Bet. 2000/01:MJU13

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU13

Ändringar i bilskrotningslagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

MJU13

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2000/01:47 föreslår regeringen att

riksdagen antar det förslag till ändringar i

bilskrotningslagen (1975:343) som lagts fram i

propositionen. Regeringen aviserar dessutom ett

antal förordningsändringar. Regeringens förslag

återges i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har 5 motioner med

totalt 13 yrkanden väckts. I detta sammanhang

behandlar utskottet dessutom 20 motioner med totalt

26 yrkanden som väckts under allmänna motionstiden

2000. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Utskottet har uppvaktats av representanter för BIL

Sweden, och det har i ärendet inkommit skrivelser.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i

bilskrotningslagen (1975:343) som innebär att endast

en auktoriserad bilskrotare får sköta skrotningen av

en personbil, buss eller lastbil om fordonets

totalvikt understiger 3 500 kg. Genom förslaget

genomförs delar av EG-direktivet (2000/53/EG) av den

18 september 2000 om uttjänta fordon.

I propositionen föreslås också att skrotningsintyg

under vissa förutsättningar skall få utfärdas av den

som yrkesmässigt i Sverige tillverkar eller till

Sverige för in bilar. Vidare föreslås att

skrotningsavgift skall betalas för alla personbilar,

bussar och lastbilar som är registrerade i

bilregistret om fordonets totalvikt inte överstiger

3 500 kg samt att bilskrotningspremie skall kunna

betalas för bilar som blivit administrativt

avregistrerade. I propositionen aviserar regeringen

också ett antal förordningsändringar om bl.a. det

ekonomiska producentansvaret för bilar samt

höjningar av bilskrotningsavgiften och

skrotningspremien.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:47 Ändringar i bilskrotningslagen jämte 5

följdmotioner och 20 motioner från den allmänna

motionstiden 2000. I propositionen föreslås

ändringar i bilskrotningslagen (1975:343) med

anledning av ett EG-direktiv om uttjänta fordon.

Ändringen innebär bl.a. att endast en auktoriserad

bilskrotare skall få sköta skrotningen av personbil,

buss eller lastbil med en totalvikt understigande 3

500 kg. I propositionen aviserar regeringen dessutom

ett antal förordningsändringar om bl.a. det

ekonomiska producentansvaret för bilar samt

höjningar av skrotningsavgiften och

skrotningspremien. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden med

hänvisning bl.a. till vad som redovisas i

propositionen och till pågående arbete på området.

I betänkandet finns 9 reservationer och 2

särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i

proposition 2000/01:47 att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

bilskrotningslagen (1975:343).

Följdmotioner

2000/01:MJ5 av Reynoldh Furustrand och Claes-Göran

Brandin (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som i motionen anförs

beträffande konkurrenshämmande effekter för svensk

bilindustri vid ett för snabbt genomförande av höjda

bilskrotningspremier.

2000/01:MJ6 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

försäkringssystem vad gäller bilskrotning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i avvaktan på

förslag om försäkringssystem bilskrotningspremien

skall höjas till 3 000 kr.

2000/01:MJ7 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att tillfälligt höja

skrotningspremien till 8 000 kr under år 2002.

2. Riksdagen beslutar att skrotningspremien sätts

till 1 400 kr.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om differentierad

skrotningsavgift för miljöbilar.

2000/01:MJ8 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

avvakta utredningen för översyn av producentansvaret

innan beslut fattas om formerna för det utökade

producentansvaret fr.o.m. 2007.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillfälligt höjd

skrotningspremie för bilar som släppts ut på

marknaden före 1989.

2000/01:MJ9 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar avslå propositionen i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar begära att regeringen skall

återkomma med ett fullständigt, remissbehandlat

förslag till genomförande av EG-direktiv 2000/53/EG

om uttjänta fordon som är förenligt med RF 2:10 och

11 och samtidigt faller inom ramarna för det

tolkningsutrymme som EG-direktivet ger vad gäller

hanteringen av kostnaderna för ett miljöriktigt

omhändertagande av uttjänta fordon.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomförandet i

svensk rätt av EG-direktivet om uttjänta fordon bör

bygga på de principer som anförs i motionen om

borttagande av bilskrotningsavgiften för alla fordon

utom de privatimporterade, ett fullständigt

borttagande av bilskrotningspremien och att

bilskrotningsfondens medel skall användas för att

täcka skrotningskostnaderna för de bilar som inte

omfattas av det svenska producentansvaret.

4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

möjligheten att i enlighet med vad som anförs i

motionen införa ett system som för den siste

bilägaren innebär kostnadsfri inlämning för samtliga

fordon redan den 1 juli 2002.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att bilägarens ansvar för att lämna in

uttjänta bilar till ett miljöriktigt omhändertagande

måste skärpas samtidig som reglerna för avställning

och administrativ skrotning ses över med syfte att

få bort problemet med dumpade bilar.

Motioner från allmänna motionstiden

år 2000

2000/01:MJ702 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att skrotningspremien för bilar

höjs till 2 000 kr i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:MJ705 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skrotningspremien bör höjas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunerna ges

rätt att flytta bort skrotningsbilar utan föregående

polisutredning.

2000/01:MJ706 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att se över möjligheten att höja

skrotningspremien på bilar.

2000/01:MJ712 av Kenth Skårvik och Yvonne Ångström

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av kraftigt

höjda skrotningspremier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av regler

som snabbare får bort övergivna fordon längs

riksvägarna.

2000/01:MJ719 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skrotningspremien bör

höjas till 2 000 kr.

2000/01:MJ728 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen återkommer med förslag i syfte

att minska antalet skrotbilar i naturen.

2000/01:MJ740 av Maria Larsson och Yvonne Andersson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

bilskrotningspremien bör höjas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skrotningspremien skall kunna tas i bruk av den som

från egen mark tvingas bortforsla annans bil.

2000/01:MJ747 av Kent Olsson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skrotningspremien på bilar

höjs.

2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen beslutar om höjning av

bilskrotningspremien.

2000/01:MJ767 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Vägverket och Polismyndigheten snarast

genomför radikala åtgärder som syftar till att

övergivna skrotbilar snarast transporteras till

annan lämplig plats.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Vägverkets upparbetade fond för

bilskrotningspremie också skall användas för att

snabbt transportera bort övergivna skrotbilar till

dess att en höjning av bilskrotningspremien kunnat

genomföras.

2000/01:MJ771 av Carina Adolfsson Elgestam och Lars

Wegendal (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att se över möjligheterna till en tillfällig kampanj

om en höjning av bilskrotningspremien.

2000/01:MJ775 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth

Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

höjd skrotningspremie.

2000/01:MJ791 av Rinaldo Karlsson och Karl Gustav

Abramsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en översyn av nuvarande ersättningsnivåer i syfte

att göra det mer attraktivt att lämna sin skrotbil

till bilskroten än i naturen.

2000/01:MJ807 av Lena Ek och Eskil Erlandsson (c)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nya regler för bortforsling

av övergivna bilar.

2000/01:MJ808 av Marianne Jönsson och Anders

Bengtsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

åtgärder för att få bort skrotbilarna från naturen

och för att säkerställa kontrollerad utskrotning.

2000/01:MJ811 av Sven Bergström och Kenth Högström

(c, s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

skrotningspremien för bilar måste höjas väsentligt.

2000/01:MJ832 av Kjell Eldensjö (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om revidering och

förtydligande av lagen om flyttning av fordon i

vissa fall.

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter

utreda en höjning av skrotningspremien för bilar.

2000/01:MJ840 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om omhändertagande av

övergivna bilar och övrigt skrot.

2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att höja

skrotningspremien för bilar utan katalysator.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

skrotningspremie för äldre gräsklippare och

utombordsmotorer.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om höjd

skrotningspremie.

Utskottets överväganden

Reformbehovet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslagen i

propositionen och avstyrker en motion (m) med

yrkande om bl.a. avslag på propositionen.

Propositionen

Skrotbilar innehåller ett stort antal miljöstörande

ämnen och komponenter t.ex. oljor, lösningsmedel,

stabila organiska miljögifter såsom PCB och

bromerade flamskyddsmedel, ozonnedbrytande ämnen

samt tungmetaller. Det finns således en rad

miljöproblem förknippade med uttjänta fordon, om de

inte tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Dessutom

tillkommer att många skrotbilar aldrig lämnas in

till auktoriserade bilskrotare. En del av dessa

bilar hittas i stället övergivna i naturen. Det

finns indikatorer på att antalet övergivna bilar har

ökat under senare år. De övergivna bilarna rostar

och miljöstörande ämnen läcker ut i den omgivande

miljön. Den bristande resurshushållningen leder även

till att värdefulla metaller m.m. inte återanvänds

eller återvinns. För att minska den negativa

miljöpåverkan som bilskrotningsverksamhet ger upphov

till finns det behov av skärpta miljökrav och en

bättre tillsyn över denna verksamhet.

Inom EU har ett direktiv om uttjänta fordon

antagits den 18 september 2000. Direktivet innebär

bl.a. att ett producentansvar för uttjänta bilar

införs inom hela EU från den 1 juli 2002 för bilar

som släpps ut på marknaden från det datumet. Från

den 1 januari 2007 gäller producentansvaret också

för bilar som släppts ut på marknaden före den 1

juli 2002. Direktivet innebär vidare att

användningen av tungmetallerna bly, kvicksilver,

kadmium och sexvärt krom skall upphöra att användas

till material och komponenter i bilar som släpps ut

på marknaden från den 1 juli 2003. Direktivet

ställer också krav på att alla bilskrotare skall

vara auktoriserade. Det finns således även på grund

av direktivet skäl att se över de nuvarande reglerna

om bilskrotning.

Motionen

Moderaterna yrkar i motion MJ9 (m) avslag på

propositionen (yrkande 1). En stor brist är enligt

motionen att endast en del av direktivet föreslås

genomföras. Vissa frågor kvarstår således som

oreglerade. De av regeringen aviserade planerna på

att införa ett retroaktivt ekonomiskt

producentansvar för äldre bilar drabbar tillverkarna

negativt och det kan enligt motionen ifrågasättas om

inte förslaget strider mot retroaktivitetsförbudet i

2 kap. 10 och 11 §§ regeringsformen. Slutligen

påpekas i motionen bl.a. att regeringens proposition

inte genomgått erforderlig remissbehandling.

Regeringen bör i stället återkomma med ett

fullständigt och remissbehandlat förslag till

genomförande av direktivet för ett miljöriktigt

omhändertagande av uttjänta fordon (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I bilskrotningslagen (1975:343) och

bilskrotningsförordningen (1975:348) finns

bestämmelser som reglerar bilskrotningsverksamhet.

Dessa bestämmelser har i princip förblivit

oförändrade sedan tillkomsten. Författningarnas

huvudsyfte är att motverka att uttjänta fordon

placeras i naturen.

Från den 1 januari 1998 är en producent skyldig

att för skrotning ta emot uttjänta bilar som

producenten tillverkat eller fört in i Sverige.

Förutsättningen är att bilarna är registrerade

enligt bilregisterkungörelsen (1972:599). Har bilen

registrerats för första gången efter den 31 december

1997 är producenten skyldig att ta emot den utan

ersättning, såvida den inte saknar vissa ekonomiskt

värdefulla delar eller i betydande omfattning har

utrustats med delar från annan producent.

Producenten skall, genom att t.ex. anvisa lämpliga

ställen för mottagning, underlätta för den som vill

lämna in sin uttjänta bil. För att underlätta

återanvändning m.m. är producenten dessutom skyldig

att redovisa bl.a. vilka material och komponenter

som finns i de bilar som producenten ansvarar för.

Vid bilskrotning skall producenten tillse att

återanvändning, återvinning m.m. sker på ett

miljömässigt godtagbart sätt.

EG-kommissionen beslutade den 22 januari 2001 att

uttjänta fordon skall ingå i förteckningen över

farligt avfall (2000/532/EG) att gälla från den 1

januari 2002 (KOM [2001] 106 slutlig).

Propositionen behandlar bara en del av de frågor

som krävs för ett fullständigt genomförande av

Europaparlamentets och rådets direktiv (2000/53/EG)

om uttjänta fordon. Regeringen har också uttryckt

avsikten att senare återkomma till riksdagen med

ytterligare nödvändiga författningsförändringar för

att anpassa de svenska reglerna till direktivet.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för

att göra en bred översyn av producentansvaret och

för att lämna förslag till garantier för

producentansvarets fullföljande och funktion (dir.

2000:28). Såsom regeringen påpekar utgör denna

utredning en viktig beståndsdel i det fortsatta

arbetet med finansieringen av bilskrotningen. För

att minska den negativa miljöpåverkan som

bilskrotningsverksamheten ger upphov till finns det

såsom regeringen påpekar behov av bl.a. skärpta

miljökrav och en bättre tillsyn över verksamheten.

De av regeringen i propositionen redovisade

förslagen innebär ett viktigt steg mot en minskning

av verksamhetens miljöpåverkan och ligger enligt

utskottets mening väl inom ramen för EG-direktivet.

Utskottet har därför i motsats till vad som framförs

i motion MJ9 (m) inga principiella invändningar mot

omfattningen av propositionsförslagen.

Den i motionen framförda uppfattningen att

förslagen skulle strida mot förbudet mot

retroaktivitet i 2 kap. 10 § regeringsformen

föranleder följande synpunkter från utskottet.

Förändringarna i producentansvaret som regeringen

enligt propositionen avser att införa med stöd av

bemyndigande i lag utgörs i huvudsak av ett

partiellt ekonomiskt producentansvar för alla bilar

att gälla från den 1 januari 2007 samt en

bestämmelse som innebär att producenten skall stå

för hälften av kostnaden för skrotningen av bilar

registrerade före år 1998. Förslagen redovisas

närmare under avsnitten Förändrade regler för

producentansvar för bilar och Bilskrotningsfondens

användningsområde. Den aviserade omfattningen av

producentansvaret kommer att beröra bilar för vilka

det inte förelåg något producentansvar då de

släpptes ut på marknaden. Ansvaret kommer således i

den meningen att bli retroaktivt. Emellertid innebär

2 kap. 10 § regeringsformen förbud mot retroaktiv

lagstiftning inom områdena straff eller andra

brottspåföljder, förverkande och särskild

rättsverkan av brott samt skatter eller statliga

avgifter. Förbudet kan inte anses omfatta den

aviserade utökningen av producentansvaret. Utskottet

vill i detta sammanhang tillägga att liknande frågor

om den rättsliga bedömningen av åligganden med

retroaktiv effekt också diskuterades i samband med

övergångsbestämmelserna till miljöbalken (se t.ex.

Lagrådets yttrande i prop. 1997/98:45, bilaga 1, s.

519 f.). Bestämmelsen i 2 kap. 11 § regeringsformen

avser förbud mot tillfälliga domstolar och kan inte

sägas ha någon relevans för bedömningen av nu

aktuell fråga.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet propositionen och avstyrker motion MJ9 (m)

yrkandena 1 och 2.

Förändrade regler för

producentansvar för bilar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens

överväganden om förändrade regler för

producentansvar för bilar och avstyrker ett

motionsyrkande (fp) om att införa ett

försäkringssystem för bilskrotning med

hänvisning till att frågan är under utredning

samt ett motionsyrkande (kd) om att

regeringen bör avvakta med att förändra

reglerna för producentansvaret.

Propositionen

EG-direktivets bestämmelser överensstämmer i stort

med de svenska bestämmelserna på området. Det finns

därför endast behov av ett fåtal ändringar för att

direktivets bestämmelser skall kunna genomföras i

svensk rätt. Den mest väsentliga förändringen är att

kostnadsfri inlämning skall gälla från den 1 juli

2002 för bilar som släpps ut på marknaden efter

detta datum samt från den 1 januari 2007 för alla

bilar. Producenterna skall stå för hela eller en

betydande del av kostnaden. Detta har genomförts i

dag i Sverige för de bilar som omfattas av

ekonomiskt producentansvar, men från den 1 juli 2002

måste det kostnadsfria mottagandet genomföras även

för privatimporter och senast från den 1 januari

2007 för alla bilar. Regeringen avser att införa ett

partiellt ekonomiskt producentansvar från år 2007.

Syftet med producentansvaret är att skapa en

drivkraft för att kretsloppsanpassa bilar (prop.

1995/96:174 s. 7 f.).

EG-direktivet anger mål för återanvändning eller

återvinning av alla uttjänta fordon. Den svenska

förordningen om producentansvar för bilar innehåller

motsvarande bestämmelser så när som på de särskilda

målen om återanvändning eller materialåtervinning.

De svenska målen måste därför preciseras för att stå

i överensstämmelse med EG-direktivet. Regeringen

avser att i förordning precisera målen enligt

följande.

- Målet att 85 % av bilens tjänstevikt beräknat på

genomsnittet per producent och år skall återanvändas

eller återvinnas senast år 2002 preciseras så att

minst 80 % av bilens tjänstevikt skall återanvändas

eller materialåtervinnas från år 2006. Målet att 95

% av bilens tjänstevikt beräknat på genomsnittet per

producent och år skall återanvändas eller

återvinnas senast år 2015 preciseras så att minst 85

% skall återanvändas eller materialåtervinnas.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion MJ6 (fp) yrkande 1 att

producentansvaret borde definieras som ett

individuellt ansvar för varje producent. Det

individuella ansvaret ger tillverkaren ekonomiskt

incitament att förbättra sina produkter och att

intressera sig för bl.a. återvinningsprocessen. Alla

bilar beläggs med en skrotningsavgift som tas ut som

ett engångsbelopp i samband med försäljning.

Avgiften går till den statliga bilskrotningsfonden

som ger bidrag för skrotningskostnader i vissa fall

och till utbetalning av skrotningspremier i andra

fall. Så som producentansvaret utformats finns inga

incitament för biltillverkaren att kretsloppsanpassa

sina bilar. Avgiften är densamma oavsett hur svår

bilen är att omhänderta. Mot bakgrund av

resonemanget föreslår motionärerna att systemet med

generell skrotningsavgift ersätts med

kretsloppsförsäkringar som ger motiv att förbättra

bilarna ur miljösynpunkt.

Enligt motion MJ8 (kd) yrkande 1 bör regeringen

avvakta utredningen om producentansvaret innan

beslut fattas om formerna för en utökning av

ansvaret från år 2007.

Utskottets ställningstagande

Regeringen tillkallade i april 2000 en särskild

utredare för att göra en bred översyn av

producentansvaret och för att lämna förslag till

garantier för producentansvarets fullföljande och

funktion (dir. 2000:28). I uppdraget ingår bl.a. att

generellt analysera förutsättningar, möjligheter och

hinder för ansvarig producents framtida

omhändertagande av produkter som omfattas av

producentansvar och uppskatta kostnaderna för

omhändertagandet. I direktiven hänvisade regeringen

till Kretsloppsdelegationens förslag när det gäller

åtgärder för att begränsa risken för att samhället

måste ta på sig det ansvar som ålagts producenten, i

de fall producenten upphört med sin verksamhet eller

inte anser sig klara eventuella höga framtida

kostnader. Enligt Kretsloppsdelegationen skulle det

kunna ske genom krav på att varje vara som säljs

skall följas av en ekonomisk garanti, i form av en

försäkring, och att försäkringen administreras av

privata försäkringsgivare. Försäkringen skulle vara

tecknad när varan överlåts med äganderätt till en

konsument. Regeringen anförde i motiven att ett

antal försäkringsbolag redan visat intresse för idén

om en återvinningsförsäkring och att initiativ

tagits till system för att garantera omhändertagande

av varor. Kretsloppsdelegationens rapport har

remissbehandlats. Delegationens förslag och idéer

behöver enligt regeringen dock utredas ytterligare

inom ramen för utredningens arbete inför ett

ställningstagande. Utredaren skall redovisa

uppdraget senast den 31 juli 2001. Utskottet utgår

från att frågan om en återvinningsförsäkring därmed

kommer att få en allsidig belysning och anser för

sin del att resultatet av detta arbete bör avvaktas

innan riksdagen vidtar några eventuella åtgärder med

anledning av motion MJ6 (fp) yrkande 1.

Såsom utskottet redogjort för ovan utgör de i

propositionen aviserade förändringarna i

producentansvaret endast en del av de förändringar

som krävs för ett fullständigt genomförande av EG-

direktivet. Regeringen har dessutom klargjort att

utredningen om en översyn av producentansvaret utgör

en viktig beståndsdel i det fortsatta arbetet vid

övergången till det nya ekonomiska systemet för

finansiering av bilskrotning. Mot bakgrund härav

avstyrker utskottet motion MJ8 (kd) yrkande 1.

Bilskrotningsfondens

användningsområde

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens

överväganden om bilskrotningsfondens

användningsområde och avstyrker en motion (s)

om att avvakta med att införa ett partiellt

ekonomiskt producentansvar för äldre bilar

tills övriga EU-länders ändringar är kända.

Propositionen

Ett ekonomiskt producentansvar för nya bilar gäller

som tidigare redovisats redan i Sverige, medan

kostnadsfri mottagning måste införas i svensk rätt

från den 1 juli 2002 för privatimporterade bilar och

från år 2007 för äldre bilar. För de äldre bilarna

måste också ett partiellt ekonomiskt producentansvar

införas från år 2007. Syftet med producentansvaret

är att skapa en drivkraft för att kretsloppsanpassa

bilar. Vid införandet av det svenska

producentansvaret angav regeringen att producenterna

bör kunna ta betalt för skrotningen av bilar som

registrerats före år 1998 (prop. 1995/96:174 s. 18).

Regeringen valde således att inte införa ett

ekonomiskt producentansvar för bilar som

registrerats före denna tidpunkt. Mot den bakgrunden

anser regeringen att ett ekonomiskt producentansvar

för bilar som registrerats före denna tidpunkt bör

begränsas till att omfatta 50 % av kostnaderna för

skrotningen. Detta innebär att ersättningen ur

bilskrotningsfonden till bilskrotarna från år 2007

bör uppgå till högst 50 % av den i särskild ordning

fastställda ersättningen. Regeringen avser att

meddela föreskrifter om detta med utgångspunkt i de

bemyndiganden som redan finns i bilskrotningslagen.

Motionen

I MJ5 (s) uttrycker motionärerna oro för att

konkurrensen mellan svensk och utländsk bilindustri

skall snedvridas om Sverige långt före övriga EU-

länder meddelar bestämmelser som innebär att

producenterna får bära en stor del av kostnaderna

för skrotningen av äldre bilar. Det är enligt

motionen därför rimligt att avvakta tills

regeringarna i andra biltillverkande länder i Europa

bestämt sig för hur finansieringen och

kostnadsfördelningen för skrotning av äldre bilar

skall utformas.

Utskottets ställningstagande

Enligt det direktiv som antogs av Europaparlamentet

och rådet i september 2000 (2000/53/EG) skall

medlemsstaterna se till att fr.o.m. den 1 januari

2007 den siste innehavaren och/eller ägaren vid

skrotning av i princip alla fordon som släppts ut på

marknaden utan kostnad kan lämna in fordonet till en

auktoriserad behandlingsanläggning. Det framgår av

artikel 5 i direktivet att producenten skall stå för

alla eller en betydande del av kostnaderna för

genomförandet av denna åtgärd. Medlemsstaterna skall

sätta i kraft de lagar och andra författningar som

är nödvändiga för att följa direktivet senast den 21

april 2002. Såsom regeringen påpekar i propositionen

måste ett partiellt ekonomiskt producentansvar

införas i Sverige från år 2007 för bilar

registrerade före år 1998. Regeringen föreslår att

ansvaret begränsas till att omfatta 50 % av

kostnaderna för skrotningen, varför resterande del

skall bestridas av medel ur bilskrotningsfonden.

Syftet med producentansvaret är att skapa en

drivkraft för att kretsloppsanpassa bilar, men det

är naturligtvis av stor vikt att de svenska reglerna

för producentansvaret inte missgynnar

biltillverkarnas konkurrenssituation internationellt

sett. Utskottet förutsätter att regeringen följer

utvecklingen i andra länder och om så bedöms

nödvändigt i efterhand anpassar de svenska reglerna

så att inte konkurrensen snedvrids. Utskottet

föreslår således att motion MJ5 (s) lämnas utan

vidare åtgärd.

Förändring av skrotningsavgiften

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om

en förändring av skrotningsavgiften och

avstyrker motionsyrkanden om borttagande av

bilskrotningsavgiften för alla bilar utom de

privatimporterade (m) och om en

differentiering av bilskrotningsavgiften för

miljöbilar (c).

Propositionen

Dagens system innebär att bilskrotningsavgiften tas

ut som ett engångsbelopp i samband med uppbörden av

försäljningsskatt enligt lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon. Systemet fungerar

väl och bör enligt regeringens mening behållas.

Regeringen anser att lika villkor skall gälla för

privatimporterade bilar och för bilar som

tillverkats i eller yrkesmässigt importerats till

Sverige. En bil som omfattas av ekonomiskt

producentansvar enligt förordningen (1997:788) om

producentansvar för bilar belastas vid försäljning

med producentens kostnader för en senare skrotning

av bilen. Producenterna sätter i dagsläget av ca 1

000 kr per bil för framtida skrotningskostnader.

Någon motsvarande kostnad belastar inte en bil som

privatimporteras till Sverige. Dagens system innebär

således att ägaren till en privatimporterad bil

gynnas i förhållande till ägaren till en bil som

omfattas av ekonomiskt producentansvar. Regeringen

gör därför den bedömningen att bilskrotningsavgiften

för en privatimporterad bil bör sättas högre än

motsvarande avgift för bilar som omfattas av

producentansvar. Regeringen avser att med stöd av

bemyndiganden i bilskrotningslagen ändra

bilskrotningspremier och avgifter i anslutning till

att de nu föreslagna ändringarna träder i kraft.

Motionerna

Enligt motion MJ9 (m) yrkande 3 delvis ligger

ansvaret på producenten att för varje bil avsätta en

viss summa pengar för bilens framtida skrotning

samtidigt som det fortfarande tas ut en

skrotningsavgift vid nyregistrering av fordon. Detta

innebär enligt motionen att köparen av en ny bil i

praktiken får betala såväl vad producenterna

avsätter för den framtida skrotningen av den

enskilda bilen som skrotningsavgiften. Regeringens

förslag att bilskrotningsavgiften skall vara kvar är

inte rimligt, eftersom en dubbel kostnad för

nybilsköparen motverkar en ur miljösynpunkt önskvärd

utveckling mot en föryngring av bilparken.

Motionärerna anser det emellertid riktigt att

bilskrotningsavgiften skall vara kvar för

privatimporterade bilar, eftersom inga pengar för

framtida skrotning avsatts för dessa.

Motionärerna till motion MJ7 (c) yrkande 3 anför

att om skrotningsavgiften för miljöbilar

differentierades skulle det få till följd att priset

på miljövänligare bilar skulle kunna sänkas. Detta

skulle enligt motionärerna underlätta för

konsumenter att göra ett miljövänligare val vid

bilinköp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att lagen om

försäljningsskatt på motorfordon upphävdes den 1

januari 2001 och att reglerna om uppbörd av

skrotningsavgiften numera återfinns i

bilskrotningslagen (prop. 2000/01:31, bet.

2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13).

Såsom regeringen påpekar i propositionen

föreligger starka miljöskäl för att alla bilar som

registreras i Sverige skall medföra skyldighet att

betala skrotningsavgift och berättiga siste ägaren

till skrotningspremie. Bilskrotningsavgiften används

till att finansiera bilskrotningsfonden, vilken

enligt bilskrotningslagen bl.a. får användas till

att finansiera förutom bilskrotningspremier även

bidrag till att täcka en kommuns kostnader för att

sanera plats där bilvrak övergivits.

Bilskrotningsfonden har också stor betydelse vid

finansieringen under viss tid av verksamheter som

syftar till materialåtervinning. Utskottet anser i

likhet med regeringen att systemet med

bilskrotningsavgifter för finansiering av flera av

miljöskäl angelägna ändamål bör vara kvar. Enligt 23

§ bilskrotningsförordningen (1975:348) är

skrotningsavgiften för närvarande 700 kr. Utskottet

delar inte uppfattningen som framförs i motionerna

MJ7 (c) yrkande 3 och MJ9 (m) yrkande 3 delvis att

en differentiering eller ett borttagande av

bilskrotningsavgiften skulle medföra de

miljöeffekter som beskrivs. I förhållande till

nypriset på en personbil i exempelvis miljöklass 1

framstår den nuvarande skrotningsavgiften, 700 kr,

som en närmast försumbar kostnad. Den skatterabatt

som lämnas för miljöklassade bilar torde ha större

betydelse som ekonomiskt styrmedel. Närmare

bestämmelser härom finns i fordonsskattelagen

(1988:327). Motionerna avstyrks.

Skrotningspremien höjs och skall

gälla alla bilar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens förslag om

att skrotningspremien skall höjas och gälla

alla bilar och avstyrker en motion (m) om att

bl.a. ta bort skrotningspremien. Ett antal

motioner (s, m, kd, mp, c och fp) som

behandlar en höjning av skrotningspremien

anser utskottet kommer att bli tillgodosedda

genom vad regeringen anför i propositionen.

Propositionen

För att säkerställa en miljöanpassad hantering av

uttjänta bilar i Sverige är det viktigt att systemet

med bilskrotningsavgift och bilskrotningspremie

omfattar alla bilar som förs in till eller

tillverkas i Sverige. Alla bilägare bör således få

samma incitament att lämna in sin bil för ett

miljöriktigt omhändertagande. Samtliga bilar, för

vilka skrotningsavgift erlagts, bör därför enligt

regeringens mening berättiga till skrotningspremie.

Det är sannolikt att bilvrak som överges i samhället

till en del utgörs av bilar som skrotats

administrativt, dvs. avregistrerats enligt

bilregisterkungörelsen (1972:599) t.ex. på grund av

att ägaren gjort sig oanträffbar för uttag av

fordonsskatt tre år i följd. En avregistrerad bil

berättigar för närvarande inte ägaren till någon

skrotningspremie oavsett om bilen senare lämnas in

för skrotning. Detta är ofta fallet när det gäller

bilar som samlats in av en kommun. Regeringen anser

att incitamentet för att lämna in avregistrerade

bilar för skrotning bör ökas genom att även dessa

bilar bör berättiga till bilskrotningspremie.

Bilskrotningspremien skall utgöra ett ekonomiskt

incitament för att minska miljöpåverkan till följd

av att uttjänta bilar inte lämnas till skrotning.

Bilskrotningspremien utgör i dagsläget inte detta

incitament. Därför bör den höjas inom ramen för de

medel som finns tillgängliga i bilskrotningsfonden

så att skrotbilarnas miljöpåverkan minskas

väsentligt. Bilskrotningspremiens nivå bör vara

kopplad till uppnådd miljöeffekt genom fortlöpande

utvärderingar. Regeringen bedömer att en lämplig

genomsnittlig nivå på skrot-ningspremien i dagsläget

är 1 500 kr för bilar som inte omfattas av

ekonomiskt producentansvar i dag och 700 kr för

bilar som omfattas av ekonomiskt producentansvar.

Regeringen anser att ersättningen till bilskrotare

bör utgå direkt ur fonden för att säkerställa att

den siste bilägaren verkligen får ut sin del av

premien. Skrotningspremien för bilar som inte

omfattas av producentansvar bör därför inkludera en

ersättning till bilskrotaren på i genomsnitt ca 800

kr, vilket ger bilägaren en premie på 700 kr.

Enligt nu gällande bestämmelse skall från

skrotningspremien avräknas obetald fordonsskatt och

registerhållningsavgift (21 §

bilskrotningsförordningen). Med hänsyn till det låga

belopp som tillförs statskassan till följd av

bestämmelsen och för att inte motverka intentionerna

i bilskrotningslagen avser regeringen att ta bort

denna avräkningsmöjlighet. Vissa remissinstanser har

framfört att såväl bilskrotningsavgiften som

bilskrotningspremien bör indexregleras. Regeringen

avser att låta utreda förutsättningarna för en

eventuell indexreglering samt konsekvenserna av en

sådan.

Motionerna

Enligt motion MJ9 (m) bör bilskrotningspremien tas

bort och fondens medel användas till att täcka

skrotningskostnaderna för de bilar som inte omfattas

av producentansvaret (yrkande 3 delvis). I stället

för skrotningspremie bör regeringen utreda

förutsättningarna för ett system som innebär att den

siste bilägaren kostnadsfritt kan lämna in sin bil

för skrotning redan från den 1 juli 2002. En

kostnadsfri inlämning borde enligt motionen vara ett

tillräckligt incitament för bilägare att lämna in

uttjänta bilar (yrkande 4). Som ett komplement

härtill bör bilägarnas ansvar för att lämna in

uttjänta bilar för ett miljöriktigt omhändertagande

skärpas samtidigt som reglerna för avställning och

administrativ skrotning bör ses över, allt i syfte

att lösa problemet med övergivna bilar i naturen

(yrkande 5).

I en rad motioner begärs att skrotningspremien för

bilar i stället höjs. Som skäl härför anförs att

incitamentet att lämna bilen till skrotning är för

lågt med dagens nivå på skrotningspremien, vilket i

sin tur medför ett allt större problem med övergivna

bilar i miljön. Sådana synpunkter framförs i

motionerna MJ6 (fp) yrkande 2, MJ702 (m), MJ705 (m)

yrkande 1, MJ706 (c), MJ712 (fp) yrkande 1, MJ719

(m), MJ728 (mp), MJ740 (kd) yrkande 1, MJ747 (m),

MJ764 (m) yrkande 12, MJ775 (m), MJ791 (s), MJ808

(s) delvis, MJ811 (c, s), MJ845 (kd) yrkande 7. I

motion MJ832 (kd) yrkande 2 framställs en begäran om

att regeringen skyndsamt låter utreda en höjning av

skrotningspremien för bilar.

Centerpartiet anser i motion MJ7 (c) att

skrotningspremien under 2002 bör höjas till 8 000 kr

för att på så vis öka antalet utskrotningar av äldre

bilar (yrkande 1) och att skrotningspremien därefter

sätts till 1 400 kr (yrkande 2).

Enligt motionerna MJ8 (kd) yrkande 2 och T212 (kd)

yrkande 19 bör premien höjas till 3 000 kr för bilar

äldre än 1989 års modell under en period om fem år.

För att inte hämma nybilsförsäljningen bör inte den

höjda premien återverka på den skrotningsavgift som

tas ut vid försäljningen enligt dagens princip.

Enligt motionerna bör detta vara möjligt eftersom

man begränsar perioden med höjd premie. Även i

motion MJ771 (s) förordas en tillfällig höjning av

bilskrotningspremien.

Utskottets ställningstagande

Bilskrotningspremien skall utgöra ett ekonomiskt

incitament för att minska miljöpåverkan till följd

av att uttjänta bilar inte lämnas till skrotning. I

propositionen till bilskrotningslagen (prop. 1975:32

s. 56) ansåg departementschefen att ett system med

en bilskrotningspremie är nödvändigt som stimulans

för att alla bilägare skall lämna sin utrangerade

bil till auktoriserad bilskrotare och att problemet

med privatskrotning först därigenom skulle komma att

elimineras. Ett ytterligare skäl som anfördes för

ett skrotningspremiesystem var att de tillgångar som

skapas genom skrotningsavgifterna lämpligen skulle

kunna användas också till att bestrida en del av

kommunernas kostnader för att ordna slutskrotning.

Utskottet instämmer i att ett system med skrotnings-

premie är av stor betydelse för en fungerande

miljöanpassad hantering av uttjänta bilar. Utskottet

avstyrker därför motion MJ9 (m) yrkandena 3 delvis,

4 och 5.

Den av regeringen aviserade höjningen av premien

innebär att syftet med övriga motioner i allt

väsentligt kommer att tillgodoses. Riksdagen har i

bilskrotningslagen överlämnat åt regeringen att

bestämma premiens nivå men utskottet vill instämma i

regeringens uppfattning att en helhetsbedömning av

de totala miljöeffekterna utgör en viktig

utgångspunkt vid bestämmandet av nivån. Äldre bilar

släpper visserligen ut fler föroreningar och är även

i andra avseenden mindre miljöanpassade än nya

bilar, men motorstyrkan i nya bilar är oftast större

jämfört med de äldre bilarna samtidigt som material

och energi krävs vid nyproduktion. Miljöbedömningen

måste därför finna en balans mellan dessa

perspektiv. Det är därför viktigt att såsom

regeringen anför skrotningspremiens nivå bör vara

kopplad till uppnådd miljöeffekt genom fortlöpande

utvärderingar. De av regeringen framförda

intentionerna att ta bort möjligheten att från

skrotningspremien avräkna obetalda skatter och

avgifter innebär enligt utskottets mening dessutom

en rimlig konsekvens i bemödandena att öka

incitamenten att lämna uttjänta bilar till

skrotning. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna MJ6 (fp) yrkande 2, MJ7 (c) yrkandena 1

och 2, MJ8 (kd) yrkande 2, MJ702 (m), MJ705 (m)

yrkande 1, MJ706 (c), MJ712 (fp) yrkande 1, MJ719

(m), MJ728 (mp), MJ740 (kd) yrkande 1, MJ747 (m),

MJ764 (m) yrkande 12, MJ771 (s), MJ775 (m), MJ791

(s), MJ808 (s) delvis, MJ811 (c, s), MJ832 (kd)

yrkande 2, MJ845 (kd) yrkande 7 samt T212 (kd)

yrkande 19.

Flyttning av fordon, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i det allmänna syftet med

ett antal motioner (s, m, kd, c och fp) om

att öka möjligheterna att flytta övergivna

fordon i naturen. Utskottet anser dock att

motionerna bör lämnas utan åtgärd i avvaktan

på regeringens beredning av ett förslag

härom.

Motionerna

I ett flertal motioner framställs krav på att

reglerna för flyttning av övergivna fordon i naturen

ändras för att möjliggöra att de snabbare tas om

hand. I enlighet härmed bör kommunen enligt motion

MJ705 (m) yrkande 2 ges rätt att utan föregående

polisutredning forsla bort bilvraken till en

uppställningsplats där polisen senare kan genomföra

den nödvändiga undersökningen av ägarförhållanden

m.m. Motionärerna till motion MJ712 (fp) yrkande 2

anser att Vägverket bör få i uppdrag att inom viss

kortare tid efter det att en övergiven bil upptäckts

se till att bilen transporteras bort. Motion MJ767

(m) yrkande 1 uttrycker ett liknande krav. I motion

MJ807 (c) framförs uppfattningen att regelsystemet

borde ändras så att polisen ges rätt att besluta om

tillstånd till bortforsling och verkställa detta

inom en vecka efter det att den övergivna bilen

upptäckts. I motionerna MJ808 (s) delvis, MJ832 (kd)

yrkande 1 och MJ840 (c) yrkande 3 framställs mer

allmänna krav på revidering av gällande

lagstiftning. Motion MJ740 (kd) yrkande 2 uttrycker

uppfattningen att skrotningspremien skall få tas i

bruk av den ägare som måste transportera bort

övergivna skrotbilar från sin mark.

Enligt motion MJ767 (m) yrkande 2 bör

bilskrotningsfondens medel användas till att i

avvaktan på en höjning av bilskrotningspremien

transportera bort övergivna skrotbilar i naturen.

Utskottets ställningstagande

Bestämmelser om flyttning av fordon återfinns i

lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall

och förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i

vissa fall. Beslut om att flytta fordon meddelas och

verkställs av polismyndigheten. Under vissa

omständigheter får Vägverket eller kommunal

myndighet meddela och verkställa beslut om

flyttning. Fordonsägaren är i princip

ersättningsskyldig för kostnaderna för flyttningen.

Utskottet delar uppfattningen som framförs i

motionerna att övergivna fordon vid vägkanter och i

naturen utgör ett allvarligt miljöproblem och att

regelsystemet behöver effektiviseras. Regeringen

(Näringsdepartementet) gav i juli 1999 Vägverket i

uppdrag att göra en samlad översyn av bestämmelserna

om flyttning av fordon. Huvudsyftet med översynen

var enligt regeringens beslut att förenkla,

modernisera och effektivisera regelsystemet.

Resultatet presenterades av Vägverket i rapporten

Flyttning av fordon i juni 2000. I rapporten

föreslås bl.a. ökade möjligheter att under vissa

förutsättningar flytta fordon som mot markägarens

vilja parkerats på dennes mark, utvidgade

möjligheter för kommuner och Vägverkets regioner att

besluta om och verkställa flyttning av fordon samt

att kommunerna skall svara för flyttning av

fordonsvrak. Rapporten är för närvarande föremål för

remissbehandling. Det är angeläget att åtgärder

vidtas för att effektivisera möjligheterna att

forsla bort och skrota övergivna bilar. Utskottet

förutsätter att regeringen handlägger frågan utan

onödigt dröjsmål men anser att beredningen av

Vägverkets rapport bör avvaktas innan riksdagen

uttalar sig i frågan. Motionerna MJ705 (m) yrkande

2, MJ712 (fp) yrkande 2, MJ740 (kd) yrkande 2, MJ767

(m) yrkande 1, MJ807 (c), MJ808 (s) delvis, MJ832

(kd) yrkande 1 och MJ840 (c) yrkande 3 bör därför

lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Bilskrotningsfonden får enligt bilskrotningslagen

(1975:343) användas bl.a. för bidrag till att täcka

en kommuns kostnader för att sanera plats där

bilvrak övergivits, och regeringen uttalar i

propositionen att denna möjlighet bör finnas kvar

ännu en tid. Med hänvisning härtill och vad som

redovisats om regeringens aviserade höjning av

bilskrotningspremien torde motion MJ767 (m) yrkande

2 vara tillgodosedd utan något riksdagens uttalande.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (kd) om att

införa en skrotningspremie även för äldre

motorredskap med hänvisning till att

regeringen driver en handlingslinje som

syftar till att komma till rätta med de

problem som beskrivs i motionen.

Motionen

Enligt motion MJ845 (kd) yrkande 8 utgör äldre

båtmotorer, arbetsmaskiner, stationära motorer,

gräsklippare, motorsågar och andra motorredskap

flera inte obetydliga källor till miljöskadliga

utsläpp. En orenad gräsklippare släpper enligt

motionen under en timmes användning ut lika mycket

miljöskadliga avgaser som en modern bil gör under 4

000 kilometers körning. Motionärerna anser därför

att en skrotningspremie även för äldre gräsklippare

och utombordsmotorer skulle vara en effektiv

miljöförbättrande åtgärd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en

inte obetydlig mängd luft- och vattenförorenande

utsläpp härrör från olika sorters äldre

arbetsmaskiner. När det gäller kravet på införande

av en skrotningspremie vill utskottet emellertid

anföra följande. I skrivelsen En miljöorienterad

produktpolitik (1999/2000:114 s. 37 f.) framhåller

regeringen vikten av att tillverkarna tar ett

fortsatt ökat ansvar för att minska de negativa

effekterna på hälsa och miljö av de produkter som de

för ut på marknaden. Regeringen avser därför att

verka för en sådan utveckling inom ramen för en

miljöorienterad produktpolitik. Detta skall ske

bl.a. genom att fortsatt stimulera utvecklingen av

marknadsdrivna styrmedel samt att i övrigt skapa

tydliga spelregler och goda förutsättningar för

aktörer att bedriva ett aktivt miljöarbete. Av

skrivelsen framgår vidare att regeringen

uppmärksammat avfallsaktörernas viktiga uppgift inom

ramen för en miljöorienterad produktpolitik genom

att deras omhändertagande av uttjänta produkter sker

på ett miljömässigt godtagbart sätt. Regeringen

avser därför att fortsatt skapa tydliga spelregler

och förutsättningar för avfallsaktörerna att bedriva

ett aktivt miljöarbete. Utskottet förutsätter att

produkter av den typ som motion MJ845 (kd) yrkande 8

tar sikte på inte är undantagna från det vidare

arbetet. Med det anförda anser utskottet att

motionens syfte är tillgodosett utan något

riksdagens uttalande i frågan.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Ändring i bilskrotningslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i bilskrotningslagen (1975:343). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2000/01:47 och

avslår motion 2000/01:MJ9 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m)

2. Försäkringssystem för bilskrotning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ6 yrkande 1.

Reservation 2 (fp)

3. Utredningen om producentansvaret

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ8 yrkande 1.

Reservation 3 (kd)

4. Bilindustrins konkurrensförutsättningar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ5.

5. Borttagande av bilskrotningsavgiften

m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ9 yrkande 3

delvis.

Reservation 4 (m)

6. Differentiering av bilskrotningsavgiften

för miljöbilar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ7 yrkande 3.

7. Bilskrotningspremiens storlek m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ6 yrkande

2, 2000/01:MJ7 yrkandena 1 och 2, 2000/01:MJ8

yrkande 2, 2000/01:MJ9 yrkandena 3 delvis, 4 och

5, 2000/01:MJ702, 2000/01:MJ705 yrkande 1,

2000/01:

MJ706, 2000/01:MJ712 yrkande 1, 2000/01:MJ719,

2000/01:MJ728, 2000/01:MJ740 yrkande 1,

2000/01:MJ747, 2000/01:MJ764 yrkande 12,

2000/01:MJ771, 2000/01:MJ775, 2000/01:MJ791,

2000/01:MJ808 delvis, 2000/01:MJ811,

2000/01:MJ832 yrkande 2, 2000/01:MJ845 yrkande 7

samt 2000/01:T212 yrkande 19.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (c)

Reservation 8 (fp)

8. Flyttning av fordon m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ705

yrkande 2, 2000/01:MJ712 yrkande 2, 2000/01:MJ740

yrkande 2, 2000/01:MJ767, 2000/01:MJ807,

2000/01:MJ808 delvis, 2000/01:MJ832 yrkande 1

samt 2000/01:MJ840 yrkande 3.

Reservation 9 (c, fp)

9. Skrotningspremie för äldre

motorredskap

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ845 yrkande 8.

Stockholm den 15 februari 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),

Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Gudrun Lindvall (mp), Michael Hagberg (s), Lars

Lindblad (m), Ester Lindstedt-Staaf (kd), Raimo

Pärssinen (s), Lennart Kollmats (fp) och Åke

Sandström (c).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Ändring i bilskrotningslagen (punkt 1)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ9 yrkandena

1 och 2 och avslår proposition 2000/01:47.

Ställningstagande

Det är bra att regeringen i propositionen föreslår

bl.a. att miljökraven skärps för de auktoriserade

bilskrotarna samtidigt som tillsynen förbättras. En

stor brist i propositionen är däremot att endast

delar av EG-direktivet föreslås genomföras samtidigt

som regeringen väljer att på ett mycket väsentligt

område, nämligen frågan om retroaktivt ekonomiskt

ansvar för producenterna, göra en tolkning av

direktivet som innebär att producenter verksamma i

Sverige drabbas mycket negativt. Införandet av ett

partiellt ekonomiska producentansvar för bilar

registrerade före år 1998 innebär att en ekonomiskt

betungande förpliktelse läggs på bilproducenter,

vilken inte kunde tas i beräkningen då bilarna

släpptes ut på marknaden. En sådan bestämmelse med

retroaktiv verkan kan därför inte anses uppfylla

rimliga krav på förutsebarhet. Ett förslag till

genomförande av EG-direktivet borde behandlas i

riksdagen först när det är komplett och

remissbehandlat. På grund härav bör riksdagen avslå

propositionen och regeringen återkomma med ett nytt

förslag i enlighet med vad som anförs i motion MJ9

(m) yrkandena 1 och 2.

2. Försäkringssystem för bilskrotning (punkt 2)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ6 yrkande 1.

Ställningstagande

Producentansvaret bör definieras som ett

individuellt ansvar för varje producent. Dagens

producentansvar där staten tar ut generella

skrotningsavgifter för alla bilar bör ersättas med

ett marknadsekonomiskt system med

kretsloppsförsäkringar som ger den enskilde

biltillverkaren motiv att förbättra bilarna ur

miljösynpunkt. Om lagstiftaren formulerar ett

individuellt producentansvar är det troligt att

försäkring blir ett naturligt alternativ att

överväga för tillverkare av fordon. Regeringen borde

utan dröjsmål införa ett sådant system.

3. Utredningen om producentansvaret (punkt 3)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ8 yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige har till den 21 april 2002 på sig att

genomföra EG-direktivet om uttjänta fordon i den

nationella rätten. Det finns av flera skäl anledning

att invänta resultatet av den utredning som

tillsatts för att göra en bred översyn av

producentansvaret, vars uppdrag skall redovisas den

31 juli 2001. I uppdraget ingår bedömning av den

ekonomiska delen av producentansvaret. Underlaget

för ett genomförande av producentansvaret torde vara

bättre, när utredningen är färdig. Likaså är

osäkerheten som råder kring de andra EU-ländernas

utformning av det ekonomiska producentansvaret skäl

till att avvakta. Om Sverige uppställer högre krav

på producenternas ekonomiska ansvar än övriga

länder, inverkar det negativt på de producenter som

har eller har haft en stor försäljning i Sverige.

Det finns dessutom ingen anledning att hasta fram en

finansieringsmodell som skall börja gälla först år

2007. Regeringen föreslår i propositionen att

nybilsförsäljningen skall bekosta skrotning av äldre

bilar. Alternativa modeller torde finnas. Ett bättre

alternativ till finansieringen av den höjda

skrotningspremien för äldre bilar, än att låta

producenterna betala hälften av skrotningskostnaden,

kan vara att belägga dessa bilar med en miljöavgift.

Vi föreslår därför att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförs i motion MJ8

(kd) yrkande 1.

4. Borttagande av bilskrotningsavgiften m.m.

(punkt 5)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ9 yrkande 3

delvis.

Ställningstagande

Det svenska producentansvaret som trädde i kraft den

1 januari 1998 ger producenterna det ekonomiska

ansvaret för omhändertagandet av uttjänta bilar

inregistrerade efter detta datum. Det skall inte

kosta den siste bilägaren någonting att lämna in

bilen utan ansvaret ligger på producenten att för

varje såld bil avsätta en viss summa pengar för den

framtida skrotningen. Trots detta tas fortfarande en

bilskrotningsavgift ut vid nyregistrering av fordon.

Det innebär i praktiken att köparen av en ny bil får

betala såväl vad producenterna avsätter som

skrotningsavgiften. Detta medför en ekonomisk

styrning som gör att en ur miljösynpunkt önskvärd

utveckling mot en föryngring av bilparken försvåras.

För privatimporterade bilar, för vilka inte några

pengar avsatts för framtida skrotning, bör

skrotningsavgiften vara kvar. Avgiften för dessa

bilar bör sättas i relation till vad

omhändertagandet kommer att kosta. Riksdagen bör

därför ge regeringen i uppdrag att återkomma med

förslag om borttagande av skrotningsavgiften för

alla bilar utom de privatimporterade.

5. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ9 yrkandena

3 delvis, 4 och 5 och avslår motionerna 2000/01:MJ6

yrkande 2, 2000/01:MJ7 yrkandena 1 och 2,

2000/01:MJ8 yrkande 2, 2000/01:MJ702, 2000/01:MJ705

yrkande 1, 2000/01:MJ706, 2000/01:MJ712 yrkande 1,

2000/01:MJ719, 2000/01:MJ728, 2000/01:MJ740 yrkande

1, 2000/01:MJ747, 2000/01:MJ764 yrkande 12,

2000/01:MJ771, 2000/01:MJ775, 2000/01:MJ791,

2000/01:MJ808 delvis, 2000/01:MJ811, 2000/01:MJ832

yrkande 2, 2000/01:MJ845 yrkande 7 samt 2000/01:T212

yrkande 19.

Ställningstagande

För att uppfylla EG-direktivets krav om att alla

bilar fr.o.m. den 1 januari 2007 skall kunna lämnas

in för skrotning och behandling utan kostnad för den

siste ägaren bör man använda de pengar som under

årens lopp betalats in till bilskrotningsfonden.

Riksdagen bör därför begära att regeringen

återkommer med förslag om slopande av

bilskrotningspremien till förmån för ett system där

fondens pengar används till att täcka

bilskrotningskostnaderna för de gamla bilarna, dvs.

alla bilar inregistrerade före den 1 januari 1998,

inklusive samtliga privatimporterade bilar. En

kostnadsfri inlämning borde vara ett tillräckligt

incitament för de sista bilägarna att lämna in sin

uttjänta bil till ett miljöriktigt omhändertagande.

Utöver detta bör dock regeringen återkomma med

förslag till riksdagen om hur bilägarnas ansvar kan

skärpas för att uttjänta bilar verkligen lämnas in.

Bland annat måste reglerna för avställning och

administrativ skrotning ses över.

6. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ8

yrkande 2 och 2000/01:T212 yrkande 19 och avslår

motionerna 2000/01:MJ6 yrkande 2, 2000/01:MJ7

yrkandena 1 och 2, 2000/01:MJ9 yrkandena 3 delvis, 4

och 5, 2000/01:

MJ702, 2000/01:MJ705 yrkande 1, 2000/01:MJ706,

2000/01:MJ712 yrkande 1, 2000/01:MJ719,

2000/01:MJ728, 2000/01:MJ740 yrkande 1, 2000/01:

MJ747, 2000/01:MJ764 yrkande 12, 2000/01:MJ771,

2000/01:MJ775, 2000/01:MJ791, 2000/01:MJ808 delvis,

2000/01:MJ811, 2000/01:MJ832 yrkande 2 och

2000/01:MJ845 yrkande 7.

Ställningstagande

Det finns ett behov av ett ökat ekonomiskt

incitament för att driva på skrotningen av äldre

bilar, som inte bara i drift utgör ett miljöhot utan

dessutom riskerar att överges i naturen. Vårt

förslag är därför att under en period av fem år höja

skrotningspremien till 3 000 kr för bilar som

släppts ut på marknaden före år 1989. För att inte

hämma försäljningen av nya bilar bör inte den höjda

premien återverka på den skrotningsavgift som tas ut

vid nybilsförsäljningen. Eftersom förslaget

begränsar perioden med höjd premie, och på sikt

minskar kostnaderna kopplade till kommunala

bilskrotningskampanjer, bör det vara möjligt med en

finansiering genom bilskrotningsfonden.

Kristdemokraterna anser att regeringen bör höja

skrotningspremien enligt ovanstående modell.

7. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)

av Åke Sandström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ7

yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:MJ706 och avslår

motionerna 2000/01:MJ6 yrkande 2, 2000/01:MJ8

yrkande 2, 2000/01:MJ9 yrkandena 3 delvis, 4 och 5,

2000/01:MJ702, 2000/01:MJ705 yrkande 1,

2000/01:MJ712 yrkande 1, 2000/01:MJ719,

2000/01:MJ728, 2000/01:MJ740 yrkande 1,

2000/01:MJ747, 2000/01:MJ764 yrkande 12,

2000/01:MJ771, 2000/01:MJ775, 2000/01:MJ791,

2000/01:

MJ808 delvis, 2000/01:MJ811, 2000/01:MJ832 yrkande

2, 2000/01:MJ845 yrkande 7 samt 2000/01:T212 yrkande

19.

Ställningstagande

Regeringen måste se över möjligheterna att öka

skrotningspremien till en nivå som innebär att

medborgarna lämnar in sina gamla bilar till

skrotning. En ettårskampanj med en rejäl

skrotningspremie skulle ge incitament till skrotning

av äldre bilar, vilket dessutom skulle minska

antalet övergivna bilar i naturen. Skrotningspremien

bör tillfälligt höjas till 8 000 kr under år 2002,

vilket skall finansieras ur bilskrotningsfonden. Den

tillfälliga höjningen av skrotningspremien måste

sedan följas upp med en permanent höjning av

skrotningspremien. Sammantaget innebär regeringens

förslag att samtliga bilägare får en premie om 700

kr vid skrotning. 700 kr är inte ett tillräckligt

incitament för att människor skall låta skrota sina

bilar i stället för att dumpa dem i naturen. 1 400

kr vore en bättre nivå att lägga skrotningspremien

på. Detta bör ges regeringen till känna.

8. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ6 yrkande 2

och avslår motionerna 2000/01:MJ7 yrkandena 1 och 2,

2000/01:MJ8 yrkande 2, 2000/01:MJ9 yrkandena 3

delvis, 4 och 5, 2000/01:MJ702, 2000/01:MJ705

yrkande 1, 2000/01:MJ706, 2000/01:MJ712 yrkande 1,

2000/01:MJ719, 2000/01:MJ728, 2000/01:MJ740 yrkande

1, 2000/01:MJ747, 2000/01:MJ764 yrkande 12,

2000/01:MJ771, 2000/01:MJ775, 2000/01:MJ791,

2000/01:MJ808 delvis, 2000/01:MJ811, 2000/01:MJ832

yrkande 2, 2000/01:MJ845 yrkande 7 samt 2000/01:T212

yrkande 19.

Ställningstagande

Folkpartiet välkomnar en höjning av

skrotningspremien men regeringens förslag innebär en

mycket blygsam höjning. Med en sådan höjning blir

nettoutfallet av att skrota sitt bilvrak förvisso

positivt men fortfarande mycket lågt. Vi menar att

skrotningspremien bör höjas till 3 000 kr. En sådan

avgift skulle öka incitamenten att ta osäkra och

mycket miljöfarliga bilar ur drift snabbare. Det

skulle göra att vi får en renare bilpark och en

renare natur. Höjningen skall gälla i avvaktan på

införande av ett försäkringssystem och finansieras

genom skrotningsfonden. Jag föreslår därför att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförs i motion MJ6 (fp) yrkande 2.

9. Flyttning av fordon m.m. (punkt 8)

av Lennart Kollmats (fp) och Åke Sandström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:MJ712

yrkande 2 och 2000/01:MJ807 och avslår motionerna

2000/01:MJ705 yrkande 2, 2000/01:MJ740 yrkande 2,

2000/01:MJ767, 2000/01:MJ808 delvis, 2000/01:MJ832

yrkande 1 samt 2000/01:MJ840 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är inte rimligt att övergivna bilar kan bli

stående i naturen under mycket lång tid på grund av

de juridiska svårigheterna att få dem flyttade.

Regelsystemet borde därför ändras så att det blir

möjligt att flytta bilen snarast efter det att den

upptäckts. Därefter kan ägaren informeras om var han

kan lösa ut den och om ingen hör av sig inom en viss

tid bör den kunna skrotas. Vi föreslår således att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts med anledning av motionerna MJ712

(fp) yrkande 2 och MJ807 (c).

Särskilda yttranden

1. Flyttning av fordon m.m.

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Övergivna personbilar utefter vägar och ute i marker

har blivit ett växande problem inte minst för

kommunerna sedan bilskrotningspremien sänktes år

1996. En del av dessa bilar kan från början se

relativt användbara ut och betraktas därför inte som

fordonsvrak. Om bilen "slaktas" kan den bortforslas

efter beslut av polis eller kommun med hänvisning

till naturvårdsskäl enligt lagen (1982:129) om

flyttning av fordon i vissa fall. Fordon som blir

stående i oförstört skick kan bli stående mycket

länge och är betydligt svårare att få bortforslade

med hänvisning till nämnda lag. Anledningen är att

så länge fordonet inte kan betraktas som vrak har

polis eller kommunal myndighet små möjligheter att

frakta bort fordonet, förutsatt att bilen inte utgör

en trafikfara, ett hinder för snöröjning eller något

liknande. Först sedan fordonet demolerats till vrak

kan hänvisning till naturskyddsaspekten göras.

Kristdemokraterna anser att polismyndigheten och

kommunerna borde få utökade möjligheter att inom

viss tid flytta fordonet från platsen. Eftersom

bilens ägare i många fall inte kan spåras och

vitesföreläggande därför är verkningslöst, bör lagen

om flyttning av fordon i vissa fall revideras och

förtydligas.

2. Skrotningspremie för äldre

båtmotorer och gräsklippare

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Miljöskadliga utsläpp i luft och vatten sker inte

enbart från vägtrafiken. Utsläppskällor som ofta

inte beaktas är äldre båtmotorer, arbetsmaskiner,

stationära motorer, gräsklippare, motorsågar och

andra motorredskap. Det finns ca 600 000 fordon och

1 800 000 redskap. Många av dem saknar rening.

Enligt Naturvårdsverket kommer 20 % av landets

utsläpp av kväveoxider från dieseldrivna

arbetsmaskiner. En orenad gräsklippare släpper under

en timmes användning ut lika mycket miljöskadliga

ämnen som en modern bil gör under 4 000 kilometers

körning. Kristdemokraterna vill att en

skrotningspremie införs för äldre båtmotorer och

gräsklippare.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

bilskrotningslagen (1975:343)