Bet. 2000/01:KrU5

Kulturutskottets betänkande

2000/01:KRU05

Biblioteks- och litteraturfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner som väckts under

allmänna motionstiden år 1999 och år 2000.

Utskottet föreslår med anledning av två

motionsyrkanden att riksdagen skall tillkännage för

regeringen vad utskottet anfört om samverkan och

samordning på arkiv-, biblioteks- och museiområdet

(ABM-området). Utskottet anser att förutsättningarna

för en vidareutveckling av främst de statligt stödda

ABM-institutionernas möjligheter att samverka

sinsemellan bör analyseras. En kartläggning av

vidtagna åtgärder och en utvärdering av gjorda

insatser och vunna erfarenheter då det gäller

samverkan inom ABM-området bör göras. Vidare bör en

bedömning göras av vilka förutsättningar som finns

för att samverkan i fortsättningen bör ske på de

medverkande institutionernas egna initiativ eller om

samverkan även bör åstadkommas utifrån statliga

direktiv. Översynen bör resultera i förslag till

några konkreta samverkansprojekt som kan föra den

påbörjade utvecklingen vidare. Ett förslag om att

Västernorrlands län skall utses till särskilt

försöksområde för ABM-samverkan avstyrks.

En rad motionsyrkanden om olika biblioteksfrågor

avstyrks av utskottet. Det gäller frågor om

bibliotekslagen, utvecklingen för kommunernas

biblioteksfilialer, inrättande av ett nytt

nationellt depåbibliotek, inrättande av läs- och

skrivstugor för handikappade på biblioteken och

möjligheten att lyfta fram förebilder på

biblioteksområdet.

I betänkandet behandlas också motioner som på

olika sätt rör uppdraget för den utredning som fått

i uppdrag att lägga fram förslag till ett

handlingsprogram för det svenska språket samt

motioner som syftar till att en stavningsreform

skall genomföras och till att en kommission för

internationalisering av svenska språket skall

tillsättas. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet avstyrker också en rad motioner med

olika förslag på litteraturområdet. Det gäller

motioner med förslag om en ändrad inriktning av

litteraturpolitiken, författarnas elektroniska

rättigheter samt utvärdering dels av det statliga

stödet för läsfrämjande insatser, dels av

distributionsstödet. Likaledes avstyrks

motionsyrkanden som syftar till att en statlig

kampanj för att främja läsning skall genomföras, att

regeringen skall låta utreda förslag till

läsfrämjande åtgärder samt förslag som innebär att

avsaknaden av näraliggande bibliotek inte får utgöra

ett hinder för ungdomars läsning. En motion som

syftar till att böcker skall kategoriseras efter

svårighetsgrad avstyrks också, liksom en motion om

att Bibelkommissionen skall ges tilläggsdirektiv för

att översätta Tomasevangeliet. Även ett

motionsyrkande om läshandikappades tillgång till

litteratur avstyrks.

Slutligen behandlar och avstyrker utskottet

motioner om tidskriftsfrågor. Det gäller yrkanden om

en utökning av kulturtidskriftsstödet och olika

förslag om inrättande av nya stödformer. Vidare

avstyrks motioner med olika aspekter på elektroniska

tidskrifter samt frågan om införande av ett

kulturporto. Även en motion som tar upp frågan om

kulturtidskrifternas distributionskanaler och en

motion som syftar till att en översyn av de idéburna

organisationstidskrifternas möjligheter att erhålla

stöd avstyrks.

I betänkandet finns femton reservationer och fyra

särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Biblioteksfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- upphävande av bibliotekslagen, jämför

reservation 1 (m, c, fp),

- utvecklingen för biblioteksfilialerna,

jämför reservation 2 (mp),

- nationellt depåbibliotek, jämför

reservation 3 (m),

- läs- och skrivstugor för handikappade,

- förebilder på biblioteksområdet.

Upphävande av bibliotekslagen

Motionerna

I två motioner föreslås att bibliotekslagen skall

upphävas.

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr314 (fp)

anser att det finns en risk att bibliotekslagen i

stället för att lägga ett golv för kommunernas

biblioteksverksamhet anger själva nivån för denna.

Detta är en för låg ambitionsnivå. Rätt nivå bör

överlåtas till politiker och kommuninvånare att

bestämma (yrkande 3).

I motion 2000/01:Kr235 (m) hävdas att det är

felaktigt att styra kommunerna på det sätt som lagen

innebär. Dessutom, anförs det, har det visat sig att

antalet bibliotek i kommunerna har minskat med den

nya lagen i stället för tvärtom (yrkande 8 i denna

del).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade hösten 1996 att med vissa

ändringar anta förslaget till bibliotekslag i 1996

års kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3,

bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Lagen trädde

i kraft den 1 januari 1997.

Utskottet erinrar om att ett av skälen till lagens

tillkomst var de kraftiga besparingar som ägt rum i

kommunerna och som hotade biblioteksbeståndet,

bibliotekens bokinköp och övriga medieinköp samt

öppethållandetider. I vissa kommuner hade förslag

väckts om att införa avgifter på boklånen. Utskottet

ansåg att det mot den bakgrunden var

tillfredsställande att en lag skulle införas som

angav vissa grundläggande principer för det svenska

offentliga bibliotekssystemet och som markerade

betydelsen av den verksamhet som bedrivs inom

biblioteksväsendet. Utskottet underströk i

sammanhanget särskilt betydelsen av att

avgiftsfriheten för boklån skulle lagfästas.

Utskottet har inte funnit någon anledning att

ändra sitt ställningstagande i denna fråga.

Motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 3 och

2000/01:Kr235 (m) yrkande 8 i denna del avstyrks

således.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att det av

budgetpropositionen för år 2001 framgår att det inom

Regeringskansliet pågår en översyn av

bibliotekslagen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 s. 28).

I propositionen anförs bl.a. att utvecklingen på

biblioteksområdet sedan lagens tillkomst har visat

att det alltjämt är stora skillnader mellan olika

kommuner vad gäller tillgänglighet och kvalitet i

biblioteksverksamheten. Regeringen anser därför att

det är angeläget att lagen kompletteras på flera

punkter och planerar att under år 2001 förelägga

riksdagen förslag till ändringar.

Utvecklingen för biblioteksfilialerna

Motionen

I motion 1999/2000:Kr315 (mp) anförs att antalet

biblioteksfilialer har fortsatt att minska sedan

bibliotekslagen infördes. Regeringen bör, anser

motionärerna, komma med förslag som kan inte bara

stoppa utan även vända denna utveckling (yrkande

19).

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att varje kommun enligt 2 §

bibliotekslagen (1996:1596) skall ha folkbibliotek.

Bibliotekslagen innehåller däremot inte några

bestämmelser om hur många bibliotek som skall finnas

i varje kommun. Det ankommer således på den enskilda

kommunen att själv närmare bestämma omfattningen av

biblioteksverksamheten och hur den skall

organiseras.

Utskottet har erfarit att Kulturrådet i en s.k.

filialundersökning som avser åren 1989-1999 funnit

att 376 filialer, utlåningsstationer och stadsdels-

nämndsbibliotek lades ner under den aktuella

perioden. Besparingskrav har i flertalet fall

angivits som skäl till nedläggningarna i kommunerna,

medan minskad utlåning har angivits i en del fall.

Många av de nedlagda filialerna etc. har haft

begränsat öppethållande. Genomsnittet för samtliga

376 bibliotek uppgick till 6,8 timmar per vecka. Av

undersökningen framgår även att 19 nya bibliotek

öppnades under den aktuella perioden. Utskottet

utgår från att Kulturrådet avser att närmare

analysera och eventuellt dra slutsatser av den

gjorda undersökningen.

Vidare anser utskottet att det ankommer på

Kulturrådet att även fortsättningsvis följa vad som

händer i kommunerna på biblioteksområdet och att ge

regeringen ett samlat underlag för den statliga

kulturpolitiken på detta område.

Mot bakgrund av vad som här har redovisats anser

utskottet att något uttalande från riksdagens sida

inte bör göras med anledning av motionsyrkandet.

Motion 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 19 avstyrks

därmed.

Nationellt depåbibliotek

Bakgrund

På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren

1981 att s.k. depåfunktioner skulle inrättas vid

lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå. I

praktiken trädde depåbiblioteksorganisationen i

kraft först år 1983 (i Umeå år 1985).

Depåbiblioteken skulle bl.a. samla in och lagerhålla

litteratur som biblioteken önskade avhända sig,

omfördela insamlad litteratur till bibliotek (s.k.

clearingverksamhet) och ägna sig åt

fjärrlåneverksamhet. Eftersom

depåbiblioteksfunktionen inte fungerade helt

tillfredsställande föreslog regeringen i

budgetpropositionen för år 1991/92 en

omstrukturering, innebärande att verksamheten skulle

koncentreras till Umeå och att depåfunktionerna i

Stockholm och Malmö skulle upphöra fr.o.m.

budgetåret 1991/92. Riksdagen hade inte något att

erinra mot förslaget (prop. 1990/91:100 bil. 10 s.

275, bet. 1990/91:KrU23, rskr. 1990/91:232).

Depåbiblioteket i Umeå finansieras med statliga

medel över anslaget Bidrag till regional

biblioteksverksamhet. För år 2001 har

depåbiblioteket tilldelades 1 760 000 kronor i

ordinarie medel. Verksamheten vid depåbiblioteket är

lokaliserad till Umeå stadsbibliotek. Utlåningen

sköts av Lånecentralen i Umeå. Samlingarna vid

depåbiblioteket består av utgallrade böcker från

svenska bibliotek, främst folkbibliotek. Enligt

riktlinjerna skall depåbiblioteket spara svenska

monografier, både fack- och skönlitteratur, barn-,

ungdoms- och vuxenlitteratur. Depåbiblioteket sparar

däremot inte tidskrifter, offentligt tryck, AV-

material, encyklopedier eller utländskt material.

Depåbibliotekets böcker registreras i Libris, Kungl.

bibliotekets biblioteksdatasystem, och kan därmed

lånas av såväl folkbibliotek som vetenskapliga

bibliotek. Så kallad clearingverksamhet förekommer

inte längre vid depåbiblioteket.

Den s.k. lånekedjan eller fjärrlånesystemet regleras

i 10 § bibliotekslagen, vari sägs att länsbibliotek,

lånecentraler, högskolebibliotek,

forskningsbibliotek och andra av staten finansierade

bibliotek avgiftsfritt skall ställa litteratur ur de

egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande

samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken

och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna

en god biblioteksservice. Av rapporten Bibliotekens

fjärrlån (utg. av Kulturrådet och Kungl.

biblioteket, BIBSAM 1998) framgår att länsbiblio-

teken, vilka utgör den första länken i

fjärrlånekedjan, förmedlar ca 71 % av fjärrlånen

till folkbiblioteken, medan lånecentraler och

depåbibliotek svarar för 17 % och

forskningsbiblioteken för 12 % av lånen.

Inom Kungl. biblioteket pågår en utredning som

syftar till att ett depåbibliotek för utländska

tidskrifter skall inrättas i Bålsta vid den där

befintliga biblioteksdepån.

Motionen

I motion 2000/01:Kr217 (m) föreslås att ett

nationellt depåbibliotek skall inrättas, dit

samtliga svenska folk- och forskningsbibliotek kan

sända utgallrade exemplar av både svenska och

utländska böcker och tidskrifter. Av motionen

framgår att det föreslagna depåbiblioteket skall

tjäna som fjärrlånebibliotek för samtliga

bibliotekstyper i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget i motion 2000/01:Kr217 (m)

syftar till att en mer omfattande verksamhet skall

inrättas än den som bedrivs vid depåbiblioteket i

Umeå. Utskottet anser att det fjärrlånesystem, som

byggts upp i Sverige och där depåbiblioteket i Umeå

utgör en del, har stor betydelse för landets

biblioteksverksamhet. I hela landet har låntagarna

möjlighet att - oavsett bostadsort - få tillgång

till önskade boktitlar som inte finns i det egna

folkbibliotekets boksamling. Systemet innebär att i

princip all litteratur kan fjärrlånas. Det bör dock

framhållas att de vetenskapliga biblioteken inte

lånar ut skönlitteratur, vilket däremot

Depåbiblioteket i Umeå gör.

Sammantaget konstaterar utskottet att den

befintliga organisationen då det gäller

fjärrlåneverksamheten i Sverige är väl utbyggd och

väl fungerande. Det finns därför enligt utskottets

uppfattning inte någon anledning att inrätta

ytterligare ett nationellt depåbibliotek med den

omfattning som föreslås i motionen. Motion

2000/01:Kr217 (m) avstyrks därmed.

Läs- och skrivstugor för handikappade

Motionen

Förslaget i motion 2000/01:Kr239 (s) syftar till att

läs- och skrivstugor för läshandikappade skall

inrättas på alla bibliotek. Motionärerna framhåller

bl.a. att texter med hjälp av tekniken kan

förstoras, omvandlas till talsyntes och översättas

till punktskrift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att folk- och skolbiblioteken enligt 8 §

bibliotekslagen skall ägna särskild uppmärksamhet åt

funktionshindrade. Kommunerna avgör själva hur de

skall leva upp till denna lagbestämmelse.

Som framgår av motionen har flera bibliotek i

Västra Götaland nått långt då det gäller att

tillgodose vissa läshandikappade gruppers behov

genom att inrätta s.k. läs- och skrivstugor. De

aktuella biblioteken har inom ramen för ett EU-

projekt bl.a. utprovat teknisk utrustning, hård- och

mjukvara samt arbetsmetoder för att göra biblioteken

tillgängliga främst för synskadade brukare.

Vidare erinrar utskottet om att ett mål för

Kulturrådet är att verka för att funktionshindrade

personers kulturella behov särskilt beaktas.

Kulturrådet skall redovisa vilka åtgärder som

vidtagits för att förverkliga och utvidga rådets

handlingsprogram för att främja funktionshindrades

deltagande i kulturlivet.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det

anförda motion 2000/01:Kr239 (s).

Förebilder på biblioteksområdet

Motionen

I motion 2000/01:Kr701 (mp) begärs ett

tillkännagivande om att kommuner som satsar på sin

biblioteksverksamhet skall lyftas fram, så att de

kan fungera som förebild för andra kommuner (yrkande

17).

Utskottets ställningstagande

Ett sätt att "lyfta fram" framgångsrika bibliotek

som kan tjäna som goda exempel för andra bibliotek

tillämpas inom DIK-förbundet, som årligen utser

Årets bibliotek. (DIK-förbundet är en facklig

organisation för akademiker inom dokumentation,

information och kultur.) DIK-förbundets utmärkelse,

som kan delas ut till alla slags bibliotekstyper,

består av en penningsumma och ett konstverk. Enligt

utskottets uppfattning kan ett sådant sätt att

uppmärksamma goda exempel fungera som en stimulans

först och främst för det belönade biblioteket men

även för andra bibliotek som i bästa fall kan

inspireras till att förbättra sin verksamhet.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte

ta något initiativ med anledning av

motionsförslaget, som således avstyrks.

Språkfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- utredningen om svenska språket,

- genomförande av en stavningsreform,

- en kommission för internationalisering av

svenska språket.

Förslag som rör utredningen om svenska språket

Bakgrund

På kulturutskottets initiativ beslutade riksdagen

hösten 1999 att ge regeringen till känna att en

parlamentarisk språkpolitisk utredning om främjande

av det svenska språket skulle tillsättas. Utskottets

förslag innebar att utredningen skulle få i uppdrag

att med utgångspunkt i ett förslag från Svenska

språknämnden föreslå ett handlingsprogram som dels

syftar till att främja svenska språket, dels syftar

till att alla i Sverige oavsett språklig och social

bakgrund utifrån sina förutsättningar skall ges

likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska

språket (bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).

Hösten 2000 utfärdade regeringen direktiv (dir.

2000:66) och tillsatte Kommittén med uppdrag att

lägga fram förslag till ett handlingsprogram för det

svenska språket (Ku 2000:03). Kommittén, som kallar

sig Kommittén för svenska språket, består av

företrädare för samtliga riksdagspartier.

Av direktiven framgår bl.a. att kommittén inom

ramen för handlingsprogrammet skall belysa behovet

och vikten av svenska både som ett väl utvecklat

allmänspråk och som ett språk inom olika

fackområden. Det svenska språkets tillstånd och

utveckling inom skilda samhällssektorer som politik

och förvaltning, arbetsliv och marknad, högre

utbildning och forskning, förskola och skola,

vuxenutbildning och folkbildning, hälso- och

sjukvård, informationsteknik, medier och kultur,

liksom inom EU, skall analyseras och ligga till

grund för kommitténs förslag.

Den demokratiska aspekten på språket understryks

även i direktiven, vilket framgår av följande citat.

För ett demokratiskt samhälles utveckling är

språket och yttrandefriheten av central

betydelse. Makten i sina olika former utövas i

hög grad genom språket. Nya klasskillnader växer

fram i samhället och den enskildes chanser har

till stor del blivit beroende av

språkfärdigheten. Kommittén skall lämna förslag

på konkreta åtgärder som gör att alla, inte minst

barn och unga, ges likvärdiga möjligheter att

tillägna sig svenska språket. Här spelar givetvis

skolan en särskilt viktig roll.

Till de frågor som kommittén skall ta ställning

till hör även hur känslan och intresset för det

svenska språket kan stimuleras.

Vidare kan nämnas att kommittén skall föreslå

åtgärder som bl.a. leder till att svenskans

ställning som officiellt språk inom EU kan bevaras.

Kommittén skall följa och stimulera initiativ på

språkteknologiområdet. Slutligen skall kommittén

pröva om det är ändamålsenligt att det svenska

språkets ställning regleras i lag.

Motionerna

I fem motioner, väckta under allmänna motionstiden

åren 1999 och 2000, behandlas frågor som på olika

sätt rör uppdraget för den nyligen tillsatta

Kommittén för svenska språket.

I motion 1999/2000:Kr313 (kd) framhålls att det är

viktigt att vi slår vakt om vårt språk så att det

även i framtiden skall vara levande och rikt.

Motionärerna bakom motionen erinrar om att riksdagen

fattat beslut om att vissa nationella minoriteters

språk skall ha ett särskilt lagligt skydd och att

det nu är dags att överväga om inte också svenska

språkets ställning som majoritetsspråk skall

lagfästas (yrkande 18).

Liknande förslag har väckts i motionerna

1999/2000:Kr245 (s) och 2000/01:Kr242 (s). Förslaget

i motion 1999/2000:Kr245 (s) är dock mer långtgående

och syftar till att en allsidig utredning av svenska

språkets ställning skall komma till stånd.

I motion 2000/01:Kr311 (s) uttalas att utarmning

hotar det svenska språket och att hotet även är

riktat mot demokratin. I motionen begärs att även de

demokratiska aspekterna på utarmningen av det

svenska språket skall utredas i den av riksdagen

begärda språkutredningen.

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr264 (v)

anför att den medie- och informationstekniska

utvecklingen fört med sig segregerande faktorer då

det gäller köns-, klass- och

generationstillhörighet. I motionen framhålls att

dagens teknik är manligt inriktad. Motionsyrkandet

syftar till att den av riksdagen begärda

språkutredningen inom ramen för sitt arbete med ett

handlingsprogram för svenska språket skall

uppmärksamma de i motionen aktualiserade frågorna

(yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den av riksdagen begärda

utredningen om det svenska språket nu har påbörjat

sitt arbete. I likhet med motionärerna anser

utskottet att det är angeläget att demokratiska

aspekter på språket utreds. Likaledes är det

angeläget att pröva frågan om svenska språkets

ställning skall regleras i lag. Dessa och andra

frågor nämns också uttryckligen i kommittédirektiven

och ingår således redan i utredningsarbetet.

Förslaget i motion 1999/2000:Kr264 (v) torde

innebära, att de grupper, som saknar tillgång till

och förmåga att hantera nutida teknik, riskerar att

drabbas av ett språkligt handikapp. Enligt

utskottets uppfattning syftar yrkandet därmed

ytterst till allas likvärdiga möjligheter att

tillägna sig svenska språket, en fråga som har fått

en framskjuten plats i kommittédirektiven. I

direktiven sägs - som redovisats i det föregående -

att nya klasskillnader växer fram i samhället och

att den enskildes chanser till stor del har blivit

beroende av språkfärdigheten. Vidare sägs att

kommittén skall lämna förslag på konkreta åtgärder

som gör att alla ges likvärdiga möjligheter att

tillägna sig svenska språket.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att här aktuella yrkanden är väl tillgodosedda genom

direktivens utformning och således inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionerna

1999/2000:Kr245 (s), 1999/2000:

Kr264 (v) yrkande 9, 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande

18, 2000/01:Kr242 (s) och 2000/01:Kr311 (s)

avstyrks.

Fråga om genomförande av en stavningsreform

Motionen

Förslaget i motion 1999/2000:Kr221 (s) syftar till

att en stavningsreform skall genomföras. Enligt

motionärerna bör t.ex. en förenkling genomföras för

stavningen av j-, sj- och tj-ljuden. Många

grundskoleelever har, hävdas det, svårt att lära sig

stava och för invandrare är svenskans

stavningsregler obegripliga.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en stavningsreform behandlades senast under 1988/89

års riksmöte, då utskottet avstyrkte en motion

liknande den nu aktuella (bet. 1988/89:KrU4).

Utskottet framhöll då bl.a. att olika undersökningar

visat att endast en liten del av de stavfel som

eleverna gör i skolorna kan hänföras till kategorin

ljudenlighet, dvs. felstavning av exempelvis sj-

eller tj-ljudet. Vidare uttalade utskottet att det

inte kunde förnekas att inlärningen av våra

stavningsregler kan vara krävande för personer från

vissa av de länder varifrån invandringen nu kommer.

Samtidigt konstaterade utskottet att praktiskt taget

varje reform i ljudenlig riktning kommer att öka

olikheterna mellan det svenska skriftspråket och de

främmande skriftspråk, främst engelskan, som

eleverna möter redan i grundskolan. Utskottet

framhöll även att en radikal stavningsreform

otvivelaktigt skulle innebära en fara för att de

kulturvärden som svenska litteraturen representerar

skulle bli svåra att föra vidare till kommande

generationer.

Enligt utskottets uppfattning är här redovisade

argument mot en stavningsreform alltjämt relevanta.

Under ärendets beredning har utskottet erfarit att

Svenska språknämnden inte har någon annan

inställning i frågan än utskottet.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda

att motion 1999/2000:

Kr221 (s) bör avslås av riksdagen.

Fråga om inrättande av en kommission för

internationalisering av svenska språket

Motionen

I motion 2000/01:Kr312 (s) föreslås att regeringen

skall inrätta en kommission med uppgift att utforma

en språkpolitik som bejakar internationalisering.

Kommissionen bör bl.a. undersöka hur undervisningen

i språk, inte minst engelska, kan stärkas och hur

svenska språket kan internationaliseras t.ex. genom

ett ökat bruk av låneord. Motionären hävdar att

språken närmar sig varandra, vilket inte minst den

nya informationsteknologin är ett exempel på. Detta

bör - enligt motionen - på intet sätt motarbetas

genom olika former av "försvenskning" av ord.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar inledningsvis om att regeringen

våren 2000 tillkallade en nationalkommitté (U

2000:03) med uppgift att genomföra det europeiska

året för språk, som äger rum år 2001. Initiativet

till det europeiska språkåret kommer från

Europarådet, där olika språkprojekt bedrivits under

många år för att stimulera språkundervisning.

Syftet med språkåret är att öka medvetenheten om

den språkliga mångfalden i Europa, att främja

flerspråkighet bland invånarna och att uppmuntra

till livslång inlärning av språk. Syftet är också

att fästa uppmärksamhet vid den nyckelroll som språk

och interkulturell kompetens spelar för att

underlätta yrkesliv och rörlighet i Europa.

Kommittén skall inbjuda till seminarier eller på

annat sätt stimulera till diskussion om språk samt

samla och sprida information om språkundervisning

och språkinlärning.

Utskottet anser att det - kanske nu mer än

någonsin tidigare - är angeläget att svenskarna ökar

sina språkkunskaper i en värld av tilltagande

internationalisering, vilket på intet sätt står i

strid mot behovet av att vi söker värna och främja

svenska språkets ställning. Djupa kunskaper i och

känsla för det egna landets språk torde vara den

bästa grunden för en individ att lära sig främmande

språk.

Då det gäller motionärens önskemål om att

undervisningen i språk, bl.a. engelska, skall

stärkas, nöjer sig utskottet med att konstatera att

det språk som utan tvekan lyckats hävda sig bäst på

alla undervisningsnivåer i Sverige är engelskan.

Inom riksdagen ankommer det närmast på

utbildningsutskottet att överväga om ytterligare

initiativ bör tas i detta hänseende.

Slutligen anser utskottet - i motsats till

motionären - att det finns goda skäl att försvenska

många av de nya låneorden i svenskan, både i fråga

om stavning och böjningsmönster. De ord som lånas in

blir på så sätt smidigare och lättare att använda

för gemene man i det vardagliga språket.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr312 (s).

Litteraturfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- litteraturpolitik, jämför reservation 4

(m),

- elektroniska rättigheter, jämför

reservation 5 (mp),

- utvärdering av det statliga stödet för

läsfrämjande insatser,

- en statlig kampanj för att främja läsning,

jämför reservation 6 (fp),

- förslag om läsfrämjande åtgärder, jämför

reservation 7 (v),

- avsaknaden av näraliggande bibliotek,

- kategoriseringssystem för böcker,

- utvärdering av distributionsstödet, jämför

reservation 8 (kd),

- Tomasevangeliet,

- läshandikappades tillgång till litteratur.

Bakgrund

Litteraturstödet m.m.

I regeringens proposition 1997/98:86 Litteraturen

och läsandet lämnades en rad förslag till

förändringar inom litteratur- och

kulturtidskriftsområdet. Riksdagen godkände

regeringens förslag (bet. 1997/98:KrU15, rskr.

1997/98:240). I 1998 års budgetproposition föreslogs

resursförstärkningar fr.o.m. den 1 januari 1999, då

också de nytillkomna stödformerna började gälla

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1,

rskr. 1998/99: 55). Besluten innebär på

litteraturområdet i huvudsak följande.

Ett distributionsstöd kopplat till det redan då

befintliga utgivningsstödet infördes. Genom stödet

erhåller varje kommun samt ett hundratal bokhandlar

ett exemplar av varje utgivningsstödd titel. En

särskild stödordning för nya medier, t.ex.

elektroniskt publicerad litteratur eller litteratur

på cd-rom, inrättades liksom ett stöd för poesi- och

berättarfestivaler. Bestämmelserna för här nämnda

stödformer finns i förordningen (1998:1469) om

statligt litteraturstöd.

Vidare infördes ett stöd till läsfrämjande

insatser, som innebär att olika aktörer kan ansöka

om bidrag till verksamheter som syftar till att

främja läsning bland barn och unga. Bestämmelserna

för stödet finns i förordningen (1998:1386) om

statsbidrag till läsfrämjande insatser. Det

läsfrämjande stödet omfattar även en satsning på en

barnbokskatalog, som produceras av Kulturrådet, samt

marknadsföringsinsatser på Internet av

utgivningsstödda titlar.

Kulturrådet ansvarar för fördelningen av här

aktuella stöd i enlighet med bestämmelserna i

stödförordningarna.

Biblioteksersättningen

Sveriges författarfond har enligt förordningen

(1962:652) om Sveriges författarfond till uppgift

att betala ut den s.k. biblioteksersättningen till

upphovsmännen för bibliotekens användning av deras

verk. Det belopp som anvisats över statsbudgeten för

biblioteksersättningen uppgår för år 2001 till ca

112 miljoner kronor och har beräknats med

utgångspunkt bl.a. i antalet lån från folk- och

skolbiblioteken. Författarfonden betalar ut

individuell ersättning till författare och

översättare (författarpenning och

översättarpenning). För upphovsmän med höga

utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. En viss

del av fondens medel, den s.k. fria delen, används

för pensioner, understöd, stipendier m.m.

Litteraturpolitik

Motionerna

Ett övergripande resonemang om den statliga litteraturpolitiken

förs i motion 2000/01:Kr235 (m). Av motionen framgår

bl.a. att motionärerna anser att de nya

litteraturstödsformerna bör utvärderas, att En bok

för allas utgivning av vuxenböcker bör upphöra och

att biblioteksersättningen bör ses över (yrkande 8 i

denna del).

Biblioteksersättningens roll berörs även i motion

1999/2000:Kr317 (m) yrkande 9. I motionen begärs att

regeringen skall tillsätta en utredning med uppdrag

att föreslå nya regler för biblioteksersättningen.

Motionärerna bakom motionen motsätter sig

biblioteksersättningens konstruktion som, anför de,

innebär att kollektivet sätts framför enskilda

individer. En större del av ersättningen bör

tillfalla den enskilde författaren (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att -

som föreslås i motion 2000/01:Kr235 (m) - de nya

litteraturstödsformer, som tillkom som en följd av

propositionen om litteraturen och läsandet och som

nu funnits i två år, utvärderas. Utskottet har

inhämtat att Kulturrådet har påbörjat ett sådant

arbete, som innebär att stödformerna efter hand

följs upp och utvärderas. Yrkandet synes således

vara tillgodosett i denna del.

Förslag som syftar till att En bok för allas

utgivning av böcker för vuxna skall upphöra har

behandlats och avstyrkts vid ett flertal tillfällen

av utskottet, senast hösten 2000 (bet. 2000/01:KrU1

s. 62). Utskottet ansåg då bl.a. att

vuxenboksutgivningen skulle fortsätta och att den

verksamhet som bedrivs av En bok för alla med

spridning av kvalitetslitteratur till lågpris och

med lässtimulerande insatser utgör en betydelsefull

del av satsningarna på litteratur, språk och

läsande. Utskottet har alltjämt samma uppfattning i

denna fråga.

Förslaget att införa nya regler för

biblioteksersättningen tas upp både i motion

2000/01:Kr235 (m) och i motion 1999/2000:Kr317 (m).

En kortfattad redovisning av biblioteksersättningens

konstruktion har lämnats i det föregående. Utskottet

anser i motsats till motionärerna att starka skäl

talar för att biblioteksersättningens konstruktion

med såväl individuell som kollektiv ersättning skall

bibehållas. De ekonomiska villkoren mellan olika

författare varierar starkt. På liknande sätt

varierar de ekonomiska villkoren för den enskilde

författaren över tiden. Den användning av fondmedlen

som nuvarande system medger kan därför spela en stor

roll för den enskilde författarens försörjning.

Sammantaget innebär utskottets ställningstagande

att här aktuella motionsyrkanden, 1999/2000:Kr317

(m) yrkande 9 och 2000/01:Kr235 (m) yrkande 8 i

denna del, avstyrks.

Elektroniska rättigheter

Motionen

Av motion 1999/2000:Kr315 (mp) framgår att det sedan

flera år råder ett avtalslöst tillstånd mellan

Svenska Förläggareföreningen och Sveriges

Författarförbund och att de elektroniska

rättigheterna utgör ett problem. I motionen begärs

att riksdagen skall ge regeringen till känna att det

vore olyckligt om författarna inte skulle få rimligt

betalt för sina elektroniska rättigheter (yrkande

18).

Utskottets ställningstagande

Författares och andra upphovsmäns rätt till sina verk regleras

i upphovsrättslagen (1960:729). Upphovsrätten till

ett litterärt verk tillkommer upphovsmannen. Av 31 §

upphovsrättslagen framgår att upphovsmannen kan

överlåta rätten till förläggare att genom tryck

eller liknande förfarande mångfaldiga och utgiva

litterärt eller konstnärligt verk.

Utskottet konstaterar att det - i rådande

avtalslösa tillstånd - ankommer på de båda parterna

Svenska Förläggareföreningen och Sveriges

Författarförbund att sinsemellan komma överens om

ett nytt ramavtal med allmänna regler för samarbetet

mellan förlag och författare och för

rättighetsupplåtelse av såväl traditionella böcker

som elektronisk utgivning.

Utskottet konstaterar vidare att det ankommer på

upphovsmännen att i varje enskilt fall avtala med

förlagen om lämplig ersättning, oavsett om ett verk

skall ges ut i tryckt eller elektronisk form.

Yrkande 18 i motion 1999/2000:Kr315 (mp) avstyrks

därmed.

Läsfrämjande åtgärder

Motionerna

I en rad motionsyrkanden framförs förslag om

läsfrämjande åtgärder.

I motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 21 och

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 36 begärs en utvärdering

av det statliga stödet för läsfrämjande insatser som

infördes fr.o.m. år 1999. Vidare anser motionärerna

att bibliotekarierna skall ha större frihet då det

gäller användningen av de medel för inköp av böcker

som sedan år 1997 anvisats under anslaget

Litterturstöd (det s.k. inköpsstödet som inrättats

för att stimulera barns och ungdomars läsintresse).

Motionärerna anser slutligen att kommunerna själva

skall få välja den metod och samarbetsform som

passar dem bäst när det gäller läsfrämjande

verksamhet.

I motion 2000/01:Ub227 (fp) sägs att läsförståelsen

är god och läsandet högt i Sverige men att både

läsförståelse och läsande minskar bland ungdomar.

Motionärerna bakom motionen föreslår bl.a. mot den

bakgrunden att regeringen skall initiera en flerårig

statlig kampanj för att främja läsning (yrkande 1).

I två motioner begärs förslag om läsfrämjande

åtgärder. I motion 1999/2000:Kr292 (v) yrkas att

regeringen skall uppdra åt den parlamentariska

kommittén för svenska språket - eller åt något annat

icke nämnt organ - att lämna förslag om läsfrämjande

åtgärder, t.ex. då det gäller folkbibliotekens

verksamhet, behovet av att skärpa bibliotekslagen

m.m. I motion 2000/01:Kr344 (v) yrkas att regeringen

skall lägga fram förslag till läsfrämjande åtgärder

(yrkande 2). Utgångspunkten för det i yrkande 2

begärda regeringsförslaget beskrivs i yrkande 1 i

samma motion och syftar till att en analys skall

göras av hur olika faktorer, bl.a. sänkt bokmoms,

påverkar läsandet. Yrkande 1 i motionen har av

riksdagen remitterats för beredning till

skatteutskottet.

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr342 (mp) begär

ett tillkännagivande av riksdagen om att kostnaden

för böcker och avsaknaden av näraliggande bibliotek

inte får utgöra hinder för ungdomars läsning

(yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Då det gäller förslaget i motionerna 1999/2000:Kr313 (kd)

yrkande 21 och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 36 om

utvärdering av det statliga stödet för läsfrämjande

insatser m.m. har utskottet inhämtat att detta stöd,

som infördes fr.o.m. år 1999 med anledning av

proposition 1997/98:86 Litteraturen och läsandet,

kommer att utvärderas av Kulturrådet.

Motionärerna bakom båda motionerna tar även upp

frågor som rör bestämmelserna för det stöd till

folk- och skolbibliotek för inköp av litteratur för

barn och ungdom som infördes från och med år 1997.

Med anledning därav vill utskottet anföra följande.

Bidraget skall i enlighet med vad som uttalades i

kulturpropositionen användas för inköp av litteratur

för barn och ungdomar (prop. 1996/97:3 s. 53).

Tyngdpunkten skall ligga på barn- och ungdomstitlar,

vilket inte utesluter att viss litteratur för vuxna

kan ingå, bl.a. av det skälet att ungdomar också

läser vuxenlitteratur. Varje kommun skall själv få

bestämma vilka titlar som skall köpas in. Enligt

bestämmelsen i förordningen (1996:1608) om

statsbidrag till folkbibliotek är bidraget

förknippat med ett villkor att kommunen inte minskar

sina egna bokanslag (8 §). Bestämmelsens lydelse

återges här i sin helhet.

En förutsättning för bidrag är att kommunen för

det år bidraget betalas ut avsatt egna medel till

inköp av böcker till folk- och skolbibliotek för

ett belopp som uppgår till minst summan av

föregående års bokanslag och att den del av

anslaget som avser litteratur för barn och

ungdomar inte minskar.

Vidare skall kommunen enligt 7 § foga en skriftlig

redogörelse till sin ansökan till Kulturrådet där

det framgår hur barns och ungdomars intresse för att

läsa böcker skall stimuleras.

Motionärerna framför slutligen synpunkten att

kommunerna bör ha möjligheter att välja den metod

och samarbetsform som passar dem bäst när det gäller

läsfrämjande verksamhet, en åsikt som utskottet

delar. Utskottet har från Kulturrådet inhämtat att

syftet med de statsbudgetmedel, 5 miljoner kronor,

som Kulturrådet disponerar för läsfrämjande insatser

är att främja initiativ och utveckla nya

samarbetsformer när det gäller läsfrämjande arbete

för barn och ungdomar. Bidrag kan sökas av kommuner,

förskolor, skolor, bibliotek, bokhandlar, ideella

föreningar och andra sammanslutningar. Projekt som

kan komma i fråga för stöd skall syfta till

långsiktiga effekter. En egen ekonomisk insats skall

utgöra grunden för projektet. Bidrag får inte ges

för projekt som kan anses utgöra normal kommunal

basverksamhet.

Sammantaget finner utskottet att de synpunkter som

framförs i motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande

21 och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 36 i allt

väsentligt är tillgodosedda. Motionsyrkandena

avstyrks därmed.

Då det gäller förslaget i motion 2000/01:Ub227 (fp)

att regeringen skall initiera en statlig kampanj för

att främja läsning vill utskottet understryka att

litteraturen och läsandet är viktiga delar i den

statliga litteratur- och kulturpolitiken. Utskottet

har i det föregående redovisat en del av de insatser

som görs från statens sida på detta område. Det bör

framhållas att även andra stödformer under anslaget

Litteraturstöd som inte beskrivits närmare i detta

betänkande ytterst syftar till att stimulera

läsandet. Här kan därför även erinras om

utgivningsstödet, stödet för utgivning av En bok för

alla och Kulturrådets utgivning av en katalog över

barn- och ungdomsböcker.

I sammanhanget vill utskottet också peka på den

läskampanj, Läs 2000!, som bedrivs av Svenska

barnboksinstitutet med bl.a. bidrag från

Kulturrådet. Målet för Läs 2000! är att det i varje

kommun skall bildas ett nätverk bestående av minst

en bibliotekarie och en lärare som till sig skall

knyta politiker, m.fl. personer som vill verka för

att främja läsandet. Vidare bör i sammanhanget även

den landsomfattande och icke-statliga kampanjen

Läsrörelsen nämnas.

Sammantaget konstaterar utskottet att ett stort

antal åtgärder vidtagits från statens sida för att

främja läsandet. De utvärderingar av de statliga

insatserna som Kulturrådet kommer att genomföra får

utvisa i vad mån man genom satsningarna uppnått

önskade resultat. Utskottet är inte berett att

föreslå att regeringen skall vidta ytterligare

åtgärder med anledning av motion 2000/01:Ub227 (fp)

yrkande 1. Yrkandet avstyrks.

I två av de nu aktuella motionerna, 1999/2000:Kr292

(v) och 2000/01:Kr344 (v) yrkande 2, begärs förslag

om läsfrämjande åtgärder.

Utskottet konstaterar att yrkandet i motion

1999/2000:Kr292 (v) i praktiken innebär att

kommittén för svenska språket skall ges ett

tilläggsuppdrag att utarbeta förslag om läsfrämjande

åtgärder. I ett tidigare avsnitt i detta betänkande

har utskottet behandlat en rad motioner som i olika

avseenden handlar om det uppdrag som pågår inom

ramen för kommitténs arbete. Utskottet har därvid

redovisat att utredningen skall lägga fram förslag

till ett handlingsprogram som bl.a. syftar till att

alla i Sverige utifrån sina förutsättningar skall

ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska

språket. Läsandet är onekligen ett mycket viktigt

redskap därvidlag. Utskottet anser för sin del att

det ligger i sakens natur att kommittén ägnar

uppmärksamhet åt betydelsen av läsande och

läsfrämjande verksamhet, även om det inte

uttryckligen framgår av direktivens utformning.

Något särskilt riksdagens tillkännagivande torde

inte behöva göras.

Då det gäller förslaget i motion 2000/01:Kr344 (v)

erinrar utskottet om att en ämnessakkunnig inom

Kulturdepartementet hösten 2000 utarbetade en

rapport om de kulturpolitiska effekterna av en

eventuell sänkning av bokmomsen (dnr Ku

2000/3321/Ko). I rapporten dras bl.a. slutsatsen att

förlag, bokklubbar, varuhus och andra aktörer på

marknaden långsiktigt måste engagera sig för att de

prissänkande kulturpolitiska effekterna av en

momssänkning skall blir bestående. För att uppnå

positiva långsiktiga effekter när det gäller

läsandet behövs också insatser från skolan,

biblioteken, ideella organisationer, folkbildningen,

författare m.fl.

Utskottet vill erinra om att motioner om

kulturmoms och bokmoms har remitterats av kammaren

till skatteutskottet för beredning.

Sammantaget anser utskottet att det inte är

motiverat att riksdagen skall ta initiativ som

syftar till att kommittén för svenska språket skall

ges tilläggsdirektiv med den innebörd och den

omfattning som föreslås i motion 1999/2000:Kr292

(v). Utskottet konstaterar vidare att en rad

åtgärder har vidtagits från statens sida för att

främja läsandet inte minst bland barn och unga.

Några av de åtgärderna har beskrivits i detta

betänkande. Det anförda innebär att utskottet inte

heller är berett att föreslå att regeringen i annat

sammanhang skall utreda ytterligare förslag till

läsfrämjande åtgärder. Utskottet avstyrker därmed

motionerna 1999/2000:Kr292 (v) och 2000/01:Kr344 (v)

yrkande 2.

Då det gäller förslaget i motion 2000/01:Kr342 (mp)

yrkande 5 om att riksdagen skall ge regeringen till

känna att kostnaden för böcker och avsaknaden av

näraliggande bibliotek inte får utgöra hinder för

ungdomars läsning vill utskottet anföra följande.

Från statens sida har olika åtgärder vidtagits för

att öka tillgången till litteratur vid folk- och

skolbiblioteken. I det föregående har det statliga

stödet till inköp av litteratur till folk- och

skolbibliotek som infördes från och med år 1997

redovisats utförligt. Som också redovisats i det

föregående får kommunerna använda statsbidraget för

inköp till folk- och skolbibliotek av främst barn-

och ungdomslitteratur, men också för inköp av

vuxenlitteratur som främjar barns och ungdomars

intresse för läsning.

Ett väl utbyggt biblioteksnät underlättar givetvis

för kommuninvånarna att komma till biblioteken och

stimulerar säkerligen låntagarna till ökad läsning.

Utskottet vill emellertid framhålla att det är en

kommunal angelägenhet att avgöra hur många bibliotek

som skall finnas i kommunerna. Det ankommer också på

kommunerna att själva avgöra var i kommunerna

biblioteken skall lokaliseras. Utskottet anser att

riksdagen inte skall göra något tillkännagivande

till regeringen med anledning av förslaget i motion

2000/01:Kr342 (mp) yrkande 5. Yrkandet avstyrks.

Kategoriseringssystem för böcker

Bakgrund

Begreppet läsbarhetsindex beskrivs i

Nationalencyklopedin (NE) som ett mått på en texts

svårighetsgrad. Följande uppgifter har hämtats från

NE.

Forskare har med olika metoder försökt mäta hur

svårt det är att läsa olika texter. Ett antal

faktorer har visats påverka läsbarheten:

meningslängd, antal bisatser, ordens längd, ordens

vanlighet m.m. Ett läsbarhetsmått (läsbarhetsindex)

kan användas för att välja ut texter som är lämpliga

för olika nivåer i skolan men också för att hjälpa

skribenter, t.ex. journalister, att skriva så att

texterna blir lätta att läsa. Ett i Sverige välkänt

läsbarhetsindex är lix som togs fram av

pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson (1916-1988).

Det har också använts av bibliotek för att antyda

olika böckers läsbarhet och kan numera fås för

tillämpning tillsammans med ordbehandlingsprogram. I

Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump har

värden runt 25 uppmätts. I akademiska läroböcker och

på kultursidor kan man få värden över 50.

Motionen

I motion 2000/01:Kr209 (kd) föreslås att ett

nationellt kategoriseringssystem skall införas för

svenska barnböcker. En utredning bör tillsättas för

att konstruera ett nationellt kategoriseringssystem

efter böckernas svårighetsgrad.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i inledningen till detta avsnitt

finns ett pedagogiskt utvecklat instrument för att

kategorisera böcker efter svårighetsgrad. Därutöver

kan nämnas att bokförlagen ofta lämnar viss

varudeklaration på barnböckernas omslag genom

benämningar som "Läsa-lätt", "Läsråttan", "Börja

läsa" etc. Utskottet har inhämtat att det finns ett

uttalat intresse från såväl författar- som

förlagshåll att göra sådan varudeklaration

tydligare. Utskottet har också inhämtat att

Kulturrådet avser att på ett tydligt sätt

nivågruppera titlarna i nästa års utgåva av den

barn- och ungdomsbokskatalog som omnämnts i ett

tidigare avsnitt i detta betänkande.

Utskottet anser att det inte är motiverat att

riksdagen skall vidta någon åtgärd med anledning av

motion 2000/01:Kr209 (kd), som således avstyrks.

Utvärdering av distributionsstödet

Motionen

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr313 (kd) hävdar att

distributionsstödet för utgivningsstödda titlar

visat både positiva och negativa effekter (yrkande

22). Av motionen framgår att motionärerna anser att

staten inte skall styra vilka titlar som skall

finnas på biblioteken och i bokhandeln. Stödet bör

utvärderas, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Distributionsstödet som infördes år 1999 innebär att samtliga

titlar som får utgivningsstöd sänds ut i ett

exemplar till landets kommuner för distribution till

folkbiblioteken samt till högst 100 bokhandlar i

landet utan kostnad för mottagaren. Syftet med

stödet är att den enskilde medborgaren skall få

tillgång till en bred och kvalitativt värdefull

bokutgivning på biblioteken och via bokhandeln.

Utskottet har inhämtat att det inom Kulturrådet

pågår en utvärdering av stödet. Redan under våren

2001 kommer utvärderingen att vara klar i den del

som avser distributionen till bokhandlarna, medan

den del som avser folkbiblioteken beräknas vara klar

först hösten 2002.

Utskottet finner att syftet med motionsyrkandet

därmed är tillgodosett. Yrkande 22 i motion

1999/2000:Kr313 (kd) avstyrks således.

Tomasevangeliet

Motionen

I motion 1999/2000:Kr244 (s) föreslås att

Bibelkommissionen skall ges tilläggsdirektiv med

uppdrag att översätta Tomasevangeliet.

Utskottets ställningstagande

Av Nationalencyklopedin framgår att Tomasevangeliet

är en tidig kristen skrift som i sin helhet

återfanns år 1945 i en koptisk handskrift. Skriften

torde ha tillkommit på 100-talet efter Kristi

födelse. Tomasevangeliet utgörs av en samling av 114

Jesusord. Tomasevangeliet finns översatt till

svenska i boken Apokryferna till Nya Testamentet

(1972).

Utskottet konstaterar dels att Bibelkommissionen

nyligen har avslutat sitt arbete, dels att en

översättning av Tomasevangeliet finns att tillgå

sedan år 1972. Om behov skulle finnas av en

nyöversättning får detta i första hand ske på privat

initiativ. Det kan påpekas att det inom ramen för

litteraturstödet torde finnas viss möjlighet för en

utgivare av verket att erhålla utgivningsstöd från

stödordningen för klassikerutgivning. Motion

1999/2000:Kr244 (s) bör inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida. Den avstyrks.

Läshandikappades tillgång till litteratur

Motionen

I motion 1999/2000:Ub224 (s) begärs en utredning om

hur den tekniska utvecklingen skall kunna tas till

vara för att snabbt ge läshandikappade tillgång till

all text och information (yrkande 2).

Läshandikappade skulle därmed slippa gå vägen över

Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av motionen finns redan i dag sådan

teknik som gör det möjligt för en synskadad

läshandikappad att med särskild programvara omvandla

text till talsyntes, punktskrift eller stor stil.

Frågan om enskilda individers möjligheter att få

tillgång till filer från bokförlag och andra

textproducenter är emellertid i hög grad en

avtalsfråga mellan författare och förläggare och

därmed även en ersättningsfråga.

I sammanhanget bör nämnas att Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i

samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för

att synskadade och andra läshandikappade får

tillgång till litteratur. Det åligger biblioteket

särskilt att framställa och låna ut talböcker och

punktskriftsböcker, tillhandahålla

punktskriftsböcker för försäljning, och att inom

sitt verksamhetsområde lämna information och råd

till folkbibliotek och andra. Regeringen har i

regleringsbrevet för TPB angivit att ett mål för TPB

är att aktivt bidra till att utveckling sker av nya

medier för läshandikappade. Här kan även nämnas att

TPB leder utvecklingen av en ny talboksstandard inom

ramen för ett internationellt konsortium benämnt

DAISY (Digital Audiobased Information System).

Vidare bör framhållas att Kulturrådet har i

uppdrag att verka för att funktionshindrade

personers kulturella behov särskilt beaktas.

Kulturrådet skall bl.a. redovisa vilka åtgärder som

vidtagits för att förverkliga och utvidga rådets

handlingsprogram för att främja funktionshindrade

personers deltagande i kulturlivet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att det inte är motiverat att riksdagen skall ta

något initiativ med anledning av motion

1999/2000:Ub224 (s) yrkande 2, som därmed avstyrks.

Tidskriftsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- utökning av kulturtidskriftsstödet,

- friexemplar av kulturtidskrifter till

folkbiblioteken och ersättning till

tidskriftsutgivarna för utnyttjandet av

kulturtidskrifterna, jämför reservation 9

(v),

- översättningsstöd, jämför reservation 10

(mp),

- utvecklingen av elektroniskt publicerade

tidskrifter, jämför reservation 11 (fp),

- produktionsstöd för elektroniskt

publicerade tidskrifter, jämför reservation

12 (mp),

- kulturporto, jämför reservation 13 (v),

- distributionen av kulturtidskrifter, jämför

reservation 14 (mp),

- stöd till organisationstidskrifter, jämför

reservation 15 (kd, c, fp).

Kulturtidskriftsstödet

Bakgrund

Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter är

att garantera en kulturellt värdefull mångfald i

tidskriftsutbudet. Med kulturtidskrift avses en

tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder

sig till en allmän publik med samhällsinformation

eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt

eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och

presentation inom de skilda konstarternas områden.

Stöd kan ges i form av produktionsstöd eller

utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om

statligt stöd till kulturtidskrifter. Inom ramen för

utvecklingsstödet utgår även stöd till

tidskriftsverkstäder. Från och med år 1999 utgår

dessutom särskilt prenumerationsstöd till

biblioteken enligt förordningen (1996:1608) om

statsbidrag till folkbibliotek. Frågor om stöd

prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda

förordningar och förordningen (1988:676) med

instruktion för Statens kulturråd.

Motionerna

Förslaget i motion 1999/2000:Kr243 (s) syftar till

en utökning av kulturtidskriftsstödet. Enligt vad

som anförs i motionen är det nuvarande driftstödet

till kulturtidskrifter otillräckligt och medger

knappast att arbetstid kan bekostas. Utgivning av

kulturtidskrifter förutsätter i stället ett stort

mått av ideella insatser. Ett tillkännagivande

begärs härom.

I motion 1999/2000:Kr222 (v) behandlas stödet till

kulturtidskrifter i två yrkanden. I yrkande 3

föreslås att Statens kulturråd skall få i uppdrag

att utreda möjligheten att införa ett nytt statligt

stöd som innebär att friexemplar av

kulturtidskrifter distribueras till folkbiblioteken.

I yrkande 1 i samma motion föreslås att Statens

kulturråd även skall få i uppdrag att utreda

möjligheterna för biblioteken att betala ersättning

till tidskriftsutgivarna för utnyttjandet av

kulturtidskrifterna.

I motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 21 föreslås att

ett översättningsstöd skall inrättas i syfte att den

diskussion som förs i tidskrifterna på invandrar-

och minoritetsspråk skall göras tillgänglig även för

svenskspråkiga läsare. Ett sätt att öka

tillgängligheten till dessa tidskrifter kan vara att

avsätta särskilda medel för professionell

översättning av 15-20 % av materialet som referat

eller pressreleaser. Motionärerna menar även att

tidskrifterna behöver stöd för utveckling av

pressetik, journalistik och kunskap om det fria

ordet och demokratins grundprinciper.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av förslaget i motion 1999/2000:Kr243 (s) om

utökning av kulturtidskriftsstödet konstaterar

utskottet att förändringar nyligen genomförts efter

riksdagens ställningstagande till propositionen

Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86, bet.

1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). Som en konsekvens

av riksdagsbeslutet föreslog regeringen i

budgetpropositionen för år 1999 att

kulturtidskriftsstödet skulle utökas med 900 000

kronor, vilket också blev riksdagens beslut (prop.

1998/99:1, utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr.

1998/99:55). Utskottet ser i dag inte några skäl

till ytterligare förändringar av stödet. Vidare

konstaterar utskottet att antalet ansökningar om

tidskriftsstöd minskat under senare tid. I

budgetpropositionen för år 2001 aviseras att

regeringen avser att genomföra en analys av

orsakerna till minskningen av antalet ansökningar.

Utskottet förutsätter att tidskriftsstödet - i den

mån det är i behov av förändring - kommer att

uppmärksammas i regeringens analys. Motionen

1999/2000:Kr243 (s) avstyrks därmed.

Angående de två förslag som förs fram i motion

1999/2000:Kr222 (v) dels om friexemplar av

kulturtidskrifter till folkbiblioteken (yrkande 3),

dels om ersättning till tidskriftsutgivarna för

utnyttjandet av kulturtidskrifterna (yrkande 1) vill

utskottet anföra följande. Utskottet erinrar om att

en av de nyheter som infördes för

kulturtidskrifterna fr.o.m. år 1999 innebär att det

finns möjlighet för biblioteken att få ett s.k.

prenumerationsstöd. Förordningen om statsbidrag till

folkbiblioteken medger sedan dess att biblioteken

årligen kan beviljas prenumerationsstöd för upp till

fem kulturtidskrifter, som får statligt

kulturtidskriftsstöd och som biblioteket inte

tidigare prenumererat på. Utskottet anser inte att

det i dag finns skäl att utvidga detta stöd. Vidare

erinrar utskottet om att det är en kommunal

angelägenhet att besluta om folkbibliotekens

ekonomi. Det får därför anses ankomma på kommunerna

att - om de så önskar - medverka till att inrätta en

sådan stödform för kulturtidskrifterna som föreslås

i yrkande 1 i motionen. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet sålunda motion

1999/2000:Kr222 (v) yrkandena 1 och 3.

Med anledning av förslaget om översättningsstöd i

motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 21 erinrar

utskottet om att det enligt författningen om

statligt stöd till kulturtidskrifter i dag ges stöd

till barn- och kulturtidskrifter på invandrarspråk.

Bland de tidskrifter som erhåller

kulturtidskriftsstöd finns, så vitt utskottet

erfarit, även exempel på tvåspråkiga tidskrifter där

en del av artiklarna publiceras på t.ex. svenska

medan andra artiklar publiceras på något annat

språk. Utskottet är inte berett att ta initiativ

till ett särskilt översättningsstöd för invandrar-

och minoritetsmedier och avstyrker sålunda motion

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 21.

Elektroniskt publicerade tidskrifter

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 8 och

2000/01:Kr346 (fp) yrkande 6 föreslås att Statens

kulturråd bör följa utvecklingen av elektroniskt

publicerade tidskrifter och möjligen komma med en

plan för hur utvecklingen kan stimuleras och

kvaliteten höjas. Det är enligt motionen inte

aktuellt att föreslå införande av något statsstöd.

Motionärerna menar att de periodiska tidskrifterna

är en ny företeelse på Internet och att de är av

mycket skiftande kvalitet.

En liknande fråga behandlas i motion 2000/01:Kr701

(mp) yrkande 20. I detta yrkande föreslås att ett

produktionsstöd för elektroniskt publicerade

tidskrifter inrättas. Motionärerna pekar på att

antalet elektroniska tidskrifter ökar hela tiden och

framhåller särskilt att det i många fall är de

politiskt aktiva ungdomarna som med Internet funnit

ett nytt tidskriftsmedium för att sprida sin kultur

och sina idéer.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget att Statens kulturråd bör följa

utvecklingen av elektroniskt publicerade tidskrifter

har utskottet inhämtat uppgift om att Kulturrådet

sedan år 1999 följer utvecklingen av s.k.

onlinetidskrifter med kulturmaterial. En översikt är

publicerad i rapporten Kulturen i siffror 2000:4,

Böcker och kulturtidskrifter 1999. Kulturrådet avser

att kontinuerligt uppdatera denna kartläggning och

även i fortsättningen följa utvecklingen på området.

Huvudsyftet i motionerna 1999/2000:Kr314 (fp)

yrkande 8 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 6 torde

därmed vara uppfyllt. Utskottet avstyrker sålunda

motionsförslagen.

Vid sina överväganden med anledning av förslaget om

produktionsstöd för elektroniskt publicerade

tidskrifter har utskottet noterat att Kulturrådet

aktualiserat en diskussion om att inom ramen för

stöd till kulturtidskrifter även kunna stödja

elektroniskt publicerade tidskrifter (se Om världen

2000, Kulturrådets omvärldsanalys). Stödet till

kulturtidskrifterna regleras i dag i förordningen om

statligt stöd till kulturtidskrifter. Föreskrifter

finns även i Statens kulturråds författningssamling

(KRFS 2000:1). Det ankommer på regeringen och

ansvarig myndighet att klargöra möjligheterna för

elektroniskt publicerade tidskrifter att få statligt

stöd inom ramen för gällande regelverk eller om en

ändrad reglering behövs. Med hänvisning till detta

avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr701 (mp)

yrkande 20.

Kulturporto

Motionen

I motion 1999/2000:Kr222 (v) yrkande 2 behandlas

frågan om s.k. kulturporto för böcker och

tidskrifter. Motionärerna påpekar att portot är en

stor och mycket betungande utgiftspost för

kulturtidskrifterna. Samma problem gäller delvis

även böcker, bl.a. för författare som själva

distribuerar och säljer sina böcker. Statens

kulturråd bör därför få i uppdrag att inleda

förhandlingar med Posten AB och återkomma med

förslag till kulturporto gällande böcker och

kulturtidskrifter.

Utskottets ställningstagande

Frågan om kulturporto behandlades av utskottet under 1997/98

års riksmöte (bet. 1997/98:KrU15). Utskottet

avstyrkte ett förslag om att kulturporto skulle

införas med hänvisning till den då pågående

beredningen av en proposition om statens ansvar på

postområdet (prop. 1997/98:127). I propositionen

föreslogs bl.a. att regeringen skulle bemyndigas att

föreskriva ett pristak för försändelser som

befordras av Posten AB, vilket också beslutades av

riksdagen (bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Bemyndigandet är relativt omfattande och inbegriper

alla försändelser upp till 2 kg. I propositionen

framhålls att bemyndigandet även ger möjlighet att

reglera prissättningen för befordran av vissa

tidningar och tidskrifter. I Postförordningen

(1993:1709) regleras pristaket emellertid enbart när

det gäller försändelser upp till 500 g. Det ankommer

på regeringen att - i den mån man så finner lämpligt

- inom ramen för bemyndigandet besluta om

förändringar av pristaket. Utskottet noterar även

att periodiska tidskrifter i dag har möjlighet att

erhålla rabatt från Posten AB (s.k. posttidning).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 1999/2000:Kr222 (v) yrkande 2.

Distributionen av kulturtidskrifter

Motionen

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr293 (mp)

framhåller att antalet distributionskanaler för

tidskrifter i Sverige minskat. Distributionen

kontrolleras numera av några enstaka, dominerande

förlag. Därmed sätts den fria konkurrensen ur spel.

Motionärerna föreslår att distributionskanalerna för

tidskrifter skall utredas ur ett mångfalds- och

konkurrensperspektiv.

Utskottets ställningstagande

Som även påpekas i motionen, behandlades koncentrationsfrågor

inom medier av Mediekoncentrationskommittén (dir.

1997:136). Kommitténs direktiv har varit att bl.a.

lägga fram förslag till lagstiftning för att slå

vakt om mångfalden i svenska medier och motverka

sådan ägar- och maktkoncentration inom massmedierna

som kan skada fritt och brett meningsutbyte och en

fri och allsidig upplysning. Dess slutbetänkande

Yttrandefriheten och konkurrensen (SOU 1999:30)

innehåller bl.a. förslag till en ny

mediekoncentrationslag och till bestämmelser som

skall göra det klart att konkurrenslagens (1993:20)

förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan

företag och mot missbruk av dominerande ställning är

tillämpliga inom medieområdet. I budgetpropositionen

för år 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17) aviserar

regeringen en proposition på området under år 2001.

Utskottet anser att regeringens beredning av frågor

som rör koncentrationen på medieområdet inte bör

föregripas och avstyrker därmed motion

1999/2000:Kr293 (mp).

Stöd till organisationstidskrifter

Motionen

Frågan om stöd till den idéburna

organisationspressen behandlas i motion

2000/01:Kr219 (kd, s, m, v, c, fp, mp). Motionärerna

menar att det finns ett betydande antal tidningar

och tidskrifter, som utan något som helst offentligt

stöd ges ut av idéburna rörelser, och som faller

mellan det befintliga presstödet och

kulturtidskriftsstödet. Motionärerna anser därför

att en översyn bör göras av den idéburna

organisationspressens villkor och av möjligheterna

att genom ett särskilt statligt stöd säkerställa en

kvalitativ utveckling.

Utskottets ställningstagande

Fram till den 1 juli 1986 fanns ett särskilt

organisationstidskriftsstöd som för budgetåret

1985/86 uppgick till 39 miljoner kronor. Stödet

avvecklades emellertid efter förslag i 1986 års

budgetproposition (1985/86:100, bil. 10, bet. KU

1985/86:16, rskr. 1985/86:145). I samband härmed

utökades i stället stödet till kulturtidskrifter med

7 miljoner kronor, för att bereda plats även för

vissa organisationstidskrifter inom stödformen.

Kulturutskottet behandlade redan året efter

avvecklingen ett antal motioner där ett

återinförande av organisationstidskriftsstödet

föreslogs. Utskottet avstyrkte dessa motioner med

hänvisning till att det inte framkommit något som

kunde motivera att denna särskilda stödform

återinfördes (bet. KrU 1986/87:17).

I 1993 års budgetproposition föreslogs en viss

nedskärning av kulturtidskriftsstödet med hänvisning

till att publikationer vars utgivare var

myndigheter, förlag eller organisationer själva

borde ha ekonomiska förutsättningar att finansiera

utgivningen. Utskottet, som godtog den föreslagna

besparingen, uttalade då bl.a. följande (bet.

1992/93:KrU26).

Med anledning av vad som anförts i propositionen

vill utskottet understryka att den omständigheten

att en tidskrift är förlags-, myndighets- eller

organisationsägd inte automatiskt kommer att

utesluta tidskriften från stöd utan att det i

fråga om varje bidragsansökan också måste göras

en prövning av de ekonomiska förutsättningarna

för utgivningen.

Utskottet konstaterar sålunda att det i dag finns en

viss möjlighet för organisationstidskrifter att

erhålla stöd inom ramen för kulturtidskriftsstödet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 2000/01:Kr219 (kd, s, m, v, c, fp, mp).

ABM-samverkan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen skall

tillkännage för regeringen vad utskottet

anfört om en kartläggning av de åtgärder som

hittills vidtagits då det gäller samverkan

inom ABM-området och en utvärdering av

hittills gjorda insatser och vunna

erfarenheter. I detta arbete bör även bedömas

vilka förutsättningar som finns för att

samverkan i fortsättningen bör ske på de

medverkande institutionernas eget initiativ

eller om samverkan även bör åstadkommas

utifrån statliga direktiv. Översynen bör

resultera i förslag till några konkreta

samverkansprojekt som kan föra den påbörjade

utvecklingen vidare.

Utskottets förslag innebär att riksdagen

skall delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr292

(v) yrkande 9 och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande

17 och avslå motion 2000/01:Kr320 (s).

Motionerna

I tre motioner behandlas frågor som rör ABM-

samverkan, dvs. samverkan mellan arkiv, bibliotek

och museer.

I motion 2000/01:Kr292 (v) anförs att den nya

tekniken bör medföra nya arbetssätt och ökade

möjligheter för allmänheten, forskare och studerande

att ta del av det material som finns bevarat i våra

arkiv, bibliotek och museer. Vårt kulturarv bör,

anser motionärerna bakom motionen, lyftas fram på

ett tydligare sätt än vad som görs i dag och göras

tillgängligt för nya grupper i hela landet. Det

måste till en samordning mellan arkiven, biblioteken

och museerna om detta kulturarv skall kunna öppnas

för en allmän publik. I motionen föreslås att en

utredning skall se över förutsättningarna för

samverkan och IT-anpassning på arkiv-, biblioteks-

och museiområdet (yrkande 9).

Liknande tankar förs fram av motionärerna i motion

2000/01:Kr345 (kd), som begär en utredning av

förutsättningarna för samverkan på ABM-området. I

motionen framhålls bl.a. att teknikutvecklingen

liksom den ökade betoningen på användarperspektivet

utgör exempel på områden för samverkansprojekt

mellan ABM-institutionerna, som i dag framför allt

äger rum på lokal och regional nivå. Det är nu dags,

menar motionärerna, att ta ett samlat grepp om ABM-

samverkan. Området bör bli föremål för systematisk

genomgång och analys (yrkande 17).

I motion 2000/01:Kr320 (s) hävdas att ABM-

samverkan länge varit stark och fruktbringande i

Västernorrland. Motionärerna bakom motionen föreslår

att Västernorrlands län skall utses till särskilt

försöksområde för ABM-samverkan.

Utskottets ställningstagande

Då det gäller förslagen i motionerna 2000/01:Kr292

(v) och 2000/01:Kr345 (kd) om ABM-samverkan vill

utskottet understyrka att arkiven, biblioteken och

museerna har en mycket central roll när det gäller

medborgarnas tillgång till vårt kulturarv. De

tekniska förutsättningarna i dag har högst påtagligt

underlättat möjligheterna för forskare, studenter,

skolelever och den vetgiriga allmänheten att få

tillgång till register över och information om

samlingar och, i ökande omfattning, även till

samlingarna i våra minnesinstitutioner och bibliotek

via Internet.

Inom arkivområdet sker utvecklingen av

registrerings- och söksystemen i huvudsak inom

Riksarkivets och landsarkivens ansvarsområde.

Inom biblioteksområdet finns Librissystemet vilket

drivs av Kungl. Biblioteket och innehåller

referenser till i första hand de svenska forsknings-

och specialbibliotekens samlingar, men även till

samlingarna vid vissa folkbibliotek. På

biblioteksområdet finns även andra bibliografiska

söksystem, av vilka främst kan nämnas

Bibliotekstjänsts system BURK-sök. Dessa system ger

tillsammans information om boksamlingarna vid

landets bibliotek och möjliggör lånekedjan som

utgörs av folk-, skol- och länsbiblioteken samt

lånecentralerna och forskningsbiblioteken.

Någon motsvarighet till de övergripande

söksystemen på biblioteksområdet eller de system som

är under uppbyggnad på arkivområdet finns inte inom

museiområdet. Där är bilden splittrad och

lösningarna många och olika beroende på huvudman, de

olika museernas och museikategoriernas

förutsättningar, tidpunkter när utvecklingsarbetet

påbörjats på skilda håll m.m. Dock bör nämnas att

ett större samsökningsprojekt för svenska

museidatabaser påbörjas år 2001 bl.a. med stöd från

Stiftelsen framtidens kultur. Projektet syftar till

att länsmuseernas databaser skall knytas samman och

bli gemensamt sökbara, inledningsvis på det

arkeologiska området. Dessa databaser avses att på

sikt omfatta även andra ämnesområden.

Genom Kulturnät Sverige, vilket drivs av

Kulturrådet, underlättas möjligheten att nå ett

stort antal kulturinstitutioners hemsidor och den

information och de register och samlingar de i

varierande omfattning gjort tillgängliga där.

Från statens sida har över tiden stora ekonomiska

satsningar gjorts för att på olika sätt

tillgängliggöra samlingarna. Här kan nämnas riktade

och tidsbegränsade satsningar såsom Sesamsatsningen

på museer, arkiv m.m., Kulturarvs-IT och

subventionen av folkbibliotekens anslutning till det

svenska universitetsdatornätet SUNET (Swedish

University Computer Network). Därutöver har de olika

kulturarvsinstitutionerna och biblioteken, ibland i

samverkan, ibland var för sig, på eget initiativ

byggt upp databaser med olika sökfunktioner och

olika registreringsmetoder. Det är inte alldeles

enkelt för enskilda brukare att få en samlad

överblick över de samlingar som finns inom ett

specifikt område. Informationen måste sökas på flera

håll och med olika metoder och efter många olika

systematiska ordningar.

Enligt utskottets bedömning är det ett

förtjänstfullt arbete som utförts av den s.k. ABM-

gruppen, vilken initierats inom Kungl. biblioteket

av BIBSAM (Avdelningen för nationell samordning och

utveckling). Detta arbete syftar till samverkan

mellan de olika typerna av minnesinstitutioner. ABM-

gruppen består av företrädare för statliga och

statligt stödda institutioner som sorterar under

olika departement inom Regeringskansliet. I gruppen

ingår representanter för bl.a. Kungl. biblioteket,

Riksarkivet, Kulturrådet, Nordiska museet, Språk-

och folkminnesinstitutet, Statens ljud- och

bildarkiv m.fl. Gruppen har lyft fram

samverkansfrågor mellan de olika områdena och

initierat, stöttat eller deltagit i verksamheter och

projekt som varit av gemensamt värde för arbetet vid

kulturinstitutionerna.

Enligt utskottets uppfattning är det nu dags att

närmare analysera förutsättningarna för en

vidareutveckling av främst de statligt stödda ABM-

institutionernas möjligheter att samverka

sinsemellan, både mellan de tre områdena och inom

vart och ett av dem. Analysen bör behandla såväl

förutsättningar för teknisk samordning som

möjligheten att nå en samsyn kring verksamheternas

uppdrag. En samordning innebär inte att särdragen i

varje institution skall utplånas. Tvärtom är det

viktigt att egenarten behålls. Utskottet anser att

regeringen bör låta göra en kartläggning av de

åtgärder som hittills vidtagits då det gäller

samverkan inom ABM-området och en utvärdering av

hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att en

utvärdering gjorts av den s.k. Sesamsatsningen. I

arbetet bör ingå en utvärdering av vilka långsiktiga

effekter som blivit följden av de tidsbegränsade

satsningar som gjorts på Sesamprojektet, Kulturarvs-

IT och folkbibliotekens SUNET-anslutning. Därvid bör

även en bedömning göras av i vad mån de olika

satsningarna lett till att institutionerna inom ABM-

området i någon större utsträckning kunnat ta till

vara varandras erfarenheter av olika tekniska

lösningar för registrering, sökning, tillgänglighet

m.m. och därmed underlättat informationsflödet inom

och mellan de tre sektorerna av ABM-området. Som

utskottet ser det är behoven av samverkan och

samordnad utveckling särskilt stora inom

museiområdet, som inte har en informationskedja av

det slag som inom biblioteksområdet stöder

låneförmedlingen eller den mer sammanhållna

organisatoriska struktur som finns inom

arkivområdet. Inom museiområdet finns statliga

ansvarsmuseer, vilkas roll i sammanhanget också bör

analyseras.

Vidare bör bedömas vilka förutsättningar som finns

för att samverkan på ABM-området även i

fortsättningen bör ske på de medverkande

institutionernas egna initiativ och i den omfattning

och på det sätt som institutionerna själva önskar

eller om samverkan även bör åstadkommas utifrån

statliga direktiv. Då det gäller de organisatoriska

förutsättningarna på ABM-området bör bl.a. beaktas

vad den inom Kulturdepartementet pågående översynen

av myndighetsstrukturen på museiområdet kan komma

fram till. Riksdagen begärde våren 2000 att denna

översyn skulle innefatta en analys av bl.a.

museernas möjligheter till ytterligare samverkan

(bet. 1999/2000:11 s. 4-5, rskr. 1999/2000:177). Den

nu föreslagna översynen av samverkan inom ABM-

området bör även resultera i förslag till några

konkreta samverkansprojekt som kan föra den

påbörjade utvecklingen vidare.

Regeringen bör överväga i vilken mån olika

departement bör involveras i det nu berörda arbetet

med en översyn av samverkansfrågor inom ABM-området.

Utskottet har inhämtat att regeringens IT-

kommission avser att i dagarna överlämna en

skrivelse till regeringen med förslag om översyn av

informationsinfrastrukturen, inkluderande

terminologi, standardiserade tjänster och s.k.

metadata (märkning av information) inom ett brett

fält, innefattande flera olika samhällssektorer och

därmed också flera departements ansvarsområden. Om

en sådan större översyn skulle komma till stånd och

även innefatta ABM-området bör dock detta, enligt

utskottets uppfattning, inte få till följd att den

av utskottet här föreslagna översynen inom ABM-

området fördröjs.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget

i motion 2000/01:Kr320 (s) att Västernorrlands län

skall utses till särskilt försöksområde för ABM-

samverkan. Enligt utskottets uppfattning får det

ankomma på de ansvariga för den kommande översynen

att överväga om det finns skäl att bedriva försök

med ABM-samverkan i något särskilt område i Sverige.

Även andra regioner har verksamhet på området.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 2000/01:Kr292 (v) yrkande 9

och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 17 och med avslag på

motion 2000/01:Kr320 (s) som sin mening tillkännage

för regeringen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Upphävande av bibliotekslagen

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr314

yrkande 3 och 2000/01:

Kr235 yrkande 8 i motsvarande del.

Reservation 1 (m, c, fp)

2. Utvecklingen för biblioteksfilialerna

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande

19.

Reservation 2 (mp)

3. Nationellt depåbibliotek

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr217.

Reservation 3 (m)

4. Läs- och skrivstugor för handikappade

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr239.

5. Förebilder på biblioteksområdet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande

17.

6. Utredningen om svenska språket

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr245,

1999/2000:Kr264 yrkande 9, 1999/2000:Kr313

yrkande 18, 2000/01:Kr242 och 2000/01:Kr311.

7. Genomförande av en stavningsreform

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr221.

8. En kommission för internationalisering

av svenska språket

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr312.

9. Litteraturpolitik

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr317

yrkande 9 och 2000/01:

Kr235 yrkande 8 i motsvarande del.

Reservation 4 (m)

10. Elektroniska rättigheter

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande

18.

Reservation 5 (mp)

11. Utvärdering av det statliga stödet för

läsfrämjande insatser

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313

yrkande 21 och 2000/01:

Kr345 yrkande 36.

12. En statlig kampanj för att främja

läsning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub227 yrkande

1.

Reservation 6 (fp)

13. Förslag om läsfrämjande åtgärder

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr292 och

2000/01:Kr344 yrkande 2.

Reservation 7 (v)

14. Avsaknaden av näraliggande bibliotek

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr342 yrkande 5.

15. Kategoriseringssystem för böcker

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr209.

16. Utvärdering av distributionsstödet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande

22.

Reservation 8 (kd)

17. Tomasevangeliet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr244.

18. Läshandikappades tillgång till

litteratur

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub224 yrkande

2

19. Utökning av kulturtidskriftsstödet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr243.

20. Friexemplar av kulturtidskrifter till

folkbiblioteken m.m.

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr222

yrkandena 1 och 3.

Reservation 9 (v)

21. Översättningsstöd

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande

21.

Reservation 10 (mp)

22. Utvecklingen av elektroniskt

publicerade tidskrifter

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr314

yrkande 8 och 2000/01:

Kr346 yrkande 6.

Reservation 11 (fp)

23. Produktionsstöd för elektroniskt

publicerade tidskrifter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande

20.

Reservation 12 (mp)

24. Kulturporto

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr222 yrkande

2.

Reservation 13 (v)

25. Distributionen av kulturtidskrifter

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr293.

Reservation 14 (mp)

26. Stöd till organisationstidskrifter

Riksdagen avslår motioner 2000/01:Kr219.

Reservation 15 (kd, c, fp)

27. ABM-samverkan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet framför om ABM-samverkan.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2000/01:Kr292 yrkande 9 och 2000/01:Kr345 yrkande 17

och avslår motion 2000/01:Kr320.

Stockholm den 6 mars 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Upphävande av bibliotekslagen (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m) Roy Hansson (m), Birgitta Sellén

(c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr314 yrkande 3 och 2000/01:Kr235 yrkande 8 i

motsvarande del.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som föreslås i

motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) och 2000/01:Kr235

(m) - att bibliotekslagen skall upphävas, eftersom

det i grunden är felaktigt att styra kommunerna på

det sätt som lagen gör. Vidare finns det en uppenbar

risk för att lagen i stället för att lägga ett golv

för biblioteksverksamheten i kommunerna anger nivån

för denna. Nivån på biblioteksverksamheten bör

överlåtas på kommunpolitikerna och kommuninvånarna

att bestämma över som den del av den kommunala

självstyrelsen som den bör vara.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 1999/2000:Kr314 (fp)

yrkande 3 och 2000/01:Kr235 (m) yrkande 8 i

motsvarande del.

2. Utvecklingen för biblioteksfilialerna

(punkt 2)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:Kr315 yrkande 19.

Ställningstagande

Antalet biblioteksfilialer har fortsatt att minska

sedan bibliotekslagen infördes. Kulturrådets s.k.

filialundersökning, som avser åren 1989-1999, visar

att 376 filialer, utlåningsstationer och

stadsdelsbibliotek lades ned under den aktuella

perioden. Det är därför viktigt att regeringen

presenterar förslag för riksdagen som kan stoppa

utvecklingen i detta hänseende.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 1999/2000:Kr315 (mp)

yrkande 19.

3. Nationellt depåbibliotek (punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr217.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som föreslås i motion

2000/01:Kr217 (m) - att ett svenskt depåbibliotek

bör inrättas, dit alla kategorier av svenska

bibliotek kan sända utgallrade svenska och utländska

böcker och tidskrifter. Ett sådant depåbibliotek bör

tjäna som fjärrlånebibliotek för samtliga

bibliotekstyper i Sverige. Vårt förslag innebär en

betydligt bredare verksamhet än den som bedrivs vid

Depåbiblioteket i Umeå, som endast samlar på svenska

monografier och som främst betjänar folkbiblioteken.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr217 (m).

4. Litteraturpolitik (punkt 9)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr317 yrkande 9 och 2000/01:Kr235 yrkande 8 i

motsvarande del.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion 2000/01:Kr235

(m) i här aktuell del anser vi att boken är en

viktig kulturbärare och att tidig kontakt med

läsandet kan leda till ett framtida kulturintresse.

Inriktningen av dagens litteraturpolitik bör

ändras på några punkter. Vi anser bl.a. att En bok

för allas utgivning av vuxenlitteratur skall upphöra

och att de nya litteraturstödsformer som infördes

fr.o.m. år 1999 snarast skall utvärderas. Vi vill

också poängtera att både skolbibliotek och

folkbibliotek är och säkert kommer att förbli

viktiga kulturinstitutioner, även om bibliotekens

roll har förändrats och kommer att fortsätta

förändras i och med tillgången till den nya tekniken

i form av t.ex. Internet.

Vidare anser vi att en större del av

biblioteksersättningen skall tillfalla de författare

vilkas böcker varit mycket utlånade samt att

Författarfondens roll som försörjningsinstans skall

förändras, en fråga som närmare utvecklats i motion

1999/2000:Kr317 (m).

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 1999/2000:Kr317 (m)

yrkande 9 och 2000/01:Kr235 (m) yrkande 8 i

motsvarande del.

5. Elektroniska rättigheter (punkt 10)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:

Kr315 yrkande 18.

Ställningstagande

Sedan flera år råder ett avtalslöst förhållande

mellan Svenska Förläggareföreningen och Sveriges

Författarförbund. Stötestenen har främst varit

parternas olika uppfattning om författarnas

elektroniska rättigheter. Det vore olyckligt ifall

författarna skulle förlora kontroll över sina verk

och inte få rimligt betalt för sitt arbete. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed

bifaller riksdagen motion 1999/2000:Kr315 (mp)

yrkande 18.

6. En statlig kampanj för att främja läsning

(punkt 12)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Ub227 yrkande 1.

Ställningstagande

Jämfört med andra länder är läsförståelsen god i

Sverige och en stor del av invånarna läser. Som

framgår av motion 2000/01:Ub227 (fp) har det

emellertid visat sig att både läsförståelsen och

läsandet bland ungdomar minskar. De sociala

klyftorna kan därmed komma att förstärkas. Av de LO-

anslutna männen har 35 % inte läst en enda bok det

senaste året. Mot denna bakgrund anser jag att en

satsning bör göras för att öka läslusten bland dessa

och andra grupper. Bättre läsförståelse och mer

läsning kan ses som en investering som kommer att ge

en avkastning i form av högre livskvalitet, bättre

demokrati, större tolerans och starkare tillväxt.

Därför anser jag att regeringen skall initiera en

flerårig statlig kampanj för att främja läsning.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub227 (fp)

yrkande 1.

7. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr344 yrkande 2 och med anledning av motion

1999/2000:Kr292.

Ställningstagande

Vi anser att en heltäckande utredning nu bör göras

av vilka åtgärder som bör vidtas för att främja

läsandet. Regeringen bör därefter lägga fram förslag

till olika behövliga läsfrämjande insatser, som

bl.a. bör riktas till arbetsplatser med många

korttidsutbildade. Förslagen bör ha sin utgångspunkt

i en analys av alla de faktorer som påverkar

läsandet, bl.a. annat sänkt bokmoms, en fråga som i

riksdagen behandlas i skatteutskottet.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Detta

innebär att riksdagen bifaller motion 2000/01:Kr344

(v) yrkande 2 och delvis bifaller motion

1999/2000:Kr292 (v).

8. Utvärdering av distributionsstödet

(punkt 16)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:

Kr313 yrkande 22.

Ställningstagande

Det statliga distributionsstödet har nu funnits i

drygt två år. Stödet innebär att samtliga kommuner i

landet och ett hundratal bokhandlar utan kostnad

erhåller ett exemplar av varje utgivningsstödd

boktitel. Som framgår av motion 1999/2000:Kr313 (kd)

har stödet medfört både positiva och negativa

effekter. Det har visat sig att skillnaderna är

stora mellan små landsortsbibliotek och stora

stadsbibliotek och att behoven då det gäller

medieförvärv varierar. Det nuvarande stödsystemet

innebär att staten i denna del styr

litteraturförsörjningen och att beslut således inte

fattas på lokal nivå. Samma förhållande gäller för

bokhandeln. Mot den angivna bakgrunden anser vi att

distributionsstödet skall utvärderas.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 1999/2000:Kr313 (kd)

yrkande 22.

9. Friexemplar av kulturtidskrifter till

folkbiblioteken m.m. (punkt 20)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:

Kr222 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att kulturtidskrifterna har en mycket stor

betydelse för den allmänna debatten i kulturella,

sociala och politiska frågor och därmed i

förlängningen för den demokratiska processen i

landet. Distributionen är en flaskhals vid

spridningen av kulturtidskrifterna. En viktig

distributionskanal är folkbiblioteken. Vi föreslår

därför att regeringen överväger att införa ett

system med friexemplar av tidskrifter till

biblioteken liknande det för böcker.

På biblioteken läses samma tidskriftsnummer vid

ett stort antal tillfällen. För användningen av

böckerna på biblioteket ger staten bidrag till en

biblioteksersättning som går till arbetsstipendier

och ersättning till författarna per lånetillfälle.

Vi anser att regeringen bör uppdra åt Kulturrådet

att undersöka om det är möjligt att införa en

motsvarande "följdupphovsrätt" när det gäller

tidskrifter, dock med den skillnaden att det är

folkbiblioteken, dvs. kommunerna, som betalar

ersättningen. Vi anser att det är berättigat att

dessa medel går direkt till kulturtidskrifterna, som

bär den ekonomiska risken och kämpar med små

ekonomiska marginaler. De ökade kostnaderna för

folkbiblioteken bör kunna kompenseras genom vårt

förslag om friexemplar av tidskrifter till

folkbiblioteken.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motion 2000/01:Kr222 (v) yrkandena 1 och 3

som sin mening tillkännager för regeringen

vad vi anför om friexemplar av

kulturtidskrifter till folkbiblioteken och

om ersättning från folkbiblioteken till

tidskriftsutgivarna.

10. Översättningsstöd (punkt 21)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr701 yrkande 21.

Ställningstagande

Invandrar- och minoritetsmedier fungerar ofta som

språkrör för olika språkgrupper och etniska grupper.

På grund av språkbarriärer mellan dessa medier och

samhället i övrigt har diskussionen svårt att nå ut.

Debatter som förs blir alltför ofta en intern

angelägenhet trots att integrationsfrågor i dag har

en mycket framskjuten plats i det offentliga

samtalet och i det svenska samhällsbygget.

Integration i ett mångkulturellt samhälle betyder

inte endast integration mellan majoritets- och

minoritetsgrupper utan i allra högsta grad även

integration mellan olika minoritetsgrupper. Den här

påtalade bristen i det offentliga samtalet medför

att kommunikationen försvåras. Jag anser att

tillgängligheten till dessa medier bör ökas genom

särskilt avsatta medel för professionell

översättning av t.ex. 1520 % av materialet, som

referat eller pressreleaser. Jag anser även att

tidskrifterna behöver stöd för utveckling av

pressetik, journalistik och kunskap om det fria

ordet och demokratins grundprinciper. Riksdagen bör

med bifall till motion 2000/01:701 (mp) yrkande 21

som sin mening tillkännage för regeringen vad jag

här anför.

11. Utvecklingen av elektroniskt publicerade

tidskrifter (punkt 22)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr314 yrkande 8 och 2000/01:Kr346 yrkande 6.

Ställningstagande

Tillgängligheten till kulturlivet gynnas av de nya

medierna. Internet är en mycket viktig

informationsväg för att få efterfrågan och utbud att

mötas. En ny företeelse på Internet är de periodiska

tidskrifterna, vilka emellertid är av skiftande

kvalitet. Jag anser inte att något statsstöd är

aktuellt men att regeringen bör ge Kulturrådet i

uppdrag att ta fram en plan för hur utgivningen av

de elektroniskt publicerade tidskrifterna kan

stimuleras och kvaliteten på publikationerna höjas.

Jag anser att riksdagen med bifall till motionerna

1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 8 och 2000/01:Kr346

(fp) yrkande 6 som sin mening bör tillkännage det

ovan anförda för regeringen.

12. Produktionsstöd för elektroniskt

publicerade tidskrifter (punkt 23)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr701 yrkande 20.

Ställningstagande

Tidskrifternas betydelse för det kulturella klimatet

får inte underskattas. En ny form av kultur- och

kunskapsspridning är tidskrifter på Internet. I ett

antal artiklar i dagspressen har de Internetbaserade

tidskrifternas växande betydelse inte minst för den

unga generationen framhållits. Antalet elektroniska

tidskrifter ökar hela tiden. Särskilt glädjande är

att notera att det i många fall är de politiskt

aktiva ungdomarna som med Internet funnit ett nytt

tidskriftsmedium för att sprida sin kultur och sina

idéer. Jag anser därför att det bör upprättas ett

produktionsstöd för elektroniskt publicerade

tidskrifter. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 20 som sin mening

tillkännage för regeringen.

13. Kulturporto (punkt 24)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:

Kr222 yrkande 2.

Ställningstagande

Statens ansvar på postområdet ger möjlighet att

påverka prissättningen för portot på böcker och

tidskrifter. Portot är en stor och mycket betungande

utgiftspost för kulturtidskrifterna. Vid utskick av

enstaka exemplar, vilket är en vanlig form av

distribution, förekommer det t.o.m. att överskottet

inte ens täcker vad skriften kostat att producera.

Om vi vill att det även i fortsättningen skall

finnas tryckta kulturtidskrifter, och inte bara

motsvarande publikation på nätet i s.k. virtuell

form, krävs det att problemet med portokostnaderna

får en lösning.

Samma problem gäller delvis även för böcker. För

många författare som själva distribuerar och säljer

sina böcker är portot ett mycket stort problem. Att

ta ut hela portokostnaden av köparen är lika svårt

för författaren som för den som distribuerar enstaka

tidskriftsexemplar.

Vi anser därför att regeringen bör ge Kulturrådet

i uppdrag att inleda förhandlingar med Posten AB och

därefter utarbeta ett förslag om ett särskilt

kulturporto för böcker och kulturtidskrifter.

Riksdagen bör med bifall till motion 1999/2000:Kr222

(v) yrkande 2 som sin mening tillkännage för

regeringen vad som anförs om kulturporto.

14. Distributionen av kulturtidskrifter

(punkt 25)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:

Kr293.

Ställningstagande

Tryckfriheten värnas i Sveriges grundlag, men för

att dess goda principer skall kunna omsättas i

praktiken krävs distributionskanaler så att de

tidningar som trycks kan nå sina läsare. Jag anser

att det råder allvarliga problem med dessa

distributionskanaler i Sverige i dag, vilket hindrar

det fria meningsutbytet och drabbar bl.a.

kulturtidskrifter och serieförlag. När

distributionskanalerna blir färre och kontrolleras

av några enstaka, dominerande förlag sätts den fria

konkurrensen ur spel. Småförlagen har ingen plats

och slås ut. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri

åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt

(regeringsformen 1 kap. 1 §). Statsmakterna har en

skyldighet att se till att detta förblir en

realitet. Därför anser jag att

distributionskanalerna för tidskrifter bör utredas

ur ett mångfalds- och konkurrensperspektiv.

Jag anser att riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Kr293 (mp) som sin mening bör tillkännage

det ovan anförda för regeringen.

15. Stöd till organisationstidskrifter

(punkt 26)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 15.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr219.

Ställningstagande

I dagens alltmer kommersialiserade medievärld är det

allt svårare för ekonomiskt resurssvaga grupper att

göra sig gällande. När framgång i fråga om

massmedial uppmärksamhet i hög grad blir avgörande

för möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen,

riskerar debatten att bli dominerad av utspel,

dramatiska aktioner eller vinklade undersökningar

och förenklingar. Det långsiktiga, nyanserade och

problematiserande samtalet får det allt svårare att

nå offentlighetens rum. Viktiga röster och avvikande

perspektiv riskerar därigenom att hamna utanför den

process som leder fram till politiska beslut. Därmed

hotas den "upplysta förståelse" som bl.a.

Demokratiutredningen pekar på som en förutsättning

för en balanserad demokratisk utveckling.

Ett av de idéburna organisationernas största

bekymmer är i dag att nå ut i det offentliga

samtalet. Demokratiutredningen konstaterar att

"värdet av allsidiga nyhetsmedier ... blir ofta

påtalat. Mera sällan framhålls vikten av att det

finns utrymme för lidelsefullt engagerade medier,

sådana som genomsyras av ett ärende och som aktivt

förespråkar en bestämd hållning, tro eller

åsiktsriktning. Demokrati förutsätter att subjektiva

meningar och agitation till fördel också för andra

uppfattningar än de som uppfattas vara självklart

riktiga kan göra sig hörda. Medier som kan uppfattas

som smala, ensidiga och propagandistiska kan

samtidigt vara ytterst betydelsefulla i det

offentliga samtalet."

För att säkra mångfalden i medierna finns ett

omfattande statligt presstöd, och vid sidan om detta

finns ett strategiskt betydelsefullt - om än

förhållandevis litet - statligt

kulturtidskriftsstöd. Mellan dessa kategorier finns

ett betydande antal tidningar och tidskrifter, som

utan något som helst offentligt stöd ges ut av

idéburna rörelser. Många av dessa har ambitionen att

inte enbart vara interna medlemsorgan utan söker ett

samtal med andra röster och organ i det offentliga

rummet. I dagens kommersialiserade mediekonkurrens

hotar emellertid bristande resurser att undergräva

deras möjligheter att hävda och utveckla sin

kvalitet. Dock har som utredningen påpekar "den

roll organisationstidskrifter ... spelar i samhället

försummats såväl inom forskningen som i

mediepolitiken."

Vi är övertygade om vikten av att denna

försummelse snarast rättas till. Detta bör ske genom

en snabb översyn av de idéburna

organisationstidskrifternas villkor och av

möjligheterna att genom ett särskilt statligt stöd

säkerställa en kvalitativ utveckling av dem.

Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:Kr219

(kd, s, m, v, c, fp, mp) som sin mening tillkännage

för regeringen vad som här anförs.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:

Vi erinrar om att vi i motion 2000/01:Kr345 (kd)

föreslagit en sänkning av bokmomsen från 25 till 6 %

fr.o.m. den 1 januari 2002 (yrkande 35). Av motionen

framgår att vi anser att en sådan sänkning av

bokmomsen med all sannolikhet skulle medverka till

att vända den nedåtgående trenden när det gäller

läsning. Yrkandet behandlas av skatteutskottet.

2. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag erinrar om att Centerpartiet i motion

2000/01:Sk321 (c) föreslagit att momsen på böcker

skall sänkas till 6 % fr.o.m. år 2002 i syfte att

gynna läsandet i alla åldrar (yrkande 10). Yrkandet

behandlas av skatteutskottet.

3. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Jag erinrar om att Folkpartiet liberalerna i

motionerna 2000/01:Sk324 (fp) yrkande 22 och

2000/01:Ub227 (fp) yrkande 7 föreslagit att

bokmomsen skall sänkas till lägsta möjliga nivå.

Yrkandena, som avsåg en sänkning fr.o.m. år 2001,

avstyrktes hösten 2000 av finansutskottet (bet.

2000/01:FiU1). Riksdagen godkände därefter

finansutskottets förslag och avslog yrkandena.

4. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag erinrar om att Miljöpartiet i motion

2000/01:Sk1004 (mp) har föreslagit att momsen på

böcker antingen skall sänkas till 6 % eller slopas

helt (yrkande 1). Yrkandet behandlas av

skatteutskottet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Kr221 av Göran Norlander m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

stavningsreform.

1999/2000:Kr222 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet

bör få i uppdrag att utreda möjligheten att införa

ett upphovsrättsligt stöd till kulturtidskrifterna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet

bör ges i uppdrag att initiera förhandlingar med

Posten om införandet av ett särskilt kulturporto,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet

bör ges i uppdrag att inför nästkommande

verksamhetsår utreda möjligheten att införa ett

system för distribution av friexemplar av

kulturtidskrifter till folkbiblioteken.

1999/2000:Kr243 av Kent Härstedt (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stöd till

kulturtidskrifter.

1999/2000:Kr244 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Bibelkommissionen för

Bibel 2000 får tilläggsdirektiv om att översätta

Thomasevangeliet för utgivning.

1999/2000:Kr245 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att allsidigt

utreda det svenska språkets ställning.

1999/2000:Kr264 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om köns- och

klasstillhörighet som segregerande faktorer i

medieutbudet och att dessa bör beaktas inom ramen

för handlingsprogram för svenska språket.

1999/2000:Kr292 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen inom ramen

för den parlamentariska utredningen Handlingsprogram

för svenska språket, eller i annan ordning, utreder

och återkommer med förslag i läsfrämjande syfte.

1999/2000:Kr293 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

distributionskanalerna för tidskrifter ur ett

mångfalds- och konkurrensperspektiv.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om svenska språket

som majoritetsspråk,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om läsfrämjande

insatser,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

distributionsstödet.

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att upphäva

bibliotekslagen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om periodiska

tidskrifter på IT-nätet.

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om författarna och

de elektroniska rättigheterna,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

vända den negativa utvecklingen för

biblioteksfilialerna.

1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nya regler för

biblioteksersättningen.

1999/2000:Ub224 av Sonja Fransson (s) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om hur den tekniska utvecklingen kan tas till vara

för att snabbt och effektivt ge läshandikappade

tillgång till all text och information.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Kr209 av Rosita Runegrund (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett nationellt

kategoriseringssystem för svenska barnböcker.

2000/01:Kr217 av Inger René och Anne-Katrine Dunker

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att inrätta ett nationellt depåbibliotek

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Kr219 av tredje vice talman Rose-Marie

Frebran m.fl. (kd, s, m, v, c, fp, mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen gör en översyn av den idéburna

organisationspressens villkor och möjligheterna att

genom ett särskilt statligt stöd säkerställa en

kvalitativ utveckling av denna press.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om litteratur.

2000/01:Kr239 av Sonja Fransson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om läs- och skrivstugor i

biblioteken.

2000/01:Kr242 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lagstiftning för att stärka

svenska språkets ställning.

2000/01:Kr292 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning som i enlighet med det som anförs i

motionen ser över förutsättningarna för en

samverkan och IT-anpassning på arkiv-, biblioteks-

och museiområdet så att såväl personal som

allmänhet och forskare får tillgång till

parallellsökningar i arkiven.

2000/01:Kr311 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om de demokratiska

aspekterna på en utarmning av det svenska språket.

2000/01:Kr312 av Martin Nilsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en språkkommission.

2000/01:Kr320 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ABM-samverkan i

Västernorrland.

2000/01:Kr342 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att kostnaden för böcker och avsaknaden av

nära bibliotek inte får utgöra hinder för

ungdomars läsning.

2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till åtgärder i enlighet med vad i

motionen anförs om läsfrämjande åtgärder och med

utgångspunkt i yrkande 1 begärda analys.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ABM-samverkan.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

de statliga läsfrämjande insatserna.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om periodiska

tidskrifter på Internet.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vikten av att lyfta fram kommuner som

faktiskt satsar på utveckling av sin

biblioteksverksamhet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att överväga om ett produktionsstöd för

elektroniskt publicerade tidskrifter behövs.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att överväga om invandrar- och

minoritetsmedierna kan behöva stöd till att

översätta viss del av sitt tidskriftsinnehåll och

stöd till att utveckla pressetik, journalistik,

kunskap om det fria ordet och demokratins

grundprinciper.

2000/01:Ub227 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

initiera en flerårig statlig kampanj för att främja

läsning.