Bet. 2000/01:MJU20

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU20

Icke joniserande strålning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

MJU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 23

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000 om

icke joniserande strålning m.m. Yrkandena berör i

första hand eventuella hälsorisker förenade med de

högfrekventa fält som alstras vid användningen av

mobiltelefoner och strålningsförhållandena kring

basstationer. Vidare berörs exponeringen för

lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som

uppstår vid överföring och användning av elektrisk

energi samt riskerna med UV-strålning. Utskottet

föreslår att huvuddelen av motionsyrkandena nu

lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till att

den omfattande forskning som pågår, både

internationellt och nationellt, inte kunnat påvisa

att exponering för högfrekventa fält från

mobiltelefoner eller deras basstationer orsakar

några negativa hälsoeffekter. Samtidigt framhåller

utskottet att denna fråga även i fortsättningen bör

ägnas stor uppmärksamhet. Även övriga

motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 9 reservationer.

Utskottets överväganden

Strålning från mobiltelefoner m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner (fp, mp) om

tillämpningen av försiktighetsprincipen vid

användandet av mobiltelefon respektive

revidering av gällande gränsvärden med

hänvisning till tillgänglig kunskap, fortsatt

kompetensuppbyggnad och ansvariga

myndigheters fortsatta arbete med dessa

frågor.

Vidare föreslås att två motionsyrkanden (mp)

om anpassning av gränsvärden till barn och

ungdom och offentliggörande av gränsvärden

lämnas utan vidare åtgärd med anledning av

att de kan anses tillgodosedda.

Slutligen avstyrker utskottet motionsyrkanden

(mp) om slopandet av en generell

undantagsklausul för mobiltelefoner med viss

uteffekt, varningstext på mobiltelefoner och

användningen av mobiltelefon i bil.

Motioner

Enligt motion MJ800 (mp) skall

försiktighetsprincipen gälla vid exponering av

elektromagnetiska fält. Så länge inget är fastställt

om riskerna, och forskningen inte kan påvisa

entydiga resultat, måste försiktighetsprincipen

gälla vid användning av mobiltelefon (yrkande 1).

Vidare yrkas att en rekommendation för barn och

ungdom vid användning av mobiltelefon utfärdas. Med

tillämpning av försiktighetsprincipen bör man visa

på den större hälsorisken för barn och ungdom som

kan finnas vid användning av mobiltelefon (yrkande

2). De s.k. SAR-värdena för mobiltelefoner bör

offentliggöras. Strålskyddsinstitutet gör inga

mätningar, trots att det är tillsynsmyndighet, medan

mobiltelefontillverkarna däremot testar SAR-värdena.

Deras resultat är i dag inte officiella så att

forskare kan ta del av dem (yrkande 3). I Sverige

har vi en undantagsklausul som anger att

mobiltelefoner med en uteffekt på mindre än 7 W inte

behöver kontrolleras, eftersom de troligtvis inte

överskrider rekommendationen. Denna undantagsklausul

bör slopas eftersom ett så stort antal

mobiltelefoner nu kommer ut på marknaden, vilket

innebär att SAR-värdena kommer att öka i samhället

(yrkande 6). Vidare bör en varningstext finnas på

mobiltelefoner som varnar för alltför flitigt

användande (yrkande 7). Vid användning av

mobiltelefon inne i en bil uppkommer höga

fältstyrkor (strålningsnivåer). Inne i bilen har

radiovågorna svårare att nå fram till

mobiltelefonen. Detta innebär att mobiltelefonen

måste öka effekten, och bilföraren utsätts därför

för högre strålning. Eftersom bilen fungerar som en

s.k. Faradays bur när mobiltelefonen är påkopplad,

skulle en yttre antenn kopplad utanför, på bilens

tak, kunna få ner dessa höga strålningsnivåer till

betydligt lägre värden. En rekommendation bör

utfärdas angående användning av mobiltelefon i bilar

(yrkande 8). Enligt motion T718 (fp) yrkande 9 måste

man aktualisera och ifrågasätta nu gällande

gränsvärden för mobil strålning och omedelbart

klargöra om de behöver skärpas. Ett gränsvärde är

inget konstant utan måste revideras i takt med att

kunskaperna ökar och sammanhangen förändras. En

tillsynsmyndighet måste också utses för kontroll av

strålningsvärdena.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av den oro som finns bland allmänheten

i många länder för hälsorisker till följd av

elektrisk och kommunikationsteknisk utrustning som

kraftledningar, mobiltelefoner samt radio- och

radarsändare pågår det i dag ett omfattande

internationellt och nationellt arbete för att

klarlägga eventuella hälsorisker. Det vetenskapliga

underlaget för gränsvärden eller rekommendationer

beträffande elektromagnetiska fält utvärderas och

sammanställs av internationella expertorgan som

t.ex. International Commission on Non-Ionising

Radiation Protection (ICNIRP) och inom

Världshälsoorganisationens (WHO) s.k. EMF-projekt

(Electro Magnetic Fields).

Internationella riktlinjer framtagna av ICNIRP är

baserade på en noggrann analys av all vetenskaplig

litteratur (både värme och icke värmerelaterade

effekter) och erbjuder med stora säkerhetsmarginaler

skydd mot alla identifierade faror med energi från

radiofrekventa fält (RF). Exponeringsnivåerna från

mobiltelefonen är för en användare betydligt högre

än från en basstation men ligger under

internationella riktlinjer. Europeiska rådets

rekommendation den 12 juli 1999 om begränsning av

allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält

(0 Hz-300 GHz) baseras helt och hållet på ICNIRP:s

bedömningar.

WHO:s EMF-projekt påbörjades år 1996 och är

planerat att slutföras år 2005. Målsättningen är att

nå internationell samsyn när det gäller värdering av

hälsorisker förknippade med elektromagnetiska fält.

I projektet ingår bl.a. kunskapsvärdering,

forskningsinsatser, utveckling av gränsvärden för

EMF samt råd om skyddsåtgärder. Till projektet är

knutet en rådgivande kommitté bestående av

företrädare för de länder som stöder projektet,

bl.a. Sverige. Aktuella slutsatser från EMF-projekt

innebär sammanfattningsvis följande: Ingen av de

granskningar som nyligen utförts har kommit till den

slutsatsen att exponering för RF-fälten från

mobiltelefoner eller deras basstationer orsakar

några negativa hälsoeffekter. Det finns dock

kunskapsluckor som identifierats för framtida

forskning så att man ska kunna göra bättre

hälsorisk-bedömningar. Det kommer att ta tre till

fyra år att slutföra och utvärdera den forskning om

radiofrekventa fält som krävs samt för att

offentliggöra de slutgiltiga resultaten angående

eventuella hälsorisker. I avvaktan på projektets

resultat har WHO utfärdat ett antal

rekommendationer. Det gäller bl.a. uppmaning om

strikt efterföljande av gällande internationella och

nationella säkerhetsstandarder, regler för

lokalisering av basstationer för mobiltelefoni och

åtgärder för att motverka att mobiltelefoner stör

annan elektrisk utrustning.

Rådet för arbetslivsforskning (RALF), numera

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS), har på regeringens uppdrag studerat frågor

med anknytning till icke joniserande strålning från

olika apparater. Den 30 november 2000 redovisade

RALF en forskningsöversikt och utvärdering av såväl

svenska som internationella forskningsresultat inom

området elkänslighet och hälsorisker av elektriska

och magnetiska fält. När det gäller mobiltelefoni

konstaterar RALF bl.a. att den egna användningen av

en telefon i värsta fall, dvs. vid dåliga

mottagnings- och sändningsförhållanden, kan innebära

radiofrekventa fält som leder till att exponeringen

ligger strax under de grundrestriktioner som ICNIRP

och EU rekommenderar. Den normala exponeringen för

allmänheten från andra källor (basstationer, radio-

och TV-utsändning, andras användning av en

mobiltelefon i närheten, m.m.) är i jämförelse med

detta försumbar. Den samlade bedömningen av

hälsoeffekter vid mobil telekommunikation, baserad

på dagens kunskap, är att vetenskapligt stöd saknas

för förekomst av ökad risk för ohälsa vid användning

av mobiltelefon. Denna eller liknande slutsatser

dras av i princip alla internationella utredningar

och mötesreferat som arbetsgruppen har tagit del av.

Strålskyddsinstitutet (SSI), som är ansvarig

tillsynsmyndighet för elektromagnetiska fält, har

inför utskottet redovisat det aktuella kunskapsläget

när det gäller eventuella risker förenade med

mobiltelefoni m.m. Enligt SSI kan högfrekventa fält,

som bl.a. kommer från radiomaster, mobiltelefoner

och mikrovågsugnar, ge akuta värmeeffekter och

brännskador. Ingenting tyder på att dessa fält

orsakar cancer. Sammanfattningsvis bedömer SSI att

mobiltelefoner inte utgör någon hälsorisk och att

exponeringen från mobiltelefoner inte överskrider

internationellt vedertagna gränsvärden.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas en

nyligen publicerad dansk rapport om mobiltelefoni

och cancer. Undersökningen är gjord av forskare i

samarbete med Danmarks motsvarighet till

Cancerfonden, Kræftans Bekæmpelse. Undersökningen

visar inga samband mellan mobiltelefoni och någon

form av cancer (Cellular Telephones and Cancer - a

Nationwide Cohort Study in Denmark, JNCI Vol. 93,

No. 3, February 7, 2001).

Avslutningsvis vill utskottet framhålla följande.

Sverige följer de gränsvärdesrekommendationer som

också stora delar av EU tillämpar. Dessa

rekommendationer om exponeringsbegränsningar antogs

av Europeiska unionens råd 1999 och baseras på vad

som tidigare utarbetats inom EU och ICNIRP.

Rekommendationerna omfattar bl.a. en uppmaning om

att strikt följa gällande internationella och

nationella säkerhetsstandarder. Som framgår av

redovisningen ovan pågår ett omfattande

internationellt och nationellt arbete för att

klarlägga eventuella hälsorisker förenade med

elektromagnetiska fält, och enligt riksdagens

tidigare uttalade mening bör denna fråga även i

fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet. Med

anledning härav har riksdagen (1999/2000:TU9, rskr.

1999/2000:256) anmodat regeringen att

fortsättningsvis lämna en redovisning av de insatser

som görs på området och sin bedömning av eventuella

hälsorisker. I budgetpropositionen för innevarande

år har regeringen lämnat en sådan redogörelse till

riksdagen (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 22). Med

hänvisning till den breda samstämmighet som råder i

huvuddelen av forskarvärlden om att några

hälsorisker inte har kunnat påvisas vid användandet

av mobiltelefoner, den omfattande internationella

kompetensuppbyggnad som pågår och ansvariga

myndigheters fortsatta arbete med dessa frågor,

anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta något

ytterligare initiativ i frågan. Utskottet avstyrker

således motionerna MJ800 (mp) yrkande 1 och T718

(fp) yrkande 9. Vad gäller räckvidden av

miljöbalkens s.k. försiktighetsprincip vill

utskottet framhålla att denna princip gäller för all

verksamhet och alla åtgärder som omfattas av balkens

tillämpningsområde.

I den senaste rekommendationen från ICNIRP sägs

uttryckligen att man för gränsvärdena för

allmänheten använt en säkerhetsfaktor som tar hänsyn

till den särskilda känsligheten hos barn, ungdomar,

sjuka personer och personer under medicinering. Med

det anförda föreslås att motion MJ800 (mp) yrkande 2

lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt vad utskottet erfarit kommer

mobiltelefontillverkarna att presentera aktuella

SAR-värden på telefonerna när den preliminära

standarden, som hittills använts, blir en officiell

standard i Europa. Enligt uppgift beräknas detta ske

under första halvåret 2001. Ansvaret för

marknadskontrollen kommer troligtvis att ligga på

Elsäkerhetsverket med bistånd av

Strålskyddsinstitutet. Kontrollmätningar kommer att

utföras av ackrediterade testlaboratorier. Med det

anförda torde motion MJ800 (mp) yrkande 3 i allt

väsentligt kunna tillgodoses utan någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

Någon generell undantagsklausul för kontroll av

apparater med en uteffekt på mindre än 7 W finns

inte. Det finns inte heller någon generell

kontrollplikt för sådana apparater. Såvitt utskottet

förstår torde motionärerna i motion MJ800 (mp) syfta

på en klausul i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

med föreskrifter om elektromagnetiska fält (AFS

1987:2) där angivna gränsvärden uttryckta i

fältstyrkeenheter inte skall gälla inom 3 MHz-1 GHz

om den utstrålade effekten understiger 7 W. Enligt

vad utskottet inhämtat avser undantaget exponering i

närfältsområdet där angivna gränsvärden inte är

relevanta. Hela konstruktionen blir onödig om

gränsvärdet baseras på SAR, eftersom man då övergår

från att begränsa sändares effekt till att begränsa

absorberad dos. Detta leder indirekt till

begränsning av sändarens effekt.

Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket)

arbetar för närvarande med att ersätta sina

gränsvärden från 1987 med nya. Med det anförda

avstyrker utskottet motion MJ800 (mp) yrkande 6.

Utskottet är mot bakgrund av vad som anförts ovan

inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens

sida med anledning av de krav på varningstext som

framförs i motion MJ800 (mp) yrkande 7. Motionen

avstyrks i berörd del.

I en bil utan antenn sänder

telefonen med starkare effekt men

den sänder aldrig med mer än

maximalt tillåten effekt, dvs.

effekten som den är testad vid för

att kontrollera om den uppfyller

gränsvärdet. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet det i

motion MJ800 (mp) yrkande 8

framförda kravet på införandet av en

rekommendation för användning av

mobiltelefon i bil.

Strålningsförhållanden kring

basstationer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (m, mp)

om försiktighetsprincipen, säkerhetsavstånd

och mätning av strålning vid uppsättandet av

mobiltelefonantenner bl.a. med hänvisning

till de rekommendationer som utfärdats av

ICNIRP och EU. När det gäller lågfrekventa

elektriska och magnetiska fält avstyrker

utskottet ett motionsyrkande (mp) om

rekommendationer vid bosättning m.m. mot

bakgrund av bl.a. den försiktighetsstrategi

som svenska myndigheter utfärdade 1995.

Vidare avstyrks två motionsyrkanden (v, c) om

skärpt lagstiftning respektive ändring av

miljöbalken med avsikt att stärka

försiktighetsprincipen vid uppförandet av

mobiltelefonmaster med hänvisning till

hänsynsreglerna i miljöbalken m.m. Slutligen

avstyrker utskottet ett motionsyrkande (c) om

att stoppa utdelningen av s.k. UMTS-licenser.

Motioner

Enligt motion MJ799 (mp) yrkande 2 bör

försiktighetsprincipen gälla vid uppsättning av

mobiltelefonantenner. Forskning om elektromagnetisk

strålning pågår i hela världen med en del oroande

resultat för vad ökad strålning kan innebära för

djur och människor. Enligt motionärerna befinner vi

oss mitt i ett gigantiskt experiment av korsande

elektromagnetiska fält. Ingen vet nu vad det kommer

att få för betydelse i framtiden.

Försiktighetsprincipen bör gälla vid uppsättning av

mobiltelefonantenner och en rekommendation för

säkerhetsavstånd till antennerna bör ställas upp

(yrkande 3). När det gäller UMTS-systemet kommer

detta att kräva fyra gånger så många basstationer

eller antenner för att täckningsgraden skall bli

tillfredsställande. I och med att dessa nya

basstationer sätts upp ökar naturligtvis också

kravet på att mäta strålningen och att titta på

säkerhetsavstånden till basstationerna (yrkande 4).

Enligt motion MJ801 (m) delvis bör en restriktiv

tillståndspolitik tillämpas beträffande

mikrovågsrelaterade risker. I avvaktan på säkra

forskningsresultat har flera länder infört

bestämmelser som leder till stor restriktivitet vid

utplacering av mobiltelefonmaster. Mot bakgrund

härav är det enligt motionärerna förvånande att

regeringen givit tillstånd till utplaceringen av

mobiltelefonmaster bl.a. i närheten av elsanerade

hus.

I motion MJ843 (v) yrkande 3 uppmärksammas behovet

av skärpt lagstiftning som reglerar uppförandet av

mobiltelefonmaster och fasadantenner.

Strålskyddsinstitutet har godtagit operatörernas

försäkringar att gränsvärdena inte överskrids. Men

eftersom forskningen varken har bekräftat eller

förkastat möjligheten att strålning av denna art har

effekt på hälsan måste försiktighetsprincipen råda.

I avvaktan på bättre kunskap om risker och

gränsvärden krävs det stor restriktivitet när det

gäller att bevilja bygglov för mobiltelefonmaster

och fasadantenner. Så länge vi inte vet att

exponeringen från dessa är ofarliga bör de inte

placeras i närheten av bebyggelse. Regeringen bör

återkomma med förslag till hur man lagtekniskt kan

lösa detta. Enligt motion MJ844 (c) yrkande 2 bör

riksdagen begära att regeringen lägger fram ett

förslag till ändring av miljöbalken så att

försiktighetsprincipen skall tillämpas när det

gäller byggande av kraftledningar och

mobiltelefonmaster. Enligt motionärerna finns det

kommuner som frivilligt ritar in lågstrålande zoner

i sina översiktsplaner med hjälp av

försiktighetsprincipen i miljöbalken. Sådana

initiativ är lovvärda och bör ingå i vår

miljölagstiftning.

I motion MJ800 (mp) yrkas att

försiktighetsprincipen skall gälla vid

rekommendationer för bosättning eller vistelse i

närheten av elektriska och magnetiska fält. Flera

rapporter har kommit om hälsorisker som kan uppstå

både när det gäller bildskärmsarbete och arbete med

elektriska apparater med skilda spänningstal.

Bosättning i närheten av kraftledningar har visat på

oroande effekter med troliga cancerrisker (yrkande

5).

Enligt yrkande 1 i motion MJ844 (c) bör utdelning

av licenser för basstationer för mobiltelefoni

stoppas i avvaktan på att nödvändiga kriterier har

utarbetats för hur master för mobiltelefoni skall

placeras så att riskerna för strålning minimeras.

Utskottets ställningstagande

När det gäller strålningsförhållanden kring

basstationer framhåller ICNIRP att både mätningar

och beräkningar visar att nivåerna för RF-signaler

från basstationer i områden dit allmänheten har

tillträde ligger långt under internationella

riktlinjer, vanligtvis med en faktor på 100 eller

mer. RALF har efter en genomgång av tillgängliga

forskningsresultat och av ett antal internationella

utredningar i sin ovan nämnda rapport funnit att

fullgott vetenskapligt stöd saknas för andra

åtgärder än dem som innefattas i de rekommendationer

som utfärdats av ICNIRP och EU. SSI har under de

senaste åren gjort flera utredningar om

strålningsförhållandena kring mobiltelefonmaster.

Enligt dessa utredningar överskrids gränsvärdena på

ca 1 meters avstånd rakt framför antennens strålande

yta. I de fall då antennerna är placerade på master

eller husfasader innebär detta att man normalt inte

kan bli överexponerad. Om antennen är placerad på

hustak så att t.ex. en sotare eller plåtslagare kan

komma nära vid arbete på taket, måste man vidta de

försiktighetsåtgärder som krävs i

Arbetarskyddsstyrelsens författning. På avstånd

större än något tiotal meter från antennerna är

strålningsstyrkan mycket låg. För en högt placerad

antenn kan högsta värde på marknivån uppgå till

cirka en tiondel av gränsvärdet. Antennerna har låg

utstrålning i andra riktningar än framriktningen.

För antenner placerade på husfasader innebär detta

att strålningen i utrymmen bakom antennen är klart

under gränsvärdena, i synnerhet som väggen har viss

dämpande förmåga. Det kan dock förekomma strålning

med fältstyrkor på enstaka V/m i dessa utrymmen. Det

innebär inget strålskyddsproblem, men kan innebära

en risk för störningar på känslig elektronisk

utrustning. Den tekniska utrustningen i basstationen

och kablarna till antennen avger ingen strålning av

betydelse. Helt nära kablarnas yta kan man i vissa

fall med känslig mätutrustning mäta viss fältstyrka,

dock långt under gränsvärdena. Enligt SSI gäller

sammanfattningsvis att basstationer för

mobiltelefoni inte innebär någon risk från

strålskyddssynpunkt. När det gäller

försiktighetsprincipen framhåller SSI även att det

kan vara tveksamt att tillämpa principen på ett mer

ingripande sätt beträffande basstationer men inte

när det gäller andra radiofrekventa fält såsom TV

och radio. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna MJ799 (mp) yrkandena 2, 3 och 4 samt

MJ801 (m) delvis lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller lågfrekventa elektriska och

magnetiska fält (ELF) anser SSI att de

forskningsresultat som hittills presenterats inte

ger underlag för och inte heller kan sägas motivera

några gränsvärden eller andra tvingande

begränsningar. De gränsvärden för högfrekventa

elektromagnetiska fält som vi har i dag skyddar mot

värmeeffekter. För de lågfrekventa fälten saknas

kunskap om vilka egenskaper hos fälten som

eventuellt innebär risker och hur doser skall

värderas. Om fälten ger ohälsa är det då främst

risker med korta kraftiga exponeringar eller låg

exponering under lång tid? Eller är det kanske

kraftigt varierande fält som orsakar problem? Enligt

SSI:s bedömning kan det finnas skäl för en viss

försiktighet när det gäller exponering för

lågfrekventa magnetfält. Denna uppfattning delas av

RALF som i sin rapport bl.a. anför att det

fortfarande finns visst vetenskapligt stöd för den

försiktighetsstrategi som utfärdades av fem svenska

myndigheter år 1995 avseende extremt lågfrekventa

magnetiska fält. Motsvarande vetenskapligt stöd

saknas för en utvidgning av denna

försiktighetsstrategi till andra fält eller andra

frekvensområden. Försiktighetsstrategin innebär

följande. Om åtgärder som generellt minskar

exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och

konsekvenser i övrigt, bör man sträva efter att

reducera fält som avviker starkt från vad som kan

anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller

nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid

planeringen sträva efter att utforma och placera

dessa så att exponeringen begränsas. Det

övergripande syftet med denna strategi är att på

sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår

omgivning för att minska risken att människor

eventuellt kan skadas. Mot bakgrund av det anförda

är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd

med anledning av motion MJ800 (mp) yrkande 5.

Motionen avstyrks således i berörd del.

När det gäller de i motionerna MJ843 (v) och MJ844

(c) framförda kraven på ändring i lagstiftningen så

att försiktighetsprincipen skall tillämpas när det

gäller byggandet av basstationer för mobiltelefoni

och kraftledningar erinrar utskottet om följande.

Miljöbalkens hänsynsregler gäller parallellt med

annan lag om det inte särskilt föreskrivs att

balkens regler inte skall tillämpas på verksamheten

i fråga (prop. 1997/98:45, s. 204 ff.).

Strålskyddslagen har anpassats till miljöbalken (se

t.ex. prop. 1997/98:90 0m följdlagstiftning till

miljöbalken m.m., s.272 f.). Inga begränsningar har

införts i strålskyddslagen såvitt avser möjligheten

att ingripa med stöd av miljöbalken. Med hänvisning

härtill och mot bakgrund av vad som redovisats ovan

avstyrker utskottet motionerna MJ843 (v) yrkande 3

och MJ844 (c) yrkande 2.

Post- och telestyrelsen (PTS) har den 16 december

2000 beslutat om tilldelningen av UMTS-tillstånd.

Mot bakgrund härav avstyrks motion MJ844 (c) yrkande

1.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden

(m, v, c, mp) om

tillämpad forskning med hänvisning till att

riksdagen i tidigare ställningstaganden

framhållit att man bör avstå från att göra

uttalanden om enstaka forskningsområden

fristående från behandlingen av regeringens

forskningspropositioner.

Motioner

Enligt motion MJ799 (mp) yrkande 1 bör forskningen

om mobiltelefonantenner ökas. Enligt motionärerna

behövs en ökad forskning, dels för att människor

skall slippa oroas, dels för att det verkligen

saknas forskning inom detta fält. Även i motion

MJ800 (mp) framförs krav på att forskningen på

radiofrekventa fält bör ökas. De elektromagnetiska

fälten som utsändes från mobiltelefoner innebär en

viss temperaturhöjning i den mänskliga kroppen.

Exponeringen utgörs av s.k. radiofrekventa fält, och

från forskningshåll kan man inte bortse ifrån att

sådana fält har en inverkan på människokroppen

(yrkande 4). Vidare framhålls att det i luften nu

finns en mängd olika elektriska fält som samverkar -

interagerar - med varandra. De här korsande

elektriska fälten i atmosfären kan liknas vid en

enorm mikrovågsugn. Forskning behövs för att utröna

hur alla de här tillkommande elektriska fälten

interagerar i luften och hur eventuellt detta

påverkar människor och djur (yrkande 9). I motion

MJ801 (m) delvis uppmärksammas behovet av stärkt och

samordnad forskning kring mikrovågsrelaterade

medicinska risker. Enligt motion MJ843 (v) måste

forskningen om elöverkänslighet breddas och

fördjupas. Det krävs en allsidig forskning där

tekniker, medicinsk kompetens av alla slag och

människor som upplever dessa problem samarbetar

(yrkande 2). I motion MJ844 (c) framhålls behovet av

en bred oberoende forskning avseende

elektromagnetiska fält, mikrovågsstrålning samt den

komplexa bakgrunden till ökningen av vissa sjukdomar

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågor om tillämpad forskning

konstaterar utskottet att riksdagen i tidigare

ställningstaganden har framhållit att man bör avstå

från att göra uttalanden om enstaka

forskningsområden fristående från behandlingen av

regeringens forskningspropositioner. Det får

dessutom anses vara en uppgift för berörda

forskningsråd att inom ramen för olika

forskningsprogram fördela medel till olika

forskningsprojekt (se bl.a. bet. 1999/2000:TU9,

rskr. 1999/2000:256 och bet. 2000/01:MJU2, rskr.

2000/01:86-87). Vidare bör framhållas att

forskningspolitiken numera behandlas i intervaller

om cirka tre år. I proposition 2000/01:3 Forskning

och förnyelse har regeringen redovisat

forskningspolitikens inriktning under åren

2001-2003. En utgångspunkt för forskningspolitiken

är behovet av kraftsamling inom strategiska

forskningsområden och stimulans till tvär- och

mångvetenskaplig forskning. I propositionen angavs

som prioriterat forskningsområde bl.a.

informationsteknik och IT-forskning (se s. 55 ff.).

Riksdagen har tillstyrkt regeringens förslag (bet.

2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98). Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna MJ799 (mp) yrkande

1, MJ800 (mp) yrkandena 4 och 9, MJ801 (m) delvis,

MJ843 (v) yrkande 2 och MJ844 (c) yrkande 3 lämnas

utan vidare åtgärd.

UV-strålning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (mp) om risken

med UV-strålning och behovet av en

informationskampanj m.m. med hänvisning till

bl.a. det arbete som sedan många år pågår på

detta område.

Motioner

Enligt motion MJ817 (mp) bör man starta en

informationskampanj om risken med UV-strålning och

hur den undviks (yrkande 1). Vidare bör en kampanj

för trädplantering på skolgårdar och lekplatser

genomföras (yrkande 2). Slutligen föreslås att

riksdagen begär att regeringen lägger fram ett

förslag om nya råd för hur barns och ungdomars

lekplatser och skolgårdar skall byggas i syfte att

minska utsattheten för skadlig och

cancerframkallande UV-strålning (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av de i motion MJ817 (mp) framförda

förslagen beträffande en informationskampanj om

riskerna med UV-strålning, trädplantering och råd

avseende lekplatser m.m. har utskottet inhämtat

följande information. Ozonskiktet har i Sverige

mätts sedan början av 1950-talet. Det senast

årtiondet har mätningarna visat en negativ trend med

ca 1,5 % per decennium. Avvikelserna i Sverige har

varit störst på senvintern och våren då ozonskiktet

annars av klimatologiska skäl brukar vara som

tjockast. De svenska mätningarna överensstämmer med

och bekräftar de resultat som registrerats när det

gäller den globala utvecklingen. UV-strålningen har

mätts sedan år 1983. Enligt Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut (SMHI), vars mätningar

inklusive data från Polen och Finland har

analyserats av forskare, har man inte sett någon

dramatisk ökning av UV-strålning under ifrågavarande

period. Det finns signifikanta trender under våren

men de är inte större än att de kan försvinna om en

eller annan mulen eller ozonrik vår tillkommer.

Information om och dagliga prognoser för UV-

strålningens styrka (UV-index) i olika delar av

landet har sedan 1993 publicerats av SMHI och SSI i

samverkan och enligt rekommendationer från WHO och

WMO (World Meteorological Organization). Enligt

uppgift planerar SSI att komplettera detta med

mätningar av UV-index som är direkt tillgängliga för

allmänheten.

När det gäller den ökande hudcancerfrekvensen bör

uppmärksammas att denna hittills främst förknippats

med förändrade solvanor hos befolkningen. Kampanjer

för försiktigare solvanor har bedrivits nationellt

och regionalt sedan år 1988. Sedan några år finns

ett samordningsorgan benämnt Arbetsgruppen för

förebyggande av solskador, AFSS, med representation

av Apoteksbolaget, Arbetarskyddsstyrelsen,

Cancerfonden, Cancerpreventiva enheten vid

Karolinska sjukhuset, Folkhälsoinstitutet,

Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut och

Svenska Melanomstudiegruppen. Gruppen har verkat för

en samordning av olika aktiviteter för att sprida

information både till allmänhet och till

sjukvårdspersonal. Flera broschyrer som riktar sig

till allmänheten har producerats. Cancerpreventiva

enheten vid Karolinska sjukhuset har producerat en

informationsskrift för olika aktörer i samhället.

Exempel på sådana är bl.a. organisatörer av resor

till sydliga länder. Samma grupp har producerat en

video avsedd för skolungdom. Från Radiumhemmet utgår

en video med information till sjukvårdspersonal och

med ett innehåll som i första hand syftar till att

öka kunskaperna om förebyggande verksamhet.

Skuggande miljöer för i synnerhet förskolebarn har

under senare år ingått i några av dessa kampanjer

som ett element riktat till stadsplanerare och

kommunala instanser ansvariga för förskoleverksamhet

bl.a. i Stockholms län. Enligt vad utskottet erfarit

projekteras för närvarande ett multinationellt EU-

projekt i Sverige som syftar till att bl.a.

utvärdera skuggande miljöer för förskolebarn.

Avslutningsvis vill utskottet påminna om

Folkhälsokommitténs betänkande Nationella mål för

folkhälsan (SOU 2000:91). I utredningen tas bl.a.

uttunningen av det skyddande ozonskiktet upp i mål 7

om sunda inne- och utemiljöer. Regeringen avser att

återkomma med en proposition om nationella

folkhälsomål under år 2001 (se svar på

interpellation 2000/01:146, prot. 2000/01:56). Med

hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

motion MJ817 (mp) yrkandena 1-3 lämnas utan vidare

åtgärd.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Strålning från mobiltelefoner

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ800

yrkande 1 och 2000/01:T718 yrkande 9.

Reservation 1 (fp)

Reservation 2 (mp)

2. Gränsvärden för barn och ungdom

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande

2.

Reservation 3 (mp)

3. Information om SAR-värden

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande

3.

4. Kontroll av mobiltelefoner

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande

6.

5. Varningstext på mobiltelefoner

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande

7.

Reservation 4 (mp)

6. Användning av mobiltelefon i bil

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande

8.

Reservation 5 (mp)

7. Strålningsförhållanden kring

basstationer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ799

yrkandena 2-4 och 2000/01:MJ801 delvis.

8. Lågfrekventa elektriska och magnetiska

fält

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande

5.

Reservation 6 (mp)

9. Lagstiftning om försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ843

yrkande 3 och 2000/01:

MJ844 yrkande 2.

10. UMTS-tillstånd

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ844 yrkande

1.

11. Forskning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ799

yrkande 1, 2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9,

2000/01:MJ801 delvis, 2000/01:MJ843 yrkande 2 och

2000/01:MJ844 yrkande 3.

Reservation 7 (v)

Reservation 8 (c)

12. UV-strålning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ817.

Reservation 9 (mp)

Stockholm den 6 mars 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline

Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun

Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund

(fp), Michael Hagberg (s) Lars Lindblad (m) och

Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Bakgrund

Med icke joniserande strålning avses radiovågor,

mikrovågstrålning, infraröd strålning, synligt ljus

och ultraviolett strålning. När det gäller

exponering för radiofrekventa (RF) fält ger

mobiltelefoner och basstationer olika exponering.

RF-exponeringen för en mobiltelefonanvändare är

betydligt högre än för en person som bor nära en

basstation. Mobiltelefonen avger RF-energi endast

under samtalets gång, med undantag av de signaler

som då och då skickas ut för att upprätthålla

kontakten med närbelägna basstationer, medan

basstationerna oavbrutet skickar ut signaler.

Mobiltelefoner är RF-sändare med låg uteffekt, som

maximalt ger ifrån sig en effekt på 0,2 till 0,6

watt. Andra typer av handburna sändare, t.ex.

walkie-talkier, kan ge ifrån sig 10 watt eller mer.

RF-fältets styrka (och därigenom RF-exponeringen för

en användare) minskar snabbt ju längre bort från

mobiltelefonen man kommer. RF-exponeringen för en

person som använder mobiltelefonen tiotals

centimeter från huvudet (med hjälp av hands-free-

tillbehör) är betydligt lägre än för en person som

håller mobiltelefonen mot huvudet. RF-exponering för

människor som befinner sig i närheten är mycket låg.

Basstationer sänder med effektnivåer från ett par

watt upp till 100 watt eller mer, beroende på

storleken på området eller cellen som de skall

täcka. Basstationernas antenner är vanligtvis 20-30

cm breda och 1 m långa. De är monterade på byggnader

eller torn på en höjd av 15-50 m över marken. Dessa

antenner sänder ut RF-strålar som vanligtvis har en

väldigt smal vertikal spridning, men en relativt

bred horisontell spridning. Med anledning av

strålens smala vertikala spridning är RF-fältets

intensitet låg på marken rakt nedanför antennen. RF-

fältets intensitet ökar något då man förflyttar sig

bort från basstationen och minskar sedan på längre

avstånd från antennen. Eftersom antennerna är

riktade avges inte några större energimängder bakåt

eller mot över- eller nederdelen av antennen, och

därmed är nivåerna av RF-energi inne i eller vid

sidorna av byggnaden normalt väldigt låga.

Andra RF-källor i samhället är

personsökningsantenner eller andra

kommunikationsantenner, som t.ex. används av polis,

brandkår och räddningstjänst. De utnyttjar liknande

energinivåer som basstationer och ofta samma

frekvenser. I många tätortsområden avger ofta TV-

och radiomaster högre RF-nivåer än vad basstationer

gör.

RF-fält tränger in i utsatt vävnad till djup som

beror på frekvensen - upp till en centimeter vid de

frekvenser som utnyttjas av mobiltelefoner. RF-

energi absorberas i kroppen och ger upphov till

värme. Gränsvärdet, det s.k. SAR-värdet - Specific

Absorption Rate - (W/kg), anger att högst 0,02 W

får absorberas i en vävnadsvolym om 10 gram.

Omräknat blir detta 2 W/kg. Typiska SAR-värden för

GSM-telefoner är 0,2-1,3 W/kg.

När det gäller exponering för elektriska och

magnetiska fält vid extremt låga frekvenser (ELF)

uppstår sådan exponering huvudsakligen vid

överföring och användning av elektrisk energi vid

kraftfrekvenser på 50/60 Hz.

Ytterligare information finns

att tillgå på SSI:s och WHO:s

hemsidor på Internet.

Utfrågning

Utskottet erhöll den 20 februari 2001 information av

representanter för Statens strålskyddsinstitut (SSI)

beträffande frågan om hälsorisker vid användning av

mobiltelefoner m.m.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Strålning från mobiltelefoner (punkt 1)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen bifaller motion 2000/01:T718 yrkande 9

och avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt min mening måste man aktualisera och

ifrågasätta nu gällande gränsvärden för mobil

strålning och omedelbart klargöra om de behöver

skärpas. Ett gränsvärde är inte konstant utan måste

revideras i takt med att kunskaperna ökar och

sammanhangen förändras. En tillsynsmyndighet måste

också utses för kontroll av strålningsvärdena. Jag

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförts i motion T718

yrkande 9 om mobil strålning. Därmed avstyrks motion

2000/01:MJ800 yrkande 1.

2. Strålning från mobiltelefoner (punkt 1)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ800 yrkande 1

och avslår motion 2000/01:T718 yrkande 9.

Ställningstagande

De elektromagnetiska fälten som utsänds från

mobiltelefoner innebär en viss temperaturhöjning i

den mänskliga kroppen. Exponeringen utgörs av s.k.

radiofrekventa fält, och från forskningshåll kan man

inte bortse från att radiofrekventa fält har en

inverkan på människokroppen. Så länge inget är

fastställt om riskerna och forskningen inte kan

påvisa entydiga resultat måste, enligt min mening,

försiktighetsprincipen gälla vid användning av

mobiltelefon. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförts i motion 2000/01:MJ800 yrkande 1 om

försiktighetsprincipen och exponering för

elektromagnetiska fält. Därmed avstyrks motion T718

yrkande 9.

3. Gränsvärden för barn och ungdom (punkt 2)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ800 yrkande

2.

Ställningstagande

Barn och ungdom bör i princip inte använda

mobiltelefon alls. Det visar de senaste rönen från

en engelsk forskningsgrupp som har sammanställt all

forskning om mobiltelefonstrålning. Barns och

ungdomars benvävnad är tunnare än hos vuxna och

hjärnvävnad och skallben har inte vuxit färdigt.

Barn drabbas därför hårdare av skador, och detta är

allvarligt eftersom man misstänker att strålningen

kan orsaka hjärntumörer och även Alzheimers sjukdom.

Även en svensk studie har visat på en ökad förekomst

av hjärntumörer hos mobiltelefonanvändare. Skärpta

rekommendationer bör utfärdas för att visa på den

större hälsorisken för barn och ungdom vid

användning av mobiltelefon och att

försiktighetsprincipen bör gälla. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motion 2000/01:MJ800 yrkande 2

om en rekommendation för barn och ungdom vid

användning av mobiltelefon.

4. Varningstext på mobiltelefoner (punkt 5)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ800 yrkande

7.

Ställningstagande

En varningstext, liknande den som finns på

cigarettpaket, bör också finnas på mobiltelefoner

och varna för alltför flitigt användande. Detta krav

har framförts under flera år och nu har detta vunnit

gehör i andra länder. Forskning visar att längre

samtal i mobiltelefon ökar riskerna för att drabbas

av skador. Människor pratar allt längre tid i

telefon och överskrider de två minuter som ligger

till grund för gränsvärdena. En varningstext på

mobiltelefonerna skulle kanske kunna medverka till

att SAR-värdena minskar och att framför allt barn

och ungdomar inte ökar sin användning. Jag föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i motion 2000/01:

MJ800 yrkande 7 om varningstext på mobiltelefoner.

5. Användning av mobiltelefon i bil (punkt 6)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ800 yrkande

8.

Ställningstagande

Vid användning av mobiltelefon inne i en bil

uppkommer höga fältstyrkor (strålningsnivåer). Inne

i bilen har radiovågorna svårare att nå fram till

mobiltelefonen. Detta innebär att mobiltelefonen

måste öka effekten, och bilföraren utsätts därför

för högre strålning. Eftersom bilen fungerar som en

s.k. Faradays bur när mobiltelefonen är påkopplad,

skulle en yttre antenn kopplad utanför, på bilens

tak, kunna få ner dessa höga strålningsnivåer.

Mobiltelefontillverkarna bör därför rekommendera

denna åtgärd. En sådan rekommendation bör också

göras allmän för att få ner strålningsnivåerna med

hänsyn till försiktighetsprincipen. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motion 2000/01:MJ800 yrkande 7

om användning av mobiltelefon i bil.

6. Lågfrekventa elektriska och magnetiska fält

(punkt 8)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ800 yrkande

5.

Ställningstagande

Elöverkänslighet drabbar många människor i vårt

samhälle. Att bevisa att någon är elöverkänslig är

svårt. Det kan dock inte heller bevisas att elektro-

magnetiska fält är ofarliga för oss människor. Flera

rapporter har kommit om hälsorisker som kan uppstå

både när det gäller bildskärmsarbete och arbete med

elektriska apparater med skilda spänningstal.

Bosättning i närheten av kraftledningar har visat på

oroande effekter med troliga cancerrisker.

Försiktighetsprincipen bör därför användas när

rekommendationer ges, vid bosättning eller vistelse

i eller i närheten av elektriska och magnetiska

fält. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförts i motion

2000/01:MJ800 yrkande 5 om lågfrekventa elektriska

och magnetiska fält.

7. Forskning (punkt 11)

av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ843 yrkande

2 och avslår motionerna 2000/01:MJ799 yrkande 1,

2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9, 2000/01:MJ801

delvis och 2000/01:MJ844 yrkande 3.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att forskningen om

elöverkänslighet måste breddas och fördjupas. Det

krävs en allsidig forskning där tekniker, medicinsk

kompetens av alla slag och människor som upplever

dessa problem samarbetar. Forskningen bör också

inriktas mot att dokumentera och utvärdera åtgärder

för rehabilitering och symtomlindring. Det behövs en

fortsatt forskning för att vetenskapligt fastställa

elöverkänslighet. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförts i motion 2000/01:MJ843 yrkande 2 om

forskning. Därmed avstyrks motionerna 2000/01:MJ799

yrkande 1, 2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9,

2000/01:MJ801 delvis och 2000/01:MJ844 yrkande 3.

8. Forskning (punkt 11)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ844 yrkande

3 och avslår motionerna 2000/01:MJ799 yrkande 1,

2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9, 2000/01:MJ801

delvis och 2000/01:MJ843 yrkande 2.

Ställningstagande

Den officiella uppfattningen är fortfarande att det

inte är bevisat att elektromagnetiska fält och

mikrovågor kan påverka människors hälsa. Ingen har

heller bevisat motsatsen. Hittillsvarande forskning

har oftast varit inriktad på den enskilda apparaten,

t.ex. mobiltelefonen eller bildskärmen. Forskare

visar dock att det är den samlade mängden skadliga

energier i rummet kopplat med tiden som är avgörande

för vilka belastningar som individen utsätts för.

Forskning inom det aktuella området sker oftast med

medel från näringslivet. Forskare har emellertid

uttalat risken för den styrning som denna typ av

finansiering innebär. En bred forskning med statlig

finansiering bör därför skyndsamt komma till stånd.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförts i motion

2000/01:MJ844 yrkande 3 om forskning. Därmed

avstyrks motionerna 2000/01:MJ799 yrkande 1,

2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9, 2000/01:MJ801

delvis och 2000/01:

MJ843 yrkande 2.

9. UV-strålning (punkt 12)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ817.

Ställningstagande

Ozonskiktet dämpar UV-strålningen. Ett allt tunnare

ozonskikt och frånvaron av skiktet ökar UV-

strålningen. Mycket UV-strålning kan efter många år

ge upphov till allvarlig hudcancer. På södra

halvklotet är man nu så medveten om problemen att

man manar människor att inte vistas länge med bara

kroppsdelar i solen och att skydda sig extra noga då

solen står som högst på himlen. Medvetenheten om

riskerna är stor. Det betraktas inte här som

skrämselpropaganda att tala om UV-strålning och

hudcancer utan som upplysningar människor måste ha

för att kunna undvika en fara. Det är dags att nu

under vintern ta fram en informationskampanj inför

våren 2001 så att den australiensiska insikten och

kunnandet om UV-strålning, dess risker och

förebyggande åtgärder blir allmän svensk kunskap.

När det gäller sätt att förebygga skador av UV-

strålning har forskning visat att UV-strålningen

dämpas kraftigt i solljus som silas genom lövverk.

Det är därför viktigt att lekplatser och skolgårdar

och andra uterum där barn vistas mycket har många

lövbärande träd. Det behövs en riktad insats nu för

att bygga bort de farliga oskyddade skolgårdarna

genom trädplantering. Det är dessutom dags att

utarbeta nya råd för hur barns och ungdomars

lekplatser och skolgårdar skall utformas för att

minska utsattheten för skadlig och

cancerframkallande UV-strålning. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförts i motion 2000/01:MJ817 yrkandena

1-3 om farlig UV-strålning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:MJ799 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forskning på

mobiltelefonantenner bör ökas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försiktighetsprincipen bör gälla vid uppsättning av

mobiltele- fonantenner.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en rekommendation om

säkerhetsavstånd till mobiltelefonantenner.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mätning och

säkerhetsavstånd till basstationerna i UMTS-

systemet.

2000/01:MJ800 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering av

elektromagnetiska fält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en rekommendation

för barn och ungdom vid användning av mobiltelefon.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att SAR-värden för mobiltelefoner görs

officiella.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forskningen på

radiofrekventa fält bör ökas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att försiktighetsprincipen skall gälla vid

rekommendationer för bosättning eller vistelse i

närheten av elektriska och magnetiska fält.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

undantagsklausulen för kontroll av apparater med en

uteffekt på mindre än 7 W slopas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en varningstext

bör finnas på mobiltelefoner, som varnar för alltför

flitigt användande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

rekommendation utfärdas angående användning av

mobiltelefon i bilar.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forskning om

interaktion mellan elektriska fält i luftrummet

påbörjas.

2000/01:MJ801 av Lennart Fridén och Per-Samuel

Nisser (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av stärkt och samordnad forskning kring

mikrovågsrelaterade medicinska risker och att en

restriktiv tillståndspolitik tillämpas i avvaktan på

säkra forskningsresultat.

2000/01:MJ817 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

informationskampanj om risken med UV-strålning och

hur den undviks.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en kampanj för

trädplantering på skolgårdar och lekplatser.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om nya råd för hur barns och ungdomars

lekplatser och skolgårdar skall byggas i syfte att

minska utsattheten för skadlig och

cancerframkallande UV-strålning.

2000/01:MJ843 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning om

elöverkänslighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av skärpt

lagstiftning som reglerar uppförandet av

mobiltelefonmaster och fasadantenner.

2000/01:MJ844 av Marianne Andersson och Gunnel

Wallin (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utdelning av

licenser för basstationer för mobiltelefoni stoppas

till dess att kriterier utarbetats.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av miljöbalken så att

försiktighetsprincipen skall gälla när det gäller

byggande av kraftledningar och mobiltelefonimaster.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en bred oberoende

forskning avseende elektromagnetiska fält,

mikrovågsstrålning samt den komplexa bakgrunden till

ökningen av vissa sjukdomar.

2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mobil strålning.

Elanders Gotab, Stockholm 2001