Bet. 2000/01:MJU15

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU15

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

MJU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö jämte

sex följdmotioner och tio motioner från allmänna

motionstiden 2000. I propositionen föreslår

regeringen att riksdagen godkänner fem delmål under

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av

regeringens proposition Svenska miljömål ett system

med 15 miljökvalitetsmål, bl.a. Giftfri miljö. Det

övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att

vi till nästa generation skall kunna överlämna ett

samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. När

det gäller målet Giftfri miljö har

Miljömålskommittén lämnat förslag till sex delmål.

Fem av dessa behandlas i nu aktuell proposition,

medan förslaget till delmål om sanering av

förorenade områden kommer att lämnas i den kommande

miljömålspropositionen. I propositionen

vidareutvecklas också hur de nya riktlinjerna för

kemikaliepolitiken som lades fast i propositionen

Svenska miljömål skall definieras och genomföras.

Utskottet föreslår att riksdagen under

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö godkänner de fem

delmålen avseende kunskap om kemiska ämnens hälso-

och miljöegenskaper, miljö- och hälsoinformation om

varor, utfasning av särskilt farliga ämnen,

fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna

med kemikalier samt riktvärden för miljökvalitet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning

bl.a. till vad som redovisas i propositionen och

till pågående arbete på området.

I betänkandet finns 8 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Utgångspunkter i arbetet för Giftfri

miljö

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund av de i propositionen redovisade

utgångspunkterna i arbetet för Giftfri miljö

avstyrker utskottet två motionsyrkanden (m)

som ifrågasätter lämpligheten av att

nationella delmål fastställs för

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innan en

gemensam strategi utarbetats inom Europeiska

unionen samt ett yrkande (c) om behovet av

att avgifta kretsloppet. Med hänvisning till

bl.a. kommissionens förslag till strategi för

den framtida kemikaliepolitiken i gemenskapen

finner utskottet att syftet med två yrkanden

(mp) är tillgodosett utan något riksdagens

uttalande i frågan. Vidare föreslår utskottet

att ett yrkande (kd) om

försiktighetsprincipen som en sedvanerättslig

regel lämnas utan vidare åtgärd.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning utgör den stora

okunskapen om kemiska ämnens hälso- och

miljöegenskaper samt om kemiska ämnens förekomst i

varor grundläggande problem i arbetet för en giftfri

miljö. En förutsättning för att kunna nå målet

Giftfri miljö inom en generation är en snabb lösning

på detta problem. En stor mängd ämnen marknadsförs

utan att tillräcklig kunskap om deras effekter och

egenskaper finns. Därtill behövs kraftfulla åtgärder

mot användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen.

Regeringen framhåller vidare att många av de

åtgärder som krävs för att kunna nå målet Giftfri

miljö innebär förändringar på EU-nivå. Sverige

kommer att verka för att den kemikaliestrategi som

nu utarbetas inom EU blir ett effektivt verktyg för

att komma till rätta med problemen på

kemikalieområdet. Avvaktan på framgångar i EU-

arbetet får dock inte leda till en brist på

nationella initiativ.

Motionerna

Enligt motion MJ27 (m) yrkande 1 bör

kemikaliestrategin för Giftfri miljö användas som en

utgångspunkt för Sverige i arbetet med att utforma

en gemensam kemikaliestrategi för EU. Enligt

motionärerna tycks regeringen inte till fullo inse

att implementeringen av en svensk kemikaliestrategi

måste vara åtminstone kompatibel med den gemensamma

kemikaliestrategin som just nu utarbetas inom EU. De

samlade positiva miljöeffekterna blir betydligt

större av en bra gemensam kemikaliestrategi än av en

isolerad svensk, oavsett hur långtgående den

sistnämnda kan bli (yrkande 1). Sverige bör således

avvakta resultatet av det pågående arbetet med att

utforma en kemikaliestrategi för EU innan beslut om

delmål för att uppnå målet Giftfri miljö fattas.

Oavsett hur den gemensamma strategin faller ut är

det bättre att vänta med att fastställa bindande

svenska delmål tills gemenskapsstrategin på

kemikalieområdet är färdig. Ett alternativ till att

vänta skulle kunna vara att delmålen uttrycks som

önskvärda att nå men utan bindande formuleringar

(yrkande 2). Enligt motion MJ711 (c) har den

tekniska utvecklingen skapat nästan obegränsade

möjligheter att framställa nya, naturfrämmande

ämnen, och vår förmåga att utvinna och anrika

naturens egna ämnen ur jordskorpan har mångdubblats.

Utvecklingen har skett utan tanke på kemikaliernas

vidare öde i naturen. De flesta av de ämnen vi

använder sprids förr eller senare med vind och

vatten. Fettlösliga och långlivade ämnen lagras upp

i näringskedjorna och hamnar i våra livsmedel. Livet

igenom samlas ett förråd av tungmetaller och

långlivade, naturfrämmande ämnen i vår vävnad.

Konsekvenserna av denna globala kemikaliespridning

är i stort sett okända. Kretsloppet måste avgiftas

(yrkande 33).

Enligt motion MJ838 (mp) bör EU:s fördragstexter

kompletteras med en rad miljöprinciper i syfte att

stärka miljöns konstitutionella ställning inom

unionen. Detta skulle samtidigt vara en viktig

signal om att det förebyggande miljöarbetet måste

stärkas. Vissa grundläggande principer för

miljöarbetet finns redan i fördraget som antogs på

regeringskonferensen i Amsterdam, t.ex.

försiktighetsprincipen och principen om att

förorenaren betalar (se artikel 174 punkt 2). Genom

att lyfta de strukturella frågorna till diskussion

under ordförandeskapet kan Sverige samtidigt skapa

en grogrund för strukturförändringar vid en kommande

regeringskonferens. Bland viktiga miljöprinciper som

inte ännu finns med i gällande fördrag är

substitutionsprincipen. Denna princip skall infogas

i EG-fördraget (yrkande 9). Enligt motion U511 (mp)

är den progressiva nationella kemikaliepolitik som

fördes innan medlemskapet i EU som bortglömd och

många tidigare framgångsrika myndighetsprojekt har

avstannat eller helt avvecklats. Denna feghet måste

offensivt brytas när Sverige tar över

ordförandeskapet. Arbetet med att få bort farliga

kemikalier från marknaden måste återupptas och

intensifieras. En nyckel i detta arbete är att

kraftfullt införa substitutionsprincipen inom hela

EU. Det skall vara en prioriterad fråga för Sverige

att inom EU driva frågan om att införa en

substitutionsprincip för kemikalier (yrkande 14).

Enligt motion U217 (kd) yrkande 13 bör Sverige

verka för att det inom EU klargörs att

försiktighetsprincipen är en sedvanerättslig regel

inom internationell rätt och inte en allmän princip

inom den internationella miljölagstiftningen. Detta

är viktigt eftersom de allmänna principerna endast

är vägledande medan däremot sedvanerätten är

bindande.

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen spelar kemikalier en

viktig roll i dagens samhälle och kemiska produkter

används i många sammanhang. Samtidigt som

kemikalierna har bidragit till vårt välstånd har de

också vållat hälso- och miljömässiga problem. En

volymmässigt stor andel av de kemiska ämnen som

hanteras i samhället har farliga egenskaper i något

avseende. Människa och miljö kan exponeras för dessa

ämnen när ämnena används i kemiska produkter eller

genom att ämnena läcker ut från varor. Detta kan det

leda till hälso- eller miljöeffekter. Sådan effekter

kan uppstå som ett resultat av exponering av ett

enskilt ämne. Det sker också en kontinuerlig

exponering för ett stort antal ämnen i låga doser,

där orsakssambanden mellan exponering och effekt är

svårare att klarlägga. Det finns ett mycket stort

antal kemiska ämnen på marknaden, och

kunskapsbristen är i dag stor beträffande dessa

ämnens hälso- och miljöegenskaper. Ämnen med farliga

egenskaper kan vara avsiktligt tillverkade men de

kan även uppkomma oavsiktligt, t.ex. som ett

resultat av nedbrytning av andra ämnen eller i

samband med industriprocesser eller förbränning.

Kunskaperna om oavsiktligt bildade ämnen är ännu

mindre än kunskaperna om de avsiktligt bildade. Det

är över huvud taget till stor del okänt vilka de

ämnen är som bildas oavsiktligt vid t.ex.

förbränning. Som regeringen anför är en snabb

lösning på detta kunskapsproblem en förutsättning

för att målet Giftfri miljö skall kunna nås inom en

generation. Ämnen med vissa egenskaper kan ge upphov

till särskilt stora problem. Det handlar om ämnen

med allvarliga hälsoeffekter som exempelvis

cancerframkallande (cancerogena),

arvsmassepåverkande (mutagena) och

fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen. Det

handlar också om ämnen som har sådana egenskaper att

de blir kvar i miljön under lång tid. Ämnen som är

långlivade (persistenta) och som samtidigt kan

ansamlas (bioackumuleras) i levande organismer kan

ge upphov till problem under lång tid. Den långa

bromssträcka som behövs för att få ned halterna av

sådana långlivade ämnen i miljön kräver ett

speciellt förhållningssätt, oavsett om man har

kunskap om deras giftighet eller inte. Som

regeringen anför behövs det kraftfulla åtgärder mot

användningen av samtliga hälso- och miljöfarliga

ämnen. I dag sker en omfattande handel med varor

över nationsgränserna. De varor och kemikalier som

används i Sverige är till övervägande delen

tillverkade eller framställda i något annat land.

Därför är det viktigt för Sverige att på

internationell och europeisk nivå aktivt och

kraftfullt verka för att farliga ämnen skall fasas

ut för att därigenom göra det möjligt att nå målet

Giftfri miljö. Genom att arbeta för en omställning i

mer miljöanpassad riktning inom hela unionen kan

också utsläppen av farliga ämnen till luft och

vatten begränsas. Därmed minskas risken för

spridning av farliga ämnen till Sverige via luft och

vatten. Det är också viktigt att EU:s regelsystem

används på ett optimalt sätt. I detta sammanhang bör

även uppmärksammas att Europeiska kommissionen den

13 februari i år presenterade sitt förslag till

strategi för den framtida kemikaliepolitiken i

gemenskapen. Kommissionen har vidare den 7 februari

presenterat en grönbok om en integrerad

produktpolitik (IPP). Utskottet gör samma bedömning

som regeringen att det är synnerligen angeläget att

verka för att unionens gemensamma kemikaliestrategi,

som nu skall utformas, får ett innehåll som kan

bidra till att lösa många av de frågor som har

betydelse för möjligheterna att nå en giftfri miljö.

Avvaktan på framgångar i EU-arbetet får dock inte

leda till en brist på nationella initiativ. Det är

också viktigt att försiktighetsprincipen och

produktvalsprincipen är vägledande för arbetet med

att begränsa risker från användningen av kemikalier

som sådana och i varor. Sverige bör också aktivt

delta i kemikaliesäkerhetsarbetet inom andra

internationella organisationer. Mot bakgrund av de

nu redovisade utgångspunkterna i arbetet för Giftfri

miljö är utskottet inte berett att föreslå något

ytterligare uttalande från riksdagens sida med

anledning av motionerna MJ27 (m) yrkandena 1 och 2

samt MJ711 (c) yrkande 33. Motionerna avstyrks

därmed i berörda delar.

I den av kommissionen föreslagna strategin för den

framtida kemikaliepolitiken i gemenskapen framhålls

som ett viktigt mål att främja ersättning av farliga

ämnen med sådana som är mindre farliga om det finns

lämpliga alternativ. Enligt kommissionen kommer det

ökade ansvaret för användare i senare led av

tillverkningskedjan och den förbättrade

informationen till allmänheten att skapa stor

efterfrågan på ersättningskemikalier som testats i

tillfredsställande omfattning och som är säkra för

den avsedda användningen. Utskottet konstaterar för

sin del att det är angeläget att verka för att EU:s

kemikaliestrategi får ett sådant innehåll att de

frågor som har betydelse för möjligheterna att uppnå

en giftfri miljö kan lösas. Som anförts ovan bör

bl.a. produktvalsprincipen få vara vägledande i

arbetet med att begränsa risker från användningen av

kemikalier som sådana och i varor. Med det anförda

finner utskottet att syftet med motionerna MJ838

(mp) yrkande 9 och U511 (mp) yrkande 14 får anses

tillgodosett utan något riksdagens uttalande i

frågan.

Försiktighetsprincipen återfinns sedan drygt 20 år

i flera konventioner och andra internationella

instrument inom miljöområdet. Under senare år har

försiktighetsprincipen kommit att få en alltmer

framträdande plats i den internationella

miljöpolitiken. Vid FN:s konferens om miljö och

utveckling år 1992 - UNCED - antogs den s.k.

Riodeklarationen som innehåller en bestämmelse om

att försiktighetsprincipen skall tillämpas så långt

möjligt och med hänsyn tagen till staternas

möjligheter. Försiktighetsprincipen har också kommit

till uttryck i 1992 års konvention om skydd av

Östersjöområdets marina miljö -

Helsingforskonventionen - och samma års konvention

om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten -

Pariskonventionen (numera OSPAR-konventionen).

Utskottet vill framhålla att försiktighetsprincipen,

i den mån den ingår i internationella

överenskommelser, givetvis är folkrättsligt bindande

för de stater som tillträtt respektive

överenskommelse. Vidare bör uppmärksammas att

gemenskapens miljörätt enligt artikel 174.2 i EG-

fördraget skall grundas på bl.a.

försiktighetsprincipen. Med det anförda föreslår

utskottet att motion U217 (kd) yrkande 13 lämnas

utan vidare åtgärd.

Delmål 1: Kunskap om kemiska ämnens

hälso- och miljöegenskaper samt

delmål 2: Miljö- och

hälsoinformation om varor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag beträffande delmålen 1

och 2. Därmed avstyrks ett motionsyrkande (c)

om att data skall finnas tillgängliga för

ämnen som hanteras i höga och medelhöga

volymer till 2005 respektive 2009.Vidare

föreslår utskottet att ett motionsyrkande (m)

om att begränsa användningen av djurförsök

lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till

att dess syfte i allt väsentligt kan anses

tillgodosett med vad som anförs i

propositionen i denna fråga.

Propositionen

Som delmål 1 föreslår regeringen att det senast 2010

skall finnas uppgifter om egenskaperna hos alla

avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen

som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i

högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter

inledande översiktliga tester bedöms som särskilt

farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas

tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på

uppgifter skall då gälla för såväl nya som

existerande ämnen. Senast 2020 skall det även så

långt möjligt finnas uppgifter om egenskaperna hos

alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska

ämnen. Med tanke bl.a. på den testningskapacitet som

finns på laboratorier behövs viss tid för

genomförandet av testningen av det stora antalet

existerande ämnen. Regeringen förordar därför ett

stegvis förfarande, där kraven på att ämnena måste

vara testade infaller först för ämnen som tillverkas

eller importeras i höga volymer (> 1 000 ton/år) och

därefter för ämnen i medelhöga volymer (10-1 000

ton/år) och sist för ämnen i låga volymer (10

ton/år). Regeringen anser att rimliga tidpunkter för

krav på information kan vara år 2005 för ämnen i

höga volymer och 2009 för ämnen i medelhöga volymer.

Skälet till att högvolymkemikalier bör testas först

är att dessa kan ge upphov till störst exponering av

människor och miljön. Det kan dock finnas skäl att

utöka kraven på kunskap för ämnen som används i

lägre volymer om de kan misstänkas ha sådana

egenskaper som utgör en särskild risk. Enligt

regeringens bedömning bör Sverige verka för att det

ställs krav på kunskap om kemiska ämnens hälso- och

miljöegenskaper inom EU. Detta kan ske genom att

EU:s regler ändras så att samma krav ställs på såväl

nya ämnen, som skall släppas ut på den gemensamma

marknaden, som på existerande ämnen. Ämnen som inte

uppfyller kraven bör inte få förekomma på marknaden.

Sverige bör också verka för att EU:s regler ändras

så att företagen får ett tydligt ansvar för att

bedöma riskerna med de ämnen som de tillverkar eller

importerar samt vidta behövliga åtgärder för att

begränsa riskerna. Sverige bör såväl inom EU som på

nationell nivå verka för en kraftfull satsning på

utveckling av testmetoder som kan minska behovet av

försöksdjur. Regeringen avser att i en skrivelse

under våren 2001 ge riksdagen en beskrivning av de

frågor som hör samman med användningen av

försöksdjur. Som delmål 2 föreslår regeringen att

varor senast 2010 skall vara försedda med hälso- och

miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

Motionerna

I motion MJ28 (m) framhålls att arbetet för att

skapa en giftfri miljö för människor inte får

innebära att antalet djurförsök ökar. Det är

angeläget att nya testmetoder som kräver färre

djurförsök kommer fram och att försöksdjursfria

testmetoder kan utvecklas. De målformuleringar som

nu föreligger beträffande kunskapsutvecklingen

avseende kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper

och den tidsplan som sätts för detta arbete måste

bringas i samklang med målet att minska antalet

djurförsök och att försöksdjursfria alternativ kan

användas. Enligt motion MJ31 (c) är det med tanke på

vissa ämnen, som kan finnas kvar i miljön i många år

efter att tillflödet slutat, viktigt med en hög

ambitionsnivå i framtagningen av data så att

tillflödet av dessa ämnen kan stoppas. Detta är av

stor betydelse när det gäller möjligheterna att nå

generationsmålet. Data skall finnas tillgängliga för

ämnen som hanteras i höga och medelhöga volymer till

år 2005 respektive år 2009 (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper

är grundläggande för allt säkerhetsarbete på

kemikalieområdet, och därmed också en viktig

förutsättning för att skydda den biologiska

mångfalden och människors hälsa. Sådan kunskap är

också en förutsättning för att kunna bedöma vilka

ämnen som omfattas av lagstiftning samt av

fastställda riktlinjer för kemikaliepolitiken.

Vidare finns det stor risk för att det av riksdagen

antagna övergripande miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö inte kan nås om delmål 1 inte uppnåtts till år

2010. Med tanke bl.a. på den testningskapacitet som

finns på laboratorier behövs viss tid för

genomförandet av testningen av det stora antalet

existerande ämnen. Som regeringen förordar bör

därför ett stegvis förfarande tillämpas, där kraven

på att ämnena måste vara testade infaller först för

ämnen som tillverkas eller importeras i höga volymer

och därefter för ämnen i medelhöga volymer och sist

för ämnen i låga volymer. Högvolymkemikalier bör

testas först eftersom dessa kan ge upphov till

störst exponering av människor och miljön. I likhet

med regeringen anser utskottet att rimliga

tidpunkter för krav på information kan vara år 2005

för ämnen i höga volymer och år 2009 för ämnen i

medelhöga volymer. Delmålet behöver dock nås senast

år 2010. Skälen till detta är att delmålet också har

stor betydelse för möjligheterna att nå övriga

delmål. Så länge som kunskap saknas om ämnens

egenskaper finns det risk för att ämnena hanteras

felaktigt och därmed orsakar skador. Med det anförda

föreslår utskottet att riksdagen godkänner

regeringens förslag beträffande delmålen 1 och 2.

Därmed avstyrks motion MJ31 (c) yrkande 1 i den mån

den inte kan anses tillgodosedd.

Att testa kemikaliers hälso- och miljöfarlighet

med dagens metoder medför att djurförsök krävs.

Dessa är både dyra och tidskrävande, och metoder för

testningen av ämnena på ett sådant sätt att antalet

djurförsök begränsas bör utvecklas. En strategi kan

vara att inledande översiktliga tester

(screeningtester) görs med in vitro-metoder. Som

framgår av propositionen avser regeringen att verka

för att ett förfaringssätt liknande detta införs

inom EU i de fall acceptabla metoder finns

tillgängliga. Vidare är det viktigt att Sverige

såväl nationellt som inom EU kraftfullt verkar för

att testmetoder som begränsar antalet djurförsök

utvecklas och utvärderas, så att de kan ligga till

grund för förändrade standarder. Införandet av ett

stegvis förfarande beträffande testkraven, som

redovisats ovan, kompletterat med nu nämnda

screeningmetoder för att urskilja vilka ämnen som

är farliga eller särskilt farliga skulle också

bidra till att minska antalet djurförsök. Regeringen

avser också att verka för en utvärdering av vilka

försöksdjursfria testmetoder som kan ersätta de

metoder som används i dag. En sådan utvärdering bör

också bedöma det fortsatta behovet av

metodutveckling och behovet av resurser. Som framgår

av propositionen kommer regeringen i en särskild

skrivelse att ge riksdagen en beskrivning av de

frågor som hör samman med användningen av

försöksdjur. Skrivelsen är avsedd att ge fördjupade

upplysningar om bl.a. verksamhetens omfattning,

ändamål, kraven på verksamheten i bl.a.

djurskyddslagstiftningen, de etiska övervägandena

och de resultat som uppnås genom användningen av

försöksdjur. Det kommer också att ges exempel på

metoder som ersätter eller förfinar alternativt

minskar användningen av försöksdjur. Skrivelsen

beräknas överlämnas till riksdagen under våren 2001.

Det anförda tillgodoser i allt väsentligt syftet med

motion MJ28 (m). Utskottet föreslår därför att

motionen lämnas utan vidare åtgärd.

Delmål 3: Utfasning av särskilt

farliga ämnen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag beträffande delmål 3.

Därmed avstyrks ett motionsyrkande (c) om att

målsättningen för utfasningen av

arvsmassepåverkande och

fortplantningsstörande ämnen i nyproducerade

varor sätts till år 2005. Mot bakgrund av

regeringens förslag avseende delmål 3 och det

pågående arbetet, nationellt såväl som

internationellt, med att begränsa

användningen av kvicksilver föreslås att ett

antal yrkanden om förbud mot kvicksilver m.m.

(v, c, mp) lämnas utan vidare åtgärd. Mot

bakgrund av bl.a. att regeringen har för

avsikt att pröva möjligheterna att förbjuda

amalgam av miljöskäl är utskottet inte nu

berett att föreslå någon åtgärd från

riksdagens sida med anledning av flera

yrkanden (v, c, fp, mp) om åtgärder mot

användningen av amalgam. Vidare avstyrks ett

motionsyrkande (c) eftersom det enligt

utskottets mening i första hand ankommer på

regeringen att överväga eventuella åtgärder

beträffande varor, innehållande farliga

ämnen, som satts ut på marknaden innan målen

om utfasning börjar gälla. Ett yrkande (s) om

återföring av gödsel- och

bekämpningsmedelsavgifter avstyrks med

hänvisning till pågående beredning.

Propositionen

Regeringen föreslår i fråga om utfasning av farliga

ämnen att följande skall gälla.

Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt

vara fria från:

cancerframkallande, (cancerogena),

arvsmassepåverkande (mutagena) och

fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen

senast år 2007 om varorna är avsedda att användas

på ett sådant sätt att de kommer ut i

kretsloppet,

nya organiska ämnen som är långlivade

(persistenta) och bioackumulerande, så snart som

möjligt, dock senast år 2005,

övriga organiska ämnen som är mycket långlivade

och mycket bioackumulerande senast år 2010,

övriga organiska ämnen som är långlivade och

bioackumulerande senast år 2015,

kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly

senast år 2010.

Dessa ämnen skall inte heller användas i

produktionsprocesser om inte företaget kan visa att

hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan

befintliga varor, som innehåller ämnen med

ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium

samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att

ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser

ämnen som människan framställt eller utvunnit från

naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov

till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de

som bildats oavsiktligt.

Enligt regeringens bedömning bör delmålet

kompletteras till att omfatta även hormonstörande,

allergiframkallande och nervskadande ämnen, ämnen

som är skadliga för immunsystemet samt andra ämnen

som bedöms innebära motsvarande risk för människor.

Strategier för genomförandet av delmålet och en

precisering av kriterier för utfasningen av dessa

farliga ämnen bör vara framtagna senast år 2005.

När det gäller kriterier för särskilt farliga

ämnen gör regeringen följande bedömning. Vid

tolkningen av vad som skall avses med begreppen i

delmålet bör följande gälla. Med "mycket långlivade

ämnen" avses ämnen som har en halveringstid som är

längre än 26 veckor i simuleringstest vid 20°C. Med

"mycket bioackumulerande ämnen" avses ämnen som har

en biokoncentrationsfaktor högre än 5 000. Med

"långlivade ämnen" avses ämnen som har en

halveringstid som är längre än åtta veckor i

simuleringstest vid 20°C. Med "bioackumulerande

ämnen" avses ämnen som har en

biokoncentrationsfaktor högre än 2 000. De ämnen som

skall omfattas av riktlinjen om cancerframkallande,

arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen

bör vara de ämnen som klassificerats med avseende på

dessa egenskaper inom kategori 1 eller 2 i EG-

direktivet (67/548/EEG) om klassificering,

förpackning och märkning av farliga ämnen.

Beträffande EU-inriktade strategier för att nå

delmål 3 avser regeringen att inom EU verka för att

regler införs som förbjuder användningen av de ämnen

som omfattas av delmålet. På nationell nivå bör de

riktlinjer som kommer till uttryck i delmålet vara

vägledande för företagens arbete fram till dess att

bindande regler införs inom EU. I ett längre

perspektiv avser regeringen att verka för en global

utfasning av de ämnen som omfattas av delmålet.

Motionerna

Enligt motion MJ31 (c) yrkande 2 bör målsättningen

för utfasningen av arvsmassepåverkande och

fortplantningsstörande ämnen i nyproducerade varor

sättas till år 2005. Med tanke på de effekter som

dessa ämnen kan ha för både människor och djur är

det befogat med en offensivare målsättning. Eftersom

dessa ämnen redan finns i samhället är varje

reduktion viktig. Vad gäller befintliga varor samt

varor som kommer att sättas ut på marknaden innan

målen om utfasning börjar gälla och som innehåller

farliga ämnen bör utredas vilka möjligheter som

finns för insamling, stopp för användning och

omhändertagande (yrkande 3).

När det gäller kvicksilver framhålls i motion MJ30

(mp) yrkande 1 att det krävs vissa förtydliganden

avseende utfasningen av kvicksilver senast till år

2003. I propositionen anges att regeringens förslag

i denna del i huvudsak överensstämmer med

Kemikalieutredningens förslag. För att det inte

skall råda någon tvekan om innebörden av detta

förslag föreslås att texten tydliggörs på följande

sätt. Det nationella förbudet mot användning av

kvicksilver görs heltäckande senast år 2003,

förbudet utformas så att vissa tidsbegränsade

undantag kan medges och anmälan till EU om ett

sådant nationellt förbud skall ses som en strategi

för att driva på utfasningen av kvicksilver i hela

unionen. I motion MJ31 (c) framhålls att Sverige

sedan år 1996 har ett förbud mot export av

kvicksilver. Kemikalieinspektionen kan om det finns

särskilda skäl meddela undantag från förbudet. I

nuläget finns fem sådana dispenser. Propositionen

klarlägger inte hur förhållandet mellan målet om

nyproducerade varor och exportdispenserna skall

behandlas. Det kan enligt motionärerna inte vara

rimligt att Sverige skall tillåta export av

kvicksilver när vi själva har som mål att

nyproducerade varor inte skall få innehålla

kvicksilver (yrkande 4). Handel med varor som

innehåller kvicksilver sker mellan olika länder både

inom och utom EU. Det är därför av stor vikt att

även utfasningen sker inom EU och internationellt.

Sverige borde anmäla ett generellt förbud mot

kvicksilver, och i den mån ett sådant förbud anses

strida mot gemensamma EU-regler bör Sverige pröva

att åberopa miljögarantin. Ett sådant generellt

förbud mot kvicksilver bör utformas så att möjlighet

finns för tidsbegränsade undantag (yrkande 5).

Enligt motion MJ750 (v) går avvecklingen av

kvicksilver i landet trögt, i vissa fall till och

med bakåt. Även rening och insamling av kvicksilver

har under senare år varit otillfredsställande. En

del kommuner har genomfört berömvärda

insamlingsinsatser, men detta är otillräckligt.

Detta måste beaktas vid det fortsatta arbetet med

kommande miljömålspropositioner (yrkande 1). Sverige

tillförs utifrån med vindarna 400 kg kvicksilver per

år vilket motsvarar ca 10 % av den totala

belastningen. Kolförbränning i Tyskland är en stor

källa. I övrigt sjunker kvicksilveranvändningen i

USA och EU tack vare ökad miljöinsikt. Nya marknader

har dock vunnits i bl.a. Sydamerika och Afrika. EU

eller den svenska regeringen har såvitt känt är inte

reagerat på detta förhållande. En stor del av detta

kvicksilver kommer från Europa. Ett annat stort och

växande problem är den snabbt ökande

kolförbränningen, med undermålig rökgasrening, i

länder som Kina och Indien. Regeringen bör inom EU

och andra internationella organ verka för att

kvicksilverhanteringen avvecklas globalt och att den

verksamhet som ändå sker bedrivs på ett miljö- och

hälsoriktigt sätt (yrkande 3).

I flera motioner framförs krav på åtgärder mot

användningen av amalgam. Enligt motion MJ29 (fp) bör

regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att kunna

införa ett förbud mot användningen av amalgam senast

fr.o.m. år 2002. Arton månader efter att det

medicintekniska direktivet antagits, vilket skedde

den 5 november 1998, skall bestämmelserna i

direktivet vara tillämpliga. Regeringen avsåg att

vidta nödvändiga åtgärder för att kunna införa ett

förbud mot användningen av amalgam senast fr.o.m. år

2001. Nu är vi snart inne i tredje månaden av detta

år och något förslag på förbud mot amalgam har ännu

inte lagts fram. I motion MJ30 (mp) yrkas att

kvicksilverförbudet omedelbart utvidgas till att

gälla även amalgam. I miljömålspropositionen

(1997/98:145) anges som regeringens bedömning att

användningen av kvicksilver, förutom i

kloralkaliindustrin, bör upphöra till år 2000.

Miljöpartiet anser inte att det finns någon

anledning att ytterligare avvakta utvecklingen inom

EU innan ett svenskt totalförbud kan införas.

Sverige bör driva på om ett EU-förbud mot amalgam

genom att omedelbart anmäla ett nationellt förbud

(yrkande 2). Enligt motion MJ31 (c) yrkande 6 skall

kvicksilvret i tandvården från miljö- och

hälsopolitiskt hänseende behandlas som annat

kvicksilver i samhället. Kvicksilverhanteringen inom

den svenska tandvården uppgår till ungefär 975 kg

per år, och amalgam är den dominerande källan till

utsläpp av kvicksilver i Sverige. Detta sker främst

i form av utsläpp till luft och avlopp. Även i

motion MJ750 (v) uppmärksammas att amalgam med

kvicksilver fortfarande används i en förvånade hög

grad. År 1997 tillfördes marknaden 980 kg

kvicksilver via amalgam. Jämfört med utsläppen från

industrin är detta stora mängder. Enligt

motionärerna finns det t.o.m. en tendens till ökad

användning. Avvecklingen av kvicksilverhaltigt

amalgam måste fullföljas (yrkande 2). Enligt motion

MJ754 (c) bör amalgamfrågan föras upp på

dagordningen under Sveriges ordförandetid för EU, i

syfte att möjliggöra ett förbud mot ämnet som

tandfyllningsmaterial.

I motion MJ248 (s) framförs krav om återföring av

gödsel- och bekämpningsmedelsavgifter (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen utgår delmålet

Utfasning av särskilt farliga ämnen i huvudsak från

de av riksdagen tidigare fastställda nya

riktlinjerna för kemikaliepolitiken (prop.

1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:87).

Utgångspunkten för riktlinjerna är bl.a. att ämnen

som är långlivade och bioackumulerande alltid utgör

en potentiell risk för människors hälsa och för

miljön. Långlivade ämnen kan spridas långväga med

vindar och strömmar eller genom handel med varor.

Därigenom riskerar de att hamna i känsliga miljöer

där effekterna blir särskilt stora.

Cancerframkallande, arvsmassepåverkande eller

hormonstörande (inkl. fortplantningsstörande)

effekter är så allvarliga att ämnen med någon av

dessa egenskaper inte skall få orsaka ofrivillig

exponering. Metallerna kvicksilver och bly är båda

mycket giftiga och dessutom bioackumulerande, vilket

innebär att de kan tas upp och ansamlas i en

organism. Kadmium kan ge skador på njurar och

skelett. Den långa bromssträcka som behövs för att

få ned halterna av långlivade ämnen i miljön gör att

åtgärder bör vidtas mot dem även om det saknas

uppgifter om att de är toxiska (giftiga).

Delmålet innebär ett förändrat sätt att se på

vilket underlag som krävs för att vidta åtgärder mot

farliga ämnen. I dag är den gängse synen inom EU att

fullständiga riskbedömningar krävs för att vidta

begränsningsåtgärder mot ämnen. EU:s nuvarande

arbete med riskbedömningar går dock mycket långsamt.

Innebörden av delmålet är att för effekter som är

särskilt allvarliga skall kännedom om ämnenas

inneboende hälso- och miljöfarlighet räcka som

underlag för att fasa ut ämnet. Fullständiga

riskbedömningar skall alltså inte behövas. På så

vis kan takten i riskbegränsningsarbetet ökas

avsevärt i förhållande till dagens läge, och

åtgärder kommer att kunna vidtas mot de farligaste

ämnena inom rimlig tid. I delmålet har de olika

ämneskategorierna delats upp och närmare

preciseringar gjorts beträffande när olika delar av

målet bör vara uppfyllda. Årtalen har valts så att

industrin ges skälig tid för omställning. Som

regeringen anför minskar de ekonomiska

konsekvenserna om utfasningen av ämnena i huvudsak

kan ske i takt med övrig produktutveckling. Vidare

framhålls att delmålet med tiden behöver utvecklas

till att omfatta fler egenskaper än i dag, och

regeringen har för avsikt att ge

Kemikalieinspektionen i uppdrag att komma med

förslag till vilka egenskaper som skall omfattas av

delmålet och kriterier för dessa egenskaper. Med det

anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner

regeringens förslag beträffande delmål 3. Därmed

avstyrks motion MJ31 (c) yrkande 2.

Som redovisats ovan under delmål 3 föreslår

regeringen att nyproducerade varor så långt det är

möjligt skall vara fria från kvicksilver senast år

2003. Kvicksilver skall inte heller användas i

produktionsprocesser om inte företaget kan visa att

hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan

befintliga varor som innehåller kvicksilver skall

hanteras på ett sådant sätt att kvicksilvret inte

läcker ut i miljön. Härutöver bör även uppmärksammas

att ett antal åtgärder tidigare har vidtagits för

att begränsa omsättningen av kvicksilver i

samhället. Användningen av kvicksilver är i dag

reglerad i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i

vissa fall i samband med hantering, införsel och

utförsel av kemiska produkter. Ett förbud mot export

av kvicksilver samt av vissa varor som innehåller

kvicksilver infördes redan år 1996.

Kemikalieinspektionen (Kemi) får meddela

föreskrifter om undantag från förbudet om det finns

skäl. Detta har hittills skett endast i ett fåtal

fall. För att ytterligare begränsa användningen

anmälde regeringen den 6 juli 2000 ett förbud mot

användning av kvicksilver till EU. Förbudet innebär

att kvicksilver och beredningar där kvicksilver

ingår inte får användas som analyskemikalie och

reagens från år 2004 annat än för forskningsändamål.

Kvicksilver får inte heller användas för

kloralkaliproduktion från år 2010. Vidare bemyndigas

KemI att meddela föreskrifter om högsta tillåtna

mängd kvicksilver i ljuskällor. Enligt vad utskottet

erfarit har Europeiska kommissionen mot bakgrund av

pågående förhandlingar om direktiv om elektriska och

elektroniska produkter beslutat om en frysningstid

på tolv månader. Detta beror på att ljuskällor tas

upp i det sammanhanget. Enligt vad utskottet erfarit

förbereder regeringen en ny anmälan som innehåller

samma delar som den tidigare förutom bemyndigande om

kvicksilver i ljuskällor. En anmälan kan som

regeringen framhåller leda till att frågan får högre

prioritet för gemensamma åtgärder inom unionen, och

den fortsatta hanteringen av denna bör även kunna ge

vägledning för om introduktion av nationella förbud

kan vara en framkomlig väg att begränsa användningen

av kvicksilver. Enligt uppgift behandlar

kommissionen dessutom kvicksilver som ett

prioriterat ämne under det s.k.

begränsningsdirektivet. En kompletterande studie om

kvicksilver pågår för närvarande och beräknas vara

avslutad under detta år. Frågan kan därmed behandlas

av kommissionen och medlemsstaterna under år 2002.

Vidare bör uppmärksammas att regeringen tillkallat

en särskild utredare (M 1999:01) för att se över

möjligheterna att skapa ett djupt bergförvar för

kvicksilveravfall. Utredningen skall redovisas den 1

juli 2001. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna MJ30 (mp) yrkande 1, MJ31 (c) yrkandena 4

och 5 samt MJ750 (v) yrkandena 1 och 3 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Arbetet med att avveckla användningen av amalgam

har pågått under flera år. Regeringen aviserade i

budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1)

sin avsikt att vidta nödvändiga åtgärder för att

kunna införa ett förbud mot användningen av amalgam.

Detta beräknades kunna ske senast fr.o.m. år 2001.

Regeringen bedömde att ett förbud mot amalgam skulle

kunna införas mot bakgrund av ett föreslaget tillägg

till EU-direktivet om medicintekniska produkter

(93/42/EEG). Enligt vad som redovisas i

budgetpropositionen för innevarande år (prop.

2000/01:1, bilaga 15, avsnitt 3.5.3) har det dock

visat sig att tillägget slutligen fått en sådan

utformning att det troligen inte blir möjligt att

införa ett förbud med stöd härav. Dessutom har EU på

senare tid ingått avtal med andra länder, s.k.

tredjelandsavtal, om medicintekniska produkter, och

sådana avtals betydelse måste utredas. Regeringen

undersöker nu möjligheterna att förbjuda amalgam av

miljöskäl. Utskottet förutsätter att detta arbete

slutförts senast år 2003. Mot bakgrund härav samt

med hänvisning till vad som redovisats ovan

beträffande delmål 3 och det arbete som pågår för

att begränsa omsättningen av kvicksilver i samhället

föreslår utskottet att motionerna MJ29 (fp), MJ30

(mp) yrkande 2, MJ31 (c) yrkande 6, MJ750 (v)

yrkande 2 och MJ754 (c) nu lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

Ämnen med egenskaper som avses i delmålet har

använts under lång tid. Därför finns många sådana

ämnen i varor som är i bruk i samhället i dag. Det

kan röra sig om varor som har en återstående

förväntad livstid på flera decennier.

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har på

regeringens uppdrag redovisat en översiktlig studie

(Rapport 5036) av upplagring och flöden av farliga

kemikalier i samhället. Syftet med studien har varit

att ge underlag för bedömningar om vilka åtgärder

som behövs för att öka kunskaperna om och bättre

kunna följa farliga ämnens förekomst i samhället,

deras läckage till miljön och exponeringen av

människor. I rapporten konstateras att befintliga

kunskaper om förekomst och flöden av farliga ämnen

har betydande brister. Detta gäller inte minst

förekomsten av farliga ämnen i varor och emissioner

från varor samt oavsiktligt framställda ämnen.

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket lämnar en

rad förslag till hur de själva och andra myndigheter

bör agera för att fylla kunskapsluckorna. I likhet

med regeringen anser utskottet att varor som

innehåller ämnen med egenskaper som avses i delmålet

måste hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte

läcker ut i miljön eller kan förorsaka exponering av

människor. Enligt utskottets mening får det dock i

första hand ankomma på regeringen att överväga

behovet av eventuella åtgärder när det gäller dessa

varor. Utskottet avstyrker därmed motion MJ31 (c)

yrkande 3.

Som framhålls i budgetpropositionen för

innevarande budgetår (prop. 2000/01:1 volym 11,

utgiftsområde 23, s. 42 f.) har de avgiftssystem på

kväve i handelsgödsel och bekämpningsmedel som

tillämpats sedan länge i Sverige varit föremål för

diskussioner såväl vad gäller avgifternas

konstruktion som deras effektivitet. Frågan om

avgifternas konstruktion och disposition är nu

föremål för beredning, och regeringen avser att

återkomma till frågan i vårpropositionen 2001. I

avvaktan på resultatet av detta arbete bör motion

MJ248 (s) yrkande 3 inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Delmål 4: Fortlöpande minskning av

hälso- och miljöriskerna med

kemikalier samt delmål 5: Riktvärden

för miljökvalitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag beträffande delmålen 4

och 5. Ett motionsyrkande (c) om barnper-

spektivet vid riskvärdering avstyrks då dess

syfte kan anses tillgodosett med hänsyn till

att all riskbedömning av kemikalier måste

utgå från de känsligaste individerna, barn

och andra känsliga grupper. Vidare avstyrker

utskottet motionsyrkanden om

försiktighetsprincipens tillämpningen i visst

fall (mp), åtgärder mot trifenylfosfat (mp),

formalin (mp) och kopparbaserade

båtbottenfärger (mp).

Propositionen

Regeringen föreslår under delmål 4 att hälso- och

miljöriskerna vid framställning och användning av

kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år

2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall

fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid

skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen

som försvårar återvinning av material minska.

Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.

Enligt regeringens bedömning bör

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket utveckla

indikatorer och nyckeltal för att följa upp

riskminskningen enligt delmålet. Tillverkare,

importörer, leverantörer och användare av kemiska

produkter och andra varor bedriver ett systematiskt

miljöarbete t.ex. med stöd av system för

miljöledning som omfattar kemikaliesäkerhet. De tar

ansvar för produkterna, så att dessa inte medför

oacceptabla risker i något hanteringsled.

Regeringen avser att verka för att arbetet med att

bedöma och kontrollera risker inom EU ändras så att

1. det i huvudsak inriktas mot de ämnen som inte

omfattas av delmålet om utfasning av särskilt

farliga ämnen (delmål 3), eftersom dessa bör

fasas ut utan att riskbedömning behöver göras,

2.

3. företagen ges ett större ansvar för riskbedömning

och riskhantering,

4.

5. arbetet med riskbedömningarna påskyndas genom att

bedömningsmetoderna utvecklas.

6.

Regeringen föreslår vidare under delmål 5 att det

för minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte

omfattas av delmål 3, senast år 2010 skall finnas

riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.

Riktvärdena skall ange vilka halter som får

förekomma i miljön eller vilka halter människor

högst får utsättas (exponeras) för. Syftet är att

riktvärdena på sikt skall fastställas som

miljökvalitetsnormer.

Enligt regeringens bedömning bör

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ges

huvudansvaret för att utveckla riktvärdena. Andra

myndigheter bör involveras i arbetet efter behov.

Företagen måste arbeta för att riktvärdena inte

skall överskridas.

Motionerna

Enligt motion MJ31 (c) bör riksdagen besluta att

riktvärdena under delmål 5 skall fastställas utifrån

ett barnperspektiv. Enligt motionärerna är det

mycket viktigt att man utgår från dem som är allra

känsligast för exponering och inte utifrån hur

mycket en vuxen man kan exponeras utan att ta skada

(yrkande 7). I motion MJ732 (mp) framhålls att

trifenylfosfat, som är en mjukgörare och ett

flamskyddsmedel, har upptäckts av svenska forskare i

nya datorskärmar. Man har funnit tio gånger så höga

halter av detta ämne som i bakgrundsnivån efter

motsvarande två års arbete framför datorskärmen.

Trifenylfosfat är allergiframkallande. Vid arbete

framför datorn så andas man in medlet, och det

elektriska fältet kring datorn gör att partiklar och

kemiska föreningar dras mot ansiktet framför

skärmen. Enligt motionärerna bör

försiktighetsprincipen gälla nya flamskyddsmedel

(yrkande 1) och trifenylfosfat bör ersättas med ett

mindre skadligt medel (yrkande 2). I motion MJ736

(mp) yrkas att omständigheterna kring

begravningsverksamheten vad gäller användandet av

formalin blir föremål för en utredning. Vid

kremering omvandlas formalin till koldioxid och

vatten men vid kistbegravningar innebär

formalinbehandlingen att det oerhört giftiga

formalinet så småningom lakas ut till grundvattnet

och vidare ut i vattensystemen.

Kemikalieinspektionen har inte, såvitt känt är,

följt upp användningen av formalin inom

begravningsverksamheten. Naturvårdsverket har ännu

inte undersökt saken närmare. Socialstyrelsen

hänvisar till att det finns klara regler och

Arbetarskyddsstyrelsen pekar på att bestämda

gränsvärden finns för hanteringen och att alla varor

med formalin skall vara märkta med varningstext. När

det gäller utfasning av kopparbaserade

båtbottenfärger framhålls i motion MJ757 (mp)

yrkande 2 att den bortre parentesen borde sättas

till den sista december 2001.

Utskottets ställningstagande

Miljömålet Giftfri miljö innebär att halterna av

ämnen som förekommer naturligt i miljön skall vara

nära bakgrundsnivåerna och att halterna av

naturfrämmande ämnen i miljön skall vara nära noll.

För att komma till rätta med de hälso- och

miljöproblem som förorsakas av kemikalier behöver

åtgärder i första hand vidtas mot de allra

farligaste ämnena. Som anförts ovan räcker det

därvid med att känna till deras inneboende

egenskaper (delmål 3). Vid sidan av de allra

farligaste ämnena, som åtgärdas på detta sätt, finns

ett stort antal ämnen som inte är så farliga att de

omfattas av de kriterier för särskilt farliga ämnen

som regeringen presenterat, men som ändå är att

betrakta som farliga. Dit hör alla de övriga ämnen

som omfattas av klassificering och märkning på grund

av sin farlighet. Dit hör också alla ämnen som på

grund av bristfälliga uppgifter inte klassificerats

som hälso- och miljöfarliga i dag men som kan komma

att omfattas av klassificeringen när mer uppgifter

kommer fram om dem. Till de farliga ämnena hör också

sådana som uppvisar andra farliga egenskaper än de

som täcks in av dagens klassificeringssystem. Som

regeringen framhåller är delmålets utgångspunkt att

användning av kemikalier skall ske på ett sådant

sätt att riskerna minimeras. Delmål 4 är således

inriktat på en mer allmän riskminskning där en

sammanvägning görs av ämnenas farlighet och

människans exponering för dem. I syfte att kunna

definiera vad som enligt miljömålet Giftfri miljö

skall avses med nära bakgrundsnivåer och nära noll

föreslås i propositionen att vissa riktvärden skall

finnas fastlagda av berörda myndigheter (delmål 5).

Riktvärden är tänkta att utvecklas för ämnen som kan

innebära risker för både hälsa och miljö men som

inte omfattas av de generella kraven på utfasning,

enligt delmål 3. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det bör tas fram riktvärden

fortlöpande och för minst 100 ämnen under perioden

fram till år 2010. Med det anförda föreslår

utskottet att riksdagen godkänner regeringens

förslag beträffande delmålen 4 och 5.

Som regeringen framhåller i propositionen måste

all riskbedömning av kemikalier utgå från de

känsligaste individerna, barn och andra känsliga

grupper, t.ex. personer med speciella sjukdomar.

Barn är mer utsatta än vuxna av flera skäl. De har

låg kroppsvikt och deras immunförsvar och övriga

kroppsliga försvarsmekanismer är inte

färdigutvecklade. Barn kommer också på helt andra

sätt i direkt kontakt med mark och föremål som gör

att intaget eller påverkan av föroreningar eller

farliga substanser kan bli mycket omfattande.

Eftersom det kan ta en livstid innan hälsoeffekter

uppträder eller kan kopplas till kemikaliepåverkan

är det synnerligen viktigt att

försiktighetsprincipen tillämpas när det gäller

bl.a. kemikaliers effekt på barn och andra känsliga

grupper. Enligt utskottets bedömning överensstämmer

det anförda med vad som anförts i motion MJ31 (c)

yrkande 7. Yrkandet påkallar därmed ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

När det gäller den i motion MJ732 (mp)

aktualiserade frågan om försiktighetsprincipens

tillämpning i visst fall vill utskottet anföra

följande. Enligt de allmänna hänsynsreglerna i

miljöbalkens 2 kap. åligger det varje

verksamhetsutövare att undvika att använda eller

sälja sådana kemiska produkter som kan befaras

medföra risker för människors hälsa eller miljön om

de kan ersättas med sådana produkter som kan anses

vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga

om varor som innehåller eller behandlats med kemisk

produkt. Detta gäller även om inte ett ämne förbjuds

eller blir föremål för något annat slag av

begränsning. Det åligger också alla som bedriver en

verksamhet eller vidtar en åtgärd att iaktta de

begränsningar och vidta de försiktighetsmått som

behövs för att förebygga, hindra eller motverka att

verksamheten eller åtgärden medför skada eller

olägenhet för människors hälsa eller miljö

(försiktighetsprincipen). Ett fristående uttalande

att viss lagstiftning skall gälla i en viss

situation har ingen statsrättslig funktion. Med det

anförda avstyrker utskottet motion MJ732 (mp)

yrkande 1.

Någon aktivitet som är särskilt riktad mot

trifenylfosfat pågår inte i Regeringskansliet eller

hos den ansvariga myndigheten. KemI bevakar givetvis

fortlöpande rapporteringen över negativa effekter av

olika kemiska produkter och kan vid behov vidta

eller föreslå åtgärder. Utskottet är därmed inte

berett att föreslå något särskilt uttalande från

riksdagens sida med anledning av motion MJ732 (mp)

yrkande 2. Motionen avstyrks i berörd del.

Formalin är en vattenlösning av formaldehyd som i

koncentrerad form ger upphov till effekter på hälsa

och miljö. Formaldehyden som är vattenlöslig bryts

emellertid snabbt ned via myrsyra och därefter med

hjälp av mikroorganismer i jorden till koldioxid och

vatten. Enligt vad utskottet erfarit gör KemI och

SNV därför bedömningen att de mängder som kan komma

ut i miljön på grund av att formalin används vid

balsamering inte kan utgöra ett miljöproblem av

betydelse. Mängden myrsyra som läcker ut från

jordbrukets ensilageanläggningar torde vara

betydligt större. Med det anförda avstyrks motion

MJ736 (mp).

När det gäller de i motion MJ757 (mp) framförda

synpunkterna beträffande kopparbaserade

båtbottenfärger vill utskottet anföra följande. Två

av de riktlinjer som presenterades i propositionen

Svenska miljömål (prop. 1997/98:145) handlar om

metaller. Den ena riktlinjen innebär att varor i

huvudsak skall vara fria från kvicksilver, kadmium

och bly, vilken inryms i delmål 3. Den andra

riktlinjen om metaller innebär att metaller i övrigt

används i sådana tillämpningar att de inte kommer ut

i miljön i en omfattning som medför att miljö och

människors hälsa kan komma till skada. I avvaktan

på mer fullständig kunskap bör särskild försiktighet

iakttas med att använda metaller med hög toxicitet,

metaller för vilka halterna i människor eller miljön

redan förhöjts samt metaller vars naturliga halter i

miljön är låga. Metaller som används i stora volymer

i Sverige är bl.a. koppar, zink, krom och nickel.

För dessa pågår eller planeras riskbedömningar inom

EU. Som framhålls i propositionen är det viktigt att

Sverige i dessa sammanhang bidrar med de kunskaper

som kommit fram genom svensk forskning och att

Sverige verkar för gemensamma strategier för

riskhantering. Parallellt med det bör åtgärder

vidtas nationellt för att stimulera utbyte till

hälso- och miljömässigt bättre alternativ inom de

användningsområden som leder till stor diffus

spridning. Som framgår av propositionen har

Kemikalieutredningen identifierat områden med stor

diffus spridning av metaller från varor, baserat på

aktuell metallforskning. Viktiga områden att arbeta

med i det sammanhanget är bl.a. koppar i

båtbottenfärger. Med det anförda föreslår utskottet

att motion MJ757 (mp) yrkande 2 lämnas utan vidare

åtgärd.

Ekonomiska konsekvenser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att ett motionsyrkande

(kd) om resursförstärkningar till

Kemikalieinspektionen nu lämnas utan vidare

åtgärd mot bakgrund av att regeringen har för

avsikt att återkomma till denna fråga.

Motionen

Enligt motion MJ32 (kd) bör den beslutade tidsplanen

för miljö-kvalitetsmålen (att de stora

miljöproblemen utom klimatfrågan skall vara lösta

inom en generation) också gälla delmålen. Den

tidsplan regeringen presenterar i föreliggande

proposition är snävare. Även om det är angeläget att

offensiva mål uppställs, måste det finnas rimliga

förutsättningar för deras uppfyllande för att de

skall vara meningsfulla. Statens ansvar i arbetet

med att reducera användningen av giftiga och

hälsofarliga ämnen måste uppmärksammas. Betydande

resurser behöver tillskjutas ansvariga myndigheter

om delmålen skall kunna nås inom uppsatt tid. Det är

mycket svårt att bedöma förutsättningarna för att

producenter i samverkan med myndigheter skall kunna

hålla tidsramarna, när regeringen inte redovisar hur

stora resurser man från statens sida är beredd att

satsa. Regeringen bör skyndsamt återkomma med

förslag om resursförstärkningar till

Kemikalieinspektionen.

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen kräver genomförandet

av delmålen, nationellt och inom EU, insatser av

svenska myndigheter. Den myndighet som berörs mest

av genomförandet är Kemikalieinspektionen.

Inriktningen på inspektionens framtida arbete och

frågan om hur myndighetens arbete skall finansieras

har utretts av Kemikalieutredningen. Utredningen

redovisade sina förslag i början av januari 2001.

Kemikalieutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU

2001:4) förstärkningar av Kemikalieinspektionen

under de närmaste tre åren. De föreslagna

förstärkningarna med nya tjänster och ytterligare

medel avser främst tillsynen enligt 14 kap.

miljöbalken, det EU-inriktade riskbedömnings- och

riskbegränsningsarbetet samt övrigt arbete med

anledning av huvudansvaret för miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö. Eftersom regeringen avser att

återkomma till frågan om Kemikalieinspektionens

resursbehov och frågan bör bedömas i samband med

budgetregleringen föreslår utskottet att motion MJ32

(kd) nu lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Delmål för att uppnå miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

fem delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö samt avslår motionerna 2000/01:MJ27

yrkande 2 och 2000/01:MJ31 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (c)

2. Utgångspunkter i arbetet för Giftfri

miljö

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ27

yrkande 1 och 2000/01:MJ711 yrkande 33.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (c)

3. Produktvalsprincipen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ838

yrkande 9 och 2000/01:U511 yrkande 14.

Reservation 5 (mp)

4. Försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande

13.

5. Användningen av försöksdjur

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ28.

6. Avveckling av kvicksilver

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ30

yrkande 1, 2000/01:MJ31 yrkandena 4 och 5 samt

2000/01:MJ750 yrkandena 1 och 3.

Reservation 6 (c, fp)

7. Amalgam

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ29,

2000/01:MJ30 yrkande 2, 2000/01:MJ31 yrkande 6,

2000/01:MJ750 yrkande 2 och 2000/01: MJ754.

Reservation 7 (c)

8. Farliga ämnen i befintliga varor

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ31 yrkande 3.

9. Återföring av gödsel- och

bekämpningsmedelsavgifter

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ248 yrkande

3.

10. Riktvärden för miljökvalitet utifrån

ett barnperspektiv

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ31 yrkande

7.

11. Nya flamskyddsmedel och

försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ732 yrkande

1.

12. Trifenylfosfat

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ732 yrkande

2.

13. Formalin

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ736.

14. Kopparbaserade båtbottenfärger

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ757 yrkande

2.

Reservation 8 (mp)

15. Kemikalieinspektionens resursbehov

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ32.

Stockholm den 5 april 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Jonas

Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall

(mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp),

Michael Hagberg (s), Ester Lindstedt-Staaf (kd) och

Patrik Norinder (m).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145)

lade regeringen fram ett förslag till system med 15

miljökvalitetsmål, som godkändes av riksdagen (bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:87). Det övergripande

syftet med miljökvalitetsmålen är att vi till nästa

generation skall kunna överlämna ett samhälle där de

stora miljöproblemen är lösta. I den kommande

miljömålspropositionen avser regeringen att lämna

förslag till mer preciserade delmål för att uppnå

miljökvalitetsmålen. Målet Giftfri miljö behandlas

dock huvudsakligen i denna proposition. Beträffande

målet Giftfri miljö har Miljömålskommittén lämnat

förslag till sex delmål. Fem av dessa behandlas i

denna proposition, medan förslaget till delmål om

sanering av förorenade områden kommer att lämnas i

miljömålspropositionen.

I propositionen vidareutvecklas också hur de nya

riktlinjerna för kemikaliepolitiken som lades fast i

propositionen Svenska miljömål skall definieras och

genomföras.

Den stora okunskapen om kemiska ämnens hälso- och

miljöegenskaper samt om kemiska ämnens förekomst i

varor utgör grundläggande problem i arbetet för en

giftfri miljö. Detta problem måste lösas för att

målet Giftfri miljö skall nås inom en generation.

Regeringen konstaterar i propositionen att EU är

en viktig arena för fortsatta åtgärder för att nå

målet Giftfri miljö. Sverige kommer att verka för

att den kemikaliestrategi som nu utarbetas inom EU

blir ett effektivt verktyg för att komma till rätta

med problemen på kemikalieområdet.

Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att

farliga ämnen skall fasas ut. Nyproducerade varor

som används på ett sådant sätt att de kommer ut i

kretsloppet skall senast år 2007 så långt det är

möjligt vara fria från cancerframkallande ämnen och

andra ämnen som påverkar arvsmassan eller stör

fortplantningen. Varorna skall inte heller innehålla

några nya organiska ämnen som är långlivade och

bioackumulerande. I produktionsprocesserna skall

inte ingå farliga ämnen av angivet slag, om

användningen kan skada hälsa och miljö. Detsamma

gäller för kvicksilver, kadmium och bly, och dessa

ämnen skall inte heller förekomma i nyproducerade

varor efter i propositionen angivna årtal.

Regeringen föreslår också att hälso- och

miljöriskerna med användningen av kemiska ämnen

skall minska fortlöpande och att detta skall kunna

mätas med hjälp av indikatorer och nyckeltal som

myndigheterna kommer att utarbeta. Riktvärden för

minst 100 kemiska ämnen skall också utarbetas. I

propositionen presenteras också strategier för hur

delmålen skall nås.

Utfrågning m.m.

Utskottet erhöll den 13 mars 2001 information av

representanter för Miljödepartementet och

Kemikalieinspektionen beträffande vidareutvecklingen

av den svenska kemikaliepolitiken. Representanter

för Kemikontoret har uppvaktat utskottet med

anledning av propositionen.

Inledning

Våren 1999 godkände riksdagen regeringens förslag i

propositionen Svenska miljömål om ett system med 15

miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:87). Det övergripande

syftet med miljökvalitetsmålen är att till nästa

generation kunna överlämna ett samhälle där de

stora miljöproblemen är lösta. Ett av dessa

miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. Målet innebär

att miljön skall vara fri från ämnen och metaller

som skapats i eller utvunnits av samhället och som

kan hota människors hälsa eller den biologiska

mångfalden. I den kommande miljömålspropositionen

avser regeringen att lämna förslag till mer

preciserade delmål för att uppnå miljömålen.

Delmålen under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

behandlas dock huvudsakligen i propositionen

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö.

Miljömålskommittén har lämnat förslag till sex

delmål. Fem av dessa behandlas i denna proposition,

medan förslaget till delmål om sanering av

förorenade områden kommer att lämnas i

miljömålspropositionen.

En precisering av målet Giftfri miljö innebär att:

1. Halterna av ämnen som förekommer naturligt i

miljön är nära bakgrundsnivåerna.

2.

3. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära

noll.

4.

5. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre

miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen

är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte

skadlig för människor.

6.

7. Förorenade områden är undersökta och vid behov

åtgärdade.

8.

De två första punkterna fanns

med i den precisering av målet

som gjordes redan i

propositionen Svenska miljömål

(prop. 1997/98:145), medan de

två sista är kompletteringar

enligt Miljömålskommitténs

förslag. Preciseringen om

exponering av människor för

särskilt farliga ämnen föreslås

för att tydliggöra att

människans exponering för

kemiska ämnen behandlas utifrån

ett helhetsperspektiv. Detta

innebär att all exponering för

ett ämne eller en ämnesgrupp

beaktas oberoende av om den

sker i arbetsmiljö, yttre miljö

eller inomhusmiljö. I

propositionen Svenska miljömål

föreslog regeringen under målet

God bebyggd miljö en

precisering för sanering och

efterbehandling av förorenade

områden. Nuvarande precisering

har modifierats och flyttats

till målet Giftfri miljö, i

enlighet med

Miljömålskommitténs förslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Delmål för att uppnå miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö (punkt 1)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Patrik Norinder

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till fem

delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ27

yrkande 2 samt avslår motion 2000/01:MJ31 yrkandena

1 och 2.

Ställningstagande

Sverige bör avvakta resultatet av det pågående

arbetet med att utforma en kemikaliestrategi för EU

innan beslut om delmål för att uppnå målet Giftfri

miljö fattas. Oavsett hur den gemensamma strategin

faller ut är det bättre att vänta med att fastställa

bindande svenska delmål tills gemenskapsstrategin på

kemikalieområdet är färdig. Vi anser därför att

riksdagen bör avslå regeringens förslag till fem

delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och

därmed bifalla motion MJ27 (m) yrkande 2.

2. Delmål för att uppnå miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö (punkt 1)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen godkänner dels vad som anförs i

reservation 2 om data för ämnen som hanteras i höga

respektive medelhöga volymer och utfasningen av

arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande

ämnen, dels regeringens förslag i övrigt till fem

delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ31

yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2000/01:MJ27

yrkande 2.

Ställningstagande

Med tanke på vissa ämnen, som kan finnas kvar i

miljön i många år efter att tillflödet slutat, är

det viktigt med en hög ambitionsnivå i framtagningen

av data så att tillflödet av dessa ämnen kan

stoppas. Detta är av stor betydelse när det gäller

möjligheterna att nå generationsmålet. Data skall

därför finnas tillgängliga för ämnen som hanteras i

höga och medelhöga volymer till år 2005 respektive

år 2009. När det gäller utfasningen av

arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen

i nyproducerade varor skall målsättningen sättas

till år 2005. Med tanke på de effekter som dessa

ämnen kan ha för både människor och djur är det

befogat med en offensivare målsättning. Varje

reduktion är viktig eftersom dessa ämnen redan finns

i samhället. Med det anförda föreslår jag att

riksdagen bifaller motion MJ31 (c) yrkandena 1 och 2

samt godkänner regeringens förslag i återstående

delar.

3. Utgångspunkter i arbetet för Giftfri miljö

(punkt 2)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Patrik Norinder

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ27 yrkande 1 och

avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande 33.

Ställningstagande

Enligt vår mening tycks regeringen inte till fullo

inse att implementeringen av en svensk

kemikaliestrategi måste vara åtminstone kompatibel

med den gemensamma kemikaliestrategin som just nu

utarbetas inom EU. De samlade positiva

miljöeffekterna blir betydligt större av en bra

gemensam kemikaliestrategi än av en isolerad svensk,

oavsett hur långtgående den sistnämnda kan bli.

Kemikaliestrategin för Giftfri miljö bör därför

användas som en utgångspunkt för Sverige i arbetet

med att utforma en gemensam kemikaliestrategi för

EU. Vi föreslår därmed att riksdagen som sin mening

tillkännager för regeringen vad som anförts i motion

MJ27 (m) yrkande 1.

4. Utgångspunkter i arbetet för Giftfri miljö

(punkt 2)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ711 yrkande 33

och avslår motion 2000/01:MJ27 yrkande 1.

Ställningstagande

Den tekniska utvecklingen har skapat nästan

obegränsade möjligheter att framställa nya,

naturfrämmande ämnen och vår förmåga att utvinna och

anrika naturens egna ämnen ur jordskorpan har

mångdubblats. Utvecklingen har skett utan tanke på

kemikaliernas vidare öde i naturen. De flesta av de

ämnen vi använder sprids förr eller senare med vind

och vatten. Fettlösliga och långlivade ämnen lagras

upp i näringskedjorna och hamnar i våra livsmedel.

Livet igenom samlas ett förråd av tungmetaller och

långlivade, naturfrämmande ämnen i vår vävnad.

Konsekvenserna av denna globala kemikaliespridning

är i stort sett okända. Kretsloppet måste avgiftas.

Jag föreslår att riksdagen som sin mening

tillkännager för regeringen vad som anförts i motion

MJ711 (c) yrkande 33.

5. Produktvalsprincipen (punkt 3)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:MJ838 yrkande

9 och 2000/01:U511 yrkande 14.

Ställningstagande

Den progressiva nationella kemikaliepolitik som

fördes innan medlemskapet i EU är som bortglömd och

många tidigare framgångsrika myndighetsprojekt har

avstannat eller helt avvecklats. Arbetet med att få

bort farliga kemikalier från marknaden måste

återupptas och intensifieras. EU:s fördragstexter

bör kompletteras med en rad miljöprinciper i syfte

att stärka miljöns konstitutionella ställning inom

unionen. Detta skulle samtidigt vara en viktig

signal om att det förebyggande miljöarbetet måste

stärkas. Vissa grundläggande principer för

miljöarbetet finns redan i fördraget som togs på

regeringskonferensen i Amsterdam, t.ex.

försiktighetsprincipen och principen om att

förorenaren betalar (se artikel 174 p. 2). Genom att

lyfta fram de strukturella frågorna till diskussion

under ordförandeskapet kan Sverige samtidigt skapa

en grogrund för strukturförändringar vid en kommande

regeringskonferens. Bland viktiga miljöprinciper som

inte ännu finns med i gällande fördrag är

substitutionsprincipen. Denna princip skall infogas

i EG-fördraget. Jag föreslår att riksdagen som sin

mening tillkännager för regeringen vad som anförts i

motionerna MJ838 (mp) yrkande 9 och U511 (mp)

yrkande 14.

6. Avveckling av kvicksilver (punkt 6)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ31 yrkandena 4

och 5 samt avslår motionerna 2000/01:MJ30 yrkande 1

och 2000/01:MJ750 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Sverige har sedan år 1996 ett förbud mot export av

kvicksilver. Kemikalieinspektionen kan om det finns

särskilda skäl meddela undantag från förbudet. I

nuläget finns fem sådana dispenser. Enligt vår

mening klarlägger propositionen inte hur

förhållandet mellan målet om nyproducerade varor och

exportdispenserna skall behandlas. Det kan inte vara

rimligt att Sverige skall tillåta export av

kvicksilver när vi själva har som mål att

nyproducerade varor inte skall få innehålla

kvicksilver. Vidare bör uppmärksammas att handel med

varor som innehåller kvicksilver sker mellan olika

länder både inom och utom EU. Det är därför av stor

vikt att även utfasningen sker inom EU och

internationellt. Sverige borde anmäla ett generellt

förbud mot kvicksilver, och i den mån ett sådant

förbud anses strida mot gemensamma EU-regler bör

Sverige pröva att åberopa miljögarantin. Ett sådant

generellt förbud mot kvicksilver bör utformas så att

möjlighet finns för tidsbegränsade undantag. Vi

föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager

för regeringen vad som anförts i motion MJ31 (c)

yrkandena 4 och 5.

7. Amalgam (punkt 7)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ31 yrkande 6 och

avslår motionerna 2000/01:MJ29, 2000/01:MJ30 yrkande

2, 2000/01:MJ750 yrkande 2 och 2000/01:MJ754.

Ställningstagande

Kvicksilverhanteringen inom den svenska tandvården

uppgår till ungefär 975 kg per år och amalgam är den

dominerande källan till utsläpp av kvicksilver i

Sverige. Detta sker främst i form av utsläpp till

luft och avlopp. Enligt min mening skall

kvicksilvret i tandvården från miljö- och

hälsopolitiskt hänseende behandlas som annat

kvicksilver i samhället. Jag föreslår att riksdagen

som sin mening tillkännager för regeringen vad som

anförts i motion MJ31 (c) yrkande 6.

8. Kopparbaserade båtbottenfärger (punkt 14)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ757 yrkande 2.

Ställningstagande

Alternativen vad gäller bottenfärger för att

förhindra påväxt verkar vara långt framme. Det är

mycket bra att bottenfärgerna med tenn nu fasats ut.

Att den marina miljön är känslig och att många

gifter finns i den miljön gör det än mer angeläget

att alla giftiga bottenfärger fasas ut. Även

kopparfärgerna måste därför bort. Ett förbud driver

på utvecklingen när man vet var den bortre

parentesen är. När det gäller utfasning av

kopparbaserade båtbottenfärger anser jag att den

bortre parentesen borde sättas till den sista

december 2001. Jag föreslår att riksdagen som sin

mening tillkännager för regeringen vad som anförts i

motion 2000/01:MJ757 (fp) yrkande 2.

Särskilda yttranden

1. Giftfri miljö

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

År 1999 antog riksdagen 15 miljömål att uppnås inom

en generation med undantaget att miljömålet

Begränsad klimatpåverkan skulle uppnås inom två

generationer. Regeringen skulle återkomma till

riksdagen med förslag om delmål. Föreliggande

proposition Kemikaliestrategi för Giftfri miljö

(2000/01:65) avhandlar 5 av de 6 delmålen för

miljömålet Giftfri miljö.

Kristdemokraterna delar regeringens uppfattning

när det gäller inriktningen av de delmål

propositionen behandlar. Delmålen utgör en viktig

konkretisering av kemikaliekontrollen och måste

rimligen ha samma tidsram som miljömålen. Att denna

tidsram nu fastställs är bra, så att färden mot

dessa mål kan påbörjas omgående och med så hög fart

som möjligt.

När det gäller tidsplaner för införande av regler

och förbud avseende kemikalieanvändningen är kraven

på harmonisering inom EU avgörande. Den nationella

politiken och EU-politiken hänger nära samman.

Nationella åtgärder får inte alltid avsedd effekt,

om inte motsvarande beslut fattas på EU-nivå. Stora

skillnader i miljökrav kan påverka

konkurrensförmåga. Föga är vunnet, om svenska

företag på grund av höga miljökrav utkonkurreras av

utländska företag med lägre miljökrav. De EU-

inriktade strategier, som beskrivs i propositionen,

skall därför särskilt prioriteras.

För genomförandet av propositionens

kemikaliestrategi lägger regeringen ett mycket stort

ansvar på industrin och näringslivet. Den snäva

tidsramen förutsätter långtgående samverkan.

Regeringen föreslår som ett led i genomförandet av

kemikaliestrategin bl.a. att tillverkare själva

skall testa sina produkter. Denna modell anser vi

Kristdemokrater vara den rätta. Enligt regeringen

kommer företagens kostnader för testerna att vara

tämligen begränsade. Vi Kristdemokrater vill dock

fästa uppmärksamheten på att det rör sig om ett

stort antal produkter som skall undersökas på

relativt kort tid. Rent praktiskt kommer det

troligen att visa sig svårt för aktörerna att

uppfylla uppställda tidskrav. Kristdemokraterna vill

därför betona statens ansvar. Det går inte att

bortse från att staten drabbas av kostnader när

nationen skall nå miljömålen. Exempelvis saknas i

stor utsträckning alternativ till djurtester för

toxikologiska bedömningar.

Regeringen konstaterar vidare att genomförandet av

delmålen, nationellt och inom EU, kräver betydande

insatser av svenska myndigheter. Detta gäller i

synnerhet Kemikalieinspektionen, som har

huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Möjligheten att uppfylla de uppställda målen inom

utsatt tid är beroende av vilka resurser berörda

myndigheter tilldelas. Det är en brist att

regeringen inte gör någon bedömning av

propositionens statsfinansiella konsekvenser.

Kristdemokraterna tillstyrker tidsplanen för

kemikaliestrategin. Samtidigt är det svårt att

bedöma förutsättningarna för att producenter i

samverkan med myndigheter skall kunna hålla

tidsramarna, när regeringen inte redovisar hur stora

resurser man från statens sida är beredd att satsa.

Detta framgår inte heller av 2001 års ekonomiska

vårproposition. Riksdagens ställningstagande till

regeringens tidsplan för utfasningen av farliga

ämnen görs därmed på osäkra grunder.

2. Riktvärden för miljökvalitet

Eskil Erlandsson (c) anför:

Under delmål 5 i propositionen föreslår regeringen

att det för minst 100 utvalda kemiska ämnen, som

inte omfattas av delmål 3, skall finnas riktvärden

fastlagda av berörda myndigheter senast år 2010. Det

är viktigt att riktvärden fastställs utifrån de i

samhället som är allra känsligast för exponering.

Det betyder att barnperspektivet måste bli tydligt.

Alltför länge har riktvärden inte satts med dessa

kriterier som grund. Barn är känsligare för påverkan

av kemiska ämnen än vuxna. Därtill kan läggas att

många ämnen lagras i kroppens vävnader med de

effekter det kan få i framtiden.

Jag anser att det är beklagligt att utskottet inte

vågat ta steget att skärpa de skrivningar som finns

i föreliggande proposition om detta. Riktvärden

måste enligt min mening fastställas utifrån ett

barnperspektiv.

3. Kvicksilver och amalgam

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I propositionen föreslås att nyproducerade varor så

långt det är möjligt skall vara fria från

kvicksilver senast år 2003. Att detta även omfattar

amalgam borde på ett bättre sätt ha tydliggjorts i

propositionen.

Amalgam är den dominerande källan till utsläpp av

kvicksilver. Via kremering och via avloppet hamnar

kvicksilver i såväl luft som vatten. Enligt

uppgifter från Socialstyrelsen användes 975 kg

kvicksilver i amalgam år 1999. Detta bör jämföras

med användningen av kvicksilver inom

belysningsområdet, som är det näst största området,

vilken ligger på 150 kg per år.

I regeringens proposition Riktlinjer för en

fortsatt kretsloppsanpassning av samhället

(1993/94:163) angavs att användningen av amalgam

inom barn- och ungdomstandvården borde avvecklas

fr.o.m. den 1 juli 1995. Vidare anfördes att

användningen av amalgam inom vuxentandvården borde

upphöra så snart som möjligt, dock senast till år

1997. I propositionen Svenska miljömål (1997/98:145)

redovisades som regeringens bedömning att

användningen av kvicksilver, förutom i

kloralkaliindustrin, borde upphöra till år 2000.

I dag har Sverige ett nationellt förbud mot

kvicksilver i vissa varor och förbudet har nyligen

utvidgats. Kemikalieutredningen gör bedömningen att

det svenska förbudet mot användning av kvicksilver

måste göras heltäckande senast år 2003 och att ett

sådant förbud kan utformas så att vissa

tidsbegränsade undantag medges.

I propositionen anges att regeringens förslag i

fråga om utfasningen av kvicksilver i huvudsak

överensstämmer med Kemikalieutredningens förslag.

För att det inte skall råda någon tvekan om

innebörden av detta borde betänkandet ha

förtydligats ytterligare i denna del. Det borde

tydligt framgå att det nationella förbudet mot

användning av kvicksilver skall göras heltäckande

senast år 2003 och att det då omfattar även

kvicksilver i amalgam. I betänkandet förutsätter

utskottet att den undersökning som regeringen nu

genomför för att utröna om kvicksilver i amalgam kan

förbjudas av miljöskäl blir klar senast år 2003.

Därför reserverar vi oss inte i denna del utan avser

att återkomma i annat sammanhang.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i

proposition 2000/01:65 att riksdagen godkänner fem

delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

(kapitel 5).

Följdmotioner

2000/01:MJ27 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

kemikaliestrategin för målet Giftfri miljö bör

användas som en utgångspunkt för Sverige i arbetet

med att utforma en gemensam kemikalie- strategi

för EU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

avvakta resultatet av det pågående arbetet med att

utforma en kemikaliestrategi för EU innan beslut om

delmål för att uppnå målet Giftfri miljö fattas.

2000/01:MJ28 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att arbetet med att testa

kemikaliers hälso- och miljöfarlighet inte får

innebära en ökning av antalet djurförsök.

2000/01:MJ29 av Siw Persson (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att regeringen bör vidta

nödvändiga åtgärder för att kunna införa ett förbud

mot användningen av amalgam senast fr.o.m. 2002.

2000/01:MJ30 av Thomas Julin (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vissa förtydliganden

avseende utfasningen av kvicksilver senast till år

2003.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om omedelbar utvidgning

av kvicksilverförbudet till att gälla även amalgam.

2000/01:MJ31 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om data för ämnen som

hanteras i höga respektive medelhöga volymer till

2005 och 2009.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att målsättningen

för utfasningen av arvsmassepåverkande och

fortplantningsstörande i nyproducerade varor sätts

till 2005.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheterna till insamling, stopp för användning

och omhändertagande av varor som innehåller farliga

ämnen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvicksilverexport

och målet att nyproducerade varor skall vara fria

från kvicksilver 2003.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om generellt förbud för

kvicksilver och möjligheten till nationellt förbud.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kvicksilvret i

tandvården ur miljö- och hälsopolitiskt hänseende

skall behandlas som annat kvicksilver i samhället.

7. Riksdagen beslutar att riktvärdena under delmål

5 skall fastställas utifrån ett barnperspektiv.

2000/01:MJ32 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen skyndsamt

bör återkomma med förslag om resursförstärkningar

till Kemikalieinspektionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:MJ248 av Marie Granlund m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återföring av

gödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförts om att avgifta

kretsloppen.

2000/01:MJ732 av Barbro Feltzing m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försiktighetsprincipen bör gälla nya

flamskyddsmedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta fram

alternativ till ämnet trifenylfosfat.

2000/01:MJ736 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda omständigheterna kring

begravningsverksamheten vad gäller användandet av

formalin.

2000/01:MJ750 av Willy Söderdahl m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att intentionerna i

denna motion skall beaktas vid det fortsatta arbetet

med kommande miljömålspropositioner.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avvecklingen av

kvicksilverhaltigt amalgam måste fullföljas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om internationell

avveckling av kvicksilverhantering.

2000/01:MJ754 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att föra upp amalgamfrågan på

dagordningen under Sveriges ordförandetid för EU, i

syfte att möjliggöra ett förbud mot ämnet som

tandfyllningsmaterial.

2000/01:MJ757 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utfasning av

kopparbaserade båtbottenfärger.

2000/01:MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

substitutionsprincipen skall infogas i EG-fördraget.

2000/01:U217 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom EU

bör verka för att det klargörs att

försiktighetsprincipen är en sedvanerättslig regel

inom internationell rätt och således är bindande.

2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en prioriterad

fråga för Sverige skall vara att inom EU driva

frågan om att införa en substitutionsprincip för

kemikalier.