Bet. 2000/01:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

2000/01:KU01

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

KU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.

2000/01:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets

styrelse och 19 motioner med anknytning till

utgiftsområdet.

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de

av regeringen föreslagna beloppen. Mot detta

reserverar sig representanten för Centerpartiet som

yrkar att anslagen 27:4 Radio- och TV-verket skall

minskas med 1 987 000 kr, 90:1 Kungliga hov- och

slottsstaten skall minskas med 4 553 000 kr och 90:5

Regeringskansliet m.m. skall minskas med

300 250 000 kr samt att anslaget 27:2 Presstöd skall

höjas med 250 000 kr.

Representanterna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna

förklarar i var sitt särskilt yttrande att, eftersom

dessa partiers förslag inte tillstyrkts av riksdagen

i budgetprocessens första steg, deltar de inte i det

nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Med anledning av två motioner angående avskaffande

av riksdagsledamöternas sjukvårds- och

läkemedelsförmåner föreslår utskottet ett

tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att

skyndsamt utreda hur förändringar i

ersättningssystemet bör utformas.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats ytterligare tre

reservationer: dels en reservation (m) om avveckling

av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2002,

dels en reservation (kd) rörande tröskeleffekt för

lågfrekventa tidningar med riksspridning, dels en

reservation (mp) angående särskilt presstöd till

tidningen Samefolket. Därtill innehåller betänkandet

ett särskilt yttrande (mp) om höjningen av

riksdagsledamöternas arvode.

Propositionen

2000/01:1 vari regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i

sametingslagen (1992:1433) (avsnitten 2.1 och 6.1),

2. godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och

fördjupas (avsnitt 4.3),

3. godkänner vad regeringen föreslår om en höjning

av driftsstödet (avsnitt 5.1.2),

4. godkänner vad regeringen föreslår om

endagstidningarnas rätt att ingå i samdistributionen

till lika pris (avsnitt 5.1.2),

5. för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande

uppställning:

-------------------------------------------------------

| |Anslag |Anslagstyp|

Tusental |

| | | |kronor

|

-------------------------------------------------------

|27:1|Presstödsnämnden och |ramanslag|5 670

|

| |Taltidningsnämnden | | |

-------------------------------------------------------

|27:2|Presstöd |ramanslag| 539|

| | | | 029|

-------------------------------------------------------

|27:3|Stöd till radio- och |ramanslag| 127|

| |kassettidningar | | 300|

-------------------------------------------------------

|27:4|Radio- och TV-verket |ramanslag|10

847 |

-------------------------------------------------------

|27:5|Granskningsnämnden för radio och |ramanslag|8 164

|

| |TV | | |

-------------------------------------------------------

|45:1|Sametinget |ramanslag|14

703 |

-------------------------------------------------------

|46:1|Allmänna val |ramanslag|25

000 |

-------------------------------------------------------

|46:2|Justitiekanslern |ramanslag|12

820 |

-------------------------------------------------------

|46:3|Datainspektionen |ramanslag|26

664 |

-------------------------------------------------------

|46:4|Svensk författningssamling |ramanslag|1 011

|

-------------------------------------------------------

|90:1|Kungliga hov- och slottsstaten |ramanslag|84

094 |

-------------------------------------------------------

|90:2|Riksdagens ledamöter och partier |ramanslag| 559|

| |m.m. | | 647|

-------------------------------------------------------

|90:3|Riksdagens förvaltningskostnader |ramanslag| 440|

| | | | 649|

-------------------------------------------------------

|90:4|Riksdagens ombudsmän, |ramanslag|

45 756|

| |justitieombudsmännen | | |

-------------------------------------------------------

|90:5|Regeringskansliet m.m. |ramanslag|3 269

|

| | | | 649|

-------------------------------------------------------

|90:6|Stöd till politiska partier |ramanslag| 145|

| | | | 200|

-------------------------------------------------------

| |Summa | |

5 316 203 |

-------------------------------------------------------

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag

Prop. 2000/01:1 vari riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att riksdagen

1. antar riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till lag

om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas

och partigruppernas arbete i riksdagen,

2. bemyndigar riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta

om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i fastigheter och

tekniska anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92 800 000

kronor.

Redogörelsen

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse 1999/2000:RFK1

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999.

Motionerna

2000/01:K263 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nytt förslag beträffande tröskeleffekt för

lågfrekventa tidningar med riksspridning.

2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår vad regeringen föreslår om en höjning av

driftstödet,

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen för år 2001 under utgiftsområde 1

Rikets styrelse enligt uppställning (se tabell i motionen).

2000/01:K272 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om stöd för strukturförändringar inom dagspressen,

2000/01:K275 av Sten Andersson och Ewa Thalén Finné (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om presstödet.

2000/01:K294 av Carlinge Wisberg m.fl. (v) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförs om att avskaffa

ledamöternas läkemedelsförmån.

2000/01:K308 av Charlotta L Bjälkebring och Johan Lönnroth (v)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att omforma presstödet så att det

stimulerar tidningarnas opinionsbildande och granskande uppgifter

i hela landet.

2000/01:K312 av Ulf Björklund och Jan Erik Ågren (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att utreda presstöd till tidningen

Samefolket.

2000/01:K350 av Henrik Landerholm (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att partistödet är en viktig förklaring till

den allt större klyftan mellan väljare och valda,

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att partistödet inneburit en minskad

förändringsbenägenhet hos de politiska partierna,

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa det skattefinansierade

partistödet,

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om krav på ökad öppenhet och

redovisningsskyldighet för såväl politiska partier som kandidater

till förtroendeuppdrag som utses i allmänna val.

2000/01:K354 av Marie Granlund (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utvidgning av presstödsreglerna.

2000/01:K360 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av ett utvecklat presstöd.

2000/01:K369 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

enligt följande uppställning (se tabell i motionen).

2000/01:K376 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar om att avskaffa ersättningen för

riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader enligt vad

som anförs i motionen.

2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inrättande av ett särskilt presstöd för

tidningen Samefolket i enlighet med Minoritetsspråkskommitténs

betänkande,

2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen

till utgiftsområde 1 27:2 Presstöd för budgetåret 2001 239 029 000

kr.

2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m.

budgetåret 2002 i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.

budgetåret 2002 och att bevakningsuppgifter avseende ännu

återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet vad som

anförs i motionen,

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförts i motionen

till utgiftsområde 1 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för

budgetåret 2002 8 402 000 kr.

2000/01:K382 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1 politikområdet C 4 Stöd till politiska partier för

budgetåret 2001 48 352 000 kr.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställningen i bilaga 2

(i motionen).

2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om presstödsregler.

2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om värdet av ett höjt presstöd.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om minskat presstöd.

Utfrågning

Den 19 oktober 2000 hade utskottet en intern utfrågning där

riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschef Kerstin

Andersson och ekonomichefen Lena Uhlin lämnade information om

riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1999 och om det pågående

arbetet med att förbättra resultatredovisningen.

Utskottet

Inledning

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för

budgetåret 2001 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse i enlighet med den uppställning som redovisas i

propositionen. Av uppställningen framgår att anslagsbeloppen för

utgiftsområdet år 2001 sammanlagt uppgår till 5 316 203 000 kr.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotioner och

kommittémotioner ändringar av vissa av anslagen inom

utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive motionernas

förslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2001 framgår av

följande tabell.

Belopp i 1000-tal kronor

---------------------------------------------------------------------

| | Oppositionspartiernas förslag i för- |

| | |

| | hållande till propositionens |

| | förslag |

----------------------------------------------------------------

| |Propositionens | | | | |

| | förslag | | | |

|Anslag | |(m) |(kd) |(c) |(fp) |

----------------------------------------------------------------

|27:1|Presstödsnämnden | | | | | |

| |och | | | | | |

| |Taltidningsnämnden| 5 670 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|27:2|Presstöd |539 029 | - | - | +250 | -|

| | | |300 000|124 000| |

400 000 |

----------------------------------------------------------------

|27:3|Stöd till radio- | | | | | |

| |och | | | | | |

| |kassettidningar |127 300 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|27:4|Radio- och TV- | 10 847 | | |-1 987 | |

| |verket | | | | | |

----------------------------------------------------------------

|27:5|Granskningsnämnden| | | | | |

| |för radio och TV | | | | | |

| | | 8 164 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|45:1|Sametinget | 14 703 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|46:1|Allmänna val | 25 000 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|46:2|Justitiekanslern | 12 820 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|46:3|Datainspektionen | 26 664 | |-6 000 | | |

----------------------------------------------------------------

|46:4|Svensk | | | | | |

| |författnings- | | | | | |

| |samling | 1 011 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|90:1|Kungliga hov- | | | |-4 553 | |

| |och slottsstaten | | | | | |

| | | 84 094 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|90:2|Riksdagens | | | | | |

| |ledamöter och | | | | | |

| |partier m.m. |559 647 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|90:3|Riksdagens | | | | | |

| |förvaltningskostnader| | | | | |

| | |440 649 | | | | |

----------------------------------------------------------------

|90:4|Riksdagens | | | | | |

| |ombudsmän, | | | | | |

| |justitieombudsmännen|45 756| | | | |

----------------------------------------------------------------

|90:5|Regeringskansliet| 3 269 | | - | - | -|

| |m.m. | 649 | |430 000|300 250|

330 000 |

----------------------------------------------------------------

|90:6|Stöd till |145 200 | - | | | -|

| |politiska | |96 848 | | |30 000

|

| |partier | | | | | |

----------------------------------------------------------------

| |Summa |5 316 203| - | - | - | -|

| | | |396 848|560 000|306 540|

760 000 |

----------------------------------------------------------------

Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati samt delar av

politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även

anslagen Kungliga hov- och slottsstaten, Regeringskansliet m.m., Stöd

till politiska partier, riksdagens ledamöter och partier m.m., riksdagens

förvaltningskostnader samt Riksdagens ombudsmän.

I propositionen framhåller regeringen att utgiftsområdet skiljer sig i

flera avseenden från övriga utgiftsområden. För bl.a. riksdagen och

dess ombudsmän, Regeringskansliet och hovet gäller särskilda

förutsättningar. Mål- och resultatstyrning går inte att applicera

på stora delar av utgiftsområdet. Detta innebär att mål som är

uppföljningsbara, dvs. mätbara och avgränsade i tiden, inte kan

fastställas. För flera verksamheter inom utgiftsområde 1 sätter

regeringen över huvud taget inga mål.

Riksdagen har den 22 november (bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36)

beslutat i enlighet med propositionens förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 1. Summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna

får högst uppgå till det sålunda beslutade beloppet. Anslagen inom

utgiftsområdet skall därtill fastställas genom ett särskilt beslut.

Demokrati

Politikområdet Demokrati omfattar: utvecklingsprojektet Tid för

demokrati; betalning av statens kostnader för valsedlar,

valkuvert och andra valtillbehör samt ersättningar till vissa

myndigheter m.m. för biträde i samband med allmänna val;

Justitiekanslerns och Datainspektionens verksamheter samt

tilldelningen av Statens författningssamling (SFS) till kommuner,

landsting och kommunbibliotek.

Mål för politikområdet

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen i fråga om politikområdet

Demokrati godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och

fördjupas.

Regeringen menar att politiken skall inriktas på att främja

medborgarnas aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna

och i samhällslivet. Vidare att inriktningen skall vara att

stärka individens integritet och yttrandefrihet samt att verka för

en rättssäker förvaltning. Valdeltagandet i de allmänna valen år

2002 skall öka. Förutsättningarna för människor, särskilt personer

med utländsk bakgrund, funktionshindrade, arbetslösa, barn och

ungdomar, att delta i demokratin skall förbättras.

Utskottets bedömning

Utskottet har inga invändningar mot det föreslagna målet för

politikområdet Demokrati och tillstyrker därför att riksdagen

godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och fördjupas (yrkande

2).

Allmänna val

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val skall uppgå till 25 mkr

budgetåret 2001.

Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och

andra valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m.

för biträde i samband med allmänna val. Inom anslaget finns även

medel till regeringens utvecklingsprojekt för folkstyrelsen -

Tid för demokrati. Projektet syftar till att utveckla

medborgarnas aktiva deltagande i de politiska

beslutsprocesserna och i samhällslivet samt till att öka

valdeltagandet. Riksdagen har beslutat om medel för

utvecklingsprojektet i den ekonomiska vårpropositionen för

budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:100, bet.1999/2000:FiU27,

rskr. 1999/2000:262). Arbetet har inletts under år 2000 och

kommer

att pågå t.o.m. år 2002. Det består av tre huvudaktiviteter: ett

nationellt rådslag om demokrati och delaktighet, stöd för

demokratiutveckling

samt uppmärksammandet av 80-årsjubileet av den

allmänna rösträtten. Det nationella rådslaget kommer att pågå

under år 2000 och är kopplat till remissarbetet med

Demokratiutredningens slutbetänkande.

Belastningen på anslagetberor till största delen på vilka val som hålls

under året. Vid utgången av 1999 fanns ett anslagssparande på ca 34

mkr. Under 2000 har 16,7 mkr av anslagssparandet dragits in.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 46:1 Allmänna

val skall uppgå till 25 mkr budgetåret 2001.

Justitiekanslern

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå till

12,820 mkr budgetåret 2001.

Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet är att värna om

rättssäkerheten och förbättra effektiviteten på den offentliga

förvaltningens område, att se till att den enskilde kommer till sin

rätt utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på

skaderegleringens område samt att bidra till en riktig

rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och

yttrandefrihetens områden.

Av JK:s resultatredovisning för budgetåret 1999 framgår att antalet

inkomna ärenden under 1999 uppgick till 4 310 och antalet

avgjorda ärenden till4 453. Vid en jämförelse med budgetåret

1998 har antalet inkomna ärenden

minskat med 23 %. Antalet avgjorda

ärenden har minskat med 26 %. Minskningen av antalet inkomna och

avgjorda ärenden är framför allt en följd av ändringar i

lagstiftningen om personregister respektive övervakningskameror.

Samtidigt har antalet inkomna skadeståndsärenden ökat med

närmare 25 %. Antalet inkommande tillsynsärenden har minskat med

omkring 10 %. JK har uttalat kritik i 7 % av tillsynsärendena

vilket nästan är en fördubbling jämfört med föregående år. Antalet

ej avgjorda ärenden har vid årets slut, jämfört med motsvarande

siffra vid utgången av år 1998, minskat från 791 till 648 ärenden

eller med 18 %. Den genomsnittliga handläggningstiden för de

ärendegrupper som får anses ha en särskild betydelse för enskilda,

tillsyn och skadestånd, uppgår till drygt fyra respektive drygt tre

månader. Regeringen anser att JK i allt väsentligt har uppnått de

verksamhetsmål som regeringen har satt upp.

Regeringen gör den bedömningen att anslaget för år 2001 bör ligga i nivå

med anslaget för innevarande år. Som kompensation för beräknade

ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp med 169

000 kr år 2001.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget

46:2 Justitiekanslern skall uppgå till 12,820 mkr budgetåret 2001.

Datainspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till

26,664 mkr budgetåret 2001.

I propositionen anförs att Datainspektionen har uppnått

samtliga verksamhetsmål som regeringen angivit. Regeringens

återrapporteringskrav har emellertid i huvudsak varit inriktade på

prestationsmått och ger inte så god information om vilka effekter

och resultat som uppnåtts. Någon samlad bedömning av i vilken

utsträckning effektmålen, dvs. att förhindra intrång i enskildas

personliga integritet i samband med automatisk databehandling och

att säkerställa god sed i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet,

har uppnåtts är därför svårt att göra enbart utifrån årsredovisningen.

Regeringen avser därför att inför kommande budgetår utveckla mera

resultatinriktade verksamhetsmål och återrapporteringskrav. Vidare

anförs att en särskild utredare för närvarande gör en översyn av

Datainspektionens uppgifter och verksamhet och skall lämna

förslag till inriktning, omfattning och finansiering av den

fortsatta verksamheten. Översynen görs mot bakgrund av de nya krav

som ställs på grund av personuppgiftslagen och den snabba

utvecklingen på informationsteknikens område. Regeringen kommer på

grundval av översynen att redovisa sina förslag till fortsatt

inriktning och finansiering i budgetpropositionen för 2002. I

avvaktan på resultaten av den pågående översynen föreslår därför

regeringen inte nu några förändringar i verksamhetsinriktningen

inför 2001.

Motionen

I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att

anslaget minskas med 6 mkr i förhållande till regeringens

förslag i avvaktan på resultatet av den pågående utvärderingen

av Datainspektionens verksamhet (yrkande 2 delvis).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget

46:3 Datainspektionen skall uppgå till 26,664 mkr budgetåret 2001

och avstyrker motion K271 yrkande 2 delvis (kd), enligt vilken

anslaget föreslås minskas med 6 mkr.

Svensk författningssamling

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall

uppgå

till 1,011 mkr budgetåret 2001. Från anslaget

betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk

författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek.

Det avtal som träffades efter den år 1998 gjorda upphandlingen av

tryck- och distributionstjänsten för SFS gäller till utgången av år

2001. Efter detta kommer en ny upphandling att göras.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 46:4 Svensk

författningssamling skall uppgå till 1,011 mkr budgetåret 2001.

Mediepolitik

Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television

samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. Till

området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och

TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens

biografbyrå och Rådet mot skadliga våldsskildringar samt Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Politikområdet består av anslag under både utgiftsområde 1 och

utgiftsområde 17, som bereds av kulturutskottet. Underutgiftsområde 1

ingår det tidigare verksamhetsområdet Mediefrågor, vilket innebär att

budgetförslaget för anslagen till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio

och TV-verket samt Granskningsnämnden

för radio och TV återfinns inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (utgiftsområde 17, volym 9)

att riksdagen godkänner att målet för mediepolitiken skall vara

att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och

tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna.

Ansvaret i riksdagen för beredning av ärenden som hör till

politikområdet Mediepolitik är delat mellan konstitutionsutskottet

och kulturutskottet. Regeringens förslag om riksdagens godkännande av

mål för politikområdet har hänvisats till kulturutskottet för

beredning.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden skall uppgå till 5,670 mkr budgetåret 2001.

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga

stödet till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är

att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar.

Nämndernas verksamhet fungerar enligt regeringen väl och inga

förändringar av inriktningen på verksamheten föreslås för kommande

år.

Motionen

I motion 2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att riksdagen

beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret

2002 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående

lån m.m. övertas av Kammarkollegiet (yrkande 3).

Motionärerna anser att presstödet skall avvecklas fr.o.m. år 2002.

Presstödsnämnden kommer då inte längre att ha någon uppgift att

fylla och kan därmed avvecklas.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget

27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till 5,670

mkr budgetåret

2001.

I motion K381yrkande 3 (m) föreslås att Presstödsnämnden bör

avvecklas fr.o.m. år 2002. Förslaget är en följd av att

motionärerna anser att presstödet skall avvecklas. Utskottet

delar emellertid inte motionärernas uppfattning om avveckling av

presstödet. Det saknas då skäl att avveckla Presstödsnämnden.

Motion K381 yrkande 3 (m) avstyrks.

Ändrade presstödsregler

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att stödbeloppen för

driftsstödet höjs med 3 % fr.o.m. år 2001.

Stödbeloppen för driftsstödet höjdes med 4,5 % fr.o.m. den 1 januari

2000. Regeringen anför att denna höjning har underlättat den

ekonomiska situationen för många andratidningar. Regeringen pekar

emellertid också på att det av Presstödsnämndens årliga rapport

Dagspressens ekonomi avseende år 1999 framgår att trenden med

sjunkande upplagor och vikande annonsvolymer består. Rapporten visar

också att innevarande konjunkturuppgång fått mindre effekter på

tidningsföretagens resultat år 1999 än väntat. Mot bakgrund av

många andratidningars svåra ekonomiska situation och för att

ytterligare värna den publicistiska mångfalden föreslås därför en

generell höjning av stödbeloppen för driftsstödet med 3 % fr.o.m.

den 1 januari 2001. Höjningen motsvarar en extra kostnad på ca 14 mkr

per år.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att endagstidningarna

ges rätt att ingå i samdistributionen till s.k. lika

pris som flerdagstidningarna, om de har minst en procent

hushållstäckning i den blockregion där tidningens utgivningsort är

belägen.

Regeringen gav i september 1999 Presstödsnämnden i uppdrag att

utreda distributionssituationen för tidningar med endagsutgivning.

Presstödsnämnden lämnade i april 2000 in en rapport till regeringen

med anledning av detta uppdrag (dnr Ku2000/1412/Me). Rapporten har

remissbehandlats.

Mot bakgrund av rapporten gör regeringen bedömningen att

endagstidningarna med nuvarande system riskerar att hamna i ett

sämre konkurrensläge än de samdistribuerade tidningarna. Om

endagstidningarna slås ut innebär det enligt regeringen minskad

mångfald på dagstidningsmarknaden. Möjligheten att ingå i

samdistributionen till lika pris förbättrar endagstidningarnas service

till sina abonnenter samt bidrar till att öka dessa tidningars

status. Regeringen föreslår därför att endagstidningarna ges rätt att

delta i samdistributionen till lika pris. Enligt regeringens

uppfattning bör dock rätten att ingå i samdistributionen till lika

pris begränsas till att framför allt avse endagstidningar med

lokal och regional spridning. Den belastning som de föreslagna

förändringarna kan medföra för administrationen av distributionen bör

enligt regeringens bedömning kunna rymmas inom den prisdifferentiering

på 10 % som nu är tillåten. Kostnaden för reformen ryms inom ramen

för anslaget

presstöd.

I budgetpropositionen anför regeringen att det för närvarande inte

finns tillräckliga skäl att ändra fördelningen av det begränsade

driftsstödet eller att förändra reglerna om gratisutdelning. Vidare

redovisar regeringen att ett remissbehandlat förslag om att en tidning

som vid samverkan med annan tidning inte uppnår gränsen på minst 51 %

eget redaktionellt innehåll skall ha rätt till avtrappat

driftsstöd under fyra år för närvarande bereds vidare inom

Regeringskansliet.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen (volym 9, utgiftsområde 17)

också att den har för avsikt att ge Presstödsnämnden i uppdrag

att överväga möjligheter att stärka dagstidningarnas

förutsättningar att omstrukturera verksamheten med hänsyn till

utvecklingen på medieområdet och den tekniska utvecklingen.

Motionerna

I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att

riksdagen

avslår regeringens förslag om höjning av

driftsstödet (yrkande 1). Motionärerna är positiva till de

regelförändringar som övervägs, eftersom dessa kan underlätta

strukturförändringar och därmed på sikt minska beroendet av presstöd.

Enligt motionärerna bör det dock inte ske någon uppjustering av

anslaget år 2001. Samma motionärer begär i motion 2000/01:K272 yrkande 3

ett tillkännagivande till regeringen om stöd för

strukturförändringar inom dagspressen. Presstödet har enligt

motionärerna betytt mycket både för mångfald i opinionsbildning

och för övrig publicistisk mångfald. Förändringar på annonsmarknaden

och i läsarnas krav kommer att medföra ett behov av

strukturförändringar, exempelvis i form av samverkan och fusioner av

olika slag. Härigenom kommer presstödet att så småningom fasas ut.

Motionärerna anser att sådana strukturförändringar bör stödjas i

syfte att ge en livskraftig dagspress.

I motion 2000/01:Kr343 yrkande 9 av Åsa Torstensson m.fl. (c) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om värdet av höjt presstöd.

Motionärerna anser att presstödet bör förenas med särskilda

insatser för att underlätta för tidningsföretag att utveckla teknik

och arbetsformer för att vara med på den digitala mediemarknaden och

möta framtida krav. Enligt motionärerna skulle ett utökat stöd

möjliggöra för endagstidningarna att utvecklas.

I motion 2000/01:K263 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) föreslås

att lågfrekventa tidningar med riksspridning vars upplaga hamnar

under 7 000 men inte 6 500 exemplar ges oreducerat driftsstöd under en

period av högst två år och att stödet därefter avvecklas. Ett nytt

oreducerat driftsstöd bör enligt motionärerna kunna beviljas först

när upplagan överstiger 7 000 exemplar

under minst tre år.

I motion 2000/01:K312 av Ulf Björklund och Jan Erik Ågren (kd) anförs

att det finns ett behov av att utreda ett särskilt samiskt

presstöd, om inte tidningen Samefolket kan omfattas av nuvarande

regler. Samefolket ges enligt

motionärerna ut en gång i månaden och

har en upplaga på ca 2 000 exemplar. Sametingets kulturråd lämnar ett

bidrag som täcker ca 50 % av kostnaderna. I och med Sametingets

tillkomst har enligt motionärerna behovet av en bredare plattform

för den samiska samhällsdebatten gjort sig gällande. Motionärerna

menar att det inte är tillräckligt för att hantera den nya

samiska samhällssituationen att samerna endast förfogar över en

månadstidning med begränsat utrymme. I Norge uppgår det samiska

presstödet till 8 mkr, vilket motionärerna anser skulle kunna vara

vägledande vid utformningen av svenska

bestämmelser. Frågan om

inrättande av stöd till samisk press tas även upp i motion

2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp). Motionärerna anser att

det i enlighet med Minoritetsspråkskommitténs förslag bör inrättas

ett särskilt presstöd till tidningen Samefolket (yrkande 7).

I motion 2000/01:K354 av Marie Granlund (s) föreslås en utvidgning

av presstödsreglerna. Motionären anför att det finns 226

invandrar- och minoritetstidningar i Sverige och att endast ett

fåtal av dessa får presstöd. Enligt motionären är en vid flora av

invandrar- och minoritetsmedia viktigt av demokratiska skäl: för att

ge individer och grupper identitet, för att stimulera integration

men också för att inspirera de etablerade medierna att

bli bättre på

att skildra olika verkligheter. Presstödet måste utvidgas så

att

dessa medier kan få stöd, anser motionären.

I motion 2000/01:Kr341 yrkande 3 av Siv Holma m.fl. (v) föreslås ett

riktat stöd till dagstidningar som dagligen ger ut en eller

flera sidor på minoritetsspråk. Motionärerna menar att ett av de

bästa sätten att stärka språket är genom dagstidningarna.

Regeringen gjorde i propositionen om nationella minoriteter

bedömningen att presstödsreglerna gav ett tillräckligt stöd för

samiska, finska och meänkieli. I dag finns det tre tidningar som

vänder sig till finnar och tornedalingar och som har presstöd,

nämligen Viikkoviesti, Ruotsin Suomalainen och Haparandabladet.

Det är enligt motionärerna inte tillräckligt för att på sikt

bevara och öka kunskapen om språket bland de nationella

minoriteterna. Dessutom är utbredningen för dessa speciella tidningar

inte särskilt stor. De flesta har större intresse av den tidning som

finns där vederbörande är bosatt. Därför anser motionärerna att det

behövs ett riktat stöd till dagstidningar som tar in sidor

på minoritetsspråk.

I motion 2000/01:K360 av Lena Sandlin Hedman m.fl. (s) föreslås

ett tillkännagivande till regeringen om behovet av ett

utvecklat presstöd. Demokratin förutsätter en fri och

förutsättningslös diskussion i politiska frågor. Enligt

motionärerna är det ett demokratiskt dilemma att

dagstidningarna är mer borgerliga än sina läsare. Annonsintäkterna utgör 65

% av tidningarnas inkomster. När en borgerlig tidning har fler

läsare än en socialdemokratisk konkurrent, får den också flest

annonser. Men den omvända situationen, när den socialdemokratiska

tidningen har flest läsare, ger sällan den socialdemokratiska

tidningen störst annonsinkomster. Marknadskrafterna förmår

således inte alstra en demokratiskt tillfredsställande

presstruktur, varför demokratin måste gå in och stötta där det

brister. Annonsfrågan är central för framtidens tidningspolitik.

Enligt motionärerna bör presstödet ses över och utvecklas för

att garantera en mångfald i opinionsbildningen samt

säkerställa demokratin och allmänintresset.

I motion 2000/01:K308 av Charlotta L Bjälkebring och Johan Lönnroth (v)

föreslås ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att utforma

presstödet så att det stimulerar tidningarnas opinionsbildande och granskande

uppgifter i hela landet. Motionärerna menar att presstödet bör omformas på

ett sådant sätt att man tar till vara erfarenheterna från nedläggningen av

tidningarna Arbetet och Ny Tid samt de stora förändringar som ägt rum på

medie- och IT-området på senare år. Bildandet av regionerna Västra Götaland

och Skåne ökar behovet av samhällsbevakning på den regionala nivån.

Fixeringen av vad som händer i Stockholm menar motionärerna dock snarare har

ökat på senare tid. Enligt motionärerna bör det i första hand prövas om

stödet kan utformas så att det blir bättre spritt regionalt. Motionärerna

menar också att den presspolitiskt eftersträvade mångfalden främst gäller

tidningarnas opinionsbildande avdelningar, men att presstödet har generell

karaktär och inte tar hänsyn till detta.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Utskottet behandlade motionsyrkanden om ändring av reglerna beträffande

stödet för lågfrekventa tidningar som har en upplaga på mellan 6 500 och

7 000 exemplar i betänkande 1999/2000:KU1. Utskottet uttalade då att det i

reglerna för presstödet med nödvändighet finns tröskeleffekter vad avser

relationen mellan upplagestorlekar och stödbelopp och att dessa effekter i

det enskilda fallet kan anses orättvisa. Enligt utskottets mening var det

dock olämpligt att man genom införandet av alltför många undantagsregler

rubbade de generella principer som ligger till grund för reglerna om

ekonomiskt stöd till dagspressen. - I betänkandet avstyrkte utskottet också

en motion om att utreda frågan om särskilt presstöd till tidningen

Samefolket. Utskottet hade från Presstödsnämnden inhämtat att frågan om

huruvida presstöd kan utgå till tidningen Samefolket vid en övergång till

veckoutgivning inte hade prövats i Presstödsnämnden. Frågan om huruvida

tidningens innehåll skulle anses vara inriktat på ett avgränsat

intresseområde eller anses som ett organ för samernas renskötsel kunde enligt

Presstödsnämnden inte besvaras förrän Samefolket i en ny skepnad hade börjat

ges ut så att innehållet kunde granskas. Utskottet instämde i

Presstödsnämndens bedömning att frågan om tidningens möjligheter att få stöd

först borde prövas utifrån nuvarande presstödsförordning, innan frågan blev

föremål för en särskild utredning. - Utskottet behandlade även ett

motionsyrkande om en översyn av presstödsreglerna med inriktning på behovet

av stöd till de tidningar som dagligen ger ut en eller flera sidor på ett av

minoritetsspråken. Enligt vad utskottet hade erfarit hade Presstödsnämnden

nyligen fått i uppdrag av regeringen att se över det begränsade driftsstöd

som det här var tal om, varmed yrkandet enligt utskottet fick anses besvarat.

I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik behandlades bl.a. frågan om

inriktningen på de framtida insatserna för dagspressen. Regeringen anförde

att de grundläggande motiven för den statliga presspolitiken slogs fast i

mitten på 1970-talet. Enligt 1972 års pressutredning var målet för

presspolitiken att det skulle finnas en mångfald på tidningsmarknaden som ger

läsarna valfrihet och skapar möjlighet för en allsidig debatt och

opinionsbildning. Utredningen utgick i sina bedömningar framför allt från

överväganden om massmediernas roll i den svenska demokratin och pressens roll

i det demokratiska systemet. Också Pressutredningen -94 grundade sina

bedömningar på massmediernas roll i den demokratiska processen. Dagspressen

har en central betydelse för den fria åsikts- och opinionsbildningen.

Massmedielandskapet har förändrats sedan grunden för det nuvarande

presstödssystemet lades. Det finns numera ett brett spektrum av andra medier

som i hög grad bidrar till att skapa mångfald i nyhetsförmedling och

opinionsbildning. Pressutredningen

-94 gjorde emellertid bedömningen att dagspressen fortfarande har en särskild

och central ställning i medielandskapet och att pressen mer heltäckande än

andra massmedier bidrar till att fylla de funktioner som massmedierna har i

ett demokratiskt samhälle. - I kulturpropositionen gjorde regeringen

bedömningen att statens direkta insatser borde verka för att värna mångfalden

på dagstidningsmarknaden i syfte att främja en allsidig nyhetsförmedling och

opinionsbildning. Detta borde presspolitiken enligt regeringen verka för

genom att främja konkurrens mellan dagstidningar på framför allt den

regionala marknaden, främja förekomsten av monopolbrytande, kompletterande

dagstidningar på framför allt den regionala marknaden samt genom att stödja

en bred spridning av dagstidningar. - Konstitutionsutskottet gjorde inga

särskilda uttalanden med anledning av regeringens bedömning (bet.

1996/97:KU1).

Minoritetsspråkskommittén (SOU 1997:192) föreslog i fråga om tidningar och

tidskrifter att reglerna om statligt stöd till kulturtidskrifter skulle

utformas så att stöd till sådana tidskrifter på samiska, finska och romani

chib särskilt beaktas. Kommittén konstaterade, när det gällde villkoren för

statligt presstöd, att det fanns vissa förmånligare villkor för ekonomiskt

stöd till dagstidningar som vände sig till språkliga minoriteter i

presstödsförordningen (1990:524). Bland annat gav en särskild regel i

förordningen möjlighet till en generösare bedömning för utgivning av en

dagstidning i Tornedalen under förutsättning att en del av innehållet är på

finska. Vidare konstaterade kommittén att dagstidningar på samiska hade

möjlighet att få statligt stöd via Sametinget. När det gällde statligt stöd

till kulturtidskrifter, som regleras genom förordningen (1993:567), fanns

dock inga regler om att tidskrifter som ges ut på samiska, finska eller

romani chib särskilt skall beaktas när bidrag beviljas. Kommittén föreslog

därför att detta skulle ändras så att det av förordningen framgick att det

vid bidrags beviljande skall beaktas att kulturtidskrifter på dessa språk

skall få tillräckligt ekonomiskt stöd.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om ändrade presstödsregler,

vilket innebär att utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag om en höjning av driftsstödet (yrkande 3) och om endagarstidningarnas

rätt att ingå i samdistributionen till lika pris (yrkande 4). Utskottet

avstyrker motion K271 yrkande 1 (kd), i vilken det föreslås att riksdagen

avslår regeringens förslag om höjning av driftsstödet.

När det gäller motion K263 (kd), där det föreslås att lågfrekventa tidningar

med riksspridning vars upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar

skall ges oreducerat driftsstöd under en period av högst två år och att

stödet därefter avvecklas, vidhåller utskottet sin tidigare inställning att

det är olämpligt att man genom införandet av alltför många undantagsregler

rubbar de generella principer som ligger till grund för reglerna om

ekonomiskt stöd till dagspressen. Motion K263 (kd) avstyrks.

I motionerna K312 (kd), K378 yrkande 7 (mp), K354 (s) och Kr341 yrkande 3

(v) tas i olika former upp frågan om särskilt presstöd till tidningar som

helt eller delvis ges ut på invandrar- och minoritetsspråk. Flertalet av

dessa tidningar har små möjligheter att klara de krav för presstöd som

uppställs i presstödsförordningen. Visserligen kan det av integrationsskäl

eller andra orsaker vara befogat med ett särskilt stöd för många av dessa

tidningar. Enligt utskottets mening utgör dock detta inte skäl för att rubba

de generella principer som ligger till grund för reglerna om ekonomiskt stöd

till dagspressen. Motionerna K312 (kd), K378 yrkande 7 (mp), K354 (s) och

Kr341 yrkande 3 (v) avstyrks.

Motionärerna i motion K272 yrkande 3 (kd) tar upp frågan om stöd för

strukturförändringar inom dagspressen. Även i motion Kr343 yrkande 9 (c), där

det begärs ett tillkännagivande till regeringen om värdet av höjt presstöd,

pekas det på behovet av särskilda insatser för att underlätta utvecklingen av

teknik och arbetsformer m.m. för att möta framtida krav. I

budgetpropositionen redovisar regeringen att Presstödsnämndens

remissbehandlade förslag om avtrappat driftsstöd under fyra år för en tidning

som vid samverkan med annan tidning inte uppnår gränsen på minst 51 % eget

redaktionellt innehåll för närvarande bereds vidare inom Regeringskansliet.

Dessutom aviserar regeringen sin avsikt att ge Presstödsnämnden i uppdrag att

överväga möjligheter att stärka dagstidningarnas förutsättningar att

omstrukturera verksamheten med hänsyn till utvecklingen på medieområdet och

den tekniska utvecklingen. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att

föregripa dessa arbeten. Motionerna K272 yrkande 3 (kd) och Kr343 yrkande 9

(c) avstyrks.

Enligt motion K360 (s) bör presstödet ses över och utvecklas för att

garantera en mångfald i opinionsbildningen samt säkerställa demokratin och

allmänintresset. Motionärerna i motion K308 (v) vill att presstödet skall

utformas så att det stimulerar tidningarnas opinionsbildande och granskande

uppgifter i hela landet. Enligt regeringens bedömning i kulturpropositionen

bör de direkta statliga insatserna för dagspressen verka för att värna

mångfalden på dagstidningsmarknaden i syfte att främja en allsidig

nyhetsförmedling och opinionsbildning, bl.a. genom att stödja en bred

spridning av dagstidningar. De mål som motionärerna eftersträvar förefaller

därmed vara väl tillgodosedda av den nuvarande presspolitiken. Självfallet

måste presstödet i ett demokratiskt samhälle ha en sådan utformning att

staten inte har någon möjlighet att via presspolitiken påverka innehållet i

dagstidningarna. Detta följer redan av grundlagsbestämmelserna om

yttrandefrihet och tryckfrihet. Motionerna K360 (s) och K308 (v) avstyrks.

Presstöd (anslaget)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 539,029 mkr

budgetåret 2001, vilket innebär en nivåhöjning med 2,45 mkr.

Motionerna

I motion 2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget skall

uppgå till 239,029 mkr för budgetåret 2001 (yrkande 1) och att riksdagen

beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2002 (yrkande 2).

Enligt motionärerna grundas regeringens inställning till presstödet på en

överdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det fria

ordet och den fria opinionsbildningen. Motionärerna menar att det stora

antalet tidningsnedläggningar och hittills gjorda erfarenheter visar att

presstödet till stor del har använts för att täcka tidningarnas löpande

utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna har

anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i stället för att

åtgärda de ekonomiska problemen. Vidare menar motionärerna att presstödet

snedvrider konkurrensvillkoren, vilket kan innebära att tidningar som drivs

utan presstöd kan få ekonomiska problem. De föreslår därför att presstödet

skall avvecklas i två steg samt att reklamskatten förändras och att det

införs en neutral tidningsmoms på 21 % för att underlätta avvecklingen. Även

i motion 2000/01:K275 av Sten Andersson och Ewa Thalén Finné (m) föreslås en

avveckling av presstödet. Motionärerna anser att tidningar som inte klara

verksamheten av egen kraft eller med stöd av intressenter bör minska eller

lägga ned verksamheten. Enligt motionärerna är det inte rimligt att

skattebetalarna med drygt en halv miljard kronor om året skall finansiera på

marknaden i praktiken osäljbara tidningar. Dessutom anser motionärerna att

presstödet är politiskt ensidigt då det till stor del utgår till

socialdemokratiska och centerpartistiska tidningar.

I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en minskning av

presstödsanslaget med 124 mkr jämfört med regeringens förslag (yrkande 2

delvis). Motionärerna anser att uppjusteringen av ramen för år 2000 skall

återtas och att det inte skall göras någon uppjustering för år 2001. Enligt

motionärerna kan ramen dessutom minskas med 90 mkr, eftersom en

storstadstidning med omfattande presstöd upphört att komma ut.

I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås en

höjning av presstödet med 250 000 kr jämfört med regeringens förslag.

Motionärerna anser att endagstidningarna bör ges ett ökat basstöd i likhet

med vad som gällde i samband med det tillfälliga driftsstödet åren 1997 och

1998.

I motion 2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en minskning

av presstödet med 400 mkr jämfört med regeringens förslag (yrkande 9 delvis).

Motionärerna menar att presstödet snedvrider konkurrensen. Dessutom har

medielandskapet förändrats påtagligt sedan presstödet infördes, bl.a. genom

att nya typer av tidningar tillkommit. Den nya situationen innebär enligt

motionärerna att stödet kan begränsas. I motion 2000/01:Kr346 av Lennart

Kollmats och Kenth Skårvik (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen

om minskat presstöd (yrkande 3). Motionärerna menar att dagstidningar är en

omistlig del i en fungerande demokrati, men att pressen också är en marknad

som bör fungera utan statliga bidrag. Enligt motionärerna innebär den

förändrade mediemarknaden att de särskilda skäl som gällde då presstödet

infördes inte längre är aktuella.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:2 Presstöd skall

uppgå till 539,029 mkr budgetåret 2001.

Motionerna K381 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att anslaget skall uppgå

till 239,029 mkr år 2001, K271 yrkande 2 delvis (kd), i vilken det föreslås

en minskning av anslaget med 124 mkr för år 2001, Fi211 yrkande 9 delvis

(fp), i vilken det föreslås en minskning av presstödet med 400 mkr för år

2001, och K369 delvis (c), i vilken det föreslås en ökning av anslaget med

0,25 mkr år 2001, avstyrks.

I motion K275 (m) föreslås en avveckling av presstödet. Motionärerna i

motion Kr346 yrkande 3 (fp) föreslår ett tillkännagivande till regeringen om

minskat presstöd. Motionärerna menar att pressen bör fungera utan statliga

bidrag. Utskottet kan konstatera att det skett stora förändringar i

medielandskapet sedan presstödet infördes. Enligt utskottets uppfattning

finns det, och kommer det under överskådlig tid alltjämt att finnas, ett

stort behov av statligt stöd till dagspressen för att värna mångfalden och

främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Motionerna K275 (m)

och Kr346 yrkande 3 (fp) avstyrks.

Motionärerna i motion K381 yrkande 2 (m) begär en avveckling av presstödet

fr.o.m. budgetåret 2002. Motionen avstyrks.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar

skall uppgå till 127,3 mkr budgetåret 2001.

I propositionen anförs att det växande antalet taltidningar under några år

har medfört en ökad geografisk spridning över landet och en ökad mångfald på

taltidningsmarknaden. Fördelningen av ersättningen till tidningsföretag som

ger ut taltidningar fungerar enligt regeringens bedömning väl, och det är

viktigt att taltidningar kan fortsätta att erbjudas i ytterligare delar av

landet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:3 Stöd till

radio- och kassettidningar skall uppgå till 127,3 mkr budgetåret 2001.

Radio- och TV-verket

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till

10,847 mkr budgetåret 2001.

Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och

registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten i

de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt

angiven myndighet. Enligt regeringens bedömning visar Radio- och TV-verket

för år 1999 goda resultat när det gäller att främja möjligheterna till

mångfald inom radio och television genom bl.a. tillsyn och bevakning av

utvecklingen inom medieområdet. Radio- och TV-verket svarar för en snabb och

rättssäker tillståndsgivning. Arbetet med att följa utvecklingen inom

medierna och publicera relevant information om medieområdet bedömer

regeringen som fortsatt angeläget.

Regeringen anför att Radio- och TV-verket har befunnit sig i ett

uppbyggnadsskede under år 1999 och inte kunnat genomföra vissa av sina

arbetsuppgifter fullt ut. Anslagssparandet från år 1999 förväntas förbrukas

under år 2000, bl.a. för personalomkostnader i samband med nya

arbetsuppgifter som ålagts verket.

Radio- och TV-verket har de senaste åren fått flera nya uppgifter utan

motsvarande medelstillskott. Regeringen föreslår därför att anslaget för år

2001 tillförs 1,1 mkr för arbetet med marksänd digital-TV och 1 mkr för

uppgiften att meddela föreskrifter och utöva tillsyn i frågor som rör

användningen av standarder för sändning av TV-signaler. Trots att riksdagen,

med stöd av 2 kap. 12 § regeringsformen, beslutade att förslaget om de nya

reglerna för den kommersiella lokalradion skall vila i minst tolv månader

räknat fr.o.m. den 7 april 2000, beräknar regeringen att Radio- och TV-verket

är i behov av 0,3 mkr under år 2001 för arbetsuppgifter som har samband med

denna reform.

Motionen

I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att

anslaget minskas med 1,987 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag.

Motionärerna menar att den höjning av anslaget som regeringen föreslår inte

är nödvändig, eftersom Radio- och TV-verket visar på goda resultat för år

1999 när det gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och

television.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:4 Radio- och TV-

verket skall uppgå till 10,847 mkr budgetåret 2001. Motion K369 delvis (c), i

vilken det föreslås att anslaget skall minskas med 1,987 mkr jämfört med

regeringens förslag, avstyrks.

Granskningsnämnden för radio och TV

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

skall uppgå till 8,164 mkr budgetåret 2001.

Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att

programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-

sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i

utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska

allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ.

Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från

rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under

utgiftsområde 17. För år 2001 föreslås att 5,552 mkr (68 %) delfinansierar

nämndens verksamhet. Enligt regeringens bedömning stämmer nämndens

efterhandsgranskning av innehållet i radio- och TV-sändningar riktade till

allmänheten överens med målet om att motverka skadliga inslag i massmedierna.

Regeringen föreslår att Granskningsnämnden skall tillföras 0,45 mkr för år

2001 för s.k. utbudsstudier. Däremot föreslås inte någon ökning av anslaget

för år 2001 när det gäller nämndens arbete avseende den kommersiella

lokalradion, eftersom det förslaget enligt riksdagens beslut skall vila minst

tolv månader räknat fr.o.m. den 7 april 2000. För år 2002 beräknas dock en

ökning av anslaget med 0,54 mkr för arbetsuppgifter i samband med detta

förslag.

Motionen

I motion 2000/01:K381 yrkande 4 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget

minskas till 8,402 mkr för budgetåret 2002. Motionärerna anser inte att

regeringens lagförslag avseende den kommersiella lokalradion är acceptabelt i

ett samhälle som värnar om yttrandefriheten och motsätter sig därför ökade

anslag till Granskningsnämnden.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:5

Granskningsnämnden för radio och TV skall uppgå till 8,164 mkr budgetåret

2001.

Regeringen har i budgetpropositionen gjort bedömningen att anslaget till

Granskningsnämnden behöver ökas med 0,54 mkr budgetåret 2002 för

arbetsuppgifter som har samband med det vilande lagförslaget om den

kommersiella lokalradion. I motion K381 yrkande 4 (m) motsätter sig

motionärerna en sådan ökning av anslaget till Granskningsnämnden budgetåret

2002 med hänvisning till att de finner det vilande lagförslaget om den

kommersiella lokalradion oacceptabelt. Eftersom riksdagen ännu inte tagit

ställning till regeringens förslag om den kommersiella lokalradion, saknas

det enligt utskottets mening anledning att nu ta ställning till frågan om

ökat anslag för Granskningsnämnden budgetåret 2002. Motion K381 yrkande 4 (m)

avstyrks.

Samepolitik

Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en del

i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (utgiftsområde 23, volym 11) att

målet för samepolitiken skall vara att verka för levande samisk kultur byggd

på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i

sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk

kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som

främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen

och bevaka att samiska behov beaktas.

Ändringar i sametingslagen (1992:1433)

Propositionen

Regeringen föreslår att sametingslagen (1992:1433) ändras så att inslaget av

personval vid val till Sametinget i stort ansluter till vad som gäller enligt

vallagen (1997:157) för val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige

samt Europaparlamentet. Vidare föreslås vissa språkliga ändringar i

bestämmelserna om valkuverten, också det som en anpassning till vad som

gäller enligt vallagen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den

1 januari 2001. Det innebär att de nya bestämmelserna kommer att gälla vid

det val till Sametinget som skall hållas i maj 2001.

Regeringens förslag stämmer i huvudsak överens med förslagen i en inom

Jordbruksdepartementet upprättad promemoria som tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av remissinstanserna, inbegripet Sametinget.

Enligt regeringens mening bör den närmare utformningen av valsystemet för

Sametinget grundas på samma överväganden som varit bestämmande vid

utformningen av valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt

Europaparlamentet. En för Sametingets del avvikande utformning av

valbestämmelserna i förhållande till vad som gäller för de allmänna valen

enligt vallagen bör komma i fråga endast om särskilda skäl talar för detta.

När det gäller frågan om ett ökat inslag av personröstning anser regeringen

att de överväganden som låg till grund för personvalsreformen för de allmänna

valen har samma bärkraft för val till Sametinget. Enligt regeringens mening

finns det inte några särskilda skäl som bör föranleda en annan ordning för

val till Sametinget.

I likhet med vad som gäller för val till riksdagen föreslås en regel om att

kandidaten måste få minst 8 % av partiets röstetal för att de särskilda

personrösterna skall räknas. För att förhindra att mycket små grupper avgör

namnordningen föreslås det, i enlighet med Sametingets önskemål, en spärr i

absoluta tal på 25 särskilda personröster. Vidare föreslår regeringen att det

skall införas en generell bestämmelse om att ett tillskrivet namn på en

valsedel inte skall beaktas. De föreslagna ändringarna medför att behovet av

att göra strykningar på valsedlarna bortfaller. Regeringen föreslår därför, i

likhet med vad som gäller i de allmänna valen, att strykningar inte längre

skall beaktas.

Regeringen föreslår att beteckningen innerkuvert ersätts med beteckningen

valkuvert och att vissa fel och brister som uppstod i samband med 1997 års

följdändringar i sametingslagen rättas till.

Regeringen förutser inte några ökade kostnader för information om de nya

bestämmelserna, eftersom ändringarna ansluter till vad som gäller för övriga

val i landet.

I propositionen (utgiftsområde 23, volym 11) upplyser regeringen om att en

utredare kommer att tillsättas under hösten 2000 för att göra en översyn av

Sametingets organisation och dess rättsliga status. Utredaren skall därvid

beakta behovet av en tydligare åtskillnad mellan myndighet och folkvalt

organ.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar i sametingslagen.

Sametinget (anslaget)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till 14,703 mkr

budgetåret 2001.

Sametinget fick en invändning i Riksrevisionsverket revisionsberättelse,

eftersom årsredovisningen inte hade beslutats av Sametinget i enlighet med

vad som föreskrivs i tingets instruktion. Regeringen har numera ändrat

instruktionen så att det ansvar för Sametingets verksamhet och de uppgifter

som tidigare låg på plenum, bl.a. undertecknande av årsredovisningen, nu

överförts till tingets styrelse.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 45:1 Sametinget

skall uppgå till 14,703 mkr budgetåret 2001.

Anslag som inte ingår i något politikområde m.m.

Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.

Dessa ingår inte i den nya politikområdesindelningen. För flera av dessa

verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning

inte går att applicera. Det gäller anslagen Kungliga hov- och slottsstaten,

Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader,

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m. samt Stöd

till politiska partier.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och

partier m.m. skall uppgå till 559,647 mkr budgetåret 2001.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten

till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,

arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.

riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom

Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även

kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt

samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom

bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget. I

anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen.

I syfte att fortsätta reformen att förbättra ledamöternas arbetssituation

föreslås att ramen ökas med 10 mkr budgetåret 2001, vilket medför att stödet

uppgår till drygt 114 mkr. Ökningen fördelas jämnt mellan basstödet till

partigrupperna och stödet till ledamöterna. Basstödet till partigrupperna

ökas med ca 5 mkr. Grundstödet blir då 1,7 mkr och tilläggsstödet 57 000 kr.

Även för stödet till riksdagens ledamöter tillskjuts ca 5 mkr till

beräkningsunderlaget för politiska sekreterare. Det innebär att

beräkningsunderlaget för en politisk sekreterare räknas upp från 32 200 kr

till 34 500 kr per månad. Beloppen för basstödet och stödet till ledamöterna

fastställs numera i lag. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår därför att

riksdagen antar förvaltningsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen

(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i

riksdagen.

Det föreslås också en ramökning på 9,7 mkr för att täcka behovet av extra

medel för särskilda åtaganden m.m. i samband med Sveriges ordförandeskap i

Europeiska unionens råd under första halvåret 2001. Därutöver föreslås att

kostnader för riksdagens ledamöters datakommunikation (ISDN), 5,8 mkr, skall

finansieras över anslaget fr.o.m. år 2001.

För att erforderliga utgifter inom anslaget skall rymmas inom den totala

summan av beräknad utgiftsnivå enligt proposition 1999/2000:1 för anslaget

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader måste 30,2 mkr läggas över utgiftsnivån för anslaget

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader läggas under utgiftsnivån med 32 mkr.

Riksdagens arvodesnämnd

Riksdagens arvodesnämnd beslutade den 5 september 2000 att

riksdagsledamöternas arvoden fr.o.m. den 1 oktober 2000 skall utgöra

40 000 kr per månad. Arvodesnivån bör enligt förarbetena bestämmas bl.a. med

hänsyn till löneutvecklingen för statsråden och för vissa statstjänstemän

(främst domare i den s.k. rådsklassen). Arvodesnämnden konstaterade i sitt

beslut att nämnda grupper fått löneförhöjningar med 4 000 kr respektive

2 000 kr per månad och fann mot bakgrund härav att riksdagsledamöternas

arvode skulle höjas. Beslutet innebär att arvodet för riksdagsledamöterna och

EU-parlamentarikerna höjdes med 5 %.

Enligt uppgift från riksdagens förvaltningskontor uppgår de sammanlagda

kostnaderna för arvodeshöjningen till 3,629 mkr för innevarande år och till

14,516 mkr för år 2001. I budgetförslaget för år 2001 har det räknats med en

arvodeshöjning på 3 %. De ökade kostnader som Arvodesnämndens beslut medför

för åren 2000 och 2001 ryms enligt förvaltningskontoret inom anslaget. En

permanent finansiering kommer att ordnas fr.o.m. budgetåret 2002.

Motionerna

I motion 2000/01:K294 av Carlinge Wisberg m.fl. (v) föreslås att

riksdagsledamöternas läkemedelsförmån skall avskaffas. Riksdagsledamöterna

jämställs med riksdagens personal när det gäller läkemedelsersättning.

Motionärerna anser att det inte finns ett naturligt samband mellan

ledamöterna och tjänstemännen i detta avseende. Genom läkemedelsförmånerna

undgår riksdagsledamöterna att vidkännas effekterna av de egna besluten inom

detta område. Det är inte heller sannolikt att riksdagsledamöterna avstått

något löneutrymme för läkemedelsförmånen. Motionärerna anser därför att

förmånen bör avskaffas. Om det trots allt finns ett behov av kollektiv

lösning av ledamöternas läkemedelskostnader, kan en medicinfond bildas.

I motion 2000/01:K376 av Thomas Julin m.fl. (mp) föreslås att ersättningen

för riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader avskaffas. Enligt

motionärerna är det besvärande för riksdagsledamöterna, som själva har fria

läkemedel och subventionerad läkarvård, att fatta beslut om kostnadsökningar

för ekonomiskt svaga grupper. Av rättviseskäl och med tanke på de märkbara

löneökningar som riksdagsledamöterna har fått under de senaste åren bör dessa

förmåner avskaffas, anser motionärerna.

Sjukvårdsförmåner

Enligt 15 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter har en riksdagsledamot rätt till sjukvårdsförmåner motsvarande dem

som tillkommer arbetstagare hos riksdagen. Sjukvårdsförmåner för anställda

hos riksdagen och dess myndigheter är reglerade i 7 kap. kollektiv-avtal RALF

och stämmer i allt väsentligt överens med vad som gäller för det statliga

området i övrigt enligt kollektivavtal ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal).

Enligt RALF är en förutsättning för att kostnader skall kunna ersättas att

registrering i förekommande fall har skett i ett apotekskort eller

högkostnadskort (2 §). Ersättning kan, enligt uppgifter från Riksdagens

förvaltningskontor, betalas enligt följande och med angivna belopp.

Ersättning med 95 kronor kan lämnas för läkarvård, tandvård i form av

oralkirurgisk behandling samt psykologbehandling. För sjukgymnastik kan

ersättning utbetalas med 55 kr per besök. Sjukhusvård ersätts med högst 70 kr

per vårddag. Receptbelagda läkemedel, som omfattas av högkostnadsskydd,

ersätts med hela kostnaden. Vid insjuknande vid tjänsteresa och förrättning

utomlands ersätts skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård,

tandvård och läkemedel. Utbetald ersättning för läkarbesök etc. är

skattepliktig om vården har givits inom offentligt finansierad sjukvård.

Utbetald ersättning för läkemedel är också skattepliktig. Reglerna ger också

arbetsgivaren möjlighet att om det finns särskilda skäl lämna ersättning

utöver de ovan angivna beloppen. Det innebär också stöd för att

rehabiliteringsinsatser utöver vad som angivits i lagen om allmän försäkring

kan genomföras för att uppfylla de stränga krav som numera ställs på en

arbetsgivare.

Vid utformningen av ersättningslagen 1994 var en bärande princip att, där

det fanns likheter i förutsättningar, riksdagsledamöterna skulle behandlas på

samma sätt som arbetstagare hos riksdagen. Det gav fördelen att man inte

skulle behöva utforma särskilda regler för ledamöterna, varigenom

tolkningsproblemen skulle minskas. Genom att undvika särregler slipper man

också förklara varför särregler utformats för riksdagsledamöterna och vilka

skillnaderna är visavi reglerna för arbetstagare. Bestämmelserna om

sjukavdrag och sjukvårdsförmåner bedömdes utgöra sådana frågor där det fanns

fog för samma behandling som tjänstemän.

I samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för år 2000

avstyrkte utskottet två motioner om avskaffande av ersättningen för

ledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader. Utskottet konstaterade då

att strävan vid införandet år 1994 av de aktuella reglerna var att

riksdagsledamöterna i detta hänseende skulle behandlas på samma sätt som

arbetstagare hos riksdagen. Enligt utskottets mening talade allmänna

rättvisehänsyn och praktiska omständigheter mot att ersättningssystemet

ändrades på det sätt som föreslogs i motionerna (bet. 1999/2000:KU1 s. 10).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:2 Riksdagens

ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 559,647 mkr budgetåret 2001.

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag till lag om ändring i

lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen.

Två motioner, K294 (v) och K376 (mp), tar upp frågan om avskaffande av

ersättningen för riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader.

Utskottet har förståelse för de tankegångar som förs fram i motionerna. Den

exakta utformningen av ett beslut om ändringar i ersättningssystemet bör av

praktiska skäl övervägas närmare. Enligt utskottets mening bör en sådan

utredning skyndsamt genomföras. Detta bör riksdagsstyrelsen med anledning av

motionerna K376 (mp) och K294 (v) ges till känna.

Riksdagens förvaltningskostnader

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader skall uppgå till 440, 649 mkr budgetåret 2001.

Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration,

fastighetsförvaltning, internservice,säkerhet,datateknik,

förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet. Medel för bl.a.

riksdagsledamöternas datakommunikation (ISDN) föreslås föras över till

anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. med 5,8 mkr.

Investeringarna beräknas uppgå till 81,6 mkr, vilket är en minskning jämfört

med budgetåret 2000 då de beräknade investeringarna uppgår till 109,8 mkr. Av

de totala investeringarna för 2001 föreslås 60,1 mkr finansieras genom anslag

och återstoden, 21,5 mkr, genom upptagande av lån i Riksgäldskontoret.

Förvaltningsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar

riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret

till investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar till ett

sammanlagt belopp av 92,8 mkr, varav byggnadsinvesteringar 74,9 mkr och

anläggningstillgångar 17,9 mkr.

Enligt förvaltningsstyrelsen kommer år 2001 att kännetecknas av ökade

insatser för att förbättra ledamöternas arbetssituation. Detta innebär bl.a.

att antalet politiska sekreterare kommer att öka med ca 25 personer 2001.

Dessutom avsätts medel för att förbereda EU-ordförandeskapet 2001. Dessa

prioriteringar har krävt vissa neddragningar inom andra verksamheter inom

förvaltningen samt lånefinansiering av vissa nya investeringar. Vidare

genomförs ersättningsinvesteringar i långsammare takt än tidigare.

Budgetförslaget innebär enligt förvaltningsstyrelsen att föregående års

restriktiva hållning till anspråk på ökade personalresurser fortsätter.

Fortfarande förutsätts att en utökning inom viss verksamhet normalt skall

lösas genom omfördelning eller neddragning inom annan verksamhet. Den

hyreshöjning på 1,368 mkr som aviserats till Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen, och de ökade kostnaderna för en tjänst avseende

justitieombudsmännens internationella verksamhet på 0,51 mkr föreslås

finansieras genom neddragning av motsvarande belopp på anslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader. Till följd av ökad lånefinansiering minskar

förvaltningskostnaderna väsentligt de år stora investeringar skall göras. Det

kommer också att medföra att förvaltningskontorets budget blir en mer

renodlad driftsbudget med en åtskillnad mellan driftskostnader och

investeringar.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader skall uppgå till 440,649 mkr budgetåret 2001.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att

för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i

fastigheter och tekniska anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92,8 mkr

i enlighet med vad förvaltningsstyrelsen föreslår i yrkande 2.

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Propositionen

Förvaltningsstyrelsen föreslår att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen skall uppgå till 45,756 mkr budgetåret 2001.

I budgetunderlaget yrkar Riksdagens ombudsmän (JO) på kompensation för ökade

lönekostnader. JO framhåller behovet av följsamhet mot avtal inom

rättsväsendet och Regeringskansliet. Enligt JO kommer utebliven kompensation

att ge konsekvenser i form av personalinskränkningar. Förvaltningsstyrelsen

förordar emellertid inte någon kompensation för ökade lönekostnader utöver

vad som följer av den generella pris- och löneuppräkningen. Däremot föreslår

förvaltningsstyrelsen att JO:s anslag skall ökas för att bekosta en

resursförstärkning avseende internationell verksamhet och en aviserad

hyreshöjning. Den ökade ramen finansieras genom en sänkning av anslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:4 Riksdagens

ombudsmän, justitieombudsmännen skall uppgå till 45,756 mkr budgetåret 2001.

Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall

uppgå till 84,094 mkr budgetåret 2001.

Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella

funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från

anslaget betalas också driftskostnader för de kungliga slotten utom rent

fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare

betalas Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och andra

inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som disponeras av

konungen, från anslaget.

Av Hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för år 1999 framgår bl.a.

att kungaparet har genomfört ett mycket omfattande program med statsbesök,

audienser, invigningar, kommunbesök m.m. Tillströmningen av besökare till de

kungliga slotten har varit fortsatt hög under 1999, även om antalet besökare

har varit något lägre än under kulturhuvudstadsåret 1998. Under 1999 har ett

nytt museum, Museum Tre Kronor, tillkommit inom Stockholms slott och mötts av

ett mycket stort intresse från allmänheten.

Genom 2000 års ekonomiska vårproposition höjdes anslagsramen med 3 mkr från

år 2001 och med ytterligare 2 mkr från år 2003. Mot bakgrund av de ökade

kostnader som kan förutses till följd av kronprinsessan Victorias officiella

funktioner och för en förbättring av underhållet i parkerna samt en

förstärkning av vård och konservering av de museiföremål som förvaltas av

Husgerådskammaren föreslår regeringen att anslaget skall räknas upp med ett

engångsbelopp om 1,5 mkr. Utgiftsökningen har finansierats genom

omprioriteringar inom utgiftsområde 1.

Motionen

I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att

anslaget minskas med 4,553 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag.

Motionärerna anser att nuvarande anslagsnivå är fullt tillräcklig.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:1 Kungliga hov-

och slottsstaten skall uppgå till 84,094 mkr budgetåret 2001. Motion K369

delvis (c), i vilken det föreslås att anslaget minskas med 4,553 mkr för år

2001, avstyrks.

Regeringskansliet m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till

3 269,649 mkr budgetåret 2001.

Från anslaget finansieras Regeringskansliets förvaltningskostnader,

kommittéväsendet, andra utredningar m.m. utom Utrikesdepartementets

verksamhet som finansieras under utgiftsområde 5. Utgifter för

specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än

Utrikesdepartementet som huvudman ingår dock i Regeringskansliets anslag.

Regeringskansliet hade vid utgången av år 1999 ca 4 100 personer anställda

inklusive UD och dess utlandsmyndigheter samt kommittéer. Av

Regeringskansliets anställda är ca 125 personer (3 %) politiskt rekryterade.

I en rapport om Regeringskansliets långsiktiga dimensionering (Ds 2000:27)

drar en oberoende forskare slutsatsen att Regeringskansliet, med nuvarande

arbetsuppgifter, är underfinansierat. Enligt utredarens grova beräkning är

resursgapet ca 300 till 400 årsarbetskrafter. Regeringen avser att analysera

rapporten under hösten och återkomma med en samlad bedömning och ett

preciserat förslag om Regeringskansliets dimensionering i den ekonomiska

vårpropositionen år 2001.

Det fortlöpande förändrings- och förnyelsearbete som bedrivs inom

Regeringskansliet fokuseras fram t.o.m. år 2001 på utveckling av den interna

styrningen och ledningen, utveckling av arbetsformer, utveckling av

medarbetarnas kompetens och utveckling av informations- och

kommunikationsverksamheten samt på Regeringskansliets långsiktiga

dimensionering.

Den viktigaste uppgiften för regeringen under första halvåret 2001 blir

ordförandeskapet i EU:s ministerråd. För förberedelser och genomförande av

ordförandeskapet beräknas extra resurser på 835 mkr för åren 2000 och 2001.

Tidigare har riksdagen anvisat 735 mkr för detta ändamål för de båda åren. I

enlighet med den ekonomiska vårpropositionen år 2000 föreslås nu att

ytterligare 100 mkr tillförs anslaget för år 2001 för ett extra toppmöte

under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Genom den ekonomiska

vårpropositionen år 2000 har Regeringskansliet engångsvis tillförts 130 mkr i

avvaktan på regeringens samlade bedömning avseende utredningen om

Regeringskansliets dimensionering.

Regeringen anför vidare att anslaget skall tillföras 235 mkr engångsvis i

enlighet med tidigare beslut för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Regeringskansliet tillförs 3,05 mkr från utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan från år 2001. Skälet är att

centralmyndighetsfunktionen i fråga om internationell rättslig hjälp har

flyttats från Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet. Slutligen

tillförs anslaget 50 mkr genom en teknisk justering.

Motionerna

I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att

anslaget minskas med 300,25 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag.

Enligt motionärerna är den föreslagna ökningen på 100 mkr för

ordförandeskapet i EU inte nödvändig. Motionärerna anser därtill att tidigare

sammanslagningar av departement borde ge minskade kostnader genom

effektiviseringar under den kommande treårsperioden. Vidare menar

motionärerna att det är nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna

besparingar inom Regeringskansliet.

I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att anslaget

minskas med 430 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag (yrkande 2

delvis). Motionärerna menar att utvecklingen och anpassningen av

Regeringskanslietkan ske genom organisationsförändringar och

rationaliseringar. Förändringsarbetet bör ha kostnadseffektivitet som mål.

Ramhöjningen på 250 mkr för år 1999 bör återtas, likaså det ytterligare

anslaget på 50 mkr för år 2000. Det extra tillskottet på 130 mkr som

föreslogs i vårpropositionen bör enligt motionärerna heller inte fullföljas.

I motion 2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att anslaget

minskas med 330 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag (yrkande 9

delvis). Motionärerna anser det viktigt att standarden i Regeringskansliet är

hög och lönerna konkurrenskraftiga, men att den nuvarande regeringens

politiserande ambitioner har varit för stora. Genom en mera begränsad ökning

än den regeringen planerar kan, enligt motionärerna, de krav som

ordförandeskapet i EU ställer under det första halvåret 2001 väl tillgodoses.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 3 269,649 mkr budgetåret 2001.

Utskottet avstyrker motionerna K369 delvis (c), K271 yrkande 2 delvis (kd)

och Fi211 yrkande 9 delvis (fp), i vilka föreslås att anslaget skall minskas

med 300,25 mkr, 430 mkr respektive 330 mkr för år 2001.

Stöd till politiska partier

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall uppgå

till 145,2 mkr budgetåret 2001. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till

politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett

år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som

mandatbidrag. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är

företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gällande

belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år 1996. Även för åren 2002 och

2003 beräknas anslaget uppgå till 145,2 mkr.

Motionerna

I motion 2000/01:K382 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget minskas

till en tredjedel av vad regeringen föreslår, eller till 48,352 mkr.

Motionärerna menar att det är avgörande för väljarnas förtroende för

politiska partier att partierna kan leva upp till väljarnas förväntningar och

att de har sin lojalitet hos valmanskåren. Partierna bör därför vara

oberoende av stöd från den offentliga sektorn. I partistödet ligger enligt

motionärerna också en konserverande effekt då det bara utgår till partier som

har nått en viss del av rösterna i riksdagsvalet.

I motion 2000/01:K350 av Henrik Landerholm (m) föreslås att det tillkännages

för regeringen att partistödet är en viktig förklaring till den allt större

klyftan mellan väljare och valda (yrkande 1), att partistödet inneburit en

minskad förändringsbenägenhet hos de politiska partierna (yrkande 2), att

partistödet bör avskaffas (yrkande 3) och att krav på ökad öppenhet och

redovisningsskyldighet införs för såväl politiska partier som kandidater till

förtroendeuppdrag som utses i allmänna val (yrkande 4). Partistödet har

enligt motionären gjort partierna alltmer beroende av bidragen i stället för

av medborgarna, medlemmarna eller sympatisörerna. Med bidragen har det byggts

in en konserverande kraft som håller det utvecklande förändringstrycket

utanför partierna. Trots att omvärlden har förändrats, har partierna inte

behövt göra det. Motionären anser att slopade statliga subventioner skulle

framtvinga lika villkor mellan såväl nya som gamla politiska partier,

samtidigt som det skulle utsätta de befintliga partierna för ett friskt

förändringstryck. En sådan ordning ställer enligt motionären höga krav på

partierna och kandidaterna att öppet redovisa vilka intäkter man har för att

undvika jävs- och beroendesituationer.

I motion 2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att anslaget

minskas med 30 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag (yrkande 9

delvis). Motionärerna anser att partiernas beroende av offentliga medel bör

begränsas på sikt och att en viss minskning av partistödet därför är

motiverad.

Bakgrund

År 1965 införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, offentlig

finansiering av de politiska partiernas verksamhet. Av förarbetena till

lagstiftningen (prop. 1965:174) framgår att det statliga partistödet syftar

till att stärka de politiska partiernas ställning i opinionsbildningen och

därigenom stärka demokratin. Ett statligt partistöd kan enligt propositionen

motverka ojämnheter och brist på resurser samt förbättra möjligheterna till

kontinuerlig kontakt med väljarna. I propositionen framhålls också att det

offentligt finansierade partistödet kan förebygga beroendet av enskilda

bidragsgivare. Enligt konstitutionsutskottets mening (utlåtande nr 44 år

1965) talade starka skäl för att statsbidrag skulle ges till de politiska

partierna. Utskottet pekade bl.a. på partiernas grundläggande betydelse för

den svenska demokratin och att det hade blivit allt svårare att med endast

enskilda bidrag finansiera partiernas opinionsbildande verksamhet.

Våren 1993 behandlade utskottet en motion om avskaffande av bl.a. det

statliga partistödet. Riksdagen hade några månader tidigare godkänt en

minskning av partistödet med 10 % i anledning av en proposition om åtgärder

för att stabilisera den svenska ekonomin. Utskottet, som avvisade ytterligare

nedskärningar eller förändringar av partistödet, avstyrkte motionen (bet.

1992/93:KU24).

Hösten 1999 behandlade utskottet bl.a. ett motionsyrkande om öppenhet och

transparens vad gäller finansieringen av de politiska partiernas verksamhet.

Utskottet, som avstyrkte yrkandet, hänvisade bl.a. till att Expertgruppen för

studier i offentlig ekonomi i rapporten Det offentliga stödet till partierna

- Inriktning och omfattning (Ds 1994:31) hade gjort en analys av det slag som

motionären efterlyste. Vidare pekade utskottet på att regeringen i 1998 års

regeringsförklaring uttalat att man avsåg att bjuda in samtliga

riksdagspartier till samtal om hur öppenheten kan öka kring finansiella

bidrag till politiska partiers och enskilda kandidaters valkampanjer.

Uttalandet hade dock dittills inte föranlett någon åtgärd från regeringens

sida (bet. 1999/2000:KU2).

Rådet för utvärdering av 1998 års val konstaterade i delbetänkandet

Personval 1998, En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136) att några

fall av otillbörlig kampanjfinansiering inte hade uppdagats och det inte

fanns något som tydde på att ovidkommande ekonomiska faktorer hade inverkat

på valresultatet. Enligt rådets bedömning är det för personvalssy-stemets

framtida legitimitet viktigt att otillbörlig kampanjfinansiering inte

förekommer. Härvidlag har partier och enskilda kandidater enligt rådet ett

stort ansvar. Rådet ansåg att öppenhet och frivillighet i frågor kring

finansiering är ett bättre sätt att motverka avarter på området än tvingande

reglering. Därför föreslog rådet att riksdagsledamöterna skulle få möjlighet

att redovisa finansiering av personvalskampanjer i ett offentligt register.

Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Demokratiutredningen (SOU 2000:1) föreslog att de politiska partiernas

finansiering skulle redovisas offentligt. Utredningen pekade på att Sverige

har en minimal rättslig reglering och kontroll av partifinansieringen. Det

etiska ansvaret har av tradition vilat på partierna själva. Runtom i den

demokratiska världen har den rättsliga kontrollen och insynen över

partifinansieringen ökat, inte minst i de europeiska länderna. Viktiga

förklaringar till denna reformering är, enligt utredningen,

korruptionsskandaler, legitimitetsproblem och i vissa fall även ett starkt

opinionstryck. Utredningen framhöll också att medvetenheten om att partiernas

ekonomier inte längre kan betraktas som interna angelägenheter har ökat. I

betydande utsträckning bekostas verksamheten med offentliga anslag.

Utredningen menade att frågan om öppenhet och insyn i partiernas och

kandidaternas finansiering är av största vikt för att skapa förtroende för

politiker och för politiken i stort och föreslog därför att deras

finansiering skall redovisas offentligt och att arbetet med att granska

förutsättningarna för en sådan redovisning snarast skall inleda. Förslaget

är för närvarande utsänt på remiss. Remisstiden löper till den 31 december

2000.

I april 2000 träffades en överenskommelse mellan riksdagspartierna om att

redovisningen av partiernas intäkter skall vara så öppen som möjligt. Det är

enligt överenskommelsen rimligt att väljarna vet hur partierna finansierar

sin verksamheter, samt hur enskilda kandidater finansierar sina

personkampanjer. Överenskommelsen omfattar partiernas centrala verksamhet,

men lokala och regionala organisationer samt sidoorganisationer uppmanas att

följa densamma. Beträffande ekonomiskt stöd från juridiska personer skall

belopp och namn redovisas. När det gäller stöd från enskilda redovisas det

totala beloppet samt antalet bidragsgivare. Överenskommelsen omfattar all

verksamhet, även sådan som bedrivs i stiftelse-, bolags- eller annan form,

och som kontrolleras av partiet. Partiernas bokslut skall utformas på sådant

sätt att det så enkelt som möjligt går att utläsa hur verksamheten

finansieras. Enskilda kandidater i allmänna val förväntas lämna motsvarande

redovisning. Även indirekt stöd, t.ex. i form av stödannonsering,

subventionering av annonskostnader, och personella resurser, skall så långt

möjligt redovisas. Partiernas fastställda bokslut skall finnas tillgängliga

för alla som önskar ta del av dem. Partiernas ekonomichefer eller motsvarande

skall utveckla gemensamma redovisningsformer som gör det möjligt att uppfylla

överenskommelsen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:6 Stöd till

politiska partier skall uppgå till 145,2 mkr budgetåret 2001. Utskottet

avstyrker motionerna K382 (m), enligt vilken anslaget föreslås minskas till

48,352 mkr, och Fi211 yrkande 9 delvis (fp), enligt vilken anslaget föreslås

minskas med 30 mkr.

Enligt utskottets mening är det av väsentlig betydelse för demokratin att de

politiska partierna har tillräckliga resurser för att bedriva sin

opinionsbildande verksamhet. Utskottet delar således inte den uppfattning om

partistödets negativa effekter som framkommer i motion K350 (m). Frågan om

öppenhet och redovisning av kampanjbidrag övervägs för närvarande i

Regeringskansliet. Det arbetet bör inte föregripas. Enligt den

överenskommelse som träffats mellan riksdagspartierna skall redovisningen av

partiernas intäkter vara så öppen som möjligt. Överenskommelsen gäller både

partiernas och enskilda kandidaters verksamhet. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motion K350 yrkandena 1-4 (m).

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999

Redogörelsen

Riksdagens förvaltningskontor lämnar årligen en berättelse över verksamheten

under föregående verksamhetsår i enlighet med föreskrift i instruktionen för

kontoret. I redogörelse 1999/2000:RFK1 har förvaltningskontoret lämnat en

redovisning för verksamheten under verksamhetsåret 1999.

Verksamheten beskrivs översiktligt i redogörelsen. Där lämnas också

uppgifter om organisation, ekonomi och personal, om stödet till

beslutsprocessen, stödet till riksdagens ledamöter och anställda, information

till allmänheten samt det internationella parlamentariska arbetet.

I redogörelsen anförs att ett utvecklingsarbete har påbörjats för att

vidareutvecklamåluppföljningsmetoder och resultatmåttsamt

kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer. Det framhålls

dock att en sådan redovisning kan tillämpas fullt ut först fr.o.m. den 1

januari 2001.

Riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson och

ekonomichefen Lena Uhlin har lämnat kompletterande information om

riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1999 och om det pågående arbetet

med att förbättra resultatredovisningen.

Utskottet

I samband med behandlingen av riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 1998, framhöll utskottet bl.a. vikten av att

resultatredovisningen gjordes rättvisande och substantiell samt att en ökad

redovisning av resultatmått och måluppnående borde eftersträvas. Vidare

pekade utskottet på att Riksdagens revisorer i sin förstudie 1998/99:8

Riksdagens förvaltningskontor hade anfört att en uppföljning och diskussion

av förvaltningens utveckling under exempelvis fem år borde utföras minst en

gång per mandatperiod (bet. 1999/2000:KU8).

Inom riksdagsförvaltningen pågår ett utvecklingsarbete för att

vidareutvecklamåluppföljningsmetoder och resultatmåttsamt

kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer. Utskottet

förutsätter att även frågan om femårsanalyser behandlas i det pågående

utvecklingsarbetet. I övrigt föranleder redogörelsen inte något särskilt

uttalande från utskottet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelse 1999/2000:RFK1 till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1

Rikets styrelse

att riksdagen

a) antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag

till lag om ändring i

sametingslagen (1992:1433),

b) antar riksdagens förvaltningsstyrelses i bilaga 3

intagna förslag till lag om ändring i lagen

(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen,

c) godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och

fördjupas i enlighet

med vad regeringen föreslår i yrkande 2,

d) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 3

om en höjning av

driftsstödet,

e) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 4 om

endagstidningarnas

rätt att ingå i samdistributionen till lika pris,

f) med bifall till vad regeringen föreslår i yrkande

5 för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse enligt bilaga

1,

g) avslår motionerna 2000/01:K271, 2000/01:K272

yrkande 3, 2000/01:K275, 2000/01:K350 yrkande 3,2000/01:K354, 2000/01:

K369, 2000/01:K381 yrkande 1, 2000/01:K382,

2000/01:Fi211 yrkande 9,

2000/01:Kr341 yrkande 3, 2000/01:Kr343 yrkande 9,

2000/01:Kr346 yrkande 3,

res. 1 (c)

2. beträffande lånebemyndiganden

att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningsstyrelses

förslag i yrkande 2

bemyndigar riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta om lån i

Riksgäldskontoret tillinvesteringar i fastigheter och tekniska

anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92 800 000 kr,

3. beträffande avvecklingav presstödet och Presstödsnämnden

fr.o.m. år 2002

att riksdagen avslår motion 2000/01:K381 yrkandena 2 och 3,

res. 2 (m)

4. beträffande tröskeleffekt förlågfrekventatidningar med

riksspridning

att riksdagen avslår motion 2000/01:K263,

res. 3 (kd)

5. beträffande översyn av presstödsreglerna

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:K308 och 2000/01:K360,

6. beträffande särskilt presstöd till tidningen Samefolket

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:K312 och 2000/01:K378 yrkande 7,

res. 4 (mp)

7. beträffande Granskningsnämnden för radio och TV

att riksdagen avslår motion 2000/01:K381 yrkande 4,

8. beträffande riksdagsledamöternas sjukvårdsförmåner

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:K294 och 2000/01:K376 som

riksdagsstyrelsen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande partistödet

att riksdagen avslår motion 2000/01:K350 yrkandena 1, 2 och 4,

10. beträffande riksdagsförvaltningensårsredovisningför

verksamhetsåret 1999

att riksdagen lägger redogörelse 1999/2000:RFK1 till handlingarna.

Stockholm den 23 november 2000

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth

Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch

(kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa

Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie

Lindkvist (s), Per-Samuel Nisser (m) och Christel

Anderberg (m).

Reservationer

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom. 1)

Åsa Torstensson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet

tillstyrker" och slutar med "2001, avstyrks" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att presstödsanslaget skall uppgå till 539,029 mkr

budgetåret 2001, vilket innebär en nivåhöjning med 2,45 mkr. Enligt

utskottets mening är den föreslagna nivåhöjningen inte tillräcklig. Utskottet

ställer sig därför bakom den ytterligare höjning av anslaget som föreslås i

motion K369. Härigenom bör endagstidningarna kunna ges ökat basstöd i likhet

med vad som gällde i samband med det tillfälliga driftsstödet åren 1997 och

1998. Likaså bör det bli möjligt att förena presstödet med särskilda insatser

som syftar till att underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att

mota framtida krav. Utskottet tillstyrker således förslaget i motion K369

delvis, vilket innebär att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till

539,279 mkr budgetåret 2001.

Motionerna K381 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att anslaget skall uppgå

till 239,029 mkr år 2001, K271 yrkande 2 delvis (kd), i vilken det föreslås

en minskning av anslaget med 124 mkr för år 2001, och Fi211 yrkande 9 delvis

(fp), i vilken det föreslås en minskning av presstödet med 400 mkr för år

2001, avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med

"Utskottet tillstyrker" och slutar med "förslag,

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att anslaget till Radio- och TV-verket skall uppgå till

10,847 mkr budgetåret 2001, vilket innebär en höjning av anslaget med

2,4 mkr. Med hänsyn till de goda resultat som verket uppvisar för år 1999 när

det gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och television,

anser utskottet emellertid inte att den höjning av anslaget som föreslås är

nödvändig. Utskottet ställer sig därför bakom motion K369 delvis, som innebär

att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall anvisas 8,860 mkr budgetåret

2001.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet

tillstyrker" och slutar med "2001, avstyrks" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att Kungliga hov- och slottsstaten skall tilldelas

84,094 mkr budgetåret 2001. I likhet med vad som anförs i motion K369 delvis

anser utskottet emellertid att den nuvarande anslagsnivån är fullt

tillräcklig. Utskottet föreslår därför att anslaget 90:1 Kungliga hov- och

slottsstaten skall anvisas 79,541 mkr budgetåret 2001.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet

tillstyrker" och slutar med "för år 2001" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå

till 3 269,649 mkr budgetåret 2001. Enligt utskottets mening är den

föreslagna ökningen på 100 mkr för ordförandeskapet i EU inte nödvändig.

Vidare anser utskottet att tidigare sammanslagningar av departement borde ge

minskade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden.

Därtill är det nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna besparingar

inom Regeringskansliet. Utskottet ställer sig därför bakom den minskning på

300,25 mkr av anslaget i förhållande till regeringens förslag som föreslås i

motion K369. Utskottet avstyrker motionerna K271 yrkande 2 delvis (kd) och

Fi211 yrkande 9 delvis (fp), i vilka det föreslås alltför långtgående

minskningar, nämligen att anslaget skall minskas med 430 mkr respektive

330 mkr för år 2001. Utskottet föreslår således att anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 2 969,399 mkr budgetåret 2001.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) = utskottet,

b) = utskottet,

c) = utskottet,

d) = utskottet,

e) = utskottet,

f) med anledning av regeringens förslag i yrkande 5 och med bifall till

motion 2000/01:K369 för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt den som "Reservation 1"

betecknade

uppställningen i bilaga 1,

g) avslår motionerna 2000/01:K271, 2000/01:K272 yrkande 3, 2000/01:K275,

2000/01:K350 yrkande 3, 2000/01:K354, 2000/01:

K381 yrkande 1, 2000/01:K382, 2000/01:Fi211 yrkande 9, 2000/01:

Kr341 yrkande 3, 2000/01:Kr343 yrkande 9 och 2000/01:Kr346 yrkande 3.

2. Avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2002

(mom. 3)

Per Unckel (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Per-Samuel Nisser (m) och Christel

Anderberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I

motion"

och slutar med "(m) avstyrks" bort ha följande

lydelse:

I motion K381 yrkande 3 (m) föreslås att riksdagen beslutar att

Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002 och att

bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av

Kammarkollegiet. Bakgrunden till yrkandet är att motionärerna anser att

presstödet skall avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002. Som utvecklas i ett

senare avsnitt delar utskottet den uppfattningen. En avveckling av presstödet

medför att Presstödsnämnden inte kommer att ha någon uppgift att fylla.

Presstödsnämnden kan därmed avvecklas. Detta bör regeringen med bifall till

motion K381 yrkande 3 (m) ges till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Motionärerna

i" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Motionärerna i motion K381 yrkande 2 (m) begär en avveckling av presstödet

fr.o.m. budgetåret 2002. Utskottet ställer sig bakom det kravet. I likhet med

motionärerna konstaterar utskottet att regeringen har en överdriven tilltro

till presstödets positiva effekter på mångfalden, det fria ordet och

opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar dock att stödet till stor

del har använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för

till nödvändiga rationaliseringar. Detta har enligt utskottets mening medfört

att tidningarna anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i

stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Med bifall till motion K381

yrkande 2 (m) bör regeringen ges till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år

2002

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K381 yrkandena 2 och 3 som s

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med riksspridning

(mom. 4)

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "När det" och

slutar med "(kd) avstyrks" bort ha följande lydelse:

I motion K263 (kd) tas frågan upp om tröskeleffekter för lågfrekventa

tidningar med riksspridning. Om upplagan för en sådan tidning sjunker under

7 000 exemplar upphör driftsstödet för den nivån. Enligt motionärerna bör

tidningar vars upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar ges ett

oreducerat driftsstöd under en period av högst två år. Först därefter skall

stödet avvecklas enligt övriga presstödsregler. Ett nytt sådant oreducerat

driftsstöd bör enligt motionärerna kunna beviljas först när upplagan har

överstigit 7 000 exemplar under minst tre år. De tröskeleffekter som

motionärerna pekar på är enligt utskottets mening inte rimliga. Regeringen

bör vidta förändringar i Presstödsförordningen med anledning av förslaget.

Detta bör regeringen med anledning av motion K263 ges till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med

riksspridning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:K263 som sin mening ger

regeringen till känna

vad utskottet anfört.

4. Särskilt presstöd till tidningen Samefolket (mom. 6)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "I

motionerna" och slutar med "(v) avstyrks" bort ha följande

lydelse:

I motion K378 (mp) anförs att det bör inrättas ett särskilt presstöd till

tidningen Samefolket och att regeringen bör tillsätta en utredning med

uppgift att klarlägga hur ett sådant skall utformas. Även i motionerna K312

(kd), K354 (s) och Kr341 yrkande 3 (v) tas i olika former upp frågan om

särskilt presstöd till tidningar som helt eller delvis ges ut på invandrar-

och minoritetsspråk. Flertalet av dessa tidningar har för närvarande små

möjligheter att klara de krav för presstöd som uppställs i

presstödsförordningen. Det kan emellertid av bl.a. integrationsskäl vara

befogat med ett särskilt stöd för många av dessa tidningar. Enligt utskottets

mening bör tidningen Samefolket komma i åtnjutande av särskilt presstöd.

Regeringen bör därför ges i uppgift att utreda hur ett sådant stöd närmare

skall utformas. I det sammanhanget bör även frågan om särskilt presstöd till

andra tidningar som helt eller delvis ges ut på invandrar- och

minoritetsspråk övervägas. Vad utskottet anfört bör regeringen, med anledning

av motionerna K378 yrkande 7 (mp), K312 (kd), K354 (s) och Kr341 yrkande 3

(v), ges till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande särskilt presstöd till tidningen Samefolket

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:K378 yrkande 7,

2000/01:K312, 2000/01:K354 och 2000/01:Kr341 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Per Unckel (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Per-Samuel Nisser (m) och Christel

Anderberg (m) anför:

Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende år 2001. Samtidigt beslutades om

preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag

syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare

civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och fler kan komma

in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i

andra bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet. Friheten att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda människorna får ett större

inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste

vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse.

I kommittémotion K382 förordar vi beträffande anslaget 90:6 Stöd till

politiska partier en minskning till en tredjedel av vad regeringen föreslår.

Vi föreslår alltså att riksdagen anslår 48,352 mkr till anslaget för

budgetåret 2001. Vidare förordar vi en årlig besparing i samma

storleksordning för åren 2002 och 2003. Till grund för vår uppfattning ligger

att det är avgörande för väljarnas förtroende för de politiska partierna att

dessa kan leva upp till väljarnas förväntningar. Det kräver att de har hela

sin lojalitet hos valmanskåren. Detta förutsätter enligt vår mening att

partierna förhåller sig oberoende till alla särintressen och att partierna

inte är beroende av stöd från den offentliga sektorn. I partistödet ligger

också enligt vår mening en konserverande effekt, då det utgår endast till

partier som är representerade i riksdagen. Liknande resonemang förs också i

den enskilda motionen K350 där det dessutom föreslås en avveckling av

partistödet.

När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i kommittémotion K381 att

riksdagen anslår 239,029 mkr för budgetåret 2001 (yrkande 1). Detta innebär

en minskning i förhållande till regeringens förslag med 300 mkr. Vi föreslår

vidare att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002 (yrkande 2) och att

Presstödsnämnden som en konsekvens härav avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002

och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av

Kammarkollegiet (yrkande 3). Även i den enskilda motionen K275 föreslås en

avveckling av presstödet. Enligt vår mening grundas regeringens inställning

till presstödet på en överdriven tilltro till presstödets positiva effekter

på mångfalden, det fria ordet och opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills

visar dock att stödet till stor del har använts för att täcka tidningarnas

löpande utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna

har enligt vår mening anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i

stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Avvecklingen av presstödet

bör ske i två etapper. För budgetåret 2001 görs en neddragning av anslaget

och resterande belopp lyfts ur budgeten år 2002. För att underlätta

avvecklingen föreslår vi en ändring av reklamskatten och införande av en

neutral tidningsmoms på 21 %.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än regeringen och

dess stödpartier.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse.

När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse har

vi i kommittémotion K271 föreslagit att den höjning av stödbeloppen för

driftsstödet till dagspressen som regeringen vill genomföra skall avslås och

att anslaget 27:2 Presstöd skall minskas med 124 mkr jämfört med regeringens

förslag. Vi anser att uppjusteringen av ramen för år 2000 skall återtas och

att det inte skall göras någon uppjustering för år 2001. Dessutom kan ramen

minskas med 90 mkr, eftersom en storstadstidning med omfattande presstöd -

Arbetet - upphört att komma ut. Vi är dock positiva till regelförändring som

kan underlätta strukturförändringar inom tidningsbranschen. Som vi anger i

kommittémotion K272 behövs det nämligen stöd för strukturförändringar inom

dagspressen. Presstödet har betytt mycket både för mångfald i

opinionsbildning och för övrig publicistisk mångfald. Förändringar på

annonsmarknaden och i läsarnas krav kommer emellertid att medföra ett behov

av strukturförändringar, exempelvis i form av samverkan och fusioner av olika

slag. Härigenom kommer presstödet att så småningom fasas ut. Sådana

strukturförändringar bör stödjas i syfte att ge en livskraftig dagspress.

I kommittémotion K271 har vi vidare föreslagit en minskning av anslaget 46:3

Datainspektionen med 6 mkr i förhållande till regeringens förslag. Vi menar

att en sådan minskning av anslaget till Datainspektionen bör göras i avvaktan

på resultatet av den pågående utvärderingen av Datainspektionens verksamhet.

När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår

Kristdemokraterna i samma kommittémotion en minskning med 430 mkr jämfört med

regeringens förslag. Vi menar att utvecklingen och anpassningen av

Regeringskansliet kan ske genom organisationsförändringar och

rationaliseringar. Förändringsarbetet bör ha kostnadseffektivitet som mål.

Ramhöjningen på 250 mkr för år 1999 bör återtas, likaså det ytterligare

anslaget på 50 mkr för år 2000. Det extra tillskottet på 130 mkr som

föreslogs i vårpropositionen bör heller inte fullföljas.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Helena Bargholtz (fp), anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2001 innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med utgiftsökningar

framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning, bistånd,

miljö och rättssäkerhet. Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1

Rikets styrelse ( som var 760 mkr mindre än regeringens förslag ( har

emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.

Folkpartiet liberalerna har i partimotion Fi211 lämnat förslag som innebär

en sänkning av ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse med totalt 760 mkr

(yrkande 6). I motionen föreslår vi att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

för år 2001 bör sänkas med 330 mkr i förhållande till regeringens förslag.

Enligt vår mening har Regeringskansliet under den socialdemokratiska

regeringens tid vuxit starkt. Det är viktigt att standarden i

Regeringskansliet är hög och lönerna konkurrenskraftiga, men den nuvarande

regeringens politiserande ambitioner har enligt vår mening varit för stora.

Genom en mer begränsad ökning kan de krav som EU-ordförandeskapet under det

första halvåret 2001 ställer tillgodoses.

Vidare föreslår Folkpartiet liberalerna i partimotionen att anslaget 90:6

Partistöd minskas med 30 mkr för år 2001. Partiernas beroende av offentliga

medel bör på sikt begränsas. En viss minskning av partistödet är därför

enligt vår mening motiverad.

När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i partimotionen en

besparing på 400 mkr. I kommittémotionen Kr346 begärs ett tillkännagivande

till regeringen om minskat presstöd. Presstödet har sedan ett trettiotal år

tillbaka i stort sett samma inriktning, men det snedvrider enligt vår mening

konkurrensen. Dessutom har medielandskapet förändrats påtagligt under de

senaste åren, och nya typer av tidningar tillkommer ständigt. Mot bakgrund av

att detta innebär en helt ny situation än vad som rådde när presstödet

infördes kan stödet begränsas. Pressen bör fungera utan statliga bidrag.

4. Riksdagsledamöternas arvode

Per Lager (mp), anför:

Miljöpartiet är förespråkare av att riksdagsledamöternas arvoden bestäms av

en särskild från riksdagen fristående nämnd, såsom det fungerar i dag. År

1998 gjordes ett avsteg mot den här ordningen då riksdagen tog initiativ till

och beslutade om att dels ändra förhållandet mellan arvoden och

kostnadsersättning, dels höja arvodet. Miljöpartiet kritiserade starkt det

beslutet. Därefter har Arvodesnämnden höjt arvodet från 36 000 till 38 000

kr/mån. Det nuvarande beslutet från nämnden innebär ytterligare en ökning,

vilket enligt min mening, trots tilltron till nämnden, är olyckligt med tanke

på det nu redan höga arvodet.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning

1 000-tal kronor

Verksamhetsområde Utskottets Reservanternas förslag

anslag förslag i förhållande till utskot-

tets förslag

Res. (c)

--------------------------------------------------

27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

(ram.) 5 670

--------------------------------------------------

27:2 Presstöd (ram.)

539

029 + 250

--------------------------------------------------

27:3 Stöd till radio- och

kassettidningar 127

(ram.) 300

--------------------------------------------------

27:4 Radio- och TV-verket

(ram.) -

10 847 1 987

--------------------------------------------------

27:5 Granskningsnämnden för

radio och TV (ram.) 8

164

--------------------------------------------------

45:1 Sametinget (ram.)

14 703

--------------------------------------------------

46:1 Allmänna val (ram.)

25 000

--------------------------------------------------

46:2 Justitiekanslern

(ram.) 12 820

--------------------------------------------------

46:3 Datainspektionen

(ram.) 26 664

--------------------------------------------------

46:4 Svensk

författningssamling (ram.) 1

011

--------------------------------------------------

90:1 Kungliga hov- och

slottsstaten (ram.)84 -

094 4 553

--------------------------------------------------

90:2 Riksdagens ledamöter

och

559

partier m.m. (ram.) 647

--------------------------------------------------

90:3 Riksdagens

förvaltnings-

440

kostnader (ram.) 649

--------------------------------------------------

90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen 45

(ram.) 756

--------------------------------------------------

90:5 Regeringskansliet m.m.

(ram.) 3 269 - 300

649 250

--------------------------------------------------

90:6 Stöd till politiska 145

partier (ram.)200

--------------------------------------------------

- 306

Summa för utgiftsområde 5 316 540

203

--------------------------------------------------

Regeringens förslag

Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433)[1]

dels att i 3 kap. 7, 15, 16, 19, 24, 25 och 29 31 §§ ordet

"innerkuvert i olika böjningsformer skall

bytas ut mot "valkuvert" i motsvarande form,

dels att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 10, 22, 32 och 32 a §§ skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 kap.

2 §[2]

-----------------------------------------------------

Sametinget skall bestå Sametinget skall bestå

av 31 ledamöter, utsedda av 31 ledamöter, utsedda

genom val. För genom val. För

ledamöterna skall det ledamöterna skall det

utses ersättare. I fråga utses ersättare. I fråga

om antalet ersättare och om antalet ersättare och

hur de skall utses gäller hur de skall utses gäller

bestämmelserna i 18 kap. bestämmelserna i 18 kap.

53 § vallagen (1997:157) 53 § vallagen (1997:157)

rörande val till om val till

landstingsfullmäktige. landstingsfullmäktige.

Ledamöterna skall vara Ledamöterna skall vara

svenska medborgare. svenska medborgare.

Efter förslag av Efter förslag av

Sametinget förordnar Sametinget förordnar

regeringen ordförande i regeringen ordförande i

Sametinget. Ordföranden Sametinget. Ordföranden

skall utses bland dem skall utses bland tingets

tingets ledamöter. ledamöter. Sametinget

Sametinget väljer vice väljer vice ordförande

ordförande bland bland ledamöterna.

ledamöterna.

-----------------------------------------------------

3 kap.

3 §[3]

Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.

-----------------------------------------------------

I sameröstlängd tas den I sameröstlängden tas

same upp som anmäler sig den same upp som anmäler

till valnämnden och som sig till valnämnden och

är svensk medborgare och som är svensk medborgare

på den samiska valdagen och på den samiska

fyllt eller fyller 18 år. valdagen fyllt eller

fyller 18 år.

-----------------------------------------------------

Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare

skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt

aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister har varit

folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till

valnämnden.

3 kap.

10 §

Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller

liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller

sammanslutningen.

-----------------------------------------------------

Kandidatnamnen skall

förses med nummer och tas

upp i nummerordning under

varandra. Intill varje

kandidatnamn skall det

finnas ett markerat

utrymme där väljarna kan

lämna en särskild

personröst genom en

markering.

-----------------------------------------------------

För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas

valsedlar med olika kombinationer av kandidater.

22 §[4]

Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan

en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de

avgivna rösterna.

-----------------------------------------------------

Vid sammanräkningen Vid sammanräkningen

prövar valnämnden prövar valnämnden

valsedlarnas giltighet valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut och meddelar de beslut

som denna prövning som denna prövning

föranleder. Härvid gäller föranleder. Härvid gäller

för valnämnden i för valnämnden i

tillämpliga delar vad som tillämpliga delar vad som

enligt 18 kap. 9 och 10 enligt 18 kap. 9 och 10

§§ samt 11 § första §§ samt 11 § första

stycket 1 och andra stycket 1, andra och

stycket 4 vallagen tredje styckena vallagen

(1997:157) gäller för (1997:157) gäller för

länsstyrelsen vid slutlig länsstyrelsen vid slutlig

sammanräkning och sammanräkning och

mandatfördelning. mandatfördelning. Vidare

gäller att ett namn som

skrivits till på en

valsedel skall anses

obefintligt.

-----------------------------------------------------

Vid förrättningen skall protokoll föras.

32 §[5]

Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar

skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid

tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvarande

som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet

beräknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande

sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla

antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller

sammanslutningen.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse av 3 kap. 31 § 1995:553.

[2]: Senaste lydelse 1997:168.

[3]: Senaste lydelse 1997:168.

[4]: Senaste lydelse 1997:168.

[5]: Senaste lydelse 1997:168.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

För varje mandat som en

grupp, ett parti eller en

liknande sammanslutning

har fått skall en ledamot

utses. När en ledamot

utses skall reglerna i 18

kap. 38-39 §§ vallagen

(1997:157) om val till

riksdagen tillämpas. För

att personligt röstetal

skall fastställas för en

kandidat måste han

dessutom ha fått lägst 25

särskilda personröster.

-----------------------------------------------------

Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet

offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet

samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.

32 a §[6]

-----------------------------------------------------

Om en ledamot har avgått Om en ledamot har avgått

före utgången av den tid före utgången av den tid

för vilken han blivit för vilken han blivit

vald, skall valnämnden på vald, skall valnämnden på

anmälan av Sametingets anmälan av Sametingets

ordförande inkalla en ny ordförande inkalla en ny

ordinarie ledamot enligt ordinarie ledamot enligt

de bestämmelser i 18 kap. de bestämmelser i 18 kap.

62 § vallagen (1997:157) 61 § vallagen (1997:157)

som avser ny ordinarie som avser ny ordinarie

landstingsledamot. landstingsledamot.

-----------------------------------------------------

Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått

som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av Sametingets

ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 §

vallagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot.

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när

protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter

sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som föreskrivs

i 31 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[6]: Senaste lydelse 1997:168.

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Basstödet består av Basstödet består av

grundbelopp och grundbelopp och

tilläggsbelopp. tilläggsbelopp.

Grundbelopp utgör 1 500 Grundbelopp utgör 1 700

000 kronor per år och 000 kronor per år och

tilläggsbelopp 50 000 tilläggsbelopp 57 000

kronor per år. kronor per år.

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Stödet är avsett att Stödet är avsett att

bekosta handläggarhjälp bekosta handläggarhjälp

åt riksdagens ledamöter. åt riksdagens ledamöter.

Stödet beräknas efter Stödet beräknas efter

normen att det skall normen att det skall

täcka kostnaden för en täcka kostnaden för en

politisk sekreterare per politisk sekreterare per

två ledamöter. För en två ledamöter. För en

politisk sekreterare politisk sekreterare

utbetalas utbetalas

32 200 kronor per månad. 34 500 kronor per månad.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.