Bet. 2000/01:MJU12

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU12

Livsmedelskontroll och genteknik

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

MJU12

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 54 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1999 respektive 2000. Många av

de frågor som nu är aktuella behandlades även hösten

1999 i betänkande 1999/2000:MJU5. Motionerna tar upp

bl.a. frågor om märkning av livsmedel, s.k.

funktionella livsmedel, småskalig

livsmedelsproduktion och genteknik.

När det gäller småskalig livsmedelsproduktion kan

nämnas att utskottet har mottagit uppvaktning från

företrädare för Småskaliga slakteriers förening.

Utskottet konstaterar att EG:s rättsakter på

livsmedelsområdet till övervägande del är

totalharmoniserade, vilket innebär att det inte är

tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig

strängare eller mer liberala bestämmelser.

Bestämmelser om förädling av livsmedel regleras i

huvudsak i livsmedelslagen (1971:511) med

detaljföreskrifter som utfärdas av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer, bl.a.

förordningen (1989:1110) om avgift för

livsmedelstillsyn m.m. Även i Livsmedelsverkets

(SLV) författningssamling finns ett flertal

bestämmelser om livsmedelshantering. Förutom till

dessa regler hänvisar utskottet bl.a. till

beredningen i Regeringskansliet av betänkandet SOU

1998:61 om livsmedelstillsynen i Sverige. I sin

behandling av de motioner som tar upp frågor om

genteknik hänvisar utskottet främst till

Bioteknikkommitténs betänkande (SOU 2000:103) som

även det bereds i Regeringskansliet.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 51 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden åren 1999 och 2000 om

livsmedelskontroll och 3 motionsyrkanden om

genteknik. I motionerna tas frågor upp om bl.a.

märkning av livsmedel, s.k. funktionella livsmedel,

livsmedelssäkerhet, småskalig livsmedelsproduktion

samt regler för och forskning om genetiskt

modifierade organismer. Beredningen har skett i

enlighet med utskottets planering av

motionsbetänkanden under innevarande mandatperiod,

vilket bl.a. innebär att vissa ärendegrupper inte

behandlas rutinmässigt vid varje riksmöte utan med

något längre intervaller.

Med anledning av tre motioner (v, c) föreslår

utskottet ett tillkännagivande av innebörd att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

som kan förbättra förutsättningarna för den

småskaliga livsmedelsproduktionen. Övriga

motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till

EG:s rättsakter på livsmedelsområdet, till pågående

arbete inom EU och nationellt och till regeringens

beredning av Bioteknikkommitténs betänkande (SOU

2000:103).

Till betänkandet fogas 12 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Märkning av livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om märkning av

livsmedel (s, m, c, fp, mp) med hänvisning

till EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och

pågående arbete med frågorna inom EU och

nationellt.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet vid flera tidigare tillfällen

framhållit (se bl.a. bet. 1999/2000:

MJU5) är EG:s rättsakter på livsmedelsområdet till

övervägande del totalharmoniserade, vilket innebär

att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha

vare sig strängare eller mer liberala bestämmelser.

EG:s regler bygger i stora delar på internationella

rekommendationer från Codex Alimentarius, som är

samlingsnamnet för FAO:s (FN:s livsmedelsorgan Food

and Agriculture Organization) och WHO:s gemensamma

program för bl.a. standarder, riktlinjer och råd.

Inom EU gäller sedan den 1 januari 2001 rådets

förordning (EG) nr 2772/99 om allmänna bestämmelser

för ett obligatoriskt system för märkning av

nötkött. Denna förordning har ersatt en tidigare

förordning, (EG) nr 820/97, om ett system för

frivillig, detaljerad märkning av nötkött och

nötköttsprodukter, såsom ursprung, vissa kännetecken

eller produktionsförhållanden. När det gäller krav

på märkning av allergiframkallande ingredienser har

en lista framställts över de ingredienser som skall

anges på förpackningen.

Enligt direktiven nr 99/10/EEG (om undantag från

bestämmelserna i artikel 7 i rådets direktiv nr

79/112/EEG om märkning av livsmedel) och 1997/4/EEG

skall mängddeklaration anges för vissa ingredienser

eller grupper av ingredienser, bl.a. socker och

sötningsmedel och t.ex. champinjoner i

champinjonsoppa respektive svamp i svampsoppa.

Inom Codex Alimentarius fattades i juli 1999

beslut att, om en sammansatt ingrediens utgör mindre

än 5 % av det färdiga livsmedlet, t.ex. majonnäs i

potatissallad, endast den sammansatta ingrediensen

behöver anges. Dessförinnan gällde en regel om minst

25 %. EU:s vitbok om livsmedelssäkerhet innehåller

85 olika förslag om skärpning av märkningsdirektivet

nr 79/112/EEG i samma riktning som Codex

Alimentarius, bl.a. sänkning till 5 %. Dessutom

innehåller vitboken en lista på de

allergiframkallande ämnen som alltid skall anges.

Arbete med ändring av direktivet pågår.

Beträffande genetiskt modifierade organismer (GMO)

finns grundläggande märkningsregler för s.k. nya

livsmedel (inklusive genmodifierade livsmedel) i

parlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 om

nya livsmedel och livsmedelsingredienser. Nya

livsmedel skall märkas om de skiljer sig från

traditionellt framställda livsmedel. Alla

genmodifierade färska frukter och grönsaker,

spannmål och gryn av olika slag skall märkas.

Förordningen ställer vidare krav på bl.a.

säkerhetsbedömning av nya livsmedel och

livsmedelsingredienser. Utöver de uppgifter som

föreskrivs i direktiv nr 79/112/EEG fastställer

rådets förordning (EG) nr 1139/98 (om obligatoriska

uppgifter vid märkning av vissa livsmedel som

framställts från genetiskt modifierade organismer)

särskilda märkningsregler för livsmedel från

genetiskt modifierad soja och majs. Kommissionens

förordning (EG) nr 49/2000 om ändring av rådets

förordning (EG) nr 1139/98 innebär att, utöver de

uppgifter som föreskrivs i direktiv nr 79/112/EEG,

ett tröskelvärde på 1 % införs för oavsiktlig

förorening av livsmedel med DNA eller protein som

härrör från genetisk modifiering. Märkningskravet

gäller inte förekomst av GMO under denna gräns.

Kommissionens förordning (EG) nr 50/2000 om märkning

av livsmedel och livsmedelsingredienser som

innehåller genetiskt modifierade tillsatser och

aromer eller sådana som framställts av GMO innebär

en utvidgning av märkningsbestämmelserna till

tillsatser och aromer. Kommissionen arbetar med

ytterligare förslag om harmonisering och

komplettering av gällande bestämmelser. I

sammanhanget vill utskottet erinra om

Bioteknikkommitténs nyligen framlagda betänkande Att

spränga gränser - Bioteknikens möjligheter och

risker (SOU 2000:103). Betänkandet bereds i

Regeringskansliet.

För kemikalier gäller främst EG:s direktiv nr

67/548/EEG om klassificering, förpackning och

märkning av kemiska ämnen och nr 99/45/EEG om

klassificering, förpackning och märkning av farliga

preparat jämte följdförfattningar, där dessa frågor

regleras i detalj. Dessutom pågår arbete med

klassificering av nya ämnen och uppdatering av

gällande regler. Kommissionen kommer vidare att

under våren lägga fram förslag om en ny

kemikaliestrategi. För Sveriges del omfattas frågor

om den framtida kemikaliepolitiken även i första

hand av det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö, och en proposition om den nya

kemikaliepolitiken är aviserad till våren 2001.

När det gäller hushållskemikalier föreslås i

betänkandet Märk väl! (SOU 1999:7) att konsumenterna

genom författning garanteras information om bl.a. de

hushållskemikalier som i enlighet med gällande

lagstiftning på området inte bedömts som

brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga. Information

beträffande dessa produkter regleras genom

generalklausulen om informationsskyldighet vid

marknadsföring i marknadsföringslagen (1995:450).

Denna informationsskyldighet kan preciseras genom

riktlinjer utfärdade av Konsumentverket efter

överläggningar med näringslivets organisationer.

Sådana riktlinjer (KOVFS 1991:1) har utfärdats för

en grupp hushållskemikalier, tvättmedel avsedda för

textilier. En översyn av dessa riktlinjer pågår. I

sammanhanget bör även nämnas Konsumentpolitiska

kommitténs betänkande Starka konsumenter i en

gränslös värld (SOU 2000:29) som bereds i

Regeringskansliet inför en aviserad proposition om

en ny konsumentpolitik.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att inom

EU gäller förbud mot hormoner i produktionshöjande

syfte enligt direktiv nr 96/22/EG Förbud mot

användning av vissa ämnen med hormonell och

tyreostatisk verkan. För de djur som av medicinska

skäl behandlats med hormoner finns regler med krav

på karenstider innan djuren förs till slakt. Det bör

tilläggas att import från USA av kött endast får ske

av kött från icke hormonbehandlade djur.

Det ovan anförda innebär att utskottet anser att

motionerna 1999/2000:

MJ252 (fp) yrkande 6, 2000/01:MJ233 (c) yrkande 6,

2000/01:MJ257 (fp) yrkande 5, 2000/01:MJ711 (c)

yrkande 16, 2000/01:Bo520 (mp) yrkande 3 och

2000/01:Sf274 (mp) yrkande 22 om märkning av

kemikalier och av livsmedel med produktionsland,

förekomst av hormoner, GMO m.m. inte bör föranleda

någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Märkning av barnmat följer samma regler som inom

EU gäller för livsmedel; bl.a. skall bästföredatum

anges. Dessutom gäller direktiv nr 91/321/EEG om

modersmjölksersättning och tillskottsnäring och

direktiv nr 86/5/EEG om spannmålsbaserade livsmedel

och barnmat för spädbarn och småbarn. Kraven på

såväl märkning som sammansättning är mycket

detaljerade. Härtill kan läggas att SLV under år

1999 utarbetade trycksaken Mat för spädbarn som

består av en föräldrabroschyr och en broschyr för

vårdpersonal. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 2000/01:MJ531 (s) i den mån den inte kan

anses tillgodosedd.

Inom EU gäller enligt artikel 4

(konsumentinformation) i marknadsordningen för

fiskeri- och vattenbruksprodukter att de produkter

som saluförs till konsument i detaljhandeln skall

innehålla information om artens handelsbeteckning

(vetenskapligt namn eller beteckning),

produktionsmetod (fångst vid havs- eller insjöfiske

eller vattenbruk) och fångstzon (var fisken är

fångad). Artikel 4 träder i kraft den 1 januari

2002. Tillämpningsföreskrifter till denna artikel

kommer att beslutas under år 2001. Marknadsordningen

i övrigt trädde i kraft den 1 januari 2000.

För Nordens del fattade de nordiska

fiskeriministrarna redan i augusti 1996 beslut om

att påbörja ett arbete för att skapa ett nordiskt

miljömärkningsalternativ. Inom det nordiska arbetet

har en arbetsgrupp arbetat fram ett förslag till

kriterier för miljömärkning av fisk som

presenterades vid det nordiska fiskeriministermötet

på Svalbard i augusti 2000. Sverige deltar aktivt i

detta arbete. Parallellt med det nordiska arbetet

finns sedan hösten 1998 ett kompletterande

nationellt arbete under ledning av Fiskbranschens

Riksförbund. Det nationella arbetet har resulterat i

ett policy- och måldokument samt i en schematisk

beskrivning av relevanta miljöaspekter som kan tjäna

som underlag för ett kommande arbete med kriterier.

Kommissionen har följt det nordiska arbetet som

observatör och planerar att komma med ett meddelande

under januari 2001. Detta meddelande kommer att ta

upp handels- och marknadsaspekter, dvs. meddelandet

kommer att bli ett komplement till den nya

marknadsordningen vad gäller miljömärkning av

vildfångad fisk. Odlad fisk kan sedan år 1999

miljömärkas enligt de principer som finns angivna i

förordningen 1804/99 om ekologisk produktion av

jordbruksprodukter. Syftet med kommissionens arbete

är att skapa ett legalt ramverk för märkningen inom

gemenskapen med regler för certifiering och

ackreditering. Enligt vad utskottet inhämtat

prioriterar regeringen denna fråga, och Sverige

kommer att verka för att kommissionens meddelande

behandlas under det svenska ordförandeskapet.

Målsättningen är att beslut om någon form av

rådsslutsatser om miljömärkning av fisk kan fattas

vid fiskerådet i juni 2001. Med det anförda finner

utskottet syftet med motion 2000/01:MJ418 (c)

yrkande 4 om ursprungsmärkning av fisk och

fiskprodukter tillgodosett. Motionen i denna del bör

inte medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Hösten 1999 betonade utskottet att en tydlig

märkning även av burägg skulle underlätta

konsumenternas valmöjligheter och ansåg att

regeringen därför skulle påskynda beredningsarbetet

av Jordbruksverkets rapport till regeringen

Värphöns, Lägesrapport 1999 (1999/2000:MJU5).

Rapporten har bl.a. legat till grund för regeringens

arbete inom EU i frågan. I december 2000 fattade

rådet beslut om ändring i rådsförordningen (EEG) nr

1907/90 om vissa handelsnormer för ägg. Beslutet

innebär att det märkningssystem som i dag är

frivilligt, fr.o.m. den 1 januari 2004 blir

obligatoriskt. Genom ett kodsystem skall såväl ägg

som förpackningar märkas med producent,

produktionssystem m.m. Under våren 2001 kommer

ändringarna att följas av tillämpningsföreskrifter i

förordningen 1274/91. Dessutom har kommissionen fått

rådets uppdrag att före den 1 juli 2003 presentera

en rapport om konsumtionsutvecklingen för ägg, läget

i WTO-förhandlingarna om djurens välfärd och

förhandlingarna om hygiendirektivet samt - på

svenskt initiativ - de senaste rönen vad gäller

tvättade ägg. Utifrån denna rapport skall

kommissionen eventuellt presentera nya

förordningsförslag som kan börja gälla fr.o.m. den 1

januari 2004. Ägg och förpackningar skall dessutom,

på frivillig basis, få märkas med vilket foder

hönsen har utfodrats med. Med det anförda anser

utskottet att syftet med motion 2000/01:MJ523 (m)

yrkande 2 om obligatorisk märkning av ägg i

väsentliga delar får anses tillgodosett.

S.k. funktionella livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner (s, m) om regler

för s.k. funktionella livsmedel med

hänvisning till det arbete med frågan som

pågår inom EU och nationellt.

Utskottets ställningstagande

Frågan om s.k. funktionella livsmedel och

gränsdragningen mellan livsmedel och läkemedel har

under ett flertal år varit föremål för utskottets

behandling (se bl.a. bet. 1999/2000:MJU5). Utskottet

har uttalat sin positiva syn på utvecklandet av nya

livsmedel med sammansättningar som kan bidra till en

näringsriktig kost och på regeringens ambition att

vara pådrivande i frågan inom EU och Codex

Alimentarius.

I sitt arbete med att utforma en strategi för det

fortsatta arbetet med produktspecifika påståenden på

livsmedel uppdrog regeringen i november 1999 åt SLV

att i samverkan med Läkemedelsverket och

Konsumentverket utarbeta ett underlag för

regeringens vidare arbete inom EU. Den 1 april 2000

överlämnade Livsmedelsverket (SLV) rapporten

Livsmedel för hälsa och långt liv? - utredningen om

produktspecifika hälsopåståenden till regeringen

(SLV-rapport nr 6, 2000). Rapporten bereds i

Regeringskansliet. Utredningens förslag innebär att

nuvarande livsmedelslagstiftning bör ändras. Det

gäller artikel 2.1 (b) i direktiv nr 79/112/EEG om

märkning, presentation och reklam i fråga om

livsmedel. I dag finns där ett förbud mot att

tillskriva livsmedel egenskaper som förebygger,

behandlar eller botar någon sjukdom eller antydan om

sådana egenskaper. Enligt utredningen finns inget

utrymme för en nationell reglering av ett

godkännande av produktspecifika påståenden.

I kommissionens vitbok om livsmedelssäkerhet anges

bl.a. att ett förslag till ändring av

märkningsdirektivet (2000/13/EG) skall framläggas i

juli 2001 med syfte att specificera villkor för

användning av näringspåståenden och fysiologiska

påståenden. Där aviseras också ett förslag om

ändring i direktivet om vilseledande reklam

(84/450/EG). Avsikten är att klargöra direktivets

omfattning särskilt vad gäller reklampåståenden om

livsmedel, hälsa och miljö. Enligt vad utskottet

inhämtat föreslås dessutom i en nyligen slutförd

utredning för kommissionens räkning (European Study

on Nutritional, Health and Ethical Claims) att en

informationskampanj skall genomföras för att utbilda

konsumenter inom EU om sambandet mellan kost och

hälsa. Härutöver vill utskottet erinra om att, sedan

början av 1990-talet, riktlinjer för

näringspåståenden är under utarbetande inom Codex

Alimentarius märkningskommitté. Det senaste

förslaget togs fram vid kommitténs möte i maj 2000.

Ytterligare en kommitté, Nutritionskommittén,

arbetar med vetenskapliga kriterier för

hälsopåståenden. Det kan tilläggas att SLV:s tidning

Vår föda nr 6/2000 så gott som helt ägnas åt

funktionella livsmedel.

Som utskottet tidigare och senast hösten 1999

uttalat (bet. 1999/2000:MJ5) finns det anledning för

riksdagen att även fortsättningsvis noga följa

utvecklingen på området. I avvaktan på resultatet av

den verksamhet som pågår är utskottet inte nu berett

att föreslå några slutgiltiga eller preciserade

ställningstaganden från riksdagens sida. Med

hänvisning härtill och till vad utskottet anfört

ovan anser utskottet att motionerna 2000/01:MJ248

(s) yrkande 2, 2000/01:MJ256 (m) yrkande 16 och

2000/01:MJ526 (m) om införande av regler för s.k.

funktionella livsmedel bör lämnas utan vidare

åtgärd.

Dricksvatten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner (kd, c) om

dricksvatten och utbildning av personal vid

vattenverken med hänvisning till

ramdirektivet för vatten och till reglerna om

utbildning av personal vid vattenverken.

Utskottets ställningstagande

Det nyligen antagna ramdirektivet för vatten,

2000/60/EG, innebär bl.a. krav på att

medlemsländerna till år 2003 skall redovisa vilka

administrativa arrangemang som valts för upprättande

av s.k. behöriga myndigheter för de olika

vattendistrikten, hur dessa distrikt avgränsas

geografiskt samt hur direktivet genomförs i den

nationella lagstiftningen. Åtgärdsprogram och

förvaltningsplaner skall vara upprättade senast år

2009. Genomförande av ramdirektivet kommer enligt

utskottets mening att utgöra ett mycket viktigt

redskap för att uppnå bl.a. miljökvalitetsmålet

Grundvatten av god kvalitet. Utskottet har inhämtat

att Miljödepartementet arbetar med direktiv för en

utredning om administrationen av

avrinningsdistrikten. Det arbete som pågår på

området är enligt utskottets mening ägnat att i allt

väsentligt tillgodose syftet med motion

2000/01:MJ533 (c) om en nationell analys av

dricksvattentillgången och om hot mot

vattenkvaliteten. Motionen bör inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Enligt SLV:s dricksvattenkungörelse anges i de

allmänna råden till 7 § att driftspersonal vid

allmän anläggning är att betrakta som

livsmedelspersonal och att det är av stor betydelse

att personalen vid vattenverk har lämplig utbildning

och kompetens för att sköta anläggningen. Därutöver

krävs goda insikter i frågor som rör vattenhygien.

När det gäller det närmare innehållet i gällande

regler vill utskottet hänvisa till sitt uttalande

hösten 1999 i betänkande 1999/2000:MJU5. Härutöver

vill utskottet tillägga följande. Utbildning av

lämplig personal när det gäller hantering av

dricksvatten, t.ex. biomedicinska

analytiker/laboratorieassistenter, miljö- och

hälsoskyddsingenjörer och olika biologiska och

tekniska utbildningar, finns i olika landsdelar. När

det gäller intern kompetensutveckling anordnar

Naturvårdsverket och SLV tillämpliga kurser.

Forskning kring olika aspekter på vattenkvalitet

finns bl.a. vid Sveriges lantbruksuniversitet och

Kungl. Tekniska högskolan. När det gäller forskning

på området vill utskottet erinra om att det nya

forskningsrådet för miljö, lantbruk och

samhällsbyggande skall främja forskning för en

ekologiskt hållbar utveckling och utveckla

kunskaperna om de biologiska naturresurserna, mark-

och vattenresurserna samt samhällets hållbara

nyttjande av dessa resurser. Rådet skall även stödja

forskning om miljövård och miljökonsekvenser. Det

anförda innebär att utskottet avstyrker motion

1999/2000:MJ727 (kd) yrkande 7 om utbildning av

personal vid vattenverken i den mån motionsyrkandet

inte kan anses tillgodosett.

EU:s livsmedelsmyndighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner (s, m, c, fp) om

en gemensam livsmedelsmyndighet inom EU och

om lokalisering av myndigheten.

Utskottets ställningstagande

Kommissionen lade i november 2000 fram förslag till

en förordning om allmänna principer och krav för

livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska

livsmedelsmyndigheten och om förfaranden i frågor

som gäller livsmedelssäkerhet (KOM (00) 716). Enligt

förslaget skall myndigheten bl.a. fungera som ett

medel för att tillämpa de allmänna principerna i

livsmedelslagstiftningen, i synnerhet genom att

utföra de riskvärderingar som är nödvändiga.

Myndigheten bör vidare påta sig rollen av ett

oberoende vetenskapligt centrum och utgöra en

oberoende källa för information och

riskkommunikation. Den nya myndigheten skall i

första hand bidra med vetenskapliga riskvärderingar

som underlag till övriga EU-institutioners beslut.

Det är enligt förslaget också absolut nödvändigt att

garantera myndighetens oberoende, höga vetenskapliga

kompetens, öppenhet och effektivitet. Inrättande av

en gemensam livsmedelsmyndighet kommer enligt

utskottets mening att bli ett värdefullt hjälpmedel

i EU:s arbete med frågor som rör livsmedelssäkerhet.

Frågan om myndighetens befogenheter har varit

föremål för ingående diskussioner i kommissionen och

rådet, som gjort den bedömningen att upprättande av

en överstatlig myndighet med långtgående

befogenheter inte är önskvärt. Utskottet, som delar

denna uppfattning, avstyrker därmed motionerna

2000/01:MJ233 (c) yrkande 7, 2000/01:K398 (fp)

yrkande 25 delvis och 2000/01:U513 (m) yrkande 11.

När det gäller lokaliseringen av

livsmedelsmyndigheten anförde jordbruksministern i

ett frågesvar den 10 november 2000 (prot.

2000/01:25) att EU har verkat för att de myndigheter

som inrättas skall fördelas rättvist mellan

medlemsländerna. I sin egenskap av nya medlemmar har

Sverige och Finland ännu inte någon EU-myndighet.

Finlands regering visade tidigt ett stort intresse

för att livsmedelsmyndigheten skulle placeras i

Finland och den svenska jordbruksministern har gett

Finland sitt stöd för denna ståndpunkt. Enligt vad

utskottet erfarit finns ännu inte något slutgiltigt

ställningstagande inom EU vad gäller lokaliseringen.

Frågan kan eventuellt bli föremål för fortsatta

diskussioner i ministerrådet. Utskottet föreslår att

motionerna 2000/01:MJ233 (c) yrkande 8 och

2000/01:MJ536 (s) om lokalisering av

livsmedelsmyndigheten till Sverige tills vidare

lämnas utan vidare åtgärd.

Småskalig livsmedelsproduktion

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med anledning av motioner

(v, c) ett tillkännagivande om en översyn av

den småskaliga livsmedelsproduktionen. Med

hänvisning till utskottets tillkännagivande

avstyrker utskottet motioner (s, m, v, c) om

mobila slakterier. Utskottet avstyrker även

en motion (m) om besiktning av vilt.

Utskottets ställningstagande

Inom ramen för det landsbygdsprogram som gäller för

perioden 2000-2006, insatsområde 2, kan stöd utgå

bl.a. till förbättrad bearbetning och saluföring av

vissa jordbruksprodukter. Stödet skall inriktas mot

huvudsakligen två områden. Ett prioriterat område

avser investeringar i livsmedelsindustrin som

utvecklar högförädlade livsmedel av hög kvalitet med

innovativ karaktär. Det andra prioriterade området

avser den småskaliga livsmedelsförädlingen som

bedöms ha betydande utvecklingsmöjligheter under den

innevarande programperioden. Som regeringen anförde

i skrivelsen En hållbar utveckling av landsbygden

m.m. (skr. 1999/2000:14, bet. 1999/2000:MJU3) bidrar

den småskaliga livsmedelsförädlingen aktivt till att

underlätta och främja en diversifiering av

näringslivet på landsbygden samt till en stärkt

konkurrensförmåga i jordbruksföretagen. Stöd för

investeringar i småskalig livsmedelsförädling kan

även lämnas inom ramen för investeringsstöd till

jordbruksföretag.

Minimikraven för miljö, hygien och djurskydd

utgörs av de regler som anges i EG:s direktiv på

berörda områden. På miljöområdet har direktivens

regler inarbetats i miljöbalken och de författningar

som har beslutats med stöd av balken. Direktivens

hygienbestämmelser återfinns främst i SLV:s

föreskrifter och allmänna råd. Frågor om

köttbesiktning, krav på livsmedelslokaler,

tillsynsavgifter m.m. regleras i huvudsak i

livsmedelslagen (1971:511). Detaljföreskrifter

utfärdas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer. Bland annat gäller

förordningen (1989:1110) om avgift för

livsmedelstillsyn m.m. I Livsmedelsverkets

författningssamling (SLVFS) finns ett flertal

bestämmelser härom. Den viktigaste är SLVFS 1998:30

om avgifter för veterinära besiktningar och

kontroller vid slakterier, styckningsanläggningar

samt kyl- och fryshus. Avgiftsbestämmelserna grundas

bl.a. på det s.k. avgiftsdirektivet, 96/43/EG. Av

ett frågesvar av jordbruksministern den 16 november

1999 och den 15 augusti 2000 framgår bl.a. att SLV

fått i uppdrag att i samråd med Riksrevisionsverket

göra en konsekvensanalys av förslagen i betänkandet

Livsmedelstillsyn i Sverige (SOU 1998:61), särskilt

vad gäller ett nytt avgiftssystem. Nuvarande

avgiftssystem har kritiserats för att missgynna

mindre anläggningar till förmån för större enheter.

Analysen är nu färdigställd och ligger till grund

för regeringens fortsatta arbete inom området

livsmedelstillsyn. Jordbruksministern anförde vidare

att Jordbruksdepartementet arbetar både nationellt

och inom EU för att förenkla de generella villkoren

för småföretagare, bl.a. för en småskalig

livsmedelsindustri. Så sent som i januari 2001

uttalade jordbruksministern sin vilja att bättre än

i dag stödja de små slakterierna. Hon uttalade också

sin ambition att under Sveriges ordförandeskap driva

fram en förändring av jordbrukspolitiken som gör det

möjligt för de små slakterierna att erhålla stöd ur

landsbygdsprogrammet (prot. 2000/01:58).

Vid en uppvaktning har utskottet tagit del av

synpunkter från företrädare för Småskaliga

slakteriers förening. Enligt föreningen minskar

antalet småskaliga slakterier och den avgörande

orsaken uppges vara kostnadsskäl. Denna utveckling

står enligt utskottets mening dåligt i

överensstämmelse med den utveckling av landsbygden

och det förbättrade djurskydd som riksdag och

regering i olika sammanhang sagt sig vilja främja.

Regeringen bör därför i det fortsatta arbetet ägna

särskild uppmärksamhet åt den småskaliga

livsmedelsproduktionen. Regeringen bör för riksdagen

redovisa förslag till åtgärder som bl.a. syftar till

en förenkling av regelverket och skapar bättre

förutsättningar för lokal och småskalig

livsmedelsproduktion och främjar etablering av nya

företag inom området. Därmed tillstyrker utskottet i

huvudsak motionerna 1999/2000:MJ522 (c),

2000/01:MJ512 (c) yrkande 1 och 2000/01:

MJ517 (v) yrkande 8.

I en allmän översyn av förutsättningarna för den

småskaliga livsmedelsproduktionen skall enligt

utskottets mening även de synpunkter på ett

förändrat regelverk för mobila slakterier som förs

fram i ett flertal motioner få sin belysning.

Motionerna 1999/2000:MJ215 (c) yrkande 2,

1999/2000:MJ249 (s), 2000/01:MJ215 (m),

2000/01:MJ236 (s) och 2000/01:

MJ517 (v) yrkande 9 bör därmed inte föranleda någon

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Enligt direktiv nr 92/45/EEG gäller om utsläppande

på marknaden av viltkött m.m. att alla vilda djur

fällda i jakt och avsedda för försäljning skall

besiktigas av veterinär eller livsmedelshygienist.

Även lokaler för förvaring av viltet måste

godkännas. Direktivet medger inte undantag från

dessa regler. Rent allmänt kan konstateras att de

svenska reglerna för nedlagda djur avsedda för

konsumtion i Sverige är betydligt mindre långtgående

och endast omfattar älgkött för försäljning. I en

rapport från kommissionen hösten 2000 konstateras

att de svenska reglerna inte lever upp till

direktivets krav. Tidigare i detta betänkande har

utskottet uttalat sig till förmån för småskalig

livsmedelsförädling. I arbetet med att stärka lokal

och regional livsmedelsproduktion har småskalig

förädling och försäljning även av kött från vilt sin

givna och betydelsefulla plats. Såtillvida delar

utskottet synpunkterna i motion 2000/01:MJ540 (m)

att regelverket bör vara så utformat att det låter

sig anpassas till svenska förhållanden. Utskottet

förutsätter emellertid att regeringen inom EU verkar

för ett regelsystem som, givetvis med beaktande av

hygienaspekter och annan hänsyn till folkhälsan,

bättre än vad som är fallet i dag tar hänsyn till

svenska förhållanden och till allmänhetens

rättsuppfattning. Det anförda innebär att motionen

bör lämnas utan vidare åtgärd.

Livsmedelssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner (v, mp) om

livsmedelssäkerhet, bl.a.

fattigdomsbekämpning och jämställdhet i det

globala arbetet för en ökad

livsmedelssäkerhet samt ändrade matvanor.

Utskottet hänvisar till det arbete på

områdena som pågår i internationella

sammanhang, inom EU och nationellt. Vidare

föreslår utskottet att riksdagen avslår

motioner (s, kd, c, fp) om skärpta regler för

livsmedelssäkerheten inom EU, ändring av

regelverket för enklare matställen, kommunal

livsmedelstillsyn, centraliserad

laboratorieverksamhet, en s.k. Livsmedels-

Fass och omfattningen av Codex Alimentarius.

Utskottet hänvisar bl.a. gällande regler och

pågående arbete inom EU och till beredning

inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Vid flera tidigare tillfällen och senast hösten 1999

har utskottet framhållit att globala miljö- och

resursfrågor kräver allt större uppmärksamhet i

livsmedelspolitiska sammanhang (bet.

1999/2000:MJU5). Utskottet redogjorde då för det

arbete som i nationella och internationella forum

pågår om kretsloppsbaserade produktionssystem och en

rättvis fördelning av jordens livsmedelsresurser.

Våren 2000 behandlade utskottet ett antal motioner

om förhandlingarna i Världshandelsorganisationen

(WTO) på jordbruks- och miljöområdena (bet.

1999/2000:MJU14). Utskottet konstaterade bl.a. att

det i ett väsentligt antal frågor finns en

värdegemenskap mellan regeringens då aktuella

skrivelse inför WTO-rundan och då aktuella motioner

om bl.a. en mer offensiv attityd till jordbrukets

multifunktionella betydelse, dvs. uppnående av olika

samhällsmål såsom säkra livsmedel,

livsmedelsförsörjning och miljö- och

landsbygdsutveckling. I sammanhanget kan nämnas att

kommissionen nyligen i form av ett meddelande har

analyserat fiskesektorns betydelse i

utvecklingsländer (KOM (2000) 724). Meddelandet

syftar till att ge vägledning inför den framtida

utformningen av EU:s utvecklingsprogram och pekar på

nödvändigheten av att samordna de insatser som görs

för fattigdomsbekämpning inom EU:s olika

politikområden. I budgetpropositionen för år 2001,

utgiftsområde 23, redogör regeringen för det

världslivsmedelstoppmöte som anordnades av FAO i Rom

år 1996. Vid toppmötet fastställde stats- och

regeringschefer och andra regeringsmedlemmar från

världens länder målet att minska världens svältande

befolkning med hälften till år 2015 och att utveckla

en hållbar livsmedelsproduktion för att kunna trygga

livsmedelsförsörjningen för världens växande

befolkning. En strategisk långtidsplan har arbetats

fram som en uppföljning till toppmötet. Av

propositionen framgår att regeringen lägger stor

vikt vid ett aktivt svenskt deltagande i

världslivsmedelstoppmötets uppföljningsarbete. I

sammanhanget vill utskottet även hänvisa till en av

Jordbruksverket nyligen framtagen rapport om WTO-

förhandlingarnas betydelse för utvecklingsländerna.

Med det anförda finner utskottet att syftet med

motion 2000/01:MJ218 (v) yrkande 8 om ett

prioritering från regeringens sida av

fattigdomsbekämpning och jämställdhet får anses

tillgodosett utan något riksdagens uttalande i

frågan.

Utskottet delar i allt väsentligt de synpunkter

som förs fram i motion 1999/2000:MJ547 (mp) om

sambandet mellan såväl matvanor och folkhälsa som

matvanor och de globala miljö- och resursfrågorna

och i motion 2000/01:MJ218 (v) om vikten av kunskap

om mat, miljö och rättvisa. Denna inställning kom

bl.a. till uttryck hösten 1999 då utskottet

behandlade ett antal motioner i frågan (bet.

1999/2000:MJU5). Härutöver vill utskottet erinra om

den nationella handlingsplan för nutrition som år

1995 fastställdes av regeringen. I samverkan med

berörda myndigheter och andra organisationer har

Folkhälsoinstitutet och SLV utarbetat dokumentet

Nationella mål och strategier för nutrition

1999-2004. Dokumentet, som bygger på den nationella

handlingsplanen, anger inriktning och ansvar för de

statliga myndigheternas nutritionsarbete. Ordet

nutritionsarbete anges som ett sammanfattande

begrepp för verksamhet kring mat och matvanor som

syftar till bättre folkhälsa. Det förutsätts i

dokumentet att miljöfrågor är en naturlig del av

detta arbete. En annan grundläggande utgångspunkt är

att arbetet skall präglas av att utsatta grupper ges

särskild uppmärksamhet. Härutöver arbetar SLV med

projektet Ekologiska livsmedel och inventerar

kunskapsläget när det gäller mat, miljö och hälsa. I

sammanhanget vill utskottet även hänvisa till

Nationella folkhälsokommitténs betänkande Hälsa på

lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU

2000:91) som bereds i Regeringskansliet och till

kommissionens undersökning om matvanors samband med

hälsa som kommer att avslutas inom kort. Med det

anförda och med hänvisning till vad utskottet anfört

ovan om global livsmedelssäkerhet finner utskottet

syftet med motionerna 1999/2000:MJ547 (mp) yrkandena

1, 2 och 7 och 2000/01:MJ218 (v) yrkande 1 i allt

väsentligt tillgodosett.

Enligt utskottets mening tillgodoser det ovan

anförda i allt väsentligt syftet även med motion

1999/2000:MJ547 (mp) yrkandena 3 och 5 om behovet av

en förändrad jordbruks- och miljöpolitik i syfte att

främja hållbara matvanor.

Som utskottet ovan anfört lade kommissionen

nyligen fram förslag till en förordning om allmänna

principer och krav för livsmedelslagstiftning, om

inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och

om förfaranden i frågor som gäller

livsmedelssäkerhet (KOM (2000) 71). I förslaget, som

presenteras i form av en förordning, fastställs ett

antal principer som skall beaktas vid utarbetande av

all livsmedelslagstiftning såväl på nationell nivå

som på gemenskapsnivå. Bestämmelserna omfattar hela

livsmedelskedjan från primärproduktion till

slutkonsument. Även foderföretag som producerar

foder åt livsmedelsproducerande djur omfattas av

regelverket. Förslaget innehåller också en

definition av begreppet livsmedel och tar upp frågor

om bl.a. skydd av hälsa, försiktighetsprincipen,

tillvaratagande av konsumenternas intressen, krav på

livsmedelssäkerhet och fodersäkerhet, principerna

för handel med livsmedel, internationella

livsmedelsstandarder och principerna för insyn.

Slutligen föreslås inrättande av en ny föreskrivande

kommitté för livsmedelssäkerhet och djurhälsa.

Under det franska ordförandeskapet inleddes arbete

med gemensamma regler för hygienkrav beträffande

animaliska och andra livsmedel. Syftet är en bättre

anpassning till skilda verksamheter och större

flexibilitet med hänsyn till storlek, bransch,

sortiment m.m. genom att bl.a. särskilja och göra

tydligare reglerna för producentens ansvar och de

regler som riktar sig direkt till myndigheter. Man

arbetar med s.k. HACCP (Hazard Analysis Critical

Control Points), dvs. hjälpmedel för att i

egenkontrollen definiera vilka risker som kan finnas

i verksamhet med livsmedelshantering. Sverige

fortsätter arbetet under sitt ordförandeskap.

Målsättningen är att arbetet skall vara slutfört

under år 2002. Med det anförda finner utskottet

syftet med motionerna 1999/2000:MJ252 (fp) yrkande

2, 1999/2000:N214 (c) yrkande 17, 1999/2000:U514

(kd) yrkande 9, 2000/01:MJ233 (c) yrkande 5,

2000/01:

MJ243 (kd) yrkande 14, 2000/01:MJ257 (fp) yrkande 2,

2000/01:MJ543 (s) och 2000/01:K398 (fp) yrkande 25

delvis om skärpta regler för livsmedelssäkerheten

inom EU, stärkning av konsumentintresset på

livsmedelsområdet, barns hälsa och om avreglering av

produktstandarder i allt väsentligt tillgodosett.

Motionerna i dessa delar bör inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Sedan betänkandet Livsmedelstillsyn i Sverige (SOU

1998:61) överlämnats till regeringen fick SLV

regeringens uppdrag att vidare utreda vissa delar av

betänkandet. I slutet av maj 2000 överlämnades

verkets utredning Effektivare livsmedelstillsyn -

förslag till arbetssätt, organisation och

finansiering som nu bereds i Regeringskansliet.

Utskottet förutsätter att regeringen snarast för

riksdagen framlägger sådana förslag om

livsmedelstillsynens organisation m.m. att kraven på

en skärpt livsmedelskontroll kan tillgodoses. I det

sammanhanget torde de frågor som tas upp i motion

2000/01:MJ233 (c) yrkande 9 om en livsmedelskontroll

på kommunal nivå komma att få sin belysning.

Motionen i aktuell del bör inte föranleda någon

ytterligare åtgärd.

Enligt EU:s regler kan varje företag som motsvarar

uppställda kvalitetskrav starta

laboratorieverksamhet inom livsmedelssektorn, dvs.

det råder i princip etableringsfrihet för

livsmedelslaboratorier, och utskottet har inhämtat

att av samtliga laboratorier i vårt land är alla

utom ett privatägda. Innan etablering får ske måste

laboratoriet emellertid beviljas ackreditering, en

uppgift som i Sverige ankommer på SWEDAC, Styrelsen

för ackreditering och teknisk kontroll. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:MJ541 (s)

om en översyn av den centraliserade

laboratorieverksamheten.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna bakom motion 1999/2000:U512 (c) om

vikten av lättillgänglig information till

konsumenterna om livsmedlens kvalitet och innehåll.

Senast våren 1998 (bet. 1998/99:JoU14) var utskottet

inte berett att särskild förorda ett förslag från

samma parti om en s.k. Livsmedels-Fass. Utskottet,

vars inställning kvarstår, avstyrker därmed yrkande

16 i motion 1999/2000:U512 (c).

Med anledning av kravet i motion 2000/01:MJ529 (s)

att Codex Alimentarius senast vid utgången av

innevarande år bör omfatta alla svenska livsmedel

vill utskottet erinra om att Codex Alimentarius är

ett världsomfattande organ med drygt 165

medlemsländer. Det torde knappast behöva påpekas att

Sverige deltar aktivt i arbetet med utformning och

utveckling av Codex standarder. Med det anförda

avstyrker utskottet motionen.

Genteknik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner (s, kd) om

genteknik och gen-etik med hänvisning till

det internationella arbetet på området och

till Bioteknikkommitténs betänkande (SOU

2000:91) som bereds i Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Sverige har anslutit sig till och deltar aktivt i en

rad internationella organisationer som behandlar

frågor av intresse för den moderna biotekniken och

dess utveckling. FN:s organ United Nations

Environment Program (UNEP), vars syfte är att

underlätta för olika länder att samarbeta om att

skydda miljön, har inom sitt ansvarsområde flera

avtal av intresse för den moderna biotekniken, bl.a.

konventionen om biologisk mångfald och Agenda 21.

Inom ramen för Food and Agriculture Organization

(FAO) pågår förhandlingar som gäller bevarande och

hållbart nyttjande av jordbruksväxternas genetiska

resurser. Inom ramen för konventionen om biologisk

mångfald har ett biosäkerhetsprotokoll förhandlats

fram. Protokollet reglerar hur och på vilka villkor

levande genetiskt förändrade organismer skall få

transporteras över territorialgränser. Agenda 21 tar

upp ett antal programområden som bör utvecklas för

att säkra en miljöanpassad hantering av biotekniken,

skapa tillit och förtroende hos allmänheten och

främja utvecklingen av hållbara biotekniska

tillämpningar. Ansvaret för uppföljningen av denna

del av Agenda 21 ankommer på FN:s organ United

Nations Industrial Development Organization (UNIDO).

FAO:s kommission för genetiska resurser utarbetar

riktlinjer för att maximera fördelarna och minimera

nackdelarna med modern bioteknik. Riktlinjerna

kommer att bygga på vetenskapliga fakta och ta

hänsyn till hälsomässiga och miljömässiga såväl som

etiska och socio-ekonomiska effekter.

I sitt betänkande Att spränga gränser -

Bioteknikens möjligheter och risker (SOU 2000:103)

lägger Bioteknikkommittén fram förslag om en svensk

bioteknikpolitik i 21 punkter. Bland annat

framhåller kommittén att det är väsentligt att det

finns ett bättre underlag för riskbedömningar från

försöksutsättningar än vad som finns för närvarande

innan gentekniskt förändrade organismer släpps ut på

marknaden. Försöksutsättningar av gentekniskt

förändrade organismer i naturen bör därför

genomföras och utvärderas på ett vetenskapligt

godtagbart sätt för att bygga upp så mycket kunskap

som möjligt. Vidare föreslår kommittén att avsiktlig

utsättning av genetiskt förändrade organismer med

antibiotikaresistentgener i miljön bör upphöra.

Kommittén framhåller att den bioteknikrelaterade

forskningen måste prioriteras. I betänkandet

redovisas också de etiska normer som återspeglas i

lagstiftning, i internationella deklarationer och i

andra riktlinjer på bioteknikområdet. Betänkandet

bereds inom Regeringskansliet. Med det anförda

finner utskottet syftet med motion 2000/01:MJ537 (s)

om översyn av regelverket för odling av

genmodifierade organismer och om vikten av en bred

forskning på området tillgodosett utan något

riksdagens uttalande i frågan.

Vid ett par tidigare tillfällen och senast våren

2000 (bet. 1999/2000:MJU12) har utskottet behandlat

motioner om en internationell konferens om gen-etik.

Som utskottet då framhöll har det ingått i

Bioteknikkommitténs uppdrag att bedöma långsiktiga

förändringseffekter av den moderna biotekniken och

att lämna förslag till en övergripande politik för

området i ett internationellt perspektiv. Med

hänvisning härtill och till vad utskottet i

tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet

motion 2000/01:MJ504 (kd) om en internationell

konferens om gen-etik.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner (s, m, c) om

matkvalitet och måltidens betydelse, ett

livsmedelsforskningsinstitut samt

kvalitetsförbättring av svenskt oxkött.

Utskottet hänvisar bl.a. till gällande regler

inom EU och till pågående arbete på området.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motion 2000/01:MJ259 (c) yrkande 10

om måltidens betydelse vill utskottet erinra om att

sedan år 1999 firas Måltidens Dag, ett initiativ

från Riksnätet måltidens dag som bl.a. består av

Centrum för tillämpad näringslära, ICA-handlarna, KF

och Kungliga Skogs- och lantbruksakademien. Syftet

är att lyfta fram måltiden som en lustfylld

upplevelse och en positiv träffpunkt och därmed en

viktig ingrediens i ett gott liv och att höja

vardagsmåltidens status. Utskottet vill även erinra

om regeringens redogörelse i budgetpropositionen för

år 2001, utgiftsområde 23, för arbetet med att bilda

en måltidsakademi med syfte att, med stöd av

vetenskap och praktisk erfarenhet, främja

kunskaperna om måltiden. Med det anförda och med

hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar

anfört ovan om sambandet mellan hälsa och matvanor

avstyrks motionen i aktuell del i den mån den inte

kan anses tillgodosedd.

Frågan om inrättande av ett

livsmedelsforskningsinstitut i Kävlinge blev aktuell

i samband med den då planerade nedläggningen av

kärnkraftverket i Barsebäck. Enligt vad utskottet

inhämtat bereds ärendet numera av VINNOVA, Verket

för innovationssystem, inom Näringsdepartementets

ansvarsområde. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 2000/01:MJ248 (s) yrkande 4 om behovet av ett

institut om livsmedelsforskning och om institutets

lokalisering.

Med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga

delar anfört ovan under avsnittet om

livsmedelssäkerhet avstyrks motion 1999/2000:MJ207

(m) om kvalitetsförbättring av det svenska oxköttet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Märkning av livsmedel

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ252

yrkande 6, 2000/01:

MJ233 yrkande 6, 2000/01:MJ257 yrkande 5,

2000/01:MJ531, 2000/01:

MJ711 yrkande 16, 2000/01:Bo520 yrkande 3 och

2000/01:Sf274 yrkande 22.

Reservation 1 (mp)

Reservation 2 (c)

2. Ursprungsmärkning av fisk och fiskprodukter

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ418 yrkande

4.

3. Obligatorisk märkning av ägg

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ523 yrkande

2.

Reservation 3 (mp)

4. S.k. funktionella livsmedel

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ248

yrkande 2, 2000/01:MJ256 yrkande 16 och

2000/01:MJ526.

Reservation 4 (m)

5. Dricksvatten

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ727

yrkande 7 och 2000/01:MJ533.

6. Inrättande av en europeisk

livsmedelsmyndighet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ233

yrkande 7, 2000/01:K398 yrkande 25 delvis och

2000/01:U513 yrkande 11.

Reservation 5 (c, fp)

7. Lokalisering av en europeisk

livsmedelsmyndighet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ233

yrkande 8 och 2000/01:

MJ536.

Reservation 6 (kd, m, c, fp)

8. Småskalig livsmedelsproduktion

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om förutsättningarna

för småskalig livsmedelsproduktion. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna

1999/2000:MJ522, 2000/01:MJ512 yrkande 1 och

2000/01:MJ517 yrkande 8.

9. Mobila slakterier

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ215

yrkande 2, 1999/2000:

MJ249, 2000/01:MJ215, 2000/01:MJ236 och

2000/01:MJ517 yrkande 9.

10. Besiktning av vilt

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ540.

Reservation 7 (m)

11. Global livsmedelssäkerhet m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ218 yrkandena

1 och 8.

Reservation 8 (v)

12. Resurssnål livsmedelsproduktion

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ547

yrkandena 2, 3 och 5.

Reservation 9 (mp)

13. Förändrade matvanor

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ547

yrkandena 1 och 7.

Reservation 10 (mp)

14. Skärpta regler för livsmedelssäkerheten

inom EU

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ252

yrkande 2, 1999/2000:

N214 yrkande 17, 1999/2000:U514 yrkande 9,

2000/01:MJ233 yrkande 5, 2000/01:MJ243 yrkande

14, 2000/01:MJ257 yrkande 2, 2000/01:

MJ543 och 2000/01:K398 yrkande 25 delvis.

15. Kommunal livsmedelskontroll

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ233 yrkande

9.

Reservation 11 (c)

16. Översyn av den centraliserade

laboratorieverksamheten

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ541.

17. En s.k. Livsmedels-Fass

Riksdagen avslår motion 1999/2000:U512 yrkande

16.

18. Codex Alimentarius och svenska

livsmedel

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ529.

19. Genteknik

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ504 och

2000/01:MJ537.

Reservation 12 (kd)

20. Matkvalitet och måltidens betydelse

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ259 yrkande

10.

21. Ett livsmedelsforskningsinstitut

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ248 yrkande

4.

22. Kvalitetsförbättring av det svenska

oxköttet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ207.

Stockholm den 13 februari 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),

Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Märkning av livsmedel (punkt 1)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Bo520

yrkande 3 och 2000/01:

Sf274 yrkande 22 samt avslår motionerna

1999/2000:MJ252 yrkande 6, 2000/01:MJ233 yrkande 6,

2000/01:MJ257 yrkande 5, 2000/01:MJ531 och

2000/01:MJ711 yrkande 16.

Ställningstagande

Allergier är ett växande samhällsproblem. Nästan

hälften av alla barn har eller har haft symptom på

astma eller allergi. En viktig faktor i sammanhanget

är sannolikt det ökade bruket av kemikalier i

samhället. Sverige bör vara ett föregångsland på

området och det är därför viktigt att det upprättas

långsiktiga program för bl.a. allergisanering. Det

finns i dag behov av ökade kunskaper om

livsmedelsallergier och av forskning om

livsmedelstillsatser etc. En viktig åtgärd i

sammanhanget är att tydligt innehållsdeklarera

livsmedel och kemikalier. Regeringen bör verka för

att innehållsdeklarationer på livsmedel och

kemikalier förbättras.

2. Märkning av livsmedel (punkt 1)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ233

yrkande 6 och 2000/01:

MJ711 yrkande 16 samt avslår motionerna

1999/2000:MJ252 yrkande 6, 2000/01:MJ257 yrkande 5,

2000/01:MJ531, 2000/01:Bo520 yrkande 3 och

2000/01:Sf274 yrkande 22.

Ställningstagande

För att underlätta för konsumenterna att välja bra

mat är det angeläget att märkningen av livsmedel

förbättras inom EU. Produktionsland skall framgå

liksom huruvida livsmedlet innehåller genmodifierade

produkter, antibiotika, hormoner, färgämnen eller

andra tillsatser. Genom en positiv märkning

stimuleras konsumenterna att köpa miljömärkta

livsmedel. Detta främjar en miljövänlig produktion

och bidrar till att den gemensamma marknaden

fungerar på ett bra sätt genom att signaler sänds

till tillverkare om vad som efterfrågas.

Centerpartiet kräver en konsekvent märkning av

livsmedel och aktivt arbete inom EU för att

underlätta konsumenters fria val. Detta bör ges

regeringen till känna.

3. Obligatorisk märkning av ägg (punkt 3)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ523 yrkande

2.

Ställningstagande

Inom EU pågår ett arbete för att ta fram ett

märkningssystem för ägg. Sverige bör vara mycket

aktivt i det arbetet. Kravet bör vara att

märkningssystemet tydligt skall ge den information

som konsumenterna efterfrågar. Av märkningen bör det

därför framgå bl.a. om äggen kommer från hönor som

gått i det fria eller suttit i burar. Därmed

ansluter jag mig till synpunkterna och förslaget i

motion 2000/01:MJ523 (m) yrkande 2.

4. S.k. funktionella livsmedel (punkt 4)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ248

yrkande 2, 2000/01:MJ256 yrkande 16 och

2000/01:MJ526.

Ställningstagande

I dag är möjligheten att marknadsföra funktionella

livsmedel genom att göra produktspecifika

hälsopåståenden begränsad, vilket verkar hämmande på

utvecklingen. Det är därför både från konsument- och

producentsynpunkt av stor vikt att Sverige snarast

inför temporära bestämmelser för denna typ av

livsmedel. Därigenom skapas möjligheter till

välgrundad information till konsumenterna och

rimliga förutsättningar för producenterna att

marknadsföra dessa produkter. Ett förslag om

produktspecifika påståenden finns redan framtaget av

Stiftelsen Svensk Näringsforskning. Vi anser att

detta förslag bör kunna utgöra grunden för sådana

temporära bestämmelser och föreslår att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförs i motionerna 2000/01:MJ248 (s) yrkande 2,

2000/01:MJ256 (m) yrkande 16 och 2000/01:MJ526 (m).

5. Inrättande av en europeisk

livsmedelsmyndighet (punkt 6)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ233

yrkande 7 och 2000/01:

K398 yrkande 25 delvis samt avslår motion

2000/01:U513 yrkande 11.

Ställningstagande

Eftersom livsmedelsprodukter är föremål för

internationell handel, behövs regler och kontroller

för att garanterna produkternas kvalitet. De

nationella myndigheterna på livsmedelsområdet kan

inte var för sig göra detta. Den europeiska

livsmedelsmyndighet som just nu håller på att

införas bör därför ges befogenhet att kontrollera de

nationella myndigheterna. I enlighet härmed bör

livsmedelsmyndigheten, i likhet med t.ex. EU:s

konkurrensmyndighet, också ges juridisk rätt att

föreslå kommissionen sanktioner då någon nationell

myndighet inte uppfyller sina åligganden. Vi

föreslår därför att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförs i motionerna

2000/01:MJ233 (c) yrkande 7 och 2000/01:K398 (fp)

yrkande 25 delvis.

6. Lokalisering av en europeisk

livsmedelsmyndighet (punkt 7)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c), Harald

Nordlund (fp) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ233 yrkande 8

samt avslår motion 2000/01:MJ536.

Ställningstagande

Vårt land har en lång tradition av god

livsmedelskontroll och goda förhållanden i

livsmedelsproduktionen. Vi har en sträng

djurskyddslag och vi har målmedvetet arbetat för att

utrota salmonella. Vissa uppfödningsmetoder som är

tillåtna i andra länder är förbjudna i vårt land,

och Sverige och svenska bönder är i många avseenden

föredömen för övriga EU-länder. Mot bakgrund av

dessa förhållanden är enligt vår mening Sverige ett

mycket lämpligt alternativ för en lokalisering av

EU:s livsmedelsmyndighet. Därmed ansluter vi oss

till synpunkterna i motion 2000/01:MJ233 (c) yrkande

8 att regeringen aktivt bör verka för ett sådant

beslut.

7. Besiktning av vilt (punkt 10)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ540.

Ställningstagande

Enligt direktiv nr 92/45/EEG gäller om utsläppande

på marknaden av viltkött m.m. att alla vilda djur

fällda i jakt och avsedda för försäljning skall

besiktigas av veterinär eller livsmedelshygienist.

Även lokaler för förvaring av viltet måste

godkännas. Direktivet medger inte undantag från

dessa regler. Rent allmänt kan konstateras att de

svenska reglerna för nedlagda djur avsedda för

konsumtion i Sverige är betydligt mindre långtgående

och endast omfattar älgkött för försäljning. I en

rapport från kommissionen hösten 2000 konstateras

att de svenska reglerna inte lever upp till

direktivets krav. I arbetet med att stärka lokal och

regional livsmedelsproduktion har småskalig

förädling och försäljning även av kött från vilt sin

givna och betydelsefulla plats. Som anförs i motion

2000/01:MJ540 (m) bör regelverket vara så utformat

att det låter sig anpassas till svenska

förhållanden. Det är inte rimligt med en byråkrati

som kräver att till varje jaktlag måste rekryteras

en besiktningsveterinär i det fall nedlagt småvilt

skall ätas av annan än jaktlaget. En sådan

besiktning skulle innebära att kostnaderna för

jakten blir oöverstigliga. Därmed blir också

tillgången på viltfågel och annat småvilt

förbehållen en mycket begränsad krets av köpstarka

hushåll. Vi anser att regeringen inom EU med kraft

och stor bestämdhet bör verka för ett regelsystem

som, givetvis med beaktande av hygienaspekter och

annan hänsyn till folkhälsan, bättre än vad som är

fallet i dag tar hänsyn till svenska förhållanden

och till allmänhetens rättsuppfattning.

8. Global livsmedelssäkerhet m.m. (punkt 11)

av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ218

yrkandena 1 och 8.

Ställningstagande

Vi har alla ansvar för att genom förändrade

konsumtionsmönster och omläggning av produktionen

bidra till en rättvis global livsmedelsförsörjning.

En del av den förändring som måste genomföras är

minskning av användningen av spannmål och

proteinfoder inom animalieproduktionen. För att öka

den allmänna kunskapen i dessa frågor och stimulera

till en socialt och ekologiskt hållbar konsumtion av

livsmedel bör regeringen initiera en

informationskampanj om mat, miljö och rättvisa.

Kampanjen bör genomföras i nära samarbete med

forskarvärlden och folkrörelserna. Riksdagen bör

således bifalla motion 2000/01:MJ218 (v) yrkande 1.

Förutom de ekologiska hindren för en öppnare

världsmarknad för jordbruksprodukter finns också ett

antal sociala och ekonomiska hinder för att fattiga

bönder i u-länder skall kunna dra nytta av en ökad

världshandel. Bland annat fokuseras diskussionen om

frihandel med jordbruksprodukter i dag framför allt

på jordbrukssubventioner och tull- och kvothinder.

Den kritik som framförs i sammanhanget måste

givetvis tas på allvar, men övriga problem, såsom

fattigdom och brist på jämställdhet, kommer ofta i

skymundan. Som anförs i motion 2000/01:MJ218 (v)

borde det vara Sveriges uppgift att, som ett

progressivt land i utvecklingsfrågor, sätta dessa

och andra frågor om fattigdomsbekämpning och

jämställdhet överst på dagordningen i arbetet för

ökad livsmedelssäkerhet. Riksdagen bör således

bifalla yrkande 8 i motionen.

9. Resurssnål livsmedelsproduktion (punkt 12)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen bifaller motion 1999/2000:MJ547

yrkandena 2, 3 och 5.

Ställningstagande

Rapporten Ett första steg mot hållbara matvanor,

utgiven av Centrum för Tillämpad Näringslära,

Stockholms läns landsting, visar tydligt att vi, för

att kunna uppfylla internationella och nationella

miljömål, måste förändra våra kostvanor. En sådan

förändring kräver ett jordbruk med riktning mot

ekologisk livsmedelsproduktion. Detta kommer att

kräva ytterligare styrmedel i form av skatter på

handelsgödsel och bekämpningsmedel men också ökat

stöd till det ekologiska jordbruket. Inom

miljöpolitiken krävs förändringar såväl vad gäller

användning av fossila bränslen, både för transporter

och framställning av handelsgödsel, som av

inriktningen av livsmedelskedjan i dess helhet.

Riksdagen bör således bifalla motion 1999/2000:MJ547

(mp) yrkandena 2, 3 och 5.

10. Förändrade matvanor (punkt 13)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 1999/2000:MJ547

yrkandena 1 och 7.

Ställningstagande

Under 1900-talet har livsmedelskedjan utvecklats

till en mycket omfattande och resurskrävande

hantering. Sammantaget utgör livsmedelskedjan en av

våra stora miljöbelastare som bidrar till alla de

stora miljöhoten, såväl i vårt land som globalt. I

rapporten Ett första steg mot hållbara matvanor tas

upp frågor om livsmedelskedjans, och därmed också

våra matvanors, påverkan på miljön. Sammantaget

konstateras att våra konsumtionsmönster när det

gäller livsmedel inte är långsiktigt hållbara och

måste förändras. Bland annat skall maten

tillfredsställa primära behov och ge förutsättningar

för god hälsa och minska riskerna för kostrelaterade

sjukdomar. Valet av livsmedel skall eliminera eller

minska miljöproblemen och hotet mot den biologiska

mångfalden. Även etiska aspekter och konsumenternas

krav på livsmedelssäkerhet och tillräcklig

information måste beaktas. I rapporten framläggs

också ett antal förslag som visar i vilken riktning

matvanorna och därmed utbudet av livsmedel måste

förändras. Vad som anförts i motion 1999/2000:MJ547

(mp) yrkandena 1 och 7 om nödvändigheten av

förändring av våra matvanor i enlighet med rapporten

och om en nationell kostrådgivning till förmån för

hållbara matvanor bör ges regeringen till känna.

11. Kommunal livsmedelskontroll (punkt 15)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

15. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ233 yrkande

9.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2000/01:MJ233 (c) har regeringen

ännu inte framlagt förslag till riksdagen om

förstatligande av livsmedelstillsynen. Centerpartiet

vill emellertid redan nu slå fast att ett

förstatligande av tillsynen i enlighet med SLV:s

rapport 9-2000 inte är att föredra. En statlig

tillsyn skulle enligt vår mening försämra

kontakterna mellan tillsynsmyndighet, näringsidkare

och andra som tillsynsmyndigheterna kontrollerar.

Betydelsefull lokalkännedom skulle gå förlorad

samtidigt som många skulle uppleva kontakterna med

myndigheterna som mer komplicerade. En sådan

utveckling är inte till gagn för

livsmedelstillsynen. Jag ansluter mig således till

kravet i motionens yrkande 9 att livsmedelstillsynen

skall bibehållas på kommunal nivå.

12. Genteknik (punkt 19)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ504 samt

avslår motion 2000/01:

MJ537.

Ställningstagande

Hastigheten i den gentekniska utvecklingen är

svindlande hög. Vad som i går var science fiction är

i dag verklighet. Av flera skäl är den gentekniska

utvecklingen en angelägenhet för världssamfundet.

Risken för rashygieniska projekt, möjligheten att

överföra DNA från/till människa och andra organismer

och frågor om genetisk integritet måste betraktas

som människorättsfrågor. Med tanke på konsekvenserna

för djur och växter av genetisk modifiering är det

även en internationell angelägenhet hur

genmanipulerade organismer skall användas och

kontrolleras. Som anförs i motion 2000/01:MJ504 (kd)

bör Sverige aktivt verka för en internationell

konferens om gen-etik, lämpligen i FN:s regi.

Särskilda yttranden

1. Obligatorisk märkning av ägg

Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v)

anför:

Inom EU pågår arbete för att ta fram ett

märkningssystem för ägg. Vi har därför valt att inte

reservera oss i denna fråga men vill ändå framhålla

betydelsen av att Sverige är mycket aktivt i arbetet

på detta område. Kravet bör vara att

märkningssystemet tydligt skall ge den information

som konsumenterna efterfrågar. Av märkningen bör

därför klart framgå bl.a. om äggen kommer från hönor

som uppfötts i det fria eller i burar. Givetvis

måste märkningen vara obligatorisk. Vi anser

dessutom att Sverige bör gå före och införa systemet

nationellt innan det införs i övriga EU-länder i den

mån det gemensamma införandet dröjer.

2. Dricksvatten

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Sedan motion 1999/2000:MJ727 (kd) skrevs har EU i

juni 2000 antagit ett ramdirektiv för vatten.

Grundtanken i motionen sammanfaller med direktivet.

Kristdemokraterna har i flera år motionerat om

behovet av kvalificerad yrkesutbildning för personal

vid vatten- och avloppsverken. Dagens va-verk liknar

alltmer processindustrier, och i framtiden kommer

den bilden att förstärkas. Datatekniken blir helt

oumbärlig i driften och som uppföljnings- och

planeringsinstrument, och det är numera en avancerad

balansakt att framställa och distribuera

dricksvatten. De närmaste åren kommer ett stort

antal anställda att lämna branschen på grund av

ålder. Enligt branschens egen uppfattning är

gymnasie- och högskoleutbildade ungdomar framtidens

rekryteringsbas. Utskottet har tidigare inte

tillmötesgått Kristdemokraternas krav på utbildning

av personal vid vattenverken. Det nya

forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsplanering bör dock kunna medverka till sådan

utbildning. Enligt vår uppfattning ger utskottet i

detta betänkande en god beskrivning av utbildningen

på området.

3. Skärpta regler för

livsmedelssäkerheten inom EU

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Livsmedel är inte bara en fråga om pris och

näringsämnen. För Kristdemokraternas del handlar det

också om kvalitetssäkring, djurhållning och öppna

landskap. Konsumenterna har ett växande intresse av

en fortsatt inhemsk produktion av livsmedel som

utgår från miljö- och djurhållningsmässigt goda

villkor. Kostens innehåll och säkra livsmedel är

viktiga frågor inför framtiden både nationellt och

internationellt. En fungerande marknadsekonomi

förutsätter kunniga och kritiska konsumenter som har

möjlighet att göra medvetna val och etiska

ställningstaganden. Konsumenterna skall också genom

medvetna val av livsmedel ha möjlighet att påverka

sin hälsa. Allt detta ställer krav på

ursprungsmärkning, fullständig innehållsdeklaration,

märkning av genmodifierade varor m.m. Härutöver

behöver unga människors ställning som medvetna

konsumenter stärkas.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:MJ207 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av

kvalitetsförbättring av det svenska oxköttet.

1999/2000:MJ215 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om mobila

slakterier.

1999/2000:MJ249 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ett nytt

regelverk för gårdsslakterier med primärproduktion

tas fram.

1999/2000:MJ252 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en skärpning av

livsmedelslagstiftningen i EU,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om krav på

märkning av importerat hormonkött.

1999/2000:MJ522 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om dispens för

småskalig livsmedelsproduktion.

1999/2000:MJ547 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten

av att ändra våra matvanor i enlighet med rapporten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

göra hela livsmedelskedjan resurssnål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att förändra

jordbrukspolitiken i syfte att främja hållbara

matvanor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ändra

miljöpolitiken i syfte att främja hållbara matvanor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nationell

kostrådgivning till förmån för hållbara matvanor.

1999/2000:MJ727 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning av

personal vid vattenverken.

1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om flexiblare

lagstiftning för enklare matställen.

1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en förteckning

över tillsatser i livsmedel, en s.k. Livsmedels-

Fass.

1999/2000:U514 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avreglering av

produktstandarder.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:MJ215 av Berit Adolfsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förändra regelverket för

mobila slakterier.

2000/01:MJ218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen genomför en

informationskampanj om mat, miljö och rättvisa

enligt vad i motionen anförs.

8. Riksdagen begär att regeringen skall verka för

att frågor om fattigdomsbekämpning och jämställdhet

sätts överst på dagordningen i arbetet för en ökad

livsmedelssäkerhet.

2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige måste

vara pådrivande för att se till att EU sätter

barnens hälsa i förgrunden för sin

livsmedelspolitik.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en konsekvent

märkning av livsmedel och aktivt arbete inom EU för

att underlätta konsumenternas fria val.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av en

gemensam livsmedelsmyndighet med befogenheter på EU-

nivå.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förlägga EU:s

livsmedelsmyndighet i Sverige.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt

livsmedelstillsyn på kommunal nivå.

2000/01:MJ236 av Anne Ludvigsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om mindre slakteriers

förutsättningar och stöd för utveckling av mobila

slakterier.

2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konsumentintresset

inom livsmedelsområdet.

2000/01:MJ248 av Marie Granlund m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler för

functional food.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov och

lokalisering av livsmedelsforskningsinstitut.

2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om s.k. functional

foods.

2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen i EU verkar för

ett europeiskt kontrollsystem för mat och en basnivå

för livsmedelssäkerheten.

5. Riksdagen begär att regeringen inom EU driver

kravet på märkning av importerat hormonkött.

2000/01:MJ259 av Sven Bergström (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om matkvalitet och

måltidens betydelse.

2000/01:MJ418 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ursprungsmärkning av

fisk och fiskprodukter.

2000/01:MJ504 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige aktivt bör verka för

att få till stånd en internationell konferens om

gen-etik, gärna i FN:s regi.

2000/01:MJ512 av Åsa Torstensson (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

livsmedelslagstiftningen och dess tillämpningar för

småskalig livsmedelsförädling bör ses över i syfte

att underlätta näringsverksamhet för bl.a.

skärgården.

2000/01:MJ517 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen skall underlätta för den som

vill starta en småskalig livsmedelsförädling i

enlighet med vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mobila slakterier.

2000/01:MJ523 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en obligatorisk

märkning av ägg.

2000/01:MJ526 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att omedelbart

införa temporära bestämmelser för s.k. functional

food.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att de av

Stiftelsen Svensk Näringsforskning (numera SNF

Swedish Nutrition Foundation) framtagna förslagen

bör kunna utgöra grunden i dessa regler.

2000/01:MJ529 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Codex Alimentarius bör

omfatta alla svenska livsmedel redan år 2001.

2000/01:MJ531 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet

Calner (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att bättre tydliggöra konsumentinformationen på den

svenska barnmaten.

2000/01:MJ533 av Lena Ek (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationell analys av

tillgång till dricksvatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hot mot

vattenkvaliteten särskilt i Stockholmsområdet.

2000/01:MJ536 av Karin Olsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förlägga EU:s

livsmedelsmyndighet till Blekinge län.

2000/01:MJ537 av Birgitta Ahlqvist och Lennart

Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

regelverket som i dag reglerar beslutsgången vad

avser odling av genmodifierade organismer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att en

bred forskning om genetiskt modifierade organismer

bedrivs.

2000/01:MJ540 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om besiktning av vilt.

2000/01:MJ541 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av den

centraliserade laboratorieverksamheten.

2000/01:MJ543 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om krav på branschintyg vad

gäller erforderliga kunskaper när det gäller

grundläggande regler för livsmedelshantering och

livsmedelslagstiftning.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en konsekvent

märkning och aktivt arbete inom EU för att minska

antibiotikaanvändning och genmodifiering av

livsmedel.

2000/01:Bo520 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier.

2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om livsmedelssäkerhet.

2000/01:U513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att upprätta en

gemensam livsmedelsmyndighet inom EU.

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier.