Bet. 2000/01:MJU2

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU02

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

MJU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2001 om anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar, jämte 75 motionsyrkanden.

Riksdagen har den 22 november 2000 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområdet till 13 677 015 000

kr.

Utgiftsområdet omfattar 35 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande av dessa är

Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

m.m. tillstyrks. Anslagna medel för utgiftsområdet

ökar därmed med ca 3,94 miljarder kronor jämfört med

budgetåret 2000. Utgifterna inom utgiftsområdet har

ökat kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU

och är nu mer än dubbelt så höga jämfört med åren

före EU-medlemskapet (löpande priser). Till stor

del förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd

införts åren 1996-2001. Den tillfälliga nedgången i

utgifterna år 2000 är följden av en senare

utbetalning av arealstödet inom jordbruket. Ungefär

62 % av utgifterna finansieras från EG-budgeten.

Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder

såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och

exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd

och ersättningar som förutsätter nationell

medfinansiering. Till dessa hör det nya

landsbygdsprogrammet och den nya strukturplanen för

fiskerinäringen i Sverige.

När det gäller prioriteringar för år 2001 innebär

regeringens förslag bl.a. att 35 miljoner kronor per

år under tre år avsätts för forskning om ekologisk

produktion. Ytterligare 11 miljoner kronor används

för att förstärka åtgärderna för bekämpning och

kontroll av smittsamma djursjukdomar. Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA) får sammanlagt 5

miljoner kronor för forskning och vetenskapligt

utvecklingsarbete kring frågor av betydelse för

omställningen av jordbruket mot mer ekologisk

produktion. Till Livsmedelsverket ges 2 miljoner

kronor extra per år under tre år till studier om

säkra ekologiska livsmedel och kost helt eller

delvis baserad på ekologiska livsmedel. 5 miljoner

kronor avsätts för inrättande av en

trädgårdsnäringsfond till stöd för näringen, t.ex.

när det gäller FoU-verksamhet.

Nya mål föreslås inom politikområdena Djurpolitik,

Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik och

Samepolitik.

Med anledning av två motioner (m, c) föreslår

utskottet att regeringen får disponera anslaget 43:7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar

m.m. för att möjliggöra en kompensation för den

senarelagda utbetalningen av arealersättning. När

det gäller jordbrukets yttre rationalisering

föreslår utskottet med anledning av tre motioner (s,

kd, c) att bidraget till jordbrukets rationalisering

inte bör begränsas till enbart tidigare beslutade

åtgärder utan även få användas till nya

omarronderingsprojekt. Vidare föreslår utskottet med

anledning av två motioner (kd, m, c, fp och mp) att

regeringen, mot bakgrund av en aviserad

informationssatsning om samerna som ursprungsfolk i

Sverige och om samisk kultur, under år 2001

återkommer till riksdagen med en redogörelse för

satsningens närmare utformning och med förslag om

finansiering. Övriga motioner avstyrks.

I betänkandet finns 11 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Proposition 2000/01:1

Regeringen har i proposition 2000/01:1 utgiftsområde

23 föreslagit

1. att riksdagen godkänner de föreslagna målen för

politikområdena Djurpolitik (avsnitt 4.3),

Livsmedelspolitik (avsnitt 5.3), Landsbygdspolitik

(avsnitt 6.3) och Samepolitik (avsnitt 7.3),

2. att riksdagen godkänner att Statens

jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på

myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet

i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr (avsnitt

5.8.1),

3. att riksdagen godkänner vad som anförts om en

utvecklingsfond för trädgårdsnäringen (avsnitt 6.8.3

och 6.8.4),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 5 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8.3),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 5 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 4.8.5),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning

och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 4 600

000 000 kr under 2002 (avsnitt 5.8.5),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 1 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om

stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 2 950 000 000 kr efter 2001

(avsnitt 6.8.1),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, fatta beslut som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 3 515 000 000 kr

efter 2001 (avsnitt 6.8.2),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av

rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 8 000

000 kr efter 2001 (avsnitt 7.7),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut om

stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 140 000 000 kr efter 2001 (avsnitt

8.1.2),

12. att riksdagen för 2001 anvisar anslagen under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar enligt följande uppställning:

Skogspolitik

41:1 Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 290 056

000 kr,

41:2 Insatser för skogsbruket; ramanslag; 180 700

000 kr,

41:3 Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1

405 000 kr,

41:4 Från EG-budgeten finansierade medel för

skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr,

Djurpolitik

42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag;

93 706 000 kr,

42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen;

obetecknat anslag; 85 753 000 kr,

42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder;

ramanslag 22 303 000 kr,

42:4 Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 8 283

000 kr,

42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar;

ramanslag; 90 950 000 kr,

42:6 Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 71

000 000 kr,

Livsmedelspolitik

43:1 Statens jordbruksverk; ramanslag 300 456 000

kr,

43:2 Statens utsädeskontroll; ramanslag; 1 073 000

kr,

43:3 Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 449 000 kr,

43:4 Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629

000 kr,

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag;

5 269 500 000 kr,

43:6 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter; ramanslag; 1 526 000 000 kr,

43:7 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.; ramanslag; 79 700 000 kr,

43:8 Fiskeriverket; ramanslag; 66 516 000 kr,

43:9 Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30

890 000 kr,

43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd

till fisket m.m.; ramanslag 80 000 000 kr,

43:11 Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr,

43:12 Statens livsmedelsverk; ramanslag; 119 655 000

kr,

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet; ramanslag; 8

156 000 kr,

43:14 Livsmedelsstatistik; ramanslag; 22 624 000 kr,

43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad

från EG-budgeten; ramanslag; 3 700 000 kr,

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet; ramanslag; 25

000 000 kr,

43:17 Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.; ramanslag; 37 089 000 kr,

Landsbygdspolitik

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur;

ramanslag; 2 203 000 000 kr,

44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur; ramanslag; 1 500

922 000 kr,

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket;

reservationsanslag; 29 429 000 kr,

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.;

ramanslag; 20 000 000 kr,

44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.;

ramanslag 1 538 000 kr,

Samepolitik

45:1 Främjande av rennäringen; ramanslag; 37 000 000

kr,

Forskningspolitik och Utbildningspolitik

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 199

121 000 kr,

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning;

ramanslag; 240 263 000 kr,

26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien;

obetecknat anslag; 1 149 000 kr.

Motionerna

2000/01:MJ202 av Ulf Björklund (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förutsättningarna för fortsatt

omarronering i Dalarna och att bidraget för

jordbrukets rationalisering, utgiftsområde 23 anslag

44:4, också får användas till nya

omarronderingsprojekt.

2000/01:MJ206 av Åke Sandström och Erik Arthur

Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ersättningsnivån till det fjällnära jordbruket.

2000/01:MJ210 av Åke Sandström (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att den nationella

ersättningen till jordbruket i norra Sverige utgår

enligt kommissionsbeslut.

2000/01:MJ221 av Kenneth Johansson (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bidraget till jordbrukets

rationalisering, utgiftsområde 23 anslag 44:4, också

får användas till nya omarronderingsprojekt i

Dalarna.

2000/01:MJ223 av Åke Sandström och Sven Bergström

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av

intransportersättning för jordbruket i norra

Sverige.

2000/01:MJ227 av Per-Olof Svensson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förenkling och effektivisering av

administrationen av jordbruksstöd.

2000/01:MJ228 av Laila Bäck och Helena Zakariasén

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om de olika

delprogrammen för miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket.

2000/01:MJ229 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förutsättningarna

för fortsatt omarrondering i Dalarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen begärs om att stödet för

jordbrukets rationalisering m.m., utgiftsområde 23

anslag 44:4, också får användas till nya

omarronderingsprojekt.

2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utfärda en

statlig lånegaranti för jordbrukare som på grund av

försenade utbetalningar av arealersättningen får

likviditetsproblem.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om räntekompensation

för försenad utbetalning av arealersättning.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade insatser för

bekämpandet av smittsamma djursjukdomar.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn och ökning

av forskning och utveckling inom lantbrukssektorn.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökad

forskning om ekologiskt lantbruk.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av det

maximala beloppet för startstöd till samma nivå som

EU-förordningen anger.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökad

ekonomisk kompensation till följd av

landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen.

2000/01:MJ235 av Gunilla Tjernberg och Erling

Wälivaara (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en höjd

transportersättning för jordbruket i norra Sverige

där kött och ägg ingår i underlaget.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

beakta svinproduktionen i norra Sverige.

2000/01:MJ238 av Ulf Björklund m.fl. (kd, m, c, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Gränsdragningskommissionens arbete och

informationsinsatsen om samer - kultur, historia och

näring - inleds snarast.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om finansieringen av

informationsinsatsen om samerna - kultur, historia

och näring och att den redovisas till riksdagen i

aviserad skrivelse under hösten 2000 eller snarast i

tilläggsbudgeten 2001.

2000/01:MJ240 av Karl Gustav Abramsson och Rinaldo

Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av en mera allsidig informationskampanj om

samer och andra boende i det samiska kärnområdet.

2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principen att

miljöavgifter i jordbruket skall återgå till

näringen för miljöinsatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kostnadsramarna

för EU-medfinansierade anslag långsiktigt skall

ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut

använder de EU-anslag som är möjliga.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att anvisa

ytterligare 530 miljoner kronor till åtgärder för

landsbygdsutveckling och miljöprogram.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd till

avbytartjänst.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om exportfrämjande

åtgärder.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska

jordbruksbyråkratin.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djurskydd och

djurhälsovård.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett basstöd till

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet i

Järna.

21. Riksdagen beslutar att för budgeten 2001 anvisa

följande förändringar för anslagen under utgiftsområde 23

Jordbruk- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

enligt följande sammanställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

43:1 Statens jordbruksverk 300 456 - 30 000

44:1 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur 2 203 000 530 000

44:1 -"- Extra Norrlandsstöd 7 000

43:8 Fiskeriverket 66 516 - 3 000

42:2 Bidrag till distriktsveterinär-

organisationen 85 753 - 25 000

43:12 Statens livsmedelsverk 119 655 6 000

43:16 Exportfrämjande åtgärder 25 000 20 000

41:3 Internationellt skogssamarbete1 405 1 000

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket. Utökat stöd avseende

utvecklingsfond för potatisodlingen29 429 5 000

Kompensation för växthusnäringens

skatt på bränsle 20 000

Nytt anslag: Avbytartjänst 20 000

Nytt anslag: Informationscentrum

för bioteknik 2 000

2000/01:MJ246 av Maggi Mikaelsson (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av översyn

av de nationella stöden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom ramen för

framförhandlade medel höja ersättningen för suggor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av stöd till

det fjällnära jordbruket.

2000/01:MJ251 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 23 anslag 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande för budgetåret 2001 230 263 000 kr.

4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 23 anslag

41:3 Internationellt skogssamarbete för budgetåret

2001 745 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 2 150 000 kr.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 23 anslag 42:6

Ersättning för viltskador för budgetåret 2001

63 000 000 kr.

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 23 anslag 43:1 Statens

jordbruksverk för budgetåret 2001 295 456 000 kr.

7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 23 anslag 43:13

Livsmedelsekonomiska institutet för budgetåret 2001

4 078 000 kr.

2000/01:MJ252 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,

Forskning och utveckling inom livsmedelssektorn.

2. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,

Program för gårdsbaserad livsmedelsförädling.

3. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,

Stödprogram för strukturomvandling av

växthusnäringen.

4. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,

Kollektiv resurs för trädgårdsbranschen.

5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt

uppställning.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar 909 50 35 000

43:1 Statens jordbruksverk 300 456 - 10 000

43:5 Arealersättningar och djurbidrag5 269 50040 000

43:8 Fiskeriverket 66 516 - 2 000

43:12 Statens livsmedelsverk 119 655 - 10 000

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur 2 203 000 560 000

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket 29 429 5 000

Ny: Forskning och utveckling

inom livsmedelssektorn 90 000

Ny: Program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling 2 000

Ny: Stödprogram för struktur-

omvandling av växthusnäringen 7 000

Ny: Kollektiv resurs för trädgårds-

branschen 15 000

2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om räntekompensationen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbetalning av

arealersättning för budgetåret 2000.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anslag för forskning

kring miljöåtgärder inom det konventionella

jordbruket.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jordbruket i inre

Norrland.

2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

12. Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för

budgetåret 2001 enligt uppställning.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

42:3 Djurhälsovård och djurskydds-

främjande åtgärder 22 303 4 000

43:1 Statens jordbruksverk 300 456 - 100 000

44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom

jordbruket 29 429 30 000

2000/01:MJ258 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nedläggning av

Jordbruksverket.

2000/01:MJ301 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ett internationellt skogligt

sekretariat, som leds av en skogsambassadör, bör

inrättas.

2000/01:MJ302 av Gunnel Wallin (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att beloppet som utges som stöd

för plantering av lövskog borde vara det dubbla i

förhållande till vad regeringen föreslagit.

2000/01:MJ304 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen utreder hur

forskningsanslag inom skogsforskningen fördelas.

2000/01:MJ305 av Åke Sandström (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av ökat

anslag till skogsvårdsorganisationen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av att

anslaget för planering och anläggning av

skogsbilvägar snarast återinförs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av regionala

och lokala väganalyser.

2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om internationell

bevakning.

2000/01:MJ308 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vägstandarden

förbättras.

2000/01:MJ312 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökat

internationellt engagemang samt vikten av skoglig

kompetens och resurser vid Sveriges beskickningar

utomlands.

2000/01:MJ314 av Morgan Johansson och Ronny Olander

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

ädellövskogsplantering i Skåne.

2000/01:MJ601 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om värdet av att Biodynamiska

forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan

tilldelas forskningsanslag.

2000/01:MJ602 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett basanslag till

Biodynamiska forskningsinstitutet.

2000/01:MJ603 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av öronmärkta medel till

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna

för ekologisk jordbruksforskning.

2000/01:MJ604 av Harald Nordlund och Mikael

Oscarsson (fp, kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen begär att

regeringen tillsätter en utredning för att se över

anslagen till SLU så att särkostnaden för den

djursjukvård som drivs för veterinärutbildningen

täcks på ett tillfredsställande sätt.

2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en forsknings- och

utvecklingsfond för potatisodlingen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om REKO-stödet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stöd för

ekologisk odling inom EU också skall innefatta stöd

till ekologisk växthusodling.

2000/01:MJ812 av Sven Bergström (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ramanslaget 26:1 2 miljoner

kronor av medel avsedda för forskning kring

ekologisk odling skall disponeras av Stiftelsen

Biodynamiska Forskningsinstitutet.

2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vidta särskilda

åtgärder för att värna samernas språk och kultur

(rennäringen är en vital del av den samiska

kulturen).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om finansieringen av en

informationskampanj om samer och samisk kultur,

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsättning av en

gränsdragningskommission för att gränsbestämma

renskötselområdet i enlighet med ILO-utredningens

förslag,

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den i

betänkandet över ILO-konvention 169 föreslagna

gränsdragningskommissionen bör vara internationellt

sammansatt för att säkerställa en rättvis hantering

av frågan och för att undvika kopplingar till

intressegrupper i området,

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

21. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar enligt uppställningen

i bilaga 2.

2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

30. Riksdagen beslutar att jordbrukarnas avgifter

till djurdatabasen avskaffas i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

gränsdragningskommission.

Uppvaktning

Utskottets har uppvaktats av

representanter för länsstyrelsen

resp. lantmäterimyndigheten i

Dalarnas län, Skogsvårdsstyrelsen i

Dalarna respektive Gävleborg samt

Skogsägarföreningen Mellanskog.

Utskottet

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar

Propositionen

Utgiftsområdet omfattar 35 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande av dessa är

Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom

utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens

jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Centrala

försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk,

Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges

lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna. Jordbruksdepartementet

ansvarar för utgiftsområde 23. För frågor som rör

skogsnäringen och Skogsvårdsorganisationen ansvarar

dock Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet

har vidare ett samordningsansvar för frågor som rör

samerna. Detta politikområde omfattar också anslag

under andra utgiftsområden. Anslagen för utbildning

och forskning ingår i politikområden för vilka

Utbildningsdepartementet ansvarar.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med

beräkningen i 2000 års ekonomiska vårproposition

förklaras i huvudsak av att regeringen föreslår

förstärkningar om totalt 25 miljoner kronor årligen

under perioden 2001-2003. Förstärkningen består av

ett nytt investeringsbidrag för plantering av

ädellövskog, resurser till inventering och skydd av

hotade småbiotoper samt förstärkning av verksamheten

vid Artdatabanken. Ersättning för viltskador

föreslås öka med 15 miljoner kronor åren 2002 och

2003. Dessutom flyttas medel för Skogs- och

jordbrukets forskningsråd till det nya

forskningsrådet inom utgiftsområde 20 Allmän miljö

och naturvård. Ramen för utgiftsområdet föreslås

uppgå till 13 677 miljoner kronor år 2001, varav

politikområdet Skogspolitik 478 miljoner kronor,

politikområdet Djurpolitik 372 miljoner kronor,

politikområdet Livsmedelspolitik 7 594 miljoner

kronor, politikområdet Landsbygdspolitik 3 755

miljoner kronor, politikområdet Samepolitik 52

miljoner kronor varav 37 miljoner kronor anvisas

inom utgiftsområdet. I utgiftsområdet ingår även

delar av politikområdet Utbildningspolitik varav

1 199 miljoner kronor anvisas inom utgiftsområdet

samt delar av politikområdet Forskningspolitik,

varav 241 miljoner kronor anvisas inom

utgiftsområdet. Ramen för politikområdet

Forskningspolitik uppgår till 4 439 miljoner kronor,

varav 1 118 miljoner kronor anvisas under

utgiftsområdet.

De avgiftssystem på kväve i handelsgödsel och

bekämpningsmedel som tillämpats sedan länge i

Sverige har varit föremål för diskussioner såväl vad

gäller avgifternas konstruktion som deras

effektivitet. Behovet av att förstärka de

miljöstyrande effekterna av avgifter inom jordbruket

i syfte att nå målet om reduktion av

växtnäringsläckaget behandlas i SOU 2000:52 Miljön -

allas vårt ansvar. Nödvändiga miljöförbättringar på

mest effektiva sätt till lägsta kostnad bör utredas

med beaktande av lantbrukarnas ekonomiska

förutsättningar. Effektiviteten i dessa system är

avgörande för måluppfyllelsen. Regeringens arbete

måste därför inriktas på att kontinuerligt utvärdera

de olika medlens effekter och därvid också vid behov

föreslå eller besluta om sådana förändringar som

kan leda till ett effektivare utnyttjande av medlen.

Frågan om avgifternas konstruktion och disposition

är föremål för beredning inom Regeringskansliet och

regeringen avser att återkomma till frågan i

vårpropositionen år 2001.

Motionerna

I motion MJ243 (kd) föreslås ett tillkännagivande om

principen att miljöavgifter i jordbruket skall

återgå till näringen för miljöinsatser (yrkande 4).

Vidare uppmärksammar motionärerna

avbytarverksamhetens betydelse. Denna verksamhet ger

lantbrukaren möjlighet att komma ifrån sitt arbete

vid någon eller några tidpunkter på året. Eftersom

olika system för avbytartjänst nu växer fram i

landet är det rimligt att det statliga stödet går

direkt till den som använder sig av avbytare och att

man får ersättning för uttagen ledig tid med ett

maximum som kan höjas i takt med att avbytarstödet

byggs ut (yrkande 7). På nytt anslag Avbytartjänst

bör anslås 20 000 000 kr (yrkande 21 delvis). Enligt

motionärerna kommer de investeringsstöd som

fastlagts för den nu inledda programperioden för

landsbygdsutveckling inte att kunna ge

växthusodlingen det stöd som behövs. Därför bör

möjligheten att återföra skatten till näringen

prövas, antingen i ett förstärkt investeringsstöd

för sektorn eller direkt genom en skattenedsättning

i nivå med konkurrentländerna. Sättet för

återföringen bör utredas i anslutning till frågan om

jordbrukets produktionsskatter. På nytt anslag

Kompensation för växthusnäringens skatt på bränsle

bör anslås 20 000 000 kr (yrkande 21 delvis). Vidare

föreslås inom genteknikens område att ett

informationscentrum för genteknik inrättas. För

detta ändamål avsätter motionärerna 2 000 000 kr på

ett nytt anslag Informationscentrum för bioteknik

(yrkande 21 delvis). I motion MJ252 (c) yrkas att

riksdagen beslutar inrätta ett nytt anslag,

Forskning och utveckling inom livsmedelssektorn, och

motionärerna anvisar 90 000 000 kr för detta ändamål

(yrkande 1). Vidare bör 2 000 000 kr anvisas på ett

nytt anslag, Program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling (yrkande 2). På nytt anslag,

Stödprogram för strukturomvandling av

växthusnäringen, bör anvisas 7 000 000 kr (yrkande

3). Vidare föreslås att ytterligare 15 000 000 kr

anvisas under ett nytt anslag, Kollektiv resurs för

trädgårdsbranschen (yrkande 4). Sammanlagt bör

riksdagen på nu nämnda nya anslag anvisa 114 000 000

kr (yrkande 5 delvis).

Utskottets överväganden

Riksdagen har genom beslut den 22 november 2000

fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 för

budgetåret 2001 till 13 677 015 000 kr. Beslutet

överensstämmer med regeringens förslag. Anslagna

medel för utgiftsområdet ökar med ca 4 miljarder

kronor jämfört med budgetåret 2000. Ungefär 62 % av

utgifterna finansieras från EG-budgeten. Som

framhålls i propositionen avser merparten av EG-

stödet obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,

djurstöd, intervention och exportbidrag. Därtill

kommer delfinansierade stöd och ersättningar som

förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa

hör det nya landsbygdsprogrammet och den nya

strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del

av EG:s regelverk och kan påverkas endast genom

förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken,

Common Agricultural Policy (CAP). Mot bakgrund av

det anförda och då de i motionerna MJ243 (kd)

yrkandena 7 och 21 samt MJ252 (c) yrkandena 1-4 och

5 framförda yrkandena om ytterligare utgifter på nya

anslag inte ryms inom den av riksdagen fastställda

ramen avstyrks motionerna i berörda delar.

Som framgår av propositionen är avgiftssystemet för

bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel föremål

för beredning inom Regeringskansliet och regeringen

avser att återkomma till frågan i vårpropositionen

år 2001. Utskottet anser det lämpligt att avvakta

resultatet av den fortsatta beredningen i denna

fråga och föreslår därför att motion MJ243 (kd)

yrkande 4 lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Skogspolitik

Propositionen

Omfattning m.m.

Skogspolitikens mål beslutades av riksdagen år 1993

(prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr.

1992/93:352). Skogspolitiken utvärderas varje

mandatperiod och en första utvärdering redovisades

för riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:158, bet.

1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Regeringen gjorde

därvid den bedömningen att skogspolitikens mål

skulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran

häremot.

Skogspolitiken har två mål fastlagda av riksdagen,

ett produktionsmål och ett miljömål. De båda målen

skall väga lika tungt. Produktionsmålet är att

skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och

ansvarsfullt så att den ger en uthållig god

avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge

handlingsfrihet i fråga om användningen av vad

skogen producerar. Miljömålet är att skogsmarkens

naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En

biologisk mångfald och en genetisk variation i

skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att

växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen

ges förutsättningar att fortleva under naturliga

betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter

och naturtyper skall skyddas. Skogens

kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala

värden skall värnas.

Inom politikområdet ryms de flesta statliga

ekonomiska medel som har beslutats för att nå de

skogspolitiska målen. De anslag som finns inom

politikområdet avser i huvudsak

Skogsvårdsorganisationens förvaltningsanslag och

anslag till miljöinriktade insatser i skogsbruket.

Därtill kommer ett mindre anslag för vissa svenska

åtgärder på det internationella skogsområdet.

Skogsvårdsorganisationen finansieras även med

uppdragsinkomster. Vissa åtgärder på skogsområdet

medfinansieras av EU inom ramen för

strukturfondsprogram och EU:s miljö- och

landsbygdsprogram.

1993 års skogspolitiska beslut betonar starkt

skogsägarnas frihet och eget ansvar för att målen

nås. Skogsvårdsorganisationens viktigaste uppgift är

mot denna bakgrund att ge skogsägarna råd och

informera om hur olika skogsbruksåtgärder skall

vidtas för att de båda skogspolitiska målen skall

tillgodoses. Den senaste utvärderingen visade att

det behövs särskilda rådgivningsinsatser på både

produktions- och miljöområdet. En tidsbegränsad

resursförstärkning har därför beslutats för

treårsperioden 1999-2001. Bland annat startades

hösten 1999 en landsomfattande informationskampanj,

Grönare skog. Kraven på Skogsvårdsorganisationen vad

gäller rådgivning och tillsyn motiverar en lokalt

förankrad organisation med nära och direkta

kontakter med skogsägarna. I de senaste årens

rationaliseringar och organisationsförändringar har

detta betonats.

På forskningens område har regeringen tagit

initiativ till en massiv satsning tillsammans med

skogsbranschen på FoU-program för en breddad

användning av träfiber som bas för olika produkter

och att öka förädlingsvärdet hos

skogsindustriprodukterna. Särskild tyngdpunkt har

lagts på den trämekaniska industrin. Dessa program

pågår och finansieras av skogsbranschen och staten

gemensamt.

Nästa uppföljning av skogspolitiken skall redovisas

av Skogsstyrelsen före utgången av år 2001. Det är

regeringens avsikt att år 2002 för riksdagen

redovisa denna uppföljning och de förslag till

åtgärder som den kan föranleda.

Resultatbedömning m.m.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter

fortsatte att öka under år 1999. Det samlade

exportvärdet var 94 miljarder kronor eller drygt 13

% av det totala exportvärdet för landet.

Nettoexporten av skogsindustriprodukter uppgick till

ca 75 miljarder kronor motsvarande drygt 55 % av den

samlade nettoexporten. Sysselsättningen i

skogsnäringen beräknas till ca 95 000 personer år

1998.

Den sammanlagda avverkningen år 1999 beräknas till

ca 72 miljoner kubikmeter, en minskning med 2

miljoner kubikmeter sedan år 1998. Samtidigt ökade

importen av rundvirke och flis med 1,5 miljoner

kubikmeter. Importen svarade för ca 15 % av

industrins råvaruanvändning. Enligt helt nya

konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens

regi bör det vara möjligt att successivt öka den

uthålliga årliga avverkningsnivån under den närmaste

100-årsperioden från ca 80 miljoner kubikmeter nu

till ca 100 miljoner kubikmeter. Även med dessa höga

avverkningsnivåer kommer virkesförrådet att

fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre

lövträdsrik skog, äldre skog och antalet gamla grova

träd.

I den utvärdering av skogspolitiken som redovisades

för riksdagen år 1998 konstaterades det att varken

produktionsmålet eller miljömålet hade nåtts. De

förändringar av lagstiftningen och de tillfälliga

resursförstärkningar som därför beslutades gäller

fr.o.m. den 1 januari 1999. Insatsområdena är

rådgivning i produktions- och miljöfrågor, tillsyn

särskilt vad gäller återväxtåtgärder och ökade

insatser för områdesskydd. Effekterna av dessa

insatser är svåra att avläsa redan efter ett år.

Skogsstyrelsen har redovisat hur återväxtåtgärderna

har förändrats sedan mitten av 1990-talet. I den

tidigare utvärderingen betonades angelägenheten av

förbättrade åtgärder och en inriktning mot

plantering i stället för naturlig föryngring på för

den senare metoden olämpliga områden. Den senaste

uppföljningen visar att storskogsbruket går i denna

riktning men att utvecklingen i övrigt är

otillfredsställande. En annan undersökning för samma

period visar att naturhänsynen vid slutavverkning

visserligen har förbättrats men att skogsvårdslagens

krav inte nås på 20 % av arealen. De områdesskydd

som administreras av Skogsvårdsorganisationen är

naturvårdsavtal och biotopskydd. Totalt uppgick

arealerna av dessa vid utgången av år 1999 till

10 290 respektive 3 132 hektar, varav 7 865

respektive 804 hektar tillkom under år 1999. Den

största delen av biotoparealen var urskogsartade

objekt.

Under år 1999 har skogsbruket på eget initiativ

miljöcertifierat sin verksamhet i stor utsträckning.

Cirka 9 miljoner hektar, i huvudsak storskogsbrukets

marker, har certifierats enligt den s.k. FSC-

standarden. Cirka 800 000 hektar mark tillhörande

småskogsbruket har certifierats genom

skogsägareföreningarna enligt den s.k. PEFC-

standarden.

Revisionsverket har inte haft några invändningar i

revisionsberättelsen för

år 1999 avseende Skogsvårdsorganisationen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Skogspolitik är följande (i miljoner

kr).

------------------------------------------------

UtfallAnslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

------------------------------------------------

1999 20001 2000 2001 2002 2003

------------------------------------------------

354 394 419 478 467 478

------------------------------------------------

1Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i

samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

redovisning av verksamheten inom området

skogspolitik.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central

förvaltningsmyndighet för skogsvårdsfrågor och

chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till

290 056 000 kr. Därvid har ytterligare 5 000 000 kr

tillförts anslaget för den särskilda

rådgivningsinsatsen under perioden 1999-2001. För

åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven till 278

683 000 kr respektive 289 666 000 kr.

Motionen

Enligt motion MJ305 (c) yrkande 1 är den skogliga

rådgivningen resurskrävande och fordrar en jämn

anslagsutveckling. Anslaget till

skogsvårdsorganisationen kommer att minska avsevärt

från år 2001 till år 2002. Det kan enligt motionen

inte anses ändamålsenligt att minska anslaget

eftersom resurserna behövs för att nå upp till de av

riksdagen uppsatta målen.

Utskottets överväganden

Genom riksdagens beslut är 2001 års utgiftsram för

utgiftsområde 23 fastställd (2000/01:FiU1). Den av

regeringen redovisade beräkningen av anslagsbehovet

för budgetåren 2002 och 2003 är endast preliminär

och några preciserade förslag föreligger inte.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens

överväganden i denna del. Motion MJ305 (c) yrkande 1

avstyrks.

41:2 Insatser för skogsbruket

Propositionen

Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker

kostnaderna för statsbidrag enligt förordningen

(1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och

förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Anslaget finansierar bidrag till sådant

ädellövskogsbruk som regleras särskilt i

skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och

kulturvårdsåtgärder. Vidare täcker det statens

kostnader för biotopskydd, naturvårdsavtal och

försöksverksamhet med skogsmarkskalkning m.m.

Anslaget finansierar sedan sin tillkomst år 1994

vissa administrationskostnader hos

Skogsvårdsorganisationen. De får år 2001 uppgå till

sammanlagt högst 1,8 miljoner kronor.

Skogsvårdsorganisationen har som underlag för sina

beslut om skyddsvärda småbiotoper gjort en

landsomfattande inventering. För att öka kvaliteten

på denna och för att möjliggöra en förstärkning av

skyddsåtgärderna, bl.a. av s.k. jätteträd, bör

anslaget tillföras ytterligare 10 miljoner kronor om

året under en treårsperiod. Förstärkningen

finansieras genom en omfördelning från utgiftsområde

18, anslaget Stöd till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet. I enlighet med vad som

beräknades i 2000 års ekonomiska vårproposition bör

anslaget för biotopskydd och naturvårdsavtal

dessutom räknas upp med 55 miljoner kronor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till

180 700 000 kr. För budgetåren 2002 och 2003

beräknas anslagsbehoven till 180 700 000 kr vartdera

året.

Motionerna

I motion MJ302 (c) hävdas att anslaget för

plantering av lövskog inte är tillräckligt. Som

exempel nämner motionären att bara

Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland har ansökt om

betydligt högre belopp än de 30 miljoner kronor

under tre år som regeringen föreslår totalt.

Motionärerna till motion MJ314 (s) anser att

regeringens anslag för ädellövskogsplantering

innebär ett steg i rätt riktning men att anslaget är

i lägsta laget. De hävdar att den totala kostnaden

för att plantera 2 000 hektar ädellövskog uppgår

till mer än 60 miljoner kronor.

Enligt motion MJ305 (c) föreligger ett stort behov

av skogsbilvägar. Anslaget för planering och

anläggning av skogsbilvägar bör därför snarast

återinföras (yrkande 2). Optimala skogstransporter

förutsätter planering och logistiksamordning. En

utredning om behoven skulle kunna bidra till att

maximera skogsbrukets transportförutsättningar och

minimera transportlängder och miljöpåverkan. Det

föreligger därför enligt motionen ett behov av

regionala och lokala väganalyser (yrkande 3). Enligt

MJ308 (kd) yrkande 3 föreligger behov av nya

skogsbilvägar i norra Dalsland och norra Skaraborg.

Slopandet av det statliga projekteringsstödet till

skogsbilvägar har medfört vissa undermåliga vägar

för att lösa akuta avverkningsbehov.

Utskottets överväganden

Enligt vad som framgår av propositionen har

Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag redovisat ett

förslag till statsbidrag till plantering av

ädellövskog på stormfällda granskogsarealer i

Sydsverige, vilket innebär att ca 2 000 hektar blir

föremål för bidrag med 50 % av anläggningskostnaden.

Detta motsvarar sammanlagt 40 miljoner kronor som

enligt förslaget bör fördelas på fem år med 8

miljoner kronor vartdera året. Förslaget har enligt

propositionen stöd hos företrädare för markägare och

kommuner. Regeringen anser att den möjlighet som nu

skapats för att ersätta stormfälld granskog i

sydligaste Sverige med mer stormfast ädellövskog bör

tas till vara och att staten genom ett bidrag i

enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör medverka

till att vissa merkostnader täcks genom ett särskilt

bidrag. Regeringen anser att totalt ca 2 000 hektar

med ädellövskog bör planteras över en treårsperiod

och att anslaget mot denna bakgrund bör förstärkas

med 10 miljoner kronor om året under perioden

2001-2003. Utskottet instämmer i vad som anförs i

motionerna MJ302 (c) och MJ314 (s) om värdet av en

satsning på ädellövskogsplantering. Emellertid

finner utskottet inte skäl för annan bedömning av

medelstilldelningen än vad regeringen gjort, vilken

i huvudsak grundar sig på Skogsstyrelsens

redovisning. Utskottet avstyrker motionerna och

konstaterar att de inte innehåller några preciserade

förslag angående anslagsberäkningen.

Då målen för skogspolitiken år 1993 lades fast

(1992/93:JoU15) erinrade utskottet om att

skogsbruket i princip skall vara självfinansierat

och att sedan skogsvårdsavgiften avskaffats

finansieringskällan till bidragen till skogsbruket

bortfallit. Utskottet delade därvid regeringens

bedömning att i huvudsak allt generellt statligt

ekonomiskt stöd till skogsbruket därmed borde

avskaffas. Regeringens ställningstagande att inte

föreslå ett återinförande av ett stöd för planering

av skogsvägar och uppfattning att behovet av optimal

planering av skogsvägnätets utbyggnad borde vara av

så stort intresse för skogsägarna att dessa även i

fortsättningen borde utnyttja skogsvårdsstyrelsernas

kompetens på området biträddes därför av utskottet,

som även senare vid flera tillfällen har instämt i

regeringens uppfattning att skogspolitikens mål från

år 1993 skall ligga fast. Senast skedde detta vid

den utvärdering som gjordes år 1998 (1998/99:MJU3).

Som regeringen påpekat i budgetpropositionen för år

2001 är därför statligt stöd till skogsbruket av

begränsad omfattning. Det lämnas i princip endast

till natur- och kulturvårdsåtgärder som har en

omfattning som går utöver de krav som ställs i

skogsvårdslagstiftningen. Denna princip kännetecknar

även de inslag av skogsbruksstöd som finns i det

svenska strukturfondsprogrammet och i miljö- och

landsbygdsprogrammet. Med det anförda anser

utskottet att motionerna MJ305 (c) yrkandena 2 och 3

samt MJ308 (kd) yrkande 3 bör lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

41:3 Internationellt skogssamarbete

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är alleuropeiskt

skogssamarbete, uppföljning av FN:s miljö- och

utvecklingskonferens i Rio de Janeiro år 1992 och

vissa projektkostnader och resekostnader vid

deltagande i Internationella tropiska

timmerorganisationen.

För budgetåret 2001 bedöms anslagsbehovet till 1

405 000 kr. För budgetåren 2002 och 2003 beräknas

anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionerna

Enligt motion MJ251 (m) yrkande 4 har Sverige inte

deltagit i det internationella skogssamarbetet i den

omfattning som vore önskvärt, varför anslaget borde

ökas med 745 000 kr utöver regeringens förslag.

Också i motion MJ243 (kd) yrkande 21 (delvis) hävdas

att statens insatser på det internationella

skogssamarbetets sida måste öka. Detta bör ske genom

en ökad internationell statlig representation.

Enligt Kristdemokraterna bör därför 1 miljon kronor

ytterligare avsättas för denna verksamhet. I motion

MJ312 (kd) yrkande 7 upprepar motionärerna

Kristdemokraternas krav på att de svenska skogliga

intressena får en ökad internationell statlig

representation och att skoglig kompetens tillskapas

på Sveriges beskickningar utomlands.

Motion MJ301 (fp) framhåller vikten av att ett

internationellt skogligt sekretariat inrättas,

vilket skulle ledas av en skogsambassadör.

Motion MJ306 (m) yrkande 9 räknar upp en rad

internationella frågor med anknytning till

skogsbruket. Motionärerna anser att mängden innebär

en risk att behandlingen inte blir tillräckligt

omsorgsfull och uttrycker kravet på att tillräckliga

resurser avsätts för att de svenska intressena i

internationella sammanhang kraftfullt skall kunna

hävdas.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram

för utgiftsområde 23 (2000/01:FiU1) avstyrker

utskottet motionerna MJ251 (m) yrkande 4 och MJ243

(kd) yrkande 21 i berörd del.

Utskottet delar uppfattningen i övriga motioner att

det finns ett behov av ökad samordning av

skogspolitiken på det internationella planet.

Utskottet anser också att ett aktivt svenskt

agerande i internationella skogsfrågor är viktigt.

Samtidigt bör framhållas att regeringens strävan är

att minska antalet specialtjänstemän inom

utlandsrepresentationen. Med hänvisning härtill

avstyrks motionerna MJ301 (fp) och MJ312 (kd)

yrkande 7.

Utskottet har inte heller någon annan uppfattning

än motionärerna i motion MJ306 (m) yrkande 9

angående vikten av att de frågor som berör skogsbruk

företräds på ett kraftfullt och för den svenska

skogsnäringen gynnsamt sätt. Syftet med motionen kan

emellertid i allt väsentligt anses tillgodosett utan

något riksdagens uttalande i frågan.

41:4 Från EG-budgeten finansierade medel

för skogsskadeövervakning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget 41:4.

Djurpolitik

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur i

människans tjänst samt den del av faunavården som

avser viltvården.

Djurområdet omfattar verksamhet vid Jordbruksverket

(SJV) med distriktsveterinärorganisationen, Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA), Centrala

försöksdjursnämnden (CFN), Naturvårdsverket och

Sametinget.

Mål

Regeringen föreslår att målet för djurpolitiken

skall vara ett gott djurskydd och ett gott

hälsotillstånd bland djur i människan tjänst och att

viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att

oacceptabla skador på människor och egendom inte

uppstår.

Detta mål nås genom bl.a.

- förbättring av djurskyddet,

- kontroll av att det i Sverige inte tillverkas

och/eller marknadsförs foder som är skadligt för

djur, människor eller miljö,

- förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av

infektionssjukdomar hos djur,

- samordning av försöksdjursverksamheten i syfte att

begränsa antalet djur som används i djurförsök,

- stöd till forskning samt utbildnings- och

informationsinsatser,

- att populationen av vilda fåglar och däggdjur

skall hållas på en sådan nivå att oacceptabla skador

av vilt inte uppkommer. Risken för viltskador skall

i första hand motverkas genom skadeförebyggande

åtgärder och i andra hand genom jakt. Om det är

uppenbart oskäligt att den skadelidande själv svarar

för kostnaden kan ersättning erhållas ur anslaget

42:6 Ersättning för viltskador m.m.

Resultatbedömning, analys m.m.

Regeringen bedömer att SVA:s arbete i

beredskapshänseende och med att medverka till att

förhindra spridning av allvarliga smittsamma

djursjukdomar till Sverige är mycket viktigt. Från

och med år 1997 har särskilda medel avsatts för att

driva Zoonoscenter vid SVA.

Smittskyddssituationen i Sverige och i Europa har

under år 1999 varit jämförelsevis lugn. Utvecklingen

inom EU visar dock på en ökad förekomst av

multiresistent salmonella. Av den anledningen är det

viktigt att Sverige fortlöpande dokumenterar den

inhemska salmonellasituationen på human- och

djursidan för att kunna behålla den goda svenska

situationen och som stöd för att få behålla

salmonellagarantin gentemot EU.

I Sverige har antalet EHEC-infektioner hos människa

minskat under år 1999. Undersökningar utförda av SVA

visar dock att Escheria Coli av serotyp O157, som

kan orsaka EHEC-infektioner hos människan,

förekommer i upp till 10 % av de svenska

mjölkbesättningarna. Rabiesläget övervakas

kontinuerligt, främst i Skåne med tanke på att

Öresundsbron eventuellt kan underlätta att smittade

djur tar sig från Danmark till Sverige.

Distriktsveterinärorganisationen har under

budgetåren 1997 och 1998 uppvisat en positiv

ekonomisk utveckling av verksamheten i jämförelse

med tidigare år och med ett ekonomiskt överskott för

verksamheten. Årsredovisningen för år 1999 visar

emellertid ett avbrott i denna trend och uppvisar

ett underskott om ca 14,1 miljoner kronor.

Underskottet kan huvudsakligen hänföras till en

kraftig förändring av semesterlöneskulden. Av

årsredovisningen framgår vidare bl.a. att antalet

debiterade förrättningar ökade från ca 278 400 under

år 1998 till ca 301 700 under år 1999, dvs, antalet

förrättningar ökade med ca 23 300.

I årsredovisningen för år 1999 har Jordbruksverket

uppfyllt de återrapporteringskrav som regeringen

angett i regleringsbrevet. Av anslagsbeloppet för

budgetåret har ca 6 miljoner kronor utgått som

ersättning för veterinärvård till avlägset boende

djurägare.

Den totala förbrukningen av läkemedel som

distribueras genom foder har minskat jämfört med år

1998. En fullständig rapport över

läkemedelsanvändning i foder för samtliga djurslag

och relaterat till den totala fodertillverkningen

kommer att presenteras i SJV:s rapportserie.

Det goda svenska djurhälsoläget har kunnat behållas

under år 1999. Ersättning har emellertid utbetalats

på grund av statliga ingripanden enligt

epizootilagen (1980:369) med ca 25 miljoner kronor.

Den nya epizootilagen (1999:657), som trädde i kraft

den 1 oktober 1999, innebär en förstärkning i

smittskyddsarbetet genom att djurägarens

anmälningsskyldighet vid misstänkt sjukdom skärps

samtidigt som den enskilda djurägaren och

jordbruksnäringen får ta ett större ekonomiskt

ansvar för sjukdomsbekämpningen än tidigare.

Jordbruksverket rapporterar att andelen

hälsokontrollerade slaktsvin har ökat från 73 till

75 % av det totala antalet uppfödda slaktsvin och

andelen hälsokontrollerade kor har ökat till 87 %. I

fårhälsovården ökar anslutningen till fårkontroll

och fårhälsovård och var under år 1999 uppe i 15 %

av antalet får. I fiskhälsokontrollprogrammet ingår

65 % av de fiskodlingar som har en årsproduktion på

över 5 ton.

Det utvecklade djursjukdataprogram, kallat Vet@,

som SJV har tagit i drift under våren 1999 kommer

att bli ett viktigt hjälpmedel i den förebyggande

djurhälsovården och i den direkta djursjukvården och

innebär bl.a. att sjukdomsutveckling och

läkemedelsanvändning kommer att kunna följas på ett

ändamålsenligt sätt.

Av de medel som särskilt avsatts för att ersätta

producenter för vissa kostnader vid upptäckt av

EHEC-smitta i samband med verkets besättningsstudier

har 1 018 000 kr utbetalats till olika slakterier

för ökade kostnader vid slakt. Vidare har

smittskyddsutredningar företagits i 11 besättningar.

Allmänna råd avseende djurhållning och gårdsbesök

har utfärdats.

Såvitt gäller burhöns har utvecklingen av och

omställningen till alternativa system gått framåt

under år 1999, antalet höns i lösdriftsystem har

ökat och ny teknikprovning av de inredda burarna har

tagit fart.

Jordbruksverket startade den 1 augusti 1998 ett

landsomfattande transportprojekt som planeras

avslutas under år 2000. Projektet syftar till att

förbättra djurskyddet i samband med transporter av

djur samt till att öka samarbetet mellan olika

myndigheter så att bedömningarna blir likartade över

hela landet. Projektet skall också höja kompetensen

när det gäller tillsynen av djurtransporter hos

samtliga tillsynsmyndigheter och inom polisen. Under

år 1999 har två centrala utbildningar för

länsstyrelser och representanter för polisen

hållits. En rapport som speglar situationen vid

transport av levande djur skall avsluta projektet.

Anslaget 42:3 bekostar utbildning av

djurskyddsinspektörer som anordnas av Sveriges

lantbruksuniversitet i samarbete med

Jordbruksverket.

Genom inrättandet av en särskild djurskyddsenhet på

Jordbruksverket fick djurskyddet under år 1999 en

organisatoriskt framskjuten position inom verket.

Vidare har verket i en åtgärdsplan, utarbetad

tillsammans med CFN, tagit ett samlat grepp för att

stärka skyddet för försöksdjuren.

CFN skall åstadkomma en effektiv, enhetlig och god

etisk prövning av ansökningar om planerade

djurförsök som de djurförsöksetiska nämnderna har

att pröva. Under år 1999 behandlade nämnderna 1 512

ansökningar om planerade djurförsök. Av dessa

godkändes 290 sedan nämnderna i sina beslut angett

en modifiering av försöket, 39 av ansökningarna

avslogs medan resterande ansökningar godkändes utan

modifieringar.

CFN:s finansiella stöd till forskning har under

budgetåret 1999 uppgått till 4 744 000 kr till 37

forskningsprojekt. Stöden har främst riktats mot

forskningsområden som bedömts vara särskilt viktiga

för att nå försöksdjursbesparande effekter.

CFN har under år 1999 träffat en överenskommelse

med läkemedelsföretagen Astra Zeneca AB och

Pharmacia&Upjon AB om att företagens finansiella

stöd till CFN:s forskningsverksamhet skall uppgå

till sammanlagt 1 miljon kronor.

CFN har utfärdat bestämmelse om obligatorisk

utbildning för personal som använder försöksdjur

eller som på annat sätt är knuten till

djurförsöksverksamheten. En följd av den utbildning

som bedrivits sedan år 1992 är att personalens

kompetens höjts och kvaliteten på djuromsorgen

förbättrats. Enligt regeringen gagnar detta

djurskyddet på ett värdefullt sätt och bidrar

sannolikt även till att begränsa

försöksdjursanvändningen.

Det svenska synsättet att det föreligger ett

tydligt samband mellan det sätt på vilket jordbruket

och djurhållningen bedrivs och kvaliteten hos de

livsmedel som blir resultatet är ledstjärnan för de

svenska myndigheternas arbete inom djurskyddet.

Detta innebär bl.a. att ansträngningar som leder

till bra foder, god djurhållning och gott djurskydd

kombinerat med god hygien i djurhanteringen ständigt

måste göras. Hållbar utveckling, god hygien och god

etik i djurhållningen är viktiga honnörsord såväl

för den som tar hand om djuren som för allmänheten

och har rent faktiskt betydelse för livsmedels-

kvaliteten och för hur konsumenterna värdesätter

livsmedlen. Det svenska arbetet med djurhälsa och

djurskydd innebär att dessa faktorer även

fortsättningsvis skall prioriteras. Det krävs

ytterligare insatser på Jordbruksverkets områden för

detta ändamål.

Behovet av att granska de mikrobiologiska riskerna

vid kretsloppsförfarandet för att kunna bryta

eventuella smittkedjor så att inte problem av typ

BSE skall upprepas är mycket stort. Forskning inom

området smittor i kretsloppet är synnerligen

angelägen.

Sverige har internationellt sett en erkänt god

smittskydds- och djurhälsosituation. Det är av

största vikt att även fortsättningsvis förhindra att

allvarliga smittsamma djursjukdomar kommer till

Sverige. Arbetet på detta område har högsta

prioritet.

Riksrevisionsverket har lämnat revisionsberättelser

utan invändningar för SVA och CFN avseende

räkenskapsåret 1999.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet

Djurpolitik till följd av tidigare beslut samt förslagen i

2000 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor

och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

1999 20001 2000 2001 2002 2003

323 345 360 372 391 396

1 Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i

samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottets överväganden

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det

föreslagna målet för politikområdet Djurpolitik.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamheten inom

politikområdet.

42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel

under anslaget 42:1.

42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

Propositionen

Jordbruksverket är chefsmyndighet för

distriktsveterinärorganisationen.

Distriktsveterinäravdelningen ansvarar för ledning

och samordning av verksamheten inom organisationen.

Länsstyrelsernas uppgifter omfattar bl.a.

distriktsveterinärorganisationen samt samordning av

åtgärder mot djursjukdomar och brister i djurskyddet

inom länen i enlighet med Jordbruksverkets

riktlinjer.

Distriktsveterinärorganisationen skall i samarbete

med bl.a. den av lantbruksnäringen organiserade

hälsokontrollverksamheten medverka vid förebyggande

åtgärder, delta i kontroll och bekämpningsprogram

samt utföra officiella veterinäruppgifter.

Distriktsveterinärorganisationen finansieras till

största delen av uppdragsgivarna, dvs. i första hand

djurägarna, och i övrigt av anslag över

statsbudgeten. Anslaget belastas av kostnader för

löner, varav kostnader för jourverksamhet utgör en

betydande del, samt för utbildning och gemensam

administration för organisationen.

Under anslaget anvisas även medel för att minska

avlägset boende djurägares veterinärkostnader för

vård av jord- och skogsbrukets djur.

Regeringen beräknar anslagsbehovet till 85 753 000

kr för år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och

2003 beräknas vara oförändrade i fasta priser.

Motionen

Eftersom antalet distriktsveterinärer har minskat

sedan den nya distriktsveterinärorganisationen

genomfördes år 1995 och organisationen under flera

år dessutom har uppvisat ett ekonomiskt överskott

begär motionärerna i motion MJ243 (kd) att anslaget

minskas med 25 miljoner kronor (yrkandena 18 och 21

delvis).

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen är frågan om konkurrens

mellan statliga och privatpraktiserande veterinärer

aktuell sedan Konkurrensrådet i ett yttrande i

februari 2000 haft synpunkter på

konkurrensförhållandena mellan de statligt anställda

distriktsveterinärerna och privatpraktiserande

veterinärer. Jordbruksverket tillsatte i september

1999 en arbetsgrupp bestående av representanter från

alla parter i vilken man verkar för att lösa

frågorna. Arbetsgruppen kommer att lämna en rapport

under hösten 2000. Av propositionen framgår vidare

att antalet debiterade förrättningar ökade med ca 23

300 under år 1999. Med hänvisning härtill och då

utskottet finner regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl avvägt

avstyrker utskottet motion MJ243 (kd) yrkandena 18

och 21 delvis.

42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för djurskyddsfrämjande

åtgärder, bl.a. kostnader för provning från

djurskyddssynpunkt av djurhållningssystem,

inredningsdetaljer i stallar m.m. och utbildning i

djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också

medel för djurhälsovård i form av förebyggande

hälsokontroll och till djursjukdatasystemet.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till

biodlingen, totalt omfattande 3,2 miljoner kronor,

beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med

EU:s verksamhetsår under perioden den 16 oktober-den

15 oktober. Detta innebär att staten åtar sig

framtida förpliktelser som inte ryms under ramen för

beviljade anslag. Av denna anledning föreslås

riksdagen bemyndiga regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 5,9 miljoner kronor efter år 2001.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 22 303 000

kr för år 2001. För åren 2002 och 2003 beräknas

anslagsbehoven vara oförändrade i fasta priser.

Motionerna

I motionerna Fi211 och MJ257 begär Folkpartiet

liberalerna en höjning av anslaget med 4 miljoner

kronor utöver regeringens förslag (yrkandena 21

delvis resp. 12 delvis). Medlen bör användas för

resursförstärkning vid länsstyrelser och andra

berörda tillsynsmyndigheter för framför allt tillsyn

av djurtransporter.

Utskottets överväganden

Utskottet har givetvis ingen annan uppfattning än

motionärerna i motionerna Fi211 och MJ257 (båda fp)

om vikten av att djurskyddslagen och andra

författningar på djurskyddsområdet efterlevs. Som

framgår av propositionen har det landsomfattande

projektet med syfte att förbättra

djurskyddstillsynen, särskilt när det gäller

djurtransporter, fortsatt under år 1999 och beräknas

avslutas under år 2000. Härutöver kommer den

särskilda utredare som har regeringens uppdrag att

utreda djurskyddets organisation att senast den

1 december 2000 redovisa sitt uppdrag (dir.

2000:31). Utskottet förutsätter att de förslag som

då kommer att läggas fram syftar till en ytterligare

förstärkning av djurskyddet och djurskyddstillsynen.

Mot denna bakgrund, och då utskottet finner

regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget väl avvägt, ansluter sig utskottet till

regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet

under anslaget 42:3 och tillstyrker regeringens

förslag i denna del. Därmed avstyrks motionerna

Fi211 yrkande 21 delvis och MJ257 yrkande 12 delvis

om en höjning av anslaget. Utskottet tillstyrker

vidare det bemyndigande som regeringen föreslår. Det

belopp som bemyndigandet avser skall vara 5,6

miljoner kronor.

42:4 Centrala försöksdjursnämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget 42:4.

42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar

Propositionen

För anslaget föreslår Jordbruksverket att ett

bemyndigande om 7 miljoner kronor införs under

räkenskapsåret 2000. Jordbruksverket föreslår vidare

att bemyndigandet sänks till 5 miljoner kronor för

räkenskapsåret 2001.

Bidrag till obduktionsverksamhet uppgår till 2,75

miljoner kronor för år 2000. Årligen obduceras för

närvarande ett för litet antal djur, vilket inte är

tillfredsställande från smittskyddssynpunkt eller

för att kunna påvisa Sveriges sjukdomsstatus. Cirka

4 000 obduktioner per år måste utföras för att uppnå

en godtagbar nivå.

Ett nytt system för epidemiologisk övervakning av

TSE har godkänts av kommissionens Ständiga

veterinärkommitté och kommer att träda i kraft den 1

januari 2001. Den nya övervakningen innebär att nya

diagnostika kommer att användas. För Sveriges del

kommer det att röra sig om undersökning av 2 500

nötkreatur årligen.

För de nu nämnda områdena avser regeringen att

överföra 11 050 000 kr från anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk.

Mot denna bakgrund bedömer regeringen

anslagsbehovet till 90 950 000 kr. Anslagsbehoven

för åren 2002 och 2003 beräknas vara oförändrade i

fasta priser.

Motionerna

För finansiering av högre ersättning till djurägare

för produktionsbortfall vid epizootiutbrott yrkas i

motionerna MJ233 (c) yrkande 17 och MJ252 (c)

yrkande 5 (delvis) en höjning av anslaget med 35

miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Utskottet vill erinra om den nya epizootilag

(1999:657) som riksdagen antog våren 1999 (prop.

1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9). I sammanhanget

avslog riksdagen en motion (c) om ändring i lagens

ersättningsregler i enlighet med motionerna MJ233

och MJ252 (båda c). Mot bakgrund av gällande

lagstiftning finner utskottet regeringens bedömning

av medelsbehovet under anslaget 42:5 väl avvägd och

tillstyrker regeringens förslag i denna del. Därmed

avstyrker utskottet motionerna i motsvarande delar.

Utskottet tillstyrker även det bemyndigande som

regeringen föreslår.

42:6 Ersättningar för viltskador m.m.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till

åtgärder för att förebygga skada av vilt eller

ersättning för sådan skada enligt 29 a

jaktförordningen (1987:905) samt för skador som

rovdjur orsakar på renar.

För att säkerställa en rättvis fördelning av

ersättningen mellan samebyarna avsätts medel för

systematiska inventeringar för att fastställa

förekomst och föryngring av rovdjur i

renskötselområdet. För samebyarnas del av

inventeringskostnaderna beräknas 3 miljoner kronor.

Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga

länsstyrelser, som beslutar om bidrag för att

förebygga eller ersätta skada på annat än ren.

Inriktningen är att viltskador så långt möjligt

skall förebyggas.

Mot bakgrund av regeringens överväganden i

vårpropositionen och riksdagens tillkännagivande om

att motverka de ekonomiska förluster och andra

olägenheter som fiskenäringen åsamkas (bet.

1999/2000:MJU17) bör anslaget ökas med 8 miljoner

kronor. Därmed kommer ytterligare medel att kunna

anvisas för skador på annat än ren.

Regeringen bedömer således anslagsbehovet till 71

000 000 kr för år 2001. För åren 2002 och 2003

beräknas anslagsbehoven öka till 86 000 000 kr per

år.

Motionen

Enligt motion MJ251 (m) bör anslaget sänkas med 8

miljoner kronor (yrkande 5). Bakgrunden till

yrkandet är att motionärerna anser att

jaktinstrumentet, i större utsträckning än vad som

sker i dag, måste användas för att begränsa

viltskadorna.

Utskottets överväganden

Som utskottet tidigare uttalat bör det vara balans

mellan vildlevande arter (bet. 1999/2000:MJU17). I 4

§ jaktlagen (1987:259) stadgas bl.a. att viltet

skall vårdas i syfte dels att bevara de viltarter

som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter

som förekommer naturligt i landet, dels att främja

en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen

lämplig utveckling av viltstammarna. Utskottet är

väl medvetet om att skador på tamdjur orsakade av

rovdjur har ökat, liksom kostnaden för annan skada

av vilt. Som anförs i propositionen bör emellertid

några ändringar i ersättningssystemet för skador av

vilt inte övervägas innan regeringen tagit ställning

till Rovdjursutredningens förslag (SOU 1999:146).

Regeringen, som uttalar sin avsikt att återkomma

till riksdagen vad gäller förslagen i

Rovdjursutredningens slutbetänkande, bedömer att

ytterligare 15 miljoner kronor per år behöver

anvisas för åren 2002 och 2003. Utskottet ansluter

sig till regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget 42:6 och tillstyrker

regeringens förslag i denna del. Därmed avstyrker

utskottet motion MJ251 (m) yrkande 5.

Livsmedelspolitik

Propositionen

Omfattning

Till politikområdet har förts verksamheter

hänförliga till EU:s gemensamma jordbrukspolitik,

med undantag för verksamhet hänförlig till

förordningen (EG) nr 1257/99 och därmed

sammanhängande verksamhet, EU:s gemensamma

fiskeripolitik samt verksamheter tillhörande området

säkra livsmedel. Områdets utgifter bestäms i stor

utsträckning av beslut inom EU men är också till

vissa delar, främst vad gäller delar av området

säkra livsmedel, baserade på rent nationella beslut.

Verksamhetsområdena omfattar vegetabilie- och

animalieproduktion, trädgårdsnäring, fiskerinäring,

livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder på

livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-

och livsmedelsområdet, jordbruksadministration,

fiskeriadministration m.m. Centrala

förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är

Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och Statens

livsmedelsverk. Andra myndigheter inom

politikområdet är Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska institutet.

Internationellt arbete inom jordbruks- och

fiskeområdena avser framför allt verksamheten inom

Förenta nationernas jordbruks- och

livsmedelsorganisation (FAO), OECD samt regionala

organ och nordiskt samarbete.

Mål

Regeringen föreslår att målet för politikområdet

skall vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt

hållbar livsmedelsproduktion. Inom politikområdet

skapas förutsättningar för att

- de jordbruksföretag som så önskar skall kunna

anslutas fullt ut till de obligatoriska EU-stöden,

- de stödberättigade jordbruksföretag som så önskar

skall kunna anslutas till medfinansierade och

nationellt finansierade regionala stöd så att givna

ramar utnyttjas maximalt,

- jordbrukets och fiskerinäringens miljömål

uppfylls,

- genomföra en erforderlig omstrukturering av

fiskerinäringen,

- arbetet med att ta fram biologiskt och

vetenskapligt underlag förbättras,

- nå en jämn tillförsel av råvara till marknaden,

- säkerställa EG:s krav på fiskerikontroll,

- förbättra fiskevården,

- i konsumenternas intresse verka för säkra

livsmedel av god kvalitet, redlighet i

livsmedelshanteringen och bra matvaror.

Resultatbedömning m.m.

På det jordbrukspolitiska området har det första

steget mot en reformerad gemensam jordbrukspolitik

tagits genom beslutet om Agenda 2000. Den svenska

uppfattningen var att kommissionens förslag var ett

steg i rätt riktning. Resultatet blev emellertid

inte lika långtgående som förslaget. Regeringen

fortsätter därför arbetet enligt de riktlinjer för

Sveriges arbete med jordbruks- och

livsmedelspolitiken inom EU som riksdagen angav år

1998 (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr.

1997/98:241).

Jordbrukets totala intäkter beräknas preliminärt

till 30,2 miljarder kronor och jordbrukets totala

kostnader till preliminärt 26,5 miljarder kronor.

Driftsöverskottet för år 1999 var sålunda 3,7

miljarder kronor, vilket är en ökning med 500

miljoner kronor jämfört med åren 1997 och 1998.

Jordbrukarhushållens inkomster utanför jordbruket

omfattas inte av sektorskalkylen. Direktstöden,

bl.a. arealersättningar och djurbidrag, utgjorde 24

% av intäkterna år 1999. Animalieproduktionen står

för 57 % av intäkterna år 1999 där mjölken står för

32 % av de totala intäkterna. Spannmål svarar år

1999 för 5 % av de totala intäkterna medan de övriga

vegetabilierna potatis, sockerbetor, oljeväxter m.m.

svarar för 13 %. Ökningen av arbetsproduktiviteten

i Sverige under 1990-talet är på samma nivå eller

något långsammare jämfört med EU-15

(Jordbruksverkets rapport 1999:27).

Basarealen för spannmål utnyttjades år 1999 till ca

90 procent. Sverige utnyttjar, i likhet med de

flesta övriga medlemsländerna, i stort sett hela

mjölkkvoten. Minskad efterfrågan på EU-marknaden i

kombination med allt mindre möjligheter till

subventionerad export har skärpt konkurrensen på EU-

marknaden för nötkött, vilket pressat lönsamheten.

Enligt Jordbruksverkets och Livsmedelsekonomiska

institutets rapport 2000:10 Analys av underlag för

ekonomiska jämförelser mellan jordbruket i Sverige

och andra länder visar preliminära jämförelser

mellan Sverige och Danmark och Finland att

skillnaderna inte längre är så stora. Jordbrukets

strukturomvandling mot färre och större enheter

fortsätter. År 1999 fanns det 80 400

jordbruksföretag jämfört med år 1998 då det fanns 85

600. Minskningen beror framför allt på ett minskat

antal företag med djur. Sysselsättningen domineras

av män både vad det gäller personer och antalet

arbetskraftsenheter.

För år 1999 har ogynnsamma väderleksförhållanden

för höstsådd (hösten 1998) och en ökad areal i träda

bidragit till att vegetabilieproduktionen minskat.

Produktionen av socker, stärkelse, spannmål, mjölk,

fågelkött och ägg har sedan EU-inträdet hävdat sig

väl. Produktionen av nötkött samt får- och lammkött

visar en marginell minskning efter EU-inträdet.

Grisköttsproduktionen har under åren 1998 och 1999

varit ekonomiskt ansträngd i hela EU. Den svenska

produktionen bedöms minska med ca 3 % år 1999 och

med 6 % år 2000 samtidigt som den inte minskar inom

flera andra EU-länder.

Inom det fiskeripolitiska området har

utgångspunkten för beslut angående

resursförvaltningen varit den internationellt

erkända försiktighetsprincipen. De effekter som

uppnåtts inom vissa fisken av införda regler är

bl.a. en större flexibilitet i fisket samtidigt med

en väsentlig förbättring i skyddet av ung, icke

lekmogen fisk. Det beslutade fångstuttaget i

egentliga Östersjön samt Sveriges och Finlands

nationella fredningsregler har inneburit att den

naturliga produktionen av lax har ökat kraftigt i

flertalet av vildlaxälvarna. Avseende

kontrollverksamheten har de förbättringar som

genomförts i kontrollen av fångstkvoter resulterat i

att antalet kvoter som överutnyttjats fortsatt att

minska.

Fiskerinäringen har under programperioden 1995-1999

beviljats stöd inom ramen för mål 5a-fiske, såväl

inom som utanför mål 6, och gemenskapsinitiativet

Pesca. Beträffande mål 5a-åtgärder, vilka omfattar

den huvudsakliga delen av strukturstödet, kan

konstateras att investeringsviljan inom

fiskerinäringen genomgående varit stor, främst för

investeringar i beredningsindustrin, i fiskehamnar

och inom flottan. Inom mål 6 har investeringarna

främst avsett vattenbruksanläggningar.

Utnyttjandegraden var vid programperiodens slut 97 %

för mål 5a utanför mål 6, 99 % inom mål 6 och 93 %

för Pescaprogrammet.

Antalet yrkesfiskare har under den senaste 25-

årsperioden mer än halverats och uppgick i januari

2000 till drygt 2 300.

Under 1990-talet har landningarna av svenskfångad

fisk ökat med närmare 160 000 ton, vilket motsvarar

en ökning med ca 65 %, och landningar i utlandet

har minskat. I en internationell jämförelse är den

svenska fiskeflottan småskalig och karakteriseras av

en relativt hög ålder. Flottans totala kapacitet,

mätt såväl i bruttoton som i motorstyrka, har sedan

år 1995 minskat med ca 10 %.

Enligt den officiella statistiken fanns det under

år 1998 sammanlagt 405 producerande odlingar inom

det svenska vattenbruket och antalet sysselsatta

uppgick till ca 1 000 personer. Total

produktionsvolym för matfisk, kräftdjur och

blötdjur uppgick år 1998 till 5 500 ton motsvarande

ett värde av 124,2 miljoner kronor.

Under år 1998 fanns det ca 180

fiskberedningsföretag som sysselsatte drygt 2 000

personer. Den totala omsättningen uppgick till ca 2

500 miljoner kronor (exklusive företag med mindre

än 10 anställda), vilket gör sektorn till den

värdemässigt viktigaste inom fiskerinäringen. Sedan

Sveriges inträde i EU har exportvärdet av beredda

produkter mer än fördubblats. Värdet av Sveriges

totala export av fisk och fiskprodukter uppgick

under år 1998 till 2 900 miljoner kronor.

Inom såväl yrkesfisket som inom beredningsindustrin

har investeringarna som beviljats EU-medel främst

avsett kvalitets- och hygienförbättrande åtgärder

samt insatser för arbetsmiljön. Åtgärderna inom

strukturprogrammen som vidtagits för att öka den

regionala spridningen har gett positiva resultat.

Utnyttjandegraden får också betraktas som mycket

god. Enligt den oberoende utvärdering som den 31

december 1998 gjorts av programmet är uppfyllelsen

av de övergripande målen genomgående god. Stödets

effekter bedöms som goda och en tredjedel av

projekten bedöms ha haft större effekt än

förväntat.

Tillsynsverksamheten är den största funktionen inom

Livsmedelsverket. Stora delar av

tillsynsverksamheten är avgiftsfinansierad.

Kontrollen på dessa områden har effektiviserats de

senaste åren. Livsmedelsverket skall även stödja och

hjälpa kommunerna i den kommunala tillsynen. I detta

arbete har man konstaterat att kvaliteten i

tillsynen varierar i alltför hög grad mellan olika

kommuner och att tillsynsfrekvensen är låg. Den

obligatoriska egenkontrollen uppvisar brister,

särskilt vid de mindre företagen. Ett annat område

av stor vikt för det offentliga åtagandet är arbetet

med att utveckla nya och säkrare metoder för

kontroll av livsmedel. I den kunskapsuppbyggande

verksamheten vid Livsmedelsverket arbetar man med

detta.

Livsmedelsverkets mål att i konsumenternas intresse

verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet

i livsmedelshanteringen och bra matvanor kräver ett

långsiktigt arbete. Under året har Livsmedelsverket

på ett framgångsrikt sätt deltagit i ett stort

antal forskningsprojekt. Såväl livsmedelsföretag som

detaljhandel är för närvarande inne i en kraftig

strukturomvandlingsfas. Fortsatta och fördjupade

exportsatsningar är nödvändiga för att svenska

livsmedelsföretag skall bli framgångsrika på

exportmarknaderna och samtidigt behålla sin

konkurrensförmåga på hemmamarknaden.

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar

i revisionsberättelsen för år 1999 avseende

Jordbruksverket, Fiskeriverket, Livsmedelsverket,

Livsmedelsekonomiska institutet, Statens

utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Livsmedelspolitik är följande (i

miljoner kronor och löpande priser)

-----------------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

-----------------------------------------------------------

1999 2000 2000 2001 2002 2003

-----------------------------------------------------------

6 242 3 692 3 597 7 594 7 934 7 726

-----------------------------------------------------------

Utskottets överväganden

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna

målet för politikområdet Livsmedelspolitik. Utskottet har

ingen erinran mot regeringens resultatbedömning

beträffande verksamheten inom politikområdet.

43:1 Statens jordbruksverk

Propositionen

Jordbruksverket skall verka för en konkurrenskraftig

miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till

nytta för konsumenterna. Jordbruksverket skall medverka

till en korrekt tillämpning av EG:s regelverk så att

finansiella sanktioner undviks. Jordbruksverket är

fondkoordinator för EU-stöden. För år 2000 anvisades 255

706 000 kr varav 19 070 000 kr avsåg justering av

premieavgiften till Statens pensionsverk som är en ökad

kostnad för år 2000. Under åren 1998, 1999 och 2000 har

Jordbruksverket fått disponera 20 miljoner kronor, 35

miljoner kronor respektive 35 miljoner kronor för

administrativ hantering av landsbygdsprogrammet m.m. Från

och med budgetåret 2001 upphör anslagen B3 Djurregister,

B13 Jordbrukets blockdatabas samt F3 Kostnader för

livsmedelsberedskap att vara enskilda anslag för att i

stället ingå i anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.

Jordbruksverket har till följd av medlemskapet i EU

ålagts ansvar för en mängd nya arbetsuppgifter. Under

budgetperioden är ambitionsnivån fortsatt hög för en rad

arbetsuppgifter. Förutom det svenska ordförandeskapet

skall Jordbruksverket fortlöpande analysera

internationella frågor, bl.a. med koppling till de

kommande WTO-förhandlingarna, östutvidgningen samt OECD

och redovisa dessa till Jordbruksdepartementet. Vidare

skall Jordbruksverket bistå regeringen och aktivt medverka

i det internationella arbetet inom FAO, OECD och Agenda 21

för Östersjön. Utbyggnad och fortsatt utveckling av IT-

baserade stödsystem samt informationsverksamhet gentemot

länsstyrelser och jordbrukare i syfte att undgå

finansiella korrigeringar från kommissionen prioriteras.

Jordbruksverket har i mars 2000 avdelat en särskild

arbetsgrupp för hanteringen av de potentiella återkraven

för felaktigt utbetalda miljöstöd. Den nya programperioden

för miljö- och landsbygdsprogrammet som börjar år 2001

samt behovet av en bättre blockdatabas kräver att en

satsning görs under det närmaste året. I och med att år

2001 är det första året i den nya programperioden kommer

korrekta ansökningar från lantbrukarna att betala sig i

form av lägre kostnader kommande år. Under år 2001 kommer

arbetet med att utveckla grisregistret, som skall

upprättas i enlighet med direktiv 97/12/EG av den 17 mars

1997 om ändring och uppdatering av direktiv 64/432/EEG om

djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och

svin inom gemenskapen, att fortsätta. Jordbruksverket är

funktionsansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen. I

enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för innevarande

budgetår har Jordbruksverket och Livsmedelsverket

analyserat behovet av fortsatt beredskapslagring efter år

2000. Slutsatsen har varit att det inte finns några skäl

för en fortsatt lagring och att lagerverksamheten därför

skall upphöra. Avvecklingen beräknas vara klar under år

2001.

Resursåtgången i Jordbruksverkets verksamhet uppgick år

1999 till 823 årspersoner. Fördelningen på funktioner var

53 % till ärendehantering, 20 % till analys/utredning, 17

% till information, 8 % till kontroll/tillsyn och 2 %

till normering.

När det gäller avgiftsinkomsterna härrör dessa från

växtinspektion, kvalitetskontroll av frukt och grönt,

vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur,

köttklassificering m.m. Under år 2001 skall den

avgiftsfinansierade verksamheten bedrivas i oförändrad

omfattning. För perioden beräknas intäkterna och

kostnaderna till 40,5 respektive 44,5 miljoner kronor.

Eftersom utbetalningar av EU-stöd ersätts i efterskott

från EG-budgeten uppstår ett kreditbehov för

Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta kreditbehov

till 5,5 miljarder kronor för år 2001.

Implementeringen av Agenda 2000 och det nya

landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på utveckling

och effektivisering av administrationen. Jordbruksverket

och länsstyrelserna bör i likhet med innevarande år inom

ramen för anvisade medel på anslag 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur få disponera resurser för

sådana åtgärder. Anslaget till Jordbruksverket justeras

fr.o.m. år 2001 med de belopp som tidigare anvisats under

anslagen Djurregister, Jordbrukets blockdatabas samt

Kostnader för livsmedelsberedskap. Justeringen innebär

inte någon förändring av verkets uppgifter. Av anvisade

medel skall 11 050 000 kr disponeras för bekämpning och

kontrollprogram inom ramen för verkets verksamhet inom

området bekämpning av smittsamma husdjurssjukdomar.

Regeringen kommer senare att meddela de närmare villkoren

för dispositionen. För initialkostnader i samband med

införandet av ett hundregister överförs 1 miljon kronor

till anslaget Polisorganisationen under utgiftsområde 4,

varav 805 000 kr utgör ett engångsbelopp. En justering av

premierna för avtalsförsäkringarna bör också göras.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 300 456 000 kr för

år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 respektive 2003

beräknas till 301 261 000 kr räknat i fasta priser.

Motionerna

Enligt motion MJ243 (kd) har Jordbruksverket möjligheter

att rationalisera och minska sin byråkrati genom

effektiviseringar, exempelvis med ett förenklat

clearingsystem. Därför bör kostnaderna för

Jordbruksverkets verksamhet kunna minskas med 10 %

(yrkande 10). Därmed kan anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk reduceras med 30 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag (yrkande 21 delvis). I motion

MJ251 (m) yrkas att det till anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk anvisas 295 456 000 kr. Genom

regelförenklingar och administrativa förbättringar kan

anslaget reduceras med 5 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 6). Enligt motion MJ252 (c)

finns det möjlighet att anslå mindre medel till

administrationen hos Jordbruksverket. Anslaget 43:1

Statens jordbruksverk bör reduceras med 10 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 5 delvis). I

motionerna MJ257 (fp) yrkande 12 delvis och Fi211 (fp)

yrkande 21 delvis föreslås att anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk reduceras med 100 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag.

Enligt motion MJ227 (s) bör Sverige på ett aktivt sätt ta

till vara de möjligheter som finns att förenkla nationella

regler för jordbruksadministrationen. En förenkling och

effektivisering av den nuvarande organisationsmodellen

skulle ge en mer långsiktig och stabil lösning med

effektiv administration och hög måluppfyllelse.

Stödadministrationen har kopplingar till flera andra

verksamheter inom miljö- och kulturmiljöarbetet. Att dessa

verksamheter finns samlade på länsstyrelserna innebär en

hög effektivitet i arbetet med att utveckla landsbygden,

lantbruket och att stärka kulturmiljövärdena och den

biologiska mångfalden i odlingslandskapet. När det nya

stödet för miljö och landsbygdsutveckling har "satt sig"

finns det enligt motionärerna goda skäl för att flytta så

mycket som möjligt av verksamheten från Jordbruksverket

till länsstyrelserna. Enligt motion MJ258 (m) yrkande 4

bör Jordbruksverket avvecklas. Det finns anledning att

utreda om verket kan ersättas genom att dels

myndighetsuppgifter läggs på regional nivå nära

jordbrukarna, dels återstående nödvändiga arbetsuppgifter

fördelas på ny eller annan myndighet, t.ex.

länsstyrelserna.

I motion Sk323 (kd) yrkas att riksdagen beslutar att

jordbrukarnas avgifter till djurdatabasen skall avskaffas

(yrkande 30).

Utskottets överväganden

Jordbruksverket skall verka för en konkurrenskraftig

miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till

nytta för konsumenterna. Verket skall vidare medverka till

en korrekt tillämpning av EG:s regelverk så att

finansiella sanktioner undviks. Till följd av medlemskapet

i EU har Jordbruksverket, förutom funktionen som

fondkoordinator för EU-stöden, ålagts ansvar för en mängd

andra nya arbetsuppgifter. Vidare är ambitionsnivån

fortsatt hög för en rad arbetsuppgifter under

budgetperioden. Som regeringen framhåller kräver den nya

programperioden för miljö- och landsbygdsprogrammet samt

behovet av en bättre blockdatabas att en särskild satsning

görs under det närmaste året. Detta kommer att betala sig

i form av lägre kostnader under kommande år. Med det

anförda ansluter sig utskottet till regeringens bedömning

när det gäller medelsbehovet under anslaget 43:1 och

tillstyrker regeringens förslag. De motionsyrkanden som

framförs om större eller mindre besparingar på

Jordbruksverkets anslag grundas inte på någon mer ingående

eller sakligt motiverad analys av vilka verksamheter och

uppgifter som kan reduceras med verkan redan under

budgetåret 2001. När det gäller förutsättningarna för den

framtida jordbruksadministrationen återkommer utskottet i

det följande. Därmed avstyrks motionerna MJ243 (kd)

yrkandena 10 och 21 delvis, MJ251 (m) yrkande 6, MJ252 (c)

yrkande 5 delvis, MJ257 (fp) yrkande 12 delvis och Fi211

(fp) yrkande 21 delvis.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om

Jordbruksverkets tillgång till kredit på myndighetens

särskilda räntekonto för EU-verksamhet i

Riksgäldskontoret. Utskottet föreslår därför att riksdagen

godkänner vad regeringen anfört i denna del.

Beträffande frågan om en effektivare

jordbruksadministration vill utskottet anföra följande.

Som redovisas i propositionen presenterade utredningen om

myndighetsorganisation på jordbrukets område mot bakgrund

av det svenska EU-medlemskapet i december 1998 sitt

betänkande Effektivare hantering av EU:s direktstöd till

jordbruket (SOU 1998:147). Utredningen konstaterade att

det råder stora skillnader i länsstyrelsernas effektivitet

vid hanteringen av EU:s jordbruksstöd. Mot denna bakgrund

tillsatte regeringen en arbetsgrupp inom Regeringskansliet

under våren 2000 med uppgiften att se över hur problemen

inom jordbruksadministrationen skall lösas. Arbetsgruppen

överlämnade skrivelsen Rapport om effektivisering och

finansiering av jordbruksadministrationen till statsrådet

och chefen för Jordbruksdepartementet i augusti 2000.

Arbetsgruppens slutsatser är att reglerna inom den

gemensamma jordbrukspolitiken är av central betydelse för

bedömningen av jordbruksadministrationens organisation och

finansiering. Beslut om de centrala reglerna inom CAP

fattas inom EU och inte av Sveriges riksdag, regering

eller myndigheter. Beräkningen av kostnaderna för

administrationen har varit svårbedömd dels på grund av att

länsstyrelsernas redovisning av kostnaderna uppvisar ett

stort mått av osäkerhet, dels på grund av att tänkta

rationaliseringsvinster till följd av bättre rutiner och

större kunskaper uteblivit eftersom det skett ständiga

förändringar i stödsystemen. I rapporten konstateras att

de medel som hittills ställts till förfogande måste anses

ha varit tillräckliga eftersom målsättningen att helt

undvika sanktioner hittills i stort sett kunnat nås.

Länsstyrelserna anser sig sakna resurser för att hantera

återkravsärenden. I rapporten dras slutsatsen att högre

kostnadseffektivitet, förenklingar i administrationen,

förbättringar av databaser och IT-stöd, ändringar av

regelverk och ökad kunskap hos jordbrukarna bör leda till

ytterligare effektiviseringar eller minskade kostnader i

verksamheten. På några års sikt bör, enligt rapporten,

genomförandet av administrativa förenklingar och

införandet av ett nytt miljö- och landsbygdsprogram leda

till att resursbehoven bör kunna klaras med oförändrade

ramanslag om inte några förändringar i regelverket

inträffar. Det pågående kvalitetsprojektet inom

Jordbruksverket och länsstyrelserna har förutsättningar

att leda till att hanteringen av jordbrukarstöden både

blir mer effektiv och att kvaliteten i arbetet blir

bättre. Strukturutvecklingen inom jordbruket tillsammans

med utökade kommunikationsmöjligheter mellan

jordbruksföretag och myndigheter gör att förutsättningarna

för jordbruksadministrationen ändras. En organisation

bestående av 22 från varandra fristående myndigheter är i

det perspektivet inte någon långsiktigt stabil lösning

enligt rapporten. Stordriftsfördelar vad gäller såväl

stödhanteringen som en långtgående rationalisering av

ledningsfunktioner och kommunikationer bör enligt

rapporten ge väsentliga besparingar oavsett om en sådan

organisation är en del av Jordbruksverket eller utvecklas

inom ramen för länsstyrelseorganisationen. Som regeringen

framhåller innebär de nya förutsättningar som nu gäller

och de förändringar som kan förutses att

jordbruksadministrationen behöver anpassas och förändras.

Bland annat bör en koncentration av handläggningen av

ärenden eftersträvas. Det är angeläget att det påbörjade

effektiviseringsarbetet som nu bedrivs av Jordbruksverket

och länsstyrelserna ges hög prioritet och att fortsatta

åtgärder till förenklingar och rationaliseringar vidtas.

Med det anförda och då regeringen har för avsikt att

snarast att ta ställning till den närmare organisatoriska

lösningen för hur arbetet skall bedrivas föreslår

utskottet att motionerna MJ227 (s) och MJ258 (m) yrkande 4

lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Den inre marknaden inom EU förutsätter att djur skall

kunna förflyttas fritt mellan länder och regioner. Då

smittrisken ökar när djur flyttas och blandas med djur

från andra platser, är det viktigt att djurens identitet

och ursprung kan fastställas. Enligt rådets förordning

(EG) nr 820/97 skall därför alla nötkreatur, svin, får och

getter inom EU märkas och journalföras. Den aktuella

rådsförordningen ger möjlighet för medlemsländerna att ta

ut avgifter av djurhållarna för att täcka kostnaderna för

systemet för identifiering och registrering. Närmare

bestämmelser härom finns i artiklarna 2, 3 och 9 i

förordningen. Databasen har varit i funktion sedan den 31

december 1997. Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet det i motion Sk323 (kd) yrkande 30 framförda

förslaget att avgifterna till djurdatabasen skall

avskaffas.

43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3 Statens

växtsortnämnd och 43:4 Bekämpande av

växtsjukdomar

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen

43:2-43:4.

43:5 Arealersättningar och djurbidrag m.m.

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av

arealersättning, djurbidrag m.m. Anslaget är

obligatoriskt för alla medlemsländer inom EU och

finansieras helt från EG-budgeten. Utbetalningen av

arealersättning för år 2000 kommer att ske först i januari

2001, jämfört med november tidigare år. Arealersättning

lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter,

oljelin, gräsensilage och areal tagen ur produktion.

Vidare finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a.

spånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är att

åkermark tas ur livsmedels- eller foderproduktion.

Arealersättning avseende år 2001 om ca 3,9 miljarder

kronor utbetalas först i januari 2002. Det innebär att

staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte

ryms inom ramen för redan anvisade anslagsmedel. Av denna

anledning föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att

godkänna stöd som innebär utgifter på högst 4,6 miljarder

kronor efter år 2001. Regeringen bedömer anslagsbehovet

till 5 269 500 000 kr för år 2001. Anslagsbehoven för åren

2002 och 2003 beräknas till 5 407 400 000 kr.

Motionen

I motion MJ252 (c) föreslås att anslaget 43:5

Arealersättningar och djurbidrag m.m. ökas med 40 000 000

kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 5

delvis).

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen är anslaget obligatoriskt för

alla medlemsländer inom EU och finansieras helt från EG-

budgeten. Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget 43:5

och tillstyrker regeringens förslag. Därmed avstyrks

motion MJ252 (c) yrkande 5 delvis. Det i motionen

framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms inte

inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet.

Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande som

regeringen föreslår.

43:6 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget

43:6. Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande som

regeringen föreslår.

43:7 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.

Propositionen

Under anslaget redovisas de räntor som uppstår för staten

till följd av att ersättningen från EU:s jordbruksfonds

garanti- och utvecklingssektion inte sker vid samma

tidpunkt som utbetalningen. Ersättning från

garantisektionen erhålls normalt i efterskott medan det

från utvecklingssektionen är fråga om förskott. Anslaget

får även belastas med eventuella finansiella sanktioner

och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma

att ålägga Sverige. Anslaget får också tillföras

kursvinster och belastas med kursförluster som uppstår

till följd av att medlemsstaten bär kursrisken inom EU:s

jordbruksfonds utvecklingssektion. Anslaget får dessutom

belastas med s.k. tekniska kostnader för offentlig

lagring i den mån ersättning inte erhålls från EG-

budgeten. Vid ett omvänt förhållande, dvs. om EG:s

schablonersättning för de tekniska kostnaderna överstiger

de faktiska kostnaderna, tillförs anslaget medel från

inkomsttitel 6116 Offentlig lagring. Regeringen bedömer

anslagsbehovet till oförändrat 79 700 000 kr för år 2001.

För åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven vara

oförändrade.

Motionerna

Enligt motion MJ233 (c) finns det all anledning att verka

för att jordbruket inte skall drabbas negativt på grund av

att utbetalningarna av arealstöd senarelagts. En statlig

lånegaranti bör utfärdas för jordbrukare som på grund av

försenade utbetalningar av arealersättningen får

likviditetsproblem (yrkande 14). För år 2001 motsvarar den

förskjutna utbetalningen av arealersättning ca 3,9

miljarder kronor vilket beräknas medföra ett räntebortfall

på ca 40 miljoner kronor. Berörda jordbruksföretag bör

kompenseras härför (yrkande 15). Enligt motion MJ256 (m)

yrkande 8 borde regeringen redan i årets budget ha lagt

förslag om räntekompensation på grund av den senarelagda

utbetalningen av arealersättningar. Senareläggningen

innebär att man dels anstränger jordbrukssektorns

likviditet, dels orsakar räntekostnader. När det gäller

utbetalning av arealersättning för budgetåret 2000

föreslår motionärerna att utbetalningen av

arealersättningen skall ske första arbetsdagen efter

årsskiftet. Härigenom kan skadan för jordbruket minimeras

(yrkande 9).

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget 43:7 och tillstyrker

regeringens förslag i denna del.

I årets regeringsförklaring framhålls bl.a. att den

svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft skall

hävdas. De s.k. gödselskatterna skall i lämplig form

återföras till jordbruket och regeringen avser att lägga

fram förslag härom under riksdagsåret. Utöver detta har

regeringen, som ett led i ett samlat åtgärdspaket för att

stärka den svenska jordbruksnäringen, i anslutning till

regeringsförklaringen redovisat även andra åtgärder som

t.ex. kompensation för den senarelagda utbetalningen av

arealersättning. För att möjliggöra en sådan kompensation

i anslutning till arealstödsutbetalningen anser utskottet

att regeringen bör få disponera anslaget 43:7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Från anslaget bör högst 30 miljoner kronor få användas för

detta ändamål. Enligt utskottets mening får det ankomma på

regeringen att besluta om den närmare utformningen av

kompensationen, som förutsätts stå i överensstämmelse med

de regler som gäller för den gemensamma

jordbrukspolitiken. Utskottet har tidigare uttalat sig om

betydelsen av att den senarelagda arealersättningen

utbetalas med minsta möjliga fördröjning (bet.

1999/2000:MJU2). Utbetalningen av den nu aviserade

kompensationen bör göras i så nära anslutning som möjligt

till utbetalningen av arealersättningen. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna MJ233 (c) yrkande 15

och MJ256 (m) yrkandena 8 och 9 bör ges regeringen till

känna.

Motion MJ233 yrkande 14 avstyrks i den mån den inte kan

anses tillgodosedd med vad utskottet nu anfört.

43:8 Fiskeriverket

Propositionen

Kraven på verksamheten har ökat på fiskerikontrollens

område och genom att verkets uttalade roll på

miljöområdet förstärkts. Dessa faktorer har i hög grad

påverkat arbetet under år 1999. Under detta år hade

Fiskeriverket 254 årsarbetskrafter och verksamhetens

totala omslutning var 180,1 miljoner kronor, varav 33 %

eller 60,1 miljoner kronor finansierades av anslagsmedel.

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och

tjänsteexport. För budgetåret 1999 erhöll Fiskeriverket

45,1 miljoner kronor i avgiftsintäkter från sin

uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna

får disponeras av Fiskeriverket.

Enligt regeringen har Fiskeriverket utförligt redovisat

sina prestationer, resultatet av dessa och kopplingen till

de operativa målen. Av resultatredovisningen framgår att

verket har arbetat i linje med de övergripande målen i

regleringsbrevet. Regeringen bedömer anslagsbehovet till

66 516 000 kr för år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002

och 2003 beräknas vara oförändrade.

Motionerna

Enligt motion MJ243 (kd) har Fiskeriverket erhållit ökade

anslag under senare år. För år 2001 föreslås därför att

anslaget till Fiskeriverket reduceras med 3 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 21 delvis).

Även i motion MJ252 (c) framhålls att det finns möjlighet

att anslå mindre medel till administrationen hos

Fiskeriverket. Anslaget föreslås minskas med 2 000 000 kr

(yrkande 5 delvis).

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen har Fiskeriverket utförligt

redovisat sina prestationer, resultatet av dessa och

kopplingen till de operativa målen. Enligt regeringen har

Fiskeriverket arbetat i linje med de övergripande målen i

regleringsbrevet. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag när det gäller

medelsanvisningen under anslaget 43:8. Därmed avstyrks

motionerna MJ243 (kd) yrkande 21 delvis och MJ252 (c)

yrkande 5 delvis.

43:9 Strukturstöd till fisket m.m., 43:10 Från

EG-budgeten finansierade strukturstöd till

fisket m.m. och 43:11 Fiskevård

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen

43:9-43:11.

43:12 Statens livsmedelsverk

Propositionen

Livsmedelsverket skall i konsumenternas intresse verka för

säkra livsmedel av god kvalitet, ärlighet i

livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta

uppgifter är att utarbeta föreskrifter inom

livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen

(1971:511) samt leda och samordna livsmedelskontrollen,

informera om viktiga förhållanden på livsmedelsområdet,

aktivt medverka till att riksdagens och regeringens

riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, verkställa

utredningar och vetenskapliga undersökningar om livsmedel

och matvanor samt att utveckla metoder för

livsmedelskontrollen. Inom ramen för regeringens satsning

på forskning och utveckling av ekologisk produktion och

ekologiska produkter föreslår regeringen att

Livsmedelsverket tillförs 2 miljoner kronor per år under

tre år till studier om säkra ekologiska livsmedel och kost

helt eller delvis baserad på ekologiska livsmedel.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 119 655 000 kr för

år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003 beräknas

till 122 140 000 respektive 124 810 000 kr.

Motionerna

I motion MJ243 (kd) föreslås att Livsmedelsverket tillförs

ytterligare 6 000 000 kr utöver regeringens förslag. Den

snabba utvecklingen av nya produkter, ökad handel men

också ökad kunskap om olika risker kräver att

livsmedelsmyndigheten har kunskap och metoder som kan

ligga till grund för hur livsmedelshanteringen skall

regleras och kontrolleras (yrkande 21 delvis). Enligt

motionärerna i motion MJ252 (c) är det möjligt att anslå

mindre medel till administration hos Statens

livsmedelsverk. Anslaget 43:12 bör därför reduceras med 10

000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande

5 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget 43:12 och tillstyrker

regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna MJ243 (kd)

yrkande 21 delvis och MJ252 (c) yrkande 5 delvis. Det i

motion MJ243 framförda yrkandet om en höjning av anslaget

ryms inte inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet.

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet

Propositionen

Livsmedelsekonomiska institutet, vars verksamhet omfattar

analyser och utredningar inom det jordbrukspolitiska

området och livsmedelsområdet, har varit verksamt i drygt

ett år. Det bildades den 1 juli 1999. Den

analysverksamhet som myndigheten bedriver utgör ett

viktigt komplement till verksamheten vid övriga

myndigheter och utgör ett viktigt underlag för regeringens

ställningstaganden i frågor på det livsmedelspolitiska

området. Största delen av de nuvarande resurserna används

till analyser rörande CAP, WTO och utvidgningen av EU.

Regeringen föreslår att ett ramanslag på 8 156 000 kr

anvisas för år 2001. För åren 2002 och 2003 beräknas

anslagsbehoven till 8 306 000 respektive 8 474 000 kr.

Motionen

Enligt motion MJ251 (m) bedrivs liknande verksamhet som den

Livsmedelsekonomiska institutet ansvarar för även av

Jordbruksverket. Enligt motionärerna förefaller detta inte

vara optimalt från ett resursperspektiv. Därför föreslås

att anslaget minskas med 4 078 000 kr (yrkande 7).

Utskottets överväganden

Avsikten med att inrätta det Livsmedelsekonomiska

institutet var att tillgodose det ökande behovet av

utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk inriktning

inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Analyserna skall

vara grundade på vetenskapliga metoder, ha en

samhällsekonomisk huvudinriktning och omfatta såväl

nationella som internationella frågor. Målet med

Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet är att förse

regeringen med långsiktigt, analytiskt underlag inför

beslut och internationella förhandlingar om jordbruks- och

livsmedelsfrågor samt öka kunskapen om dessa frågor bland

allmänheten. Med det anförda ansluter sig utskottet till

regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under

anslag 43:13 och tillstyrker regeringens förslag. Därmed

avstyrks motion MJ251 (m) yrkande 7.

43:14 Livsmedelsstatistik och 43:15 Jordbruks-

och livsmedelsstatistik finansierad från EG-

budgeten

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen

43:14-43:15.

43:16 Åtgärder på livsmedelsområdet

Propositionen

Anslaget disponeras för att främja export av livsmedel

samt för andra åtgärder på livsmedelsområdet med särskild

tonvikt på konsumentperspektivet under perioden 2000-2002.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 25 000 000 kr för

år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003 beräknas

till 25 000 000 kr respektive 5 000 000 kr.

Motionen

Enligt motion MJ243 (kd) måste Sverige nu likt andra EU-

länder satsa ordentligt med nationella medel för att

stötta svensk livsmedelsexport. Efter att först ha utökat

anslaget inför innevarande år, om än otillräckligt, görs

nu en neddragning av anslaget trots att årets

anslagsprognos visar på att medlen gott och väl kommer att

förbrukas. Anslaget 43:16 bör därför ökas med 20 000 000

kr i förhållande till regeringens förslag (yrkandena 8 och

21 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget 43:16 och tillstyrker

regeringens förslag. Därmed avstyrks motion MJ243 (kd)

yrkandena 8 och 21 delvis. Det i motionen framförda

yrkandet om en höjning av anslaget ryms inte inom den av

riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.

43:17 Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget

43:17.

Landsbygdspolitik

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar

utveckling av landsbygden. Åtgärderna är i stor

utsträckning riktade till lantbruksföretag men också till

andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i

huvudsak rådets förordning (EG) nr 1257/99 av den 17 maj

1999 om stöd till utveckling av landsbygden samt åtgärder

som syftar till att underlätta genomförandet av denna.

Politikområdet omfattar också försöks- och

utvecklingsverksamhet inom ramen för de skilda nationella

handlingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan.

Mål

Regeringen föreslår att målet för politikområdet skall

vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar

utveckling av landsbygden. Målet inbegriper en hållbar

livsmedelsproduktion med ökad miljöanpassning,

sysselsättning, regional balans och uthållig tillväxt.

Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas

samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte

att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen

uppnås inom en generation.

Resultatbedömning m.m.

När det gäller miljöfrågorna framhålls bl.a. i

propositionen att Jordbruksverket, Naturvårdsverket och

Riksantikvarieämbetet, inom ramen för uppdraget att följa

och utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma

jordbrukspolitiken, har visat att arealen hävdad betesmark

sannolikt har ökat sedan EU-inträdet. Detta bidrar både

till att bevara den biologiska mångfalden och det öppna

odlingslandskapet.

Handlingsprogrammet för bekämpningsmedel syftar till att

hälso- och miljöriskerna skall fortsätta att minska.

Resultatet av handlingsprogrammet åren 1986-1998 är att

miljö- och hälsoriskerna reducerats med 62 respektive 75 %

(beräknat som miljö- respektive hälsoindex gånger försåld

volym bekämpningsmedel). Under de senaste åren har dock en

viss ökning av miljöriskindikatortalen skett. Orsaken till

att den försålda volymen ökat är främst en förändrad

grödfördelning till följd av den gemensamma

jordbrukspolitiken samt en förändrad prisrelation mellan

mekanisk och kemisk ogräsbekämpning. Det nuvarande

handlingsprogrammet för bekämpningsmedel löper ut år 2001.

Ambitionen att halvera den mänskligt orsakade

kvävebelastningen på havet från jordbruksmark mellan åren

1985 och 1995 har inte nåtts. Belastningen beräknas ha

minskat med ca 25 % 1998. Däremot har en 20-procentig

minskning av försäljningen av kväve i form av

handelsgödsel skett mellan åren 1986 och 1999, vilket

överensstämmer med riksdagens beslut. Ammoniakförlusterna

från jordbruket skall minska från 1995 års nivå. Till år

1998 var minskningen ca 5 %. Fosforeffektiviteten har ökat

avsevärt sedan år 1985 - från 34 % till 56 % år 1997. Det

av riksdagen fastställda målet om ekologisk produktion på

10 % av den totala åkerarealen är uppnått.

När det gäller jordbrukets miljöersättningsprogram

framhålls att erfarenheterna av det tidigare

miljöersättningsprogrammet har varit goda. För löpande

flerårsåtaganden enligt det tidigare miljöprogrammet

gäller att dessa får fullföljas. En övergång mellan de

olika programmen kommer att vara möjlig i de fall detta

medför en ökad miljönytta. Därigenom kan även

administrativa förenklingar uppnås. Anslutningen till

åtgärderna för att främja biologisk mångfald och

kulturmiljövärden har varit god. Arealmålen för

ersättningarna till slåtterängar och kulturmiljöer är

uppnådda och flertalet betesmarker, motsvarande 385 000

hektar eller ca 85 % av arealen, omfattas numera av någon

av miljöersättningarna. Anslutningen till

miljöersättningen för flerårig vallodling är god. Detta

gäller även öppet odlingslandskap, den andra stora

ersättningsformen till vallproduktion. Inom båda dessa

ersättningsformer är anslutningen i förhållande till

arealmålet över 80 %. Beträffande miljöanpassat jordbruk

är anslutningen i förhållande till målet för de

miljöersättningar som syftar till att minska

växtnäringsförluster lägre än motsvarande siffror för ovan

nämnda ersättningar, men anslutningen ökar stadigt. Beslut

om stöd till åtgärder inom ramen för olika

strukturfondsprogram och stödordningar för perioden

1995-1999 motsvarar i stort sett de budgeterade beloppen.

I arbetet med miljö- och landsbygdsprogrammet har

tidigare erfarenheter av tillämpningen av motsvarande

stöd och ersättningar tagits till vara. En integration

mellan olika åtgärder och delar i programmet har

eftersträvats för att på ett samlat sätt åtgärda

landsbygdsspecifika problem och för att optimera

förutsättningarna för att lösa dessa. I linje med EU:s

regler skall en halvtids- och slututvärdering av

programmet genomföras. Miljöarbetet inom jordbruket har

länge bedrivits i nationella handlingsprogram vars syfte

är att reducera jordbrukets negativa miljöpåverkan såväl

som för att förstärka dess positiva effekter. Ett

sammanhållet arbete liksom kontinuerliga utvärderingar och

uppföljningar av detta är viktiga instrument i

miljöarbetet. Miljö- och landsbygdsprogrammets olika

åtgärder för att miljöanpassa jordbruket utgör ett viktigt

styrmedel i detta arbete. Försöks- och

utvecklingsverksamhet inom de nationella

handlingsprogrammen bör utgöra ett viktigt

kunskapsunderlag i arbetet med att kontinuerligt förbättra

åtgärder liksom utgöra en bas för informationsspridning

till olika aktörer. Miljöersättningarna till jordbruket

har visat sig vara av stor betydelse för att uppnå

miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Därför har

sådana miljöersättningar en betydande omfattning även inom

det nya miljö- och landsbygdsprogrammet.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet

Landsbygdspolitik är följande (i miljoner kronor)

-----------------------------------------------------------

Utfall Anslag¹ Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

-----------------------------------------------------------

1999 2000 2000 2001 2002 2003

-----------------------------------------------------------

3 575 3 871 4 568 3 755 3 784 3 883

-----------------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska

vårpropositionen.

Utskottets överväganden

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna

målet för politikområdet Landsbygdspolitik. Utskottet har

ingen erinran mot regeringens resultatbedömning

beträffande verksamheten inom politikområdet.

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Propositionen

Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

används i huvudsak för att finansiera strukturstöd och

miljöersättningar med anknytning till jordbruket inklusive

det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige.

Bestämmelser om investeringsstöd till lantbrukare,

startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning

och saluföring av jordbruksprodukter, regionala stöd,

kompensationsbidrag till jordbruk i bergsområden och

mindre gynnade områden, kompetensutveckling, miljöåtgärder

i jord- och skogs-bruket, åtgärder som främjar anpassning

och utveckling av landsbygden m.m. återfinns numera i

rådets förordning (EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling

av landsbygden. Rådsförordningen ersätter därmed nio

tidigare förordningar om struktur-, miljö- och

landsbygdsåtgärder med anknytning till den gemensamma

jordbrukspolitiken. Nationella bestämmelser finns i

förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder. Miljöåtgärder i jordbruket

är det enda som förblir obligatoriskt för EU:s

medlemsstater. Drygt hälften av kostnaderna för

miljöåtgärderna finansieras via EG-budgeten.

Enligt anslutningsfördraget får Sverige lämna nationellt

stöd för att upprätthålla produktionen i norra Sverige

(stödområdena 1-3). Stöd kan lämnas för slaktsvin, suggor,

getter, ägg, potatis, bär och grönsaker samt som

pristillägg och transportstöd för mjölk. Stödet är

beräknat utifrån förutsättningen att den totala stödnivån

före EU-medlemskapet skall kunna upprätthållas.

Jordbruksverket och länsstyrelserna bör i likhet med

tidigare år inom ramen för anvisade medel få disponera

resurser för återkrav av ersättningar, implementeringen av

Agenda 2000 och det nya landsbygdsprogrammet. Högst 45

miljoner kronor får disponeras år 2001.

Regeringen föreslår att anläggningsstöd för plantering av

energiskog skall kunna lämnas t.o.m. år 2003. Dessa

åtgärder skall finansieras inom ramen för detta anslag.

Högst 5 miljoner kronor per år får användas för ändamålet.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 2 203 000 000 kr

för år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003

beräknas till 2 203 000 000 kr respektive 2 223 000 000

kr.

Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till

investeringar i jordbruksföretag, stöd till bearbetning

och saluföring av jordbruksprodukter samt miljöåtgärder

och åtgärder för landsbygdens utveckling är stödformer som

bygger på fleråriga åtaganden. Detsamma gäller åtgärder

inom ramen för strukturfondsprogrammen i mål 1 och

gemenskapsinitiativet LEADER+. Detta innebär att staten

åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms

inom ramen för redan anvisade anslagsmedel. Regeringen bör

därför bemyndigas att under år 2001 i fråga om ramanslaget

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om

bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 2 950 000 000 kr efter år 2001. Vid beräkningen

har beaktats tillgängligt anslagssparande.

Anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur används i huvudsak för att

finansiera struktur- och miljöstöden med anknytning till

jordbruket och de regionala stöden till jordbruket i norra

Sverige. Till anslaget förs även Jordbruksfondens

utvecklingssektions finansiering av mål 1- och

LEADER+programmen. Från anslaget utbetalas även

ersättningar för löpande åtaganden från den tidigare

programperioden. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 1

500 922 000 kr för år 2001. För åren 2002 och 2003

beräknas anslagsbehoven till 1 529 469 000 kr respektive 1

557 951 000 kr.

Startstöd till yngre jordbrukare, investeringsstöd, stöd

till bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter

samt miljöersättningar och andra kom-pletterande åtgärder

är stödformer som bygger på fleråriga åtaganden. Detsamma

gäller åtgärder inom ramen för strukturfondsprogrammen i

mål 1 och gemenskapsinitiativet LEADER+. Detta innebär

att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som

inte ryms inom ramen för redan anvisade anslagsmedel.

Regeringen bör därför bemyndigas att under år 2001 i

fråga om ramanslaget Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om

bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 3 515 000 000 kr efter år 2001. Vid beräkningen

har beaktats tillgängligt anslagssparande.

Motionerna

Enligt motion MJ233 (c) bör det maximala beloppet för

startstöd höjas till samma nivå som EG-förordningen anger

(yrkande 24). Beträffande landsbygdsförordningen och

miljöstödsprogrammen anför motionärerna att Sveriges

tilldelning av EG-medel innebär en förlust på ca 0,5

miljarder kronor per år i utebliven EG-finansiering. Till

följd härav finns det ett stort behov av ökad ekonomisk

kompensation (yrkande 25). När det gäller kostnadsramarna

för EG-medfinansierade anslag framhålls i motion MJ243

(kd) att dessa långsiktigt måste ligga på en nivå som

innebär att Sverige fullt ut använder de EG-anslag som är

möjliga. Europeiska kommissionen har drastiskt skurit ned

kommande miljö- och landsbygdsprogram, vilket drabbar

svensk lantbruksnäring hårt (yrkande 5). Behovet av stöd

till mindre gynnade områden, startstöd till unga

jordbrukare och nyetablerade bönder är fortfarande mycket

stort. Vidare framhålls att det måste vara fel att

avveckla det s.k. REKO-stödet om man vill höja

miljöambitionen inom hela jordbruksnäringen. Det bör också

i fortsättningen vara möjligt att lägga om delar av

växtodlingen till ekologisk produktion och/eller

betesdrift utan att den övriga andelen påverkas. Man bör

knyta den ekologiska vallen och betesdriften enbart till

djurhållning. Den djurhållning som används i betesdriften

bör också kunna bestå av hästar. Vidare behövs ett stöd

för ekologisk odling i växthus och en särskild stödinsats

för att upprätthålla mjölkproduktionen i skogs- och

mellanbygd. Sammantaget bör ytterligare 530 miljoner

kronor anvisas för att kompensera bortfallet. När det

gäller Norrlandsstödet skulle en höjd intransport-

ersättning sannolikt leda till ökad stabilitet och

framtidstro. Kostnaden för kadaverinsamlingen har heller

inte tidigare beräknats ingå i underlaget för

merkostnaderna i norra Sverige. Ytterligare 7 miljoner

kronor bör anslås som ett extra Norrlandsstöd (yrkande 6).

Sammanlagt föreslås att anslaget 44:1 tillförs ytterligare

537 000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 21

delvis). Enligt motion MJ252 (c) erhöll Sverige en mycket

dålig tilldelning av EG-resurser vilket innebär att vi

förlorade ca 0,5 miljarder kronor per år i utebliven EG-

finansiering. Motionärerna avser att positivt medverka för

att hitta en lösning och tillför därför anslaget 44:1 560

000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 5 delvis).

När det gäller det s.k. REKO-stödet framhålls i motion

MJ766 (kd) yrkande 6 att ett arealstöd för

miljöförbättrande åtgärder utgör en viktig stimulans till

förändring av produktionsmetodik och

produktionsuppläggning. Vidare anförs att stödet för

ekologisk odling inom EU också skall innefatta stöd till

ekologisk växthusodling. För växthusodlingens del bedrivs

i dag en alltför begränsad, av samhället stödd,

forsknings- och utvecklingsverksamhet för att ge

vägledning för företag som önskar att utveckla

produktionen efter ekologiska principer (yrkande 7).

När det gäller jordbruket i norra Sverige framhålls i

motion MJ206 (c) att tendensen för jordbruksproduktionen

inom stödområde 1 i dag är vikande, särskilt i det

fjällnära området. Det är av yttersta vikt att snarast

höja den regionala ersättningsnivån till jordbruket i

detta område. Enligt motion MJ210 (c) måste den nationella

ersättningen till jordbruket i norra Sverige utgå enligt

tidigare kommissionsbeslut. Anslagna medel har inte

förbrukats, och produktionen understiger klart den

referensnivå som fastställdes i samband med Sveriges EU-

inträde. Regeringen bör uppta överläggningar med

kommissionen om att den nationella delen av

merkostnadsersättningen för suggorna skall höjas. I motion

MJ223 (c) uppmärksammas intransportersättningens stora

betydelse för att öka stabiliteten och framtidstron bland

lantbrukarna. Starka skäl talar för att den höjs för

mjölken och återinförs för ägg och kött. Regeringen bör

snarast ta upp överläggningar med EU-kommissionen i denna

fråga. Även i motion MJ235 (kd) framförs krav om att

transportersättningen för jordbruket i norra Sverige skall

höjas och att både kött och ägg skall ingå i underlaget

(yrkande 1). Vidare framhålls att det nya landsbygds- och

miljöprogrammet har medfört en kraftig nedtrappning av

kompensationsersättningen till spannmålen i norra Sverige.

Detta innebär att lönsamheten i svinproduktionen kommer

att försämras ytterligare från år 2001. Den nationella

delen av merkostnadsersättningen för suggproduktionen

måste därför höjas (yrkande 2). Enligt motion MJ246 (v)

yrkande 1 föreligger ett behov av en översyn av de

nationella stöden. Ett antal utvärderingar från

Jordbruksverket visar att utfallet varit relativt sett

mindre gynnsamt för Norrlandsjordbruket än för övriga

delar av landet. Vidare kan konstateras att de nationella

ersättningarna inte utnyttjats fullt ut. Utbetalda

nationella merkostnadsersättningen till norra Sverige var

år 1999 305 miljoner kronor. Detta skall jämföras med det

beslutade referensbeloppet på 316 miljoner kronor. Dessa

medel är också anslagna i budgetpropositionen. Enligt

motionärerna kommer den av regeringen beslutade

tillämpningen av Agenda 2000 med bland annat sänkta

ersättningar för spannmål i stödområdena ett till tre att

särskilt drabba svinproduktionen. Regeringen bör därför

pröva möjligheten att inom den framförhandlade ramen höja

ersättningen för suggor (yrkande 2). Riksdagen gav i

december 1998 regeringen i uppdrag att utforma ett

särskilt stöd till jordbruket i fjällnära områden för att

kompensera det sämre utfallet efter EU-inträdet i

stödområde 1. Det är av yttersta vikt att snarast höja

den regionala ersättningsnivån till jordbruket i detta

område (yrkande 3). Även i motion MJ256 (m) uppmärksammas

att riksdagen i december 1998 gav regeringen i uppdrag att

utforma ett särskilt stöd till jordbruket i det fjällnära

området. Den nationella ersättningen till jordbruket i

norra Sverige, som är direkt kopplad till produktionen,

sjunker successivt inom stödområde 1. Ersättningarna bör

kunna korrigeras något uppåt. Det skall givetvis ske inom

den befintliga ramen. Som exempel kan nämnas suggstödet

(yrkande 15).

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen används anslaget 44:1 i

huvudsak för att finansiera strukturstöd och

miljöersättningar med anknytning till jordbruket inklusive

det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige.

Utgångspunkten för regeringens förslag till

medelsanvisning är de av Sverige tillämpade miljö- och

strukturstöden som prövats av EG-kommissionen inom ramen

för antagandet av Sveriges miljö- och landsbygdsprogram.

När det gäller det nationella stödet till jordbruket i

norra Sverige anvisas medel så att den totala stödnivån

före EU-medlemskapet skall kunna upprätthållas. Under

anslaget 44:2 anvisas medel motsvarande EU:s finansiering

av struktur- och miljöstöden med anknytning till

jordbruket och de regionala stöden till jordbruket i norra

Sverige. Till anslaget förs även Jordbruksfondens

utvecklingssektions finansiering av mål 1- och

LEADER+programmen. Från anslaget utbetalas dessutom

ersättningar för löpande åtaganden från den tidigare

programperioden. När det gäller det svenska miljö- och

landsbygdsprogrammet bör i detta sammanhang även

uppmärksammas att regeringen den 26 oktober innevarande år

gett Jordbruksverket i uppdrag att genomföra en översyn av

programmet för Sverige åren 2000-2006. Jordbruksverket

skall, efter samråd med Naturvårdsverket,

Riksantikvarieämbetet, Livsmedelsekonomiska institutet,

länsstyrelserna och berörda organisationer, bl.a.

genomföra en översyn i syfte att fullt utnyttja

tillgängliga medel. Jordbruksverket skall genom översynen

analysera behovet av och lämna förslag på eventuella

förändringar i miljö- och landsbygdsprogrammet mot

bakgrund av målen i programmet och vunna erfarenheter.

Verket skall också i samband med analysen bedöma om det

finns behov av och eventuellt lämna förslag på ytterligare

miljö- och landsbygdsåtgärder. Jordbruksverket skall

vidare bl.a. bedöma de sammanlagda effekterna av och

förutsättningarna för att tillföra ytterligare EG-medel

för de åtgärder som eventuellt föreslås genom tillämpning

av modulering i enlighet med rådets förordning (EG) nr

1259/1999 av den 17 maj 1999 om gemensamma bestämmelser

för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma

jordbrukspolitiken. Uppdraget skall redovisas senast den

31 december 2001. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag när det gäller medelsanvisning under

anslagen 44:1 och 44:2. Därmed avstyrks motionerna MJ233

(c) yrkandena 24 och 25, MJ243 (kd) yrkandena 5, 6 och 21

delvis, MJ252 (c) yrkande 5 delvis och MJ766 (kd)

yrkandena 6 och 7. De i motionerna MJ243 och MJ252

framförda yrkandena om en höjning av anslaget ryms inte

inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet. Vidare tillstyrker utskottet de

bemyndiganden som regeringen föreslår.

Med anledning av de i flera motioner framförda

synpunkterna beträffande jordbruket i norra Sverige vill

utskottet anföra följande. En av utgångspunkterna i

tillämpningen av miljö-, struktur- och regionalstöden

under perioden 1995-2000 har varit att förbättra

konkurrenskraften och upprätthålla stödnivån till

jordbruket i norra Sverige. Enligt fördraget om Sveriges

anslutning till EU har det varit möjligt att lämna ett

stöd till jordbruket i norra Sverige motsvarande nivån

före det svenska medlemskapet. Det tidigare statliga

stödet ersattes av stödformerna kompensationsbidrag,

miljöersättning för att hålla landskapet öppet och ett

särskilt nationellt stöd vars utformning regleras av

särskilda beslut av EG-kommissionen. På regeringens

uppdrag redovisade Statens jordbruksverk i mars 1998 en

utvärdering av de regionala stöden till jordbruket

(Rapport 1998:2). Verket ansåg inte att det var motiverat

att föreslå några större förändringar i de regionala

stöden. Årligen redovisar Jordbruksverket statistik om det

nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Denna

visar att det sker en snabb strukturförändring av

jordbruket i Norrlands inland utan att någon minskning av

produktionen sker. Utbetalt nationellt stöd, som har

koppling till produktionen, har för stödområde 1 uppgått

till ca 55 miljoner kronor per år under de senaste åren.

Även kompensationsbidraget till mindre gynnade områden och

miljöstödet för att hålla landskapet öppet har betalats ut

med i stort sett oförändrat belopp, ca 56 miljoner kronor

per år. Det innebär att en i stort sett oförändrad

produktion av i första hand mjölk bedrivs vid färre och

större företag. Utgångspunkten för det nya miljö- och

landsbygdsprogrammet är att den tidigare stödnivån för

jordbruket i norra Sverige skall upprätthållas genom

motsvarande stödformer i det nya programmet. Villkoren för

det nationella stödet, som inte ingår i miljö- och

landsbygdsprogrammet, är desamma som tidigare. Det bör

också nämnas att möjligheterna att få arealersättning från

år 2000 har utökats genom att odling av vallensilage

blivit stödberättigad. Eftersom vallodling helt dominerar

växtodlingen i stödområde 1 innebär förändringen ett

inkomsttillskott för jordbruksföretagen. Vidare bör

framhållas att det i båda nu antagna samlade

programdokumenten för mål 1 finns resurser avsatta för

utveckling av jordbruket och landsbygden i regionen. Både

för den norra och för den södra regionen har särskilda

åtgärder planerats för att i ökad omfattning främja det

fjällnära jordbruket och för att underlätta och främja en

diversifiering av jordbruket. Stödvillkoren för

investeringar i jordbruksföretagen och den småskaliga

livsmedelsindustrin har förbättrats. I inlandet kan stöd

lämnas med upp till 50 % för investeringar som höjer

jordbruksföretagens konkurrensförmåga. Anpassning till ett

ekologiskt hållbart jordbruk och diversifiering

prioriteras. Stödet till bearbetning och saluföring kommer

att främst inriktas på småskalig förädling och

marknadsföring av produkter baserade på lokala råvaror.

Även andra åtgärder i de integrerade mål 1-programmen har

som syfte att gynna utvecklingen i inlandet.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att de nu antagna

samlade programdokumenten för mål 1 kan antas stärka

konkurrenskraften för jordbruket i Norrlands inland.

Åtgärder möjliggörs som både underlättar en nödvändig

fortsatt strukturutveckling inom jordbruket och främjar

ökad sysselsättning på landsbygden bl.a. genom en snabbare

diversifiering av de jordbruksföretag som saknar

förutsättningar att utveckla sin jordbruksproduktion.

Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen

kommer att följa utvecklingen och effekterna av de

åtgärder som nu vidtagits. Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna MJ206 (c), MJ223 (c), MJ235 (kd)

yrkande 1, MJ246 (v) yrkandena 1 och 3 samt MJ256 (m)

yrkande 15 delvis lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Enligt Jordbruksverkets redovisning av stödet till

svinproduktionen i norra Sverige har stödet till

suggor/smågrisproduktion minskat i omfattning varje år

under perioden 1996-1999. Stödets omfattning har minskat

från 5 700 djur till 4 400 djur. Referensvolymen är 7 400

suggor. Däremot har antalet slaktsvin med stöd under samma

period ökat från 105 000 till 109 000. Stödets omfattning

når nästan upp till den tillåtna referensvolymen. Det

tillåtna sammanlagda stödet till suggor/smågrisproduktion

är 2,91 miljoner kronor. Under år 1999 betalades 1,71

miljoner kronor ut. Det finns därför ett utrymme på ca en

miljon kronor för en höjning av stödnivån utan att den

tillåtna omfattningen överskrids. En höjning av stödet per

sugga måste godkännas av Europeiska kommissionen. Enligt

uppgift från Jordbruksdepartementet finns ett utrymme på

totalt ca 5 miljoner kronor för eventuella stödjusteringar

på anslagsposten nationellt stöd till jordbruket i norra

Sverige (44:1). Frågan om en eventuell förändring av

stödet inom den framförhandlade ramen kommer att beredas

inom departementet under hösten. I det sammanhanget kommer

även frågan om stödnivån för suggor/smågrisproduktion att

behandlas. Utskottet förutsätter att de eventuella

förändringar som genomförs medför att den framförhandlade

ramen bättre kan utnyttjas. Mot bakgrund av det anförda

föreslår utskottet att motionerna MJ210 (c), MJ235 (kd)

yrkande 2, MJ246 (v) yrkande 2 och MJ256 (m) yrkande 15

delvis lämnas utan vidare åtgärd.

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda

nationella handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks-

och utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen inom

jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat

växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och

minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, bevarande

av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden

samt ökad andel ekologisk produktion. Likaså disponeras

anslaget för uppföljning och utvärdering av den gemensamma

jordbrukspolitikens miljöeffekter, m.m.

Regeringen föreslår att medel avsätts för en

utvecklingsfond för trädgårdsnäringen. Som skäl härför

anförs bl.a. att företrädare för trädgårdsnäringen vid

flera tillfällen har gjort framställningar till regeringen

om inrättandet av en trädgårdsnäringsfond för åtgärder

till stöd för näringen, t.ex. FoU-verksamhet. Olika

lösningar på frågan har övervägts inom Regeringskansliet.

Regeringen föreslår nu att medel för ändamålet avsätts

inom ramen för detta anslag. För finansieringen bör bl.a.

utnyttjas medel som frigörs genom att

kreditgarantigivningen till trädgårdsnäringen upphör (se

anslaget 44:4) På sikt bör en bidragsnivå på 8 miljoner

kronor per år eftersträvas. För år 2001 beräknas 5

miljoner kronor kunna avsättas för ändamålet.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 29 429 000 kr för

år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003 beräknas

oförändrade i fasta priser.

Motionerna

I motion MJ228 (s) framhålls att medel till försöks- och

utvecklingsverksamhet inom ekologisk produktion sedan ett

antal år har funnits inom anslaget "Miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket" (ny beteckning 44:3). En ram för

dessa ändamål har specificerats inom anslaget. I

budgetförslaget för år 2001 anges inte längre några ramar

inom anslaget. Det innebär att Jordbruksverket fritt kan

fördela medlen mellan de olika ändamål som anslaget

omfattar. Den praktiska försöks- och

utvecklingsverksamheten inom ekologiskt lantbruk riskerar

därmed att förlora de öronmärkta medel som i ett antal år

funnits inom anslaget för miljöförbättrande åtgärder.

Jordbruksverket bör därför ha en klar instruktion om att

minst samma ram som tidigare skall finnas tillgänglig

under år 2001 för försök och utveckling, inklusive

aktörsoberoende insatser för marknadsutveckling. Enligt

motion MJ233 (c) har regeringen under senare år ökat

anslagen till forskning om ekologiskt jordbruk och

trädgårdsproduktion. Detta är en positiv utveckling och en

nödvändighet om målet skall kunna nås att den ekologiskt

odlade arealen skall uppgå till 20 % år 2005 samt att den

ekologiska animalieproduktionen bör öka. De basanslag (5

miljoner kronor) för forskning i ekologiskt lantbruk som

beviljats i årets budgetproposition går endast till

Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU). Detta gör att andra

forskningsinstitutioner som är verksamma på detta område

blir utan basanslag. Centerpartiet anser att den

verksamhet som bedrivs vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan i Järna

är mycket viktig. Det är därför olyckligt att regeringen

inte ger institutet de basanslag för forskning som behövs

för en fullgod utveckling av forskningen. Centerpartiet

vill säkerställa forskningen vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet. Anslaget 44:3 Miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket (utgiftsområde 23) bör därför räknas

upp med 5 000 000 kr (yrkande 22). I motion MJ243 (kd)

uppmärksammas att potatisodlingen inte omfattas av den av

regeringen föreslagna forsknings- och utvecklingsfonden

och således inte får motsvarande möjlighet att finansiera

forsknings- och utvecklingsverksamhet som

trädgårdsnäringen. Enligt motionärerna är det angeläget

att även potatisodlingen ges tillgång till budgetmedel i

motsvarande omfattning och anslaget bör därför tillföras

ytterligare 5 000 000 kr (yrkande 21 delvis). Även i

motion MJ252 (c) föreslås att anslaget tillförs 5 000 000

kr utöver regeringens förslag. Ytterligare medel bör

enligt motionärerna avsättas som basanslag för att

förstärka forskningen om ekologiskt lantbruk vid

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet, Rudolf

Steinerhögskolan i Järna (yrkande 5 delvis). Enligt motion

MJ257 (fp) bör framtidens landsbygdsstöd inriktas än mer

mot miljövänligt jordbruk. I detta arbete är böndernas

insatser centrala. Det är självklart att miljön påverkas

då själva syftet med jordbruk är att försöka förmå jorden

att ge en så stor avkastning som möjligt. För att främja

det miljövänliga jordbruket föreslår motionärerna att

anslaget tillförs ytterligare 30 000 000 kr utöver

regeringens förslag (yrkande 12 delvis). Samma förslag

framförs även i motion Fi211 (fp) yrkande 21 delvis. Även

i motion MJ766 (kd) yrkande 1 uppmärksammas behovet av en

forsknings- och utvecklingsfond för potatisodlingen.

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen har företrädare för

trädgårdsnäringen i olika sammanhang gjort framställningar

om inrättandet av en trädgårdsnäringsfond för åtgärder

till stöd för näringen, t.ex. forskning- och

utvecklingsverksamhet. Utskottet har tidigare uttalat sig

positivt om en sådan fond (bet. 1998/99:MJU7, s. 41) och

föreslår därför att riksdagen godkänner vad regeringen

anfört om en utvecklingsfond för trädgårdsnäringen. Vidare

ansluter sig utskottet till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget 44:3 och tillstyrker

regeringens förslag i denna del. Därmed avstyrks

motionerna MJ233 (c) yrkande 22, MJ243 (kd) yrkande 21

delvis, MJ252 (c) yrkande 5 delvis, MJ257 (fp) yrkande 12

delvis, Fi211 (fp) yrkande 21 delvis och MJ766 (kd)

yrkande 1. De i motionerna MJ243 och MJ252 framförda

yrkandena om en höjning av anslaget ryms inte inom den av

riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.

Anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda

nationella handlingsprogram, genom försöks- och

utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen inom jordbruket

och trädgårdsnäringen mot bl.a. ökad andel ekologisk

produktion. För innevarande budgetår har inom ramen för

anslaget B6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

(numera anslaget 44:3) sammanlagt 14 miljoner kronor

reserverats för försöks- och utvecklingsverksamhet samt

marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk

produktion. Högst 2 miljoner kronor får avse

marknadsstödjande åtgärder. Budgetförslaget för år 2001

innehåller inte några ramar inom anslaget för motsvarande

ändamål. Enligt utskottets mening vore det olyckligt om

den praktiska försöks- och utvecklingsverksamheten

förlorar de öronmärkta medel som i ett antal år funnits

inom anslaget. Mot bakgrund av att den ekologiskt odlade

arealen enligt uppställda mål skall fördubblas till år

2005 och att den ekologiska animalieproduktionen skall öka

förutsätter utskottet emellertid att minst samma ram som

tidigare skall finnas tillgänglig under år 2001 för

fortsatt praktisk försöks- och utvecklingsverksamhet för

ekologisk produktion samt marknadsstödjande åtgärder.

Enligt utskottets bedömning är syftet med motion MJ228 (s)

därmed i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar

således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre

rationalisering enligt förordningen (1978:250) om

statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt

1988:999). Enligt tidigare regeringsbeslut lämnas även

statsbidrag för åtgärder mot översvämningar i Emån.

Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om

statligt regionalt stöd till jordbruks- och

trädgårdsföretag. Jordfondens verksamhet regleras i

förordningen (1989:281) om jordfonden.

När det gäller bidrag till jordbrukets rationalisering

görs från anslaget utbetalningar endast för tidigare

beslutade stödåtgärder. Stöd lämnas framför allt till

vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas län. Projektens

slutförande är beroende av bl.a. om

fastighetsbildningsförättningarna överklagas till domstol.

Från tidigare års bidragsramar finns reserverade medel som

ingår som upparbetade kostnader i framför allt de äldre

projekten.

Behovet av medel för utbetalning av tidigare beslutade

stöd bedöms bli begränsat. Regeringen beräknar kostnaderna

till 5 miljoner kronor för år 2001. Kreditgarantigivningen

vad gäller trädgårdsföretag bör upphöra den 1 januari

2001. Statens kostnader för verksamheten kommer därmed

gradvis att minska. Medel kan därigenom överföras till

anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för

finansieringen av en fond för trädgårdsnäringen (se

anslaget 44:3). För år 2001 uppgår överföringen till 2

miljoner kronor. Regeringen beräknar således kostnaderna

för täckande av förluster på grund av statliga

garantiåtaganden till 15 miljoner kronor. Regeringen

bedömer anslagsbehovet till 20 000 000 kr för år 2001. För

åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven vara

oförändrade.

Motionerna

Enligt motion MJ202 (kd) bör bidraget för jordbrukets

rationalisering också få användas till nya

omarronderingsprojekt. Det är mycket olyckligt att

bidraget endast får användas till redan beslutade

stödåtgärder. Möjligheterna till fortsatta goda resultat,

framför allt när det gäller omarrondering i Dalarna, kan

därmed inte tas till vara. Även i motion MJ221 (c) yrkas

att bidraget till jordbrukets rationalisering även skall

få användas till nya omarronderingsprojekt i Dalarna.

Enligt motionärerna finns det inför kommande år både ett

behov av fortsatt statligt stöd i form av medfinansiering

och behov av statligt stöd till nya projekt. När det

gäller förutsättningarna för fortsatt omarrondering i

Dalarna framhålls även i motion MJ229 (s) yrkande 1 att

denna verksamhet i dag begränsas av att bidraget till

jordbrukets rationalisering endast får användas för

tidigare beslutade åtgärder. Stödet för jordbrukets

rationalisering m.m. bör enligt motionärerna även få

användas till nya omarronderingsprojekt (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget 44:4 och tillstyrker

regeringens förslag.

Enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till

jordbrukets rationalisering lämnas stöd till vissa

omarronderingsprojekt, framför allt i Dalarnas län.

Stödet finansieras genom anslag 44:4. Från anslaget görs

för närvarande endast utbetalningar för tidigare beslutade

stödåtgärder. Utskottet anser i likhet med vad som anförts

i motionerna MJ202 (kd), MJ221 (c) och MJ229 (s) att

omarronderingsverksamheten bör bedrivas fortlöpande. Det

främsta motivet är naturligtvis att nå de positiva

effekter för enskilda och samhället som en rationalisering

av fastighetsindelningen ger, särskilt vad gäller jord-

och skogsbruk. En kontinuerligt bedriven verksamhet är

också en förutsättning för att lantmäteriet skall kunna

bevara och utveckla sin kompetens på området. Mot den

bakgrunden finner utskottet att bidraget till jordbrukets

rationalisering inte bör begränsas till enbart tidigare

beslutade åtgärder utan även få användas till nya

omarronderingsprojekt. Om detta innebär att anslagsbehovet

måste omprövas förutsätter utskottet att regeringen

återkommer med förslag till finansiering i kommande

budgetproposition. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna MJ202 (kd), MJ221 (c) och MJ229 (s) yrkandena 1

och 2 bör ges regeringen till känna.

44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget

44:5.

Samepolitik

Propositionen

Omfattning

Samepolitiken i Sverige omfattar Sametinget som regleras i

sametingslagen (1992:1433) och förordningen med

instruktion för Sametinget, rennäringen som regleras i

rennäringslagen (1971:437) och i rennäringsförordningen

(1993:384), stödet till det samiska språket, vilket

regleras i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska

hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt stödet till

samisk kultur.

Mål

Regeringen föreslår att målet för samepolitiken skall vara

att verka för levande samisk kultur byggd på en ekologiskt

hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Resultatbedömning m.m.

ILO-utredningen föreslår i sitt betänkande en ratificering

på fem års sikt för att utestående frågor först måste

lösas. Dessa frågor handlar om jakten och fisket,

gränsdragning och ett utökat skydd mot inskränkningar i

renskötselrätten.

Regeringens urbefolkningsdelegation, som tillsattes 1995

som ett resultat av FN:s urbefolkningsårtionde, inledde

under år 1999 ett samarbete med Sida för att utarbeta en

tydligare policy om urbefolkningar och bistånd.

Delegationen var också representerad i FN:s olika

arbetsgrupper för urbefolkningsfrågor.

På det nordiska planet inleddes ett närmare samarbete

mellan Norge, Sverige och Finland som syftar till

regelbundna sameministermöten och ett fördjupat samarbete

mellan länderna, bl.a. avseende frågan om en gemensam

nordisk samekonvention. Efter ett möte med

generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet har det

beslutats att även ministerrådet skall vara representerat

i detta nordiska samarbete.

Jordbruksdepartementet har tillsammans med Utrikes- och

Miljödepartementen representerat Sverige i olika

internationella forum som rör urbefolkningar, bl.a. FN:s

arbetsgrupp om traditionell kunskap, ad hoc-arbetsgruppen

för bildandet av ett permanent forum för urbefolkningar

inom FN och FN:s arbetsgrupp för en

urbefolkningsdelegation.

Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige

och Norge om renbetning m.m. anslutande protokoll skall

Sverige och Norge bekosta och underhålla vissa stängsel.

Konventionen gäller t.o.m. den 30 april 2002. Regeringen

har ingått ett avtal med Norge om upprättande av och

mandat för en blandad svensk-norsk renbeteskommission.

Kommissionens arbete pågår och ett betänkande kommer att

avges senast den 30 april 2001.

Länsstyrelserna har slutfört den grundläggande

redovisningen av samebyarnas markanvändningsanspråk och

arbetet med rennäringens riksintressen. Länsstyrelserna

kompletterar redovisningen med information om speciellt

värdefulla eller känsliga områden för renskötseln,

naturvården och kulturmiljövården samt håller dessa à

jour.

Arbetet med att ta fram en ny metod för

renbetesinventeringar har visat sig oväntat komplicerat.

Regeringen avser att, mot bakgrund av lämnade uppdrag till

den svensk-norska renbeteskommissionen och den

utvecklingsverksamhet som pågår i bl.a. Fjäll-MISTRA,

senare återkomma till riksdagen i fråga om lämplig metod

för renbetesinventering.

Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött

lämnas pristillägg för renkött som godkänts vid

köttbesiktning. Slaktåret 1999/2000 lämnades prisstöd med

14,2 miljoner kronor för knappt 1 300 ton renkött.

Genom avtagande cesiumhalter, tidigareläggning av

renslakt och utfodring av renar uppgår antalet kasserade

slaktkroppar numera endast till ett tjugotal om året.

Medlen fördelas på användningsområden genom beslut av

Jordbruksverket efter överläggningar mellan verket och

Sametinget. Medlen används bl.a. för katastrofskydd vid

svåra betesförhållanden.

Under år 1999 lämnades ca 8 miljoner kronor i bidrag till

projekt som samfinansieras med EU. Jordbruksverket har

vidare fattat beslut om medfinansiering som innebär

utbetalningar från anslaget på ca 8 miljoner kronor under

år 2000.

Enligt Riksrevisionsverkets revisionsberättelse fick

Sametinget en invändning eftersom årsredovisningen inte

hade beslutats av Sametinget. Årsredovisningen skulle

enligt dåvarande lydelse av förordningen (1993:327) med

instruktion för Sametinget beslutas av Sametinget och inte

av dess styrelse. Under år 2000 har förordningen ändrats

så att styrelsen numera har den uppgiften.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet

Samepolitik till följd av tidigare beslut samt förslagen i 2000

års budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande

priser):

UtfallAnslagUtgifts-FörslagBeräknatBeräknat

1999 2000 prognosanslag anslag anslag

2000 2001 2002 2003

45:1 Främjande av

rennäringen m.m.39 36 39 37 37

37

Totalt för utgifts-

område 23 39 36 39 37 37 37

45:2 Sametinget 12 15 16 15 15 15

Totalt för

politikområdet 51 51 55 52 52 52

Utskottets överväganden

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna

målet för politikområdet Samepolitik. Utskottet har ingen

erinran mot regeringens resultatbedömning beträffande

verksamheten inom politikområdet. Vidare tillstyrker

utskottet det bemyndigande som regeringen föreslår.

45:1 Främjande av rennäringen m.m.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är

- underhåll av vissa riksgränsstängsel och

renskötselanläggningar för vilka

staten har underhållsansvaret,

- statens del av kostnaderna för redovisning av

markanvändningen, riksintressen och marker som är

värdefulla eller känsliga för renskötseln, natur- och

kulturmiljövården,

- framtagande av en ny metod för renbetet,

- prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255)

om pristillägg på renkött,

- ersättning till följd av Tjernobylolyckan som kan lämnas

till jordbruksföretag, renskötselföretag och till den som

helt eller delvis försörjer sig på att fiska till husbehov

eller för försäljning enligt förordningen (1994:246) om

ersättning för vissa merkostnader och förluster med

anledning av Tjernobylolyckan,

- kostnader för medlare i tvister mellan samebyar och

jordbrukare när det gäller skadeersättning vid renbetning

på åkermark,

- övriga åtgärder för främjande av rennäringen som

beslutas efter överläggningar mellan staten och

rennäringen,

- samfinansieringen av EU-projekt för utveckling av

rennäringen.

I betänkandet Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige (SOU

1999:25) behandlas ett flertal frågor som rör rennäringen

och samerna. Regeringen beslöt den 19 april 2000 att 48

737 000 kr av anslagssparandet under anslaget Främjande av

rennäringen m.m. skulle ställas till regeringens

disposition. För det fortsatta arbetet med betänkandets

olika förslag inför ett ställningstagande till om Sverige

kan ratificera konventionen, anser regeringen att en del

av anslagssparandet bör kunna disponeras även för detta

ändamål.

Under 1990-talet har antalet slaktade renar minskat

vilket har bidragit till ett högt anslagssparande.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 37 000 000 kr för

år 2001. För vardera åren 2002 och 2003 beräknas

anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionerna

Med hänvisning till pågående rättsliga processer mellan

markägare och olika samebyar om sedvanerätten till vissa

vinterbetesmarker framhålls i motion N385 (m) yrkande 17

behovet av en gränsdragningskommission. Enligt motion

MJ238 (kd, m, c, fp) bör Gränsdragningskommissionens

arbete och informationsinsatser om samerna och deras

kultur, historia och näring inledas snarast (yrkande 1).

Även i motion K738 (mp) tas frågan upp om tillsättning av

en gränsdragningskommission för att gränsbestämma

renskötselområdet i enlighet med ILO-utredningens förslag

(yrkande 11). Kommissionen bör vara internationellt

sammansatt för att säkerställa en rättvis hantering av

frågan och för att undvika kopplingar till intressegrupper

i området (yrkande 12).

Finansieringen av informationsinsatsen om samerna och

deras kultur behandlas i två motioner. Motionärerna vänder

sig mot att regeringen avser att för ändamålet använda

medel ur anslaget Främjande av rennäringen m.m. I motion

MJ238 (kd, m, c, fp) begärs att finansieringen av

informationsinsatsen redovisas till riksdagen i aviserad

skrivelse under hösten 2000 eller senast i

tilläggsbudgeten år 2001 (yrkande 2). Genom att använda

anslaget Främjande av rennäringen m.m. spelar regeringen,

enligt motion K378 (mp), ut renägande samer mot icke

renägande samer (yrkande 4). I samma motion framförs krav

på särskilda åtgärder för att värna samernas språk och

kultur (yrkande 2). Enligt motion MJ240 (s) är det

nödvändigt att informationskampanjen blir mer allsidig och

omfattar samtliga befolkningsgrupper i det samiska

kärnområdet.

Utskottets överväganden

I ILO-utredningens betänkande Samerna - ett ursprungsfolk

i Sverige (SOU 1999:25) föreslogs bl.a. att en

gränsdragningskommission skulle tillsättas för att

klarlägga omfattningen av den mark som samerna

traditionellt innehar och nyttjar. Av två frågesvar (prot.

2000/01:17, fråga 2000/01:58 och prot. 2000/01:22,

frågorna 2001:102 och 128) framgår att direktiv för en

sådan kommission liksom dess sammansättning utarbetas i

Regeringskansliet. Avsikten är att kommissionen skall

kunna påbörja sitt arbete under våren 2001. Enligt

jordbruksministern bör kommissionens huvuduppgift vara att

bestämma det geografiska områden där renskötsel får

bedrivas. Syftet med motionerna MJ238 (kd, m, c, fp)

yrkande 1 delvis, K738 (mp) yrkandena 11 och 12 och N385

(m) yrkande 17 kommer därmed att bli i allt väsentligt

tillgodosett utan någon vidare åtgärd från riksdagens

sida.

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen vidare för

avsikt att under år 2001 inleda en nationell

informationssatsning om samerna som ursprungsfolk i

Sverige och om samisk kultur. Satsningen skall rikta sig

till samtliga svenskar. Utskottet välkomnar regeringens

initiativ och förutsätter att satsningen, som utskottet

betraktar som ett nationellt åtagande och en angelägenhet

för hela befolkningen, kommer att få karaktären av en bred

och långsiktig insats för att öka kunskapen om och

förståelsen för samerna och samisk kultur. Mot den

bakgrunden föreslår utskottet att regeringen, i avvaktan

på Rennäringspolitiska kommitténs förslag, under år 2001

återkommer till riksdagen med en redogörelse för

satsningens närmare utformning och med förslag om

finansiering. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna MJ238 (kd, m, c, fp) yrkandena 1 i aktuell del

och 2 och K378 (mp) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Det ovan anförda tillgodoser enligt utskottets mening i

allt väsentligt syftet även med motion K378 (mp) yrkande

2. Motionen i denna del bör inte medföra någon vidare

åtgärd från riksdagens sida. På samma grund avstyrks

motion MJ240 (s).

I övrigt finner utskottet regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl avvägt och

tillstyrker propositionen i denna del.

Forskningspolitik och Utbildningspolitik under

utgiftsområdena 16 och 23

Propositionen

Verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår

som en del i politikområdet Utbildning som presenteras

inom utgiftsområde 16.

Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23

Med anledning av den nya forskningsrådsorganisationen

flyttas det tidigare anslaget G2 till utgiftsområde 20

anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader.

Det tidigare anslaget G3 Skogs- och jordbrukets

forskningsråd byter namn till Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och

kollektiv forskning. Medlen till stöd för forskningen inom

de areella näringarna anvisas under utgiftsområde 23.

Verksamheten vid Forskningsrådet ingår som en del i

politikområdet Forskning. Verksamheten utgör också ett

viktigt medel för att förverkliga målen inom

livsmedelspolitiken, landsbygdspolitiken, djurpolitiken,

samepolitiken samt skogspolitiken.

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

Propositionen

Anslaget finansierar grundutbildning, forskarutbildning,

forskning, fortlöpande miljöanalys samt information och

fortbildning. Verksamheten bedrivs utifrån ett

sektorsansvar, som preciseras av ansvarsområdena jord- och

trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelsproduktion,

naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, vattenbruk

samt veterinärmedicin och husdjursskötsel.

Grundutbildningen bedrivs inom fyra långa och åtta korta

yrkesprogram samt inom de fyra magisterprogrammen

skogsvetar-, bioteknologi- och naturresursprogrammen samt

ekonomprogrammet med naturresursinriktning. Forskningen

bedrivs utifrån de riktlinjer som angetts i den

forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle

(prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99).

Av anslaget har 3 miljoner kronor ställts till

regeringens disposition.

Genom statsmakternas beslut har SLU tilldelats ett antal

nya utbildningsplatser. Detta har lett till att en allt

större del av anslaget går till grundutbildning. I

enlighet med tidigare beslut anvisas medel för 450 nya

utbildningsplatser som tilldelades SLU under år 1998, för

200 nya platser år 1999 samt för ytterligare 420 nya

utbildningsplatser som SLU tilldelats fr.o.m. hösten 2000.

För forskarutbildningen angavs 270 examina för perioden

1997-1999 som mål vad gäller lägsta antalet examina. Under

treårsperioden har 371,5 examina avlagts, vilket innebär

att målet uppfyllts med god marginal. För perioden

2001-2004 föreslår regeringen att målet för antal

forskarexamina vid SLU skall vara 400.

Som ett led i att stärka djurskyddets ställning

förstärktes anslaget för år 1999 engångsvis med 3 miljoner

kronor för delfinansiering av en professur i djurskydd vid

veterinärmedicinska fakulteten vid SLU för kommande

femårsperiod. Professuren är under tillsättning.

Artdatabanken är en särskild enhet vid SLU. För att ge

Artdatabanken möjlighet att förstärka kompetensen och

utveckla verksamheten föreslås en ökning av SLU:s anslag

med 5 miljoner kronor per år. Resursförstärkningen

finansieras genom en omfördelning från utgiftsområde 18

anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till 1 199

121 000 kr. För åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven

vara oförändrade i fasta priser.

Motionen

I motion MJ604 (fp, kd) begärs en utredning om anslagen

till SLU så att särkostnaden för den djursjukvård som

bedrivs för veterinärutbildningen täcks på ett

tillfredsställande sätt. Motionärerna gör en jämförelse

med finansieringen av motsvarande kostnader för bl.a.

utbildningen av läkare och tandläkare.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller anslaget 25:1 och tillstyrker regeringens förslag.

I samband med förra årets budgetbehandling (bet.

1999/2000:MJU2) avstyrkte utskottet en motion av samma

innebörd som motion MJ604 (fp, kd). Utskottet förutsatte

då att regeringen i sin anslagsberäkning hade beaktat de

särskilda kostnader för veterinärutbildningen som

uppmärksammades i motionen. Utskottets ställningstagande

kvarstår. Härutöver vill utskottet erinra om att, enligt 2

kap. 3 § förordningen (1993:221) för Sveriges

lantbruksuniversitet, det är en uppgift för universitetets

styrelse att besluta i viktigare frågor om den interna

resursfördelningen. Med det anförda avstyrks motionen.

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv

forskning

Propositionen

Anslaget finansierar forskningsstöd och stöd till

kollektiv forskning om de areella näringarna inom

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande. Den tidigare verksamheten inom området

bedrevs av Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) som

avvecklas.

SJFR har för den kollektiva forskningen träffat avtal med

Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk forskning om

gemensam finansiering av forsknings- och

utvecklingsverksamhet. Ansvaret för programmets

genomförande ligger hos Jordbrukstekniska institutet

(numera Institutet för jordbruks- och miljöteknik). SJFR

har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets

Forskningsinstitut om gemensam finansiering av viss

skogsforskning. Avtalen omfattar perioden 1997-2000 för

verksamhetens inriktning, men den ekonomiska delen har, på

grund av strukturförändring av det statliga stödet till

den kollektiva forskningen, omfattat ett år i taget.

Insatserna inom trädgårdsforskningen avser områdena

hemträdgårdar och grönytemiljöer, inklusive verksamheten

inom MOVIUM-sekretariatet vid SLU i Alnarp.

Växtförädlingsprogrammet avser icke kommersiella

jordbruks- och trädgårdsgrödor.

Anslaget till den kollektiva forskningen var 48,4

miljoner kronor för år 2000.

Det är enligt regeringen angeläget att det nyligen

avslutade forskningsprogrammet för ekologisk jordbruks-

och trädgårdsproduktion får en uppföljning, och regeringen

föreslår därför att 28 miljoner kronor avsätts för detta

ändamål. Härav skall 5 miljoner kronor disponeras av SLU

för den verksamhet som bedrivs av Centrum för uthålligt

lantbruk (CUL). Medlen för verksamheten skall efter år

2001 anvisas under anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet.

Anslagssparandet uppgick vid ingången av innevarande

budgetår till knappt 7,5 miljoner kronor. Genom

regeringsbeslut om disposition av anslagssparande har

anslagssparandet överstigande 3 % av anslaget, omfattande

drygt 1,5 miljoner kronor, indragits till statskassan.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2001 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till forskning och

kollektiv forskning som finansieras över anslaget som

innebär utgifter på högst 140 miljoner kronor efter år

2001.

I anslaget har beräknats en ökning med 28 miljoner kronor

för forskning om ekologisk produktion.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till 240

263 000 kr för Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning.

För år 2002 beräknas anslaget vara oförändrat och för år

2003 beräknas anslaget till 236 263 000 kr i fasta priser.

Motionerna

I ett flertal motioner begärs medel till Stiftelsen

Biodynamiska Forskningsinstitutet. Enligt motion MJ812 (c)

bör 2 miljoner kronor av medlen för forskning kring

ekologisk odling disponeras av stiftelsen. Motionärerna i

motion MJ243 (kd) begär att 2 miljoner kronor tillförs

stiftelsen (yrkande 20). I motion MJ601 (fp) framhålls

värdet av att stiftelsen tilldelas forskningsanslag. Ett

basanslag till stiftelsen efterlyses i MJ602 (v), och i

motion MJ603 (mp) påtalas behovet av öronmärkta medel till

stiftelsen.

Enligt motion MJ251 (m) bör anslaget minskas med 10

miljoner kronor. Motionärerna anser att forskning om den

konventionella odlingen har möjlighet att ge större

miljöeffekt. Medel bör därför föras över till forskning om

begränsning av den konventionella produktionens

miljöeffekter (yrkande 3). Även motionärerna i motion

MJ256 (m) anser att en betydande del av medlen för

ekologisk forskning bör satsas på forskning om

miljöåtgärder inom det konventionella jordbruket (yrkande

11).

I motion MJ233 (c) begärs en översyn och ökning av

forskning och utveckling inom lantbrukssektorn (yrkande

21). Enligt motion MJ304 (v) bör regeringen utreda hur

forskningsanslagen inom skogsforskningen fördelas (yrkande

2).

Utskottets överväganden

När det gäller den ekologiska forskningen i stort vill

utskottet erinra om sin i flera andra sammanhang framförda

syn på jordbruket och trädgårdsnäringen som centrala

näringar i ett hållbart samhälle. Konsumenternas intresse

för miljöhänsyn, etiska värden, livsmedelssäkerhet och

global livsmedelsförsörjning ökar och kommer att alltmer

förändra dagens marknadssituation. Därmed växer också

behovet av kunskaper som har betydelse för omställningen

av samhället till en ekologiskt hållbar utveckling. I 2000

års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100, bet.

1999/2000:FiU20) föreslogs i tilläggsbudgeten en ökning av

SJFR:s anslag om 15 miljoner kronor för forskning om

ekologisk produktion. I samma proposition föreslogs att 35

miljoner kronor per år under perioden 2001-2003 skall

avsättas för samma ändamål. Bakgrunden är riksdagens

ambition att den ekologiskt odlade arealen bör fördubblas

till 20 % till år 2005 samt att den ekologiska

animalieproduktionen bör öka. I likhet med regeringen

anser utskottet det angeläget att det nyligen avslutade

forskningsprogrammet får en uppföljning. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag att 28 miljoner

kronor avsätts för detta ändamål. Härav skall 5 miljoner

kronor disponeras av SLU för den verksamhet som bedrivs av

Centrum för uthålligt lantbruk (CUL). Av

budgetpropositionen framgår att regeringen avser att

uppdra åt det nya forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande att planera och genomföra

ett forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och

trädgårdsproduktion för perioden 2001-2003 med målet att

skapa förutsättningar för att uppnå såväl riksdagens

ambition (20 %) som att de övergripande

miljökvalitetsmålen kan nås inom en generation.

Programmets resultat bör enligt utskottet kunna utgöra

värdefulla kunskapsunderlag för såväl den ekologiska som

för den konventionella produktionens utveckling.

Det föreligger således inte någon grundläggande

åsiktsskillnad mellan utskottet och motionärerna i

motionerna MJ243 (kd) yrkande 20, MJ601 (fp), MJ602 (v),

MJ603 (mp) och MJ812 (c) om den ekologiska odlingens

betydelse för omställningen av samhället till en

ekologiskt hållbar utveckling. När det gäller frågan om

medel för forskning om ekologisk odling får det emellertid

anses vara en uppgift för i första hand det nya

forskningsrådet att inom ramen för forskningsprogrammet

fördela medel till olika forskningsprojekt. Med det

anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget 26:1 och avstyrker

motionerna. Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande

som regeringen föreslår.

Som framgår av utskottets uttalande ovan bör resultatet

av forskningsprogrammet för ekologisk jordbruks- och

trädgårdsproduktion även kunna gynna den konventionella

produktionens utveckling och beslut om fördelningen av

medel till olika forskningsprojekt ankomma på

forskningsrådet. Med hänvisning härtill, och då utskottet

tillstyrkt regeringens förslag om medel under anslaget,

avstyrks motionerna MJ251 (m) yrkande 3 och MJ256 (m)

yrkande 11.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan

avstyrks även motion MJ233 (c) yrkande 21.

Som utskottet anfört ovan får det anses vara en uppgift

för i första hand det nya forskningsrådet att inom ramen

för forskningsprogrammet fördela medel till olika

forskningsprojekt. Utskottet avstyrker därmed motion MJ304

(v) yrkande 2.

26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget

26:2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 2000/01:MJ233 yrkandena 17, 22, 24 och 25,

2000/01: MJ243 yrkandena 5-8, 10, 18 och 21,

2000/01:MJ251 yrkandena 3-7, 2000/01:MJ252 yrkandena

1-5, 2000/01:MJ256 yrkande 11, 2000/01:MJ257 yrkande

12, 2000/01:MJ312 yrkande 7, 2000/01:MJ766 yrkandena

1, 6 och 7 samt 2000/01:Fi211 yrkande 21 delvis

anvisar anslag för budgetåret 2001 under

utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 1,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

2. beträffande kompensation för senarelagd

utbetalning av arealersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ233 yrkande 15

och 2000/01:MJ256 yrkandena 8 och 9 samt med avslag på

motion 2000/01:MJ233 yrkande 14 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande fortsatt stöd till

omarrondering

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ202,

2000/01:MJ221 och 2000/01:MJ229 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande vissa bemyndiganden

att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 5 600 000 kr under

år 2002,

b) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar, fatta beslut som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 5 000 000 kr efter

år 2001,

c) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.,

fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 4 600 000 000 kr under år 2002,

d) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter, fatta beslut som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000

kr under år 2002,

e) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 2 950 000 000 kr

efter år 2001,

f) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta

beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 3 515 000 000 kr efter år 2001,

g) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m., fatta

beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 8 000 000 kr efter år 2001,

h) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv

forskning, fatta beslut om stöd som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 140 000

000 kr efter år 2001,

5. beträffande målen för vissa politikområden

att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena

Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik och

Samepolitik,

6. beträffande miljöavgifter i jordbruket

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ243 yrkande 4,

res. 3 (kd)

7. beträffande ökat anslag till

skogsvårdsorganisationen

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ305 yrkande 1,

8. beträffande plantering av lövskog

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ302 och 2000/01:MJ314,

9. beträffande skogsbilvägar, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ305 yrkandena 2 och 3

samt 2000/01:MJ308 yrkande 3,

res. 4 (c)

10. beträffande internationella skogsfrågor,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ301 och 2000/01:MJ306

yrkande 9,

res. 5 (m)

res. 6 (fp)

11. beträffande Jordbruksverkets tillgång till

kredit

att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk får tillgång till

en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-

verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr,

12. beträffande effektivare

jordbruksadministration

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ227 och 2000/01:MJ258

yrkande 4,

13. beträffande avgifter till djurdatabasen

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk323 yrkande 30,

res. 7 (kd)

14. beträffande jordbruket i norra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ206, 2000/01:MJ223,

2000/01:MJ235 yrkande 1, 2000/01:MJ246 yrkandena 1 och

3 samt 2000/01:MJ256 yrkande 15 delvis,

res. 8 (m, kd, c)

15. beträffande svinproduktionen i norra

Sverige

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ210, 2000/01:MJ235

yrkande 2, 2000/01:MJ246 yrkande 2 och 2000/01:MJ256

yrkande 15 delvis,

16. beträffande trädgårdsnäringens

utvecklingsfond

att riksdagen godkänner vad som anförts om en utvecklingsfond för

trädgårdsnäringen,

17. beträffande försöks- och

utvecklingsverksamhet inom ekologisk produktion

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ228,

18. beträffande en gränsdragningskommission

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ238 yrkande 1 delvis,

2000/01:K738 yrkandena 11 och 12 och 2000/01:N385

yrkande 17,

19. beträffande nationell informationssatsning

om samerna

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ238 yrkandena 1

delvis och 2 och 2000/01:K378 yrkande 4 och med avslag

på motionerna 2000/01:MJ240 och 2000/01:K378 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

20. beträffande särkostnader för djursjukvård

inom veterinärutbildningen

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ604,

21. beträffande finansiering av ekologisk

forskning och utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ243 yrkande 20, 2000/01:

MJ601, 2000/01:MJ602, 2000/01:MJ603 och 2000/01:

MJ812,

res. 9 (kd, c, fp)

22. beträffande översyn och ökning av forskning

och utveckling inom lantbrukssektorn

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ233 yrkande 21,

res. 10 (c)

23. beträffande utredning om fördelningen av

forskningsanslag inom skogsforskningen

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ304 yrkande 2.

res. 11 (v)

Stockholm den 28 november 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson

(s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s),

Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),

Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m),

Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald

Nordlund (fp), Michael Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och

Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Reservationer

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

(mom. 1)

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:

41:3 Internationellt skogssamarbete

Sverige har under senare år inte deltagit i den omfattning

som vore önskvärt i det internationella skogssamarbetet.

Det är angeläget att svenskt kunnande, erfarenhet och

tradition presenteras och att våra intressen hävdas i

internationella sammanhang. Vi anser därför att anslaget

41:3 Internationellt skogssamarbete bör ökas med 745 000

kr jämfört med regeringens förslag.

42:6 Ersättningar för viltskador

Jaktinstrumentet bör i större utsträckning än i dag

användas för att begränsa skador av vilt, såväl de ökade

sälskadorna som skador orsakade av de växande

rovdjursstammarna. Vi anser därför att anslaget 42:6

Ersättningar för viltskador bör reduceras med 8 000 000 kr

i förhållande till regeringens förslag.

43:1 Statens jordbruksverk

Till anslaget 43:1 Statens jordbruksverk bör anvisas 295

456 000 kr. Genom regelförenklingar och administrativa

förbättringar kan anslaget reduceras med 5 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag.

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet

Liknande verksamhet som den Livsmedelsekonomiska

institutet ansvarar för bedrivs även av Jordbruksverket.

Enligt vår mening förefaller detta inte vara optimalt från

ett resursperspektiv. Därför föreslås att anslaget minskas

med 4 078 000 kr.

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning

Eftersom, enligt vår mening, forskning om den

konventionella odlingen har möjlighet att ge större

positiv miljöeffekt än ekologisk forskning, bör anslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning

reduceras med 10 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. Motsvarande belopp bör tillföras forskningen om

begränsning av den konventionella livsmedelsproduktionens

miljöeffekter.

Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall

till

motionerna 2000/01:MJ251 yrkandena 3-7 och

2000/01:MJ256 yrkande 11 samt med avslag på motionerna

2000/01:MJ233 yrkandena 17, 22, 24 och 25,

2000/01:MJ243 yrkandena 5-8, 10, 18 och 21,

2000/01:MJ252 yrkandena 1-5, 2000/01:MJ257 yrkande 12,

2000/01:MJ312 yrkande 7, 2000/01:MJ766 yrkandena 1, 6

och 7 samt 2000/01:Fi211 yrkande 21 delvis anvisar

anslag för budgetåret 2001 under utgiftsområdet enligt

reservation 1 i bilaga 1 samt som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

(mom. 1)

Harald Nordlund (fp) anför:

42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Lagar och förordningar utgör viktiga styrmedel för ett

bättre djurskydd. För en effektiv kontroll av efterföljden

av djurskyddsbestämmelserna bör länsstyrelserna och övriga

berörda tillsynsmyndigheter få ökade resurser för detta

betydelsefulla arbete. Framför allt finns behov av en god

tillsyn av djurtransporter. Mot den bakgrunden bör

anslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder tillföras 4 000 000 kr utöver regeringens

förslag.

43:1 Statens jordbruksverk

Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk bör reduceras med 100

000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Framtidens landsbygdsstöd bör inriktas än mer mot

miljövänligt jordbruk. I detta arbete är böndernas

insatser centrala. Det är självklart att miljön påverkas

då själva syftet med jordbruk är att försöka förmå jorden

att ge en så stor avkastning som möjligt. För att främja

det miljövänliga jordbruket bör anslaget tillföras

ytterligare 30 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall

till

motionerna 2000/01:MJ257 yrkande 12 och 2000/01:Fi211

yrkande 21 delvis samt med avslag på motionerna

2000/01:MJ233 yrkandena 17, 22, 24 och 25,

2000/01:MJ243 yrkandena 5-8, 10, 18 och 21,

2000/01:MJ251 yrkandena 3-7, 2000/01:MJ252 yrkandena

1-5, 2000/01:MJ256 yrkande 11, 2000/01:MJ312 yrkande 7

och 2000/01:MJ766 yrkandena 1, 6 och 7 anvisar anslag

för budgetåret 2001 under utgiftsområdet enligt

reservation 2 i bilaga 1,

3. Miljöavgifter i jordbruket (mom. 6)

Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Trots vackert tal om överenskommelse med bönderna om att

miljöavgifterna på något sätt skall återföras till

jordbruket ser vi ingenting av detta i

budgetpropositionen. Kristdemokraterna har under lång tid

drivit kravet om återföring av miljöavgifterna till

näringen. Vi kommer att noggrant bevaka hur regeringen

hanterar det fortsatta förhandlingsarbetet mot bakgrund av

det muntliga avtal som träffats mellan parterna på

jordbrukets område. Vi förutsätter att för jordbruket

positiva åtgärder presenteras senast i samband med

vårbudgeten i april månad 2001.

Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande miljöavgifter i jordbruket

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ243 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Skogsbilvägar, m.m. (mom. 9)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Det finns i dag ett mycket stort behov av en satsning på

skogsbilvägar. Statsbidraget till planering och anläggning

av skogsbilvägar har dock dragits in. För att tillgodose

behovet bör anslaget för planering och anläggning av

skogsbilvägar snarast återinföras.

Förutsättningarna för optimala skogstransporter avgörs

förutom av planering och logistiksamordning också till

stor del av s.k. flaskhalsar inom ett område. Det finns i

dag ett stort behov av regionala och lokala analyser av

olika vägtyper. En utredning om var flaskhalsarna finns

skulle kunna bidra till att förbättra skogsbrukets

transportförutsättningar och minska transporternas

miljöpåverkan. Västerbotten kan med fördel vara pilotlän

för en sådan utredning då det där råder ett mycket gott

samarbete mellan skogsnäringen och åkerinäringen.

Jag anser att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande skogsbilvägar, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ305 yrkandena 2 och 3

samt med avslag på motion 2000/01:MJ308 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Internationella skogsfrågor, m.m. (mom. 10)

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:

Det föreligger en rad högaktuella internationella frågor

med bäring på skogsbruk, vilka kräver svensk bevakning.

Exempel på sådana frågor är vilka områden som skall ingå i

nätverket Natura 2000, regelsystem för ersättningsansvar

för miljöskador, EU:s vattendirektiv, frågan om sänkor i

klimatpolitiken, skogsskyddsfrågor och internationella

konventioner. Med så många för skogsnäringen och

äganderätten viktiga frågor föreligger en risk att några

inte hinner bearbetas tillräckligt. Vi vill därför upprepa

kravet på att regeringen avsätter tillräckliga resurser

för att kraftfullt kunna företräda svenska intressen i

internationella sammanhang. En ur internationell synvinkel

positiv inställning till vårt skogsbruk är grunden för en

fortsatt framgångsrik svensk skogsindustriexport med

bibehållen respekt för våra miljömål.

Vi anser att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande internationella skogsfrågor, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ306 yrkande 9 och med

avslag på motion 2000/01:MJ301 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

6. Internationella skogsfrågor, m.m. (mom. 10)

Harald Nordlund (fp) anför:

I internationella skogsfrågor måste Sverige visa upp en

mer enad front gentemot omvärlden. För att stärka Sveriges

medverkan i de internationella diskussionerna på det

skogliga området bör ett internationellt skogligt

sekretariat inrättas. Sekretariatet bör ledas av en

skogsambassadör.

Jag anser att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande internationella skogsfrågor, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ301 och

med avslag på motion 2000/01:MJ306 yrkande 9 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

7. Avgifter till djurdatabasen (mom. 13)

Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Alltsedan Sverige blev medlem av EU har det svenska

jordbruket omfattats av samma jordbrukspolitik som EU, men

den svenska regeringen har genom bl.a. högre avgifter

försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar

konkurrenssituation. För att skapa rimliga

konkurrensförutsättningar föreslår Kristdemokraterna

förändringar som tar sin utgångspunkt i den statliga

utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU

1997:167). Vi föreslår bl.a. att jordbrukarnas avgifter

till djurdatabasen avskaffas.

Vi anser att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande avgifter till djurdatabasen

att riksdagen med anledning av av motion 2000/01:Sk323 yrkande 30 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

8. Jordbruket i norra Sverige (mom. 14)

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström

(kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c),

Lars Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:

Den nationella ersättningen till jordbruket i norra

Sverige, som är direkt kopplad till produktionen, sjunker

successivt inom stödområde 1. Tendensen för

jordbruksproduktionen inom stödområdet är i dag vikande,

särskilt i det fjällnära området. Det är av yttersta vikt

att snarast höja den regionala ersättningsnivån till

jordbruket i detta område. Bland annat bör

intransportersättningens stora betydelse för att öka

stabiliteten och framtidstron bland lantbrukarna

uppmärksammas. Starka skäl talar för att den höjs för

mjölken och återinförs för ägg och kött. De nu föreslagna

höjningarna skall givetvis ske inom den befintliga ramen.

Vi anser att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande jordbruket i norra Sverige

att riksdagen med anledning av av motionerna 2000/01:MJ206,

2000/01:MJ223, 2000/01:MJ235 yrkande 1 och

2000/01:MJ256 yrkande 15 delvis samt med avslag på

motion 2000/01:MJ246 yrkandena 1 och 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

9. Finansiering av ekologisk forskning och

utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet (mom. 21)

Caroline Hagström (kd), Eskil Erlandsson (c), Harald

Nordlund (fp) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:

Den forskning som sedan 1950-talet bedrivs vid Stiftelsen

Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna har varit

banbrytande för den ekologiska odlingen i Norden.

Forskningen, som ligger nära praktisk tillämpning, bygger

på grundläggande ekologiska principer, kretslopp,

förnyelsebar energi och vården av den biologisk mångfalden

och syftar till en uthållig försörjning av livsmedel med

hög näringskvalitet. Denna forskning utgör ett viktigt

komplement till den forskning om ekologisk odling som

bedrivs på annat håll. I årets budgetproposition har

stiftelsen inte fått någon del av de 35 miljoner kronor

per år under tre år som föreslås för forskning och

utveckling rörande ekologisk produktion. Enligt vår mening

bör 2 miljoner kronor av anslaget 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

och kollektiv forskning disponeras av stiftelsen.

Vi anser att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande finansiering av ekologisk forskning

och utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ243 yrkande 20,

2000/01:MJ601, 2000/01:MJ602, 2000/01:MJ603 och

2000/01: MJ812 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

10. Översyn och ökning av forskning och

utveckling inom lantbrukssektorn (mom. 22)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Vårt lands möjligheter att på ett hållbart sätt nyttja

jordens och skogens resurser är beroende av en hög nivå på

forskning och utveckling inom området. Detta är ett ansvar

för såväl staten som näringen. I syfte att främja

näringens konkurrenskraft genom bl.a. stärkt

vidareförädling måste enligt min mening staten öka

anslagen till forskning och utveckling inom

jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Jag vill även

betona vikten av att initiativ tas för att öka EU:s

insatser och medfinansiering inom jordbruks- och

livsmedelsforskningen. Vid en internationell jämförelse är

det små resurser som satsas på den tillämpade forskningen

inom jordbruks- och livsmedelsnäringen i Sverige. För att

möjliggöra en bedömning av lämpliga satsningar bör en

översyn genomföras av den tillämpade forskningen inom

området.

Bioråvaror kommer att få en allt större betydelse inom

livsmedelsproduktionen, för energiframställning och som

industriråvara. För att de gynnsamma förutsättningarna för

produktion och vidareförädling av bioråvara som finns i

vårt land skall kunna utnyttjas är det av största vikt att

betydande resurser satsas på forskning och utveckling inom

detta område. Inom området finns också goda

förutsättningar för många nya arbetstillfällen. Ambitionen

måste vara att Sverige skall bli världsledande inom

området.

Jag anser att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande översyn och ökning av forskning och

utveckling inom lantbrukssektorn

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ233 yrkande 21 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

11. Utredning om fördelningen av

forskningsanslag inom skogsforskningen (mom. 23)

Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v) anför:

I dag vet vi att lövskogen inte bara är fördelaktig från

naturvårdssynpunkt utan även som producent av värdefullt

virke. Det finns emellertid en allmän men föråldrad

uppfattning inom skogsnäringen att granen som huvudplanta

i de flesta fall är det bästa alternativet. Inom

forskningen blir denna uppfattning särskilt tydlig då,

trots nya forskningsrön om att lövskogsplantering bör

tillämpas i större utsträckning, störst ekonomiska

resurser används för forskning om gran. Behovet av kunskap

om lövskog är i dag stort. Någon fungerande

rådgivningsverksamhet för markägare som vill byta trädslag

från gran till ädellöv existerar emellertid knappast, och

kontinuerlig forskning på området har inte bedrivits.

Ökade kunskaper om bl.a. typ av förkultur, tid för

plantering av huvudträslag och insekts- och betesskador är

en förutsättning för att en förändring mot ett mer

ståndortsanpassat skogsbruk med ett större inslag av löv-

och blandskog skall komma till stånd. Regeringen bör

därför utreda hur forskningsanslagen inom skogsforskningen

fördelas mellan forskning om gran och forskning om löv.

Vi anser att utskottets hemställan under 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande utredning om fördelningen av

forskningsanslag inom skogsforskningen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ304 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)

anför:

Den 22 november 2000 beslutade riksdagen om ramar för de

olika utgiftsområdena. Vi kan av formella skäl inte

vidhålla våra anslagsyrkanden i en reservation och väljer

därför att i ett särskilt yttrande redovisa vår politik

som berör utgiftsområde 23.

Nya anslag

Enligt vår mening har avbytarverksamheten stor betydelse. Den ger

lantbrukaren möjlighet att komma ifrån sitt arbete vid

någon eller några tidpunkter på året. Eftersom olika

system för avbytartjänst nu växer fram i landet är det

rimligt att det statliga stödet går direkt till den som

använder sig av avbytare och att man får ersättning för

uttagen ledig tid med ett maximum som kan höjas i takt med

att avbytarstödet byggs ut. På nytt anslag Avbytartjänst

bör anslås 20 000 000 kr. Vidare bör uppmärksammas att de

investeringsstöd som fastlagts för den nu inledda

programperioden för landsbygdsutveckling inte kommer att

kunna ge växthusodlingen det stöd som behövs. Därför bör

möjligheten att återföra skatten till näringen prövas,

antingen i ett förstärkt investeringsstöd för sektorn

eller direkt genom en skattenedsättning i nivå med

konkurrentländerna. Sättet för återföringen bör utredas i

anslutning till frågan om jordbrukets produktionsskatter.

På nytt anslag Kompensation för växthusnäringens skatt på

bränsle bör anslås 20 000 000 kr. Vidare föreslås inom

genteknikens område att ett informationscentrum för

genteknik inrättas. För detta ändamål bör enligt vår

mening 2 000 000 kr avsättas på ett nytt anslag,

Informationscentrum för bioteknik.

Övriga anslag

På det internationella skogsområdet måste insatserna från

statens sida öka. Den internationella

konkurrenssituationen gör det helt nödvändigt att det vid

svenska beskickningar utomlands finns kompetens och

resurser att bevaka skogsfrågorna och marknadsföra svensk

skogsindustri och dess miljövänliga produkter. För

närvarande är Sverige många gånger inte representerat vid

viktiga internationella sammankomster. Det är av

nationellt intresse att de svenska skogliga intressena får

en ökad internationell statlig representation. Vi anser

att ytterligare 1 000 000 kr bör avsättas för denna

verksamhet.

Dels har antalet distriktsveterinärer minskat, dels har

anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

under flera år visat ett ekonomiskt överskott. Mot den

bakgrunden anser vi att anslaget bör reduceras med

25 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Jordbruksverket har stora möjligheter att rationalisera

och minska sin byråkrati genom effektiviseringar,

exempelvis med ett förenklat clearingsystem. Därför bör

kostnaderna för Jordbruksverkets verksamhet kunna minskas

med 10 %. Därmed kan anslaget 43:1 Statens jordbruksverk

reduceras med 30 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag.

Fiskeriverket har erhållit ökade anslag under senare år.

För år 2001 föreslås därför att anslaget till

Fiskeriverket reduceras med 3 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag.

Vi anser att Livsmedelsverket bör tillföras ytterligare 6

000 000 kr utöver regeringens förslag. Den snabba

utvecklingen av nya produkter, ökad handel men också ökad

kunskap om olika risker kräver att livsmedelsmyndigheten

har kunskap och metoder som kan ligga till grund för hur

livsmedelshanteringen skall regleras och kontrolleras.

Sverige måste nu likt andra EU-länder satsa ordentligt

med nationella medel för att stötta svensk

livsmedelsexport. Efter att först ha utökat anslaget inför

innevarande år, om än otillräckligt, görs nu en

neddragning av anslaget trots att årets anslagsprognos

visar på att medlen gott och väl kommer att förbrukas.

Anslaget 43:16 Åtgärder på livsmedelsområdet bör därför

ökas med 20 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag.

När det gäller kostnadsramarna för EG-medfinansierade

anslag måste dessa långsiktigt ligga på en nivå som

innebär att Sverige fullt ut använder de EG-anslag som är

möjliga. Europeiska kommissionen har drastiskt skurit ned

kommande miljö- och landsbygdsprogram, vilket drabbar

svensk lantbruksnäring hårt. Behovet av stöd till mindre

gynnade områden, startstöd till unga jordbrukare och

nyetablerade bönder är fortfarande mycket stort. Vidare

måste det vara fel att avveckla det s.k. REKO-stödet om

man vill höja miljöambitionen inom hela jordbruksnäringen.

Det bör också i fortsättningen vara möjligt att lägga om

delar av växtodlingen till ekologisk produktion eller

betesdrift utan att den övriga andelen påverkas. Man bör

knyta den ekologiska vallen och betesdriften enbart till

djurhållning. Den djurhållning som används i betesdriften

bör också kunna bestå av hästar. Vidare behövs ett stöd

för ekologisk odling i växthus och en särskild stödinsats

för att upprätthålla mjölkproduktionen i skogs- och

mellanbygd. Sammantaget bör ytterligare 530 miljoner

kronor anvisas för att kompensera bortfallet. När det

gäller Norrlandsstödet skulle en höjd

intransportersättning sannolikt leda till ökad stabilitet

och framtidstro. Kostnaden för kadaverinsamlingen har

heller inte tidigare beräknats ingå i underlaget för

merkostnaderna i norra Sverige. Ytterligare 7 miljoner

kronor bör anslås som ett extra Norrlandsstöd. Sammanlagt

föreslås att anslaget 44:1 tillförs ytterligare 537 000

000 kr utöver regeringens förslag.

Potatisodlingen omfattas inte av den av regeringen

föreslagna forsknings- och utvecklingsfonden och får

således inte motsvarande möjlighet att finansiera

forsknings- och utvecklingsverksamhet som

trädgårdsnäringen. Enligt vår mening är det angeläget att

även potatisodlingen ges tillgång till budgetmedel i

motsvarande omfattning och anslaget 44:3 bör därför

tillföras ytterligare 5 000 000 kr.

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Eskil Erlandsson (c) anför:

Den 22 november 2000 beslutade riksdagen om ramar för de

olika utgiftsområdena. Jag kan av formella skäl inte

vidhålla mina anslagsyrkanden i en reservation och väljer

därför att i ett särskilt yttrande redovisa Centerpartiets

politik som berör utgiftsområde 23.

Nya anslag

Enligt Centerpartiet bör ett nytt anslag, Forskning och

utveckling inom livsmedelssektorn, inrättas. 90 000 000 kr

bör anvisas för detta ändamål. Vidare bör 2 000 000 kr

anvisas på ett särskilt anslag, Program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling. På nytt anslag, Stödprogram för

strukturomvandling av växthusnäringen, bör anvisas 7 000

000 kr. Vidare föreslås att ytterligare 15 000 000 kr

anvisas under ett nytt anslag , Kollektiv resurs för

trädgårdsbranschen. Sammanlag bör på nu nämnda nya anslag

anvisas 114 000 000 kr.

Övriga anslag

För finansiering av högre ersättning till djurägare för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott bör anslaget 42:5

Bekämpande av smittsamma djursjukdomar tillföras

35 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Centerpartiet anser att det är möjligt att anslå mindre

medel till administrationen hos Jordbruksverket. Anslaget

43:1 Statens jordbruksverk bör reduceras med 10 000 000 kr

i förhållande till regeringens förslag

Anslaget 43:5 Arealersättningar och djurbidrag m.m. bör

ökas med 40 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag.

Enligt min mening finns det möjlighet att anslå mindre

medel till administrationen hos Fiskeriverket. Anslaget

föreslås minskas med 2 000 000 kr.

Vidare är det möjligt att anslå mindre medel till

administration hos Statens livsmedelsverk. Anslaget 43:12

bör därför reduceras med 10 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag.

Det maximala beloppet för startstöd bör höjas till samma

nivå som EU-förordningen anger. Beträffande

landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen innebär

Sveriges tilldelning av EG-medel en förlust på cirka 0,5

miljarder kronor per år i utebliven EG-finansiering. Till

följd härav finns det ett stort behov av ökad ekonomisk

kompensation. För att främja en positiv lösning på dessa

problem föreslås att anslaget 44:1 tillförs 560 000 000 kr

utöver regeringens förslag.

Regeringen har under senare år ökat anslagen till

forskning om ekologiskt jordbruk och trädgårdsproduktion.

Detta är en positiv utveckling och en nödvändighet om

målet skall kunna nås att den ekologiskt odlade arealen

skall uppgå till 20 % år 2005 samt att den ekologiska

animalieproduktionen bör öka. De basanslag (5 miljoner

kronor) för forskning i ekologiskt lantbruk som beviljats

i årets budgetproposition går endast till Centrum för

uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU). Detta gör att andra forskningsinstitutioner som är

verksamma på detta område blir utan basanslag.

Centerpartiet anser att den verksamhet som bedrivs vid

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet vid Rudolf

Steinerhögskolan i Järna är mycket viktig. Det är därför

olyckligt att regeringen inte ger institutet de basanslag

för forskning som behövs för en fullgod utveckling av

forskningen. Centerpartiet vill säkerställa forskningen

vid Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet. Anslaget

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (uo 23) bör

därför räknas upp med 5 000 000 kr.

3. Finansiering av ekologisk forskning och

utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet

Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anför:

I årets budget görs en rejäl satsning på forskning om

ekologiska brukningsmetoder. Vi anser att den ekologiska

odlingen hör framtiden till och är en viktig del av vad

som kallas ett ekologiskt långsiktigt hållbart samhälle.

I ett sådant samhälle hör varken bekämpningsmedel eller

med olja bundet konstkväve hemma. Där nyttjas naturens

egna kvävebildare - ärtväxterna - och eventuell

bekämpning sker med naturliga medel. I ett sådant

jordbruk är cirkulationen av näringsämnen viktig och

kretslopp på gårdsnivå eller mycket nära prioriteras.

Dagens ekologiska jordbruk är på väg dit, men forskning

behövs för att förfina odlingsmetoden.

I årets budget öronmärks 5 miljoner kronor per år till

CUL - Centrum för uthålligt lantbruk - vid SLU. Här

bedrivs och kommer att bedrivas spjutspetsforskning inom

området. Men CUL är inte ensamt om att bedriva intressant

forskning om ekologiska odlingsmetoder. Även i Järna

bedrivs sådan forskning, där med biodynamiska förtecken.

Sedan 1950-talet bedrivs det en forskning i nära

samverkan med de biodynamiska verksamheterna i Järna.

Arbetet bygger på grundläggande ekologiska principer såsom

kretslopp, förnybar energi och omsorg om den biologiska

mångfalden. Institutet med dess försöksgård Skilleby i

samverkan med övriga biodynamiska gårdar i Järna är

särskilt är inriktad på kretsloppsfrågor,

resurshushållning och miljö inom jordbruket. Man har

skapat en egen forskningsprofil med tonvikt på lokala och

regionala kretslopp och lokal försörjning av livsmedel

och vilka miljövinster detta kan ge. Kort sagt: ekologisk

hållbarhet i praktiken. För att sprida resultaten bedrivs

kurser, hålls föredrag och anordnas exkursioner.

Skriftligt rådgivningsmaterial tas fram och distribueras

genom Jordbruksverket och via egna publikationer och

tidskrifter.

Forskningsarbetet finns redovisat i ett stort antal

nationellt och internationellt publicerade rapporter och

ligger också till grund för flera av de läroböcker som

används i ekologisk odling i Norden. Arbetets omfattning

begränsas dock av bristen på ekonomiska medel till

basresurser. Biodynamiska forskningsinstitutet vid

Rudolf Steinerhögskolan i Järna har ansökt om basanslag

till forskning i biodynamiskt och ekologiskt lantbruk av

de medel som reserverats till ekologisk

jordbruksforskning.

Vi anser att en öronmärkning av medel för den

biodynamiska jordbruksforskningen på Stiftelsen

Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna är angeläget och

skulle kunna skapa ett dynamiskt samspelet med CUL på SLU.

Detta skulle kunna öka möjligheten att nå det av riksdagen

beslutade målet att 20 % av jordbruksarealen skall vara

ekologiskt brukad år 2005.

Vi anser därför att det är angeläget att frågan om

basresurs till Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet i Järna behandlas positivt i samband

med vårbudgeten.

ABELL SAKNAS>