Bet. 2000/01:KrU7

Kulturutskottets betänkande

2000/01:KRU07

Folkbildning

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden 1999

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från allmänna

motionstiden åren 1999 och 2000.

Yrkanden som rör de av Folkbildningsrådet

fastställda och tillämpade systemen för fördelning

av statsbidrag till folkhögskolor och till

studieförbund behandlas. Vidare behandlas frågor om

kommunernas och landstingens ansvar för och bidrag

till folkbildningen. Frågor om

teckenspråksutbildning samt utbildningar till

teckenspråkstolk och till teckenspråkslärare förlagd

till folkhögskolor och studieförbund behandlas

också. Ett motionsyrkande om folkhögskolor för

landets minoriteter behandlas likaså. Slutligen

behandlas motioner som rör kulturaktiviteter i

folkbildningens regi samt folkbildningssatsningar om

demokrati respektive om det europeiska fredsarbetet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Sju reservationer och ett särskilt yttrande finns

i betänkandet.

Innehållsförteckning

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Kr201 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag

till Folkbildningsrådet och Kulturrådet att främja

en fördjupad, lokal dialog mellan olika

kulturarrangörer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om initiativ till

överläggningar med Svenska Kommunförbundet i syfte

att föra en dialog angående folkbildningens

inriktning,

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en bred

folkbildningssatsning om demokrati,

1999/2000:Kr602 av Monica Öhman och Kristina

Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalificerade musikutbildningar vid vissa

folkhögskolor.

1999/2000:Kr603 av Margareta Andersson och Kenneth

Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en översyn

genomförs av regelverket för Folkbildningsrådets

bidragsfördelning till rörelsefolkhögskolorna,

1999/2000:Ub286 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att se över möjligheterna

att utöka tillgången till tolkar.

1999/2000:Ub456 av Ingemar Vänerlöv (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det

statliga anslaget till teckenspråkslärar- och

teckenspråkstolkutbildningar bör förändras på så

sätt att det skall gälla all teckenspråksutbildning

och inte enbart den som sker i folkbildningens regi.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Folkbildningsrådet bör stimulera ungdomars

kulturaktivitet till större utrymme inom

folkbildningen.

2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd till

folkbildning/folkhögskolor.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

51. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en bred

folkbildningssatsning om demokrati.

2000/01:Kr603 av Lilian Virgin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om statsbidragen till

studieförbunden.

2000/01:Kr604 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn

beträffande studieförbundens framtida finansiering.

2000/01:Kr605 av Jan-Evert Rådhström och Roy Hansson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över hur anslagen

till studieförbunden fördelas.

2000/01:Kr606 av Göran Norlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nedläggningsrisk för den

kvalificerade förberedande musikutbildningen i

folkhögskolor.

2000/01:Kr607 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkbildningens

betydelse för människors engagemang i det

fortsatta europeiska fredsarbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av fortsatt

engagemang för byggande av det nya fredliga

välfärds-Europa med en successiv demontering av

gränser och hinder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om prioritering av

medel för folkbildande insatser om utvecklingen i

EU.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

34. (delvis) Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening att en utvärdering behöver göras

vad avser Folkbildningsrådets måluppfyllelse och

folkhögskolornas musikutbildningars utveckling.

Utskottets överväganden

Bidragsfördelningen till vissa

folkhögskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- bidragsfördelningen till

rörelsefolkhögskolor, jämför reservation 1

(c),

- bidragsfördelning till kvalificerad musikutbildning

vid folkhögskolor, jämför reservation 2 (mp).

Motionerna

I fyra motioner tas upp frågor som rör

Folkbildningsrådets fördelning av statsbidragsmedel

till folkhögskolorna.

En översyn bör enligt motion 1999/2000:Kr603 (c)

göras av regelverket för Folkbildningsrådets

fördelning av bidrag till rörelsefolkhögskolorna

(yrkande 1). Motionärerna framhåller att

folkhögskolorna är en mycket viktig resurs för

folkrörelserna. Stora delar av ledarutbildning och

annan utbildningsverksamhet sker vid rörelsernas

egna folkhögskolor. Folkbildningsrådets regler för

fördelningen av statsbidraget till folkhögskolorna

skapar enligt motionen problem för vissa

folkhögskolor. Under 1990-talet har nämligen en rad

nya folkhögskolor startats inom ramen för det

befintliga statsbidraget. Många av dem har börjat

som filialhögskolor, varvid ursprungsfolkhögskolorna

har fått ekonomiskt utrymme för utveckling när

filialfolkhögskolorna blivit självständiga

folkhögskolor med eget statsbidrag. Detta har lett

till att det inte funnits utrymme inom det totala

bidraget för utveckling av sådana folkhögskolor som

startade före 1990, men som inte hör till de

folkhögskolor från vilka filialfolkhögskolor

frigjorts. En av dem är Hästsportens folkhögskola,

som inte har fått någon ökning av det ordinarie

statsbidraget efter år 1992.

I tre av motionerna tas upp frågan om bibehållande

i någon form av det numera borttagna särskilda

bidraget till kvalificerad musikutbildning vid

folkhögskola.

Enligt motion 1999/2000:Kr602 (s) får borttagandet

från och med år 1998 av det särskilda bidraget till

viss kvalificerad musikutbildning ödesdigra

konsekvenser för denna utbildning vid Framnäs

folkhögskola. Utbildningen har haft mycket stor

betydelse för musiklivet i Norrland. Många av de

studerande vid musikhögskoleutbildningen i Piteå har

kommit från Framnäs musikutbildning. För att

folkhögskolor även framgent skall kunna vara en

resurs för det regionala, kvalificerade musiklivet

och kunna ge förutbildning till blivande studerande

vid musikhögskolor bör staten genom andra bidrag än

folkbildningsbidraget stödja kvalificerad

musikutbildning vid folkhögskolor. Det kan ske t.ex.

genom särskilda resurser till nationella uppdrag på

området.

Enligt motion 2000/01:Kr606 (s) bör riksdagen

tillkännage för regeringen att det finns en risk för

att den kvalificerade förberedande musikutbildningen

vid folkhögskolorna kan komma att läggas ned, sedan

Folkbildningsrådet tagit bort det särskilda

bidraget.

Enligt motion 2000/01:Kr701 (mp) bör en

utvärdering göras när det gäller utvecklingen av

folkhögskolans musikutbildning, sedan det särskilda

bidraget till musikutbildning tagits bort (yrkande

34 i denna del). Det kan enligt motionen vara

nödvändigt att ha särskilt avsatta medel för vissa

ändamål om fastställda mål för folkbildningen skall

kunna uppnås, t.ex. när det gäller folkbildningens

ansvar på kulturområdet.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen anvisar sedan budgetåret 1992/93 medel

till folkbildningen under ett samlat anslag som

fördelas av Folkbildningsrådet. Bidraget skall

användas enligt de syften som riksdagen beslutat om

och som framgår av regeringens förordning (1991:977)

om statsbidrag till folkbildningen. Det ankommer

således på Folkbildningsrådet att besluta om nya

statsbidragsberättigade folkhögskolor och om

bidragsfördelningen mellan folkhögskolorna.

Folkbildningsrådet beslöt om en ny

statsbidragsmodell för folkhögskolorna från och med

år 1998. En övergångsperiod om två år beslöts också.

Den nya modellen innebar bl.a. borttagande av ett

särskilt stöd till kvalificerad musikutbildning.

Folkbildningsrådet har gjort en utvärdering av

beslutets effekter. Utvärderingen redovisades i

februari 2001. Statsbidragsförändringen har i sin

helhet inneburit att tolv av de folkhögskolor som

tidigare haft bidrag till kvalificerad

musikutbildning totalt sett fått höjt bidrag, medan

arton fått i stort sett oförändrat bidrag. Fjorton

folkhögskolor har fått en större bidragsminskning.

De har till följd av minskningen bl.a. valt att

minska lärartätheten, rationalisera administrationen

och minska annan utbildning. Några har fått höjt

bidrag från huvudmännen. Enligt rapporten kan någon

minskning av den totala kursverksamheten med

musikinriktning inte utläsas av materialet. Flera av

de folkhögskolor som uttrycker oro inför framtiden

anser att den gradvisa urholkningen av statsbidraget

i sin helhet över åren får större konsekvenser än

den omfördelning som skett genom Folkbildningsrådets

beslut om en ny modell för fördelningen av

statsbidraget. Styrelsen för Folkbildningsrådet har

beslutat att inte vidta några åtgärder med anledning

av utvärderingsrapporten.

Utskottet påminner om att riksdagen år 1999

avstyrkte motionsyrkanden om bibehållande av det

särskilda bidraget till kvalificerad

musikutbildning. Beslutet motiverades med att

principerna från år 1991 om Folkbildningsrådets

ansvar för bidragsfördelningen inte borde ändras.

Utskottet anförde vidare att även kommuner och

landsting bidrar till verksamheten vid

folkhögskolorna och att de kan välja att ge extra

resurser till sådan verksamhet som de bedömer som

särskilt viktig (bet. 1998/99:KrU10 s. 7-8).

Som utskottet redovisat i det föregående har

regeringen i proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande

och utvecklingen av vuxenutbildningen aviserat att

en ny statlig utvärdering skall göras av effekterna

av stödet till folkbildningen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr602 (s),

1999/2000:Kr603 (c) yrkande 1, 2000/01: Kr606 (s)

och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34 i denna del.

Bidragsfördelningen till

studieförbund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

bidragsfördelningen till studieförbund.

Motionerna

I två motioner, nämligen 2000/01:Kr603 (s) och

2000/01:Kr605 (m) hemställs att fördelningen av

bidragen till studieförbunden skall ses över.

Motionärerna anser att det nya system för fördelning

av bidrag till studieförbunden som

Folkbildningsrådet infört från och med år 2001

missgynnar studieförbund med växande verksamhet. I

det nya fördelningssystemet beräknas statsbidraget

på ett genomsnitt av genomförda studietimmar under

vissa tidigare år, då verksamheten hos de växande

studieförbunden var mindre än i dag. Ett av de

studieförbund som inte får möjlighet att fortsätta

att växa är enligt motion 2000/01:Kr603 (s) Svenska

Idrottsrörelsens studieförbund (SISU). Motionärerna

framhåller vidare att effekten av det nya systemet

blir dubbel i de fall där kommuner, t.ex. Gotlands

kommun, baserar beräkningen av sitt bidrag på det

statliga bidraget.

Utskottets ställningstagande

Folkbildningsrådet har fastställt nya

fördelningsprinciper från och med år 2001 för

statsbidrag till studieförbunden. Rådet anger att i

den nya fördelningsmodellen har vägts in motiven för

statsbidraget, betydelsen av studieförbundens egna

val och prioriteringar, folkbildningens karaktär av

fritt och frivilligt studerande, tydligare

målgruppsprioriteringar, tydliga, enkla och stabila

regler för bidragsfördelning, tid för kvalitet,

verksamhetsutvecklande insatser och

idérörelseprofilering samt ett likvärdigt värde per

studietimme vid ingången till den nya

fördelningsmodellen. Bidraget avser studiecirklar,

kulturprogram och annan gruppverksamhet.

Bidrag utgår i form av basbidrag, målgruppsbidrag

och utvecklingsbidrag. Basbidraget omfattar 70 % av

det årliga totala bidragsbelopp som

Folkbildningsrådet avsätter för

studiecirkelverksamhet. Basbidraget beräknas på

genomförd verksamhet under ett antal tidigare år och

utgår i princip oförändrat under ett antal år

framåt. Målgruppsbidraget omfattar 18 % av den

totala bidragsvolymen. Det baseras på

studieförbundens verksamhet tillsammans med särskilt

prioriterade målgrupper och omfördelas varje år.

Utvecklingsbidraget omfattar 12 % av det totala

studieförbundsbidraget. Detta bidrag fördelas för

treårsperioder och baseras på respektive

studieförbunds andel av det totala

studieförbundsbidraget för ett fastställt basår.

Enligt det system för statens stöd till

folkbildningen som beslöts år 1991 anvisar riksdagen

ett samlat anslag till folkbildningen, varefter

Folkbildningsrådet fördelar medlen. Utskottet anser

att det inte finns anledning för riksdagen att nu

ändra på denna ordning eller att göra ett uttalande

om den nya modell för bidragsfördelningen till

studieförbunden som Folkbildningsrådet tillämpar

från och med innevarande budgetår. Utskottet

förutsätter självfallet att Folkbildningsrådet på

eget initiativ följer upp effekterna av den nya

fördelningsmodellen. Som utskottet redovisat i det

föregående skall dessutom en ny statlig utvärdering

av stödet till folkbildningen genomföras under de

närmaste åren.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna 2000/01: Kr603 (s) och 2000/01:Kr605 (m).

Kommunernas och landstingens ansvar

för folkbildningen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- överläggningar med Svenska Kommunförbundet

om folkbildningens inriktning, jämför

reservation 3 (c),

- kommunernas och landstingens ansvar för

folkbildningen.

Motionerna

I motion 1999/2000:Kr201 (c) framhålls att en

levande demokrati förutsätter många mötesplatser och

att föreningsliv, studieförbund och partier erbjuder

tusentals sådana mötesplatser i Sverige.

Studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för

det demokratiska samtalet i studiecirklar,

kulturarrangemang och föreläsningar, där människor

kan skaffa sig nya kunskaper och redskap för att

påverka samhällsutvecklingen. Det är statens,

landstingens och kommunernas uppgift att stödja

folkbildningen för att underlätta

medborgarinflytande och delaktighet. För detta

behövs en medveten prioritering av folkbildningen.

Det är oroande att många kommuner och landsting har

minskat sina bidrag. Mot denna bakgrund bör

regeringen ta initiativ till överläggningar med

Svenska Kommunförbundet om folkbildningens

inriktning (yrkande 9).

En översyn av studieförbundens framtida

finansiering begärs i motion 2000/01:Kr604 (s). Även

i denna motion betonas studieförbundens stora och

viktiga utbildningsinsats i samhället, där det

behövs allt bättre utbildade människor och fler som

deltar i det demokratiska samhällsarbetet. Det är

enligt motionärens mening allvarligt att kommuner

och landsting minskat sina bidrag till

studieförbunden. Översynen av finansieringen behövs

för att klargöra hur studieförbunden långsiktigt

skall kunna bedriva utbildningsaktiviteter på hög

nivå i hela landet.

Utskottets ställningstagande

I den folkbildningspolitiska propositionen år 1998

slog regeringen fast att folkbildningen är ett

nationellt ansvar såväl för staten som för

landstingen och kommunerna. Utskottet delade

regeringens bedömning men framhöll också att det

inte kunde komma i fråga att staten skulle ålägga

landsting och kommuner att stödja folkbildningen.

Utskottet förutsatte att landsting och kommuner i

eget intresse strävar efter att fortsatt stödja

folkbildningen som ett led i utvecklingen av den

egna regionen eller kommunen (prop. 1997/98:115,

bet. 1997/98:KrU17 s. 33-34).

I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1

utgiftsområde 17 s. 135-136) har regeringen åter

slagit fast att folkbildningen är ett nationellt

ansvar för såväl staten som landstingen och

kommunerna.

Mot bakgrund av att vissa kommuner i betydande

omfattning har dragit ned sina bidrag till

folkbildningen har regeringen givit

Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa

utvecklingstendenserna för kommunernas och

landstingens bidrag.

Folkbildningsrådet har redovisat sitt uppdrag i

februari 2001. Av rapporten framgår att kommunernas

bidrag till studieförbunden har sjunkit under 1990-

talet med cirka 40 % när hänsyn tagits till

bidragsminskningar och inflation. I relation till

statsbidragen har kommunernas bidragsandel sjunkit

från cirka 55 till cirka 30 %. Landstingens stöd

till folkhögskolorna har minskat i mindre

omfattning. Folkbildningsrådet anför att kommunernas

minskade bidrag till studieförbunden kan förklaras

med deras försämrade ekonomi och eventuellt även med

bristande kunskap om folkbildningens betydelse ur

demokrati-, kultur- och folkhälsoperspektiv samt ur

allmänt utbildningsperspektiv. Folkbildningsrådet

anför att den starka betoningen av formell

utbildning i vissa sammanhang också kan ha spelat

in.

Folkbildningsrådet understryker att en oförändrad

nivå på statsbidraget och minskande bidrag från

kommuner och landsting ökar behovet av

rationalisering och effektivisering men även av

alternativ finansiering av folkbildningen.

Mot bakgrund av regeringens uttalanden om

kommunernas och landstingen ansvar för

folkbildningen och det redovisningsuppdrag som

regeringen lämnat till Folkbildningsrådet i frågan

anser utskottet att det inte behöver göras något

tillkännagivande från riksdagens sida för att

regeringen även i fortsättningen skall uppmärksamma

problemen med folkbildningens finansiering.

Utskottet utgår från att regeringen tar de kontakter

i dessa frågor som bedöms nödvändiga utan att

riksdagen uttalar sig därom. Enligt utskottets

mening är det också naturligt att den kommande

statliga utvärderingen av folkbildningen belyser

finansieringsfrågorna i stort. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motionerna

1999/2000:Kr201 (c) yrkande 9 och 2000/01:Kr604 (s).

Teckenspråksutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

utbildningar inom teckenspråksområdet.

Bakgrund

Under ett särskilt anslag på statsbudgeten, nämligen

anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen, anvisar riksdagen medel som

disponeras av Tolk- och Översättarinstitutet (TÖI)

vid Stockholms universitet. Medlen fördelas av TÖI

till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,

utbildning av tolkar för döva, dövblinda och

vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildning. TÖI

skall planera utbildningarna i samråd med berörda

handikapporganisationer.

Vid riksmötet 1996/97 behandlade utskottet i

betänkande 1996/97:KrU9 en motion om åtgärder för

att komma till rätta med bristen på teckenspråks-

tolkar. Vissa institutioner, organisationer m.m.

gavs tillfälle att yttra sig över motionerna,

därtill inkom yttranden från andra aktörer på

området. Folkbildningsrådet, TÖI, Institutionen för

Tillämpad Lärarkunskap (ITL) vid Linköpings

universitet, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR),

Sveriges Teckenspråkstolkars Förening (STTF) och

Tolkcentralernas Arbetsledarförening (TALFÖR) avgav

yttranden. Utskottet erinrade om att de varierande

formerna av utbildning inom teckenspråksområdet hade

vuxit fram allteftersom behov uppstått och resurser

kunnat ställas till förfogande. Genom en nära

kontakt mellan organisationer och folkbildning och

genom beredvilligheten inom folkbildningen att

tillgodose påtalade utbildningsbehov hade stora

delar av teckenspråksutbildningen och tolk- och

lärarutbildningen inom området utvecklats inom

folkbildningen. I första hand fanns tolk- och

lärarutbildningarna inom folkhögskolorna. Med tiden

hade behoven förändrats och teckenspråksutbildning

kommit att anordnas även inom grundskolan,

gymnasieskolan och högskolan.

På utskottets förslag tillkännagav riksdagen med

anledning av motionsyrkandet för regeringen att en

samlad översyn borde göras av

teckenspråksutbildningarna för vuxna inom

folkbildningen och högskolan (rskr. 1996/97:229).

Kunskaper och resurser inom båda dessa områden

behövde enligt utskottets mening tas till vara för

att långsiktigt kunna höja kompetensen hos

teckenspråkslärarna och avhjälpa bristen på

teckenspråks/-dövblindtolkar. Översynen skulle bl.a.

omfatta en förutsättningslös prövning av om och i så

fall på vilket sätt den yrkesförberedande

grundutbildningen i teckenspråk och utbildningarna

av teckenspråks/dövblindtolkar, teckenspråkslärare

m.m. borde förändras och förbättras. Vidare borde

prövas i vilken utsträckning

teckenspråksutbildningarna inom folkhögskolan och

högskolan borde samordnas.

Regeringen uppdrog åt Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) att i samråd med TÖI

göra den av riksdagen begärda översynen. Regeringen

redovisade följande år i skrivelse 1997/98:75 att

riksdagens beslut om teckenspråksutbildningarna var

slutbehandlat i och med att översynsuppdraget givits

till SIH.

SIH avrapporterade uppdraget till regeringen i

mars 1998.

I anslutning till 2000 års

lärarutbildningsproposition (prop. 2000/01:135)

beslöt riksdagen om en ny struktur för

lärarutbildningen i vilken utbildning av

teckenspråkslärare för hörande avsågs inrymmas.

Vidare beslöts om en inriktning mot dövhet och

hörselskada inom specialpedagogiklinjen, vilken

bygger på avlagd lärarexamen. Behovet av utbildning

och fortbildning av lärare för döva och

hörselskadade elever inom specialskolan behandlades

också (bet. 2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5).

I proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande påminner

regeringen om att en av grundprinciperna i

handikappolitiken är att varje sektor i samhället

skall ansvara för anpassning och finansiering av

åtgärder för att göra verksamheten tillgänglig för

handikappade. Finansieringen skall ske inom ramen

för befintlig verksamhet. Finansieringsansvaret för

utbildningstolkning ligger på utbildningsanordnaren.

I propositionen bedömer dock regeringen att frågan

om utbildningstolk är av den karaktären att

speciella insatser kan behöva göras. Statens skolor

för vuxna (SSV) avses få i uppdrag att i samverkan

med Statens institut för handikappfrågor i skolan

(SIH) utveckla läromedel, såsom distansmetoder och

IT-läromedel, som riktar sig till sådana studerande

inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola som

har teckenspråk som första språk. Medel för

ändamålet avses beräknas i den kommande

budgetpropositionen. Proposition 2000/01:72 bereds

för närvarande av utbildningsutskottet.

Motionerna

Enligt motion 1999/2000:Ub286 (s) bör regeringen

låta se över möjligheterna att öka tillgången på

teckenspråkstolkar. Enligt motionen är det så stor

brist på teckenspråkstolkar att vuxna personer som

har behov av tolk riskerar att utestängas från

studier på grund av svårigheter att få tolkstöd.

I motion 1999/2000:Ub456 (kd) hemställs att det

statliga anslaget till teckenspråkslärar- och

teckenspråkstolkutbildningar bör förändras på så

sätt att det skall gälla all teckenspråksutbildning,

dvs. både den utbildning som sker i folkbildningens

regi och den som anordnas inom högskolan (yrkande

2). Motionärerna anför att det finns många

outbildade teckenspråkslärare i tjänst i grundskolor

och gymnasieskolor. Dessutom bör tillgängligheten i

samhället för döva ökas genom bättre tillgång till

tolkar. Staten bör mot denna bakgrund med särskilda

medel ansvara för all utbildning av de

teckenspråkslärare och teckenspråkstolkar som

behöver få utbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att riksdagens beslut år 1997

om översyn bl.a. av behovet av samordning av

utbildningen av teckenspråkstolkar,

teckenspråkslärare och lärarutbildare inom

teckenspråksområdet ännu inte resulterat i något

förslag eller någon redovisning till riksdagen. Som

redovisats ovan har regeringen på riksdagens uppdrag

låtit göra en översyn av utbildningarna på området.

Översynsrapporten från SIH år 1998 bereds ännu inom

Regeringskan-sliet.

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt

redovisat att vissa åtgärder för att underlätta

utbildningssituationen för döva, såsom

distansmetoder och IT-läromedel, aviseras i den nu

aktuella proposition 2000/01:72 som bereds av

utbildningsutskottet. Vidare har redovisats att

lärarutbildningarna nyligen har reformerats och att

utbildning av teckenspråkslärare för hörande och för

döva skall kunna ingå i den nya strukturen för

lärarutbildningen inom högskolan och i

specialpedagogutbildning.

Som utskottet tidigare påpekat har utbildningarna

inom teckenspråksområdet vuxit fram allteftersom

behov har uppstått och resurser kunnat ställas till

förfogande. Genom den nära kontakt som funnits och

alltjämt finns mellan organisationer och

folkbildning och genom beredvilligheten inom

folkbildningen att tillgodose påtalade

utbildningsbehov, har en betydande del av

teckenspråks-, tolk- och lärarutbildningen

utvecklats inom folkbildningen. I första hand

anordnas utbildningarna till teckenspråkstolk och

teckenspråkslärare inom folkhögskolorna. Med tiden

har behoven förändrats och teckenspråksutbildning

har kommit att anordnas även inom grundskolan,

gymnasieskolan och högskolan. Utskottet är medvetet

om att frågan om en eventuell samordning och

förändring av de existerande utbildningarna är

komplicerad och kan ta tid. Utskottet utgår dock

från att regeringen i den kommande

budgetpropositionen redovisar det aktuella läget när

det gäller beredningen av frågan, bl.a. på grundval

av SIH:s snart tre år gamla översynsrapport. Något

nytt uttalande i frågan om utbildningarna inom

teckenspråksområdet från riksdagens sida bör enligt

utskottets mening inte vara nödvändigt. Utskottet

avstyrker därför motionerna 1999/2000:Ub286 (s) och

1999/2000:Ub456 (kd) yrkande 2.

Minoritetsfolkhögskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om en

folkhögskola för varje minoritet, jämför

reservation 4 (v).

Motionen

Enligt motion 2000/01:Kr341 (v) har folkhögskolorna

en särskild uppgift att fylla för de nationella

minoriteterna. Det är viktigt att staten

säkerställer ett långsiktigt statligt stöd till en

folkhögskola för var och en av de erkända

minoriteterna. Sådana folkhögskolor kan bli dessa

minoritetsgruppers kulturella centrum. Sedan

Folkbildningsrådet avslutat sin kartläggning av

minoriteternas behov av folkbildningsverksamhet bör

regeringen lägga fram förslag för riksdagen i

enlighet med motionen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I samband med riksdagens behandling av regeringens

proposition 1999/2000:143 Nationella minoriteter i

Sverige avgav utskottet ett yttrande till

konstitutionsutskottet i kultur- och

folkbildningsfrågor (1999/2000: KrU2y). Utskottet

påminde om att det ankommer på Folkbildningsrådet

att godkänna inrättandet av nya

statsbidragsberättigade folkhögskolor och att

tilldela dem bidrag. Utskottet påminde också om att

det redan finns folkhögskolor som vänder sig till

tre av de fem nationella minoriteterna, nämligen

samerna, sverigefinnarna och tornedalingarna.

Utskottet framhöll också att samtliga folkhögskolor

efter eget bestämmande har möjlighet att anordna

utbildningar för de olika minoriteterna. På

konstitutionsutskottets förslag avslog riksdagen ett

motionsyrkande liknande det nu aktuella.

Folkbildningsrådet har i februari 2000 på

regeringens uppdrag redovisat de nationella

minoriteternas deltagande i folkbildningen.

Folkbildningsrådet anför att folkbildningen har ett

ansvar att särskilt uppmärksamma de nationella

minoriteternas behov i enlighet med det syfte med

statsbidraget som innebär att utbildning som vänder

sig till utbildningsmässigt, kulturellt eller

socialt missgynnade personer skall prioriteras.

Folkbildningsrådet anser att kartläggningen visar

att studieförbund och folkhögskolor har tagit denna

uppgift på allvar. Folkhögskolor och studieförbund

har genomfört särskilt riktade insatser både efter

förfrågningar från minoritetsorganisationer och på

eget initiativ. Folkbildningsrådet framhåller att

personer som hör till minoriteterna med stor

sannolikhet också deltar i det allmänna

folkbildningsutbudet, där människor med olika

språklig, social och kulturell bakgrund förs samman.

I den mån minoritetsorganisationerna önskar resurser

till särskilt riktade insatser bör de enligt

Folkbildningsrådets mening diskutera detta med

regeringen. För att ytterligare öka intresset för

minoritetsgruppernas utbildnings- och bildningsbehov

avser Folkbildningsrådet att distribuera rapporten

till folkhögskolor och studieförbund.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr341 (v) yrkande 2.

Folkbildningens kulturaktiviteter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

uppdrag till Folkbildningsrådet och Statens

kulturråd beträffande folkbildningens

kulturaktiviteter, jämför reservation 5 (c).

Motionerna

Enligt motion 1999/2000:Kr201 (c) är studieförbunden

betydelsefulla aktörer för att kulturlivet skall

leva i hela landet. Genom studiecirklar kan

människor få ökade kunskaper och möjligheter till

eget skapande och genom kulturprogram kan amatörer

och professionella mötas. Studieförbunden är viktiga

kulturarrangörer i människors omedelbara närmiljö.

Det är därför viktigt att teater, musik,

utställningar från museer m.m. kan erbjudas i litet

format som passar i den lokala miljöns

samlingslokaler. Motionärerna påminner om att

arbetsgruppen Kultur i hela landet lanserade

begreppet "stor konst i liten miljö" och anser att

detta bör vara en ledstjärna för dem som erhåller

statsbidrag till kulturprogram och utställningar.

Mot denna bakgrund bör Folkbildningsrådet och

Statens kulturråd få i uppdrag att främja en

fördjupad, lokal dialog mellan olika

kulturarrangörer (yrkande 8).

I motion 2000/01:Kr289 (c) begärs att

Folkbildningsrådet skall stimulera folkbildningen

till att ge större utrymme för ungdomars

kulturaktivitet (yrkande 5). Ungdomars engagemang

och medverkan är mycket viktiga även inom

folkbildningen.

Utskottets ställningstagande

Enligt de av riksdagen fastställda sju nationella

kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken verka

bl.a. för att alla skall få möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser

samt eget skapande. Vidare skall kulturpolitiken

främja bildningssträvanden.

Med utgångspunkt bl.a. i de nationella

kulturpolitiska målen har riksdagen beslutat att ett

av syftena med statsbidraget till folkbildningen

skall vara att bredda kulturintresset i samhället,

öka delaktigheten i kulturlivet samt främja

kulturupplevelser och eget skapande.

Mot bakgrund av de uppdrag på kulturområdet som

Folkbildningsrådet och Kulturrådet redan har av

staten anser utskottet att det inte behövs ett

sådant uttalande som begärs i motion 1999/2000:Kr201

(c). Det måste förutsättas att båda verkar för att

kultur sprids i sådana former som även passar mindre

samlingslokaler, bibliotek m.m. På samma sätt får

förutsättas att även andra ansvariga, t.ex. kommuner

och landsting, statliga och statligt stödda

institutioner m.fl. är väl medvetna om att

produktion och samverkan kring kulturaktiviteter

måste ske med beaktande av de olika förutsättningar

och behov som finns i olika delar av landet. Det

ankommer på Kulturrådet att kontinuerligt genomföra

uppföljningar och utvärderingar inom sitt område mot

de av riksdag och regering uppsatta målen för

kulturpolitiken. Kulturrådet har också att till

regeringen rapportera om och i vad mån dessa mål är

svåra att uppnå och i så fall vilka orsakerna är.

Som utskottet redovisat i det föregående kommer en

ny statlig utvärdering av folkbildningen att

påbörjas. I den kommer också frågor om

folkbildningen och kulturen att tas upp.

Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

vänder sig till alla unga och vuxna människor i

landet med erbjudande om deltagande. Det bör vara i

folkbildningens eget intresse att verksamheten

utformas så att den lockar ungdomar till deltagande.

Något särskilt uppdrag till Folkbildningsrådet att

verka för att ungdomars kulturaktiviteter får större

utrymme inom folkbildningen bör således inte vara

nödvändigt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000: Kr201 (c) yrkande 8

och 2000/01:Kr289 (c) yrkande 5.

En folkbildningssatsning om

demokrati

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om en

folkbildningssatsning om demokrati, jämför

reservation 6 (kd).

Motionerna

I två motioner från åren 1999 och 2000, nämligen

1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 34 och 2000/01:Kr345

(kd) yrkande 51, hemställs att regeringen skall ta

initiativ till en bred folkbildningssatsning om

demokrati. Regeringen har uttalat att folkbildningen

har en viktig roll i att försvara, vitalisera och

utveckla demokratin, men har enligt motionärerna

inte sett till att det sker ett mera konkret arbete

på detta område. Det låga valdeltagandet och det

minskade politiska engagemanget motiverar en bred

folkbildningssatsning om demokratin och om

medborgarnas delaktighet i den politiska processen.

Folkbildningen har med sin spridning, sitt stora

deltagarantal och sitt arbetssätt en unik möjlighet

att få medborgarna att känna sig delaktiga i det

politiska samtalet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad som anförs i motionerna

om folkbildningens betydelse för demokratin.

Utskottet vill påminna om att ett av de

grundläggande motiven för att staten satsar mycket

stora belopp på stöd till folkbildningen är att

folkbildningen skall främja en verksamhet som skapar

engagemang för att människor skall vilja delta i

samhällsutvecklingen och att folkbildningen skall

medverka till att stärka och utveckla demokratin (2

§ förordningen 1991:1451 om statsbidrag till

folkbildningen).

Anordnarna av det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet skall i enlighet med sin

verksamhetsform, arbetsmetod, ideologiska profil och

pedagogiska metod själva lägga fast målen för sin

verksamhet och anordna statsbidragsstödd verksamhet

inom de gränser som de av riksdagen fastlagda

syftena med statsbidraget ger. Riksdagen eller

regeringen bör därför inte göra något uttalande

eller ge något uppdrag som gäller en särskild

demokratisatsning inom ramen för

folkbildningsbidraget. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 34

och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 51.

Folkbildande insatser om det

europeiska fredsarbetet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

folkbildande insatser om det europeiska

fredsarbetet, jämför reservation 7 (fp).

Motionen

I motion 2000/01:Kr607 (fp) hemställs att riksdagen

skall tillkännage för regeringen vad i motionen sägs

om folkbildningens betydelse för människors

engagemang i det fortsatta europeiska fredsarbetet

(yrkande 1). Vidare bör riksdagen uttala sig om

vikten av fortsatt engagemang för byggande av det

nya fredliga välfärds-Europa med en successiv

nedmontering av gränser och hinder (yrkande 2).

Slutligen föreslås i motionen att riksdagen skall

tillkännage för regeringen vad i motionen sägs om

att medel skall prioriteras för folkbildande

insatser om utvecklingen i EU (yrkande 3).

Motionären påminner om att studiecirkelverksamheten

haft en avgörande betydelse för det folkliga

engagemanget i den moderna svenska

samhällsomdaningen och anser att ett motsvarande

engagemang för den fredliga omdaningen av Europa

också kräver insatser från folkbildningen.

Folkbildningen är det främsta pedagogiska redskapet

för en aktiv och demokratisk påverkan och för

människors engagemang i den process som nu pågår. I

detta arbete bör riksdagens ledamöter själva delta,

och arbetet bör stödjas av uttalanden från riksdag

och regering samt med särskilt anvisade medel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion

2000/01:Kr607 (fp) om folkbildningens förmåga och

möjligheter att skapa engagemang för

samhällsutvecklingen och att förmedla kunskaper och

stimulera till debatt kring frågor om utvecklingen i

Europa. Folkbildningen har efter eget val deltagit i

de satsningar på EU-frågor för vilka medel ställts

till förfogande i särskild ordning utöver det

ordinarie folkbildningsanslaget. Utskottet är

övertygat om att folkbildningen deltar i detta

arbete även fortsättningsvis utan att riksdagen gör

några sådana uttalanden som föreslås i motionen. Mot

denna bakgrund avstyrks motion 2000/01:Kr607 (fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Bidragsfördelningen till vissa

rörelsefolkhögskolor

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr603 yrkande

1.

Reservation 1 (c)

2. Kvalificerad musikutbildning vid

folkhögskolor

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr602,

2000/01:Kr606 och 2000/01:Kr701 yrkande 34 i

denna del.

Reservation 2 (mp)

3. Bidragsfördelningen till studieförbund

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr603 och

2000/01:Kr605.

4. Överläggningar med Svenska

Kommunförbundet om folkbildningens

inriktning

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr201 yrkande

9.

Reservation 3 (c)

5. Kommunernas och landstingens ansvar för

folkbildningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr604.

6. Utbildningar inom teckenspråksområdet

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub286 och

1999/2000:Ub456 yrkande 2.

7. Minoritetsfolkhögskolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr341 yrkande

2.

Reservation 4 (v)

8. Uppdrag till Folkbildningsrådet och

Statens kulturråd om kulturaktiviteter

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr201

yrkande 8 och 2000/01: Kr289 yrkande 5.

Reservation 5 (c)

9. En folkbildningssatsning om demokrati

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313

yrkande 34 och 2000/01: Kr345 yrkande 51.

Reservation 6 (kd)

10. Folkbildande insatser om det europeiska

fredsarbetet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr607.

Reservation 7 (fp)

Stockholm den 5 april 2001

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s),

Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal

(s), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart

Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Anne-Katrine

Dunker (m), Tasso Stafilidis (v), Per Lager (mp) och

Erik Arthur Egervärn (c).

Bakgrund

Riksdagen beslöt år 1991 om en ändrad

ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen

(prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr.

1990/91:358). Den dittillsvarande omfattande

regleringen ersattes med ett system där riksdag och

regering fastställer övergripande mål och motiv till

grund för att bevilja statsbidrag för den samlande

folkbildningen, dvs. folkhögskolorna och

studieförbunden. Dessa mål och motiv uttrycks i

syften med statsbidraget i förordningen (1991:977)

om statsbidrag till folkbildningen (senast ändrad

2000:1451).

Statens stöd skall enligt förordningen om

statsbidrag till folkbildningen ha till syfte att

främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor

och män att påverka sin livssituation och som skapar

engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.

Vidare skall stödet ha till syfte att stärka och

utveckla demokratin samt bredda kulturintresset i

samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt

främja kulturupplevelser och eget skapande.

Verksamhet som syftar till att utjämna

utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i

samhället skall prioriteras liksom verksamhet som

riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och

kulturellt missgynnade personer. Personer med

utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och

arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för

statens stöd (2 § förordningen om statsbidrag till

folkbildningen).

När det nya systemet infördes förutsattes att både

folkbildningen själv och staten följer upp och

utvärderar den statsbidragsstödda folkbildningen mot

syftena med bidraget. En statlig utvärdering gjordes

åren 1994-1996, vilken resulterade i sex

delbetänkanden och ett slutbetänkande,

Folkbildningen - en utvärdering (SOU 1996:159). På

grundval av bl.a. utvärderingsresultaten beslöt

riksdagen år 1998 om en komplettering av syftena med

statsbidraget (prop. 1997/98:115, bet.

1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).

Sedan den 1 juli 1997 har ett projekt benämnt

Kunskapslyftet pågått med särskilt anvisade medel

till sammanlagt 100 000 årsstudieplatser inom

kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor.

Kommunerna har med sina medel anordnat utbildning

inom den kommunala vuxenutbildningen och upphandlat

utbildning av folkhögskolor, studieförbund och andra

utbildningsanordnare. En särskild kommitté,

Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67, 1996:71,

1997:104), har utvärderat verksamheten och avgivit

ett antal rapporter och delbetänkanden samt

slutbetänkandet Kunskapsbygget 2000 - det livslånga

lärandet (SOU 2000:28).

På grundval av bl.a. resultaten av

Kunskapslyftskommitténs arbete har regeringen

nyligen lagt fram proposition 2000/01:72 Vuxnas

lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen.

Propositionen och motioner väckta med anledning av

propositionen har remitterats till

utbildningsutskottet som i sin tur berett

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över

propositionen och dessa motioner i de delar som rör

kulturutskottets beredningsområde. Kulturutskottet

har i sitt yttrande 2000/01:KrU3y behandlat frågor

om mål för vuxnas lärande, pedagogisk-metodisk

utveckling för vuxenutbildningen, frågor om

folkbildningen och ett nytt särskilt riktat

statsbidrag till folkbildningen för åren 2003-2005

avsett för folkhögskolan. I yttrandet behandlar

utskottet också några motionsyrkanden från allmänna

motionstiden åren 1999 och 2000 som remitterats till

kulturutskottet, vilka behandlar frågor som tas upp

i propositionen. Kulturutskottet överlämnar i

samband med yttrandet dessa motionsyrkanden till

utbildningsutskottet för beredning.

I proposition 2000/01:72 (avsnitt 11.3) aviserar

regeringen att en ny statlig utvärdering av

folkbildningen skall genomföras. Den skall avse

Folkbildningsrådets roll och funktion,

folkbildningens särart, folkbildningen och kulturen,

folkbildningen och dess effekter för deltagarna,

folkbildningens egna utvärderingar samt

folkbildningen och personer med funktionshinder.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Bidragsfördelningen till vissa

rörelsefolkhögskolor (punkt 1)

av Erik Arthur Egervärn (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:Kr603 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkhögskolorna är en mycket viktig resurs för

folkrörelserna, då stora delar av ledarutbildningen

och annan utbildningsverksamhet sker vid rörelsernas

egna folkhögskolor. Enligt min mening är det därför

olyckligt att det inte funnits ekonomiskt utrymme

under 1990-talet för en utveckling av verksamheten

vid vissa rörelsefolkhögskolor, t.ex. Hästsportens

folkhögskola. Folkbildningsrådet har under denna

period beslutat om en rad nya självständiga,

statsbidragsberättigade folkhögskolor, vilka har

börjat som filialfolkhögskolor. Samtidigt som dessa

nya folkhögskolor har fått eget statsbidrag har

ursprungsfolkhögskolorna, som de nya avskilts från,

därigenom fått ekonomiskt utrymme för utveckling.

Jag anser, i likhet med vad som anförs i motion

1999/2000:Kr603 (c) yrkande 1, att en särskild

översyn bör göras av regelverket för

Folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag till

rörelsefolkhögskolorna. Detta bör riksdagen med

bifall till motionsyrkandet som sin mening

tillkännage för regeringen.

2. Kvalificerad musikutbildning vid

folkhögskolor (punkt 2)

av Per Lager (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr701 yrkande 34 i denna del och med

anledning av motionerna 1999/2000:Kr602 och

2000/01:Kr606.

Ställningstagande

Det kan enligt min mening vara nödvändigt att ha

särskilt avsatta medel för vissa ändamål för att de

av riksdag och regering fastställda målen för

folkbildningen skall kunna uppnås, t.ex. när det

gäller folkbildningens ansvar på kulturområdet. Mot

denna bakgrund bör en särskild utvärdering göras av

hur folkhögskolans musikutbildning utvecklats sedan

Folkbildningsrådet tagit bort bidraget till

kvalificerad musikutbildning. Riksdagen bör med

bifall till motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34 i

denna del som sin mening tillkännage för regeringen

vad jag här har anfört.

3. Överläggningar med Svenska Kommunförbundet

om folkbildningens inriktning (punkt 4)

av Erik Arthur Egervärn (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:Kr201 yrkande 9.

Ställningstagande

En levande demokrati förutsätter många mötesplatser.

Föreningsliv, studieförbund och partier erbjuder

tusentals sådana mötesplatser i Sverige. I det

demokratiska samtalet i studieförbundens

studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar

skaffar sig människor nya kunskaper och redskap för

att påverka samhällsutvecklingen. Det är statens,

landstingens och kommunernas uppgift att stödja

folkbildningen för att underlätta

medborgarinflytande och delaktighet. Det behövs en

medveten prioritering av folkbildningen. Det är

oroande att många kommuner och landsting har minskat

sina bidrag. Mot denna bakgrund bör enligt min

mening regeringen ta initiativ till överläggningar

med Kommunförbundet om folkbildningens inriktning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Kr201 (c) yrkande 9 som sin mening

tillkännage för regeringen.

4. Minoritetsfolkhögskolor (punkt 7)

av Tasso Stafilidis (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr341 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2000/01:Kr341 (v) har

folkhögskolorna en särskild uppgift att fylla för de

nationella minoriteterna. Det är viktigt att staten

säkerställer ett långsiktigt statligt stöd till en

folkhögskola för var och en av de erkända

minoriteterna. Sådana folkhögskolor kan bli dessa

minoritetsgruppers kulturella centrum. Sedan

Folkbildningsrådet nu avslutat sin kartläggning av

minoriteternas behov av folkbildningsverksamhet, bör

regeringen lägga fram förslag för riksdagen i

enlighet med motion 2000/01:Kr341 (v) yrkande 2.

Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet

som sin mening tillkännage för regeringen.

5. Uppdrag till Folkbildningsrådet och Statens

kulturråd om kulturaktiviteter (punkt 8)

av Erik Arthur Egervärn (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

1999/2000:Kr201 yrkande 8 och med anledning av

motion 2000/01:Kr289 yrkande 5.

Ställningstagande

Studieförbunden är viktiga kulturarrangörer i

människors omedelbara närmiljö. Teater, musik,

utställningar från museer m.m. bör kunna erbjudas i

litet format som passar i den lokala miljöns

samlingslokaler. Jag vill påminna om att

arbetsgruppen Kultur i hela landet lanserade

begreppet "stor konst i liten miljö". Detta begrepp

bör enligt min mening vara en ledstjärna för dem som

erhåller statsbidrag till kulturprogram,

utställningar m.m. Jag anser därför att regeringen

bör ge Folkbildningsrådet och Statens kulturråd i

uppdrag att främja en fördjupad, lokal dialog mellan

olika kulturarrangörer. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1999/2000:Kr201 (c) yrkande 8 som

sin mening tillkännage för regeringen.

I enlighet med det syfte med statsbidraget som

avser breddning av kulturintresset, delaktighet i

kulturlivet samt främjande av kulturupplevelser och

eget skapande, bör det enligt min mening höra till

Folkbildningsrådets uppgifter att stimulera

folkbildningen till att ge större utrymme för

ungdomars kulturaktivitet. Regeringen bör verka för

att så blir fallet. Riksdagen bör med anledning av

motion 2000/01:Kr289 (c) yrkande 5 som sin mening

tillkännage detta för regeringen.

6. En folkbildningssatsning om demokrati

(punkt 9)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000: Kr313 yrkande 34 och 2000/01:Kr345

yrkande 51.

Ställningstagande

Regeringen bör enligt min mening ta initiativ till

en bred folkbildningssatsning om demokrati. Som

regeringen tidigare har uttalat har folkbildningen

en viktig roll i att försvara, vitalisera och

utveckla demokratin. Jag anser att det låga

valdeltagandet och det minskade politiska

engagemanget motiverar en bred folkbildningssatsning

om demokratin för att öka medborgarnas delaktighet i

den politiska processen. Folkbildningen har enligt

min mening en unik möjlighet att - med sin

spridning, sitt stora deltagarantal och sitt

arbetssätt - få medborgarna att känna sig delaktiga

i det politiska samtalet.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionerna 1999/2000: Kr313 (kd) yrkande 34 och

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 51 som sin mening

tillkännage för regeringen.

7. Folkbildande insatser om det europeiska

fredsarbetet (punkt 10)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr607.

Ställningstagande

Studiecirkelverksamheten har haft en avgörande

betydelse för det folkliga engagemanget i den

moderna svenska samhällsomdaningen. Som anförs i

motion 2000/01:Kr607 (fp) krävs det insatser från

folkbildningen för att ett motsvarande engagemang

skall växa fram också för den fredliga omdaningen av

Europa, det fortsatta europeiska fredsarbetet och

byggandet av det nya fredliga välfärds-Europa, där

gränser och hinder successivt monteras ned.

Folkbildningen är det främsta pedagogiska redskapet

för en aktiv och demokratisk påverkan och för

människors engagemang i den process som nu pågår.

Riksdagens ledamöter bör själva delta i detta

arbete. Dessutom bör arbetet stödjas av uttalanden

från riksdag och regering. Sådana folkbildande

insatser om utvecklingen i EU, som jag nu förordat i

enlighet med motion 2000/01: Kr607 (fp), kräver

särskilt anvisade medel. Regeringen bör förelägga

riksdagen förslag om anvisande av medel till en

sådan satsning.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr607 (fp) som sin mening tillkännager för

regeringen vad jag här har anfört.

Särskilt yttrande

Bidragsfördelningen till studieförbund (punkt

3)

Roy Hansson (m) anför:

I motion 2000/01:Kr605 (m), väckt hösten 2000,

påvisas att det nya system för fördelning av

statsbidrag till studieförbunden som

Folkbildningsrådet beslutat om, missgynnar

studieförbund med växande verksamhet. Fördelningen

grundas till stor del på ett genomsnitt av tre

tidigare års verksamhet, då de växande

studieförbundens verksamhet var mindre än i dag.

Dessutom skall bidrag utgå oförändrat några år

framåt. Jag har dock avstått från att yrka bifall

till motionsyrkandet om en översyn av

fördelningssystemet, eftersom regeringen nu i

proposition 2000/01:72 uttalat sin avsikt att

tillkalla en utredare med uppgift att genomföra en

utvärdering av folkbildningsstödet.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag