Bet. 2000/01:MJU10

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU10

Hållbara Sverige

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

MJU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse

2000/01:38 Hållbara Sverige -uppföljning av åtgärder

för en ekologiskt hållbar utveckling jämte 37 mo-

tionsyrkanden. Samtliga motionsyrkanden avstyrks,

bl.a. med hänvisning till vad som redovisas i

skrivelsen, riksdagens tidigare uttalanden i

frågorna samt pågående arbete på området.

I betänkandet finns 19 reservationer och 5

särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Redovisningen av arbetet med

ekologiskt hållbar utveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om

att kommande skrivelser om hållbara Sverige

på ett tydligare sätt bör inriktas mot

utvärdering och analys av den förda

miljöpolitiken. Utskottet hänvisar bl.a. till

Miljömålskommitténs förslag om ett nytt

uppföljningssystem och om återkommande

fördjupad utvärdering som för närvarande

bereds inom Regeringskansliet.

Skrivelsen

Regeringens utgångspunkt för arbetet med att ställa

om Sverige till ekologisk hållbarhet har varit det

åtgärdsprogram som 1997 redovisades i skrivelsen

Ekologisk hållbarhet (skr. 1997/98:13). Detta

program innehöll 93 åtgärdspunkter fördelade på de

dåvarande tretton departementen inom

Regeringskansliet. I 1998 års skrivelse Hållbara

Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en

ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1998/99:5) gavs

en första redovisning av hur långt arbetet har

kommit inom de viktigaste politikområdena och vilka

nya politikområden eller förslag som tillkommit.

Skrivelsen byggde i stora delar på Hållbara Sverige

- Lägerapport 1998 som Delegationen för en

ekologiskt hållbar utveckling redovisade i augusti

1998. Regeringen har 1999 återigen redovisat

utvecklingen i rapporten Hållbara Sverige -

uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar

utveckling (skr. 1999/2000:13). Årets skrivelse

följer i stort tidigare upplägg. Regeringen väljer

dock att i år, med tanke på det annalkande svenska

ordförandeskapet i Europeiska unionen, lyfta fram

arbetet inom EU och det internationella

miljöarbetet.

Motionen

Enligt motion MJ1 (m) är skrivelsen om Hållbara

Sverige i allt väsentligt en beskrivning av

verkligheten så som regeringen uppfattar den snarare

än en uppföljning i meningen analys och utvärdering

av politikens resultat. Därmed skiljer sig

redovisningen inte nämnvärt från regeringens årliga

redogörelse av miljöarbetet i budgetpropositionen.

Det förefaller som ett slöseri med resurser att ge

ut en särskild skrivelse som inte tillför något

nytt. Skrivelsen skulle kunna ha ett berättigande om

den var analytisk och utvärderande till sin

karaktär. Kommande skrivelser om hållbara Sverige

bör ha som syfte att utvärdera och analysera den

förda miljöpolitiken (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer till stora delar i de synpunkter

som anförs i motion MJ1 (m) när det gäller behovet

av fortlöpande uppföljning och utvärdering av den

förda miljöpolitiken. Genom att regeringen årligen

för riksdagen redovisar hur arbetet med att nå en

ekologiskt hållbar utveckling fortskrider får

riksdagen kontinuerlig information om vad som har

hänt inom de olika departementens verksamhetsområde.

Redovisningen, som görs i anslutning till

budgetpropositionen, innehåller en sammanställning

av vad vidtagna åtgärder har haft för effekter på

omställningsarbetet. Redovisningen innehåller också

nya åtgärder som vidtagits under året eller i

samband med andra beslut. Enligt utskottets mening

kan skrivelsen därmed ses som ett exempel på

uppföljning av den förda miljöpolitiken. Vidare

erinrar utskottet om att riksdagen våren 1999 på

förslag av regeringen godkände en ny struktur i

arbetet med miljömål (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Förslaget var en

vidareutveckling och precisering av det inledda

arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. I den

nya strukturen för s.k. miljökvalitetsmål ligger att

de skall vara enkla att tillämpa och följa upp.

Miljömålskommittén har i sitt betänkande Framtidens

miljö - allas vårt ansvar (SOU 2000:52) föreslagit

att ett nationellt och ett regionalt

uppföljningssystem baserat på indikatorer knyts till

miljökvalitetsmålen. Varje år skall regeringen

rapportera till riksdagen hur arbetet med att nå

miljökvalitetsmålen fortskrider. Vidare föreslås att

regeringen en gång per mandatperiod skall presentera

en fördjupad utvärdering för att riksdagen skall

kunna ta ställning till om korrigerande åtgärder

behöver vidtas. Kommitténs förslag bereds för

närvarande inom Regeringskansliet. Med det anförda

föreslår utskottet att motion MJ1 (m) yrkande 1 nu

lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

En hållbar utveckling m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (c)

om att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till en strategi för

ökat funktionstänkande respektive om

decentraliserat miljöarbete. När det gäller

förslaget om ökat funktionstänkande hänvisar

utskottet bl.a. till att förslaget innebär en

genomgripande förändring av det synsätt som

präglat arbetet med mål och medel i

miljöpolitiken samt att det krävs ganska

ingående överväganden och preciseringar innan

riksdagen kan göra något uttalande om den

konkreta innebörden av ett s.k.

funktionstänkande. Vidare avstyrks ett

förslag (kd) beträffande förfarandet vid

anmälan om nyttjande av annans mark med

hänvisning till utskottets tidigare

ställningstagande. Med samma motivering

avstyrks även två motionsyrkanden (fp) om den

biologiska mångfalden i skogsbruket. Vidare

avstyrks ett yrkande (kd) om formerna för

sanering av förorenad mark m.m.

Skrivelsen

Målet om en hållbar samhällsutveckling omfattar

ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Dessa

är beroende av varandra och måste vägas samman på

ett balanserat sätt för att målet om en hållbar

utveckling skall uppnås. I begreppet ekologisk

hållbarhet betonas särskilt den ekologiska

dimensionen av hållbar utveckling. Ytterst handlar

det om att tillförsäkra nuvarande och kommande

generationer goda framtidsutsikter och en god

livskvalitet. I miljöbalkens första paragraf slås

fast att naturen har ett skyddsvärde och att

människans rätt att förändra och bruka naturen är

förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. En

förutsättning för att detta arbete skall bli

framgångsrikt är ett brett deltagande från

samhällets alla aktörer. Kunskap om de ekologiska

villkoren för samhällets utveckling blir därmed av

stor betydelse. Centrala aspekter för medborgarnas

deltagande är möjligheter till insyn, dialog och

påverkan.

Miljöhänsyn och resurshushållning måste integreras

i beslutsfattandet inom alla verksamheter och

sektorer i samhället. Samtidigt måste

sektorstänkandet begränsas till förmån för en

helhetssyn på samhällets utveckling. Detta kräver

ett vidgat perspektiv där såväl ekologiska som

ekonomiska och sociala aspekter integreras i

beslutsprocesser inom myndigheter, företag och

organisationer.

Miljöteknikdelegationen, som inrättades i

september 1996, har till uppgift att stimulera

utvecklingen och marknadsintroduktion av

miljöanpassade produkter, processer och teknik som

syftar till en ekologiskt hållbar utveckling.

Miljöteknikdelegationen fokuserar på

efterfrågesidan. En stor del av arbetet ägnas åt att

tillsammans med användare av olika produkter och

tekniker formulera funktionskrav för miljöanpassade

produkter för att på så sätt underlätta att

innovationer och forskningsresultat omsätts till

kommersiella produkter som motsvarar reella behov på

marknaden.

Omfattande statliga insatser har gjorts för att

garantera särskilt värdefulla mark- och

vattenområden ett varaktigt skydd. Regeringen har

under året också föreslagit ytterligare områden att

ingå i det europeiskt sammanhängande nätverket av

områden med höga naturvärden, Natura 2000. I flera

sammanhang har betonats betydelsen av en ökad

samverkan mellan naturvården och kulturmiljösektorn.

Artdatabanken är en särskild enhet vid Sveriges

lantbruksuniversitet, SLU. Dess viktigaste uppgifter

är att samla in, lagra, utvärdera och tillhandahålla

information om hotade och sällsynta växter och djur.

Artdatabanken utarbetar utifrån denna information

nationella rödlistor som beskriver arternas status.

När det gäller förorenade områden görs från

statens sida stora ekonomiska satsningar.

Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att

utreda och lämna förslag om hur den

efterbehandlingsverksamhet som sker med statlig

finansiering skall organiseras. Förslaget har

remissbehandlats och bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Motioner

Enligt motion MJ2 (kd) yrkande 3 bör förfarandet vid

anmälan om nyttjande av annans mark förändras. Ökad

turism kan ge slitage och skador på naturen.

Allemansrätten kan missbrukas bl.a. genom

kommersiell verksamhet utan markägarens samtycke.

Enligt motionärerna bör kommersiell verksamhet på

annans mark inte få bedrivas utan markägarens

samtycke. Regeringen kan med stöd av 12 kap. 6 §

miljöbalken meddela föreskrifter om anmälningsplikt

för vissa verksamheter. Av dessa föreskrifter bör

framgå att markägaren skall underrättas vid sådan

anmälan, att samtycke skall inhämtas, och att

skriftligt avtal skall upprättas. I motionen

(yrkande 4) uppmärksammas vidare formerna för

sanering av förorenad mark. Enligt motionärerna

måste den pågående beredningen av Naturvårdsverkets

förslag skyndas på. De flesta kommuner har ingen

erfarenhet hur man praktiskt genomför en sanering.

Kunskap saknas om vart man vänder sig, vilka krav

som skall ställas, och vem som kan utföra

saneringen. Sanering av förorenade områden bör

ordnas på samma sätt som radonsanering, där

speciella, för ändamålet certifierade, personer

anvisas av ansvarig myndighet. Enligt motion MJ3 (c)

bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag

på en strategi för ökat funktionstänkande. För att

få en helhetssyn på miljöpolitiken är det enligt

motionärerna nödvändigt att tänka nytt och

annorlunda. Funktionstänkandet är ett sätt att

verkligen ta ett helhetsgrepp på miljöpolitiken. Det

är inte produkten i sig som skall efterfrågas utan

det är funktionen som produkten tillhandahåller som

skall efterfrågas. Som kund efterfrågar man inte

kylskåpet utan funktionen kylda livsmedel.

Funktionstänkandet gör att nya och vad som i dag ses

som okonventionella lösningar kommer att utvecklas.

Livsstilsfrågor och funktionstänkande hör i allra

högsta grad ihop (yrkande 1). Vidare framhålls i

motionen att regeringen hittills inte har lyckats ta

steget fullt ut att tilltro människor möjligheten

till delaktighet. Regeringens uppifrånperspektiv

finns tydligt kvar i skrivelsen. Det är absolut

nödvändigt att alla delar av samhället engageras i

arbetet med att uppnå en hållbar utveckling. Det

kräver en decentraliserad politik där människors

vilja att leva miljövänligt tas till vara. I stället

för alltmer tvingande åtgärder krävs att människor

ges möjlighet att ta ansvar och leva miljövänligt.

Detta kan handla om alltifrån ekonomiska

förutsättningar till information. Miljöpolitiken

måste i verkligheten, och inte bara i retoriken,

vara decentraliserad (yrkande 2).

Enligt motion MJ4 (fp) är den biologiska

mångfalden en förutsättning för människans

överlevnad, men också en ständig källa till

inspiration och rekreation. Skyddet av den

biologiska mångfalden står också högt upp på

Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt att

skydda naturskog och därmed den biologiska

mångfalden är att undanta viss skogsmark från

skogsbruket. För att en del av Sveriges sista

naturskog skall kunna bevaras för kommande

generationer måste mer skog skyddas i reservat. Att

bevara orörd natur, ostörda rekreationsområden och

biologisk mångfald är därför viktiga mål för liberal

miljö- och naturresurspolitik (yrkande 5).

Motsvarande synpunkter förs fram även i motion MJ841

( fp) yrkande 6.

Utskottets ställningstagande

Centerpartiet efterlyser i motion MJ3 yrkande 1 ett

ökat inslag av s.k. funktionstänkande i

miljöpolitiken. Utskottet gör inledningsvis den

bedömningen att motionen syftar till en

genomgripande förändring av det synsätt som hittills

präglat arbetet med mål och medel i miljöpolitiken

och kontrollen av verksamheter och produkter som

påverkar människors hälsa och miljön. Motivtexten i

motionen är dock ganska allmänt hållen och ger inget

underlag för mer slutgiltiga ställningstaganden.

Utskottet vill tills vidare uppfatta motionen som

ett initiativ till fortsatta diskussioner i ämnet.

En öppen och förutsättningslös debatt angående

miljöpolitikens utformning är givetvis positiv från

många synpunkter. Som framgår av det följande krävs

det emellertid ganska ingående överväganden och

preciseringar innan riksdagen kan göra något

uttalande om den konkreta innebörden av ett s.k.

funktionstänkande.

Det kan nämnas att utskottet nyligen, tillsammans

med Naturvårdsverket, anordnade ett seminarium

angående livsstil och miljö; frågor som har ett

visst samband med de ämnen som berörs i motionen.

Det föreligger allmän enighet om att miljöproblemen

under senare tid i viss mån ändrat karaktär och att

det krävs ökad uppmärksamhet kring enskildas

beteenden och samhällets funktioner vad gäller t.ex.

produktions-, distributions- och

konsumtionsprocesser. Dessa frågor har utskottet

nyligen behandlat i anslutning till regeringens

skrivelse 1999/2000:114 (bet. 2000/01:MJU3). Så

långt kan utskottet ansluta sig till de synpunkter

som framförs i motionen.

Det bör också nämnas att miljöbalkens allmänna

hänsynsregler i viss mån redan nu ger uttryck för

ett funktionstänkande med syftning på både enskilda

individer och företag. Det gäller t.ex. principen om

bästa möjliga teknik vid yrkesmässig verksamhet och

den s.k. produktvalsprincipen. Enligt förarbetena

till produktvalsprincipen (2 kap. 6 §) kan

paragrafen innebära inte bara att den minst

miljöfarliga produkten skall användas för en viss

verksamhet utan också att verksamheten skall ske med

en metod som inte innefattar någon användning av

kemiska produkter m.m. över huvud taget. Som exempel

nämns i detta sammanhang att rengöring med hjälp av

kemiska produkter i vissa fall skall kunna ersättas

med mekanisk rengöring eller slipning. Ett annat

exempel kan vara att ogräsbekämpning i jordbruket

skall utföras med andra metoder än med användande av

kemiska bekämpningsmedel. Vidare innebär

hänsynsregeln i 2 kap. 3 § att vid yrkesmässig

verksamhet skall användas bästa möjliga teknik, i

syfte att begränsa hälso- och miljöpåverkan av

verksamheten. Samtidigt bör uppmärksammas att kraven

på hänsyn gäller i den utsträckning det inte kan

anses orimligt att uppfylla dem.

En mer allmän övergång till en funktionsstyrd

miljöpolitik riskerar enligt utskottets mening att

komma i konflikt med vissa grundläggande principer i

ett demokratiskt samhälle; i synnerhet om

funktionstänkandet skulle tillämpas i enskilda

tillståndsärenden eller t.o.m. tillåtas styra

enskildas val av åtgärder i den dagliga

verksamheten. Med utgångspunkt i det praktiska

exempel som anförs i motionen skulle

funktionsprincipen kunna innebära att samhället

genom någon myndighet inskränker möjligheten att

tillverka eller saluföra en viss produkt (i detta

fall kylskåp) med hänvisning till att

kylskåpsfunktionen i stället skall fullgöras i form

av försäljning eller leverans av kylda livsmedel;

dvs. en helt annan näringsgren än den som är aktuell

för den berörda företagaren. Funktionstänkandet

skulle med andra ord kunna innebära att samhället

utövar någon form av centralstyrning av produktionen

av varor och tjänster. När det gäller kriterier för

den åsyftade prövningen utgår utskottet från att

motionen syftar till en bedömning av de alternativa

metodernas lämplighet utifrån ett övergripande

miljö- och resurshushållningsperspektiv. Även med

denna precisering kan det enligt utskottets mening

bli mycket svårt att fastställa objektiva,

förutsebara och allmänt vedertagna kriterier för

bedömningen i det enskilda fallet. Utskottet anser

mot angivna bakgrund inte att det finns tillräckligt

underlag för att föreslå någon åtgärd eller något

uttalande från riksdagens sida med anledning av

motion MJ3 (c) yrkande 1.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ3 (c) om att det är absolut

nödvändigt att alla delar av samhället engageras i

arbetet med att uppnå en hållbar utveckling och att

politiken måste utformas på ett sådant sätt att

människors vilja att leva miljövänligt tas till

vara. Det krävs att människor ges möjlighet att ta

ansvar och leva miljövänligt. Det kan avse bl.a. de

ekonomiska förutsättningarna och tillgången till

information. Även regeringen synes dela denna

uppfattning. I skrivelsen anförs bl. a. att ett

samhälle där alla medborgare känner delaktighet och

har viljan och förmågan att ta ansvar för sitt

handlande utgör grunden för arbetet med hållbar

utveckling. Viktiga förutsättningar härför är

utbildning och kunskap, både om specifika sakfrågor

och om medborgarens möjligheter att delta i

miljöarbetet. Vidare måste alla medborgare ha

möjlighet att kunna ta del av den information som

finns om den ekologiska omställningen i Sverige. I

skrivelsen uppmärksammas även behovet av utbildning

och arbetet med nationella styrdokument såsom

skollag, läroplaner, programmål och kursplaner.

Dessa ställer tydliga krav på och erbjuder samtidigt

stöd för undervisning om hållbar utveckling i skolan

och i högskolan. Vidare framhålls behovet av

kompetensutveckling hos lärarna när det gäller

områdena miljö och naturvetenskap. Utskottet vill i

detta sammanhang påminna om att regeringen i samband

med 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.

1999/2000:100) aviserade det s.k. gröna

kunskapslyftet tillsammans med folkrörelserna.

Syftet med det gröna kunskapslyftet är att öka

kunskaperna och insikterna hos allmänheten om

behovet att ställa om samhället i hållbar riktning

samt visa hur den enskilde i vardagen kan bidra i

den processen. I skrivelsen framhålls vidare att

tillgången till information påverkar möjligheterna

att skapa ett hållbart samhälle. Ett av de

viktigaste medlen för att förmedla information till

konsumenterna om olika produkters miljöegenskaper är

miljömärkningen. Vidare bör framhållas att

Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, i december

1999 redovisade en nationell kommunikationsstrategi

för Agenda 21 och hållbar utveckling. Strategin

syftar till att stödja såväl statliga myndigheter

som kommuner och andra lokala aktörer i

informations- och folkbildningsarbetet. I detta

sammanhang bör även de s.k. gröna nyckeltalen

uppmärksammas. Dessa kan användas som vägledning för

politiska beslut men även utgöra underlag för

samhällsdebatt på samma sätt som de ekonomiska

nyckeltalen.

På lokal nivå finns goda förutsättningar att

utveckla formerna för dialog, samråd och brett

engagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Inte

minst gäller det arbetet med lokala Agenda 21. Inför

uppföljningen av konferensen i Rio de Janeiro år

2002 (Rio +10) är det nu viktigt att bygga vidare på

den grund som lagts. En nationalkommitté har

tillkallats med uppgift att ytterligare förankra,

samordna och utveckla arbetet med Sveriges åtaganden

inom bl.a. Agenda 21. Som ett led i detta uppdrag

förs en aktiv dialog med olika instanser som på

olika sätt är engagerade i arbetet med Agenda 21.

Ett antal konferenser har arrangerats i olika delar

av landet tillsammans med lokala, regionala och

andra samarbetspartner. Syftet med dessa konferenser

har varit att skapa tillfällen för information och

dialog. Med det anförda föreslår utskottet att

motion MJ3 (c) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.

Frågan om allemansrätten och dess omfattning har

nyligen behandlats av utskottet i betänkande

2000/01:MJU3. Utskottet vidhåller sitt tidigare

ställningstagande och avstyrker motion MJ2 (kd)

yrkande 3.

Även frågor med anknytning till värnandet av den

biologiska mångfalden i skogsbruket har behandlats

utförligt av utskottet i nyss nämnda betänkande. Med

hänsyn härtill föreslår utskottet att motionerna MJ4

(fp) yrkande 5 och MJ841 (fp) yrkande 6 lämnas utan

vidare åtgärd.

I budgetpropositionen för år 2000 angav regeringen

som målsättning att de förorenade områdena skall

vara åtgärdade till år 2020. Utskottet instämde i

detta ställningstagande (bet. 1999/2000:MJU1). Den

statliga verksamheten, som samordnas av

Naturvårdsverket, har inriktats på att klarlägga

omfattning och konsekvenser av föroreningarna samt

att ta fram metoder för undersökningar och

efterbehandlingsåtgärder. En översiktlig

kartläggning av landets saneringsbehov av förorenade

områden har gjorts i samarbete med länsstyrelserna.

Enligt Naturvårdsverkets bedömning är det totala

antalet förorenade områden ca 22 000. Hälften av

dessa har identifierats och resten har uppskattats.

Under år 1999 har Naturvårdsverket fördelat knappt

40 miljoner kronor i bidrag till inventeringar av

hela län, till undersökningar samt åtgärder i

samband med enskilda objekt. När det gäller den

fortsatta beredningen av Naturvårdsverkets förslag

om efterbehandlingsverksamheten utgår utskottet

givetvis från att Naturvårdsverkets förslag bereds

utan onödigt dröjsmål. Med det anförda föreslår

utskottet att motion MJ2 (kd) yrkande 4 lämnas utan

vidare åtgärd.

Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (kd)

om gröna nyckeltal för de små företagens

miljöarbete med hänvisning till regeringens

ansvar för det fortsatta arbetet med att

vidareutveckla nyckeltalen. Vidare avstyrks

ett förslag (c) om en samlad strategi för

miljöexport i den mån det inte kan anses

tillgodosett.

Skrivelsen

Regeringen avser också att fortsätta den dialog med

näringslivet och övriga aktörer som påbörjats för

att det breda ansvarstagande som behövs skall komma

till stånd. Ett exempel på kontakter mellan

näringslivet och regeringen är

Miljövårdsberedningens uppdrag att förbereda och

inleda en dialog med delar av näringslivet om dess

arbete med en hållbar utveckling. Syftet med

dialogen är att driva på arbetet för en hållbar

utveckling i vissa valda sektorer samt att ta fram

underlag för politiska beslut och riktlinjer i

miljöpolitiken. En annan viktig insats är Närings-

och teknikutvecklingsverkets, NUTEK, arbete för att

främja näringslivets eget miljöarbete, exempelvis

genom införande av miljöledningssystem.

Miljöexport är ett exempel på hur exportframgångar

kan vinnas på affärsmässiga grunder samtidigt som

miljöförbättringar erhålls. Regeringen beslutade

därför i september 1998 att anvisa 12 miljoner

kronor till Sveriges exportråd för att genomföra ett

treårigt program med syfte att främja export av

miljöteknikrelaterade varor och tjänster i

regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet.

Programmet är fokuserat på teknik och tjänster för

rening av luft och vatten samt på avlopp och

avfallshantering. Inom dessa branscher är många små

och medelstora företag verksamma. Under år 2000

anvisade regeringen ytterligare 9 miljoner kronor

till programmet. Genom nämnda program skapas bättre

förutsättningar för samverkan mellan exempelvis

tekniska konsulter och tillverkningsföretag. Vidare

stärks möjligheten att skapa internationella

allianser inom detta område. Dessa insatser kommer

att fortsätta. Miljöteknikdelegationens uppdrag har

för år 2000 utökats till att omfatta insatser som

främjar ökad export av miljöanpassade varor och

tjänster. Eftersom verksamhetsområdet är nytt för

delegationen och endast skall pågå under ett år har

insatserna inriktats mot att pröva olika metoder som

kan underlätta små och medelstora företags

internationalisering.

Motioner

Enligt motion MJ2 (kd) bör de gröna nyckeltalen

omfatta också företag som inte är ISO- eller EMAS-

registrerade. Enligt motionärerna är det angeläget

att små och medelstora företag arbetar med

miljöledningssystem, och att företag kan göra det

frivilligt utan certifiering. Riksdagen bör uppmana

regeringen att verka för att mindre företag med

miljöarbete kommer med i nyckeltalen (yrkande 1). I

motion MJ3 (c) yrkas att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om en samlad strategi för

miljöexport i linje med vad som tidigare

presenterats av Miljöexportutredningen (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Gröna nyckeltal är ett instrument för att följa det

övergripande målet för det miljöpolitiska arbetet

att till nästa generation kunna lämna över ett

samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är

lösta. Nyckeltal är endast ett grovt

uppföljningssystem och skall därför ses som en

förenkling av det indikatorsystem som föreslagits av

Naturvårdsverket för att följa de av regeringen

föreslagna miljökvalitetsmålen (deFacto; 98 -

Uppföljning av föreslagna nationella

miljökvalitetsmål). Utvecklingen av nyckeltal är en

process där nyckeltalen måste anpassas efter de mål

de avser att följa, relevanta miljöproblem och

samhällsutvecklingen i övrigt. Nyckeltalet Antal

miljöcertifierade företag skall belysa i vilken

utsträckning näringslivet arbetar med miljöfrågor i

sin verksamhet. Nyckeltalet anger antalet företag

som är certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS.

Antalet miljöcertifierade företag ökar men hittills

har endast en liten andel av det totala antalet

företag infört miljöledningssystem. Dessutom vidtar

många företag som inte är miljöcertifierade

frivilligt åtgärder i sin verksamhet för att skydda

miljön. Användningen av miljöledningssystem ger

därför inte heltäckande information om i vilken

utsträckning miljöfrågorna omhändertas i

verksamheten. Utskottet delar motionärernas

uppfattning i motion MJ2 (kd) när det gäller

betydelsen av att de små företagen arbetar med

miljöledningssystem och att detta skall kunna ske

på frivillig väg. Enligt utskottets mening får det

dock i första hand ankomma på regeringen att även i

fortsättningen främja arbetet med att vidareutveckla

nyckeltalen. Enligt skrivelsen har regeringen för

avsikt att fortsätta den dialog med näringslivet och

övriga aktörer som påbörjats för att det breda

ansvarstagande som behövs skall komma till stånd.

Som exempel nämns bl.a. Närings- och

teknikutvecklingsverkets, NUTEK, arbete för att

främja näringslivets egna miljöarbete, exempelvis

genom införande av miljöledningssystem. Med det

anförda föreslår utskottet att motion MJ2 (kd)

yrkande 1 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Som framhålls i skrivelsen har medel tidigare

anvisats till Sveriges exportråd för att genomföra

ett treårigt program med syfte att främja export av

miljöteknikrelaterade varor och tjänster i

regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet.

Under år 2000 förstärktes programmet med ytterligare

9 miljoner kronor. Genom nämnda program skapas

bättre förutsättningar för samverkan mellan

exempelvis tekniska konsulter och

tillverkningsföretag. I sin helhet stärks nätverket

i Sverige mellan företag, myndigheter,

biståndsorgan, finansiärer och

branschorganisationer. Satsningen förväntas ge en

förstärkt nationell samverkan och profilering av

svenskt kunnande inom miljöteknik vilket i större

grad än tidigare möjliggör gemensamma svenska

marknadsföringsinsatser på den internationella

miljömarknaden. Enligt regeringen kommer dessa

insatser att fortsätta. Med det anförda avstyrker

utskottet motion MJ3 (c) yrkande 9 i den mån den

inte kan anses tillgodosedd.

Energipolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om

de negativa miljöeffekterna av den förtida

avvecklingen av kärnkraften med hänvisning

framför allt till 1997 års energipolitiska

beslut. Vidare avstyrks ett förslag (kd) om

en miljökonsekvensanalys av stängningen av

Barsebäck 1 med hänsyn bl.a. till att

regeringen fortlöpande följer upp

förutsättningarna för ett fortsatt

genomförande av 1997 års beslut.

Skrivelsen

Målet för den svenska energipolitiken är att på kort

och lång sikt trygga tillgången på el och annan

energi på konkurrenskraftiga villkor. Den skall

skapa förutsättningar för en effektiv

energianvändning och en kostnadseffektiv svensk

energiförsörjning med liten negativ påverkan på

hälsa, miljö och klimat samt underlätta

omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Energipolitiken lades fast 1997 genom riksdagens

beslut med anledning av propositionen En uthållig

energiförsörjning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:

NU12, rskr. 1996/97:272). Omställningen mot en

långsiktigt hållbar energiförsörjning innebär bl.a.

att kärnkraften skall ersättas genom effektivisering

av elanvändningen, konvertering till nya energislag

samt en miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.

Enligt riktlinjerna för energipolitiken skulle en

reaktor i Barsebäcksverket ställas av före den 1

juli 1998. Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998

att inhibera regeringens beslut om avställning av

den första reaktorn i avvaktan på ett rättsligt

avgörande. Den 16 juni 1999 meddelade

regeringsrätten att regeringens beslut skall stå

fast. Den 30 november 1999 ställdes den första

reaktorn av efter det att ett preliminärt avtal om

ersättning till kraftverkets ägare slutits mellan

staten, Vattenfall AB och Sydkraft AB. De åtaganden

som följer av avtalet har godkänts av riksdagen

(prop. 1999/2000:63, bet. 1999/2000:NU11, rskr.

1999/2000:200). Den andra reaktorn i Barsebäck

skulle enligt riktlinjerna för energipolitiken

ställas av före den 1 juli 2001. Ett villkor för

stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck var

att bortfallet av elproduktion kunde kompenseras

genom tillförsel av ny elproduktion och minskad

användning av el. Det energipolitiska programmet

innehåller därför åtgärder för att under en

femårsperiod stimulera användningen av förnybara

energislag och effektivare energianvändning.

Regeringen har i september 2000 i skrivelsen Den

fortsatta omställningen av energisystemet m.m. (skr.

2000/01:15) bedömt att riksdagens villkor för en

stängning av Barsebäck 2 före juli 2001 inte är

uppfyllda. Barsebäcksverkets andra reaktor stängs så

snart dessa villkor är uppfyllda. Regeringens

bedömning är att villkoren för stängning bör stå

fast och att stängningen kan genomföras efter det

att erforderliga åtgärder har fått genomslag.

Regeringen bedömer att detta blir fallet senast före

utgången av 2003. En ytterligare prövning av om

villkoren är uppfyllda skall göras hösten 2001 i

anslutning till budgetpropositionen för 2002.

Motioner

I motion MJ1 (m) yrkande 2 framhålls att en av

regeringens åtgärder för att uppnå de

energipolitiska målen har varit att inleda den

förtida avvecklingen av kärnkraften. Följden har

blivit att utsläppen av växthusgaser ökat kraftigt

samtidigt som södra Sverige hotas av akut

effektbrist. För att få fram ny energiproduktion ges

omfattande subventioner till vindkraft och

biobränsle-baserad kraftproduktion. Slutsatsen är

att regeringens energipolitik inte har bidragit till

att göra Sverige mer ekologiskt hållbart. Miljön har

i stället blivit sämre samtidigt som de

subventionerade tillskotten av vind- och

biobränslebaserad kraftproduktion har försämrat

kostnadseffektiviteten i energiförsörjningen. Enligt

motion MJ2 (kd) yrkande 2 måste avvecklingen av

kärnkraften ske i takt med energieffektivisering och

ersättning med förnybar energi. Barsebäck 1 stängdes

den 30 november 1999. Ungefär samtidigt stängdes

kraftvärmeverket i Karlshamn, Europas renaste

oljekraftverk. I stället har Sverige köpt billig el

huvudsakligen från Danmark, i huvudsak producerad i

kolkraftverk. Barsebäck 2 skulle enligt

riksdagsbeslut stängas före den 1 juli 2001.

Regeringen har dock konstaterat att man till detta

datum ej kan uppfylla de krav som ställts på att

bortfallet av elproduktion skall kompenseras genom

tillförsel av ny elproduktion och genom minskad

användning av el. En grundlig miljökonsekvensanalys

av stängningen av Barsebäck 1 måste göras omgående.

Därifrån kan slutsatser dras om miljökonsekvenser av

en stängning av Barsebäck 2.

Utskottets ställningstagande

Energipolitiken lades fast år 1997 genom riksdagens

beslut med anledning av propositionen En uthållig

energiförsörjning (se ovan). Omställningen mot en

långsiktigt hållbar energiförsörjning innebär bl.a.

att kärnkraften skall ersättas genom effektivisering

av elanvändningen, konvertering till nya energislag

samt en miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.

Som framhålls i skrivelsen är målet för den svenska

energipolitiken att på kort och lång sikt trygga

tillgången på el och annan energi på

konkurrenskraftiga villkor. Den skall skapa

förutsättningar för en effektiv energianvändning och

en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med

liten negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat

samt underlätta omställningen till ett ekologiskt

hållbart samhälle. Energipolitiken skall vidare

bl.a. bidra till att stabila förutsättningar skapas

för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en

förnyelse och utveckling av den svenska industrin.

Landets elförsörjning skall tryggas genom ett

energisystem som grundas på varaktiga, helst

inhemska och förnybara energikällor samt en effektiv

energianvändning. Stränga krav skall ställas på

säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid

användning och utveckling av ny energiteknik. I

detta sammanhang vill utskottet även erinra om det

energipolitiska program som beslutades samma år.

Programmet omfattar 9 miljarder kronor under en

sjuårsperiod och dess huvudinriktning är en

kraftfull och långsiktig satsning på forskning,

utveckling och demonstration av ny energiteknik. Med

det anförda föreslår utskottet att motion MJ1 (m)

yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Enligt de ovan nämnda riktlinjerna för

energipolitiken skulle en reaktor i Barsebäcksverket

ställas av före den 1 juli 1998. Som framgår av

skrivelsen blev beslutet om avställning föremål för

särskild prövning i Regeringsrätten, och den första

reaktorn kunde ställas av först den 30 november 1999

efter det att ett preliminärt avtal om ersättning

till kraftverkets ägare slutits mellan staten,

Vattenfall AB och Sydkraft AB. Regeringen har i

september 2000 i skrivelsen Den fortsatta

omställningen av energisystemet m.m. (skr.

2000/01:15) bedömt att riksdagens villkor för en

stängning av Barsebäck 2 före juli 2001 inte är

uppfyllda. Barsebäcksverkets andra reaktor stängs så

snart dessa villkor är uppfyllda. Regeringens

bedömning är att villkoren för stängning bör stå

fast och att stängningen kan genomföras efter det

att erforderliga åtgärder har fått genomslag.

Regeringen bedömer att detta blir fallet senast före

utgången av år 2003. En ytterligare prövning av om

villkoren är uppfyllda skall göras hösten 2001 i

anslutning till budgetpropositionen för år 2002.

Riksdagen har nyligen ställt sig bakom regeringens

bedömning att de villkor som riksdagen satt upp för

stängning av den andra reaktorn i Barsebäcksverket

inte är uppfyllda. I samband härmed framhölls bl.a.

att det inom en rimlig tid torde finnas goda

möjligheter att nå de mål som är uppsatta för att

kompensera kraftbortfallet. Stängningen av den andra

reaktorn skall genomföras så snart att erforderliga

villkor fått genomslag. I likhet med regeringen

bedömdes detta kunna ske senast före utgången av år

2003. Vidare anfördes att en stängning inte får -

enligt de villkor som riksdagen satte upp år 1997 -

medföra negativa effekter för elpriset, tillgången

på el för industrin, effektbalansen eller för miljön

och klimatet. Vidare betonades betydelsen av att

regeringen fortlöpande följer upp förutsättningarna

för att dessa villkor som riksdagen har ställt upp

kan uppfyllas (bet. 2000/01:NU3, rskr. 2000/01:111).

Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ2 (kd)

yrkande 2.

Miljöskatter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m,

fp) om grön skatteväxling bl.a. med

hänvisning till regeringens bedömning att de

miljörelaterade skatterna behöver utredas

ytterligare för att strategin för en fortsatt

skatteväxling skall kunna förverkligas.

Vidare avstyrks ett yrkande (c) beträffande

en eventuell energiskatt på biobränslen och

ett förslag (fp) om skatt på

avfallsförbränning. När det gäller

biobränslen hänvisar utskottet till

miljöministerns bedömning att biobränslen

under överskådlig tid bör bli föremål för

fortsatt undantag från energibeskattning.

Beträffande skatt på avfallsförbränning

hänvisar utskottet till regeringens bedömning

såsom den kommer till uttryck i

budgetpropositionen för år 2001.

Fyra yrkanden (m, c, fp, mp) uppmärksammar

olika aspekter när det gäller utvecklingen av

handeln med utsläppsrätter. Samtliga förslag

avstyrks med hänvisning till den fortsatta

beredningen av Klimatkommitténs förslag.

Skrivelsen

I budgetpropositionen för år 2001 presenteras en

strategi för en successivt ökad miljörelatering av

skattesystemet genom grön skatteväxling (prop.

2000/01:1 volym 1). Skatteväxlingen bör enligt

strategin utgå från de av riksdagen fastställda

miljömålen. En omställning av energisystemet och en

reformering av energiskattesystemet med en

begränsning av koldioxidutsläppen är centrala

uppgifter i en grön skatteväxling. Enligt strategin

skall omställningen bidra till en effektivare

energianvändning, gynna användningen av biobränslen,

ge incitament för att minska industrins

miljöbelastning, säkerställa industrins

konkurrenskraft, skapa förutsättningar för inhemsk

produktion av el, förenkla energiskattesystemet och

ge det en stabil grund för en hållbar ekonomisk

tillväxt. Den principskiss som presenterades i

betänkande från Skatteväxlingskommittén (SOU

1997:11) utgör en utgångspunkt för reformen.

Regeringen bedömer att det går att ta ytterligare

steg i en grön skatteväxling om det sker på ett

varsamt och balanserat sätt. Effekterna av de olika

stegen bör också löpande följas upp.

Motioner

Enligt motion MJ1 (m) yrkande 3 fungerar grön

skatteväxling sällan i praktiken som det är tänkt.

Det som regeringen har kallat för grön skatteväxling

har framför allt handlat om att höja skatter och det

enda gröna i dessa höjningar har varit att vissa

skatter höjts mer än andra. Eftersom vi redan har

mycket höga miljöskatter borde grön skatteväxling i

Sverige framför allt handla om att sänka andra

skatter såsom skatten på arbete. Det andra praktiska

problemet med grön skatteväxling är att man byter ut

stabila skattebaser mot instabila. Detta ger oss ett

instabilt skattesystem som hela tiden måste

justeras. Vad vi behöver är ett mer långsiktigt

stabilt skattesystem som ger tydliga signaler till

de ekonomiska aktörerna. I motion MJ3 (c) framhålls

att man ej bör belägga biobränslen med energiskatt.

I finansplanen står att läsa att regeringen avser

att börja ta ut energiskatt på biobränslen. Detta

för att bredda skattebasen. Enligt regeringen är de

statsfinansiella konsekvenserna av att inte ta ut

skatt för stora för att avstå. Detta aviserade

agerande, som stöds av både Miljöpartiet och

Vänsterpartiet, står i skarp kontrast till den

beskrivning av skatteväxlingsstrategin regeringen

säger sig vilja följa. Det finns fog att tro att

skattebefrielsen inte alls skulle leda till minskade

totala skatteinkomster för staten. Inhemsk

produktion av biobränslen ger ett ökat

skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle

uppväga det direkta bortfallet av energiskatterna

(yrkande 3). Även i motion MJ4 (fp) uppmärksammas en

fortsatt grön skatteväxling. Folkpartiet har sedan

länge förespråkat ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken och ställer sig positivt till

principerna för en grön skatteväxling. Samtidigt är

det viktigt att beakta industrins internationella

konkurrenskraft och att miljöskatterna inte tvingar

företag att lägga sin verksamhet i andra länder.

Genom att genomgripande växla skatt på arbete mot

skatt på miljöförstöring förenas miljömålen med

målen för den ekonomiska politiken (yrkande 6).

Vidare yrkas att en skatt på avfallsförbränning

införs för att stimulera till avfallsminimering,

materialåtervinning och biologiska

behandlingsmetoder (yrkande 7). Enligt motionärerna

finns all anledning att verka för andra mer hållbara

och miljövänligare alternativ för avfallshantering

än förbränning.

Frågan om införandet av ett system för handel med

utsläppsrätter uppmärksammas i ett antal motioner.

Enligt motion MJ4 (fp) måste unionen skapa en

gemensam valuta för växthusgaser - en ekologisk euro

i form i utsläppsrättigheter. Kyotoprotokollet

skapar möjligheter för länder att klara sina

åtaganden genom att handla med utsläppsrätter. Att

fördela utsläppsrätter via marknaden har stora

fördelar jämfört med administrativa regleringar.

Sverige bör införa ett system för handel med

utsläppsrätter så snart det är möjligt (yrkande 4 ).

I motion MJ711 (c) yrkande 15 framhålls att handel

med utsläppsrättigheter inom ramen för en nordisk

miljöunion kan vara ett effektivt instrument för att

minska utsläppen av växthusgaser med hjälp av

marknadsmekanismer. Systemet förenar ekonomiskt och

miljömässigt effektiva lösningar. Miljöunionen

skulle som en av sina första och viktigaste

uppgifter ha att införa ett system med handel av

utsläppsrättigheter i Norden och eventuellt i

Baltikum. På sikt skulle sedan detta kunna utvidgas

till att gälla hela EU. Det är viktigt att

handelssystemet utformas på ett sådant sätt att

teknikutvecklingen stimuleras och inte bromsas. I

motion MJ780 (mp) yrkande 1 redovisas de

principiella krav som bör ställas på ett system för

handel med utsläppsrätter. Inkomsterna från den

initiala tilldelningen av utsläppsrätter skall

tillfalla staten, det är marknadens funktion som

skall avgöra minimistorleken på marknaden, och

handel med utsläppsrätter skall ske mellan

jämbördiga parter. Vidare framhålls att

utsläppshandel skall vara ett komplement,

ytterligare ett styrmedel och att kraven på att

inneha utsläppsrätter i första hand bör riktas mot

dem som tillhandahåller produkter som orsakar

problem för miljön. Ett system för handel med

utsläppsrätter måste utformas så att det totalt sett

bidrar till att minska samtliga miljöproblem, och

handel med utsläppsrätter kräver ett omfattande

internationellt administrativt system. Enligt motion

MJ796 (m) är det viktigt att gå vidare i det

internationella samarbetet för att begränsa kväve-

och fosforutsläppen till Östersjön. Inom ramen för

Östersjösamarbetet vore det önskvärt att införa

handel med utsläppsrätter. Sverige måste vara

pådrivande för att få till stånd ett sådant

samarbete. I avvaktan på en internationell handel

bör Sverige gå före och införa en handel med

utsläppsrätter (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I den ekonomiska vårpropositionen år 2000 aviseras

en skatteväxling för perioden 2001-2010. Höjda

skatter på miljöpåverkan skall växlas mot sänkta

arbetsgivaravgifter och höjda grundavdrag. Som

framhålls i skrivelsen har regeringen i

budgetpropositionen för år 2001 följt upp detta

förslag med en strategi för en successivt ökad

miljörelatering av skattesystemet. En grön

skatteväxling har presenterats som utgår från de av

riksdagen fastställda miljömålen. Enligt

propositionen behöver dock utformningen av

nedsättningssystemet för tillverkningsindustrin samt

jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna,

alternativa ekonomiska styrmedel och övriga

miljörelaterade skatter utredas ytterligare för att

strategin för en fortsatt skatteväxling skall kunna

förverkligas. När det gäller skatten på arbete

framgår av propositionen att den, som ett led i

skatteväxlingen och för att balansera de i

budgetpropositionen föreslagna höjningarna av

energiskatterna, bör sänkas. Utskottet konstaterar

för egen del att det går att ta ytterligare steg i

en grön skatteväxling om det sker på ett varsamt och

balanserat sätt. Som regeringen framhåller får

effekterna av de olika stegen löpande följas upp.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna

MJ1 (m) yrkande 3 och MJ4 (fp) yrkande 6 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

I samband med regeringens information till

riksdagen den 30 november 2000 beträffande

förhandlingsresultatet i Haag om FN:s

klimatkonvention aktualiserades även frågan om

energiskatt på biobränslen. Miljöministern anförde

därvid bl.a. att när undantag vad gäller

energiskatten för att få fram biobränslen inte

behövs längre skall energiskatten betraktas som en

skatt på energi och inte på särskilda energislag.

Enligt miljöministerns bedömning dröjer det länge

innan vi är i den situationen. Under överskådlig tid

behövs olika typer av stimulanser för att få fram

biobränslen och för att göra dem kostnadseffektiva.

Dessutom krävs ytterligare forskning och arbete med

teknisk utveckling på detta område (se prot.

2000/01:37). Utskottet ansluter sig till

miljöministerns bedömning när det gäller frågan om

energiskatt på biobränslen och avstyrker motion MJ3

(c) yrkande 3.

Sedan den 1 januari 2000 tas skatt ut på avfall

som deponeras. Avsikten med skatten är att den,

tillsammans med andra styrmedel på avfallsområdet,

inom en tioårsperiod skall medföra en halvering av

mängden avfall som deponeras. I budgetpropositionen

för år 2001 anförde regeringen bl.a. att det är för

tidigt att bedöma vilka effekter skatten på avfall

fått på avfallshanteringen eftersom skatten endast

har varit i kraft under en kort tid. Samtidigt

framhölls att det finns anledning att uppmärksamma

riskerna med en ökad förbränning av osorterat avfall

och att det därför är angeläget att följa upp och

utvärdera hur systemet med avfallsbeskattningen

fungerar. En fråga som då kan aktualiseras är om en

utvidgning av skattebasen bör ske till att omfatta

även förbränning av avfall (prop. 2000/01:1 volym 1

s. 231). Med det anförda avstyrks MJ4 (fp) yrkande

7.

Utskottet har nyligen behandlat ett antal

motionsyrkanden om handel med utsläppsrätter (bet.

2000/01:MJU3). Utskottet var mot bakgrund av den

pågående beredningen av Klimatkommitténs betänkande

(SOU 2000:23) inte berett att föreslå något

uttalande från riksdagens sida med anledning av

dessa motionsyrkanden. Utskottets ställningstagande

kvarstår. Samtidigt vill utskottet erinra om att

Klimatkommittén i sitt betänkande bl.a. lämnat

förslag om investeringsbidrag för att främja

användningen av förnybara energikällor i el- och

fjärrvärmeproduktion samt för att effektivisera

energianvändningen i den energiintensiva industrin.

Vidare bör uppmärksammas att den miljörelaterade

delen av strategin för grön skatteväxling bl.a.

innebär en fördjupad analys av alternativa

ekonomiska styrmedel som skall kunna komplettera

skattestyrmedlen. Utöver traditionellt inriktade

bidragslösningar nämns i detta sammanhang bl.a.

system för handel med utsläppsrätter (se prop.

2000/01:1 volym 1 s. 36). Utskottet föreslår med det

anförda att motionerna MJ4 (fp) yrkande 4, MJ711 (c)

yrkande 15, MJ780 (mp) yrkande 1 och MJ796 (m)

yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.

Transporter m.m.

Utskottets förslag i korthet

I den mån de inte kan anses tillgodosedda

avstyrker utskottet två yrkanden (c) om

Sveriges agerande i samband med den fortsatta

behandlingen av EU:s järnvägspaket respektive

Sveriges agerande i FN:s kommission för

hållbar utveckling (CSD). Vidare avstyrks två

likalydande förslag (c) om

nollemissionsfordon.

Skrivelsen

Genomförandet av Agenda 21 och förberedelserna för

tioårsuppföljningen av Riokonferensen om miljö och

utveckling (Rio +10) är centrala utgångspunkter för

arbete med att åstadkomma ekologisk hållbarhet.

Under år 2000 har Sverige deltagit aktivt i en mängd

olika internationella forum, främst inom EU, OECD,

FN, WTO, internationella miljökonventioner samt

genom regionalt utvecklingssamarbete i vårt

närområde. FN:s kommission för hållbar utveckling

(CSD) möts årligen för att driva på och underlätta

genomförandet av rekommendationerna i

handlingsprogrammet Agenda 21. Under år 2000 har,

som tidigare nämnts, frågor kring markanvändning och

jordbruk samt handel och investeringar behandlats

särskilt. År 2001 skall bl.a. frågor kring energi,

transporter och informationsspridning behandlas. Med

tanke på tyngden i dessa frågor får Sverige en

viktig uppgift att ena EU i gemensamma ståndpunkter

och föra dess talan i dialogen med övriga världen.

I december 1999 enades EU:s transportministrar om

ett nytt s.k. järnvägspaket. Grunden för

kompromissen är att Europas järnvägar snabbt måste

vitaliseras om de inte skall fortsätta att tappa

marknadsandelar. Enligt regeringen är det inte

acceptabelt att järnvägen, som är relativt

miljövänlig, förlorar sin konkurrenskraft i

förhållande till mindre miljövänliga transportsätt.

Överenskommelsen skall ses som ett viktigt steg på

vägen mot en europeisk järnväg med större

konkurrenskraft med förbättrade möjligheter för

svenska transportkunder att använda järnvägen för

långväga godstransporter. Med ökad konkurrens kan

priserna sänkas och effektiviteten förbättras på

Europas järnvägar.

Den svenska bilindustrin arbetar med att

miljöanpassa fordonen. Bilindustrin är också viktig

för ekonomi och sysselsättning i Sverige. Kunskap om

teknik och organisatoriska lösningar som kan bidra

till en hållbar utveckling är viktiga

konkurrensfaktorer. Många av världens ledande

fordonstillverkare satsar i dag stora resurser på

att skapa konkurrensfördelar genom att tidigt kunna

erbjuda bränslesnålare eller alternativt drivna

fordon. För en livskraftig fordonsindustri krävs

särskilda insatser för att möta framtidens

utmaningar. Ett nära och aktivt samarbete mellan

staten och näringslivet har en stor betydelse för

utvecklingen av framtidens teknik.

Motioner

Enligt motion MJ3 (c) yrkande 5 bör Sverige inom

FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) under

år 2001 särskilt driva frågan om skapandet av ett

grönare transportsystem. Vidare bör Sverige inom

ramen för EU:s järnvägspaket verka för förbättrade

möjligheter till kombitrafik som ett led i att öka

järnvägens attraktivitet. Enligt motionärerna är

detta ett viktigt moment för att kunna flytta gods

från lastbil till järnväg där så är möjligt. Sverige

måste gå i täten för ett intensifierat arbete på

detta område (yrkande 10). Vidare bör Sverige verka

för att 10 % av de nytillverkade fordon som säljs

inom EU år 2005 skall vara nollemissionsfordon. Att

utveckla fordon som drivs med hjälp av miljövänliga

drivmedel är en förutsättning för att kunna skapa

ett hållbart och grönt transportsystem. Genom att

ställa upp ett konkret mål visar man att det finns

en vilja och en marknad, vilket är viktigt för att

få fordonsindustrin att satsa på utveckling av

nollemissionsfordon (yrkande 11). Motsvarande krav

framförs även i motion T231 (c) yrkande 24.

Utskottets ställningstagande

Godstransportdelegationen (K 1998:06) har till

uppgift att bl.a. utveckla ett

trafikslagsövergripande synsätt i syfte att

effektivisera godstransportsystemet och göra det

ekologiskt hållbart. Som framgår av skrivelsen skall

delegationen i juni 2001 presentera förslag till en

samlad svensk godstransportstrategi med förslag på

åtgärder såväl nationellt som internationellt. I

december 1998 lämnade EU:s transportråd en rapport

angående uppföljningen av slutsatserna från

Europeiska rådets möte i Cardiff i juni 1998. I

rapporten underströks bl.a. transportrådets avsikt

att fortsätta arbetet med att ta fram en enhetlig

strategi och relevanta miljömål i syfte att påskynda

integreringen av miljökrav och hållbar utveckling i

den gemensamma transportpolitiken. En strategi för

integrering av miljö och hållbar utveckling i

transportpolitiken antogs sedermera på

transportministermötet i oktober 1999. Strategin

gäller för perioden 2000-2004. Den första

uppföljningen kommer att ske under det svenska

ordförandeskapet våren 2001. När det gäller arbetet

inom FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD)

bör uppmärksammas att kommissionen år 2001 bl.a.

skall behandla frågor kring transporter. Som

regeringen framhåller i skrivelsen får Sverige med

tanke på tyngden i dessa frågor en viktig uppgift

att ena EU i gemensamma ståndpunkter och föra dess

talan i dialogen med övriga världen. Avslutningsvis

konstaterar utskottet med hänvisning till den

europeiska miljöbyråns rapport om miljötillståndet i

unionen att transporternas miljöpåverkan utgör ett

av de mest svårlösta problemen. Det beror bl.a. på

att trafiken i luften, på land och till sjöss

fortsätter att öka snabbt. Regeringen framhåller i

skrivelsen att ambitionen att Sverige skall vara en

internationellt pådrivande kraft och ett

föregångsland för ekologisk hållbar utveckling står

fast. Utskottet delar denna uppfattning. Det

internationella samarbetet är en viktig hörnsten i

ansträngningarna för att åstadkomma ekologisk

hållbarhet även på detta område. Med det anförda kan

syftet med motion MJ3 (c) yrkande 5 i allt

väsentligt anses tillgodosett. Motionen avstyrks i

berörd del.

Som framgår av skrivelsen enades EU:s

transportministrar i december 1999 om ett nytt

"järnvägspaket". Uppgörelsen innebär att marknaden

för internationella godstransporter öppnas på ett

särskilt transeuropeiskt järnvägsnät, att alla

järnvägsföretag i medlemsstaterna kan söka tillstånd

för trafik på detta nät, att banhållning och

trafikutövning tydligare delas upp för att skapa

insyn och undvika diskriminering av nykomlingar på

marknaden och att nya principer skall gälla för

fördelning av tåglägen och för prissättning av

järnvägsinfrastruktur. Uppgörelsen innehåller vidare

förslag till fortsatt arbete för att komma till

rätta med problem som rör samtrafik på de olika

järnvägsnäten och eliminering av flaskhalsar i

infrastrukturen. Ett observationssystem inrättas som

skall ge kommissionen möjlighet att följa

utvecklingen på järnvägsmarknaden.

Säkerhetsaspekterna skall garanteras genom åtgärder

på nationell nivå och möjligheterna att inrätta en

EU-myndighet för detta syfte skall studeras vidare.

Som framhålls i skrivelsen är överenskommelsen ett

viktigt steg på väg mot en europeisk järnväg med

större konkurrenskraft. Det bör nu finnas

möjligheter för svenska transportkunder att använda

järnvägen för långväga godstransporter. Med ökad

konkurrens kan priserna sänkas och effektiviteten

förbättras på Europas järnvägar. Nu finns

instrumenten för att verka för en utveckling i denna

riktning. Med det anförda föreslår utskottet att

motion MJ3 (c) yrkande 10 lämnas utan vidare åtgärd.

En särskild utredare har haft till uppgift att se

över det statliga åtagandet för forskning och

utveckling när det gäller avgaser och bränslen inom

motorfordonsområdet. Uppdraget omfattade även

avgasutsläpp från arbetsmaskiner. Även det pågående

arbetet inom EU med att ta fram det femte

ramprogrammet för forskning och utveckling och andra

forskningsprogram som berör avgasfrågor skulle

beaktas. Som framgår av skrivelsen redovisades

resultatet i april 2000 i betänkandet Ren luft på

väg (SOU 2000:35). Betänkandet remissbehandlas för

närvarande. I detta sammanhang bör även

uppmärksammas att ett avtal mellan svenska staten

och fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för

utveckling av mer miljöanpassade fordon

undertecknades i april 2000. Vidare bör påpekas att

den tidigare femåriga fordonsskattebefrielsen för

bilar som tillhör miljöklass 1 har avlösts av ett

modifierat system som har föranletts av nya

avgasbestämmelser som har beslutats på EU-nivå. I

den nya utformningen ges i stället skattelättnaden

som ett belopp som successivt avräknas mot

fordonsskatten. För personbilar och lätta bussar med

en tjänstevikt på högst 1 275 kg och för lätta

lastbilar med en tjänstevikt på högst 1 275 kg som

uppfyller kraven i miljöklass 1 är beloppet 3 500 kr

om de registreras under år 2000. Beloppet är 1 500

kr vid registrering under år 2001. För övriga

personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som

har högre tjänstevikter kommer dessa belopp i

stället att gälla under 2001 respektive 2002.

Sverige har sedan EU-medlemskapets början varit

pådrivande i arbetet med att integrera miljöhänsyn

och hållbar utveckling i all EU-politik. Utskottet

utgår från att Sverige bl.a. när det gäller

miljöanpassade fordon även i fortsättningen skall

vara pådrivande. Med det anförda föreslår utskottet

att motionerna MJ3 (c) yrkande 11 och T231 (c)

yrkande 24 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Internationellt samarbete m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (c) som

behandlar bildandet av en nordisk miljöunion,

Världshandelsorganisationens (WTO)

förhållningssätt till principen om att

förorenaren betalar samt hur Sverige

internationellt skall kunna vara pådrivande

på miljöområdet. Utskottet hänvisar därvid

bl.a. till de nordiska ländernas nuvarande

samarbete på miljöområdet, att en hållbar

utveckling redan i dag är ett uttalat mål för

WTO respektive Sveriges ambitioner när det

gäller det internationella miljöarbetet.

Vidare avstyrks ett yrkande (fp) om mer

aktivt svenskt agerande i klimatfrågan med

hänvisning till bl.a. regeringens i

skrivelsen uttalade ambitioner i denna fråga.

När det gäller de i flera motioner (m, kd,

fp) framförda synpunkterna om det

internationella samarbetet i Östersjöområdet

finner utskottet att dessa yrkanden inte

påkallar någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida. De yrkanden (m, kd) om

ytterligare insatser för att komma till rätta

med oljeutsläppen i bl.a. Östersjön avstyrks

med hänvisning till framför allt regeringens

kommande proposition med anledning av

Oljeutsläppsutredningens förslag.

Skrivelsen

Ambitionen att Sverige skall vara en internationellt

pådrivande kraft och ett föregångsland för ekologisk

hållbar utveckling står fast. Det internationella

samarbetet är en viktig hörnsten i ansträngningarna

för att åstadkomma ekologisk hållbarhet.

Genomförandet av Agenda 21 och förberedelserna för

tioårsuppföljningen av Riokonferensen om miljö och

utveckling (Rio +10) är centrala utgångspunkter för

detta arbete. Under år 2000 har Sverige deltagit

aktivt i en mängd olika internationella forum,

främst inom EU, OECD, FN, WTO, internationella

miljökonventioner samt genom regionalt

utvecklingssamarbete i vårt närområde.

På de nordiska statsministrarnas uppdrag pågår

inom Nordiska ministerrådets ram ett samarbete om

att ta fram en strategi för hållbar utveckling i

Norden. Strategin skall inriktas på sådana områden

där Norden har gemensamma intressen och särskilt

goda förutsättningar att samarbeta och där det

nordiska samarbetet skapar ett särskilt mervärde.

Strategin omfattar följande områden:

klimatförändringar, hav, kemikalier,

livsmedelssäkerhet, energi, transport, lantbruk,

näringsliv, fiske, fångst och skogsbruk.

Regeringen har i skrivelse om handelspolitiken

(skr. 1998/99:59) klargjort att handelssystemet och

WTO måste engageras och ge sitt bidrag till det

globala arbetet med hållbar utveckling. Detta är ett

av många viktiga mål i en ny runda i WTO. Sverige

deltar i de internationella diskussionerna om handel

och miljö främst inom WTO:s kommitté för handel och

miljö, CTE. Denna kommitté är huvudforumet för

behandlingen av sambandet mellan handel och miljö.

Arbetet inom CTE är av stor betydelse för att

påverka och genomdriva eventuella förändringar i

handelsregelverket med inriktning mot en hållbar

utveckling. Sverige arbetar för att miljö och

hållbar utveckling skall integreras i

handelsregelverket så att en liberalisering av

handeln kan medverka till en hållbar utveckling.

I de internationella klimatförhandlingarna arbetar

Sverige för att de utestående frågorna i

Kyotoprotokollet skall kunna lösas i syfte att

protokollet skall kunna träda i kraft så snart som

möjligt. Vid konventionens fjärde partsmöte

beslutades en tidsplan, Buenos Aires Action Plan,

som syftar mot beslut vid det kommande sjätte

partsmötet hösten 2000.

Regeringen beslutade i maj 1998 att tillsätta en

parlamentariskt sammansatt kommitté (M 1998:06) med

uppgift att presentera förslag till en samlad svensk

strategi och ett åtgärdsprogram som lägger stor vikt

vid att kostnadseffektivitet uppnås. Den s.k.

Klimatkommittén redovisade sina förslag för

regeringen i april 2000. Betänkandet (SOU 2000:23)

remissbehandlades under sommaren och hösten 2000 och

förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Sverige verkar aktivt för en hållbar utveckling

inom Östersjöregionen. I Visby i maj 1996 kom

statsministrarna i Östersjöregionen och Europeiska

kommissionen överens om att hållbar utveckling skall

vara grunden för det fortsatta samarbetet i

regionen. I juni 1998 antog utrikesministrarna och

EU inom Östersjörådet en Agenda 21 för

Östersjöområdet kallad Baltic 21. Denna inkluderar

mål och scenarier för hållbar utveckling i ett

trettioårigt perspektiv inom regionen och ett

aktionsprogram med tidsplaner, aktörer och

finansiering. Baltic 21 fokuserar på sju sektorer

(jordbruk, energi, fiske, skog, industri, turism och

transporter) vars utveckling bedöms vara av särskilt

stor betydelse för att uppnå ett hållbart

Östersjöområde. Sverige är tillsammans med Ryssland

även ansvarigt för samordningen av åtgärder inom

industrisektorn. Ett internationellt upptaktsmöte

för industrisektorn hölls den 21-22 mars 2000 i

Stockholm med representanter för alla medlemsländer.

Vid mötet antogs en internationell strategi för att

genomföra handlingsprogrammet för industrisektorn.

Även andra organisationer och insatser är viktiga

för att främja en hållbar utveckling i

Östersjöregionen. Det gäller t.ex. International

Baltic Sea Fishery Commission (IBSFC),

Helsingforskommissionen för Östersjöns miljö

(HELCOM) och Vision and Strategies around the Baltic

Sea (VASAB) - det sistnämnda ett samarbete

organiserat av ministrarna ansvariga för regional

utvecklingsplanering.

Oljeutsläppsutredningen lämnade i januari 1999

sitt betänkande Att komma åt oljeutsläppen (SOU

1998:158). Utredningen pekar bl.a. på vikten av att

förhindra oljeutsläpp främst genom att fungerande

mottagningsanordningar finns i varje hamn och att

olagliga utsläpp effektivt beivras. Beredning av

utredningens förslag pågår, och en proposition är

planerad till våren 2001.

Motioner

Enligt motion MJ3 (c) yrkande 6 bör Sverige ta

initiativet till bildandet av en nordisk miljöunion.

Ett samarbete på miljöområdet mellan de nordiska

länderna inrymmer en stor potential, och enligt

motionärerna bör detta samarbete kunna utvecklas

ytterligare. Ett sätt att kunna gå längre och

verkligen ge miljöfrågorna större tyngd är att bilda

en nordisk miljöunion. Den nordiska miljöunionen

skulle kunna vara ett föredöme när det gäller

samarbete mellan länder inom och utom EU. Vidare

framhålls i motionen (yrkande 7) att Sverige aktivt

bör verka för att principen om att förorenaren

betalar (PPP - Pollutor Pays Principle) skall

genomsyra WTO. Den alltmer globaliserade värld vi

lever i leder till ökad handel och utbyte mellan

individer, företag och länder. Detta ställer

naturligtvis stora krav på att miljön skyddas och

värnas. Frihandel skall bejakas men det skall göras

med hänsyn till miljön. Sverige måste vara en

pådrivande kraft när det gäller att föra upp miljön

på agendan i världshandelsorganisationen. Enligt

motionärerna är det också angeläget att regeringen

presenterar en specificerad plan för hur Sverige

internationellt skall vara en pådrivande kraft på

miljöområdet (yrkande 8). Enligt motion MJ4 (fp)

yrkande 1 bör Sveriges representanter bli mer aktiva

i klimatfrågan för att driva på utvecklingen mot en

hållbar lösning.

Ökade insatser för att förbättra miljösituationen

i och kring Östersjön efterlyses i motion MJ4 (fp)

yrkande 8. För att minska och på sikt kunna stoppa

utsläppen kring och till Östersjön krävs gemensamma

lösningar mellan berörda länder och samarbete över

gränserna. Jordbruket måste minska sina utsläpp.

Initiativ bör tas inom ramen för Östersjösamarbetet

för att åstadkomma hårdare krav på sjöfarten och för

att omläggningen av jordbruksstöden inom EU

påskyndas. Sekretariatet för Östersjörådet skall

koordinera och initiera insatser för att uppfylla

Agenda 21. Enligt motion MJ764 (m) yrkande 15 måste

det internationella samarbetet i Östersjöområdet

ytterligare intensifieras för att man skall få till

stånd bindande avtal om utsläppsminskningar. I

motion MJ783 (kd) yrkas att regeringen tar fram en

förvaltningsplan för Östersjön. En sådan

internationell plan bör enligt motionärerna omfatta

en total översikt över hot, möjligheter och åtgärder

samt bedömda effekter.

I motion MJ2 (kd) yrkande 5 begärs åtgärder för

att bekämpa oljeutsläpp. Enligt motionärerna

brådskar det med insatser för att komma till rätta

med oljeutsläppen i bl.a. Östersjön. Redare har

diskuterat åtgärder för att komma åt dem som gör sig

skyldiga till oljeutsläpp, men detta torde vara en

uppgift för kustbevakning, polis och åklagare.

Behovet är stort av specialutbildade åklagare som

har möjlighet att agera snabbt och effektivt.

Regeringen bör därför snarast lämna ett förslag till

åtgärder som effektiviserar det rättsliga

förfarandet när det gäller att bekämpa

oljeutsläppen. Även i motion MJ739 (m) uppmärksammas

behovet av åtgärder när det gäller ansvaret för

illegala utsläpp av olja. Enligt motion MJ796 (m)

bör regeringen undersöker förutsättningarna för

nollutsläpp av olja från fartygstrafiken i Östersjön

(yrkande 4).

Enligt motion MJ4 (fp) yrkande 3 bör regeringen

verka för en lägsta nivå på koldioxidskatt i EU.

Motionärerna anser att en europeisk miniminivå för

koldioxidskatten bör införas. Vidare bör EU ges

möjlighet att fatta beslut om miljöskatter med

majoritet. Därmed skulle det skapas förutsättningar

för en harmonisering av miljöavgifter och

energiskatter inom unionen.

Utskottets ställningstagande

När det gäller det i motion MJ3 (c) aktualiserade

förslaget om en nordisk miljöunion bör inledningsvis

uppmärksammas att riksdagen (utrikesutskottet) under

våren 2001 kommer att behandla fristående

motionsförslag med samma eller liknande innebörd.

Härutöver konstaterar utskottet att miljöfrågorna

har haft och har ett stort utrymme i de nordiska

ländernas samarbete. Samarbetet har dessutom

betydelse inte bara för de nordiska länderna utan

också för vårt närområde. Som redovisas i skrivelsen

pågår på de nordiska statsministrarnas uppdrag inom

Nordiska ministerrådets ram ett samarbete om att ta

fram en strategi för hållbar utveckling i Norden.

Den nordiska miljöstrategin syftar till att bevara

den biologiska mångfalden, att nå en hållbar

användning av naturresurserna och att minska

föroreningar och utsläpp under kritiska

belastningsgränser. Under år 2000 har förhandlingar

dessutom pågått om ett nytt miljöhandlingsprogram

för åren 2000 - 2004 som skall antas av de nordiska

miljöministrarna. Enligt vad utskottet erfarit

kommer förslaget till program att färdigbehandlas

under första halvåret 2001. Med det anförda föreslås

att motion MJ3 (c) yrkande 6 nu lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Som regeringen anför i skrivelsen är en hållbar

utveckling redan i dag ett uttalat mål för

Världshandelsorganisationen (WTO). Handelssystemet

och WTO måste därmed engageras och ge sitt bidrag

till det globala arbetet med hållbar utveckling.

Detta är nödvändigt för att förtroendet för

organisationen skall upprätthållas och för att

förståelsen för fördelarna med en öppen handel skall

kunna öka. Arbetet inom CTE (kommitté för handel och

miljö) är av stor betydelse för att påverka och

genomdriva eventuella förändringar i

handelsregelverket med inriktning mot en hållbar

utveckling. Det anses allmänt att miljöfrågorna

endast kan lösas inom ramen för en bredare WTO-

förhandling. För att nå önskat resultat på området

verkar Sverige och EU för att miljöfrågorna skall

ingå i en kommande ny förhandlingsrunda i WTO.

Sverige och EU verkar här dels för att miljöfrågorna

skall kunna integreras sektorsövergripande i alla

områden som förhandlas, dels för att specifika

miljöfrågor skall kunna hanteras. Till dessa hör,

som framgår av skrivelsen, bl.a. den viktiga frågan

om relationen mellan handelsregelverket och

handelsåtgärder i miljökonventioner,

försiktighetsprincipens utrymme i WTO-regelverket

samt frågan om miljömärkningssystemens relation till

WTO-avtalet. Med det anförda konstaterar utskottet

att det föreligger en betydande samstämmighet mellan

å ena sidan den i skrivelsen redovisade

ambitionsnivån i dessa frågor och å andra sidan de

synpunkter som förs fram i motion MJ3 (c) yrkande 7.

Enligt utskottets mening bör motionsyrkandet därmed

kunna lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

I skrivelsen redovisar regeringen bl.a. hur det

internationella miljöarbetet bedrivs på olika

områden och hur Sveriges ambition att vara en

internationellt pådrivande kraft och ett

föregångsland för ekologisk hållbar utveckling

fullföljs genom en rad olika åtgärder. Utskottet

finner ingen anledning att i detta sammanhang

förespråka upprättandet av en särskild plan för hur

Sverige internationellt skall vara en pådrivande

kraft på miljöområdet. Därmed avstyrks motion MJ3

(c) yrkande 8.

Det i motion MJ4 (fp) uttalade önskemålet om att

Sveriges representanter internationellt skall vara

mer aktiva i klimatfrågan sammanfaller med

regeringens i skrivelsen uttalade ambition på detta

område. Även utskottet delar regeringens uppfattning

att Sverige i de internationella

klimatförhandlingarna skall arbeta för att de

utestående frågorna i Kyotoprotokollet skall kunna

lösas så att protokollet skall kunna träda i kraft

så snart som möjligt. För att nå målen på

klimatområdet behövs omfattande åtgärder globalt.

Sverige måste därför även i fortsättningen aktivt

medverka i det internationella samarbetet för att

där driva de frågor som bedöms viktigast samt

förmedla svenska erfarenheter av åtgärder och

resultat för att minska utsläppen av växthusgaser. I

detta sammanhang bör även regeringens kommande

förslag om en samlad svensk klimatstrategi

(beredning pågår i Regeringskansliet) uppmärksammas.

Enligt utskottets mening kan en sådan samlad

strategi få stor betydelse även för Sveriges

möjligheter att vara pådrivande i de fortsatta

internationella klimatförhandlingarna. Med det

anförda föreslår utskottet att motion MJ4 (fp)

yrkande 1 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller en hållbar utveckling i

Östersjöregionen vill utskottet anföra följande.

Enligt tidigare överenskommelse mellan

Östersjöregionens stater och Europeiska kommissionen

skall en hållbar utveckling vara grunden för det

fortsatta samarbetet i regionen. Med beslutet år

1998 om Baltic 21 (Agenda 21 för Östersjöområdet)

införlivades mål och scenarier för hållbar

utveckling i ett trettioårigt perspektiv inom

regionen i det fortsatta arbetet. Ett aktionsprogram

med tidsplaner, aktörer och finansiering

utarbetades. Som framhålls i skrivelsen fokuserar

Baltic 21 på sju sektorer (jordbruk, energi, fiske,

skog, industri, turism och transporter) vars

utveckling bedöms vara av särskilt stor betydelse

för att uppnå ett hållbart Östersjöområde. Dessutom

lyfts arbetet med regional utvecklingsplanering i

samarbete med VASAB (Visions and Strategies Around

the Baltic Sea) fram som en viktig fråga. VASAB är

ett samarbete organiserat av ministrarna ansvariga

för regional utvecklingsplanering. Arbetet inriktas

på genomförandet av aktionsprogrammet för vilket

sektorerna själva ansvarar. Överenskommelser har

även träffats om att utveckla och genomföra en

Agenda 21 för utbildningssektorn inom

Östersjöregionen. Som framgår av skrivelsen är

Sverige tillsammans med Ryssland ansvarigt för

samordningen av åtgärder inom industrisektorn. Ett

internationellt upptaktsmöte för industrisektorn

hölls den 21-22 mars 2000 i Stockholm med

representanter för alla medlemsländer. Vid mötet

antogs en internationell strategi för att genomföra

handlingsprogrammet för industrisektorn. Även andra

organisationer deltar aktivt i Baltic 21 och främjar

därmed en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Det

gäller t.ex. International Baltic Sea Fishery

Commission (IBSFC) och Helsingforskommissionen för

Östersjöns miljö (HELCOM). Det nordiska samarbetet

inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska

ministerrådet, med sin starka koncentration på

närområdena, är också viktigt för en hållbar

utveckling av regionen. I detta sammanhang bör även

nämnas att svenska myndigheter såsom

Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen samt Statens

kärnkraftinspektion genomför ett omfattande

projektsamarbete med sina motparter i de baltiska

länderna och nordvästra Ryssland. Med det ovan

anförda tillgodoses enligt utskottets mening i allt

väsentligt syftet med motionerna MJ4 (fp) yrkande 8,

MJ764 (m) yrkande 15 och MJ783 (kd). Motionerna i

berörda delar bör därmed inte påkalla någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Östersjöstrategin har utarbetats inom ramen för

Helsingforskonventionen. Konventionen i sin

ursprungliga version undertecknades år 1974 av

staterna runt Östersjön. År 1992 antogs en ny

version som undertecknades av Östersjöstaterna och

dessutom av EU. Verkställande organ inom

konventionen är Helsingforskommissionen (HELCOM) med

ett sekretariat och fem permanenta kommittéer.

Konventionen bygger till stor del på andra, globala

konventioner, bl.a. 1973 års konvention till

förhindrande av förorening från fartyg med

ändringsprotokoll från 1978 (MARPOL 1973/78). Syftet

med Östersjöstrategin är att minimera miljöpåverkan

från sjöfarten i Östersjöområdet. Strategin omfattar

samtliga fartyg, således inte bara handelsfartyg

utan också arbets-, fiske- och fritidsfartyg.

Tyngdpunkten i strategin ligger på förebyggande

åtgärder. Strategin innefattar totalt nio

rekommendationer rörande genomförandet.

Sammanfattningsvis innebär rekommendationerna

följande:

I princip måste alla fartyg lämna fartygsgenererat

avfall som inte får släppas ut.

Det blir förbjudet att släppa ut toalettavfall

också från mindre fartyg.

Alla fartyg som anlöper en hamn skall bidra till

hanteringskostnaderna, oavsett om de lämnar något

avfall eller inte.

Kostnaderna bakas in i hamnavgiften.

Denna princip skall tillämpas för oljeavfall men

målet är att rekommendationen skall tillämpas även

på annat avfall.

Ikraftträdandedatum varierar mellan de olika

bestämmelserna. Förbudet mot utsläpp av

toalettavfall från mindre fartyg och om utrustning

för kvarhållande av sådant avfall skall gälla från

den 1 januari 2005.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det

inom EU för närvarande pågår ett arbete med att ta

fram ett direktiv om mottagningsanordningar i hamn

för fartygsgenererat avfall och lastrester från

fartyg. Strävan i arbetet har varit att nå en

överensstämmelse med Östersjöstrategin och att inte

i något avseende begränsa denna. Vidare har

riksdagen nyligen behandlat en proposition,

1999/2000:133, om genomförande av Östersjöstrategin

(bet. 2000/01:

TU5, rskr. 2000/01:15). Beslutet innebär bl.a.

lagändringar som gör det möjligt att genomföra

Östersjöstrategin i den del som avser

mottagningsanordningar för fartygsgenererat avfall

och tillhörande frågor. Som en följd av dessa

lagändringar har regeringen nyligen fattat beslut om

förordningar som bl.a. innebär att en obligatorisk

skyldighet införs för fartyg att lämna sitt avfall

till mottagningsanordning i hamn.

Mottagningsanordningar skall finnas i alla hamnar

och den som tar ut hamnavgift (eller motsvarande

avgift) ansvarar för dessa. Förordningarna innebär

även att den som ansvarar för en

mottagningsanordning skall upprätta en

avfallshanteringsplan efter samråd med kommunen.

Sjöfartsverket skall meddela närmare föreskrifter om

mottagningsanordningarna och om

avfallshanteringsplanerna. Förordningarna träder i

kraft den 1 april 2001. Med det anförda och i

avvaktan på den av regeringen aviserade

propositionen med anledning av

Oljeutsläppsutredningens förslag föreslår utskottet

att motionerna MJ2 (kd) yrkande 5, MJ739 (m) och

MJ796 (m) yrkande 4 nu lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet är inte berett att föreslå något

uttalande från riksdagens sida med anledning av de i

motion MJ4 (fp) yrkande 3 framförda kraven

beträffande koldioxidbeskattningen inom EU. Motionen

avstyrks i berörd del.

Lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

Utskottets förslag i korthet

I avvaktan på kommunernas redovisning av de

lokala investeringsprogrammen avstyrker

utskottet flera yrkanden (m, c, fp) som

innebär att investeringsprogrammen skall

avslutas eller på annat sätt förändras.

Skrivelsen

Regeringen har fattat beslut i tre omgångar. Våren

1998 fattades beslut om att stödja 42 kommuners

treåriga lokala investeringsprogram för perioden

1998 -2000. Våren 1999 beslutade regeringen att

fördela bidrag till 47 kommuners investeringsprogram

för perioden 1999-2000. I beslutsomgången våren 2000

beviljade regeringen sammanlagt 1,2 miljarder kronor

i bidrag till ytterligare 56 investeringsprogram.

Vid genomförandet under perioden 2000-2002 kommer

totalt 4,5 miljarder kronor att investeras och

enligt kommunernas uppskattning skapas 4 100

årsarbeten. Totalt har 125 kommuner (varav 20

kommuner mer än en gång) och ett kommunalförbund

beviljats sammanlagt knappt 5 miljarder kronor i

bidrag till sina lokala investeringsprogram vid

besluten 1998, 1999 och 2000. Detta ger med de

pengar som bidragsmottagarna själva satsar en total

investeringsvolym på 21,5 miljarder kronor, varav

direkt miljörelaterade investeringar utgör ca 17

miljarder kronor. Programmen bedöms enligt

kommunernas beräkningar skapa ca 15 600 årsarbeten

under perioden fram till 2002.

Motioner

I motion MJ1 (m) uppmärksammas att

Riksrevisionsverket i en rapport har kritiserat de

lokala investeringsprogrammen och de former för

vilka stödet tilldelas kommuner. De förväntade

miljöeffekterna har många gånger överskattats.

Kommunerna tycks söka bidrag mest för att

möjligheten finns, snarare än för att lösa lokala

miljöproblem. Programmen har inte varit anpassade

för nytänkande och innovationer. Projektens

beräknade sysselsättningseffekter har överstigit det

verkliga utfallet. Någon bedömning av om bidragen

kan tänkas ha konkurrenssnedvridande effekter har

inte gjorts. Enligt motionärerna bör stödet till

lokala investeringsprogram avskaffas (yrkande 4).

Enligt motion MJ3 (c) yrkande 4 skall ingångna avtal

fullföljas men i övrigt bör de lokala

investeringsprogrammen avslutas. Riksrevisionsverket

har riktat kritik mot att flera av programmen är av

sådan karaktär att de skulle ha genomförts även utan

statligt stöd. I stället för att öppet redovisa

kritiken väljer regeringen att endast i korta

ordalag nämna att en rapport från RRV presenterades

i juni 1999. Att regeringen avstår från att öppet

redovisa den kritik som riktats mot de lokala

investeringsprogrammen är enligt motionärerna

anmärkningsvärt. I motion MJ4 (fp) yrkas att lokala

investeringsprogram omändras till

klimatinvesteringsprogram. För att bidra till en

förändrad livsstil bör ett åtgärdspaket som

stimulerar till ökad användning av IT-kommunikation,

minskad användning av biltransporter i företag och

hushåll, sänkt energikonsumtion och

energieffektivisering genomföras med start redan år

2001. Fördelning och bedömning av anslag för

klimatinvesteringsprogram skall handhas av

Naturvårdsverket (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Förslag om att avsluta de lokala

investeringsprogrammen har nyligen avstyrkts av

utskottet (2000/01:MJU3 s. 25). Utskottet framhöll

därvid bl.a. att de kommuner som beviljats bidrag

för perioden 1998-2000 våren 2001 skall lämna

slutrapporter och redovisa utfallet av de lokala

investeringsprogrammen. Slutrapporterna ger underlag

för en slutlig bedömning av vilket statsbidrag som

kommunerna har rätt till. Slutrapporterna ger också

underlag för redovisningar och analyser av vilka

resultat och effekter som uppnåtts beträffande

miljö, sysselsättning, teknikutveckling samt för

sammanställning av nya kunskaper och erfarenheter. I

avvaktan på kommunernas slutrapporter föreslår

utskottet att även motionerna MJ1 (m) yrkande 4, MJ3

(c) yrkande 4 och MJ4 (fp) yrkande 2 avslås.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Redovisningen av arbetet med ekologiskt

hållbar utveckling

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 1.

2. Funktionstänkande i miljöpolitiken

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 1.

Reservation 1 (c)

3. Decentraliserad miljöpolitik

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 2.

4. Allemansrätten

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 3.

Reservation 2 (m, kd, c)

5. Biologisk mångfald i skogsbruket

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande

5 och 2000/01:

MJ841yrkande 6.

Reservation 3 (fp)

6. Sanering av förorenad mark

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 4.

7. Gröna nyckeltal för de små företagens

miljöarbete

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 1.

Reservation 4 (kd)

8. Strategi för miljöexport

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 9.

Reservation 5 (c)

9. Miljöeffekterna av en förtida avveckling

av kärnkraften

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 2.

Reservation 6 (m)

10. Miljökonsekvensanalys med anledning av

stängningen av Barsebäck 1

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 2.

Reservation 7 (m, kd)

11. Grön skatteväxling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ1 yrkande

3 och 2000/01:MJ4 yrkande 6.

Reservation 8 (m)

Reservation 9 (fp)

12. Energiskatt på biobränslen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 3.

Reservation 10 (kd, c)

13. Skatt på förbränning av avfall

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 7.

Reservation 11 (fp)

14. Handel med utsläppsrätter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande

4, 2000/01:MJ711 yrkande 15, 2000/01:MJ780

yrkande 1 och 2000/01:MJ796 yrkande 2.

Reservation 12 (m)

Reservation 13 (c, fp)

Reservation 14 (mp)

15. Ett grönare transportsystem

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 5.

16. EU:s järnvägspaket

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 10.

17. Avgasutsläpp från motorfordon

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ3 yrkande

11 och 2000/01:

T231 yrkande 24.

18. Nordisk miljöunion

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 6.

Reservation 15 (c)

19. WTO och hållbar utveckling

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 7.

20. Plan för Sveriges internationella

miljöarbete

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 8.

21. Sveriges agerande i

klimatförhandlingarna

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 1.

22. Hållbar utveckling i Östersjöområdet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande

8, 2000/01:MJ764 yrkande 15 och 2000/01:MJ783.

23. Oljeutsläpp i Östersjön

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ2 yrkande

5, 2000/01:MJ739 och 2000/01:MJ796 yrkande 4.

Reservation 16 (m, kd)

24. Koldioxidbeskattning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 3.

Reservation 17 (fp)

25. Lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ1 yrkande

4, 2000/01:MJ3 yrkande 4 och 2000/01:MJ4 yrkande

2.

Reservation 18 (m, kd, c)

Reservation 19 (fp)

26. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2000/01:38 till

handlingarna.

Stockholm den 16 januari 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall

(mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp),

Lars Lindblad (m), Ester Lindstedt-Staaf (kd) och

Karin Svensson Smith (v).

Skrivelsens huvudsakliga

innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av hur

arbetet med strategier och åtgärder för en

ekologiskt hållbar utveckling fortskrider i Sverige,

inom EU och internationellt. Skrivelsen är en

uppföljning av de åtgärdsprogram som redovisades i

regeringens skrivelse Hållbara Sverige - uppföljning

av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling

(skr. 1999/2000:13). För varje departements

verksamhetsområde beskrivs vilka åtgärder som är

genomförda och vilka aktiviteter som pågår. I

skrivelsen lämnas också en lägesredovisning för de

lokala investeringsprogrammen.

Med tanke på det annalkande svenska

ordförandeskapet i Europeiska unionen, lyfts i årets

skrivelse fram arbetet inom EU och det

internationella miljöarbetet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Funktionstänkande i miljöpolitiken (punkt 2)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 1.

Ställningstagande

För att få en helhetssyn på miljöpolitiken är det

enligt min mening nödvändigt att tänka nytt och

annorlunda. Funktionstänkandet är ett sätt att

verkligen ta ett helhetsgrepp på miljöpolitiken. Det

är inte produkten i sig som skall efterfrågas utan

den funktion som produkten tillhandahåller. Som kund

efterfrågar man inte kylskåpet utan funktionen kylda

livsmedel. Funktionstänkandet gör att nya och vad

som i dag ses som okonventionella lösningar kommer

att utvecklas. Livsstilsfrågor och funktionstänkande

hör i allra högsta grad ihop. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag på en strategi

för ökat funktionstänkande. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motion MJ3 yrkande 1 om en

strategi för ökat funktionstänkande.

2. Allemansrätten (punkt 4)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ2 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör förfarandet vid anmälan om

nyttjande av annans mark förändras. Ökad turism kan

ge slitage och skador på naturen. Allemansrätten kan

missbrukas bl.a. genom kommersiell verksamhet utan

markägarens samtycke. Regeringen kan med stöd av 12

kap. 6 § miljöbalken meddela föreskrifter om

anmälningsplikt för vissa verksamheter. Av dessa

föreskrifter bör framgå att markägaren skall

underrättas vid sådan anmälan, att samtycke skall

inhämtas och att skriftligt avtal skall upprättas.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförts i motion

MJ2 yrkande 3 om förfarande vid anmälan om nyttjande

av annans mark.

3. Biologisk mångfald i skogsbruket (punkt 5)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ4 yrkande

5 och 2000/01:MJ841 yrkande 6.

Ställningstagande

Enligt Folkpartiets mening är den biologiska

mångfalden en förutsättning för människans

överlevnad, men också en ständig källa till

inspiration och rekreation. Skyddet av den

biologiska mångfalden står också högt upp på

Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt att

skydda naturskog och därmed den biologiska

mångfalden är att undanta viss skogsmark från

skogsbruket. För att en del av Sveriges sista

naturskog skall kunna bevaras för kommande

generationer måste mer skog skyddas i reservat. Att

bevara orörd natur, ostörda rekreationsområden och

biologisk mångfald är viktiga mål för liberal miljö-

och naturresurspolitik. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförts i motionerna MJ4 yrkande 5 och MJ841

yrkande 6 om värnandet av den biologiska mångfalden.

4. Gröna nyckeltal för de små företagens

miljöarbete (punkt 7)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ2 yrkande 1.

Ställningstagande

Miljöledningssystem enligt ISO eller EMAS kostar tid

och pengar. Kostnaden är ofta för hög för små

företag och därmed ett hinder för registrering. Ändå

har många av dessa företag ett aktivt och levande

miljöarbete. Företagarnas Riksorganisation arbetade

förra året med ett enklare miljörevisionssystem på

grund av de höga kostnaderna för ett litet företag

att satsa på ISO- eller EMAS-system. Verksamheten i

mindre företag borde räknas med i de gröna

nyckeltalen för miljöarbetet i svenska företag. Nu

räknas bara ISO- och EMAS-registrerade företag och

inte alls det aktiva miljöarbete som pågår i många

mindre företag. Detta medför att nyckeltalen inte

säger så mycket om det totala miljöarbetet. Enligt

vår mening är det angeläget att små och medelstora

företag arbetar med miljöledningssystem, och att

företag kan göra det frivilligt utan certifiering.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförts i motion

MJ2 yrkande 1 om nyckeltal för de små företagens

miljöarbete.

5. Strategi för miljöexport (punkt 8)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 9.

Ställningstagande

Marknaden för renodlad miljöteknik beräknas i dag

till 4 000 miljarder kronor och förväntas uppgå till

6 000 miljarder kronor år 2010. Tillväxttakten är

mellan 5 och 20 % per år, men den svenska andelen av

denna marknad är blygsam. Sverige är nettoimportör

av renodlad miljöteknik. Detta får ses som

anmärkningsvärt i ett land där kundkrav och

lagstiftning under en lång tid drivit utvecklingen

framåt. Centerpartiet anser att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om en samlad

strategi för miljöexport i linje med vad som

tidigare presenterats av Miljöexportutredningen (SOU

1998:118). Jag föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad som framförts i

motion MJ3 yrkande 9 om en samlad strategi för

miljöexport.

6. Miljöeffekterna av en förtida avveckling av

kärnkraften (punkt 9)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ1 yrkande 2.

Ställningstagande

Målet för den svenska energipolitiken är att på kort

och lång sikt trygga tillgången på el och annan

energi på konkurrenskraftiga villkor.

Energipolitiken skall vidare skapa förutsättningar

för en effektiv energianvändning och en

kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med liten

negativ inverkan på hälsa och klimat samt underlätta

omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

En av regeringens åtgärder för att uppnå dessa mål

har varit att inleda den förtida avvecklingen av

kärnkraften. Följden har blivit att utsläppen av

växthusgaser har ökat kraftigt samtidigt som södra

Sverige hotas av akut effektbrist. För att få fram

ny energiproduktion ges omfattande subventioner till

vindkraft och biobränslebaserad kraftproduktion.

Denna energipolitik har inte bidragit till att göra

Sverige mer ekologiskt hållbart. Miljön har i

stället blivit sämre samtidigt som de

subventionerade tillskotten av vind- och

biobränslebaserad kraftproduktion har försämrat

kostnadseffektiviteten i energiförsörjningen. Vi

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförts i motion MJ1

yrkande 2 om energipolitiken.

7. Miljökonsekvensanalys med anledning av

stängningen av Barsebäck 1 (punkt 10)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars

Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ2 yrkande 2.

Ställningstagande

Avvecklingen av kärnkraften måste ske i takt med

energieffektivisering och ersättning med förnybar

energi. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999.

Ungefär samtidigt stängdes kraftvärmeverket i

Karlshamn, Europas renaste oljekraftverk. I stället

har Sverige köpt billig el huvudsakligen från

Danmark som i huvudsak producerats i kolkraftverk.

Barsebäck 2 skulle enligt riksdagsbeslut stängas

före den 1 juli 2001. Regeringen har dock

konstaterat att man till detta datum ej kan uppfylla

de krav som ställts på att bortfallet av

elproduktion skall kompenseras genom tillförsel av

ny elproduktion och genom minskad användning av el.

En grundlig miljökonsekvensanalys av stängningen av

Barsebäck 1 måste göras omgående. Därifrån kan

slutsatser dras om miljökonsekvenser av en stängning

av Barsebäck 2. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförts i motion MJ2 yrkande 2 om en

miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1.

8. Grön skatteväxling (punkt 11)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ1 yrkande 3

och avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 6.

Ställningstagande

Grön skatteväxling kan i teorin vara ett verksamt

instrument för att med fackspråk "internalisera

externa kostnader", dvs. låta de verksamheter som

ger upphov till negativa miljöeffekter betala för de

skador som uppstår. Problemet är att grön

skatteväxling i praktiken sällan fungerar som det är

tänkt. Det som regeringen kallar för grön

skatteväxling handlar framför allt om att höja

skatter, och det enda gröna i dessa höjningar har

varit att vissa skatter höjts mer än andra. Eftersom

vi redan har mycket höga miljöskatter borde grön

skatteväxling i Sverige framför allt handla om att

sänka andra skatter såsom skatten på arbete. Det

andra praktiska problemet med grön skatteväxling är

att man byter ut stabila skattebaser mot instabila.

Detta ger oss ett instabilt skattesystem som hela

tiden måste justeras. Vad som behövs är ett mer

långsiktigt stabilt skattesystem som ger tydliga

signaler till de ekonomiska aktörerna. Vi föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i motion MJ1 yrkande 3 om

grön skatteväxling. Därmed avstyrks motion MJ4

yrkande 6.

9. Grön skatteväxling (punkt 11)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande 6

och avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 3.

Ställningstagande

Folkpartiet har sedan länge förespråkat ekonomiska

styrmedel i miljöpolitiken, och vi ställer oss

positiva till principerna för en grön skatteväxling.

Samtidigt är det viktigt att beakta industrins

internationella konkurrenskraft och att

miljöskatterna inte tvingar företag att lägga sin

verksamheten i andra länder. I värsta fall skulle

detta t.o.m. kunna försämra miljön om miljökraven i

dessa andra länder är avsevärt mildare än i Sverige.

Det är likaså angeläget att notera att effektiva

miljöskatter leder till att skattebasen minskar,

vilket naturligtvis reducerar möjligheten att

finansiera andra skattesänkningar. Genom att

genomgripande växla skatt på arbete mot skatt på

miljöförstöring förenas miljömålen med målen för den

ekonomiska politiken. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförts i motion MJ4 yrkande 6 om grön

skatteväxling. Därmed avstyrks motion MJ1 yrkande 3.

10. Energiskatt på biobränslen (punkt 12)

av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson (c) och

Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 3.

Ställningstagande

I finansplanen för år 2001 (prop. 20000/01:1) står

att läsa att regeringen avser att börja ta ut

energiskatt på biobränslen. Detta för att bredda

skattebasen. Enligt regeringen är de

statsfinansiella konsekvenserna av att inte ta ut

skatt för stora för att avstå. Detta agerande, som

stöds av både Miljöpartiet och Vänsterpartiet, står

i skarp kontrast till den skatteväxlingsstrategi som

regeringen säger sig vilja följa. Det finns fog för

att tro att skattebefrielsen inte alls skulle leda

till minskade totala skatteinkomster för staten.

Inhemsk produktion av biobränslen ger ett ökat

skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle

uppväga det direkta bortfallet av energiskatterna.

Detta bortser regeringen från. Regeringens agerande

skapar stor oklarhet och försvårar möjligheterna att

skapa grönare energi- och transportsystem. Enligt

vår mening måste regeringens planer på att belägga

biobränslen med energiskatt avvisas. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motion MJ3 yrkande 3 om att inte

belägga biobränslen med energiskatt.

11. Skatt på förbränning av avfall (punkt 13)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande 7.

Ställningstagande

Avfallsförbränning utgör en av de största källorna

till dioxinbildning. Det finns all anledning att

verka för andra mer hållbara och miljövänliga

alternativ för avfallshantering än förbränning. För

att stimulera till avfallsminimering,

materialåtervinning och biologiska

behandlingsmetoder bör förbränningen av avfall

beskattas. Folkpartiet föreslår därför en

viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som

dagens deponiskatt. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförts i motion MJ4 yrkande 7 om införandet av en

skatt på avfallsbränning.

12. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ796 yrkande

2 och avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande 4,

2000/01:MJ711 yrkande 15 och 2000/01:MJ780 yrkande

1.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det viktigt att gå vidare i det

internationella samarbetet för att begränsa kväve-

och fosforutsläppen till Östersjön. Inom ramen för

Östersjösamarbetet vore det önskvärt att införa

handel med utsläppsrätter. Sverige måste vara

pådrivande för att få till stånd ett sådant

samarbete. I avvaktan på en internationell handel

bör Sverige gå före och införa en handel med

utsläppsrätter. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförts i motion MJ796 yrkande 2 om handel med

utsläppsrätter. Därmed avstyrks motionerna MJ4

yrkande 4, MJ711 yrkande 15 och MJ780 yrkande 1.

13. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:MJ4

yrkande 4 och 2000/01:MJ711 yrkande 15 samt avslår

motionerna 2000/01:

MJ780 yrkande 1 och 2000/01:MJ796 yrkande 2.

Ställningstagande

Kyotoprotokollet skapar möjligheter för länder att

klara sina åtaganden genom att handla med

utsläppsrätter. Sådan handel kan vara ett effektivt

instrument för att minska utsläppen av växthusgaser

med hjälp av marknadsmekanismer. Att fördela

utsläppsrätter via marknaden har stora fördelar

jämfört med administrativa regleringar. Systemet

förenar ekonomiskt och miljömässigt effektiva

lösningar. Det är viktigt att handelssystemet

utformas på ett sådant sätt att teknikutvecklingen

stimuleras och inte bromsas. Sverige bör införa ett

system för handel med utsläppsrätter så snart det är

möjligt. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförts i

motionerna MJ4 yrkande 4 och MJ711 yrkande 15 om

handel med utsläppsrätter. Därmed avstyrks

motionerna MJ780 yrkande 1 och MJ796 yrkande 2.

14. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

14. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ780 yrkande

1 och avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande 4,

2000/01:MJ711 yrkande 15 och 2000/01:

MJ796 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening bör följande principiella krav

ställas på ett system för handel med utsläppsrätter.

Inkomsterna från den initiala tilldelningen av

utsläppsrätter skall tillfalla staten, marknadens

funktion skall avgöra minimistorleken på marknaden

och handel med utsläppsrätter skall ske mellan

jämbördiga parter. Vidare skall utsläppshandel vara

ett komplement, ytterligare ett styrmedel, och

kraven på att inneha utsläppsrätter bör i första

hand riktas mot dem som tillhandahåller produkter

som orsakar problem för miljön. Ett system för

handel med utsläppsrätter måste utformas så att det

totalt sett bidrar till att minska samtliga

miljöproblem. En sådan handel kräver dessutom ett

omfattande internationellt administrativt system.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförts i motion

MJ780 yrkande 1 om principiella krav på ett system

för handel med utsläppsrätter. Därmed avstyrks

motionerna MJ4 yrkande 4, MJ711 yrkande 15 och MJ796

yrkande 2.

15. Nordisk miljöunion (punkt 18)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

18. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 6.

Ställningstagande

Samarbete på miljöområdet mellan de nordiska

länderna inrymmer en stor potential. Centerpartiet

vill dock gå längre än de olika samarbeten som just

nu pågår. Ett sätt att kunna gå längre och verkligen

ge miljöfrågorna större tyngd är att bilda en

nordisk miljöunion. En nordisk miljöunion har stora

förutsättningar att lyckas då det i de nordiska

länderna finns en stor samsyn vad gäller

miljöarbetet. Dessutom skulle de av de nordiska

länderna som är med i EU kunna visa på att den

flexibla integrationen i unionen inte bara behöver

handla om frågor som rör ekonomi och handel. Det

faktum att alla nordiska länder inte är med i EU

skulle göra en miljöunion ännu intressantare som

projekt. Den nordiska miljöunionen skulle kunna vara

ett föredöme när det gäller samarbete mellan länder

inom och utom EU. Sverige bör ta initiativet till

bildandet av en nordisk miljöunion. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motion MJ3 yrkande 6 om en

nordisk miljöunion.

16. Oljeutsläpp i Östersjön (punkt 23)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars

Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:MJ2

yrkande 5, 2000/01:MJ739 och 2000/01:MJ796 yrkande

4.

Ställningstagande

Oljeutsläppsutredningen lämnade i januari 1999 sitt

slutbetänkande Att komma åt oljeutsläppen (SOU

1998:158). En proposition planeras till våren 2001.

Vi anser att det brådskar med insatser för att komma

till rätta med oljeutsläppen i bl.a. Östersjön.

Redare har diskuterat åtgärder för att komma åt dem

som gör sig skyldiga till oljeutsläpp, men detta

torde vara en uppgift för kustbevakning, polis och

åklagare. Behovet är stort av specialutbildade

åklagare som har möjlighet att agera snabbt och

effektivt. Regeringen bör snarast lämna ett förslag

till åtgärder som effektiviserar det rättsliga

förfarandet när det gäller att bekämpa

oljeutsläppen. För att komma till rätta med

problemen krävs dessutom internationella

överenskommelser om hårdare reningskrav för

sjötrafiken. Inom svensk ekonomisk zon bör

regeringen undersöka förutsättningarna för ett

nollutsläpp av olja från fartygstrafiken. Vi

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförts i motionerna MJ2

yrkande 5, MJ739 och MJ796 yrkande 4 om oljeutsläpp

i Östersjön.

17. Koldioxidbeskattning (punkt 24)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

24. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen bör enligt min mening verka för en

lägsta nivå på koldioxidskatt i EU. Vidare

bör EU ges möjlighet att fatta beslut om

miljöskatter med majoritet. Därmed skulle

det skapas förutsättningar för en

harmonisering av miljöavgifter och

energiskatter inom unionen. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförts i motion MJ4

yrkande 3 om en lägsta nivå på

koldioxidskatt i EU.

18. Lokala investeringsprogram för ekologisk

hållbarhet (punkt 25)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

25. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ1

yrkande 4 och 2000/01:MJ3 yrkande 4 samt avslår

motion 2000/01:MJ4 yrkande 2.

Ställningstagande

Riksrevisionsverket har i en särskild rapport

kritiserat de lokala investeringsprogrammen och de

former för vilka stödet tilldelas kommuner. De

förväntade miljöeffekterna har många gånger

överskattats. Kommunerna tycks söka bidrag mest för

att möjligheten finns, snarare än för att lösa

lokala miljöproblem. Programmen har inte varit

anpassade för nytänkande och innovationer.

Projektens beräknade sysselsättningseffekter har

överstigit det verkliga utfallet. Någon bedömning av

om bidragen kan tänkas ha konkurrenssnedvridande

effekter har inte gjorts. Enligt vår mening skall

ingångna avtal fullföljas men i övrigt bör de lokala

investeringsprogrammen avslutas. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motionerna MJ1 yrkande 4 och

MJ3 yrkande 4 om de lokala investeringsprogrammen.

Därmed avstyrks motion MJ4 yrkande 2.

19. Lokala investeringsprogram för ekologisk

hållbarhet (punkt 25)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

25. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande 2

samt avslår motionerna 2000/01:MJ1 yrkande 4 och

2000/01:MJ3 yrkande 4.

Ställningstagande

Jag anser att det lokala investeringsprogrammet

skall omvandlas till ett klimatinvesteringsprogram.

För att bidra till en förändrad livsstil bör ett

åtgärdspaket som stimulerar till ökad användning av

IT-kommunikation, minskad användning av

biltransporter i företag och hushåll, sänkt

energikonsumtion och energieffektivisering

genomföras med start redan år 2001. Fördelning och

bedömning av anslag för klimatinvesteringsprogram

skall handhas av Naturvårdsverket. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motion MJ4 yrkande 2 om de

lokala investeringsprogrammen. Därmed avstyrks

motionerna MJ1 yrkande 4 och MJ3 yrkande 4.

Särskilda yttranden

1. Sanering av förorenad mark

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Vi kristdemokrater framhåller i vår motion den

handfallenhet många kommuner känner när det gäller

frågan om sanering av förorenade markområden. I

skrivelsen uppger regeringen, att den statliga

verksamheten har inriktats på att klarlägga

omfattning och konsekvenser av föroreningarna samt

att ta fram metoder för undersökningar och

efterbehandlingsåtgärder. Länsstyrelserna har

kartlagt landets saneringsbehov. En utredning har

gjorts om hur den statligt finansierade

efterbehandlingsverksamheten skall organiseras.

Beredning pågår i Regeringskansliet. Utskottets

majoritet anser att staten satsar stora ekonomiska

resurser på sanering av förorenade områden. De

flesta kommuner har emellertid ingen erfarenhet av

hur ett saneringsarbete skall organiseras i

praktiken. Kunskap saknas om vart man vänder sig,

vilka krav som skall ställas och vem som kan utföra

saneringen. Det finns kommuner som funderat på detta

i tre år. Utskottet utgår från att Naturvårdsverkets

förslag om efterbehandlingsverksamheten bereds utan

onödigt dröjsmål. Vi kristdemokrater vill att

beredningen påskyndas.

2. Skatt på förbränning av avfall

Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)

anför:

Avfall är en resurs som kan nyttiggöras på olika

sätt. Inriktningen måste vara att minimera

tillkomsten av avfall samt ta hand om det som

uppstår på ett hållbart sätt. Just nu oroas vi av

den mycket stora satsning som görs av kommuner på

sopförbränning - satsningar som gör att man binder

upp sig för ett system som inte hör hemma i ett

hållbart samhälle. Vi ser även med oro på den

snabbt expanderande importen av olika typer av mer

eller mindre farligt avfall eller sopor, en import

som ständigt ökar på grund av att det är ekonomiskt

fördelaktigt att förbränna avfallet i Sverige

jämfört med andra länder som har skatt på

avfallsförbränning.

Ekonomiska styrmedel ger rätt utformade

kostnadseffektiva signaler till producenter och

avfallsaktörer att skapa förutsättningar för en

hållbar avfallspolitik. Det behövs alltså ekonomiska

styrmedel för att styra avfallsströmmarna i en

hållbar utveckling. Förbränning och deponering bör

ha en likvärdig skattenivå. Det är inte hållbart att

bygga och låsa fast sig i ett avfallssystem som

bygger på förbränning som den stora framtida

avfallsmottagaren. Därför är det angeläget att följa

upp och utvärdera avfallsbeskattningens styreffekt.

3. Skatt på förbränning av avfall

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet ser med oro på den allt vanligare

förbränningen av avfall. Det gäller då inte rena

bränslen som trä, utan framför allt osorterat avfall

och hushållsavfall. Vi anser att en sådan

förbränning inte hör hemma i ett långsiktigt

hållbart samhälle med ekologiska förtecken. Den

utformning som avfallsskatterna har fått är

olycklig. Miljöpartiet framförde i samband med

propositionen i ämnet att risken var stor att

förbränningen av osorterat avfall och hushållsavfall

skulle öka. Risken var också uppenbar att dessa

bränsleslag skulle tränga undan rena biobränslen. Vi

anser att verkligheten visar att detta sker. Det

finns alltså tunga skäl för att se över

beskattningen och korrigera den obalans som uppstått

genom att införa beskattning på förbränning av

avfall. Eftersom detta för närvarande bereds i

Regeringskansliet reserverar vi oss inte i detta

betänkande.

4. Hållbar utveckling i Östersjöområdet

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

I skrivelsen lämnar regeringen en omfattande

redogörelse för det internationella samarbetet i

Östersjöområdet. Insatserna för att uppnå en hållbar

utveckling i Östersjöområdet är omfattande. Enligt

vår mening finns det dock en tendens till bristande

samordning när det gäller verksamheten inom de sju

olika sektorer som omfattas av Baltic 21. Vi

kristdemokrater efterlyser därför en

förvaltningsplan för Östersjön. I denna

förvaltningsplan bör bl.a. ingå en vattenvårdsplan.

5. Koldioxidbeskattning

Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)

anför:

Utskottet har inte nu varit berett att föreslå ett

uttalande från riksdagen med anledning av ett

yrkande i motion MJ4 (fp) angående en lägsta nivå på

koldioxidskatt inom EU. Vänsterpartiet vill dock med

anledning av detta ställningstagande klargöra att

det enligt vår mening är av stor vikt att få till

stånd gemensamma regler och miniminivåer för en

koldioxidbeskattning inom EU.

Vi förutsätter att regeringen verkar för en

minimiskatt på koldioxid inom EU. Om det skulle visa

sig att nuvarande regelverk inom EU i praktiken

omöjliggör beslut om en sådan skatt bör man enligt

vår mening överväga en revidering av existerande

fördrag.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

I skrivelse 2000/01:38 Hållbara Sverige -

uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar

utveckling lämnar regeringen (Miljödepartementet) en

redovisning av hur arbetet med strategier och

åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling

fortskrider i Sverige, inom EU och internationellt.

Motioner med anledning av

propositionen

2000/01:MJ1 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om syftet med kommande

skrivelser om Hållbara Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om energipolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de lokala

investeringsprogrammen.

2000/01:MJ2 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nyckeltal för de små

företagens miljöarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förfarande vid

anmälan om nyttjande av annans mark.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om formerna för

sanering av förorenad mark.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

bekämpa oljeutsläpp.

2000/01:MJ3 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag på en strategi

för ökat funktionstänkande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en politik för ett

decentraliserat miljöarbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte belägga

biobränslen med energiskatt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fullfölja

ingångna avtal men i övrigt avsluta de lokala

investeringsprogrammen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i CSD

under år 2001 särskilt bör driva frågan om skapandet

av ett grönare transportsystem.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör ta

initiativet till bildandet av en nordisk miljöunion.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt

bör verka för att principen om att förorenaren

betalar (PPP - pollutor pays principle) skall

genomsyra WTO.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det är angeläget

att regeringen presenterar en specificerad plan för

hur Sverige internationellt skall vara en pådrivande

kraft på miljöområdet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om en samlad

strategi för miljöexport i linje med vad som

tidigare presenterats av Miljöexportutredningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

ramen för EU:s järnvägspaket bör verka för

förbättrade möjligheter till kombitrafik.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige skall

verka för att 10 % av de nytillverkade fordonen som

säljs i EU 2005 skall vara nollemissionsfordon.

2000/01:MJ4 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sveriges

representanter skall bli mer aktiva i klimatfrågan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lokala

investeringsprogram omändras till

klimatinvesteringsprogram.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

verka för en lägstanivå på koldioxidskatt i EU.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett system för

handel med utsläppsrätter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värnandet av den

biologiska mångfalden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en fortsatt grön

skatteväxling.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av en

skatt på avfallsförbränning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade insatser för

att förbättra miljösituationen i och kring

Östersjön.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handel med

utsläppsrättigheter i en nordisk miljöunion.

2000/01:MJ739 av Inger René och Berit Adolfsson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder när det gäller

ansvaret för illegalt utsläpp av olja.

2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det internationella

samarbetet i Östersjöområdet.

2000/01:MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principiella krav på

ett system för handel med utsläppsrätter.

2000/01:MJ783 av Ester Lindstedt-Staaf och Chatrine

Pålsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen tar

fram en förvaltningsplan för Östersjön.

2000/01:MJ796 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utsläppsrätter.

4. Riksdagen begär att regeringen undersöker

förutsättningarna för nollutsläpp av olja från

fartygstrafiken i Östersjön.

2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värnandet av den

biologiska mångfalden.

2000/01:T231 av Sven Bergström m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ställa upp ett

konkret mål som att senast 2005 skall minst 10 % av

de fordon som säljs vara nollemissionsfordon.