Bet. 2000/01:KU10

Konstitutionsutskottets betänkande

2000/01:KU10

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas

handläggning

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Utskottets anmälan

**FOOTNOTES**

2000/01

KU10

Inledning

Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall

konstitutionsutskottet granska statsrådens

tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut

protokollen över beslut i regeringsärenden och de

handlingar som hör till dessa ärenden.

Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl

föreligger till det, dock minst en gång om året,

meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning

har funnit förtjäna uppmärksamhet. I det betänkande

som nu läggs fram behandlar utskottet vissa

allmänna, administrativt inriktade

granskningsuppgifter angående regeringsarbetet.

Utöver konselj-, regerings- och

statsministerprotokoll har vid granskningen funnits

att tillgå material som tagits fram av utskottets

kansli och av Regeringskansliet. Ett antal akter i

regeringsärenden har varit tillgängliga. Väsentliga

delar av det material som funnits att tillgå återges

i bilaga 1.1-6.8.

I betänkandet redovisar utskottet även behandlingen

av regeringens redogörelse för sin behandling av

riksdagens skrivelser (regeringens skrivelse

1999/2000:75).

Sammanfattning

Utskottets granskning av Regeringskansliet som

myndighet har fortsatt. Antalet anställda i

Regeringskansliet ökar stadigt sedan lång tid.

Utskottet anser att denna tendens inte utan vidare

kan anses vara gynnsam och kommer att fortsätta att

följa utvecklingen. Vad som kommit fram vid årets

granskning visar också att förhållandena i fråga om

jämställdheten mellan kvinnor och män inom

Regeringskansliet fortfarande ger anledning till

skärpt uppmärksamhet. Utskottet följer noga det

arbete som bedrivs på detta område inom

Regeringskansliet.

En samlad bild av effekterna av 1997 års reform,

genom vilken Regeringskansliet blev en myndighet,

har inte kommit fram vid årets granskning. Inte

heller har frågan om Regeringskansliets

resultatredovisning förts framåt. Utskottet kommer

att fortsätta sin granskning på dessa områden.

Utskottet har granskat hur Regeringskansliet har

organiserats för ett antal särskilda projekt såsom

Östersjömiljarderna, Kunskapslyftet m.fl. Utskottet

noterar att regeringen enligt de uppgifter som

lämnats till utskottet är noga med att på ett tidigt

stadium lägga fast tydliga mål och en klar

organisation och ansvarsfördelning för projekt av

detta slag. Utskottet erinrar om att flera av de

särskilda projekten inte har fungerat utan problem.

Det återstår att se om de åtgärder som regeringen

vidtar är tillräckliga för att projekt av detta slag

skall fungera tillfredsställande.

Granskningen av regeringens protokoll har inte

givit anledning till någon kritik.

Utskottet går vid sina granskningar som regel

igenom någon eller några grupper av

förvaltningsärenden som avgjorts av regeringen.

Årets granskning har gällt vissa ärenden om

dispenser enligt skattelagstiftningen och om

undantag från föreskrifterna om upphandling.

Granskningen har inte givit anledning till någon

kritik i fråga om den formella handläggningen av

regeringsärendena. Utskottet understryker dock

betydelsen av att man inom Regeringskansliet ger akt

på utvecklingen så att onödig tidsutdräkt inte

förekommer.

Mot bakgrund av vad som kommit fram i samband med

utskottets tidigare granskning av regeringens

underlåtenhet att överlägga med Utrikesnämnden i

frågan om förbindelserna med Österrike

(1999/2000:KU20) har utskottet inlett en granskning

av formerna för utrikespolitiska beslut. Frågan

aktualiserar komplicerade överväganden kring vad som

faktiskt kan anses reglerat i regeringsformen å ena

sidan och vad som snarare får anses vara

konstitutionell praxis å den andra. Utskottet avser

att under våren 2001 fortsätta den nu inledda

granskningen.

Redovisningen av riksdagens uppföljning av

regeringens behandling av riksdagens skrivelser

lämnas med anledning av regeringens skrivelse

1999/2000:75. Utskottet konstaterar att det ofta är

nödvändigt att upprepa anmärkningar vad gäller

regeringens redogörelse. Enligt utskottets mening

borde detta inte vara nödvändigt.

1 Regeringens sammansättning och

regeringsarbetets organisation

I tidigare granskningsbetänkanden har utskottet

beskrivit viktigare förändringar i regeringens

sammansättning och regeringsarbetets organisation.

Den senaste redogörelsen avsåg i huvudsak år 1999. I

det följande redogör utskottet för vad som ägt rum i

detta hänseende från december 1999 till december

2000. Utskottets granskning av Regeringskansliet som

myndighet redovisas i ett annat avsnitt av detta

betänkande (avsnitt 2).

1.1 Regeringen

Enligt 7 kap. 5 § regeringsformen utser

statministern bland statsråden chefer för

departementen. Enligt samma bestämmelse kan han

förordna att ärende eller grupp av ärenden, som hör

till visst departement, skall föredragas av annat

statsråd än departementschefen.

Statsministern förordnade statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet Thomas Östros att fr.o.m.

den 22 mars 2000 i respektive departementschefs

ställe föredra ärenden om samordning av forskning

och därmed sammanhängande budgetfrågor.

Statsministern beslutade vidare att vissa

myndigheter och organ skall höra till Thomas Östros

ansvarsområde.

Statsministern entledigade den 21 september 2000

statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Laila Freivalds. Som chef för Justitiedepartementet

förordnades Lena Hjelm-Wallén genom beslut av

statsministern samma dag.

Satsministern entledigade den 11 oktober 2000

statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Lena

Hjelm-Wallén från uppdraget att vara chef för

Justitiedepartementet och förordnade Thomas Bodström

att vara statsråd och chef för

Justitiedepartementet. Båda besluten gäller fr.o.m.

den 16 oktober 2000.

Statsministern förordnade den 16 oktober 2000

statsrådet Lena Hjelm-Wallén att fr.o.m. den 16

oktober 2000 i chefen för Justitiedepartementets

ställe föredra lagstiftningsärenden som gäller de

grundlagsfrågor som behandlas av kommittén (Ju

1999:13) om vissa frågor som rör regeringsformen.

Med ändring av tidigare förordnande av den 22

december 1998 förordnade statsministern den 16

oktober 2000 statsrådet Britta Lejon att fr.o.m. den

16 oktober 2000 i chefen för Justitiedepartementets

ställe föredra vissa förvaltnings- och

lagstiftningsärenden.

Statsministern förordnade den 16 oktober 2000

statsrådet Britta Lejon att fr.o.m den 16 oktober

2000 i chefen för Finansdepartementets ställe

föredra vissa förvaltnings- och lagstiftningsärenden

samt i chefen för Kulturdepartementets ställe

föredra förvaltningsärenden.

Med ändring av tidigare förordnande av den 21

december 1999 förordnade statsministern den 16

oktober 2000 statsrådet Lars-Erik Lövdén att fr.o.m.

den 16 oktober 2000 i chefen för

Finansdepartementets ställe föredra vissa

förvaltnings- och lagstiftningsärenden.

Med ändring av tidigare förordnande av den 21

december 1999 förordnade statsministern den 16

oktober 2000 statsrådet Mona Sahlin att fr.o.m. den

16 oktober 2000 i chefen för Näringsdepartementets

ställe föredra vissa förvaltnings- och

lagstiftningsärenden.

Statsministern förordnade den 16 oktober 2000

statsrådet Mona Sahlin att fr.o.m. den 16 oktober

2000 i chefen för Kulturdepartementets ställe

föredra vissa förvaltnings- och

lagstiftningsärenden.

Med ändring av tidigare förordnande av den 22

december 1998 förordnade statsministern den 16

oktober 2000 statsrådet Ulrica Messing att fr.o.m.

den 16 oktober 2000 i chefen för

Kulturdepartementets ställe föredra vissa

förvaltningsärenden som gäller idrott.

Statsministern förordnade den 16 oktober 2000

statsrådet Ulrica Messing att fr.o.m. den 16

oktober 2000 i chefen för Näringsdepartementets

ställe föredra vissa förvaltnings- och

lagstiftningsärenden.

De förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen

som omtalas i det föregående återfinns i bilaga 1.1.

2 Regeringskansliet

2.1 Personal

Konstitutionsutskottet har under en följd av år i

sina granskningsbetänkanden redogjort för

personalutvecklingen i Regeringskansliet. Vid de

senaste granskningarna har utskottet bl.a. riktat

uppmärksamheten mot frågor som gäller andelen

politiskt tillsatta tjänstemän, jämställdhetsfrågor

och personalutvecklingen inom Regeringskansliet.

Liksom föregående år gäller utskottets nu aktuella

granskning till viss del Regeringskansliet utom

Utrikesdepartementet. Så som personaluppgifterna

presenteras i det material utskottet lägger till

grund för sin granskning finns inte möjlighet att

skilja mellan Utrikesdepartementets personal i

Sverige och de anställda vid utrikesförvaltningen.

Den inledande redovisningen av antalet anställda

inom Regeringskansliet omfattar därför liksom

tidigare år inte de anställda inom

Utrikesdepartementet. Vad beträffar

Regeringskansliets personalpolitik med avseende på

politiskt tillsatta tjänstemän, jämställdhet och

integration omfattas dock även Utrikesdepartementet

av granskningen. Granskningen avser tiden från den

30 juni 1999 till den 30 juni 2000.

Antalet tjänstgörande i Regeringskansliet utom UD

var den 30 juni 2000 2 435 personer.

Finansdepartementet är det departement som har flest

anställda. Förvaltningsavdelningen har från den 30

juni 1999 till den 30 juni 2000 ökat antalet

anställda med 75 personer. Den främsta orsaken till

denna ökning var att UD:s och Regeringskansliets IT-

organisationer slogs samman och att UD:s IT-enhet

(92 personer) överfördes till

förvaltningsavdelningen. En sammanställning av

personalutvecklingen under perioden 30 juni 1999

till 30 juni 2000 visar följande personalfördelning:

----------------------------------------------------

|

----------------------------------------------------

| |1999-06-30 |2000-06-30 |

----------------------------------------------------

|Statsrådsberedningen| 55 | 54 (-1) |

----------------------------------------------------

|Justitiedepartementet| 219 |243 (+24) |

----------------------------------------------------

|Försvarsdepartementet| 118 |114 (-4) |

----------------------------------------------------

|Socialdepartementet | 180 |168 (-12) |

----------------------------------------------------

|Finansdepartementet | 392 |388 (-4) |

----------------------------------------------------

|Utbildningsdepartemen-| 160 |164 (+4) |

| | | |

|tet | | |

----------------------------------------------------

|Jordbruksdepartemen-| 119 |127 (+8) |

| | | |

|tet | | |

----------------------------------------------------

|Kulturdepartementet | 116 |120 (+4) |

----------------------------------------------------

|Näringsdepartementet| 328 |348 (+20) |

----------------------------------------------------

|Miljödepartementet | 150 |164 (+14) |

----------------------------------------------------

|Regeringskansliets | 470 |545 (+75) |

| | | |

|förvaltningsavdelning| | |

| | | |

----------------------------------------------------

|Totalt |2 307 |2 435 (+128) |

----------------------------------------------------

Som framgår av sammanställningen har

Regeringskansliets personal ökat under perioden. De

största ökningarna har skett på

Justitiedepartementet, Näringsdepartementet och på

Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta

överensstämmer med den uppåtgående trend som

personalutvecklingen uppvisar även i ett längre

tidsperspektiv. Utskottets tidigare granskningar

visar att Regeringskansliets personal från år 1956

till 1974 ökat med 90 % (1997/98:KU10 s. 4).

Ökningen från 1974 till 1999 är även den avsevärd:

85 %. Med ledning av tidigare granskningar kan

konstateras att antalet anställda i

Regeringskansliet utvecklat sig på följande sätt:

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|År |Antal |

-----------------------------------------------------

|1974 |1 250 |

-----------------------------------------------------

|1982 |2 022 |

-----------------------------------------------------

|1984 |1 942 |

-----------------------------------------------------

|1986 |1 856 |

-----------------------------------------------------

|1987 |1 799 |

-----------------------------------------------------

|1988 |1 782 |

-----------------------------------------------------

|1990 |1 786 |

-----------------------------------------------------

|1991 |1 803 |

-----------------------------------------------------

|1992 |1 720 |

-----------------------------------------------------

|1993 |1 849 |

-----------------------------------------------------

|1994 |1 846 |

-----------------------------------------------------

|1996 |2 157 |

-----------------------------------------------------

|1997 |2 233 |

-----------------------------------------------------

|1999 |2 307 |

-----------------------------------------------------

|2000 |2 435 |

-----------------------------------------------------

Politiskt tillsatta tjänstemän

Granskningen omfattar i detta avsnitt även

Utrikesdepartementet. I den följande redogörelsen

anges för enkelhetens skull hela tal, oavsett att

det i verkligheten kan vara fråga om personer som

arbetar mindre än heltid och att följaktligen fler

personer kan vara anställda och antalet

tjänstgörande beräknat efter tjänstgöringens

omfattning kan uppgå även till delar av hela tal.

I juli 1999 fanns inom Regeringskansliet 155

politiskt tillsatta tjänstemän. Den 30 juni 2000 var

antalet 153. Utvecklingen gestaltar sig på följande

sätt:

-----------------------------------------------------

| |1999-07 |2000-06-30 |

-----------------------------------------------------

|Assistenter | 6 | 13 |

-----------------------------------------------------

|Kabinettssekreterare| 1 | 1 |

-----------------------------------------------------

|Planeringschefer | 3 | 5 |

-----------------------------------------------------

|Politiskt | 75 | 68 |

|sakkunniga | | |

-----------------------------------------------------

|Pressekreterare | 20 | 22 |

-----------------------------------------------------

|Sakkunniga | 0 | 2 |

-----------------------------------------------------

|Statsminister | 1 | 1 |

-----------------------------------------------------

|Statsråd | 18 | 16 |

-----------------------------------------------------

|Statssekreterare | 29 | 24 |

-----------------------------------------------------

|Biträdande | 2 | 1 |

|statssekreterare | | |

-----------------------------------------------------

| | | |

| | | |

|Totalt |155 |153 |

-----------------------------------------------------

Jämställdhetsfrågor

I regeringsformen finns föreskrifter vilkas ändamål

bl.a. är att jämställdhet mellan män och kvinnor

skall tillförsäkras (1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 11

kap. 9 § andra stycket). Bland de vanliga lagarna

är det jämställdhetslagen (1991:433) som syftar till

att främja jämställdheten i arbetslivet. Det är

framför allt kvinnornas arbetsvillkor som

jämställdhetslagen inriktar sig på att förbättra.

Konstitutionsutskottet har i sin granskning av

personalutvecklingen inom Regeringskansliet berört

frågan om jämställdhet ett antal gånger (1991/92:

KU30 s. 39, 1993/94:KU30 s. 9, 1994/95:KU30 s. 30,

1997/98:KU10 s. 5 samt 1999/2000:KU10 s. 6). Även i

årets granskning tas frågan upp.

Med början tredje kvartalet 1995 gav

Regeringskansliet ut en tryckt skrift med

statistiska uppgifter beträffande tjänstgörande inom

Regeringskansliet (jfr 1997/98:KU10 s. 2).

Utgivningen av denna skrift har numera upphört.

Under årets granskning har utskottet inhämtat vissa

uppgifter från Regeringskansliet. Uppgifterna gäller

bl.a. könsfördelningen inom olika tjänstekategorier

samt medianlönen inom respektive kategorier. Av de

uppgifter som utskottet inhämtat framgår följande.

Av Regeringskansliets anställda är 2 481 kvinnor

och 1 951 män (september 2000). Av sammanlagt 492

personer med chefsbefattningar är 360 män och 132

kvinnor. Chefernas medianlön är 40 000 kr.

Befattningshavarna på handläggarnivå är 2 656, varav

1 286 män och 1 370 kvinnor. Handläggarna hör till

två grupper, specialister och övriga. Medianlönen är

30 000 kr för specialister och 25 500 kr för övrig

handläggande personal. Kategorin baspersonal består

av 1 150 personer, varav 241 män och 909 kvinnor.

För baspersonalen är medianlönen 17 625 kr.

Jämförelsen mellan lönerna för kvinnor och män inom

de olika personalkategorierna kan numera göras med

stöd av statistik som förs av Regeringskansliets

förvaltningsavdelning. Denna statistik redovisas

internt inom Regeringskansliet enligt

nomenklatursystemet TNS (Tjänste Nomenklatur

Staten), som utvecklats gemensamt av parterna på det

statliga avtalsområdet. Meningen är att varje

departement vid kartläggning av skillnader i lön

mellan män och kvinnor i ett första steg skall utgå

från statistiken. I de fall där skillnader i

medellön existerar mellan kvinnor och män i en TNS-

nivå och åldersgrupp skall orsaken till detta

undersökas. En inom Regeringskansliet upprättad

skrift med titeln "Verktyg för kartläggning och

analys av löneskillnader" skall användas som ett

hjälpmedel åt departementen vid analys av

löneskillnader mellan könen i de fall sådana finns.

Inom de olika tjänstekategorierna finns vissa

skillnader i lön. Konstitutionsutskottet har dock

inte underlag för att närmare bedöma i vad mån

skillnaderna kan motiveras av sakliga skäl. En

iakttagelse som utan vidare kan göras är dock att

kvinnor liksom tidigare är starkt överrepresenterade

i den lägsta lönekategorien och underrepresenterade

på chefsnivå. På handläggarnivå är däremot kvinnorna

fler än männen.

Jämställdhetsarbetet inom Regeringskansliet är

enligt vad utskottet har inhämtat fokuserat på de

områden som är mest angelägna. Dessa är det låga

antalet kvinnliga chefer, svårigheter att kombinera

arbete och föräldraansvar samt stress och andra

problem relaterade till arbetsmiljön i nuläget.

Arbetet är vidare inriktat på att fortlöpande

uppmärksamma osakliga löneskillnader mellan kvinnor

och män samt att bevaka kvinnors och mäns

löneutveckling.

När det gäller jämställdheten har Regeringskansliet

genomfört två attitydundersökningar, åren 1997 och

1999. En utveckling i positiv riktning har skett

mellan mätningarna beträffande måltänkandet,

ledarskapet, den organisatoriska effektiviteten,

utvecklings- och förändringsklimatet, den fysiska

arbetsmiljön, löner och förmåner samt uppfattningen

om Regeringskansliet som arbetsgivare.

Tillfredsställelsen med nuvarande arbetssituation

och jämställdhet är oförändrad, vilket innebär att

cirka hälften av de anställda är nöjda med

arbetssituationen och att Regeringskansliet vid en

jämförelse med förvärvsarbetande i allmänhet får

bättre betyg vad gäller jämställdhet. En negativ

utveckling har skett avseende stress och

arbetsbelastning.

En ny jämställdhetsplan för Regeringskansliet år

2000-2002 har antagits i december 2000.

Utskottets bedömning

Det sammanlagda antalet anställda i

Regeringskansliet ökar stadigt sedan lång tid. En

allmän förklaring kan givetvis vara att de

arbetsuppgifter som skall utföras av

Regeringskansliet utvecklas oavbrutet. Det står

klart för utskottet att Regeringskansliets

organisation varken kan eller bör vara statisk.

Inte desto mindre finns det enligt utskottets mening

skäl att ge noga akt på hur Regeringskansliets

resurser och organisation utvecklas. Den fortgående

ökningen av antalet anställda i Regeringskansliet

kan inte utan vidare ses som en gynnsam tendens.

Utskottet kommer att fortsätta att som ett led i sin

granskning följa utvecklingen på detta område.

Utskottet har tidigare iakttagit att jämställdheten

inom Regeringskansliet brister med avseende på

könsfördelningen inom de lägsta och de högsta

lönekategorierna (1999/2000:KU10). Vad som kommit

fram vid årets granskning visar inte annat än att

förhållandena fortfarande ger anledning till skärpt

uppmärksamhet. Utskottet följer noga det arbete som

bedrivs på detta område inom Regeringskansliet.

2.2 Regeringskansliet som myndighet

Allmän bakgrund

Den 1 januari 1997 omorganiserades Regeringskansliet

till en myndighet bestående av Statsrådsberedningen,

13 departement samt Regeringskansliets

förvaltningsavdelning. Utrikesförvaltningen består

av Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen.

Utrikesrepresentationen lyder under

Regeringskansliet. Senare har Regeringskansliet, med

verkan från den 1 januari 1999, ytterligare

omorganiserats genom att fyra departement slagits

samman till ett nytt departement, som benämns

Näringsdepartementet. I Regeringskansliet ingår

numera således 10 departement.

Med anledning av 1997 års omorganisering av

Regeringskansliet uttalade KU (1996/97:KU1) att det

fanns anledning för utskottet att vid kommande

granskningar uppmärksamma de organisatoriska

förändringarnas betydelse för regeringsarbetet.

Utskottet erinrade i sitt granskningsbetänkande

våren 1997 om detta uttalande (1996/97:KU25). Vid

sin granskning hösten 1998 (1998/99:KU10) anförde

utskottet att ett skäl för utskottets intresse för

Regeringskansliets fortsatta utveckling är att

riksdagen med den ordning för anslagstilldelningen

som numera råder inte har något direkt inflytande

över Regeringskansliets organisation och verksamhet.

Utskottet anförde vidare att det finns anledning för

utskottet att även framgent följa Regeringskansliets

verksamhet, eftersom det enligt utskottets mening är

viktigt att Regeringskansliet fungerar väl oavsett

vilken den sittande regeringen är.

Tidigare granskning av Regeringskansliet

Utskottets granskning 1998/99 (bet. 1998/99:KU10)

inriktades på vilka åtgärder som vidtagits inom

Regeringskansliet med anledning av den nya ordning

som infördes den 1 januari 1997, vilken roll det

pågående förändrings- och förnyelsearbetet spelat i

detta sammanhang, i vilken omfattning det uppgivna

syftet med förändringen uppnåtts samt vilken

utvecklingen varit sedan den 1 januari 1997 på vissa

områden.

I den fortsatta granskningen av Regeringskansliet

1999/2000 (bet. 1999/2000:KU10) breddades

perspektivet i granskningen till att avse

Regeringskansliet som myndighet. I detta sammanhang

ställde KU vissa skriftliga frågor till

Regeringskansliet. Utskottet frågade dels om det

pågående förändringsarbetet blivit föremål för någon

utvärdering och vilket resultatet i så fall varit,

dels vilka åtgärder som vidtagits beträffande en

översyn av kompetensförsörjningen i

Regeringskansliet, dels också vilka åtgärder som

vidtagits med anledning av riksdagens

tillkännagivande (1997/98:KU31, rskr. 1997/98:295)

om Regeringskansliets resultatredovisning.

I en promemoria från Statsrådsberedningen

redovisades svar på *utskottets frågor som utarbetats

inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Av

promemorian framgick att det pågående

förändringsarbetet inte skulle ses som en

engångsinsats utan som ett kontinuerligt arbete

syftande till att effektivisera verksamheten och

höja kompetensen hos Regeringskansliets medarbetare.

Flera uppföljningsinsatser hade genomförts och olika

åtgärder vidtagits med anledning härav.

Vad gäller den nämnda översynen av

kompetensförsörjningen anfördes i promemorian att

denna verksamhet sträcker sig fram till år 2003 och

att ett stort antal åtgärder planerats och

genomförts med anledning av denna översyn. I frågan

om Regeringskansliets resultatredovisning anfördes i

promemorian att det var svårt att praktiskt och

teoretiskt skilja på Regeringskansliets resultat och

regeringens, vilket gör att de regelverk som

tillskapats för regeringens styrning och dialog med

statliga myndigheter i många avseenden inte passar

in på Regeringskansliet. Därför finns också

bestämmelsen i 45 § förordningen (1996:1515) med

instruktion för Regeringskansliet att

Regeringskansliet inte skall lämna

resultatredovisning enligt förordningen (1996:882)

om myndigheters årsredovisning m.m. Mot denna

bakgrund var det enligt promemorian motiverat att

Regeringskansliet inte åläggs att till regeringen

lämna resultatredovisning. Däremot var det enligt

promemorian naturligt att Regeringskansliet

utvecklar och sedan redovisar vissa resultatmått för

riksdagen inom ramen för budgetpropositionen och

Regeringskansliets årsbok. Årsboken för 1999 avsågs

utökas med ytterligare nyckeltal och statistiska

uppgifter.

I sin bedömning anförde *utskottet att det inte

efter tre års uppföljning varit möjligt att få fram

en samlad bild av effekterna av 1997 års reform

genom vilken Regeringskansliet blev en myndighet.

Vid nästa års granskning borde Regeringskansliet

enligt *utskottet kunna tillhandahålla en sådan

samlad bild som *utskottet efterlyste.

När det särskilt gällde frågan om

resultatrapporteringen konstaterade utskottet att

det fanns i grunden två skilda uppfattningar: dels

utskottets uppfattning att Regeringskansliet borde

kunna lämna resultatredovisning som andra

myndigheter, dels uppfattningen att

Regeringskansliet inte bör ha en sådan skyldighet.

När Regeringskansliet inom ramen för den aktuella

granskningen lämnat besked om att sådan information

inte var att vänta, ansåg utskottet, som inte fann

skäl att frångå sin tidigare redovisade uppfattning

om behovet av redovisning av resultat också från

Regeringskansliet, att frågan borde bli föremål för

en mera utförlig, principiell analys vid nästa års

granskning.

Uppgifter i Regeringskansliets årsbok 1999

I den andra årgången av Regeringskansliets årsbok

avseende verksamheten 1999 har appendixet med

statistiska uppgifter utvidgats med uppgifter om

antalet interpellationssvar och frågesvar till

riksdagen, vidare antalet registrerade

ärenden/handlingar per departement samt

personalsammansättningen i Regeringskansliet. Det

särskilda kapitlet om förändringsarbetet i

Regeringskansliet i föregående årsbok har tagits

bort.

De frågor som är av intresse för KU och dess

granskning berörs i anslutning till redovisningen av

förvaltningsavdelningens verksamhet. Arbetet vid

förvaltningsavdelningen präglades enligt denna

redovisning år 1999 av arbetet med de praktiska

konsekvenserna av den departementsombildning som

beslutades hösten 1998 samt av arbetet med att

utveckla Regeringskansliet till en samlad myndighet.

Det fortsatta utvecklingsarbetet har enligt

regeringens beslut givits en inriktning på styrning

och ledning, kompetensförsörjning, information och

kommunikation samt Regeringskansliets

dimensionering.

En central del av förändringsarbetet utgörs enligt

redovisningen av arbetet med att utveckla

Regeringskansliets interna styrningsprocess, vilket

innebär att verksamheten skall målstyras genom en

gemensam verksamhetsplanering och ett system för

uppföljning och utvärdering av uppnådda resultat.

Verksamhetsplaneringen genomförs nu av alla

departement och utgör grund för departementens

interna styrning samtidigt som den bidrar till att

regeringens politiska program genomsyrar arbetet i

Regeringskansliet. Verksamhetsplaneringen utgör

också underlag för fördelningen av anslaget till

Regeringskansliets förvaltning.

Uppgifter i budgetpropositionen för 2001

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1)

utgiftsområde 1 lämnas beträffande Regeringskansliet

(s. 43 f.) resultatinformation av väsentligen samma

slag som i Regeringskansliets årsbok 1999 med korta

kommentarer om förändringar i vissa fall i

förhållande till föregående år.

Under rubriken Förändringsarbetet redovisas

rapporten Vad kostar det att regera? En studie av

Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden

(Ds 2000:27). Den utomstående utredarens slutsats i

rapporten är att Regeringskansliet med nuvarande

arbetsuppgifter är underfinansierat. Enligt

rapporten är resursgapet ca 300-400

årsarbetskrafter. Rapporten kommer att analyseras

under hösten, och regeringen avser att återkomma med

en samlad bedömning och förslag om dimensioneringen

i den ekonomiska vårpropositionen 2001.

Beträffande Regeringskansliets resultatredovisning

m.m. hänvisas i propositionen till det svar som

lämnades till konstitutions*utskottet i samband med

*utskottets granskning hösten 1999. Som framgått ovan

var innehållet i detta svar att Regeringskansliet

inte bör lämna resultatredovisning till regeringen.

Riksdagens revisorers förstudie

Myndigheten Regeringskansliet

Ett utkast till en förstudie om Regeringskansliet

som avses utföras av Riksdagens revisorer har varit

föremål för överläggningar mellan representanter för

KU:s kansli och revisorernas kansli. Revisorerna har

den 12 oktober 2000 fattat beslut om att förstudien

skall genomföras.

I några avseenden tangerar ansatsen i den

undersökning som riksdagsrevisorerna eventuellt

kommer att genomföra den ansats som KU hittills

tillämpat. Enligt den plan till förstudie som KU:s

kansli tagit del av skall granskningen utformas som

en uppföljning av besluten 1997 och 1999 om

inriktningen av arbetet med Regeringskansliets

förändring och förnyelse. Granskningen skall

beskriva resultatet av vissa åtgärder som regeringen

beslutade om. Frågan om i vilken grad som

regeringens arbete bidragit till att uppfylla de mål

och motverka de problem regeringen angav som motiv

till sammanslagningen av departementen skall

besvaras. Denna frågeställning ligger relativt nära

de frågor som aktualiserats i KU:s hittillsvarande

granskning.

Revisorernas granskning kommer också att beröra

frågan om vad som utmärker en effektiv förvaltning

och kommer i denna del att inriktas mot

Regeringskansliets produktivitet och effektivitet.

Granskningen skall enligt planen inte omfatta frågan

om politisk effektivitet, dvs. huruvida en åtgärd

som regeringen beslutat om varit den bästa sett ur

ett samhällsperspektiv. Även frågan om

Regeringskansliets produktivitet och effektivitet

tangerar en del av de frågor KU hittills ställt inom

ramen för Regeringskansliets resultatredovisning.

Granskningen skall också omfatta Regeringskansliets

personalpolitik. I granskningen skall också ingå en

analys av Regeringskansliets administrativa stöd,

som lämnas av förvaltningsavdelningen respektive

administrativ personal på departementen.

Frågeställningen är här om sammanslagningen av

departementen inneburit att det administrativa

stödet utvecklats i enlighet med vad som anfördes i

regeringens beslutsunderlag. Också denna

frågeställning kan sägas ha visst samband med vad

som kan vara av intresse i KU:s fortsatta granskning

av Regeringskansliet.

Utgångspunkter för årets granskning

Begreppet kostnadseffektivitet

Det finns skäl att inledningsvis beröra vissa

grundläggande förhållanden och begrepp som har att

göra med effektivitet och mätning av effektivitet i

organisationer. I den nämnda studien Vad kostar det

att regera? (Ds 2000:27) diskuteras frågor av detta

slag med direkt referens till Regeringskansliet och

dess verksamhet.

Det konstateras i studien att ingen i dag vet om

kostnadseffektiviteten i Regeringskansliet är hög

eller låg eller hur den förändras. I det omfattande

material som studien stöder sig på finns inte någon

enda exakt precisering av begreppet

kostnadseffektivitet, och därmed saknas empirisk

grund. Det finns, anser rapportens författare, en

påtaglig risk att beslut som fattas utifrån vagt

definierade begrepp leder till felaktiga och inte

tillräckligt underbyggda administrativa beslut.

Begreppet kostnadseffektivitet brukar inom

företagsekonomin delas upp i inre och yttre

effektivitet, där inre effektivitet innebär

uppnående av mål till lägsta möjliga kostnad, medan

yttre effektivitet står för förmågan att välja rätt

mål eller göra rätt saker i rätt syfte och att

använda resurser ändamålsenligt. Den inre

effektiviteten mäter man genom att relatera

kostnaderna till något mätbart i arbetsprocessen

eller till intäkterna om sådana finns. Yttre

effektivitet mäter man genom att ställa kostnaderna

i relation till något yttre värde, t.ex. politiska

mål eller myndighetens operationella mål.

Kostnaderna kan också relateras till

samhällsekonomin. Vad man än försöker mäta i detta

hänseende ställs man erfarenhetsmässigt inför svåra

mätproblem.

I studien framhålls att det finns ganska många

debattörer som anser att Regeringskansliets yttre

effektivitet är låg. Kritiken riktas främst mot fyra

områden: myndighetsstyrning, representationen vid

EU-organ samt Regeringskansliets kapacitet och dess

arbetsuppgifter. En mätning visar att antalet

regeringsbeslut minskat med 50 % under tiden

1990-98, medan antalet anställda och

budgetomslutningen samtidigt ökat. Att antalet

prestationer minskat i vissa avseenden säger i sig

ingenting om produktiviteten, enligt de slutsatser

som dras i studien. Ett exempel på ökade

prestationer är att antalet svar på frågor och

interpellationer från riksdagen ökat med 60 % under

motsvarande tidsrymd.

Även om det är komplicerat att bedöma

Regeringskansliets effektivitet, är det enligt

studien troligt att det går att öka den inre

effektiviteten, t.ex. genom att effektivisera

arbetsprocesser. Den yttre effektiviteten kan man

inte bedöma utan hänsyn till politiska

prioriteringar och omvärldsförändringar.

Det framstår som naturligt att de uttalanden som KU

gjorde i samband med förra årets granskning bildar

utgångspunkt för årets granskning. Uttalandena avsåg

som framgått ovan dels en samlad bedömning av

effekterna av 1997 års organisatoriska reform, dels

Regeringskansliets resultatredovisning. Litet

förenklat uttryckt kan båda frågorna anses falla

under vad som i det föregående betecknats inre

effektivitet.

Effekterna av 1997 års reform

*Utskottet uttalade vid förra årets granskning att

Regeringskansliet inom ramen för den nu aktuella

granskningen borde kunna tillhandahålla en samlad

bedömning av effekterna av 1997 års reform genom

vilken Regeringskansliet blev en myndighet. Som

framgått av beskrivningar i samband med förra årets

granskning finns ett omfattande råmaterial för en

sådan redovisning och bedömning i t.ex. interna

mätningar som gjorts och som redovisats utan

angivande av eventuellt inbördes samband och

eventuellt samband med organisationsförändringen. Om

KU vill gå vidare med sin granskning i denna del,

bör *utskottet närmast efterfråga en sammanställning

och en analys av sådana mätningar och bedömningar av

resultatet av det pågående förändrings- och

förnyelsearbetet som kan antas ha samband med

organisationsförändringen. Möjliga frågeställningar

för en sådan samlad bedömning är: Har den nya

organisationen befrämjat interdepartemental

samverkan? Har styrningen av organisationen blivit

effektivare? Har ledningsfunktionen blivit bättre?

Har på det hela taget Regeringskansliet som

serviceorganisation till regeringen presterat bättre

jämfört med vad som var fallet före

organisationsförändringen? Sådana frågor bör kunna

ställas utan att svaren skall anses föregripa den

granskning som Riksdagens revisorer planerar

genomföra. KU:s granskning avser främst allmänna

bedömningar på grundval av den empiri som finns i

dagsläget. Revisorernas granskning blir såvitt kan

bedömas av den plan som redovisats i det föregående

både bredare och mera djupgående. Inget hindrar att

KU återkommer med ytterligare frågor då resultatet

av revisorernas granskning föreligger.

Regeringskansliets resultatredovisning

När det gäller resultatredovisningen inhämtade

*utskottets kansli vid arbetet med betänkande

1997/98:KU31 uppgifter om att det inom

Regeringskansliet våren 1998 hade tagits fram en

prototyp för resultatredovisning. I samband med

förra årets granskning meddelade

Statsrådsberedningen emellertid till *utskottet att

Regeringskansliet inte borde åläggas att lämna

resultatredovisning till regeringen men att man var

beredd att redovisa vissa resultatmått inom ramen

för budgetpropositionen och Regeringskansliets

årsbok. Om KU vill gå vidare i denna del, ligger det

nära till hands att ta upp en diskussion om

rimligheten i den förordning som säger att

Regeringskansliet inte skall lämna en

resultatredovisning till regeringen.

I denna senare del har i Statsrådsberedningens

promemoria 1999-11-02 till KU redovisats motiven

till att Regeringskansliet inte bör åläggas att

lämna resultatredovisning. I promemorian anförs som

motiv dels svårigheterna att skilja på

Regeringskansliets resultat och regeringens, dels

att de regelverk som tillskapats för regeringens

styrning och dialog med statliga myndigheter i många

avseenden inte passar in på Regeringskansliet. Detta

synsätt kan ifrågasättas. Det är t.ex. inte

självklart att det är just de regelverk som åberopas

som skall användas vid en bedömning av

Regeringskansliets prestationer som stöd- och

serviceorganisation till regeringen. Snarare krävs

det en anpassning av de generella reglerna till de

speciella förhållanden som råder mellan regeringen

och Regeringskansliet. Den tidigare nämnda studien

(Ds 2000:27) ger ett rikhaltigt teoretiskt och

empiriskt underlag för att formulera sådana konkreta

mål för Regeringskansliet som skulle göra det

möjligt att på ett meningsfullt sätt beskriva, mäta

och bedöma dess prestationer.

Redovisning av det slags resultatmått som

Regeringskansliet sagt sig vara berett att lämna har

också kommit till stånd i viss omfattning. Denna

redovisning av antalet regeringsärenden,

propositioner etc. framstår emellertid som alltför

begränsad. Det borde vara möjligt för

Regeringskansliet att lämna en mer sofistikerad

redovisning inte bara avseende antalet produkter som

kommit ut av verksamheten utan, som framhållits i

det föregående, även vad Regeringskansliet som stöd-

och serviceorganisation till regeringen åstadkommit

i denna egenskap. Det bör t.ex. vara möjligt att

sätta de utförda prestationerna i relation till

insatta resurser i form av tid och pengar, att göra

vissa bedömningar av kvaliteten hos det som

producerats, att anställa vissa jämförelser med

motsvarigheten till Regeringskansliet i andra länder

etc. Ytterst är detta en fråga om de enskilda

statsrådens eller regeringens eller statsministerns

bedömning av det stöd som Regeringskansliet

levererar till regeringens politiska verksamhet.

Båda här nämnda aspekter på resultatredovisning bör

kunna anses ligga inom ramen för en sådan "mera

utförlig, principiell analys vid nästa års

granskning" som KU uttalade sitt intresse för i

förra årets granskning. En sådan diskussion bör

kunna föras utan att den skall anses intervenera i

Riksdagens revisorers planerade, mera djupgående

undersökning och utan att föregripa resultatet av

denna.

Frågor till Regeringskansliet

Utskottet har beslutat att genom en skrivelse till

Regeringskansliet ställa följande frågor med

anledning av vad som redovisats i det föregående.

Beträffande effekterna av 1997 års reform

1. Har den nya organisationen med Regeringskansliet

som en myndighet befrämjat samverkan mellan

departementen?

2. Hur har Regeringskansliets interna

styrningsprocess (RISP) utvecklats?

3. Har Regeringskansliet som stöd- och

serviceorganisation till regeringen på det hela

taget presterat ett bättre resultat i jämförelse med

ordningen före den 1 januari 1997?

Beträffande Regeringskansliets resultatredovisning

1. Hur bör man principiellt se på frågan om

Regeringskansliets resultatredovisning i belysningen

av de synpunkter som framförs i studien Vad kostar

det att regera? (Ds 2000:27)?

2. Är det möjligt att anpassa regelverket för

styrning och dialog mellan regeringen och

Regeringskansliet på ett sådant sätt att

Regeringskansliets verksamhet kan redovisas och

bedömas med avseende på inre effektivitet, dvs.

Regeringskansliets användbarhet för att genomföra en

regerings politiska avsikter?

Promemoria från Regeringskansliet

De ovan redovisade frågorna har den 19 oktober 2000

sänts till Regeringskansliet för besvarande. Ett

svar på frågorna i form av en promemoria, som

upprättats inom förvaltningschefens och rättschefens

kanslier, har avsänts från Statsrådsberedningen den

9 november 2000 (bilaga 2.2.1).

Svar på frågor på temat effekterna av 1997 års

reform

På frågan om den nya organisationen med

Regeringskansliet som en myndighet befrämjat

samverkan mellan departementen är svaret att

sammanslagningen 1997 av departementen,

Statsrådsberedningen och dåvarande

förvaltningskontoret har skapat förutsättningar för

samordning och samarbete inom Regeringskansliet.

Förvaltningschefen kan besluta och utfärda

föreskrifter i administrativa frågor som berör mer

än ett departement. Förvaltningschefen har också

fått i uppdrag att driva förnyelse- och

förändringsarbetet i Regeringskansliet. Arbetet har

rapporterats till regeringen våren 1999. Samverkan

mellan departementen har enligt promemorian främjats

bl.a. genom den gemensamma verksamhetsplaneringen,

översynen av Regeringskansliet och

utrikesförvaltningens planeringsprocess inför

sammanslagningen av förvaltningsanslagen, vidare det

gemensamma chefsutvecklingsprogrammet och den

gemensamt ordnade utbildningen för olika anställda.

Vissa effektivitetsvinster på områdena data,

bibliotek och tryckeri rapporteras. Samordningen av

upphandling, arbetsgivarpolitiken och

informationsverksamheten och inrättandet av en

särskild kommittéservice har också enligt

promemorian främjat samverkan. Sammanslagningen av

Regeringskansliet och utrikesförvaltningens anslag

framhålls som ett viktigt steg i arbetet med att

sammansmälta departementen till en myndighet.

KU ställde en fråga om hur den interna

styrprocessen (RISP) har utvecklats. Av promemorian

framgår att arbetet pågår med att skapa rutiner för

uppföljning av den utförda verksamhetsplaneringen.

Denna syftar till en planeringsprocess som gör att

regeringens prioriteringar genomsyrar arbetet i

Regeringskansliet och avser också underlätta den

interna styrningen av de enskilda departementen. En

översyn av verksamhetsplaneringen skall vara

avslutad i november månad innevarande år. Den syftar

till att skapa en gemensam, effektiv och

verksamhetsanpassad planeringsprocess inför

sammanslagningen av förvaltningsanslagen.

En tredje fråga från KU gällde om Regeringskansliet

på det hela taget presterat ett bättre resultat i

jämförelse med ordningen före sammanslagningen till

en myndighet. Enligt promemorian har organisationen

blivit mer effektiv och kan ge en förbättrad service

genom inrättandet av förvaltningsavdelningen och

genom att vissa stödfunktioner förts över till denna

avdelning. Redovisningen av det pågående arbetet som

syftar till att Regeringskansliet skall vara ett

effektivt och kompetent stöd till regeringen har

givit regeringen en möjlighet att bedöma vidtagna

åtgärder och att ge riktlinjer för det fortsatta

arbetet. Förändringarna i organisation och

verksamhet gör det enligt promemorian knappast

möjligt att jämföra de nuvarande resultaten i

förhållande till dem som uppnåddes före 1997 års

reform. Enligt promemorian utvecklas vissa

resultatmått inom den administrativa verksamheten på

förvaltningsavdelningen, och dessa mått används vid

utvecklingen av verksamhet och som underlag för

resursfördelningen.

Svar på frågor på temat Regeringskansliets

resultatredovisning

Den första frågan gällde hur man principiellt bör se

på frågan om Regeringskansliets resultatredovisning

i perspektivet av de synpunkter som framförts i

studien Vad kostar det att regera? (Ds 2000:27).

Regeringen avser att i vårpropositionen 2001

återkomma med ett förslag om Regeringskansliets

dimensionering. Enligt promemorian ändrar den nämnda

utredningen inte regeringens ställningstagande i

fråga om Regeringskansliets resultatredovisning till

regeringen. Innebörden av detta är att

Regeringskansliet inte bör åläggas att till

regeringen lämna resultatredovsining, ett motiv som

redovisades för KU redan i förra årets granskning.

Motivet för ståndpunkten var främst att det är svårt

att praktiskt och teoretiskt skilja på

Regeringskansliets och regeringens resultat.

I en annan fråga undrade KU om det är möjligt att

anpassa regelverket för styrning och dialog mellan

regeringen och Regeringskansliet så att

Regeringskansliets verksamhet kan redovisas och

bedömas med avseende på inre effektivitet. Enligt

promemorian skulle en sådan förändring av

regelverket inte bidra till att möjliggöra en bättre

bedömning av Regeringskansliets användbarhet för att

genomföra en regerings politiska avsikter.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att den förhoppning som KU gav

uttryck för i förra årets granskning om att

Regeringskansliet borde kunna tillhandahålla en

samlad bild av effekterna av 1997 års reform inte

kunnat infrias vid årets granskning. I svaren på

KU:s frågor lämnas visserligen uppgifter om att

samverkan mellan departementen främjats på vissa

områden och att vissa effektivitetsvinster gjorts,

men viktigare är att Regeringskansliet anser att det

knappast är möjligt att jämföra prestationerna nu

och då, dvs. före den 1 januari 1997. Utskottet

inser svårigheterna med detta men anser ändå att

tydligare svar på *utskottets frågor kunnat ges.

*Utskottet konstaterar också att frågan om

Regeringskansliets resultatredovisning inte förts

framåt vid årets granskning, trots att rapporten Vad

kostar det att regera? ger goda möjligheter till en

sådan mer utförlig, principiell analys som KU

efterlyste i samband med förra årets granskning.

*Utskottet avvaktar nu resultatet av dels den

aviserade redovisningen om Regeringskansliets

dimensionering i vårpropositionen med anledning av

rapporten Vad kostar det att regera?, dels den

studie som Riksdagens revisorer kommer att genomföra

på områden som KU uppmärksammat i sin

hittillsvarande granskning. *Utskottet avser att

nästa år mot denna bakgrund fortsätta sin granskning

av Regeringskansliet som myndighet.

2.3 Regeringskansliets organisering för

särskilda projekt

2.3.1 Inledning

Konstitutions**utskottet har under senare år

uppmärksammat frågor av skilda slag som rör

Regeringskansliets organisering för särskilda

projekt och anslag till regeringens och

Regeringskansliets disposition.

I en granskning av anslag till regeringens

disposition 1996/97 gjorde *utskottet ett antal

kritiska anmärkningar (bet. 1996/97:KU25 s. 12 f.).

*Utskottet erinrade om Statsrådsberedningens

anvisningar i Gula boken (Handläggningen av ärenden

i Regeringskansliet, då Ds 1994:70[1]) om att i

princip får endast sådana anslag disponeras av

Regeringskansliet som gäller Regeringskansliets,

utrikesförvaltningens eller kommittéväsendets

administration eller som avser beredning eller

uppföljning av ett regeringsärende. Andra

anslagsdispositioner bör beslutas av regeringen, om

beslutet kräver ett ställningstagande från

regeringen som politiskt organ, och annars av

myndighet under regeringen. Utskottets genomgång

visade att anvisningarna i Gula boken inte till

fullo hade följts. Flera anslagsposter disponerades

av departement för ändamål som låg utanför den

interna verksamheten, berednings- och

uppföljningsarbete eller informationsinsatser.

I granskningen av vissa frågor i samband med

regeringens Sydafrikasatsning tog utskottet upp

frågan om organisationen inom Regeringskansliet

inför satsningen (bet. 2000/01:KU2). *Utskottet ansåg

att beslutsordningen och ansvarsfördelningen inom

Regeringskansliet genom den valda organisationen

hade blivit svår att följa. Utskottet anförde vidare

att samarbete över departementsgränserna självfallet

är en normal del i Regeringskansliets arbete.

*Utskottet hade också förståelse för att särskilda

projekt kräver en organisation som berör flera

departement. Vid sådana projekt måste emellertid

organisationen och ansvarsfördelningen inom

Regeringskansliet vara klar och tydlig. Behovet av

en tydlig organisation och ansvarsfördelning bör

uppmärksammas särskilt vid nyskapande av projekt av

den omfattning som Sydafrikasatsningen är ett

exempel på.

*Utskottet har vidare granskat upphandlingar av

konsulttjänster med anledning av det så kallade

Polenåret och en IT-satsning i Östersjöregionen

(bet. 1999/2000:KU20 s. 72 f.). I granskningen av de

båda fallen framkom att tjänster i vissa fall köpts

utan att ett regelrätt upphandlingsförfarande

genomförts. Utskottet anförde vidare att

otillräcklig dokumentation om vad som förekommit

också hade medfört att det fanns oklarheter som

försvårade en bedömning i efterhand. Enligt

utskottets mening gav granskningen anledning till

kritik mot det sätt som dessa upphandlingar skötts

på (bet. 1999/2000:KU20 s. 91).

Riksdagens revisorer genomför för närvarande en

granskning av förvaltningspolitisk karaktär av ett

tiotal anslag till regeringens disposition samt gör

en s.k. förstudie av Östersjömiljarderna.

2.3.2 Projekt

Det finns ingen entydig avgränsning av den typ av

projekt och program som här står i fokus. I en

studie av Regeringskansliets dimensionering används

fyra kriterier för att beskriva en ny typ av

politisk verksamhet och för att skilja dessa

särskilda projekt och program för ordinarie

kommittéarbete (Ds 2000:27 s. 126). Det första

kriteriet innebär att verksamheten kan, men inte

måste, ägna sig åt att fördela anslag och

projektmedel. Vidare kan, men måste inte,

verksamheten utgöra en plattform för debatt och

opinionsbildning. Det tredje kriteriet tar sikte på

att verksamheten bygger på intensiv samverkan med

andra delar av förvaltningen och andra intressenter

i samhället. Det sista kriteriet avser att

verksamheten är relativt kortlivad och förväntas

efter några år upplösas eller övergå i en annan

organisationsform.

I studien av Regeringskansliets dimensionering

påpekas att tidsbegränsade

förvaltningsorganisationer inte är något nytt

fenomen. Till exempel tillsattes

Glesbygdsdelegationen 1977 i syfte att samordna

statens stödinsatser i glesbygden och var en mycket

liten organisation i Regeringskansliet. Efter 14 år

omvandlades denna delegation till Glesbygdsverket.

Enligt studien pågick under 1998 och 1999 sammanlagt

ca 15 projekt av detta slag inom Regeringskansliet.

Utskottet har valt följande projekt och program:

- Lokala investeringsprogram

-

- Kretsloppsmiljarden

-

- Östersjömiljarderna

-

- Kunskapslyftet

-

- Levande historia.

-

I det följande redovisas inledningsvis några

generella iakttagelser som några myndigheter gjort

av detta slags projekt. Därefter redogörs för vart

och ett av de fem projekten. Där redovisas också

Regeringskansliets skriftliga svar på frågor som

utskottet ställt i ärendet. Därefter redovisas

Regeringskansliets mer övergripande svar på några av

utskottets frågor.

En promemoria i ärendet som legat till grund för

frågorna till Regeringskansliet återfinns i bilaga

2.3.1. Frågorna och Regeringskansliets svar återges

i sin helhet i bilaga 2.3.2 och 2.3.3.

Synpunkter från några myndigheter

Några myndigheter har i sina remissyttranden över

studien av Regeringskansliets dimensionering lämnat

synpunkter på Regeringskansliets hantering av

särskilda projekt och anslag som står till

regeringens och Regeringskan-sliets förfogande.

Ekonomistyrningsverket (ESV) påpekar att

Regeringskansliet har operativa uppgifter genom

anslag som det disponerar för bidrag till kommuner

och andra aktörer, till exempel för projekten

Kretsloppsmiljarden, Kommunakuten, Kunskapslyftet

med flera. Ansvaret för denna typ av uppgifter

ligger normalt på myndighetsnivå. Samtliga

utredningar visar, som utredningen om

Regeringskansliets dimensionering anför, att

Regeringskansliet inte riktigt har den kompetens och

de ledningssystem som krävs för sådana uppgifter.

Dessa uppgifter bör därför enligt ESV:s uppfattning

i största möjliga utsträckning decentraliseras till

myndigheterna.

Statskontoret pekar i sitt remissyttrande på olika

inslag i den nuvarande organiseringen av

Regeringskansliet som är svårförenliga med den

grundläggande svenska förvaltningsmodellen. Ett

exempel som Statskontoret framhåller är att

Regeringskansliet har tagit på sig handläggning av

bidragsärenden i stor omfattning

(Kretsloppsmiljarden, Östersjömiljarden).

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) pekar

också på projekt- och programverksamhet inom

regeringen där resurser disponeras för särskilda

politiska ändamål, t.ex. Östersjömiljarden. Det

innebär att myndighetsutövning bedrivs i allt större

utsträckning inom regeringen. NUTEK håller med

Statskontoret i dess förvaltningspolitiska

invändning att detta kan leda till gråzoner mellan

myndigheter och myndighetsliknande organ inom

Regeringskansliet. En alternativ lösning vore att i

tydliga uppdrag med väl avgränsade resurser lägga

mer av pilotprojekt och pilotprogram direkt hos

myndigheterna. Kompetens inom olika sakområden finns

oftast ute hos myndigheterna.

Sida anser att en större renodling bör ske när det

gäller den rollfördelning som växt fram mellan

Regeringskansliet och övriga myndigheter. Operativa

förvaltningsuppgifter av typen bidragsgivning,

kontroll, egendomsförvaltning (t.ex. förvaltning av

statens aktier) och åtskilliga av de "särskilda

projekt och program" som beskrivs i studien bör

normalt överlämnas åt myndigheter med erfarenhet och

kompetens på dessa områden. På så sätt kan

Regeringskansliet koncentrera resurserna på sina

kärnområden och därmed åstadkomma mer kostnads- och

ändamålseffektiv verksamhet.

Det statliga stödet till de lokala

investeringsprogrammen

Projektet

Stödet till de lokala investeringsprogrammen

omfattar 6,77 miljarder kronor under perioden

1998-2001, och beslut om utbetalning av stöd fattas

av regeringen efter beredning av Miljödepartementet.

Delegationen för ekologiskt hållbar utveckling

tillsattes 1997, med ambitionen att Sverige skall

vara pådrivande i fråga om ekologiskt hållbar

utveckling. Delegationens uppgift var att bereda

förslag till regeringsbeslut om fördelning av

statsbidrag till lokala investeringsprogram.

Delegationen bestod av fem statsråd, en

beredningsgrupp bestående av tjänstemän som svarar

för ärendehandläggningen och en grupp

statssekreterare (Ds 2000:27 s. 125). Delegationen

finns inte längre.

Tidigare studier

Riksdagens revisorer konstaterar i en rapport

(rapport 1998/99:8) att åtgärder inom områdena

byggande, boende och energi var dominerande under

1998. Revisorerna anser att målen för arbetet mot en

ekologiskt hållbar utveckling bara har varit

definierade på övergripande nivå, vilket försvårar

möjligheterna till uppföljning. Man menar att det

har varit svårt att identifiera entydiga kriterier

för hur stödet bestäms. Kommunala förvaltningar och

kommunala bolag har beviljats stöd i större

utsträckning än företag och föreningar. Revisorerna

menar även att det förhållandet att kommunerna har

konkurrerat om stöd har missgynnat gemensamma

satsningar.

I rapporten påpekas att Regeringskansliet åtagit

sig ärendehantering av förvaltningskaraktär.

Konsekvensen har blivit att den ordinarie

förvaltningen till viss mån ställs vid sidan om

fördelningsprocessen. Revisorerna menar att

utvecklingen strider mot den renodling av rollerna

mellan myndigheterna och Regeringskansliet som

eftersträvats under 1990-talet. I rapporten påpekas

också att sökande inte har fått veta skälen till att

ansökningarna har fått avslag.

Även Svenska Naturskyddsföreningen har granskat de

lokala investeringsprogrammen. I rapporten Konsten

att använda 5,4 miljarder - En kritisk granskning av

stödet till de lokala investeringsprogrammen för

hållbar utveckling (rapport 9423/98) kritiseras

användningen av medlen på ett flertal punkter.

Svenska Naturskyddsföreningen menar att mycket talar

för att omkring hälften av projekten skulle ha

genomförts även utan stöd. Dock kan stödet ha

medverkat till en tidigareläggning av redan

planerade åtgärder. Svenska Naturskyddsföreningen

anser att om stöd används som komplement till

lagstiftning och skatter bör bidragen vara generella

och hanteras av fackmyndigheterna snarare än av

Miljödepartementet.

I Riksrevisionsverkets rapport De lokala

investeringsprogrammen i praktiken - en uppföljning

av kommunernas arbete (1999:37) kritiseras också

tillämpningen av bidragen. RRV anger att

departementets organisation för beredning av

bidragsärenden är mycket liten i förhållande till de

stora bidragssummorna och den stora mängden projekt.

Den särskilda kompetens som krävs för att bedöma

projekten i ansökningarna finns enligt RRV främst

hos sektorsmyndigheterna. RRV är kritiskt till att

departementet inte inhämtat behövliga upplysningar

från sektorsmyndigheterna. Förordningen (1998:23) om

statliga bidrag till lokala investeringsprogram

lämnar enligt RRV stort utrymme för tolkning.

Centrala begrepp har oprecisa definitioner. RRV

anser att uppföljningen och kontrollen är

otillräcklig. Regeringen förlitar sig på att

kommunerna skall kontrollera de enskilda projekten

trots att kommunerna saknar oberoende revision. RRV

har funnit spekulativa program eller projekt som

verket menar saknar substans. Syftet har varit att

tillägna sig statliga bidrag.

Regeringskansliets svar

I Regeringskansliets svar på utskottets frågor

påpekas att inriktningen av stödet och den

huvudsakliga organisationen redovisades i

budgetpropositionen 1998 i samband med att stödet

infördes. Regeringen och Regeringskan-sliets arbete

med stödet styrs genom en särskild förordning som

regeringen har beslutat, nämligen förordningen

(1998:23) om statliga bidrag till lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska

hållbarheten i samhället. Förordningen innehåller

regler om förutsättningar för bidrag, förfarandet i

bidragsärenden, återrapportering om miljö- och

sysselsättningseffekter m.m. Regeringen prövar

ansökningar om stöd. Bedömningskriterierna framgår

av förordningen och den praxis som regeringen skapar

genom sina beslut.

Stödet till lokala investeringsprogram skiljer sig

från andra statliga bidrag genom det lokala

perspektivet och det kommunala ansvaret. Det är

kommunerna som avgör vilka åtgärder som skall ingå i

programmet mot bakgrund av de lokala

förutsättningarna. Om ansökan bifalls innebär det

att staten ger kommunerna rätt att besluta om bidrag

till åtgärder i lokala investeringspro-gram.

Huvudansvaret för såväl granskning av projekt som

genomförande och uppföljning ligger hos kommunerna,

inte hos någon statlig myndighet. Detta hindrar dock

givetvis inte att staten på olika sätt följer upp

och utvärderar resultaten.

För beredning och uppföljning av dessa

regeringsärenden och för uppföljning av

regeringsärenden om stöd för Kretsloppsmiljarden

finns en särskild enhet inom Miljödepartementet.

Enheten har 13 tjänstemän med kompetens i

miljöfrågor, juridik, teknik, samhällsplanering,

ekonomi m.m. Vid beredningen sker samråd med

sektorsmyndigheter och länsstyrelser. Beredningen

inom Regeringskansliet sker i en beredningsgrupp med

tjänstemän från Miljö-, Finans-, Utbildnings-,

Jordbruks-, Kultur- och Näringsdepartementet.

Varje åtgärd som får bidrag finns registrerad i en

databas som innehåller uppgifter om kostnaderna för

åtgärden och vilka miljö- och

sysselsättningseffekter som kommunen åtagit sig att

åstadkomma. Eventuella förändringar av åtgärderna

skall anmälas till regeringen för godkännande.

Kommunerna är skyldiga att varje år lämna en

verksamhetsrapport med redovisning av hur tidsplanen

följs, vilka miljö- och sysselsättningseffekter som

uppkommit och hur mycket bidrag som betalats ut till

olika projektägare. När investeringsprogrammet är

slutfört skall kommunen ge in en slutrapport till

regeringen. Rapporten skall innehålla en noggrann

beskrivning av hur programmet genomförts samt vilka

miljö- och sysselsättningseffekter som uppkommit och

som bedöms uppkomma på längre sikt som en följd av

de olika åtgärderna. En redovisning av kostnader och

intäkter för varje åtgärd skall också ingå. När

slutrapporten granskats avgör regeringen om

återstående bidragsmedel skall betalas ut eller om

kommunen är återbetalningsskyldig. Ännu har inget

program slutredovisats. Ett tiotal kommuner väntas

lämna sina slutredovisningar i början av 2001.

Regeringskansliet påpekar i svaret att de kritiska

synpunkterna från Riksdagens revisorer, Svenska

Naturskyddsföreningen och Riksrevisionsverket som

återgivits ovan i huvudsak gällde den första

beslutsomgången, dvs. de beslut som fattades våren

1998. Efter dessa synpunkter har följande åtgärder

vidtagits för att främja kvalitet i handläggningen:

· Kraven har skärpts i fråga om lönsamhets- och

konkurrensbedömningar i kommunernas

investeringsprogram.

·

· Samarbetet mellan Miljödepartementet och

sektorsmyndigheterna har stärkts.

·

· Länsstyrelserna har fått en viktigare roll i

beredningen av ansökningarna. Det gäller såväl

samråd inför ansökan som löpande uppföljning av

genomförandet och granskning av verksamhets- och

slutrapporter.

·

· Inför ansökan om bidrag för perioden 2000-2002

har en dialog genomförts med alla kommuner som så

önskat. Cirka 200 kommuner har diskuterat sina

investeringsprogram med Miljödepartementet och

länsstyrelsen.

·

· Miljödepartementet har kontinuerligt utvecklat

informationen om hur en ansökan bör utformas och

vad den bör innehålla, bl.a. med hjälp av en

ansökningsfolder och via webbplatsen "Hållbara

Sverige".

·

· På Miljödepartementet har en databas byggts upp

med information om de investeringsprogram som

beviljats bidrag. Databasen är ett viktigt

redskap vid uppföljningen.

·

· Regeringens skäl för att avslå ansökningar om

stöd till lokala investeringsprogram redovisas

sedan våren 2000 på ett tydligare sätt i

regeringens beslut.

·

Kretsloppsmiljarden

Projektet

Riksdagen avsatte 1996 en miljard kronor för ett

femårigt program för kretsloppsanpassning, den s.k.

Kretsloppsmiljarden. Programmet syftade till att

driva på den tekniska utvecklingen och att skapa

sysselsättning, främst genom kretsloppsanpassning av

byggnader och teknisk infrastruktur (prop.

1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15). Regeringen har

prövat större ansökningar medan länsstyrelserna har

beslutat om bidrag till mindre projekt. Regerings-

ärenden har beretts inom Miljödepartementet, med

hjälp av en beredningsgrupp från Regeringskansliet

och en expertgrupp. Expertmyndigheterna har använts

i mycket liten omfattning (Ds 2000:27 s. 125).

Tidigare studier

Riksrevisionsverket har i en granskning av projektet

Kretsloppsmiljarden dragit slutsaten att

Regeringskansliet inte var särskilt väl lämpat för

denna typ av myndighetsuppgifter, eftersom det är

bemannat och organiserat utifrån helt andra

utgångspunkter. Miljödepartementet har således inte

systematiskt följt upp beviljade bidrag, och det är

heller inte någon sedvanlig uppgift inom

Regeringskansliet. RRV påpekar att det finns problem

med prövning av bidragsansökningar inom

Regeringskansliet, vilket inte lyder samma regelverk

och kontrollsystem som vanliga

förvaltningsmyndigheter. När regeringen fattar

beslut som första instans, kan besluten inte

överklagas (RRV 1998:28. Miljarden som försvann. En

granskning av kretsloppsprogrammet).

Regeringskansliets svar

Regeringen har beslutat en särskild förordning om

bidrag från Kretslopps-miljarden (1996:1378). Enligt

denna förordning prövade regeringen ansökningar om

bidrag när de miljörelaterade kostnaderna för den

investering som ansökan gällde uppgick till mer än 8

miljoner kronor. I övriga fall var länsstyrelsen

prövningsmyndighet. De flesta ärenden där ansökan

bifölls avgjordes genom länsstyrelsebeslut.

Beredningen av regeringsärendena sköttes av ett

särskilt kansli inom en enhet på Miljödepartementet.

Det är inte längre möjligt att bevilja stöd av

detta slag. Återstående medel drogs in av regeringen

i april 1999. Uppföljning och utvärdering av de

bidrag som regeringen beviljat sköts nu inom

Miljödepartementets enhet för lokala

investeringsprogram.

Östersjömiljarden

Projektet

Samtidigt som medel avsattes för kretsloppsmiljarden

beslutade riksdagen om den s.k. första

Östersjömiljarden (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:

FiU15). Syftet var att stärka tillväxt och

sysselsättning genom att anvisa medel inom bl.a.

områdena livsmedel, energisystem, kunskapsutbyte,

infrastruktur och miljö.

Tidigare studier

Den första Östersjömiljarden har, liksom den s.k.

andra Östersjömiljarden som anslogs hösten 1998,

varit föremål för olika studier. Som nämnts ovan har

KU granskat upphandlingen av en konsulttjänst för en

IT-satsning i Östersjöregionen.

Riksdagens revisorer beskriver bl.a. arbetet för

stärkt samarbete och utveckling genom

Östersjömiljarden i en granskningspromemoria -

Svenska miljöinsatser i Baltikum (1998/99:1).

Insatser inom ramen för Östersjömiljarden bereds i

Regeringskansliet och regeringen beslutar om varje

projekt för sig. Revisorerna konstaterar att

ansvaret för olika led i hanteringen av insatser har

varit fördelat på olika departement, myndigheter och

andra organ. Det har inte funnits någon självklar

instans att vända sig till för den som vill få

information om insatser inom Östersjömiljarden.

Revisorerna menar att möjligheterna att kontrollera

och överblicka verksamheten därmed har varit något

begränsade.

Regeringskansliets svar

Regeringen beslutar om stöd från den första

Östersjömiljarden inom de ramar som riksdagen lagt

fast genom budgetreglering. Ett stort antal

ansökningar om stöd har kommit in till

Regeringskansliet från företag, organisationer och

statliga organ. Hittills har ett 70-tal projekt

beviljats stöd med sammanlagt cirka 840 miljoner

kronor.

Organisationen i Regeringskansliet för beredning

och uppföljning av dessa regeringsärenden ses över

fortlöpande och anpassas till olika projekt allt-

eftersom dessa prövas och följs upp.

En samordningsfunktion låg först hos

Statsrådsberedningen. Den överfördes i december 1997

till dåvarande Närings- och handelsdepartementet,

därefter under hösten 1998 till

Utrikesdepartementets enhet för exportfrämjande och

inre marknaden och sedan vidare till

Utrikesdepartementets enhet för Central- och

Östeuropa. Under hösten 1999 bildades inom

Utrikesdepartementet ett särskilt

Östersjömiljardsekretariat som samordnar uppföljning

och avslutning av den första Östersjömiljarden.

Beredningen av ärenden om stöd fördelas mellan

departementen efter samma regler som för andra

regeringsärenden. Samtliga departement har deltagit

i beredningen av stödärenden. Det departement som

har haft huvudansvaret för beredningen har också

ansvarat för uppföljningen. Departementen skall

årligen rapportera till Utrikesdepartement, som gör

sammanställningar och svarar för rapportering till

riksdagen. En heltäckande lägesrapport om den första

Östersjömiljarden håller på att utarbetas i

Regeringskansliet och väntas bli färdigställd inom

kort. En utvärdering av hela anslaget kommer att

göras i samband med att samtliga insatser är

slutförda.

När det gäller IT-projekt har konsultinsatser köpts

från Swedfund International AB (Swedfund). Det har

gällt insatser för att ta emot och utvärdera

ansökningar om projektmedel och för att lämna

förslag på projekt som lämpar sig för stöd.

Dåvarande Kommunikationsdepartementet och

Näringsdepartementet har sedan svarat för den

fortsatta beredningen. Uppföljning och

administration av projekten har skötts av Swedfund,

som även två gånger årligen avrapporterat

uppföljningen av projekten och medelsanvändningen

till regeringen. Uppföljning och granskning av

Swedfunds rapportering sker i Näringsdepartementet.

Rapporterna sänds även till Utrikesdepartementet.

Kunskapslyftet

Projektet

I sysselsättningspropositionen sommaren 1996

föreslogs en särskild satsning på vuxenutbildning

under fem år. Förslaget härstammade från den så

kallade Kunskapslyftskommittén, som bildades 1995.

Ansvaret för att genomföra åtgärderna föll på

kommunerna, men Delegationen för Kunskapslyftet

ledde arbetet i början genom att fördela medel

mellan kommunerna och följa verksamheten. Kommittén

fick ett förlängt förordnande för att bland annat

utvärdera verksamheten. Delegationen bestod av

företrädare för Utbildnings-, Finans-,

Arbetsmarknads- samt Närings- och

handelsdepartementet. Till delegationen adjungerades

också representanter för Statens skolverk,

Arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet och

Kunskapslyftskommittén.

Tidigare studier

Statskontoret menade i en utvärdering att en

särskilt tillskapad organisation kan var lämplig som

startmotor när den politiska ambitionen finns, men

att metoden inte är självklar. Regeringen kan då

tillfälligt behålla frågan för att pröva sig fram

till en ny praxis. Statskontoret ansåg också att en

särskilt tillskapad organisation kan vara lämplig om

inslaget av experiment, förhandlingar och

skönsmässighet är stort, och förutsättningarna för

regelstyrning och likabehandling är små. En sådan

organisation kan också motiveras när

intressentmedverkan är önskvärd och legitim, till

exempel när avgränsade program samfinansieras av

flera parter.

Enligt Statskontorets studie har Delegationen för

Kunskapslyftet arbetat effektivt, och dess

sekretariat har, trots mycket begränsade resurser,

bidragit till det snabba genomslaget. Dialogen med

kommunerna har varit intensiv. Men i utvärderingen

riktas det också förvaltningspolitiska invändningar

mot modellen. Myndighetsutövningen får inte påverkas

av regeringen och än mindre av enskilda statsråd.

Något formellt problem uppstår visserligen inte så

länge regeringen själv genom sina beslut är den

utövande myndigheten, men Statskontoret menar ändå

att det finns skäl att undvika gråzonen med

myndigheter eller myndighetsliknande organ inom

Regeringskansliet (Statskontoret 1998:20

Kunskapslyftet som modell och metod - adhocrati och

byråkrati).

Regeringskansliets svar

Medel för satsningen fördelades genom

regeringsbeslut efter förslag från Delegationen för

Kunskapslyftet. Regler om detta fanns i förordningen

(1996:1052) om statligt stöd till särskilda

satsningar på gymnasial utbildning av vuxna.

Inom Utbildningsdepartementets enhet för

vuxenutbildning skapades ett sekretariat till

delegationen. Sekretariatet bestod inledningsvis av

fyra handläggare och en assistent och utökades

senare med en informatör.

Denna organisation fanns under cirka ett och ett

halvt år. Sedan fördes beslutanderätten och

beredningsansvaret över till Statens skolverk. Det

skedde genom att regeringen beslutade en förordning

(1998:276).

Levande historia

Projektet

Projektet Levande Historia är ett projekt som

skiljer sig från dem som redovisats ovan, vilka

huvudsakligen tar sikte på att fördela medel.

Projektet initierades 1997 i syfte att sprida

kunskap om Förintelsen och andra världskriget. Det

var ett opinionsbildande arbete, som ville väcka

diskussioner om demokrati, tolerans, medmänsklighet

och människors lika värde.

Projektet styrdes från Statsrådsberedningen, men

det genomfördes till största delen av en

projektgrupp inom Information Rosenbad. Exempel på

aktiviteter var en webbplats med information om

Förintelsen, en konsert i Berwaldhallen till minne

av dem som dog och en bok om Förintelsen, "Om detta

må ni berätta", som gavs ut i cirka 900 000

exemplar. Skolorna erbjöds ett särskilt filmprojekt,

och lärarseminarier anordnades för tusentals läsare

varje år. Ett centrum för studier om Förintelsen och

andra folkmord inrättades vid Uppsala universitet. I

maj 1998 hölls en första internationell konferens,

och i januari 2000 ägde Stockholms Internationella

forum om Förintelsen rum, med flera hundra deltagare

från flera länder.

Under 1999 fanns det två arbetsgrupper: en för

informationsprojektet Levande Historia och en för

konferensen. Båda har under 1999 haft sex personer

anställda. Det finns inte någon särskild

kostnadsredovisning för de två projekten än, men

arbetet kring Förintelsekonferensen har budgeterats

till cirka 15 miljoner kronor (Ds 2000:27 s. 122

f.).

Regeringskansliets svar

Projektet har letts av vice statsministern med hjälp

av tjänstemän i Statsrådsberedningen och

Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Kostnaderna har betalats från anslaget

Regeringskansliet m.m., anslagsposten Gemensamma

ändamål. Statsrådsberedningen har svarat för

beredningen av de regerings-ärenden som gäller

projektet.

Frågan om hur detta projekt skall föras vidare

behandlas av Kommittén Forum för Levande historia

(KU 1999:09). Av kommittédirektiven (dir. 1999:75)

framgår att verksamhet som bedrivits inom ramen för

projektet har inordnats i kommitténs verksamhet.

Övriga delar av projektet leds även fortsättningsvis

av vice statsministern.

Regeringskansliets generella kommentarer

I detta avsnitt redovisas Regeringskansliets svar på

utskottets mer generella frågor om den arbetsform

som här behandlas.

Sådana arbetsformer som här kallas särskilda

projekt har visat sig vara ändamålsenliga när

regeringen vill arbeta intensivt med en fråga under

en begränsad tid. Det gäller framför allt frågor som

spänner över flera departements områden. Rätt

använda är dessa arbetsformer smidiga och viktiga

verktyg i en politik för ekologiskt hållbar

utveckling, internationellt utvecklingssamarbete i

Östersjöregionen, kompetensutveckling, motverkande

av arbetslöshet, bekämpande av rasism och

främlingsfientlighet osv.

Att regeringen sköter dessa projekt skall ses i

ljuset av att projekten omfattar frågor som kräver

ställningstaganden från regeringen eller någon i

regeringskretsen. Regeringskansliet skall inte bara

bereda regeringsärenden utan också i övrigt biträda

regeringen och statsråden i deras verksamhet. Regler

om detta finns i 7 kap. 1 § regeringsformen och 1 §

förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet.

Behovet av att regeringen som politiskt organ styr

ett projekt genom formliga beslut eller formlösa

ställningstaganden kan emellertid växla med tiden.

Regeringen prövar därför fortlöpande om verksamheten

bör överföras till någon annan myndighet. Enligt 26

§ förordningen med instruktion för Regeringskansliet

är det en särskild uppgift för rättschefen i

Statsrådsberedningen att uppmärksamma möjligheten

att delegera ärenden till myndigheter under

regeringen. Kunskapslyftet är ett exempel på ett

projekt där verksamheten efter en tid fördes över

till en annan myndighet. Frågan om att föra över

verksamhet inom projektet Levande historia till en

ny myndighet övervägs av Kommittén Forum för Levande

historia.

En annan sak är att ett projekt kan ha inslag som

inte behöver eller som inte skall styras av

regeringen som politiskt organ, t.ex. inslag av

upphandling. Detta utesluter inte att ekonomiska och

praktiska skäl ibland motiverar att projektet ändå

sköts av regeringen odelat i stället för att delas

upp på flera myndigheter.

I upphandlingsfrågor får departementen stöd och

hjälp av den grupp specialister på upphandling som

finns i Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Samordningen i upphandlingsfrågor har nyligen

skärpts genom interna föreskrifter beslutade av

förvaltningschefen.

Förvaltningschefen leder också ett arbete med att

utveckla projektarbetsformen i Regeringskansliet.

Erfarenheten visar att det kan uppstå oklarheter,

missförstånd och andra oönskade effekter, om man

driver ett departementsövergripande projekt i

Regeringskansliet utan att ha gjort klart vem i

Regeringskansliet som leder och ansvarar för

projektet. Regeringen är därför noga med att på ett

tidigt stadium lägga fast tydliga mål och en klar

organisation och ansvarsfördelning för projekt av

detta slag. Regeringsbeslut i form av förordningar

av den typ som finns eller har funnits för lokala

investeringsprogram, Kretslopps-miljarden och

Kunskapslyftet är en möjlighet. Ibland är det

lämpligare med regeringsbeslut i annan form för att

målen, organisationen och ansvarsfördelningen inom

Regeringskansliet skall bli klara och tydliga.

När det gäller projekt som Östersjömiljarden består

Regeringskansliets arbete väsentligen i att bereda

och följa upp regeringsärenden. Då följer det av

allmänna regler om Regeringskansliets uppgifter och

organisation vem i Regeringskansliet som ansvarar

för projektet.

Utskottet har frågat om möjligheterna att överblicka

omfattningen av verksamheten och möjligheterna att

värdera verkningarna av projekt av det aktuella

slaget.

I svaret anförs att regeringen har god kontroll

över projektens omfattning och verkningar. En rad

åtgärder vidtas som borgar för detta, t.ex.

· förordningsreglering eller andra skriftliga

beslut när så är lämpligt för att målen,

organisationen och ansvarsfördelningen skall bli

klara och tydliga,

·

· budgetstyrning,

·

· fortlöpande samråd externt och internt,

·

· registrering och annan dokumentation som

säkerställer överblick, ordning och reda,

·

· rapportering och redovisning av resultat.

·

Utskottets bedömning

Utskottet kan konstatera att i flera olika

sammanhang har kritik riktats mot organiseringen av

den typ av projekt som här är aktuell.

Regeringskansliets svar i den nu aktuella

granskningen visar att åtgärder har vidtagits för

att minska de problem som har framkommit. Utskottet

vill här framhålla två aspekter som utskottet

tidigare ägnat uppmärksamhet.

För det första har utskottet tidigare granskat

upphandlingar av konsulttjänster med anledning av

det så kallade Polenåret och en IT-satsning i

Östersjöregionen. I granskningen av de båda fallen

framkom att tjänster i vissa fall köpts utan att ett

regelrätt upphandlingsförfarande genomförts.

Utskottet anförde vidare att otillräcklig

dokumentation om vad som förekommit också hade

medfört att det fanns oklarheter som försvårade en

bedömning i efterhand. Enligt utskottets mening gav

granskningen anledning till kritik mot det sätt som

dessa upphandlingar skötts på (bet. 1999/2000:KU20

s. 91). Regeringskansliet redovisar nu i sitt svar

att samordningen i upphandlingsfrågor nyligen har

skärpts genom att interna föreskrifter om

Regeringskansliets upphandlingar har utfärdats.

För det andra anförde utskottet i granskningen av

vissa frågor i samband med regeringens

Sydafrikasatsning att vid sådana projekt måste

organisationen och ansvarsfördelningen inom

Regeringskansliet vara klar och tydlig. Utskottet

ansåg att beslutsordningen och ansvarsfördelningen

inom Regeringskansliet genom den valda

organisationen hade blivit svår att följa. Utskottet

anförde vidare att samarbete över

departementsgränserna självfallet är en normal del i

Regeringskansliets arbete. Utskottet hade också

förståelse för att särskilda projekt kräver en

organisation som berör flera departement (bet.

2000/01:KU2). Som Regeringskansliet påpekar i sitt

svar i den nu aktuella granskningen visar

erfarenheten att det kan uppstå oklarheter,

missförstånd och andra oönskade effekter, om man

driver ett departementsövergripande projekt i

Regeringskansliet utan att ha gjort klart vem i

Regeringskansliet som leder och ansvarar för

projektet.

Utskottet noterar att regeringen, enligt

Regeringskansliets svar, är noga med att på ett

tidigt stadium lägga fast tydliga mål och en klar

organisation och ansvarsfördelning för projekt av

detta slag. Utskottet vill erinra om att flera av de

särskilda projekten inte har fungerat utan problem.

Det återstår att se om de åtgärder som regeringen

vidtar är tillräckliga för att projekt av detta slag

skall fungera tillfredsställande.

Utskottet har mottagit anmälningar om regeringens

hantering av det statliga stödet till lokala

investeringsprogram respektive Östersjömiljarden.

Dessa anmälningar kommer att behandlas i vårens

granskningsbetänkande.

Granskningen av Regeringskansliets organisering för

särskilda projekt föranleder i övrigt inget

uttalande från utskottets sida.

3 Regeringsprotokollen

3.1 Statistik

Antalet registrerade ärenden som avgjorts vid

regeringssammanträde minskade från 9 946 år 1998

till 9 007 år 1999. Som framgår av nedanstående

uppställning har antalet ärenden som avgjorts vid

regeringssammanträde mer än halverats under den

senaste tolvårsperioden. En väsentlig orsak till

denna nedgång torde vara det sedan lång tid pågående

arbetet med att föra över ärenden om överprövning av

förvaltningsärenden från regeringen till allmän

förvaltningsdomstol (se bet. 1998/99:KU10).

-----------------------------

1988 20 279

-----------------------------

1989 19 293

-----------------------------

1990 20 650

-----------------------------

1991 21 394

-----------------------------

1992 19 990

-----------------------------

1993 13 992

-----------------------------

1994 12 981

-----------------------------

1995 11 691

-----------------------------

1996 10 241

-----------------------------

1997 9 373

-----------------------------

1998 9 946

-----------------------------

1999 9 007

-----------------------------

I bilaga 3.1 redovisas i tabellform antalet avgjorda

regeringsärenden under år 1999 och deras fördelning

på ärendegrupper. Av tabellen framgår att de största

ärendegrupperna var dispensärenden och övriga

partsärenden (2 158) följt av regleringsbrev samt

anslags- och bidragsärenden (2 038),

anställningsärenden (1 809), överklaganden (993) och

författningar (865).

I likhet med tidigare år handlade

Justitiedepartementet det största antalet av de

avgjorda ärendena också under år 1999 (1 766, en

ökning med 65 jämfört med 1998 års 1 701 ärenden).

Därefter kommer Näringsdepartementet med 1 398

ärenden. Den 1 januari 1999 avvecklades

Arbetsmarknads-, Närings- och handels-,

Kommunikations- samt Inrikesdepartementen och ett

nytt större Näringsdepartement skapades. Av de under

år 1998 avgjorda ärendena handlades 480 i

Arbetsmarknadsdepartementet, 693 i Närings- och

handelsdepartementet, 629 i

Kommunikationsdepartementet och 907 i

Inrikesdepartementet. Det innebär att av de under år

1998 avgjorda ärendena handlades sammanlagt 2 709 i

de fyra departement som sedermera blev ett, dvs.

nästan dubbelt så många som i det nya

Näringsdepartementet under år 1999. Utskottet

förutsätter att detta följs upp såväl i det

fortlöpande förändrings- och förnyelsearbetet som i

arbetet med Regeringskansliets dimensionering. I

övrigt kan noteras en markant ökning av antalet

avgjorda ärenden i Socialdepartementet, från 674 år

1998 till 935 år 1999.

3.2 Formell granskning av

regeringsprotokollen

I likhet med tidigare år har protokollen över

samtliga regeringsbeslut under det föregående året

(1999) begärts in från departementen. Protokollen

har översiktligt gåtts igenom inom utskottets kansli

för att sedan återställas till departementen.

Genomgången har omfattat även statsministerns

protokoll. I övrigt har den till väsentlig del

avsett ärenden som redovisats i underprotokoll B för

de skilda departementen, dvs. protokoll som kan

innehålla uppgifter som omfattas av sekretess, samt

underprotokollen från vissa departement, nämligen

Finansdepartementet, Jordbruksdepartementet och

Näringsdepartementet.

Granskningen har inte gett anledning till några

uttalanden av utskottet.

4 Vissa förvaltningsärenden

4.1 Utskottets granskning

Trots att regeringen inte är en

förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening

har det ansetts viktigt att även i regeringsärenden

följa de principer som förvaltningslagen ger uttryck

för. Utskottet går vid sina granskningar som regel

igenom någon eller några grupper av

förvaltningsärenden som avgjorts av regeringen.

Årets granskning har gällt vissa ärenden om

dispenser enligt skattelagstiftningen och om

undantag från föreskrifterna om upphandling.

Granskningen har i första hand riktats in på

handläggningen av dessa regeringsärenden i formellt

hänseende.

4.2 Resultat av genomgången av ärenden som

gäller dispens från arvs- och gåvoskatt

Skatt till staten utgår enligt lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt för egendom som förvärvas

genom arv eller testamente (arvsskatt) eller genom

gåva (gåvoskatt). Har fast egendom nedgått

väsentligt i värde på grund av allmän förändring i

det ekonomiska läget eller har t.ex. aktie noterad

på börs nedgått i värde med en fjärdedel eller mera

och uppgår skatten för sådana lotter i boet till

sammanlagt minst 3 000 kr kan regeringen, enligt 27

§ arvs- och gåvoskattelagen, om det är uppenbart att

utgörande av skatt skulle verka oskäligt betungande,

medge att skatten skall utgå efter lägre värde än

det till vilket egendomen annars skulle ha

uppskattats. Enligt 58 a § äger regeringen eller

den myndighet som regeringen förordnar medge

befrielse från eller nedsättning av skatt, när

synnerliga skäl föreligger.

Konstitutionsutskottet har gått igenom de 15

ärenden som regeringen avgjort under åren 1997-1999

och som gäller fråga om regeringens medgivande till

att arvs- eller gåvoskatt skall utgå med lägre

belopp eller helt efterges. Vid granskningen av de

15 ärendena har konstitutionsutskottet inte gjort

några iakttagelser som föranleder anmärkning när det

gäller regeringens handläggning.

4.3 Resultat av genomgången av ärenden som

gäller dispens från stämpelskatt

Stämpelskatt skall, enligt 1 § lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, erläggas

till staten för förvärv av fast egendom och tomträtt

samt vid beviljande av inteckningar. Föreligger

synnerliga skäl kan, enligt 42 §, regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda

fall medge nedsättning av eller befrielse från skatt

liksom återbetalning helt eller delvis av skatt.

Konstitutionsutskottet har gått igenom 31 ärenden

som regeringen avgjort under åren 1997-1999 och som

gäller fråga om regeringens medgivande enligt 42 §

lagen (1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter. Vid granskningen av

ärendena kan utskottet konstatera att behandlingen i

Regeringskansliet av överklagande i några fall har

tagit ca tre år. Konstitutionsutskottet kan också

konstatera att det ibland synes ha gått över två år

utan att något har hänt i vissa ärenden. I övrigt

har utskottet inte gjort några iakttagelser som

föranleder anmärkning när det gäller regeringens

handläggning.

4.4 Undantag enligt 6 kap. 17 § lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling

Som huvudregel för all offentlig upphandling gäller

affärsmässighet. I 1 kap. 4 § LOU stadgas att

upphandling skall göras med utnyttjande av de

konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt

genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare,

anbudssökande och anbud skall behandlas utan

ovidkommande hänsyn. LOU innehåller allmänna

bestämmelser om offentlig upphandling (1 kap.),

särskilda bestämmelser om offentlig upphandling av

varor (2 kap.), av byggentreprenad (3 kap.), inom

vatten-, energi-, transport- och

telekommunikationsområdena (4 kap.), av tjänster (5

kap.) samt bestämmelser om upphandling i de fall

upphandlingen understiger de tröskelvärden som anges

i 2-5 kap. och i vissa andra fall (6 kap.). Lagen

innehåller också bestämmelser om överprövning,

skadestånd, m.m. (7 kap.). I lagen finns

bestämmelser till uppfyllande av de förpliktelser

som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen.

För vissa i 1 kap. 3 § andra stycket LOU uppräknade

upphandlingar gäller emellertid endast reglerna i 6

kap., nämligen

1. upphandling som omfattas av sekretess eller

andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets

säkerhet och

2. upphandling av försvarsprodukter och tjänster

som inte har civil användning och som omfattas av

artikel 223 i Romfördraget.

Vid upphandling enligt 6 kap. LOU skall

upphandlingen göras genom förenklad upphandling,

dvs. upphandling genom annonser eller skrivelser där

alla leverantörer har rätt att delta, deltagande

leverantörer skall lämna skriftligt anbud och den

upphandlande enheten får förhandla med en eller

flera anbudsgivare. Direktupphandling - upphandling

utan infordrande av skriftligt anbud - får dock

användas om upphandlingens värde är lågt eller om

det finns synnerliga skäl (6 kap. 2 §).

Utgångspunkten är således att ett lagreglerat

upphandlingsförfarande med huvudregeln om

affärsmässighet som grund skall äga rum också vid

sådana upphandlingar som är känsliga ur

säkerhetssynvinkel. I förarbetena gjordes

bedömningen att känsliga uppgifter i

upphandlingsärendet skulle kunna skyddas med stöd av

tillämpliga bestämmelser i sekretesslagen (prop.

1993/94:78 s. 19 f.). Regeringen menade att det låg

ett värde i att även upphandling av produkter och

tjänster utan civil användning (försvarsupphandling)

följde gängse regler i så stor utsträckning som

möjligt. Samtidigt framhöll regeringen dock att det

kan finnas skäl för avvikelser i särskilda fall.

Försvarsupphandlingar måste, enligt regeringen,

kunna styras av särskilda överväganden avseende

t.ex. ett säkerhetsbetingat behov av att viss

kompetens, viss tillverkning m.m. befinner sig inom

landets gränser och alltså är tillgänglig även i en

krissituation. Regeringen pekade också på att en

försvarsupphandling ofta ställde särskilda krav på

insyn och på kontraktsvillkor gällande

monopolupphandling hos den nationella

försvarsindustrin. Det ansågs därför lämpligt att

LOU kompletterades med en möjlighet att göra sådana

undantag från bestämmelserna som är nödvändiga med

hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska

intressen. - De överväganden som måste göras i

sådana sammanhang ansågs vara av det slaget att de i

princip borde göras av regeringen. Regeringen borde

dock ha möjlighet att överlåta till en upphandlande

enhet att för vissa situationer, t.ex.

upphandlingsärenden som är av en mer rutinmässig

karaktär, själv besluta om avsteg från lagens

bestämmelser (prop. 1993/94:227 s. 19).

I fråga om upphandling som rör rikets säkerhet m.m.

stadgas därför i 6 kap. 17 § LOU följande.

Vid upphandling som avses i 1 kap. 3 § andra stycket

får regeringen besluta om sådana undantag från

bestämmelserna i detta kapitel som är nödvändiga med

hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska

intressen.

Regeringen får överlåta till en upphandlande enhet

att själv besluta om sådana undantag som avses i

första stycket.

I proposition 1999/2000:128 Offentlig upphandling i

informationssamhället konstaterade regeringen att

vad som utgör försvars- och säkerhetspolitiska

intressen kan variera över tiden. Regeringen gjorde

i propositionen bedömningen att

undantagsbestämmelsen är utformad på ett sådant sätt

att den kan tillgodose även de krav som

internationellt samarbete ställer och att det därför

inte fanns anledning att föreslå någon ändring av

bestämmelsen.

En genomgång har gjorts av de åtta ärenden om

undantag enligt 6 kap. 17 § lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling (LOU) i vilka beslut meddelats

under år 1999. Ärendena har handlagts i

Försvarsdepartementet. Gemensamt för ärendena är

vidare att såväl akter som beslut belagts med

sekretess jämlikt 2 kap. 2 § sekretesslagen

(1980:100). I sex av ärendena har regeringen funnit

att upphandlingen av hänsyn till försvars- och

säkerhetspolitiska intressen bör styras till svenska

företag/svensk industri. Ett ärende rör upphandling

av vissa studier och ett ärende den sekretessbelagda

verksamheten vid Försvarsmaktens militära

underrättelse- och säkerhetstjänst. I samtliga fall

har regeringen överlåtit till den upphandlande

enheten att själv besluta om undantag från

bestämmelserna i 6 kap. LOU.

Akternas innehåll har inte givit anledning till

någon vidare granskning från formella

utgångspunkter.

Utskottets bedömning

Granskningen har inte givit anledning till någon

kritik i fråga om den formella handläggningen av de

regeringsärenden som utskottet har tagit upp i detta

betänkande. Utskottet vill understryka betydelsen av

att man inom Regeringskansliet ger akt på

utvecklingen så att onödig tidsutdräkt inte

förekommer.

5 Formerna för utrikespolitiska

beslut

Ärendet

Våren 2000 granskade konstitutionsutskottet

regeringens underlåtenhet att överlägga med

Utrikesnämnden i en fråga som gällde förbindelserna

med Österrike. Bakgrunden var att statsminister

Göran Persson under ett besök i Aten i slutet av

januari 2000 efter kontakt med utrikesminister Anna

Lindh beslutat att Sverige skulle ställa sig bakom

ett gemensamt uttalande från 14 EU-länder om

följderna av en regeringsbildning i Österrike.

Utskottet aviserade sin avsikt att vid ett senare

granskningstillfälle närmare gå in på formerna för

beslut i frågor av det aktuella slaget (bet.

1999/2000:20 s. 18).

Bakgrund

Gällande regler

Enligt 1 kap. 6 § regeringsformen styr regeringen

riket. Enligt 7 kap. 3 § regeringsformen avgörs

regeringsärenden av regeringen vid

regeringssammanträde. Av 7 kap. 4 § regeringsformen

framgår att minst fem statsråd måste vara närvarande

vid ett sammanträde för att regeringen skall vara

beslutsför.

Under arbetet med 1974 års regeringsform

diskuterades frågan om regeringens beslutsformer.

För ett kollektivt beslutsfattande talade bl.a.

vikten av samarbete över departementsgränserna,

möjligheterna att utkräva politiskt ansvar och

behovet av regeringens sammanhållning (SOU 1972:15

s. 79 f., 148 f.). Grundlagberedningen ansåg att

systemet med kollektiva regeringsbeslut kunde väl te

sig som onödigt formbundet med avseende på

åtskilliga ärenden av mindre räckvidd och betydelse.

Det har emellertid stora företräden som underlag för

det samarbete som ständigt pågår i ärenden av

varierande art. Särskilt under tider med koalitions-

eller samlingsregering ligger det ett värde i ett

gemensamt ansvar för ministrarna, ett ansvar som kan

åberopas som motiv för insyn och medverkan över

departementsgränserna. Det är också bäst förenligt

med systemet med självständiga ämbetsverk att rätten

att ge direktiv för förvaltningsmyndigheterna läggs

hos regeringen som sådan.

I grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 182 f.)

framhölls att enligt ett parlamentariskt synsätt bör

alla regeringsärenden färgas av eller åtminstone

vara förenliga med värderingar gemensamma för hela

regeringen. Vad som är ett regeringsärende får i

första hand bestämmas formellt. Ärende som hänskjuts

till regeringens avgörande är regeringsärende. Alla

regeringsbeslut - med undantag för vissa beslut inom

Försvarsdepartementets område (SFS 1974:613) -

fattas av regeringen kollektivt. Enligt

grundlagspropositionen (s. 184) är det uppenbart att

regeln om kollektiv beslutsform inte får kringgås på

så sätt att ärenden förklaras vara

departementschefsärenden. Principen måste vara att

alla frågor som anses kräva ett ställningstagande

från någon i regeringskretsen skall behandlas som

regeringsärende.

Bestämmandet i grundlag av regeringens arbetsformer

måste ses mot bakgrund av att regeringen är ett

kollektiv, uppbyggt kring statsministerns person och

får förutsättas hållas samman av gemensamma

politiska värderingar och målsättningar.

Arbetsformerna måste vara anpassade till regeringens

funktioner och till dess karakteristiska uppbyggnad.

De fick inte göras till föremål för ingående

grundlagsreglering som tyngde regeringsarbetet med

formaliteter och hindrade anpassning av arbetet till

växlande förhållanden. En allmän utgångspunkt borde

vara att man visade återhållsamhet med att binda

regeringens arbetsformer i grundlag (prop. 1973:90

s. 179).

Regeringskansliärenden och departementsärenden

Att ett ärende kan avgöras som ett

regeringskansliärende framgår oftast av någon

bestämmelse i lag eller annan författning. I de

flesta fall pekas Regeringskansliet då ut som

beslutande myndighet, men rester av en gammal

ordning där departementen och enskilda

befattningshavare har en egen beslutanderätt finns i

några fall. Så beslutar regeringskansliet om sin

egen administration bortsett från vissa

tjänstetillsättningar. Regeringskansliet får

avskriva återkallade ärenden. Regeringskansliet

beslutar om vissa tillstånd inom

Försvarsdepartementets verksamhetsområde. UD

beslutar om återbetalningsskyldighet i fråga om

ekonomiskt bistånd till medborgare i utlandet.

Rättshjälpsfrågor liksom frågor om utlämnande av

allmänna handlingar beslutas inom Regeringskansliet.

Anslagsbemyndiganden som kan rymmas inom ramen för

regeringskanslibeslut är sådana som tar sikte på

anordnande av eller deltagande i konferenser och

andra möten, konsulthjälp med utredningar av teknisk

karaktär och information till allmänheten om ny

lagstiftning och andra beslut av regeringen och

riksdagen. Efter bemyndigande av regeringen i varje

särskilt fall tillkallar statsråd särskilda utredare

och ledamöter i kommittéer och beslutar om

sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde

åt utredaren eller kommittén. En liknande beslutstyp

är den där ett statsråd efter ett särskilt

bemyndigande av regeringen uppdrar åt en

departementstjänsteman att underteckna avtal.

Beslut som statsministern fattar i sin egenskap av

chef för Regeringskansliet skall tas in i

Regeringskansliets protokoll och statsråds

regeringskanslibeslut tas in i departementets

protokoll. På det sättet får man enligt Gula boken -

Handläggningen inom Regeringskansliet (Ds 1998:39,

s. 55) en god överblick över vilka beslut som

fattats och samtidigt underlättas

konstitutionsutskottets granskning.

Varje brev som kommer in till Regeringskansliet

måste leda till ett formellt beslut, om man rimligen

kan anse att brevet innehåller något slags fram-

ställning till regeringen eller ett departement. För

brev som är ställda till Regeringskansliet, ett

statsråd, ett departement eller en tjänsteman gäller

att de bör behandlas på samma sätt som om de varit

ställda till regeringen om inte brevet rör en fråga

där författningsenligt Regeringskansliet, ett

statsråd eller en tjänsteman har beslutanderätten,

om det rimligen kan förutsättas att avsändarens

avsikt är att rikta sig till annan än

beslutsfattaren eller om skrivelsen saknar

anknytning till regeringsärende och inte rimligen

kan tolkas som riktad till beslutsmyndighet.

Ärendehantering eller s.k. faktiskt handlande

Frågan om vad som bör beslutas i formell ordning

berördes av Verksledningskommittén (SOU 1985:40).

Gränsen mellan ärendehandläggning och faktiskt

handlande är oklar. Verksamhet som består i

företagande av faktiska handlingar förekommer ofta i

utbildnings-, vård-, forsknings- och

servicesektorerna. Gränsen mellan handläggning av

ärende och faktiskt handlande får enligt förarbetena

till förvaltningslagen avgöras från fall till fall.

Skillnaden mellan de olika typerna av verksamhet har

belysts i propositionen Förvaltningsrättsreform

(1971:30) genom några exempel. Hållande av en

lektion i en skola eller utförandet av en operation

på ett sjukhus kan enligt normalt språkbruk inte

betecknas som handläggning av ett ärende. Uppkommer

däremot fråga om disciplinär bestraffning av en

skolelev eller om patients debitering för

sjukhusvård föreligger ett ärende som skall

behandlas av förvaltningsmyndigheten. Ytterligare

exempel på faktiska handlingar som företas av

företrädare för det allmänna utgör polismans

trafikdirigeringar på en gata och konduktörers

kontroll av resenärs färdbiljett på tåg.

Former för samråd inom Regeringskansliet

Genom olika former av samråd inom Regeringskansliet

(gemensam bered-ning, allmän beredning,

lunchberedning och delning) säkerställs att

principen om kollektivt beslutsfattande får ett

reellt innehåll, och alla statsråd får faktisk

möjlighet att utöva det inflytande i

regeringsärenden som deras ansvar motiverar. Enligt

statsrådsberedningens riktlinjer (Ds 1998:52, PM nr

1997:4) är det därför synnerligen angeläget att

gällande regler om samråd verkligen följs. De

formella reglerna om gemensam beredning finns i 13

och 15 §§ instruktionen för Regeringskansliet (SFS

1996:1515). Där föreskrivs att ett ärende som rör

flera departements verksamhetsområden skall

handläggas inom det departement till vilket det

huvudsakligen hör och beredas i samråd med övriga

berörda statsråd. Av statsministerns särskilda

ställning i regeringen får anses följa en allmän

skyldighet för departementen att i god tid informera

statsrådsberedningen om regeringsärenden av större

vikt. Vidare föreskrivs det i 10 kap. 8 §

regeringsformen att utrikesministern skall hållas

underrättad när det hos en annan statlig myndighet

uppkommer frågor av betydelse för förhållandet till

andra stater eller mellanfolkliga organisationer.

Gemensam beredning med Utrikesdepartementet skall

alltså ske i ärenden av detta slag. Också svenska

ståndpunkter och instruktioner i EU-frågor och andra

internationella frågor omfattas av kraven på

gemensam beredning. Syftet är att samtliga berörda

departement skall ha möjlighet att delta i

beredningen inför såväl dessa ställningstaganden som

inför svenska initiativ och utspel i EU. Svar på

frågor och interpellationer, meddelanden vid

informationsstunder i riksdagen, liksom sådana

övriga anföranden, uttalanden och tidningsartiklar

som innehåller ställningstaganden till riktlinjer,

principer eller förhållningssätt skall också beredas

gemensamt eftersom de på samma sätt som

regeringsbesluten är ett uttryck för regeringens

gemensamma ståndpunkt. När det gäller förfarandet

sägs allmänt att det inte får råda någon oklarhet om

vad som överenskommits (t.ex. att det verkligen rör

sig om gemensam beredning och inte samråd eller

förfrågan).

Politiskt betydelsefulla frågor tas upp vid s.k.

allmän beredning med i princip samtliga

regeringsledamöter som deltagare, och denna

överläggning utmynnar ofta i faktiska beslut.

Ärenden på allmän beredning kan vara av olika slag.

Så kan tvister mellan berörda statsråd lösas under

allmän beredning. Allmän beredning kan användas som

ett forum för information om ett snart förestående

regeringsbeslut, för vägledande diskussioner och

viktigare utnämningsfrågor. Lunchberedning används

för information, vissa vägledande diskussioner samt

avstämning av utnämningsfrågor.

Formerna för hanteringen av frågor inom ramen för

internationella förhandlingar

Sverige deltar i en mängd olika mellanstatliga

förhandlingar. Enligt utredningen om

statsförvaltningen och EG sker deltagandet i sådana

förhandlingar inom ramen för vad som brukar benämnas

regeringens faktiska handlande (SOU 1993:80 s. 32).

Vissa förhandlingar leder enligt utredningen inte

fram till några folkrättsliga förpliktelser för

Sverige, och i de fallen blir det ur konstitutionell

synvinkel inte fråga om annat än faktiskt handlande.

Instruktionsgivningen till den som företräder

Sverige vid mellanstatliga förhandlingar jämförs med

de direktiv för beredningen av ett ärende som ges av

det ansvariga statsrådet eller på lägre nivå i ett

departement. Något avgörande i formell mening är det

inte fråga om på detta stadium. Regeringen behöver

inte engageras, men inget hindrar att statsrådet för

upp frågan om instruktionens utformning till

regeringen om instruktionen bedöms ha stor

betydelse.

Europeiska rådet

Europeiska rådet, dvs. möten med EU:s stats- och

regeringschefer och kommissionens ordförande,

nämndes först i Europeiska enhetsakten 1987 som inte

är en del av EG-fördraget. I EU-fördraget (1993)

fastslås Europeiska rådets mål, sammansättning och

arbetsmetoder. I artikel 4 slås fast att rådet skall

ge unionen de impulser som behövs för dess

utveckling och fastställa allmänna politiska

riktlinjer för dess utveckling

Europeiska rådet är inte en EU-institution i

formell mening och fattar ytterst få juridiskt

bindande beslut. Inom EU:s gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitik skall Europeiska rådet fatta beslut

i ett avseende, nämligen när det gäller gemensamma

strategier som skall genomföras av EU på områden där

medlemsstaterna har viktiga gemensamma intressen.

Principerna och de allmänna riktlinjerna för den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

inklusive försvarsfrågor, bestäms också av

Europeiska rådet. Samarbetet i Europeiska rådet kan

enligt förarbetena närmast beskrivas som

mellanstatligt, och dess beslut får senare, om det

behövs, omsättas till sekundärrätt genom beslut i

ministerrådet. Regeringen har framhållit att det är

naturligt att riksdagen informeras om de

ståndpunkter som Sverige skall inta i Europeiska

rådet, främst med tanke på de politiska bindningar

som uppstår i detta råd (prop. 1994/95:19 s. 38 f.).

Samråd i EU-nämnden har också regelmässigt ägt rum

med statsministern inför rådets möten. Europeiska

rådets slutsatser redovisas för EU-nämndens

ledamöter. De bifogas också regeringens årliga EU-

skrivelse.

Tidigare granskning

Våren 1983 granskade utskottet regeringens

handläggning av ett förslag som behandlats inom den

s.k. Palmekommissionen om en europeisk zon fri från

slagfältskärnvapen (bet. KU 1982/83:30 s. 14).

Statsminister Olof Palme hade enligt överenskommelse

fått ett brev från kommissionsmedlemmen Egon Bahr

från förbundsrepubliken Tyskland med ett förslag

till not om känvapenfri zon. En slutgiltigt

fastställd not översändes sedermera från

Utrikesdepartementet till de svenska ambassaderna i

berörda länder och överlämnades av ambassaderna till

de olika ländernas regeringar. Något formellt

regeringsbeslut om de aktuella sonderingarna hade

inte fattats. I massmedierna framfördes kritik mot

Egon Bahrs inflytande på svenskt agerande. Utskottet

framhöll att det i det aktuella skedet inte var

fråga om ett konkret förslag till internationell

överenskommelse, internationella förhandlingar eller

dylikt som förelades de utländska regeringarna. Mot

den bakgrunden kunde inte någon kritik från

konstitutionell synpunkt riktas mot handläggningen.

I en reservation (m, c och fp) framfördes allvarlig

kritik mot handläggningen eftersom inget

regeringsbeslut förelåg, frågan inte tagits upp vid

allmän beredning och anmäldes sent i Utrikesnämnden.

Konstitutionsutskottet granskade i betänkandet KU

1983/84:30 (s. 29 f.) en skrivelse vari regeringen

kritiserade Carl Bildt för hans resa till USA i

omedelbar anslutning till publiceringen av

Ubåtsskyddskommissionens rapport den 26 april 1983.

Skrivelsen hade formulerats efter allmän beredning

den 25 och 26 maj. Enligt utskottets mening kunde

från konstitutionella synpunkter inte någon erinran

riktas mot regeringens uttalanden. Någon skyldighet

att ta upp frågan i regeringsprotokoll e.d. fanns

inte. Det hade under skilda regeringar förekommit

att regeringen gjort uttalanden i ett stort antal

frågor utan att något formellt regeringsbeslut

fattats. Det aktuella uttalandet uppfattades av

utskottet som en politisk markering från regeringens

sida av dess syn på det olämpliga i att en ledamot

av Ubåtsskyddskommissionen i ett känsligt

utrikespolitiskt läge i förhållande till

Sovjetunionen i omedelbar anslutning till

kommissionens redovisning av sitt arbete deltog i

ett samtal med bl.a. den andra supermaktens militära

säkerhetstjänst. Granskningen föranledde därutöver

inte något utskottets uttalande. I en reservation

(m, c, och fp) anfördes att regeringsuttalandet var

anmärkningsvärt från formella utgångspunkter. Till

exempel var det oklart om regeringen i sin helhet

stod bakom uttalandet.

Våren 1987 granskade utskottet handläggningen av

vissa frågor inom Utrikesdepartementet (bet. KU

1986/87:33 s. 64 f). En fråga gällde en non grata-

förklaring av bl.a. fyra tjeckiska diplomater. Sedan

Rikspolisstyrelsen aktualiserat saken beslöts efter

föredragning av ärendet inför statsministern,

justitieministern, utrikesministern och

försvarsministern att fem av de sex då aktuella

personerna skulle förklaras non grata. I ärendet

redovisades en promemoria av Utrikesdepartementets

rättschef Hans Corell rubricerad Är frågor om

utvisning av diplomater regeringsärenden? En av Hans

Corells slutsatser var att handläggningen av frågor

om non grata-förklaring inte behövde betraktas som

handläggning av ärenden utan som ett inslag i

regeringens s.k. faktiska handlande som inte krävde

ett formellt beslutsfattande. Han framhöll dock att

frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsärenden

och s.k. faktiskt handlande är komplicerad. Om man

intog ståndpunkten att det inte var fråga om

faktiskt handlande kunde den slutsatsen dras att en

ändamålsenlig reglering borde åstadkommas genom

förordningsbestämmelser om att ärenden av det

aktuella slaget (det blev då fråga om ärenden i

stats- och förvaltningsrättslig bemärkelse) borde

föredras i regeringen. Utskottet uttalade att det

som framgick av rättschefens promemoria fanns skäl

som talade för att hanteringen av non grata-frågor

skulle ses som ett inslag i regeringens s.k.

faktiska handlande och skäl som talade för att

frågorna borde behandlas som regeringsärenden.

Enligt utskottet var det påkallat med en översyn i

fråga om rutinerna för beslutsfattande och

dokumentation i såväl berörda ärenden som i andra

frågor inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Våren 1989 tog utskottet till granskning upp frågan

om handläggning av viseringsfrågor m.m. inom

Utrikesdepartementet (bet. 1988/89:KU30 s. 22).

Granskningen gav inte anledning till kritik mot

regeringens handläggning. Utskottet redovisade

uppgifter från Utrikesdepartementet om att en

översyn av regelsystemet inom Utrikesdepartementet

påbörjats under 1985. Reglerna om non-grata-

förklaring skulle övervägas ytterligare. Saken

komplicerades emellertid enligt Hans Corell av att

stor försiktighet måste iakttas i regelgivningen så

att inte onödig byråkrati tillskapades.

Svårigheterna att finna en klar gräns mellan

faktiskt handlande och handläggning av

förvaltningsärenden var stor. I det kommande

regleringsarbetet blev det därför en huvuduppgift

att finna en rimlig handläggningsordning som

tillgodosåg kravet på att olika frågor handlades på

ett så rättssäkert och smidigt sätt som möjligt.

Utskottet ansåg att det var värdefullt att översynen

snart skulle vara avslutad. I påföljande

granskningsbetänkande (bet. 1989/90:KU30, s. 17)

konstaterade utskottet att översynen nu var avslutad

och noterade som positivt att den nya regleringen

syftade till att undanröja den tidigare

tveksamheten. I förordningen (1982:1282) med

instruktion för Utrikesdepartementet hade införts en

ny bestämmelse, vari föreskrevs att

Utrikesdepartementet beslutar i en rad angivna

frågor, bl.a. om non-grata-förklaring och ett sådant

ärende kunde hänskjutas till regeringens prövning.

Genom den nya regleringen hade enligt en

underliggande promemoria från Hans Corell slagits

fast att ifrågavarande ärende skulle handläggas som

förvaltningsärende hos Utrikesdepartementet.

Våren 1991 granskade utskottet ett brev från

statsminister Ingvar Carlsson till Iraks president i

syfte att få en gisslan fri (bet. 1990/91:KU30 s. 60

f.). Utskottet framhöll att ett brev som det

aktuella inte var att anse som regeringsärende i den

meningen att beslut i frågan måste fattas av

regeringen samfällt. Som en följd därav fanns inte

heller något formellt krav på gemensam beredning.

Utrikesministern skulle dock hållas underrättad i

enlighet med 10 kap. 8 § regeringsformen. Så fick

anses ha varit fallet.

Promemoria från Regeringskansliet

I en promemoria från Regeringskansliet besvaras

vissa frågor som konstitutionsutskottet ställt.

Promemorian finns som bilaga 5.1.

Utskottet har bl.a. ställt frågan hur förhållandet att det -

framför allt i utrikespolitiska frågor - kan behövas

ställningstagande av någon i regeringskretsen

överensstämmer med principen om regeringens

kollektiva beslutsfattande.

Frågan aktualiserar enligt promemorian komplicerade

överväganden kring vad som faktiskt kan anses

reglerat i regeringsformen å ena sidan och vad som

snarare får anses vara konstitutionell praxis andra

sidan. Var går i detta sammanhang gränsen mellan

formella regeringsärenden som skall avgöras i viss

ordning, och s.k. faktiskt handlande?

I promemorian hänvisas till att det enligt 1 kap. 6

§ regeringsformen är regeringens uppgift att styra

riket, varmed avses summan av de funktioner som

tillkommer regeringen enligt regeringsformen och

andra författningar. Den styrande makten kan också

uppfattas som en restfunktion, först och främst i

förhållande till riksdagens funktioner.

Uttalandet i grundlagspropositionen om att

principen måste vara att alla frågor som anses kräva

ett ställningstagande från någon i regeringskretsen

behandlas som regeringsärenden kan, om det inte

läses i sitt sammanhang, ge intryck av att alla

typer av ställningstaganden från en statsminister

eller någon annan i regeringskretsen måste bli

föremål för ett kollektivt beslutsfattande. En sådan

tolkning har dock enligt promemorian inget stöd i

den politiska verkligheten och skulle av lätt

insedda skäl få orimliga konsekvenser. Uttalandet

skall i stället ses som ett led i en diskussion om

s.k. kollektiv-ärenden och ensamärenden.

Begreppet regeringsärenden har inte något

materiellt innehåll. Vad som är ett regeringsärende

i den mening som avses i 7 kap. 3 § regeringsformen

måste i första hand bestämmas formellt. Ett ärende

som hänskjuts till regeringen för avgörande är ett

regeringsärende. Om regeringen fattar ett formellt

beslut i ett ärende är det enligt promemorian

principen om kollektivt beslutsfattande som gäller.

Det framhålls i regeringsformens förarbeten att det

förhållandet att begreppet principiellt bestäms rent

formellt emellertid inte innebär att de regler som

avses i 7 kap. 3 § regeringsformen får urholkas

genom att viktiga frågor i större mängd delegeras

till t.ex. departementschef. Frågor som typiskt sett

kräver ställningstagande av det organ som styr riket

skall handläggas som regeringsärenden.

I promemorian hänvisas vidare till uttalanden i

grundlagspropositionen att regeringssammanträdena i

regel torde bli av enbart formellt registrerande

natur. De sammanträden med regeringen vid vilka

överläggning är avsedd att förekomma och där

regeringsbesluten ofta fattas reellt behandlas inte

i regeringsformen. För dem kan, enligt uttalandena,

termen allmän beredning användas.

Kraven på kollektivt beslutsfattande gäller enligt

promemorian inte när regeringen och dess medlemmar

vid sidan av regeringsformens bestämmelser om det

formella beslutsfattandet agerar rent politiskt

genom regeringsförklaringar, tal, tidningsartiklar,

interpellationsvar o.dyl. I promemorian hänvisas

till att Verksledningskommittén konstaterat (SOU

1985:40 s. 95) att ett uttalande av ett statsråd i

en viss fråga förutsätts ge uttryck för

uppfattningar som omfattas av hela regeringskretsen.

Uttalandet är inte ett uttryck endast av hans eller

hennes personliga uppfattning. Något krav på att

följa regeringsformens regler om avgörande i

regeringsärenden finns inte vid sådana uttalanden.

Bara när det är fråga om att fatta formella beslut,

dvs. främst att framträda i regeringens

konstitutionella roll som det organ som styr riket

eller som högsta förvaltningsmyndighet måste

regeringsformens regler om avgörande av

regeringsärenden följas. Promemorian hänvisar också

till att konstitutionsutskottets uttalande våren

1984 om att det inte fanns någon skyldighet för

regeringen att ta upp frågan i regeringsprotokoll

e.d. och att det under skilda regeringar förekommit

att regeringen gjort uttalanden i ett stort antal

frågor utan att något formellt regeringsbeslut

fattats. Det granskade uttalandet uppfattades av

utskottet som en politisk markering från regeringens

sida.

I promemorian hänvisas vidare till att man ur 10

kap. regeringsformen kan utläsa att regeringen har

omfattande befogenheter i fråga om utrikespolitiken.

Begreppet utrikesärenden som används i 10 kap. 6 §

regeringsformen om underrättelser till

Utrikesnämnden omfattar inte bara sådana ärenden som

är förmål för beslutsfattande enligt 7 kap. 3 §

regeringsformen utan också andra frågor där

regeringen vill politiskt förankra en planerad

handlingslinje utan att för den skull fatta ett

formellt beslut. I promemorian anges att man måste

hålla i minnet att ett utrikespolitiskt agerande

måste kunna komma till uttryck på många olika sätt.

Statsråden har att verka i en internationell miljö

där de måste agera snabbt. Uttalanden som görs av

ett statsråd om olika utrikespolitiska förhållanden

har ofta formen av tillkännagivanden för politiska

syften. Dessa bör kunna jämföras med

interpellationsvar etc. som ju har verkan som

regeringens ställningstaganden utan att formella

beslut fattas.

De beslut där det kan finnas inslag av

utrikespolitiska överväganden och som behandlas som

regeringsärenden är för Utrikesdepartementets del

typiskt sett bl.a. ingående av internationella

överenskommelser inkluderande även godkännanden

inför EU-beslut om gemensamma åtgärder och andra

rådsbeslut inom den s.k. andra pelaren, ärenden om

internationellt utvecklingssamarbete, erkännande av

stater, väckande av talan eller interventioner i EG-

domstolen och förstainstansrätten, utsändande av

valövervakare och miltärobservatörer, instruktioner

vid vissa typer av förhandlingar samt vissa

nomineringar m.m. inom EU.

Att ingående av internationella överenskommelser

förutsätter regeringsbeslut är enligt promemorian

uppenbart med hänsyn till bestämmelsen i 10 kap. 1 §

regeringsformen om att överenskommelse med annan

stat eller mellanfolklig organisation ingås av

regeringen. Det handlar här om i folkrättslig mening

bindande beslut.

Med bindande internationell överenskommelse förstås

en mängd olika typer av avtal som kan ha olika namn,

t.ex. traktater, konventioner, stadgor, akter,

pakter, protokoll, deklarationer och

skriftväxlingar. Vanligen avses en överenskommelse i

skriftlig form, en traktat i den mening som avses i

Wienkonventionen om traktaträtten. Även en muntlig

överenskommelse är emellertid folkrättsligt riktig.

Den enda förutsättningen är att överenskommelsen

träffas av behöriga företrädare för staterna såsom

förbindande överenskommelse. Det är den

manifesterade viljan att bli bunden som är

avgörande.

Som ensidiga rättshandlingar betraktas i folkrätten

en rad olika företeelser i statslivet. Gemensamt för

dem är att de är ägnade att ändra eller påverka

bestående rättslägen. De uppfattas som bindande i

någon form. Erkännande av en stat räknas också till

kategorin ensidiga rättshandlingar. Andra exempel på

rättshandlingar är formella beslut om intervention i

exempelvis EG-domstolen och beslut om utsändande av

valövervakare.

De ensidiga rättshandlingarna skiljer sig

principiellt från sådana uttalanden av innehavaren

av "treaty making power" som måste uppfattas endast

som tillkännagivanden av önskemål, uppfattningar

eller politiska syften i allmänhet. Sådana

tillkännagivanden är inte förbindande. Det gäller

också motsvarande uttalanden av flera makter

samtidigt, t.ex. vid eller efter förhandlingar.

Många utrikespolitiska ställningstaganden som görs

av företrädare för regeringen kan knappast ses som

förbindande och blir inte heller i praxis föremål

för regeringsbeslut.

Regeringsbeslut fattas i fråga om vissa

instruktioner till förhandlingsdelegationer, men

praxis varierar enligt promemorian beroende på

vilken instruktion det är fråga om. Den allmänna

instruktionen till ombuden vid FN:s

generalförsamling har länge ansetts vara av sådan

vikt att den fastställs i ett särskilt

regeringsbeslut. Detsamma har gällt instruktioner

inför UNCTAD-möten. Andra typer av instruktioner

till beskickningar och delegationer har i allmänhet

inte formen av regeringsbeslut.

I promemorian hänvisas till konstitutionsutskottets

granskningsärende våren 1987 om en non grata-

förklaring. I det sammanhanget hade dåvarande

rättschefen Hans Corell framhållit att en non grata-

förklaring inte skiljer sig till sin natur mycket

från andra fall då en beskickningschef kallas till

departementet för att ta del av synpunkter,

påpekanden eller anmodanden som departementet önskar

framföra till beskickningschefen. Denna ordning

följer långvarig tradition. Att man i det

sammanhanget använder formuleringar som innefattar

att regeringen uttalar en viss mening är fullt

naturligt och i överensstämmelse med internationell

praxis och har ingen förvaltningsrättslig betydelse.

Hanteringen av frågorna borde enligt Corell ses som

s.k. faktiskt handlande inom ramen för mångåriga

kontakter mellan Utrikesdepartementet och

beskickningarna i Stockholm. Paralleller kunde också

dras med de instruktioner som dagligen sänds från

Utrikesdepartementet och som riktade sig till

beskickningschefer, delegationschefer eller svenska

ledamöter i internationella organ. Genom sådana

instruktioner bestäms t.ex. att någon skall hålla

ett anförande i ett internationellt organ på den

svenska regeringens vägnar. I många fall uttalar sig

också dessa personer i olika sammanhang på ett

sådant sätt att det framstår att regeringen står

bakom uttalandena. Det skulle leda till orimliga

konsekvenser om varje sådan instruktion skulle

behöva fastställas genom regeringsbeslut.

I cirkulärsamling för handläggningen av EU-frågor

(UD PM 1999:1-8 ) framhålls att statsministern har

det övergripande politiska samordningsansvaret för

EU-frågorna. Statsministern och utrikesministern

företräder Sverige vid Europeiska rådet och de möten

i övrigt som statsministern bestämmer. Vidare

framhålls att det enligt regeringsformen är

regeringen som ingår överenskommelser med andra

stater eller mellanstatliga organisationer. Det är

också regeringen som företräder Sverige i sådana

sammanhang enligt bestämmelserna i regeringsformen

om att regeringen styr riket. Instruktioner till

svenska förhandlare har oftast formen av riktlinjer

från det ansvariga statsrådet eller sakansvariga

departementet men kan också vara regeringsbeslut.

Sådana instruktioner skall alltid beredas gemensamt.

I vissa fall krävs det att regeringen fattar beslut

eller att andra internrättsliga åtgärder vidtas före

ett ställningstagande eller ett beslut inom EU.

Exempel på sådana ställningstaganden eller beslut

inom EU som skall ha föregåtts av beslut i

regeringen är internationella överenskommelser i

form av en gemensam åtgärd enligt artikel 14 i

Unionsfördraget. En sådan åtgärd kan t.ex. avse

internationella sanktioner. Här nämns också de s.k.

rambesluten i Unionsfördraget på tredje pelarens

område, s.k. blandade avtal i vilka även

medlemsstaterna är parter, samt beslut om att

nominera EU-kommissionen eller utse domare eller

generaladvokat i EG-domstolen.

I promemorian framhålls att utrikesdeklarationerna,

som traditionellt anger regeringens inställning i en

rad olika utrikespolitiska frågor och är föremål för

gemensam beredning och delning, inte antas av

regeringen som ett formellt beslut vid

regeringssammanträden.

När det gäller utvecklingen under de senaste

decennierna konstateras i promemorian att

ställningstaganden från enskilda statsråds sida

varit vanliga i frågor där Sverige haft en särskild

utrikespolitisk profil, t.ex. om Vietnamkriget och

situationen i Sydafrika. Också de sedan länge

återkommande kommunikéerna från de nordiska

ministerrådsmötena nämns. I dessa gör

utrikesministern som enskilt statsråd tillsammans

med sina nordiska kolleger ställningstaganden i en

rad aktuella utrikespolitiska frågor.

I promemorian anges avslutningsvis att det när det

gäller effekterna av EU- medlemskapet är rimligt att

anta att medlemskapet har medfört att

ställningstaganden i internationella och

mellanstatliga - och stundtals även överstatliga -

frågor från enskilda statsråds sida inom sina

respektive politikområden förekommer i större

utsträckning än tidigare.

Utskottets bedömning

Som anförts i promemorian från Regeringskansliet

aktualiserar granskningsfrågan komplicerade

överväganden kring vad som faktiskt kan anses

reglerat i regeringsformen å ena sidan och vad som

snarare får anses vara konstitutionell praxis å

andra sidan.

Enligt utskottets mening kräver slutsatser i

ärendet ytterligare överväganden baserade på ett

bredare underlag. Utskottet avser att under våren

2001 fortsätta den nu inledda granskningen.

6 Regeringens behandling av

riksdagens skrivelser

Inledning

Sedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse till

riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit

med anledning av riksdagens olika beslut.

Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka

riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Årets redogörelse

Inom Regeringskansliet har upprättats en ny

redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse

1999/2000:75. Den nu aktuella redogörelsen avser

huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under

tiden den 1 januari-31 december 1999. För att

underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid

sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så

aktuell bild som möjligt har redovisningen fått

omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter

den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta

förfarande har använts om riksdagsskrivelserna

därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redovisningen omfattar 381 riksdagsskrivelser

ställda till regeringen, varav 116 avgetts under

riksmötet 1999/2000, 144 under riksmötet 1998/99, 51

under riksmötet 1997/98 och 70 under tidigare

riksmöten.

Konstitutionsutskottets granskning

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott

att yttra sig över regeringens skrivelse i de delar

som har samband med respektive utskotts

beredningsområde. Yttranden har inkommit från

finansutskottet, skatteutskottet, lagutskottet,

socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, miljö-

och jordbruksutskottet, arbetsmarknadsutskottet och

bostadsutskottet, se bilagorna 6.1-6.8. Övriga

utskott har inte haft något att erinra mot

regeringens redogörelse.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen

del anföra följande. Redogörelsen omfattar 33

riksdagsskrivelser om beslut på grundval av

betänkanden av konstitutionsutskottet. Enligt

regeringens redogörelse var tolv av dessa inte

slutbehandlade när redogörelsen avlämnades, av dessa

är två äldre än två år och fyra härrör från 1997/98.

Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen,

1994/95:243, handlar om åtgärder mot

våldsskildringar m.m. Konstitutionsutskottet gav,

med anledning av ett tiotal motioner om

biografcensur m.m., regeringen till känna att de

ämnen som togs upp i motionerna borde kunna bli

föremål för en samlad analys och bedömning i

regeringens brett upplagda arbete mot våldet i

samhället. Den 17 december 1998 utfärdade regeringen

en lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)

som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a.

att TV-program med ingående våldsskildringar eller

med pornografiska bilder skall föregås av en

varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade

regeringen tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga

våldsskildringar. Rådet har fått i uppdrag att bl.a.

informera industrin för audiovisuella tjänster och

informationstjänster om innehållet i EU-

rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga

och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa

branschernas självreglerande arbete med dessa frågor

och fungera som stöd och samtalspartner om

branscherna så önskar. Enligt vad

konstitutionsutskottet inhämtat från

Kulturdepartementet sker för närvarande en översyn

av censurkriteriet "förråande" i granskningslagen.

Översynen skall vara färdig den 30 november 2000.

Riksdagsskrivelse 1996/97:171 om kommunala

kompetensfrågor gäller ett tillkännagivande till

riksdagen beträffande utvidgning av

försöksverksamhet med kommunal näringsverksamhet

(mom. 2). Utredningen om utvidgad affärsverksamhet

med kommunal uppdragsverksamhet överlämnade i

september 1998 betänkandet Kommunal

uppdragsverksamhet 1998 (SOU 1998:119). Utredningen

konstaterade att det saknas förutsättningar att,

inom ramen för en försöksverksamhet, vidga den

kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet

inom ett eller flera särskilt avgränsade

verksamhetsområden. Betänkandet har

remissbehandlats. Regeringen beslutade den 25

februari 1999 att tillkalla en särskild utredare för

att göra en uppföljning och utvärdering av den

pågående försöksverksamheten. Utredningen om

utvärdering av den kommunala uppdragsverksamheten

inom kollektivtrafiken överlämnade i oktober 1999

betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet inom

kollektivtrafiken - utvärdering av

försöksverksamheten (SOU 1999:118). Utredningen

anför att försökslagstiftningen varken bör förlängas

eller permanentas. Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringen avser, enligt vad utskottet inhämtat från

Justitiedepartementet, att återkomma till riksdagen

senast under våren 2001.

Riksdagsskrivelse 1997/98:94 med anledning av

budgetpropositionen för 1998 gäller fyra

tillkännagivanden till regeringen. Mom. 18 gäller

vad utskottet anfört beträffande

kvalifikationsgränsen för driftsstöd. Frågan har

enligt regeringen behandlats i en PM (Ku

1999/1913/Me) med förslag om ändringar i

presstödsförordningen. I budgetpropositionen för år

2000 lämnade regeringen ett förslag om en mildrad

tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar. Enligt

regeringen får momentet därigenom anses vara

färdigbehandlat. Mom. 19 gäller ett tillkännagivande

om provexemplar. Frågan har behandlats i en

promemoria från Kulturdepartementet i juni 1999. I

promemorian drogs slutsatsen att det inte fanns

tillräckliga skäl för en förändring av nuvarande

praxis beträffande gratisutdelning. Mot bakgrund

härav anser regeringen, i budgetpropositionen för år

2001, att det inte finns skäl att föreslå förändrade

regler i detta avseende. Mom. 21 gäller ett

tillkännagivande om begränsat driftsstöd. Regeringen

gav i november 1999 Presstödsnämnden i uppdrag att

se över fördelningen av det begränsade driftsstödet.

Presstödsnämnden lämnade i mars 2000 en rapport till

regeringen med anledning av uppdraget. Nämnden

anser, enligt rapporten, det vara tveksamt att

behålla det begränsade driftsstödet på Gotland medan

det finns skäl att ge fortsatt stöd till tidningarna

på övriga orter. Regeringen finner, enligt

budgetpropositionen för år 2001, inte tillräckliga

skäl för att genomföra några förändringar med

anledning av rapporten. Mom. 23 gäller ett

tillkännagivande om samdistribution av

endagarstidningar. Regeringen gav i september 1999

Presstödsnämnden i uppdrag att utreda

distributionssituationen för tidningar med

endagsutgivning. Presstödsnämnden lämnade i april

2000 en rapport till regeringen med anledning av

detta uppdrag. Regeringen föreslår i

budgetpropositionen för år 2001 att

endagstidningarna ges rätt att ingå i

samdistributionen till lika pris som

flerdagstidningarna.

Riksdagsskrivelse 1997/98:214 gäller ett

tillkännagivande beträffande Statens biografbyrå.

Framställningen i en film eller ett videogram skall

vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå

innan den får visas vid allmän sammankomst eller

offentlig tillställning. Biografbyrån skall enligt

lagen om granskning och kontroll av filmer och

videogram endast bevara sådana delar av en

framställning som inte godkänts. Det blir aldrig

fråga om att hela framställningar sparas utan endast

vissa delar. Konstitutionsutskottet ansåg i

betänkande 1997/98:KU19 att det borde införas en

inskränkning i rätten att få kopior av de delar av

en film eller ett vidogram som inte godkänts för

visning. Regeringen borde enligt utskottet överväga

denna fråga och återkomma med förslag. Frågan

behandlas i en departementspromemoria som

Justitiedepartementet avser att presentera och sända

ut på remiss under hösten 2000. Proposition med

anledning av promemorian planeras att överlämnas

till riksdagen senast i mars 2001.

Riksdagsskrivelse 1997/98:280 gäller ett

tillkännagivande beträffande lydelsen av 2 kap. 18 §

regeringsformen. Enligt konstitutionsutskottet borde

regeringen i lämpligt sammanhang och under

parlamentarisk medverkan utreda frågan om lydelsen

av 2:18 RF och i god tid före valet år 2002

återkomma till riksdagen med förslag i detta

avseende. Regeringen beslutade den 2 september 1999

att tillkalla en parlamentarisk kommitté. Kommittén

som antagit namnet 1999 års författningsutredning,

har bl.a. i uppgift att föreslå en ny lydelse av

stadgandet. Uppdraget skall redovisas senast den 31

december 2000.

Riksdagsskrivelse 1997/98:295 gäller statlig

förvaltningspolitik. Konstitutionsutskottet gav i

betänkande 1997/98:KU31 fyra tillkännagivanden till

regeringen beträffande kommittéväsendets roll,

kommittéernas arbetsvillkor och arbetsformer,

remisshantering av kommittérapporter och

kommittéernas sammansättning. Regeringen lämnade i

skrivelse 1998/99:103 Kommittéberättelse 1999 en

redovisning av pågående och planerade insatser för

att skapa bättre arbetsförutsättningar för

kommittéväsendet. Regeringen har i skrivelse

1999/2000:103 lämnat en redovisning av hur arbetet

fortskrider. Momenten är enligt regeringen

slutredovisade. I betänkandet gav utskottet

regeringen ett tillkännagivande beträffande

medborgarsynpunkternas roll i resultatstyrningen.

Frågan bereds enligt regeringen inom ramen för

pågående förvaltningspolitiskt utvecklingsarbete

inom Regeringskansliet. Regeringen återkommer

regelbundet, främst i budgetpropostionen, till

riksdagen i denna fråga. Utskottet gav också ett

tillkännagivande till regeringen om

Regeringskansliets resultatredovisning. I

budgetpropostionen 2000/01:1 skriver regeringen: När

det gäller den interna styrprocessen pågår ett

kontinuerligt utvecklingsarbete. Som ett led i detta

arbete har studien Regeringskansliets dimensionering

genomförts (Ds 2000:27). Verksamhetsplaneringen är

numera samordnad för hela Regeringskansliet med

undantag för Utrikesdepartementet. Departementet

planerar mål, aktiviteter och budget som samordnas

centralt av förvaltningsavdelningen. Inför den

aviserade sammanslagningen av Regeringskansliets och

Utrikesdepartementets förvaltningsanslag den 1

januari år 2002 pågår ett arbete med att ytterligare

samordna verksamhetsplaneringen. I fråga om

resultatredovisningen har regeringen i 45 § andra

stycket förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet föreskrivit att Regeringskansliet

inte skall lämna resultatredovisning till

regeringen. Regeringskansliet har också i ett svar

på en fråga från konstitutionsutskottet i ett

granskningsärende motiverat varför myndigheten inte

bör åläggas att till regeringen lämna

resultatredovisning.

Finansutskottet bilaga 6.1 anför bl.a. Allmänt kan

sägas att riksdagens beslut inom finansutskottets

ansvarsområde i allt väsentligt fullföljts på det

sätt som riksdagen avsåg vid beslutstillfället och

genomförts i rimlig tid. Finansutskottet vill göra

ett generellt påpekande beträffande regeringens

återrapportering till riksdagen. I regeringens

skrivelse redovisas en riksdagsskrivelse som ännu

inte slutbehandlad så länge som inte vidtagna

åtgärder för samtliga moment återrapporterats till

riksdagen. Det går emellertid i nuvarande

redovisning inte att utläsa vilka eller hur många

moment som är utestående. Utskottens

uppföljningsarbete skulle underlättas om det av

redogörelsen också framgick vilka moment som

återstår att behandla. Enligt finansutskottets

uppfattning är antalet moment sannolikt en bättre

mätare på den utestående ärendemängden än antalet

riksdagsskrivelser. I likhet med vad finansutskottet

framhöll i förra årets yttrande är det därför

önskvärt att redogörelsen kompletteras på denna

punkt. Beträffande bemyndiganden anser

finansutskottet att det kan övervägas om en

rapportering av huruvida regeringen utnyttjat

bemyndigandet eller inte bör ingå i regeringens

skrivelse.

I betänkande 1997/98:FiU1 skrev finansutskottet:

"Utskottet vill understryka ... att i synnerhet

frågan om bedömningen av lägesfaktorerna och deras

betydelse för taxeringen ges särskild prioritet.

Utredaren bör så snart som möjligt, helst under

första halvåret 1998, presentera resultatet av sina

överväganden när det gäller lägesfaktorerna ...

Detta bör ges regeringen till känna." I skrivelse

1999/2000:75 skriver regeringen:

"Fastighetstaxerings-utredningen (1997:06) genomför

en omfattande statistisk undersökning för att

klarlägga vilka värdefaktorer som påverkar

fastighetspriserna och med vilken tyngd detta sker.

Lägesfaktorn är en av flera värdefaktorer som ingår

i denna undersökning. Frågan om vilken inverkan

olika faktorer har - enskilt eller i samspel med

andra - måste bedömas i ett sammanhang. Det är

därför inte möjligt att behandla frågan om

lägesfaktorns betydelse för sig." Det är enligt

finansutskottets mening inte klart om regeringen

anser att ärendet i och med detta är slutbehandlat.

Under punkt Fi55 redovisas utfärdandet av de lagar

som regeringen antagit. Momentet 3 i betänkande

1998/99:FiU25 innehöll emellertid även en dels-sats

om att godkänna regeringens förslag till riktlinjer

för förändringar av utjämningssystemet. Innan

regeringen avslutar ärendet bör enligt utskottets

uppfattning även frågan om riktlinjer för fortsatta

förändringar kommenteras.

När det gäller Utvärdering av Riksgäldskontorets

upplåning och skuldförvaltning 1993/94-1998 (punkt

Fi59, mom. 6) anför finansutskottet: "Rege-ringen

hänvisar i sin återrapportering tillbaka till samma

skrivelse som riksdagen behandlat. Lämpligare hade

varit att hänvisa till det beslut som regeringen

fattade den 11 november 1999 om riktlinjer för

statsskuldens förvaltning 2000 och som lämnades till

Riksgäldskontoret."

Vad avser punkt Fi82 Allmänna bidrag till kommuner

anför finansutskottet: "Andra dels-satsen i

betänkande FiU3 mom. 1 handlar om nettoredovisningen

av inkomsterna från försäljningen av Haningebostäder

medan det i regeringens redovisning handlar om

regleringsbrev för anslag A2 och

Bostadsdelegationen. Anslag A2 och

Bostadsdelegationen behandlas även i nästa punkt

under Fi82 eftersom anslaget ingår som en del av

utgiftsområde 25. Regeringen anger att skrivelsen är

slutbehandlad, men det får enligt utskottets

bedömning anses tveksamt om regeringen har behandlat

andra dels-satsen i betänkande FiU3 mom. 1."

Skatteutskottet, bilaga 6.2, anför i yttrandet att

Finansdepartementets ärende 1 gäller ett

tillkännagivande som gjordes år 1989 till regeringen

om införande av en avdragsrätt vid arvsbeskattningen

för kostnader för vård och skötsel av gravplats. Att

handläggningen av detta ärende kommit att dra ut på

tiden har av Finansdepartementet förklarats med att

man till en början antog att frågan borde tas upp i

samband med den pågående översynen av lagen

(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Denna översyn

har bedrivits med utgångspunkt i det av Arvs- och

gåvoskattekommittén i november 1987 avlämnade

betänkandet Ny arvs- och gåvoskattelag (SOU

1987:62). Arbetet med översynen har emellertid ännu

inte lett fram till något ställningstagande av rege-

ringen, och med hänsyn till bl.a. den långa tid som

förflutit sedan riksdagen fattade sitt ovan nämnda

beslut om ett tillkännagivande har Finansdeparte-

mentet nu tagit upp den aktuella frågan för sig.

Inom Finansdepartementet har således utarbetats en

promemoria med vissa förslag, promemorian har

remissbehandlats. Avsikten är att regeringen skall

ta ställning senare i höst och redovisa sitt

ställningstagande i lämpligt sammanhang.

Skatteutskottet har tidigare i yttranden till

konstitutionsutskottet anmärkt på regeringens brist

på åtgärder avseende den aktuella frågan under den

långa tid som förflutit sedan tillkännagivandet

gjordes. Skatteutskottet vidhåller sin kritik mot

tidsutdräkten och kritiken gäller alla de regeringar

och finans- respektive skatteministrar som har haft

ansvar för skattefrågorna sedan dess.

Skatteutskottet utgår från att regeringen kommer att

redovisa sitt ställningstagande inom kort. Därför

vill skatteutskottet inte nu föreslå att riksdagen

gör något uttalande i frågan.

Lagutskottet, bilaga 6.3, anför bl.a. Lagutskottet

har kunnat konstatera att redovisningarna i allt

väsentligt ger en god bild av beredningsläget i de

enskilda ärendena och att pågående beredningsarbete

ligger väl i linje med riksdagens beslut. Vid

behandlingen av 1998 års skrivelse noterade

utskottet särskilt att det äldsta ännu inte

slutbehandlade ärendet, ett tillkännagivande från

riksdagens sida rörande producentskydd för sceniska

och musikaliska verk, härrörde från maj 1986 (LU

1985/86:32, rskr. 293). Lagutskottet förutsatte

därvid att skrivelsen skulle komma att slutbehandlas

inom en snar framtid. Enligt vad lagutskottet nu

erfarit kommer ärendet att läggas till handlingarna

genom ett regeringsbeslut inom den närmaste tiden.

När det gäller den närmare utformningen av

regeringens redogörelse vill lagutskottet, i likhet

med vad utskottet gjorde hösten 1999 i sitt yttrande

över 1998 års skrivelse, ånyo aktualisera frågan om

man från regeringens sida i framtiden inte kunde

göra ifrågavarande skrivelser än mer överblickbara

för riksdagen genom att redogörelserna ställdes upp

utskottsvis i stället för departementsvis. Som

lagutskottet anförde hösten 1999 skulle utskotten

med en sådan uppställning nämligen inte behöva gå

omvägen via det utskottsindelade registret för att

finna de för varje utskott aktuella skrivelserna. En

sådan ordning skulle dessutom göra skrivelserna mer

lättillgängliga och användbara i utskottens

uppföljningsarbete. I övrigt föranleder regeringens

redogörelse inga ytterligare kommentarer från

lagutskottets sida.

Socialförsäkringsutskottet, bilaga 6.4, anför bl.a.

Socialförsäkringsutskottet har vid sin granskning

av redovisningen inte funnit anledning att kritisera

behandlingen av något enskilt ärende, men vill

framföra en del allmänna synpunkter. Dessa

synpunkter är särskilt föranledda av redovisningen

för behandlingen av de två äldsta ärendena, vilka

ärenden får tjäna som exempel. Ärendena, som grundar

sig på riksdagsbeslut fattade under våren 1991,

avser fråga om dels differentierade

arbetsgivaravgifter som styrmedel för att åstadkomma

bättre arbetsmiljöer (bet. 1990/91:SfU16, rskr.

1990/91:303), dels problem som gränsdragningen

mellan arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen kan

ge upphov till i sjuklönesystemet (bet.

1990/91:SfU18, rskr. 1990/91:372). Här kan nämnas

att utskottets majoritet i betänkande 1990/91:SfU16

ansåg att regeringen snarast borde återkomma till

riksdagen med förslag om differentierade

arbetsgivaravgifter som kan tjäna som ekonomiska

styrmedel för att åstadkomma bättre arbetsmiljöer,

medan utskottets s-ledamöter i en reservation

framhöll att ett sådant avgiftssystem inte fick leda

till ökad utslagning och utestängning av arbetskraft

och att frågan därför måste utredas och övervägas

noga. Eftersom en utredning i frågan redan var

aviserad ansåg reservanterna att riksdagen borde

avslå motionerna. När det gäller riksdagens beslut i

ärendet om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen

fattades detta samtidigt med införandet av ett

lagstadgat sjuklönesystem. Det kan tilläggas att

utskottet redan under det följande riksmötet i

betänkande 1991/92:SfU5, i avvaktan på att

gränsdragningsfrågorna kunde lösas på ett säkrare

sätt, tog initiativ till en lagändring så att en

enskild inte skulle drabbas vid problem med

gränsdragningen mellan arbetstagar- och

uppdragstagarbegreppen. I redogörelser för

behandlingen av dessa frågor har under årens lopp

hänvisats till varierande beredningsåtgärder, inte

minst till beredningen i olika offentliga

utredningar. Ärendet om differentierade

arbetsgivaravgifter har nu angivits som

slutbehandlat genom att ärendet i december 1999

överlämnades till en ny utredning, medan det

beträffande ärendet om arbetstagar- och

uppdragstagarbegreppen anges att regeringen under

våren 2000 avser att ta ställning till den slutliga

hanteringen. Även om den uppfattning utskottet

ursprungligen gav uttryck för i de angivna ärendena

inte blivit inaktuell, kan utskottet ändå konstatera

att under den långa tid som förflutit sedan

riksdagens beslut har ytterligare aspekter i de

olika frågorna tillkommit. Det nu redovisade belyser

således i första hand vikten av att regeringen

skyndsamt bereder frågor som riksdagens beslut

föranleder, men också att regeringen i vissa fall på

ett tidigare stadium bör överväga att avsluta

behandlingen av en riksdagsskrivelse. I det

sistnämnda fallet bör regeringen, i en särskild

skrivelse till riksdagen eller i en proposition med

andra förslag på sakområdet, redovisa sin syn på

frågan. Regeringen bör då tydligt ange att den anser

att ett visst riksdagsbeslut därmed är

slutbehandlat. Skulle utskottet ha en annan

uppfattning kan utskottet ånyo lägga fram förslag om

ett tillkännagivande i frågan. Utskottet vill i

detta sammanhang också nämna att regeringens

skrivelse med redovisning av behandlingen av

riksdagens skrivelser skulle bli tydligare, särskilt

i äldre ärenden, om regeringen redovisar hela

beredningen av ett ärende, dvs. även de

beredningsåtgärder som vidtagits tidigare år men som

ändå inte lett till att ärendet slutbehandlats.

Socialutskottet, bilaga 6.5, har inga andra

synpunkter än att det regeringen anfört, med

anledning av riksdagsskrivelse 1997/98:307 (mom. 3)

om rätt till personlig assistans efter 65-årsåldern

resp. riksdagsskrivelse 1998/99:171 (mom. 45) om

boende och umgänge, är missvisande förklaringar till

att skrivelserna angivits som slutbehandlade.

Socialutskottet noterar emellertid i sammanhanget

dels att proposition 2000/01:5 Personlig assistans

till personer över 65 år beslutats den 14 september

2000, dels att Socialstyrelsen fått i uppdrag,

vilket också motsvarar tillkännagivandet, att

genomföra studier och sammanställa kunskap om hur

små barn påverkas av växelvis boende samt att utreda

hur berörda parter bäst kan få information och stöd

så att barns bästa kan tillgodoses.

Miljö- och jordbruksutskottet, bilaga 6.6,

konstaterar att riksdagen redan under riksmötena

1992/93 och 1993/94 gjorde uttalanden angående vissa

brister i djurskyddstillsynen och organisationen av

denna tillsyn. Miljö- och jordbruksutskottet anser

det beklagligt att de problem som påtalats ännu inte

fått någon ändamålsenlig lösning. Emellertid har det

enligt miljö- och jordbruksutskottet upplysts att

regeringen den 19 april 2000 har tillsatt en

utredare med uppgift att se över hur djurskyddet

skulle kunna organiseras i Sverige genom inrättandet

av en fristående djurskyddsmyndighet. Uppdraget

skall redovisas senast den 1 december 2000. Miljö-

och jordbruksutskottet utgår således från att

riksdagen och regeringen inom en nära framtid får

underlag för fortsatta överväganden i dessa från

djurskyddssynpunkt mycket viktiga frågor. I övrigt

föranleder regeringens skrivelse inga kommentarer

från miljö- och jordbruksutskottet.

Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 6.7, anför bl.a.

följande. Sju skrivelser som hör till

arbetsmarknadsutskottet anges som ej slutbehandlade.

Riksdagsskrivelse 1994/95:364 avser förläggning av

föräldraledigheten under dagen. Tillkännagivandet

gjordes i anslutning till behandlingen av

propositionen om en ny föräldraledighetslag.

Arbetsmarknadsutskottet kommenterade skrivelsen i

sitt yttrande till konstitutionsutskottet med

anledning av föregående års motsvarande

regeringsskrivelse. Efter att ha tagit del av

regeringens redovisning i den nu berörda skrivelsen

har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot att

ärendet kvarstår som icke slutbehandlat.

Arbetsmarknadsutskottet förutsätter dock att de av

regeringen aviserade åtgärderna vidtas och att

skrivelsen därmed kan slutbehandlas utan ytterligare

dröjsmål. I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen

erinran mot att regeringen redovisar skrivelser som

icke slutbehandlade.

Bostadsutskottet, bilaga 6.8, anför följande.

Bostadsutskottet noterade vid behandlingen av

motsvarande skrivelse under föregående riksmöte att

regeringen beträffande de skrivelser om vilka det

inte fanns något nytt att rapportera endast

hänvisade till tidigare års redogörelser. I

anslutning härtill framförde utskottet önskemål om

en uttrycklig redovisning av vilka åtgärder som har

vidtagits. Regeringen har i år i två fall

huvudsakligen hänvisat till avsnitt i

budgetpropositionen för 2000 (rskr. 1989/90:209 och

1998/99:186, mom. 5). Bostadsutskottet är

fortfarande av den uppfattningen att en ordning där

det för alla skrivelser uttryckligen redovisas vilka

åtgärder som regeringen har vidtagit är att föredra.

En sådan ordning skulle innebära att riksdagen på

ett enkelt sätt kunde få en aktuell bild av samtliga

skrivelsers behandling. Även om en sådan redovisning

skulle öka omfattningen av regeringens skrivelse

till riksdagen ligger det således enligt utskottets

mening alltjämt ett stort värde i att få all

information samlad. Slutligen noterar

bostadsutskottet att regeringen i enlighet med vad

utskottet förespråkade vid behandlingen av förra

årets skrivelse från regeringen åter fört upp

riksdagsskrivelse 1995/96:

229 på förteckningen över ärenden som ännu inte har

slutbehandlats.

Utskottet

Konstitutionsutskottets bedömning

Konstitutionsutskottet vill även i år framhålla att

regeringens skrivelse med en redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen fyller en viktig funktion i riksdagens

uppföljnings- och utvärderingsarbete.

Finansutskottet gör ett generellt påpekande

beträffande regeringens återrapportering till

riksdagen. I regeringens skrivelse redovisas en

riksdagsskrivelse som ännu inte slutbehandlad så

länge som inte vidtagna åtgärder för samtliga moment

återrapporterats till riksdagen. Enligt

finansutskottet går det inte i regeringens

redovisning att utläsa vilka eller hur många moment

som är utestående. Konstitutionsutskottet har

tidigare uttalat att det, när det gäller

momentindelade utskottsbetänkanden, är viktigt att

det av regeringens redogörelse framgår vilka moment

som har föranlett eller skall föranleda åtgärder

från regeringens sida. I betänkande 1999/2000:KU10

underströk konstitutionsutskottet vikten av att

redovisa moment och i förekommande fall också

delmoment. Konstitutionsutskottet vill åter betona

vikten av att regeringen redovisar samliga aktuella

moment samt anger huruvida regeringen anser att

respektive moment är slutbehandlat.

Med anledning av vad socialförsäkringsutskottet och

bostadsutskottet framfört vill

konstitutionsutskottet liksom vid tidigare

tillfällen framföra att det av regeringens

redogörelse bör framgå vilka åtgärder regeringen har

vidtagit och avser att vidta när det gäller

riksdagsskrivelser som ännu inte kan anses

slutbehandlade. Att regeringen enbart hänvisar till

tidigare års redogörelser är enligt

konstitutionsutskottet inte tillfyllest.

När det gäller den närmare utformningen av

regeringens redogörelse aktualiserar lagutskottet

åter frågan om man från regeringens sida i framtiden

inte kunde göra ifrågavarande skrivelser än mer

överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna

ställdes upp utskottsvis i stället för

departementsvis. Med en sådan uppställning skulle

utskotten, enligt lagsutskottet, inte behöva gå

omvägen via det utskottsindelade registret för att

finna de för varje utskott aktuella skrivelserna.

Lagutskottet framförde samma önskemål vid

behandlingen av regeringens skrivelse för ett år

sedan. Konstitutionsutskottet anförde i betänkande

1999/2000:KU10 när det gäller redogörelsens

utformning att det inte var berett att föreslå någon

förändring. Utskottet gör inte heller i dag någon

annan bedömning. Skulle en annan utformning av

redogörelsen i detta avseende underlätta för

regeringen utgår konstitutionsutskottet från att

regeringen framför detta i sin kommande redogörelse.

Vad i övrigt gäller de ej slutbehandlade ärenden

som utskotten kommenterat i sina yttranden finner

konstitutionsutskottet - som för egen del inte

företagit någon närmare granskning av dessa ärenden

- inte anledning att göra någon annan bedömning än

den som respektive utskott gjort.

Konstitutionsutskottet kan konstatera att det ofta

är tvunget att återupprepa sina anmärkningar vad

gäller regeringens redogörelse. Enligt utskottet

borde inte det vara nödvändigt. Regeringens

skrivelse 1999/2000:75 bör läggas till handlingarna.

Utskottets anmälan

Utskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av

den i det föregående redovisade granskningen enligt

12 kap. 2 § regeringsformen samt behandlingen av

regeringens skrivelse 1999/2000:75.

Stockholm den 7 december 2000

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth

Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s),

Inger René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von

der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp),

Britt-Marie Lindkvist (s) och Per-Samuel Nisser (m).

**FOOTNOTES**

[1]: Den senaste versionen av Gula boken är Ds

1998:39. Det här aktuella avsnittet är oförändrat

(s. 54).

Finansutskottets yttrande

2000/01:FiU1y

Behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen (skr.

1999/2000:75)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 23 maj 2000 beslutat

bereda samtliga utskott tillfälle att - i de delar

som har samband med respektive utskotts

beredningsområde - yttra sig över regeringens

skrivelse 1999/2000:75 med redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen.

Utskottets överväganden

Generella synpunkter

I 2000 års redogörelse omfattas huvudsakligen sådana

åtgärder som regeringen vidtagit under kalenderåret

1999 med anledning av riksdagens skrivelser. För att

underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid

sitt uppföljningsarbete få en så aktuell bild som

möjligt har redovisningen även fått omfatta vissa

regeringsbeslut från tiden efter den egentliga

redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har

använts om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat

rapporteras som slutbehandlade.

Sammantaget 54 skrivelser redovisas i årets

redogörelse inom finansutskottets ansvarsområde. Det

skall jämföras med mellan 31 och 43 skrivelser i

motsvarande redogörelser åren 1994-1996 och 1998

samt 49 skrivelser 1999. År 1997 lämnades ingen

redogörelse.

Det kan också noteras att finansutskottet i sina

betänkanden enligt den gällande budgetordningen

numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.

Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett

stort antal moment. En närmare uppföljning av

regeringens åtgärder har gjorts för de moment i

tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom

utskottets eget ansvarsområde. Tio av de sammanlagt

54 riksdagsskrivelserna som redovisats i regeringens

återrapportering avser frågor som tillhör andra

utskotts ansvarsområden men som behandlats av

finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar. Av

riksdagsskrivelserna är elva stycken äldre än två år

och sex stycken äldre än tre år. Av dessa senare sex

redovisas fyra som ännu inte slutbehandlade. Det

äldsta inte slutbehandlade ärendet avser riksmötet

1994/95.

Allmänt kan sägas att riksdagens beslut inom

utskottets ansvarsområde i allt väsentligt

fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid

beslutstillfället och genomförts i rimlig tid.

Utskottet vill göra ett generellt påpekande

beträffande regeringens återrapportering till

riksdagen. I regeringens skrivelse redovisas en

riksdagsskrivelse som ännu inte slutbehandlad så

länge som inte vidtagna åtgärder för samtliga moment

återrapporterats till riksdagen. Det går emellertid

i nuvarande redovisning inte att utläsa vilka eller

hur många moment som är utestående. Utskottens

uppföljningsarbete skulle underlättas om det av

redogörelsen också framgick vilka moment som

återstår att behandla. Enligt utskottets uppfattning

är antalet moment sannolikt en bättre mätare på den

utestående ärendemängden än antalet

riksdagsskrivelser. I likhet med vad utskottet

framhöll i förra årets yttrande är det därför

önskvärt att redogörelsen kompletteras på denna

punkt.

Beträffande bemyndiganden anser utskottet att det

kan övervägas om en rapportering av huruvida

regeringen utnyttjat bemyndigandet eller inte bör

ingå i regeringens skrivelse.

Synpunkter på enskilda punkter i regeringens

skrivelse

I det följande redovisas ett antal punkter där

utskottet funnit anledning att kommentera

regeringens redovisning.

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

(punkt Fi 13, mom. 11)

I betänkande 1997/98:FiU1 skrev utskottet: "Utskottet vill

understryka ... att i synnerhet frågan om

bedömningen av lägesfaktorerna och deras betydelse

för taxeringen ges särskild prioritet. Utredaren bör

så snart som möjligt, helst under första halvåret

1998, presentera resultatet av sina överväganden när

det gäller lägesfaktorerna ... Detta bör ges

regeringen till känna."

I skrivelse 1999/2000:75 skriver regeringen:

"Fastighetstaxeringsutredningen (1997:06) genomför

en omfattande statistisk undersökning för att

klarlägga vilka värdefaktorer som påverkar

fastighetspriserna och med vilken tyngd detta sker.

Lägesfaktorn är en av flera värdefaktorer som ingår

i denna undersökning. Frågan om vilken inverkan

olika faktorer har - enskilt eller i samspel med

andra - måste bedömas i ett sammanhang. Det är

därför inte möjligt att behandla frågan om

lägesfaktorns betydelse för sig."

Det är enligt utskottets mening inte klart om

regeringen anser att ärendet i och med detta är

slutbehandlat.

Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och

landsting (punkt Fi 55)

Under denna punkt redovisas utfärdandet av de lagar som

regeringen antagit. Momentet 3 i betänkande

1998/99:FiU25 innehöll emellertid även en dels-sats

om att godkänna regeringens förslag till riktlinjer

för förändringar av utjämningssystemet. Innan

regeringen avslutar ärendet bör enligt utskottets

uppfattning även frågan om riktlinjer för fortsatta

förändringar kommenteras.

Utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och

skuldförvaltning 1993/94-1998 (punkt Fi 59, mom. 6)

Regeringen hänvisar i sin återrapportering tillbaka till samma

skrivelse som riksdagen behandlat. Lämpligare hade

varit att hänvisa till det beslut som regeringen

fattade den 11 november 1999 om riktlinjer för

statsskuldens förvaltning 2000 och som lämnades till

Riksgäldskontoret.

Allmänna bidrag till kommuner (punkt Fi 82)

Andra dels-satsen i betänkandet 1999/2000:FiU3 mom. 1 handlar

om nettoredovisningen av inkomsterna från

försäljningen av Haningebostäder medan det i

regeringens redovisning handlar om regleringsbrev

för anslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i

kommuner och landsting och Bostadsdelegationen.

Anslaget A2 och Bostadsdelegationen behandlas även

senare i samma punkt eftersom anslaget ingår som en

del av utgiftsområde 25. Regeringen anger att

skrivelsen är slutbehandlad men det får enligt

utskottets bedömning anses tveksamt om regeringen

har behandlat andra dels-satsen i betänkande FiU3

mom. 1.

Stockholm den 26 oktober 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats

Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet

Calner (s), Johan Lönnroth (v),

Lennart Hedquist (m), Sonia

Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt

(m), Carin Lundberg (s), Siv Holma

(v), Per Landgren (kd), Anna

Åkerhielm (m), Yvonne Ruwaida (mp),

Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp)

och Tommy Waidelich (s).

Skatteutskottets yttrande

2000/01:SkU3y

Behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott

tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse

1999/2000:75 med redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen. Med anledning

härav får skatteutskottet anföra följande.

Avdrag vid arvsbeskattningen för vård och

skötsel av gravplats

Finansdepartementets ärende 1 (regeringens skrivelse

s. 57) gäller ett tillkännagivande som gjordes år

1989 av riksdagen till regeringen om införande av en

avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för

vård och skötsel av gravplats (bet. 1988/89:SkU22

mom. 22, rskr. 1988/89:158).

Att handläggningen av detta ärende kommit att dra

ut på tiden har av Finansdepartementet förklarats

med att man till en början antog att frågan borde

tas upp i samband med den pågående översynen av

lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Denna

översyn har bedrivits med utgångspunkt i det av

Arvs- och gåvoskattekommittén i november 1987

avlämnade betänkandet Ny arvs- och gåvoskattelag

(SOU 1987:62). Arbetet med översynen har emellertid

ännu inte lett fram till något ställningstagande av

regeringen, och med hänsyn till bl.a. den långa tid

som förflutit sedan riksdagen fattade sitt ovan

nämnda beslut om ett tillkännagivande har

Finansdepartementet nu tagit upp den aktuella frågan

för sig. Inom Finansdepartementet har således

utarbetats en promemoria med vissa förslag, och

promemorian har remissbehandlats. Avsikten är att

regeringen skall ta ställning senare i höst och

redovisa sitt ställningstagande i lämpligt

sammanhang.

Utskottet har tidigare i yttranden till

konstitutionsutskottet anmärkt på regeringens brist

på åtgärder avseende den aktuella frågan under den

långa tid som förflutit sedan tillkännagivandet

gjordes. Utskottet vidhåller sin kritik mot

tidsutdräkten och kritiken gäller alla de regeringar

och finans- respektive skatteministrar som har haft

ansvar för skattefrågorna sedan dess. Utskottet

utgår från att regeringen kommer att redovisa sitt

ställningstagande inom kort. Därför vill utskottet

inte nu föreslå att riksdagen gör något uttalande i

frågan.

Övriga frågor

Beträffande övriga riksdagsskrivelser av äldre datum

som skatteutskottet har varit upphov till och som

enligt den aktuella redogörelsen ännu inte åtgärdats

vill utskottet anföra följande.

Finansdepartementets ärende 4 om ett

tillkännagivande om båtskatt (prop. 1994/95:203,

bet. 1993/94:SkU28 mom. 49, rskr. 1994/95:439) vilar

i avvaktan på att klarhet vinns angående frågan om

att eventuellt införa ett fritidsbåtregister. Hur

det förhåller sig med den frågan redovisas i budget-

propositionen för år 2001 (utg.omr. 22 s. 76).

Även vad gäller Finansdepartementets ärende nr 9

angående ett tillkännagivande om yrkesfiskares

konkurrenssituation i förhållande till andra länder

(mot. 1996/97:Fi210 yrkande 11 m.fl., bet.

1996/97:SkU13 mom. 11, rskr. 1996/97:133) tas saken

upp i budgetpropositionen. Bland annat aviseras ett

förslag senare i höst om förbättrade och utökade

avdragsmöjligheter (finansplanen s. 33 och s. 236).

Finansdepartementets ärenden nr 11 och 17 gäller

tillkännagivanden om den s.k. nioöringen eller

schablonavdraget för biobränsleanvändning vid

värmeleveranser till industrin (mot. 1996/97:Fi210,

bet. 1996/97:SkU16 mom. 6, rskr. 1996/97:156 samt

bet. 1998/99:SkU18, rskr. 1998/99:75). Enligt vad

utskottet erfarit är skrivelserna för regeringens

del slutbehandlade genom de överväganden och

ställningstaganden som redovisas i budgetpro-

positionen (utg.omr. 21 s. 68-70).

Vad gäller Finansdepartementets ärende nr 15 om ett

tillkännagivande om ekonomisk ersättning till

personer som erhållit fingerade personuppgifter

(mot. 1997/98:Ju910 yrkande 36, bet. 1997/98:SkU5

mom. 10, rskr. 1997/98:76) har utskottet erfarit att

man inom Justitiedepartementet arbetar med en

proposition i ämnet som avses läggas fram till

hösten 2000 eller våren 2001.

Vad slutligen gäller Finansdepartementets ärende nr

39 om ett tillkännagivande om besparingskrav och

anslagssparande inom skatteförvaltningen (bet.

1998/99:SkU14, rskr. 1998/99:172) redovisar

regeringen även i den frågan sina överväganden och

ställningstaganden i budgetpropositionen (utg.omr. 3

s. 15 f.). Riksdagens skrivelse är därmed för

regeringens del slutbehandlad.

Skatteutskottet anser att de nu behandlade ärendena

inte kräver några ytterligare kommentarer.

Stockholm den 12 oktober 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Helena Höij

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),

Ulla Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie

Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen

(m), Birger Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan

Pehrson (fp) Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson

(s) och Stefan Hagfeldt (m).

Lagutskottets yttrande

2000/01:LU2y

Regeringens behandling av

riksdagens skrivelser

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 23 maj 2000 beslutat

anmoda övriga utskott att senast den 27 oktober 2000

yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:75

Redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen. Ingen motion har väckts

med anledning av skrivelsen.

Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande

yttrande från lagutskottet.

Utskottet

I skrivelsen 1999/2000:75 lämnar regeringen en

redovisning av de åtgärder regeringen vidtagit med

anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i

riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen

omfattar huvudsakligen åtgärder som vidtagits under

tiden den 1 januari-den 31 december 1999. Vidare

lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet

gällande författningar samt arbetet med

regelreformering och språkvård.

Av de riksdagsbeslut som redovisas i årets

skrivelse från regeringen faller sammanlagt 27

ärenden under lagutskottets beredningsområde, varav

sju ärenden anges som slutbehandlade under

redovisningsperioden. I 1998 års skrivelse (skr.

1998/99:75) redovisades för lagutskottets del

sammanlagt 34 skrivelser, varav 17 som

slutbehandlade.

Inom lagutskottets kansli har genomförts en

granskning av de i årets skrivelse upptagna

riksdagsbesluten som rör utskottet. Granskningen har

avsett dels redovisningen i formell mening, dels de

åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av

riksdagens beslut. Utskottet har därvid kunnat

konstatera att redovisningarna i allt väsentligt ger

en god bild av beredningsläget i de enskilda

ärendena och att pågående beredningsarbete ligger

väl i linje med riksdagens beslut.

Vid behandlingen av 1998 års skrivelse noterade

utskottet särskilt att det äldsta ännu inte

slutbehandlade ärendet, ett tillkännagivande från

riksdagens sida rörande producentskydd för sceniska

och musikaliska verk, härrörde från maj 1986 (LU

1985/86:32, rskr. 293). Utskottet förutsatte därvid

att skrivelsen skulle komma att slutbehandlas inom

en snar framtid. Enligt vad utskottet nu erfarit

kommer ärendet att läggas till handlingarna genom

ett regeringsbeslut inom den närmaste tiden.

Enligt lagutskottets mening utgör de årliga

redogörelserna som regeringen sedan år 1961 lämnar

till riksdagen ett viktigt instrument för utskotten

att inom sina respektive beredningsområden följa upp

hur riksdagens tidigare beslut har verkställts av

regeringen. När det gäller den närmare utformningen

av redogörelserna vill utskottet, i likhet med vad

utskottet gjorde hösten 1999 i sitt yttrande över

1998 års skrivelse (yttr. 1999/2000:LU1y), ånyo

aktualisera frågan om man från regeringens sida i

framtiden inte kunde göra ifrågavarande skrivelser

än mer överblickbara för riksdagen genom att

redogörelserna ställdes upp utskottsvis i stället

för departementsvis. Som utskottet anförde hösten

1999 skulle utskotten med en sådan uppställning

nämligen inte behöva gå omvägen via det

utskottsindelade registret för att finna de för

varje utskott aktuella skrivelserna. En sådan

ordning skulle dessutom göra skrivelserna mer

lättillgängliga och användbara i utskottens

uppföljningsarbete.

I övrigt föranleder regeringens redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen - såvitt avser de ärenden som omfattas av

lagutskottets beredningsområde - inga ytterligare

kommentarer från utskottets sida.

Stockholm den 24 oktober 2000

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf

Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig

Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),

Henrik S Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Marina

Pettersson (s), Christina Nenes (s), Tasso

Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson

(m), Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin (c), Ana

Maria Narti (fp) och Per Erik Granström (s).

Socialförsäkringsutskottets

yttrande

2000/01:SfU3y

Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till

regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 23 maj 2000 anmodat

övriga utskott att yttra sig över regeringens

skrivelse 1999/2000:75 Redogörelse för behandlingen

av riksdagens skrivelser till regeringen.

Socialförsäkringsutskottet avger följande yttrande.

Redogörelsen avser åtgärder vidtagna den 1

januari-den 31 december 1999 men även vissa

regeringsbeslut därefter omfattas. I skrivelsen

redovisas behandlingen av 25 riksdagsskrivelser i

ärenden som grundar sig på betänkanden från

socialförsäkringsutskottet. Flertalet av dessa

riksdagsskrivelser är utfärdade under de två senaste

riksmötena 1998/99 och 1999/2000 (dvs. hösten 1999)

medan sju skrivelser avser tidigare riksmöten, av

vilka de två äldsta ärendena är från 1990/91 års

riksmöte. Av samtliga dessa ärenden redovisas sex

riksdagsskrivelser som inte slutbehandlade medan

övriga anges som slutbehandlade under perioden.

Utskottet har vid sin granskning av redovisningen

inte funnit anledning att kritisera behandlingen av

något enskilt ärende, men utskottet vill framföra en

del allmänna synpunkter.

Dessa synpunkterna är särskilt föranledda av

redovisningen för behandlingen av de två äldsta

ärendena, vilka ärenden här får tjäna som exempel.

Ärendena, som grundar sig på riksdagsbeslut fattade

under våren 1991, avser fråga om dels

differentierade arbetsgivaravgifter som styrmedel

för att åstadkomma bättre arbetsmiljöer (bet.

1990/91:SfU16, rskr. 1990/91:303), dels problem som

gränsdragningen mellan arbetstagar- och

uppdragstagarbegreppen kan ge upphov till i

sjuklönesystemet (bet. 1990/91:SfU18, rskr.

1990/91:372). Här kan nämnas att utskottets

majoritet i betänkande 1990/91:SfU16 ansåg att

regeringen snarast borde återkomma till riksdagen

med förslag om differentierade arbetsgivaravgifter

som kan tjäna som ekonomiska styrmedel för att

åstadkomma bättre arbetsmiljöer, medan utskottets s-

ledamöter i en reservation framhöll att ett sådant

avgiftssystem inte fick leda till ökad utslagning

och utestängning av arbetskraft och att frågan

därför måste utredas och övervägas noga. Eftersom en

utredning i frågan redan var aviserad ansåg

reservanterna att riksdagen borde avslå motionerna.

När det gäller riksdagens beslut i ärendet om

arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen fattades

detta samtidigt med införandet av ett lagstadgat

sjuklönesystem. Det kan tilläggas att utskottet

redan under det följande riksmötet i betänkande

1991/92:SfU5, i avvaktan på att

gränsdragningsfrågorna kunde lösas på ett säkrare

sätt, tog initiativ till en lagändring så att en

enskild inte skulle drabbas vid problem med

gränsdragningen mellan arbetstagar- och

uppdragstagarbegreppen.

I redogörelser för behandlingen av dessa frågor har

under årens lopp hänvisats till varierande

beredningsåtgärder, inte minst till beredningen i

olika offentliga utredningar. Ärendet om

differentierade arbetsgivaravgifter har nu angivits

som slutbehandlat genom att ärendet i december 1999

överlämnades till en ny utredning, medan det

beträffande ärendet om arbetstagar- och

uppdragstagarbegreppen anges att regeringen under

våren 2000 avser att ta ställning till den slutliga

hanteringen.

Även om den uppfattning utskottet ursprungligen gav

uttryck för i de angivna ärendena inte blivit

inaktuell, kan utskottet ändå konstatera att under

den långa tid som förflutit sedan riksdagens beslut

har ytterligare aspekter i de olika frågorna

tillkommit. Det nu redovisade belyser således i

första hand vikten av att regeringen skyndsamt

bereder frågor som riksdagens beslut föranleder men

också att regeringen i vissa fall på ett tidigare

stadium bör överväga att avsluta behandlingen av en

riksdagsskrivelse. I det sistnämnda fallet bör

regeringen, i en särskild skrivelse till riksdagen

eller i en proposition med andra förslag på

sakområdet, redovisa sin syn på frågan. Regeringen

bör då tydligt ange att den anser att ett visst

riksdagsbeslut därmed är slutbehandlat. Skulle

utskottet ha en annan uppfattning kan utskottet ånyo

lägga fram förslag om ett tillkännagivande i frågan.

Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att

regeringens skrivelse med redovisning av

behandlingen av riksdagens skrivelser skulle bli

tydligare, särskilt i äldre ärenden, om regeringen

redovisar hela beredningen av ett ärende, dvs. även

de beredningsåtgärder som vidtagits tidigare år men

som ändå inte lett till att ärendet slutbehandlats.

Stockholm den 24 oktober 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Margit Gennser (m), Ulla Hoffmann (v),

Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m),

Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand

(v), Fanny Rizell (kd), Göran Lindblad (m), Kerstin-

Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Göte

Wahlström (s) och Rinaldo Karlsson (s).

Bostadsutskottets yttrande

2000/01:BoU3y

Regeringens behandling av

riksdagens skrivelser

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott

att yttra sig över regeringens skrivelse

1999/2000:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen i de delar som

har samband med respektive utskotts

beredningsområde.

Utskottet

Regeringens redogörelse upptar skrivelserna nr 117

från 1998/99 t.o.m. nr 121 från 1999/2000. Även

äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har

redovisats som slutbehandlade av regeringen har

tagits med. Redovisningen avser huvudsakligen sådana

åtgärder som har vidtagits under 1999. Även vissa

regeringsbeslut från tiden efter den egentliga

redovisningsperiodens slut har tagits med om

skrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som

slutbehandlade.

Bostadsutskottet har gjort en genomgång av de

åtgärder som regeringen har vidtagit innan

skrivelserna har ansetts slutbehandlade. Utskottet

har även granskat de åtgärder som regeringen har

vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som

inte har redovisats som slutbehandlade.

Utskottet noterade vid behandlingen av motsvarande

skrivelse under föregående riksmöte att regeringen

beträffande de skrivelser om vilka det inte fanns

något nytt att rapportera endast hänvisade till

tidigare års redogörelser. I anslutning härtill

framförde utskottet önskemål om en uttrycklig

redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits.

Regeringen har i år i två fall huvudsakligen

hänvisat till avsnitt i Budgetpropositionen för 2000

(rskr. 1989/90:209 och 1998/99:186, mom. 5).

Bostadsutskottet är fortfarande av den

uppfattningen att en ordning där det för alla

skrivelser uttryckligen redovisas vilka åtgärder som

regeringen har vidtagit är att föredra. En sådan

ordning skulle innebära att riksdagen på ett enkelt

sätt kunde få en aktuell bild av samtliga

skrivelsers behandling. Även om en sådan redovisning

skulle öka omfattningen av regeringens skrivelse

till riksdagen ligger det således enligt utskottets

mening alltjämt ett stort värde i att få all

information samlad.

Slutligen noterar utskottet att regeringen i

enlighet med vad utskottet förespråkade vid

behandlingen av förra årets skrivelse från

regeringen åter fört upp rskr. 1995/96:229 på

förteckningen över ärenden som ännu inte har

slutbehandlats.

Stockholm den 26 oktober 2000

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Bengt-

Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),

Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl

(s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd),

Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist

(mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp),

Carina A Elgestam (s) och Leif Jakobsson (s).

SAKREGISTER

till konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden

1971-2000

AB Volvo och Procordia AB, affären mellan1990/91:30

s. 94

Adoption, utredning om kostnaderna kring1985/86:33

s. 69

Affärsbankernas stöd till forskning.1986/87:33 s. 69

Ahlenius, skrivelser från.........1999/2000:20 s. 66

Aidsdelegationen, formen för reglering av verksamhet

i...................................1991/92:30 s. 22

Akademiska sjukhuset - vissa anslagsfrågor1981/82:35

s. 41

Aktievinstbeskattning, befrielse från...1973:20 s. 6

....................................................

1974:22 s. 27

Algeriet, viss kreditutfästelse avseende1984/85:35

s. 38

Allmänna arvsfonden, utdelning ur...1989/90:30 s. 94

Allmänna förlaget......................1975:12 s. 29

Allmänna handlingar

.......................principer för registrering av

1988/89:30 s. 14

........................Sveriges förhållande till EU

1998/99:10 s. 33

....................................................

1998/99:25 s. 97

Amalgamsanering....................1996/97:25 s. 177

Angola, bistånd till................1975/76:50 s. 37

Anslagsfrågor, vissa................1991/92:30 s. 76

....................................................

1992/93:30 s. 115

....................................................

1996/97:25 s. 12

Anslagsförordningen, ändring i....1999/2000:20 s. 53

Anställningsförordningen, ändring i.1985/86:25 s. 45

Apartheid, bistånd till............1997/98:25 s. 159

Apoteksbolaget AB...................1995/96:20 s. 42

Arbetskraft till biståndsprojektet Bai Bang

1982/83:30 s. 43

....................................................

1983/84:30 s. 44

Arbetsmarknadskonflikten

................................................1980

1980/81:25 s. 23

................................................1986

1986/87:33 s. 53

Arbetsplan för länsväg 297 Malung-Sälen1999/2000:20

s. 25

ARE-bolagen, upphandling av konsulttjänster från i

samband med oljebesparingskampanjen....1974:22 s. 41

Arlandabanan, beredningen av regeringsärende

1994/95:30 s. 171

Arvode för utredningsuppdrag (vissa TV-

kassettfrågor).........................1974:22 s. 39

ASSI i Karlsborg, avveckling av en pappersmaskin vid

1991/92:30 s. 70

Assi Domän AB

....arbetsgrupp för granskning av aktietilldelningen

1994/95:30 s. 164

.................försäljning av statligt ägda aktier

1994/95:30 s. 144

Asylärenden, se Utlänningsärenden

Atle Förvaltnings AB:s köp av aktier i vissa

riskkapitalbolag...................1995/96:30 s. 134

Automat- och roulettspel, tillsyn och kontroll av

1973:20 s. 15

Avgångsvederlag till vissa direktörer i Nordbanken

1994/95:30 s. 88

Avlyssning med anledning av mordet på Olof Palme

1990/91:30 s. 42

Avtalsförhandlingarna på lärarområdet1989/90:30 s.

63

B3LA-projektet......................1978/79:30 s. 27

Bai Bang, biståndsprojektet.........1982/83:30 s. 43

....................................................

1983/84:30 s. 44

Bankkrisen, vissa frågor

.................Fondkommissionärsfirman Alfred Berg

1994/95:30 s. 98

.....................................Nordbanksfrågor

1994/95:30 s. 84

.............Gota-koncernen, Trygg-Hansa SPP Holding

1994/95:30 s. 96

...........................ordförande i bankrörelsen

1994/95:30 s. 98

Barn- och ungdomsdelegationen, medelsutdelning

genom...............................1991/92:30 s. 78

Basbeloppet, ändrade regler för.....1980/81:25 s. 52

Bastionen...........................1981/82:35 s. 35

Begravningsplats, lagskydd av invigd1975/76:50 s. 49

Belöning, utfästelse av.............1987/88:40 s. 65

Bemyndigande

..........inrättande av Stiftelsen framtidens kultur

1994/95:30 s. 216

.......................................privatisering

1993/94:30 s. 79

Bemyndiganden i normgivningshänseende från

riksdagen...........................1975/76:50 s. 39

....................................................

1983/84:30 s. 5

....................................................

1985/86:25 s. 10

....................................................

1986/87:33 s. 12

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1989/90:30 s. 17

....................................................

1990/91:30 s. 28

....................................................

1991/92:30 s. 21

....................................................

1992/93:30 s. 24

Bengbulan, särskilda s.k. jämställdhetspengar

till filmen........................1995/96:30 s. 143

Bensinransoneringen 1973...............1974:22 s. 20

Beredningen av frågor om EG-direktiv1999/2000:10 s.

49

Beredningen av regeringsärenden......1977/78:35 s. 3

....................................................

1984/85:35 s. 8

....................................................

1985/86:25 s. 7

....................................................

1989/90:30 s. 9

........................................Arlandabanan

1994/95:30 s. 171

...................................det nya försvaret

1999/2000:20 s. 35

..............Ds-promemorior med författningsförslag

1999/2000:10 s. 17

ett tredje järvägsspår över Riddarholmen1995/96:30

s. 147

...........................högskolor i stiftelseform

1993/94:30 s. 173

...............jämställdhetsaspekter i propositioner

1999/2000:10 s. 39

kärnkraftspropositionen.............1997/98:25 s. 89

.................lagen om den officiella statistiken

1999/2000:20 s. 20

............lagförslag som rör det kommunala området

1999/2000:10 s. 35

.................................lagrådsgranskningen

1999/2000:10 s. 24

.........................................remissmöten

1999/2000:10 s. 21

.....................................skogsavverkning

1997/98:25 s. 98

..............................synpunkter av Lagrådet

1999/2000:10 s. 26

.......................................tandvårdstaxa

1997/98:25 s. 94

............upphovsrätten och offentlighetsprincipen

1999/2000:20 s. 31

upplysningar i propositioner som behandlar EU-frågor

1999/2000:10 s. 38

Berglingfallet, regeringens befattning med1987/88:40

s. 43

Beskattning av aktievinster, befrielse från1973:20

s. 6

....................................................

1974:22 s. 27

Beslutsbefogenhet för överdirektören vid

Statens invandrarverk..............1994/95:30 s. 221

Beslutsform vid medelsutdelning till

särskilda jämställdhetsåtgärder.....1991/92:30 s. 78

Beslutsformer i regeringen...........1980/81:25 s. 4

Beslutsmotiveringar, allmänt hållna.1990/91:30 s. 17

....................................................

1991/92:30 s. 24

Besvärsrätt för organisationer..........1972:26 s. 9

Besvärsärenden, regeringens handläggning av1974:22

s. 31

....................................................

1975:12 s. 33

....................................................

1975/76:50 s. 5

....................................................

1979/80:50 s. 14

Besvärsärendenas omfattning och utvecklingen

av antalet ärenden..................1975/76:50 s. 74

Betalningar, gränsöverskridande, beredningen av EG-

direktiv..........................1999/2000:10 s. 55

Betygssystemet för grundskola och gymnasium1972:26

s. 15

Bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana,

upphandling av.....................1987/88:40 s. 65

Bibelkommissionen, flyttning av från

Utbildningsdepartementet till Civildepartementet

1983/84:30 s. 44

Bibliotekspersonal, utbildningen av....1972:26 s. 15

Bildtaffären (Carl Bildts resa till USA våren 1983)

1983/84:30 s. 29

Bilindustrin, regeringens kontakter med1994/95:30 s.

137

Bistånd till

..............................................Angola

1975/76:50 s. 37

.............................................Estland

1991/92:30 s. 49

..........................................Indonesien

1987/88:40 s. 64

................................kampen mot apartheid

1997/98:25 s. 159

....................................Kuba och Vietnam

1996/97:25 s. 81

........................Sri Lanka (Kotmaleprojektet)

1981/82:35 s. 25

...........................vissa radarinstallationer

1996/97:25 s. 111

...............Zimbabwe-Rhodesia, befrielserörelse i

1979/80:50 s. 34

Biståndsavtal, befogenhet att underteckna vissa

1994/95:30 s. 255

Biståndsfrågor......................1991/92:30 s. 77

Biståndskontorschef, utseende av...1993/94:30 s. 149

Biståndsprojektet Bai Bang..........1982/83:30 s. 43

....................................................

1983/84:30 s. 44

Biståndsverksamheten, planer för.......1975:12 s. 10

BITS, svensk hjälp till skogsindustrin m.m. i Polen

1992/93:30 s. 56

Blekingen AB, direktiv till statens företrädare

1991/92:30 s. 69

Blockbetygen........................1982/83:30 s. 39

Bodströmaffären, UD:s rutiner vid kontakter

med massmedier......................1984/85:35 s. 29

Bofors export av Robot 70...........1985/86:25 s. 31

Bofors medverkan vid uppförandet av fabrik i Iran

1985/86:25 s. 32

Boforskomponenter till Indien......1997/98:25 s. 132

Bolagsfrågor, vissa.................1991/92:30 s. 69

....................................................

1995/96:30 s. 42

Bomullsföretag - avtal mellan staten och

svenska bomullsföretag..............1978/79:30 s. 40

Bostadsarrende, översyn av bestämmelserna1993/94:30

s. 172

Bostadsdepartementet, handläggningstider i1990/91:30

s. 40

Bostadsdepartementets handläggning av vissa

förvaltningsärenden.................1989/90:30 s. 85

BPA och algeriska staten, tvist mellan1984/85:35 s.

38

Brev till Rysslands president om utbåtskränkningar

1994/95:30 s. 107

Brofjordenfrågan (byggandet av oljeraffinaderi)

1971:34 s. 19

Bromma, regeringens handläggning av fråga om

jetdrivna flygplan på..............1993/94:30 s. 162

Brottmål, nåd i.........................1972:26 s. 7

....................................................

1989/90:30 s. 34

....................................................

1993/94:30 s. 55

Budgetpropositionen

........................1982/83, ändring av belopp i

1982/83:30 s. 44

..........................1990/91, utbildningsanslag

1990/91:30 s. 25

......................................avlämnandet av

1989/90:30 s. 21

Bulltofta..............................1973:20 s. 16

Burma

............................krigsmaterielexport till

1990/91:30 s. 54

....................................................

1991/92:30 s. 59

....................................vapenexport till

1983/84:30 s. 40

....................................................

1991/92:30 s. 59

Byggnadslagstiftningen, tillämpning och

handläggningstider..................1977/78:35 s. 18

....................................................

1978/79:30 s. 19

....................................................

1980/81:25 s. 28

....................................................

1982/83:30 s. 41

....................................................

1989/90:30 s. 83

Cancun, internationell konferens i..1981/82:35 s. 40

Carnegie fondkommission AB, PK-bankens förvärv av

1988/89:30 s. 88

Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag AB, kreditgaranti

till................................1980/81:25 s. 71

Celsius Industrier AB, privatisering av1993/94:30 s.

93

Cementmonopolet - fusionen mellan Cementa AB

och AB Gullhögens bruk.................1974:22 s. 41

Chilensk familj, utvisning av.......1981/82:35 s. 41

Citytunneln i Malmö................1997/98:25 s. 109

Clearingfonden, bidrag från för oljeprodukter

1975/76:50 s. 40

Cogéma och Svensk Kärnbränsleförsörjning

(SKBF), avtal mellan................1980/81:25 s. 68

Crownair AB, skyldighet för statliga myndigheter

att anlita.............................1974:22 s. 40

Cuba - viss skriftväxling mellan Cubas

premiärminister

Fidel Castro och statsminister Olof Palme1975:12 s.

17

Danmark och vissa gränsdragningsförhandlingar

1983/84:30 s. 31

Datafrågor

...registrering av handlingar inom Regeringskansliet

1997/98:10 s. 49

.........................regeringens handläggning av

1975/76:50 s. 38

....................................................

1983/84:30 s. 21

....................................................

1985/86:25 s. 22

Datainspektionens styrelse, sammansättningen av

1985/86:25 s. 25

Dataregister i Regeringskansliet....1989/90:30 s. 17

Datasaab-Tercasaffären..............1981/82:35 s. 21

Datorer för försvaret, upphandling av..1973:20 s. 19

Datorlingvistik, utnämning av professor i vid

universitetet i Uppsala.............1989/90:30 s. 82

Decentralisering av beslutanderätt......1972:26 s. 6

.....................................................

1973:20 s. 5

Dentala material, kontroll och tillsyn över

1990/91:30 s. 87

Departementen, organisation och arbetsformer1974:22

s. 3

.....................................................

1975:12 s. 4

....................................................

1976/77:44 s. 8

....................................................

1978/79:30 s. 5

....................................................

1982/83:30 s. 5

....................................................

1984/85:35 s. 5

....................................................

1986/87:33 s. 4

....................................................

1987/88:40 s. 4

....................................................

1988/89:30 s. 5

....................................................

1989/90:30 s. 6

....................................................

1991/92:30 s. 7

Departementstjänstemän i statliga företag, utseende

av.....................................1971:34 s. 19

Devalveringen

................................................1977

1977/78:35 s. 28

................................................1982

1982/83:30 s. 33

Diarieföringen i departementen.........1974:22 s. 29

....................................................

1975:12 s. 17

....................................................

1975/76:50 s. 36, 49

....................................................

1978/79:30 s. 38

....................................................

1984/85:35 s. 15

....................................................

1988/89:30 s. 17

................................Näringsdepartementet

1999/2000:20 s. 29

.................skrivelser från Inga-Britt Ahlenius

1999/2000:20 s. 66

Diarieföringen i Regeringskansliet1983/84:30 s. 9,

30

Digitalavkodare, kulturminister Marita Ulvskogs

handläggning

av frågan om subventioner........1999/2000:20 s. 37

Digital TV, sändningstillstånd......1998/99:25 s. 66

Direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s.

71

Dispens

......................................Sydafrikalagen

1980/81:25 s. 60

.................................tätbebyggelseförbud

1982/83:30 s. 321

....................................................

1999/2000:10 s. 16

Dispensfrågor, allmänt..................1971:34 s. 9

Dispens till folktandvård...........1998/99:25 s. 40

DIVAD (vapenexport till USA)........1982/83:30 s. 24

Domartjänst, tjänstledighet från viss1984/85:35 s.

54

Domartjänster, tillsättning av ordinarie1990/91:30

s. 78

Domstolsverket - tjänsteförslagsnämnden,1975/76:50

s. 48

............................se Tjänstetillsättningar

1987/88:40 s. 59

Domänverkets s.k. Italienaffärer....1982/83:30 s. 26

Drivmedelsransonering, beslut om införande av1974:22

s. 20

Ds-promemorior....................1999/2000:10 s. 17

EES, information till riksdagen....1994/95:30 s. 116

EG-direktiv, beredningen av frågor1999/2000:10 s. 49

EG-frågor

............................ansökan om EG-medlemskap

1991/92:30 s. 46

...beredningen av det europeiska integrationsarbetet

1989/90:30 s. 96

.............................................insyn i

1990/91:30 s. 32

.....regeringens förberedelser för rekrytering till

...................tjänster inom EG/EU-institutioner

1993/94:30 s. 148

Elavbrottet december 1983, kraftledningar i östra

Svealand............................1983/84:30 s. 42

EMU:s tredje fas, olika regeringars uttalanden

1995/96:30 s. 127

Energipolitiken.....................1976/77:44 s. 32

....................................................

1977/78:35 s. 26

....................................................

1978/79:30 s. 26

....................................................

1980/81:25 s. 68

....................................................

1986/87:33 s. 78

Entledigande av högre tjänsteman i Regeringskansliet

1984/85:35 s. 57

Entledigande av landshövdingen i Kopparbergs län

1974:22 s. 39

Entledigande av ledamot i Utrikesdepartementets

antagningsnämnd (Hugo Lindgren).....1984/85:35 s. 31

Ersättning, enskilt fall

......................................Halvar Alvgard

1991/92:30 s. 85

........................................Tony Bodmark

1976/77:44 s. 38

.......................................Evald Hallisk

1994/95:30 s. 100

Ersättning för personskada på grund av brott1974:22

s. 25

Ersättningssystemet för vuxentandvård, proposition

om..................................1994/95:30 s. 34

Estland, oljebistånd till...........1991/92:30 s. 49

Etablering för tillverkning av

oljeutvinningsplattformar..............1975:12 s. 32

Etableringsrätt för läkare, besvär angående

1979/80:50 s. 37

....................................................

1979/80:52 s. 13

Etnografiskt centralmuseum i Göteborg1996/97:25 s.

140

EU-avtalet, Broschyren.............1994/95:30 s. 133

EU-frågor

.................................allmänna handlingar

1995/96:30 s. 27

....................................................

1998/99:10 s. 33

.miljöminister Anna Lindhs agerande i EU i en fråga

.....................................om växthusgaser

1997/98:25 s. 48

...............regeringens användning av medel till

...................................Europainformation

1997/98:25 s. 51

regeringens beslut om sekretess beträffande en

studie

.........om Sveriges genomförande av vissa direktiv

.....................................på miljöområdet

1997/98:25 s. 40

............................regeringens organisation

1995/96:30 s. 26

....................................................

1998/99:10 s. 19

....................................................

1999/2000:10 s. 59

statsrådet Leif Pagrotskys handläggning av en fråga

i

...............EU om samarbetet inom turismpolitiken

1997/98:25 s. 33

...........................vissa regeringsuttalanden

1995/96:30 s. 122

EU-handlingar, utlämnande av.......1994/95:30 s. 135

....................................................

1998/99:25 s. 99

EU-medlemskap

.........................konsekvensutredningar inför

1994/95:30 s. 121

....................information till hushållen inför

1994/95:30 s. 128

......................medel för informationsinsatser

1992/93:30 s. 129

medel för informationsinsatser inför

folkomröstningen................................

1994/95:30 s. 131

medel för informationsinsatser inför

folkomröstningen................................

1994/95:30 s. 131

EU-nämnden, justitieministerns samråd med1996/97:25

s. 129

EU:s institutioner, nomineringen av svenska

befattningshavare vid..............1994/95:30 s. 236

Europadomstolen

...................................Torgny Gustafsson

1998/99:25 s. 21

....regeringens organisation för handläggning av mål

1999/2000:10 s. 59

Europakommissionen - sekretessen i

förlikningsförhandlingar............1986/87:33 s. 69

Expeditionsministärs befogenheter och

sammansättning......................1989/90:30 s. 10

Export av Viggenplanet, viss garantiutfästelse

1976/77:44 s. 39

Export av örlogsfartyget Göta Lejon till Chile

1973:20 s. 19

Exportfrämjande åtgärder............1984/85:35 s. 34

Exportkontrollrådet, tillsättning av ledamöter

1995/96:30 s. 61

Exportkreditgarantier (Algeriet, Nicaragua,

Vietnam m.fl. länder).........1973:20 s. 19, 25, 193

....................................................

1974:12 s. 196

....................................................

1984/85:35 s. 33, 35, 38

Falsterbo - Fotevikens våtmarksområde, bevarande av

1989/90:30 s. 84

Familjepolitiken, vissa frågor......1975/76:50 s. 49

Fastighetsstrukturen i skogsmark, viss

försöksverksamhet......................1975:12 s. 29

Fermaffären

........se även Handhavandet av viss hemlig handling

1983/84:30 s. 30

FFV, se Förenade fabriksverken

Finansinspektionen, byte av chef...1993/94:30 s. 139

Fjällnära skogar....................1986/87:33 s. 84

Flygplanskapningen på Bulltofta........1973:20 s. 16

Flygplats, regeringens beslut att medge

polismyndighet rätt

att mot ersättning utföra säkerhetskontroll på

1993/94:30 s. 173

Flygtrafik, koncession för..........1985/86:25 s. 37

Flyguppvisningar, försvarsministerns och

Försvarsdepartementets roll i......1993/94:30 s. 118

Flyktingar via Tyska demokratiska republiken (DDR)

1985/86:25 s. 28

Flyktingpolitiken...................1992/93:30 s. 93

FN-alliansen, krigsmateriel till länder som deltog i

1990/91:30 s. 59

FN:s konvention om barnets rättigheter1995/96:30 s.

94

Fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete

1974:22 s. 29

Forskarutbildningens meritvärde - regeringens

åtgärder med anledning av riksdagens beslut

1984/85:35 s. 24

Forskningsstiftelser, utbildningsministerns åtgärder

1994/95:30 s. 233

Frågor och interpellationer.........1977/78:35 s. 16

....................................................

1979/80:50 s. 13

....................................................

1980/81:25 s. 19

Främmande fartyg, avvisande av på svenskt

territorialvatten......................1975:12 s. 32

Fyren Märket - gränsdragning mellan Sverige och

Finland.............................1982/83:30 s. 23

Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen......1973:20 s. 18

Fältsjukhus, det svenska............1990/91:30 s. 60

Förenade fabriksverken (FFV)

.....................................export av vapen

1983/84:30 s. 40

.................................krigsmaterielexport

1990/91:30 s. 49

...................................uppgifter rörande

1972:26 s. 14

.........................................viss export

1991/92:30 s. 52

Föreningsverksamhet i myndighets lokal.1974:22 s. 38

Företagsdemokrati vid organisationsförändringar

i statsförvaltningen...................1973:20 s. 12

Förmåner, statsministerns tjänsteresor1998/99:25 s.

127

Förmögenhetsinnehav, statsråds......1983/84:30 s. 36

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1993/94:30 s. 157

....................................................

1994/95:30 s. 202

....................................................

1996/97:25 s. 28, 30

Förordning om rätt för vissa asylsökande att få

stanna i Sverige...................1994/95:30 s. 209

Förordning, utfärdande av i visst fall (behörighet

att utöva

yrke inom hälso- och sjukvård)......1986/87:33 s. 13

Försvarsbeslut, utlämnande av underlag rörande

kommande...........................1994/95:30 s. 245

Försvarsfrågor, vissa...............1991/92:30 s. 59

Försvarsministern och Försvarsmaktens ekonomiska

problem.............................1997/98:25 s. 18

Försvarsväsendet, krediter för investeringar i

rationaliseringssyfte inom.............1976:12 s. 30

Förvaltningen, regeringens ansvar för1999/2000:20 s.

53

Förvaltningsbeslut, normgivning genom1990/91:30 s.

29

Förvaltningsbyggnaden Bastionen.....1981/82:35 s. 35

Förvaltningsmyndigheterna, internationella

överenskommelser....................1992/93:30 s. 29

Förvaltningsärende, återtagande av återkallelse i

1987/88:40 s. 60

Förvaltningsärenden, vissa........1999/2000:10 s. 15

Förvar av barn, asylsökande.........1990/91:30 s. 70

Garantiutfästelse (export av Viggenplanet)1976/77:44

s. 39

GATT - notifiering till om jordbrukspolitiken

1989/90:30 s. 102

GATT-rapport om Sveriges handelspolitik1996/97:25 s.

137

Gemensamma EES-kommittén, information till

riksdagens

EES/EFTA-delegation och utskott före beslut i

1994/95:30 s. 116

Generaldirektörer - utnämningar av åren 1976-1986

1986/87:33 s. 66

Gota-koncernen, statsrådets kontakter med Trygg-

Hansa

SPP Holding.........................1994/95:30 s. 96

Gramma AB, Utbildningsdepartementets anlitande av

1994/95:30 s. 80

Granskningsexemplar av tryckt skrift till

universitetsbiblioteket i Umeå.........1974:22 s. 37

....................................................

1975:12 s. 33

Gryt, sambandscentralen i...........1986/87:33 s. 81

Gränsdragningsförhandlingar med Danmark1983/84:30 s.

31

Gränsvärdet för radon i dricksvatten, statsråden

Winbergs och

Åhnbergs hantering av frågan om fastställande

1997/98:25 s. 30

Gränsöverskridande betalningar, beredningen av EG-

direktiv..........................1999/2000:10 s. 55

Guldmynt, prägling av..................1973:20 s. 19

Gulfkriget, Sverige och.............1990/91:30 s. 57

Gåvor och förmåner

...........gåvor till försvarsminister Anders Björck

1997/98:25 s. 156

................statsministerns lån av hus i Spanien

1997/98:25 s. 153

Göta Lejon, försäljning till Chile.....1973:20 s. 19

Hallandsåsen, tunnelprojektet genom1997/98:25 s. 120

Hallisk, Evald, ersättningsanspråk.1994/95:30 s. 100

Handelsförbudet mot Sydafrika, undantag från

1992/93:30 s. 118

Handhavandet av viss hemlig handling (Fermaffären)

1984/85:35 s. 14

Handläggningsfrågor, utlänningslagen1990/91:30 s. 74

Handläggningstider

..............................i Bostadsdepartementet

1990/91:30 s. 40

.........i Regeringskansliet, viss ansökan förfallen

1990/91:30 s. 17

.................................i utlänningsärenden

1990/91:30 s. 64

Hastighetsbegränsningar, beslut om vissa1989/90:30

s. 106

Herbicidresistent raps, utlämnande av EU-handlingar

om.................................1994/95:30 s. 135

Hornborgasjön, restaurering av......1987/88:40 s. 62

Hus i Spanien, statsministerns lån av1997/98:25 s.

153

Hylte Bruk, utbyggnaden av.............1972:26 s. 15

Hälso- och miljöfarliga varor, tillämpning av lagen

om..................................1981/82:35 s. 39

Hälso- och sjukvårdsfrågor..........1990/91:30 s. 85

.....................................sjukvård i krig

1986/87:33 s. 76

Högskolan för lärarutbildning, lokalisering av

1992/93:30 s. 39

Högskoleplatser, utökning av antalet1992/93:30 s.

115

Högskolor i stiftelseform, regeringens beredning

1993/94:30 s. 173

Hörnefors massafabrik, utvärdering..1981/82:35 s. 11

IB-affären..............................1974:22 s. 6

Idrottshögskolan i Stockholm, anslag till1992/93:30

s. 117

Inbjudan till Kinas president......1996/97:25 s. 123

Indien, krigsmaterielexport till....1991/92:30 s. 59

Indonesien

........................................bistånd till

1987/88:40 s. 64

............................krigsmaterielexport till

1993/94:30 s. 130

Industridepartementet och Statens industriverk

1979/80:30 s. 37

Industridepartementet - särskilda delegationer inom

1978/79:30 s. 37

Industrifonden, statsrådet Anders Sundströms ansvar

1999/2000:20 s. 41

Information till riksdagen i EES-frågor1994/95:30 s.

116

Informationsinsatser inför folkomröstningen om

svenskt EU-medlemskap..............1994/95:30 s. 128

Informationsinsatser om europeisk integration, medel

för................................1992/93:30 s. 129

Injektionslagen, ändring i..........1985/86:25 s. 45

Inlandsbanan, beslut om.............1991/92:30 s. 72

Integration, Regeringskansliet.....1999/2000:10 s. 8

Internationell konferens i Cancun...1981/82:35 s. 40

Internationella kasinon, finansminister Erik

Åsbrinks

agerande i ......................1999/2000:20 s. 24

Internationella studentfonden i Genève1980/81:25 s.

66

Internationella överenskommelser

....................................................

1988/89:30 s. 19

....................................................

1991/92:30 s. 33

................förvaltningsmyndigheternas 1992-1993

1992/93:30 s. 29

.................................genomgång 1985-1986

1988/89:30 s. 19

.................................genomgång 1987-1990

1991/92:30 s. 33

.........................................publicering

1991/92:30 s. 36

..................regler och praxis vid ingåendet av.

1975:12 s. 7

Interpellationer och frågor.........1977/78:35 s. 16

....................................................

1979/80:50 s. 13

....................................................

1980/81:25 s. 19

Interpol, utseende av rådgivare vid (Holmér)

1989/90:30 s. 81

Invandrarverket, beslutsbefogenhet för

överdirektören.....................1994/95:30 s. 221

Investeringsavgift, befrielse från för oprioriterade

byggen.................................1971:34 s. 19

Irak

............................krigsmaterielexport till

1990/91:30 s. 55

....................................sanktionerna mot

1991/92:30 s. 50

Iraks president, statsministerns brev till1990/91:30

s. 60

Iran, krigsmaterielexport till......1991/92:30 s. 58

Iranier, utbildning av i Sverige....1984/85:35 s. 47

IT-satsning i Östersjöregionen....1999/2000:20 s. 88

Jakträtt, handläggningen av ärende..1998/99:25 s. 82

Japanska bilar, import av...........1988/89:30 s. 90

JAS-projektet

politiskt sammansatt kommission efter haveriet år

1989............................................

1993/94:30 s. 110

........redovisning till riksdagen 1986-1988 av den

...............................tekniska utvecklingen

1993/94:30 s. 111

....................vissa frågor med anknytning till

1993/94:30 s. 109

JO:s skrivelser till regeringen, behandlingen

1998/99:10 s. 43

Jordbrukspolitiska frågor, stråförkortningsmedel

och spannmålsbeslut.............1987/88:40 s. 63, 64

Jordförvärvslagens tillämpning i visst fall

1985/86:25 s. 35

....................................................

1989/90:30 s. 89

Journalistmiddagen med utrikesminister Lennart

Bodström,

UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35

s. 29

Jugoslavien, krigsmaterielexport till1991/92:30 s.

57

Justitiedepartementet, information från angående

ny vårdnadslagstiftning 1976........1977/78:35 s. 32

Justitiekanslern, förordning med instruktion för

1984/85:35 s. 56

Jämförande reklam, beredningen av EG-direktiv

1999/2000:10 s. 53

Jämställdhetsfrågor, Regeringskansliet m.m.

1983/84:30 s. 20

....................................................

1984/85:35 s. 19

....................................................

1985/86:25 s. 20

....................................................

1986/87:33 s. 56

....................................................

1988/89:30 s. 69

....................................................

1994/95:30 s. 19

....................................................

1999/2000:10 s. 6

Jämställdhetsombudsmannen, förordning med

instruktion för.....................1984/85:35 s. 56

Jämställdhetsåtgärder, beslutsform vid

medelsutdelning.....................1991/92:30 s. 78

Järnförädling AB i Hälleforsnäs, stöd till1978/79:30

s. 32

Jäv för statsråd....................1978/79:30 s. 36

....................................................

1981/82:35 s. 38

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1995/96:30 s. 30

....................................................

1996/97:25 s. 28, 30

Jäv, departementstjänstemän.........1998/99:10, s. 9

Kalmar Varv AB, statligt stöd till..1980/81:25 s. 64

Kapitalbeskattningen, förslag till höstriksdagen

1975

om ändring i........................1975/76:50 s. 49

Kapningen av ett svenskt flygplan på Bulltofta

1973:20 s. 16

Karolinska sjukhuset, fråga om remiss av utredningen

om

överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset till

Stockholms läns landsting...........1979/80:50 s. 34

Kashmir, regeringens åtgärder med anledning av

kidnappning.........................1991/92:30 s. 48

Kockum Construction AB, bidrag till.1981/82:35 s. 37

Kockums AB, anslag till.............1986/87:33 s. 83

Kollektiva försäkringar, regeringsbeslut om

1984/85:35 s. 52

Kollektivanslutning till politiskt parti1975/76:50

s. 31

Kommittédirektiv, visst............1996/97:25 s. 186

Kommittésekreterare, tillsättning av1992/93:30 s.

108

Kommittéväsendet.......................1972:26 s. 11

....................................................

1975:12 s. 20

....................................................

1975/76:50 s. 18

....................................................

1976/77:44 s. 11

....................................................

1992/93:30 s. 10

....................................................

1993/94:30 s. 11

....................................................

1994/95:30 s. 22

....................................................

1995/96:30 s. 12, 21

....................................................

1996/97:25 s. 32

Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm, Vara, Norsjö,

Vännäs)............................1981/82:35 s. 32

Kommunikationsdepartementets handläggning av ett

överklagat beslut av Vägverket.......1993/94:30 s. 8

Kommunministern - vissa uttalanden angående delning

av kommuner.........................1977/78:35 s. 31

Koncessioner för vissa kraftledningar i östra

Svealand............................1983/84:30 s. 42

Konjunkturstimulerande åtgärder, förslag till1974:22

s. 23

Konsekvensanalyser i propositioner..1990/91:30 s. 23

....................................................

1993/94:30 s. 41

Konsekvensutredningarna inför ett svenskt EU-

medlemskap.........................1994/95:30 s. 121

Konseljbeslut

.......................................motivering av

1972:26 s. 10

.................................offentliggörande av.

1971:34 s. 5

.....................................................

1972:26 s. 2

.....................................................

1973:20 s. 3

Konsulttjänster

......................Regeringskansliets upphandling

1994/95:30 s. 43

....................................upphandling 1992

1992/93:30 s. 8

..........................upphandling åren 1990-1993

1994/95:30 s. 66

upphandling i samband med energibesparingskampanjen

1973................................................

1974:22 s. 41

Utbildningsdepartementets upphandling åren 1992-1994

1994/95:30 s. 79

...........................................Polenåret

1999/2000:20 s. 84

Konstitutionella aspekter på samarbetet mellan den

social-

demokratiska regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet.....................1999/2000:20 s. 131

Konsumentombudsmannen, förordning med instruktion

för.................................1984/85:35 s. 56

Kooperativa rådet, formen för reglering av

verksamhet i........................1991/92:30 s. 22

Kosovo, information i Utrikesnämnden1999/2000:20 s.

14

Kotmaleprojektet i Sri Lanka, bistånd till1981/82:35

s. 25

Kraftledningar i östra Svealand, koncession för

1983/84:30 s. 42

Kreditgaranti till Bo Cavefors Klassiker och Förlag

AB..................................1980/81:25 s. 71

Kreditupplysningslagen, tillämpningen av1984/85:35

s. 57

Krigsmateriel till länder som deltog i FN-alliansen

1990/91:30 s. 59

Krigsmaterielexport

........................AB Bofors export av Robot 70

1985/86:25 s. 31

.AB Bofors medverkan vid uppförandet och driften av

....................................en fabrik i Iran

1985/86:25 s. 32

....................................................

1987/88:40 s. 14

....................................................

1988/89:30 s. 23

....................................................

1989/90:30 s. 38

....................................................

1990/91:30 s. 48

....................................................

1991/92:30 s. 52

.....................ansvaret för praxisutvecklingen

1998/99:25 s.92

befogenhet att underteckna vissa

samarbetsavtal.....................1994/95:30 s. 225

.......................Boforskomponenter till Indien

1997/98:25 s. 132

den rådgivande nämndens roll i

krigsmaterielexportfrågor........................

1985/86:40 s. 31

den rådgivande nämndens roll i

krigsmaterielexportfrågor........................

1995/96:30 s. 57

.......................................FFV:s affärer

1990/91:30 s. 49

....................................................

1991/92:30 s. 52

............................FFV:s s.k. Englandsavtal

1987/88:40 s. 24

....................................................

1991/92:30 s. 55

.....................................följdleveranser

1996/97:25 s. 39

godkännande av licenstillverkningsavtal,

samarbetsavtal

.............................och komponentleveranser

1995/96:30 s. 65

..............................krigsmaterielbegreppet

1987/88:40 s. 34, 42

......................Medborgarkommissionens rapport

1989/90:30 s. 38

.....................................meddelade domar

1991/92:30 s. 54

...........................................Nobelkrut

1990/91:30 s. 48

........................organisationen för tillstånd

1995/96:30 s. 56

..................................praxisutvecklingen

1996/97:25 s. 39

..........................................till Burma

1983/84:30 s. 40

....................................................

1990/91:30 s. 54

....................................................

1991/92:30 s. 59

..............till Chile - örlogsfartyget Göta Lejon

1973:20 s. 19

...................................till Gulfstaterna

1996/97:25 s. 78

.........................................till Indien

1987/88:40 s. 27, 37

....................................................

1989/90:30 s. 53

....................................................

1991/92:30 s. 59

....................................................

1999/2000:20 s. 113

.....................................till Indonesien

1980/81:25 s. 71

....................................................

1986/87:33 s. 40

....................................................

1987/88:40 s. 33, 41

....................................................

1993/94:30 s. 130

.....................................till Indonesien

1996/97:25 s. 63

...........................................till Irak

1990/91:30 s. 55

...........................................till Iran

1986/87:33 s. 50

....................................................

1991/92:30 s. 58

............................till Iran - patrullbåtar

1987/88:40 s. 35

....................................till Jugoslavien

1991/92:30 s. 57

...........................................till Oman

1995/96:30 s. 74

.......................................till Pakistan

1975/76:50 s. 45

......................................till Singapore

1986/87:33 s. 32

.......till Storbritannien (de s.k. Englandsavtalen)

1987/88:40 s. 24, 36

.......................................till Thailand

1990/91:30 s. 50

....................................................

1993/94:30 s. 136

.................till USA - luftvärnssystemet DIVAD

..............................(Division Air Defence)

1982/83:30 s. 24

...............................till USA - lyftkranar

1987/88:40 s. 35

............................till Västra Gulfstaterna

1993/94:30 s. 133

......................tillstånds- och kontrollfrågor

1987/88:40 s. 20, 40

....................................................

1989/90:30 s. 41

Krigspropaganda, lagstiftning mot......1971:34 s. 19

Krisuppgörelserna i september 1992.1993/94:30 s. 172

Kronförsvaret......................1996/97:25 s. 173

....................................................

1997/98:25 s. 168

....................................................

1999/2000:20 s. 163

Kränkning av svenskt farvatten.........1975:12 s. 32

Kränkning av svenskt luftrum den 9 augusti 1984

1984/85:35 s. 27

Kulturminnesärende.................1998/99:10 s. 67

Kvinnliga präster - fråga om prästvigning av kvinnor

1972:26 s. 143

Kärnbränsle, utförsel av använt.....1982/83:30 s. 25

Kärnenergi - import och export av klyvbara

...............................radioaktiva produkter

1986/87:33 s. 79

....................................................

1988/89:30 s. 86

Kärnkraftens avveckling, behandling av propositionen

1997/98:25 s. 89

Kärnkraftsfrågan....................1976/77:44 s. 32

....................................................

1977/78:35 s. 25

....................................................

1978/79:30 s. 26

....................................................

1980/81:25 s. 68

....................................................

1982/83:30 s. 14, 25

....................................................

1984/85:35 s. 51

....................................................

1986/87:33 s. 79

Kärnkraftsreaktorer, laddning av....1984/85:35 s. 51

Kärnvapenfri zon i Europa...........1982/83:30 s. 14

Körkort, dispens rörande indragning av..1971:34 s. 9

Lagen om den officiella statistiken, Statsrådet

Britta Lejons

beredning av......................1999/2000:20 s. 20

Lagrådet, remisser till.................1972:26 s. 6

....................................................

1973:20 s. 10

....................................................

1974:22 s. 28

....................................................

1975:12 s. 21

....................................................

1975/76:50 s. 19

....................................................

1976/77:44 s. 15

....................................................

1977/78:35 s. 8

....................................................

1978/79:30 s. 7

....................................................

1979/80:50 s. 7

....................................................

1980/81:25 s. 6

....................................................

1981/82:35 s. 6

....................................................

1982/83:30 s. 8

....................................................

1983/84:30 s. 6

....................................................

1984/85:35 s. 10

....................................................

1985/86:25 s. 5

....................................................

1986/87:33 s. 6

....................................................

1987/88:40 s. 7

....................................................

1988/89:30 s. 8

....................................................

1989/90:30 s. 18

....................................................

1990/91:30 s. 18

....................................................

1991/92:30 s. 12

....................................................

1992/93:30 s. 12

....................................................

1993/94:30 s. 12

....................................................

1994/95:30 s. 25

....................................................

1999/2000:10 s. 24

Lagrådet, underhandsföredragning i...1982/83:30 s. 8

....................................................

1983/84:30 s. 6

....................................................

1984/85:35 s. 11

....................................................

1991/92:30 s. 16

....................................................

1992/93:30 s. 18

....................................................

1993/94:30 s. 24

....................................................

1994/95:30 s. 31

Lagrådet, utskottsremiss om ersättningssystemet

för vuxentandvård...................1994/95:30 s. 34

Lagrådet, utskottsremisser till.....1984/85:35 s. 11

....................................................

1991/92:30 s. 17

....................................................

1992/93:30 s. 18

....................................................

1993/94:30 s. 24

....................................................

1994/95:30 s. 32

....................................................

1997/98:10 s. 28

Lagrådets synpunkter, regeringens beaktande av

1993/94:30 s. 22

....................................................

1999/2000:10 s. 24

Landshövding i Norrbottens län, utnämning av

1992/93:30 s. 112

Leander vs Sverige.................1997/98:25 s. 148

Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd (Hugo Lindgren)

1984/85:35 s. 31

Lekmannainslaget i länsstyrelserna.....1972:26 s. 15

Leopardstridsvagnar..................1998/99:25 s. 7

Likströmskabel mellan Sverige och Polen1997/98:25 s.

69

LKAB-aktier

.........................................försäljning

1991/92:30 s. 69

..........................till teknikbrostiftelserna

1993/94:30 s. 172

Lokalisering av det nya Plan- och bostadsverket

1987/88:40 s. 55

Lottförsäljningsautomat, regeringens beslut om

tillstånd..........................1995/96:30 s. 139

Luftfartstillstånd...................1998/99:10 s.67

Läkemedelsindustridelegationen, direktiv till

1975/76:50 s. 48

Länsbostadsdirektör i Blekinge län, utnämning av

1989/90:30 s. 81

Länsläkarorganisationens avveckling.1981/82:35 s. 38

Länsstyrelses styrelse, val av ledamöter till

1976/77:44 s. 41

Länsväg 297 Malung-Sälen, Näringsminister Björn

Rosengrens

handläggning av..................1999/2000:20 s. 25

Lärarkonflikten hösten 1989.........1989/90:30 s. 63

Löner och arvoden till ledningarna i de statliga

bolagen............................1994/95:30 s. 168

Löntagarfondernas styrelser, val till1984/85:35 s.

56

Löntagarfondsmedel, upprättande av stiftelser

1994/95:30 s. 217, 229

Massmedierna, departementens uppgiftslämnande till

1983/84:30 s. 45

Massmedierna, rådet för mångfald...1994/95:30 s. 250

Materielbeställningar 1990 och 1991 till militära

försvaret...........................1991/92:30 s. 59

Medbestämmandelagen (MBL)

..........förberedelser för tillämpningen av på den

..................................offentliga sektorn

1976/77:44 s. 25

....tillämpningen av vid högre tjänstetillsättningar

1979/80:50 s. 25

.................vid beredningen av regeringsärenden

1978/79:30 s. 13

....................................................

1983/84:30 s. 14

..vid organisationsförändringar i statsförvaltningen

1973:20 s. 12

Medborgarskapsärenden..................1972:26 s. 15

.....................................................

1973:20 s. 8

Militära flygplan, regleringen av luftvärdighet m.m.

1993/94:30 s. 114

Militära försvaret, materielbeställningar 1990 och

1991................................1991/92:30 s. 59

Militära underrättelsetjänsten, regeringens kontroll

1990/91:30 s. 34

Mordet på statsminister Olof Palme

.............................kontakter med åklagarna

1988/89:30 s. 57

.kontakterna mellan regeringen och spaningsledningen

1986/87:33 s. 17

....................................................

1988/89:30 s. 55

..................ny organisation av mordutredningen

1986/87:33 s. 20

..................................olovlig avlyssning

1990/91:30 s. 42

regeringens kontakter med den s.k. Ebbe Carlsson-

affären..........................................

1988/89:30 s. 47

................................regeringens åtgärder

1986/87:33 s. 14

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1988/89:30 s. 24, 34

...........telefonavlyssning på kriminalvårdsanstalt

1988/89:30 s. 39

Motorfordonsavgaser, beredningen av EG-direktiv

1999/2000:10 s. 50

Motorvägsbygget mellan Stenungsund och Ljungskile

1988/89:30 s. 80

Musikaliska akademiens bibliotek, tillsättning av

vikariat

som överbibliotekarie...........1980/81:25 s. 15, 18

Myndighets anslagsanvändning, begränsning i1971:34

s. 19

Myndighets rätt att meddela föreskrifter,

begränsningar i........................1971:34 s. 19

Myndighets skyldighet att vid trycksaksframställning

samråda med Allmänna förlaget..........1975:12 s. 29

Myndighetsuppgifter, regeringens....1998/99:10 s. 52

Myndighetsutövning i tillfälliga organ under

regeringen..........................1992/93:30 s. 27

Märket, Fyren - gränsdragning mellan Sverige och

Finland.............................1982/83:30 s. 23

Naturvården inom de svenska fjällområdena1986/87:33

s. 84

NCB, stöd till......................1980/81:25 s. 54

....................................................

1982/83:30 s. 26

NJA, regeringens åtgärder...........1977/78:35 s. 23

Nobelkrut, krigsmaterielexport......1990/91:30 s. 48

Nominering av svenska befattningshavare vid

EU:s institutioner.................1994/95:30 s. 236

Non grata-förklaring av utländsk diplomatisk

personal............................1986/87:33 s. 64

....................................................

1989/90:30 s. 17

..........se även Rysk regeringsdelegation, besök av

Nordbanken

............................avtal om avgångsvederlag

1994/95:30 s. 88

...........................grundläggande information

1994/95:30 s. 84

....................................ledningsfrågor i

1990/91:30 s. 93

..................................nyemission i, m.m.

1991/92:30 s. 61

........................................statens stöd

1994/95:30 s. 85

..........................utövande av statens ägande

1994/95:30 s. 90

Nordisk passkontrollöverenskommelse.1979/80:50 s. 24

....................................................

1979/80:52 s. 1

Nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien,

ÖB:s pressmeddelande om den........1995/96:30 s. 112

Nordiskt musikkonservatorium........1979/80:50 s. 36

Normgivning genom förvaltningsbeslut1990/91:30 s. 29

Normgivningsmakten, regeringens utövning av

1979/80:50 s. 11

....................................................

1980/81:25 s. 13

....................................................

1983/84:30 s. 5

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1988/89:30 s. 13

....................................................

1990/91:30 s. 28

....................................................

1991/92:30 s. 21

....................................................

1992/93:30 s. 24

....................................................

1993/94:30 s. 33

Norra länken.......................1996/97:25 s. 160

Norrbottens järnverk - regeringens åtgärder

1977/78:35 s. 23

Norrländska Skogsägares Cellulosa AB (NCB), stöd

till................................1980/81:25 s. 54

....................................................

1982/83:30 s. 26

Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973.....1974:22 s. 17

Notifieringen till GATT om jordbrukspolitiken

1989/90:30 s. 102

Nyemission i Nordbanken m.m.........1991/92:30 s. 61

..................................se även Nordbanken

Nyemission i UV Shipping............1988/89:30 s. 91

Nynäsvägen, arbetsplan för.............1973:20 s. 18

Nåd i brottmål.......................1981/82:35 s. 8

....................................................

1989/90:30 s. 34

....................................................

1993/94:30 s. 55

Näringsfrihetsombudsmannen, instruktion för

1984/85:35 s. 56

Näringshjälp, Arbetsmarknadsstyrelsens

handläggning av visst ärende...........1974:22 s. 40

Närradioverksamhet, kulturministerns uttalanden om

1992/93:30 s. 127

Nödsituationer, regler för regeringens handlande i

1973:20 s. 16

....................................................

1975/76:50 s. 32

Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm

1975/76:50 s. 32

Offentliga utredningar.................1972:26 s. 11

....................................................

1975:12 s. 20

....................................................

1975/76:50 s. 18

....................................................

1976/77:44 s. 11

Offentlighet och sekretess, tillämpning av reglerna

1990/91:30 s. 30

Oljebistånd till Estland m.m........1991/92:30 s. 49

Oljekrisen 1973-1974...................1974:22 s. 20

Oljetransit AB, försäljning av statens aktier i

1986/87:33 s. 84

Oljeupphandling i Iran..............1984/85:35 s. 45

Oljeutvinningsplattformar, etablering för

tillverkning av........................1975:12 s. 32

Ombudsmannainstitutioner under regeringen1984/85:35

s. 56

Onkologi, radiologisk, beslut om....1984/85:35 s. 24

Pakistan, vapenexport till..........1975/76:50 s. 45

Parlamentarismen och regeringens beslutsformer

1980/81:25 s. 4

Partiledaröverläggningar.............1990/91:30 s. 8

Partnerskap för fred (PFF), svensk medverkan i

samarbetet inom....................1995/96:30 s. 101

Pensionsarbetsgruppen, statsrådet Bo Könbergs

ledning av.........................1994/95:30 s. 207

Permutationsärenden

.......................SJ/BV-personalens förmånsfond

1998/99:25 s. 78

........Stiftelsen Bostadskooperationens Garantifond

1997/98:25 s. 55

....................................................

1998/99:10 s. 69

Personalkontroll, vid kommendering av värnpliktiga

1991/92:30 s. 60

Personalkontrollfråga - tjänstetillsättningsärende

vid Tullverket......................1984/85:35 s. 52

Personalkontrollsystemets tillämpning1986/87:33 s.

74

....................................................

1987/88:40 s. 47

Personalpolitik, statlig............1990/91:30 s. 80

Personalsituationen i Regeringskansliet

..................................årsskiftet 1990/91

1990/91:30 s. 11

..................................årsskiftet 1991/92

1991/92:30 s. 9

..................................årsskiftet 1992/93

1992/93:30 s. 8

..................................årsskiftet 1993/94

1993/94:30 s. 9

..................................årsskiftet 1994/95

1994/95:30 s. 19

..................................årsskiftet 1995/96

1995/96:30 s. 11

..................................årsskiftet 1997/98

1999/2000:10 s. 3

Personregister, upprättande av (Reader's Digest AB)

1975/76:50 s. 256

PK-bankens förvärv av Carnegie fondkommission AB

1988/89:30 s. 88

Plan- och bostadsverket, lokalisering av1987/88:40

s. 55

Plan- och bygglagsärenden...........1998/99:10 s. 68

Polen

...................direktavvisningar till under 1990

1990/91:30 s. 71

...............svensk hjälp till skogsindustrin m.m.

1992/93:30 s. 56

Polenkabeln, näringsministerns handläggning

1997/98:25 s. 69

....................................................

1998/99:25 s. 35

Polenåret, upphandling av konsulttjänster

1999/2000:20 s. 84

Polisingripanden i september 1989, VM-kvalmatchen i

fotboll.............................1990/91:30 s. 84

Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet

1994/95:30 s. 21

....................................................

1995/96:30 s. 11

....................................................

1997/98:10 s. 5

....................................................

1999/2000:10 s. 5

Post- och järnvägsterminal till Solna, lokalisering

av..................................1976/77:44 s. 34

Posten AB, statens ägarroll........1997/98:25 s. 127

Posten, lön till vd................1994/95:30 s. 169

Pressmeddelande

.................................Nordiska bataljonen

1995/96:30 s. 112

......................................rörande portot

1996/97:25 s. 193

Prismärkning, beredningen av EG-direktiv1999/2000:10

s. 51

Prisregleringslagen, tillämpningen av.1971:34 s. 112

....................................................

1973:20 s. 18

Prisstoppet

................................................1970

1971:34 s. 19

................................................1973

1973:20 s. 18

Privatiseringen av Celsius Industrier AB1993/94:30

s. 93

Privatiseringen av statliga företag.1993/94:30 s. 79

Procordia AB, affären mellan AB Volvo och1990/91:30

s. 94

....................................................

1992/93:30 s. 127

Propositioner, konsekvensanalyser...1990/91:30 s. 23

....................................................

1993/94:30 s. 41

Propositionernas redovisning av lagrådsyttrandena

1993/94:30 s. 14

....................................................

1994/95:30 s. 26

Propositionsavlämnandet till riksdagen.1971:34 s. 17

....................................................

1975:12 s. 24

....................................................

1975/76:50 s. 26

....................................................

1976/77:44 s. 21

....................................................

1977/78:35 s. 10

....................................................

1978/79:30 s. 8

....................................................

1979/80:50 s. 7

....................................................

1980/81:25 s. 7

....................................................

1981/82:35 s. 6

....................................................

1982/83:30 s. 13

....................................................

1983/84:30 s. 7

....................................................

1984/85:35 s. 12

....................................................

1985/86:25 s. 12

....................................................

1986/87:33 s. 10

....................................................

1987/88:40 s. 9

....................................................

1988/89:30 s. 11

....................................................

1989/90:30 s. 21

....................................................

1990/91:30 s. 21

....................................................

1991/92:30 s. 18

....................................................

1992/93:30 s. 19, 130

Prosolvia AB, Statsrådet Anders Sundströms ansvar

för

Industrifondens engagemang.......1999/2000:20 s. 41

Prägling av guldmynt...................1973:20 s. 19

Publicering av regeringsbeslut.....1975/76:50 s. 256

Radiologisk onkologi, beslut om.....1984/85:35 s. 24

Raineraffären, utnämning av statsråd1983/84:30 s. 34

Reader's Digest AB - tillstånd för upprättande av

centralt personregister............1975/76:50 s. 256

Regelbeståndet och regelregistreringen1992/93:30 s.

33

....................................................

1993/94:30 s. 30

Regeringens agerande i Torgny Gustafsson-målet i

.................................... Europadomstolen

1998/99:25 s. 21

Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter

1993/94:30 s. 22

Regeringens befogenhet att överlämna vissa museala

tillgångar som gåvor...................1975:12 s. 18

Regeringens behandling av riksdagens skrivelser

1999/2000:10 s. 66

Regeringens behandling av skrivelser från riksdagens

...........................................ombudsmän

1998/99:10 s. 43

Regeringens förhållande till revisionen.1999/2000:20

s. 68

Regeringens förhållande till riksdagen1997/98:25 s.

10

....................................................

1998/99:25 s. 7

....................................................

1999/2000:20 s. 6

Regeringens handlande i nödsituationer.1973:20 s. 16

....................................................

1975/76:50 s. 32

Regeringens kontakter med bilindustrin1994/95:30 s.

137

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

..............se säkerhetspolisens (säpo) verksamhet

Regeringens myndighetsuppgifter på förvaltnings-

.............................................området

1998/99:10 s. 52

Regeringens normgivningsbemyndiganden, registrering

av..................................1993/94:30 s. 33

Regeringens rätt att ingå överenskommelse med annan

stat

................eller med mellanfolklig organisation

1988/89:30 s. 19

....................................................

1991/92:30 s. 33

Regeringens sammansättning och regeringsarbetets

organisation.........................1985/86:25 s. 1

....................................................

1986/87:33 s. 4

....................................................

1989/90:30 s. 6

....................................................

1990/91:30 s. 6

....................................................

1991/92:30 s. 7

....................................................

1992/93:30 s. 7

....................................................

1993/94:30 s. 6

....................................................

1994/95:30 s. 13

....................................................

1995/96:30 s. 8

....................................................

1998/99:10, s. 3

....................................................

1999/2000:10 s. 3

Regeringens tillämpning av 3 kap. 2 § tredje

stycket riksdagsordningen............1980/81:25 s. 8

Regeringens tillämpning av svensk lag i förhållande

till FN:s konvention om barnets rättigheter

1995/96:30 s. 94

Regeringens utnyttjande av anslag som står till

regeringens egen disposition........1996/97:25 s. 12

Regeringens utnämningspolitik

........se även Tjänstetillsättningar och Utnämning

.......................av statsråd till visst ämbete

1988/89:30 s. 73

....................................................

1996/97:25 s. 36

....................................................

1997/98:25 s. 107

Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986..1986/87:33 s. 16

Regeringsbeslut

.......................den språkliga utformningen av

1991/92:30 s. 25

.......................om utlämning, utformningen av

1990/91:30 s. 13

......................................publicering av

1975/76:50 s. 14

.........................................rättelse av

1991/92:30 s. 26

Regeringskansliet

........................jäv, departementstjänstemäns

1998/99:10, s. 9

kostnadsansvaret för resor företagna av statsråd och

......................politiskt tillsatta tjänstemän

1994/95:30 s. 215

......................politiskt tillsatta tjänstemän

1993/94:30 s. 18

....................................................

1994/95:30 s. 21

....................................................

1997/98:10 s. 5

.....registrering av handlingar och den nya tekniken

1997/98:10 s. 49

..........................................revisionen

1995/96:30 s. 24

.......................................som myndighet

1999/2000:10 s. 9

...................statistik och andra redovisningar

1989/90:30 s. 14

....................................................

1990/91:30 s. 11

....................................................

1991/92:30 s. 9

....................................................

1992/93:30 s. 8

....................................................

1993/94:30 s. 9

....................................................

1994/95:30 s. 19

....................................................

1995/96:30 s. 11

....................................................

1999/2000:10 s. 3

Regeringskansliets organisation och arbetsformer

1974:22 s. 3

.....................................................

1975:12 s. 4

....................................................

1976/77:44 s. 8

....................................................

1978/79:30 s. 5

....................................................

1982/83:30 s. 5

....................................................

1984/85:35 s. 5

....................................................

1986/87:33 s. 4

....................................................

1987/88:40 s. 4

....................................................

1988/89:30 s. 5

....................................................

1989/90:30 s. 6

....................................................

1991/92:30 s. 7

....................................................

1992/93:30 s. 8

....................................................

1993/94:30 s. 6

....................................................

1994/95:30 s. 13

....................................................

1995/96:30 s. 8, 26

....................................................

1996/97:25 s. 11, 19

....................................................

1998/99:10 s. 5, 19

.för handläggning av mål enligt Europakonventionen

............................och mål i EG:s domstolar

1999/2000:10 s. 59

Regeringsprotokoll, formell granskning1993/94:30 s.

7

....................................................

1994/95:30 s. 16

....................................................

1995/96:30 s. 10

....................................................

1997/98:10 s. 8

....................................................

1999/2000:10 s. 14

Regeringsskiftet

................................................1976

1976/77:44 s. 4

................................................1978

1978/79:30 s. 3

................................................1979

1979/80:50 s. 4

................................................1981

1981/82:35 s. 3

................................................1982

1982/83:30 s. 3

1986 (med anledning av statsminister Olof Palmes

död)..............................................

1985/86:25 s. 3

................................................1990

1989/90:30 s. 7

................................................1991

1991/92:30 s. 5

................................................1994

1994/95:30 s. 10

................................................1996

1996/97:25 s. 8

Regeringsuttalanden i vissa EU-frågor1995/96:30 s.

122

Regeringsärenden, handläggning enligt 7 kap.

3 § andra meningen regeringsformen..1991/92:30 s. 25

....................................................

1993/94:30 s. 7

Regeringsärendenas antal, utvecklingen av1971:34 s.

2

.....................................................

1972:26 s. 2

.....................................................

1973:20 s. 2

.....................................................

1974:22 s. 2

.....................................................

1975:12 s. 3

....................................................

1981/82:35 s. 2

....................................................

1983/84:30 s. 3

....................................................

1984/85:35 s. 4

....................................................

1985/86:25 s. 4

....................................................

1986/87:33 s. 5

....................................................

1987/88:40 s. 6

....................................................

1988/89:30 s. 6

....................................................

1989/90:30 s. 16

....................................................

1990/91:30 s. 12

....................................................

1991/92:30 s. 11

....................................................

1992/93:30 s. 11

....................................................

1993/94:30 s. 6

....................................................

1994/95:30 s. 15

....................................................

1995/96:30 s. 9

....................................................

1999/2000:10 s. 14

Regeringsärendenas beredning

....................................................

1977/78:35 s. 3

....................................................

1984/85:35 s. 8

....................................................

1985/86:25 s. 7

....................................................

1989/90:30 s. 9

.............................i fråga om Arlandabanan

1994/95:30 s. 171

Regionalpolitiskt stöd..............1977/78:35 s. 32

....................................................

1985/86:25 s. 41

Regleringsbrev, expediering av.........1971:34 s. 18

Regleringsbrev för budgetåret 1981/821982/83:30 s.

44

Reklam, jämförande, beredningen av EG-direktiv

1999/2000:10 s. 53

Rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner

1993/94:30 s. 148

Religionsundervisning, befrielse från..1972:26 s. 15

....................................................

1973:20 s. 19

Remissbehandling av besvärsärenden.....1974:22 s. 31

....................................................

1975:12 s. 33

....................................................

1975/76:50 s. 5

....................................................

1979/80:50 s. 14

Remissförfarande, beslutsmotiveringar, handläggning

av..................................1990/91:30 s. 14

Remissmöten i Regeringskansliet...1999/2000:10 s. 21

Remissyttranden i propositioner, redovisningen av

1972:26 s. 12

....................................................

1973:20 s. 11

Resning, möjlighet till i ärende som avgjorts av

regeringen..........................1980/81:25 s. 15

Revision i Regeringskansliet........1995/96:30 s. 24

Riddarholmen, beredning av frågan om byggandet av

ett

tredje järnvägsspår................1995/96:30 s. 147

Rikets säkerhet

............................målet Leander vs Sverige

1997/98:25 s. 148

..........................säkerhetspolisens register

1997/98:25 s. 135

Riksbanken, samråd med regeringsföreträdare

om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80

Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid tillsättning av

ordförande.............................1975:12 s. 31

Riksdagens bemyndiganden i normgivningshänseende,

redovisning av......................1975/76:50 s. 39

....................................................

1983/84:30 s. 5

....................................................

1985/86:25 s. 10

....................................................

1986/87:33 s. 12

....................................................

1987/88:40 s. 10

....................................................

1989/90:30 s. 17

....................................................

1990/91:30 s. 28

....................................................

1991/92:30 s. 21

....................................................

1992/93:30 s. 24

....................................................

1993/94:30 s. 31

Riksdagens privatiseringsbemyndigande, regeringens

handläggning med anledning av.......1993/94:30 s. 79

Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av

1971:34 s. 20

.....................................................

1972:26 s. 5

....................................................

1973:20 s. 14

....................................................

1974:22 s. 29

....................................................

1975:12 s. 26

....................................................

1975/76:50 s. 31

....................................................

1976/77:44 s. 24

....................................................

1977/78:35 s. 15

....................................................

1978/79:30 s. 13

....................................................

1979/80:50 s. 27

....................................................

1979/80:52 s. 1

....................................................

1980/81:25 s. 26

....................................................

1981/82:35 s. 10

....................................................

1983/84:30 s. 4

....................................................

1984/85:35 s. 22

....................................................

1985/86:25 s. 39

....................................................

1986/87:33 s. 78

....................................................

1987/88:40 s. 60

....................................................

1988/89:30 s. 23

....................................................

1989/90:30 s. 24

....................................................

1990/91:30 s. 38

....................................................

1991/92:30 s. 27

....................................................

1992/93:30 s. 31

....................................................

1993/94:30 s. 33

....................................................

1994/95:30 s. 38

....................................................

1995/96:30 s. 16

....................................................

1997/98:10 s. 8

....................................................

1998/99:10 s. 37

....................................................

1999/2000:10 s. 66

Riksdagsledamots tjänstledighet från statlig

befattning..........................1985/86:25 s. 46

Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje stycket,

regeringens

tillämpning av.......................1980/81:25 s. 8

Riktlinjer för yrkesmässig trafik......1975:12 s. 32

ROT-verksamheten, regeringens åtgärder med anledning

av

riksdagens beslut...................1992/93:30 s. 40

Rutiner för avvisande av främmande fartyg på

svenskt territorialvatten..............1975:12 s. 32

Rysk regeringsdelegation, besök av..1991/92:30 s. 49

Rysslands president, brev om utbåtskränkningar till

1994/95:30 s. 107

Rådet för exportkontrollfrågor......1995/96:30 s. 57

Rådet för mångfald inom massmedierna1994/95:30 s.

250

Rådgivande nämnden/Exportkontrollrådet1995/96:30 s.

57

Rättspsykiatriska undersökningar....1988/89:30 s. 74

Rörelsehindrade elevers gymnasiestudier1988/89:30 s.

93

Saab-Scania AB, tillstånd att anlägga en bilindustri

på Kockums område i Malmö...........1987/88:40 s. 61

Samarbetsavtal på krigsmaterielområdet, befogenhet

att underteckna....................1994/95:30 s. 225

Samer, utbildningsministerns sammanträffande med

1992/93:30 s. 56

Samhällsägda utvecklingsbolag, inrättande av

1980/81:25 s. 26

Sammansatt finans- och skatteutskott -

handläggningen

av skattefrågor.....................1975/76:50 s. 49

Samråd mellan regeringsföreträdare och Riksbanken

om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80

Sanktionerna mot Irak...............1991/92:30 s. 50

SAS - de s.k. frikorten.............1977/78:35 s. 29

SCA, stöd till......................1998/99:25 s. 75

Schein, Harry - arvode för utredningsuppdrag1974:22

s. 39

Scientologikyrkan, sekretessfrågan..1997/98:25 s. 84

Sekretess

..studie om Sveriges genomförande av vissa direktiv

.....................................på miljöområdet

1997/98:25 s. 40

Scientologikyrkan..................1997/98:25 s. 84

Skrivelse från Europeiska kommissionen1998/99:25 s.

98

Sekretesskyddad handling, landstings utlämnande av

till statlig myndighet.................1974:22 s. 39

Sekretesslagens tillämpning i Utrikes-

och Försvarsdepartementen...........1985/86:25 s. 15

....................................................

1988/89:30 s. 17

....................................................

1990/91:30 s. 30

Serafimerlasarettet

placering av medicinska forskartjänster vid

nedläggning......................................

1979/80:50 s. 35

.portalbyggnader, överlåtelse till Stockholms kommun

1982/83:30 s. 37

Sjuk- och tandvårdsersättning......1996/97:25 s. 177

Sjukjournaler, utlämnande av från

landstingskommunalt

organ till statlig myndighet (besvärsärende)1974:22

s. 39

Sjukvårdsfrågor, hälso- och.........1990/91:30 s. 85

Sjöhistoriska museet..............1999/2000:20 s. 19

Skadestånd till en f.d. handelssekreterare1975:12 s.

32

Skattefri ersättning, statsråds kännedom1997/98:25

s. 103

Skeppsankaret AB, direktiv till statens företrädare

1991/92:30 s. 69

Skeppsholmsbrons bevarande..........1997/98:25 s. 66

Skogsavverkning.....................1997/98:25 s. 98

Skogsbrukares trygghetsförsäkring...1984/85:35 s. 25

Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk hjälp till

1992/93:30 s. 56

Skoimporten, inskränkningar i.......1975/76:50 s. 37

Skolans kommunalisering år 1990

statsrådet Göran Perssons uppgifter vid utfrågningen

1997/98:25 s. 10

Skolbyggen, lånetillstånd för finansiering av1971:34

s. 20

Skolöverstyrelsen

.Birgitta Ulvhammars förordnande som generaldirektör

1981/82:35 s. 36

Slopandet av beteckningen Kunglig i namnet på

statliga myndigheter...................1975:12 s. 31

Småbåtshamn, våtmarkskonvention om..1989/90:30 s. 86

Socialdemokraterna och åsiktsregistrering1998/99:25

s. 16

Socialdepartementet, regeringsprotokoll1994/95:30 s.

18

Socialutredningen, direktiv till....1976/77:44 s. 41

Socionomutbildningen och vuxenutbildningen, vissa

frågor.................................1972:26 s. 15

Sovjetunionen, uppgift om svensk

underrättelseverksamhet

på 1950-talet.......................1994/95:30 s. 99

Spannmålsbeslut, 1985 års...........1987/88:40 s. 64

Spannmålshandeln, reglering av underskott i

1985/86:25 s. 41

Språkgranskning av vissa UD-dokument1983/84:30 s. 33

SSAB - vissa frågor rörande den ekonomiska

uppgörelsen

i samband med bildandet av Svenskt Stål AB1982/83:30

s. 36

Stadsplan

.....................för kvarteret Bryggeriet i Lund

1981/81:25 s. 31

.....................för kvarteret Triangeln i Malmö

1985/86:25 s. 43

Stasidokument, regeringens agerande i frågan om att

utfå

vissa handlingar från myndigheter i annat land

1993/94:30 s. 166

Statens konstmuseer, regeringens handläggning av

fråga om bevakning och säkerhet vid1993/94:30 s. 171

Statens strålskyddsinstitut

......................handläggning av skrivelse från

1978/79:30 s. 39

................................utseende av styrelse

1995/96:30 s. 151

Statens stöd till Nordbanken........1994/95:30 s. 85

Statlig personalpolitik.............1990/91:30 s. 80

Statliga företag

........................förhållandet till regeringen

1995/96:30 s. 35

...............försäljning av aktier i Assi Domän AB

1994/95:30 s. 144

..................löner och arvoden till ledningarna

1994/95:30 s. 168

..................................privatiseringen av

1993/94:30 s. 79

...............................ägandet av Nordbanken

1994/95:30 s. 90

Statliga verk och företag, statstjänstemän som

styrelseledamöter i....................1971:34 s. 19

....................................................

1972:26 s. 13

....................................................

1986/87:33 s. 71

Statsföretag AB, ledningen av..........1971:34 s. 19

....................................................

1982/83:30 s. 26

Statsminister Bildts anförande

Sverige och de baltiska länderna den 17 november 1993

1993/94:30 s. 153

.......................brev till Rysslands president

1994/95:30 s. 107

.uttalande i fråga om sovjetiska spionerianklagelser

1994/95:30 s. 99

Statsminister Carlssons brev till Iraks president

1990/91:30 s. 60

Statsminister Palmes brevväxling med Kubas

premiärminister........................1975:12 s. 17

....................................................

1975/76:50 s. 36

Statsråd

..............................innehav av värdepapper

1992/93:30 s. 42

....................................................

1993/94:30 s. 157

.............................................jäv för

1978/79:30 s. 36

....................................................

1981/82:35 s. 38

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1995/96:30 s. 30

....................................................

1996/97:25 s. 28, 30

............kontakter med Gotakoncernens huvudägare

.............................Trygg-Hansa SPP Holding

1994/95:30 s. 96

.................................vissa uttalanden av

1991/92:30 s. 43

....................................................

1992/93:30 s. 93, 104, 127

....................................................

1993/94:30 s. 60

....................................................

1994/95:30 s. 244

....................................................

1995/96:30 s. 122

Statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän i

Regeringskansliet,

konstnadsansvaret för resor........1994/95:30 s. 215

Statsrådens tjänsteresor............1985/86:25 s. 47

Statsråds beslutanderätt............1976/77:44 s. 12

....................................................

1977/78:35 s. 5

Statsråds förmögenhetsinnehav.......1983/84:30 s. 36

....................................................

1992/93:30 s. 42

....................................................

1993/94:30 s. 157

....................................................

1994/95:30 s. 202

....................................................

1996/97:25 s. 28

Statsrådsberedningen, uttalande av angående

boken Industrispionage..............1984/85:35 s. 30

Statsrådsgrupperna, de nya...........1990/91:30 s. 7

Statsrådsprotokoll, offentliggörande av.1971:34 s. 3

Statsrådsprotokoll, redovisning av innehåll i1974:22

s. 2

.....................................................

1975:12 s. 3

Stiftelsen framtidens kultur

............................bemyndigande att inrätta

1994/95:30 s. 216

.........................utbyte av styrelseledamöter

1994/95:30 s. 230

Stiftelser, agerande mot vissa.....1994/95:30 s. 229

Strategiska produkter...............1995/96:30 s. 56

Stråförkortningsmedel, användning av1987/88:40 s. 63

Strålskyddsinstitutet, utseende av styrelse

1995/96:30 s. 151

Studiestödsförordningen avseende Nordiskt

musikkonservatorium.................1979/80:50 s. 36

Stålverk 80-projektet...............1976/77:44 s. 28

....................................................

1977/78:35 s. 23

Stöd till SCA.......................1998/99:25 s. 75

Svensk författningssamling (SFS), utgivningen av

1971:34 s. 15

.....................................................

1972:26 s. 4

....................................................

1973:20 s. 13

....................................................

1974:22 s. 33

....................................................

1975:12 s. 22

....................................................

1975/76:50 s. 20

....................................................

1976/77:44 s. 17

....................................................

1977/78:35 s. 12

....................................................

1978/79:30 s. 10

....................................................

1979/80:50 s. 8

....................................................

1980/81:25 s. 9

....................................................

1981/82:35 s. 8

....................................................

1983/84:30 s. 8

....................................................

1984/85:35 s. 13

....................................................

1985/86:25 s. 14

....................................................

1986/87:33 s. 9

....................................................

1987/88:40 s. 7

....................................................

1988/89:30 s. 9

....................................................

1989/90:30 s. 19

....................................................

1990/91:30 s. 20

....................................................

1991/92:30 s. 20

....................................................

1992/93:30 s. 21

....................................................

1993/94:30 s. 26

....................................................

1994/95:30 s. 36

....................................................

1995/96:30 s. 13

....................................................

1997/98:10 s. 14

Svensk kustfart, utländska fartyg i1989/90:30 s. 101

Svensk medverkan i samarbetet inom Partnerskap

för fred (PFF).....................1995/96:30 s. 101

Svenska Dagbladet

...........................tryckfrihet och sekretess

1983/84:30 s. 33

................................tryckfrihetsåtal mot

1986/87:33 s. 73

....kulturministerns agerande i fråga om försäljning

1998/99:25 s. 62

Svenska fältsjukhuset...............1990/91:30 s. 60

Sverige och Gulfkriget..............1990/91:30 s. 57

Sveriges lantbruksrepresentation i utlandet1974:22

s. 29

Sveriges Radio AB, vissa frågor....1992/93:30 s. 130

Sveriges Radio-koncernen, ordförande och

styrelseledamöter inom..............1991/92:30 s. 80

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,

medel till riksomfattande sysselsättningsprojekt

1997/98:25 s. 63

Sveriges turistråd..................1991/92:30 s. 76

Swedish Ordnance AB, bildandet av...1991/92:30 s. 71

Sydafrika, undantag från handelsförbudet1992/93:30

s. 118

Sydafrikalagen, dispens från........1980/81:25 s. 60

Säkerhetsfrågor, regeringens befattning med

1987/88:40 s. 47

....................................................

1991/92:30 s. 60

Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa1993/94:30 s. 173

Säkerhetskontroll på flygplats, regeringens beslut

att

medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra

1993/94:30 s. 173

Säkerhetspolisens register.........1997/98:25 s. 135

Säkerhetspolisens (säpo) verksamhet beträffande

...................sjukvårdsförvaltningen i Göteborg

1975/76:50 s. 42

.............................regeringens kontroll av

1978/79:30 s. 33

....................................................

1979/80:50 s. 34

....................................................

1982/83:30 s. 41

....................................................

1988/89:30 s. 60

Säkerhetspolitiska frågor, statsminister Bildts

agerande i vissa....................1994/95:30 s. 99

Sändningstillstånd för digital-TV...1998/99:25 s. 66

Särskilda organ för utredning, rådgivning och

förvaltning.........................1995/96:30 s. 21

Södra Skogsägarna AB, statligt engagemang i

1984/85:35 s. 48

Tandläkarutbildning för iranier.....1984/85:35 s. 47

Tandvård, dispens till folktandvård.1998/99:25 s. 40

Tandvårdstaxa.......................1997/98:25 s. 94

Tandvårdstaxan - tillämpningen av

tandvårdsförsäkringen..................1975:12 s. 30

....................................................

1990/91:30 s. 90

Taxitrafiken i Lerum................1979/80:50 s. 37

....................................................

1979/80:52 s. 6

TCO-konflikten våren 1985...........1985/86:25 s. 17

Teknikbrostiftelserna, tillförandet av LKAB-aktier

1993/94:30 s. 173

Tekofrågor, regeringens handläggning av med

anledning av riksdagsbeslut.........1981/82:35 s. 11

Telia-Telenor-affären, vissa frågor i samband med

1999/2000:20 s. 92

TELUB-ärendet - utbildning i Sverige av libyska

medborgare..........................1979/80:50 s. 30

....................................................

1979/80:52 s. 4

....................................................

1980/81:25 s. 31

....................................................

1981/82:35 s. 39

Terroristbestämmelser, utvisning enligt1990/91:30 s.

72

Terroristlagstiftningen, tillämpningen av1975/76:50

s. 43

....................................................

1977/78:35 s. 32

....................................................

1980/81:25 s. 70

....................................................

1984/85:35 s. 15

Terrängkörningslagen - bemyndigande till regeringen

1975/76:50 s. 39

Thailand, krigsmaterielexport till..1990/91:30 s. 50

....................................................

1993/94:30 s. 136

Tillfälliga organ under regeringen,

myndighetsutövning i................1992/93:30 s. 27

Tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen i fråga om

vägar och flygplatser...............1975/76:50 s. 31

Tjeckoslovakiska medborgare, utvisning av1986/87:33

s. 64

Tjernobylkatastrofen 1986...........1986/87:33 s. 51

Tjänstebrev och distribution av visst

informationsmaterial

från intresseorganisation..............1975:12 s. 32

Tjänsteman i flygvapnet, överförande av till

disponibilitet......................1985/86:25 s. 47

Tjänsteresor, statsministerns......1998/99:25 s. 127

Tjänstetillsättningar

.................................biståndskontorschef

1993/94:30 s. 149

......................................Domstolsverket

1975/76:50 s. 48

....................................................

1987/88:40 s. 59

dröjsmål i fråga om tillsättning av viss

landshövding........................................

1974:22 s. 39

...............generaldirektör vid Skolöverstyrelsen

1981/82:35 s. 36

.EG/EU-institutioner, rekrytering till tjänster inom

1993/94:30 s. 148

....................Finansinspektionen, byte av chef

1993/94:30 s. 139

....................generaldirektörer åren 1976-1986

1986/87:33 s. 66

.................................kommittésekreterare

1992/93:30 s. 108

..............................krigsmaterielinspektör

1995/96:30 s. 58

......................landshövding i Norrbottens län

1992/93:30 s. 112

.....................ledamöter i Exportkontrollrådet

1995/96:30 s. 61

..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet

1993/94:30 s. 10

..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet

1995/96:30 s. 11

...................................kyrkliga tjänster

1972:26 s. 15

.......lektor i organisk kemi vid Lunds universitet

...................................(Hellmersärendet)

1975/76:50 s. 49

....................................................

1976/77:44 s. 41

....................................................

1981/82:35 s. 42

..................länsbostadsdirektör i Blekinge län

1989/90:30 s. 81

..medbestämmandelagens tillämpning vid tillsättning

...................................av högre tjänster

1979/80:50 s. 25

...................ordförande i Riksbanksfullmäktige

1975:12 s. 31

..........................................Postverket

1984/85:35 s. 56

professor i datorlingvistik vid Universitetet i

Uppsala..........................................

1989/90:30 s. 82

....professor i musikvetenskap vid Lunds universitet

1986/87:33 s. 68

....................................................

1987/88:40 s. 60

regeringens praxis i förhållande till

jämställdhetslagen...............................

1983/84:30 s. 20

....................................................

1984/85:35 s. 19

.....................................Regeringsrätten

1987/88:40 s. 59

........................rådgivare vid Interpol, m.m.

1989/90:30 s. 81

................................skoldirektör i Lomma

1979/80:50 s. 35

..........................................Tullverket

1984/85:35 s. 52

............styrelse för Statens strålskyddsinstitut

1995/96:30 s. 151

styrelseledamöter, Vägverket och

Trafiksäkerhetsverket...........................

1992/93:30 s. 113

....universitetslektor i fysik vid Lunds universitet

1986/87:33 s. 67

.............utlandsmyndigheter, svenska, chefer för

1987/88:40 s. 57

.........................................verkschefer

1986/87:33 s. 66

....................................................

1987/88:40 s. 57

....................................................

1989/90:30 s. 79

....................................................

1990/91:30 s. 77

......verkställande direktör i Svensk Bilprovning AB

1985/86:25 s. 35

.....vikariat som överbibliotekarie vid Musikaliska

................................akademiens bibliotek

1980/81:25 s. 15, s. 18

.........................................verkschefer

1988/89:30 s. 73

.................chefsposter inom EU:s institutioner

1999/2000:20 s. 59

...........................ny svensk EU-kommissionär

1999/2000:20 s. 60

........................chef för Riksrevisionsverket

1999/2000:20 s. 61

..chef för Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)

1999/2000:20 s. 62

Tjänstledighet från viss domartjänst1984/85:35 s. 54

Tobaksrökning, åtgärder mot............1971:34 s. 20

....................................................

1976/77:44 s. 40

Torgny Gustafsson-målet.............1998/99:25 s. 21

Trafiksäkerhetsverket, utnämning av

styrelseledamöter i................1992/93:30 s. 113

Trafiktillstånd för viss busstrafik.1975/76:50 s. 46

.....................se även Yrkestrafikförordningen

Trav- och galoppskolans framtida lokalisering

1995/96:30 s. 153

Tredje spåret över Riddarholmen....1995/96:30 s. 147

Triangeln i Malmö, stadsplan för....1985/86:25 s. 43

Trygg-Hansa SPP Holding, statsråds kontakter

1994/95:30 s. 96

Trygghetsförsäkring för skogsbrukare1984/85:35 s. 25

Tulltaxa, rättelse i lagen om.......1981/82:35 s. 40

Turismpolitiken i EU................1997/98:25 s. 33

Tätbebyggelseförbud, undantag från..1980/81:25 s. 31

....................................................

1982/83:30 s. 41

Ubåt 137 - grundstötning i Blekinge skärgård

1981/82:35 s. 12

Ubåtsincidenten i Gåsefjärden.......1981/82:35 s. 12

Ubåtsincidenten i Hårsfjärden.......1982/83:30 s. 23

Ubåtskränkningar, brev till Rysslands president

1994/95:30 s. 109

Ubåtsskyddskommissionen

...............diarieföringen av det s.k. Fermbrevet

1983/84:30 s. 30

.................ledamoten Carl Bildts resa till USA

1983/84:30 s. 29

UD:s antagningsnämnd, visst ledamotskap i1984/85:35

s. 31

UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35

s. 29

Umeå universitetsbibliotek, granskningsexemplar

...............................av tryckt skrift till

1974:22 s. 37

....................................................

1975:12 s. 33

Underrättelse- och säkerhetsfrågor, vissa1991/92:30

s. 60

...........se även Personalkontroll och Värnpliktiga

Underrättelseverksamhet mot Sovjetunionen på 1950-

talet...............................1994/95:30 s. 99

Ungdomslagen, tillämpningen av......1983/84:30 s. 43

Uppgiftslämnande till massmedierna..1983/84:30 s. 45

Upphandlingsfrågor

.........................................Crownair AB

1974:22 s. 40

.........................................ARE-bolagen

1974:22 s. 41

.....................................konsulttjänster

1974:22 s. 41

..........bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana

1987/88:40 s. 65

............................av datorer för försvaret

1973:28 s. 19

.....................................konsulttjänster

1994/95:30 s. 43

.......................Regeringskansliets riktlinjer

1994/95:30 s. 47

................................Näringsdepartementet

1999/2000:20 s. 72

......................IT-satsning i Östersjöregionen

1999/2000:20 s. 88

...........................................Polenåret

1999/2000:20 s. 84

Utbetalning av visst skadestånd till f.d.

handelssekreterare.....................1975:12 s. 32

Utbildningsanslag i budgetpropositionen 1990/91

1990/91:30 s. 25

Utbildningsdepartementet

......................................administration

1995/96:30 s. 24

....................................................

1996/97:25 s. 16

..............................anlitande av Gramma AB

1994/95:30 s. 80

.......................................anslagsfrågor

1992/93.30 s. 115

..................................regeringsprotokoll

1994/95:30 s. 17

......................upphandling av konsulttjänster

1994/95:30 s. 79

"Utflaggningsärende" - tillstånd till överlåtelse av

fartyg..............................1979/80:50 s. 32

Utlandssvenskarnas rösträtt.........1975/76:50 s. 47

Utlämnande av underlag rörande kommande

försvarsbeslut.....................1994/95:30 s. 245

Utlämning, utformningen av regeringsbeslut om

1990/91:30 s. 13

Utländska fartyg i svensk kustfart.1989/90:30 s. 103

Utländskt fastighetsförvärv.........1983/84:30 s. 43

Utlänningsnämnden, förordnande av ledamöter i

1991/92:30 s. 83

Utlänningsärenden

....................angående de s.k. Åselefamiljerna

1995/96:30 s. 97

............................asylsökande från Bosnien

1993/94:30 s. 75

..............asylsökande från Republiken Makedonien

1994/95:30 s. 209

.............avvisning av vissa peruanska medborgare

1992/93:30 s. 103

....................................................

1993/94:30 s. 70

.avvisningsbeslut av asylsökande med såväl bosniskt

.........................som kroatiskt medborgarskap

1995/96:30 s. 91

...................................barns rättigheter

1990/91:30 s. 69

..behandlingen av asylansökningar från kosovoalbaner

1993/94:30 s. 77

.............direktavvisningar till Polen under 1990

1990/91:30 s. 71

......................................förvar av barn

1987/88:40 s. 53

....................................................

1990/91:30 s. 70

....................................................

1990/91:30 s. 74

..................................handläggningstider

1982/83:30 s. 10

....................................................

1984/85:35 s. 15

....................................................

1987/88:40 s. 50

....................................................

1988/89:30 s. 63

....................................................

1989/90:30 s. 72

....................................................

1990/91:30 s. 64

.................invandrarministern, visst uttalande

1987/88:40 s. 55

....................................................

1992/93:30 s. 93

..........Invandrarverket, regeringens kontakter med

1992/93:30 s. 93

.......................................medborgarskap.

1973:20 s. 7

....................regeringens praxis i asylärenden

1990/91:30 s. 65

....................................................

1993/94:30 s. 64

.....................................Schengenavtalet

1992/93:30 s. 103

.............................terroristbestämmelserna

1987/88:40 s. 52

....................................................

1988/89:30 s. 66

....................................................

1990/91:30 s. 72

....................tillämpningen av utlänningslagen

1977/78:35 s. 32

....................................................

1979/80:50 s. 20

....................................................

1979/80:52 s. 1

....................................................

1980/81:25 s. 70

....................................................

1982/83:30 s. 10

....................................................

1983/84:30 s. 11

....................................................

1984/85:35 s. 15

....................................................

1996/97:25 s. 166

.............utländskt medborgarskap, befrielse från

1990/91:30 s. 75

.........................utvisningsärenden, praxis i

1987/88:40 s. 50

....................................................

1988/89:30 s. 64

....................................................

1989/90:30 s. 74

.....................................viseringspraxis

1989/90:30 s. 77

...........................vissa handläggningsfrågor

1990/91:30 s. 74

............................visumplikt, införande av

1992/93:30 s. 93

Utnämning av statsråd till visst ämbete

(Ove Rainer till justitieråd).......1983/84:30 s. 34

Utnämning av verkställande direktörer1992/93:30 s.

114

Utnämningar av generaldirektörer och verkschefer

m.fl.

............................se Tjänstetillsättningar

Utnämningar, ordinarie domartjänster1990/91:30 s. 78

Utnämningspolitik, regeringens......1995/96:30 s. 52

....................................................

1997/98:25 s. 107

....................................................

1999/2000:20 s. 58

Utrednings- och remissväsendet.........1972:26 s. 11

....................................................

1975:12 s. 20

....................................................

1975/76:50 s. 18

....................................................

1976/77:44 s. 11

Utrikesdepartementets organisation......1975:12 s. 5

Utrikesdepartementets rutiner vid kontakter med

massmedierna.......................1984/85:35 s. 29

Utrikesfrågor, vissa................1991/92:30 s. 46

Utrikesförvaltningen

....................extra utbetalning till anställda

1996/97:25 s. 168

Utrikesnämnden

.............................regeringens information

1996/97:25 s. 118

regeringens information om Sveriges insatser i

Kosovo.........................................

1999/2000:20 s. 14

...regeringens underlåtenhet att överlägga i frågan

........................................om Österrike

1999/2000:20 s. 10

............regeringens skyldighet att överlägga med

1999/2000:20 s. 6

................................vissa frågor rörande

1975/76:50 s. 36

Uttalanden av Ingvar Carlsson m.fl. om

Socialdemokraterna

..............................och åsiktsregistrering

1998/99:25 s. 16

Uttalanden av statsråd

........ifrågasatt överensstämmelse med regeringens

.........................................uppfattning

1993/94:30 s. 63

..................................om rättsavgöranden

1993/94:30 s. 61

.statsminister Bildt om viss underrättelseverksamhet

1994/95:30 s. 102

....utrikesminister Lena Hjelm-Wallén om vetorätten

.............................................inom EU

1995/96:30 s. 122

.....finansminister Erik Åsbrink om överbefälhavaren

1998/99:25 s. 118

näringsminister Anders Sundström om stöd till

Gällivare

.......................................och Överkalix

1998/99:25 s. 118

.....näringsminister Björn Rosengren om vd i Samhall

1998/99:25 s. 116

statsminister Göran Perssons brev till partiledare

om

..........förhandlingarna i Skånes regionfullmäktige

1998/99:25 s. 115

...statsrådet Margareta Winberg om mäns kriminalitet

1998/99:25 s. 126

........finansminister Bosse Ringholms uttalande om

......................................räntepolitiken

1999/2000:20 s. 119

..........statsminister Göran Perssons uttalande om

.....................................Barsebäcksmålet

1999/2000:20 s. 123

.......statsrådet Ingegerd Wärnerssons uttalande om

................................Färnebo folkhögskola

1999/2000:20 s. 125

....................................vissa uttalanden

1991/92:30 s. 43

....................................................

1992/93:30 s. 93, 104, 127

....................................................

1994/95:30 s. 244

....................................................

1995/96:30 s. 38

....................................................

1996/97:25 s. 126, 189, 197

Utvisning enligt terroristbestämmelserna1990/91:30

s. 72

Utvisning på grund av brott.........1983/84:30 s. 11

UV Shipping, fördelning av aktier i samband med

nyemission..........................1988/89:30 s. 91

Vapenexport

..............................se Krigsmaterielexport

Vapenvägrare - nåd i brottmål........1981/82:35 s. 8

Varvsfrågor

.......................Kockums AB, visst anslag till

1986/87:33 s. 83

statligt stöd till Öresundsvarvet, Kalmar Varv AB

och

..............................Kockum Construction AB

1980/81:25 s. 63

....................................................

1981/82:35 s. 37

Vellinge kommun, omläggning av väg 100 i1989/90:30

s. 86

Verksamhetstid för 1979 års kyrkomötes

utredningsnämnd.....................1979/80:50 s. 36

Verkschefers bisysslor..............1986/87:33 s. 72

Verkschefsfrågor

Datainspektionen - Socialstyrelsen -

Riksrevisionsverket..............................

1985/86:25 s. 33

Verksledningsbeslutet och myndighetsinstruktionerna

1989/90:30 s. 32

Verkställande direktörer, utnämning av1992/93:30 s.

114

Vetebiståndet till svältande länder.1975/76:50 s. 47

Vietnam och viss skuldreglering.....1984/85:35 s. 43

Viggenplanet, export av och garantifrågor1976/77:44

s. 39

Villkorslagen, tillämpningen av.....1978/79:30 s. 26

Viseringsfrågor inom UD.............1988/89:30 s. 22

VM-kvalmatchen i fotboll, polisingripanden i

september 1989 i....................1990/91:30 s. 84

Volvo AB och Procordia AB, affären mellan1990/91:30

s. 94

....................................................

1992/93:30 s. 127

Volvo-Renault-affären..............1994/95:30 s. 137

Volvoärendet - principavtal mellan AB Volvo och den

norska staten om bildandet av svensk-norsk koncern

1978/79:30 s. 29

Vuxentandvård, ersättningssystemet för1994/95:30 s.

34

Vuxenutbildningen och socionomutbildningen1972:26 s.

15

Vårdhemmet Majgården i Gnesta,

kommunikationsministerns

engagemang i........................1992/93:30 s. 55

Våtmarkskonvention om småbåtshamn och omläggning av

väg 100 i Höllviken i Vellinge kommun1989/90:30 s.

86

Väganslag, disposition av...........1976/77:40 s. 40

Vägomläggning vid Sätra i Skaraborgs län, arbetsplan

för.................................1985/86:25 s. 47

Vägverket

.............................regeringens kontroll av

1998/99:25 s. 102

.................tillsättande av styrelseledamöter i

1992/93:30 s. 113

................................överklagat beslut av

1993/94:30 s. 8

Vägärenden..........................1998/99:10 s. 65

Värdepapper, statsråds innehav av .1992/93:30 s. 42

....................................................

1994/95:30 s. 202

Värnpliktiga

......personalkontroll i samband med kommendering av

1991/92:30 s. 60

....regeringsbeslut att avbryta pågående försök med

........................förkortad grundutbildning av

1991/92:30 s. 60

regeringsbeslut om mobiliserings- och

förplägnadstjänst...............................

1993/94:30 s. 170

Värnpliktsvägrare - nåd i brottmål...1981/82:35 s. 8

Västra Gulfstaterna, krigsmaterielexpeort till

1993/94:30 s. 133

Västtyska ambassaden, ockupation av i april 1975

1975/76:50 s. 32

Växthusgaser........................1997/98:25 s. 48

Yrkesmässig trafik med buss, riktlinjer för1975:12

s. 32

Yrkestrafikförordningen - Försvarets

civilförvaltnings

dispens från reglerna i (försöksverksamhet

beträffande fria

värnpliktsresor med chartrade bussar)1975/76:50 s.

46

Åselefamiljerna, regeringens handläggning av

utlänningsärendet...................1995/96:30 s. 97

Åsiktsregistrering..................1998/99:25 s. 17

Äldreomsorgens organisation, hälso- och sjukvård

1990/91:30 s. 85

ÖB:s pressmeddelande om den nordiska bataljonens

uppgifter i Bosnien................1995/96:30 s. 112

Öresundsbron

.................................beslutsunderlag för

1991/92:30 s. 74

...............................fast förbindelse över

1990/91:30 s. 95

........redovisning till riksdagen av de ekonomiska

...............................förutsättningarna för

1994/95:30 s. 191

Öresundsvarvet i Landskrona, fråga om nedläggning

1980/81:25 s. 63

Österrike.........................1999/2000:20 s. 10

Överförande av straffverkställighet, ärenden om

1999/2000:10 s. 15

Överläggningar med partiledarna 1990/91:30 s. 8