Bet. 2000/01:MJU1

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU01

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

MJU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2001 om anslagen inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 21

motionsyrkanden. Riksdagen har den 22 november 2000

bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till 2 200

522 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning på anslag m.m. och ställer sig bakom

de bedömningar som regeringen har redovisat.

Samtliga motioner avstyrks.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle

där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1999/2000:150, bet. 1999/2000:FiU20) beräknat

att de förstärkningar som föreslogs i 1999 års

ekonomiska vårproposition om ca 840 miljoner kronor

för år 2002 förlängs till att omfatta även 2003. Det

innebär att medel tillförs för bl.a. fortsatta

satsningar på miljöforskning, sanering och

återställning av förorenade områden,

miljöövervakning samt markinköp och kalkning.

Härutöver föreslogs i årets vårproposition att

utgiftsområdet skall tillföras 175 miljoner kronor

år 2001. Förstärkningarna omfattar i första hand

miljöövervakning, miljöforskning, marksanering samt

åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden,

bl.a. skötsel av befintliga reservat.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen

ytterligare förstärkningar av anslagen för

miljöövervakning samt för åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden m.m.

I betänkandet finns 3 reservationer och 4 särskilda

yttranden.

Propositionen

Proposition 2000/01:1 utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamheten som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst

16 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002,

2003 och 2004 (avsnitt 3.8.2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering och genomförande av miljöövervakning som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 55 000 000 kronor under år 2002, högst

40 000 000 kronor under år 2003 och högst

30 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.2),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättningar i värdefulla naturområden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 120 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt

3.8.3),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 110 000 000 kronor under

år 2002, högst 100 000 000 kronor under år 2003 och

högst 80 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt

3.8.4),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst

20 000 000 kronor under år 2002, högst

15 000 000 kronor under år 2003 och högst

10 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.5),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 34:9 Statens

strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 3 000 000 kronor under vart och ett av åren

2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.9),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst

12 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002,

2003 och 2004 (avsnitt 3.8.11),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär

utgifter på högst 80 000 000 kronor under år 2002,

högst 65 000 000 kronor under år 2003, högst

50 000 000 kronor under år 2004, högst

45 000 000 kronor under år 2005 och högst

40 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 4.1.2),

9. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård enligt följande uppställning:

Forskningspolitik

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader; ramanslag;

43 744 000 kr,

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning; ramanslag; 165 585 000

kr,

Miljöpolitik

34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 303 138 000 kr,

34:2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 226 495 000

kr,

34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden; ramanslag; 848 461 000 kr,

34:4 Sanering och återställning av förorenade

områden; ramanslag; 151 755 000 kr,

34:5 Miljöforskning; ramanslag; 56 930 000 kr,

34:6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 81 733 000

kr,

34:7 Internationellt miljösamarbete; ramanslag;

42 182 000 kr,

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut;

ramanslag; 12 000 000 kr,

34:9 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 90 888

000 kr,

34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag;

83 617 000 kr,

34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag;

67 242 000 kr,

34:12 Internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.

Motionerna

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

21. (del) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar enligt uppställningen i bilaga 2.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:3Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 848 461 50 000

2000/01:MJ251 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 20 anslag 34:2

Miljöövervakning m.m. för budgetåret 2001

206 495 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 20 anslag 34:3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden

för budgetåret 2001 770 461 000 kr.

2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kalkning.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att medel bör

reserveras för skötsel och tillsyn av de

naturvårdsområden som bildas samt medel till

ersättning för angränsande skog som skadas av

exempelvis insektsangrepp i ett reservat.

2000/01:MJ723 av Inger Lundberg (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

erforderliga medel ur anslaget för åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden kommer vård och

skötsel av områdena till del.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

informationsinsatser runt naturreservat och andra

naturområden, som kan öka kunskap och engagemang för

den svenska naturen hos nya grupper medborgare.

2000/01:MJ735 av Åke Sandström (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en omfördelning av

resurser mellan naturreservat och biotopskydd samt

naturvårdsplaner.

2000/01:MJ761 av Laila Bäck m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anläggande av skoterleder.

2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försurning och

övergödning.

2000/01:MJ773 av Elizabeth Nyström och Anders G

Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

försöksverksamhet och statsbidrag i samband med

kalkning.

2000/01:MJ814 av Birgitta Carlsson och Eskil

Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den stora

samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att ha en

stabilitet i budgetmedlen till kalkningsverksamheten

för att uppnå största möjliga nytta med anslaget

kalkning.

2000/01:MJ820 av Monica Öhman m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om anläggande och underhåll av

skoterleder.

2000/01:MJ824 av Birger Schlaug (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av ett särskilt

statsanslag för att parera, motverka och förebygga

effekter av klimatförändringar.

2000/01:MJ831 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om delning av anslaget

34:3 "Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden".

2. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag för

klimatpolitiska program.

3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:2Miljöövervakning m.m. 226 496 5 000

34:3Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 848 461 10 000

NyttKlimatpolitiskt program 100 000

2000/01:MJ837 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilt konto för

skogskalkning.

6. Riksdagen beslutar med följande ändring i förhållande

till regeringens förslag om ramar för utgiftsområde 20,

Allmän miljö- och naturvård för år 2001, anvisa anslag

enligt sammanställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

NyttSkogsmarkskalkning 50 000

2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

20. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:3Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 848 461 50 000

Utskottet

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård, politikområde Miljöpolitik

Propositionen

Inledning

I utgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik

och en del av politikområde Forskningspolitik.

Utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård uppgår enligt regeringens förslag till 2

200 522 000 kr, varav 1 991 193 000 kr för

politikområde Miljöpolitik och 209 329 000 kr för

politikområde Forskningspolitik. För år 2000 anslogs

1 721 371 000 kr för hela utgiftsområdet (exklusive

politikområde Forskningspolitik).

Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1999/2000:150 s. 187, bet. 1999/2000:FiU20 s.

155) beräknat att förstärkningar av utgiftsområdet i

enlighet med den nivå som föreslagits i 1999 års

ekonomiska vårproposition om ca 840 miljoner kronor

för 2002 förlängs till att omfatta även 2003. Det

innebär att medel tillförs för bl.a. fortsatta

satsningar på miljöforskning, sanering och

återställning av förorenade områden,

miljöövervakning samt markinköp och kalkning.

Därutöver bedömde regeringen att det finns behov av

ytterligare förstärkningar. Utgiftsområdet tillförs

därför 175 miljoner kronor 2001, 180 miljoner kronor

2002 och 310 miljoner kronor 2003. Förstärkningarna

omfattar i första hand miljöövervakning,

miljöforskning, marksanering samt åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden, bl.a. skötsel av

befintliga reservat.

Politikområde Miljöpolitik

Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård och

biologisk mångfald, vatten- och luftvård, sanering

och efterbehandling av förorenade områden,

avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,

miljöövervakning, miljöforskning om ekologiskt

hållbar utveckling, kemikaliekontroll, strålskydd

och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt

internationellt miljösamarbete. Naturvårdsverkets,

Kemikalieinspektionens, Statens strålskyddsinstituts

och Statens kärnkraftinspektions verksamhet ingår i

politikområdet. Vidare hör verksamheten inom

Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska

miljöstyrningsrådet och Svenska Avfallskonverting AB

(SAKAB) hit.

Dessutom hör stödet till kommunerna enligt

förordningen (1998:23) om statligt bidrag till

lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska

hållbarheten, Centrum för kunskap om ekologisk

hållbarhet (utgiftsområde 18) och verksamheten vid

Statens meteorologiska och hydrologiska institut

(utgiftsområde 22) till politikområdet.

Mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle

där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen beslöt våren 1999 (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) om 15

miljökvalitetsmål som anger vilket tillstånd som

skall uppnås i ett generationsperspektiv.

Politikens inriktning

Sverige skall fortsatt vara ett föregångsland i

omställningen till ekologiskt hållbar utveckling.

Omvandlingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart

samhälle omfattar de flesta politikområden.

En proposition med förslag om hur de 15

miljökvalitetsmålen skall kunna nås genom t.ex.

etappmål, åtgärdsstrategier och styrmedel kommer att

presenteras under året. Nya steg tas i den gröna

skatteväxling som inletts. Utvidgningen av EU är en

av de många frågor som påverkar möjligheterna att

uppnå miljömålen. Regeringen ger arbetet mot

klimatförändringar högsta prioritet och kommer att

presentera en nationell klimatpolitisk strategi

senare denna höst.

Kemikaliepolitiken skall förnyas. Näringslivet har

en nyckelroll i omställningen till hållbar

utveckling.

Bevarandet av den biologiska mångfalden skall

stärkas. Skyddet av värdefulla skogar fortsätter och

utökas. Naturvårdspolitiken skall förnyas. Nya

decentraliserade förvaltningsmodeller bör prövas i

syfte att skapa folklig förankring och ett

medborgerligt engagemang kring naturvården.

Initiativ tas till ett s.k. grönt kunskapslyft. Inom

kärnavfallsområdet är den stora uppgiften för

myndigheterna att granska metoden för att slutligt

förvara det använda kärnbränslet.

Insatser

Regeringen redovisar de statliga insatserna inom och

utanför politikområdet (utg.omr. 20 s. 14 f.).

Resultatbedömning

Under år 1999 har Kemikalieinspektionen genomfört

tillsyn över tillverkare och importörer i huvudsak

som regionala projekt i samarbete med länsstyrelser

och kommuner. Utfallet av verksamheten bedöms som

gott trots att omfattningen av verksamheten har

legat på en relativt låg nivå.

Det fortsatta arbetet med att följa och skaffa

överblick över kemikalieanvändningen har bedrivits

genom flödesanalyser och produktion av statistik.

För att öka tillgängligheten av data och statistik

har Kemikalieinspektionen gjort information

tillgänglig via sin hemsida.

Ökade resurser har lagts på riskbedömning av

kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper. Det

har bl.a. resulterat i en strängare klassificering

av ett antal ämnen, bl.a. bekämpningsmedel med

fortplantingsskadande egenskaper.

I samhället spelar kemikalier en viktig roll.

Kemikalier används i de flesta sammanhang.

Kemikalieanvändningen bidrar också till välfärdens

avigsidor. Ämnena sprids i samband med att varor

produceras, används och blir till avfall. Farliga

ämnen kan förorsaka skador på människa och miljö;

antalet ämnen på marknaden är stort, liksom flödena

av varor och kemikalier som ingår i dessa. Problemet

med användningen av kemikalier är att effekterna av

utsläpp - både direkta och indirekta via varor m.m.

- är eller kan vara fördröjda. Det som släpps ut i

dag kan ge effekter först inom ett eller ett par

decennier. Det kan också ta mycket lång tid innan

åtgärder för att förhindra effekter ger resultat,

särskilt om halten i miljön har byggts upp under

lång tid.

Många problem med kemikalier kan inte lösas på

nationell nivå. Det internationella arbetet på

kemikalieområdet är därför av stor betydelse för att

komma till rätta med både nationella och globala

miljöproblem. Insatser krävs därför såväl

internationellt som inom gemenskapen.

Sedan den 1 januari 2000 tas skatt ut på avfall som

deponeras. Avsikten med skatten är att den,

tillsammans med andra styrmedel på avfallsområdet,

inom en tioårsperiod skall medföra en halvering av

mängden avfall som deponeras. Skatten på avfall har

endast varit i kraft under en kort tid och det är

därför för tidigt att bedöma vilka effekter den fått

på avfallshanteringen. Det finns dock anledning att

uppmärksamma riskerna med en ökad förbränning av

osorterat avfall. Det är därför angeläget att följa

upp och utvärdera hur systemet med

avfallsbeskattningen fungerar. En fråga som då kan

aktualiseras är om en utvidgning av skattebasen bör

ske till att omfatta även förbränning av avfall.

Miljöledningssystem har visat sig vara ett effektivt

och inom statsförvaltningen väl fungerande verktyg

för att integrera miljöhänsyn i verksamheten.

Större miljöeffekter av införande av

miljöledningssystem är ännu så länge för tidigt att

se. Dock har flertalet myndigheter genomfört en rad

konkreta åtgärder, framför allt i den interna

verksamheten, som har inneburit positiva

miljöeffekter, bl.a. minskad elförbrukning och

pappersförbrukning. Miljöledningssystemen har också

i många fall medfört en effektivisering av

verksamheterna, inte bara vad gäller miljöfrågor.

Det har också skapat ett förbättrat samarbete mellan

enheter och avdelningar samt mellan myndigheter. På

sikt kan också resursbesparingarna och en förbättrad

organisation och väl utarbetade rutiner ge

ekonomiska vinster. Det stora arbetet är nu att

integrera miljöhänsyn och resurshushållning i alla

beslut. Flera myndigheter har redan lyckats

integrera miljöhänsyn i en rad olika aktiviteter.

Naturvårdsverket har ansvar för vägledning,

samordning och fördelning av bidrag till

efterbehandlingsverksamhet samt för

tillsynsvägledning, i första hand gentemot

länsstyrelserna som är tillsynsmyndighet.

I arbetet för en giftfri miljö är det

betydelsefullt att det utarbetas regionala och

lokala program för sanering och återställning av

förorenade områden.

De sammanlagda stråldoserna till personal på

kärntekniska anläggningar har under 1999 varit de

lägsta sedan 1985.

SSI:s insatser inom sjukvården har bl.a. lett till

en ökad medvetenhet om strålskydd för patienter. En

viktig fråga är att undvika onödiga stråldoser vid

patientundersökningar. Dessa insatser har bl.a.

bidragit till att doserna vid flera typer av

röntgenundersökningar har minskat med 20 %.

SKI:s säkerhetsföreskrifter är viktiga instrument

för att vara pådrivande i säkerhetsarbetet.

SSI strävar mot en mer tillsynsinriktad

myndighetsprofil vilket inneburit att forskning och

uppdragsverksamhet nedprioriterats. SSI genomför

hårdare prioriteringar i sin verksamhet och har

dragit ned ambitionen på områden där andra

myndigheter har huvudansvaret. Regeringen bedömer

att detta är ett steg i rätt riktning.

Den alltmer pressade ekonomiska situationen för

kärnkraftsbolagen sätter press på myndigheterna att

följa upp strålskydds- och säkerhetsarbetet på

verken. Det är regeringens bedömning att

myndigheterna är väl medvetna om bolagens situation

och arbetar med att anpassa sin tillsynsverksamhet

efter den förändrade verkligheten. En fortsatt nära

dialog med de berörda bolagen för att utveckla och

följa upp strålskydds- och kärnsäkerhetsarbetet ger

goda möjligheter att tidigt åtgärda brister i

bolagens arbete.

En god kompetensförsörjning på kärnsäkerhets- och

strålskyddsområdet är av största betydelse för att

kärnkraftverken skall kunna drivas med betryggande

säkerhet.

En viktig del i arbetet för att stärka bevarandet av

biologisk mångfald och ett komplement till

områdesskyddet är artvisa åtgärdsprogram för hotade

arter. Under 1999 har Naturvårdsverket och

länsstyrelserna vidareutvecklat arbetet med att ta

fram och genomföra åtgärdsplaner för hotade arter

och livsmiljöer - sammantaget har åtgärder planerats

eller genomförts för ett fyrtiotal arter och

biotoper.

Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har

i år presenterat reviderade s.k. rödlistor, dvs.

listor som redogör för olika arters hotstatus.

Enligt dessa listor är 21 % av arterna i den svenska

floran och faunan hotade eller hänsynskrävande.

Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter kommer

även framöver att vara ett värdefullt komplement

till skydd och vård av värdefulla naturområden för

bevarande av biologisk mångfald. Detta gäller t.ex.

för arter som rör sig över stora områden, arter som

drabbas av bifångster eller har speciella behov som

inte enbart kan tillgodoses genom olika former av

områdesskydd.

Kalkningsverksamheten har liksom föregående år

inriktats på att bibehålla och förbättra pågående

kalkningsprojekt. Enligt preliminära uppgifter för

år 1999 har kalkningsprogrammets mål uppnåtts till

71 % av sjöytan eller 50 % av antalet kalkade sjöar

och till 64 % av de kalkade vattendragen. Jämfört

med tidigare år var måluppfyllelsen något lägre

under 1999 eftersom det myckna regnandet och de höga

flödena medförde en kraftig försurningspåverkan. Som

en följd av detta blev den vattenkemiska

måluppfyllelsen dålig.

De relativt höga vattenflödena under 1998 samt 1999

och den därmed försämrade buffertkapaciteten i de

kalkade vattnen verkar däremot inte i stort ha

påverkat varken fiskfaunan eller bottenfaunan i

vattendragen negativt. Den biologiska

måluppfyllelsen var således god, trots de höga

vattenflödena.

Den slutliga utformningen av ramdirektivet för

vatten har i många delar fått en utformning som

motsvarar svenska intressen. Direktivets inriktning

mot uppnående av vissa specificerade miljömål

stämmer väl överens med Miljömålskommitténs förslag,

och har också behandlats där. I vissa delar har ett

svenskt arbetssätt och skandinaviska förhållanden

fått genomslag i direktivets utformning.

EG:s ramdirektiv för vatten kommer att innebära

omfattande krav på att medlemsländerna skall arbeta

med åtgärdsplaner för avrinningsområden i syfte att

uppnå en viss definierad god vattenstatus. Det

innebär också krav på att redovisa vilka arrangemang

som valts för att administrera avrinningsdistrikten.

Detta kan komma att leda till omfattande

förändringar i förhållande till dagens

vattenadministration. Regeringen kommer därför att

besluta om att tillsätta en särskild kommitté för

att närmare utreda och lämna förslag på indelning av

vattendistrikt, organisation och administration av

dessa samt föreslå behöriga myndigheter och former

för beslutsfattande. Naturvårdsverket arbetar redan

i dag i samarbete med berörda myndigheter med ett

vattenprojekt i syfte att utforma anvisningar för

det praktiska genomförandet av direktivet.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har i rapporten

Mindre gift på drift (rapport nr 1999:37)

uppmärksammat regeringen på att avgasutsläpp från

utombordsmotorer i fritidsbåtar innehåller stora

mängder kolväten som släpps ut och påverkar

vattenlivet i känsliga områden. Drygt 40 000 ton

släpps ut per år. Detta kan jämföras med de totala

utsläppen från fordonstrafiken som beräknas ligga på

omkring 120 000 ton per år. Det är särskilt

allvarligt att utombordsmotorernas avgaser kommer ut

i vattenmiljön. Det är inte ovanligt att 20-30 % av

tvåtaktsmotorernas utsläpp innehåller oförbrända

bränsleångor. Bensinens kvalitet har därför stor

betydelse i detta sammanhang.

Dessa förhållanden gör det motiverat att närmare

undersöka möjligheterna till att öka användningen av

miljövänligare bensin, s.k. alkylatbensin, i

tvåtaktsmotorer. Regeringen har för avsikt att

analysera dessa möjligheter.

Den statliga verksamheten med att skydda värdefulla

naturområden och då särskilt skogsobjekt ökade

kraftigt under 1999. Antalet områden som berörts av

markförvärv m.m. har ökat med ca 28 % och antalet

avtal med 45 % jämfört med 1998 som en följd av

Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas ökade

ambitioner.

Av de 48 naturreservat som bildades under året

bestod ungefär halva landarealen av skogsmark.

Reservatsarealen har ökat med ca 16 000 hektar,

varav 9 900 är belägna på land. Av landarealen

utgör ca 4 500 hektar skogsmark. Under perioden har

inga nya områden skyddats i marin miljö.

Förvaltningen av landets 2 117 naturreservat och 26

nationalparker kostade under 1999 staten sammanlagt

drygt 65 miljoner kronor. De samlade kostnaderna för

markinköp, ersättning för intrång i pågående

markanvändning och bidrag till kommuner och

landstingskommunala stiftelser under 1999 beräknas

uppgå till 297 miljoner kronor.

I enlighet med regeringens uppdrag att utarbeta en

kunskapsöversikt har Naturvårdsverket utarbetat

förslag till kriterier m.m. för arbetet med skydd av

skogsmark samt presenterat förslag till kriterier

för urval av skyddsvärda naturskogsområden och

bedömt det långsiktiga behovet av resurser för vård

och förvaltning.

Naturvårdsverket anser att reservatsbildningen i

första hand bör inriktas mot miljöer som övriga

intressenter inte tar ansvar för. Det handlar

huvudsakligen om större naturskogsområden,

sammansatta ekosystem och koncentrerade insatser mot

områden med särskilda ekologiska skyddsvärden.

Regeringen delar dessa bedömningar. De statliga

insatserna skall liksom tidigare leda till ett

långsiktigt säkerställande av de mest skyddsvärda

skogarna. Naturvårdsverket bör löpande följa upp,

utvärdera och redovisa de statliga insatserna för

programmet.

Antalet naturreservat uppgick 1999 till 2 218 och

antalet nationalparker var 26. Vid en analys av

fördelningen av dessa skyddade områden på biotoper

visar det sig att endast 6 stycken skyddade områden

primärt syftar till att bevara biologisk mångfald i

marin miljö.

Regeringen anser att det är angeläget att

Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna

intensifierar sin samverkan för att utveckla former

för bevarandet av den biologiska mångfalden i

havsmiljö, inte minst för att Sverige skall kunna

leva upp till internationella överenskommelser i

bl.a. Helsingforskonventionen.

Utifrån inkomna ansökningar gör regeringen

bedömningen att de lokala investeringsprogrammen

kommer att ge påtagliga effekter på miljön i de

kommuner som tagit del av stödet. De goda effekterna

på koldioxidutsläppen bör särskilt framhållas.

Revisionens iakttagelser

Såväl Riksrevisionsverket som Riksdagens revisorer

har under 1999 granskat ansöknings- och

beredningsprocessen för ett urval av de lokala

investeringsprogram som beviljades stöd i den första

beslutsomgången. Med anledning av bl.a.

revisionsrapporterna har regeringen utvecklat och

förändrat hanteringen av kommunernas lokala

investeringsprogram. Sedan den första omgångens

beslut om bidrag för perioden 1998-2000 har kraven

skärpts vad avser lönsamhets- och

konkurrensbedömningar i kommunernas

investeringsprogram. Samarbetet mellan

Miljödepartementet och sektorsmyndigheterna har

stärkts. Länsstyrelserna har fått en viktigare roll

i beredningen av ansökningarna.

Utskottets överväganden

Regeringens redovisning av resultatbedömning

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

34:1 Naturvårdsverket

Propositionen

Naturvårdsverket har under året redovisat ett

underlag för fördjupad prövning av hela sin

verksamhet, bestående av en analys av myndighetens

resultat, behov av förändringar, omvärldsfaktorer

samt finansieringsformer för verksamheten. Utifrån

underlaget tar regeringen ställning till

Naturvårdsverkets mål och inriktning för

verksamheten fr.o.m. budgetåret 2001.

Naturvårdsverket har i revisionsberättelsen för

1999 erhållit en invändning på grund av att

Naturvårdsverket i ett visst fall inte har följt

lagen om offentlig upphandling (1992:1528). Den icke

genomförda upphandlingen avser enligt

Riksrevisionsverket ett väsentligt belopp.

Naturvårdsverket har vidtagit åtgärder för att

händelsen inte skall återupprepas. Regeringen avser

att följa utvecklingen.

Anslaget beräknas till 303 138 000 kr för år 2001,

309 683 000 för år 2002 och 316 613 000 kr för år

2003.

Motionerna

I motion MJ761 (s) anförs i fråga om anläggande av

skoterleder att på grundval av proposition 1996/97:1

beslutade riksdagen att sammanlagt 30 miljoner

kronor skulle avsättas under en treårsperiod för

bidrag till anläggande av skoterleder och andra

anläggningar för skotertrafik samt

informationsinsatser. Satsningen har fallit väl ut.

I Dalarnas län har man anlagt många skoterleder som

åstadkommit en bättre kanalisering av

skotertrafiken. Det finns planer på att knyta samman

skoterleder till ett sammanhängande nät av leder.

Arbetet har också medfört påtagliga

miljöförbättringar. Det bör få fortsätta.

Även i motion MJ820 (s) anförs i fråga om

anläggande och underhåll av skoterleder att år 1997

avsattes medel till byggande av skoterleder m.m.

Dessa minskade i samband med budgetarbetet 1998.

Detta i ett läge när kommuner och

skoterorganisationer började bli klara med sina

ansökningshandlingar. Det har inneburit att det

finns många planerade projekt men inga pengar att

fördela. Skotertrafiken är en viktig social

verksamhet för många familjer. Ett fortsatt system

med bidrag är nödvändigt.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget 34:1

Naturvårdsverket.

Utskottet delar regeringens bedömning att

Naturvårdsverkets roll som central expertmyndighet

på miljöområdet bör kvarstå. Vidare bör

Naturvårdsverket de närmaste åren i första hand

prioritera insatser när det gäller miljöövervakning

och åtgärder för biologisk mångfald (områdesskydd,

vård, kalkning). Dessutom bör insatserna förstärkas

inom efterbehandling av förorenade områden, det

fortsatta arbetet med miljöbalken, miljömålen och

sektorsintegrationen samt det nyligen antagna

ramdirektivet för vatten. När det gäller

miljöforskningen förändras Naturvårdsverkets roll i

och med att det nya forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande bildas.

Vad gäller Naturvårdsverkets EU-arbete och det

globala arbetet bör det i högre grad integreras med

det nationella arbetet. Utskottet instämmer i vad

som anförts i propositionen om att prioritering bör

göras mellan olika frågor och att lämplig väg

därefter bör väljas, dvs. via det nationella eller

det internationella arbetet (inkl. EU).

I 1997 års budget beräknades 10 miljoner kronor per

år under en treårsperiod för bidrag till anläggande

av skoterleder. Mot bakgrund av behoven av att

minska statens utgifter beräknade regeringen medlen

i 1998 års budget till 20 miljoner kronor i stället

för 30 miljoner kronor för treårsperioden 1997-1998

(1997/98:JoU2 s. 13 och 17).

Enligt förordningen (1997:716) om statsbidrag till

anläggande av allmän skoterled m.m. lämnas

statsbidrag till kommuner för att anlägga allmänna

skoterleder och andra anläggningar för skotertrafik

i anslutning till sådana leder samt för

informationsinsatser om lederna. Åtgärderna skall

vara genomförda senast den 31 december 2000.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna

MJ761 (s) och MJ820 (s) om att arbetet med att

kanalisera skotertrafiken är angeläget.

Naturvårdsverket har i en skrivelse till regeringen

den 9 oktober 2000 (M 2000/3709/R) begärt att

förordningen ändras så att åtgärderna skall vara

genomförda senast den 30 november 2001. Regeringen

har därefter, den 23 november 2000, beslutat en

ändring av förordningen (SFS 2000:947) som innebär

att åtgärderna skall vara genomförda senast den 31

augusti 2001. Härmed torde syftet med motionerna

MJ761 (s) och MJ820 (s) vara tillgodosett.

Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.

34:2 Miljöövervakning m.m.

Propositionen

Anslaget disponeras för miljöövervakning, bidrag

till vissa ideella organisationer samt

bilavgasverksamhet. Medlen till miljöövervakning

fördelas av Miljöövervakningsnämnden vid

Naturvårdsverket. Av anslaget får högst 5 miljoner

kronor användas för länsstyrelsernas kostnader för

administration av anslagsmedlen.

Utöver den i 2000 års ekonomiska vårproposition

aviserade ökningen på 85,6 miljoner kronor beräknar

regeringen förstärkningar av anslaget med

ytterligare 20 miljoner kronor för år 2001.

Hållbarhetskontrollerna beräknas uppgå till 16

miljoner kronor för år 2001.

Emissionsforskningsutredningen har föreslagit en

gemensam beställarfunktion som samordnar de statliga

insatserna rörande emissionsforskning.

Finansieringen av bilavgasundersökningar upphör

fr.o.m. år 2001 från detta anslag.

För år 2001 beräknas anslaget till 226 495 000 kr,

för år 2002 till 230 621 000 kr och för år 2003 till

235 280 000 kr.

Motionerna

I motion MJ251 (m) föreslås att anslaget minskas med

20 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 1). Motionärerna har under flera år

krävt ökningar, vilket hörsammades i

vårpropositionen för år 2000. Den nu föreslagna

ökningen är så stor att det finns risk för att

medlen inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt.

Enligt motion MJ831 (c) bör ytterligare 5 miljoner

kronor anslås på anslaget för ökat stöd till de

ideella organisationerna (yrkande 3 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att

informationen från miljöövervakningen är viktig i en

rad sammanhang; bl.a. används miljöövervakningsdata

för beräkningar av kritiska belastningsgränser och

som underlag för aktionsprogram, åtgärdsförslag och

internationella överenskommelser om

belastningsminskningar.

Såsom regeringen har anfört har Naturvårdsverket i

tre utredningar utrett en breddad och förstärkt

miljöövervakning. Naturvårdsverket visar i

utredningarna att det finns ett behov av att stärka

miljöövervakningen, främst när det gäller kemikalier

och för att följa upp miljökvalitetsmålen.

Naturvårdsverket pekar också på att uppföljningen av

miljömålen kommer att kräva utökade resurser för

miljöövervakningen.

Även Miljömålskommittén (M 1998:07) anför i

betänkandet (SOU 2000:52) att uppföljningen av

miljökvalitetsmålen innebär behov av förstärkta

resurser.

Utskottet instämmer i regeringens förslag att

Naturvårdsverket bemyndigas att under år 2001 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamheten med 16 miljoner kronor för vart

och ett av åren 2002, 2003 och 2004. För att

förbättra förutsättningarna för planering och

genomförande av miljöövervakningen bör regeringen

bemyndigas att under år 2001 ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med planering och

genomförande av miljöövervakning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55

miljoner kronor under år 2002, högst 40 miljoner

kronor under år 2003 och högst 30 miljoner kronor

under år 2004.

När det gäller sådant stöd till ideella

organisationer som anges i motion MJ831 (c) yrkande

3 delvis konstaterar utskottet, i likhet med

föregående år (1999/2000:MJU1 s. 15), att regeringen

för kommande budgetår avser att behandla frågor om

fördelning av medel till ideella organisationers

miljöarbete i regleringsbrevet. För år 2000

reglerades fördelningen av dessa medel i

regleringsbrevet under anslaget A 2 Miljöövervakning

m.m. Regeringen fördelade 2 miljoner kronor till

Internationella försurningssekretariatet, 2 miljoner

kronor till Naturskyddsföreningen samt 600 000 kr

till Sveriges hembygdsförbund. För ideella

miljöorganisationers internationella arbete anslogs

2,5 miljoner kronor.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när

det gäller medelsbehovet under anslaget och

avstyrker motionerna MJ251 (m) yrkande 1 och MJ831

(c) yrkande 3 delvis.

34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden

Anslaget disponeras för bidrag till kalkning enligt

bidragsbestämmelser i förordningen (1982:840) om

statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

Anslaget disponeras även för ersättningar enligt 31

kap. miljöbalken såvitt avser Naturvårdsverkets

ansvarsområde samt för kostnader för förvärv av

värdefulla naturområden, statsbidrag till kommuner

och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla

naturområden och kostnader för utredning,

förhandling och värdering i samband med

säkerställande av värdefulla naturområden. Från

anslaget betalas också bidrag till statliga Life-

Natur-projekt som beviljas EU-bidrag.

Av anslaget får högst 40 miljoner kronor användas

för länsstyrelsernas administration av

kalkningsverksamheten.

Regeringen beräknar anslaget till 848 461 000 kr

för år 2001. För år 2002 beräknas anslaget till 876

849 000 kr och för år 2003 till 908 217 000 kr.

Motionerna

Kalkningsverksamheten

I motion MJ306 (m) anförs att skogsmarkskalkning har

blivit styvmoderligt behandlad (yrkande 4). I årets

budgetproposition finns inga förslag att kalka eller

vitaliseringsgödsla den skadade skogsmarken.

Skogsstyrelsen beräknas lägga sitt nya förslag våren

2001.

Enligt motion MJ764 (m) måste kalkningsinsatserna

av försurade sjöar och vattendrag fortsättningsvis

genomföras på en tillräcklig nivå (yrkande 14). De

höga administrationskostnaderna i kalkningsanslaget

måste reduceras. Det är inte rimligt att 40 miljoner

kronor av totalt 213 miljoner kronor går till

administration.

I motion MJ773 (m) anförs i fråga om

försöksverksamhet och statsbidrag i samband med

kalkning att vanlig kalk som används i vattendrag

späds ut och försvinner snabbt, dvs. efter tre till

fyra år. Det finns andra produkter, såsom buffrit

m.fl., som skulle kunna komplettera kalk för att

förbättra långtidseffekten, men enligt uppgift utgår

inget statsbidrag för detta medel.

I motion MJ814 (c) framhålls den stora

samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör

(yrkande 1). Kalkning är en åtgärd som är lönsam och

som genererar både arbetstillfällen och inkomster

inom många områden utanför det rena

kalkningsarbetet. Vidare framhålls vikten av att ha

en stabilitet i budgetmedlen till

kalkningsverksamhet för att uppnå största möjliga

nytta med anslaget till kalkning (yrkande 2).

Enligt motion MJ831 (c) bör anslaget 34:3 Åtgärder

för att bevara den biologiska mångfalden delas

(yrkande 1). Områdena för avsättning av skyddsvärd

mark och för kalkning bör delas i budgethänseende

för att nå mera förutsägbara anslagsnivåer och en

mer långsiktig politik. Vidare yrkas att anslaget

bör tillföras ytterligare 10 miljoner kronor till

kalkning (yrkande 3 delvis).

I motion MJ837 (kd) anförs att ett särskilt konto

för skogskalkning bör redovisas (yrkande 2).

Skogskalkning bör inledningsvis tas med som ett nytt

anslag. Så småningom bör hela den samlade

kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt

anslag. Vidare yrkas att anslaget för

skogsmarkskalkning tillförs 50 miljoner kronor

(yrkande 6).

Skydd och vård av värdefull natur

Enligt motion MJ251 (m) bör anslaget minskas med 78

miljoner kronor (yrkande 2). Markägarna är lämpade

att genomföra vård och skyddsåtgärder. De bör i ökad

utsträckning ersättas för bevarandeåtgärder som

genomförs inom ramen för skötselavtal. Detta bör

sänka de totala kostnaderna för dessa insatser.

I motion MJ711 (c) anförs att medel bör reserveras

för skötsel och tillsyn av de naturvårdsområden som

bildas. Vidare bör medel reserveras för ersättning

för angränsande skog som skadas av t.ex.

insektsangrepp i ett reservat (yrkande 25).

I motion MJ723 (s) framhålls vikten av att

erforderliga medel ur anslaget för åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden kommer vård och

skötsel av områdena till del (yrkande 1).

Motionären uppmärksammar också behovet av

informationsinsatser runt naturreservat och andra

naturområden som kan öka kunskap och engagemang för

den svenska naturen hos nya grupper medborgare

(yrkande 2).

Enligt motion MJ735 (c) bör resurser mellan

naturreservat och biotopskydd samt naturvårdsplaner

fördelas om (yrkande 1). I dag råder på många håll i

landet en resursbrist när det gäller medel för

bildande av naturvårdsplaner samt områden för

biotopskydd. Det innebär för många skogsägare långa

väntetider där ofta s.k. interimistiska

avverkningsförbud råder.

I motionerna MJ841 (fp) yrkande 20 och Fi211 (fp)

yrkande 21 delvis yrkas att anslaget tillförs

ytterligare 50 miljoner kronor. Folkpartiet har i

flera år föreslagit kraftigt höjda anslag för skydd

av skogsmark. Det är just takten som kommer att vara

avgörande för om Sverige klarar målet att bevara den

biologiska mångfalden i tillräcklig omfattning.

Utskottets överväganden

Kalkning

I förra årets budgetproposition anförde regeringen

(prop. 1999/2000:1, utg. omr. 23, s. 114) att

Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag hade

rekommenderat att försöksverksamheten med

skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling

avslutas senast vid utgången av år 2000 och därefter

ersätts med operativa åtgärder enligt ett av

styrelsen utarbetat program med tillhörande

miljökonsekvensbeskrivning. Regeringen var inte

beredd att föreslå detta, främst på grund av att

finansieringsmöjligheter saknades för ett sådant

program. Utskottet delade regeringens bedömning.

Därtill kom enligt utskottet att frågan har samband

med det arbete med miljökvalitetsmål och strategier

för att nå dem som skall redovisas för riksdagen i

slutet av år 2000. - Utskottet har inhämtat att

Skogsstyrelsen under innevarande år arbetar med att

revidera åtgärdsprogrammet och beräknar kunna lägga

fram ett nytt förslag under våren 2001.

Vid förra årets budgetbehandling hänvisade

utskottet vidare (1999/2000:MJU2 s. 102) till att

regeringen i skrivelse 1999/2000:14 En hållbar

utveckling av landsbygden, m.m. (s. 31) har anfört

att artikel 32 i landsbygdsförordningen (EG nr

1257/1999 om stöd till utveckling av landsbygden) är

en ny artikel som stämmer väl överens med

intentionerna i den svenska skogspolitiken. Stöd bör

enligt regeringen kunna lämnas till bl.a.

vitaliseringsgödsling. Åtgärderna kan enligt

regeringen vara aktuella att införa inom

landsbygdsprogrammet under den senare delen av

programperioden. Med det anförda bör motion MJ306

(m) yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.

Naturvårdsverket har till regeringen redovisat en

plan för den nationella kalkningsverksamheten under

den närmaste tioårsperioden (Nationell plan för

kalkning av sjöar och vattendrag 2000-2009). Planen

har remissbehandlats. I planen redovisas hur

kalkningen kan bedrivas på olika anslagsnivåer med

konsekvenser för biologisk mångfald och nyttjande.

För att motverka effekterna av det försurande

nedfallet behöver kalkningsverksamheten enligt

rapporten ligga på en i stort sett oförändrad nivå

under tioårsperioden. Om utsläppen av försurande

ämnen fortsätter att minska i samma takt som under

1990-talet bör verksamhetens kostnader för

kalkningsverksamheten därefter minska och kanske

halveras under de två till tre följande årtiondena.

Kalkningen kommer att kunna avbrytas tidigast i de

områden där markförsurningen inte är långt

framskriden. I de värst drabbade områdena kommer

försurningsproblemen att kvarstå under flera

årtionden.

I planen värderas och prioriteras de i dag kända

områden där kalkning är eller kan vara aktuell.

Planen presenterar fyra scenarier för

kalkningsverksamheten. För respektive scenario har

kostnaderna beräknats. I samtliga scenarier har

föreslagits att kvaliteten i verksamheten höjs och

att denna om nödvändigt prioriteras på bekostnad av

antalet kalkade objekt.

Naturvårdsverket har förordat ett framtida

verksamhetsmål för kalkningsverksamheten som innebär

fortsatt kalkning av de i dag kända områdena med

biologisk mångfald och nyttjande som är av

nationellt och högt regionalt intresse. För områden

som inte har sådana intressen får annan finansiering

sökas för fortsatt kalkning.

Utskottet instämmer i att de prioriteringar som

redovisas i planen i huvudsak är riktiga och att det

i framtiden är rimligt att avgränsa det statliga

ansvaret till områden med nationella och regionala

intressen. För försurade områden med nationella och

regionala intressen bör även nykalkning övervägas.

Det är emellertid angeläget att kalkningsverksamhet

som pågått under lång tid inte avbryts t.ex. på

grund av att ett vattens värden inte är tydligt

belagda. I en avvägning mellan fortsatt kalkning och

nykalkning bör fortsatt kalkning främst väljas. Det

är angeläget att den återställning av försurad miljö

som kalkningsverksamheten syftar till håller god

kvalitet. Höjning av kvaliteten är viktig och bör

därför prioriteras.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

att höjningen av kvaliteten är viktig och bör

prioriteras. Härmed torde syftet med motion MJ773

(m) i huvudsak vara tillgodosett. Motionen bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet har inte någon annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ814 (c) att kalkningen har

stor samhällsnytta och att det är angeläget att

tillgången på budgetmedel för kalkningsverksamheten

är stabil. Utskottet föreslår att motionen avstyrks

i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag

att de för budgetåret 1998 anvisade anslagen A3 och

A4 borde föras samman till ett nytt ramanslag för

åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden

(1999/2000:MJU1 s. 20 och 1998/99:MJU2 s. 18).

Utskottet instämde i regeringens uttalande att såväl

kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna har

betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men att

de också omfattar åtgärder som kan vara av

engångskaraktär eller ske med varierande

tidsmellanrum. Det fanns därför skäl att skapa

förutsättningar för en ökad flexibilitet beträffande

lämpliga åtgärder. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i frågan.

Det framgår av regleringsbrevet för år 2000

(anslaget A3 p. 15) att anslaget får täcka kostnader

för planering och utvärdering, dvs. direkta

kostnader för kalkningsverksamhet, exempelvis

lönekostnader för kalkningshandläggare,

laboratoriekostnader och resekostnader. Däremot får

anslaget enligt regleringsbrevet inte belastas med

samkostnader, t.ex. kostnader för tjänsterum och

internadministration. Utskottet delar uppfattningen

att högst 40 miljoner kronor får användas för

länsstyrelsernas administration, men förutsätter

självfallet att administrationskostnaderna hålls på

en så låg nivå som möjligt. Härmed avstyrks motion

MJ764 (m) yrkande 14.

Utskottet instämmer i att nivån för

kalkningsverksamheten bör beräknas till 213 miljoner

kronor per år för åren 2001, 2002 och 2003 varav

högst 40 miljoner kronor får användas för

länsstyrelsernas administration av

kalkningsverksamheten. Motionerna MJ831 (c) yrkande

3 delvis samt MJ837 (kd) yrkande 6 avstyrks på den

grunden att yrkandena går utöver den beslutade

utgiftsramen. Även motionerna MJ831 (c) yrkande 1

och MJ837 (kd) yrkande 2 avstyrks.

Skyddsvärda områden

Såsom regeringen har föreslagit bör regeringen få

bemyndigande att under år 2001 för statens räkning

åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla

naturområden som innebär åtaganden om högst 120

miljoner kronor för år 2002.

Utskottet instämmer i att de statliga insatserna

för att säkerställa skyddsvärda skogsområden är ett

av den statliga naturvårdspolitikens viktigaste

instrument. För att bevara de skyddade områdenas

biologiska värden och andra värden krävs i vissa

fall aktiva skötselåtgärder. Även det ökade antalet

naturreservat ställer ökade krav på förvaltning av

områdena med inriktning på vård och skötsel för att

syftet med skyddet skall uppfyllas.

Regeringen anför att Naturvårdsverket har

föreslagit att det statliga ansvaret vid planering

och inrättande av naturreservat i första hand bör

avse bevarandet av värdefulla naturtyper,

livsmiljöer och arter - den biologiska mångfalden.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

att bevarande av biologisk mångfald även

fortsättningsvis skall vara ett mycket tungt vägande

skäl vid beslut om naturreservatsbildning.

Naturvårdens sociala dimension och skyddade områdens

betydelse för att tillgodose friluftslivets

intressen och det ökade behovet av att bevara

tätortsnära natur bör dock fortsättningsvis väga

tungt vid en samlad bedömning av skyddsbehovet. Även

skogens kulturmiljövärden skall vägas in i

bedömningen av ett områdes skyddsvärde. Således bör

bevarandevärden för friluftslivets intressen,

tätortsnära miljö, skogens kulturmiljöer m.m. i

möjligaste mån samordnas med skyddet av den

biologiska mångfalden för att uppnå synergieffekter

i bevarandearbetet. Strategin för det nationella

naturvårdsarbetet bör därför vidareutvecklas så att

detta framgår på ett tydligare sätt i olika

prioriteringssituationer.

Utskottet delar i likhet med regeringen de

bedömningar som Naturvårdsverket gjort om att den

nuvarande organisatoriska strukturen för

områdesskyddet bibehålls och att den regionala

samverkan inom och mellan länen förstärks och

utvecklas för att skapa bästa möjliga

förutsättningar för att skydda skogens biologiska

mångfald. Vidare framhålls betydelsen av ett ökat

kommunalt engagemang och ansvarstagande för att

bilda reservat, bl.a. som följd av miljöbalken.

Utskottet konstaterar att regeringen, som en följd

av behovet av resursförstärkning till

länsstyrelserna för den prioriterade uppgift som

skyddet av naturskogarna innebär, har beräknat en

höjning av anslaget till länsstyrelserna (utg.omr.

18) med 25 miljoner kronor per år under åren 2001,

2002 och 2003 (prop. s. 27).

I enlighet med vad som beräknades i 2000 års

ekonomiska vårproposition har regeringen vidare

föreslagit att anslaget 41:2 Insatser för

skogsbruket inom utgiftsområde 23 (prop. 2000/01:1

utg.omr. 23 s. 20) räknas upp med 55 miljoner kronor

såvitt rör biotopskydd och naturvårdsavtal.

Härutöver föreslår regeringen att anslaget tillförs

ytterligare 10 miljoner kronor om året under en

treårsperiod för att öka kvaliteten på inventeringen

av skyddsvärda småbiotoper och för att möjliggöra en

förstärkning av skyddsåtgärderna. Dessa förslag

tillgodoser enligt utskottets uppfattning till stor

del yrkandena i motion MJ735 (c) yrkande 1. Motionen

avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med vad

som nu anförts.

Såsom regeringen har anfört ökar behovet av

insatser för vård och förvaltning av de redan

skyddade områdena som en följd av den ökade arealen

mark (prop. s. 26). Genom de förstärkningar m.m. som

föreslås kommer även insatser för skötselåtgärder

att kunna göras under de närmaste åren. Utskottet

instämmer i att det är angeläget att det skapas ett

utrymme även för långsiktiga skötselinsatser. Med

det anförda kan syftet med motionerna MJ711 (c)

yrkande 25 och MJ723 (s) yrkande 1 i allt väsentligt

anses tillgodosett. Utskottet har ingen annan

uppfattning än motionären i motion MJ723 (s) yrkande

2 om att det är angeläget att behovet av

informationsinsatser runt naturreservat och andra

naturområden uppmärksammas. Motionerna bör lämnas

utan vidare åtgärd.

Utskottet instämmer i vad regeringen anfört (prop.

s. 26) om att formerna för vård och förvaltning bör

utvecklas så att det intresse som finns hos

markägare och lokala organisationer för förvaltning

och skötsel av skyddade områden m.m. tas till vara.

Såsom anfördes i den ekonomiska vårpropositionen bör

det i ökad utsträckning beredas möjlighet att

genomföra pilotprojekt för lokal förvaltning av

naturreservat m.m. Utskottet delar bedömningen att

ansvarig myndighet även fortsättningsvis bör verka

för de frivilliga insatser som krävs för att nå

målet om att bevara den biologiska mångfalden i hela

skogslandskapet.

Utskottet instämmer i att nivån för skydd och vård

av värdefull natur bör beräknas till 635 miljoner

kronor för år 2001, 664 miljoner kronor för år 2002

och till 695 miljoner kronor för år 2003. Utöver den

i 2000 års budgetproposition beräknade ökningen på

90 miljoner kronor beräknar regeringen

förstärkningar av anslaget med 78 miljoner kronor

för år 2001.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

när det gäller medelsbehovet under anslaget och

tillstyrker regeringens förslag. Motionerna MJ251

(m) yrkande 2, MJ841 (fp) yrkande 20 och Fi211 (fp)

yrkande 21 delvis avstyrks.

34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden

Propositionen

Anslaget disponeras för inventeringar,

undersökningar och åtgärder för att sanera och

återställa förorenade områden samt för framtagande

av underlag för prioriteringar av framtida

sanerings- och återställningsinsatser i landet.

Anslaget får användas till att åtgärda ur

risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt

till eventuella akuta saneringsinsatser. Av

anslaget får högst 20 miljoner kronor användas för

länsstyrelsernas kostnader för administration av

anslagsmedlen, inklusive erforderliga inventerings-

och undersökningsinsatser.

Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år

2001 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 110

miljoner kronor under år 2002, högst 100 miljoner

kronor under år 2003 och högst 80 miljoner kronor

under år 2004.

Föroreningar förekommer i mark, grundvatten,

sediment, byggnader och anläggningar. Påtagliga

läckage förekommer från bl.a. gruvavfall och en del

deponier. Från andra områden är läckaget i dag ofta

begränsat på grund av buffertmekanismer m.m. Dessa

återhållande krafter kommer dock att försvagas med

tiden, och läckagen beräknas öka. Regeringen

beräknade i 2000 års budgetproposition en kraftig

ökning av resurserna. I enlighet med vad som

aviserades i den ekonomiska vårpropositionen

beräknar regeringen ytterligare förstärkningar om 85

miljoner kronor år 2003.

Regeringen beräknar anslaget till 151 755 000 kr

för år 2001 och för år 2002 till 312 283 000 kr och

för år 2003 till 408 778 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

34:5 Miljöforskning

Propositionen

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd

för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. miljömålen,

miljöbalken samt underlag för internationellt

förhandlingsarbete. Anslaget skall också finansiera

statens andel av den samfinansierade forskningen med

näringslivet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

För att förbättra förutsättningarna för planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt

bör regeringen bemyndigas att under år 2001 ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner

kronor under år 2002, högst 15 miljoner kronor under

år 2003 och högst 10 miljoner kronor under år 2004.

Riksdagen har beslutat att ett forskningsråd för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande skall

bildas fr.o.m. 2001 (prop. 1999/2000:81, bet.

1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:257). Det nya rådet

skall bl.a. överta visst ansvar för

forskningsfinansiering från Naturvårdsverket.

Ansvarsfördelning mellan det nya rådet och

Naturvårdsverket utreds för närvarande av en

organisationskommitté (U 2000:5).

Av den i budgetpropositionen för år 2000 tidigare

aviserade ökningen på 50 miljoner kronor förs år

2001 ett belopp om 45 miljoner kronor till det nya

forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande. I enlighet med vad som aviserades

i den ekonomiska vårpropositionen beräknar

regeringen att anslaget förstärks med 20 miljoner

kronor år 2003.

För budgetåret 2001 har anslaget beräknats till 56

930 000 kr, för år 2002 till 58 111 000 kr och för

år 2003 till 80 242 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

34:6 Kemikalieinspektionen

Propositionen

Anslaget disponeras av Kemikalieinspektionen för

verksamhet avseende tillsyn eller vägledning,

riskbedömning, riskbegränsning för allmänkemikalier

och bekämpningsmedel. Intäkterna beräknas till 78

miljoner kronor för år 2001.

Kemikalieinspektionen redovisade den 15 januari

2000 ett underlag för fördjupad prövning av hela sin

verksamhet. Behovet av en översyn av den nuvarande

kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionens

framtida roll har ökat med anledning av miljöbalkens

införande och arbetet med att uppnå de 15

miljökvalitetsmålen samt det svenska medlemskapet i

EU. Kemikalieutredningen (M 1998:04) fick den 18 maj

2000 tilläggsdirektiv (dir. 2000:41) för att göra en

översyn av och lämna förslag om

Kemikalieinspektionens framtida inriktning,

verksamhet och resurser med beaktande av

miljöbalkens regler, miljökvalitetsmålet giftfri

miljö, Kemikalieutredningens förslag till nya

riktlinjer för kemikaliepolitiken samt utvecklingen

på kemikalieområdet inom EU och internationellt.

Utifrån slutsatserna av översynen skall utredningen

även lämna förslag på hur Kemikalieinspektionens

verksamhet bör finansieras. Redovisning av uppdraget

skall ske senast den 31 december 2000.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 81

733 000 kr, för år 2002 till 83 492 000 kr och för

år 2003 till 85 357 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

34:7 Internationellt miljösamarbete

Propositionen

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och

deltagande i internationella organisationer och för

internationellt samarbete inom Miljödepartementets

ansvarsområde. Från anslaget betalas kostnader för

deltagande i möten inom ramen för internationella

miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för

FN-systemet och EU-samarbetet samt inom

organisationer såsom OECD, ECE och Nordiska

ministerrådet samt miljösamarbetet om Arktis och

Antarktis. Vidare betalas från anslaget kostnader

för bilateralt miljösamarbete samt Sveriges årliga

bidrag till FN:s miljöfond.

Omfattningen på det internationella miljösamarbetet

ökar successivt. Resurser krävs för Sveriges

ordförandeskap i EU första halvåret 2001 som,

förutom de direkt ordförandeskapsrelaterade

uppgifterna, också kommer att innebära ett ökat

deltagande och arbete inom ramen för EU-samarbetet.

Detsamma gäller för förberedelserna inför

uppföljningen av UNCED år 2002 (Rio +10) som kommer

att gå in i ett mycket intensivt skede under 2001.

Resurser krävs även för bilateralt miljösamarbete.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att

resurserna för internationellt arbete bör öka med 7

miljoner kronor för budgetåret 2001.

Anslaget för år 2001 beräknas till 42 182 000 kr

och till 39 682 000 kr för vart och ett av åren 2002

och 2003.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

34:8 Stockholms internationella

miljöinstitut (SEI)

Propositionen

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,

genomföra och föra ut resultat av studier och

forskning vad gäller utvärdering och utveckling av

miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier för en

hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad

forskning inom områdena energi, atmosfär,

vattenhantering och urbana miljöer. SEI bedriver

verksamhet i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika

och har förutom huvudkontoret i Stockholm, kontor i

Boston, Tallinn och York.

SEI har byggt upp en internationellt erkänd

verksamhet inom områden som är centrala för de

globala miljöproblemen. Institutets verksamhet är av

stort värde för Sverige. För att kunna locka till

sig externa uppdragsfinansiärer krävs en kritisk bas

av vetenskaplig kompetens. Detta kan möjliggöras

genom en stabil och långsiktig basfinansiering som

upprätthåller kvaliteten i verksamheten.

Regeringen beräknar anslaget till 12 miljoner

kronor för år 2001 och motsvarande belopp för åren

2002 och 2003.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Propositionen

Anslaget disponeras för förvaltningskostnader och

strålskyddsforskning vid Statens strålskyddsinstitut

(SSI). SSI är central förvaltningsmyndighet för

frågor om skydd av människor, djur och miljö mot

skadlig verkan av joniserande och icke joniserande

strålning. SSI:s verksamhet finansieras delvis via

avgifter enligt förordningen (1976:247) om vissa

avgifter till Statens strålskyddsinstitut.

För att förbättra förutsättningarna för planering

och genomförande av strålskyddsforskningen är det

nödvändigt att kunna fatta beslut som medför

utfästelser om utgifter för kommande budgetår.

Regeringen bör bemyndigas att under år 2001 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

strålskyddsforskning som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 3 miljoner

kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och

2004.

Regeringens bedömning är att SSI lever upp till de

mål som ställts och att myndigheten kan verka för

ett fortsatt gott strålskydd i samhället.

Regeringens bedömning är att de förändringar som har

skett för att renodla myndigheten som en ren

tillsynsmyndighet är steg i rätt riktning.

Genom ett regeringsbeslut under hösten 1999 fick

SSI i uppdrag att överta ansvaret för driften av de

fem luftfilterstationer som drivs för övervakning av

kärntekniska olyckor. Regeringen bedömer att SSI

behöver en anslagsförstärkning om 2,4 miljoner

kronor för att kunna driva dessa mätstationer

framöver. Regeringen bedömer även att det finns ett

behov av att förstärka miljöövervakningen på

området. Krav på miljöövervakning av radioaktiva

ämnens spridning i naturen och de stråldoser de ger

till befolkningen ges även i rådets direktiv

96/29/Euratom. Regeringen beräknar att SSI behöver

en förstärkning om 2 miljoner kronor för att kunna

bedriva ett sådant miljöövervakningsprogram.

Regeringen beräknar anslaget till 90 888 000 kr för

år 2001, till 92 831 000 kr för år 2002 och till 94

897 000 kr för år 2003.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

34:10 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader och 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

Propositionen

Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka

säkerheten vid kärnteknisk verksamhet och

genomförandet av den forskning och utveckling och

det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11

och 12 §§ lagen (1992:1537) om finansiering av

hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., utom

när regeringen skall fatta ett sådant beslut.

Anslagen disponeras för SKI:s

förvaltningskostnader, kostnader för tillsyn samt

kostnader för kärnsäkerhetsforskning.

SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt

förordningen (1991:739) om vissa avgifter till

Statens kärnkraftinspektion.

Regeringens bedömning är att myndigheten genom sitt

tillsynsarbete verkar för att skydda hälsa och

miljö. För anslaget 34:10 beräknar regeringen 83 617

000 kr för år 2001, 85 391 000 kr för år 2002 och 87

281 000 kr för år 2003.

SKI har i uppdrag att finansiera

kärnsäkerhetsforskning. För att förbättra

förutsättningarna för planering och genomförande av

kärnsäkerhetsforskningen är det nödvändigt att kunna

fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för

kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att

under år 2001 ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12

miljoner kronor under vart och ett av åren 2002,

2003 och 2004.

För anslaget 34:11 beräknas 67 242 000 kr för år

2001, 68 499 000 kr för år 2002 och 69 901 000 kr

för år 2003.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

34:12 Internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.

Propositionen

Anslaget 34:12 disponeras för kostnader för

deltagande i internationellt samarbete på

kärnenergiområdet. Kostnaderna är starkt beroende av

förändringar i valutakurserna. Anslaget beräknas

till 26 752 000 kr för vart och ett av åren 2001,

2002 och 2003.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kärnavfallsfonden

Propositionen

Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till

kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att

allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt

kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert

sätt och att den anläggning i vilken verksamheten

bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan

verksamheten har upphört (10 §). Dessa åtaganden

innebär enligt förarbetena (prop. 1983:60) också ett

ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs

och hur dessa åtgärder skall kunna genomföras.

I det ansvar som enligt 10 § kärntekniklagen läggs

på reaktorinnehavare och övriga innehavare av

tillstånd till kärnteknisk verksamhet ingår att

svara för de faktiska kostnader som behövs för

avfallshanteringen. Som påpekades av Lagrådet i

yttrandet över den tidigare finansieringslagen

(prop. 1980/81:90 s. 637) omfattar

tillståndshavarens skyldigheter även att ansvara med

återstoden av sin förmögenhet för kostnader för

sådana åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle

underlåta att fullgöra sina skyldigheter och staten

därför nödgas vidta åtgärderna.

Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall

innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så

länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt

ställa säkerheter till staten för att säkerställa

att medel finns tillgängliga för att betala

kostnader för hantering och slutförvaring av använt

kärnbränsle och visst radioaktivt avfall, avveckling

och rivning av reaktoranläggningar och forskning på

kärnavfallsområdet. Medlen används också för att

täcka de kostnader som staten har för tillsyn och

kompletterande forskning på kärnavfallsområdet.

Avgifter skall vidare täcka de kostnader som

reaktorinnehavarna, staten och kommunerna har för

information till allmänheten.

Regeringen fastställer avgiften årligen för

nästkommande kalenderår. Avgiftsmedlen förvaltas av

en fond benämnd Kärnavfallsfonden.

Vid utgången av år 1999 var Kärnavfallsfondens

marknadsvärde 23 413 miljoner kronor (22 045

miljoner kronor år 1998).

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

har anfört.

Övriga anslag

Motionerna

I motion MJ824 (mp) framhålls behovet av ett

särskilt statsanslag för att parera, motverka och

förebygga effekter av klimatförändringar. För detta

behövs ekonomiska resurser. Det behövs forskning,

analyser och samordning för att på bästa sätt hitta

bästa lösningar.

I motion MJ831 (c) yrkas att riksdagen beslutar

uppta ett nytt anslag för klimatpolitiska program

(yrkande 2). Vidare yrkas att detta anslag tillförs

100 miljoner kronor för klimatpolitiska program

(yrkande 3 delvis). Klimatfrågan är en av de absolut

viktigaste frågorna på miljöområdet. För att

stimulera det lokala arbetet föreslår motionärerna

att s.k. klimatpolitiska program inrättas.

Kopplingen mellan livsstil och levnadsmönster och

påverkan på miljön kan tydliggöras.

Utskottets överväganden

Motionerna MJ824 (mp) och MJ831 (c) yrkande 3 delvis

behandlar frågor om klimatförändringar och anslag

för klimatpolitiska program. Utskottet konstaterar

att Klimatkommitténs betänkande (SOU 2000:23)

Förslag till Svenska Klimatstrategi innehåller

förslag (s. 79) om att regeringen skyndsamt bör

informera medborgarna och samhället i stort om

växthuseffekten och om möjligheter till medverkan

att begränsa klimatpåverkan genom egna åtgärder samt

om nödvändigheten av skärpta styrmedel.

Informationen bör utformas i bred samverkan med

myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer,

kommuner och frivilliga organisationer. Statens

utgifter uppskattas till 300 miljoner kronor.

Informationen bör genomföras under perioden

2001-2003.

Utskottet har inhämtat att regeringen i december

2000 planerar att överlämna en proposition med

titeln En svensk klimatstrategi. Mot bakgrund av det

arbete som nu pågår är utskottet inte berett att

föreslå något uttalande från riksdagens sida med

anledning av motion MJ824 (mp). Motionen bör lämnas

utan vidare åtgärd.

Utskottet konstaterar att motion MJ831 (c)

yrkandena 2 och 3 delvis går utöver den beslutade

utgiftsramen. Motionen avstyrks.

Politikområde Forskningspolitik under

utgiftsområde 20

Propositionen

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader

Anslaget är nytt från år 2001 och disponeras för den

nya myndighetens förvaltningskostnader. Rådets

viktigaste ansvarsområde är miljöforskning,

lantbruksvetenskaplig forskning, forskning om

samhällsbyggande och forskning för en ekologiskt

hållbar utveckling.

Riksdagen har beslutat om en ny

myndighetsorganisation för forskningsfinansiering

(prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr.

1999/2000:257) vilket bl.a. innebär att ett nytt

forskningsråd för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande skall bildas från år 2001. I den

forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3)

har regeringen angett att rådet skall benämnas

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande. Forskningsrådet skall överta

ansvaret för forskningsfinansiering från Skogs- och

jordbrukets forskningsråd (SJFR),

Byggforskningsrådet (BFR) samt vissa delar från

Forskningsrådsnämnden (FRN) och Naturvårdsverket. En

organisationskommitté (U 2000:5) har i uppgift att

förbereda bildandet av den nya myndigheten.

Genom bildandet av det nya forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande samlas

stora delar av ansvaret för forskning till stöd för

ett ekologiskt hållbart samhälle och därmed skapas

bättre förutsättningar för kraftfulla

forskningssatsningar.

Anslaget finansieras via förvaltningslagen för

SJFR, BFR och FRN, vilkas förvaltningsanslag upphör

i och med detta. Anslaget finansieras också med

medel från anslaget för särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. inom utgiftsområde

16.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 43

744 000 kr, till 39 551 000 kr för år 2002 och till

40 416 000 kr för år 2003.

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning

Anslaget är nytt från år 2001 och disponeras för

stöd till forskning inom områdena miljö och

samhällsbyggande. För lantbruksvetenskaplig

forskning finns anslag 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och kollektiv forskning, under

utgiftsområde 23.

För att underlätta planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt bör regeringen

bemyndigas att under år 2001 ingå ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter på högst 80

miljoner kronor under år 2002, högst 65 miljoner

kronor under år 2003, högst 50 miljoner kronor under

år 2004, högst 45 miljoner kronor under år 2005 och

högst 40 miljoner kronor under år 2006.

Anslaget finansieras via forskningslagen från BFR,

FRN, Naturvårdsverket samt från anslaget för

särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. inom utgiftsområde 16. Forskningsanslaget för

BFR och FRN upphör i och med detta.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 165

585 000 kr, för år 2002 till 173 718 000 kr och för

år 2002 till 187 673 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 2000/01:MJ251 yrkandena 1

och 2, 2000/01:MJ831, 2000/01:MJ837 yrkandena 2

och 6, 2000/01:MJ841 yrkande 20 och

2000/01:Fi211 yrkande 21 delvis anvisar anslag

för budgetåret 2001 under utgiftsområdet enligt

utskottets förslag i bilaga 1,

2. beträffande vissa bemyndiganden

att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamheten som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000

kr under vart och ett av åren 2002, 2003 och

2004 (avsnitt 3.8.2),

b) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering och genomförande av miljöövervakning

som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 55 000 000 kr under år 2002,

högst 40 000 000 kr under år 2003 och högst 30

000 000 kr under år 2004 (avsnitt 3.8.2),

c) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden, ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv

av eller intrångsersättningar i värdefulla

naturområden som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 120 000 000 kr under

år 2002 (avsnitt 3.8.3),

d) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000

kr under år 2002, högst 100 000 000 kr under år

2003 och högst 80 000 000 kr under år 2004

(avsnitt 3.8.4),

e) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000

kr under år 2002, högst 15 000 000 kr under år

2003 och högst 10 000 000 kr under år 2004

(avsnitt 3.8.5),

f) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 34:9 Statens

strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 3 000 000 kr under

vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004

(avsnitt 3.8.9),

g) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12

000 000 kr under vart och ett av åren 2002, 2003

och 2004 (avsnitt 3.8.11),

h) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som

innebär utgifter på högst 80 000 000 kr under år

2002, högst 65 000 000 kr under år 2003, högst

50 000 000 kr under år 2004, högst 45 000 000 kr

under år 2005 och högst 40 000 000 kr under år

2006 (avsnitt 4.1.2),

3. beträffande anläggande av skoterleder

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ761 och

2000/01:MJ820,

4. beträffande skogsmarkskalkning

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 4,

5. beträffande försöksverksamhet i samband

med kalkning

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ773,

6. beträffande uttalande om samhällsnyttan

av kalkning m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ814,

7. beträffande kalkningsinsatser och

administrationskostnader

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ764 yrkande 14,

res. 1 (m)

8. beträffande omfördelning av resurser

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ735 yrkande 1,

9. beträffande vård av värdefull natur

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ711 yrkande 25 och

2000/01:MJ723 yrkande 1,

res. 2 (c)

10. beträffande informationsinsatser

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ723 yrkande 2,

11. beträffande behov av anslag för att

motverka effekterna av klimatförändringar

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ824.

res. 3 (mp)

Stockholm den 28 november 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

I beslutet har deltagit: Ulf Björklund (kd), Kaj

Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson

(m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar

Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-

Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael

Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och Carina Ohlsson

(s).

Reservationer

1. Kalkningsinsatser och

administrationskostnader (mom. 7)

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:

Kalkningsinsatserna av försurade sjöar och

vattendrag måste fortsättningsvis genomföras på en

tillräcklig nivå. Principen skall vara att sjöar och

vattendrag som hittills kalkats skall ingå i den

nationella kalkningsplanen.

Regeringen bör ges i uppdrag att utforma ett

sammanhållet program för skogskalkning. Vidare bör

det internationella samarbetet i Östersjöområdet

samt inom EU intensifieras för att få till stånd

bindande avtal om utsläppsminskningar. Dessutom

måste de höga administrationskostnaderna i

kalkningsanslaget reduceras. Det är inte rimligt att

40 miljoner kronor av totalt 213 miljoner kronor går

till administration.

Vi anser att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande kalkningsinsatser och

administrationskostnader

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ764 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts ovan,

2. Vård av värdefull natur (mom. 9)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Centerpartiet anser att medlen för skyddsvärd

skogsmark skall fördelas så att en större andel än i

dag kan reserveras för biotopskydd och

naturvårdsplaner. Det innebär att flera små områden

kan komma i fråga runt om i landet och att vi härmed

kan uppnå en större biologisk mångfald. Medel bör

också reserveras för skötsel och tillsyn av de

naturvårdsområden som bildas samt till ersättning

för angränsande skog som skadas av exempelvis

insektsangrepp i ett reservat.

Jag anser att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande vård av värdefull natur

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ711

yrkande 25 och 2000/01:MJ723 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

ovan,

3. Behov av anslag för att motverka

effekterna av klimatförändringar (mom. 11)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Risken för klimatförändringar är förmodligen detta

århundrades allvarligaste miljöhot. Även om vi såväl

nationellt som globalt lyckas minska utsläppen av

klimatförändrande gaser kommer effekter av tidigare

utsläpp att drabba oss. Detta medför kostnader såväl

för det globala samhället som för vårt nationella.

Mycket talar för att en ökande stranderosion kommer

att påverka många svenska kommuner. Vi vet att

klimatpåverkan även kan påverka flora och fauna,

vattenflöden och skyddsbehov. Effekterna av de

översvämningar som blev följden av den senaste

sommarens väder kunde åtgärdas med hjälp av medel

från den tillfälliga s.k. kommunakuten.

För att parera, motverka och förebygga effekterna

av klimatförändringar behövs ekonomiska resurser.

Det behövs forskning, analyser och samordning för

att på bästa sätt hitta lösningar. Ett steg i rätt

riktning är t.ex. att låta en myndighet hantera och

ansvara för erosionsfrågorna. Ett annat steg är att

inrätta ett anslag i statsbudgeten för att garantera

att det finns medel avsatta på liknande sätt som vi

under budgetsamverkan kunnat införa ett anslag för

marksanering.

Jag anser att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande behov av anslag för att

motverka effekterna av klimatförändringar

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ824 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

ovan,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:

Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet

om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vi

redovisar här vår syn på utgiftsområde 20.

När det gäller området allmän miljö- och naturvård

har regeringen till slut hörsammat våra krav på

rimliga anslag till de områden där staten har ett

huvudansvar. Det gäller i huvudsak anslagen för

miljöforskning och miljöövervakning. Efter att i

flera år ha misskött dessa områden försöker

regeringen nu kompensera detta genom en snabb ökning

av anslagen. Problemet med snabba skiften i

anslagsnivåerna är att det riskerar att leda till

ett ineffektivt utnyttjande av medlen.

Det är angeläget att det anslås tillräckliga medel

för miljöövervakning eftersom den är en viktig källa

till information om det aktuella miljötillståndet.

Vi har under flera år krävt ökningar av anslaget,

vilket regeringen till slut hörsammade och föreslog

ökningar i vårpropositionen för år 2000. I

budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare

ökning av anslaget. Den föreslagna ökningen är

därmed så stor att det finns risk för att medlen

inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Vi

föreslår därför att anslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m. minskas med 20 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

Det är viktigt att bevara den biologiska

mångfalden. Vi anser att markägarna själva är

lämpade att i ökad utsträckning genomföra vård och

skyddsåtgärder. Det man äger vårdar man även när det

gäller att bevara den biologiska mångfalden. Att i

ökad utsträckning ersätta markägare för de

bevarandeåtgärder de genomför inom ramen för

skötselavtal sänker dessutom de totala kostnaderna

för dessa insatser. Från och med år 2002 avsätter vi

dessutom 1 miljard kronor för bildandet av en fond

för bevarande av den biologiska mångfalden. Vi

föreslår att anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden minskas med 78 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet

om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi

kan av formella skäl inte vidhålla våra anslags-

yrkanden i en reservation och väljer därför att i

ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör

utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.

Miljö är ett allomfattande begrepp. Politiken måste

präglas av en helhetssyn på människan som till alla

delar berörs av miljön och samspelar med miljön.

Försurningen har minskat i vårt land. De inhemska

svavelutsläppen har minskat kraftigt. Dock ökar

trafiken och därmed utsläpp av försurande

kväveoxider. Hälften av det sura nedfallet kommer

från andra länder i Europa.

Eftersom marken också är försurad minskar

försurningen i vattendragen ganska långsamt, trots

kalkning. Kalkning av avrinningsområden bidrar till

snabbare minskning av försurningen. Det finns något

motstridiga rapporter om skogskalkningens effekt på

skogstillväxt samt på flora och fauna i skog och

våtmark. Därför bör försök i större skala göras i

områden med högt försurningstryck.

Vi har tidigare kritiserat att det varit svårt att

utläsa ur regeringens budgetförslag hur mycket

pengar som anslagits till kalkning. Vi har därför

yrkat på att kalkning skall redovisas för sig.

Skogskalkning bör inledningsvis tas med som ett nytt

anslag. Så småningom bör hela den samlade

kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt

anslag, eftersom en gemensam strategi med

sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma att

minska resursbehovet totalt sett. Kristdemokraterna

anslår 50 miljoner kronor till skogskalkning för år

2001 samt ytterligare 50 miljoner kronor per år för

år 2002 respektive 2003 utöver regeringens förslag.

Kristdemokraterna har tidigare påpekat att påbörjad

kalkning inte bör avbrytas.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Eskil Erlandsson (c) anför:

Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet

om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi

kan av formella skäl inte vidhålla våra anslags-

yrkanden i en reservation och väljer därför att i

ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör

utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.

Klimatfrågan är en av de viktigaste frågorna på

miljöområdet. Mänsklighetens påverkan på den

naturliga växthuseffekten kan få ödesdigra konse-

kvenser för såväl nu levande som kommande

generationer. Alla delar av samhället måste vara med

i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.

För att stimulera det lokala arbetet med detta

föreslår Centerpartiet att s.k. klimatpolitiska

program inrättas. Att arbeta lokalt med denna fråga

har fördelen att den kan bli tydlig för människor.

Kopplingen mellan livsstil och levnadsmönster och

påverkan på miljön kan tydliggöras. Inom

utgiftsområdet anslår Centerpartiet därför 100

miljoner kronor för det första årets klimatpolitiska

program.

Kalkning är tyvärr en nödvändig åtgärd så som

utvecklingen ser ut för närvarande. Medel till

kalkning av försurade sjöar, vattendrag och skogar

måste få mer resurser. Centerpartiet anslår därför

ytterligare 10 miljoner kronor till kalkning inom

anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden.

Inom anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden finns medel för avsättning av

skyddsvärd skogsmark samt medel för kalkning. Det är

enligt vår mening viktigt att dessa olika områden

delas i budgethänseende. Härmed kan mera

förutsägbara anslagsnivåer för respektive insatser

uppnås och förhoppningsvis även en mer långsiktig

politik än vad som gäller i dag.

Centerpartiet har tidigare efterfrågat ett

erkännande och ett berättigat stöd till de ideella

organisationerna genom en uppräkning av anslag.

Centerpartiet föreslår att anslagen till ideella

organisationer verksamma inom natur- och

kulturmiljöområdet räknas upp. Anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med 5 miljoner

kronor för detta ändamål.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Harald Nordlund (fp) anför:

Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet

om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi

kan av formella skäl inte vidhålla våra anslags-

yrkanden i en reservation och väljer därför att i

ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör

utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.

Folkpartiet anför i motionerna MJ841 yrkande 20 och

Fi211 yrkande 21 delvis att i skogen finns unika

biotoper och ekosystem som utgör grunden för många

arters överlevnad. Dessa förutsättningar måste

återspeglas i avverknings- och reproduktionsreglerna

för att den biologiska mångfalden skall bevaras.

Det finns många unika naturområden som är akut

hotade. Det är främst stora områden av ovärderlig

s.k. gammelskog som står på spel. Effekten av det

otillräckliga anslaget blir att värdefulla biotoper

förstörs och att den biologiska mångfalden utarmas.

På några timmar kan värdefulla områden försvinna som

kommer att ta hundratals år att återskapa.

Folkpartiet har i flera år föreslagit kraftigt

höjda anslag för skydd av skogsmark. Det är

glädjande att regeringen har höjt anslaget, men vi

förespråkar att anslaget höjs ytterligare. Det är

just takten i skyddsarbetet som är och kommer att

vara den avgörande faktorn för om Sverige klarar

målet att bevara den biologiska mångfalden i

tillräcklig omfattning. För att komma upp till en

rimlig nivå vill Folkpartiet under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård utöka anslaget 34:3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden

med ytterligare 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

-------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

-------------------------------------------------------

Anslag

förslag

-------------------------------------------------------

----------------------------------------------------

26 Forskningspolitik

-------------------------------------------------------

1 Forskningsrådet för miljö, areella 43 744

näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader (ram)

-------------------------------------------------------

2 Forskningsrådet för miljö, areella 165 585

näringar och samhällsbyggande: Forskning

(ram)

-------------------------------------------------------

----------------------------------------------------

34 Miljöpolitik

-------------------------------------------------------

1 Naturvårdsverket (ram) 303 138

-------------------------------------------------------

2 Miljöövervakning m.m. (ram) 226 495

-------------------------------------------------------

3 Åtgärder för att bevara den biologiska 848 461

mångfalden (ram)

-------------------------------------------------------

4 Sanering och återställning av förorenade 151 755

områden (ram)

-------------------------------------------------------

5 Miljöforskning (ram) 56 930

-------------------------------------------------------

6 Kemikalieinspektionen (ram) 81 733

-------------------------------------------------------

7 Internationellt miljösamarbete (ram) 42 182

-------------------------------------------------------

8 Stockholms internationella miljöinstitut 12 000

(obet.)

-------------------------------------------------------

9 Statens strålskyddsinstitut (ram) 90 888

-------------------------------------------------------

10 Statens kärnkraftinspektion: 83 617

Förvaltningskostnader (ram)

-------------------------------------------------------

11 Statens kärnkraftinspektion: 67 242

Kärnsäkerhetsforskning (ram)

-------------------------------------------------------

12 Internationellt samarbete i fråga om 26 752

kärnsäkerhet m.m. (ram)

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 2 200 522

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2001

inom utgiftsområde 20

ABELLEN SAKNAS>