blir allt svårare för konstnärer att få statligt

arbetsbidrag.

Motionärerna ser positivt på de

försöksverksamheter som påbörjades år 1999 för att

stimulera konstnärernas arbetsmarknad och som

permanentas fr.o.m. år 2001. De instämmer även med

regeringen i att det är angeläget att alla

politikområden anpassas så att rimlig hänsyn tas

till konstnärernas speciella förhållanden. Bland

annat bör regeringen finna lösningar på de problem

som uppstått för konstnärer genom pensionsreformen.

Detta gäller särskilt de fria grupperna. Vidare bör

- som poängterades vid riksdagens beslut - särskild

hänsyn tas till konstnärernas förhållanden vid

tillämpningen av de nya reglerna för

arbetslöshetsförsäkringen.

Det är enligt motion 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande

26 angeläget att en utvärdering påbörjas av de

reformer inom konstnärspolitiken som beslutades av

riksdagen under år 1998. Bakgrunden är bl.a. att det

enligt motionärernas mening finns en oro hos

konstnärerna när det gäller de bedömningar som görs

vid fördelningen av konstnärsstöden. Klarhet bör

skapas i om de olika stödformerna tillämpas i

enlighet med riksdagens beslut. I motion

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 framhålls även vikten

av att utställningsersättningen och stödet till

arrangerande föreningar bedöms ur ett

helhetsperspektiv så att det inte uppstår

snedfördelningar.

I två motioner från riksmötet 1999/2000, nämligen

1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 25 och 1999/2000:Kr316

(mp) yrkande 3, återkommer Miljöpartiet de gröna

till sina tidigare framförda förslag om en översyn

av konstnärernas ekonomiska situation i syfte att

förbereda en övergång till mera generella

stödformer. Regeringen bör förelägga riksdagen

förslag om mera generellt inriktade stöd till

kulturproducenter under innevarande mandatperiod.

Det behövs en mera stabil lösning som ger

professionella kulturutövare möjlighet att leva på

sitt arbete och få en människovärdig

arbetssituation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående redovisat riksdagens

kulturpolitiska beslut år 1996 och principbesluten

inom konstnärspolitiken år 1998 om förstärkningar av

de statliga ersättningarna och om insatser för att

stimulera konstnärernas arbetsmarknad. Dessa beslut

har under de följande åren följts av uppräkningar av

de statliga medlen för ändamålen i samband med

budgetbesluten.

Utskottet anser att det inte finns anledning för

riksdagen att uttala sig för en ändrad inriktning på

den förda konstnärspolitiken i förhållande till den

grund för denna som presenterades i 1996 års

kulturpolitiska proposition. Utskottet anser att de

statliga insatserna för att förbättra konstnärernas

villkor även fortsättningsvis skall vara en

prioriterad fråga inom kulturpolitiken. Det råder,

som utskottet ser det, inte några delade meningar om

att syftet med den statliga konstnärspolitiken skall

vara att skapa sådana villkor för de professionella

konstnärerna att de kan basera sin försörjning på

ersättning för utfört arbete. Som uttrycktes i 1996

års kulturpolitiska proposition skall

konstnärspolitiken också innebära att regelverken på

alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn

kan tas till konstnärernas speciella förhållanden.

Den skall även ge möjlighet till konstnärlig

förnyelse och utvecklingsarbete genom olika former

av direkt konstnärsstöd samt förbättra möjligheterna

till internationellt konstnärligt utbyte.

Konstnärspolitiken skall vidare skapa

förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger

rika kulturupplevelser för medborgarna och som i

enlighet med de kulturpolitiska målen även bidrar

till ett levande kulturliv i hela landet. Det är

även angeläget att ökade insatser för konstnärerna

nyttjas för att undanröja skillnader mellan män och

kvinnor inom konstnärsyrket (jfr prop. 1997/98:87).

Som konstateras i budgetpropositionen för år 2001

ger den statliga bidragsgivningen och de statliga

ersättningarna många yrkesverksamma konstnärer

ekonomisk grundtrygghet och möjlighet att försörja

sig på sitt arbete. De statliga stödformerna är

också betydelsefulla för konstnärerna eftersom

inkomsterna från konstnärligt arbete oftast är låga.

Konstnärsnämnden har framhållit att de statliga

stöden också ofta är direkt avgörande för

konstnärernas möjligheter att upprätthålla det

yrkeskunnande som är grunden för deras möjligheter

att skaffa sig inkomster av konstnärlig verksamhet

och även har betydelse för kvaliteten i det

konstnärliga arbetet.

Konstnärsnämnden har i uppdrag att fördela bidrag

och att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala

villkor. Vid sitt besök hos Konstnärsnämnden i

januari i år har utskottet erfarit att nämnden av

resursskäl i viss mån anser sig tvungen att

prioritera arbetet med bidragsfördelningen på

bekostnad av bevakningen av konstnärernas

förhållanden. Utskottet förutsätter att dessa frågor

tas upp i den dialog om verksamheten som förs mellan

nämnden och Kulturdepartementet och att regeringen,

om den anser det vara påkallat, t.ex. i nästa

budgetproposition kommenterar nämndens möjligheter

att ta fram ett brett underlag för bedömning av

konstnärernas förhållanden och villkor och av

effekterna av den statliga bidragsgivningen.

Konstnärsnämnden har för utskottet redovisat vilka

studier som genomförts under senare år av särskilda

konstnärsgruppers förhållanden och vilka studier som

nu pågår. Nämnden har också redovisat att en

översikt av forskningsläget på området inom kort

kommer att ges ut av Arbetslivsinstitutet.

De reformer och det ökade statliga stöd till

konstnärerna som beslutades år 1998 och som stegvis

konkretiserats i budgetpropositionerna för åren

1999, 2000 och 2001 måste självfallet följas upp och

utvärderas. En årlig rapportering av resultaten och

utvecklingen på området sker i Konstnärsnämndens och

Sveriges författarfonds årsredovisningar och i

regeringens resultatbedömningar i

budgetpropositionerna. Både utskottet och regeringen

har påpekat att det inte är lätt att beskriva och

bedöma resultaten av kulturpolitiska insatser. Det

krävs både kvantitativa och, inte minst, kvalitativa

mått och bedömningsgrunder. Arbete pågår inom

Kulturdepartementet med att utveckla mål- och

resultatstyrningen. Utskottet förutsätter att

regeringen, när en tids erfarenheter har samlats av

1998 års reformer, tar ställning till i vilka former

utvärdering skall ske av reformernas effekter och av

överensstämmelsen mellan riksdagens beslut och

uppnådda resultat och att regeringen redovisar detta

för riksdagen.

Utskottet ansåg år 1998 - i linje med

Konstnärsstödsutredningens betänkande och

regeringens bedömningar i proposition 1997/98:87 -

att det inte fanns förutsättningar för att införa

ett generellt konstnärsstöd. Effekten och inte

formen borde vara utslagsgivande vid valet av

insatser för konstnärerna. Utskottet kan inte finna

att det i nu aktuella motioner förts fram skäl för

ett ändrat ställningstagande, som skulle innebära

ett beslut om att nuvarande selektiva stödformer

snabbt skall ersättas med ett generellt

konstnärsstöd.

De principer som länge styrt det statliga

konstnärsstödet har varit att riksdagen beslutar om

den totala volymen på olika former av konstnärsstöd

och ger vissa mål och riktlinjer för verksamheten,

medan utformningen av reglerna för stödet utifrån

givna mål och riktlinjer överlåts till de

bidragsgivande instanserna. Riksdagen bör inte - som

begärs i en av motionerna - uttala sig för att

stipendier, bidrag m.m. skall knytas till särskilda

projekt eller uppdrag för konstnärlig utsmyckning av

offentliga lokaler eller miljöer. Utskottet påminner

om att Statens konstråd ger sådana uppdrag till

professionella konstnärer. Det är då inte fråga om

konstnärsstöd. (Jfr bet. 1996/97:KrU1 s. 55 och

1997/98:KrU13 s. 14. Motioner om Statens konstråd

behandlas i ett kommande betänkande 2000/01:KrU6)

I sitt yttrande 2000/01:KrU1y till

arbetsmarknadsutskottet över proposition 2000/01:139

om en förändrad arbetslöshetsförsäkring konstaterade

kulturutskottet att kulturarbetsmarknadens struktur

i viktiga avseenden skiljer sig från vad som är

normalt på arbetsmarknaden. Tidsbegränsade

anställningar och korta uppdrag är vanliga och

antalet tillsvidareanställningar mycket begränsade.

Utskottet redovisade att regeringen har fastställt

vissa kriterier som måste uppfyllas för att en

arbetssökande skall erhålla arbetsmarknadspolitiska

åtgärder med inriktning mot kulturarbetsmarknaden

(de fastställda kriterierna bifogades yttrandet som

bilaga). Detta har gjorts för att komma till rätta

med den rådande obalansen och överetableringen och

för att begränsa de oetablerade konstnärernas

tillgång till åtgärder. Som redovisats i ett

inledande avsnitt av detta betänkande uttalades i

propositionen att rimlig hänsyn bör tas till de

särskilda behov som kan gälla för vissa grupper,

t.ex. på kulturarbetsmarknaden, när det gäller att

tillämpa de nya reglerna för ersättning inom

arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet förutsätter nu,

liksom i sitt yttrande hösten 2000, att AMS vid

utfärdandet av föreskrifterna till de nya

individuella handlingsplanerna dels tar stor hänsyn

till de etablerade konstnärernas speciella

förutsättningar och till de villkor som råder på

deras arbetsmarknad, dels samråder med berörda

konstnärsorganisationer.

Utskottet anser att det är åtgärder inom

arbetsmarknadspolitiken av det slag som nu

beskrivits snarare än minskade möjligheter till

utbildning inom konstnärsområdet, som skall motverka

överetablering och obalans på kulturarbetsmarknaden.

Frågor om de sociala trygghetssystemen,

skatteregler m.m. belystes i

Konstnärsstödsutredningens betänkande (SOU

1997:184). Utskottet lägger stor vikt vid att

konstnärspolitiken - vilket underströks redan i 1996

års kulturpolitiska proposition - innefattar ett

aktivt arbete med att anpassa regelverken på alla

politikområden så att rimlig hänsyn kan tas till

konstnärernas speciella förhållanden. Utskottet

framhöll år 1996 t.ex. att det är angeläget att de

egenföretagande, professionella konstnärernas

problem får en lösning (bet. 1996/97:KrU1).

Utskottet har noterat att regeringen i

budgetpropositionen för år 2001 bl.a. uttalat att

den ser positivt på ett initiativ av Teaterförbundet

och Teatercentrum till en kompletterande

avtalspension och att den även uttalar sin avsikt

att se över villkoren för statsbidragen till fria

grupper i syfte att underlätta en anslutning till

pensionsavtal.

Utskottet utgår från att regeringen under år 2001

inleder den i budgetpropositionen nämnda

kartläggningen av bl.a. socialförsäkringsfrågor i

förhållande till konstnärlig verksamhet. Likaså

förutsätter utskottet att regeringen i nästa

budgetproposition redovisar dittillsvarande arbete

med konstnärers pensionsfrågor.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att

riksdagen inte bör besluta om några sådana ändringar

av den statliga konstnärspolitikens och det statliga

konstnärsstödets inriktning som begärs i motionerna

1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26, 1999/2000:Kr315

(mp) yrkande 25, 1999/2000:Kr316 (mp) yrkande 3,

1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7, 2000/01:Kr230 (m)

yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 (m) yrkande 9

samt 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del,

varför de avstyrks.

Bemanningsföretag för kulturarbetare

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Kr275 (m) och 2000/01:Kr230 (m)

skall ge regeringen till

känna att regeringen bör ta initiativ till bildandet

av ett bemanningsföretag för kulturarbetare som ett

alternativ till den numera permanentade

försöksverksamheten med en tredje anställningsform

inom teatern i form av Teateralliansen AB.

Regeringen bör samla intressenter på området för att

diskutera och ta initiativ till ett

bemanningsföretag, som dock inte bör vara statligt

styrt. Ett sådant företag skulle både kunna förse

kulturinstitutioner inom landet med nya medarbetare,

specialister och tillfälliga förstärkningar och

bistå vid anställning eller rekrytering till

internationella uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående redovisat att

försöksverksamhet med arbetsmarknadsmedel bedrevs

under åren 1999 och 2000 med en s.k. tredje

anställningsform inom teaterområdet (Teateralliansen

AB) och med arbetsförmedling vid centrumbildningar

m.m. samt att försöken efter utvärdering

permanentats fr.o.m. år 2001 inom kulturbudgeten.

Försöksverksamheten skulle från början pågå t.o.m.

den 30 juni 2000. I vårpropositionen år 2000

föreslog regeringen att verksamheten skulle

förlängas ett halvår till årets slut. I en motion,

1999/2000:Fi16 (m), föreslogs att riksdagen skulle

avslå regeringens förslag om förlängning av försöket

med en tredje anställningsform inom teaterområdet.

Motionärerna hemställde att det i stället borde tas

initiativ till att bilda ett bemanningsföretag inom

kulturområdet.

Arbetsmarknadsutskottet anförde i sitt yttrande

1999/2000:AU4y till finansutskottet att

försöksverksamhetens inledningsår varit

framgångsrikt och skapat en god grund för fortsatt

verksamhet. Arbetsmarknadsutskottet framhöll att

många kulturarbetare är beroende av stöd i form av

arbetslöshetsersättning eller

arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att det är

angeläget att pröva olika former av åtgärder som kan

underlätta kulturarbetarnas villkor. Skatte- och

avgiftsintäkterna för staten under

försöksverksamhetens första år var högre än om de

berörda personerna skulle ha erhållit

arbetslöshetsförsäkring. Med hänvisning till det

anförda avstyrkte arbetsmarknadsutskottet motionen,

vilket finansutskottet följde (bet.

1999/2000:FiU27). Riksdagen beslutade i enlighet med

utskottens förslag.

Utskottet anser att riksdagen inte heller nu bör

besluta om ett statligt initiativ för att tillskapa

bemanningsföretag för kulturarbetare.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:Kr275 (m) och

2000/01:Kr230 (m) yrkande 7.

Privata försäkringsalternativ för konstnärer

Motionen

I motion 2000/01:Kr230 (m) yrkande 13 anförs att

konstnärer med låga och ojämna inkomster har svårt

att få ta del av det sociala trygghetssystemet. De

bör i stället få välja privata försäkringslösningar,

t.ex. sådana som administreras av de olika

konstnärsförbunden. Inbetalda egenavgifter bör kunna

överföras från staten till den valda privata

försäkringen. De skattefria stipendierna bör vara

försäkringsgrundande. Riksdagen bör göra ett

tillkännagivande för regeringen i frågan.

Utskottets ställningstagande

Enligt den inriktning på de statliga insatserna för

konstnärerna som presenterades i den kulturpolitiska

propositionen (1996/97:3) år 1996 skall regelverken

på alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn

kan tas till konstnärernas speciella förhållanden.

Utskottet har i det föregående redovisat att

regeringen enligt uppgift i budgetpropositionen för

år 2001 (utg.omr. 17 s. 25) överväger att inleda en

kartläggning av bl.a. socialförsäkringsfrågor i

förhållande till konstnärlig verksamhet och att

regeringen även ser över frågor som rör pensioner på

teater-, dans- och musikområdet.

Utskottet, som utgår från att regeringen påbörjar

den nämnda kartläggningen av

socialförsäkringsfrågorna, förutsätter att

regeringen i kommande budgetproposition redovisar

både detta arbete och den översyn av pensionsfrågor

som också omnämns i budgetpropositionen.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå förslaget

i motion 2000/01:Kr230 (m) yrkande 13 om ett

tillkännagivande för regeringen om den speciella

utformningen och finansieringen av privata

försäkringsalternativ för konstnärer som förordas i

motionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Konstnärernas villkor och det statliga

stödets inriktning

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313

yrkande 26, 1999/2000:

Kr315 yrkande 25, 1999/2000:Kr316 yrkande 3,

1999/2000:Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230

yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 yrkande 9

samt 2000/01:Kr345 yrkande 32 i denna del.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (mp)

2. Bemanningsföretag för kulturarbetare

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr275 och

2000/01:Kr230 yrkande 7.

Reservation 4 (m)

3. Privata försäkringsalternativ för

konstnärer

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr230 yrkande

13.

Reservation 5 (m)

Stockholm den 15 februari 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart

Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla

Tjernberg (kd).

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal

motioner om konstnärernas villkor och om

inriktningen av det statliga stödet till konstnärer,

m.m. Motionerna har väckts vid de allmänna

motionstiderna under de senaste två riksmötena,

nämligen 1999/2000 och 2000/01, och samlats i detta

betänkande. Något särskilt betänkande om motioner i

dessa frågor har således inte avlämnats under det

föregående riksmötet 1999/2000. Motioner om det

statliga konstnärsstödets storlek budgetåret 2001

har behandlats i utskottets budgetbetänkande

2000/01:KrU1.

Som en uppföljning av senare års riksdagsbeslut

inom konstnärspolitiken och för att få information

om konstnärernas villkor och om effekterna av det

statliga konstnärsstödet har utskottet den 10

oktober 2000 sammanträffat med representanter för de

19 medlemsorganisationerna i Konstnärliga och

Litterära Yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS).

Vidare har utskottet vid ett

studiebesök den 30 januari 2001 inhämtat information

från Konstnärsnämnden, styrelsen för

Bildkonstnärsfonden samt Konstnärsnämndens

arbetsgrupper för upphovsmän på musikområdet, för

musiker och sångare respektive för scen- och

filmkonstnärer. Vid samma tillfälle gjordes också

ett studiebesök hos International Artists Studio

Program in Sweden (IASPIS) för att få information om

verksamhetsformerna, resultaten av verksamheten och

planerna för kommande år.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötet 1996/97 beslutade riksdagen om mål för

en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet.

1996/97:KrU1 s. 39-41, rskr. 1996/97:129). Med

utgångspunkt i dessa mål har mål, riktlinjer och

statliga insatser för olika kulturområden utformats.

I den kulturpolitiska propositionen 1996/97:3 angavs

vidare inriktningen på insatserna för konstnärerna.

Statens insatser bör enligt dessa riktlinjer syfta

till att

1. skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv

som ger arbete och försörjning åt konstnärerna

och rika kulturupplevelser för medborgarna,

2. skapa sådana villkor för de professionella

konstnärerna att de kan basera sin försörjning på

ersättning för konstnärligt arbete,

3. anpassa regelverken på alla politikområden så att

rimlig hänsyn kan tas till konstnärernas

speciella förhållanden,

4. ge möjlighet till konstnärlig förnyelse och

utvecklingsarbete genom olika former av direkt

konstnärsstöd,

5. förbättra möjligheterna till internationellt

konstnärligt utbyte.

De kulturpolitiska besluten hösten 1996 följdes av

flera utredningar om konstnärernas villkor, såsom

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen vilken avgav

betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183),

Konstnärsstödsutredningen vilken avgav betänkandet

Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) och

Konstnärsersättningsutredningen vilken avgav

betänkandena En fond för unga konstnärer (SOU

1997:106) och Fonogramersättning (SOU 1997:149).

Våren 1998 föreslog regeringen att riksdagen

skulle godkänna förslag till förbättringar av

konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87). Förslagen

utgick från den inriktning av konstnärspolitiken som

angavs i den kulturpolitiska propositionen hösten

1996 och gjordes på grundval av de nämnda

utredningsbetänkandena. Avsikten med reformförslagen

var att skapa sådana villkor för konstnärerna att de

kan basera sin försörjning på ersättning för utfört

konstnärligt arbete. Förslagen, som bifölls av

riksdagen, innebar förstärkning och komplettering av

ersättningar till konstnärer och stimulans av deras

arbetsmarknad för att öka efterfrågan (bet.

1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).

Vissa försöksverksamheter inom

arbetsmarknadspolitiken som beslutades år 1998,

såsom arbetsförmedling vid centrumbildningar m.m.

och en tredje anställningsform inom teaterområdet

vid Teateralliansen AB, permanentas inom

kulturområdet fr.o.m. år 2001.

En sammanfattning av de gjorda reformerna lämnas i

budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1

utg.omr. 17 s. 32). Där konstateras också att

statens insatser för konstnärerna handlar både om

direkta stöd- och stimulansåtgärder för konstnärligt

arbete och upphovsrättsliga frågor samt frågor som

gäller anpassning av generella regelverk på andra

samhällsområden till de speciella villkor som gäller

för konstnärer.

Statligt stöd i olika former till konstnärer

anvisas för budgetåret 2001 under anslaget 28:21

Ersättningar och bidrag till konstnärer (prop.

2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.

2000/01:59). Dessa medel fördelas av

Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges

Bildkonstnärsfond, Sveriges författarfond samt

upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS).

Under hösten 2000 beslutade riksdagen om en

förändrad arbetslöshetsförsäkring (prop.

1999/2000:139, yttr. 2000/01:KrU1y, bet.

2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102). Därvid uttalades

bl.a. att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda

behov som kan gälla för grupper med

projektanställningar och andra tillfälliga

anställningar och osäkra anställningsförhållanden,

liksom till villkor som gäller för personer som har

upprepade perioder av arbetslöshet. Detta gäller

bl.a. kulturarbetsmarknaden.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Konstnärernas villkor och det statliga

stödets inriktning (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230 yrkandena 5, 6 och 14

samt 2000/01:Kr235 yrkande 9. Därmed avslås

motionerna 1999/2000:Kr313 yrkande 26,

1999/2000:Kr315 yrkande 25, 1999/2000:Kr316 yrkande

3 samt 2000/01:

Kr345 yrkande 32 i denna del.

Ställningstagande

De övergripande målen för konstnärspolitiken bör

utgå från vad som presenteras i motion 2000/01:Kr235

(m) yrkande 9, liksom i motion 1999/2000:

Kr317 (m) yrkande 7, nämligen att kulturen skall

vara en fri och obunden kraft i samhället och ge

förutsättningar för ett kulturellt växande Sverige.

Genom en större enskild sektor och ett starkare

civilt samhälle kan såväl företag som enskilda

människor växa. Kulturpolitiken måste garantera

mångfald, konstnärlig frihet och kvalitet samt

underlätta för konstnärer att verka. Kulturskaparna

bidrar till den demokratiska utvecklingen av

samhället.

Konstnärer har låga inkomster. Flertalet av dem

hindras från att försörja sig på inkomsten från den

konstnärliga verksamheten av olika faktorer inom

skattesystemet och den arbetsrättsliga

lagstiftningen. (Särskilda yrkanden i skatte- och

arbetsrättsfrågor i motioner från Moderata

samlingspartiet har remitterats av kammaren för

behandling till skatte- och

arbetsmarknadsutskotten.)

Konstnärer bör, som framhålls i motion

2000/01:Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och 14, självfallet

kunna basera sin försörjning på ersättning för

utfört konstnärligt arbete och inte på bidrag i form

av konstnärsstipendier av många olika typer.

Konstnärerna själva är tveksamma till sådana bidrag

efter som de inte önskar vara mera bidragsberoende

än andra grupper i samhället. Olika former av stöd

och ersättningsformer bör avvecklas, t.ex.

visningsersättning, utställningsersättning,

konstnärsbidrag, projektbidrag och

långtidsstipendier. De sistnämnda bör minskas och i

första hand ges till unga, icke etablerade

konstnärer.

Det offentliga samhällets satsningar på konst

skall ske genom direkt arbete till konstnärerna och

skapandet av möjligheter för dem att få sina verk

framförda och visade inför publik. Stödet till dem

skall inte gå genom arbetsmarknadspolitiken.

Obalansen på konstnärernas arbetsmarknad beror bl.a.

på överetablering, varför en minskning av

utbildningsplatserna för konstnärliga utbildningar

är önskvärd.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför om

konstnärernas villkor och det statliga stödets

inriktning. Vårt förslag lämnas med bifall till

motionerna 1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7,

2000/01:Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och 14 samt

2000/01:Kr235 (m) yrkande 9 och innebär att

motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26,

1999/2000:

Kr315 (mp) yrkande 25, 1999/2000:Kr316 (mp) yrkande

3 samt 2000/01:

Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del avstyrks.

2. Konstnärernas villkor och det statliga

stödets inriktning (punkt 1)

av Inger Davidson (kd) och Gunilla Tjernberg

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr313 yrkande 26 och 2000/01:Kr345 yrkande 32 i

denna del. Därmed avslås motionerna 1999/2000:Kr315

yrkande 25, 1999/2000:Kr316 yrkande 3,

1999/2000:Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230 yrkandena

5, 6 och 14 samt 2000/01:Kr235 yrkande 9.

Ställningstagande

Kulturell frihet, mångfald och vidareutveckling

skall främjas genom att kulturskaparna får goda

arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Konstnärernas

arbetsmarknad avviker från de förutsättningar som

arbetsmarknadspolitiken utgår ifrån, vilket ger

anledning till fortsatt oro. Långvarig och

strukturell obalans mellan utbud och efterfrågan

råder.

Vi ser positivt på de försöksverksamheter som

påbörjades år 1999 för att stimulera konstnärernas

arbetsmarknad och som permanentas fr.o.m. år 2001.

Det är, som anfördes redan i samband med den

kulturpolitiska propositionen år 1996, angeläget att

alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn

tas till konstnärernas speciella förhållanden. Som

poängterades vid riksdagens beslut år 2000 om den

nya arbetslöshetsförsäkringen måste särskild hänsyn

tas till konstnärernas förhållanden vid

tillämpningen av de nya reglerna.

Regeringen bör finna lösningar på de problem som

uppstått för konstnärer genom pensionsreformen.

Detta gäller särskilt de fria grupperna.

Människor har behov av god konst i många olika

sammanhang, i t.ex. förskolor, skolor, sjukhus,

bibliotek, parker och på torg. Varje kommun bör ha

en plan för den konstnärliga utsmyckningen.

Stödet till enskilda konstnärer bör i större

utsträckning knytas till särskilda projekt eller

bestämda konstnärliga uppdrag.

Det är angeläget att en utvärdering påbörjas av de

reformer inom konstnärspolitiken som beslutades av

riksdagen under år 1998 bl.a. mot bakgrund av att

det finns en oro hos konstnärerna när det gäller de

bedömningar som görs vid fördelningen av

konstnärsstöden. Klarhet bör skapas i om de olika

stödformerna tillämpas i enlighet med riksdagens

beslut. Utställningsersättningen och stödet till

arrangerande föreningar bör bedömas ur ett

helhetsperspektiv så att det inte uppstår

snedfördelningar.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför om

konstnärernas villkor och det statliga stödets

inriktning. Vårt förslag lämnas med bifall till

motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26,

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del och

innebär att motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande

25, 1999/2000:Kr316 (mp) yrkande 3, 1999/2000:Kr317

(m) yrkande 7, 2000/01:Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och

14 samt 2000/01:Kr235 (m) yrkande 9 avstyrks.

3. Konstnärernas villkor och det statliga

stödets inriktning (punkt 1)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:Kr315 yrkande 25 och 1999/2000:Kr316

yrkande 3. Därmed avslås motionerna 1999/2000:Kr313

yrkande 26, 1999/2000:Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230

yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 yrkande 9 samt

2000/01:Kr345 yrkande 32 i denna del.

Ställningstagande

Konstnärernas ekonomiska villkor är en fråga som

kräver en mer omfattande och stabil lösning. Dagens

system där endast ett fåtal kulturproducenter kan

leva på sina inkomster är djupt otillfredsställande.

Det skall inte behöva vara så att en kulturproducent

tjänar mer på att vara arbetslös än på att arbeta.

Professionella kulturutövare inom exempelvis

litteratur, film, musik, scen- och bildkonst skall

kunna leva på sitt arbete. Samhället måste ge de

professionella kulturutövarna en ekonomisk trygghet

så att de får en människovärdig arbetssituation. Det

är betydligt bättre att med exempelvis ett

konstnärstillägg stärka fler konstnärers möjligheter

att överleva på arbetsmarknaden än att sysselsätta

ett fåtal i åtgärdsprogram.

De selektiva konstnärsstöd som finns i dag utgör

inget hinder för mer generellt inriktade stöd.

Regeringen bör under mandatperioden förelägga

riksdagen förslag till hur konstnärernas ekonomiska

situation skall tryggas genom generella metoder. Om

formen blir konstnärstillägg, skattelättnader eller

något annat är inte det avgörande utan att frågan

får en lösning.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför om

konstnärernas villkor och det statliga stödets

inriktning. Mitt förslag lämnas med bifall till

motionerna och 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 25 och

1999/2000:Kr316 (mp) yrkande 3 och innebär att

motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26,

1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7, 2000/01:

Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 (m)

yrkande 9 samt 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna

del avstyrks.

4. Bemanningsföretag för kulturarbetare

(punkt 2)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr275 och 2000/01:Kr230 yrkande 7.

Ställningstagande

I motionerna 1999/2000:Kr275 (m) och 2000/01:Kr230

(m) yrkande 7 hemställs att riksdagen skall ge

regeringen till känna att regeringen bör ta

initiativ till bildandet av ett bemanningsföretag

för kulturarbetare som ett alternativ till den

numera permanentade försöksverksamheten med en

tredje anställningsform inom teatern i form av

Teateralliansen AB. Regeringen bör enligt vår mening

samla intressenter på området för att diskutera och

ta initiativ till ett bemanningsföretag, som dock

inte bör vara statligt styrt. Det finns runt om i

landet länsteatrar, symfoniorkestrar, fria

teatergrupper m.m. som behöver tillfällig

förstärkning, en specialist eller hjälp med att

rekrytera en ny medarbetare. Ett sådant företag

skulle även kunna bistå vid anställning eller

rekrytering till internationella uppdrag.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför om

bemanningsföretag för kulturarbetare. Vårt förslag

lämnas med bifall till motionerna 1999/2000:Kr275

(m) och 2000/01:Kr230 (m) yrkande 7.

5. Privata försäkringsalternativ för konstnärer

(punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr230 yrkande 13.

Ställningstagande

Konstnärer med låga och ojämna inkomster har svårt

att få ta del av det sociala trygghetssystemet. De

bör i stället få välja privata försäkringslösningar,

t.ex. sådana som administreras av de olika

konstnärsförbunden, för att tillgodose sina behov

inom socialförsäkringsområdet. Inbetalda

egenavgifter bör kunna överföras från staten till

den valda privata försäkringen. Skattefria

stipendier bör vara försäkringsgrundande.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför om privata

försäkringsalternativ för kulturarbetare. Vårt

förslag lämnas med bifall till motion 2000/01:Kr230

(m) yrkande 13.

Förteckning över behandlade

förslag

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Kr275 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

bemanningsföretag för kulturarbetare.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stödet till

enskilda konstnärer.

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av konstnärernas ekonomiska situation.

1999/2000:Kr316 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten

av att ge förslag till olika mer generellt inriktade

stöd till kulturproducenter under denna

mandatperiod.

1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kulturskaparnas

villkor och bidragsreglernas utformning,

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avvecklande av

bidrag och ett utvecklande av konsten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

långtidsstipendier.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bemanningsföretag

för kulturarbetare.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utveckla försäkringsalternativ.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inkomst i stället

för bidrag.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärers

villkor.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

32. (delvis) Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

kulturarbetarnas villkor.