Bet. 2000/01:MJU11

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU11

Hanteringen av djurkadaver och annat animaliskt

avfall

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

MJU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett tiotal motionsyrkanden

om hanteringen av animaliskt avfall. Motionerna går

i huvudsak ut på att det bör införas nationella

undantag eller särlösningar för Norrlandslänen

såvitt avser EU:s regelverk för bortskaffande och

bearbetning av animaliskt avfall. Några motioner tar

också upp behovet av behandlingskapacitet för

animaliskt avfall. Utskottet anordnade en utfrågning

den 16 januari 2001 för att införskaffa information

om BSE-läget i stort inom EU samt om hanteringen av

animaliskt avfall i Sverige.

Motionerna avstyrks med hänvisning bl.a. till att

stora delar av norra Sverige omfattas av generella

undantagsbestämmelser i detta avseende. Vad gäller

behandlingskapaciteten för animaliskt avfall

hänvisar utskottet till att jordbruksministern

nyligen förordnat en utredare att se över frågan.

Utskottets överväganden

-----------------------------------------------

| |

| |

|Utskottets förslag i korthet |

| |

| |

| |

| |

| |

|Utskottet föreslår att riksdagen avslår |

|motioner (s, m, c) om särlösningar eller |

|undantag för norra Sverige när det gäller |

|föreskrifterna om insamling och bearbetning av

|

|animaliskt avfall. Utskottet hänvisar till att

|

|mer än två tredjedelar av berörda län omfattas

|

|av generella undantagsbestämmelser och att det

|

|dessutom finns möjlighet till dispens i |

|enskilda fall. Vidare föreslår utskottet att |

|riksdagen avslår motioner om |

|behandlingsanläggningar för animaliskt avfall|

|med hänvisning till en av jordbruksministern |

|nyligen tillsatt utredning i ämnet. |

| |

| |

| |

-----------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

I betänkandet behandlas ett tiotal motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1999 respektive 2000 om

hanteringen av slaktavfall och kadaver. I de

flesta motionerna framhålls behovet av

särlösningar för Norrland när det gäller

föreskrifterna om insamling och bearbetning av

animaliskt avfall. Sådana yrkanden framförs i

motionerna 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 9,

1999/2000:MJ512 (c), 1999/2000:MJ514 (m),

2000/01:MJ233 (c) yrkande 27, 2000/01:MJ254

(s), 2000/01:MJ258 (m) yrkande 5, 2000/01:MJ527

(c) yrkandena 1 och 2 och 2000/01:MJ532 (m).

Flera motionsyrkanden går ut på att samtliga

församlingar i Norrland bör få permanent

undantag från EU:s krav på insamling av

självdöda djur och annat animaliskt avfall.

I några motioner understryks att den

behandlingsanläggning som för närvarande finns

i Stenstorp inte ger tillräcklig kapacitet

(2000/01:MJ528, kd) och att det behövs en

särskild destruktionsanläggning i Norrland

(2000/01:MJ225, c).

Det huvudsakliga regelverket på detta område

finns i direktiv 90/667/EEG om bortskaffande

och bearbetning av animaliskt avfall. De för

Sverige gällande tillämpningsföreskrifterna

finns i Statens jordbruksverks författning

SJVFS 1998:34 med ändringar bl.a. i SJVFS

2000:150.

Regelverket för hantering av animaliskt

avfall

Utskottet erinrar inledningsvis om att det

aktuella direktivet och de beslut som senare

fattats inom EU främst syftar till att motverka

spridning av TSE (transmissibel spongiform

encefalopati) och då särskilt BSE (bovin

spongiform encefalopati, den s.k. galna ko-

sjukan) och andra smittsamma djursjukdomar.

Enligt regelverket skall allt animaliskt

avfall, både s.k. högriskavfall och s.k.

lågriskavfall, samlas in och bearbetas i

särskilda anläggningar. För den del av det

animaliska avfallet som definieras som

specificerat riskmaterial (SRM) finns särskilda

regler som omfattar både slakten, transporten

och den slutliga avfallshanteringen.

Enligt direktivet finns vissa möjligheter

att besluta om nationella undantag om det

berörda animaliska avfallet härrör från platser

som är svåra att nå eller kvantiteten och

avståndet inte gör det berättigat att ta vara

på avfallet. I sådana fall kan den nationella

myndigheten medge att avfallet bortskaffas

genom bränning eller nedgrävning.

I de nationella föreskrifterna (SJVFS

2000:150) finns dels bestämmelser om generella

undantag från kravet på bearbetning/förbränning

av animaliskt avfall i en speciell anläggning,

dels regler om undantag i speciella fall enligt

beslut av Jordbruksverket eller berörd

länsstyrelse. De generella undantagen tar bl.a.

sikte på enstaka smådjur som har dött eller

avlivats utan att smittsam sjukdom har

misstänkts. Jordbruksverket har vidare beslutat

att självdöda eller avlivade djur i

besättningar som är belägna i de församlingar

som anges i bilaga 1 till SJVFS 2000:150 inte

behöver bearbetas i en anläggning. Den

geografiska räckvidden av de undantagna

församlingarna motsvarar för närvarande totalt

37 kommuner (helt eller delvis) i Värmlands,

Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I

nu angivna fall får det animaliska avfallet

grävas ned på en plats som anvisats av den

myndighet som utövar tillsyn på området, eller

på en godkänd avfallsdeponi. Utöver de

generella undantagen finns möjlighet för

Jordbruksverket eller, i den utsträckning

verket bestämmer, länsstyrelsen, att medge att

animaliskt avfall får grävas ned på motsvarande

sätt om bl.a. det animaliska avfallet härrör

från platser som är svåra att nå eller

kvantiteten och avståndet gör att det inte är

motiverat att ta hand om avfallet.

Länsstyrelsen kan vidare medge att självdöda

eller avlivade hästdjur får grävas ned eller

omhändertas genom kommunal avfallshantering.

Vid en interpellationsdebatt den 10 november

2000 framhöll jordbruksministern att undantagen

omfattar mer än två tredjedelar av Norrlands

yta (72 %) och att dispens i särskilda fall kan

medges i den resterande tredjedelen.

Vid utskottets utfrågning den 16 januari 2001

framkom bl.a. att de undantagna områdena utgörs

av församlingar i Norrland och Svealand med

relativt låg djurtäthet och att Jordbruksverket

för närvarande ser över gränsdragningen. De

berörda länsstyrelserna har fått i uppdrag att

avge yttranden i frågan till verket. Det

framhölls att Sverige gentemot EU har en

förpliktelse att bevaka den epidemiologiska

statusen i hela landet och att det av den

anledningen knappast kan komma i fråga att helt

undanta stora delar av landet. Det kan

tilläggas att de fem Norrlandslänen tillsammans

motsvarar 58 % av Sveriges landareal.

Utskottet konstaterar att de aktuella

motionerna i större eller mindre utsträckning

är tillgodosedda genom de nationella

föreskrifter som redovisats ovan och genom den

översyn som pågår i Jordbruksverket. Utskottet

hänvisar också till den utredning angående

kapacitetsbehovet för behandling av animaliskt

avfall som redovisas i det följande. I övrigt

bör framhållas att frågorna enligt gällande

beslut om ansvarsfördelningen skall avgöras på

myndighetsnivå. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:MJ222 (c)

yrkande 9, 1999/2000:MJ512 (c), 1999/2000:MJ514

(m), 2000/01:MJ233 (c) yrkande 27,

2000/01:MJ254 (s), 2000/01:MJ258 (m) yrkande 5,

2000/01:MJ527 (c) yrkandena 1 och 2 och

2000/01:MJ532 (m).

Behandlingsanläggning för animaliskt avfall

Vid utfrågningen den 16 januari informerades

utskottet även om förhållandena vid

behandlingsanläggningen i Stenstorp som drivs

av Konvex AB. Företaget genomför för närvarande

studier av ny teknik för att omhänderta kadaver

genom direkt bränning. Syftet är att

anläggningen i Stenstorp skall läggas ned och

ersättas med en eller flera anläggningar.

Enligt det aktuella direktivet 90/667/EEG

skall medlemsstaterna för hela eller delar av

sitt territorium godkänna en eller flera

anläggningar för insamling och bearbetning av

högriskmaterial. En medlemsstat får besluta om

att anlita en anläggning för bearbetning av

sådant material i en annan medlemsstat efter

överenskommelse om detta med den andra

medlemsstaten.

Såvitt utskottet kan bedöma råder stor

enighet om att behandlingsanläggningen i

Stenstorp inte har tillräcklig kapacitet för

att hantera det animaliska avfall som uppkommer

i Sverige. Enligt beslut av Koncessionsnämnden

för miljöskydd får företaget årligen bearbeta

16 000 ton animaliskt högriskavfall. Företagets

ansökan om att få bearbeta 24 000 ton

animaliskt avfall har avslagits av

Koncessionsnämnden. Efter överklagande till

regeringen har företaget fått tillstånd att

bearbeta totalt 18 800 ton under år 2000.

Överskjutande kvantiteter förs för närvarande

ut till Danmark för bearbetning. Även Finland

tar emot visst avfall för bearbetning. Med

anledning av BSE-krisen har beslut fattats inom

EU som inom kort kommer att innebära att

kvantiteten animaliskt avfall som kräver

särskild behandling kommer att öka kraftigt.

Jordbruksdepartementet har den 15 december

2000 förordnat en utredare att undersöka bl.a.

kapacitetsbehovet för att omhänderta och

bearbeta animaliskt högriskavfall och

specificerat riskmaterial, hur många

anläggningar för ändamålet som bör inrättas och

var i landet dessa skall vara belägna. Även

omfattningen av ett eventuellt statligt

engagemang i frågan skall utredas. Det

understryks i beslutet att utförsel av

animaliskt avfall till annan medlemsstat endast

kan ses som en tillfällig lösning på problemet.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 april

2001.

Det anförda innebär enligt utskottets

bedömning att motionerna 2000/01:MJ225 (c) och

2000/01:MJ528 (kd) inte för närvarande påkallar

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet utgår från att motionärernas

synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet och

att frågan får en lösning som tillgodoser både

smittskyddsintresset och de berättigade

önskemålen om att animaliskt avfall ej skall

behöva transporteras så långa sträckor som i

dag är fallet.

Särskilda yttranden

1. Hantering av djurkadaver

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd) anför:

I Sverige finns bara en anläggning för

destruktion av riskavfall från djur, Konvex,

belägen i Stenstorp i Västergötland.

Anläggningen hade år 2000 koncession att

bearbeta 18 800 ton men kapacitet finns för

bearbetning av större mängd riskavfall.

Koncession för större mängd har avslagits,

eftersom anläggningen ligger i samhället och

besvärar kringboende starkt. Man har länge sökt

efter en annan plats men inte lyckats finna

något lämpligt ställe.

5000 ton riskavfall om året har hitintills

fraktats till Trondheim i Norge. Nya EU-regler

förbjuder frakt av riskavfall utanför EU.

Exporten till Norge måste därför upphöra.

Avfall lagras nu vid Konvex i Stenstorp som

köttmjöl, varav en del går till förbränning.

Akut har frågan lösts genom avtal med Danmark,

som tar emot svenskt riskavfall för vidare

bearbetning. Men om ett fall med BSE upptäcks i

Sverige, torde Danmark vägra ta emot det

svenska riskavfallet.

De nya EU-reglerna innebär också, att det som

klassificeras som riskavfall och specificerat

riskmaterial ökar betydligt.

Läget är akut och kan genom ett BSE-fall bli

ännu mer akut. Det oroar oss kristdemokrater,

att regeringen låtit problemet så länge förbli

olöst. En utredning tillsattes i december 2000

och skall vara klar i april 2001. Där ska även

omfattningen av ett eventuellt statligt

engagemang utredas.

Enligt det aktuella direktivet 90/667/EEG

skall medlemsstaterna för hela eller delar av

sitt territorium godkänna en eller flera

anläggningar för insamling och bearbetning av

högriskmaterial. En medlemsstat får besluta om

att anlita en anläggning för bearbetning av

sådant material i en annan medlemsstat efter

överenskommelse. Dessa formuleringar gör det

klart, att man inom EU anser, att staten har

ett ansvar för att lösa frågan om destruktion

av animaliskt högriskavfall.

Kristdemokraterna vill starkt framhålla, att

det ligger i samhällets intresse, att

riskavfall omhändertas på ett säkert sätt.

2. Hantering av djurkadaver

Eskil Erlandsson (c) anför:

Redan innan den senaste BSE-krisen då allt fler

fall av sjukdomen upptäckts i Fastlandseuropa

hade BSE ökat uppmärksamheten kring

smittskyddsaspekter och hantering av

riskavfall. Den nuvarande hanteringen innebär

långa transporter för kadaver och annat

riskmaterial främst från Norrland då

anläggningen för destruktion finns i södra

Sverige. Kostnaderna för detta är inte

obetydliga vilket försvårar den ekonomiska

situationen för bland annat små lokala

slakterier. Detta i sin tur leder till att

levande djur får transporteras längre. Till

detta kan läggas miljöaspekterna vid långa

transporter. Vad gäller kadaver- och

riskmaterialhanteringen i Norrland är det

viktigt att en lösning kommer till stånd som är

acceptabel ur smittskyddssynpunkt och som inte

allvarligt försvårar för lokala näringsidkare

att bedriva sin verksamhet. Dagens situation

uppfyller inte dessa båda krav till fullo.

Jag vill i detta sammanhang påpeka vikten av

att Sverige får anläggningar med en sådan

kapacitet att destruktion av animaliskt avfall

kan ske på ett fullgott sätt.

Förteckning över behandlade

förslag

Motioner från allmänna

motionstiden 1999

1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

översyn av reglerna för kadaverhanteringen i

Norrland,

1999/2000:MJ512 av Åke Sandström (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

ett permanent undantag i norra Sverige från EG-

direktivet beträffande insamling av självdöda

djur i norra Sverige.

1999/2000:MJ514 av Ola Sundell (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om permanent

undantag från EG-direktivet om självdöda djur.

Motioner från allmänna

motionstiden 2000

2000/01:MJ225 av Erik Arthur Egervärn (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

destruktionsanläggning för djur i Norrland.

2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

särlösningar för kadaverhanteringen i Norrland.

2000/01:MJ254 av Berit Andnor och Rune Berglund

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

insamling av självdöda djur i norra Sverige.

2000/01:MJ258 av Patrik Norinder och Anne-

Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om insamling

av djurkadaver.

2000/01:MJ527 av Sven Bergström m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en

rimligare hantering av djurkadaver och annat

animaliskt avfall främst i Norrland.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

samtliga församlingar i Norrland skall undantas

från insamlingskravet.

2000/01:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf och

Caroline Hagström (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att frågan om destruktion

av riskavfall av djur snarast löses.

2000/01:MJ532 av Ola Sundell och Anders Sjölund

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om ett

permanent undantag för norra Sverige från EG-

direktivet om självdöda djur.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Regler för hantering av animaliskt

avfall i norra Sverige m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ222

yrkande 9, 1999/2000: MJ512, 1999/2000:MJ514,

2000/01:MJ233 yrkande 27, 2000/01:MJ254,

2000/01:MJ258 yrkande 5, 2000/01:MJ527 yrkandena

1 och 2 och 2000/01:MJ532.

2. Behandlingsanläggning för bearbetning

och bränning av animaliskt avfall

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ225 och

2000/01:MJ528.

Stockholm den 6 februari 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Alf

Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-

Svärd (m), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund

(fp), Lars Lindblad (m) och Carina Ohlsson (s).

Ärendet och dess beredning

Utfrågning

Utskottet anordnade den 16 januari 2001 en

utfrågning med representanter för Statens

jordbruksverk och Konvex AB samt länsveterinären i

Jämtlands län angående BSE-krisen i EU, regelverket

för hantering av animaliskt avfall samt vissa frågor

rörande behandlingsanläggningen för animaliskt

avfall vid Stenstorp i Västergötland.