Bet. 2000/01:KU21

Konstitutionsutskottets betänkande

2000/01:KU21

Kommittéberättelse 2001

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

KU21

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för

verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts

efter beslut av regeringen.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse

2000/01:103 Kommittéberättelse 2001. I skrivelsen

lämnar regeringen en redogörelse för verksamheten

inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av

regeringen.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs

till handlingarna.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 till

riksdagsordningen skall regeringen årligen, senast

den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för

verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på

grund av regeringens beslut. Kommittéberättelsen

innehåller bl.a. uppgifter om kommittéernas

sammansättning, kostnader, fördelningen mellan

kvinnor och män samt ålderssammansättningen.

Fördelning mellan män och kvinnor

Uppgifterna i skrivelsen avser fyra grupper:

ordförande och särskilda utredare m.fl., ledamöter

m.fl., sakkunniga m.fl. samt sekreterare och övriga.

Andelen kvinnliga ledamöter och ordförande redovisas

särskilt. Syftet är att denna redovisning skall

kunna jämföras med den årliga sammansättningen av

kvinnorepresentationen i statliga styrelser som

lämnas till regeringen i annat sammanhang. Av

skrivelsen framgår att andelen kvinnor bland

kommittéernas ledamöter (inkl. ordförande) är 38 %.

Andelen kvinnliga ordförande är 32 % och av

kommittéernas ledamöter (exklusive ordförande) utgör

kvinnorna 40 %.

Sedan föregående års redovisning har den totala

andelen kvinnor i kommittéerna minskat med 1,7

procentenheter medan andelen kvinnliga ordförande

har minskat med 3,4 procentenheter och andelen

kvinnliga ledamöter med 3,1 procentenheter.

Kommittéväsendets roll och arbetsformer

Regeringen har tidigare redovisat sina bedömningar

av kommittéväsendets roll och arbetsformer med

anledning av riksdagens tillkännagivanden i dessa

avseenden (bet. 1997/98:KU31, skr. 1998/99:103 s. 6

f. och skr. 1999/2000:

103 s. 6 f.). I årets kommittéberättelse lämnar

regeringen följande redovisning.

Inom ramen för förändringsarbetet i

Regeringskansliet har arbetet med att vidareutveckla

stödet till kommittéväsendet fortsatt. Arbetet

bedrivs inom kommittéservice, som är en del av

Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Efter att

kommittéservice inrättades den 1 juli 1998 var

verksamheten inledningsvis inriktad på att bygga ut

det administrativa stödet för att kommittéerna skall

kunna erbjudas väl fungerande arbetsplatser med

bl.a. IT- och assi-stentstöd. I takt med att det

administrativa stödet blivit stabilt och fungerar

väl har arbetet mer och mer inriktats på att

utveckla kvaliteten i själva utredningsarbetet.

Målet för det fortsatta arbetet är, enligt

skrivelsen, att inom givna tidsramar uppnå hög

kvalitet i utredningsarbetet och i betänkanden.

Metoden för att nå målet är metodutveckling,

utbildning och kvalitetsgranskning.

Det redogörs också i skrivelsen för att

kommittéservice, inom ramen för Regeringskansliets

förändringsarbete, under år 2000 har påbörjat ett

kvalitetsprojekt, i vilket det bl.a. ingår att

revidera Statsrådsberedningens promemoria Hur

kommittédirektiv utformas (PM 1994:3).

Vad gäller det administrativa stödet rapporteras

att kommittéservice har en väl fungerande

administrativ plattform. För att säkerställa

kvaliteten i det administrativa stödet genomförs

regelbundna utvärderingar riktade till

kommittésekreterare. För år 2000 ansåg de svarande

att intrycket av den service som givits var: 30%

mycket bra, 45% bra, 15% godkänt, 5% ej använt

servicen samt 5% dåligt. Angående arbetsplatser

redovisas att kommittéerna från den 15 september

2000 åter är samlade i Kommittéhuset på

Regeringsgatan. Vidare har en språkexpert tillförts

kommittéservice på heltid fr.o.m. den 1 januari

2001. Ett arbete pågår också för att utveckla stöd

till urval och rekrytering av sekreterare, bl.a.

byggs en databas upp av kommittéservice över

tänkbara kommittésekreterare. Vidare redogörs för en

introduktionskurs för utredare, en vidare utvecklad

kommittékurs samt planer på regelbundna

kortseminarier. Det tas också upp att en metod för

utvärdering av utredningsarbetet håller på att

utformas och ett konkret förslag skall, enligt vad

som anges i skrivelsen, vara tillgängligt efter

sommaren 2001. Slutligen anges att kommittéservice

under hösten 2000 startat en internettjänst med

information om pågående utredningar.

Bakgrund

Efter vad riksdagen tidigare givit regeringen till

känna om kommittéväsendet (bet. 1997/98:KU31)

välkomnade utskottet i betänkandet över

Kommittéberättelse 1999 (skr. 1998/99:103) att

regeringen vidtagit åtgärder för att stärka

kommittéväsendet (bet. 1998/99:KU26). Utskottet

förutsatte då också att regeringen skulle återkomma

och redovisa vilka effekter de vidtagna åtgärderna

hade medfört.

Utskottet konstaterade med anledning av

Kommittéberättelse 2000 (skr. 1999/2000:103, bet.

2000/01:KU5) att regeringen redovisade de åtgärder

som genomförts sedan föregående kommittéberättelse

samt att ett projekt med syfte att förbättra

kvaliteten i kommittéarbetet aviserades. Utskottet

välkomnade detta men konstaterade samtidigt att

regeringen inte redovisat någon bedömning av vilka

effekter åtgärderna hade medfört. Utskottet

förutsatte att regeringen i kommande

kommittéberättelse skulle redovisa dels det

fortsatta utvecklingsarbetet, dels sin bedömning av

vilka effekter åtgärderna har medfört.

Angående jämställdhetskonsekvenser vad gäller

kommittéväsendet har utskottet tidigare påpekat att

metoden med generella kommittédirektiv har fått

kritik och att det därför funnits skäl att finna nya

vägar för att tillse att jämställdhetsaspekterna får

vederbörligt utrymme i utredningsväsendet (bet.

1998/99:KU26). Regeringen redovisade i

Kommittéberättelse 2000 (skr. 1999/2000:103) att en

ny kommittéhandbok (Ds 2000:1) getts ut, vilken

bl.a. innehåller riktlinjer för hur

jämställdhetskonsekvenser skall beaktas i

utredningsarbetet. Vidare redogjorde regeringen för

att ett arbete inletts med att revidera

Statsrådsberedningens promemoria Hur

kommittédirektiv utformas (PM 1994:3). Det

redogjordes även för att konstitutionsutskottet

tidigare betonat vikten av att

jämställdhetsaspekterna tas upp vid utformningen av

kommittédirektiv och att detta skulle komma att

beaktas vid arbetet med promemorian. I sitt

betänkande (bet. 2000/01:KU5) lyfte utskottet fram

detta och förutsatte att regeringen i nästa års

kommittéberättelse skulle redovisa hur arbetet med

promemorian fortskridit. Vidare utgick utskottet

från att regeringen så långt möjligt skulle komma

att redovisa vilka resultat arbetet med

jämställdhetskonsekvenserna givit.

Utskottets bedömning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse

2000/01:103 Kommittéberättelse 2001 läggs

till handlingarna.

I årets kommittéberättelse redovisar regeringen

bl.a. den fortsatta utvecklingen av

kommittéväsendets roll och arbetsformer. Utskottet

välkomnar liksom tidigare denna redogörelse.

Föregående år har utskottet pekat på att

kommittéberättelsen saknat en bedömning av vilka

effekter vidtagna åtgärder medfört (bet.

1999/2000:KU26 och 2000/01:KU5). Utskottet

konstaterar att det i årets kommittéberättelse

redogörs för en begränsad utvärdering av den service

som står kommittéerna till buds. Utskottet

konstaterar också att kommittéservice skall ta fram

ett förslag till en utvärdering av

utredningsarbetet, bl.a. i syfte att kontinuerligt

följa kvaliteten i utredningsarbetet. Ett konkret

förslag skall, enligt skrivelsen, finnas efter

sommaren 2001. Utskottet välkomnar dessa åtgärder.

Utskottet vill också, liksom tidigare, understryka

vikten av att jämställdhetskonsekvenserna beaktas i

kommittéväsendet liksom i annan statlig verksamhet.

Utskottet har föregående år framhållit att

jämställdhetsaspekterna bör beaktas när

kommittédirektiv utformas (bet. 1998/99:KU26).

Regeringen har tidigare (skr. 1999/2000:103)

redogjort för att frågor om

jämställdhetskonsekvenser tas upp i den nya

Kommittéhandboken (Ds 2000:1) samt att

jämställdhetsaspekterna kommer att beaktas vid det

pågående arbetet med att revidera promemorian Hur

kommittédirektiv utformas (PM 1994:3). Utskottet

konstaterar att arbetet med promemorian inte är

avslutat och förutsätter att regeringen i nästa års

kommittéberättelse redovisar resultaten av arbetet

med promemorian.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs

till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2000/01:103

Kommittéberättelse 2001. Kommittéernas

sammansättning.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Kommittéberättelsen

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2000/01:103 Kommittéberättelse 2001 till

handlingarna.

Stockholm den 31 maj 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),

Helena Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m) och

Anders Bengtsson (s).