Bet. 2000/01:KrU8

Kulturutskottets betänkande

2000/01:KRU08

Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

KrU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2000/01:94 Radio

och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 jämte

motioner, väckta med anledning av propositionen,

samt en rad motionsyrkanden väckta under allmänna

motionstiden år 2000.

Utskottet konstaterar att en radio och TV i

allmänhetens tjänst har en viktig roll att spela

även i ett förändrat medielandskap med många nya

aktörer och med nya distributionskanaler. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till de villkor och

riktlinjer som skall gälla för de tre public

service-företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges

Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB

(UR) under nästa tillståndsperiod, dvs. åren 2002

t.o.m. 2005.

Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att

programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt

programutbud med hög kvalitet. Verksamheten skall

som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Olika

smakriktningar liksom små och stora publikgrupper

skall kunna tillgodoses. Programföretagen har ett

särskilt ansvar för vissa genrer som man

erfarenhetsmässigt vet att kommersiella kanaler inte

producerar. Vidare skall de ägna ökad uppmärksamhet

åt program med och för barn och unga, vidga och

fördjupa sitt kulturansvar och öka samarbetet med

kulturinstitutioner. Nyhetsverksamheten och

samhällsbevakningen skall utgå från olika perspektiv

och präglas av mångfald. Programföretagens insatser

för språkliga och etniska minoriteter skall öka.

Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och

romani chib skall inta en särställning.

Insatserna för att göra programmen tillgängliga

för funktionshindrade skall öka. Det skall vara ett

mål att uppläsning av textremsan på TV-bilden skall

kunna erbjudas synskadade under tillståndsperioden.

Utskottet utgår från att text-TV-textningen skall

öka under perioden så att minst hälften av de

förstagångssända programmen med svenskt ursprung

textas. Utskottet förutsätter att programföretagen

intensifierar sina ansträngningar för att åstadkomma

en jämn och hög ljudkvalitet och att de i så stor

utsträckning som möjligt undviker störande

bakgrundsljud.

SR och SVT skall även i fortsättningen ha en

decentraliserad organisation. Av sändningarna skall

55 % produceras utanför Stockholm. Vidare skall den

andel av resurserna som förbrukas av enheterna

utanför Stockholm behållas på minst nuvarande nivå.

Utskottet anser att det även i fortsättningen

skall vara en utgångspunkt i public service-

uppdraget att det skall finnas flera

produktionskällor och att det skall vara en hög och

jämn nivå på omfattningen av utomståendes medverkan.

SVT skall totalt sett inte prioritera ytterligare

utläggningar av produktioner, medan däremot SR skall

sträva efter fler utläggningar under den kommande

tillståndsperioden.

UR skall i högre grad än i dag koncentrera sina

insatser på utbildningsprogram.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det -

i samband med utbyggnaden av digital marksänd TV och

med hänvisning till att de analoga sändningarna i

framtiden upphör - inte längre är motiverat att

allmänheten skall belastas med ytterligare kostnader

utöver TV-avgiften för att ta del av SVT:s och UR:s

sändningar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att SR -

i avvaktan på att de digitala radiosändningarna

utvärderas av en statlig kommitté - skall minska

sina kostnader för de digitala sändningarna i

marknätet.

Programföretagen bör liksom nu finansieras med TV-

avgiftsmedel, vilket även gäller s.k. kompletterande

verksamhet såsom t.ex. Internetverksamhet.

Sidoverksamheter till programverksamheten skall bära

sina egna kostnader.

Utskottet tillstyrker förslaget att SR-indexet

ersätts av en tvåprocentig årlig uppräkning.

Uppräkningen är förbunden med ett villkor att

avgiftsskolket skall minskas. Likaledes tillstyrker

utskottet att ett särskilt distributionskonto

inrättas för att hantera kostnaderna för TV-

distribution i samband med övergången från analog

till digital distributionsteknik. Den s.k.

fördelningsnyckeln ändras med hänvisning bl.a. till

inrättandet av distributionskontot.

Medelstilldelningen till de tre programföretagen

tillstyrks också, vilket innebär att de totalt sett

bör anvisas 6 265 miljoner kronor för år 2002. TV-

avgiften bör höjas från den 1 januari 2002 till 1

740 för helår.

Regeringen meddelar att en parlamentariskt

sammansatt kommitté skall tillsättas för att göra en

översyn av public service-uppdraget och public

service-företagens förutsättningar att uppfylla

detta uppdrag i en föränderlig mediesituation inför

den tillståndsperiod som börjar år 2006. Ett antal

motioner om inriktningen av översynen avstyrks.

Utskottet avstyrker ett antal motioner om

tillgången till SVT:s regionala sändningar,

försäljning av Teracom AB, stöd till organisationen

Öppna kanaler, Våldsskildringsrådets uppdrag,

mediepåverkan på barn och unga i vad gäller

våldsskildringar bl.a. i datorspel, forskning på

medieområdet, m.m.

I betänkandet finns 36 reservationer och 10

särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen anför bl.a. att betydelsen av radio och

TV i allmänhetens tjänst är mycket stor för nyhets-

och informationsförmedling, kritisk

samhällsbevakning, folkbildning och debatt och som

skapare och förmedlare av kulturyttringar inom olika

genrer. Public service-företagens betydelse snarare

ökar än minskar i dagens mediesituation, anser

regeringen. Den utveckling som har skett när det

gäller programutbud och tillgänglighet till radio-

och TV-program i Sverige under den senaste

tillståndsperioden ger enligt regeringen inte

anledning att förändra grunderna i public service-

företagens allmänna uppdrag. Regeringen anser att de

grundläggande och allmänna principerna i

programföretagens sändningstillstånd skall fortsätta

att gälla. På några punkter finns det dock anledning

att förtydliga och stärka public service-uppdraget

inför kommande tillståndsperiod.

I propositionen föreslås att programverksamheten

inom SR, SVT och UR skall bedrivas självständigt i

förhållande till såväl staten som olika ekonomiska,

politiska och andra intressen och maktsfärer i

samhället. Programföretagens sändningsrätt skall

utövas opartiskt och sakligt. Ämnesval och

framställning skall ta sikte på vad som är

väsentligt. Programföretagen skall beakta

programverksamhetens betydelse för den fria

åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av

åsikter och meningsyttringar.

Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt

programutbud som kännetecknas av hög kvalitet i alla

programgenrer. Sändningarna skall vara tillgängliga

i hela landet och programmen skall utformas så att

de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser

skiftande förutsättningar och intressen hos

befolkningen i hela landet. Programutbudet skall

spegla förhållanden i hela landet och som helhet

präglas av folkbildningsambitioner.

Programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt

program för och med barn och ungdomar samt i dessa

program förmedla kulturella och konstnärliga

upplevelser, nyheter och information.

Programföretagen skall ta hänsyn till mediets

särskilda genomslagskraft när det gäller programmens

ämnen och utformning samt tiden för sändning av

programmen.

En närmare redovisning av innehållet i public

service-uppdraget i vad avser ett mångsidigt utbud

av hög kvalitet återfinns i propositionen (s.

30-35).

Motionerna

I nio motionsyrkanden behandlas frågor som rör

kraven på mångsidighet och kvalitet m.m.

Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser att public

service-uppdraget skall koncentreras till att vara

ett komplement till övrigt medieutbud, såväl

innehållsligt som kvalitetsmässigt. SVT och SR

innehåller, menar motionärerna, en rad program som

till sin karaktär lika gärna skulle kunna höra hemma

i de kommersiella kanalerna. En koncentration av

SVT:s och SR:s programutbud bör inledas redan under

den kommande tillståndsperioden, varvid fokus skall

vara program som inte har en naturlig hemvist i

andra företags utbud. Regeringens förslag till

riktlinjer vad gäller mångsidigheten bör därför

förändras i enlighet med detta (yrkande 1 i denna

del).

I samma motion, Kr1 (m), anförs att det numera

finns lika goda förutsättningar för mångfald och

konkurrens inom etermedierna som inom området för

tryckta medier. Det är självklart, anser

motionärerna, att public service-uppdraget måste

ändras när utbudet, efterfrågan och konkurrensen med

andra medier ändras (yrkande 7).

Liknande tankegångar finns i motion K400 (m), vari

yrkas att SVT och SR skall erbjuda program som

publiken annars inte möter. I motionen anförs också

att public service-verksamheten bör inriktas mot att

uppnå en tydlig identitet i den nya mediemiljön.

Även program som vänder sig till mycket små

publikgrupper måste få ta del av resurserna, menar

motionärerna, som också betonar kraven på en

utveckling mot ökad kvalitet och fördjupning i

programverksamheten (yrkande 9 i denna del).

I yrkande 1 i motion Kr8 (kd) begärs att

riktlinjerna för programverksamheten i de kommande

tillstånden skall förstärkas i förhållande till

regeringens förslag då det gäller kraven på

allsidighet och relevans. Motionärerna bakom

motionen föreslår att följande formulering skall

gälla i detta hänseende: "Programföretagens

sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt.

Ämnesval och framställning skall därför ta sikte på

allsidighet, relevans och vad som därmed är

väsentligt".

I motion Kr3 (c) vänder sig motionären mot att

våld visas i SVT:s utbud. Underhållningsprogram i SR

och SVT bör - enligt motionen - inte innehålla

våldsinslag (yrkande 2).

I motion T713 (c) uttalas att public service-

företagen via Internet bör tillhandahålla

högkvalitativt och användarvänligt innehåll och

därmed vara normsättare på nätet i dessa hänseenden

(yrkande 14).

I motion Kr282 (kd) föreslås dels att

programföretagen i de nya tillståndsvillkoren skall

ges ett mycket omfattande ansvar för att

tillhandahålla en saklig och opartisk information,

granskning, spegling och debatt av förhållandena i

hela vårt land (yrkande 1), dels att tillståndet

skall få ett tydligt barnperspektiv (yrkande 9).

Ett särskilt viktigt inslag i public service-

uppdraget bör enligt motionärerna bakom motion Kr343

(c) vara att utveckla de demokratiska arenor som

public service-företagen utgör i dag (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen (s. 7) har en

parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp tillkallats

av regeringen för att medverka vid beredningen av

nya sändningstillstånd för public service-företagen.

Gruppen uppnådde enighet om de riktlinjer för

programverksamheten som skall gälla för företagen

under den kommande tillståndsperioden.

Finansieringsförslagen i propositionen stöddes i

beredningsarbetet av företrädare för

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottet kan nu - utifrån de motionsförslag som

väckts med anledning av propositionen - konstatera

att den enighet som vid beredningstillfället rådde

rörande väsentliga delar av propositionen inte

längre finns.

Enligt utskottets uppfattning är förslagen i

propositionen till riktlinjer, då det gäller ett

mångsidigt utbud av hög kvalitet, väl avvägda med

hänsyn till den situation som råder på medieområdet.

Sålunda har en radio och television i allmänhetens

tjänst en viktig roll att spela även i ett förändrat

medielandskap med många nya aktörer och med nya

distributionskanaler. Utskottet instämmer i

regeringens uppfattning att det ur ett demokratiskt

och kulturellt perspektiv är viktigt att även i

framtiden stimulera en nationell radio- och TV-

produktion av hög kvalitet och att värna om

oberoende svenska radio- och TV-företag som i

allmänhetens tjänst verkar på icke-kommersiell

grund.

Utskottet delar inte den uppfattning som kommer

till uttryck i motionerna Kr1 (m) och K400 (m) i

motsvarande delar och som innebär att utbudet i

public service-kanalerna enbart skall vara ett

komplement till övrigt konkurrerande medieutbud och

erbjuda program, som publiken inte möter i övrigt

programutbud.

För utskottet är det självklart att en radio och

TV i allmänhetens tjänst skall ha ett särskilt

ansvar för vissa genrer som man erfarenhetsmässigt

vet att kommersiella kanaler inte producerar. Detta

får emellertid inte innebära att programföretagens

ansvar skall begränsas till dessa programgenrer. I

likhet med regeringen anser utskottet i stället att

programföretagens uppdrag skall vara mångsidigt då

det gäller utbudet, så att olika smakriktningar,

liksom små och stora publikgrupper, kan tillgodoses.

Det bör understrykas att mångsidigheten i utbudet

inte innebär att programföretagen får ge avkall på

kravet att alla programgenrer skall präglas av hög

kvalitet.

I sammanhanget finns det även skäl att - då det

gäller TV-mediet - erinra om att ca en tredjedel av

befolkningen alltjämt endast har tillgång till det

utbud som erbjuds i de tre marksända TV-kanalerna,

SVT 1 och SVT 2 samt TV 4. För denna del av

befolkningen torde det vara särskilt angeläget att

SVT:s uppdrag får den mångsidighet och utformas i

enlighet med de riktlinjer som föreslås i

propositionen.

Utskottet kan inte heller instämma med

motionärerna bakom yrkande 1 i motion Kr8 (kd) att

kraven på allsidighet och relevans behöver

förstärkas i förhållande till regeringens förslag. I

propositionen föreslås att sändningsrätten skall

utövas "opartiskt och sakligt" och att "ämnesval och

framställning skall ta sikte på vad som är

väsentligt". I dessa uttryck inryms enligt

utskottets uppfattning ett krav på "relevans" och

"väsentlighet", vilket också framhålls i

propositionen (s. 34). En ändring i enlighet med

motionsförslaget är därför inte motiverad. Utskottet

kan inte heller se något skäl till att i

sändningsvillkoren begära att ämnesval och

framställning skall ta sikte på allsidighet.

Utskottet erinrar om att programutbudet i sin helhet

skall vara mångsidigt och att sändningsrätten skall

utövas opartiskt och sakligt.

Då det gäller förslaget i motion Kr3 (c) yrkande

2, som syftar till att våldsinslag inte skall få

förekomma i underhållningsprogram i SVT:s

sändningar, erinrar utskottet om att såväl EU:s TV-

direktiv som radio- och TV-lagen (1996:844)

innehåller bestämmelser som reglerar skildringar av

våld i TV-utbudet. Vidare har SVT sedan många år en

policy för skildringar av våld, som innebär att

företaget allmänt skall visa återhållsamhet med

grova våldsskildringar. Policydokumentets avsnitt om

fiktionsvåld innehåller bl.a. följande punkter.

- Fiktiva grova våldsskildringar utan konstnärligt

eller socialt värde och som riskerar att endast

verka förråande skall inte visas i SVT:s kanaler.

-

- Om grova våldsskildringar förekommer i

fiktionsprogram skall sändningen förläggas till

tidpunkter då barnpubliken allmänt sett inte tittar

på TV. SVT placerar därför inte fiktionsprogram

innehållande grova våldsskildringar före klockan

21.00. Samma princip gäller trailrar som innehåller

våld.

-

- I både nyhetsprogram och fiktionsprogram skall,

oavsett sändningstidpunkt, förvarnas i påannons

eller programpresentation om det följande

programmet/inslaget innehåller våldsscener som kan

verka uppskakande på tittarna.

-

Här bör vidare nämnas att SVT även har förbundit sig

att följa de riktlinjer för våldsskildringar som

European Broadcasting Union (EBU) antagit.

Enligt utskottets uppfattning visar SVT bl.a.

genom den här redovisade policyn att företaget är

väl medvetet om mediets genomslagskraft och de

speciella risker som kan finnas då det gäller

våldsinslag i programmen. Utskottet har därför

kommit till den slutsatsen att de i propositionen

föreslagna formuleringarna är tillräckliga. Det

innebär att programföretaget även fortsättningsvis

skall ta hänsyn till mediets särskilda

genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och

utformning samt tiden för sändning av programmen.

Då det gäller förslaget i motion T713 (c) yrkande

14 att public service-företagen skall tillhandahålla

högkvalitativt och användarvänligt innehåll via

Internet samt vara normsättare på nätet i dessa

hänseenden, anser utskottet att yrkandet är

tillgodosett genom de formuleringar som finns i

propositionen. De principer i form av opartiskhet,

saklighet, omsorg om demokratiska värden och frihet

från kommersiell finansiering som gäller för radio-

och TV-sändningarna bör givetvis, sägs det,

tillämpas även på kompletterande verksamhet, varmed

bl.a. avses verksamhet på Internet (prop. s. 66).

Här bör också nämnas att det av propositionen

framgår att public service-företagen skall sträva

efter att vara normbildande bland svenska radio- och

TV-företag (prop. s. 33).

Slutligen kan utskottet konstatera att de krav som

framförts under allmänna motionstiden i motion Kr282

(kd) rörande dels saklig och opartisk information av

förhållandena i hela landet (yrkande 1), dels ett

tydligt barnperspektiv (yrkande 9), blivit

tillgodosedda genom förslagen i propositionen.

Likaledes konstaterar utskottet att förslagen i

motion Kr343 (c) rörande kvalitet och demokrati i

public service-verksamheten tillgodosetts (yrkande

4).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser ett

mångsidigt utbud av hög kvalitet och avslå

motionerna Kr1 (m) yrkandena 1 i denna del och 7,

Kr3 (c) yrkande 2, Kr8 (kd) yrkande 1, Kr282 (kd)

yrkandena 1 och 9, Kr343 (c) yrkande 4, K400 (m)

yrkande 9 i denna del och T713 (c) yrkande 14.

Mångfald i nyhetsutbudet och

samhällsbevakningen (avsnitt 8.2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på ett

motionsyrkande godkänna vad regeringen

föreslår om riktlinjer för

programverksamheten i vad avser mångfald i

nyhetsutbud och samhällsbevakning.

Propositionen

Regeringen föreslår att nyhetsverksamheten inom

programföretagen skall bedrivas så att en mångfald i

nyhetsurval, analyser och kommentarer är tydlig.

SVT:s nyhetsverksamhet skall bedrivas så att de

olika självständiga nyhetsredaktionerna inom

företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med

skilda perspektiv.

Programföretagens nyhetsförmedling och

samhällsbevakning skall utgå från olika perspektiv

så att händelser kan värderas utifrån olika

geografiska, sociala eller andra utgångspunkter.

Som skäl för sina förslag anför regeringen bl.a.

att nyhetsverksamheten inom public service-företagen

är av central betydelse för ett allsidigt utbud av

information och debatt i Sverige. En

nyhetsverksamhet av hög klass med utrymme för

analys, fördjupning och förklaringar av sammanhang

har också mycket stor betydelse för allmänhetens

bild av omvärlden.

Vidare framgår av propositionen att SVT:s styrelse

hösten 1999 beslutade att förändra företagets

nyhetsorganisation. Omorganisationen innebär bl.a.

att en central s.k. nyhetsdesk inrättats som en

gemensam samordnings- och bokningscentral för olika

funktioner. Från nyhetsdesken hämtar de olika

redaktionerna inom SVT de resurser som behövs för

att utföra de olika nyhetsuppdrag redaktionerna har

(prop. s. 37). Regeringen anser att det är av stor

vikt att SVT:s nya organisation med en central

nyhetsdesk inte leder till att de redaktionella

bedömningarna centraliseras.

Regeringen föreslår att riktlinjerna för SVT då

det gäller mångfald i nyhetsutbud och

samhällsbevakning skall kvarstå. Nu gällande villkor

bör dock ändras. Av sammanhanget framgår att

regeringen härmed avser punkt 13 i de nuvarande

anslagsvillkoren för SVT. Denna punkt i villkoren

har följande innehåll: "SVT skall ha två

självständiga nyhetsredaktioner. Även text-TV-

verksamheten skall ha en separat nyhetsredaktion."

(Jämför prop. 1994/95:

100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU26 s. 15-16, rskr.

1994/95:367.)

Regeringen anser att nyhetsverksamheten inom SVT

skall bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval,

analyser och kommentarer inom företaget är tydlig.

Arbetet skall bedrivas så att de olika självständiga

redaktionerna inom företaget oberoende av varandra

kan fatta beslut med skilda perspektiv. Förekomsten

av flera nyhetsredaktioner inom SVT skall enligt

regeringen innebära att förutsättningarna för

variation garanteras beträffande såväl urvalet av

nyheter som presentationen av dem och att

redaktionerna kan komplettera varandra. Dessa

riktlinjer bör naturligtvis i tillämpliga delar

gälla också för SR:s nyhets- och samhällsutbud.

Motionen

I motion Kr701 (mp) yrkas att de två separata

nyhetsprogrammen inom SVT inte skall sända samma

innehåll. I dagens utbud förekommer samma inslag

ibland i upp till en tredjedel av

sändningsinnehållet. Motionärerna bakom motionen

uttrycker oro då det gäller likriktningen av de två

nyhetsprogrammen och påminner om att SVT enligt nu

gällande regler skall ha två separata

nyhetsredaktioner. Med ordet "separat" torde menas

"fristående" eller "enskild". I dagens utbud

förekommer ofta samma inslag i SVT:s båda

nyhetsprogram, anser motionärerna (yrkande 37).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det av särskild

betydelse att nyhetsverksamheten inom allmänhetens

radio och TV håller hög klass och även i

fortsättningen genom sin trovärdighet behåller

publikens förtroende.

Den oro för likriktning av nyhetsprogrammen i SVT

som kommer till uttryck i motion Kr701 (mp) torde ha

sin grund i omorganisationen av SVT:s

nyhetsverksamhet, vilken beskrivits i det

föregående. Utskottet har inhämtat att SVT internt

gjort mätningar av nyhetsprogrammen för att se om

omorganisationen fört med sig likriktning av

programmen. Sammanfattningsvis - menar SVT - kan man

utifrån de gjorda mätningarna inte finna att det

finns fog för påståendet att Aktuellt och Rapport

skulle vara alltför lika. Vidare har det - uppger

man - efter omorganisationen i oktober 2000 funnits

en aktiv strävan att profilera sändningarna

ytterligare.

Mot bakgrund av den diskussion som förts anser

utskottet att det är viktigt att - som anmäls i

propositionen - Granskningsnämnden för radio och TV

skall få i uppdrag att under den kommande

tillståndsperioden följa och utvärdera hur de gjorda

förändringarna av nyhetsorganisationerna påverkar

mångfalden i nyhetsutbudet.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

förslaget i propositionen, anser att riksdagen skall

godkänna regeringens förslag om riktlinjer för

programverksamheten i vad avser mångfald i

nyhetsutbud och samhällsbevakning och avslå motion

Kr701 (mp) yrkande 37.

Kulturansvar (avsnitt 8.3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna vad regeringen föreslår om

riktlinjer för programverksamheten i vad

avser kulturansvar. Jämför reservation 3 (m).

Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om

- gudstjänstprogram, jämför reservation 4

(kd, c, fp),

- det religiösa musikutbudet och

- uppföljning av språkvården.

Propositionen

Regeringen föreslår att public service-företagens

kulturansvar skall vara ett prioriterat område i

public service-uppdraget. Programföretagen skall

vidga och fördjupa sitt kulturansvar i förhållande

till verksamheten under innevarande

tillståndsperiod. Nyskapande programinnehåll skall

främjas liksom programföretagens egen skapande

verksamhet.

Programföretagen skall öka samarbetet med

kulturinstitutioner och fria kulturproducenter i

hela landet i syfte att öka antalet utsändningar av

föreställningar, konserter och andra

kulturhändelser.

Programföretagen skall ha ett särskilt ansvar för

det svenska språket och dess ställning i samhället.

Språkvårdsfrågor skall beaktas i

programverksamheten.

Programföretagen skall tillhandahålla ett

mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som i

dag finns i Sverige. Det utländska programutbudet

skall spegla olika kulturkretsar och, i större

omfattning än i dag, innehålla program från olika

delar av världen.

Motionerna

I två motioner framförs synpunkter då det gäller

riktlinjer för public service-uppdraget i vad avser

företagens kulturansvar.

Yrkandet i motion K400 (m) syftar till att SR och

SVT skall bli en nyskapande kraft i det svenska

kultursamhället. Public service-uppdraget skulle,

menar motionärerna, kunna ge de ledande svenska

kulturinstitutionerna en bredare verksamhetsbas. En

vitaliserad TV-teater kan i samarbete med läns- och

stadsteatrar erbjuda tittarna nya teaterupplevelser.

Möjligheten att köpa kortfilm och andra produktioner

från fristående kulturskapare bör tas till vara

(yrkande 9 i denna del).

Motionärerna bakom motion Kr282 (kd) anser bl.a.

att uppdraget att samarbeta med landets

kulturinstitutioner måste fördjupas. Rent allmänt

bör kulturutbudet utökas och behandlas mindre

styvmoderligt då det gäller sändningstider (yrkande

2 i denna del).

I fyra yrkanden behandlas frågor om

gudstjänstprogram.

I motion Kr8 (kd) hävdas att kulturbegreppet

används alltför snävt. Gudstjänster är

kulturhändelser i lika hög grad som

konstutställningar och konserter. Enligt

Kulturrådets omvärldsanalys 2000 har fler svenskar

besökt en gudstjänst än ett idrottsevenemang under

det senaste året. Detta intresse bör avspeglas i

programutbudet (yrkande 2). Ett yrkande av

närbesläktad art framförs i motion Kr282 (kd)

yrkande 2 i denna del, vari sägs att

programföretagen har ett särskilt ansvar då det

gäller program om livsåskådningsfrågor.

I två motioner, Kr3 (c) yrkande 1 och Kr11 (m)

yrkas att SVT skall sända gudstjänster varje söndag.

I en motion, Kr283 (s), begärs att riksdagen skall

ge regeringen till känna att public service-

uppdraget skall fördjupas och förstärkas då det

gäller det religiösa musikutbudet i SR och SVT.

I motion Kr288 (kd) erinras om att

sändningstillstånden för SR, SVT och UR innehåller

en bestämmelse om att respektive företag skall se

till att språkvårdsfrågorna beaktas i

programverksamheten. Motionärerna bakom motionen

yrkar att ansvarig myndighet skall göra en

uppföljning av hur språkvården beaktas i den

verksamhet som public service-företagen bedriver

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att public service-företagen

har en betydelsefull och stor roll som förmedlare av

kultur till Sveriges befolkning. Företagens kultur-

ansvar är därför som framhålls i propositionen en

viktig del av programföretagens uppdrag. Utskottet

har inte något att erinra mot att nu rådande

principer för företagens kulturansvar skall gälla

även under kommande tillståndsperiod, vilket innebär

att företagen även under nästa tillståndsperiod

skall fortsätta att vidga och fördjupa sitt

kulturansvar.

De krav som ställs i motion K400 (m) på att SR och

SVT skall bli nyskapande krafter i det svenska

kultursamhället står enligt utskottets uppfattning i

överensstämmelse med intentionerna och förslagen i

propositionen, där det uttryckligen framhålls att

nyskapande programinnehåll skall främjas liksom

programföretagens egen skapande verksamhet (prop. s.

38). Även kravet i samma motion att programföretagen

i större utsträckning skall köpa olika produktioner

av fristående kulturskapare och samarbeta med andra

teatrar är väl tillgodosett i propositionen.

Likaledes är förslaget i motion Kr282 (kd) att

samarbetet med kulturinstitutionerna skall fördjupas

tillgodosett genom ställningstagandena i

propositionen. Av propositionen framgår att

programföretagen skall vidga och fördjupa sitt

kulturansvar i förhållande till verksamheten under

innevarande tillståndsperiod samt att de skall öka

samarbetet med kulturinstitutioner och fria

kulturproducenter i hela landet i syfte att öka

antalet utsändningar av föreställningar, konserter

och andra kulturhändelser.

Då det gäller förslaget i samma motion, Kr282

(kd), att kulturprogrammen skall sändas på "bättre"

sändningstider, kan utskottet konstatera att det

inte är entydigt vad som egentligen skall betraktas

som "bättre" sändningstider. Det ligger nära till

hands att tro att det för TV-sändningar skulle kunna

vara tiden mellan kl. 18 och 23 då en stor del av

befolkningen har möjlighet att ta del av TV-

programmen. Andra faktorer i omvärlden liksom

utbudet i konkurrerande kanaler får emellertid också

vägas in när man bedömer vad som kan anses var god

eller "bättre" sändningstid för den enskilde.

Utskottet nöjer sig i detta sammanhang med att

erinra om att de tre programföretagen enligt

nuvarande sändningstillstånd i görlig mån även skall

tillgodose mindre gruppers intressen vid tidpunkter

då en stor del av befolkningen har möjlighet att se

programmen. (Jämför bet. 1995/96:KrU12 s. 16.)

Utskottet anser med hänvisning till det anförda

att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

kulturansvar och avslå motionerna K400 (m) yrkande 9

i denna del och Kr282 (kd) yrkande 2 i denna del.

När det gäller frågor som tas upp i motionerna om

livsåskådningsprogram och gudstjänstprogram anser

utskottet att det är angeläget att programföretagen

även i fortsättningen ger hög prioritet åt denna typ

av program. Utskottet har inhämtat att SR under

nuvarande tillståndsperiod - från år 1996 till år

2000 - har ökat antalet sändningstimmar inom genren

religion, varmed avses andakter och gudstjänster

inom olika religioner. Från SVT uppges att antalet

TV-sända gudstjänster efter genomförd omorganisation

av företaget är detsamma som före omorganisationen.

SVT sänder gudstjänster varje söndag. Dock är det -

på grund av resursprioriteringar - inte alltid fråga

om direktsändningar. Utskottet utgår från att

gudstjänst- och livsåskådningsprogrammen kommer att

ges ett rimligt utrymme även fortsättningsvis i

programutbudet. Utskottet är emellertid inte berett

att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionerna Kr3 (c) yrkande 1, Kr8 (kd) yrkande 2,

Kr11 (m) och Kr282 (kd) yrkande 2 i denna del, som

således avstyrks.

Utskottet har, då det gäller förslaget i motion

Kr283 (s) om en ökning av det religiösa

musikutbudet, inhämtat från såväl SR som SVT att

denna musikgenre ökar redan under innevarande år i

båda programföretagens utbud. Utskottet anser inte

att det finns skäl för riksdagen att göra något

uttalande i denna fråga. Motionen avstyrks.

Beträffande förslaget i motion Kr288 (kd) om

uppföljning av språkvården i public service-

företagen erinrar utskottet om att de tre

programföretagen enligt sina sändningstillstånd

skall beakta språkvårdsfrågor i programarbetet. Det

ankommer på Granskningsnämnden för radio och TV att

pröva om programföretagens tillståndsbestämmelser

följs. Nämnden har möjlighet att på grundval av

inkommen anmälning eller på eget initiativ göra en

sådan prövning. Granskningsnämnden har också i

uppgift att granska de tre företagens årliga public

service-redovisningar. Utskottet anser inte att

riksdagen skall vidta någon åtgärd med anledning av

motionsyrkandet. Motion Kr288 (kd) yrkande 3

avstyrks.

Tillgänglighet för funktionshindrade (avsnitt

8.4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna vad regeringen föreslår om

- riktlinjer för programverksamheten i vad

avser uppläst textremsa, jämför

reservationerna 5 (m) och 6 (kd),

- riktlinjer för programverksamheten i vad avser text-

TV-textning,

- riktlinjer för programverksamheten i vad

avser teckenspråksutbud, jämför reservation 7

(fp) och

- riktlinjer för programverksamheten i vad

avser överenskommelse mellan SR, SVT och UR

rörande tillgängligheten för

funktionshindrade.

Slutligen bör riksdagen avslå motionerna om

- syntolkning,

- störande bakgrundsljud,

- nyhetsprogram på lätt svenska och

- SR:s nyheter på Internet.

Propositionen

Regeringen föreslår att programföretagen skall

beakta funktionshindrades behov. Programföretagens

insatser för att göra programmen tillgängliga för

funktionshindrade skall öka. Ett mål skall vara att

uppläst textremsa kan erbjudas under

tillståndsperioden.

Som skäl för sina förslag anför regeringen bl.a.

att public service-företagen i stort sett är ensamma

om att särskilt anpassa programverksamheten och göra

programmen tillgängliga för funktionshindrade.

Förslagen innebär att personer med funktionshinder

successivt skall ges ökade möjligheter att ta del av

nyheter, information och underhållning via radio och

TV. Program bör även produceras för speciella

målgrupper. De lösningar som programföretagen väljer

för att göra programverksamheten tillgänglig för

personer med funktionshinder skall vara av tekniskt

hög kvalitet.

Motionerna

En rad yrkanden rör riktlinjer för

programverksamheten i vad avser uppläst textremsa.

Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser att det

bör vara ett krav - inte ett mål, vilket föreslås i

propositionen - att en textremsa skall erbjudas

under den kommande tillståndsperioden (yrkande 1 i

denna del). Förslag som syftar till att synskadade

omgående skall erbjudas tillgång till uppläst

textremsa framförs i motionerna Kr6 (m) (yrkande 2)

och Kr205 (m).

I motion Kr13 (c) yrkas att synskadade skall få

tillgång till en uppläst textremsa senast år 2005

(yrkande 2). Ett liknande förslag - dock utan att

någon särskild tidpunkt nämns - framförs i motion

Kr343 (c) yrkande 5 i denna del.

Förslag som syftar till att textremsan till

utländska program och utländska inslag i SVT:s

nyhetssändningar skall läsas upp i en ljudkanal

framförs i motionerna Kr282 (kd) yrkande 7 i denna

del och Kr212 (m).

I motion So540 (kd) begärs att det nya

sändningstillståndet för SVT skall innehålla villkor

som innebär att möjligheterna för synskadade att ta

del av SVT:s program skall öka då den digitala

tekniken genomförs (yrkande 1 i denna del).

Slutligen föreslås i motion Kr340 (v) att en

arbetsgrupp bestående av representanter för SVT, UR,

Teracom och representanter för relevanta

handikapporganisationer skall tillsättas så att de

tekniska problemen i samband med införandet av en

uppläst textremsa kan få en lösning redan under

innevarande tillståndsperiod (yrkande 3).

En rad yrkanden behandlar frågor som rör riktlinjer

för programverksamheten i vad avser text-TV-

textning.

Förslagen i motionerna Kr8 (kd) yrkande 3 i denna

del och Kr13 (c) yrkande 1 syftar till att minst 60

% av SVT:s förstasändningar av det svenskproducerade

utbudet skall textas jämfört med dagens ca 30 %. I

motion Kr13 (c) anges att en ökning till 60 % skall

vara uppnådd år 2005. Förslaget i motion Kr2 (c)

syftar till att fler program än i dag skall förses

med textremsa under den kommande tillståndsperioden

(yrkande 2).

Krav på en "substantiell ökning" av text-TV-

textningen framförs i motion Kr336 (m). Även

motionärerna bakom Kr343 (c) yrkande 5 i denna del

anser att textningen bör öka.

Slutligen föreslås i motion Kr340 (v) att minst 50

% av SVT:s programinnehåll skall vara textat.

Andelen textade program och textade program på lätt

svenska måste öka både i förstasändningar och i

direktsändningar. Vidare bör alla nyhetsprogram

textas, även de regionala (yrkande 1 i denna del).

Yrkanden som rör riktlinjerna för

programverksamheten i vad avser teckenspråksutbud

behandlas i fem motioner.

I motionerna Kr2 (c) yrkande 1, Kr6 (m) yrkande 1

och Kr7 (fp) yrkande 10 föreslås att SVT skall få

ett tydligt uppdrag som innebär minst en fördubbling

av det teckenspråkiga utbudet. Även i motionerna Kr9

(s) och So540 (kd) yrkande 1 i denna del föreslås

att teckenspråksutbudet skall öka, dock utan att

någon kvantitativ precisering nämns.

Två yrkanden behandlar frågor som rör syntolkning.

I motion Kr7 (fp) föreslås att försök skall göras

med syntolkning, vilket innebär att det som sker i

TV-rutan beskrivs i en särskild ljudkanal (yrkande

8).

I motion Kr340 (v) begärs att samhällsprogram i

SVT skall syntolkas (yrkande 1 i denna del).

I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som rör

störande bakgrundsljud.

Motionärerna bakom motion Kr7 (fp) påtalar att det

är svårt och ibland omöjligt för hörselskadade att

uppfatta tal i radio och TV om det samtidigt

förekommer bakgrundsljud. Ett riksdagens

tillkännagivande begärs i detta hänseende (yrkande

9). Liknande förslag framförs i motionerna Kr282

(kd) yrkande 7 i denna del, So222 (c) yrkande 4 i

denna del och So456 (fp) yrkande 8.

Förslaget i motion Kr340 (v) syftar till att

särskilda nyhetsprogram på lätt svenska skall sändas

i ökad utsträckning för dem som har svårt att

tillgodogöra sig ordinarie utsändningar (yrkande 1 i

denna del).

I motion So222 (c) föreslås att SR:s nyheter skall

göras tillgängliga på Internet så att hörselskadade

kan ta del av dem där (yrkande 4 i denna del).

Motionärerna bakom motion Kr282 (kd) har

invändningar då det gäller riktlinjer för

programverksamheten i vad avser överenskommelse

mellan programföretagen rörande tillgängligheten för

funktionshindrade. I motionen anförs att public

service-företagen i dag har ett gemensamt ansvar när

det gäller tillgängligheten för funktionshindade. I

kommande sändningstillstånd bör varje företag få ett

eget ansvar på detta område, anser motionärerna

(yrkande 8). Ett liknande förslag framförs i motion

Kr8 (kd) yrkande 3 i denna del.

Utskottets ställningstagande

Programvillkoret att SR:s, SVT:s och UR:s

programutbud skall göras tillgängliga för personer

med funktionsnedsättning är en mycket viktig del av

public service-uppdraget, bl.a. av det skälet att

flertalet kommersiella kanaler inte har en sådan

uppgift. Utskottet ser därför med tillfredsställelse

på propositionens förslag att personer med

funktionshinder successivt skall ges ökade

möjligheter att ta del av nyheter, information och

underhållning via radio och TV.

Utskottet välkomnar propositionsförslaget rörande

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

uppläst textremsa. Förslaget innebär att det skall

vara ett mål att synskadade under den kommande

tillståndsperioden skall kunna erbjudas en uppläst

textremsa.

Frågan om hur en uppläst textremsa skall kunna

förverkligas har diskuterats under en längre tid.

Arbetet med att hitta en teknisk lösning har pågått

inom olika företag. SVT har i en promemoria hösten

2000 redovisat för public service-beredningen vilka

utgångspunkter som bör gälla för omvandling till

ljud av undertexter (eller textremsor) i TV för

synskadade och andra funktionshindrade. Lösningen

bör enligt SVT vara så enkel som möjligt och inte

involvera eller förutsätta medverkan från fler

parter än nödvändigt. Vidare bör den vara generell,

dvs. den bör om möjligt göra innehållet i alla TV-

kanalers textremsor tillgängligt. Kostnaderna bör,

menar SVT, hållas på ett minimum.

SVT redovisar att arbetet sedan några år inriktats

på en metod som utvecklas av ett

teknikutvecklingsbolag inom den av Synskadades

Riksförbund (SRF) ägda koncernen Iris. Metoden

innebär att textremsan i TV-bilden läses av med

jämna mellanrum, varje sekund eller oftare, och att

texten omvandlas till digitalinformation som

genererar syntetiskt tal i en s.k. prator hos den

enskilde. Synskadade tycks ha lättare än andra

grupper att acceptera syntetiskt tal. För övrigt

sägs att kvaliteten på det syntetiska talet i hög

grad har förbättrats på senare år.

Kostnaderna för den färdigutvecklade utrustningen

kan inte preciseras i dag. Förhoppningen är dock att

utrustningen skall klassas som tekniskt hjälpmedel

och kunna förskrivas som sådant. SVT anser inte att

den utrustning och den metod som här skissats skulle

medföra några upphovsrättsliga kostnader.

SVT uppger att även andra alternativ för

uppläsning av textremsan - åtminstone teoretiskt -

är tänkbara. Uppläsningen av textremsan skulle t.ex.

kunna ske med mänskligt tal till en årlig

driftskostnad om ca 8-10 miljoner kronor.

Av SVT:s promemoria framgår att även andra

tekniker än här beskrivna s.k. generella kan komma i

fråga. En s.k. unik lösning är också tänkbar.

Lösningen blir då unik för den programkälla som

väljer att implementera systemet. Slutligen kan

nämnas att distribution av uppläsning av textremsa

med mänsklig röst via telefonledning har prövats i

vissa delar av landet.

Utskottet inser att det är en komplex uppgift att

göra textremsan tillgänglig i uppläst version. Det

är emellertid både lämpligt och naturligt att SVT

såsom ledande TV-programföretag i Sverige i

allmänhetens tjänst ges ett principiellt ansvar för

att finna en realistisk och tillfredsställande

lösning på uppgiften inom ramen för den angivna

tidsgränsen. För att uppnå det i propositionen

angivna målet torde dock företaget - oavsett vilken

lösning som slutligen kommer att väljas - även i

fortsättningen behöva samarbeta med utanförstående

teknikutvecklingsföretag. Självfallet bör SVT även

samarbeta med företrädare för olika grupper av

funktionshindrade, något som framförts både i

propositionen och motionsvägen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

uppläst textremsa och avslå motionerna Kr1 (m)

yrkande 1 i denna del, Kr6 (m) yrkande 2, Kr13 (c)

yrkande 2, Kr205 (m), Kr212 (m), Kr282 (kd) yrkande

7 i denna del, Kr340 (v) yrkande 3, Kr343 (c)

yrkande 5 i denna del och So540 (kd) yrkande 1 i

denna del.

Med anledning av de i propositionen och motionsvägen

framförda förslagen till riktlinjer för

programverksamheten i vad avser text-TV-textning

erinrar utskottet om att det av SVT:s public

service-uppföljning för år 2000 kan utläsas att

text-TV-textningen i riksutbudet ökat från 2 154

timmar år 1996 till 2 742 timmar år 2000, dvs. en

ökning med 588 timmar eller 27 % (s. 53 och tabell

5.9). Av redovisningen framgår även att 1 649 timmar

översättningstextades samma år. Sammantaget innebär

det att 4 391 timmar eller 50 % av det totala

riksutbudet textades (tabellerna 5.1.1 a och

5.12.3).

Samtidigt som det är glädjande att kunna

konstatera att ökningen av text-TV-textningen varit

förhållandevis kraftig hittills under innevarande

tillståndsperiod är det angeläget att understryka

vikten av att textningen fortsätter att öka även

under nästa tillståndsperiod. Utskottet delar

således den uppfattning som framförs i propositionen

och nu aktuella motioner som syftar till att andelen

textade program av det totala rikssända utbudet med

svenskt ursprung skall öka påtagligt. Utskottet

utgår från att andelen textade förstagångssända

program med svenskt ursprung ökar till minst hälften

under den kommande tillståndsperioden.

Vidare anser utskottet liksom regeringen att SVT

bör pröva att texta regionala nyhetssändningar

(prop. s. 42). Med tanke på de ökade kostnader som

ett sådant försök medför vill utskottet framhålla

att regeringen i propositionen föreslår att ett

engångsbelopp om 10 miljoner kronor skall tillföras

SVT för år 2002 för insatser för ökad tillgänglighet

för funktionshindrade. Förslaget om denna

tillfälliga resursförstärkning behandlas i ett

senare avsnitt i detta betänkande.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser text-

TV-textning. Därmed avstyrks motionerna Kr2 (c)

yrkande 2, Kr8 (kd) yrkande 3 i denna del, Kr13 (c)

yrkande 1, Kr336 (m), Kr340 (v) yrkande 1 i denna

del och Kr343 (c) yrkande 5 i denna del.

Med anledning av motionsförslag som syftar till en

fördubbling av programutbudet på teckenspråk erinrar

utskottet om att SVT i sin public service-

uppföljning för år 2000 har angivit att antalet

timmar med teckenspråksprogram ökat från år 1996 med

20 timmar till totalt 74 timmar år 2000.

Programutbudet för döva har därmed ökat med 27 %

hittills under innevarande tillståndsperiod.

Utskottet, som förutsätter att programutbudet på

teckenspråk även under den kommande

tillståndsperioden kommer att öka i betydande grad,

är emellertid inte berett att föreslå någon

precisering av hur stor ökningen skall vara. Därmed

tillstyrker utskottet regeringens förslag till

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

teckenspråksutbud och avstyrker motionerna Kr2 (c)

yrkande 1, Kr6 (m) yrkande 1, Kr7 (fp) yrkande 10,

Kr9 (s) och So540 (kd) yrkande 1 i denna del.

Utskottet konstaterar - i fråga om förslag som

gäller syntolkning av SVT:s program - att det med

den hittills dominerande analoga sändningstekniken

visserligen är tekniskt möjligt att införa

syntolkning men att det skulle innebära att sådant

frekvensutrymme som för närvarande används för

stereoljud skulle behöva tas i anspråk. Den digitala

sändningstekniken torde komma att ge bättre

förutsättningar i detta hänseende. Det bör tilläggas

att syntolkning därutöver innebär kostnader för

särskild personal som måste avdelas för att

kommentera skeendet i bildrutan. Utskottet anser att

motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida. Således avstyrks motionerna

Kr7 (fp) yrkande 8 och Kr340 (v) yrkande 1 i denna

del.

Synpunkter på störande bakgrundsljud har framförts

både motionsvägen och vid en uppvaktning inför

utskottet. Det har därvid bl.a. framhållits att

antalet personer med hörselnedsättningar av olika

slag är förhållandevis stort.

SR har uttalat att företaget strävar efter ett

vårdat, tydligt och begripligt språk och en teknisk

kvalitet för bästa möjliga hörbarhet. Blandning av

tal eller musik med bakgrundsljud undviks när den

konstnärliga kvaliteten eller kraven på autenticitet

inte kräver det (se SOU 2000:55 s. 148).

SVT uppger att kunskap om hörselhandikappades

problem och behov avseende ljudkvalitet är en

naturlig del i programföretagets egen utbildning.

Inom SVT bevakas ljudkvaliteten löpande under

inspelning och bearbetning (uppgiften har hämtats

från en överenskommelse mellan SR, SVT och UR om

programverksamhet för funktionshindrade från 1997).

UR uppger bl.a. att det är en generell strävan

från företaget att med hjälp av olika tekniska

lösningar göra det ordinarie programutbudet

tillgängligt för olika handikappgrupper (uppgiften

har hämtats från UR:s public service-redovisning för

år 2000).

Enligt utskottets uppfattning är det självklart

att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin

produktion beaktar de svårigheter som personer med

hörselnedsättning kan ha när det gäller att uppfatta

talade inslag i program i radio och TV som spelas in

i lokaler med dålig akustik, program som innehåller

störande bakgrundsljud och program som kompletteras

med bakgrundsmusik. Utskottet förutsätter att

programföretagen intensifierar sina ansträngningar

för att åstadkomma en jämn och hög ljudkvalitet och

- i så stor utsträckning som möjligt - undvika

störande bakgrundsljud av olika slag för att därmed

kunna leva upp till kravet i nästa

sändningstillstånd på att öka tillgängligheten till

programmen. Vederbörlig hänsyn till dessa

publikgrupper måste vägas mot de programansvarigas

krav på autenticitet och absolut konstnärlig frihet.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motionsyrkandena synes inte vara

nödvändig. Motionerna Kr7 (fp) yrkande 9, Kr282 (kd)

yrkande 7 i denna del, So222 (c) yrkande 4 i denna

del och So456 (fp) yrkande 8 avstyrks därmed.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka

förslag som syftar till att särskilda krav skall

ställas på programföretagen att sända nyheter på

lätt svenska. Utskottet erinrar i sammanhanget om

att SR i P 4 sänder ett nyhetsprogram som riktar sig

till lyssnare som har svårt att tillgodogöra sig det

ordinarie nyhets- och aktualitetsutbudet. Det bör

ankomma på programföretagen att själva avgöra om de

vill starta nyhetssändningar av det slag som

föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därmed

motion Kr340 (v) yrkande 1 i denna del.

Förslaget i motion So222 (c) att SR:s nyheter skall

göras tillgängliga på Internet synes vara

tillgodosett. På SR:s hemsida kan man i dag läsa de

senaste nyheterna från Ekot i sammanfattande text.

SR avser att emellanåt också publicera de dokument

som nyhetsinslagen bygger på, liksom intervjuer och

annat bakgrundsmaterial. Från SR uppges vidare att

nyheter på Internet - såväl i talad form som i text

- är en prioriterad uppgift inom företaget. I

sammanhanget erinrar utskottet om att regeringen i

den nu aktuella propositionen föreslår att särskilda

medel för verksamhet med nya medier, t.ex. Internet,

bör anvisas. Förslag om medelsanvisning behandlas i

ett senare avsnitt i detta betänkande.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

So222 (c) yrkande 4 i denna del.

Utskottet anser i likhet med regeringen att

programföretagen även i fortsättningen genom en

överenskommelse sinsemellan bör kunna lösa

samarbetet i frågor om tillgängligheten för

funktionshindrade. Således bör programföretagen även

under nästa tillståndsperiod ha möjlighet att

fördela ansvaret mellan sig i detta hänseende. Det

anförda innebär att utskottet inte delar

uppfattningen i motionerna Kr8 (kd) och Kr282 (kd)

att de tre programföretagen skall ha var sitt

totalansvar för funktionshindrades möjlighet att ta

del av programutbudet i radio och TV.

Granskningsnämnden för radio och TV har pekat på

att programföretagen inte har lämnat någon

redovisning för företagens samlade insatser (se bet.

SOU 2000:55 s. 156). En sådan särskild redovisning

skall enligt propositionen lämnas årligen även under

nästa tillståndsperiod. Regeringen anser att

programföretagen särskilt bör redovisa hur ny teknik

har bidragit till eller kommer att bidra till ökad

tillgänglighet (prop. s. 43). Utskottet har inte

något att erinra mot vad som anförs i propositionen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

överenskommelse mellan SR, SVT och UR om

tillgängligheten för funktionshindrade och avslå

motionerna Kr8 (kd) yrkande 3 i denna del och Kr282

(kd) yrkande 8.

Programverksamhet för döva inom Sveriges

Television (avsnitt 8.5)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad regeringen

föreslår om riktlinjer för

programverksamheten för döva (tidigare Dövas

TV).

Propositionen

Regeringen föreslår att villkoren för SVT:s

programverksamhet för döva (tidigare Dövas TV) skall

fortsätta att gälla.

Detta innebär att programverksamheten även i

fortsättningen främst skall inriktas på att sända

nyheter, information och kultur på teckenspråk samt

att barn och ungdomar bör prioriteras. Vidare skall

i den fortsatta verksamheten

produktionsanläggningarna i Leksand användas i minst

samma utsträckning som tidigare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens

förslag, som således bör godkännas av riksdagen.

Programverksamhet för språkliga och etniska

minoriteter (avsnitt 8.6)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad regeringen

föreslår om riktlinjer för

programverksamheten i vad avser språkliga och

etniska minoriteter.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om

- produktionsstöd till invandrarföreningar,

jämför reservation 8 (m), och

- textremsor på alla stora invandrarspråk.

Propositionen

I propositionen föreslås att programföretagen skall

beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.

Programföretagens insatser på detta område skall

öka. Fyra av de nationella minoriteternas språk,

nämligen samiska, finska, meänkieli och romani chib,

skall inta en särställning.

Vidare framhålls i propositionen att de

jiddischtalande visserligen är få i Sverige men att

det i dag finns ett ökat intresse för jiddisch och

att det bör avspeglas i programutbudet.

Regeringen anför i propositionen att det är

särskilt angeläget att SR kan säkerställa en ökad

tillgänglighet för den finska språkgruppen. Vidare

bör programföretagen ta hänsyn till att olika

språkgruppers behov kan förändras med tiden. Valet

av språk i sändningarna bör vara något som, liksom

hittills, företagen själva får avgöra.

Av propositionen framgår vidare att public

service-företagen sedan tidigare redan har ett

särskilt ansvar för att kunna sända vid katastrofer

eller andra svåra påfrestningar på samhället.

Erfarenheten har visat att det är viktigt att olika

språkgrupper kan nås av information vid sådana

händelser. Programföretagen bör ta hänsyn till detta

när man planerar för beredskapen inför sådana

situationer.

De tre programföretagen bör, liksom hittills,

kunna lösa samarbetet i fråga om programverksamhet

för språkliga och etniska minoriteter genom

överenskommelser mellan sig.

Motionerna

I två motioner, nämligen Kr1 (m) yrkande 1 i denna

del och K400 (m) yrkande 11 framförs förslag om att

inom ramen för det statliga public service-uppdraget

inrätta ett produktionsstöd till

invandrarföreningar, som vill producera

radiosändningar över Internet. I den senare motionen

föreslås dessutom att 20 miljoner kronor skall

anvisas från rundradiokontot i syfte att inleda en

försöksverksamhet med s.k. nätradio.

Motionärerna bakom motion Kr341 (v) föreslår att

riksdagen i ett tillkännagivande för regeringen

skall uttala sig om textremsor på minoritetsspråk

(yrkande 4). Av motionstexten framgår att syftet med

yrkandet är att SVT skall åläggas ett krav i nästa

sändningstillstånd att förse alla svenska program

med textremsor med text på minoritetsspråk.

Utskottets ställningstagande

Public service-företagen har ett stort ansvar när

det gäller programutbudet på invandrar- och

minoritetsspråk och program för språkliga och

etniska minoriteter. Utskottet har inte något att

erinra mot de förslag som lämnas i propositionen i

nu aktuellt hänseende. Det anförda innebär att

riksdagen bör godkänna regeringens förslag till

riktlinjer i vad avser programverksamhet för

språkliga och etniska minoriteter.

Utskottet vill tillägga att försvarsutskottet

nyligen har uttalat att det är angeläget att

medborgare med utländsk bakgrund får information vid

katastrofer (bet. 2000/01:FöU8 s. 9).

Försvarsutskottet har förutsatt att programföretagen

tar hänsyn till detta när man planerar för

beredskapen inför sådana situationer.

Kulturutskottet har inte någon annan uppfattning i

denna fråga än försvarsutskottet.

Då det gäller motionsförslaget att inrätta ett

särskilt produktionsstöd till invandrarföreningar

för radiosändningar på Internet erinrar utskottet om

de möjligheter som finns för alla medborgare att

starta Internetradio och att det i dag redan finns

tusentals radiostationer på Internet. Vidare erinrar

utskottet om den möjlighet som finns för föreningar

att starta närradiokanaler. Utskottet kan inte finna

att det är motiverat att särskilda medel från

rundradiokontot skall avsättas för att

invandrarföreningar skall starta nätradio.

Motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i denna del och K400

(m) yrkande 11 avstyrks.

Förslaget att sända textremsor med text på

minoritetsspråk är enligt vad utskottet inhämtat

teoretiskt sett möjligt att genomföra då det gäller

språk som skrivs med latinskt alfabet utan

diakritiska tecken. De s.k. accesstiderna skulle

emellertid komma att förlängas vilket innebär en

försämring för text-TV-användarna. Ett genomförande

av motionsförslaget skulle också medföra kostnader

för översättning m.m. Utskottet är inte berett att

föreslå att riksdagen skall göra något uttalande med

anledning av förslaget. Motion Kr341 (v) yrkande 4

avstyrks.

Spegling av hela landet (avsnitt 8.7)

Decentraliserad organisation (avsnitt 8.7.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna vad regeringen föreslår om

riktlinjer i vad avser decentraliserad

organisation för SR och SVT. Jämför

reservation 9 (m, fp).

Propositionen

I propositionen föreslås att programföretagen skall

ha en decentraliserad organisation som skapar goda

förutsättningar för mångfald och självständigt

beslutsfattande även på regional och lokal nivå. Den

regionala och lokala organisationen skall utformas

och ges tillräckliga resurser så att förhållanden i

hela landet kan speglas och representeras i

programutbudet och att människor från hela landet i

stor utsträckning kan delta i programverksamheten.

Den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s

sändningar som produceras utanför Stockholm skall

också under kommande tillståndsperiod uppgå till

minst 55 %. Den andel av resurserna för

allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför

Stockholm skall behållas på minst nuvarande nivå.

Programföretagens redovisning av verksamheten i

den lokala och regionala organisationen och av

fördelningen av produktionsresurser skall

förtydligas. Av propositionen framgår att det

innebär att programföretagen i fortsättningen bör

redovisa såväl hur resurser och personal som andel

av allmänproduktionen fördelas mellan Stockholm och

övriga delar av landet. En sådan redovisning bör

också innefatta uppgifter som beskriver fördelningen

av produktionsresurser generellt inom företagen.

Företagen bör också lämna en mer klargörande

redovisning av vad som kännetecknar den

programproduktion som sker ute i landet, exempelvis

på vilka sätt lokal och regional produktion och

medverkande i denna faktiskt bidrar till att spegla

förhållanden i hela landet (prop. s. 49).

Motionerna

Olika synpunkter på riktlinjerna för

programföretagens decentraliserade organisation har

framförts motionsvägen.

I motion Kr1 (m) anser motionärerna att kravet att

programföretagen skall spegla hela landet är

tillräckligt. Något villkor därutöver, som innebär

att minst 55 % av allmänproduktionen skall göras

utanför Stockholm, bör inte ställas (yrkande 1 i

denna del). Liknande förslag framförs i motion Kr7

(fp), vari sägs att det inte finns någon anledning

att binda upp SR och SVT vid någon procentsiffra.

Riktlinjerna bör i detta hänseende vara mer allmänt

formulerade, samtidigt som noggranna utvärderingar

bör göras av hur sådana riktlinjer efterlevs

(yrkande 7).

Förslaget i motion Kr282 (kd) yrkande 4 syftar

till att andelen lokalt och regionalt producerade

program även i fortsättningen skall vara hög.

Kvotering i procent kan vara en trubbig metod, men

en tydlig markering behövs i detta hänseende, anser

motionärerna.

I motion Kr13 (c) föreslås att riktlinjerna då det

gäller decentraliserad organisation bör kompletteras

med ett krav att människor från hela landet skall

ges möjlighet att delta i rikssändningar och inte

endast i lokala och regionala sändningar (yrkande

5).

Motionärerna bakom motion Kr343 (c) anser att

public service-företagens möjligheter att sända mer

lokalt material skall förbättras (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att de

båda programföretagen SR och SVT har en

decentraliserad organisation så att de på olika sätt

kan spegla hela landet.

Utskottet konstaterar att både SR, som har

redaktionell bemanning på ett sextiotal orter, och

SVT, vars verksamhet är uppdelad på fyra regioner

med elva produktionsorter och 15 lokalredaktioner,

lever upp till kravet på decentraliserad

organisation. Därmed bör förutsättningarna vara goda

för mångfald och självständigt beslutsfattande även

på regional och lokal nivå, i enlighet med

regeringens förslag. Utskottet konstaterar också att

de båda programföretagen redan nu lever upp till

kravet i propositionen att minst 55 % av

allmänproduktionen skall göras utanför Stockholm.

Utskottet tillstyrker att detta krav kvarstår under

nästa tillståndsperiod. Likaledes tillstyrker

utskottet förslaget i propositionen att den andel av

resurserna för allmänproduktion som förbrukas av

enheterna utanför Stockholm skall behållas på minst

nuvarande nivå.

Vidare vill utskottet - med hänvisning till det

förslag som framförs i motion Kr13 (c) - för

tydlighets skull understryka att människor i hela

landet bör kunna delta i både det rikssända, det

regionala och det lokala programutbudet. Utskottet

anser också att det - med anledning av förslaget i

motion Kr343 (c) - är angeläget att framhålla att

resursfördelningen inom programföretagen görs på så

sätt att de regionala och lokala redaktionerna även

i fortsättningen har ett tillräckligt stort

ekonomiskt utrymme för att sända lokalt och

regionalt material. Slutligen konstaterar utskottet

att riktlinjer rörande programföretagens

organisation torde komma att knytas till deras

anslagsvillkor. Utskottet konstaterar därför - med

anledning av vad som uttalas i motion Kr7 (fp) - att

det ankommer på regeringen att följa upp och

utvärdera i vad mån programföretagen lever upp till

givna riktlinjer.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen bör

godkänna regeringens förslag till riktlinjer för

programföretagen i vad avser decentraliserad

organisation. Därmed avstyrker utskottet motionerna

Kr1 (m) yrkande 1 i denna del, Kr7 (fp) yrkande 7,

Kr13 (c) yrkande 5, Kr282 (kd) yrkande 4 och Kr343

(c) yrkande 6.

Frågor som rör UR:s organisation behandlas i

avsnittet Särskilda riktlinjer för Sveriges

Utbildningsradio (avsnitt 9).

Utomståendes medverkan och utläggningar av

produktion m.m. (avsnitt 8.7.2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna vad regeringen föreslår om

riktlinjer i vad avser utomståendes medverkan

och utläggningar av produktion m.m. Jämför

reservationerna 10 (m) och 11 (kd, c, fp).

Propositionen

För att public service-verksamhetens särart inte

skall riskeras skall enligt regeringens förslag

ytterligare utläggningar av produktioner inte

prioriteras av SVT. Ett riktmärke skall vara att

omfattningen kan uppgå till ungefär nuvarande nivå

men att den inte får öka.

SR skall under kommande tillståndsperiod sträva

efter en högre grad av utläggningar,

samarbetsprojekt och inköp av program.

Omfattningen av utomståendes medverkan och

frilansmedverkan av olika slag i den egna

produktionen skall fortsatt hållas på en hög och

jämn nivå inom SVT och UR. SR skall öka omfattningen

av utomståendes medverkan jämfört med utfallet

hittills under nuvarande tillståndsperiod.

Programföretagens redovisning av dessa frågor

skall förtydligas.

Motionerna

Regeringens förslag att SVT inte skall få öka sina

utläggningar av produktioner avvisas av motionärerna

bakom motion Kr1 (m). Den föreslagna begränsningen

skadar företagets möjlighet till programproduktion

på - för företaget - bästa sätt. Även tilltron till

företagets oberoende skadas, anser motionärerna

(yrkande 1 i denna del).

I motion K400 (m) yrkas att programproduktion till

betydande del skall ske i fristående företag i och

utanför Stockholm (yrkande 9 i denna del).

Regeringens styrning av utomståendes medverkan är

alltför detaljerad anser motionärerna bakom motion

Kr8 (kd), som föreslår att företagsledningarna i

programföretagen får frihet och förtroende att

själva fatta beslut i detta slags frågor (yrkande

5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att en av utgångspunkterna i

public service-uppdraget är att det skall finnas

många produktionskällor och att det skall vara en

hög och jämn nivå på omfattningen av utomståendes

medverkan. Dessa utgångspunkter bör gälla även i

fortsättningen. Som framgår av propositionen finns

det uppenbarligen en risk för att ett av

programföretagen, nämligen SVT, kan få svårare att

hävda sin särart som public service-företag genom

ytterligare ökning av utläggningar. Utskottet

tillstyrker därför att SVT - i motsats till SR -

inte bör prioritera ytterligare utläggningar totalt

sett under nästa tillståndsperiod.

Sammantaget anser utskottet att regeringens

förslag då det gäller utläggningar av produktion och

utomståendes medverkan är väl avvägda och tydliga

utan att vara alltför detaljerade.

Det anförda innebär att riksdagen bör godkänna

regeringens förslag till riktlinjer för

programföretagen i vad avser utomståendes medverkan

och utläggningar av produktion m.m. samt avslå

motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i denna del, K400 (m)

yrkande 9 i denna del och Kr8 (kd) yrkande 5.

Radio Sweden (avsnitt 8.8)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

Radio Sweden.

Propositionen

I propositionen föreslås att SR:s uppdrag att sända

program till utlandet skall vara oförändrat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna

regeringens förslag.

Särskilda riktlinjer för Sveriges

Utbildningsradio (avsnitt 9)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna regeringens förslag om UR:s

verksamhet. Jämför reservation 12 (m, fp).

Riksdagen bör även avslå ett motionsyrkande

om privatisering av UR. Jämför reservation 13

(m).

Propositionen

Regeringen föreslår att UR i större utsträckning än

i dag skall koncentrera sina insatser på

utbildningsprogram. Samverkan mellan UR och SVT

respektive SR skall stärkas.

Av propositionen framgår att UR:s uppdrag bör

förtydligas på vissa punkter. Bland annat sägs att

samarbetet mellan UR och SVT respektive SR bör

stärkas när det gäller folkbildningsuppdraget, som

avser alla tre företagen, och arkivfrågor.

Verksamhetens inriktning skall liksom i dag vara

utbildningsprogram inom de fyra utbildningsområdena

förskola, ungdomsskola, högskola och

vuxenutbildning. Inom samtliga utbildningsområden

bör särskilt stöd och särskild stimulans ges till

grupper med olika funktionshinder och till språkliga

och etniska minoriteter.

För att stärka det samlade folkbildningsansvaret i

radio och TV i allmänhetens tjänst bör

programföretagen under kommande tillståndsperiod

genom överenskommelser lösa samarbetet kring program

som inte primärt är avsedda att användas i

utbildningssammanhang. Programföretagen bör

gemensamt utarbeta en plan för ett fördjupat

samarbete kring dessa frågor. Resultatet av det

arbetet bör presenteras för regeringen vid

halvårsskiftet under år 2002.

Motionerna

Motionärerna bakom Kr13 (c) anser att UR:s program

så långt som det är möjligt skall produceras i

distrikt och regioner utanför Stockholm.

Målsättningen att minst 55 % av sändningarna skall

vara regionalt producerade bör även gälla för UR

(yrkande 3).

Även motionärerna bakom motion Kr4 (s) anser att

UR bör ha en decentraliserad organisation. Vidare

bör en viss andel av företagets produktion, nämligen

20 %, göras utanför Stockholm.

I motion Kr7 (fp) föreslås att UR:s

förlagsverksamhet skall läggas ned och att

produktionen av läromedel skall läggas ut på andra

förlag efter upphandling (yrkande 11).

I motion Kr1 (m) föreslås att UR skall privatiseras

under tillståndsperioden. Ställningen som public

service-företag ger företaget en osund

konkurrensfördel, anser motionärerna (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är

angeläget att UR:s uppdrag förtydligas och att det i

högre grad än tidigare koncentreras på produktion av

utbildningsprogram. De tre företagens

programverksamhet skall som helhet präglas av

folkbildningsambitioner. Utskottet ställer sig bakom

vad som förordas i propositionen om att företagen

genom överenskommelser bör lösa samarbetet

härvidlag.

Utskottet anser vidare att det är angeläget att

understryka att särskild stimulans ges till

funktionshindrade och till etniska och språkliga

minoriteter. UR har i sin public service-redovisning

för år 2000 redovisat olika exempel på program, vars

syfte bl.a. varit att stimulera språkutvecklingen

hos barn och ungdomar med utländska rötter. Det har

rört sig om radioteater, reportage, magasinsprogram

m.m. För vuxna av utländsk härkomst har t.ex. TV-

serien Mix om Sverige sänts.

Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt om

UR i sitt programutbud även i fortsättningen ägnar

uppmärksamhet åt de behov som funktionshindrade och

språkliga minoriteter kan ha när det gäller

folkbildande program och utbildningsprogram. I

sammanhanget kan samverkan med studieförbund,

minoritetsorganisationer och handikapporganisationer

vara av särskilt värde.

Med anledning av förslagen i motionerna Kr4 (s)

och Kr13 (c) som rör UR:s regionala organisation och

produktion erinrar utskottet om att UR under år 2000

har genomfört en omorganisation som bl.a. innebär

att programverksamheten koncentrerats till en

programavdelning som är indelad i tre redaktioner,

en för barn, en för ungdomar och en för vuxna. UR

har även startat ett pilotprojekt, det s.k.

mediebiblioteket, som utgör en fjärde redaktion

(prop. s. 55). Omorganisationen har - enligt uppgift

från UR - inte något samband med den regionala

verksamheten. De regionalt placerade medarbetarna

som tidigare gjorde skolprogram ingår numera

organisatoriskt i antingen barnredaktionen eller

ungdomsredaktionen och producerar program för

rikssändning. En viss minskning av antalet regionala

medarbetare har dock skett genom generella

avtalspensioneringar som gällt hela företaget.

Utskottet vill understryka att det är angeläget

att företaget även i fortsättningen är uppbyggt och

organiserat på så sätt att det kan leva upp till de

olika villkoren i sändningstillståndet, t.ex. kravet

på mångsidighet och kravet att tillgodose olika

utbildningsbehov och intressen hos landets

befolkning. I sammanhanget erinrar utskottet om de

nya möjligheter som UR:s satsning på

Internetverksamhet kan innebära och som inte torde

ställa några uttalade krav på produktionsorternas

lokalisering och företagets organisation. UR bör

enligt utskottets uppfattning även i fortsättningen

själv få bestämma om den regionala indelningen av

organisationen (jfr UR:s anslagsvillkor för år 2001,

punkt 10). Riksdagen bör således inte göra något

uttalande i den frågan. Riksdagen bör inte heller

göra något uttalande om hur stor andel av UR:s

produktion som skall göras utanför Stockholm. Det

anförda innebär att utskottet inte kan tillstyrka

motionerna Kr4 (s) och Kr13 (c) yrkande 3.

Med anledning av förslaget i motion Kr7 (fp)

yrkande 11 att UR:s förlagsverksamhet skall upphöra

erinrar utskottet om att företaget avser att

förändra sin förlagsverksamhet genom att öka

samarbetet med andra förlag (UR:s public service-

redovisning för år 2000 s. 53). Utskottet är inte

berett att föreslå någon ytterligare ändring av UR:s

förlagsverksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna

vad regeringen föreslagit om UR:s verksamhet och

avslå här behandlade motioner.

Utskottet kan inte tillstyrka förslaget i motion Kr1

(m) yrkande 3 att UR skall privatiseras under

tillståndsperioden.

Uppföljning och granskning av

programverksamheten (avsnitt 10)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

uppföljning och granskning av

programverksamheten.

Propositionen

Regeringen föreslår att programföretagen årligen

skall följa upp och rapportera hur public service-

uppdraget uppfyllts. De s.k. public service-

redovisningarna skall lämnas till regeringen och

Granskningsnämnden för radio och TV.

Regeringen anser att ett viktigt syfte med public

service-redovisningarna inte hittills har uppnåtts i

tillräcklig utsträckning, nämligen att dessa skall

utgöra ett lättillgängligt underlag för en mer

levande offentlig debatt om public service-

företagens programverksamhet och om hur TV-

avgiftsmedlen används.

Programföretagen bör enligt propositionen

stimulera en offentlig diskussion på grundval av

public service-redovisningarna. Oberoende bedömare

bör regelbundet ges möjlighet att analysera och

granska verksamheten med utgångspunkt i

redovisningarna. Programföretagen kan också skapa

förutsättningar för olika programforum där publiken

ges möjlighet att lämna synpunkter på

programverksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna vad

regeringen föreslagit om uppföljning och granskning

av programverksamheten.

Distribution av radio och TV

(avsnitt 11)

Television (avsnitt 11.2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på ett

motionsyrkande godkänna regeringens förslag

om distribution av TV. Jämför reservation 14

(m).

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om

- satellitdistribution av SVT:s program,

jämför reservation 15 (m),

- kabelnätsinnehavarnas vidarebefordran av SVT:s

program, jämför reservation 16 (fp),

- nordiskt TV-samarbete, jämför reservationerna 17 (m,

c, fp) och 18 (kd), och

- tillgången till SVT:s regionala sändningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att SVT och UR skall sända

television till hela landet, vilket innebär att

minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen

skall kunna ta emot sändningarna via det analoga

marknätet. SVT och UR skall sända med både analog

och digital teknik i marknätet. SVT:s och UR:s

sändningar skall vara tillgängliga för allmänheten

utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-

avgift. Om SVT och UR vill starta nya programkanaler

skall regeringens medgivande inhämtas.

TV kommer under de kommande åren i ökande

omfattning att distribueras digitalt. Hushållens

möjlighet att ta emot digital TV kommer att öka när

alltfler skaffar sig den nödvändiga

mottagningsutrustningen. Regeringen anser dock att

teknikutvecklingen inte får leda till att

tillgängligheten till SVT:s sändningar försämras.

Snarare bör tillgängligheten kunna öka. I samband

med övergången till digital marksänd TV är det

viktigt att uppmärksamma hur möjligheterna att ta

emot SVT:s sändningar i övriga Norden påverkas.

SVT:s och UR:s digitala TV-sändningar finansieras

med TV-avgiftsmedel. Sändningarna bör därför kunna

tas emot utan någon ytterligare kostnad än den som

avser själva mottagarutrustningen. Under den

inledande perioden av digitala TV-sändningar i

marknätet har möjligheten att ta del av sändningarna

varit förenad med en särskild avgift. I samband med

utbyggnaden av digital marksänd TV till hela landet

och med hänsyn till att de analoga sändningarna i

framtiden upphör är det inte längre motiverat att

allmänheten skall belastas med ytterligare kostnader

än TV-avgiften för att ta del av SVT:s programutbud.

Motionerna

I motion Kr1 (m) sägs att digitala sändningar kommer

att bli allt viktigare och att SVT bör ges möjlighet

att vara med i den digitala utvecklingen.

Regeringens låsning vid marknätet riskerar att leda

till dubbla sändningskostnader. I motionen yrkas att

SVT skall inrikta sig mot andra digitala plattformar

såsom kabel, satellit och bredband (yrkande 5 i

denna del).

Frågor rörande satellitdistribution av SVT:s program

behandlas i två motioner.

Motionärerna bakom motion K400 (m) anser att det

är bra att SVT får distribuera sina program via

satellit. Det bör - menar de - införas en möjlighet

för samtliga satellitoperatörer att distribuera

SVT:s program. Vidare bör SVT åläggas att

kostnadsfritt tillhandahålla satellitoperatörerna

public service-kanalerna, såväl analogt som digitalt

under förutsättning att mottagningen kan ske utan

kostnad (yrkande 16).

Liknande synpunkter framförs i motion K238 (m)

yrkande 2.

Frågan om kabelnätsinnehavarnas vidarebefordran av

SVT:s program behandlas i motion Kr7 (fp) yrkande 6

i denna del. I motionen föreslås att riksdagen skall

göra ett tillkännagivande om regeländringar i syfte

att SVT skall kunna ta betalt av fler

programdistributörer. Motionärerna anser nämligen

att en provisorisk lösning på SVT:s

finansieringsproblem under den kommande

tillståndsperioden skulle vara att den s.k. must

carry-regeln i radio- och TV-lagen (1996:844) görs

om, så att bolaget får rätt att ta betalt av

kabelnätsinnehavarna.

I tre motioner, nämligen Kr287 (s), U705 (fp)

yrkande 4 och Kr8 (kd) yrkande 4, tas frågan om

nordiskt TV-samarbete upp, dvs. hur det skall bli

möjligt för invånarna i de nordiska länderna att se

varandras public service-TV.

Motionärerna framhåller att den tekniska

utvecklingen med digitala sändningar och

distribution via marknät, satellit och bredband

borde kunna underlätta utbytet av TV-program mellan

de nordiska länderna. De påpekar att övergången till

digitala sändningar dock kan innebära att de

nuvarande möjligheterna i gränsområdena att se

grannländers TV begränsas genom att det för

mottagning krävs programkort som endast

tillhandahålls det egna landets invånare. Mot bl.a.

denna bakgrund krävs det politiska initiativ för att

invånarna i ett nordiskt land skall få tillgång till

övriga nordiska länders TV-program.

Enligt motion Kr287 (s) bör riksdagen tillkännage

för regeringen att den bör ta initiativ till ett

samarbete i frågan och att detta arbete bör komma i

gång snarast. Ett klargörande av möjligheterna för

länderna att få tillgång till varandras TV inom

Norden bör åstadkommas och en public service-kanal

från varje nordiskt grannland bör bli tillgänglig i

det digitala marknätet i alla nordiska länder.

I motion U705 (fp) understryks vikten av att

invånarna i de nordiska länderna förstår varandra.

För att inte det nordiska samarbetet skall äventyras

måste människors kunskaper om varandras språk

förbättras, bl.a. genom att de kan se varandras TV-

program. För att göra detta möjligt behövs en

politisk vilja. En lösning i Sverige skulle kunna

vara att regeringen i sändningstillstånden ålägger

de svenska public service-företagen att sända

nordiska public service-kanaler. Riksdagen bör

begära att regeringen lägger fram förslag för att

åstadkomma de förändringar som erfordras för att

nordiska länders public service-kanaler skall kunna

ses i alla nordiska länder (yrkande 4).

I motion Kr8 (kd) uppmärksammas att de språkliga

och etniska minoriteterna kan komma att få

svårigheter att se grannländernas TV-program när de

digitala marksända TV-sändningarna byggs ut och det

inte blir möjligt att få tillgång till grannlandets

programkort för digitala sändningar. De svenska

public service-företagen bör därför få i uppdrag att

fördjupa samarbetet med de övriga public service-

företagen när det gäller programverksamhet för

språkliga och etniska minoriteter (yrkande 4).

Frågan om tillgången till SVT:s regionala sändningar

tas upp i tre motioner, nämligen Kr221 (kd), Kr335

(s) och Kr5 (s).

Motionärerna anser att lika väl som det finns ett

uppsatt mål för hur stor andel av invånarna i riket

som skall nås av de nationella sändningarna av

public service-TV bör det finnas ett mål om att de

regionala sändningarna skall nå dem som bor i

respektive region. I motionerna exemplifieras

problemet med att invånarna i östra Blekinge med

svårighet eller inte alls kan se utsändningen av

Syd-Nytt, vars verksamhets- och bevakningsområde

omfattar bl.a. Blekinge.

Enligt motionerna Kr335 (s) och Kr5 (s) är det av

flera skäl viktigt att alla har tillgång till de

regionala sändningar som rör den egna regionen. Det

gäller t.ex. demokratiperspektivet,

informationssynpunkten och public service-företagens

skyldighet att ge medborgerlig service. Det åvilar i

första hand SVT att tillgodose kraven från dem som

betalar TV-avgiften. I sändningsvillkoren för den

kommande avtalsperioden bör det finnas tydliga

kvalitetsregler som rör de regionala TV-

sändningarnas tillgänglighet.

I motion Kr221 (kd) förordas en annan lösning på

problemet med att inte alla i en region nås av de

regionala sändningarna. Motionären föreslår att

lagen om TV-avgift (1989:41) skall ändras så att

innehavare av TV-mottagare befrias från TV-avgift om

denne inte på ett tillfredsställande sätt utan

extraordinära investeringar i TV-antenner kan se

hela det programutbud som sänds från SVT. Därigenom

skall det finnas ett ekonomiskt skäl för SVT och

Teracom att investera i utrustning som gör det

möjligt för alla att se de regionala sändningarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till de resonemang som förs i

propositionen då det gäller distribution av TV, dvs.

att TV under de kommande åren i ökande omfattning

kommer att distribueras digitalt och att hushållens

möjligheter att ta emot digitala sändningar kommer

att öka.

Utskottet delar även uppfattningen att det i

samband med utbyggnaden av digital marksänd TV till

hela landet och med hänvisning till att de analoga

sändningarna i framtiden upphör inte längre är

motiverat att allmänheten skall belastas med

ytterligare kostnader utöver TV-avgiften för att ta

del av SVT:s och UR:s programutbud (se prop. s.

59-60).

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

publiken har möjlighet att välja mellan olika

distributionsmetoder för TV-sändningar och att TV-

sändningar i allmänhetens tjänst är lätt

tillgängliga i alla distributionskanaler. Det

analoga nätet av marksändare för TV och ljudradio

innebär att 99,8 % av befolkningen har möjlighet att

se SVT:s sändningar. Genom riksdagens beslut hösten

2000 får digital marksänd TV byggas ut till att

omfatta hela landet. Förekomsten av satellit- och

kabelsändningar till trots har fortfarande ca en

tredjedel av svenska folket endast tillgång till de

tre marksända TV-kanalerna, SVT 1, SVT 2 och TV 4.

Ytterligare en tänkbar distributionsmetod utgörs av

möjligheten att över telenätet genom s.k.

bredbandstjänster överföra rörliga bilder. Olika

distributionsvägar gör att TV-publiken inte behöver

låsas vid endast en distributionslösning. Därmed

behöver publiken inte heller låsas till TV-kanaler

som är knutna till en viss företagsgrupp. (Jfr prop.

2000/01:1 utg.omr. 17 s. 107.)

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag till distribution av

TV och avstyrker motion Kr1 (m) yrkande 5 i denna

del.

Utskottet har tidigare behandlat motionsförslag om

satellitdistribution av SVT:s program liknande de

två nu aktuella motionerna, K238 (m) yrkande 2 och

K400 (m) yrkande 16 (bet. 1998/99:KrU3 s. 19-21 och

bet. 1999/2000:

KrU8 s. 22).

Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet att

den ena delen av yrkandena torde syfta till att de

kortoperatörer som främst vänder sig till den

svenska marknaden skall få distribuera SVT:s program

utan kostnad. Enligt utskottets uppfattning ankommer

det på de berörda företagen, således SVT och

kortoperatörerna, att sinsemellan avtala om vilka

ekonomiska, administrativa m.fl. villkor som skall

gälla för att SVT skall tillhandahålla sina

programkanaler till kortoperatörerna. Utskottet

anser att denna del av motionsyrkandena inte är en

fråga som riksdagen skall besluta om.

Den andra delen av yrkandena innebär att den TV-

tittare som vill se SVT:s satellitsända kanaler

skall kunna göra detta utan att behöva betala

ytterligare avgifter utöver TV-mottagaravgift.

Utskottet konstaterar - liksom vid de två föregående

riksmötena - att yrkandena i denna del redan är

tillgodosedda. Programmen kommer visserligen av

upphovsrättsliga skäl att vara krypterade, varför

det för mottagning krävs ett programkort. Enligt

anslagsvillkoren för SVT får emellertid avgift

utöver mottagaravgift endast tas ut för marksänd

digital TV, en regel som enligt propositionen

föreslås bli ändrad. (Jfr SVT:s anslagsvillkor i

regeringsbeslutet av den 21 december 2000 punkt 6.)

Någon avgift för tillhandahållande och hantering av

programkort kan således inte tas ut av den TV-

tittare inom landet som endast vill ha tillgång till

SVT:s satellitsända och krypterade kanaler. Det får

förutsättas att de ansvariga för sändningarna

informerar allmänheten om detta.

Slutligen bör det tilläggas att kortoperatören

erbjuder paket med ett varierande antal

programkanaler, däribland SVT:s. Operatören har

givetvis rätt att ta betalt för TV-tittarnas

tillgång till de övriga kanalerna utöver SVT:s. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna K238 (m) yrkande 2 och K400 (m) yrkande

16.

Förslag som rör kabelnätsinnehavarnas

vidarebefordran av SVT:s program och som syftar till

att SVT skall ta betalt för dessa sändningar av

kabelnätsinnehavarna har väckts i motion Kr7 (fp).

Med anledning av förslaget i motionen erinrar

utskottet om att vidaresändningar i kabelnät

regleras i radio- och TV-lagen (1996:844). I lagen

finns en bestämmelse om skyldighet att

vidarebefordra vissa sändningar i kabelnät, den s.k.

must carry-skyldigheten. Skyldigheten gäller för

sändningar som sker med tillstånd av regeringen och

för vilka sändningskravet har förenats med krav på

opartiskhet och saklighet samt med ett villkor om

ett mångsidigt programutbud. Sändningsplikten för

kabelnätsinnehavarna omfattar högst tre samtidigt

sända TV-program som sänds av tillståndshavare vars

verksamhet finansieras genom anslag från TV-avgiften

och högst ett TV-program som sänds av en annan

tillståndshavare. Vidare stadgas att sändningarna

skall kunna tas emot på ett tillfredsställande sätt

och utan kostnad för själva mottagningen (8 kap. 1

§).

Av SVT:s anslagsvillkor framgår att SVT:s

sändningar som riktas till Sverige skall vara

tillgängliga för allmänheten utan villkor om

särskild betalning utöver erlagd TV-avgift (p. 6).

Utskottet kan konstatera att något uttryckligt

förbud för SVT att ta betalt av kabelnätsinnehavarna

för sina program i enlighet med förslaget i motionen

inte föreligger. Om kabelnätsinnehavarna - med

oförändrad vidarebefordringsplikt - skulle påföras

kostnader för sändningarna från SVT, ligger det dock

nära till hands att tro att de vill kompensera sig

för ökade kostnader genom höjda avgifter. Tänkbara

konsekvenser i övrigt kan även vara av

upphovsrättslig natur.

Av motionen framgår inte vilka regeländringar som

motionärerna åsyftar. Utskottet är därför inte

berett att ta ställning till olika tänkbara

regeländringar. Det bör tilläggas att - i den mån

motionsförslaget skulle avse en ändring av radio-

och TV-lagen - det i detta fall skulle ankomma på

konstitutionsutskottet att bereda sådana frågor.

Det anförda leder fram till att motion Kr7 (fp)

yrkande 6 i denna del avstyrks.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet

motioner om ett nordiskt TV-samarbete och kunde

konstatera att frågan har utretts och diskuterats

med varierande intensitet i nära 50 år. Utskottet

uttalade sin förhoppning att de stora tekniska

förändringarna vid införandet av den digitala

sändningstekniken skulle kunna innebära att frågan

får sin lösning (bet. 1999/2000:KrU8).

Utskottet noterade att distribution via ett

utbyggt digitalt marknät dock skulle kunna medföra

krav på dekodrar och programkort. Detta gäller också

digitala sändningar i kabelnät och via satellit.

Utskottet framhöll att det utöver de tekniska och

ekonomiska problemen även finns juridiska problem

som måste lösas, såsom upphovsrättsliga ersättningar

och en eventuell utökning av den s.k. must carry-

skyldigheten för kabelföretag.

Utskottet påminde om att det dock fanns vissa

möjligheter att se några nordiska programkanaler i

Sverige via Canal Digitals analoga utbud, i Telias

digitala kabelutbud och genom utbytet av TV-

sändningar mellan Finland och Sverige som i Sverige

distribueras i en del av kabelnäten och i de

marksända analoga sändningarna i Stockholmsområdet.

Kulturministern lämnade i november 2000 skriftligt

svar på frågor (2000/01:141, 142 och 143) om

mediesamarbete mellan de nordiska länderna och

svarade den 2 maj 2001 på en interpellation

(2000/01:372) om grannlands-TV i det digitala

marknätet och om en nordisk marknad för digital-TV

(prot. 2000/01:102). Kulturministern framhöll därvid

de fördelar som den digitala tekniken för med sig

men påpekade också att de digitala sändningarna inte

lika lätt som de analoga kan tas emot i ett annat

land beroende bl.a. på tekniska problem. Även

kulturministern redovisade de möjligheter som finns

i dag att i Sverige ta emot andra nordiska länders

TV dels genom överenskommelse med Finland, dels

genom kabel- och satellitsändningar. Ministern

anförde att det ännu dröjer innan de analoga

sändningarna avslutas, varför det finns tid att

vidareutveckla samarbetet länderna emellan och att

lösa eventuella problem.

Kulturministern nämnde också att Nordiska

ministerrådets rådgivande organ, Styrningsgruppen

för nordiskt kultur- och massmediesamarbete (KM-

gruppen), avser att tillsätta en särskild utredare

som skall sammanställa information om den tekniska

utvecklingens konsekvenser när det gäller

förutsättningarna för att ta del av grannlands-TV i

framtiden. Utredningen avses ge en bättre överblick

över framtida tekniska, upphovsrättsliga och andra

problem och över de eventuella åtgärder som kan

behöva vidtas.

Nordiska rådets Nordenutskott begärde i början av

förra året en rapport från de nordiska

kulturministrarna om det aktuella läget i det

nordiska TV-arbetet på public service-området.

Nordenutskottet fick plenarförsamlingens uppdrag

vid Nordiska rådets 52:a plenarsession i Rejkjavik i

november 2000 att fortsätta beredningen av bl.a.

frågan om det nordiska TV-samarbetet i syfte att

säkerställa fortsatt grannlands-TV i det digitala

marknätet.

En första delrapport från de nordiska

kulturministrarna till Nordenutskottet med en

sammanställning och jämförelse av de nordiska

ländernas regleringar och regleringsmetoder när det

gäller public service överlämnades i slutet av år

2000. I en andra delrapport i mars 2001 lämnades en

redogörelse för utvecklingstendenser på radio- och

TV-området, aktuella frågeställningar för public

service-verksamheten och de nordiska public service-

företagens samarbete. I denna andra rapport

redovisades även pågående samarbete av olika slag

mellan de nordiska public service-företagen.

I början av år 2001 har ett medlemsförslag (A

1244/nord) inlämnats till Nordiska rådet om nordiskt

TV-samarbete. I förslaget påminner förslagsställarna

om att tekniken för att sända grannlands-TV finns,

men att det krävs särskilda avtal för detta bl.a. på

grund av upphovsrättsliga förhållanden. De anser att

Nordiska rådet bör ta initiativ till att lösa

problemen inom Norden och på så sätt även vara en

förebild för en europeisk lösning. Förslaget

innefattar frågan om att säkerställa fortsatta

sändningar av grannlands-TV, att verka för att de

som bor i Norden skall kunna abonnera på TV-tjänster

i annat nordiskt land, att verka för en nordisk

marknad för digital-TV, att verka för att

gränsöverskridande TV inte skall medföra höga

kostnader för nordiska medborgare och att verka för

att nationella avtal inte skall vara hinder för en

"gränslös television".

I ett remissyttrande i mars 2001 till Nordiska

rådets svenska delegation över medlemsförslaget har

det svenska Radio- och TV-verket anfört att frågor

om upphovsrättens tillämpning och om jurisdiktion

bör studeras närmare. Verket påminner om att

upphovsrättsfrågor i informationssamhället bereds

inom Regeringskansliet och att frågor om

jurisdiktion behandlas i en särskild utredning. Även

SVT har avlämnat ett remissyttrande. SVT redovisar

de möjligheter som finns i dag att se grannlands-TV

och att detta lösts på olika sätt. SVT kommenterar

också övergången till digitala sändningar och

framhåller att, med de konventioner och direktiv som

gäller på upphovsrättsområdet, ett land inte kan

tvinga upphovsrättsinnehavare att avstå från att

sälja sina produkter ländervis. SVT anser att de

frågor som aktualiserats i medlemsförslaget i allt

väsentligt bör hanteras bilateralt mellan länderna.

Medlemsförslaget förväntas kunna diskuteras mellan

Nordenutskottet och representanter för de nordiska

kulturministrarna vid ett möte i slutet av juni i

år.

Utskottet anser, liksom vid tidigare tillfällen,

att det är önskvärt att den svenska TV-publiken får

tillgång till det nordiska TV-utbudet. Utskottet,

som noterat att regeringen inte gått närmare in på

frågan i den nu föreliggande propositionen,

förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen

och i det nordiska samarbetet intensifierar sina

ansträngningar för att frågan om grannlands-TV

slutligen skall komma närmare en lösning. Mot

bakgrund av dels det arbete som pågår inom Nordiska

rådet och den utredning som KM-gruppen vid Nordiska

ministerrådet avser att tillkalla, dels det arbete

som pågår inom det svenska regeringkansliet och i

olika svenska utredningar anser utskottet att

riksdagen inte nu bör göra något sådant uttalande i

frågan som begärs i de aktuella motionerna.

Utskottet avstyrker därför motionerna Kr8 (kd)

yrkande 4, Kr287 (s) och U705 (fp) yrkande 4.

När det gäller frågan om tillgången till SVT:s

regionala sändningar vill utskottet anföra följande.

I propositionen föreslår regeringen att oförändrat

minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen skall

kunna ta emot SVT:s och UR:s sändningar via det

analoga marknätet.

Som konstateras i motionerna kan det i vissa

gränsområden mellan olika sändare, såsom i östra

Blekinge, finnas problem med att ta emot de analoga

sändningar som innehåller de regionala nyheterna

från regionen. Området kan i stället täckas av en

sändare från en angränsande region. Resultatet blir

då att tittarna endast kan se grannregionens

regionala program. De i motionerna påtalade

problemen innebär t.ex. att de tittare i östra

Blekinge som inte kan se Syd-Nytt, som nyhetsmässigt

täcker hela Blekinge, är hänvisade till sändningar

som innehåller Smålands-Nytt. Enligt uppgift har SVT

beslutat att inte låta bygga ut det analoga

marknätet ytterligare när det digitala marknätet,

som längre fram skall ersätta det analoga marknätet,

nu är under utbyggnad.

I de områden där det digitala marknätet är under

utbyggnad finns det alltjämt tekniska problem med

att sända de regionala nyheterna i respektive

region.

I de gällande sändningstillstånden för de digitala

sändningarna via satellit sägs att SVT inte är

skyldigt att sända regionala nyhetsprogram.

Utskottet kan konstatera att regeringen i den

föreliggande propositionen inte tagit upp frågan om

tillgången till de regionala sändningarna i

respektive region.

Utskottet inser att det i utbyggnadsskedet för det

digitala marknätet inte längre är aktuellt med

ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet.

Utskottet förutsätter självfallet att frågan om

tillgången till de regionala sändningarna i

respektive region uppmärksammas i utbyggnaden av det

digitala marknätet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr5 (s), Kr221 (kd) och Kr335 (s).

Radio (avsnitt 11.3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna regeringens förslag om distribution

av radio. Jämför reservation 19 (m).

Propositionen

Regeringen föreslår att SR och UR skall sända

ljudradio till hela landet, vilket innebär att minst

99,8 procent av den fast bosatta befolkningen skall

kunna ta emot sändningarna via det analoga

marknätet.

I avvaktan på en utvärdering av den digitala

radion skall SR minska kostnaderna för de digitala

sändningarna i marknätet. Om SR och UR vill starta

nya programkanaler skall regeringens medgivande

inhämtas.

I propositionen konstateras att digital

distribution av ljudradio inte har nått samma

omfattning som motsvarande utveckling för utsändning

av TV.

I samband med riksdagsbeslutet om den digitala

radion uttalades att verksamheten skulle utvärderas

sedan mottagare hade funnits på marknaden några år

och företag och allmänheten hade fått erfarenheter

av den nya tekniken (prop. 1994/95:170, bet.

1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369). Detta bekräftades

i samband med beslutet om digitala TV-sändningar

(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet.

1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).

Villkoren för att utvärdera verksamheten har ännu

inte uppnåtts. Regeringen anser dock att

verksamheten trots detta snarast måste utvärderas

med hänsyn till att sändningarna nu pågått i flera

år. Regeringen avser därför att ge en kommitté i

uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet av

digital radio som pågått sedan år 1995. Kommittén

bör också analysera den digitala radions

framtidsförutsättningar. Det är viktigt att de

kunskaper och erfarenheter som har byggts upp inom

SR tas till vara även i fortsättningen. I avvaktan

på regeringens ställningstagande med anledning av

utredningens resultat bör dock SR minska kostnaderna

för de digitala sändningarna.

Motionerna

I motion Kr1 (m) anförs att SR har stora kostnader

för sina digitala sändningar. Motionärerna motsätter

sig inte en utvärdering av digitalradiosändningarna.

De understryker emellertid att utvärderingsarbetet

inte får låsas fast vid enbart en av många möjliga

standarder och tekniker utan förutsättningslöst

måste prövas i förhållande till andra tekniker såsom

nätradio och s.k. 3 G-sändningar (yrkande 5 i denna

del).

I motion Kr284 (s) sägs att digitaliseringen av

rundradion måste ges både politiska och ekonomiska

förutsättningar att slå igenom. En statlig instans,

en digitalradiokommitté, bör inrättas i syfte att

stödja och följa teknikgenombrottet för rundradion.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot de förslag

som framförs i propositionen.

Utskottet erinrar om att digitala radiosändningar

inleddes redan år 1995 på prov. Sändarnätet var år

2000 utbyggt så att 85 % av svenska folket kunde

lyssna på s.k. DAB-sändningar (Digital Audio

Broadcasting). Antalet mottagare är dock alltjämt

mycket lågt.

Uttalandena i samband med riksdagsbeslutet från

1994/95 års riksmöte innebar visserligen att en

utvärdering av digitalradioverksamheten skulle göras

först då mottagare funnits på marknaden några år och

företag och allmänhet hade fått erfarenheter av den

nya tekniken. Med tanke bl.a. på den tid som

förflutit och de svårigheter som funnits att få

genomslag för DAB-radion anser utskottet, liksom

regeringen, att det är angeläget att nu ge en

kommitté i uppdrag att utvärdera hittills uppnådda

erfarenheter och analysera den digitala radions

framtidsförutsättningar. Därmed tillgodoses den del

av yrkandet i motion Kr284 (s) som syftar till att

en digitalradiokommitté skall tillsättas.

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att

kommittén i sin framtidsanalys studerar även andra

distributionsmetoder än DAB-tekniken, vilket

föreslås i motion Kr1 (m). Något särskilt riksdagens

uttalande i denna fråga är inte nödvändigt.

Vidare anser utskottet att utredningen bör

tillsättas och arbeta skyndsamt samt att

utredningens resultat bör avvaktas innan beslut

fattas om den fortsatta DAB-utvecklingen. Utskottet

är således inte berett att - som föreslås i motion

Kr284 (s) - tillstyrka att syftet med kommitténs

arbete skall vara att stödja och följa det digitala

teknikgenombrottet för rundradion.

Det anförda innebär också att utskottet

tillstyrker att SR minskar kostnaderna för de

digitala sändningarna i avvaktan på

utredningsresultatet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet

regeringens förslag om distribution för radio och

avstyrker motionerna Kr1 (m) yrkande 5 i denna del

och Kr284 (s).

Beredskapsfrågor (avsnitt 12)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

beredskapsfrågor.

Propositionen

Regeringen föreslår att nuvarande villkor för

verksamheten under höjd beredskap och vid svåra

påfrestningar på samhället i fred skall fortsätta

att gälla. SVT och SR skall vara skyldiga att sända

meddelanden som är av vikt för allmänheten om en

myndighet begär det.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om

beredskapsfrågor.

Finansiering av programföretagens

verksamhet (avsnitt 13.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna regeringens förslag om finansiering

av programföretagens verksamhet. Jämför

reservation 20 (m).

Propositionen

I propositionen föreslås att programföretagens

verksamhet skall finansieras med TV-avgiftsmedel.

Reklam skall inte vara tillåten.

Programföretagen skall inom tillgängliga

ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs

för att uppfylla public service-uppdraget.

Verksamheten skall inom ramen för uppdraget bedrivas

rationellt och syfta till ökad effektivitet och

förbättrad produktivitet.

Riktlinjerna för sponsring av programföretagens

sändningar skall vara oförändrade.

Även verksamhet som kompletterar radio- och TV-

sändningarna, t.ex. Internetverksamhet, skall

finansieras med TV-avgiftsmedel. Sidoverksamheter

till programföretagens sändningsverksamhet skall

bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett

konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra

företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

I det följande återges några av huvudpunkterna i

regeringens resonemang beträffande finansieringen av

programföretagens verksamhet. I övrigt hänvisas till

s. 63-69 i propositionen.

Regeringen anser att det sätt som radio och TV i

allmänhetens tjänst finansieras på är avgörande för

möjligheten till bibehållet oberoende och för en

fortsatt stark förankring hos allmänheten. Enligt

regeringens mening är verksamhetens icke-

kommersiella karaktär - och därmed avsaknaden av

lönsamhetskrav - grundläggande och en förutsättning

för att människor skall kunna lita på att public

service-företagen inte går någon särskild grupps

ärenden.

TV-avgiften är enligt regeringen fortfarande den

finansieringsform som bäst förenar en solidarisk

betalningsform med goda förutsättningar för en

oberoende och icke-kommersiell verksamhet.

Då det gäller kompletterande verksamhet och

sidoverksamheter anför regeringen bl.a. att public

service-företagen vid sidan av den s.k.

kärnverksamheten, nämligen produktion och sändning

av radio och TV, kan bedriva kompletterande

verksamhet genom att t.ex. använda andra medier. Ett

exempel är Internet som har blivit en allt viktigare

kommunikationsform. Programföretagens verksamhet i

andra medier än radio- och TV-sändningar bör ha

anknytning till kärnverksamheten och vara begränsad

i förhållande till denna. De principer i form av

opartiskhet, saklighet, omsorg om demokratiska

värden och frihet från kommersiell finansiering som

gäller för radio- och TV-sändningarna bör tillämpas

även på kompletterande verksamhet.

Förutom kärnverksamhet och kompletterande

verksamhet kan programföretagen liksom i dag bedriva

sidoverksamheter. Det kan t.ex. gälla försäljning av

program eller uthyrning av lokaler, personal och

utrustning. Regeringen anser att sådana

sidoverksamheter skall bära sina kostnader utan att

TV-avgiftsmedel riskeras och i övrigt bedrivas på

ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra

företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

Programföretagen bör inte bedriva sidoverksamheter

som kan skada kärnverksamheten eller som kan

uppfattas strida mot de principer som

kärnverksamheten skall uppfylla. Av detta skäl bör

programföretagen inte bedriva publicistisk

verksamhet annat än inom ramen för kärnverksamheten

eller som kompletterande verksamhet. Det är

angeläget att sidoverksamheterna inte får en sådan

omfattning att behovet av intäkter till

sidoverksamheter medför att kärnverksamheten kommer

i andra hand.

Frågan om sponsring av program i public service-

företagens sändningar är enligt propositionen inte

oproblematisk. Sponsorsintäkterna ger

programföretagen ytterligare möjligheter att

förvärva sändningsrätten till vissa evenemang.

Programföretagen får dock inte göra sig så beroende

av sponsring att den programmässiga integriteten kan

påverkas. Sponsring lämpar sig inte för program där

kraven på redaktionellt oberoende och trovärdighet

är extra höga. Risken för otillbörlig påverkan har

ansetts mindre i sportsändningar vars innehåll

knappast kan påverkas.

Regeringen anser att det inte finns anledning att

begränsa programföretagens möjlighet att sända

sponsrade program i förhållande till vad som gäller

i dag. Nuvarande regler för sponsring skall därför

vara oförändrade. Detta innebär att sponsring skall

få förekomma dels i SVT:s sändningar i samband med

sportevenemang, dels av program i SR och SVT som

innebär utsändning av en allmän sammankomst eller

offentlig tillställning där programföretaget är

arrangör. Förutsättningen i det senare fallet är

dock att det är ett evenemang inom ramen för ett

åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU)

eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att

programmet direktsänds till flera länder (jfr prop.

1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).

En särskild utredare som på regeringens uppdrag ser

över reglerna i radio- och TV-lagen (dir. 2000:43)

skall också behandla frågor om sponsring, t.ex. vad

som skall gälla i fråga om sponsringsmeddelanden i

samband med längre pauser i program.

Bakgrund

Tidigare riksdagsbeslut om sponsring

Kulturutskottet tog våren 1996 ställning till proposition

1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst

1997-2001, vari bl.a. föreslogs att sponsring endast

skulle få förekomma i SVT:s sändningar i samband med

sportevenemang. Vidare skulle sponsring enligt

förslaget inte längre få förekomma i samband med

SR:s sändningar. Vid samma tidpunkt, våren 1996,

behandlade konstitutionsutskottet proposition

1995/96:160 Radio- och TV-lag, som bl.a. innehöll

förslag till definition av begreppet sponsring. Ett

sponsrat program är enligt definitionen ett sådant

program som inte är en annons och som helt eller

delvis har bekostats av någon annan än den som

bedriver sändningsverksamhet eller framställer

audiovisuella verk (7 kap. 8 §).

Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande

1995/96:KrU12 att begreppet "sponsrade program" i då

ännu gällande avtal mellan staten och public

service-företagen avsåg sådana program, som helt

eller delvis bekostats av någon som inte var

engagerad inom radio eller TV eller med att

framställa audiovisuella verk under förutsättning

att sponsorbidraget tillfallit SVT (alt. SR eller

UR) eller direkt medfört att SVT:s (alt. SR:s eller

UR:s) kostnader för programmet påtagligt minskat.

Utskottet anförde vidare följande (s. 28).

I det förslag till radio- och TV-lag som för

närvarande behandlas av konstitutionsutskottet

finns i definitionen av vad som skall avses vara

sponsring ingen motsvarighet till satsen "under

förutsättning att sponsorbidraget har tillfallit

SVT (alt. SR eller UR) eller direkt medfört att

SVT:s (alt. SR:s eller UR:s) kostnader för

programmet påtagligt har minskat".

I skrivelse från SVT har företaget angivit

vilka konsekvenserna kan bli av ett

riksdagsbeslut i enlighet med regeringens

förslag. SVT anför att det nya

sponsringsbegreppet kommer att få förödande

konsekvenser för företaget genom att det

utestängs från möjligheten att sända

samproducerade program eller inköpta program -

ofta större gestaltande produktioner eller

produktioner av fria filmare - där part som inte

är engagerad inom radio eller TV eller med att

framställa audiovisuella verk medverkat till

finansieringen.

Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande

1995/96:KrU12 att sponsringsbegreppet - om

förslaget till radio- och TV-lag antogs - skulle

komma att vidgas och att därmed ett stort antal

program som vid den aktuella tidpunkten inte

ansågs vara sponsrade i fortsättningen skulle

komma att falla in under den nya definitionen.

Utskottet anförde bl.a. följande (s. 29).

Utskottet accepterar utgångspunkten i regeringens

förslag, nämligen att sponsring skall få

förekomma i SVT:s sändningar i samband med sport-

evenemang. Ett skäl att bibehålla sponsringen i

sådana sammanhang är att kostnaderna för

sporträttigheter ständigt ökar. Genom kravet på

mångsidighet i programutbudet i public service-

televisionen är det angeläget att även SVT har

möjlighet att sända dyrbara sportevenemang.

Utskottet gör bedömningen att det vidgade

sponsringsbegreppet leder till att - utöver vad

som föreslås i propositionen - vissa kategorier

av sponsrade program bör vara tillåtna. Det bör

således vara möjligt för SVT, SR och UR att sända

samproduktioner som framställts i samarbete med

t.ex. programföretag i andra länder, fristående

produktionsbolag och fria filmare, där

medproducenten fått bidrag från utomstående för

sin andel av produktionen. Det bör också vara

möjligt för SVT, SR och UR att till

marknadsmässigt pris köpa visningsrätt till

program som erhållit bidrag från utomstående i

ett tidigare led, t.ex. svensk eller utländsk

långfilm. Likaledes bör program som framställs av

ett programföretag inom ramen för ett samarbete

inom EBU kunna få återutsändas av SVT och SR,

trots att bidrag kan ha lämnats från utomstående.

Utskottet vill understryka att de angivna

möjligheterna inte innebär någon ändring i

förhållande till nu gällande regler.

Vidare bör det - liksom hittills - vara

tillåtet för SVT och SR att träffa uppgörelse om

sponsring när företaget i fråga är arrangör -

under förutsättning att programmet direktsänds

till flera länder antingen arrangemanget sker

inom ramen för ett åtagande gentemot EBU eller

arrangemanget är av liknande betydelse.

Riktlinjer för sponsring i sändningstillstånden

för programföretagen

Av det nuvarande sändningstillståndet för SVT framgår bl.a.

följande.

23 §

SVT får inte sända sådana sponsrade program där

sponsorbidraget har tillfallit SVT direkt eller

medfört att SVT:s kostnader för programmet

påtagligt har minskat.

Utan hinder av första stycket får sponsring

förekomma

i SVT:s sändningar i samband med

sportevenemang,

av program som innebär utsändning av en allmän

sammankomst eller offentlig tillställning där SVT

är arrangör, under förutsättning att det är ett

arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot

Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett

arrangemang av liknande betydelse samt att

programmet direktsänds till flera länder.

SVT får inte sända sponsrade program som

huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.

24 §

- - -

Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 23

§ första stycket, bidrag till finansieringen av

programmet lämnats av någon som inte är engagerad

inom radio eller TV eller med att framställa

audiovisuella verk, skall upplysning om detta

lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §

[radio- och TV-lagen 1996:844]. Sådan upplysning

behöver dock inte lämnas om uppgiften inte kan

erhållas utan svårighet eller det är uppenbart

att den skulle sakna betydelse för tittarna.

Av det nuvarande sändningstillståndet för SR

framgår bl.a. följande.

25 §

SR får inte sända sådana sponsrade program där

sponsorbidraget har tillfallit SR direkt eller

medfört att SR:s kostnader för programmet

påtagligt har minskat.

Utan hinder av första stycket får sponsring

förekomma av program som innebär utsändning av en

allmän sammankomst eller offentlig tillställning

där SR är arrangör, under förutsättning att det

är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande

gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett

arrangemang av liknande betydelse samt att

programmet direktsänds till flera länder.

SR får inte sända sponsrade program som

huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.

26 §

- - -

Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 24

§ första stycket [skall rätteligen vara 25 §

sändningstillståndet], bidrag till finansieringen

av programmet lämnats av någon som inte är

engagerad inom radio eller TV eller med att

framställa audiovisuella verk, skall upplysning

om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7

kap. 8 § [radio- och TV-lagen 1996:844]. Sådan

upplysning behöver dock inte lämnas om uppgiften

inte kan erhållas utan svårighet eller det är

uppenbart att den skulle sakna betydelse för

lyssnarna.

Av det nuvarande sändningstillståndet för UR

framgår bl.a. följande.

17 §

UR får inte sända sådana sponsrade program där

sponsorbidraget har tillfallit UR direkt eller

medfört att UR:s kostnader för programmet

påtagligt har minskat.

Om, utan att det är fråga om sponsring enligt

första stycket, bidrag till finansieringen av

programmet lämnats av någon som inte är engagerad

inom radio eller TV eller med att framställa

audiovisuella verk, skall upplysning om detta

lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §

radio- och TV-lagen. Sådan upplysning behöver

dock inte lämnas om uppgiften inte kan erhållas

utan svårighet eller det är uppenbart att den

skulle sakna betydelse för tittarna eller

lyssnarna.

Granskningsnämndens granskning av s.k. indirekt

sponsring

Granskningsnämnden för radio och TV har enligt sin instruktion

(1994:728) till uppgift att utöva tillsyn över

efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll i

fråga om ljudradio- och TV-sändningar till

allmänheten. Nämnden prövar om den som ansvarar för

sändningen har iakttagit sina skyldigheter enligt

bestämmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) och

lokalradiolagen (1993:120).

Nämnden har vid ett flertal tillfällen prövat om

sponsring i tidigare led av visade program lett till

att kostnaderna för visningsrätten av programmen

påtagligt har minskat. Programföretagen (SVT och UR)

har - med hänvisning till att offentliggörande av

avtal om sändningsrätter skulle kunna störa

företagens affärsrelationer - inte ansett sig kunna

lämna ut köpekontrakt. Nämnden har därmed saknat

möjlighet att avgöra om bidragen indirekt tillfallit

programföretagen på det sätt som anges i

sändningstillstånden.

Pågående utredning

En särskild utredare (KU 2000:01) har fått regeringens uppdrag

att analysera och överväga behovet av ändringar i

framför allt radio- och TV-lagen (1996:844) och

lagen (1989:41) om TV-avgift.

Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag som ger

Granskningsnämnden för radio och TV möjlighet att få

fram nödvändiga uppgifter från programföretagen,

t.ex. genom att använda föreläggande som kan förenas

med vite.

Av direktiven framgår bl.a. följande (dir. 2000:43).

Enligt 3 kap. 2 § första stycket 16 radio- och

TV-lagen kan regeringen i tillståndsvillkor

föreskriva skyldighet att till Granskningsnämnden

för radio och TV lämna uppgifter som är

nödvändiga för nämndens bedömning om sända

program stämmer överens med de villkor som har

meddelats enligt lagen. Detta kan t.ex. ha

betydelse för att nämnden skall kunna bedöma om

programföretaget har överträtt villkor om

sponsrade program.

- - -

Om ett programföretag underlåter att lämna

begärda uppgifter enligt 3 kap. 2 § första

stycket 16 är emellertid den enda sanktionen att

Granskningsnämnden kan förelägga företaget att på

lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut om

att underlåtelsen innebär ett brott mot

tillståndsvillkoren.

I ett granskningsärende som bl.a. gällde

ifrågasatt otillåten sponsring har

Granskningsnämnden konstaterat att det aktuella

programföretaget genom att inte lämna nämnden

nödvändiga upplysningar har undandragit sig den

granskning som ankommer på nämnden (beslut nr SB

413/97). Nämnden har i en skrivelse underrättat

regeringen om att det inte finns någon annan

sanktion mot ett sådant förfarande i radio- och

TV-lagen eller sändningstillståndet än skyldighet

att offentliggöra nämndens beslut.

Villkor om vilka programtyper som får och inte

får sponsras har till syfte att motverka att

programverksamhetens integritet hotas genom att

möjligheten att erhålla sponsorsbidrag blir

styrande för vilka program som produceras och

sänds. En överträdelse av villkor om sponsring

kan leda till att programföretaget åläggs att

betala en särskild avgift. När Granskningsnämnden

skall bedöma om ett program är sponsrat i strid

med tillståndsvillkoren behöver nämnden ha

tillgång till handlingar som belyser de

ekonomiska relationerna mellan programföretaget

och utomstående aktörer. Det är inte

tillfredsställande om nämnden saknar

påtryckningsmedel för att från programföretagen

få fram de uppgifter som nämnden behöver för att

kunna pröva om en överträdelse har skett.

Vidare skall utredaren bl.a. se över reglerna för

avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den

utveckling som har skett när det gäller TV-

distribution och mottagare, dock utan att grunderna

för TV- avgiftssystemet rubbas.

Av direktiven till utredaren framgår bl.a. följande.

Enligt lagen om TV-avgift skall den som innehar

en TV-mottagare betala TV-avgift för mottagaren.

I lagens förarbeten (prop. 1988/89:18 s. 43 ff)

anges vad som avses med begreppet TV-mottagare.

Den kritiska delen i en TV-mottagare är enligt

propositionen kanalväljaren, dvs. den del som gör

det möjligt att avgöra vilken av de tillgängliga

programkanalerna som mottagningen skall avse. I

propositionen konstateras att även andra

apparater än de som i dagligt tal benämns TV-

mottagare kan vara avgiftspliktiga mottagare. Det

gäller t.ex. vissa videobandspelare och vissa

mottagare för satellitsändningar.

- - -

Det är vidare möjligt att på olika sätt använda

persondatorer för att ta emot TV-sändningar. Med

ett s.k. TV-kort kan datorn redan nu användas för

att ta emot vanliga TV-sändningar. I en skrivelse

till Kulturdepartementet har Radiotjänst i Kiruna

AB (RIKAB) hemställt om en översyn av reglerna om

undantag från avgiftsskyldighet. Behovet av en

översyn beror enligt bolaget dels på att Sveriges

Television sedan den 1 april 1999 sänder SVT 1,

SVT 2 och SVT 24 digitalt över satellit, dels på

att möjligheten att ta emot rörliga bilder över

telenäten genom s.k. bredbandstjänster gör att en

dator uppkopplad till Internet kan betraktas som

en TV-mottagare.

Utredaren skall redovisa dessa delar av sitt uppdrag

före utgången av maj 2002.

Motionerna

Finansieringsformen för public service-företagen

behandlas i fem motioner.

Förslaget i motion Kr282 (kd) syftar till att

public service-verksamheten även i fortsättningen

skall finansieras med TV-avgiftsmedel (yrkande 3).

I motion K400 (m) anförs att systemet med TV-

licens passar allt sämre. Den nya tekniken gör det

möjligt att se på TV i en vanlig dator om man har

ett TV-kort. Licensen har nu - från att ha varit en

TV-skatt - blivit en skatt på innehav av dator och

bredband (yrkande 7).

Liknande tankar presenteras i motion Kr213 (fp).

Motionären bakom motionen anser att den snabba

tekniska utvecklingen avslöjar det absurda i dagens

system med TV-licens. Motionären föreslår att

riksdagen skall tillkännage för regeringen att denna

finansieringsform bör avskaffas. Motionären pekar på

en alternativ finansiering över statsbudgeten.

Motionärerna bakom motion Kr337 (m) anser att det

är fel att införa TV-licens för bredbandsdatorer.

Regeringen bör i stället lägga fram förslag som

innebär att alla datorer som har möjlighet att ta

emot TV skall befrias från den extraskatt som TV-

licensen innebär.

I motion Kr12 (m) yrkas att reglerna för sponsring

skall göras tydligare. Motionärerna anför att varken

SVT eller UR får sända sponsrade program där

bidraget direkt har tillfallit programföretaget

eller medfört att dess kostnader för programmet

påtagligt har minskat, en formulering som erbjuder

vissa tolkningsmöjligheter. I praktiken kan

bestämmelsen om att bidraget inte direkt får

tillfalla SVT/UR kringgås genom att

programproduktionen uppdras åt ett fristående

företag som då också blir bidragsmottagare. Ett sätt

att komma till rätta med dessa oklarheter kunde vara

att stryka ordet "påtaglig" i det nya

sändningstillståndet, anser motionärerna. Vidare

anser motionärerna att det finns en gråzon i

gränslandet mellan sponsring och försäljning av

visningsrätter. Om ett i förväg träffat avtal om

försäljning av visningsrätten blir en avgörande

faktor för att programmet över huvud taget skall

produceras, kan det medföra tveksamhet om det

redaktionella oberoendet och trovärdigheten kan

upprätthållas (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets uppfattning av central

betydelse att finansieringen av public service-

företagen kan garantera programföretagens oberoende

och självständighet och att företagen ges god

möjlighet att behålla allmänhetens förtroende genom

en programverksamhet som präglas av opartiskhet,

saklighet och hög kvalitet. Nuvarande system att

genom avgifter finansiera rundradiorörelsen är

enligt utskottets bedömning det för närvarande bästa

alternativet för att uppnå de krav som riksdag och

regering ställer på programföretagens verksamhet.

Avgiftsfinansiering bör därför tillämpas även under

nästa tillståndsperiod. Även de möjligheter till

finansiering genom intäkter från sponsring, som

nuvarande sändningstillstånd medger för SVT och SR,

bör finnas kvar i oförändrad form.

Sponsringsintäkterna har hittills haft begränsad

omfattning. Risken för styrning av programmens

utformning från sponsorernas håll får bedömas vara

försumbar eller obefintlig.

Den tekniska utvecklingen innebär att

medielandskapet genomgår en snabb förändring som i

framtiden kan medföra krav på andra

finansieringsformer än de som utskottet här

förordar. Utskottet utgår från att frågor som rör

olika tänkbara finansieringsformer för public

service-företagen kommer att ingå i det

parlamentariska utredningsarbete som aviseras i

propositionen och som skall avslutas i god tid före

utgången av nästa tillståndsperiod. Kommittén skall,

enligt vad som sägs i propositionen, utifrån en bred

och djupgående omvärldsanalys göra en samlad översyn

av public service-uppdraget och public service-

företagens förutsättningar, bl.a. ekonomiska och

organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en ny

och föränderlig mediesituation. Utskottet

förutsätter att kommittén också kommer att överväga

om det finns behov av att ändra nuvarande

bestämmelser för företagen då sponsring får

förekomma. Likaledes förutsätter utskottet att

kommittén gör en översyn av reglerna rörande vilka

sponsrade program som inte får sändas, dvs. sådana

program där sponsorsbidraget har tillfallit

programföretagen direkt eller medfört att deras

kostnader för programmet påtagligt har minskat.

Frågor som rör den parlamentariska kommitténs

arbete behandlas även i ett senare avsnitt i detta

betänkande.

Då det gäller nu aktuella motionsförslag om vilka

typer av TV-mottagare som skall vara avgiftspliktiga

hänvisar utskottet till att denna fråga för

närvarande utreds av en särskild utredare. Samme

utredare har även i uppdrag att lägga fram förslag

som ger Granskningsnämnden för radio och TV

möjlighet att få fram nödvändiga uppgifter från

programföretagen i samband med s.k. indirekt

sponsring. Resultatet av utredarens arbete bör inte

föregripas.

Sammantaget innebär utskottets ställningstagande

att utskottet tillstyrker att riksdagen skall

godkänna regeringens förslag till finansiering av

programföretagens verksamhet och avstyrker

motionerna Kr12 (m) yrkande 1, Kr213 (fp), Kr282

(kd) yrkande 3, Kr337 (m) och K400 (m) yrkande 7.

Systemet för medelstilldelning

(avsnitt 13.2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna regeringens förslag om system för

medelstilldelning. Jämför reservationerna 21

(m) och 22 (kd).

Propositionen

I propositionen föreslås att de medel som anvisas

till programföretagen från rundradiokontot liksom nu

skall anvisas samlat till varje programföretag.

Medelstilldelningen till SR:s

utlandsprogramverksamhet och SVT:s programverksamhet

för döva skall fr.o.m. den 1 januari 2002 ingå i

SR:s respektive SVT:s medelstilldelning.

Medelstilldelningen till programföretagen från

rundradiokontot skall räknas upp med två procent

årligen. Prisuppräkningen skall reduceras i den mån

TV-avgiftsskolket inte minskar, dock med högst 25

miljoner kronor per år.

Ett särskilt distributionskonto inrättas för att

hantera kostnader för TV-distribution i samband med

övergången till digital sändningsteknik. Till kontot

förs medel från rundradiokontot. Under ett

uppbyggnadsskede uppkommer ett underskott på kontot.

Detta finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. När

de analoga sändningarna har upphört skall

underskottet återbetalas genom betalningar från

rundradiokontot.

Skälen för regeringens förslag återfinns i

propositionen s. 71 f. Här återges i korthet endast

några punkter.

Programföretagens medelstilldelning sker för

närvarande alltid i ett tidigare års prisläge. Den

faktiska medelsnivån blir därför inte känd förrän i

efterhand. Regeringen anser att dagens system för

medelstilldelning till public service-företagen har

brister. Riksdag och regering har genom nuvarande

system inte information om den faktiska

medelstilldelningen vid tiden för förslag respektive

beslut. Det har under nuvarande tillståndsperiod

visat sig svårt att göra prognoser för utvecklingen

av det särskilda SR-indexet, vilket riskerar att

leda till obalans på rundradiokontot. Utfallet av

index blir dessutom inte känt förrän långt i

efterhand. Regeringen anser att denna ordning bör

förenklas.

Regeringen föreslår därför att medelstilldelningen

under den kommande tillståndsperioden skall räknas

upp med en fast prisuppräkning om två procent

årligen. En förutsättning för att prisuppräkningen

skall betalas fullt ut är - som nämnts - att TV-

avgiftsskolket minskas med minst 25 miljoner kronor

per år. Om skolket minskar med ett lägre belopp

skall prisuppräkningen reduceras med skillnaden

mellan 25 miljoner kronor och detta belopp (prop. s.

71).

Regeringen anger som skäl till att ett särskilt

distributionskonto skall inrättas för att finansiera

kostnaderna för TV-distribution följande (prop. s.

72).

Under den kommande tillståndsperioden kommer

medelsbehovet för televisionen att vara stort på

grund av att de analoga marksändningarna måste pågå

i full omfattning samtidigt som den digitala

sändningsverksamheten byggs upp med högre kostnader

som följd. På längre sikt, när de analoga

marksändningarna har upphört, kommer medelsbehovet

emellertid att minska eftersom den digitala

distributionen är mindre kostsam än den analoga.

För att kostnaderna skall utjämnas över en längre

tidsperiod bör ett särskilt distributionskonto

inrättas. Från rundradiokontot till

distributionskontot förs medel som successivt ökar

och som efter fem år motsvarar kostnaderna för SVT:s

och UR:s analoga TV-distribution. Från

distributionskontot tillförs medel till

programföretagen som motsvarar kostnaderna för TV-

distribution både via analoga och digitala

marksändningar för SVT och UR. Det underskott på

distributionskontot som uppkommer under

uppbyggnadsskedet täcks genom lån i

Riksgäldskontoret. När TV-sändningarna i det analoga

marknätet har upphört skall betalningarna från

rundradiokontot till distributionskontot fortsätta

tills underskottet är återbetalt.

Vidare föreslår regeringen att en ny

fördelningsnyckel för fördelning av resurserna till

de tre programföretagen skall tillämpas. Som skäl

härför anges bl.a. att medel till Radio Sweden och

programverksamheten för döva inom SVT skall ingå i

medelstilldelningen. Vidare skall medel för TV-

distribution tillföras SVT och UR från

distributionskontot. Av dessa skäl måste den

fördelningsnyckel som i dag tillämpas av

programföretagen ändras. Fördelningsnyckeln för år

2002 skall enligt regeringen vara 57,73 % för SVT,

37,52 % för SR och 4,75 % för UR. Programföretagen

skall även fortsättningsvis i samförstånd kunna

justera fördelningsnyckeln om de exempelvis kommer

överens om att omfördela ansvaret för olika

gemensamma funktioner.

Motionerna

Motionsyrkanden har väckts som rör den föreslagna

metoden för prisuppräkning, uppräkningen för de

regionala stationerna, distributionskontot och

fördelningsnyckeln.

I motion Kr8 (kd) uttrycker motionärerna

tveksamhet till förslaget i propositionen att

prisuppräkningen till programföretagen skall

reduceras i den mån TV-avgiftsskolket inte minskar.

Kostnaden för den uppsökande verksamhet som

Radiotjänst i Kiruna gör för att driva in TV-

avgifter är redan i dag så hög att ytterligare

satsningar riskerar att kosta lika mycket som de

beräknas inbringa (yrkande 6).

I motion Kr13 (c) hävdas att de lokala

redaktionerna har dålig ekonomi och att den

tvåprocentiga uppräkning som föreslås i

propositionen inte räcker långt. Verksamheten vid de

lokala redaktionerna har rationaliserats under 1990-

talet genom att teknikerna har tagits bort och genom

att journalisterna nu arbetar som både tekniker och

journalister. I motionen yrkas därför att

programföretagens regionala stationer skall ges en

högre uppräkning än 2 % (yrkande 4).

I motion Kr701 (mp), som väcktes under allmänna

motionstiden hösten 2000, sägs att radions betydelse

med all sannolikhet framöver kommer att öka som en

reaktion mot alla bilder som ständigt flimrar förbi.

I motionen ifrågasätts om proportionerna i

fördelningsnyckeln är de rätta för att möta

framtidens behov, vilket motionärerna föreslår skall

ges regeringen till känna (yrkande 38).

I motion Kr1 (m) sägs att kostnader för dubbel

distribution främst drabbar SVT till följd av

satsningen på det digitala marknätet. Utvecklingen

av antalet hyrda digitala mottagare tyder på att

företagen under lång tid kommer att ha dubbla

distributionskostnader och därmed riskerar att

arbeta upp en mycket stor låneskuld. Motionärerna

avvisar förslaget att införa ett distributionskonto

(yrkande 6 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att nuvarande system för

medelsberäkning för programföretagen har tydliga

nackdelar genom att de belopp som riksdagen beslutar

om alltid anges i ett tidigare års prisläge. Den

osäkerhet som råder beträffande utvecklingen av SR-

indexet medför även osäkerhet rörande belastningen

på och därmed utvecklingen av rundradiokontot. Av

propositionen framgår vidare att det för

programföretagen innebär en osäkerhet i budgetering

och planering, eftersom de inte vet vilka resurser

de har att röra sig med. Utskottet ställer sig

därför bakom regeringens förslag att införa ett nytt

system för medelstilldelning med ett

uppräkningssystem som innebär en större säkerhet än

SR-indexet. Utskottet tillstyrker således förslaget

att medelstilldelningen under nästa tillståndsperiod

skall räknas upp med två procent per år.

Vidare avstyrker utskottet förslaget i motion Kr13

(c) att en högre uppräkning än två procent skall

göras för de regionala redaktionerna. Utskottet

anser att det ankommer på programföretagen att -

utifrån de allmänna riktlinjer som riksdag och

regering fattar beslut om - själva avgöra hur

tilldelade resurser skall fördelas på företagens

olika verksamheter.

Utskottet anser - i motsats till motionärerna

bakom motion Kr8 (kd) - att det är befogat att

uppräkningssystemet knyts till ett villkor som

innebär att programföretagen genom sitt dotterbolag

RIKAB måste anstränga sig att stävja TV-

avgiftsskolket. Av propositionen framgår att det är

nödvändigt att RIKAB redan vid inledningen av den

nya tillståndsperioden ges goda förutsättningar och

tillräckliga resurser för att bedriva en effektiv

TV-avgiftsuppbörd och avgiftskontroll i syfte att

avgiftsskolket kraftigt kan reduceras (prop. s. 67).

Om skolket exempelvis kan minska från dagens nivå

till hälften skulle detta innebära ytterligare

närmare 300 miljoner kronor per år i intäkter till

rundradiorörelsen. Utskottet är medvetet om att det

kan vara svårt att nå ner till en halvering av

skolket, främst med tanke på rörligheten i

befolkningen. Likväl torde RIKAB med en rimlig

ökning av sina insatser ha goda möjligheter att öka

avgiftsinkomsterna. Utskottet gör därför bedömningen

att det finns skäl att villkora medelstilldelningen

till programföretagen på det sätt som föreslås i

propositionen.

Utskottet ställer sig även bakom förslaget i

propositionen om att ett särskilt distributionskonto

inrättas för finansiering av kostnaderna för TV-

distribution och går därmed emot förslaget i motion

Kr1 (m) yrkande 6. Den föreslagna konstruktionen

innebär att det underskott som uppkommer skall

täckas genom lån i Riksgälden. Utskottet konstaterar

att det i dag inte är möjligt att göra en säker

prognos över hur lång tid som distributionen av

parallella analoga och digitala sändningar kommer

att fortgå. Det är därför inte heller möjligt att nu

göra en bedömning av hur lång tid det kommer att ta

innan en ackumulerande skuld hos Riksgälden kan

börja betalas av eller hur lång tid det kommer att

ta tills underskottet på distributionskontot är

utjämnat. Utskottet utgår från att riksdagen

fortlöpande hålls underrättad om utvecklingen av

distributionskontot. Vidare torde de ekonomiska

förutsättningarna för distributionen komma att bli

föremål för genomlysning i den parlamentariska

kommitté som regeringen avser att tillsätta i god

tid före utgången av nästa tillståndsperiod. Det kan

tilläggas att utskottet i det följande avsnittet av

betänkandet, vilket rör medelstilldelningen (prop.

avsnitt 13.3), refererar regeringens beräkningar av

vilka belopp som bör tillföras distributionskontot

de närmaste åren samt storleken på

medelstilldelningen från distributionskontot till

SVT och UR.

I propositionen föreslås även en förändring av den

s.k. fördelningsnyckeln, dvs. fördelningen av de

medel som anvisas från rundradiokontot till de tre

programföretagen. Utskottet konstaterar att bl.a.

inrättandet av ett distributionskonto för

finansiering av TV-distributionen nödvändiggör en

ändring av fördelningsnyckeln. Utskottet har inte

något att erinra mot den procentuella fördelning som

regeringen föreslår. Av följande uppställning

framgår att förslaget innebär en ökning av den

procentuella andelen till SR samt en minskning för

SVT och UR.

-------------------------------------------------

SVT SR UR

-------------------------------------------------

Nuvarande 60,57 % 34,67 4,76

fördelningsnyckel % %

-------------------------------------------------

Ny fördelningsnyckel 57,73 % 37,52 4,75

(fr.o.m. % %

1 januari 2002)

-------------------------------------------------

Utskottet har heller inte något att invända mot att

programföretagen även i fortsättningen i samförstånd

skall ha möjlighet att justera nyckeln, om de

exempelvis kommer överens om att omfördela ansvaret

för olika gemensamma funktioner mellan sig.

Enligt utskottets uppfattning bör den fråga

angående fördelningsnyckeln som väckts i motion

Kr701 (mp) vara tillgodosedd.

Sammanfattningsvis har utskottet kommit fram till

att riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

system för medelstilldelning och avslå motionerna

Kr1 (m) yrkande 6 i denna del, Kr8 (kd) yrkande 6,

Kr13 (c) yrkande 4 och Kr701 (mp) yrkande 38.

Medelstilldelning (avsnitt 13.3),

TV-avgiften (avsnitt 13.4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna regeringens förslag om

medelstilldelning. Jämför reservationerna 23

(m) och 24 (fp) villk. res. 16.

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

anta regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1989:41) om TV-avgift. Jämför

reservationerna 25 (m) villk. res 23 och 26

(fp) villk. res. 16.

Propositionen

Regeringen föreslår att programföretagen för år 2002

skall tilldelas sammanlagt 5 780 miljoner kronor

från rundradiokontot. Av dessa skall 5 770 miljoner

kronor anvisas enligt fördelningsnyckeln med 3 331

miljoner kronor till SVT, 2 165 miljoner kronor till

SR och 274 miljoner kronor till UR. Därutöver

tillförs SVT 10 miljoner kronor engångsvis för ökad

tillgänglighet för funktionshindrade.

I medlen från rundradiokontot ingår en

förstärkning om 76 miljoner kronor för SVT, 43

miljoner kronor för SR och 6 miljoner kronor för UR,

sammanlagt således 125 miljoner kronor, avsedda

bl.a. för kvalificerad programproduktion. Vidare

ingår 100 miljoner kronor till SVT för digital

programverksamhet, medan SR får möjlighet att

använda upp till 23 miljoner kronor för digital

ljudradio. För verksamhet med nya medier, bl.a.

Internet, har regeringen beräknat 27 miljoner kronor

för SVT, 20 miljoner kronor för SR och 5 miljoner

kronor för UR.

Från distributionskontot skall för år 2002 anvisas

468 miljoner kronor för distributionskostnader till

SVT och 17 miljoner kronor till UR. Till

distributionskontot skall för år 2002 föras 160

miljoner kronor från rundradiokontot.

Av propositionen framgår att regeringen bedömer

att 160 miljoner kronor bör föras över från

rundradiokontot till distributionskontot även under

år 2003. Under år 2004 bör distributionskontot

tillföras 260 miljoner kronor, medan 410 miljoner

kronor bör tillföras under år 2005. För tiden efter

den nu föreslagna tillståndsperioden och till dess

att underskottet på distributionskontot är

återbetalt räknar regeringen med att

distributionskontot skall tillföras 460 miljoner

kronor per år, vilket bedöms motsvara kostnaderna

för SVT:s och UR:s analoga TV-distribution.

Distributionskontot kommer att uppvisa underskott

under de år när de digitala sändningarna byggs ut.

Skulden växer successivt och kan när de analoga

sändningarna avvecklas uppgå till betydande belopp.

Därefter kommer skulden att amorteras. För att

finansiera detta underskott skall en kreditram vara

knuten till distributionskontot. Storleken på

kreditramen skall beslutas av riksdagen varje år.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för år

2002 återkomma med förslag till kreditram för detta

år.

Regeringens förslag till medelstilldelning innebär

att programföretagen sammanlagt kommer att disponera

6 265 miljoner kronor under år 2002.

Regeringen föreslår att TV-avgiften skall höjas med

6 kronor per månad till

1 740 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2002.

Regeringen räknar med att TV-avgiften kommer att

behöva höjas även under de följande åren för att

rundradiokontot skall komma i balans under

tillståndsperioden. För närvarande förutser

regeringen att höjningen kommer att uppgå till

ytterligare 6 kronor per månad under år 2003, 5

kronor per månad under år 2004 och 4 kronor per

månad under år 2005.

Motionerna

I tre motioner avvisas regeringens förslag till

medelstilldelning liksom förslaget till höjning av

TV-avgiften.

I motion Kr1 (m) anförs att det finns ekonomiska

förutsättningar att klara uppdraget för SVT och SR

utan höjningar av TV-avgiften om public service-

uppdraget koncentreras till kvalitetsprogram, om

återhållsamhet iakttas vad gäller dubbla

distributionskostnader samt om UR utförsäljs

(yrkande 9).

Motionärerna bakom motion Kr7 (fp) motsätter sig

också en höjning av TV-avgiften (yrkande 6 i denna

del). Motionärerna anvisar i stället en provisorisk

lösning på finansieringsproblemen för ett av

programföretagen, nämligen SVT, genom att föreslå

regeländringar, en fråga som utskottet behandlat

under rubriken Television (avsnitt 11.2).

Även i motion Kr10 (kd) föreslås att regeringens

förslag till avgiftshöjning skall avslås av

riksdagen. Motionärerna anser att det inte är

motiverat att tillskjuta mer medel till

rundradiokontot. Public service-företagen bör

anpassa verksamheten efter befintliga medel (yrkande

2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har då det gäller medelstilldelningen inte

något att erinra mot förslagen i propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna vad

regeringen föreslår om medelstilldelning och avslå

motionerna Kr1 (m) yrkande 9 i denna del, Kr7 (fp)

yrkande 6 i denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i

denna del.

Enligt utskottets bedömning skulle en utebliven

höjning av TV-avgiften, som föreslås i motionerna

Kr1 (m), Kr7 (fp) och Kr10 (kd), innebära ett

kraftigt underskott på rundradiokontot. Utskottet

anser att det är angeläget att kontot är i balans

och tillstyrker därför att en höjning i enlighet med

regeringens föreslag om 72 kronor per helår träder i

kraft den 1 januari 2002. Lagen (1989:41) om TV-

avgift bör således ändras i enlighet härmed.

Motionerna Kr1 (m) yrkande 9 i denna del, Kr7 (fp)

yrkande 6 i denna del samt Kr10 (kd) yrkande 2 i

denna del avstyrks.

Redovisning och revision (avsnitt

13.5)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad regeringen

föreslår om redovisning och revision.

Propositionen

I propositionen (s. 75) föreslås att principerna för

redovisning och revision skall förtydligas.

Programföretagens public service-redovisningar,

budgetunderlag och i förekommande fall uppdrag i

särskilda regeringsbeslut skall vara granskade av

företagens revisorer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget i

propositionen som således bör godkännas av

riksdagen.

Tillståndsperiodens längd m.m.

(avsnitt 14)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna regeringens förslag om

tillståndsperiodens längd, dvs. omfattande

åren 2002 t.o.m. 2005. Jämför reservation 27

(m, fp).

Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om

inriktningen av en fortsatt översyn av radio

och TV i allmänhetens tjänst, m.m. Jämför

reservationerna 28 (m) och 29 (fp).

Tillståndsperiodens längd

Propositionen

Regeringen konstaterar att public service-företagen

verkar på en marknad där förutsättningarna ständigt

förändras. Detta medför bl.a. att riksdag och

regering med jämna mellanrum behöver ta ställning

till behov av eventuella förändringar i public

service-företagens förutsättningar för att värna en

fortsatt framgångsrik oberoende radio och TV i

allmänhetens tjänst. Regeringen anför att en

relativt lång tillståndsperiod ger företagen

långsiktiga planeringsförutsättningar och

understryker deras oberoende ställning. Dock talar

de stora förändringarna på teknikområdet, t.ex.

övergången till digital sändningsteknik samt

utvecklingen av nya medieformer och tjänster, mot en

alltför lång period.

Regeringen föreslår att tillståndsperioden skall

vara fyra år. Perioden skall således omfatta åren

2002 t.o.m. 2005. Med denna längd får företagen goda

planeringsförutsättningar och möjligheter att

utveckla sin verksamhet samtidigt som det ges tid

att bereda frågor som aktualiserats bl.a. av

teknikutvecklingen.

Motionerna

I motionerna Kr1 (m) yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande

2 hemställs att riksdagen skall besluta att

tillståndsperioden skall omfatta tre år, dvs. åren

2002 t.o.m. 2004. Med den snabba förändringen på

medieområdet anser motionärerna - från sina

respektive utgångspunkter - att fyra år är en

alltför lång tid att behålla det gamla regelsystemet

relativt oförändrat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i

propositionen - att de tre programföretagen måste

ges en rimligt lång tillståndsperiod, som ger dem så

goda planeringsförutsättningar och så oberoende

ställning som möjligt. Utskottet anser mot denna

bakgrund att tre år är en alltför kort period,

varför riksdagen bör avslå motionerna Kr1 (m)

yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande 2.

Som anförs i både propositionen och motionerna

sker stora förändringar på radio- och TV-området som

påverkar public service-verksamhetens

förutsättningar. Av denna anledning bör

tillståndsperioden inte vara alltför lång, varför

riksdagen bör besluta att tillståndsperioden skall

fastställas till fyra år i enlighet med förslaget i

propositionen, dvs. från och med den 1 januari 2002

och till och med den 31 december 2005.

Inriktningen av en fortsatt översyn av radio

och TV i allmänhetens tjänst, m.m.

Propositionen

Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att

tillkalla en kommitté för en samlad översyn av

public service-uppdraget och public service-

företagens förutsättningar - bl.a. ekonomiska och

organisatoriska sådana - att uppfylla sitt uppdrag i

en ny och föränderlig mediesituation. Resultaten av

kommitténs arbete skall föreligga i god tid före

utgången av den föreslagna fyraåriga nya

tillståndsperioden. Kommittén skall ha

parlamentarisk sammansättning. Genom en bred

politisk förankring skall de långsiktiga

förutsättningarna för en stark och oberoende radio

och TV i allmänhetens tjänst säkerställas.

Motionerna

I en motion, Kr282 (kd), väckt under allmänna

motionstiden hösten 2000, föreslås att en

framtidskommission bör tillsättas för att utreda

public service-verksamhetens förutsättningar i en

alltmer komplex och internationaliserad värld

(yrkande 5). I detta sammanhang yrkas också att

public service-företagen inte bör slås samman till

en koncern (yrkande 6).

Frågor som rör uppgifterna för den av regeringen nu

aviserade utredningen om den framtida radion och

televisionen i allmänhetens tjänst tas upp i fem

motioner väckta med anledning av propositionen.

I motion Kr1 (m) yrkande 2 påpekas att viktiga

förändringar sker på radio- och TV-området, såsom

det dramatiskt ökade utbudet och övergången till

digital teknik och distribution via bredband. Den

nya tekniken ändrar de kommersiella villkoren och

tittandet individualiseras. Mot denna bakgrund bör

public service-uppdraget ändras. En av

utgångspunkterna för den kommande utredningen om

framtidens radio och TV i allmänhetens tjänst bör

vara att medier skall stå fria från staten. Public

service skall endast komplettera övrigt medieutbud

innehålls- och kvalitetsmässigt och stå för

uppgifter som staten finner omistliga. Programmen

skall produceras efter upphandling eller på

entreprenad. Nya organisationsformer bör skapas för

Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama.

I samma motion yrkas vidare att sändning kan ske

inom ramen för andra företags radio- och TV-program

men också i annat medieutbud. Alternativt kan

sändning ske i särskilda kanaler (yrkande 8). En

framtida public service-verksamhet som bedrivs i

enlighet med de riktlinjer som anges i motionen bör

finansieras med skattemedel (yrkande 6 i denna del).

Även i motion Kr12 (m) förordas skattefinansiering

av den framtida public service-verksamheten.

Motionärerna understryker att skattefinansieringen

inte bör kombineras med någon statlig styrning

(yrkande 2). De drar parallellen till andra

kulturinstitutioner som finansieras med skattemedel

utan att de för den skull anses vara politiskt

styrda.

Den fortsatta översynen av radio och TV i

allmänhetens tjänst bör enligt motion Kr8 (kd)

yrkande 7 behandla konvergensfrågorna,

teknikutvecklingen, finansieringsfrågorna och

organisationsfrågorna. Den bör vidare behandla

public service-begreppets innehåll samt etiska

riktlinjer för etermedier. Översynsarbetet bör även

omfatta UR:s utvidgade uppgift i ett modernt

kunskapssamhälle.

Finansieringen av den framtida public service-

verksamheten tas upp i motion Kr10 (kd) yrkande 1.

Informationssamhällets utveckling, med TV via

Internet och bredband, gör systemet med TV-avgift

föråldrat. Lagen (1989:41) om TV-avgift bör därför

upphävas. Alternativa finansieringsformer bör

utredas, t.ex. skattefinansiering eller införande av

en allmän TV-avgift av samma slag som avgiften till

vissa trossamfund.

Enligt motion Kr7 (fp) bör den nya utredningen om

radio och TV i allmänhetens tjänst präglas av vad

som föreslås i Folkpartiet liberalernas

programskrift Public service i internetåldern

(yrkande 1). Utbudet i elektroniska medier bör

präglas av kvalitet och bildning och få en tydlig

kvalitetsinriktning. Större satsningar på ett

kvalitetsutbud på svenska bör genomföras. Kultur-

och samhällsprogrammen bör präglas av bredd och

mångfald. Krav på saklighet och publicistiskt

oberoende bör ställas (yrkande 3). Ett nytt

finansieringssystem med slopade TV-avgifter

föreslås, där staten tillskjuter kapital till fem

fonder för stöd till public service. Fonderna skall

få ett årligt tillskott genom nätavgifter.

Resurserna bör ligga 20-25 % över dagens nivå

(yrkande 4).

Staten bör enligt samma motion avveckla sitt

engagemang i innehållsproduktionen och

distributionen på radio- och TV-området. Public

service-företagen bör säljas ut till personalen

eller som folkaktier på börsen (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i

propositionen - att de snabba förändringarna inom

medieområdet och svårigheten att förutse hur bl.a.

utvecklingen på konvergensområdet kommer att påverka

public service-området motiverar att ett antal

frågor om förutsättningarna för radio och TV i

allmänhetens tjänst blir belysta och värderade.

Utskottet instämmer med vad som anförs i

propositionen om att en samlad översyn utifrån en

bred och djupgående omvärldsanalys bör göras av

public service-uppdraget och av public service-

företagens förutsättningar att uppfylla detta

uppdrag i en ny och föränderlig mediesituation.

Utskottet anser att det är av värde att en sådan

översyn uppdras åt en parlamentariskt sammansatt

kommitté och noterar att regeringen avser att ta

fram direktiv till utredningen efter samråd med

riksdagens partier. Det är enligt utskottets mening

angeläget att genom en sådan politisk förankring

kunna säkerställa de långsiktiga förutsättningarna

för en stark och oberoende radio och TV i

allmänhetens tjänst.

En utredning om framtidens radio och TV i

allmänhetens tjänst kommer således att tillsättas.

Därmed bör önskemålet i motion Kr282 (kd) om en

framtidskommission för public service-frågor vara

tillgodosett. Motionens yrkande 5 avstyrks därför.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra några

sådana uttalanden om inriktningen av eller detaljer

i utredningens arbete som föreslås i motionerna Kr1

(m) yrkandena 2, 6 i denna del och 8, Kr7 (fp)

yrkandena 1, 3, 4 och 5, Kr10 (kd) yrkande 1, Kr12

(m) yrkande 2 och Kr282 (kd) yrkande 6, varför

riksdagen bör avslå samtliga dessa motionsyrkanden.

Utskottet anser att riksdagen inte heller genom

ett tillkännagivande till regeringen bör fastställa

de ämnesområden som utredningsarbetet bör omfatta.

Utvecklingen inom området kan komma att göra det

nödvändigt att komplettera och förändra

utredningsuppdraget under de kommande åren.

Utskottet avstyrker därmed även motion Kr8 (kd)

yrkande 7.

Frågor avseende Teracom m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

- departementstillhörighet för Teracom AB,

- försäljning av Teracom AB m.fl., jämför

reservation 30 (m).

Departementstillhörighet för Teracom AB

Motionen

Teracom AB bör enligt motion Kr338 (m) tillhöra

Näringsdepartementet inom Regeringskansliet och

inte, som nu, Kulturdepartementet. Med tanke på den

ökande konvergensen mellan tele-, data-, radio- och

TV-tjänster bör bolaget höra till samma departement

som Svenska rymdaktiebolaget och Telia AB. Därmed

skulle samordning bl.a. beträffande investeringar

och aktieförsäljningar underlättas.

Utskottets ställningstagande

Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen skall det för

beredning av regeringsärenden finnas ett

regeringskansli i vilket det ingår departement för

skilda verksamhetsgrenar. Det är regeringen som

fördelar ärendena mellan departementen. Med

hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion Kr338 (m).

Försäljning av Teracom AB m.m.

Motionerna

Enligt motion T201 (m) yrkande 22 bör riksdagen

besluta att Teracom AB skall privatiseras.

Motionärerna anför att företaget i praktiken har

monopol på sändning av radio och TV och att

företagets dominerande ställning ytterligare

förstärks vid utbyggnaden av det digitala marknätet.

Privatiseringen bör ske skyndsamt.

Teracom AB:s verksamhet bör enligt motion K400 (m)

konkurrensutsättas (yrkande 15). Public service-

företagen och TV 4 bör inte åläggas att använda

Teracom AB:s tjänster. De förra bör få i uppdrag att

göra upphandlingen av sändningarna i konkurrens. På

sikt bör Teracom AB privatiseras.

Enligt motion K238 (m) finns det inte någon

anledning för staten att äga Teracom AB. Inte heller

bör staten äga och driva Senda AB eller Boxer AB.

Den statliga maktkoncentrationen blir extra tydlig

när Teracom AB även bygger ut det digitala

marknätet. Det bör överlåtas till SVT och andra TV-

aktörer att själva få upphandla sändningar m.m.

(yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Vid 1998/99 års riksmöte behandlade utskottet

propositionsförslag om avgränsning av den del av

Teracom AB:s verksamhet som skall bedrivas med

skälig lönsamhet samt vissa motionsyrkanden om

upphandling i konkurrens av TV-distribution i

marknätet (bet. 1998/99:KrU1 s. 88-89). Utskottet

anförde då, liksom följande år (bet. 1999/2000:KrU8

s. 23), att Teracom AB inte har ett monopol i

formell bemärkelse, då det inte finns något som

hindrar att andra aktörer bygger upp egna marknät,

även om höga kostnader i praktiken har hindrat

detta. Utskottet anförde också att det är angeläget

att public service-kanalerna och TV 4 kan ses och

höras av i stort sett hela befolkningen. Mot denna

bakgrund var utskottet inte berett att tillstyrka

motionsförslag om ändringar av bestämmelserna om

upphandlingen av utsändningstjänster i marknätet.

Riksdagen har under våren 2001 - liksom tidigare

år - på näringsutskottets förslag avslagit

motionsyrkanden om försäljning av vissa angivna

statliga företag, däribland Teracom AB (bet.

2000/01:NU7). Näringsutskottet har redovisat skälen

till varför det är motiverat med ett statligt

ägande. Näringsutskottet har också uttryckt som sin

mening att regeringen i sitt arbete visar en klar

vilja att uppnå och upprätthålla

konkurrensneutralitet mellan offentlig och privat

verksamhet.

Med hänvisning till riksdagens tidigare

ställningstaganden om upphandling i konkurrens och

om privatisering av statliga bolag föreslår

utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella

motionerna K238 (m) yrkande 1, K400 (m) yrkande 15

och T201 (m) yrkande 22.

Öppna kanaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om stöd

till Öppna kanaler. Jämför reservationerna 31

(c) och 32 (mp).

Motionerna

Enligt motion Kr343 (c) bör mångfalden inom

medieområdet gynnas genom att nya aktörer stimuleras

att producera och förmedla information. Riksdagen

bör därför tillkännage för regeringen att politiken

inom medieområdet bör inriktas på att ta till vara

den tekniska utvecklingen (yrkande 8). Därigenom

skall villkoren förbättras för verksamheten med

Öppna kanaler, som sänder samhällsinformation,

utbildning och kultur.

Regeringen bör enligt motion Kr701 (mp) överväga

ett framtida nationellt stöd till öppna kanaler

(yrkande 36). I motionen anförs att de icke

kommersiella lokala TV-kanaler som utgör Öppna

kanaler når en miljon människor. Verksamheten får i

varierande omfattning kommunalt stöd. Människor

borde, oavsett i vilken kommun de bor, få tillgång

till denna verksamhet. Vikten av stöd till Öppna

kanaler uttrycks även i motion N383 (mp) yrkande 33.

Utskottets ställningstagande

Vid tidigare riksmöten har utskottet haft att ta

ställning till motsvarande motionsyrkanden (senast i

bet. 1999/2000:Kr8 s. 25). Utskottet anser - liksom

tidigare - att den kabelsändarverksamhet som bedrivs

av ideella organisationer som Riksförbundet Öppna

kanaler har stor betydelse för grundläggande

demokratiska värden såsom yttrandefriheten.

Utskottet anser alltfort att det i första hand bör

vara en fråga för kommuner och landsting att stödja

dessa föreningars verksamhet. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr343 (c)

yrkande 8, Kr701 (mp) yrkande 36 och N383 (mp)

yrkande 33.

Våldsskildringsrådet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

Våldsskildringsrådets verksamhetsform m.m.

Jämför reservation 33 (kd).

Motionerna

I motionerna Kr282 (kd) yrkande 10 och Kr286 (kd)

begärs en översyn av Våldsskildringsrådets

verksamhet.

I motionerna anförs att utbudet av

våldsskildringar direkt i hemmen har ökat genom

ökningen av kabel- och satellitsändningar. Det är

också lätt för minderåriga att komma över

videofilmer med en åldersgräns på 15 eller 18 år.

Våldsskildringsrådet bör få större möjligheter att

påverka utvecklingen. Verksamheten behöver bli mer

känd bland allmänheten för att på ett bättre sätt

kunna stödja dem som engagerar sig i frågor om

våldsskildringar.

Våldsskildringsrådet arbetar i form av en statlig

kommitté tillsatt av regeringen. Motionärerna anser

- i likhet med vad rådet förordat i en rapport till

regeringen - att det är nödvändigt att se över om

denna verksamhetsform är lämplig. Översynen bör även

omfatta rådets direktiv, organisation och

sammansättning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett

motionsyrkade med samma innebörd som de nu aktuella

motionerna (bet. 1999/2000:KrU8 s. 16). Utskottet

redovisade att en översyn av myndighetsstrukturen

inom medieområdet då pågick inom

Kulturdepartementet.

Utskottet har nu inhämtat från Kulturdepartementet

att ett arbete pågår inom Regeringskansliet som

syftar till att se över myndighetsstrukturen inom

medieområdet m.m. med hänsyn bl.a. till utvecklingen

i fråga om elektroniska kommunikationstjänster.

Mot bakgrund av den snabba utbredningen av

våldsskildringar i olika medieformer anser utskottet

- liksom vid föregående riksmöte - att det är

angeläget att regeringen i den pågående översynen

gör en ingående prövning av vilken organisationsform

och inriktning som bäst främjar det fortsatta

arbetet med frågor om våldsskildringar.

Utskottet anser att pågående arbete med översyn av

myndighetsstrukturen och behandling av

Våldsskildringsrådets skrivelse om organisationsform

m.m. för rådet inte bör föregripas, varför

motionerna Kr282 (kd) yrkande 10 och Kr286 (kd)

avstyrks.

Mediepåverkan m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

- åldersgränser för datorspel,

- forskning om datorspels påverkan på barn

och unga, jämför reservation 34 (kd),

- utredning om mediers påverkan på barn och unga, jämför

reservation 35 (v, kd, c, fp, mp), och

- forskning om sociala och demokratiska

frågor i samband med medieutvecklingen,

jämför reservation 36 (c).

Datorspel

Motionerna

I motion Kr342 (mp) redovisas att datorspel kan

stimulera fantasin och vara pedagogiska men att de

också kan innehålla våld där de spelande själva

deltar aktivt. Motionärerna anser att regeringen bör

verka för en frivillig överenskommelse med branschen

om åldersgränser för datorspel så att t.ex. en 15-

årsgräns kan anges på alla spel (yrkande 2).

I motion Kr282 (kd) framhålls vikten av forskning

och informationsspridning när det gäller påverkan på

barn och unga av våldsskildringar. Våldsinslag kan

leda till aggressioner, rädsla och tillvänjning. Det

saknas enligt motionen forskning om påverkan på barn

av våldsinslag i datorspel. Sådan forskning bör

snarast påbörjas (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

År 1998 antog Ministerrådet inom EU en

rekommendation som syftar till att genom

självreglering inom branscherna (TV, datorspel,

Internet) stärka skyddet för minderåriga och den

mänskliga värdigheten.

Kommissionen har nyligen avgivit en

utvärderingsrapport om tillämpningen av denna

rekommendation. I rapporten anförs att två års

tillämpning av rekommendationen är uppmuntrande även

om berörda parter, särskilt konsumenterna, borde ha

varit mera involverade i upprättandet av etiska

regler. Det anförs också att resultaten av

utvärderingen kan komma att påverka innehållet i ett

eventuellt direktiv om skydd av minderåriga och av

mänsklig värdighet när det gäller allt elektroniskt

material.

I sammanhanget bör nämnas att skydd av barn mot

skadligt medieinnehåll är en fråga som det svenska

ordförandeskapet i EU vill ge särskild

uppmärksamhet, särskilt i relation till det

förberedande översynsarbete som nyligen påbörjats

när det gäller TV-direktivet. Vid ett

expertseminarium i februari i år i Sverige togs

frågor upp om barn och unga i det nya

medielandskapet, dvs. TV, Internet samt dator- och

TV-spel.

Våldsskildringsrådet har till uppgift att

informera om rekommendationen i Sverige och att

stödja branscherna i deras arbete med

självreglering. Rådet skall rapportera till Kultur-

och Näringsdepartementen om hur arbetet fortskrider.

Utskottet har från Våldsskildringsrådet inhämtat

att branscherna tagit initiativ till ett möte i

Bryssel i maj med granskningsorgan m.fl.

institutioner från medlemsländerna. Mötet avser

frågor om åldersgränser för datorspel. Kontakter och

arbete pågår för självreglering av branschen i

Sverige och införande av åldersgränsmärkning av

datorspel. En lagstiftning på området har införts i

Finland, vilket kan påverka arbetet med

självreglering i övriga Norden.

Utskottet anser, med hänvisning till det anförda,

att det inte är påkallat att riksdagen gör ett

tillkännagivande för regeringen om att regeringen

skall verka för en överenskommelse inom

datorspelsbranschen för åldersgränser för datorspel

i Sverige. Motion Kr342 (mp) yrkande 2 avstyrks

därför.

När det gäller motionsyrkandet om forskning om

datorspels påverkan på barn och unga vill utskottet

först påminna om att Våldsskildringsrådet har i

uppdrag att följa marknadsutvecklingen och den

tekniska utvecklingen av bl.a. datorspel och TV-spel

(tidigare även kallade videospel). Som ett led i

detta uppdrag har rådet år 1999 publicerat en

rapport, Monstermassakern (Våldsskildringsrådet nr

22). Rapporten ger en grundläggande information om

de genrer av dator- och TV-spel som innehåller mest

våldsskildringar och som därmed mest har förekommit

i debatten. Bakgrunden till rapporten är också att

okunskapen bland vuxna, t.ex. bland forskare och

journalister, om dator- och TV-spel är stor.

Enligt uppgift från Våldsskildringsrådet finns en

översikt över forskningen om datorspel i en rapport

från det danska Medierådet for Børn og Unge.

Rapporten gavs ut år 2000 och heter "Det er bare

noget, der er lavet" Børn, computerspil, vold og

virkelighed. Texten till rapporten återfinns på

Medierådets hemsida, (http://www.medieraadet.dk/).

Våldsskildringsrådet har i olika sammanhang, bl.a.

i sin skriftserie, redovisat att forskarna i dag är

eniga om att eventuell påverkan av medievåld sker i

ett komplicerat samspel med övriga sociala och

psykologiska faktorer som omger barn och ungdomar

under uppväxten. Frågeställningen behandlas även i

rådets tidskrift Flödet, t.ex. i nummer 25

(september 2000) i en intervju med Cecilia von

Feilitzen, forskare vid Stockholms universitets

institution för journalistik, medier och

kommunikation, expert vid Våldsskildsringsrådet samt

vetenskaplig koordinator vid The Unesco

International Clearingshouse on Children and

Violence on the Screen vid Nordiskt

informationscenter för medie- och

kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs

universitet.

Det s.k. clearinghuset har en databas över nordisk

och internationell forskning när det gäller barn och

medievåld (http://www.nordicom.gu.se/). Bibliografin

Children and Media Violence Research finns även

publicerad i skriftform. Clearinghuset ger även ut

nyhetsbrev och årsböcker i ämnet.

Utskottet anser att det är viktigt att kunskap

skapas även om hur de nyare medierna, såsom

datorspel, påverkar barn när det gäller inslag av

våld. Utskottet anser emellertid att riksdagen inte

bör göra ett uttalande med syfte att styra

universitetens och högskolornas medieforskning i vad

avser inriktning mot våld i datorspel. Universitet

och högskolor skall enligt högskolelagen (1992:1434)

fritt välja forskningsproblem och forskningsmetoder.

Motion Kr282 (kd) yrkande 11 avstyrks.

Utredning om mediers påverkan på barn och unga

Motionen

I motion Kr342 (mp) anförs att det behövs mer

forskning om hur det nya medielandskapet påverkar de

unga. Vi vet inte vilka effekter det får på unga

människor att växa upp i en värld där mycket av

kommunikationen och språkutvecklingen sker i en

ordkarg chatmiljö, där möjligheten finns att uppleva

våld i virtuella miljöer och där pornografi och

nazipropaganda finns lätt tillgänglig. Det behövs en

helhetssyn som omfattar den kunskap som finns i

Sverige och internationellt. Enligt motionen kan en

utredning behöva tillsättas för att ta ett samlat

grepp om mediala situationer som påverkar barn och

om den påverkan de har på barnets utveckling

psykiskt såväl som fysiskt. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i olika sammanhang, t.ex. när det

gäller radio, TV, film m.m., behandlat frågor som

rör behovet av ökade kunskaper om medievålds

påverkan på barn och unga. Utskottet anser nu -

liksom vid tidigare tillfällen - att denna fråga är

värd stor uppmärksamhet av forskarsamhället. (Jfr

bet. 1998/99:KrU3 s. 13, bet. 1999/2000:KrU5 s. 12

och bet. 1999/2000:KrU8 s. 16.)

Våldsskildringsrådet har bland sina huvudsakliga

uppdrag att följa marknadsutvecklingen och den

tekniska utvecklingen på medieområdet och att följa

massmedie- och påverkansforskning inom området samt

sprida populärvetenskaplig information, vilket

främst har skett genom rådets skriftserie. Genom

dessa rapporter presenteras information och

forskning om våld i medierna ur olika

infallsvinklar. Rådet har vidare stött

publicereringen av två antologier, nämligen Våld

från alla håll (1993) och Våldsamma nyheter (1996).

I rådets informationsblad Flödet behandlas

medieutveckling, EU-frågor, aktuella böcker,

konferenser och lagändringar. Till huvuduppgifterna

hör även att ta initiativ till projekt inom

forskning, utbildningsväsende och föreningsliv och

att informera de audiovisuella branscherna om EU-

rekommendationen om skydd av barn och den mänskliga

värdigheten samt att stödja och följa branschernas

arbete med självreglering. Vidare skall rådet

stödja, uppmuntra och konkret hjälpa organisationer

och grupper som engagerar sig i frågorna om våld i

medierna samt verka för en förbättrad mediekunskap i

skolan och i lärarutbildningen. Rådet skall även

vara informationscentral om medier, våld och

påverkan för riksdag, myndigheter, mediebransch,

skolor, organisationer och enskilda.

Nordicom vid Göteborgs universitet har på uppdrag

av regeringen och Unesco och med medel från

regeringen, och under tre år från Unesco, etablerat

ett internationellt informationscentrum rörande barn

och medievåld, The Unesco International

Clearinghouse on Children and Violence on the

Screen. Som utskottet redovisat i det föregående har

Clearingshuset publicerat en omfattande bibliografi

på området barn och medievåld.

I sammanhanget bör även nämnas att

Ungdomsstyrelsen har två uppgifter i förhållande

till ungdomsforskningen, nämligen att följa

utvecklingen av ungdomspolitiskt relevant forskning

i Sverige och internationellt samt att stärka

kunskapsöverföringen mellan forskare, beslutsfattare

och praktiker vad gäller ungdomspolitiskt relevant

forskning. Ungdomsstyrelsen har deltagit i

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets

programgrupp för ungdomsforskning och i Nordiska

ungdomskommitténs arbetsgrupp om ungdomsforskning.

Den medverkar även i Europarådets referensgrupp för

ungdomsforskning och dokumentation samt vid

seminarier och andra former av möten mellan

forskare, beslutsfattare och praktiker runt

ungdomspolitiskt intressanta frågor.

I sitt betänkande 1999/2000:KrU5 Ny svensk

filmpolitik redovisade utskottet att det har skett

en viss kvantitativ nedgång i forskningen i Sverige

rörande barn och medier sedan Sveriges Radios

publik- och programforskning lades ner år 1993.

Utskottet hade från Nordicom inhämtat att detta

snarast berodde på bristande intresse från den yngre

forskargenerationen. Utskottet anser nu - liksom vid

1999/2000 års riksmöte - att detta är oroande. Även

om det finns forskningsresultat att tillgå från

andra länder är det nödvändigt att också kunna

grunda beslut om åtgärder av olika slag inom t.ex.

lärarutbildning, föräldrainformation m.m. på väl

dokumenterade och analyserade kunskaper om

förhållandena inom det egna samhället. Det bör dock,

enligt utskottets mening, ankomma på de ansvariga

inom berörda discipliner och forskningsfinansierande

organ, som har överblick över sina respektive

områden, att stimulera intresset för forskning inom

eventuellt försummade ämnesområden. Universitet och

högskolor har också ett ansvar för att i enlighet

med högskolelagen (1992:1434) samverka med det

omgivande samhället och informera om sin verksamhet,

således även om resultaten av sin forskning.

Utskottet anser att det i första hand bör ankomma

på de ansvariga myndigheterna att - utifrån sin

verksamhet och sin kunskap om relevant forskning om

barn och medievåld - informera och sprida kunskap om

resultaten av forskning på området till olika

sektorer av samhället. Utskottet anser att det inte

är aktuellt att lösa dessa frågor genom en statlig

utredning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr342 (mp) yrkande 8.

Forskning om sociala och demokratiska frågor

Motionen

I motion Kr343 (c) hemställs att riksdagen skall

tillkännage för regeringen vad som anförs i motionen

om forskning om sociala och demokratiska frågor i

samband med medieutvecklingen (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Medieforskningen inom universitet och högskolor är

omfattande (en kort redovisning av medieforskning

med speciell inriktning mot ett demokratiperspektiv

lämnas i konstitutionsutskottets betänkande

2000/01:KU18).

Nordicom vid Göteborgs universitet har till

uppgift att sprida kunskap om medie- och

kommunikationsforskning i de nordiska länderna.

Utskottet påminner om att Demokratiutredningen i

sitt slutbetänkande En uthållig demokrati (SOU

2000:1) föreslog flera demokratiforskningsprogram

som bl.a. skulle innefatta forskning om mediernas

roll för demokratin. Förslaget bereds inom

Regeringskansliet efter remissbehandling.

Utskottet vill även påminna om att universitet och

högskolor själva bestämmer inriktning och ämnesval

för den forskning som utförs där. Riksdag och

regering stimulerar forskning genom medelsanvisning

men påverkar inte ämnesvalet eller metoderna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr343 (c) yrkande 3.

Följdmotioner

2000/01:Kr1 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar om riktlinjer för

programverksamheten under den kommande

tillståndsperioden i enlighet med vad i motionen

anförs.

2. Riksdagen beslutar om inriktningen på direktiv

till kommande utredning om public service-

verksamheten i framtiden i enlighet med vad i

motionen anförs.

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under

tillståndsperioden privatisera Utbildningsradion.

4. Riksdagen beslutar att kommande

tillståndsperiod skall vara tre år.

5. Riksdagen beslutar om distribution av radio och

TV i enlighet med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen beslutar om finansiering och system

för medelstilldelning för Sveriges Television och

Sveriges Radio i enlighet med vad som anförs i

motionen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hur programföretagen

skall undvika osund konkurrens.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om distribution och

teknikutveckling.

9. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.

2000/01:Kr2 av Margareta Andersson och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka antalet

programminuter per vecka som är tolkade till

teckenspråk och att det minst fördubblas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fler program än

i dag förses med textremsa.

2000/01:Kr3 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gudstjänster bör

sändas i TV på en fast tid varje söndag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att våldsinslag inte

bör finnas i sändningar i radio och TV.

2000/01:Kr4 av Lena Sandlin-Hedman och Rinaldo

Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av att public

service-företagen har en decentraliserad

organisation och verksamhet och personal i alla

delar av landet även vad gäller Utbildningsradions

verksamhet.

2000/01:Kr5 av Jan Björkman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om allas tillgång till de

regionala TV-sändningarna.

2000/01:Kr6 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett utökat

teckenspråkigt programutbud i SVT.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att omgående erbjuda

uppläst textremsa i SVT.

2000/01:Kr7 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att den

aviserade utredningen om public service bör

tillsättas snarast och att Folkpartiets

programskrift Public service i Internetåldern bör

utgöra en utgångspunkt för utredningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

tillståndsperioden för public service bör kortas

till tre år.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en tydligare

kvalitetsinriktning på public service-produktion.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att TV-avgifter

avskaffas och ett nytt finansieringssystem för

public service introduceras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att statens

engagemang i innehållsproduktion och distribution på

radio- och TV-området upphör.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjda

TV-avgifter och tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om regeländringar

som medger för SVT att ta betalt av fler

programdistributörer.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att riktlinjerna

om att programmen skall produceras utanför Stockholm

görs mer allmänt formulerade och att noggranna

utvärderingar görs av hur de efterlevs.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att försök skall

göras med syntolkning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om hörselskadades

möjligheter att ta del av programutbudet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att SVT skall

ges i uppdrag att fördubbla sitt teckenspråkiga

programutbud.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att UR:s

förlagsverksamhet skall upphöra och att produktion

av läromedel i stället skall läggas ut på andra

förlag efter upphandling.

2000/01:Kr8 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett mångsidigt

utbud av hög kvalitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om kulturansvaret.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om tillgänglighet

för fuktionshindrade.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

programverksamhet för språkliga och etniska

minoriteter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utomståendes

medverkan och utläggningar av produktion m.m.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om finansiering av

programföretagens verksamhet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om fortsatt översyn

m.m.

2000/01:Kr9 av Sonja Fransson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att SVT får i uppdrag att

kraftfullt utöka antalet teckenspråkiga program.

2000/01:Kr10 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag till

alternativ finansiering av radio och TV.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag i

proposition 2000/01:94 till lag om ändring i lagen

(1989:41) om TV-avgift.

2000/01:Kr11 av Göte Jonsson (m):

Riksdagen beslutar om inriktningen av programutbudet

i TV i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Kr12 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av tydligare

regler för sponsring av program i public service-

företagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om icke styrande

skattefinansiering.

2000/01:Kr13 av Gunnel Wallin och Åke Sandström (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minst 60 % av

SVT:s program skall vara textade 2005.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla synskadade

bör ges möjlighet att utnyttja uppläst textremsa

senast 2005.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att UR:s program, så

långt möjligt, skall produceras lokalt eller

regionalt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de regionala

stationerna bör få en högre indexuppräkning än 2 %.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att när människor

från hela landet ges möjlighet att delta i

programverksamhet skall detta gälla inte bara i

lokala och regionala sändningar utan också

riksutbudet.

Motioner från allmänna motionstiden

år 2000

2000/01:Kr205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att Sveriges

Televisions sändningar snarast möjligt görs

tillgängliga för synskadade.

2000/01:Kr212 av Lars Björkman och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge synskadade ökade

möjligheter att följa nyhetssändningar även via TV-

sända nyhetsprogram.

2000/01:Kr213 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa systemet med

TV-licens.

2000/01:Kr221 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen beslutar att lagen om TV-avgift (1989:41)

ändras så att innehavare av TV-mottagare befrias

från TV-avgift om denne inte på ett

tillfredsställande sätt utan extraordinära

investeringar i antenner etc. kan se hela det

programutbud som sänds ifrån Sveriges Television.

2000/01:Kr282 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service-

ansvaret.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service

kulturansvar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service-

finansiering.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den lokala och

regionala närvaron.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

framtidskommission.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om koncernbildning för

public service.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgängligheten för

funktionshindrade.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service-

företagens ansvar för funktionshindrade.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett tydligt

barnperspektiv i kommande public service-avtal.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Våldsskildringsrådets verksamhet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning om

dataspels påverkan.

2000/01:Kr283 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om religiös musik i Sveriges

Radio och Sveriges Television.

2000/01:Kr284 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inrätta en statlig

digitalradiokommitté med likartat ansvar för radions

digitalisering som Digital-TV-kommittén har för

televisionens övergång till digital teknik.

2000/01:Kr286 av Inger Davidson och Gunilla

Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

Våldsskildringsrådets verksamhet.

2000/01:Kr287 av Anita Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att Sveriges regering tar initiativ till ett

samarbete där det prövas hur ny teknik kan förenas

med att nordisk public service-TV blir tillgänglig

också i andra nordiska länder än det egna hemlandet.

2000/01:Kr288 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en uppföljning av

hur språkvårdsfrågorna beaktas av public service-

företagen.

2000/01:Kr335 av Jan Björkman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tydliga regler för de

regionala TV-sändningarna.

2000/01:Kr336 av Elisabeth Fleetwood och Roy Hansson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en substantiell

utökning av textningen av program i SVT snarast bör

realiseras.

2000/01:Kr337 av Anita Sidén och Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om TV-licens för

bredbandsdatorer.

2000/01:Kr338 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra Teracoms

departementstillhörighet.

2000/01:Kr340 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att på olika sätt

öka tillgängligheten för funktionshindrade till

allmänhetens radio och TV i och med kommande

tillståndsavtal.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en

arbetsgrupp med syfte att lösa de tekniska problemen

som rör uppläsning av textremsa.

2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om textremsor på

minoritetsspråk i SVT.

2000/01:Kr342 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en frivillig överenskommelse med berörda

parter inom dataspelsbranschen borde kunna nås för

åldersbestämning av dataspel.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en utredning kan behöva tillsättas för

att ta ett samlat grepp om alla de mediala

påverkanssituationer ett barn utsätts för och deras

påverkan på barnets utveckling psykiskt såväl som

fysiskt.

2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en initierad

forskning angående de sociala och demokratiska

frågorna i samband med medieutvecklingen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service-

uppdraget.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer tillgänglighet

för syn- och hörselskadade.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrade

möjligheter för public service-företagen att sända

mer lokalt material.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att politiken bör

inriktas på att ta till vara den tekniska

utvecklingen.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att överväga ett framtida nationellt stöd

till Öppna kanalen.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att separata nyhetskanaler inte bör sända

samma innehåll.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att de tre programbolagen SVT, SR och UR kan

komma att behöva få ändrade proportioner på sina

fördelningsnycklar.

2000/01:K238 av Ola Karlsson och Nils Fredrik

Aurelius (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens uppgifter

inom etermedieområdet,

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satellitsändningar

av Sveriges Televisions program.

2000/01:K400 av Per Unckel m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avgifter för

mottagning av licensbetalda program.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen av

public service-uppdraget.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet

med nätradio till gagn för språkliga minoriteter.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konkurrensutsättning

av Teracom.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satellitdistribution

av Sveriges Televisions program.

2000/01:U705 av Elver Jonsson och Runar Patriksson

(fp):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag för att åstadkomma de förändringar som

erfordras för att nordiska länders public TV-

service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska

länder.

2000/01:So222 av Gunnel Wallin och Birgitta Sellén

(c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att beakta de

hörselskadades situation i förhandlingar och

direktiv som ges från regeringen till public

service.

2000/01:So456 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hörselnedsättning.

2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om det nya avtalet

mellan staten och SVT.

2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m):

22. Riksdagen beslutar att privatisera Teracom AB

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:T713 av Lennart Daléus m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service-

företagens roll som normsättare för vad som är

högkvalitativt och användarvänligt innehåll på

nätet.

2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av statligt

stöd till Öppna kanalen.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1989:41) om TV-avgift

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-

avgift skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 §1

-----------------------------------------------------

TV-avgiften är 1 668 TV-avgiften är 1 740

kronor för ett år. Den kronor för ett år. Den

skall betalas i fyra skall betalas i fyra

poster poster

om 417 kronor. om 435 kronor.

-----------------------------------------------------

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och

skall betalas senast sista vardagen före

avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den

första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så

stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden.

Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

1 Senaste lydelse 2000:1187.

Utskottets överväganden

Betänkandets disposition

Utskottet följer i detta

betänkande propositionens disposition. De

siffror som används inom parentes

i betänkandets rubriker härefter

hänför sig till motsvarande avsnitt

i propositionen. I slutet av

betänkandet behandlas en rad

motioner från allmänna motionstiden

hösten 2000 om frågor som inte har

direkt anknytning till propositionen

men som rör radio- och TV-området

samt angränsande områden.

Riktlinjer för programverksamheten

(avsnitt 8)

Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet (avsnitt

8.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

godkänna vad regeringen föreslår om

riktlinjer för programverksamheten i vad

avser ett mångsidigt utbud av hög kvalitet.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

ett mångsidigt utbud av hög kvalitet. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2

i denna del samt avslår motionerna 2000/01:Kr1

yrkandena 1 i denna del och 7, 2000/01:Kr3

yrkande 2, 2000/01:Kr8 yrkande 1, 2000/01:Kr282

yrkandena 1 och 9, 2000/01:Kr343 yrkande 4,

2000/01:K400 yrkande 9 i denna del och

2000/01:T713 yrkande 14.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

2. Mångfald i nyhetsutbud och

samhällsbevakning

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

mångfald i nyhetsutbud och samhällsbevakning.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:94

punkt 2 i denna del och avslår motion

2000/01:Kr701 yrkande 37.

3. Kulturansvar

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

kulturansvar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och

avslår motionerna 2000/01:Kr282 yrkande 2 i denna

del och 2000/01:K400 yrkande 9 i denna del.

Reservation 3 (m)

4. Gudstjänstprogram

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr3 yrkande

1, 2000/01:Kr8 yrkande 2, 2000/01:Kr11 och

2000/01:Kr282 yrkande 2 i denna del.

Reservation 4 (kd, c, fp)

5. Det religiösa musikutbudet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr283.

6. Uppföljning av språkvården

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr288 yrkande

3.

7. Uppläst textremsa

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

uppläst textremsa. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och

avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1 i denna

del, 2000/01:Kr6 yrkande 2, 2000/01:

Kr13 yrkande 2, 2000/01:Kr205, 2000/01:Kr212,

2000/01:Kr282 yrkande 7 i denna del,

2000/01:Kr340 yrkande 3, 2000/01:Kr343 yrkande 5

i denna del och 2000/01:So540 yrkande 1 i denna

del.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (kd)

8. Text-TV-textning

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

text-TV-textning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och

avslår motionerna 2000/01:

Kr2 yrkande 2, 2000/01:Kr8 yrkande 3 i denna del,

2000/01:Kr13 yrkande 1, 2000/01:Kr336,

2000/01:Kr340 yrkande 1 i denna del och Kr343

yrkande 5 i denna del.

9. Teckenspråksutbud

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

teckenspråksutbud. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och

avslår motionerna 2000/01:Kr2 yrkande 1,

2000/01:Kr6 yrkande 1, 2000/01:Kr7 yrkande 10,

2000/01:Kr9 och 2000/01:So540 yrkande 1 i denna

del.

Reservation 7 (fp)

10. Syntolkning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr7 yrkande

8 och 2000/01:Kr340 yrkande 1 i denna del.

11. Störande bakgrundsljud

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr7 yrkande

9, 2000/01:Kr282 yrkande 7 i denna del,

2000/01:So222 yrkande 4 i denna del och 2000/01:

So456 yrkande 8.

12. Nyheter på lätt svenska

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr340 yrkande 1

i denna del.

13. SR:s nyheter på Internet

Riksdagen avslår motion 2000/01:So222 yrkande 4

i denna del.

14. Överenskommelse mellan programföretagen

rörande tillgängligheten för

funktionshindrade

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

överenskommelse mellan programföretagen rörande

tillgängligheten för funktionshindrade. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2

i denna del och avslår motionerna 2000/01:

Kr8 yrkande 3 i denna del och 2000/01:Kr282

yrkande 8.

15. Programverksamheten för döva inom SVT

(tidigare Dövas TV)

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

döva (tidigare Dövas TV). Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna

del.

16. Språkliga och etniska minoriteter

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer i vad avser programverksamheten för

språkliga och etniska minoriteter. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2

i denna del.

17. Produktionsstöd till

invandrarföreningar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande

1 i denna del och 2000/01:K400 yrkande 11.

Reservation 8 (m)

18. Textremsor med text på

minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr341 yrkande

4.

19. Decentraliserad organisation

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

decentraliserad organisation. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna

del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1 i

denna del, 2000/01:Kr7 yrkande 7, 2000/01:

Kr13 yrkande 5, 2000/01:Kr282 yrkande 4 och

2000/01:Kr343 yrkande 6.

Reservation 9 (m, fp)

20. Utomståendes medverkan och utläggningar

av produktion m.m.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer för programverksamheten i vad avser

utomståendes medverkan och utläggningar av

produktion m.m. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och

avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1 i denna

del, 2000/01:Kr8 yrkande 5 och 2000/01:K400

yrkande 9 i denna del.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd, c, fp)

21. Riktlinjer i övrigt för

programverksamheten

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer i övrigt för programverksamheten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:94

punkt 2 i den mån punkten inte omfattas av vad

utskottet föreslagit ovan.

22. Sveriges Utbildningsradios verksamhet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

Sveriges Utbildningsradios verksamhet. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 3

och avslår motionerna 2000/01:Kr4, 2000/01:Kr7

yrkande 11 och 2000/01:Kr13 yrkande 3.

Reservation 12 (m, fp)

23. Privatisering av Sveriges

Utbildningsradio

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr1 yrkande 3.

Reservation 13 (m)

24. Uppföljning och granskning av

programverksamheten

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

uppföljning och granskning av

programverksamheten. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 4.

25. Distribution av TV

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

distribution av TV. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 5 i denna del och

avslår motion 2000/01:Kr1 yrkande 5 i denna del.

Reservation 14 (m)

26. Satellitdistribution av Sveriges

Televisions program

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:K238

yrkande 2 och 2000/01:

K400 yrkande 16.

Reservation 15 (m)

27. Kabelnätsinnehavarnas vidarebefordran

av Sveriges Televisions program

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr7 yrkande 6 i

denna del.

Reservation 16 (fp)

28. Nordiskt TV-samarbete

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr8 yrkande

4, 2000/01:Kr287 och 2000/01:U705 yrkande 4.

Reservation 17 (m, c, fp)

Reservation 18 (kd)

29. Tillgången till Sveriges Televisions

regionala sändningar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr5,

2000/01:Kr221 och 2000/01:

Kr335.

30. Distribution av radio

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

distribution av radio. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 5 i denna del och

avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 5 i denna

del och 2000/01:

Kr284.

Reservation 19 (m)

31. Beredskapsfrågor

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

beredskapsfrågor. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 6.

32. Finansiering

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

finansiering. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 7 i denna del och

avslår motionerna 2000/01:Kr12 yrkande 1,

2000/01:Kr213, 2000/01:Kr282 yrkande 3,

2000/01:Kr337 och 2000/01:K400 yrkande 7.

Reservation 20 (m)

33. System för medelstilldelning

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

system för medelstilldelning. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 7 i denna

del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 6 i

denna del, 2000/01:Kr8 yrkande 6, 2000/01:Kr13

yrkande 4 och 2000/01:Kr701 yrkande 38.

Reservation 21 (m)

Reservation 22 (kd)

34. Medelstilldelning

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

medelstilldelning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:94 punkt 9 och avslår

motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 9, 2000/01:Kr7

yrkande 6 och 2000/01:Kr10 yrkande 2, samtliga

yrkanden i denna del.

Reservation 23 (m)

Reservation 24 (fp) villk. res. 16

35. Ändring i lagen om TV-avgift

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till

betänkandet intagna förslag till lag om ändring i

lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 1 samt

avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 9,

2000/01:Kr7 yrkande 6 och 2000/01:Kr10 yrkande 2,

samtliga yrkanden i denna del.

Reservation 25 (m) villk. res 23

Reservation 26 (fp) villk. res. 16

36. Redovisning och revision

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

redovisning och revision. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 7 i denna

del.

37. Tillståndsperiodens längd

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

tillståndsperiodens längd. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 8 och

avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 4 och

2000/01:Kr7 yrkande 2.

Reservation 27 (m, fp)

38. Inriktningen av en fortsatt översyn av

radio och TV i allmänhetens tjänst, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr1

yrkandena 2, 6 i denna del och 8, 2000/01:Kr7

yrkandena 1 och 3-5, 2000/01:Kr8 yrkande 7,

2000/01:

Kr10 yrkande 1, 2000/01:Kr12 yrkande 2 samt

2000/01:Kr282 yrkandena 5 och 6.

Reservation 28 (m)

Reservation 29 (fp)

39. Departementstillhörighet för Teracom

AB

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr338.

40. Försäljning av Teracom AB m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:K238

yrkande 1, 2000/01:K400 yrkande 15 och

2000/01:T201 yrkande 22.

Reservation 30 (m)

41. Öppna kanaler

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr343

yrkande 8, 2000/01:Kr701 yrkande 36 och

2000/01:N383 yrkande 33.

Reservation 31 (c)

Reservation 32 (mp)

42. Våldsskildringsrådet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr282

yrkande 10 och 2000/01:

Kr286.

Reservation 33 (kd)

43. Åldersgränser för datorspel

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr342 yrkande

2.

44. Forskning om datorspels påverkan på

barn och unga

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr282 yrkande

11.

Reservation 34 (kd)

45. Utredning om mediers påverkan på barn

och unga

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr342 yrkande

8.

Reservation 35 (v, kd, c, fp, mp)

46. Forskning om sociala och demokratiska

frågor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr343 yrkande

3.

Reservation 36 (c)

Stockholm den 17 maj 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Hillevi

Larsson (s).

Ärendets beredning

Under beredningen av regeringens proposition

2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst

2002-2005 jämte motioner har verkställande

direktörerna för Sveriges Radio AB, Sveriges

Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och

Radiotjänst i Kiruna AB samt direktören för

Granskningsnämnden för radio och TV på inbjudan av

utskottet lämnat information om förslag i

propositionen m.m. samt besvarat frågor från

utskottet. Vissa frågor har även besvarats

skriftligen. Vidare har utskottet uppvaktats av

experter inom det medicinska och ljudtekniska

området om störande bakgrundsljud i

programverksamheten. Slutligen har ett antal

skrivelser med anledning av propositionen inkommit

till utskottet.

Konstitutionsutskottet, som av kulturutskottet

beretts tillfälle att yttra sig över propositionen

jämte motioner, har beslutat att inte avge yttrande.

Vissa bakgrundsuppgifter

Genom sitt ställningstagande till regeringens

proposition 1995/96:161 beslutade riksdagen våren

1996 om public service-verksamheten för tiden

1997-2001 (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).

Vidare beslutade riksdagen våren 1996 anta

regeringens förslag till radio- och TV-lag (prop.

1995/96:

160, bet. 1995/96:KU29, rskr. 1995/96:296).

- Riksdagens beslut om public service-företagen och

deras verksamhet innebär i huvudsak följande.

-

- Sändningstillståndet för Sveriges Television AB

(SVT) och Sveriges Radio AB (SR) är femårigt och

gäller fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31

december 2001.

-

- För Sveriges Utbildningsradio (UR) beslutades att

tillståndsperioden skulle vara tvåårig och gälla

fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december

1998. Hösten 1998 beslutade riksdagen att förlänga

UR:s sändningstillstånd från den 1 januari 1999

t.o.m. den 31 december 2001 (prop. 1997/98:184,

yttr. 1998/99:KrU2y, bet. 1998/99:KU13, rskr.

1998/99:100).

-

- De tre programföretagen ägs av en nybildad

stiftelse som ersätter de tre tidigare

ägarstiftelserna.

-

- Programföretagen har fått ett public service-

uppdrag med i huvudsak följande innehåll. SVT:s,

SR:s och UR:s sändningar skall vara rikstäckande.

Programverksamheten skall präglas av redaktionell

självständighet, opartiskhet och saklighet,

demokratiska värden, mångfald och decentralisering

samt av folkbildningsambitioner. Vidare skall

programmen ha hög kvalitet. Programföretagen skall

ha ett kulturansvar och ett ansvar för att

producera minoritetsprogram. Programmen skall

spegla förhållandena i hela landet.

-

- Programföretagen skall ha en distriktsorganisation

som speglar hela landet.

-

- Programföretagen skall årligen följa upp och

rapportera hur public service-uppdraget har

uppfyllts. En uppföljningsrapport skall inlämnas

till Granskningsnämnden för radio och TV och

Kulturdepartementet.

-

- SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner.

Arbetet med nyheter och samhällsfrågor skall

bedrivas så att olika perspektiv präglar

verksamheten.

-

- Den andel av allmänproduktionen som i SVT:s och

SR:s rikssändningar produceras utanför Stockholm

under tillståndsperioden skall ökas till minst 55

%. (Enligt de regler som gällde vid tidpunkten för

riksdagens ställningstagande skulle minst 50 % av

SVT:s och minst 40 % av SR:s allmänproduktion i

rikssändningar göras utanför Stockholm.)

-

- Programföretagens sändningar skall nå minst 99,8 %

av den bofasta befolkningen.

-

- Sändningsrätten för SVT skall omfatta två TV-

kanaler inklusive text-TV och för SR fyra

radiokanaler. UR skall få sända i SVT:s och SR:s

kanaler.

-

- Programföretagen skall finansieras med TV-

avgiftsmedel som riksdagen anvisar från

rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot).

Medelstilldelningen till programföretagen skall

liksom tidigare värdesäkras genom ett särskilt

index, det s.k. Sveriges Radio-indexet. Likaså

skall medelstilldelningen till utlandskanalen Radio

Sweden (inom SR) värdesäkras med utgångspunkt i

nämnda kompensationsindex.

-

- Särskilda regler för sponsring skall gälla.

-

- Granskningsnämnden för radio och TV finansieras

liksom tidigare över både statsbudgeten och

rundradiokontot. Granskningsnämnden har tillsyn

över efterlevnaden av regler för sändningarnas

innehåll samt beslutar om sanktioner vid bristande

efterlevnad av dessa.

-

Hösten 1996 godkände riksdagen en s.k.

fördelningsnyckel som innebär att tillgängliga medel

skall fördelas med 60,57 % för SVT, 34,67 % för SR

och 4,76 % för UR (prop. 1996/97:1 bil. 7 utg.omr.

17, bet. 1996/97:KrU3, rskr. 1996/97:82). Utöver de

medel som fördelas mellan de tre programföretagen

enligt nyckeln beräknas särskilda medel för Radio

Sweden från rundradiokontot.

I december 1996 beslutade regeringen om

sändningstillstånd för SVT, SR och UR. Ett antal

villkor har med utgångspunkt i det tidigare nämnda

riksdagsbeslutet fogats till tillstånden, s.k.

sändningsvillkor. Riksdagen beslutar årligen om

medelstilldelning till programföretagen. Regeringen

fastställer vissa s.k. anslagsvillkor för företagen

beträffande ekonomiska förutsättningar, organisation

samt uppföljning och utvärdering.

Vidare kan nämnas att Radiotjänst i Kiruna AB

(RIKAB), som ägs av SVT, SR och UR, ansvarar för TV-

avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal

mellan staten och RIKAB reglerar bolagets uppgifter.

Influtna medel placeras på det s.k. rundradiokontot

hos Riksgäldskontoret.

Fr.o.m. den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för

förvaltningen av rund-radiomedlen, vilket tidigare

SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:

KrU2, rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller

genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som

rundradiorörelsen, dvs. SVT, SR, UR och

Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte

räcker till.

Hösten 1999 beslutade riksdagen att Dövas TV, som

producerar TV-program på teckenspråk, skulle

finansieras med TV-avgiftsmedel fr.o.m. år 2000

(prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 1, bet.

1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). SVT blev därmed

huvudman för verksamheten.

Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom

skall ge sändningsberättigade programföretag

tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.

Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och

public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag

om att TV-sändningar med digital teknik skulle få

införas i marknätet med möjlighet för staten att

successivt ta ställning till om och på vilket sätt

verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67,

yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178).

Regeringen beslutade i november 1997 att digitala

marksändningar skulle få inledas i fem områden i

landet, nämligen Stockholm med Mälardalen och

Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra

Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall med

omnejd. Vidare skulle en parlamentariskt tillsatt

kommitté, Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06), följa

verksamheten. Sändningarna i det digitala marknätet

började under år 1999.

Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital

marksänd TV får byggas ut till att gälla hela landet

(prop. 2000/01:1 utgiftsområde 17, bet.

2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Utbyggnaden pågår

för närvarande.

Regeringen beslutade i november 1997 att medge att

SVT skulle få inleda sändningar via satellit för att

nå allmänheten i Sverige.

Av regeringsbeslut från juni 1998 framgår att

SVT:s och UR:s digitala marksändningar även skall

sändas till allmänheten i Sverige via satellit.

Bestämmelsen avser dock inte någon skyldighet för

företagen att sända regionala program över satellit.

Digitala ljudradiosändningar som kan nås av 85 %

av svenska folket pågår i ett begränsat antal

områden efter beslut av riksdagen våren 1995. Se

prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr.

1994/95:369.

Utredningar

En särskild utredare har på regeringens uppdrag i

betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - ett

beredningsunderlag (SOU 2000:55) lagt fram ett

underlag inför beredningen av de villkor som skall

gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under

nästa tillståndsperiod.

En parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp har

därefter på regeringens uppdrag medverkat vid

beredningen av de nya sändningstillstånden för

public service-företagen.

I propositionen redovisas nyligen avslutade och

pågående utredningar som berör radio- och TV-området

(s. 77-79). Bland annat kan nämnas

Konvergensutredningen och Mediegrundlagsutredningen.

Vidare redovisas pågående arbete inom EU med översyn

av olika regelverk mot bakgrund av

konvergensutvecklingen. Inom kort kommer EG-

kommissionen att inleda en översyn av direktivet

Television utan gränser, som bl.a. innehåller

gemensamma regler om reklam, sponsring och

europeiska programkvoter.

En särskild utredare har fått regeringens uppdrag

att analysera och överväga behovet av ändringar i

framför allt radio- och TV-lagen (1996:844) och

lagen (1989:41) om TV-avgift.

Den parlamentariska Digital-TV-kommittén (Ku

1997:06) har till uppgift att följa och utvärdera de

markbundna digitala TV-sändningarna.

I propositionen aviseras att regeringen avser att

ge en kommitté i uppdrag att utvärdera den

försöksverksamhet av digital radio som pågått sedan

år 1995 (s. 61). Vidare avser regeringen att

tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som

skall göra en samlad översyn av public service-

uppdraget och public service-företagens

förutsättningar, bl.a. ekonomiska och

organisatoriska. Kommitténs arbete skall bedrivas

med utgångspunkt i olika utredningsförslag och

utvecklingen inom medieområdet, särskilt med

avseende på konvergensutvecklingen, och avslutas i

god tid före nästa tillståndsperiod (prop. s. 80).

Propositionens huvudsakliga

innehåll

Propositionen innehåller förslag till de villkor och

riktlinjer som skall gälla under kommande

tillståndsperiod för den radio- och TV-verksamhet i

allmänhetens tjänst som bedrivs av SVT, SR och UR.

I en tid av stora förändringar på radio- och TV-

området är det viktigt att radio och TV i

allmänhetens tjänst har en stark ställning och att

uppdraget är tydligt. Viktiga utgångspunkter är att

programverksamheten skall bedrivas självständigt i

förhållande till såväl staten som olika ekonomiska,

politiska och andra intressen och maktsfärer i

samhället, och att sändningsrätten skall utövas

opartiskt och sakligt.

Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt

programutbud som kännetecknas av hög kvalitet och

som tillgodoser skiftande förutsättningar och

intressen hos befolkningen i hela landet. Under den

kommande tillståndsperioden skall programföretagen

bl.a. ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med

barn och unga, vidga och fördjupa sitt kulturansvar

samt värna om mångfalden i nyhets- och

samhällsbevakning. Programföretagen skall också öka

insatserna för att göra programmen tillgängliga för

funktionshindrade och för att beakta språkliga och

etniska minoriteters intressen. Programutbudet bör

som helhet kännetecknas av folkbildningsambitioner,

vilket bl.a. innebär att programverksamheten bör

präglas av en strävan att i olika programgenrer

förmedla kunskap och bidra till allmänbildning.

Programföretagen skall ha en decentraliserad

organisation. Den regionala och lokala

organisationen skall utformas och ges tillräckliga

resurser så att förhållandena i hela landet kan

speglas. Den andel av allmänproduktionen som

produceras av SR och SVT utanför Stockholm skall

också under kommande tillståndsperiod uppgå till

minst 55 %. Den andel av resurserna för

allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför

Stockholm skall behållas på minst nuvarande nivå.

UR skall i större utsträckning än i dag

koncentrera sina insatser på utbildningsprogram.

Radio- och TV-sändningarna skall även i

fortsättningen nå 99,8 % av den fast bosatta

befolkningen via det analoga marknätet. Regeringen

avser att tillsätta en kommitté som skall få i

uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet med

digital radio som pågått sedan år 1995. I avvaktan

på en utvärdering skall SR minska kostnaderna för

sändningar med digital radio.

Finansieringen av verksamheten skall även i

fortsättningen ske med TV-avgiftsmedel. Reklam skall

inte vara tillåten. Sponsringsreglerna skall vara

oförändrade. Även verksamhet som kompletterar radio-

och TV-sändningarna, t.ex. Internetverksamhet, skall

finansieras med TV-avgiftsmedel. Sidoverksamheter

till programföretagens sändningsverksamhet skall

bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett

konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra

företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

De medel som anvisas till programföretagen från

rundradiokontot skall liksom nu anvisas samlat till

varje programföretag. Medelstilldelningen till SR:s

utlandsprogramverksamhet och SVT:s programverksamhet

för döva skall fr.o.m. den 1 januari 2002 ingå i

SR:s respektive SVT:s medelstilldelning.

Medelstilldelningen till programföretagen från

rundradiokontot skall räknas upp med 2 % årligen.

Prisuppräkningen skall reduceras i den mån TV-

avgiftsskolket inte minskar, dock med högst 25

miljoner kronor per år.

Ett särskilt distributionskonto inrättas för att

hantera kostnader för TV-distribution i samband med

övergången till digital sändningsteknik när analoga

och digitala sändningar under en period sker

parallellt. Till kontot förs medel från

rundradiokontot. Under ett uppbyggnadsskede

uppkommer ett underskott på kontot. Detta

finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. När de

analoga sändningarna har upphört skall betalningarna

från rundradiokontot till distributionskontot

fortsätta tills underskottet är utjämnat.

Programföretagen skall för år 2002 tilldelas

sammanlagt 5 780 miljoner kronor från

rundradiokontot. Av beloppet utgör 10 miljoner

kronor engångsmedel till SVT för insatser för ökad

tillgänglighet för funktionshindrade. Från

distributionskontot skall för år 2002 anvisas 468

miljoner kronor för distributionskostnader till SVT

och 17 miljoner kronor till UR.

Till distributionskontot skall för år 2002 föras

160 miljoner kronor från rundradiokontot. För att

finansiera det underskott som kommer att uppstå på

distributionskontot skall en kreditram vara knuten

till distributionskontot. Storleken på kreditramen

skall beslutas av riksdagen varje år.

De samlade resurserna för kvalificerad

programproduktion förstärks. Programföretagen

föreslås få möjlighet att utveckla sitt public

service-uppdrag i digitala sändningar och på

Internet. TV-avgiften föreslås höjas med 72 kronor

till 1 740 kronor för ett år fr.o.m. den 1 januari

2002.

Principerna för redovisning och revision skall

förtydligas.

Sändningstillstånden för de tre programföretagen

föreslås gälla under en

period av fyra år, dfrån

den 1 januari 2002 t.o.m.

den 31 december 2005.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet

(punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkandena

1 i denna del och 7 samt 2000/01:K400 yrkande 9 i

denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94

punkt 2 i denna del och avslår motionerna

2000/01:Kr3 yrkande 2, 2000/01:Kr8 yrkande 1,

2000/01:Kr282 yrkandena 1 och 9, 2000/01:Kr343

yrkande 4 och 2000/01:T713 yrkande 14.

Ställningstagande

I enlighet med vad som framförs i motion Kr1 (m)

anser vi att public service-uppdraget måste ändras

när utbudet, efterfrågan och konkurrensen med andra

medier ändras. Ny teknik, nytt utbud och ändrade

tittar- och lyssnarvanor hos publiken betyder att

vad som är public service under ett skede kanske är

något helt annat i en annan tid. Mediekonsumenten

kan numera välja mellan ett stort antal TV- och

radiokanaler, förmedlade analogt eller digitalt i

kabelnät, via satelliter, i marknätet eller över

Internet. Därmed ökar - som framhålls i motion K400

(m) - sannolikt kvalitetsmedvetandet hos publiken

liksom kraven på en utveckling mot fördjupning,

vilket får återverkningar på public service-

verksamheten.

Mot denna bakgrund anser vi att public service-

uppdraget måste koncentreras till att vara ett

komplement till övrigt medieutbud, såväl

innehållsligt som kvalitetsmässigt.

Programverksamheten bör utvecklas mot ökad kvalitet

och fördjupning. Även små publikgruppers behov bör

tillgodoses. Dagens SVT och SR innehåller en rad

program som till sin karaktär lika gärna skulle

kunna höra hemma i de kommersiella kanalerna, som

till exempel "Expedition Robinson" och "Vinna eller

försvinna". När de kommersiella kanalerna startar

program som "Vem vill bli miljonär" tar det inte

lång tid innan SVT startar konkurrenten "Vinna eller

försvinna". Det finns inte någon anledning att

sådana program finansieras med offentliga medel.

En koncentration av SVT:s och SR:s programutbud

bör således inledas redan under den kommande

tillståndsperioden. Fokus skall vara program som

inte har en naturlig hemvist i andra företags utbud.

Regeringens förslag till riktlinjer vad gäller

mångsidigheten bör därför förändras i enlighet med

detta.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkandena 1 i

denna del och 7, K400 (m) yrkande 9 i denna del och

bifaller delvis propositionen punkt 2 i denna del

samt avslår motionerna Kr3 (c) yrkande 2, Kr8 (kd)

yrkande 1, Kr282 (kd) yrkandena 1 och 9, Kr343 (c)

yrkande 4 och T713 (c).

2. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet

(punkt 1)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i

denna del och avslår motionerna 2000/01:Kr1

yrkandena 1 i denna del och 7, Kr3 yrkande 2,

2000/01:Kr282 yrkandena 1 och 9, 2000/01:Kr343

yrkande 4, 2000/01:K400 yrkande 9 i denna del och

2000/01:T713 yrkande 14.

Ställningstagande

Nu gällande tillstånd för public service-företagen

innehåller regler om bl.a. opartiskhet, saklighet,

allsidighet, spegling av förhållandena i hela landet

och relevans. Vi anser att det s.k. relevanskravet

har en relativt svag skrivning i de nämnda

tillstånden, vilket även gäller kravet på

allsidighet.

Vi anser att public service-företagens

programverksamhet skall syfta till att för

allmänhetens räkning allsidigt beskriva och kritiskt

granska skeenden, förmedla relevant kunskap,

förklara sammanhang, belysa mindre kända

förhållanden och initiera debatter. I detta arbete

skall programföretagen sträva efter opartiskhet och

saklighet.

Saklighetskravet inrymmer också tydliga krav på

allsidighet, relevans och väsentlighet.

Förslaget till riktlinjer för programverksamheten

bör formuleras på följande sätt.

Programföretagens sändningsrätt skall utövas

opartiskt och sakligt. Ämnesval och framställning

skall därför ta sikte på allsidighet, relevans

och vad som därmed är väsentligt.

Programföretagen skall beakta

programverksamhetens betydelse för den fria

åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av

åsikter och meningsyttringar. Programföretagen

skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som

kännetecknas av hög kvalitet i alla

programgenrer.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr8 (kd) yrkande 1 och

bifaller delvis propositionen punkt 2 i denna del

samt avslår motionerna Kr1 (m) yrkandena 1 i denna

del och 7, Kr3 (c) yrkande 2, Kr282 (kd) yrkandena 1

och 9, Kr343 (c) yrkande 4, K400 (m) yrkande 9 i

denna del och T713 (c).

3. Kulturansvar (punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:K400 yrkande 9 i

denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94

punkt 2 i denna del och avslår motion 2000/01:Kr282

yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

I enlighet med vad som framförs i motion K400 (m)

anser vi att public service-uppdraget skall syfta

till att ge de ledande svenska kulturinstitutionerna

en bredare verksamhetsbas. Public service-företagen

förfogar över resurser som är större än statens

anslag till de offentliga kulturinstitutionerna. Det

innebär att den verksamhet som i dag bedrivs inom SR

och SVT bör kunna bli en nyskapande kraft i det

svenska kultursamhället. Exempelvis bör TV-teatern

kunna vitaliseras och i samarbete med läns- och

stadsteatrarna erbjuda sina tittare nya och oftare

återkommande teaterupplevelser. Möjligheten att i

större utsträckning vara en aktiv köpare av kortfilm

och andra produktioner från fristående kulturskapare

bör också tas till vara.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion K400 (m) yrkande 9 i denna

del och bifaller delvis propositionen punkt 2 i

denna del samt avslår motion Kr282 (kd) yrkande 2 i

denna del.

4. Gudstjänstprogram (punkt 4)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr3 yrkande 1,

2000/01:Kr11 och 2000/01:Kr282 yrkande 2 i denna

del.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr8 (kd) är det viktigt att även

kyrkornas verksamhet inbegrips i public service-

företagens kulturella ansvar. Gudstjänster är

kulturhändelser i lika hög grad som

konstutställningar och konserter. Enligt

Kulturrådets omvärldsanalys 2000 hade fler svenskar

besökt en gudstjänst än varit på ett

idrottsevenemang under det senaste året. Detta

intresse bör enligt vår uppfattning avspeglas mer i

programutbudet under nästa tillståndsperiod.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr8 (m) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna Kr3 (c) yrkande 1 och

Kr11 (m) och Kr282 (kd) yrkande 2 i denna del.

5. Uppläst textremsa (punkt 7)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1

i denna del, 2000/01:Kr13 yrkande 2, 2000/01:Kr205,

2000/01:Kr212 och 2000/01:Kr343 yrkande 5 i denna

del, bifaller delvis motion 2000/01:Kr6 yrkande 2

och avslår proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna

del samt motionerna 2000/01:Kr282 yrkande 7 i denna

del, 2000/01:Kr340 yrkande 3 och 2000/01:So540

yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att en viktig del av public service-

uppdraget är att ta hänsyn till de

funktionshindrades behov. Som framhålls i motion Kr1

(m) har SVT i detta hänseende inte fullt ut levt upp

till sitt ansvar som en TV i allmänhetens tjänst.

Det har gällt frågan om att en uppläst textremsa

skall erbjudas i olika TV-program. Vi beklagar att

regeringen nöjt sig med att föreslå att det skall

vara ett mål att erbjuda en uppläst textremsa under

tillståndsperioden. Vi anser att det i stället skall

vara ett krav att en uppläst textremsa skall

erbjudas under tillståndsperioden.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i

denna del, Kr13 (c) yrkande 2, Kr205 (m), Kr212 (m)

och Kr343 (c) yrkande 5 i denna del, bifaller delvis

motion Kr6 (m) yrkande 2, och avslår propositionen i

denna del samt motionerna Kr282 (kd) yrkande 7 i

denna del, Kr340 (v) yrkande 3 och So540 (kd)

yrkande 1 i denna del.

6. Uppläst textremsa (punkt 7)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr282 yrkande 7 i

denna del, bifaller delvis propositionen 2000/01:94

punkt 2 i denna del och motionerna 2000/01:Kr1

yrkande 1 i denna del, 2000/01:Kr6 yrkande 2,

2000/01:Kr13 yrkande 2, 2000/01:Kr205,

2000/01:Kr212, 2000/01:Kr343 yrkande 5 i denna del

och 2000/01:So540 yrkande 1 i denna del samt avslår

motion 2000/01:Kr340 yrkande 3.

Ställningstagande

Som framhålls i motion Kr282 (kd) kan synskadade

inte läsa textremsan till utländska TV-program eller

de utländska inslagen i nyhetsprogrammen.

Sändningarna är således inte utformade så att de är

tillgängliga för denna grupp. Om textremsan läses

upp i en särskild ljudkanal kan dessa problem

undanröjas. Införandet av digital TV torde framöver

innebära nya möjligheter att ytterligare öka

tillgängligheten för funktionshindrade.

Vi anser emellertid att det är nödvändigt att

frågan om uppläst textremsa i TV snarast får en

lösning. Redan innan regeringen meddelar nya

sändningstillstånd för nästa tillståndsperiod bör

därför SVT och UR presentera hur de tänker lösa

denna fråga.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr282 (kd) yrkande 7 i

denna del, bifaller delvis propositionen i denna del

och motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i denna del, Kr6

(m) yrkande 2, Kr13 (c) yrkande 2, Kr205 (m), Kr212

(m), Kr343 (c) yrkande 5 i denna del och So540 (kd)

yrkande 1 i denna del samt avslår motion Kr340 (v)

yrkande 3.

7. Teckenspråksutbud (punkt 9)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr2 yrkande 1,

2000/01:Kr6 yrkande 1 och 2000/01:Kr7 yrkande 10 och

bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i

denna del och motionerna 2000/01:Kr9 och

2000/01:So540 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr7 (fp) är SVT det enda

programföretag som sänder program på teckenspråk.

SVT har därför ett särskilt stort ansvar för att

döva och hörselskadade får ett ökat utbud av

information och kultur via teckenspråkiga program.

Sändningarna uppgick år 2000 till 1 timme och 25

minuter i veckan. Det är således fråga om ett till

omfattningen förhållandevis begränsat programutbud

jämfört med det utbud som de flesta andra

språkgrupper kan tillgodogöra sig.

I propositionen finns inte några förslag om

utveckling av det teckenspråkiga programutbudet,

trots att regeringen anser att programföretagens

insatser för funktionshindrade skall öka under nästa

tillståndsperiod. Jag anser emellertid att det är

angeläget att SVT i nästa sändningstillstånd får i

uppdrag att utöka den totala tiden för det

teckenspråkiga programutbudet till minst dubbla

antalet programminuter jämfört med vad som nu

produceras.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag här framför.

Därmed bifaller riksdagen motionerna Kr2 (c) yrkande

1, Kr6 (m) yrkande 1 och Kr7 (fp) yrkande 10 och

bifaller delvis propositionen och motionerna Kr9 (s)

och So540 (kd) yrkande 1 i denna del.

8. Produktionsstöd till invandrarföreningar

(punkt 17)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1

i denna del och 2000/01:K400 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att det inom ramen för public service-

uppdraget skall införas ett produktionsstöd till

invandrarföreningar som vill producera nätradio,

dvs. radiosändningar över Internet. Internet gör det

möjligt att kostnadseffektivt distribuera radio på

en rad minoritetsspråk. På det sättet får dessa

grupper möjlighet att skapa nyhetssändningar,

aktualitetsprogram och andra radioprogram som de

finner intressanta.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i

denna del och K400 (m) yrkande 11.

9. Decentraliserad organisation (punkt 19)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Lennart

Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1

i denna del och 2000/01:Kr7 yrkande 7, bifaller

delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del

och avslår motionerna 2000/01:Kr13 yrkande 5,

2000/01:Kr282 yrkande 4 och 2000/01:Kr343 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag att minst 55 % av

SR:s och SVT:s allmänproduktion skall göras utanför

Stockholm är exempel på en detaljstyrning som vi

finner olycklig. Även förslaget att andelen av

resurserna som förbrukas av enheterna utanför

Stockholm skall behållas på minst nuvarande nivå är

alltför detaljerat. Vi ser inte att det finns någon

anledning att binda upp de båda företagen på ett

sådant sätt som regeringen nu föreslår. Vi tror att

företagen själva bättre kan avgöra hur programtid

och budget skall fördelas. Det viktiga är att

programföretagen speglar hela landet, att människor

från hela landet kan delta i programverksamheten och

att speglingen sker med kvalitet.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i

denna del och Kr7 (fp) yrkande 7, bifaller delvis

propositionen i denna del och avslår motionerna Kr13

(c) yrkande 5, Kr282 (kd) yrkande 4 och Kr343 (c)

yrkande 6.

10.Utomståendes medverkan och utläggningar av

produktion m.m. (punkt 20)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1

i denna del och 2000/01:K400 yrkande 9 i denna del,

bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i

denna del och avslår motion 2000/01:Kr8 yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringens förslag att utläggningar av produktioner

för SVT inte får öka är enligt vår mening direkt

kontraproduktivt. Företaget bör få möjlighet att

alltid välja den mest ändamålsenliga

produktionsformen. Den föreslagna begränsningen

skadar inte bara SVT:s möjlighet till

programproduktion på för företaget bästa sätt utan

även tilltron till företagets oberoende.

Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i

denna del och K400 (m) yrkande 9 i denna del,

bifaller delvis propositionen i denna del samt

avslår motion Kr8 (kd ) yrkande 5.

11.Utomståendes medverkan och utläggningar av

produktion m.m. (punkt 20)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 5,

bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i

denna del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande

1 i denna del och 2000/01:K400 yrkande 9 i denna

del.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag till riktlinjer då

det gäller utomståendes medverkan skulle medföra en

alldeles för detaljerad styrning av

programföretagen. I detta slags frågor måste

företagsledningarna få frihet och förtroende att

själva fatta beslut. Regeringens förslag gagnar

varken programföretagen eller svenska folket.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr8 (kd) yrkande 5,

bifaller delvis propositionen och avslår motionerna

Kr1 (m) yrkande 1 i denna del och K400 (m) yrkande 9

i denna del.

12.Sveriges Utbildningsradios verksamhet

(punkt 22)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Lennart

Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkande 11,

bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 3 samt

avslår motionerna 2000/01:Kr4 och 2000/01:Kr13

yrkande 3.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Kr7 (fp) anser

vi att UR:s förlagsverksamhet skall upphöra och att

produktionen av läromedel skall läggas ut på andra

förlag efter upphandling. Det finns inte någon

anledning att ett public service-företag som UR

skall ägna sig åt sådan verksamhet som

läromedelsproduktion.

Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr7 (fp) yrkande 11,

bifaller delvis propositionen i denna del samt

avslår motionerna Kr4 (s) och Kr13 (c) yrkande 3.

13.Privatisering av Sveriges Utbildningsradio

(punkt 23)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 3.

Ställningstagande

UR sänder inte i någon egen kanal utan producerar

program som sedan sänds i någon av SVT:s eller SR:s

kanaler. UR:s verksamhet finansieras i huvudsak med

TV-avgiftsmedel. Såsom public service-företag får UR

därmed en osund konkurrensfördel på den svenska

utbildningsmarknaden och i förhållande till de andra

medieföretag som verkar inom detta område.

Som föreslås i motion Kr1 (m) bör därför UR

privatiseras och ges ett nytt och breddat ägande.

Därmed skulle mångfalden inom detta område öka och

utrymme skulle skapas för fler fristående

programföretag med utbildningsambitioner.

Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 3.

14.Distribution av TV (punkt 25)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 5 i

denna del och bifaller delvis proposition 2000/01:94

punkt 5 i denna del.

Ställningstagande

Regeringens satsning på marknätet för digital TV har

blivit ett stort fiasko. Höga kostnader, få sålda

dekodrar, få tittare, kraftiga förseningar och

orealistiska planer har gjort att de miljarder

kronor som projektet kostat hittills framstår som

bortkastade pengar. Som framhålls i motion Kr1 (m)

riskerar regeringens låsning vid marknätet att leda

till dubbla sändningskostnader för företaget under

mycket lång tid utan att andelen tittare i det

digitala marknätet ökar nämnvärt. SVT bör därför

snarast inrikta sig mot andra digitala plattformar

såsom kabel, satellit och bredband.

Vi föreslår därför att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 5 i denna

del och bifaller delvis propositionen i denna del.

15.Satellitdistribution av Sveriges Televisions

program (punkt 26)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:K238

yrkande 2 och 2000/01:K400 yrkande 16.

Ställningstagande

I likhet med vad som föreslås i motionerna K238 (m)

och K400 (m) anser vi att de satellitoperatörer som

i sina programpaket önskar erbjuda allmänheten SVT:s

analoga eller digitala satellitsändningar skall

kunna få tillgång till dessa utan särskild kostnad.

Vi anser att det är bra att det av SVT:s

anslagsvillkor kan utläsas att avgift utöver

mottagaravgift inte får tas ut för tillhandahållande

och hantering av programkort av de TV-tittare som

endast vill ha tillgång till SVT:s satellitsända och

krypterade kanaler.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna K238 (m) yrkande 2 och K400 (m) yrkande

16.

16.Kabelnätsinnehavarnas vidarebefordran av

Sveriges Televisions program (punkt 27)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2000/01:Kr7 yrkande

6 i denna del.

Ställningstagande

Distributionskostnaderna kommer att bli en tung

utgiftspost för främst SVT, eftersom programutbudet

under ett okänt antal år kommer att distribueras

parallellt genom både analoga och digitala

marksändningar. Ett provisoriskt sätt att finansiera

de dubbla sändningarna skulle kunna vara att ålägga

SVT att begära ersättning av kabelnätsinnehavarna

för distributionen av SVT:s program i kabelnäten.

Regeringen bör utreda om några regeländringar

behöver göras för detta ändamål. Om regeringen

finner att någon form av regeländringar bör göras,

bör den skyndsamt förelägga riksdagen förslag i

frågan. Som framgår av reservation 26 anser jag att

TV-avgiften inte skall höjas. Ersättning från

kabelnätsinnehavarna skulle kunna göra en sådan

höjning onödig.

Jag föreslår att riksdagen med delvis bifall till

motion Kr7 (fp) yrkande 6 i denna del tillkännager

för regeringen som sin mening vad jag här framför.

17.Nordiskt TV-samarbete (punkt 28)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén

(c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 17. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:U705 yrkande 4

samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr8 yrkande

4 och 2000/01:Kr287.

Ställningstagande

Vi vill påminna om att de nordiska statsministrarna

redan för ett antal år sedan uttalade att det är

helt avgörande för det nordiska samarbetet att vi

förstår varandra. För att inte det nordiska

samarbetet skall äventyras måste vi bygga upp ett

helt annat kunnande om varandra och varandras språk

än det som finns i dag. För detta syfte är TV-

programmen en mycket viktig väg.

Enligt motion U705 (fp) har för närvarande endast

4 % av de svenska TV-tittarna tillgång till de

norska programmen. Vidare kan de danska sändningarna

ses av 11 % och den kombinerade finska kanalen, som

sänds i olika kabel-TV-nät, av 8 % av tittarna i

Sverige.

Regeringen bör på ett aktivt sätt finna lösningar

på de frågor som hittills lagt hinder i vägen för

att den svenska TV-publiken skall få tillgång till

ett nordiskt TV-utbud i de svenska public service-

kanalerna. Regeringen bör bl.a. pröva den väg som

föreslås i motion U705 (fp) och som innebär att

public service-företagen åläggs att sända nordiska

public service-kanaler.

Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram

förslag för att åstadkomma de förändringar som

behövs för att nordiska länders public service-

kanaler skall kunna ses i alla nordiska länder.

Riksdagen bör med bifall till motion U705 (fp)

yrkande 4 samt med delvis bifall till motionerna Kr8

(kd) yrkande 4 och Kr287 (s) tillkännage för

regeringen vad som här anförs.

18. Nordiskt TV-samarbete (punkt 28)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 18. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 4 och

bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr287 och

2000/01:U705 yrkande 4.

Ställningstagande

En viktig del av public service-företagens uppdrag

är att tillgodose de språkliga minoriteternas behov.

I dag kan t.ex. finskspråkiga svenskar som bor i

närheten av gränsen till Finland se finska program,

eftersom de finska analoga sändningarna sträcker sig

en bit in över Sverige. När sändningarna blir

digitala kan sådana språkliga minoriteter få

svårigheter att se grannländernas TV. Vi anser att

det är mycket viktigt att den digitala tekniken

används i samarbete över nationsgränserna för att

producera och sända program på till exempel

meänkieli eller samiska. De svenska public service-

bolagen bör få i uppdrag att fördjupa samarbetet med

de övriga nordiska ländernas public service-företag

när det gäller programverksamhet för språkliga och

etniska minoriteter. Vad vi här anför bör riksdagen

med bifall till motion Kr8 (kd) yrkande 4 och med

delvis bifall till motionerna Kr287 (s) och U705

(fp) yrkande 4 som sin mening tillkännage för

regeringen.

19.Distribution av radio (punkt 30)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 19. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 5 i

denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94

punkt 5 i denna del och avslår motion 2000/01:Kr284.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr1 (m) finns det flera orsaker

till att SR:s digitala radiosändningar har

misslyckats. Mottagarna är dyra, den billigaste

kostar i dag fortfarande ca 2 000 kronor. DAB-

sändningarna (Digital Audio Broadcasting) har

hittills inte heller skapat något mervärde för

lyssnarna. Eftersom de privata lokalradiostationerna

inte finns med är utbudet begränsat.

Priset på mottagare kan regeringen inte göra

mycket åt, men utbudet styrs av politiska regler. De

viktigaste gäller vilka villkor som ställs upp för

att den privata radion skall få vara med.

Långsiktighet och förutsägbarhet måste vara

grundläggande i utarbetandet av en ny ordning för

digital radio.

Vi avvisar inte att en utvärdering nu skall göras

av den hittills misslyckade satsningen på DAB. Vi

vill dock understryka att det fortsatta arbetet inte

får låsas fast vid enbart en av många möjliga

standarder och tekniker utan förutsättningslöst

måste prövas mot såväl nätradio som sändningar via

3G eller andra mobiltelefonnät. Fortsatt sändning

med analog teknik kommer sannolikt att behövas under

mycket lång tid framöver.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen motion

Kr1 (m) yrkande 5 i denna del samt bifaller delvis

regeringens förslag i denna del och avslår motion

Kr284 (s).

20.Finansiering (punkt 32)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 20. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:K400 yrkande 7 och

bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 7 i

denna del och motionerna 2000/01:Kr12 yrkande 1,

2000/01:Kr213 och 2000/01:Kr337 samt avslår motion

2000/01:Kr282 yrkande 3.

Ställningstagande

Som anförs i motion K400 (m) passar systemet med TV-

avgift allt sämre på grund av den tekniska

utvecklingen. Den nya tekniken gör det möjligt att

se på TV i en vanlig dator om man har ett s.k. TV-

kort. Därmed har en dator med TV-kort blivit

skattepliktig. Enligt vår uppfattning finns det

således starka skäl för att överväga om grunderna

för TV-avgiftssystemet håller på att rubbas, något

som vi förutsätter att regeringen tar i beaktande.

Förslaget i propositionen beträffande sponsring av

program i public service-företagens sändningar

innebär att nuvarande regler skall gälla även under

nästa tillståndsperiod.

Dessa regler är förhållandevis klart utformade och

borde därför gå att tillämpa utan ytterligare

tolkningar. Den senaste tiden har det dock på olika

sätt uppmärksammats att det finns en gråzon i

gränslandet mellan sponsring och försäljning av

visningsrätter. Om ett i förväg träffat avtal om

försäljning av visningsrätten blir en avgörande

faktor för att programmet över huvud taget skall

produceras, kan det medföra tveksamhet om det

redaktionella oberoendet och trovärdigheten kan

upprätthållas. Skulle sedan köparen av

visningsrätten vara en statlig myndighet ökar risken

för att programmet utformas på ett sätt som svarar

mot myndighetens förväntningar snarare än mot kravet

på opartiskhet.

Vi anser således att regeringen noga bör överväga

vilka åtgärder som kan vidtas för att förtydliga

sponsringsreglerna i här aktuellt hänseende.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen motion

K400 (m) yrkande 7 och bifaller delvis propositionen

i denna del och motionerna Kr12 (m) yrkande 1, Kr213

(fp) och Kr337 (m) samt avslår motion Kr282 (kd)

yrkande 3.

21.System för medelstilldelning (punkt 33)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 21. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 6 i

denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94

punkt 7 i denna del och avslår motionerna

2000/01:Kr8 yrkande 6, 2000/01:Kr13 yrkande 4 och

2000/01:Kr701 yrkande 38.

Ställningstagande

Vi avvisar förslaget i propositionen att ett

särskilt distributionskonto skall inrättas för att

hantera de dubbla distributionskostnader som främst

drabbar SVT till följd av satsningen på det digitala

marknätet. Enligt vår uppfattning tyder utvecklingen

av antalet uthyrda digitala mottagare på att SVT och

UR under mycket lång tid kommer att ha dubbla

distributionskostnader. De riskerar därmed att få en

mycket stor låneskuld. Företagen bör i stället ges

möjlighet att prioritera inom den totala resursramen

utan att särskilda konton för distribution

respektive annan verksamhet byggs upp.

Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 6 i denna

del och bifaller delvis propositionen i denna del

samt avslår motionerna Kr8 (kd) yrkande 6, Kr13 (c)

yrkande 4 och Kr701 (mp) yrkande 38.

22.System för medelstilldelning (punkt 33)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 22. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 6,

bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 7 i

denna del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande

6 i denna del, 2000/01:Kr13 yrkande 4 och

2000/01:Kr701 yrkande 38.

Ställningstagande

I propositionen föreslås att programföretagens

medelstilldelning skall kopplas ihop med RIKAB:s

(Radiotjänst i Kiruna) förmåga att driva in TV-

avgifter. Vi är mycket tveksamma till denna

koppling. I dag betalar ca 90 % av alla TV-tittare

TV-avgift, vilket är en hög siffra ur ett

internationellt perspektiv. Kostnaden för den

uppsökande verksamheten är redan i dag så hög att

ytterligare satsningar riskerar att kosta lika

mycket som de beräknas inbringa. Risken är att

kombinationen av höjd avgift och intensivare

avgiftskontroll kommer att uppfattas som mycket

negativt av många svenskar och att lojaliteten med

systemet minskar. En bättre väg att gå vore att ge

något slags mervärde till dem som betalar TV-

licensen.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr8 (kd) yrkande 6,

bifaller delvis propositionen i denna del och avslår

motionerna Kr1 (m) yrkande 6 i denna del, Kr13 (c)

yrkande 4 och Kr701 (mp) yrkande 38.

23.Medelstilldelning (punkt 34)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 23. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 9 i

denna del, bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr7

yrkande 6 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i

denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt

9.

Ställningstagande

Vi anser att public service-företagens uppdrag skall

koncentreras till kvalitetsprogram och att de skall

iaktta återhållsamhet vad gäller dubbla

distributionskostnader. Vidare anser vi att UR skall

säljas ut under tillståndsperioden. Med dessa

förutsättningar ser vi inte någon anledning att öka

medelstilldelningen till de tre företagen och

avvisar därför regeringens förslag till

medelstilldelning.

Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 9 i denna

del, bifaller delvis motionerna Kr7 (fp) yrkande 6 i

denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i denna del samt

avslår regeringens förslag.

24.Medelstilldelning (punkt 34)

av Lennart Kollmats (fp).

Under förutsättning av bifall till reservation

16

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 24. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkande 6 i

denna del, bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr1

yrkande 9 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i

denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt

9.

Ställningstagande

Jag motsätter mig regeringens förslag till

medelstilldelning till programföretagen, bl.a. med

hänvisning till att jag i enlighet med vad som

anförts i motion Kr7 (fp) har en annan syn än

regeringen på kostnads- och ansvarsfördelningen när

det gäller utbyggnaden av det digitala marknätet.

Jag föreslår således att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad jag här framför.

Därmed bifaller riksdagen motion Kr7 (fp) yrkande 6

i denna del, bifaller delvis motionerna Kr1 (m)

yrkande 9 i denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i

denna del samt avslår regeringens förslag i denna

del.

25.Ändring i lagen om TV-avgift (punkt 35)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Under förutsättning av bifall till reservation

23

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

35. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 9 i

denna del och bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr7

yrkande 6 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i

denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt

1.

Ställningstagande

Vi avvisar en under kommande år stegvis höjning av

TV-avgiften. Vi föreslår att riksdagen avslår

regeringens förslag om en höjning av avgiften med

252 kronor för nästa år. TV-avgiften bör således

vara oförändrad år 2002. Därmed bifaller riksdagen

motion Kr1 (m) yrkande 9 i denna del, bifaller

delvis motionerna Kr7 (fp) yrkande 6 i denna del och

Kr10 (kd) yrkande 2 i denna del.

26.Ändring i lagen om TV-avgift (punkt 35)

av Lennart Kollmats (fp).

Under förutsättning av bifall till reservation

16

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35

borde ha följande lydelse:

35. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkande 6 i

denna del och bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr1

yrkande 9 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i

denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt

1.

Ställningstagande

Jag avvisar regeringens förslag att höja TV-avgiften

för år 2002. Eftersom jag anser att TV-avgiften inom

en inte alltför avlägsen framtid bör avskaffas anser

jag att det är fel att nu låsa fast sig i ett system

som snart ändå måste överges. Jag har - som framgår

av reservation 16 - föreslagit ett annat sätt att

provisoriskt finansiera framför allt SVT:s fördyrade

distributionskostnader.

Jag föreslår således att riksdagen avslår

regeringens förslag om en höjning av TV-avgiften,

som således bör vara oförändrad år 2002. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr7 (fp) yrkande 6 i denna

del och bifaller delvis motionerna Kr1 (m) yrkande 9

i denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i denna del.

27.Tillståndsperiodens längd (punkt 37)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Lennart

Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 27. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 4

och 2000/01:Kr7 yrkande 2 samt avslår proposition

2000/01:94 punkt 8.

Ställningstagande

Vi anser i enlighet med förslagen i motionerna Kr1

(m) yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande 2 att den nya

tillståndsperioden för public service-företagen bör

ha en längd av tre år och inte fyra år som

regeringen föreslår. Det finns alltför många olösta

frågor om företagens roll, självständighet,

finansiering och organisation, som skulle få vänta

på sin lösning under fyra år. Med den snabba

förändring på medieområdet som nu pågår skulle det

vara olyckligt om företagen måste arbeta vidare

under så lång tid som fyra år med ett otidsenligt

regelsystem.

Vi föreslår att riksdagen med avslag på

regeringens förslag och med bifall till motionerna

Kr1 (m) yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande 2 som sin

mening tillkännager för regeringen att

tillståndsperioden skall omfatta åren 2002 t.o.m.

2004.

28.Inriktningen av en fortsatt översyn av radio

och TV i allmänhetens tjänst, m.m.

(punkt 38)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde

ha följande lydelse:

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 28. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkandena

2, 6 i denna del och 8 samt 2000/01:Kr12 yrkande 2

och avslår motionerna 2000/01:Kr7 yrkandena 1 och

3-5, 2000/01:Kr8 yrkande 7, 2000/01:Kr10 yrkande 1

och 2000/01:Kr282 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Den viktigaste förändringen på radio- och TV-området

är det dramatiskt ökade utbudet, framför allt via

satellit och kabel. Stora förändringar orsakas också

av övergången till digital teknik och distribution

via bredband. TV och datatjänster kan börja att växa

ihop. Möjligheten för individerna att själva välja

vad och när de vill ta del av utbudet innebär att

tittandet individualiseras. Den nya tekniken ändrar

också de kommersiella villkoren. Mot denna bakgrund

bör public service-uppdraget ändras. Det offentligt

finansierade utbudet står i dag för en liten del av

det totala utbudet. Det finns lika goda möjligheter

för mångfald och konkurrens inom radio- och TV-

området som inom området för tryckta medier.

Som anförs i motion Kr1 (m) bör en av

utgångspunkterna för den kommande utredningen om

framtidens radio och TV i allmänhetens tjänst vara

att medier skall stå fria från staten. Public

service skall endast komplettera övrigt medieutbud

innehållsligt och kvalitetsmässigt och kunna

motiveras om andra aktörer inte kan fullfölja

uppgifter som staten finner omistliga när det gäller

kulturprogram, program för minoriteter och

nyhetsrapportering i den mån delar av landet inte

täcks av andra. Värnandet av svenska språket skall

vara en huvuduppgift, liksom spegling av hela landet

och dess kulturliv.

Public service-verksamhet bör produceras efter

upphandling eller på entreprenad. Sändning skulle

kunna ske inom ramen för andra företags radio- och

TV-program men också i annat medieutbud, varvid även

samfinansiering skall kunna förekomma. På så sätt

skulle staten inte behöva äga något

sändningsföretag. Sändning skulle alternativt kunna

ske i särskilda kanaler, varvid den nackdelen finns

att staten skulle behöva finansiera en större del av

produktionen själv.

Nya organisationsformer bör skapas för

Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama.

En framtida public service-verksamhet som bedrivs

i enlighet med de riktlinjer som här redovisats och

som föreslagits i motion Kr1 (m) bör finansieras med

skattemedel. Som understryks i motion Kr12 (m) bör

skattefinansieringen inte kombineras med någon form

av statlig styrning. Andra kulturinstitutioner

finansieras med skattemedel utan att de därför är

politiskt styrda.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr1 (m)

yrkandena 2, 6 i denna del och 8 samt Kr12 (m)

yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen

vad vi anför om inriktningen av den kommande

utredningen av radio och TV i allmänhetens tjänst.

Motionerna Kr7 (fp) yrkandena 1 och 3-5, Kr8 (kd)

yrkande 7, Kr10 (kd) yrkande 1 och Kr282 (kd)

yrkandena 5 och 6 avstyrks.

29.Inriktningen av en fortsatt översyn av radio

och TV i allmänhetens tjänst, m.m.

(punkt 38)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 29. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkandena 1

och 3-5 och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkandena

2, 6 i denna del och 8, 2000/01:Kr8 yrkande 7,

2000/01:Kr10 yrkande 1, 2000/01:Kr12 yrkande 2 och

2000/01:Kr282 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr7 (fp) är det nuvarande

regelverket för public service otidsenligt. Den nya

utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst

bör dra upp riktlinjer för en helt ny medie- och

informationspolitik präglad av vad som föreslås i

Folkpartiet liberalernas programskrift Public

service i Internet-

åldern. Det är en viktigt kulturpolitisk uppgift att

säkra ett utbud i elektroniska medier som präglas av

kvalitet och bildning, inte minst mot bakgrund av

dessa mediers genomslagskraft hos unga människor.

Public service bör få en tydlig kvalitetsinriktning.

Svenska språket kan riskera att utarmas genom

dominans av billiga program på engelska. Det krävs

därför större satsningar på ett kvalitetsutbud på

svenska i public service. Vidare bör programmen

präglas av bredd och mångfald i kultur- och

samhällsprogram. Innehållet skall uppfylla krav på

saklighet och publicistiskt oberoende.

Ett nytt finansieringssystem med slopade TV-

avgifter för den framtida radion och TV:n i

allmänhetens tjänst bör införas. Staten bör

tillskjuta ett stort eget kapital till fem fonder

för stöd till public service. Vidare bör fonderna få

ett årligt tillskott genom nätavgifter. Slopade TV-

avgifter innebär en besparing om 140 miljoner kronor

per år som i dag går till administration och

kontroll. Fondernas sammanlagda resursnivå bör ligga

20-25 % över dagens nivå för att göra högre kvalitet

möjlig. Staten bör i enlighet med förslaget i motion

Kr7 (fp) avveckla ägandet av innehållsproduktionen

och distributionen på radio- och TV-området.

Public service-företagen bör säljas ut till

personalen eller som folkaktier på börsen.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr7 (fp)

yrkandena 1 och 3-5 som sin mening tillkännage för

regeringen vad jag anför om inriktningen av

utredningen om en framtida radio och TV i

allmänhetens tjänst. Motionerna Kr1 (m) yrkandena 2,

6 i denna del och 8, Kr8 (kd) yrkande 7, Kr10 (kd)

yrkande 1, Kr12 (m) yrkande 2 och Kr282 (kd)

yrkandena 5 och 6 avstyrks.

30.Försäljning av Teracom AB m.m. (punkt 40)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde

ha följande lydelse:

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 30. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:T201 yrkande 22

samt bifaller delvis motionerna 2000/01:K238 yrkande

1 och 2000/01:K400 yrkande 15.

Ställningstagande

Som anförs i motionerna K238 (m), K400 (m) och T201

(m) har Teracom AB ett de facto-monopol på marknaden

för utsändning av TV och radio. Utbyggnaden av det

digitala mark-TV-nätet innebär att Teracoms

dominerande ställning förstärks ytterligare.

Villkoren i de marksända företagens

sändningstillstånd bör därför ändras så att

företagen inte längre skall vara skyldiga att anlita

Teracom AB:s utsändningstjänster. Public service-

företagen bör dessutom få i uppdrag att upphandla

sändningarna i konkurrens. Vi anser också - i likhet

med vad som förordas i motion T201 (m) - att det är

nödvändigt att skyndsamt privatisera Teracom. Vi

anser vidare att det inte heller finns någon

anledning för staten att äga och driva bolag som

Senda TV-Access AB och Boxer i Sverige AB. Även

dessa bör privatiseras.

Riksdagen bör med bifall till motion T201 (m)

yrkande 22 och med delvis bifall till motionerna

K238 (m) yrkande 1 och K400 (m) yrkande 15 som sin

mening tillkännage för regeringen vad vi anför om

konkurrensutsättning av Teracom AB och om

privatisering av Teracom AB, Senda i Sverige AB och

Boxer TV-Access AB.

31. Öppna kanaler (punkt 41)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 41

borde ha följande lydelse:

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 31. Därmed

bifaller riksdagen motion Kr343 yrkande 8 och avslår

motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 36 och 2000/01:N383

yrkande 33.

Ställningstagande

Ökad mångfald handlar inte bara om frågan om att

motverka koncentration, utan också om att stimulera

nya aktörer att producera och förmedla information.

Riksförbundet Öppna kanaler, dvs. oberoende och

icke-kommersiella lokala stationer som sänder i

huvudsak samhällsinformation, utbildning och kultur,

är bra exempel på vad man kan uppnå även med ganska

små resurser. Politiken bör - som anförs i motion

Kr343 (c) - inriktas på att ta till vara den

tekniska utvecklingen för att förbättra villkoren

för dessa och andra nya medier. Riksdagen bör med

bifall till motion Kr343 (c) yrkande 8 som sin

mening tillkännage detta för regeringen. Motionerna

Kr701 (mp) yrkande 36 och N383 (mp) yrkande 33

avstyrks.

32.Öppna kanaler (punkt 41)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 41

borde ha följande lydelse:

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 32. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande

36 och 2000/01:N383 yrkande 33 samt avslår motion

Kr343 yrkande 8.

Ställningstagande

Den enda icke kommersiella TV-produktionen, nämligen

verksamheten som Riksförbundet Öppna kanaler

bedriver, får inte statligt stöd. Drygt en miljon

människor har i dag tillgång till dessa lokala

kanaler och kan bl.a. se direktsända debatter från

EU-parlamentet. I dag är det i första hand de större

kommunerna som ger verksamheten bidrag, vilket

medför regionala skillnader. Detta är inte

acceptabelt. Det är viktigt att alla människor,

oavsett var de bor, får tillgång till fria medier.

Regeringen bör därför undersöka möjligheten att för

framtiden bidra med statligt stöd till Riksförbundet

Öppna kanaler. Detta bör riksdagen med bifall till

motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 36 och

2000/01:N383 (mp) yrkande 33 tillkännage för

regeringen. Motion Kr343 (c) yrkande 8 avstyrks.

33.Våldsskildringsrådet (punkt 42)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde

ha följande lydelse:

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 33. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr282 yrkande

10 och 2000/01:Kr286.

Ställningstagande

Våldsskildringsrådet, som arbetar i form av en

statlig kommitté, tillkom år 1990 och är inordnat

under Kulturdepartementet. Rådets uppgift är att

samordna myndigheters åtgärder mot skadliga

våldsskildringar i rörliga bilder, stödja

organisationer och grupper som engagerar sig i

frågorna, följa och sprida forskning inom området,

följa marknadsutvecklingen och förmedla kunskap om

medieutbudet, verka för ökad mediekunskap i skolan,

ta initiativ till projekt att bekämpa otillåtna

våldsskildringar samt utvärdera samhällets insatser.

I december 1998 gav regeringen Våldsskildringsrådet

uppdraget att även ansvara för det svenska

genomförandet av EU-rekommendationen om skydd av

minderåriga och den mänskliga värdigheten. Syftet

med rekommendationen är att få mediebranscherna att

ta ett ökat ansvar för självreglering för att skydda

barn från skadligt innehåll.

Rådet har i en rapport till kulturministern om sin

verksamhet begärt en översyn av kommittéformens

lämplighet för de verksamheter som utkristalliserats

som rådets primära. En översyn av direktiven

efterlyses också eftersom vissa delar anses

föråldrade och andra vuxit i angelägenhetsgrad. Även

rådets sammansättning föreslås ingå i översynen.

Utbudet av våldsskildringar direkt till hemmen har

ökat i omfattning genom ökningen av kabel- och

satellitsändningar. Det är också lätt för

minderåriga att komma över videofilmer med en

åldersgräns på 15 eller 18 år.

Vi anser med hänvisning till hur den samlade

bilden ser ut att det finns all anledning att

snarast genomföra den översyn av

Våldsskildringsrådet som rådet begärt. Detta bör

riksdagen med bifall till motionerna Kr282 (kd)

yrkande 10 och Kr286 (kd) som sin mening tillkännage

för regeringen.

34.Forskning om datorspels påverkan på barn och

unga (punkt 44)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde

ha följande lydelse:

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 34. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr282 yrkande 11.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr282 (kd) har kunskaperna om

bildvåldets effekter ökat under senare tid. Det har

påvisats att våldsinslag i medier kan leda till

aggressioner och rädsla hos barn och ungdomar. På

sikt kan det innebära en tillvänjning vid våld.

Vissa typer av våld upplevs som mindre skrämmande om

man ser det gång på gång.

Inom forskningen om hur barn påverkas av våld i

medierna saknas i dag forskning om hur barn påverkas

av sådana datorspel som kan anses ha negativ

påverkan. Även sådan forskning är enligt vår mening

värd stor uppmärksamhet från forskarsamhällets sida

och borde enligt vår mening snarast påbörjas.

Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr282

(kd) yrkande 11 som sin mening tillkännage för

regeringen vad vi här anför om forskning om

datorspels påverkan på barn och ungdomar.

35.Utredning om mediers påverkan på barn och

unga (punkt 45)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring

(v), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Ewa

Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart

Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde

ha följande lydelse:

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 35. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr342 yrkande 8.

Ställningstagande

Det är under uppväxten människor skaffar sig de

flesta av sina referensramar och värderingar. De

unga utforskar verkligheten och gör sig en bild av

hur den ser ut och hur den fungerar. Ungdomsåren är

en känslig tid. Ungdomstidens upplevelser formar

människor för resten av livet och bestämmer hur de

skall handskas med de situationer som de möter som

vuxna.

Som anförs i motion Kr342 (mp) får nutidens unga

information och upplevelser på helt andra sätt än de

som var unga för tio eller trettio år sedan.

Televisionens explosionsartade utveckling med

ständigt fler kanaler som har ett allt mer avancerat

innehåll har gått hand i hand med

informationsteknikens utbud av snabbare

kommunikation, nya inlärningsmöjligheter, spel och

större och mer komplexa vägar att söka information.

Yttrandefriheten och demokratin stärks av att det

blir lättare att söka information och sprida sina

åsikter. Det är dock samtidigt nödvändigt att fråga

vad utvecklingen på medieområdet betyder för dem som

är unga och vad medieutvecklingen gör med deras bild

av verkligheten och deras förmåga att analysera den.

Vad innebär det t.ex. att växa upp med

våldsinriktade datorspel, ett mycket stort TV-utbud

dygnet runt och ögonblicklig tillgång till

innehållet på Internet där våld, pornografi och

rasistpropaganda utgör en visserligen mindre, men

obehaglig del, av helheten.

Det är vuxenvärldens ansvar, som föräldrar och som

medborgare, att ge dem som växer upp de verktyg de

behöver för att handskas med informationen.

Utskottet anser att det behövs mer debatt och

forskning om hur det nya medielandskapet påverkar

våra unga. Det behövs även en helhetssyn på all den

kunskap som redan finns i Sverige och

internationellt.

En utredning bör därför tillsättas för att ta ett

samlat grepp om alla de mediala påverkanssituationer

ett barn utsätts för och deras påverkan på barnets

utveckling psykiskt såväl som fysiskt.

Vad utskottet här har anfört om en utredning om

mediers påverkan på barn och unga bör riksdagen med

bifall till motion Kr342 (mp) yrkande 8 tillkännage

för regeringen.

36.Forskning om sociala och demokratiska frågor

(punkt 46)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 46

borde ha följande lydelse:

46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 36. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr343 yrkande 3.

Ställningstagande

Genom den snabba utvecklingen inom hela

telekommunikationsområdet och främst

informationstekniken öppnas nya möjligheter för

människor att ta emot och distribuera information.

När alltfler människor blir uppkopplade med snabba

förbindelser får de möjlighet att välja mellan ett

oändligt mycket större globalt utbud än det utbud vi

ser i dag. Detta utbud har dock skapats genom någon

annans urvalsprocess. Alltfler får också möjlighet

att publicera sig på nätet. Detta är ett stort steg

framåt, men det råder inte lika villkor och

möjligheter för dem som publicerar materialet.

Konvergensen mellan olika medier möjliggör helt nya

och individualiserade distributionsformer.

Genom den globala marknad, som man kan välja från,

blir det möjligt för individen att sätta samman ett

helt individuellt mediepaket, där lokala nyheter

hämtas från en källa, inrikesnyheter från en annan,

utrikesnyheter från ytterligare ett par källor osv.

Det handlar då inte bara om det som i dag är

etermedier, utan med all säkerhet också om det som i

dag är tidningskonsumtion. I allt väsentligt innebär

detta kundorientering, i stället för som i dag,

producentorientering.

De sociala och demokratiska frågorna behöver

uppmärksammas i samband med denna medieutveckling.

Inte minst bör forskning initieras och en offentlig

debatt om det framtida medielandskapet stimuleras.

Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr343

(c) yrkande 3 som sin mening tillkännage vad jag här

har anfört om forskning om de sociala och

demokratiska frågorna i samband med

medieutvecklingen.

Särskilda yttranden

1. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet (punkt

1)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag ställer mig bakom förslaget i propositionen om

ett mångsidigt utbud av hög kvalitet. Jag vill dock

påminna om vad som sägs i motion Kr3 (c) om att

public service-företagen spelar en betydande roll

för tittarnas personliga utveckling och att radio

och TV därför bör undvika att visa

underhållningsprogram med våldsinslag. Detta borde

även kunna gälla filmer som visas i SVT.

Motionärerna anser att programutbudet i stället bör

förmedla god kultur som kan stärka människors

självkänsla, skapa möjligheter och peka på goda

exempel.

2. Mångfald i nyhetsutbud och

samhällsutveckling (punkt 2)

Ewa Larsson (mp) anför:

Miljöpartiet har i sin motion Kr701 (mp) uttryckt

oro över att organisationen av SVT:s

nyhetsverksamhet medför likriktning av Rapport och

Aktuellt som innebär att en stor andel av de inslag

som sänds i de båda nyhetsprogrammen är lika till

innehållet.

Granskningsnämnden för radio och TV kommer nu att

få regeringens uppdrag att följa och utvärdera hur

mångfalden i nyhetsutbudet påverkas av de gjorda

organisationsförändringarna av nyhetsprogrammen. En

av de frågor som torde komma att belysas och

debatteras är hur stor andel av innehållet som kan

anses vara acceptabel upprepning. SVT:s mätningar

visar att vissa inslag i Rapport och Aktuellt är

identiska. Av motion Kr701 (mp) framgår att

Miljöpartiet anser att inte några inslag borde vara

identiska. Jag anser emellertid att jag kan avstå

från att reservera mig till förmån för den nu

aktuella motionen och i stället avvakta resultatet

av Granskningsnämndens utvärdering.

3. Gudstjänstprogram (punkt 4)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m), Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c)

anför:

Vi erinrar om att det av motionerna Kr3 (c) och Kr11

(m) framgår att många människor på grund av sjukdom

eller andra hinder inte har möjlighet att besöka

kyrkan vid gudstjänsttid och att de därför har ett

stort behov av att kunna ta del av TV-sända

gudstjänster på söndagar även fortsättningsvis.

4. Text-TV-textning (punkt 8)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag vill erinra om att text-TV-textningen bör kunna

vara till stor hjälp även för många grupper som inte

är drabbade av hörselskador. Det kan t.ex. gälla

människor med läs- och skrivsvårigheter såsom

dyslektiker, invandrade och många äldre. Det rimliga

målet borde vara att SVT i sitt framtida utbud kunde

texta hundra procent av de förstagångssända

programmen med svenskt ursprung.

5. Syntolkning (punkt 10)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anför:

Vi erinrar om att vi i motion Kr340 (v) föreslagit

att syntolkning bör införas i SVT:s program och öka

successivt. I motionen sägs även att det i nästa

sändningstillstånd bör beaktas att samhällsprogram

bör syntolkas. Vidare sägs i motionen: "En metod att

förbättra synskadades möjlighet att ta del av

samhällsprogram, kultur och 'såpor' är uppläsning av

textremsa och syntolkning." Vi har emellertid

avstått från att yrka bifall till vårt förslag,

eftersom vi - liksom övriga i utskottets majoritet -

anser att förutsättningarna för syntolkning kommer

att förbättras avsevärt när den digitala

sändningstekniken är införd.

I sammanhanget bör nämnas att det i motion Kr340

(v) även anförs följande: "Det bör påpekas att den

synskadade inte kan utföra s.k. menysökning om inte

menyn samtidigt läses upp."

6. Syntolkning (punkt 10)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i

motion Kr7 (fp) föreslagit att försök med

syntolkning skall göras under den kommande

tillståndsperioden. Jag har avstått från att yrka

bifall motionsförslaget, eftersom det

frekvensutrymme som för närvarande används för

stereoljud då skulle behöva tas i anspråk. Förslaget

bör emellertid kunna genomföras efter övergången

till digital sändningsteknik.

7. Textremsor på minoritetsspråk (punkt 18)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anför:

Det hade varit glädjande om utskottet kunnat enas

kring förslaget i motion Kr341 (v) att SVT:s

programutbud skall förses med textremsor på

minoritetsspråk redan under nästa tillståndsperiod.

Vi har emellertid valt att inte yrka bifall till

förslaget och att i stället ställa oss bakom

förslaget i propositionen att programföretagen skall

beakta de språkliga och etniska minoriteternas

intressen och att deras insatser på detta område

skall öka. Vi påminner om den särställning som nu

tilldelas fyra av de nationella minoriteternas språk

även inom ramen för public service-uppdraget.

Vidare vill vi påminna om att det i motion Kr341

(v) framhålls att textremsor med text på

minoritetsspråk skulle kunna bidra till att öka läs-

och skrivkunnigheten hos minoriteter och invandrare.

Slutligen erinrar vi om att SVT enligt samma motion

borde knyta till sig en referensgrupp för att kunna

få ett helhetsgrepp om hur behoven i

minoritetsgrupperna ser ut.

8. Decentraliserad organisation (punkt 19)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill påminna om vad som sägs i motion Kr343 (c)

om nödvändigheten av att de lokala public service-

redaktionerna får förbättrade möjligheter att sända

lokalt material och av att ett eventuellt minskat

ekonomiskt utrymme för företagen inte får hindra

denna ambition.

9. Finansiering (punkt 32)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Jag påminner om att Folkpartiet liberalerna i motion

Kr7 (fp) redovisar ett förslag till nytt sätt att i

framtiden finansiera public service-verksamheten.

Förslaget innebär att fem fonder skall bildas för

att stödja public service-verksamhetens

programproduktion inom radio, TV och nya medier.

Fonderna får dels ett stort eget kapital genom att

staten gör en engångsöverföring, dels årliga

tillskott. Engångsöverföringen föreslås komma från

en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i

Telia. Det årliga tillskottet skall komma från

intäkter från nätavgifter. Att ersätta systemet med

TV-avgifter innebär också att man slipper den

största delen av dess kostnad för administration och

kontroller, vilken för närvarande uppgår till 140

miljoner kronor. (Se även reservation 29.)

10. Departementstillhörighet för Teracom AB

(punkt 39)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anför:

Staten har ägarintressen i tre företag inom

näringsgrenen telekom, nämligen Teracom AB, Svenska

rymdaktiebolaget och Telia AB. Av dessa tillhör

Svenska rymdaktiebolaget och Telia AB

Näringsdepartementet, medan Teracom AB tillhör

Kulturdepartementet.

Med tanke på telekomsektorns växande betydelse,

den alltmer påtagliga konvergensen mellan tele-,

data-, radio- och TV-tjänster och de

samordningsbehov, inte minst på investeringssidan,

som allt tydligare kommer att visa sig är denna

uppdelning alltmer olämplig. Det är därför vår

uppfattning att - i enlighet med vad som föreslås i

motion Kr338 (m) - de tre företagen borde få samma

huvudman, nämligen Näringsdepartementet. Detta

skulle också underlätta samordningen av kommande

aktieförsäljningar i de tre bolagen.

Vi avstår emellertid från att yrka bifall till

motion Kr338 (m) då det är regeringen som fördelar

regeringsärenden mellan departement. Vår förhoppning

är att regeringen skall komma fram till samma

slutsats som vi om bolagens

departementstillhörighet.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:94 föreslår regeringen att

riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1989:41) om TV-avgift,

2. godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer

för programverksamheten (avsnitt 8),

3. godkänner vad regeringen föreslår om Sveriges

Utbildningsradios verksamhet (avsnitt 9),

4. godkänner vad regeringen föreslår om

uppföljning och granskning av programverksamheten

(avsnitt 10),

5. godkänner vad regeringen föreslår om

distribution av radio och TV (avsnitt 11),

6. godkänner vad regeringen föreslår om

beredskapsfrågor (avsnitt 12),

7. godkänner vad regeringen föreslår om

finansiering, system för medelstilldelning samt

redovisning och revision (avsnitten 13.1, 13.2 och

13.5),

8. godkänner vad regeringen föreslår om

tillståndsperiodens längd (avsnitt 14),

9. godkänner vad regeringen föreslår om

medelstilldelning (avsnitt 13.3).